1. No category

Årsredovisning
2014
Produktion: Tibro kommun
Layout och textbearbetning: Christina Froh
Fotografer: Mikael Ljungström/Scandphoto, Anita Enocksson/SLA, Lars-Ola Carlén/SLA, Jacob Mako, Dan Carlsson,
Sandra Wiberg, Josefine Larsson, Mona-Lena Beckman, Marie Andersson, Catharina Rännare, Magnus Thomson,
Christer Gustavsson och Christina Froh
Tryck och repro: Rolf Tryckeri AB 2015
Innehållsförteckning
Inledning
Kommunalrådet har ordet ....................................................................................................................................
4
Bokslut 2014 i korthet .............................................................................................................................................
5
Organisation och politiskt styre............................................................................................................................
6
Målstyrningsmodell ..................................................................................................................................................
7
Förvaltningsberättelse
Analyser
Omvärldsanalys ..............................................................................................................................................................
8
Ekonomisk analys ..........................................................................................................................................................
9
Personalanalys ................................................................................................................................................................
14
Mål- och kvalitetsuppföljning
Kommunfullmäktiges mål ...........................................................................................................................................
17
Nämndernas mål ............................................................................................................................................................
22
Finansiella mål .................................................................................................................................................................
30
Verksamhetsberättelse
Kommunstyrelsen – kommunledningskontoret ....................................................................................................
31
Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltningen .........................................................................................
33
Barn- och utbildningsnämnden .................................................................................................................................
35
Socialnämnden ...............................................................................................................................................................
39
Kultur- och fritidsnämnden .........................................................................................................................................
43
Kollektivtrafiknämnden .................................................................................................................................................
45
Byggnadsnämnden .........................................................................................................................................................
46
Affärsverksamhet .............................................................................................................................................................
47
Kommunala bolag – AB Tibrobyggen ........................................................................................................................
49
Kommunala bolag – Tibro Energi AB med koncern ...............................................................................................
50
Ekonomisk redovisning
Redovisningsprinciper .....................................................................................................................................................
53
Resultaträkning .................................................................................................................................................................
55
Balansräkning ....................................................................................................................................................................
56
Kassaflödesanalys .............................................................................................................................................................
57
Noter ....................................................................................................................................................................................
58
Driftredovisning ................................................................................................................................................................
66
Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag ...............................................................................................................
67
Investeringsredovisning ..................................................................................................................................................
68
Revisionsberättelse ..........................................................................................................................................................
70
Kommunalrådet har ordet
V
i kan blicka tillbaka på ett händelserikt 2014, inte minst vad
gäller politisk aktivitet. ”Supervalåret” inleddes med Europaparlamentetsval i maj och de lokala partierna var igång
med aktiviteter på torget och samtal med Tibroborna. Inför valet i
september var den lokala valrörelsen ännu intensivare. Torgmöten,
valmaterial, annonser, valaffischer och allt annat som hör till, avlöste
varandra.
Resultatet på kommunnivå blev omvälvande med ganska stora omkastningar i väljarsympatierna. Det ledde till att en ny majoritet bildades där Socialdemokraterna, Centern, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom överens om att samverka. Tillsammans har den konstellationen 19 av 35 mandat i kommunfullmäktige. Valet innebar
att många nya politiker tog plats i fullmäktige och nämnder. Några
månader in på den nya mandatperioden är det glädjande att se det
stora intresse och engagemang som finns hos den nya politikerförsamlingen.
Claes Jägevall slutade efter 21 år som kommunstyrelsens ordförande. Efter väl förrättat värv med att leda beslutsfattandet i Tibro avtackades Claes på Inredia i slutet av december med ett stort antal
politikerkollegor och andra skaraborgare närvarande. Claes har under sin långa tid som ledande politiker varit viktig för den samförståndsanda som präglat Tibro kommun. Faktum är att en undersökning som presenterades under året visade att när vi politiker själva
bedömer konfliktnivån så är kommunpolitiken i Tibro den minst
konfliktfyllda i hela Sverige!
Konflikter i världen är en av anledningarna till att Tibro kommun växer befolkningsmässigt. 2014 ökade vi med 110 invånare och många
av dessa kommer från områden där det råder krig, förstörelse och
kaotiska förhållanden. Många av våra nya medborgare uttrycker stor
tacksamhet och berömmer sättet de blir mottagna på i Tibro och av
Tibroborna. Boendet för ensamkommande barn har tagits emot väl.
Våra nya svenskar är en tillgång över tid. De bidrar till tillväxt, mångfald, utveckling och deras kunskaper och erfarenheter berikar vårt
samhälle. Det gäller för oss att tillvarata den möjligheten.
För att kommunstyrelsen på ett tydligare och bättre sätt ska ta ett
övergripande ansvar för integrationsfrågorna omarbetades organisationen under året och i början av 2015 anställdes en integrationsutvecklare. Tanken är att goda insatser på många håll kan bli ännu
bättre med samordning och helhetssyn.
Det känns väldigt bra att kunna konstatera att kommunen och dess
bolag fortsatt visar goda ekonomiska resultat. Särskilt glädjande är
det att samtliga nämnder klarade av att bedriva en god verksamhet
inom tilldelad ram. Därför är det med tillförsikt jag ser fram emot
de satsningar inom äldreomsorg, förskola och grundskola som nu
förbereds.
Förutom vår fantastiska dagliga verksamhet vill jag också lyfta fram
de evenemang som genomförts under året. UPPåNER-festivalen,
Diggiloo, ljusvandringen och Julstämning bidrar till att det blir lite
extra trevligt att vara Tibrobo!
Mycket är på gång i Tibro kommun och det kommer att ta ytterligare ett tag innan allt syns ute i samhället. Det som rullar på snabbast just nu är planerna på ett nytt äldreboende och bostäder i
södra centrum. Det blir ett välbehövligt tillskott av bostäder, både
på Fredsgatan och i det nya området.
Trevligt, spännande och utmanande ska det bli att få styra och leda
kommunen för Tibrobornas bästa. Jag ser fram emot ett bra samarbete och goda politiska diskussioner. Samtidigt vill jag tacka alla
anställda för ett engagerat och gott arbete. Era insatser är viktiga
för att göra en bra kommun ännu bättre. Stort tack också till alla er
politiker som verkat med stort engagemang under 2014.
En förutsättning för att vi ska ha resurser att satsa på investeringar
är att kommunen och dess bolag har en välskött ekonomi. Ett bra
exempel på att god ekonomi möjliggör en positiv samhällsutveckling är Tibrobyggens köp av och satsning på bostadsområdet Brittgården.
Rolf Eriksson (S)
Kommunstyrelsens ordförande
4
Årsredovisning Tibro kommun 2014
Bokslut 2014 i korthet
Tibro kommun
•
Tibro kommuns resultat för 2014 uppgick till 13,3 mkr,
vilket är en positiv budgetavvikelse på 11,4 mkr.
•
Resultatet motsvarar 2,5 % av intäkterna från
skatter och statsbidrag.
•
Inför 2014 höjdes skattesatsen med 50 öre till 21,21.
•
7,1 mkr har avsatts för Tibro kommuns medfinansiering av ombyggnationen av E20.
•
Kommunens befolkning har under 2014 ökat med
110 personer till 10 864 invånare.
•
nationen av Ängens förskola, var klart i augusti. Affärsverksamhetens största investeringsprojekt var utbyggnationen av fjärrvärmenätet till Häggetorpsskolan och
Torpets förskola.
•
I juni öppnades boendet Iuventus för ensamkommande ungdomar.
Kommunala bolag
2014 års nettoinvesteringar uppgick till 20,8 mkr.
Årets största investeringsprojekt, om- och tillbygg-
•
De kommunala bolagen visar även de positiva resultat
för 2014. Tibrobyggens resultat är 0,5 mkr och Tibro
Energi med koncern 2,6 mkr.
•
Tibrobyggens köp av bostadsområdet Brittgården, som
omfattar 261 lägenheter med tillhörande lokaler, uppgick till 81,8 mkr och var kommunkoncernens största
investering 2014.
Måluppfyllelse 2014
I årsredovisningen presenteras de förväntade resultaten av arbetet med samtliga prioriterade mål och måluppfyllelsen relateras
sedan till dem. I tabellen nedan redovisas samtliga prioriterade mål för 2014 och hur väl de bedöms ha uppfyllts. En beskrivning
av vad antalet kommunvapen står för finns på sidan 7 och utförliga beskrivningar av alla mål, förväntade resultat, strategier och
måluppfyllelse presenteras på sidorna 17-30 i förvaltningsberättelsen.
Prioriterade mål
Måluppfyllelse
Kommunfullmäktige
Stärka Tibro som en attraktiv kommun för invånare och besökare
Bidra till ett kreativt och nyskapande näringsliv
Kommunstyrelsen – kommunledningskontoret
Kommunens personal ska genom ökad insikt känna ansvar för och delaktighet i Vision Tibro
Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltningen
En kostenhet med kvalitet, matglädje och ekonomi i balans
Barn- och utbildningsnämnden
Öka insatser för barn och elever i tidiga åldrar
Ökad måluppfyllelse vid Fågelviksgymnasiet
Öka elevhälsoinsatserna för barns och ungas rätt till god utveckling
Socialnämnden
Ökad kvalitet på vården för de demenssjuka i Tibro och deras anhöriga
genom ett större individuellt brukarfokus
De barn och ungdomar som får stöd från socialtjänsten ska uppleva bättre livskvalitet
Kultur- och fritidsnämnden
En rik fritid för alla
Tydlig profil för sportparksområdet
Satsning och profilering på festivaler, tävlingar och liknande
Utveckla ung kultur i Tibro
Kollektivtrafiknämnden
Öka kunskapen om kollektiva resmöjligheter genom god service
Rättsäker myndighetsutövning
Byggnadsnämnden
Främja god bebyggd miljö och ge snabb service till medborgare
och andra aktörer inom plan- och byggverksamheten
Årsredovisning Tibro kommun 2014
5
Organisation och politiskt styre
Tibro kommuns organisation består av kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen, fyra egna facknämnder samt en kollektivtrafiknämnd, som är gemensam med grannkommunerna Hjo
och Karlsborg. Kommunen har två helägda bolag samt deltar
i fyra kommunalförbund. Från och med 2015 tillkommer en
samhällsbyggnadsnämnd.
Fördelning av mandat i kommunfullmäktige
Parti
KF 2014
KF 2015
13
14
Socialdemokraterna
Folkpartiet
7
5
Tibro kommun bedriver verksamhet inom många områden och i
olika driftsformer. Verksamheten leds av kommunfull­mäktige, dess
verkställande organ kommunstyrelsen, fyra nämnder och bolagens
styrelser. Verksamheten bedrivs i tra­ditionell förvaltning,
i aktiebolag, i en gemensam nämnd och i kommunalförbund.
Moderaterna
6
4
Kristdemokraterna
4
3
Centerpartiet
3
3
Vänsterpartiet
1
1
Varje nämnd verkställer kommunfullmäktiges beslut. I de helägda kommunala aktiebolagen tillsätter kommunfullmäktige styrelse och respektive styrelse utser verkställande di­rektör. I de
aktiebolag där kommunen inte har ägandemajo­ritet har kommunen representanter i styrelsen, vilka väljs av fullmäktige.
Sverigedemokraterna
1
4
Miljöpartiet
0
1
Tibro kommun har under mandatperioden 2010–2014 varit
alliansstyrd med Claes Jägevall (FP) som kommunstyrelsens
ordförande. Efter valet styrs kommunen av Socialdemokraterna
i samarbete med Miljöpartiet, Vänsterpartiet samt Centern. Rolf
Eriksson (S) är ny ordförande i kommunstyrelsen.
Ledamöter i kommunstyrelsen 2014
Socialdemokraterna: Rolf Eriksson, Anne-Marie Wahlström,
Jan Holm och Daniel Blomqvist
Folkpartiet: Claes Jägevall, Alda Danial och Claes-Gunnar
Almeståhl
Ledamöter i kommunfullmäktige 2014
Socialdemokraterna: Rolf Eriksson, Anne-Marie Wahlström,
Per Gren, Susanne Johansson, Jan Holm, Hans Dahm, Gunnel
Johansson, Maria Sundqvist, Björn Anderberg, Elinda Andersson, Bengt Ferm, Anders Hallgren och Thomas Carlsson
Folkpartiet: Claes Jägevall, Ann Ohlsson, Alda Danial, Agneta
Leffler Larsson, Siw Malmsten, Ingemar Ryefalk och Lena Åberg
Moderaterna: Ann-Britt Danielsson, PeO Andersson, Bodil
Olsson, Kenth Wengholm, Michael Hallgren och Per-Olof Qvick
Kristdemokraterna: Annika Eclund, Stefan Larsson, Orvar
Andersson och Annika Singelton
Moderaterna: Ann-Britt Danielsson och PeO Andersson
Centerpartiet: Anna-Karin Johansson, Bengt Andersson och
Jan Henningsson
Centerpartiet: Anna-Karin Johansson
Vänsterpartiet: Cecilia Welleman
Kristdemokraterna: Stefan Larsson
Sverigedemokraterna: Sven-Olof Andersson
6
Årsredovisning Tibro kommun 2014
Målstyrningsmodell
Tibro kommun har en målstyrningsmodell som utgår från
den vision som kommunen antog i samverkan med Tibros
förenings- och näringsliv 2005. Styrande för målstyrningen
i kommunen är också den boendestrategi och den näringslivsstrategi, som utvecklades med visionen som grund och
fastställdes av kommunfullmäktige 2006.
Av visions- och strategidokumenten framgår att alla som bor och
verkar i Tibro tillsammans ska sträva efter att utveckla Tibro till:
• En boplats som lockar och inspirerar.
• En mötesplats för allas intressen.
• En innovativ mötesplats för världens inredare.
Kommunövergripande mål, nämndsmål
och verksamhetsmål
Kommunfullmäktige antar årligen ett antal prioriterade mål, som
ska vara vägledande för kommunens arbete det kommande året.
För varje mål har fullmäktige fastställt ett antal strategier, som
övergripande beskriver hur kommunen ska agera för att förverkliga målet samt ett antal förväntade resultat.
Nämnder, styrelser och verksamheter fastställer både egna
prioriterade mål samt vilka åtgärder som ska vidtas för att de
ska bidra till att kommunfullmäktiges mål förverkligas.
I kommunens årsredovisning redovisar kommunledning,
nämnder och styrelser årligen måluppfyllelsen för de
prioriterade målen.
Följande begrepp används i målstyrningsmodellen:
• Mål
Prioriterade mål som det är särskilt
fokus på.
• Förväntat
En beskrivning av hur vi mäter målresultat
uppfyllelsen. • Strategi
En beskrivning av de huvudsakliga
tillvägagångssätt, som valts för att
uppnå målet.
• Måluppfyllelse En redovisning av hur de prioriterade
målen uppnåtts.
Utvärdering
Redovisningen av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter i årsredovisningen utgår från de mål och strategier
som kommunfullmäktige antagit. Måluppfyllelsen för varje mål
bedöms i en skala från ett till fyra. Värderingen redovisas med
olika antal av Tibros kommunvapen. Ju fler kommunvapen
desto bättre har verksamheten uppnått sina mål.
Så här redovisas nivån på måluppfyllelsen:
Målet är inte uppnått
Målet är delvis uppnått
Målet är i huvudsak uppnått
Målet är uppnått
Gemensam värdegrund
Under perioden 2010–2012 genomförde Tibro kommun ett
omfattande varumärkesarbete, som resulterade i en ny sammanhållen plattform för Tibro kommuns kommunikation, en
varumärkesplattform med en grafisk profil, en kommunikationsstrategi och en ny logotype. Inom ramen för varumärkesarbetet
fastställdes Tibros gemensamma värderingar, vår värdegrund:
• Jordnära och framtidsinriktad. Vi vill utveckla det vi har
och det vi kan.
• Delaktighet och helhet. Vi samverkar för att skapa förutsättningar för framtiden genom att tillsammans lyfta blicken och
tillvarata våra möjligheter.
• Äkthet, uppriktighet och ett väl utfört arbete. Det vi gör, gör
vi grundligt, hållbart och med stolthet.
Tibros värdegrund kan sammanfattas i fyra kärnvärden:
• Omtanke
• Självtillit
• Samverkan
• Handlingskraft
De strategier och riktlinjer som finns i Tibro kommuns politiska
styrdokument ingår också som en del i kommunens gemensamma värdegrund. För att Tibro kommun ska uppfattas som
trovärdig ska både uppsatta mål och all verksamhetsutveckling
präglas av den gemensamma värdegrunden.
Tibros vision och värdegrund utgör ett samlat ramverk för all
målstyrning i Tibro kommun.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
7
Omvärldsanalys
Den svenska konjunkturen utvecklades inte fullt så positivt under 2014 som många bedömare förutspått. Framförallt var utvecklingen under hösten sämre än förväntat.
Arbetslösheten var under större delen av året drygt 0,5 % lägre
än 2013. Under årets sista månader ökade dock arbetslösheten
något och vid årsskiftet var 8,1 % (2013: 8,7 %) av den registrerade arbetskraften utan arbete i riket.
Arbetsmarknadsutvecklingen i Tibro var stark under perioden
juli–oktober då arbetslösheten var drygt 1 % lägre än under
samma period föregående år. Även i Tibro var avslutningen av
året svagare och skillnaden jämfört med 2013 avtog. Vid årsskiftet
uppgick arbetslösheten till 11,0 % (2013: 11,4 %). Andelen öppet
arbetslösa har jämfört med föregående årsskifte ökat något till
6,1 % (316 personer) medan andelen i arbetsmarknadsåtgärder
har sjunkit till 4,8 % (249 personer). (Källa: AMS)
Sveriges befolkningsökning 2014, 102 491 personer, är den största
någonsin. Ökningen är 12 600 personer större än det tidigare rekordåret 1946. Ungefär en fjärdedel av ökningen 2014 berodde
på ett födelseöverskott medan resterande del, nästan 76 000
personer, beror på ett invandringsöverskott. Migrationsverkets
novemberprognos visar att invandringen sannolikt kommer
fortsätta ligga på en hög nivå de närmaste åren, se diagram
nedan.
Under året invandrade 126 966 personer till Sverige och av dem
är var femte person född i Syrien. Före 2012 hade det som mest
kommit 1 800 personer under ett år från Syrien. Sedan har antalet
ökat till följd av inbördeskriget, 2012 kom 5 349, 2013 kom 14 397
och 2014 kom 26 113 personer födda i Syrien till Sverige. Tibro
har sedan tidigare en relativt stor grupp invånare från Syrien och
då främst kristna assyrier. Detta har inneburit att relativt många
flyktingar från Syrien söker sig till Tibro där boende och annan
hjälp kan fås av anhöriga. Mottagandet av asylsökande i Tibro
speglar därför utvecklingen för riket gällande personer födda
i Syrien; 2012 tog kommunen emot 55 flyktingar, året därpå
79 och det gångna året mer än fördubblades siffran till 181
personer.
Tibros sammantagna flyttnetto gentemot utlandet slutade på
+161. Det totala flyttnettot 2014 för Tibro uppgick till +100. Inom
riket är det till det egna länet som utflyttning (-68) sker medan
flyttnettot mot övriga Sverige är nästan neutralt (-7).
Till den positiva befolkningsutvecklingen +110 bidrar även ett
mindre födelseöverskott (+10). Tibro har de senaste fyra åren ökat
sitt invånarantal med 304 personer. Befolkningen vid årsskiftet,
10 864 personer, är den högsta sedan 1997. Som mest har Tibro
haft drygt 11 200 invånare i början av 1980-talet.
Diagram 2: Tibro kommuns befolkningsutveckling, 2010–2014
Diagram 1: Migrationsverkets prognos för antal nya
asylärenden 2013–2018
Tibros befolkningsutveckling för 2014 är inte unik, i princip hade
samtliga Sveriges kommuner ett betydande invandringsöverskott
och 248 av Sveriges 290 kommuner ökade sin folkmängd. (Källa:
SCB)
8
Årsredovisning Tibro kommun 2014
Ekonomisk analys
Viktiga händelser 2014
2014 års bokslut innebär en fortsatt stark ekonomisk utveckling
för Tibro kommun med koncern. Tibro kommun redovisar
ett positivt resultat på 13,3 mkr för 2014. Även kommunens
bolag visar positiva resultat, AB Tibrobyggen 0,5 mkr och
Tibro Energi AB med koncern 2,6 mkr. Såväl kommunen som
kommunkoncernen anses ha en god ekonomisk ställning.
När det gäller den ekonomiska utvecklingen för kommunkoncernen kan följande händelser och utveckling lyftas fram som särskilt
viktiga för det ekonomiska utfallet 2014 och framåt.
Inför 2014 höjdes skattesatsen med 50 öre till 21,21, vilket gav
cirka 9 mkr i ökade skatteintäkter.
C. Risk: Under risk redovisas hur Tibro kommun är exponerad
finansiellt. Här analyseras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld.
D. Kontroll: Med kontroll avses hur upprättade finansiella
målsättningar och planer följs. En god följsamhet av budget
är uttryck för god ekonomisk hushållning.
RESULTAT
Skatte- och nettokostnadsutveckling
Diagram 1: Skatteintäkter och statsbidrag (röd linje) och
verksamhetens nettokostnader (brun linje) 2010–2014
Kommunfullmäktige beslutade i september om medfinansiering
av om- och tillbyggnaden av E20 genom Skaraborg. De 15 kommunerna som är knutna till Skaraborgs kommunalförbund bidrar
med totalt 546,5 mkr i medfinansiering. Tibro kommuns andel
uppgår till 6 mkr plus indexuppräkning från halvårsskiftet 2014
fram till dess att utbetalning av medlen sker till Vägverket. I bokslutet 2014 har indexuppräkningen skattats till drygt 1 mkr. Tibro kommun har valt att kostnadsföra hela medfinansieringen
inklusive indexuppräkning på år 2014.
Den starka befolkningsutvecklingen, som till stor utsträckning
bygger på invandring, har fortsatt under 2014. Tibro kommun
har de senaste fyra åren haft en positiv befolkningstrend med en
total ökning med 304 personer. Kommunens intäkter från skatter
och statsbidrag ökar tack vare detta. Utvecklingen innebär emellertid också kostnader för kommunen. En relativt stor andel av
dem som kommer till Tibro är barn och unga (2014 var 45 % i
åldern 0-20 år) som bland annat behöver särskild introduktion
i skolan. Antalet vuxna elever som läser Svenska för invandrare
(SFI) har också ökat markant. På några års sikt, när de större
asylgrupper som kommunen tagit emot de senaste åren efter
två år lämnar systemet med etableringsersättning från Arbetsförmedlingen, kan kostnaderna för försörjningsstöd komma
att öka om inte dessa grupper lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. För att möta utvecklingen med allt fler asylsökande har kommunstyrelsen under hösten fattat beslut om
en förändrad och förstärkt organisation för integrationsarbetet.
AB Tibrobyggen slutförde vid årsskiftet 2013/2014 sitt förvärv
av bostadsområdet Brittgården, omfattande 261 lägenheter
med tillhörande lokaler, för 81,8 mkr.
Modell för finansiell analys
Tibro kommun använder en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen för att kartlägga och analysera resultat,
utveckling och ställning. Målsättningen är att utifrån dessa
parametrar identifiera finansiell status och därigenom försöka
klargöra om Tibro har en god ekonomisk hushållning som
föreskrivs i kommunallagen.
Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv:
A. Resultat: Här görs en kartläggning av Tibro kommuns
resultat och dess utveckling. Här redovisas även utveckling
och finansiering av investeringar.
B. Kapacitet: Här redovisas vilken finansiell motståndskraft
Tibro kommun har på lång sikt.
Diagram 2: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter
och statsbidrag 2010–2014
Verksamhetens nettokostnad som andel av skatter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal då det visar om skatter och statsbidrag är tillräckliga för att finansiera den löpande verksamheten.
Ett riktmärke är att nyckeltalet inte bör överstiga 98 %, vilket
över tid ska ge utrymme för att skattefinansiera en normal investeringsvolym.
Tibro kommun har relativt stora finansiella omsättningstillgångar,
vilket normalt ger ett positivt finansnetto. Marknadsvärdet av aktier och obligationer som förvaltas av Alfred Berg var vid årsskiftet
149,5 mkr. Så länge dessa tillgångar finns kvar och de förväntas
ge en rimlig avkastning kan kommunen i motsvarande omfattning ligga över 98 % och ändå uppnå ett resultat på 2 % av
skatter och statsbidrag.
Kommunen har under de sista två årens budgetarbete (Budget
2014 och 2015) försökt att stegvis höja det budgeterade resultatet mot 2 % av skatter och statsbidrag. Tidigare har det budgeterade överskottet, oftast 6 mkr som motsvarar det ännu gällande finansiella resultatmålet, uppnåtts genom att nästan 100 %
Årsredovisning Tibro kommun 2014
9
av skatteintäkterna fördelats ut till verksamheterna och att
finansnettot då i princip kommit att motsvara det budgeterade
överskottet. Om de stora investeringar som diskuteras i skollokaler med mera genomförs så kan de placerade medlen minska i
en relativt snabb takt och intäkterna från ett positivt finansnetto
kan då behöva sänkas i kommande budgetar. I sådana fall är det
nödvändigt att en större del av resultatet genereras av att nettokostnadsandelen ligger under 100 % av skatter och statsbidrag
än tidigare.
Under 2014 steg nettokostnadsandelen till 98,8 % jämfört med
97,7 % 2013. Det som ser ut som en ökning är dock i själva verket en minskning om åren justeras för större engångsposter. Om
2013 rensas för engångsintäkten på 10,4 mkr för återbetalda premier från AFA Försäkring samt avskrivning av fordran på anläggningsbidrag på 2,7 mkr uppgick nettokostnadsandelen till 99,2 %.
Likaså kan 2014 justeras åt andra hållet för den stora engångskostnad på 7,1 mkr gällande bidrag för om- och tillbyggnaden av
E20 som ingår i verksamhetens nettokostnad. Nettokostnadsandelen uppgår i sådana fall till 97,4 % 2014.
Rensat på dessa engångsposter har verksamhetens nettokostnader minskat med 2,7 procentenheter (13,5 mkr) mellan 2013
och 2014.
Kommunens intäkter kommer huvudsakligen från skatter och
statsbidrag. Mellan 2013 och 2014 ökade de totala intäkterna från
skatter, utjämningssystem och statsbidrag med 23,1 mkr (2013:
14,0) eller 4,6 % (2013: 2,9). Till den stora ökningen bidrog en
hyfsad skatteunderlagstillväxt, en skattehöjning och förändringar
i kostnadsutjämningssystemet.
Även om återhämtningen från det bottenläge i konjunkturen som
rådde 2009 varit relativt svag så har skatteunderlaget ändå haft
en positiv real tillväxt de senaste fyra åren. Så väntas det, enligt
Sveriges Kommuner och Landsting, bli ytterligare några år fram
till 2017. 2014 växte skatteunderlaget preliminärt med 3,3 %.
I årets resultat finns en stor engångskostnad avseende medfinansiering av om- och tillbyggnaden av E20 på 7,1 mkr. Kommunfullmäktige fattade beslut om att kostnadsföra hela bidraget
2014 i samband med att kommunen beslutat om åtagandet.
Praxis bland de 15 Skaraborgskommunerna växlar och en del
kommuner har valt att periodisera kostnaden i upp till 25 år.
Kommunen uppfyller balanskravet 2014 och har inga negativa
resultat från tidigare år att återställa.
Balanskravsutredning, Tkr
Årets resultat
Samtliga realisationsvinster
13 334
-170
Vissa realisationsvinster
enligt undantagsmöjlighet
0
Vissa realisationsförluster
enligt undantagsmöjlighet
0
Orealiserade förluster i värdepapper
0
Återföring av orealiserade
förluster i värdepapper
0
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
13 164
Medel till resultatutjämningsreserv
0
Medel från resultatutjämningsreserv
0
Årets balanskravsresultat
13 164
Investeringar
Investeringsbudgeten uppgick efter ombudgeteringar från 2013
till 29,2 mkr.
Diagram 4: Investeringar, 2010–2014
Tibro kommun höjde inför 2014 skattesatsen med 50 öre till 21,21.
Skattehöjningen innebar ökade skatteintäkter med drygt 9 mkr.
Även införandet av förändringar i det kommunala kostnadsutjämningssystemet gynnar Tibro från och med 2014. Effekten 2014 var
grovt skattad cirka 2,5 mkr.
Årets resultat
Diagram 3: Årets resultat, 2010–2014
Efter att om- och tillbyggnationen av förskolan Ängen visat ett
kraftigt budgetöverskridande beslutade kommunfullmäktige omdisponera medel till detta projekt, främst genom att skjuta på
ombyggnationen av Smulebergsskolans kök.
Årets resultat 2014 uppgår till 13,3 mkr. Kommunen klarar därför
sitt finansiella mål om att resultatet ska uppgå till minst 6 mkr.
Det är sjätte året i rad som kommunen uppvisar ett starkt resultat
som ligger över de 2 % (2014 motsvarande cirka 10,5 mkr) av
skatter och statsbidrag som Sveriges kommuner och Landsting
satt upp som ett riktmärke för en långsiktigt hållbar ekonomi.
Tibro kommun har de senaste 5 åren ett resultatsnitt på 14,4 mkr
eller 2,9 % som andel av skatter och statsbidrag.
10 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Ombyggnationen av Ängens förskola löpte över två år (2013–
2014) och 2014 uppgick investeringen till 7,5 mkr. Ett annat,
relativt stort projekt var fjärrvärmeanslutningen till Häggetorpsskolan och Torpets förskola (3,2 mkr). Totalt investerades 20,8
mkr, varav 16,9 mkr avsåg skattefinansierad verksamhet och 3,9
mkr avgiftsfinansierad verksamhet.
Självfinansieringsgrad av investeringar
Diagram 5: Självfinansiering av investeringar i %, 2010–2014
29 % (2013: 24 %). Den kraftiga förbättringen beror förutom på
det positiva resultatet på att ansvarsförbindelsen sjönk med 10,5
mkr.
Långfristiga skulder
Kommunen har under hela året haft en mycket god likviditet och
det rörliga lån på 25 mkr som kommunen upptog våren 2013
återbetalades därför i maj. Kommunens likviditet är fortsatt god
och eventuellt nya långfristiga lån är inte aktuella förrän större
investeringar sätts igång, vilket bedöms bli tidigast hösten 2016.
Kommunalskatt
Ett av Tibro kommuns finansiella mål är att investeringarna ska
självfinansieras, det vill säga att inga lån ska behöva tas upp för
att betala dem. Det höga resultatet tillsammans med en investeringsnivå som motsvarar ett normalår gör att kommunen
2014 finansierat investeringarna fullt ut med egna medel.
Investeringsvolymen kan variera mycket från år till år beroende
på om större projekt genomförs eller ej. Därför ska målet om
självfinansiering också ses över tid. Sett över den senaste
femårsperioden har kommunen klarat av att självfinansiera
investeringarna.
KAPACITET
Soliditet
Diagram 6: Soliditet 2010–2014 exklusive och inklusive
ansvarsförbindelsen avseende pensioner
Kommunens viktigaste finansieringskälla är kommunalskatten. En
låg skattesats innebär en större möjlighet att möta ekonomiska
utmaningar genom att öka intäkterna genom skattehöjningar.
Skattesatsen i Tibro höjdes 2014 med 50 öre från 20,71 till 21,21.
I och med höjningen låg skattesatsen 2014 i nivå med snittet
(vägt medelvärde) i Västra Götaland, det var dock endast 13 av
49 kommuner i Västra Götaland som hade en lägre skattesats.
2015 har kommunen låtit skattesatsen vara oförändrad medan
Västra Götalandsregionen höjt skatten med 35 öre till 11,48.
RISK
Likviditet
Tibro kommun har vid årsskiftet en mycket god likviditet. Kommunen har dessutom genom outnyttjad checkkredit, möjligheterna till lån genom medlemskap i Kommuninvest och stora
omsättningstillgångar placerade i obligationer och aktier inga
problem att bibehålla en mycket god betalningsförmåga. Den
kortfristiga betalningsberedskapen är därför mycket god.
Trots att kommunen under året löst ett långfristigt lån på 25 mkr
fanns vid årsskiftet 44,7 mkr (44,9 mkr) i kassalikviditet.
Då avkastningen på kommunens checkkonto är låg och ett eventuellt lånebehov bedöms föreligga tidigast hösten 2016 så kommer medlen att omplaceras under 2015. I februari 2015 har 15
mkr placerats enligt kommunens placeringspolicy. Under året
väntas ytterligare cirka 9 mkr sättas in som höjd medlemsinsats
i Kommuninvest ekonomiska förening. Det är nödvändigt för
att Kommuninvest Sverige AB ska klara förväntade nya EU-krav
gällande banker och finansinstituts kapitalbas (bruttosoliditet).
Finansiella tillgångar och avkastning
Diagram 7: Finansiella tillgångar, 2010–2014
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar
som är finansierade med egna medel. Ju högre soliditet desto
lägre skuldsättning har kommunen.
Soliditeten har under 2014 egentligen förbättrats med 0,6 % men
till följd av att upparbetade positiva resultat inom fjärrvärmeverksamheten och avfallshanteringen flyttats från eget kapital
till kortfristig skuld redovisas istället en försämring med en halv
procentenhet. Kommunens soliditet är relativt stark och är cirka
20 procentenheter högre än snittet i riket. Detta visar att Tibro i
grunden har en sund ekonomi.
Om även kommunens ansvarsförbindelse för pensioner intjänade
till och med 1997 tas med som en skuld så uppgår soliditeten till
Tibro kommun har haft ett stort finansiellt kapital som förvaltas
efter en av kommunfullmäktige fastställd kapitalplaceringspolicy.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
11
Eftersom kommunen över tid har finansierat sina investeringar
med egna medel har kapitalet successivt ökat. Marknadsvärdet
för placerade medel var vid årsskiftet 149,5 mkr (2013: 134,3 mkr)
medan bokfört värde var 131,1 mkr (2013: 124,5 mkr).
Pensionsskuld
Diagram 8: Kommunens ansvarsförbindelse avseende
pensioner intjänade före 1998
Avkastningen, uttryckt i förändring av bokfört värde, var högre än
vad kommunen budgeterat och främst till följd av detta visade
finansnettot ett överskott med 1,9 mkr jämfört med budget.
Marknadsvärdet för kommunens placeringar steg sammantaget
med 11,1 % . Avkastningen 2014 fördelade sig på det sätt som
beskrivs i tabellen nedan och motsvarade i stort sett utvecklingen
av index.
Tillgångsslag
Riktvärde andel
Avkastning
Räntor
65 %
6,9 %
Svenska aktier
25 %
17,1 %
Utländska aktier
10 %
23,9 %
100 %
11,1 %
Totalt
Borgensåtaganden
Kommunen har under 2014 inte fattat några nya beslut om kommunal borgen. De kommunala bolagen, AB Tibrobyggen och Tibro Energi AB, har genom fullmäktigebeslut 2013 erhållit borgensramar för lånebelopp på totalt 269,9 mkr (Tibrobyggen 258,9 mkr
och Tibro Energi 11,0 mkr). Risken i borgensåtagandena gentemot
kommunens bolag anses för närvarande låg. Viktigaste grunden
för denna bedömning är Tibrobyggens låga vakansgrad och kö
till lägenhetsbeståndet. Den rådande trenden gällande befolkningsutvecklingen gör att bolagets framtidsutsikter ser bra ut.
Tibrobyggen har haft vissa lån mot säkerhet i fastigheten men
dessa fasas successivt ut till förmån för lån med kommunal borgen. I och med Tibrobyggens köp av Brittgården i december så
ökade kommunens borgensåtagande kraftigt.
För att bolagens verksamhet ska vara konkurrensneutral tar kommunen ut en borgensavgift på 0,25 % på de faktiska lån som bolagen har upptagna med kommunal borgen.
Tibro kommuns ansvarsförbindelse som avser pensioner intjänade före 1998 uppgick vid årsskiftet till 257,3 mkr (2013: 267,8 mkr).
Minskningen beror på att ränte- och basbeloppsuppräkningen
var lägre än de gjorda utbetalningarna. Enligt kommunal redovisningslag ska dessa pensionsförpliktelser redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade från år 1998 redovisas
över resultaträkningen och betalas i huvudsak löpande som en
premie till KPA. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 ska också redovisas som en kostnad.
Redogörelse över pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning (Tkr inkl. särskild löneskatt)
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
Ansvarsförbindelser, d v s pensionsförpliktelser
som inte tagits upp bland avsättningar
5 174
257 329
Finansiella placeringar avseende
pensionsmedel
Återlånade medel
0
262 503
Tibro Energi AB är delägare i Bredband Östra Skaraborg för vilket
kommunen gått i borgen med 0,5 mkr.
Att kommunen återlånat medel innebär att man istället för att
trygga pensionerna genom särskild försäkring/placering har använt
medlen i verksamheten.
Kommunen har även gått i borgen för föreningarna Tibro Film
och Teater, Tibrobygdens Ridklubb samt Tibro Tennisklubb.
Borgensåtagandena för föreningar uppgår totalt till 1,7 mkr.
KONTROLL
Aktuella borgensåtaganden
2014
2013
246 735
128 611
Tibro Energi AB med koncern
5 500
5 500
Föreningar
1 671
1 864
253 906
135 975
AB Tibrobyggen
Summa
Prognossäkerhet
På kommunnivå sker kvartalsvisa prognosuppföljningar. Bokslutet
för kommunen blev betydligt bättre än vad prognoserna under
året visade. Tabellen på nästa sida visar budgetavvikelse i de tre
kvartalsprognoserna samt i bokslutet.
Generellt kan prognossäkerheten förbättras även om överensstämmelsen 2014 mellan prognos och utfall är något större än
2013. Det finns förklaringar till flera av de större förändringarna
som skett mellan årets prognoser och slutligt utfall.
Störst problem vad gäller ekonomistyrningen innebär Barn- och
utbildningsnämndens kraftigt varierande prognoser. Efter marsprognosens underskott på -9,5 mkr beslutades om åtgärder men
omfattningen av dessa förklarar inte utfallet. Nämnden uppvisar
för tredje året i rad en stor förändring på 7,7 mkr mellan septem-
12 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Styrelse/nämnd/förvaltning, Tkr
Avvikelse 1403
Avvikelse 1406
Avvikelse 1409
Avvikelse bokslut
Kommunfullmäktige
0
0
0
252
Kommunstyrelsen
0
744
1 115
167
KS – kommunledningskontor
-1 300
-460
70
11
KS – samhällsbyggnadsförvaltning
-2 800
-2 500
-300
638
Barn- och utbildningsnämnd
-9 530
-4 211
-3 692
3 983
0
0
0
17
685
228
320
1 227
88
201
201
303
0
0
0
2 830
-12 857
-5 998
-2 286
9 344
Skatteintäkter
400
1 675
2 100
-286
Utjämning, statsbidrag och fastighetsavgifter
450
425
425
534
Finansiella intäkter
0
2 220
2 220
3 385
Finansiella kostnader
0
-370
-370
-1 479
-12 007
-2 048
2 089
11 498
Kultur- och fritidsnämnd
Socialnämnd
Kollektivtrafiknämnd
Finansförvaltning
Summa, verksamhetens nettokostnader
Årets resultat
berprognosen (-3,7 mkr) och slutligt utfall (4,0 mkr). Förändringen
består av ett flertal poster som alla utvecklats positivt. Att utfallet
blev bättre än septemberprognosen beror både på effekter av
åtgärder och bättre utveckling av underliggande parametrar (till
exempel elevvolymer vid köp/försäljning av utbildningsplatser) än
vad som antagits och på faktiska brister i prognoskalkylen.
Budgetavvikelse Barn & Utbildning, Tkr
2010
2011
2012
2013
2014
-3 363
-5 946
-11 576
-1 332
3 983
Ekonomistyrning
De senaste sex åren har inneburit goda resultat för Tibro kommun men bakom de goda resultaten finns delvis engångsintäkter
och år med god avkastning på kommunens finansiella tillgångar.
Samtidigt har det funnits återkommande budgetunderskott inom
vissa av kommunens verksamheter.
Utvecklingen 2014 innebär i mycket ett trendbrott avseende detta. Resultatet är inte baserat på stora engångsintäkter utan innehåller istället en stor engångskostnad på 7,1 mkr (Bidrag E20).
Kommunens samtliga nämnder håller sig inom tilldelad budgetram och totalt visar verksamhetsnämnderna ett överskott med
6,6 mkr (3,7 mkr) jämfört med budget. Tidigare har Barn- och
utbildningsnämnden haft problem med stora underskott men
2013 sjönk underskottet till 1,3 mkr och nämnden uppvisar i bokslut 2014 ett överskott (4,0 mkr) för första gången sedan 2009.
Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde har
dock gymnasieverksamheten fortsatta problem med ekonomin.
Kommunstyrelsen valde med anledning av marsprognosen att
initiera en förnyad utredning med externt stöd kring Fågelviksgymnasiets verksamhet, ledning och ekonomiska förutsättningar.
Resultatet av utredningen presenterades under hösten och är ett
underlag i det fortsatta arbete som måste ske kring gymnasieverksamhetens kostnader, då dessa fortfarande är det enskilt
största ekonomistyrningsproblemet i Tibro kommun.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
13
Personalanalys
Sysselsättningsgrad
I Tibro kommuns personalanalys redovisas statistik om
kommunens anställda samt information om kommunens
strategiska personalarbete. Redovisningen avser månadsanställd personal, där inget annat anges.
Andelen heltidsanställda är i stort sett oförändrad i förhållande
till förra året. Tabellen visar att männen har högre sysselsättningsgrad än kvinnorna. 96 % av männen arbetar 75 % eller mer
medan motsvarande siffra för kvinnorna är 90 %.
Antal anställda
Tibro kommun har totalt 955 anställda, vilket gör att kommunen
är Tibros största arbetsgivare. Av dessa är 40 chefstjänster. Det
innebär att antalet anställda per chef i genomsnitt är 24 personer.
Antalet anställda i Tibro kommun, tillsvidare- och visstidsanställda, har ökat med totalt fem jämfört med föregående år.
Av samtliga anställda i kommunen är andelen kvinnor och
män i princip oförändrad. Andelen kvinnor har ökat något
mot föregående år.
Tabell 4: Fördelning av sysselsättningsgrad i %
den 31 december respektive år
Tabell 1: Antal anställda
Anställda
Kvinnor (%)
Män (%)
2011
987
80
20
2012
984
80
20
2013
950
80
20
2014
955
81
19
Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivavtalet (AB) som är
tillsvidare- eller visstidsanställda. En person med flera anställningar
räknas endast en gång.
Den förvaltning som minskat mest avseende antal anställda är
kommunledningskontoret (-4 anställda). Barn & Utbildning är den
enda förvaltningen som har ökat antalet anställda (+13 anställda).
Tabell 2: Anställda per förvaltning i %
Förvaltning
Barn & Utbildning
Socialtjänsten
Samhällsbyggnad
Kultur & Fritid
Kommunledningskontoret
2011
2012
2013
2014
41
39
13
2
5
41
40
12
2
5
39
41
13
2
5
41
41
12
2
4
Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivavtalet (AB) som är
tillsvidare- eller visstidsanställda. En person med flera anställningar
räknas endast en gång.
Årsarbeten
Tabellen nedan visar att antalet årsarbeten i princip är oförändrat
mellan åren 2013 och 2014. Den procentuella minskningen 2013
var 2,5 % och 2014 är den 0,4 %. En förklaring till det oförändrade antalet kan vara att arbetsprövning har införts vid vakanta
tjänster. Arbetsprövningens syfte är att undersöka om arbetsuppgifterna i första hand kan fördelas på befintlig personal istället för
att nyrekrytera.
Tabell 3: Antal årsarbeten
Årsarbeten
2011
2012
2013
2014
977
955
931
927
Urval: Antal arbetade timmar motsvarar arbetstid enligt anställningsavtal plus övertid och/eller fyllnadstid minus frånvaro. Inkluderar även tid utförd av timavlönade. Ett årsarbete motsvarar
1 700 timmar.
14 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Tibro kommun har som mål att tillgodose de anställdas önskemål om sysselsättningsgrad och det arbetet har fortsatt under
året. På exempelvis Socialtjänsten har samtliga yrkesgrupper,
förutom personliga assistenter och sjuksköterskor, önskad
sysselsättningsgrad. Övriga förvaltningar ser kontinuerligt
över vilka anställda som önskar högre sysselsättningsgrad och
försöker tillgodose önskemålen vid tjänstefördelningen.
2014
100 % 75-99 % <74 %
2013
100 % 75-99 % <74 %
Kvinnor
Män
Samtliga
Kvinnor
Män
Samtliga
58
89
63
55
86
61
32
7
30
34
11
30
10
4
9
11
3
9
Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivet (AB) som är
tillsvidare- eller visstidsanställda. En person med flera anställningar
räknas endast en gång.
Personalomsättning
Samhällsbyggnad har haft den högsta personalomsättningen
(12,2 %) och lägst har den varit på Kultur & Fritid (3,4 %).
Totalt har 81 personer slutat under året, vilket motsvarar en
personalomsättning på totalt 9 %.
Tabell 5: Förändring av antal tillsvidareanställda
per förvaltning
Förvaltning
Förändring under året
Kommunledningskontoret
Samhällsbyggnad
Barn & Utbildning
Socialförvaltningen
Kultur & Fritid
Ökat med 1 person
Minskat med 6 personer
Ökat med 2 personer
Minskat med 2 personer
Ingen förändring
Urval: Antalet tillsvidareanställda som har slutat respektive börjat
i förvaltningen under perioden.
Under 2014 fyllde 13 anställda 65 år eller mer. Antalet anställda
i åldersgruppen 65–67 år ökar de kommande åren. Under den
kommande femårsperioden blir cirka 17 % av de anställda 65
år eller äldre. Det innebär att rekryteringsbehovet, på grund av
pensionsavgångar, bedöms öka de närmaste åren.
Tabell 6: Personalomsättning i % fördelat på förvaltning
Tabell 9: Sjukfrånvaro i Skaraborgs kommuner
Förvaltning
Kommun
Kommunledningskontoret
Samhällsbyggnad
Barn & Utbildning
Socialförvaltningen
Kultur & Fritid
Omsättning
2013
19
3,4
10,7
5,9
11,1
Omsättning
2014
9,5
12,2
8,4
9,0
9,5
Urval: Personalomsättning är antalet tillsvidareanställda som har
slutat i förvaltningen under perioden/genomsnittligt antal tillsvidareanställda i förvaltningen.
Åldersfördelning
Andelen tillsvidareanställda i respektive åldersgrupp är i stort sett
oförändrad från 2013. I gruppen tillsvidareanställda är 16,6 % 60
år eller äldre. Den största åldersgruppen är 30-49 år (47 %) och
gruppen 50 år och äldre är nästan lika stor (46 %).
Andelen anställda som är 29 år eller yngre är i princip oförändrad
och åldergruppen 30-49 år har ökat med 7 %. Andelen visstidsanställda som är 50 år eller äldre har minskat med 9 %.
Tabellerna nedan visar att andelen tillsvidareanställda under 29
år är betydligt lägre än andelen visstidsanställda i samma åldersgrupp. Ett motsatt förhållande är det i åldersgruppen 50 år eller
äldre.
Medelåldern hos kommunens tillsvidareanställda är 50 år. Medelåldern för kvinnor är 48 år och männens medelålder är 51 år.
Tabell 7: Åldersfördelning tillsvidareanställda
i % den 31 december respektive år
Ålder
-29 år
30-49 år
50 år och äldre
2011
4
47
49
2012 2013 2014
5
48
47
5
47,5
47,5
7
47
46
Tabell 8: Åldersfördelning visstidsanställda
i % per den 31 december respektive år
Ålder
-29 år
30-49 år
50 år och äldre
2011
26
55
19
2012 2013 2014
32
49
19
34
42
24
36
49
15
Urval: Samtliga månadsavlönade på kollektivavtal (AB), som
är tillsvidare eller visstidsanställda. En person med flera
anställningar räknas endast en gång.
Sjukfrånvaro
I Tibro kommun har den totala sjukfrånvaron ökat från 4,3 % till
5 %. Kvinnor har en högre andel sjukfrånvaro än män och skillnaderna kvarstår från tidigare år.
Sjukfrånvaro, %
Tibro
Lidköping
Grästorp
Karlsborg
Essunga
Hjo
Töreboda
Falköping
Mariestad
Tidaholm
Skövde
Götene
Skara
Gullspång
Vara
5,0
5,2
5,4
5,4
5,5
5,6
5,7
5,7
5,8
6,2
6,2
6,6
7,1
7,2
7,3
Av den totala andelen sjukfrånvarande i Tibro kommun är 53,8 %
långtidssjukskrivna. Det innebär att de varit frånvarande på grund
av sjukdom i mer än 60 dagar. I kategorin 30-49 år har långtidsfrånvaron ökat med 7,8 % jämfört med föregående år. I åldersgruppen 50 år och äldre har den ökat med 3,2 %.
Tabell 10: Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid
2014
Alla - 29 år 30-49 50 årår
äldre
Kvinnor
Män
Totalt
Varav långtidsfrånvaro %
2013
5,5
2,7
5
53,8
Alla
Kvinnor
Män
Totalt
Varav långtidsfrånvaro %
4,8
2,5
4,3
49,2
3,2
1,8
2,8
10,8
6,4
2,8
5,7
57,4
5,5
3,2
5
56,9
-29 år 30-49 50 årår
äldre
2,9
0,6
2,4
21,2
5,1
2,2
4,5
49,6
5,0
3,2
4,6
53,7
Urval: Samtliga anställda vikarier, feriearbetare och övrigt tillfälligt
anställda ingår i underlaget enligt lagen om kommunal redovisning.
De anställda som har fem sjukdagar eller färre på ett år ingår i
friskgruppen. Tabellen nedan visar att 67 % av de anställda har
en god hälsa.
Tabell 11: Andel anställda med 5 sjukdagar
eller färre på ett år i %
Andel utan sjukfrånvaro
2011
68
2012
64
2013
66
2014
67
Urval: Samtliga månadsavlönade enligt kollektivavtal (AB) som är
tillsvidare- eller visstidsanställda.
Sveriges kommuner och landsting sammanställer varje år sjukfrånvaron i Sveriges kommuner, den senaste är från 2013. Genomsnittet för riket år 2013 är 5,9 % (Källa: SKL). Jämfört med
övriga Skaraborgs kommuner hade Tibro den lägsta sjukfrånvaron 2014, se tabell här intill.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
15
Medellön
Den totala medellönen i Tibro kommun har ökat med 2,8 %
under 2014. 2013 var motsvarande ökning 3,5 %. Den
genomsnittliga medellönen för kvinnor har ökat med 2,9 % och
motsvarande siffra är 2,7 % för männen. Medelönen för män är
15,8 % högre än medelönen för kvinnor. Löneskillnaden mellan
kvinnor och män har minskat med 0,2 % jämfört med 2013.
Diagram 1: Medellön i kronor
Våren 2014 avslutades den introduktionsutbildning i ledarskap
som Tibro kommun genomfört i samverkan med Karlsborg och
Hjo som ett led i arbetet med att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Utbildningen var mycket uppskattad av
deltagarna. Foto: Christina Froh
Ledarskap
Urval: Tillsvidareanställda, heltidslöner
Personalarbetet
Under hösten 2014 lanserades Tibro kommuns personalhandbok. Personalhandboken är tillgänglig för samtliga anställda.
Syftet med handboken är att anställda själva ska kunna hitta
svar på frågor som rör anställningen. Aktuella lagar, avtal, policys, riktlinjer och rutiner finns tillgängliga i personalhandboken.
I dokumentet finns även kommunens kollektivavtal samlade samt
arbetsrättsliga lagar med mera som styr kommunens verksamhet.
Handboken säkerställer också att chefer och medarbetare har
tillgång till korrekt information om sin anställning.
Personalarbetet
Inför 2014 års löneöversyn genomgick samtliga chefer seminarier
på temat lönebildning. Enligt de centrala löneavtalen i den kommunala sektorn ska lönen vara individuell och differentierad.
Huvuddelen av de centrala löneavtalen är numera sifferlösa,
vilket kräver en uttalad lönepolitik där prioriterade grupper tydligt
definieras. Därmed har arbetet med riktlinjer för lönebildning
påbörjats inför kommande löneöversyner i Tibro kommun.
Arbetsmiljö
Kommunens chefer och skyddsombud har genomgått arbetsmiljöutbildning där de bland annat informerades om nyheterna
inom arbetsmiljölagstiftningen.
Nya rehabiliteringsriktlinjer har tagits fram för Tibro kommun.
Målet är att den anställde så snart som möjligt, helt eller delvis,
ska återgå till ordinarie arbetsplats. Syftet med riktlinjerna är att få
en tydlighet i rehabiliteringsprocessen och därmed skapa bättre
förutsättningar för återrehabilitering till ordinarie arbetsplats.
16 Årsredovisning Tibro kommun 2014
I samverkan med Hjo och Karlsborg har Tibro kommun under
våren 2014 avslutat den introduktionsutbildning i ledarskap som
påbörjades hösten 2013. Programmet är en del i kommunens
strategiska kompetensförsörjning och programmet förväntas
ge möjligheter till ökat medarbetarskap och intern rörlighet.
Framförallt är förhoppningen att säkerställa den framtida
chefsförsörjningen i kommunen. En ny utbildningsomgång
påbörjas under våren 2015.
Kommunens ledarforum, där samtliga chefer träffas fyra gånger
per år, har genomförts med olika teman. Ett tema under året
var hur verksamheterna arbetar med utvecklingsfrågor utifrån
”Vision Tibro”. Cheferna har bland annat presenterat exempel
på hur de konkret arbetar med verksamhetsutveckling utifrån
visionen.
Förebyggande hälsoarbete
Medarbetarna har erbjudits hälsoförebyggande utbildningar.
Det har också erbjudits möjlighet till olika föreläsningar inom det
hälsofrämjande området på arbetsplatsträffar, APT. Utbildningen
för kommunens 50 hälsoinspiratörer har fortsatt under året.
Pensionsinformation
En hälsostrategisk arbetsgrupp har tillsatts under hösten 2014.
Arbetsgruppen ska arbeta fram kommunövergripande riktlinjer
för det hälsofrämjande arbetet. Gruppen ska också ta fram en
långsiktig handlingsplan för arbetet med hälsoinspiratörer utifrån
verksamhetens behov. Målet är att bidra till lägre sjukfrånvaro
och bibehållen och förbättrad hälsa hos kommunens anställda.
Jämställdhet
I 2014 års budget fanns 0,5 mkr att fördela av tidigare avsatta
medel för jämställda löner. De resterande medlen fördelades till
utbildade förskollärare inom förskolan.
Mål- och kvalitetsuppföljning
Kommunfullmäktiges mål
Satsningen på att utveckla publika evenemang i Tibro fortsatte under 2014. Countrydrottningen Jill Johnson lockade en stor publik till
Ånaplan på UPPåNER med sitt band medan två fallskärmshoppande tomtar fyllde Stora torget på första advent. Kommunen, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet fortsatte arbeta offensivt mot ungdomsarbetslösheten. Foto: Christina Froh, Mikael Ljungström
och Josefine Larsson.
Det målmedvetna arbetet med att öka Tibros attraktionskraft för såväl boende som besökare i linje med intentionerna i
Vision Tibro har fortsatt 2014. Tibro har haft en positiv befolkningsutveckling under året. Antalet invånare har ökat från
10 724 till 10 864.
Utvecklingen av publika evenemang och besöksnäringen har gjort att Tibro i allt högre grad kunnat etablera sig som
evenemangs- och besöksort med publikdragande evenemang som UPPåNER, Möbeldagarna, Ljusvandringen och Julstämning samt sommarsatsningen 31 dagar i juli. Kommunen har under året gjort flera satsningar på att renovera, fräscha upp
och utveckla offentliga miljöer och kommunala lokaler. Bland dessa satsningar märks bland annat om- och tillbyggnaden
av förskolan Ängen, gestaltningsplaneåtgärderna i Stadsparken samt ombyggnationerna i Allégårdsfastigheten som har
resulterat i nya lokaler för Äldrecentrum och Allégårdens nya restaurang Karlavagnen. Den offensiva satsningen på att
minska ungdomsarbetslösheten har också drivits vidare under året.
Kommunfullmäktiges två övergripande mål har varit styrande för
årets arbete i kommunens verksamheter.
Mål 1: Stärka Tibro som attraktiv kommun
för invånare och besökare
•
Fler besökare till Tibro
•
Fortsatt utveckling av intressanta områden och
mötesplatser i Tibro
•
Tibro kommun har tagit ytterligare steg mot att
uppnå de lokala miljömålen
Förväntat resultat:
•
Nöjdare och stoltare Tibrobor
•
Fler familjer flyttar till Tibro
Strategi:
•
Utveckla våra mötesplatser
Årsredovisning Tibro kommun 2014
17
Tibro kommun inledde ett samarbete med Hjo och Tidaholm
i syfte att förbättra besöksservicen och marknadsföringen av
besöksmål. Den 10 april genomfördes en workshop om värdskap och bemötande i Hjo. Foto: Lars-Ola Carlén/SLA
•
Skapa en trygg hemvist där mångfald och olikheter ses
som en tillgång
•
Stärka barns och ungas inflytande i frågor som berör
dem
•
Genom nätverksarbete utveckla stödet till ett brett
föreningsliv
Måluppfyllelse:
Av de enkätundersökningar som genomförts i kommunen under
året framgår att Tibroborna i stort sett är nöjda med kommunens
verksamheter. Förvaltningarna upplever att kontakterna med invånarna i huvudsak är positiva.
Med nedanstående beskrivningar av hur kommunens verksamheter arbetat med att nå fullmäktiges mål som grund går det
sammantaget att göra bedömningen att Tibro stärkt sin roll som
en attraktiv kommun.
Antalet invånare i Tibro fortsätter att öka. Många barnfamiljer
har flyttat till Tibro under året, de flesta med utländsk bakgrund.
Detta har förstås inneburit ett ökat tryck på förskolor och skolor,
som gör sitt yttersta för att möta de nya medborgarna på ett bra
och utvecklande sätt. Under 2014 inleddes planeringen av hur
nya invånare ska välkomnas till kommunen. Idén är att skicka
någon form av välkomstpaket till nyinflyttade och ett lycka tillkort till dem som flyttar.
Besökssiffrorna vid de evenemang som anordnats är alltjämt
höga, vilket tyder på att kommunen har en attraktionskraft även
på besökare från andra kommuner.
Kommunens olika mötesplatser har utvecklats under året, bland
annat genom att flera lokaler för utbildning och äldreomsorg har
byggts om för att bättre tillgodose verksamheternas behov. Förberedelserna för att ta ett samlat grepp kring skollokaler har
gjorts genom att en förstudie har inletts.
När det gäller mångfaldsfrågor har kommunen under året fattat
beslut om att införa ett helt nytt arbetssätt när det gäller integration i samhället. En kartläggning av det arbete som sker i de
18 Årsredovisning Tibro kommun 2014
I början av juni genomfördes UPPåNER-festivalen för tredje året
i rad. Nytt för året var satsningen på en motordag, Bilar Bågar
och Blommor, och ett mångkulturellt nationaldagsfirande på
Ånaplan. Foto: Christina Froh
olika förvaltningarna mynnade ut i ett beslut om att anställa en
utvecklingsledare för integrationsarbetet i kommunen. Utvecklarens uppgift blir, förutom att vara en kunskapsbank och inspiratör för övriga aktörer, att hålla samman den förvaltningsöverskridande grupp som bildades under utredningstiden. Tanken är
att det nya arbetssättet ska bidra till att ge människor som kommer till Tibro de bästa förutsättningarna att utveckla sina kunskaper och förmågor så att de kan bidra till samhällsutvecklingen.
När det gäller barns och ungas inflytande får man anse att de politiska riktlinjerna som införts har inneburit ett ökat fokus på dessa frågor. Arbetet får också en tydligare tyngd i det politiska arbetet genom att alla nämnder har representation i Barnrättsgruppen.
Nätverksarbete är ett signum för Tibro kommun. Det bedrivs tydligt i de olika nämnderna, i olika näringsgrenar och inom föreningslivet. Alla verksamheter som arbetar med evenemang gör
det i samverkan med föreningslivet och kommunen bedriver
ett aktivt arbete med att utveckla ortens evenemang genom
samverkan.
Fortsatt utveckling av besöksnäringen
Satsningen på att utveckla Tibro som besöks- och evenemangsort fortsatte med oförminskad kraft under 2014. Vikten av detta
arbete betonades genom att det avsattes särskilda medel för
publika evenemang i budgeten.
Inför sommaren arbetade kommunen målmedvetet med att
förbättra både besöksservicen och marknadsföringen av Tibros
besöksmål. Som ett led i det arbetet inledde Hjo, Tibro och Tidaholm ett närmare samarbete under våren. Torsdagen den 10 april
genomförde de tre kommunerna en gemensam workshop om
bemötande och värdskap i Hjo för företag som arbetar med besöksnäring och företag som visat intresse för att bli turistserviceplatser. Hjo, Tibro och Tidaholm tog också fram ett par gemensamma tematurer och marknadsförde sig tillsammans i årets
Skaraborgskarta. Vid sidan av besökscentrumet på Inredia etablerades tre turistserviceplatser i kommunen: på Pressbyrån,
VillAnns Café och Folkets Park/Mini-zoo. Personal från Tillväxt
Tibro, som ansvarar för besöksverksamheten sedan den 1 juli,
gjorde personliga besök på samtliga turistbyråer i Skaraborg inför sommarsäsongen.
Den 16 oktober arrangerades en ny ljusvandring i Tibro. Under
evenemanget, som lockade cirka 5 000 personer, bjöds det på
ljusinriktade programpunkter och en rad byggnader belystes på
ett effektfullt sätt. Foto: Mikael Ljungström/Scandphoto
Under andra halvåret gjordes en satsning på att öka tillgängligheten till Rankås fritidsområde. Parkeringen gjordes i ordning
och nya informationsskyltar som ger en tydligare vägledning
om vad som finns i området sattes upp. Foto: Dan Carlsson
2013 års lyckade satsning på att lyfta fram och marknadsföra
sommaraktiviteter i Tibro låg till grund för årets ”besökspaket”
med besöksbroschyren ”Upplev Tibro”, informationsbladet
”31 dagar i juli”, evenemangsinformation på turistwebb och
kommunhemsida, besökssidan tibro.se/sommarupplevelser
samt annonser i de lokala tidningarnas turistbilagor.
utveckla Rankås fritidsområde. Skyltningen har förbättrats och
parkeringen har fått en uppfräschning för att området ska bli tillgängligt för flera. Kommunen har också medverkat till att ett nytt
mountainbikespår, som kan användas för internationella tävlingar,
iordningställts.
Tibro har under året befäst sin roll som evenemangsort. UPPåNER-festivalen, som ägde rum på Ånaplan den 5-7 juni, var välbesökt. Festivalen, som i år genomfördes för tredje året i rad, är
en folkfest som bygger på kreativitet, delaktighet och samverkan
mellan kommunen och föreningar, organisationer, företag, kyrkor
och privatpersoner. Under tre dagar görs Ånaplan till en mötesplats fylld av musik, idrott, gemenskap och skapande verksamhet.
Nytt för året var satsningen på ett mångkulturellt nationaldagsfirande, fordonsutställningen ”Bilar, Bågar & Blommor” och en
avslutande familjedag med olika aktiviteter. Sveriges countrydrottning Jill Johnson fyllde området framför Ånaplanscenen
när hon bjöd på en timslång konsert med rak och innerlig
countryrock med sitt band.
Diggiloo-showen den 8 augusti drog mer än 7 000 personer till
Ånaplan, vilket är publikrekord i Tibro när det gäller konserter.
Precis som förra året bjöd Diggiloo-gänget på en proffsig mix
av sång, musik och humor. En riktig helkväll.
Ljusvandringen i oktober genomfördes för andra året. Årets
evenemang besöktes av närmare 5 000 personer. Det fanns
26 programpunkter med ljus och ännu fler ljuspunkter att
beskåda. Allt från enstaka ljus i lyktor som man kunde göra
själv i Tibros glasverkstad och upplysta ”höghus” till troll, färgglada spöken och en glödande park av 800 sprakande ljuslyktor,
gjorda av barn på Tibros för- och grundskolor.
Ett annat årligen återkommande evenemang som lockade fler
besökare än vanligt var Julstämning, som Lions och Röda korset
arrangerar tillsammans med Tibros butiker, Tibro kommun, SLA
och Sveriges Blåbandsungdom. En bidragande orsak till detta
var självklart att två tomtar anlände till Stora Torget från luften
med fallskärm!
Satsningar för ökad trivsel
Tibro kommun har under året gjort en rejäl satsning på att
Ett första steg mot förverkligandet av gestaltningsplanen har
tagits genom en satsning på miljön i stadsparken och infarten
till Skövdevägen från väg 49. Mer information om dessa satsningar finns på sidorna 33–34.
Nya lokaler
En hel del arbete har under året lagts ner på att renovera, utveckla och fräscha upp skol- och förskolelokaler samt lokaler
för vård och omsorg.
Kommunens korttidsboenden Anemonen och Pionen har renoverats och Äldrecentrum har fått nya lokaler i Allégårdens före
detta matsal, som i sin tur ersatts med en helt ny restaurang,
Karlavagnen. På Bäcklidens äldreboende har arbetet med att
modernisera och fräscha upp gemensamma utrymmen fortsatt
och ett par avdelningskök har bytts ut. En omfattande om- och
tillbyggnad av Ängens förskola genomfördes under året och i
november invigde motocrossgymnasiet, MX, nya lokaler samtidigt
som elever som utmärkt sig under hösten uppmärksammades.
I början av året slöt kommunen ett avtal med Migrationsverket
om att starta ett hem för ensamkommande barn. Planering och
rekrytering av personal vidtog och en tom avdelning på Bäcklidens äldreboende renoverades och anpassades till den nya
verksamheten som öppnade i början av juni. De tio platserna
fylldes snabbt, så i slutet av året utökades antalet platser till
tolv, med sju platser vikta för asylsökande.
Grönt bokslut
Tibro kommun har tagit ytterligare steg mot att uppnå de lokala
miljömålen genom att effektivisera energianvändningen och öka
andelen förnyelsebar energi under året:
•
Häggetorpsskolan och Torpets förskola har anslutits
till det bioeldade fjärrvärmenätet.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
19
•
Kommunen har sparat 30 000 kWh genom effektivare
gatlampor. 170 belysningsarmaturer har försetts med
LED-lampor.
•
100 % av den el som kommunen köper till sina lokaler
och verksamheter kommer från vattenkraft.
•
ECO Driving-satsningen har fortsatt genom att
personalen på Samhällsbyggnad har utbildats.
•
Cirka 16 % ekologiska livsmedel och cirka 75 %
svenskt kött används i köken i skolor, förskolor och
äldreboenden.
Andra miljöinsatser som är värda att nämna är att Tibro kommuns
naturvårdsprogram har färdigställts och antagits av kommunfullmäktige under året. Ett större arbete med att byta vattenledningen till Hönsa genomfördes under hösten. Dessutom har förskolan dragit i gång ett arbete kring ”kreativ återvinning” där spillmaterial från näringslivet återanvänds som pedagogiskt material
för att stimulera barnens entreprenöriella lärande.
Folkhälsobokslut
Folkhälsoarbetet har utvecklats strategiskt under året. Folkhälsorådet har arbetat med att främja Tibrobornas hälsa med följande
mål som grund:
•
Trygga och goda uppväxtvillkor
•
En jämlik och trygg fritid som genomsyras av
delaktighet och inflytande
•
Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor
•
Minskat bruk av tobak, alkohol och droger
För att stärka effekterna av folkhälsoarbetet i kommunen har folkhälsoplaneraren arbetat nära kultur- och fritidsförvaltningen samt
stöttat det förebyggande arbetet genom att delta i kommunens
samrådsgrupp, som leder Tibros socioekonomiska arbete. Folkhälsoplaneraren har också samarbetat med skolan inom området
hälsofrämjande skolutveckling. Folkhälsorådet har därutöver stöttat Hälsodagen på Inredia, ett arrangemang där olika företag erbjöd Tibroborna hälsoföreläsningar, behandlingar och prova påaktiviteter.
Mål 2: Bidra till ett kreativt och nyskapande
näringsliv
Förväntat resultat:
•
Bibehålla en hög näringslivsranking
•
Bidra till att företag som redan finns i Tibro utvecklas
och att fler företag etablerar sig i kommunen
•
Bidra till att få fler unga och utrikesfödda i arbete
Strategi:
•
Stödja ett brett näringsliv där jämställdhet och
mångfald är en förutsättning för tillväxt
•
Stärka samarbetet med näringslivet genom att
ytterligare utveckla vårt nätverksarbete
•
Arbeta för att minska utanförskapet bland
unga och utrikesfödda
20 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Satsningen på Inredia:Walks, en ”modevisning” med möbler
och Inredia:Talks, intervjuer med branschfolk och spännande
personligheter lockade många till Inredias monter på Stockholm Furniture Fair i februari. Foto: Mona-Lena Beckman
Måluppfyllelse:
Tibro har backat 27 placeringar i Svenskt Näringslivs årliga ranking
av företagsklimatet. En analys av resultatet har genomförts och
Tillväxt Tibro har fört ett resonemang med företagare och andra
aktörer, såväl enskilt som i Tibros företagsnätverk, om viktiga förbättringsområden. Kommunens politiker och tjänstemän kommer
att genomföra fler planerade företagsbesök för att få en så tydlig
bild som möjligt av företagens syn på Tibro som näringslivsort
och grunden till ett åtgärdsprogram har lagts.
Tillståndet hos företagen i Tibro följer konjunkturen och det gäller
även arbetslöshetssiffrorna. Konjunkturen visade en svag uppgång under 2014, vilket medförde att arbetslösheten sjönk totalt
sett. Forfarande är den dock hög bland unga och framför allt
bland utrikesfödda.
Antal arbetslösa i Tibro
Vuxna
Ungdomar
Utrikesfödda
2013
2014
591
151
214
565
122
236
Många gemensamma ansträngningar har gjorts under året för att
komma tillrätta med problemen. Signaler under hösten visade att
det finns företag i Tibro som utvecklas kraftigt och kommer att ha
ett ökat anställningsbehov de närmaste åren, medan andra har
det tyngre. 49 företag har etablerats under 2014.
Kommunens arbete med att skapa goda förutsättningar för näringslivet fortsätter och i det sammanhanget har Inrediasatsningen stor betydelse. Det nya näringslivsbolaget InTibro tog
över driften av Inrediahuset vid årsskiftet, och förhoppningen är
att engagemanget i Inredia ska öka bland företagen och att Inredia som utvecklingsnav ska utvecklas. Kommunen gör allt som är
möjligt för att bidra i det arbetet.
Kommunen driver fem olika företagsnätverk med handeln, fastighetsägarna, Tibroföretagens nya nätverk, möbel- och inredningsföretagen och landsbygdsnätverket. Nätverket för företagen
på landsbygden är det yngsta nätverket och en kartläggning av
landsbygdsföretag gjordes redan under 2013. Arbetet i nätverket
har tagit rejäl fart under 2014 och kommunens samarbete med
den lokala styrelsen i LRF har utvecklats på ett konstruktivt sätt.
För att visa att man menar allvar med att se jämställdhet som en
tillväxtfaktor har kommunen antagit Västra Götalands avsiktsför-
Sandra Wiberg, Christina Froh och Magnus Thomson från Tibro kommun arbetade fram den ansökan som låg till grund för QMcertifieringen av kommunens samarbete med handeln och fastighetsägarna tillsammans med Anna-Karin Johansson från Tibro
Handel och Peo Andersson från fastighetsägarna. Kommunalråden Rolf Eriksson och Claes Jägevall tog emot certifieringsdiplomet
på Näringslivsgalan den 13 november. Foto: Christina Froh och Marie Andersson
klaring ”Jämställt Västra Götaland”, en del i regionens tillväxtprogram ”VG 2020”. Kommunen har också inlett ett långsiktigt samarbete med EDCS-resurscentrum för jämställdhet och mångfald,
för att jämställdhetsperspektivet verkligen ska integreras i utvecklingsarbetet och för att synliggöra hur jämställdhets- och mångfaldsperspektivet kan bli en motor för innovation och utveckling.
För första gången arrangerades tillväxtdagar i Tibro kommun.
Kommunens näringslivsenhet, Tillväxt Tibro, ansvarade för samordningen av dagarna. Arrangemanget bestod av en kommundag,
en arbetsmarknadsdag, en näringslivsdag och en föreningsdag
och avslutades med Idrottsfestivalen, som anordnades i Tibroparken.
QM-certifiering och Årets centrumutvecklare
Kommunen har satt upp som mål att delta i tävlingen om utmärkelsen ”Årets stadskärna” 2017. För att komma i fråga måste samarbetet mellan kommunen, fastighetsägarna och handeln QMcertifieras. En arbetsgrupp bestående av representanter från Tibro
Handel, Fastighetsägarna och Tibro kommun bildades och ansökan färdigställdes under året. Ansökan godkändes och kommunen fick officiellt ta emot diplomet för QM-certifieringen på Tibros
näringslivsgala den 13 november.
Kommunens QM-grupp deltog i evenemanget årets stadskärna i
Västerås den 22 maj. Extra glädjande var att kommunens marknadsutvecklare Magnus Thomson utsågs till årets centrumutvecklare 2014 av juryn. Han belönades för att han ”genom kreativitet
och nytänkande kan få saker att hända som ingen trodde var
möjliga”. Arbetet med centrumutveckling sker i samverkan med
handeln och fastighetsägarna.
Fortsatt satsning på aktiviteter för arbetssökande
En rad aktiviteter för arbetssökande har genomförts på Inredia
i samarbete med Arbetsförmedlingen och näringslivsbolaget
InTibro. Syftet med aktiviteterna har dels varit att inspirera unga
arbetssökande till att våga pröva nya saker. Dels att ge de arbetssökande möjlighet att träffa arbetsgivare för att antingen söka ett
jobb eller förstå vad det är för kompetenser som arbetgivare vill
ha. Exempel på genomförda aktiviteter är:
•
Speedmeeting, där arbetssökande fick möjlighet
att träffa ett antal arbetsgivare och berätta om sina
kunskaper, erfarenheter och önskemål.
•
Yrkesinspirationskvällar, där arbetssökande getts
möjlighet att lyssna till och träffa inspiratörer från
olika branscher.
Den 3 december hölls en rekryteringsmässa på Inredia för arbetssökande i alla åldrar, där lokala företag, kommuner, bemanningsföretag och andra arbetsgivare medverkade. Över 900 personer
besökte mässan.
Under hösten skapades mötesplatsen ”Mötesplatsen” på Näringslivets Hus för att stärka stödet till arbetssökande. Varje tisdagsoch torsdagsförmiddag går det att få hjälp och svar på frågor om
hur man bäst kan rusta sig för att hitta ett nytt jobb eller en intressant utbildning. Utifrån varje besökares behov skapas aktiviteter som genomförs enskilt eller i grupp.
För att inspirera och informera gymnasieelever inför framtida yrkesval arrangerades en efter-gymnasiet-dag med utställare och
föreläsare på Fågelviksgymnasiet. Arbetsmarknadsenheten höll
i en intressant programpunkt där en panel med arbetsgivare gav
värdefulla tips.
Barn & Utbildning och näringslivsbolaget InTibro tog under året
ett mer samlat grepp om hur man ska arbeta med företagskontakter i Tibros förskolor och skolor. Den 18 mars träffades skoloch förskolepersonal och företagare till en kick-off på Inredia
och tog fram grunden till en gemensam strategi. En övergripande
verksamhetsplan har därefter tagits fram.
Under sommaren fick fem ungdomar prova på att driva egna
företag inom ramen för konceptet sommarlovsentreprenörer,
vilket gav de medverkande värdefulla kunskaper om företagande.
Inredia på Stockholm Furniture Fair
Årets Inrediasatsning på möbelmässan Stockholm Furniture Fair
blev lyckad. Det nya inslaget Inredia:Talks med möten med
branschfolk och spännande personligheter lockade många till
montern, liksom Inredias torsdagsmingel med ”möbelmodeshowen” Inredia:Walks, en äkta catwalk av möbler! Möblerna i
Inredia:Walks hade valts ut av Inredia ur Greenhouse, den sektion
av möbelmässan som presenterar svenska och internationella
formgivningsskolors utvalda skapelser. Medverkande skolor var
bland andra Konst- och designhögskolan i Bergen, Textilhögskolan i Borås, Steneby, TTC, HDK och Art College. Modevisningen utfördes av elever från Folkuniversitetets projektkoordinatorsutbildning i Tibro och blev väldigt uppskattad av den stora publiken.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
21
Nämndernas mål
Under året har kostenheten, som Fågelviksrestaurangen är en del av, arbetat målmedvetet med matkvalitet och matglädje parallellt
med strävandena att nå ekonomisk balans. Den lyckade satsningen på ett introduktionsprogram i ledarskap (bilden nederst till vänster)
är ett led i kommunens strävan efter att kvalitetssäkra rekryteringen av framtida chefer medan barn- och utbildningsförvaltningens
fleråriga satsning på Marte Meo-handledning genomförs i syfte att stärka inlärning och psykosocial utveckling hos elever i olika åldrar.
Foto: Christina Froh och Fågelviksgymnasiet
Kommunstyrelsen
Kommunledningskontoret
Mål: Kommunens personal ska genom ökad insikt
känna ansvar för och delaktighet i Vision Tibro
Förväntat resultat:
•
Tydligare målstyrning
Strategi:
•
Kommunens chefer ska utvecklas i sitt ledarskap
•
Medarbetarna ska känna ansvar för sin och
verksamhetens utveckling
22 Årsredovisning Tibro kommun 2014
•
Information ska placeras/spridas så att personalen
tar del av den
Måluppfyllelse:
Kommunledningskontoret har under det gångna året genomfört
flera olika åtgärder i riktning mot det nämndsprioriterade målet.
Workshops för chefer om visionen
En åtgärd var att genomföra workshops som berörde visionen på
Ledarforum, som är en mötesplats för samtliga chefer i kommunen. Vid ett tillfälle fick cheferna i kommunens förvaltningarna redogöra för hur visionen hittills har påverkat deras utvecklingsarbete och deras arbete i vardagen. Många fina exempel lyftes fram
från de olika verksamheterna. Därefter har cheferna gemensamt
diskuterat framtidsutmaningar med de tio visionsbärande fokus-
områdena som fastställdes 2013 som grund. I de prioriteringar för
framtiden som Ledarforum arbetade fram, framkom tydligt att
den strategiskt viktigaste frågan i nuläget är integrationsfrågan.
Det bestämdes att integration blir det tema som Ledarforum ska
arbeta vidare med under 2015.
nätet. En viktig del av personalhandboken är introduktion för nya
medarbetare, som således också kommer att bli lättare att nå via
intranätet.
Ny personalhandbok och grund för nytt intranät
Kommunen har genom åren arbetat med olika typer av medarbetarenkäter för att lägga grunden till ett gott medarbetarskap.
Viss forskning har visat att just arbetet med enkäter inte är särskilt effektivt, varför andra alternativ har studerats och övervägts.
I syfte att utveckla den interna kommunikationen påbörjades arbetet med att förbättra det kommunala intranätet Inredan under
2014.
Redan i början av året gjordes bedömningen att kostnaderna
för att bygga om det gamla intranätet till ett nytt, mer användarvänligt intranät i en ny plattform skulle bli alltför höga. I det
sammanhanget väcktes tankar om hur den interna informationen skulle kunna utvecklas och bli mer lättåtkomlig för användarna. Idéerna kom att konkretiseras under året och den föreslagna förändringen skulle dessutom visa sig bli betydligt billigare
och därmed rymmas i ordinarie budget. Nya Inredan läggs enligt
förslaget utanför det interna datanätet, som en del av kommunens webbplats tibro.se, och modellen är att man ska kunna nå
den interna kommunikationsplattformen utan inloggning. En fördel med modellen är att alla kommunens anställda kan få Inredan
som startsida.
Det nya intranätet lanseras under första kvartalet 2015. I samband
med förändringen görs en översyn av innehåll och struktur så att
det nya intranätet svarar upp mot de behov som de olika förvaltningarna, chefer och anställda har av att sprida och dela information. Det nya intranätet kommer att ersätta delar av barn- och utbildningsförvaltningens nuvarande kommunikationssystem First
Class, som successivt ska fasas ut. Det innebär att kommunen får
ett mer enhetligt system för internkommunikation.
En ny, digital personalhandbok lanserades under 2014. Den kommer att bli mer tillgänglig i och med lanseringen av det nya intra-
Samhällsbyggnad
Mål: En kostenhet med kvalitet, matglädje
och en ekonomi i balans
Förväntat resultat:
•
En kostenhet i ekonomisk balans
•
En kostenhet som främjar matgästernas hälsa
•
En kostenhet som lagar goda och näringsriktiga
måltider som serveras i trevliga miljöer
•
En kostenhet som värnar om en miljömässigt
ansvarsfull utveckling
Strategi:
•
Fortsatt arbete med verksamheten för att nå
kostnadsbesparande åtgärder
•
Utreda alternativ kosthantering
Medarbetarskapet
I samband med att en ny personalchef började i oktober bestämdes att kommunen avvaktar med eventuella åtgärder för att utveckla medbetarskapet tills dess att ett nytt strukturerat sätt att
arbeta med personalfrågor har utarbetats. Det nya personalutskottet kommer också att involveras i detta arbete.
Möjligheter till karriärutveckling
Under 2014 har kommunen arbetat aktivt för att stimulera karriärutveckling främst i form av utbildningen ”Introduktion till
ledarskap”. Tanken med utbildningen är att ta vara på de ledartalanger som finns i kommunens organisation och förmedla en
känsla bland medarbetarna att det är möjligt att göra karriär inom
de kommunala verksamheterna.
Tibro genomförde utbildningen tillsammans med Hjo och Karlsborg och den avslutades den 18 juni. Varje kommun hade fem
platser och samtliga anställda hade möjlighet att söka till programmet. Eftersom introduktionsprogrammet uppskattades av
dem som deltog i det diskuterades en ny utbildningssatsning för
ytterligare medarbetare och beslut togs om att starta programmet igen. Denna gång blir det dock enbart ett samarbete mellan
kommunerna Tibro och Hjo. Utbildningen startar våren 2015.
Måluppfyllelse:
Under 2014 har kostenheten fortsatt arbetet med att nå ekonomisk balans i verksamheten. I bokslutet redovisas ett mindre
underskott på -0,3 mkr. Arbetet kommer att fortsätta 2015.
Målsättningen för kostenheten är att ha matkvaliteten och matupplevelsen i centrum. Som ett led i detta arbete har andelen
svenskt kött och ekologiska livsmedel som serveras i köken ökat
under året. Vidare arbetas det med att köken ska sträva efter att
tillaga mer mat från grunden.
Under året har ombyggnationen av Allegårdens kök och matsal,
Karlavagnen, färdigställts. Extra resurser har satsats på att ge
gästerna en trevligare miljö i matsalen. Bland annat har en
stjärnhimmel skapats i taket med hjälp av punktbelysning.
Maten på Fågelviksgymnasiet är oerhört omtyckt av elever och
lärare. Skolköket lyfts även fram i Fågelviksgymnasiets externa
marknadsföring, vilket ses som mycket positivt. Kostenheten
kommer arbeta vidare med utveckla och förbättra nuvarande
kundkontakter genom matråd och utbildningar med mera.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
23
Barn- och utbildningsnämnden
För att fler elever ska nå kunskapskraven i årskurs 3 och 6 har
pedagogerna i grundskolan arbetat aktivt med pedagogisk plan/
undervisningsplan som metod för att eleverna ska vara förtrogna
med arbetssätt, mål och förväntningar. Lärare har kunnat se en
ökad arbetslust bland eleverna i grundskolan och undersökningen
visar att elever anser sig vara mer medvetna om vad de ska
kunna än tidigare.
Mål: Öka insatser för barn
och elever i tidiga åldrar
Förväntat resultat:
•
Alla elever ska uppleva trivsel och trygghet
•
Fler elever ska uppnå godkänd nivå på nationella
prov i årskurs 3 och 6
Mål: Ökad måluppfyllelse vid Fågelviksgymnasiet
•
Fler elever ska nå kunskapskraven i årskurs 3 och 6
Förväntat resultat:
Strategi:
•
Satsa på tidiga insatser
Måluppfyllelse:
•
Ökade meritvärden för alla gymnasieelever
(inom fyra års skolgång)
•
Stärka elevers inflytande, delaktighet och
ansvarstagande
Strategi:
Under året har arbetet med att höja måluppfyllelsen för eleverna
fortsatt. Satsningar har särskilt gjorts på att mer medvetet fånga
upp elevernas förkunskaper, att säkerställa att de förstår mål och
förväntningar samt att öka elevernas delaktighet och löpande
ge dem feedback. Under 2014 har det även arbetats aktivt med
elevernas förmågor utifrån läroplanerna. Elevernas kunskaper
analyseras också genom kollegialt lärande samt med stöd av
diagnosunderlag med mera.
Enkätundersökningen som genomfördes för att kunna fastställa
elevernas trivsel samt upplevda trygghet i skolan visade ett gott
resultat. Nedan anges andelen elever som anser sig vara trygga
och trivas vid respektive skola:
•
Öka elevernas medvetenhet om målen för utbildningen
•
Stärka elevers välbefinnande
•
Stärka den pedagogiska personalens kompetens
Måluppfyllelse:
Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning vid Fågelviksgymnasiet inom fyra år ligger på en fortsatt hög nivå, men har
minskat under 2014 jämfört med föregående år. 2013 var Tibro
rankad som nummer ett i landet och minskningen medförde att
Fågelviksgymnasiet numera är rankad som fyra i riket.
•
Häggetorpskolan:98 %
•
Nyboskolan: 97 %
•
Ransberg skola: 100 %
Gymnasieskolan - andel elever som fullföljt
in gymnasieutbildning inom 4 år, %
•
Smulebergsskolan:
97 %
Källa: Skolverket Artisan/Kolaada.se
Andel elever som klarat samtliga nationella
ämnesprov i %
Tibro - studieförberedande
2012
2013
2014
Åk 3 Svenska/Svenska A
75
86
82
Åk 3 Matematik
86
91
55
Åk 6 Svenska/Svenska A
89
90
Åk 6 Matematik
91
85
2012
2013
2014
94,5
95,5
93,8
Riket - studieförberedande
87,2
86,9
88,3
Tibro - yrkesförberedande
89,3
90,9
90,1
Riket - yrkesförberedande
80,6
80,3
82,1
För elever i årskurs 3 har andelen som blivit godkända vid samtliga nationella delprov under 2014 minskat jämfört med 2013.
Den största minskningen gäller matematik.
På de studieförberedande gymnasieprogrammen, såsom teknik
och naturvetenskap är de genomsnittliga betygspoängen oförändrade från föregående år. Genomsnittet är marginellt högre i
Tibro än i riket. För de yrkesförberedande gymnasieprogrammen,
såsom el och bygg ligger Tibro strax under genomsnittet för riket,
trots en liten ökning 2014, se tabell på sidan 25.
I årskurs 6 har andelen elever som klarat de nationella proven i
svenska ökat samtidigt som andelen som klarat matematikproven minskat i förhållande till 2013. Detta trots att det gjorts
satsningar på att utveckla undervisningen i matematik, bland
annat genom det så kallade matematiklyftet. Barn & Utbildning
kommer ha fortsatt fokus på ämnet under 2015.
I den genomförda enkätundersökningen i årskurs 2 på Fågelviksgymnasiet svarade 65 % av eleverna att de har ett stort inflytande
vid planeringen av undervisningen. Detta är något sämre än vid
undersökningen 2013 och arbetet kommer fortsätta med att få
eleverna mer delaktiga i planeringsarbetet. 54 % av eleverna
uppger i undersökningen att de känner sig delaktiga i utvärde-
24 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Strategi:
Gymnasieskolan – betygspoäng genomsnitt
•
Källa: Skolverket Artisan/Kolaada.se
2012
2013
2014
Tibro - studieförberedande
15,0
14,7
14,7
Riket - studieförberedande
14,9
15,0
14,6
Tibro - yrkesförberedande
12,8
12,8
12,9
Riket - yrkesförberedande
12,8
12,9
13,0
ringen av undervisningen och 98 % svarar att de trivs och känner
sig trygga i skolan.
Under 2014 har Barn & Utbildning arbetat med att ytterligare utveckla kommunikationen mellan elever, lärare, studie- och yrkesvägledare, högskolan och universitet. Särskilt fokus har lagts på
att coacha eleverna vid studie- och yrkesvägval. I enkäten anger
80 % av eleverna att deras lärare lyssnar på dem när de har förslag och åsikter, vilket visar att utvecklingsarbetet gett resultat.
I samma undersökning uppger 68 % av eleverna att de får det
stöd som behövs för att de ska klara studierna. Kommunikationsutvecklingsarbetet kommer att fortsätta 2015.
Inom vuxenutbildningen håller statistiskt underlag på att upprättas för att i framtiden förbättra möjligheterna till uppföljning
av verksamheten. Undervisningen har under året förändrats
från ”handledda självstudier” till mer lektionsbaserad vuxenundervisning. Detta är ett led i att skapa förutsättningar för ett
kunskapsutbyte elever emellan och inte enbart mellan lärare och
respektive elev. Vidare tydliggörs sambandet mellan utbildning
och arbetsliv genom en förbättrad samverkan med Tibros
näringsliv.
Inför framtiden är det viktigt att stärka studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att arbeta övergripande mellan grundskola och
gymnasieskola samt att ytterligare stärka samarbetet mellan
skolan och det lokala näringslivet. Vidare ska ansökan ske för
deltagande i Skolverkets kommande satsning ”Läslyftet”.
Stärka alla barns och ungas rätt till egen utveckling
Måluppfyllelse:
För att minska antalet mobbingfall arbetas det ständigt med
värdegrundfrågor för alla inom förskola och skola. Detta sker
bland annat genom ett samarbete mellan klasser i lekar och
temaarbeten samt storsamlingar med teater, sång och musik.
Skolan bedriver även fadderverksamhet. Det anses viktigt att
ha aktiva rastvakter för förskolan till årskurs 5 och elevcoacher
i årskurs 6-9 för att arbeta för en tryggare och trivsammare
arbetsmiljö.
Antalet fall som rapporteras av skolornas mobbingteam har under
de senaste åren varit få. En bidragande orsak till detta kan vara
att en stor andel av eleverna upplever trygghet i skolan.
Antalet åtgärdsprogram har minskat under året. Förutsättningarna har förändrats för åtgärdsprogram i grundskolan och de ska
numera utformas utifrån reviderade Allmänna råd (Arbete med
åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd). Antalet
åtgärdsprogram för 2014 blir därmed inte helt jämförbara med
2013.
Pedagoger från alla skolor genomgår under perioden 2013–2015
en utbildning för att bli ”Marte Meo-vägledare” för att kunna
stötta både elever och personal. Utbildningen innebär en satsning
på att stärka inlärning samt psykosocial utveckling hos elever.
För att ytterligare höja kvaliteten i verksamheten i framtiden
planeras följande övergripande aktiviteter:
•
Matematiklyftet ska följas upp och analyseras hösten
2015 för att identifiera kortsiktiga och långsiktiga
effekter av satsningen.
•
Insatser för att motverka nätmobbning ska genomföras.
Mål: Öka elevhälsoinsatserna för barns
och ungas rätt till god utveckling
Förväntat resultat:
•
Färre antal rapporterade mobbingfall
till skolornas mobbingteam
•
Färre elever ska ha åtgärdsprogram
•
Fler elever når kunskapskraven
Årsredovisning Tibro kommun 2014
25
Socialnämnden
Mål: Ökad kvalitet på vården för de demenssjuka
i Tibro och deras anhöriga genom ett större
individuellt brukarfokus
Förväntat resultat:
•
Minskat antal fall
•
Minskat antal trycksår
•
Ökad brukartid för demensteamet
•
Ökat antal genomförda brytpunktssamtal
•
Ökat antal genomförda smärtskattningar
Strategi:
•
Fortsatt satsning på kompetensutveckling
•
Fortsatt implementering av socialtjänstens värdegrund
och de lokala ledstjärnorna
Måluppfyllelse:
Arbetet med att individualisera omvårdnaden för vårdtagarna på
kommunens särskilda boenden genom att införa så kallad egentid har fortsatt under 2014. En broschyr kring egentid är framtagen och den fanns med som marknadsföring på kommunens
tillväxtdag den 1 april. Egentiden finns numera med i ”tänket”
hos personalen som planerar in egentiden när det är möjligt med
hänsyn taget till resurser och vårdtagarnas önskemål.
För att vårdtagarna ska uppleva en bra kvalitet på Tibro kommuns
boenden eftersträvar förvaltningen att erbjuda välkomstsamtal
inom två veckor från inflyttning. Samtalets syfte är att ge information om vad boendet erbjuder.
Fall och frakturer
Socialförvaltningen har under året fortsatt arbetet med att minska antalet fall. Arbetet ingår i det förebyggande arbetssättet,
Senior Alert. Arbetssättet innefattar riskbedömning, planering
och förebyggande åtgärder.
Under 2013 inträffade 543 fall och 2014 hade antalet fall minskat
till 466 stycken. 2013 rapporterades åtta frakturer, varav tre var
höftfrakturer. År 2014 registrerades återigen åtta frakturer, varav
två var höftfrakturer. Förebyggande insatser såsom styrke- och
balansträning prioriteras samt att vårdtagare motiveras till att använda höftskyddsbyxor. Skyddsbyxorna hjälper till att förebygga
höftfrakturer. 39 personer har under året använt sig av höftskyddsbyxor jämfört med 38 personer föregående år.
Trycksår
Socialtjänsten har under året haft fokus på trycksårsutbildning.
Det har satsas på kollegial utbildning samt handledning av sårombud och sårsjuksköterska. Likt föregående år upptäcks en
större andel personer med trycksår i Tibro kommun än i riket, se
tabell. Vidare ses en procentuell ökning av antalet personer med
trycksår jämfört med 2013. Trycksår delas in i fyra olika katego-
26 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Sedan ett år tillbaka erbjuder socialtjänsten i Tibro pensionärer
balansträning som ett led i arbetet med att minska antalet fall
och fallskador. Foto: Christina Froh
rier, varav kategori ett innebär en tryckskada där vårdtagarens
hud fortfarande är hel. För Tibro återfinns majoriteten av registrerade trycksår inom kategori ett. Förvaltningens arbete med att
minska antalet trycksår kommer att fortsätta under 2015.
TRYCKSÅRSSTATISTIK
Personer med trycksår
2013 vt 2013 ht 2014 vt 2014 ht
Tibro kommun
17 %
8%
15 %
13 %
Riket
5,4 %
9,2 %
9,4 %
-
Brukartid för demensteamet
Någon mätning av brukartiden för demensteamet är inte genomförd 2014. Vård- och omsorgschefen har fått i uppdrag att se
över schemaläggningen inom vård- och omsorgsenheten då
schemamodellen luckrats upp de senaste åren. Målsättningen
är att komma tillbaka till den schemamodell som infördes 2010.
Modellen är effektiv, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur
verksamhetssynpunkt och syftar till att ge bättre möjligheter till
ökad brukartid, det vill säga den tid som vård- och omsorgspersonalen tillbringar hos respektive vårdtagare. Beslut är fattat om
om att alla nya scheman ska godkännas av vård- och omsorgschefen för att få enhetlig schemaläggning.
Enligt den undersökning som syftar till att fastställa brukares upplevda livskvalitet har nästintill alla nyckeltal ökat jämfört med
2013 för både hemtjänst och särskilt boende.
Nyckeltal, faktorer som påverkar
brukares upplevda livskvalitet
Källa: Öppna jämförelser, SKL
2013
2014
Brukarbedömning hemtjänst, äldreomsorg – helhetssyn, andel i %
96
99
Brukarbedömning hemtjänst, äldreomsorg – trygghet, andel i %
44
51
Brukarbedömning hemtjänst, äldreomsorg – bemötande, andel i %
83
95
Brukarbedömning särskilt boende,
äldreomsorg – helhetssyn, andel i %
92
93
Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg – sociala aktiviteter, andel i %
75
66
Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg – bemötande, andel i %
58
77
I syfte att förbättra och förenkla mätning av brukartiden köpte
förvaltningen in ett nytt insatsregistreringssystem, TES, hösten
2014. Systemet håller på att implementeras i verksamheten och
en ny mätning av brukartiden kommer därför ske först 2015.
Smärtskattningar och brytpunktssamtal
Vård- och omsorgsenheten arbetar kontinuerligt med smärtskattningar i livets slutskede. Legitimerad personal och omvårdnadspersonal har genomgått utbildning inom detta område.
Enligt förvaltningen är de så kallade brytpunktssamtalen prioriterade men för att genomföra dem är förvaltningen beroende av
läkarmedverkan från primärvården. I nuläget anses detta vara
problematiskt eftersom Närhälsan har stora svårigheter med
läkarbemanningen i Tibro. Brytpunktssamtal innebär att läkare
informerar anhöriga om att livsuppehållande behandling avbryts.
Mål: De barn och ungdomar som får stöd från
socialtjänsten ska uppleva en bättre livskvalitet
Förväntat resultat:
•
Minskat antal inkomna ärenden enligt Lagen om
omhändertagande av berusade personer (LOB) och
polisanmälningar gällande ungdomar som är aktuella
i socialtjänsten
•
Ökad upplevd livskvalitet för de barn och ungdomar
som får stöd av socialtjänsten
•
Ungdomar i utanförskap får extra stöd
Strategi:
•
Satsning på att skapa samverkansytor såväl internt som
externt där barn och ungdomar står i fokus genom att
använda socioekonomiska metoder
Kultur- och fritidsnämnden
Mål: En rik fritid för alla
Måluppfyllelse:
I arbetet med ungdomar mäts antalet så kallade LOB:ar och brott
som ungdomar utför. Fram till senhösten 2014 hade förvaltningen
haft en LOB, vilket även var fallet 2013. Antalet polisanmälningar
som kommit in till förvaltningen gällande ungdomar var totalt 10
stycken. Detta är en minskning från 2013, då det totalt kom in 19
anmälningar. Stöld och snatteri utgör den vanligaste formen av
brott. Tre ungdomar har varit misstänkta för misshandel under
2014.
För 2014 finns det ingen genomförd undersökning som visar att
barn och ungdomar som får stöd av socialtjänsten upplever en
ökad livskvalitet, men förvaltningen bedriver ett aktivt arbete
för att stötta denna målgrupp. Mellan myndighetshandläggare
och fältassistenter finns ett väl upparbetat samarbete och träffar
äger rum varannan vecka. Angående gruppverksamheter så har
fältassistenterna arbetat både enskilt och i grupp med ungdomar
som har haft behov av detta under sommaren.
Det förvaltningsöverskridande socioekonomiska arbetet för att
motverka utanförskap för ungdomar fortsätter. Den utvalda gruppen ungdomar i årskurs 6-7 från Nyboskolan har under året träffats regelbundet och personal från resursteamet, fältassistenter
och fritidsledare har samarbetat för att kunna arbeta med barnen
även efter skoltid. Projektet har fått positiv respons från både
ungdomar och föräldrar och kommer att fortsätta under 2015.
Vad gäller anhörigstöd riktat till barn och ungdomar fortgår det
pågående arbetet som planerat. I dagsläget har det inte identifierats någon grupp barn i den omfattningen att någon gruppverksamhet har kunnat startas.
Socialtjänstens samarbete med Familjecentralen har under året
bedrivits på samma sätt som tidigare och det kommer att fortsätta även 2015. Fokus finns på grupper med särskilda behov.
Under 2014 har tjänstemän och politiker i socialnämnden enskilt
och tillsammans granskat socialtjänstens arbete med barn och
ungdomar utifrån riktlinjerna i Barnkonventionen i syfte att
säkerställa att denna konvention följs.
•
Fortsatt satsning på aktiviteter för nya svenskar
•
Ökat samarbete med både kommunala verksamheter
och externa aktörer genom att använda socioekonomiska metoder
Förväntat resultat:
•
Fler möjligheter till positiva aktiviteter för utsatta
grupper genom samarbete med andra aktörer och
ökad användning av befintliga mötesplatser
Måluppfyllelse:
•
Få en tydligare bild av deltagarnas upplevelse
av olika aktiviteter
Målet har till stora delar uppnåtts genom nedanstående aktiviteter:
Strategi:
•
Skapa fler mötesplatser för grupper som
riskerar att hamna i utanförskap
•
Fortsatt satsning på aktiviteter för personer
med funktionshinder
•
Den fortsatta regelbundna verksamheten för ungdomar
med någon form av funktionshinder, som Kultur & Fritid
driver tillsammans med socialförvaltningen, på fritidsgården Dojan har utökats med några prova på-kvällar.
•
På Ungdomens Hus har från hösten ordnats temakvällar
för utvalda grupper. Kulturen har lyfts fram genom att
Årsredovisning Tibro kommun 2014
27
•
externa krafter medverkat. Det har även ordnats särskilda tjejkvällar och flera träffar med nya svenskar.
•
Genom samtal i samband med aktiviteterna har
deltagarnas upplevelser på Ungdomens Hus
utvärderats. Utvärderingen visade att ungdomarna
tyckte att deras inflytande över verksamheten måste
öka. Detta medförde att ett gårdsråd bildades.
Måluppfyllelse:
Målet har till stor del uppfyllts genom att nedanstående
aktiviteter genomförts:
•
Ett nätverk för kultur, som omfattar alla åldrar har
skapats och fyra träffar har ordnats där arbetsformer
och upplägg diskuterats. En gemensam Facebookgrupp
har skapats för att i första hand informera och lägga in
planerade aktiviteter.
•
Utnyttjandet av sociala medier har ökat för flera andra
grupper, vilket innebär en förstärkt marknadsföring.
Kultur & Fritid, fritidsledare samt fältassistenter har egna
Facebooksidor och grupper. Kommunikation sker även
via Instagram.
•
Tibroidrottens nätverk har stärkts genom framtagandet
av ett mer strukturerat arbetssätt. Numera finns en
årsplanering där ordförande samt en person från varje
förening möter SISU Idrottsutbildarna och Kultur &
Fritid. Marknadsföring av Tibro som idrottskommun
står överst på agendan.
Mål: Tydlig profil för Sportparksområdet
Förväntat resultat:
•
Skapa underlag för beslut om hur Arena Fågelvik
kan utvecklas som mötesplats för flera grupper
Strategi:
•
Skapa en helhetssyn för området kring Fågelvik
och Sportparken, Arena Fågelvik
•
Ökad samordning och bättre nyttjande
av kommunala resurser
Måluppfyllelse:
Målet har inte nåtts fullt ut. Nedanstående aktiviteter har
genomförts:
•
Utredningen om Framtidens bibliotek har tagits med
som en del i beslutsunderlaget till arbetet med Arena
Fågelvik.
•
Under senhösten var Kultur & Fritid delaktiga i arbetet med att utveckla marknadsföringen av Fågelviksgymnasiet. Förvaltningens ambition har varit att bidra
till att det skapas en helhetssyn för Arena Fågelvik.
Mål: Utveckla Ung kultur i Tibro
Förväntat resultat:
•
Fler kulturella aktiviteter för ungdomar i samverkan
med andra aktörer
Strategi:
•
Genom samverkan med offentliga, enskilda och privata
aktörer samt föreningar/organisationer öka ungdomars
möjlighet till kulturella aktiviteter
•
Skapa fler mötesplatser för ungdomar med möjlighet
att utveckla ung kultur i Tibro
Måluppfyllelse:
Mål: Satsning och profilering på festivaler,
tävlingar och liknande
Förväntat resultat:
•
Ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer
•
En väl förankrad marknadsföringsstrategi
Strategi:
•
Ta initiativ till att skapa en mötesplats för ett nätverk
av aktörer
•
Forma en strategi för marknadsföring som omfattar
olika medier
28 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Målet har till stor del uppfyllts genom att nedanstående
aktiviteter genomförts:
•
I samverkan med studieförbundet Arbetarnas Bildningsförbund, Tibro Film och Teater och en enskild person
har två teatergrupper startats på Vintergatan.
•
Ungdomens Hus har under hösten aktivt verkat för att
vara en arena för ung kultur med verksamhet för, av
och med ungdomar.
Kollektivtrafiknämnden
Mål: Rättssäker myndighetsutövning
Mål: Öka kunskapen om kollektiva resmöjligheter
genom god service
Förväntat resultat:
•
Gemensamt synsätt gällande minst ett specificerat
fokusområde i Skaraborgs kommuners gemensamma
trafikförsörjningsprogram för färdtjänst och riksfärdtjänst
Förväntat resultat:
•
Ökad kunskap hos specificerade målgrupper
om tillgängliga kollektivtrafikformer
•
•
Ökat resande med Flextrafik samt
konceptet 75+
Beslut gällande färdtjänst och riksfärdtjänst följer
gällande rättspraxis
•
Korta handläggningstider
Strategi:
•
Informationsinsatser i syfte att öka kunskapen om
kollektiva resmöjligheter, med fokus på äldre och
funktionshindrade
Strategi:
•
Fortsatt samverkan med andra kommuner
för gemensamma synsätt/rutiner gällande
myndighetsutövning
Måluppfyllelse:
Måluppfyllelse:
Resandet med Flextrafiken har ökat jämfört med 2013. För
resandet med seniorkort (75+) finns ännu inte tillgänglig
helårstatistik. Av statistik till och med tredje kvartalet ser dock
inte resandet ut att ha ökat 2014. Sannolikt behöver åtgärder
genomföras under längre tid än ett år för att nå önskat resultat,
varför bedömningen är att målet endast delvis är uppnått.
Arbetet med att utveckla myndighetsutövningen gällande färdtjänst har under året lett till politisk enighet inom ett utpekat
fokusområde. Nu finns gemensamma riktlinjer för hur kommunerna ska hantera och administrera ansökningar som gäller färdtjänstresor för personer som vistas tillfälligt i annan kommun
(i Sverige) än hemkommunen. Vad gäller målets övriga delar
så mäts handläggningstiden för varje enskilt ärende och mätningarna visar att ambitionen om korta handläggningstider
uppfylls. Under 2014 hanterades 94 % av alla ärenden inom
15 arbetsdagar. För det absoluta flertalet av de beslut som
överklagats till högre instans under året har utfallet blivit i
enlighet med nämndens beslut. Målet är totalt sett uppnått.
Byggnadsnämnden
Måluppfyllelse:
Ett antal informationsinsatser har genomförts. Individuellt anpassad information ges i samband med ansökan om färdtjänst.
Kunskapen om alternativ till färdtjänst bedöms ha ökat något,
även om kunskapen fortfarande generellt sett är låg.
Mål: Främja god bebyggd miljö och ge snabb
service till medborgare och andra aktörer inom
plan- och byggverksamheten
Förväntat resultat:
•
Få fler medborgare som är nöjda med handläggning
och service vid byggnadsärenden
Strategi:
•
Satsa på tillgänglig personal
•
Erbjuda snabb och korrekt handläggning
•
Erbjuda information, stöd och rådgivning
i plan- och byggfrågor
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att hantera ärenden så
effektivt som möjligt. Vidare eftersträvas att ge medborgarna
god kundservice i samtliga kontakter med kommunen gällande
byggnadsärenden. Handläggningstiden för byggnadsärenden som
kommer in till kommunen anses vara kort och taxorna är låga i
förhållande till närliggande kommuner.
Någon undersökning för att fastställa medborgarnas kundnöjdhet
har inte genomförts under året. Förvaltningen har dock tagit
emot väldigt få klagomål, vilket är en indikation på att arbetet
bedrivs effektivt och i riktning mot det nämndsprioriterade målet.
Årsredovisning Tibro kommun 2014 29
Finansiella mål
Tibro kommun har fastställt tre ekonomiska mål för att ga­rantera
fortsatt god balans i kommunens ekonomi. År 2014 har samtliga
tre mål uppnåtts.
1. Årets resultat ska uppgå till 6,0 mkr (Ja)
Årets resultat för Tibro kommun uppgår till 13,3 mkr. Dessutom
har kostnaden tagits för den framtida medfinansieringen av
ombyggnationen av E20. Kostnaden är av engångskaraktär och
totalt har drygt 7 mkr bokförts mot resultatet för 2014.
3. Taxefinansierad verksamhet ger minst nollresultat (Ja)
Samtliga tre taxefinansierade verksamheter (VA, fjärrvärme och
renhållning) visar överskott för 2014. I och med årets resultat har
också samtliga dessa verksamheter ett positivt eget kapital
(detsamma som skuld till taxekollektivet). För sammanställning
över den taxefinansierade verksamhetens resultat/fonder se
sidorna 47-48.
Diagram 3: Ackumulerade resultat i taxefinansierad
verksamhet 2010–2014
Diagram 1: Årets resultat 2010–2014
2. Investeringar finansieras med egna medel (Ja)
Årets investeringar är finansierade med egna medel. Kommunens
nettoinvesteringar uppgick till 20,8 mkr. Kommunen hade med
årets resultat och avskrivningar kunnat egenfinansiera investeringar motsvarande 29 mkr.
Diagram 2: Självfinansieringsgrad investeringar
2010–2014
Med anledning av de större investeringar som diskuteras i bland
annat skollokaler så kan målet om egenfinansiering bli omöjligt
att uppnå för enskilda år. En period med höga investeringsnivåer
kan också kräva ett bättre resultat än 6 mkr. I annat fall kan låneskulden öka alltför mycket samtidigt som soliditeten sjunker.
30 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Kommunens ekonomiska mål kommer att ses över. Målformuleringen avseende taxefinansierad verksamhet behöver ändras
eftersom år med negativa resultat måste få förekomma om verksamheten ska gå +/- 0 över tid.
Verksamhetsberättelse
Kommunstyrelsen - kommunledningskontoret
Tibros EU-finansierade Inrediaprojekt avslutades den 31 december 2014, vilket manifesterades med en festlig officiell avslutning på Inredia den 3 december. Under rubriken Inredia:Resumé presenterades höjdpunkterna i och en utvärdering av det treåriga projektet. Avslutningseventet kröntes med ballonguppsläpp och mingel med en specialkomponerad Inrediatårta. Foto: Mikael Ljungström/Scandphoto
Ordförande: Claes Jägevall, FP
Förvaltningschef: Mona-Lena Beckman
Antal anställda: 43
Uppdrag
Kommunstyrelsen har det politiska ledningsansvaret för kommunens ekonomi och utveckling. Kommunledningskontoret har
ansvar för att stödja kommunstyrelsen i deras arbete. I arbetet
ingår att bereda ärenden samt initiera, utreda och utveckla frågor
inom ramen för kommunstyrelsens mål.
Kommunledningskontoret har också ansvar för att initiera och
leda de strategiska kommungemensamma frågorna samt tillhandahålla gemensam service som ekonomi-, personal- och lönehantering, IT, telefoni och information. Förvaltningen har rollen
som nav i samhällsutvecklingen genom att ansvara för tillväxtfrågor, arbetsmarknadsfrågor, folkhälsofrågor, tillgänglighetsfrågor,
räddningstjänst samt säkerhet och krisberedskap. Förvaltningen
har särskilt ansvar för att driva arbetet för jämställdhet och mångfald samt säkerställa att kommunen följer barnkonventionen och
att den gemensamma värdegrunden är styrande i alla kommunens verksamheter.
Viktiga händelser under året
Kommunledningskontoret arbetar kontinuerligt med förbättringar
för att förenkla och förtydliga de gemensamma processerna. En
tydlig ambition finns att driva arbetet för att utveckla gemen-
samma arbetssätt och rutiner över hela kommunen. Som ett led
i denna strävan infördes under 2014 ett nytt gemensamt system
för dokumenthantering. Projektet är i det närmaste slutfört, men
fortfarande återstår att befästa gemensamma rutiner samt att
involvera alla handläggare i arbetet.
Kommunens interna och externa kommunikation har utvecklats
under perioden 2010–2014 genom att övergripande riktlinjer för
kommunikation har införts. Det kommunala intranätet är på väg
att integreras med den externa webbplatsen tibro.se, som därmed kommer att kunna nås från alla datorer överallt. I samband
med detta har också en ny digital personalhandbok lanserats.
För att ytterligare öka tillgängligheten och för att radikalt minska
mängden kopierade papper har alla kommunens politiker erbjudits läsplattor.
Projektet ”Gemensam IT”, som Tibro genomför med Skövde kommun, har fortskridit enligt projektplanen. I det sammanhanget har
planeringen för att byta Tibros IT-plattform pågått under i stort
sett hela året. I princip har en eller flera tekniker arbetat dagligen tillsammans med Skövdes tekniker för att genomföra denna
stora förändring. Samarbetet med våra grannkommuner Hjo och
Karlsborg har utvecklats ytterligare genom att en kartläggning av
alla IT-system som kommunerna använder genomförts. Detta för
att möjliggöra byten till gemensamma system för att underlätta
samarbete. Under året har en gemensam arkivarietjänst i de tre
kommunerna införts och ett gemensamt arkivsystem köpts in.
Kommunerna Tibro och Hjo har sedan årsskiftet också samverkat
genom att ha en gemensam säkerhetssamordnare.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
31
Inredia
Det treåriga projektet med att införa och utveckla Inrediakonceptet och Inrediahuset som ett nav för världens inredare har avslutats och en omfattande dokumentation och slutrapport håller på
att färdigställas. Driften av Inrediahuset överfördes vid årsskiftet
2013–2014 till näringslivsbolaget InTibro. Nya rutiner och samarbetsformer håller på att tas fram och Tibro kommun har representanter i både näringslivsbolaget InTibros styrelse och i den
ideella föreningen Inredias vänners styrelse.
Tillväxt Tibro, näringslivsenheten, har under året fått en än mer
strategisk inriktning och arbetar aktivt med att fördjupa och förtydliga de insatsområden som kom att bli resultatet av visionsomtaget 2013. Som en naturlig följd av detta har Tillväxt Tibro
under året fått ett utpekat ansvar även för besöksnäringsfrågorna
och har därför påbörjat arbetet med att skapa ett tydligare besökscentrum på Inredia samt utveckla de publika evenemangen
och besöksnäringen som helhet i kommunen. Att Tibro har etablerat sig som eventort bevisas av det stora antalet besökare på
UPPåNER-festivalen, Diggilookonserten, ljusvandringen och julstämning. Tibros Minizoo, med sina 25 000-30 000 besökare, är
fortfarande en av de mest besökta platserna i kommunen.
Integration
Antalet nyanlända har ökat kraftigt under året och vid årets slut
hade kommunens invånarantal ökat väsentligt. Runt 170 individer
hade då flyttat in i kommunen från framför allt Syrien. Som ett led
i att utveckla arbetet för mottagande av de nya invånarna har en
tjänst som utvecklingsledare för integration inrättats. Intresset för
tjänsten var betydande med ett stort antal kvalificerade sökande. Rekryteringen avslutades sent i december och den nya integrationsutvecklaren börjar sin tjänst i februari 2015.
TTC
Framtiden för Tibro Training Centre, TTC, var en stor fråga framför
allt under våren 2014 då efterfrågan på utbildningen sjönk kraftigt
och en nedskärning av verksamheten verkade vara det enda möjliga. Situationen förändrades lyckligtvis under sommaren och inga
drastiska åtgärder behövde genomföras. TTC är mycket beroende
av konjunkturen och av politiska beslut och ett strategiskt arbete
för att säkerställa långsiktighet måste införas under kommande
år.
Framtid
Arbetet med utveckla kommungemensamma arbetssätt och rutiner fortsätter under 2015. Under året införs en ny IT-plattform
och ett nytt kommungemensamt intranät. Vidare finns planer på
att ta fram en ny kommungemensam ledarskaps- och medarbetarpolicy i syfte att skapa en större medvetenhet och samsyn
kring kommunikation och bemötande i kommunen.
Besöksnäringsutvecklingen fortsätter med oförminskad fart under det kommande året och det tas ett samlat grepp om integrationsarbetet i kommunen i och med att den nya integrationsutvecklaren påbörjar sitt uppdrag.
Årets ekonomiska resultat
Kommunledningskontoret
Kostnader, totalt, Tkr
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse 2014
1 901
2 438
2 690
252
9 412
16 463
16 630
167
26 889
26 684
26 695
11
15 821
14 803
16 345
1 542
varav IT- och informationsenheten
6 360
6 664
5 595
-1 069
varav Näringslivsenheten
1 905
1 712
1 595
-117
131
392
0
-392
2 671
3 113
3 160
47
38 202
46 015
45 585
430
Kommunledningskontoret
varav kommunledningen
varav Tibro Training Centre, TTC
varav Arbetsmarknadsenheten
Summa
Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt kommunledningskontoret redovisar sammantaget ett överskott på cirka 0,4 mkr.
Inom kommunfullmäktiges anslag redovisar överförmyndaren ett
underskott på cirka 0,1 mkr som främst beror på ett ökat antal
uppdrag. Underskottet balanseras av att Valnämnden samt revisionen redovisar mindre överskott.
Kommunstyrelsens budgetram har under året utökats med 6 mkr,
vilket motsvarar Tibro kommuns del av medfinansieringen av E20.
Beloppet har indexuppräknats fram till förväntat utbetalningsdatum och totalt har kommunen avsatt drygt 7 mkr. Detta har
kostnadsförts direkt mot resultatet 2014. Underskottet balanseras
bland annat av överskott för medel avsatta till Leaderprojekt och
jämställda löner.
Kommunledningskontoret, KLK, redovisar sammantaget ett resultat i nivå med budget trots att det finns betydande avvikelser
32 Årsredovisning Tibro kommun 2014
inom förvaltningen. IT-avdelningen redovisar återigen ett stort
underskott, -1,0 mkr. I september prognostiserades ett underskott på cirka -0,5 mkr och avvikelsen gentemot prognosen beror
till största delen på en tidigarelagd uppgradering av växeln, en
oplanerad komplettering av det trådlösa nätverket samt av att
nya kopiatorer köptes in istället för att leasas. Inför 2015 har ITenheten fått ett utökat anslag på 0,5 mkr för att nå ekonomisk
balans. Inom KLK återfinns positiva avvikelser främst hos kommunchef samt personalchef.
Tibro Traning Centre redovisar ett underskott på cirka -0,4 mkr,
vilket är hänförbart till vårens minskade elevantal som innebar
lägre intäkter än budgeterat. Under sommaren och hösten redovisades en verksamhet i balans. I början av 2015 redovisar
verksamheten återigen avvikelser mot budget på grund av
minskat elevantal.
Kommunstyrelsen - samhällsbyggnad
Arbetet med att förverkliga Tibros gestaltningsprogram tog fart på allvar under 2014 genom en satsning på två av de prioriterade områdena i planen: Stadsparken och korsningen mellan väg 49 och Skövdevägen. Den aktuella infarten ska utformas på ett sätt som tydligare visar att den är en entré till centrum. I maj ersattes asfalten i refugerna av dekorsten samtidigt som en björkallé anlades i den
västra delen av korsningen. Under försommaren planterades även lavendel i anslutning till korsningen och blomsterurnor placerades
i refugerna. Foto: Christina Froh
Ordförande: Claes Jägevall, FP
Förvaltningschef: Svante Andrén
Antal anställda: 119
Uppdrag
Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsförvaltningen har såväl
lagstadgade uppgifter inom vattenförsörjning, avloppshantering,
fastighetsförvaltning, skötsel av gator och vägar som frivilliga
verksamheter i form av energi- och klimatrådgivning, fastighetsservice, fjärrvärme, fastighetsbildning, parkskötsel, mat till elever
i skolor och förskolor, mat till boende i äldreboenden, kartor
och inköp. Hyrda verksamhetslokaler samt investeringar och
kapitaltjänstkostnader ingår också i förvaltningens ansvar och
budget.
Samhällsbyggnadsförvaltningen fullgör vidare byggnadsnämndens myndighetsansvar inom plan- och bygglovsverksamheten
och trafik.
Viktiga händelser under året
Det är och har varit ett hårt tryck på framförallt verksamhetslokaler inom barn- och utbildningsförvaltningens område under
2014. Förskolan Ängen har byggts om och kompletterats med
ytterligare en avdelning.
Under hösten 2014 startade ett stort projekt där ambitionen är att
förnya kommunens skollokaler. Det råder politisk enighet om att
skollokalerna ska förändras. I den förstudie som pågår har Tibro
kommun tagit hjälp av en extern arkitekt/utredare från Törnqvist
& Törnqvist för att få reda på hur och på vilket sätt lokalerna bör
förändras. Projektet är flerårigt och kommer att påverka samtliga
skolor i kommunen. I anslutning till förstudien om skollokalerna
har samhällsbyggnadsförvaltningen startat ett projekt med fokus
på inomhusklimatet i skolor och förskolor tillsammans med en
extern konsult, Myc-Tech. Projektet omfattar allt från städbarhet
och möblering till luftkvalitet och förorenade partiklar i luften
(emissioner). Det sker i nära samarbete med skolornas rektorer
och skyddsombud samt städenheten.
Häggetorpsskolan och Torpets förskola har under året anslutits till
fjärrvärmenätet och därmed har ytterligare en oljepanna kunnat
tas bort från det kommunala fastighetsbeståndet.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
33
En rejäl om- och tillbyggnad av Ängens förskola genomfördes under året. Förskolan utökades med en avdelning och fick ett nytt kök, nya
förråds- och personalutrymmen och ett samlat ”lektorg” samtidigt som ventilationen, belysningen och ljudmiljön förbättrades. I stadsparkslekplatsen sattes det upp en ny stor klätterställning och ny belysning och lekytan vid klätterställningen försågs med ett nytt mjukt
underlag av bark. Allégården fick en ny matsal, Karlavagnen, som togs i bruk i början av juni. Den nya matsalen har en ljus och luftig utformning med ett högt tak med punktbelysning och glaspartier som vetter ut mot en innergård. Foto: Sandra Wiberg och Christina Froh
Infarten vid Skövdevägen har under året snyggats upp som en
första etapp i gestaltningsprogrammet. Diken har jämnats ut
och cirka 600 av totalt 4 000 plantor lavendel har planterats.
Den första planteringen är ett prov för att se om lavendel är rätt
växtlighet just här. Stadsparkens lekplats har fått en ny lekborg
med ett nytt dämpande barklager som underlag. I Hönsa är
vattenledningsnätet utbytt och vid Rankås fritidsområde har
parkering och skyltar förnyats. Den 1 april 2014 infördes ett
nytt system för mätning av höjder i kommunen, RH 2000.
Framtid
Den 16 oktober arrangerades ännu en ljusvandring av Tibros belysningsgrupp, där samhällsbyggnadsförvaltningen är en viktig
aktör. Arrangemanget lockade även i år över 5 000 Tibrobor och
besökare, som fick uppleva ljusevenemang och belysning i gatuoch parkmiljöer i centrala Tibro.
Arbetet med att förbättra och försköna offentliga miljöer i Tibro
fortsätter enligt gestaltningsprogrammet.
Det har varit mycket fokus på kostenheten under året. Verksamheten har analyserats för att få ekonomin i balans. I början av juni
invigdes Allégårdens nyrenoverade restaurang, Karlavagnen.
Under 2015 kommer införandet av den nya samhällsbyggnadsnämnden att sätta sin prägel på arbetet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Vissa rutiner och arbetssätt kan behöva förändras
eller utvecklas för att skapa goda förutsättningar för en tydlig
politisk styrning av verksamheten. Som ett led i detta arbete
krävs även en tydligare modell för uppföljning av de projekt
förvaltningen driver.
Förberedelserna inför den stora planerade satsningen på ombyggnation av kommunens skolor fortsätter under året. Projektet,
som är flerårigt, kommer att kräva stora insatser från samhällsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och
andra aktörer för att resultatet ska bli bra.
Årets ekonomiska resultat
Samhällsbyggnad,
skattefinansierad verksamhet
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse 2014
Gemensamt
8 404
8 108
8 595
487
Gata och park
9 575
9 095
9 090
-5
-2 241
-1 381
643
2 024
237
2 808
1 050
-1 758
19 963
21 085
21 100
15
Kostnader, Tkr
Fastigheter
Bostadsanpassning
Kapitaltjänst
Kostenheten
Summa
1 019
286
0
-286
36 957
40 001
40 478
477
Samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar ett överskott på nästan
0,5 mkr för 2014.
Förvaltningen har negativa avvikelser för bostadsanpassning och
kostenheten. Båda avvikelserna har varit kända under hela året.
Kostenheten har lyckats med att minska sitt underskott och även
om det nu ser bra ut så är det fortsatt jobb att hantera höga
lokalkostnader och ett förhållandevis litet antal matgäster på
kommunens äldreboenden.
34 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Den negativa avvikelsen för bostadsanpassning beror på ett
enskilt ärende, en mycket bra lösning för den sökande, dennes
familj och även på sikt ekonomiskt bra för kommunen.
Förvaltningen har under året avverkat/gallrat skog för ett värde
av drygt 1 mkr. Vidare hade förvaltningen ett engånganslag på
0,7 mkr avseende rivning av fastigheter som förbrukades under
året.
Barn- och utbildningsnämnden
Den 4 november invigdes om- och tillbyggda Ängens förskola i Hörnebo med besök av Pippi Långstrump, tårtkalas, ansiktsmålning,
öppet hus och uppskjutning av barnens egna raketer . Det som firades under invigningsdagen var att förskolan fått en efterlängtad
ansiktslyftning. Ängen har utökats med en avdelning och fått ett nytt kök, nya förrådsutrymmen, arbetsrum för personalen och ett
öppet ”lektorg” som är gemensamt för alla avdelningar. Foto: Christina Froh
Ordförande: Kent Wengholm, M
Förvaltningschef: Eddie Jellinek
Antal anställda: 388
Uppdrag
Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att erbjuda omsorg
och utbildning för barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten
organiseras i förskola med integrerad allmän förskola, familjedaghem, familjecentral, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundoch grundsärskola, gymnasie- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, SFI samt musikskola för sammantaget ungefär 2 000
barn och elever.
Barn, ungdomar och vuxna ska i en stimulerande studiemiljö
ges förutsättningar att inhämta kunskaper för vidare studier
och samhällsliv samt kunskap som uppmanar till lärande,
delaktighet och ansvarstagande. Lärmiljöerna i förskola och
skola ska organiseras så att alla känner sig trygga och värdefulla.
På så sätt ges förutsättningar för barn och elever att utvecklas
till harmoniska, trygga, självständiga, ansvarsfulla och kritiskt
tänkande människor.
För samtliga verksamheter utom Musikskolan och Familje-
centralen regleras verksamheten av statliga styrdokument. Dessutom finns en likabehandlingsplan och ett kommunalt mål- och
budgetdokument.
Viktiga händelser under året
Skolan befinner sig mitt i ett omfattande förändringsarbete, såväl
pedagogiskt som organisatoriskt. Arbetet med implementeringen
av de nya skolreformerna har pågått under hela 2014. Vidare
har en kartläggning av lärarnas behörigheter genomförts och
analyserats. Den ligger nu till grund för behörighetsgivande
insatser.
Asylmottagandet och anhöriginvandringen har bidragit till ett
ökat antal barn och elever i förskolan, grundskolan, gymnasiet
och vuxenutbildningen. Ökningen är av den omfattningen att
svårigheter med rekrytering av lärare har uppstått. Begränsad
tillgång på undervisningslokaler har även det försvårat möjligheterna att tillgodose det ökade behovet.
En projektgrupp har utsetts att planera skollokaler anpassade
till verksamhetens behov. Utgångspunkten för uppdraget är att
skolorna ska bli disponerade och utrustade så att lärandemiljön
för elever, pedagoger och övrig verksam personal ges förutsättningar att bidra till ökad måluppfyllelse.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
35
Skola – näringsliv
En arbetsgrupp med representanter från skolan och det lokala
näringslivet har bildats. Uppdraget är att utveckla, intensifiera
och förbättra samarbetet mellan företag och utbildare. Syftet är
att höja kvaliteten i undervisningen genom ökad förståelse och
kunskap om varandras uppdrag och verksamheter. Gruppen
tog under 2014 fram en övergripande verksamhetsplan för
gemensamma aktiviteter.
Hösten 2014 drog Fågelviksgymnasiet och det lokala näringslivsbolaget InTibro i gång TeknikInTibro, en gemensam satsning på
ett skräddarsytt kurspaket med företagspraktik för eleverna på
Fågelviks teknikprogram.
Pedagogiskt IT-stöd, IKT
Med stöd av IKT, pedagogiskt IT-stöd, har kommunens pedagoger
i alla verksamhetsformer tagit viktiga och stora steg framåt. IKTeket med förvaltningens fyra IKT-utvecklare har en särskild viktig
roll i detta arbete.
Tibro musikskola erbjöd under hösten 2014 barn i årskurs 1
och 2 att prova på hur det är att spela fiol på ett lekfullt sätt.
Satsningen, som letts av fiolläraren Ingegerd Rittberg-Schein,
kallas Stråklek och har har varit lyckad. Christina Froh
Inom förskolans verksamhet har systematisk dokumentation
med stöd av IKT varit i fokus. Inom grundskolan har arbetet med
att öka datortillgängligheten enligt principen en elev – en dator
fortsatt. Detsamma gäller utvecklingen av undervisningen i de
naturorienterande ämnena med IKT som stöd som påbörjades
på Ransbergs skola under 2013.
Skapande skola. Under läsåret 2013–14 har detta möjliggjort en
satsning på att anlita professionella aktörer inom teater, dans,
musik, film, bild, litteratur med mera. Medel har också erhållits
för läsåret 2014–15.
Marte Meo-arbete
Tibro Musikskola
Tibro kommun har fortsatt arbeta med Marte Meo som metod i
förskola/skola. Syftet är att genom handledning till pedagogerna
stärka inlärning och psykosocial utveckling hos eleverna. Utvecklingsarbetet i Tibro, ”Marte Meo och Samordning” (MOS), sker i
samarbete med Lunds universitet, Svenska folkhälsoinstitutet
och Skara kommun. Arbetet sker inom ramen för ”50-miljoners
projektet” och är ett lokalt sektorsövergripande folkhälsoarbete.
Som en utlöpare av detta projekt initierades pilotprojektet ”Med
gemensamma krafter” våren 2013. Det avslutades våren 2014.
Under 2014 har Tibro Musikskola bedrivit undervisning i bleckblås, träblås, gitarr, elbas, slagverk, violin, violoncell, piano och
sång. Elevunderlaget minskar i samma takt som antalet elever i
grundskolan. Ändå erbjuder Tibro musikskola cirka 200 barn och
ungdomar från 6 års ålder till gymnasiet möjligheten att spela
instrument eller att sjunga.
Förstelärare
Grund- och gymnasieskolan har sedan 2013 fem förstelärare
fördelade med en på gymnasiet och fyra i grundskolan. Under
2014 utnämndes ytterligare 13 pedagoger till förstelärare, vilket
gör att skolan i Tibro har sammantaget 18 förstelärare.
Kulturellt Lärande i Vardagen – Kliv 3.0
Ett tvåårigt projekt, Kliv 3.0 som initierades av Kultursekretariatet
och finansierades av Västra Götalands Kulturnämnd, har bedrivits
under 2013 och 2014 med 10 deltagande kommuner i Västra
Götalandsregionen. Projektet har utgått från erfarenheterna från
föregångaren KLIV 2.0. Det har som mål att ta fram modeller
för hur kulturverksamheter kan öka och fördjupa elevers måluppfyllelse. I Tibro, där Nyboskolan varit värd för verksamheten,
har betoningen särskilt legat på områdena design och arkitektur.
Nyboskolan har också fortsatt delta i projektet ”Att teckna är
stort”, som Västra Götalandsregionen och Akvarellmuséet i
Skärhamn är projektägare till. En konstnär har knutits till lektioner i ett flertal ämnen med målet att använda tecknande
och målande som ett sätt att tillgodogöra sig undervisning.
Eleverna har på olika sätt fått uttrycka sig och redovisa sina
kunskaper, vilket gjort att de kunnat utveckla sitt sätt att
kommunicera. Projektet är nu avslutat.
Grundskolan i Tibro ansöker årligen om statliga medel från
36 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Söktrycket på populära instrument är högt och väntetiden kan bli
upp till 1,5 år innan det ges möjlighet att delta i undervisningen.
De mest populära instrumenten är gitarr, elbas och trummor.
Trenden i Sverige är att blåsinstrument och stråkinstrument förlorar mark mot ovan nämnda. Musikskolan har med gott resultat
provat att starta ”musiklek” för barn i årskurs 1 och 2 för att öka
intresset. Flera blås- och stråkelever har på detta sätt rekryterats.
Musikskolan har genomfört konserter vid ett flertal tillfällen och
medverkat vid arrangemang ordnade av företag och kommunen.
Förskolan
Inom Tibro kommuns förskolor genomförs ett utvecklingsarbete
inom systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt arbetssätt, dokumentation samt TAKK, Tecken som Alternativ Kompletterande
Kommunikation. Kompetensutveckling av förskolelärare med
inriktning mot flerspråkighet har genomförts under året.
Efterfrågan på platser inom förskolan och skolbarnomsorgen
fortsätter att öka och 95 % av åldersgruppen är nu inskrivna
inom barnomsorgen. En ökad efterfrågan på förskoleplatser, ökad
inflyttning av barnfamiljer samt ett ökat mottagande har bidragit
till att en förskolekö har uppkommit. Vid utgången av 2014 och
våren 2015 saknas två förskoleavdelningar. Förvaltningen har i
uppdrag att planera för en ny förskola med tre avdelningar för
att på sikt kunna tillgodose efterfrågan.
Om- och tillbyggnaden av Ängens förskola startade våren 2013
och färdigställdes hösten 2014. Ängen har nu tre avdelningar och
sammantaget finns 25 avdelningar fördelade på 7 förskolor.
Grundskolan
Tibro grundskola genomför utvecklingsarbeten för att öka måluppfyllelsen i matematik. Sedan tidigare pågår motsvarande
insatser för att öka och utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Grundskolans matematikutvecklare slutförde 2014 en
riksomfattande kompetensutveckling, som syftar till att utveckla
sättet att undervisa i matematik.
Gymnasieskolan
Fågelviksgymnasiet genomgår fortfarande en strukturell anpassning till följd av minskade elevkullar. Nämnden beslutade
med anledning av detta att avveckla fem nationella program på
Fågelviksgymnasiet. Antalet elever har minskat något ytterligare
under 2014, men elevunderlaget kommer att stabiliseras under
de närmaste åren.
Elevernas val av program på Fågelvik fördelade sig relativt jämnt.
Introduktionsprogrammet är undantaget. Det är nu det största
programmet. Språkintroduktion, där elever med annat modersmål får sin undervisning, ökade stort.
Under året har Fågelvik arbetat med att utveckla det pedagogiska
arbetet. Skolans inriktning har varit att fokusera på formativ bedömning, ett coachande förhållningssätt, betyg och bedömning.
En IKT-satsning pågår med elevdatorer samt digitala läromedel i
undervisningen. Fågelviksgymnasiets nationella program och dess
företrädare har under året samverkat med det lokala näringslivet.
Detta arbete har som syfte att undervisningen på Fågelvik ska ta
intryck av det lokala näringslivets behov av framtida kompetenser
och därigenom öka kvaliteten i utbildningen.
På Fågelviksgymnasiet har rutinerna för samverkan ytterligare
förbättrats. Dialogen om skolans mål och uppdrag mellan lärare,
studie- och yrkesvägledare och elever har fortsatt utvecklas.
Framtid
Skolan står inför omfattande förändringar, såväl pedagogiska
som organisatoriska. Utmaningarna är många och förutsätter
en väl fungerande ledningsorganisation och en kvalitetssäkrad
pedagogisk verksamhet. Implementeringen av de nya skolreformerna ska vara genomförd under 2015.
Minskade elevkullar, en ny programstruktur för gymnasieskolan
och osäkerheten om elevers framtida val av program och studieort ställer stora krav på god ekonomisk analys. För Fågelviksgymnasiet är det således en utmaning att prognostisera elevers val av
skola och program samt bedöma framtida programorganisation
för enheten. I samband med att elevtillströmningen från andra
kommuner minskat till Fågelviksgymnasiet under perioden 2011–
2014 har kraven på ett anpassat programutbud ökat.
Nuvarande gymnasieorganisation är fortfarande aningen överdimensionerad, vilket har skapat ekonomiska underskott. Arbetet med att identifiera program och inriktningar som över
tid kan vara attraktiva och hållbara på gymnasiet måste vara
pågående. Ett fortsatt inre kvalitetsarbete, en bibehållen eller
högre måluppfyllelse och ökade meritvärden samt god intern
och extern marknadsföring ska borga för en fortsatt god skolutveckling med goda skolresultat och ekonomisk effektivitet.
Barnens/elevernas skola och skolgång kräver en god organisation
och pedagogisk och social kompetens hos personalen. För högre
Tibro kommun och näringslivsbolaget InTibro, här representerade av utvecklingsledare Mattias Gustafsson, läraren Fredrik Nilsson, rektor Thomas Blomgren, TTC-chefen Mikael Hultberg och
företagsledaren Johan Dahlberg, har utvecklat ett nytt kurspaket
för teknikelever på Fågelviksgymnasiet med handledd praktik på
lokala teknikföretag. Foto: Christina Froh
måluppfyllelse och ökade meritvärden i skolan måste satsningar
på lärares kompetensutveckling ske löpande.
En ökad efterfrågan på barnomsorg och skolbarnsomsorg ställer
fortsatt krav på nya och väl anpassade lokaler. Skolans lokaler ska
under de kommande åren ses över, både i avseende på prestanda
och verksamhet. Bedömningen är att ytterligare en förskola med
tre eller fyra avdelningar behöver etableras i kommunen. Under
de senaste åren har allt fler familjer valt att ha sina barn på fritids, i skolbarnsomsorg. Elevgrupperna är nu så stora att personalresurserna och lokalerna anpassade för verksamheten inte
räcker till.
Skolans verksamhet och dess organisation är i dag mycket beroende av en väl fungerande IKT. Datorernas prestanda och driftsäkerhet är hela tiden en viktig faktor för kvaliteten i undervisningen och bidrar indirekt till elevers måluppfyllelse. Den långsiktiga investerings- och driftplanen för datorer och övrig IKTutrustning måste implementeras och genomföras i full skala.
Kompetensutveckling av skolans lärare och personal har under
åren legat på en alltför låg nivå, vilket över tid kan komma att
inverka på kvaliteten i undervisningen. Kompetensutveckling
av lärare och annan personal måste därför prioriteras under
2015 och framåt. För att upprätthålla, utveckla och uppnå ökad
måluppfyllelse och ökade meritvärden är det av största vikt att
systematiskt kvalitetsarbete fortsatt blir särskilt prioriterat.
Formerna för mottagandet av nyanlända måste utvecklas för att
än bättre tillgodose barns och ungdomars behov. Med anledning
av detta har ett övergripande integrationsarbete inletts, som
syftar till att motverka barns och ungdomars utanförskap. Barn
och utbildningsnämnden ska vara en viktig aktör i detta arbete.
Ett ökat mottagande i kommunen av asylsökande och en ökad
anhöriginvandring kommer att ställa stora krav på utbildningsverksamheten. Utmaningen blir att rekrytera behörig skolpersonal
till verksamheterna förskola, grundskola, SFI-undervisning och
vuxenutbildning. Ökningen av barn i den förberedande undervisningen är redan så omfattande att tillgängliga lokaler för denna verksamhet inte räcker till.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
37
Årets ekonomiska resultat
Barn och Utbildning
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse 2014
Nämnd
11 276
10 960
16 047
5 087
Förskola
52 835
52 939
53 790
851
104 004
107 736
110 476
2 740
48 223
46 504
41 731
-4 773
3 635
4 413
4 491
78
219 973
222 552
226 535
3 983
Kostnader, Tkr
Grundskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Summa
Barn och Utbildning redovisar ett positivt resultat på närmare
4,0 mkr för 2014, vilket motsvarar en budgetavvikelse med
1,8 %. Avvikelsen beror dels på tillkommande intäkter som
inte var budgeterade, dels på lägre kostnader genom vidtagna
sparåtgärder.
En handlingsplan för att komma till rätta med förvaltningens
redovisade underskott under våren upprättades och beslutades
av nämnden i juni. Förvaltningen vidtog även anställnings- och
vikarieprövning i verksamheterna med förskolan undantagen.
Höstprognosen innefattade osäkerheter om utvecklingen av interkommunala ersättningar, ett ökat antal elever inom såväl integrationen som förskolan samt ett ökat behov för en elev i behov
av särskilt stöd. För att säkerställa prognostiserat resultat bromsade delar av förvaltningen ytterligare samtidigt som den i december månad erhöll ej budgeterade intäkter i form av integrationsbidrag på 1 mkr och ersättning för SFI-elever på drygt 0,9
mkr. Fågelviksgymnasiet gjorde också ett bättre bokslut än
prognos (cirka 1,5 mkr). Detta sammantaget resulterade i ovanstående ekonomiska resultat.
Nämndens differens beror på ökade intäkter för asylelever genom tilldelning av statsbidrag enligt beslut i kommunstyrelsen.
Avsatta medel för strukturförändringar och oförutsedda poster
blev inte heller fullt utnyttjade. Även under 2014 har sparåtgärder utförts inom gemensam kompetensutveckling. Endast ett
fåtal utbildningar inom Lärarlyftet har beviljats och skolutvecklingsprojekten har genomförts på en låg kostnadsnivå. Lägre
licenskostnader, tjänstledighet och återhållsamhet på gemensam
drift bidrar också till besparingen.
Även förskolan har en positiv budgetavvikelse vid årets slut. Det
beror bland annat på att personal vid uppsägningar, pensioneringar och olika typer av ledigheter i vissa fall ersatts med personer med lägre löneläge. Detta på grund av att verksamheten
inte i samma utsträckning kunnat rekrytera behörig personal.
Familjedaghemmen har haft ökade intäkter i form av ökat statsbidrag för omsorg på obekväm arbetstid, försäljning av plats inom
omsorgen samt något lägre personalkostnader än väntat.
Fritids- och förskoleklassverksamheten har inte heller utnyttjat hela det beviljade budgetanslaget. Detta beror på genomförda
sparåtgärder med ej återbesatta tjänstledigheter och vikarier med
lägre löneläge. Fritidsverksamheten har också haft intäkter från
försäljning av plats till annan kommun.
38 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Grundskolans besparingar består av minskade ledningsresurser
och tjänstledigheter som inte återbesatts samt färre vikarier än
beräknat under året. Ett mindre antal grundskoleelever från Tibro
har läst på annan ort än väntat och detta har medfört lägre interkommunala kostnader. Införandet av ny IT-teknik inom grundskolan – en Ipad per elev – har skett i ett lägre tempo än planerat, vilket medverkat till mindre läromedelsutnyttjande. Kapitaltjänstkostnaderna har en positiv budgetavvikelse eftersom
inte hela investeringsramen användes samt att planerade
investeringar genomfördes först under hösten. Reserverade
kostnader till förändring av lokaler blev lägre än budgeterat.
Anpassningen av gymnasiets personalorganisation pågår fortfarande. Denna uppvisar ett budgetunderskott med cirka
-3,5 mkr för 2014. Det visar sig vara svårt att uppnå full ekonomisk effekt av genomförda åtgärder eftersom lärarbehovet
blivit större, då antalet elever på introduktionsprogrammet
ökat. Nettot av intäkter och kostnader för sälj och köp av
utbildningsplatser med tillhörande kostnader har varit negativt,
-1,5 mkr, jämfört mot budget. Underskottet härrör främst från
att elever från Tibro valt att läsa program i annan kommun eller
friskola, där man har haft stor programprisökning under 2014.
Trots genomförda personalminskningar och andra vidtagna
sparåtgärder på läromedel, studieresor och annan drift visar
gymnasiet underskott.
Vuxenutbildningen har som helhet följt budget. Grundläggande
vuxenutbildning ökar i och med att flertalet SFI-elever fortsätter
studier på grundvuxnivå. Andelen behörighetsgivande kurser
inom den gymnasiala vuxenutbildningen har ökat under året.
Särskild utbildning för vuxna har under året genomförts individanpassat och efter elevers förutsättningar och behov. Yrkeshögskolan har avvecklats och övergått i TTC:s regi under 2014. Yrkesförarutbildningen för vuxna har genomförts med gott resultat
och har finansierats med statsbidrag. Ett nytt samverkansavtal
för Vuxenutbildning Skaraborg har tecknats som en bilaga till
Utbildning Skaraborg, vilket leder det till ett nytt sätt att samverka
avseende Yrkesvux.
SFI-uppdraget har expanderat upp till 100 elever och det fortsätter att stiga. Antalet lärare i verksamheten har ökat med
anledning av ökat elevtal. Underskottet på personalsidan har
täckts av interna intäkter för integrationseleverna genom
ersättning från arbetsmarknadsenheten.
Socialnämnden
I början av oktober 2014 flyttade mötesplatsen Äldrecentrum in i nya lokaler, i och vid den gamla Allégårdsmatsalen. I och med flytten
från Fredsgatan har Äldrecentrum fått tillgång till en större samlingslokal, grupprum och ett kombinerat berednings- och träningskök.
De större lokalerna är bättre anpassade till verksamheten och möjliggör fler och andra aktiviteter än tidigare. Den 4 november invigdes
de nya lokaler officiellt med en Öppet Hus-dag. Närmare 150 personer kom för att gå husesyn, avnjuta en kopp kaffe med dopp, lyssna
till pianospel av Moa Andersson och se på bilder från verksamheten. Foto: Christina Froh
Ordförande: Bengt Andersson, C
Förvaltningschef: Eva Ulfenborg, Peter & Jurgita Jonsson
Antal anställda: 389
Uppdrag
Människor kan av olika skäl ibland behöva stöd i sitt dagliga liv. En
av Socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att alla som bor
eller vistas i Tibro får det stöd och den hjälp de har laglig rätt till för
att kunna leva ett självständigt liv.
Ett av socialtjänstens viktigaste centrala uppdrag är att stödja
och utveckla kommuninvånarnas möjligheter till ekonomisk och
social trygghet samt oberoende, så långt det är möjligt. Socialtjänsten erbjuder stöd och verksamhet riktad till barn, ungdomar
och föräldrar som under en period behöver extra hjälp på grund
av ekonomiska bekymmer, problem med alkohol eller andra droger eller för att någon i deras närhet utsätts för våld eller andra
former av övergrepp.
På grund av stigande ålder eller funktionshinder kan kommuninvånarnas förutsättningar förändras så att ett hjälpbehov uppstår.
Socialtjänstens målsättning är att, om det är möjligt, försöka bistå
med olika insatser för att möjliggöra att den enskilde kommuninvånaren kan leva ett så fritt och självständigt liv som möjligt.
Socialtjänstens insatser kan bestå av hjälp i ordinärt boende eller
omvårdnad och omsorg på ett särskilt boende.
Socialtjänsten har också i uppdrag att erbjuda anhöriga möjligheten att få stöd, hjälp och avlastning via anhörigstöd.
Verksamheten regleras bland annat i lagstiftningen i Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av
missbrukare (LVM), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Lagen om assistansersättning (LASS).
Viktiga händelser under året
Under året har arbetet med att få bort så mycket av ”stuprörstänk” som möjligt mellan Socialtjänstens enheter och avdelningar
intensifierats för att i högre grad kunna sätta den enskilde individens behov i centrum. Detta har bland annat lett till ett bättre
och effektivare nyttjande av resurser och därigenom mer konstruktiva diskussioner och beslut. Rent konkret visas det exempelvis
genom att samtliga socialtjänstens chefer idag samlas under
Årsredovisning Tibro kommun 2014 39
en gemensam samverkansenhet och har gemensamma arbetsplatsträffar, vilket gör det lättare att uppnå helhetssyn och
nå ut med information, samarbeta mellan olika verksamheter
med mera. Vidare finns nu ett gemensamt myndighetskontor,
där samtliga myndighetshandläggare oavsett verksamhet
eller lagstiftning är samlade. Samverkan mellan enhetschefer
som förut inte samverkade, exempelvis mellan boendet för
ensamkommande flyktingbarn och äldreboendet Bäckliden,
förekommer nu naturligt.
Vård och omsorg
Inom vård och omsorg är det alltid viktigt att ha kontakt med
medborgarna och få reda på om den verksamhet som bedrivs uppfattas som stödjande av dem. Därför är det alltid intressant att få ta del av öppna jämförelser och den nationella
undersökningen ” Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”. Den
sistnämnda är särskilt betydelsefull eftersom det är de enskilda
och deras anhöriga som kommer till tals i den.
Ja/Alltid
/Oftast
Delvis/ Nej/Sällan
Ibland
/Aldrig
Svarsandel, %
Svarsandel, %
Svarsandel, %
100
0
0
Trivs du i din
lägenhet?
82
18
0
Känner du
förtroende för
personalen?
95
5
0
Brukar personalen
ha tillräckligt med
tid för att utföra sitt
arbete hos dig?
85
13
2
Fick du plats på
det äldreboende du
ville bo på?
Brukar personalen
bemöta dig på ett
bra sätt?
Brukar personalen
ta hänsyn till dina
åsikter om hur hjälpen ska utföras?
100
0
0
91
7
2
Korttidsavdelningarna i Tibro har varit föremål för renovering
och den 16 juni invigdes de färdigställda lokalerna. Personalen
på korttiden har arbetat på ett föredömligt sätt under renoveringsperioden och möjliggjort verkställighet av korttid trots
40 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Äldrecentrum har under året genomfört ett digert arbete avseende projektering, ombyggnation och inflyttning i nya lokaler.
De många besökarna till verksamheten har lett till trångboddhet,
vilket innebär att det var nödvändigt att utöka verksamhetsytorna. ”Nya” Äldrecentrum ligger i en del av det före detta centralkökets gamla lokaler. Detta möjliggör större samlingar, fler besökare och fler olika typer av aktiviteter. Flytten har inneburit att
Äldrecentrum kommit närmare den sociala dagverksamheten,
vilket skapar bättre förutsättningar för att dessa båda verksamheter ska kunna fungera som en samlad enhet ”på riktigt”.
Socialtjänsten i Tibro går nu över från analoga till digitala trygghetslarm. Detta är en stor omställning tekniskt sett och trots en
diger planering så har inte alla tekniska problem kunnat lösas fullt
ut vid årets slut.
Resultaten för socialtjänsten i Tibro är generellt goda, till exempel
är 93 % nöjda med sitt äldreboende och ingen är missnöjd, men
det finns vissa saker att arbeta vidare med. Detta gäller bland
annat ensamhetsproblematiken och rutinen att informera vårdtagare om förändringar i god tid. Åsikterna om maten har blivit
bättre i båda undersökningarna och på frågan ”Vad tycker de
äldre om äldreomsorgen” svarar 85 % positivt, 10 % anser att
verksamheten varken är bra eller dålig och 4 % är missnöjda.
Här följer ett axplock av svaren på några andra centrala frågor:
Fråga
en halvering av antalet platser. Socialtjänsten har under denna
period klarat av att verkställa beslut om korttidsvård genom ett
flexibelt arbetssätt med verkställighet på andra boenden.
Socialstyrelsen lämnade under 2012 ut förhandsinformation om
en ny författning som ska reglera socialnämndens ansvar för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende.
Författningen skulle träda i kraft den 1 januari 2014. Författningen
byggde bland annat på ökade krav på säker bemanningsnivå på
särskilda boenden, en mer individanpassad vård och omsorg samt
biståndshandläggning av insatser på särskilt boende. Socialstyrelsen gjorde under 2013 ”halt” i den fortsatta planeringen och uttalade istället att det fanns behov av att se över ovanstående
utifrån äldres behov i centrum och då inte bara inom demensområdet. Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom hela äldreomsorgen träder nu i kraft under våren
2015. Socialtjänsten har under 2014 lagt ner ett stort arbete på
att utveckla demensverksamheten på ett sätt som både svarar
upp mot kraven i de nya föreskrifterna och som ligger i linje
med målet om EN demensorganisation där den enskildes behov
verkligen sätts i centrum.
Individ- och familjeomsorg
Inom individ- och familjeomsorgen, IFO, har man under året planerat, provat och utvärderat en ny ledningsorganisation. Denna
gjordes permanent vid årets slut och innebär att IFO nu är uppdelad i tre delar; Barnenhet, vuxenhet och psykiatrienhet, som
leds av tre enhetschefer.
Den 1 juni startade socialtjänsten ett boende för ensamkommande ungdomar. Boendet har haft ett hårt tryck, men uppstarten
har avlöpt väl. Dock krävs mycket planering och arbete runt
ungdomarna och trycket är fortsatt högt, varför boendet under
december utökades från 10 till 12 platser. En verksamhetsresurs,
som ska finnas tillgänglig på boendet, kommer att avdelas till
verksamheten i syfte att ge både personalen och ungdomarna
ett bättre stöd i vardagen.
Socialnämnden har tagit beslut om och erhållit statliga medel
för att införa arbetsmodellen Äldres behov i centrum, ÄBIC.
ÄBIC innebär strukturerad dokumentation av äldre personers
behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Syftet med ÄBIC är
att skapa en högre rättssäkerhet genom likvärdig hantering av
ansökan, utredning, planering och uppföljning. Modellen bidrar
till att beskriva den sökandes behov. Detta möjliggör organisering
I juni öppnade Tibro kommun ett boende för ensamkommande
ungdomar på Bäckliden, Iuventus. Boendet har fungerat bra,
men trycket på verksamheten har varit så hårt att antalet platser
utökades från 10 till 12 i december. Foto: Christina Froh
Tibro kommuns korttidsavdelningar Anemonen och Pionen genomgick en omfattande renovering under 2014. Den 16 juni invigdes de nya lokalerna av dåvarande socialchefen Eva Ulfenborg. Foto: Catharina Rännare
och resursplanering utifrån behoven på lokalnivå. En enhetlig och
entydig terminologi bidrar till minskad dubbeldokumentation och
ger ett bättre underlag för genomförandepersonal.
denna målgrupp utökas med de personer som IFO arbetat med
inom ramen för socioekonomiprojektet och Prio-satsningen inom
psykiatrin. Fokus i den breddade satsningen, som ska ske med
Samordningsförbundet som samverkanspart, ska ligga på att
samordna resurser och att utöka socialtjänstens möjligheter att
erbjuda interna och externa placeringar av daglig verksamhet,
oavsett bakgrund och orsak till en persons utanförskap. För att
detta nya sätt att arbeta ska få riktig genomslagskraft kommer
personella resurser att behöva riktas mot detta område.
I den nationella Prio-satsningen inom psykiatriområdet, som
regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver,
har Tibro varit med och gjort en inventering kring personer med
komplexa psykiatriska funktionsnedsättningar samt gjort en
analys och tagit fram en handlingsplan för utvecklingen av
arbetet för och med denna målgrupp.
Framtid
Vård och omsorg
Arbetet med att anpassa verksamheten enligt Socialstyrelsens
nya bemanningsföreskrifter kommer att bli en central utvecklingsdel inom äldreomsorgen. Demensorganisationen kommer
att fortsätta utvecklas och ett delvis nytt arbetssätt kommer att
införas. Detta kräver tid och ett förändrat tankesätt ute i verksamheten, men förändringen är nödvändig för att uppnå den nästan
tio år gamla målsättningen om en samlad demensorganisation.
Planering och beslut kring ett nytt äldreboende, som ska ersätta
Fredsgatans äldreboende, kommer också vara en stor och central
arbetsuppgift under 2015.
Försäkringskassans nya bedömningar inom personlig assistans
medför en accelererande kostnadsökning för kommunen. Vid
omprövningar och vid bedömningar i nya ärenden har Försäkringskassan ändrat sin syn och bedömning av enskildas grundläggande behov och i många ärenden minskat ned antalet beviljade
timmar drastiskt. Detta medför ökade kostnader för kommunen,
vilket dels måste hanteras kostnadsmässigt, dels genom egna
överklaganden och uppföljning av andras domar för att få klarhet i rådande rättspraxis.
Inom ramen för ”vägen till arbete” fokuseras på en bredare målgrupp som omfattar fler personer än dem som har ett funktionshinder, är yngre än 29 år och står utanför arbetsmarknaden. Inför
2015 har vård- och omsorgsenheten beslutat att tillsammans
med individ- och familjeomsorgen, IFO, bedriva ett arbete där
Inom hälso- och sjukvården kommer frågan kring läkarmedverkan, tillgänglighet till vårdcentralerna, gränssnittsdiskussioner
gentemot regionen och de bristande resurserna inom regionens
psykiatri vara centrala arbetsuppgifter 2015.
Individ- och familjeomsorg
Det föreligger ökade kostnader för familjehem, särskilt i de fall där
vi har konsulentstödda familjehem. Kostnaderna ser ut att vara
bestående då de barn som är placerade idag är ”uppväxtplaceringar”.
Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat mycket flera år i rad,
men kostnadsökningen har nu planat ut. Eftersom utanförskap
för de mest utsatta grupperna kostar Tibro stora belopp varje
år är det både viktigt att bevaka att kostnadsökningen inte tar
fart igen och att utveckla socialtjänstens möjligheter att erbjuda
externa och interna placeringar på det sätt som beskrivs ovan.
Grupperna utrikesfödda personer och personer med psykiska
funktionshinder och beroendeproblematik har svårt att etablera
sig på arbetsmarknaden. Om det inte går att hitta konstruktiva
lösningar riskerar många människor att hamna i ett långt utanförskap såväl personligt som socialt och ekonomiskt.
Under 2015 kommer psykiatrin att vara i fortsatt fokus genom
den nationella Prio-satsningen. I psykiatrisatsningen ingår missbruksområdet som en självklar del då många människor har
en samsjuklighet, det vill säga både ett missbruk och psykisk
ohälsa. En lagändring är föreslagen i socialtjänstlagen som betonar god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och
beroendevården. Det innebär att ett ännu större fokus behöver
sättas på bland annat samverkan i olika former.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
41
Nationellt pågår diskussioner om vikten av förstärkt kompetens
för myndighetshandläggare av barnavårdsärenden. Socionomexamen och två års erfarenhet behöver kompletteras med ytterligare mentorskap och spetsutbildning. Regeringen tillskjuter
nu medel för detta ändamål och inom Skaraborgs kommunalförbund ska en spetstutbildning tas fram som kan erbjudas Skaraborgs kommuner.
Det socioekonomiska arbets- och förhållningssättet har kommit
för att stanna. Tidiga och förebyggande insatser i skolan och
inom fritidsområdet med stöd av socialtjänsten bygger stabila
strukturer och ska minska utanförskapet.
Socialtjänstens kostsamma externa placeringar av barn och unga
ska kunna hållas kvar på den låga nivå som är idag. Idag sker
placeringar av barn och unga endast då alla andra insatser är
uttömda och då kommunens förvaltningar har bidragit med de
resurser som finns att tillgå.
Den 20 maj firades 10-årsjubileum på Familjecentralen, som
drivs av socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen
i samverkan med Närhälsan. Towe Lindblom sjöng och busade
med barnen som var med och firade. Foto: Christina Froh
Årets ekonomiska resultat
Socialnämnden
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse 2014
645
806
954
148
Gemensam administration
10 484
10 987
11 763
776
Individ- och familjeomsorg
38 357
39 447
38 953
-494
Kostnader, Tkr
Nämnd
Vård och omsorg
146 267
151 483
152 281
797
Summa
195 753
202 723
203 951
1 227
Socialnämndens resultat för 2014 visar på ett samlat överskott på
cirka 1,2 mkr, vilket innebär att förvaltningens verksamheter har
förbrukat 99,4 % av årets budgetmedel.
Avseende ekonomin för nämnden redovisas ett överskott på
cirka 0,1 mkr, eftersom nämndens oförutsedda utgifter inte
utnyttjades fullt ut. Gemensam administration redovisar en
positiv budgetavvikelse på cirka 0,8 mkr. Det beror på att
posten för rehabiliteringskostnader inte utnyttjades fullt ut
samt att det har förekommit oplanerade personalvakanser
under året.
Individ- och familjeomsorgen redovisar en negativ budgetavvikelse på cirka -0,5 mkr. Underskott avseende försörjningsstöd är -0,6 mkr efter åtgärd, det vill säga en förstärkning från
det generella tillskottet på -0,5 mkr från kommunfullmäktige
i november 2013. Återsökningsintäkten genom bland annat
Försäkringskassan minskade ytterligare underskottet till cirka
0,3 mkr. Det redovisas även ett överskott på 1,8 mkr, på grund
av oplanerade personalvakanser under året.
Barnplaceringar redovisar ett underskott på cirka 2,3 mkr vilket
i höstas prognostiserades. Underskottet beror på att det totala
antalet familjehemsärenden har ökat markant under de senaste
åren. Kostnadsökningen för barnplaceringar är en tydlig och
långvarig trend i hela riket, och det handlar om svårigheter att
rekrytera familjehem i egen regi. I första hand ges öppna insatser
av resursteamet på hemmaplan i familjeärenden. Som nästa steg
42 Årsredovisning Tibro kommun 2014
övervägs alltid placering i familjehem i egen regi, men då det
är brist på och svårigheter att rekrytera sådana sker placering
i konsulentstödda familjehem, vilket ger högre kostnad, cirka
40 tkr per månad och ärende. Placeringar i konsulentstödda
familjehem är nödvändig för att undvika ännu svårare och
kostsammare lösningar såsom institutionsplaceringar. Vuxenplaceringar har däremot skett inom budgetram. Psykiatrin
redovisar en ekonomi i balans.
Äldreomsorgen redovisar en positiv budgetavvikelse på cirka 1,6
mkr, vilket innebär att 98,7 % av budgetmedel har förbrukats.
Det redovisas både positiva och negativa budgetavvikelser inom
vård och omsorg, dock är målet att uppnå bra samverkan och
resultat som helhet. Positiva budgetavvikelser redovisas hos
korttid, pool- och vakansförmedling på grund av låg beläggning
samt ett internt faktureringssystem. Negativa avvikelser redovisas
hos särskilda boenden. Några enstaka kostnadsposter såsom
larmkostnader samt inköp i samband med nya lokaler till Äldrecentrum överskrider det ursprungliga budgetbeloppet. Kostnadsbeslut har dock fattats successivt under året med hänsyn taget
till det ekonomiska läget.
LSS-verksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse på
cirka 0,8 mkr. Personalkostnader för gruppboenden samt
korttidsboende har ökat med cirka 18 % per månad från
sommaren på grund av ett kostnadskrävande ärende. Underskott redovisas med cirka 0,7 mkr. Personlig assistans har
ekonomisk balans som helhet.
Kultur- och fritidsnämnden
Under året har Rankås fritidsområde utvecklats genom att skyltningen vid parkeringen, vid spårcentralen och i spåren förbättrats och
parkeringen gjorts iordning. Hellen Wallén, Jan Östlind och Pelle Ekholm på Kultur & Fritid har lett arbetet ihop med gata- och parkchefen Dan Carlsson och projektledaren Bosse Klamfelt. 100-årsjubiléet av Brittgårdsarkitekten Ralph Erskines födelse firades med
kaffe, tårta och utställning i Brittgårdshallen den 24 februari. Årets mästare uppmärksammades på den välbesökta idrottsfestivalen
i april. På den nedre lilla bilden intervjuas skytten Anders Johansson av konferencieren Torbjörn Borg. På bilden ses även Krister Gustavsson, Celine Bertrand och Lubov Pospeshina. Foto: Christina Froh och Jacob Mako
Ordförande: Peter Eclund, KD
Förvaltningschef: Pelle Ekholm
Antal anställda: 19
Uppdrag
Kultur- och fritidsnämnden har det politiska ansvaret för all kommunal kultur- och fritidsverksamhet. Kultur & Fritid, nämndens
förvaltningsorganisation, stödjer nämnden genom att initiera
frågor, ta fram underlag för beslut och utveckla verksamheter
utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige och nämnden fastställt.
Kultur & Fritid organiserar och ansvarar för kultur- och fritidsarrangemang och aktiviteter med prioritering mot barn och ungdom. I kommunen ska det finnas ett rikt utbud av film, konst,
musik, teater och utställningsverksamhet samt idrotts- och motionsaktiviteter. Utbudet skapas och lyfts fram i samverkan med
föreningar, organisationer och enskilda såväl inom som utom
kommunen. Förvaltningen fördelar bidrag till föreningar och
organisationer, förvaltar anläggningar inom verksamhetsområdet
samt beslutar om upplåtelse och avgifter för dessa anläggningar.
Viktiga händelser under året
Nämnden och förvaltningen har målmedvetet arbetat vidare
med att förverkliga Tibros vision och boendestrategi under året.
Nämnden bedriver en omfattande och bred verksamhet med
god måluppfyllelse.
Fritidsverksamhet
Duktiga idrottare fortsätter att vara goda ambassadörer för Tibro
som idrottskommun. Tibro har fått mycket uppmärksamhet i
media och ett antal olika kommuner, organisationer och enskilda har tagit del av de satsningar som görs för att skapa goda förutsättningar för både elit- och breddidrott. Flera av Tibros världsstjärnor deltog aktivt under Idrottens tillväxtdagar i samverkan
med SISU Idrottsutbildarna med föreläsningar, workshops och
utbildningar under en vecka i april. Finalen på veckan blev den
andra Idrottsfestivalen, där årets mästare uppmärksammades
och priser till förtjänta aktiva, ledare och föreningar delades ut.
På idrottens initiativ och i samverkan med Tibroidrottens nätverk
har en gemensam träningsoverall tagits fram som nu finns till försäljning.
Första delen av utvecklingsplanen för Tibros fritidsområden har
genomförts i Rankås med förbättrad tillgänglighet, ny belysning
utanför spåren, iordningsställande av vallabod och informationstavlor samt en enhetlig profil för skyltar och märkning.
Kulturverksamhet
Utställningsverksamheten har skett på olika platser i stor omfattning med ett brett utbud. Bland årets utställningar kan nämnas
Hållplats – en installation av Kjell Törnqvist, sommarutställning
med Hjo Konstskola samt Kalligrafi med Åsa Almestål på biblioteket, Yrkesmän och kvinnor i Tibro på museet, ”Provinssnickarens poesi” och Emma Olbers på Inredia samt ”Förströelser bland
filbunkar och furor” av Kristin Lidström i Balteryd.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
43
Inom ramen för Inredia möter Akademin har samverkan med organisationen Drivhuset fortsatt och under ett dygn arbetade 20
studenter med fyra uppdrag med anknytning till Tibro. Inledande kontakter har tagits med Högskolan i Skövde om deltagande
i ett projekt, KASTIS, kulturarv och spelteknologi i Skaraborg.
Arbetet med att forma Framtidens bibliotek drogs igång igen i
slutet av året med informationsinsatser och framtagande av en
arbetsplan för det fortsatta arbetet.
Tibro har sedan starten haft förmånen att få vara med i Västra
Götalandsregionens KLIV-projekt, Kultur och Lärande I Vardagen.
Flera av förvaltningens medarbetare har varit engagerade i projektet under året. Ett läsprojekt har genomförts mellan Lindens
fritidshem och biblioteket.
100-årsjubileet av Ralph Erskines födelse har uppmärksammats.
Den 24 februari, Erskines födelsedag, inbjöds till kaffe och tårta i
Brittgårdshallen där även en liten utställning visades. Två guidade
turer har ordnats under maj månad. Framtagandet av en vandringsutställning, med stöd från Västra Götalandsregionen har inletts under hösten.
Stora insatser gjordes under genomförandet av den tredje UPPåNER-festivalen. Kultur & Fritid samordnade det mångkulturella
firandet av nationaldagen på Ånaplan och den familjedag som
avslutade årets festival.
Förvaltningen tog en aktivare roll i årets belysningsvandring än
tidigare genom att ingå i ledningsgruppen, ansvara för en instaltation på vandringen samt medverka vid framtagningen av informationsmaterialet till arrangemanget.
Slutrapporten i projektet Kreativa Kraftfält, som genomförts bland
15 kommuner i Skaraborg, har redovisats och beslut fattats om en
fortsättning under 2015.
Förebyggande verksamhet
Samrådsgruppens ansvar har ökat genom samordning av delar
av integrationsverksamheten. En plan över det basutbud som
genomförs när det gäller ANDT (Alkohol-Narkotika-Tobak-Doping)
för åldersgruppen upp till 20 år har tagits fram. I det aktiva arbetet kring socioekonomi har utbildningsinsatser och fem projekt
genomförts.
Lovverksamheten har omfattat simskola, dagkollo och en utökad
verksamhet under skolans längre lov.
Antalet elever i simskolan ökade till 240 (2013: 225). 69 % av de
yngsta barnen (födda 2007) deltar i undervisningen. Deltagandet
på dagkollo ökade till 77 (2013: 70) barn, vilket innebar att extra
resurser fick sättas in. Under övriga lov har verksamheten och
utbudet ökat genom samverkan mellan Kultur & Fritid och
föreningarna.
Framtid
2015 kommer att bli ännu ett intensivt år för Kultur & Fritid med
ett antal projekt, aktiviteter och verksamhet som bidrar till förverkligandet av Vision Tibro och den goda boendekommunen.
Under året sker en fortsatt satsning på kommunens fritidsområden och friluftsbad med prioritering av tillgänglighet och minskad
energiförbrukning. Arbetet med att utveckla kulturutbudet i samverkan med olika aktörer fortsätter också. Brittgården ägnas särskild uppmärksamhet under året. Förverkligandet av en flexibel
mötes- och utställningslokal i områdets gamla livsmedelsbutik
förväntas bli genomförd. Invigningen av vandringsutställningen
om Erskine sker under första kvartalet och ett antal olika aktiviteter och workshops genomförs i samband med den.
Flera konkreta resultat av arbetet med Tibro Idrottskommunen
kommer att bli synliga under året till följd av samverkan med
Tibroidrottens nätverk, Tibros idrottsambassadörer och en utökad
ekonomisk ram. Detsamma gäller arbetet med den socioekonomiska metoden som går vidare i en mer konkret fas med fortsatta
utbildningsinsatser, tvärsektoriellt arbete och konkreta åtgärder.
Kultur & Fritid kommer fortsätta ta aktiv del i arbetet med att utveckla Inrediakonceptet och medverka till att Inrediahuset blir en
mötesplats för alla.
Den första etappen av Framtidens bibliotek genomförs och blir en
viktig del i utvecklingen av Arena Fågelvik, som omfattar alla verksamheter och anläggningar inom Fågelviksområdet. Arbetet kommer att samordnas med insatserna med att göra Fågelgymnasiet
mer attraktivt.
Årets ekonomiska resultat
Kultur och Fritid
Bokslut 2013
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse 2014
2 003
2 152
2 127
-25
Kultur
4 743
9 403
9 050
-353
Fritid
8 722
4 493
4 695
202
Förebyggande
3 720
3 835
4 028
193
19 188
19 883
19 900
17
Kostnader, Tkr
Nämnd
Summa
Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett litet överskott. Genom
några personalvakanser – kultursekreterare och samordnare för
barn- och ungdomskultur – har några oförutsedda händelser
kunnat hanteras inom ram. Bland dessa händelser kan nämnas
att friidrottsbanorna vid Snickarvallen fått nytt underlag och att
förvaltningen har bidragit till att iordningsställa ett mountainbikespår i gamla slalombacken i Rankås.
44 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Investeringsbudgeten omfattar inköp av en ny ismaskin och en
ny gräsklippare. Ismaskinen har finansierats genom omdisponeringar av planerade investeringar hos Kultur & Fritid, som fanns
med i Samhällsbyggnadsförvaltningens budget.
Kollektivtrafiknämnden
Ordförande: Claes Jägevall, FP
Chef: Svante Andrén
Antal anställda: 3
Uppdrag
Kollektivtrafiknämnden är en gemensam nämnd för kommunerna Hjo, Tibro och Karlsborg och består av två ledamöter och två
ersättare från vardera kommunen. Nämndens uppdrag är att företräda kommunerna i samverkansfrågor gällande kollektivtrafikens utveckling. Samverkan sker framförallt med Västra Götalandsregionen, som är ansvarig kollektivtrafikmyndighet och Västtrafik som planerar och utför trafiken. Viss allmän kollektivtrafik
finansierar nämnden själv genom tillköpsavtal med Västtrafik. I
nämndens uppdrag ligger också myndighetsutövning gällande
färdtjänst och riksfärdtjänst. På uppdrag av ansvarig nämnd i respektive kommun hanteras också skolskjutsar och resor i samband
med socialtjänstens verksamhet.
nämnden själv finansierar varit prioriterat. Det handlar om trafikformen Flextrafik som finns i de tre kommunhuvudorterna
och om möjligheten till fria resor (inom hemkommunen) med
seniorkort i den allmänna kollektivtrafiken. Kollektivtrafikkontoret
har bland annat besökt träffpunktsverksamheter och deltagit vid
tillväxt- och seniordagar.
Framtid
Viktiga händelser under året
Kommunerna har en samverkansroll i arbetet med kollektivtrafikens strategiska utveckling. Under året har formerna för samverkan utvärderats och resulterat i en åtgärdslista med syfte att
förbättra dialogen. För vissa av dessa åtgärder är kommunerna
gemensamt ansvariga vad gäller förbättringsarbetet, för andra är
Västtrafik och Västra Götalandsregionen ansvariga.
Under året har informationsinsatser om den tillköpstrafik som
Under 2015 ska regionens trafikförsörjningsprogram revideras.
Det är detta program som styr den strategiska inriktningen och
vägleder Västtrafik i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken.
En annan viktig samverkansfråga är det fortsatta arbetet med
en ny pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, där bland annat
en ny geografimodell ska tas fram. Inriktningen är en modell för
färdbevis som bygger på resenärers personliga zoner istället för
dagens kommunzoner.
Årets ekonomiska resultat
Kollektivtrafiknämnden
Kostnader, Tkr
Tibro kommun
Bokslut Bokslut
2013
2014
Budget Avvikelse
2014
2014
1 069
1 247
1 550
303
varav trafik
572
740
985
245
varav administration
497
507
565
58
1 176
1 207
1 827
620
varav trafik
679
700
1 262
562
varav administration
497
507
565
58
Karlsborgs kommun
1 471
1 430
1 982
552
varav trafik
974
923
1 417
494
varav administration
497
507
565
58
Hjo kommun
Nämndens administrationskostnader är något lägre än budgeterat. Detta beror framförallt på lägre kostnader för löner och
sociala avgifter till följd av delvis outnyttjad tjänst.
Trafikkostnaderna för Hjo kommun är betydligt lägre än bud-
geterat. Den minskning i antalet färdtjänstresor som uppvisats
under tidigare år har fortsatt. Antalet färdtjänstresor för året
är lägre än förväntat och därmed är också kostnaden lägre än
beräknat. Därtill är nuvarande transportörsavtal ekonomiskt
fördelaktiga för kommunen. För den kollektivtrafik som finansieras genom så kallade tillköpsavtal (Flextrafik och resor med seniorkort) med Västtrafik påverkar slutavräkningen för 2013 årets
resultat positivt, varför kostnaden också för denna trafik är lägre
än budgeterat.
Tibro kommuns trafikkostnader är lägre än budgeterat. Avvikelsen för den kollektivtrafik som finansieras som tillköp (Flextrafik
och resor med seniorkort) beror bland annat på att den förväntade resandeökningen inte riktigt når upp till beräknad nivå. Även
för färdtjänsten är kostnaden lägre än i budget, trots att resandet
ökat något under 2014 jämfört med föregående år. Detta kan
förklaras av att andelen korta resor ökat och att andelen längre
(och därmed mer kostnadsdrivande resor) minskat.
Även Karlsborgs kommuns trafikkostnader är lägre än budgeterat. Under året har färre antal färdtjänstresor genomförts än
under föregående år, vilket ger lägre kostnad för färdtjänsten än
budgeterat. Även kostnaden för den kollektivtrafik som finansieras genom tillköpsavtal är lägre än budget. Detta beror dock
framförallt på att slutavräkningen från Västtrafik för 2013 gällande Flextrafik påverkar årets resultat positivt.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
45
Byggnadsnämnden
Under 2014 beviljades bygglov för tio nya villor i kommunen, varav sju stycken i Bråbacka. Samhällsbyggnadsförvaltningen tog under
året även fram en beskrivning av platser där det relativt omgående går att bygga flerfamiljshus i syfte att skapa intresse hos fastighetsoch byggföretag. Foto: Dan Carlsson
Ordförande: Per-Olof Qvick, M
Förvaltningschef: Svante Andrén
Uppdrag
Samhällsbyggnadsförvaltningen fullgör byggnadsnämndens
myndighetsansvar inom plan- och bygglovsverksamheten och
trafikområdet. I verksamhetens budget finns också kommunens
avgift till miljösamverkan Östra Skaraborg, MÖS.
Plan- och bygglagen från 2011 reglerar mycket av nämndens
myndighetsutövning.
talt utan att gå omvägen via papperskopior, mikrofilmning och
scanning.
Förvaltningen har även tagit fram en beskrivning av platser där
det relativt omgående går att bygga flerfamiljshus i syfte att intressera framtida husbyggare för byggnation i Tibro.
Framtid
2015 kommer byggnadsnämnden att byta namn till byggnadsoch trafiknämnden. I övrigt väntas inga större förändringar
gällande ansvar eller uppgifter.
Behovet av lägenheter är stort och nämnden har ett ansvar att se
till att det finns planberedskap för byggnation av flerfamiljshus.
Viktiga händelser under året
Årets ekonomiska resultat
Antalet ansökningar om bygglov som kommunen mottagit är
marginellt färre än tidigare år. Antalet övriga ärenden har ökat
under året. Bygglov beviljades för tio nya villor, varav sju stycken
i Bråbacka.
Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,2 mkr för 2014.
Kommunens planberedskap anses vara god, vilket är viktigt då
behovet av lägenheter är stort. Under 2014 påbörjades arbetet
med ett par detaljplaneändringar. Dessa förväntas bli antagna
under våren 2015.
Ett nytt arkivsystem har upphandlats och köpts in under året. Arkivsystemet hänger ihop med programmet för bygglovhantering.
Väl igång kan handlingar granskas, godkännas och arkiveras digi-
46 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Byggnadsnämnden
Kostnader, Tkr
Nämnd
Bokslut
2013
Bokslut Budget Avvikelse
2014
2014
2014
247
208
250
42
2 138
2 135
2 070
-65
-861
-740
-530
210
MÖS
1 253
1 243
1 232
-11
Summa
2 777
2 846
3 022
176
Fysisk detaljplanering
Byggverksamhet
myndighet
Affärsverksamhet
Hösten 2014 utvidgades fjärrvärmenätet i centrala Tibro för att Häggetorpsskolan och Torpets förskola ska kunna värmas upp med
fjärrvärme. Arbetet med att lägga ner rörledningar pågick under cirka två månader, från mitten av augusti till mitten av oktober.
Alla som äger fastigheter utmed den nya sträckningen, från Hjovägen via Östra Långgatan, Brittgatan och Frejavägen till Anderstorpsvägen, erbjöds möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenätet. Det valde 25 fastighetsägare att göra. Foto: Christina Froh
Verksamhet och prisnivå
Fjärrvärme
Tibro kommuns affärsdrivande verksamheter består av vatten och
avlopp (VA), fjärrvärme samt renhållning.
Fjärrvärmen i Tibro är uppdelad på två aktörer. Kommunen ansvarar för leverans av värme till bostadsfastigheter och verksamheter i centrum medan Neova levererar till kunder i industriområdena. Kommunen köper värme från Neova och säljer vidare
till sina kunder.
HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag SABO och Fastighetsägarna Sverige genomför
årligen en rikstäckande undersökning av kommunala avgiftsfinansierade verksamheter såsom avfallshantering, vatten och
avlopp, el (handel samt nät) och värme. I undersökningen sammanställs och jämförs de kommunala taxorna och kommunerna
rangordnas sedan utifrån dessa.
2014 hamnade Tibro på en 30:e plats av Sveriges 290 kommuner,
vilket är något bättre än föregående år, se tabell nedan. Priserna
för el, värme, avfall och vatten höjdes med 1,3 % i Tibro 2014,
vilket var lägre än den genomsnittliga prisökningen på 2,0 %.
Ranking i Sverige
2011
2012
2013
2014
23
32
30
Källa: Nils Holgersson-rapporten
Tibros placering
36
Viktiga händelser under året
Under året har både Häggetorpsskolan och Torpets förskola anslutits till fjärrvärmenätet. Den olja som tidigare användes för
uppvärmning i skolan och förskolan ersätts nu med biobränsleeldad fjärrvärme. Investeringen anses vara både fördelaktig för
miljön samt kostnadseffektiv. I samband med projektet anslöts
även cirka 25 fastigheter ägda av privatpersoner.
Årets ekonomiska resultat
Årets resultat för fjärrvärmeverksamheten är 0,7 mkr, vilket skuldbokförs mot kollektivet. Att verksamheten redovisar överskott
beror dels på att fastbränsleindex i princip är oförändrat jämfört
med 2013 samt en mycket mild vinter. Vintern 2014 klassas som
en av de varmare under den senaste 60-70-årsperioden.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
47
Affärsdrivande verksamhet
Bokslut
2014
Bokslut
2013
Vatten och avlopp
2 881
995
Fjärrvärme
5 370
4 628
Renhållningsverk
1 366
1 244
Summa
9 617
6 867
Skuld/fordran till kollektiven
Resultaträkning VA-verksamheten, tkr
Vattenledningsnätet i Hönsa har bytts ut under året, en åtgärd
som visade sig vara välbehövlig. Bytet fick forceras tidsmässigt
till följd av en vattenläcka som tömde ortens vattenreservoar.
Foto: Dan Carlsson
2014
2013
Intäkter
13 437
11 555
Kostnader
-9 455
-10 145
Avskrivningar
-1 492
-1 410
Verksamhetens nettokostnad
2 490
Framtid
Finansiella intäkter
På grund av att maxkapaciteten på matarledningarna från Neovas verk till tätorten i stort sett är nådd kommer inga större anslutningar till fjärrvärmenätet att ske inom den närmaste framtiden. Det finns även begränsningar för ytterligare större anslutningar i Neovas verk.
Finansiella kostnader
Renhållning
Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg, AÖS, ansvarar sedan många år för renhållningen i Tibro. Verksamheten
är helt avgiftsfinansierad. I direktionen för kommunalförbundet
finns politisk representation från Tibro. Årliga träffar sker mellan
tjänstemän inom AÖS och Samhällsbyggnad. Ansvaret för gamla
tippar ligger kvar hos kommunerna.
Viktiga händelser under året
Samtliga hushåll inom tätorten har numera en brun tunna avsedd för matavfall och annat som är lämpligt för rötning. Hushållen på landsbygden har mottagit information gällande insamling av matavfall och beräknas få de bruna tunnorna under
2015.
Årets ekonomiska resultat
Kommunen får årligen en summa per invånare från Avfallshantering Östra Skaraborg som ersättning för att återställa gamla
tippar. Ersättningen används för provtagning samt återställning.
Renhållningsverkets resultat för 2014 är 0,1 mkr.
VA-verket
Kommunens VA-verksamhet har sedan några år en gemensam
ledning med grannkommunerna Hjo och Karlsborg. En nyanställd driftingenjör har stärkt upp organisationen. Verksamheten
omfattar cirka 15 mil ledningar, 4 vattentäkter, ett reningsverk,
en infiltrationsanläggning samt ett 15-tal pumpstationer.
Viktiga händelser under året
Vattenledningsnätet i Hönsa har bytts ut under året. Detta anses vara ett välbehövligt byte, då en vattenläcka uppstod på
det gamla nätet under pågående projekt. Vattenläckan tömde
reservoaren i Hönsa. Arbetet med att anlägga en ny ledning fick
forceras. Under en helg och ett antal dagar fick Hönsaborna
vatten via vattentankar. Frånsett denna vattenläcka har VAverket klarat sig bra från akuta problem under året.
48 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Årets resultat*
-605
1 885
*Redovisas som en skuld/fordran till kollektivet.
Av samhällsbyggnadsförvaltningens gemensamma kostnader
belastar 15 % VA-verksamheten.
Balansräkning VA-verksamheten, tkr
2014
2013
13 916
14 621
Tillgångar:
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa
0
0
13 916
14 621
2 880
995
Eget kapital och skulder:
Eget kapital (skuld till VA-kollektivet)
varav årets resultat
Skulder
1 885
11 036
varav långa skulder
128
varav korta skulder
10 908
Summa
13 916
13 626
14 621
Arbetet med att ansluta motocrossbanan till det kommunala
vatten- och avloppsnätet påbörjades under året och beräknas
vara färdigt våren 2015. Ett större projekt som omfattar cirka
fem kilometer ledningar planeras för att ansluta Sörosets sommarstugeområde.
Årets ekonomiska resultat
För verksamhetsåret 2014 redovisas ett överskott på 1,9 mkr.
Överskottet beror dels på att planerat underhåll, på grund av
resursbrist, ej har genomförts i den omfattning som var planerat.
Dels på att verksamheten varit förskonad från problem, vilket
resulterar i lägre underhållskostnader än budgeterat. Inför 2014
höjdes VA-taxan för första gången på tre år, vilket har genererat mer intäkter än budgeterat. Främsta anledningen till höjningen var att täcka kostnader för framtida investeringar.
Kommunala bolag
Den 2 januari 2014 tog AB Tibrobyggen över fastighetsbeståndet på Brittgården, som omfattar 262 bostäder. Under året inleddes också
en omfattande ombyggnation och upprustning av Tibros centrumgalleria, som kommer att avslutas under 2015. Foto: Christina Froh,
Magnus Thomson och Christer Gustavsson
AB Tibrobyggen
VD: Claes Jägevall
Ordförande: Per-Olof Qvick
Uppdrag
Under året inleddes planeringen för en nybyggnation av ett nytt
äldreboende med 40 lägenheter i kvarteret Örnen i samarbete
med Tibro kommun. Kommunen har påbörjat arbetet med att ta
fram en ny detaljplan. I det aktuella kvarteret finns också utrymme för ytterligare 30 lägenheter, vilka planeras parallellt med
äldreboendet.
Bolagets verksamhet består av uthyrning , förvaltning och nyproduktion av bostäder och lokaler i Tibro kommun. Bolaget ska
i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens
lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Tibro kommun.
Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.
Förvaltning
Ägarförhållanden
Investeringar
AB Tibrobyggen är ett bolag som ägs till 100 % av Tibro kommun.
Viktiga händelser
Den 2 januari 2014 tillträdde Tibrobyggen fastighetsbeståndet
på Brittgården som omfattar 262 bostäder, totalt 16 885 kvm.
Förvärvet har stärkt bolagets förvaltningsförmåga och bidragit
till att bredda bolagets utbud av bostäder.
Vidare har en omfattande ombyggnation och upprustning av
Gallerian i Tibro centrum inletts. Projektet kommer att färdigställas under 2015.
Riksbyggens Förvaltningsregion Väst har biträtt styrelsen med
ekonomisk och teknisk förvaltning samt svarat för bolagets administration enligt träffat avtal. Förvaltningsavtalet gäller fram
till och med verksamhetsåret 2016. Månatliga förvaltningsmöten
har
bolaget representerats av företagets VD.
genomförts varvid
Bolagets investeringar i byggnader och mark har under året uppgått till 86 mkr (2013: 11,9 mkr) och avser huvudsakligen anskaffningen av fastigheterna på Brittgården.
Hyror och uthyrningsläge
Tibrobyggen har haft en vakansgrad under 2014 med i genomsnitt cirka 5 lägenheter (2013: 5 stycken).
Hyresförhandling
Efter förhandlingar med Hyresgästföreningen tecknades en överenskommelse om en höjning av utgående hyror med 1,65 % från
och med den 1 april 2014.
Årsredovisning Tibro kommun 2014 49
Framtid
Under 2015 kommer fortsatt planering att ske för nybyggnation
av 40 lägenheter i äldreboende och cirka 30 vanliga lägenheter
i kvarteret Örnen. Båda projekten är av stor betydelse för Tibros
fortsatta utveckling.
Vid årsskiftet stod 872 personer i kö för bostad i Tibrobyggen. Kön
behöver dock aktualiseras och bolaget kommer under 2015 att
se över köhanteringen. Köläget tillsammans med den nuvarande
befolkningsutvecklingen innebär ett behov av nybyggnation av
bostäder i Tibro kommun.
Ekonomi
hållsåtgärder har under året varit mycket omfattande och långt
högre än något tidigare år, varför redovisat resultat också är tillfredställande. Att förmågan till underhåll finns inom bolagets
ekonomi är mycket positivt sett över längre tid. En anledning till
det ökade utrymmet för underhållsinsatser är den positiva effekt
som omstruktureringen av bolagets finansiering lett fram till.
Övergången till finansiering hos Kommuninvest har inneburit att
räntekostnaden sjunkit från 5,8 mkr år 2013 till 5,1 mkr år 2014,
och detta trots att låneskulden ökat med cirka 82 mkr i samband
med förvärvet av Brittgården. Ytterligare en faktor som bidragit
till ovanstående är det allt lägre ränteläget som uppstått på
finansmarknaden.
AB Tibrobyggens ekonomiska ställning är fortsatt god. Årets resultat uppgår till 0,5 mkr (2013: 1,1 mkr) efter att resultatet belastats med 15,7 mkr (2013: 9,0 mkr) för underhåll. Bolagets under-
Den redovisade soliditeten sjönk från 16 % till 12 % i samband
med förvärvet av Brittgården. Bolaget har ett fritt eget kapital på
16,1 mkr. Balansomslutningen ökade till 290 mkr från 210 mkr för
2013. Nettoomsättningen för 2014 var 61,7 mkr (2013: 47,3 mkr).
Tibro Energi AB, Koncern
Investeringar/underhåll
VD: Tord Toverland
Ordförande: Claes Jägevall
Uppdrag
Tibro Energi AB tillhandahåller elnät inom ett område som
innefattar Tibro och Fagersanna tätort samt omkringliggande
landsbygd. Inom samma område erbjuds även möjligheten
till ett optiskt fibernät.
Dotterbolaget Tibro Energi Försäljning AB erbjuder tjänster
för elhandel och bredband.
Ägarförhållanden
Moderbolaget Tibro Energi AB är helägt av Tibro kommun.
Tibro Energi AB äger i sin tur Tibro Energi Försäljning AB och
Tibro Energi Försäljning AB äger 30 % i HjoTiBorg AB och 25 %
i Bredband Östra Skaraborg AB (BÖS).
Viktiga händelser
Energiomsättning
Efter ett varmt år med litet behov av uppvärmning och en minskning inom industrin fortsätter Tibro Energis kurva för energiomsättning nedåt. År 2013 minskade energiomsättningen till under
100 GWh och 2014 minskade den ytterligare och slutade på under 90 GWh, 89 318 192 kWh (2013: 98 580 452 kWh). Den största delen av minskningen beror på det minskade behovet från
högspänningskunder. Dessa minskade från 17 GWh 2013 till 12
GWh för 2014. Även bolagets vanliga säkringskunder minskade
med drygt 3 GWh.
Inför 2015 finns förhoppningar om en uppgång för verksamheten,
dels genom nya etableringar av företag, dels utökning av befintliga kunder. Det nya lagkravet från och med första juli 2014 innebär att samtliga kunder ska få information om energibesparingar.
50 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Efter flera års byggnation har Tibro Energi nu knutit ihop landsbygden söder om Tibro med högspänningskabel. En kabelslinga
som går från Kyrkefalla kyrka till Brokvarn via Ruder, Alkärrstorp,
Perstorp, Gravafors, Kårtorp, Flottebo, Djurströms, Gustavsro,
Stora Tolsby och Friggesby. Slingan är 8 675 meter lång med
cirka 180 kunder som nu lugnt kan se på när det blåser och
snöar. Bolaget har haft stor hjälp av markägarna vars fastigheter har korsats eftersom de både har varit mycket tillmötesgående och har kommit med alternativa förslag på kabelsträckningar. Tibro Energi är mycket tacksamma för detta samarbete.
Nu påbörjas arbetet med att ta bort de luftlinjer som återstår i
området (cirka 14 km).
Inom tätorten har arbetet fortsatt med att byta ut gamla kabelskåp mot nya mer personsäkra skåp. Detta ger en bättre arbetsmiljö för montörer samt förnyar beståndet.
För Tibro kommuns räkning sköter Tibro Energi underhållet av
gatljusanläggningar. Här pågår ett utbyte av ljuspunkter till mer
energisnåla armaturer. Under året har bolaget även varit delaktigt vid kommunens sommarkonserter samt höstens ljusvandring.
På den egna fastigheten fortsätter arbetet med att spara energi.
Den något ineffektiva kylanläggningen för datautrymmet har
bytts ut mot ett aggregat som använder sig av egna borrade
energibrunnar. Kylan absorberas numera från marken med två
små cirkulationspumpar på några 100 Watt istället för den gamla
anläggningen som krävde 3 kW.
Bolagets andra elbil levererades tidigt under året. Vidare har ett
aggregat för styrd borrning köpts in för att enkelt kunna korsa
vägar och cykelbanor utan att riva upp asfalt.
Solcellsanläggning/mikroproduktion
På grund av en relativt kraftig nedgång på priserna för solceller
fanns förhoppningar om ett antal nya anläggningar inom Tibros
distributionsområde. Bolaget har haft några få förfrågningar gällande ersättning från Tibro Energi samt myndigheter. Ingen av
dessa har ännu resulterat i byggnation.
Efter flera års byggnation har Tibro Energi nu knutit ihop landsbygden söder om Tibro med högspänningskabel. 180 kunder har därmed
fått ett mycket stabilare nät och är inte längre lika sårbara vid stormar och snöoväder. Foto: Tibro Energi
Bolagets egen solcellsanläggning har under året producerat
3 973 kWh. Det är något mindre än 2013 men ändå godtagbart.
Avbrott
Arbetet med att gräva ned ledningar på landsbygden har haft
en positiv effekt på antalet avbrott på elnätet. 2014 var det ett
kortare avbrott på cirka 6 minuter i Fagersanna under vintern
och två lite längre avbrott under hösten:
•
•
Ett kabelfel mellan mottagningsstationen CMT och
Skattegården genererade ett avbrott för cirka 400
kunder under 1,5 till 2 timmar.
Det andra avbrottet, som berodde på en avgrävd
kabel vid Ruders egendom, innebar att cirka 60 kunder på landsbygden var utan ström cirka en timma.
Under 2014 har det även varit ett antal mindre avbrott på lågspänningsanläggningarna. Oftast är det enbart enstaka kunder
som blir påverkade av säkringsbrott på servisledningar.
Stadsnät
Intresset för fiber och optokabel har ökat markant inom Tibro
tätort. Både fiber och optokabel anses nu vara en självklar
rättighet som alla ska ha tillgång till. Tibro Energi har under året
byggt ut flera områden och har nu cirka 500 anslutningar klara.
Anslutningar har skett till privatpersoner, företag samt bostadsrättsföreningar inom tätorten. Både egen personal samt flera
entreprenörer har varit engagerade i detta arbete.
Kundtjänst
Tibro Energi AB har under året bytt ut den tidigare kommunala
IT-miljön till en extern leverantör. Bytet har gått bra och bolaget
anser sig numera ha bättre kontroll över sin IT-miljö. För att hålla nere kostnaden för servrar och annan hårdvara samarbetar
bolaget och delar IT-miljö med Hjo Energi.
Framtid
Enligt verksamhetsplanen ska Tibro Energi AB verka för att vara
en lokal infrastrukturbyggare med hög kvalité och med kunden
i fokus. Elnät och bredbandsnät ska hålla hög standard med få
avbrott och bolaget ska tillhandahålla tjänster med god kvalitet.
En ny regleringsmodell har tagits fram av Energimarknadsinspektionen för eltariffer. Den modell som gällt från 2012 till 2015
har omarbetats. Den beräknade intäktsramen för nästa fyraårsperiod ska lämnas till Energimarknadsinspektionen den 31 mars
2015 och vissa förändringar har beslutats i kapitalbasberäkningen. Exempelvis ska bolaget åldersbestämma samtliga inventarier i elnätet. I vilken omfattning detta påverkar bolaget är
ännu inte fastställt.
Ekonomi
Koncernens omsättning för 2014 uppgick till 73,3 mkr (2013:
78,1 mkr). Resultat efter skatt uppgick till 2,6 mkr (2013: 5,9
mkr). Resultat efter finansnetto är 3,4 mkr (2013: 4,6 mkr). Detta
anses vara ett gott resultat beroende på de omständigheter som
varit under året med både varmt väder samt allmänt minskad
förbrukning.
Av moderbolagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser cirka 5,9 % av inköpen och 5,4 % av försäljningen koncerninterna transaktioner. Det redovisade resultatet uppgår till 0 mkr
(2013: 1,5 mkr). Bolaget har ett fritt eget kapital på 1,9 mkr (2013:
1,9 mkr) och en soliditet på 47 % (2013: 47 %).
Årsredovisning Tibro kommun 2014
51
Tibro Energi Försäljning AB
Uppdrag
Verksamheten omfattar inköp och försäljning av el och bredbandstjänster inom främst Tibro kommun. Bolaget har ingen
anställd personal. Tjänsterna hyrs in från moderbolaget Tibro
Energi AB samt HjoTiBorg AB. VD hyrs in från Tibro Energi AB.
Ägarförhållanden
Tibro Energi Försäljning AB ägs av Tibro Energi AB till 100 %. HjoTi-Borg AB är ett inköpsbolag, som ägs av Tibro Energi Försäljning
AB 30 %, Hjo Energi Elhandel AB 30 %, Karlsborgs Energi Försäljning AB 30 % och Almnäs Elhandel AB 10 %.
Bredbandstjänster köps till viss del av Bredband Östra Skaraborg
AB (BÖS), som ägs av Elhandelsbolagen i Tibro, Hjo, Karlsborg och
Tidaholm till 25 % vardera. Av dotterbolagets totala inköp och
försäljning mätt i kronor avser cirka 6,7 % av inköpen och 3,4 %
av försäljningen koncerninterna transaktioner.
Fortlöpande underhåll sker på alla Tibro Energis anläggningar för
att minimera elavbrott för kunderna. Foto: Tibro Energi
Bredband
Viktiga händelser
Elhandel
Energiförbrukningen har gått ned från 63,5 GWh till 60,6 GWh.
Den sista december hade företaget 4 448 kunder och har därmed
tappat ett trettiotal kunder under 2014.
Antalet kunder är cirka tusen färre än vid toppnoteringen från
december 2002. Under året har företaget drivit flera kampanjer
dels för att återta tidigare kunder, dels för skriva avtal med kunder som saknar det. Detta arbete kommer fortsätta under kommande år.
Marknaden har blivit mycket tuffare och det finns tyvärr flera
oseriösa elhandlare. Påtryckningar sker på branschorganisationen
som behöver agera eftersom de oseriösa aktörerna ger branschen
dåligt rykte. Tibro Energi Försäljnings roll kommer att bli allt viktigare för koncernen i framtiden. Berörd myndighet arbetar nu
med ett förslag som innebär att det enbart är elhandlaren som
ska ha kontakt med kunden både vid flyttningar och andra avtalsskrivningar. Vidare blir det elhandlaren som ska samordna elnät
och elhandelsfaktura.
Historiskt låga priser gynnar kunderna. Nuvarande prisnivå motsvaras av prisnivån 2007. Avtalspriserna har under 2014 varit som
lägst 38,9 öre/kWh och som högst 44,1 öre/kWh. För en villakund
på 20 000 kWh har detta gett en besparing på 8 900 kronor, relaterat till priserna under toppåret 2008. Företaget har 431 kunder
på anvisningspris med en total förbrukning på 2,4 GWh. Det motsvarar cirka 8 % av Tibro Energis nätkunder och 2,6 % av förbrukningen.
Tibro Energi Försäljning har under året tecknat ett avtal med
Vattenfall om leverans av Environmental Production Declaration
(EPD-el). Detta breddar miljöprofilen och företaget kan erbjuda
kunderna ett bättre och tydligare miljöval av elleverans. Det öppna stadsnätet har utökats med drygt hundra kunder. Företaget
erbjuder flera olika operatörer på bosnet.se, men ser en trend att
de flesta väljer Tibro Energi Försäljning som operatör.
52 Årsredovisning Tibro kommun 2014
I samband med Tibro Energis utbyggnad av fiber till nya fastigheter fick bolaget 100 nya kunder med både bredband och TV.
Gott rykte och en bra organisation ger företaget fördelar framför
andra tjänsteoperatörer.
Kraftstationen Brokvarn
Den egna produktionsanläggningen har gått bra under året och
producerat 512 935 kWh (2013: 408 073 kWh). Anläggningen har
funnits i företaget i fem år. En slutlig garantibesiktning utfördes
under oktober månad med gott resultat. Några mindre fel på
kontaktorerna mot elnätet registrerades, vilka leverantören bytte ut kostnadsfritt. Med nuvarande priser på både elhandel och
elcertifikat har anläggningen problem med lönsamhet, men företaget ser positivt på framtiden med en stigande prisbild.
Vindkraft
Vindkraftverken vid Äskekärr fortsätter att underproducera mot
utlovad nivå. Styrelsen i Kråkvind AB har under året haft ett antal kontakter med ett företag för att försöka lösa det aktuella problemet alternativt sälja verken med minsta möjliga förlust. Flera
olika lösningar har diskuterats både i styrelsen samt på ett extra
insatt ägarmöte.
Framtid
Tibro Energi ska verka för att vara ett lokalt elhandelsalternativ för
kommunens invånare. Bolaget ska fortsätta sitt miljöengagemang
och erbjuda kunderna miljöriktig energi samt vara det naturliga
valet för kunder som önskar en nära kontakt.
Ekonomi
Företagets omsättning minskar för tredje året i rad. Omsättningen
för 2014 är 45,8 mkr (2013: 49,7 mkr). Minskningen beror till
största delen på ett varmt år samt historiskt låga energipriser.
Resultatet för verksamheten är 0,3 mkr (2013: 0,6 mkr).
Ekonomisk redovisning
Redovisningsprinciper
Tibro kommun följer den kommunala redovisningslagen, men
saknar en fullständig dokumentation av redovisningssystemet
som lagen i 2 kap 8 § föreskriver.
Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, har till uppgift att utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting och lämnar rekommendationer i redovisningsfrågor. Kommunen följer i
stort dessa rekommendationer.
Anslutningsavgifter
Anslutningsavgifter för vatten, avlopp och fjärrvärme skuldbokförs för att sedan intäktföras successivt i takt med investeringens avskrivningstid. I balansräkningen redovisas denna post
under långfristiga skulder.
Bidrag till infrastrukturella investeringar
Enligt rekommendation 6.2 ska medfinansiering av infrastrukturella satsningar från kommuner tas upp i balansräkningen med
en avskrivningstid på max 25 år alternativt redovisas som en
kostnad i resultaträkningen.
I bokslut 2014 redovisas Tibro kommuns framtida medfinansiering
av E20 som en kostnad i resultaträkningen. Kostnaden har indexuppräknats med 3 % fram till och med det förväntade utbetalningsdatumet 2018 och totalt har drygt 7 mkr bokförts som en
övrig avsättning.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Färdigställda investeringar aktiveras och läggs upp som en tillgång
i balansräkningen.
Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:
Verksamhetsfastigheter Fastigheter av enklare art Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter
Inventarier Arbetsmaskiner Transportmedel 33 år
20 år (alt 10 år)
25 år
33 år
10 år (alt 5 år)
10 år (alt 5 år)
5 år (alt 10 år)
Sedan 2004 aktiveras avskrivningar på alla investeringar löpande
under anskaffningsåret. Tidigare redovisades avskrivningarna
med två års eftersläpning. Till investeringar räknas kapitalvaror
som kostar mer än ett basbelopp. Köp av datorer/IT-utrustning
betraktas som en driftskostnad (reinvestering).
Från och med räkenskapsåret 2014 ska materiella anläggningar
delas upp i separata komponenter om skillnaden i nyttjandeperiod är väsentlig mellan anläggningens olika delar. Enligt RKR:s
rekommendation 11.4 har komponenterna i allmänhet olika långa
nyttjandeperioder och skrivs därför av separat. Återanskaffning av
en komponent ska anses vara anskaffning av en ny anläggningstillgång.
Tibro kommun följer vid upprättandet av årsredovisning 2014 ännu inte denna rekommendation avseende komponentredovisning. En projektgrupp tillsattes under december 2014 och planeringen med att införa redovisningsmetoden är påbörjad. Rekommendationen anger även att äldre, större anläggningar ska delas
upp i komponenter. Projektgruppen har påbörjat detta arbete
genom att ta fram ett förslag på hur investeringen Ängen kan
komma att delas upp på olika komponenter. Övriga större befintliga investeringar kommer ses över under våren 2015.
Pensionsskulden
Uppgifter avseende pensionsskulden återfinns både i balansräkningen och utanför denna enligt den så kallade blandmodellen.
Kommunens samlade pensionsskuld uppgick till 263,0 mkr den
31/12 2014. Under avsättning finns 5,2 mkr redovisat. Som ansvarsförbindelse finns upptaget de pensionsförpliktelser som har
intjänats före 1998. Åtagandet uppgår till 257,8 mkr i bokslutet
2014.
Tibro kommun följer rekommendation 2.1 om särskild avtalspension och visstidspension, som säger att avsättningen och
ansvarsförbindelsen även ska omfatta förtroendevaldas pensioner.
Redovisning av leasingavtal
RKR har i rekommendation nummer 13.1/2006 behandlat redovisning av leasingavtal. Man skiljer på två typer av leasingavtal,
finansiella och operationella. Ett finansiellt kan sägas motsvara
ett köp av ett objekt medan ett operationellt motsvarar hyra av
objektet. Syftet med klassificeringen är att ge en rättvisande bild
av leasingavtalet.
I rekommendationen anges att ett leasingavtal med en avtalstid
på högst tre år får redovisas som ett operationellt leasingavtal
oavsett om det annars följer kriterierna för ett finansiellt avtal.
Leasingavgiften för operationella leasingavtal (exklusive avgifter
för service, försäkring och underhåll) fördelas linjärt över leasingperioden.
Kommunen har ingen förteckning över aktuella leasingavtal. Vid
årsskiftet finns inga för ekonomiavdelningen kända finansiella
leasingavtal.
Särredovisning av den avgiftsfinansierade
verksamheten
Den avgiftsfinansierade VA-verksamheten ska, enligt den VA-lag
som började gälla 2007, redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av tilläggsupplysningar ska det framgå hur huvudman ”fördelat kostnader som varit gemensamma med annan
verksamhet som huvudmannen drivit”.
I bokslut 2013 lyftes det ackumulerade resultatet avseende VA ur
det egna kapitalet och redovisades istället som en skuld till VAkollektivet i balansräkningen. Tanken är att över- och underskott
avseende VA-verksamheten jämnas ut över en treårsperiod.
Årsredovisning Tibro kommun 2014
53
Från och med bokslut 2014 redovisas även det ackumulerade
resultatet från fjärrvärme- och renhållningsverksamheten som
en skuld/fordran i balansräkningen. Resultatet har tidigare redovisats som en specificerad del av det egna kapitalet. Även för
dessa verksamheter är det tänkt att över- och underskott jämnas
ut över tid.
Sammanställd redovisning (Koncernen)
Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kapitel 8. Redovisningen är upprättad
enligt förvärvsmetoden. Med förvärvsmetoden menas att vid
förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget
kapital.
Utgångspunkten för koncernredovisningen är balans- och resultaträkningarna för kommunen och dotterföretagen. Interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna i koncernen elimineras i allt väsentligt. Att sedan dra samman kommunen och företagens räkenskaper till en redovisningsenhet kallas konsolidering.
Kommunens samlade verksamhet
Kommunen har förändrat innehållet i årsredovisningen något och
har försökt att närma sig kraven i RKR:s rekommendation 8.2 om
sammanställd redovisning. Rekommendationen innehåller bland
annat omfattande krav på redovisningen av kommunens samlade
verksamhet. Fortsatt utveckling kommer att ske för att förbättra
denna redovisning.
54 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Justeringar av eget kapital
Vid bokslut 2013 justerades en outredd differens direkt mot eget
kapital. Differensen var hänförbar till investeringsredovisningen
och överföringen från preliminära till definitiva anläggningar varpå det egna kapitalet sänktes med 482 tkr. I bokslut 2014 har
denna differens utretts och det egna kapitalet har därmed höjts
igen med 497 tkr. Skillnaden mellan dessa belopp kvarstår som
en outredd differens på 15 tkr från bokslut 2013.
Ackumulerat resultat för fjärrvärme- och renhållningsverksamheten redovisas från och med bokslut 2014 som en skuld/fordran
till kollektiven istället för som en del av eget kapital. Detta medförde en sänkning av det egna kapitalet med 5,9 mkr.
I bokslut 2013 redovisades 130 tkr avseende förvaltade medel
felaktigt som en del av eget kapital. Till bokslut 2014 har detta
korrigerats. Posten återfinns numera som en del av korta skulder
och uppgick vid bokslut 2014 till 83 tkr.
Resultaträkning
Kommunen
Kommunkoncernen
Not
2014
2013
2014
2013
Verksamhetens intäkter
1, 8
187 087
189 366
307 651
286 108
Verksamhetens kostnader
2
-692 063
-665 379
-791 629
-737 375
Avskrivningar
3
-15 310
-15 990
-27 054
-27 471
- 520 285
-492 003
-511 032
-478 738
4
385 989
368 662
385 989
368 662
Generella statsbidrag och utjämning 5
140 734
134 941
140 734
134 941
6 438
11 600
15 691
24 865
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Resultat före finansiella poster
Finansiella intäkter
6
11 085
5 404
11 514
6 068
Finansiella kostnader
7
-4 189
-2 314
-9 387
-7 956
13 334
14 690
17 818
22 977
Resultat efter finansiella poster
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
-1 333
-1 591
Skatt
Uppskjuten skatt, obeskattad reserv
Årets resultat
-1 160
13 334
14 690
16 485
20 226
Årsredovisning Tibro kommun 2014
55
Balansräkning
Kommunen
Not
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
0
0
0
0
246 100
239 211
546 414
456 806
3 018
2 940
2 531
2 382
249 118
242 151
548 945
459 187
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
9
Finansiella anläggningstillgångar
10
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Exploateringsmark
11
24 294
24 631
24 294
24 631
Förråd m m.
12
297
218
1 862
2 482
Fordringar
13
65 490
63 918
78 336
76 162
Kortfristiga placeringar
14
131 088
124 624
131 088
124 476
Kassa och bank
15
44 710
44 947
82 696
83 427
Summa omsättningstillgångar
265 879
258 337
318 276
311 178
Summa tillgångar
514 997
500 488
867 221
770 365
362 661
354 831
433 732
422 546
13 334
14 690
16 845
20 227
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
16
varav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar till pensioner
17
5 174
4 758
5 174
4 758
Övriga avsättningar
18
7 060
0
11 945
5 405
12 234
4 758
17 119
10 163
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
19
4 490
28 517
254 866
197 032
Kortfristiga skulder
20
135 612
112 382
161 504
140 624
Summa skulder
140 102
140 899
416 370
337 656
Summa eget kapital, avsättningar
och skulder
514 997
500 488
867 221
770 365
Koncernbalansräkningen för 2013 är rättad då kommunens aktiekapital i dotterbolagen inte hade eliminerats
i årsredovisningen för 2013.
Ansvarsförbindelser avseende pensionsförpliktelser
Not 21
Övriga ansvarsförbindelserNot 22
56 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Kassaflödesanalys
Kommunen
Not
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
13 334
14 690
16 845
22 976
23 620
16 520
34 471
28 274
Minskning av avsättningar p g a utbetalningar
0
0
0
0
Betald skatt
0
0
0
-2 161
36 954
31 210
50 956
49 089
5 131
-1 985
16 088
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
23
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
13
-1 572
Ökning/minskning kortfristiga placeringar
14
-6 464
Ökning/minskning förråd och varulager
11,12
Ökning/minskning kortfristiga skulder
20
-6 464
258
651
619
-185
17 229
-6 058
14 879
-7 351
46 405
30 934
58 005
57 641
Investering i immateriella anläggningstillgångar
0
0
0
0
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar
0
0
0
0
-21 764
-20 193
-116 692
-41 563
200
429
200
429
-78
-540
-78
-540
0
0
0
0
-21 642
-20 304
-116 570
-41 674
0
25 000
83 833
30 000
-25 000
-11 000
-25 000
-34 860
Ökning av långfristiga fordringar
0
0
0
0
Minskning av långfristiga fordringar
0
13 344
0
13 344
Minskning av avsättningar p g a. utbetalningar
0
0
0
0
-25 000
27 344
57 833
8 484
-237
37 974
-732
24 451
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
10
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av långfristiga skulder
19
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
15
44 947
6 973
83 427
58 976
Likvida medel vid årets slut
15
44 710
44 947
82 695
83 427
Årsredovisning Tibro kommun 2014
57
Noter
Not 1
Verksamhetens intäkter
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
Försäljningsintäkter
12 770
4 366
12 770
4 366
Taxor och avgifter
43 405
56 435
43 405
56 435
Hyror och arrenden
11 346
10 741
11 346
10 741
Bidrag
69 330
56 278
69 330
56 278
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
49 865
49 094
49 865
49 094
Exploateringsintäkter
201
1 450
201
1 450
Realisationsvinster
170
526
170
526
Övriga intäkter
0
47
120 564
96 789
Jämförelsestörande poster
0
10 429
0
10 429
187 087
189 366
307 651
275 679
Summa verksamhetens intäkter
I verksamhetens intäkter ingår jämförelsestörande poster på 10,4 mkr för räkenskapsåret 2013, se not 8.
Not 2
Verksamhetens kostnader
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
-415 302
-413 644
-415 302
-413 644
Pensionskostnader
-26 545
-31 209
-26 545
-31 029
Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial
-13 620
-11 478
-13 620
-11 478
Löner och sociala avgifter
Bränsle, energi och vatten
-11 835
-18 470
-11 835
-18 470
Köp av huvudverksamhet
-62 337
-48 442
-62 337
-48 442
Lokal- och markhyror
-23 205
-19 737
-23 205
-19 737
Övriga tjänster
-58 260
-21 285
-58 260
-21 285
Lämnade bidrag
-40 349
-34 552
-40 349
-34 552
Realisationsförluster och utrangeringar
0
-981
0
-981
Bolagsskatt
0
0
0
0
-40 610
-65 581
-140 176
-137 577
-692 063
-665 379
-791 629
-726 946
Övriga kostnader
Summa verksamhetens kostnader
Not 3
Avskrivningar
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
13 969
13 237
25 053
21 407
1 341
2 654
2 001
5 965
0
99
0
99
15 310
15 990
27 054
27 471
Avskrivning immateriella tillgångar
Avskrivning byggnader och anläggningar
Avskrivning maskiner och inventarier
Nedskrivningar
Summa avskrivningar
För uppgift om avskrivningstider, se avsnittet redovisningsprinciper på sidan 53.
58 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Not 4
Skatteintäkter
Kommunen
Preliminär kommunalskatt
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
Summa skatteintäkter
SKL:s prognos för årets avräkningslikvid
Antal invånare 2013-11-01: 10 748
Prognos enligt SKL i bokslut 2013
Slutavräkning enligt SKL
Att korrigera 2014
Antal invånare 2012-11-01: 10 677
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
387 079
371 012
387 079
371 012
75
-2 605
75
-2 605
-1 165
255
-1 165
255
385 989
368 662
385 989
368 662
7 kr/invånare
-244 kr/invånare
-353 kr/invånare
-109 kr/invånare
Not 5
Generella statsbidrag och utjämning
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
Inkomstutjämningsbidrag
117 562
114 137
117 562
114 137
Kommunal fastighetsavgift
19 848
19 397
19 848
19 397
873
2 776
873
2 776
-1 161
-6 235
- 1 161
-6 235
1 118
4 866
2 494
4 866
140 734
134 941
140 734
134 941
Bidrag för LSS-utjämning
Kostnadsutjämningsavgift
Regleringsbidrag
Summa generella statsbidrag och utjämning
Not 6
Finansiella intäkter
2014
Vinst värdepapper
5 968
Aktieutdelningar
1 418
4 115
4 115
Ränteintäkter
2 991
893
893
708
396
1 060
11 085
5 404
6 068
Övriga finansiella intäkter
Summa finansiella intäkter
Not 7
Finansiella kostnader
Förlust värdepapper
Räntekostnader
Ränta på pensionsavsättningar
Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella kostnader
Not 8
Jämförelsestörande poster
Kommunen
Kommunkoncernen
2013
Kommunen
2014
2014
2013
Kommunkoncernen
2013
2014
2013
-3 379
-176
-559
-6 201
-73
-104
-104
-561
-1 650
-1 650
-4 189
-2 314
-7 956
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
Återbetalda försäkringspremier AFA
0
10 429
0
10 429
Summa jämförelsestörande poster
0
10 429
0
10 429
Årsredovisning Tibro kommun 2014 59
Not 9
Materiella anläggningstillgångar
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
440 412
422 630
944 197
-205 434
-191 466
-382 140
234 978
231 164
529 057
2013
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
438 927
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. För tillämpad avskrivning, se avsnittet Redovisningsprinciper.
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
47 890
44 242
61 769
-36 767
-36 195
-44 412
11 123
8 047
17 357
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
17 879
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. För tillämpad avskrivning, se avsnittet Redovisningsprinciper.
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Redovisat värde vid årets början
Investeringar
422 598
407 090
818 087
17 814
17 861
98 059
-1 766
-4 948
-191 466
-178 635
-357 089
-13 968
-13 386
-25 051
234 978
231 164
529 057
44 242
42 024
55 996
4 447
2 332
6 672
-30
-134
-30
-36 195
-33 591
-43 181
-1 341
-2 604
-2 000
19
-100
8 047
17 357
Redovisat värde av avyttringar och
utrangerade anläggningstillgångar
Nedskrivningar
Återförda nedskrivningar
Ingående avskrivningar
Avskrivningar
Överföring från/till annat slag av tillgång
Övriga förändringar
Bokfört värde vid årets slut
438 927
Maskiner och inventarier
Redovisat värde vid årets början
Investeringar
Redovisat värde av avyttringar och
utrangerade anläggningstillgångar
Nedskrivningar
Återförda nedskrivningar
Ingående avskrivningar
Avskrivningar
Överföring från/till annat slag av tillgång
Övriga förändringar
Bokfört värde vid årets slut
60 Årsredovisning Tibro kommun 2014
11 123
18 879
Not 10
Finansiella anläggningstillgångar
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
Aktier och andelar i dotterbolag
2 400
2 400
varav Tibro Energi AB
1 000
1 000
varav AB Tibrobyggen
1 400
1 400
Övriga aktier och andelar
2014
2013
1 913
1 842
Långfristiga fordringar
Medlemsinsats Kommuninvest
618
540
618
540
Redovisat värde vid årets slut
3 018
2 940
2 531
2 382
Not 11
Exploatering
Kommunen
2014
Kommunkoncernen
2013
2014
Bråbacka
12 288
12 288
Balteryd
3 626
3 626
Anderstorp
3 405
3 405
Södra centrum
2 772
2 772
Övrigt
2 203
2 203
Redovisat värde vid årets slut
Not 12
Förråd m m.
Kommunledningskontoret - Profilprodukter
24 294
24 631
Kommunen
Not 13
Fordringar
24 631
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
297
218
297
218
1 565
2 264
1 862
2 482
Förråd - övrigt
Redovisat värde vid årets slut
24 294
2013
297
218
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
Kundfordringar
19 327
13 875
37 773
26 195
Statsbidragsfordringar
12 269
11 555
12 269
11 555
75
6 975
646
6 975
33 819
27 515
25 408
27 515
0
3 998
2 240
3 922
65 490
63 918
78 336
76 162
Skattefordringar
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
Övriga kortsiktiga fordringar
Redovisat värde vid årets slut
Årsredovisning Tibro kommun 2014
61
Not 14
Kortsiktiga placeringar
Aktier och andelar, Alfred Berg
Aktier, Swedbank
Redovisat värde vid årets slut
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
131 088
124 476
131 088
124 476
0
148
0
148
131 088
124 624
131 088
124 624
149 476
134 251
149 476
134 251
0
267
0
267
149 476
134 518
149 476
134 518
18 388
9 894
18 388
9 894
Marknadsvärden
Aktier och andelar, Alfred Berg
Aktier, Swedbank
Marknadsvärde vid årets slut
Orealiserad kursvinst
Not 15
Kassa och bank
Kommunen
2014
Kommunkoncernen
2013
2014
2013
Kassa
38
26
38
26
Bank
44 672
44 921
82 658
83 401
Kassa och bank
44 710
44 947
82 696
83 427
Not 16
Eget kapital
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
362 661
354 831
433 732
422 546
varav resultatfond fjärrvärme
0
4 628
0
4 628
varav resultatfond renhållning
0
1 244
0
1 244
varav resultatfond VA-verksamhet
0
0
0
0
Eget kapital
I bokslut 2014 har det ackumulerade resultatet för fjärrvärme- och renhållningsverksamheten bokförts som en
skuld/fordran till kollektivet istället för som en del av eget kapital. Se not 20.
62 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Not 17
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
0
0
Förmånsbestämd/kompletterande pension
4 164
3 829
4 164
3 829
Ålderspension
3 949
3 949
215
215
Specifikation avsatt till pensioner
Särskild avtals-/ålderspension
Pension till efterlevande
Summa pensioner
4 164
3 829
4 614
3 829
Löneskatt
1 010
929
1 010
929
Summa avsatt till pensioner
5 174
4 758
5 174
4 758
Antal visstidsförordnanden
Politiker
2
2
2
2
Tjänstemän
0
0
0
0
4 758
4 339
4 758
4 339
Nya förpliktelser under året
462
477
462
477
varav nyintjänad pension
443
191
443
191
60
113
60
113
varav ändring av försäkringstekniska grunder
0
84
0
84
varav pension till efterlevande
0
109
0
109
Avsatt till pensioner (exkl. löneskatt)
Ingående avsättning
varav ränta och basbeloppsuppräkning
varav övrig post
-41
-23
-41
-23
Årets utbetalningar
-127
-139
-127
-139
81
81
81
81
Summa avsatt till pensioner
5 174
4 758
5 174
4 758
Aktualiseringsgrad
97 %
97 %
97 %
97 %
Summa avsättningar till pensioner
5 174
4 758
5 174
10 163
Förändring av löneskatt
Not 18
Övriga avsättningar
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
Avsättning E20*
7 060
0
7 060
0
772
1 676
4 113
2 911
11 945
5 405
Avsättning skatter, obeskattad reserv
Avsättning skatter, enligt företagens årsredovisning
Övriga avsättningar
Summa långfristiga skulder
818
7 060
0
*Avsättning E20 avser Tibro kommuns framtida medfinansering av E20. Förväntat utbetalningsår 2018.
Årsredovisning Tibro kommun 2014 63
Not 19
Långfristiga skulder
Lån i banker och kreditinstitut
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
0
25 000
250 375
193 515
4 490
3 517
4 490
3 517
28 517
254 865
197 032
Förutbetalda intäkter som ska regleras över flera år:
Anslutningsavgifter
Återstående antal år (vägt snitt)
Summa långfristiga skulder
Not 20
Kortfristiga skulder
17
4 4910
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
0
2 039
38 375
30 865
34 628
33 016
Moms och punktskatter
2 587
2 839
2 587
2 839
Personalens skatter, avgifter och löneavdrag
6 431
27 550
6 431
27 550
78 519
49 088
108 158
49 088
Kortfristiga skulder till kreditinstitut/kunder
Leverantörsskulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2014
2013
2 039
Skuld VA-kollektivet
2 881
2 881
Skuld Fjärrvärmekollektivet
5 370
5 370
Skuld Renhålllningskollektivet
1 366
1 366
83
83
26 092
161 504
140 624
Övriga kortfristiga skulder
Summa kortfristiga skulder
Not 21
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland
skulder och avsättningar
135 612
112 381
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
216 603
200 551
216 226
200 551
497
-4
497
-4
1 716
2 029
1 716
2 029
350
4 301
350
4 301
0
16 580
0
16 580
Övrig post
-3 271
895
-2 429
1 589
Årets utbetalningar
-8 437
-8 820
-8 437
-8 820
207 458
215 532
207 923
216 226
50 329
52 288
50 442
52 456
257 329
267 820
258 365
268 682
Ingående ansvarsförbindelse exkl. löneskatt
Aktualisering
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Ändringar av försäkringstekniska grunder
Summa pensionsförpliktelser
Löneskatt
Utgående ansvarsförbindelse inkl. löneskatt
2013 års summor är korrigerade jämfört med årsredovisning 2013 då ansvarsförbindelser för förtroendevaldas pensioner saknades.
64 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Not 22
Övriga ansvarsförbindelser
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
AB Tibrobyggen
246 735
128 611
246 735
128 611
Tibro Energi AB
5 000
5 000
5 000
5 000
500
500
500
500
252 235
134 111
252 235
134 111
Tibro Film och Teater
150
270
150
270
Tibrobygdens Ridklubb
778
802
778
802
Tibro Tennisklubb
743
792
743
792
1 671
1 864
1 671
1 864
253 906
135 975
253 906
135 975
Borgensåtaganden
Bredband Östra Skaraborg
Summa borgensåtaganden, kommunala bolag
Summa borgensåtaganden, föreningar
Summa borgensåtaganden
De kommunala bolagen har efter beslut i kommunfullmäktige under 2013 generella borgensramar att hålla sig inom. Upptagna belopp
avser nyttjad borgen per 31/12-2013. AB Tibrobyggens borgensram är 258 885 tkr jämte därpå löpande räntor och kostnader. Tibro
Energi AB:s borgensram är 11 000 tkr.
Tibro kommun har i februari 2013, enligt beslut KF §73, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige
AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har
ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal
som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun
lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest
ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tibro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,
kan noteras att Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser 2014-12-31 uppgick till 299 065 477 tkr och totala tillgångar till 290 729
650 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 237 330 tkr och och andelen av de totala tillgångarna uppgick till
230 011 tkr.
Not 23
Ej likviditetspåverkande poster
Kommunen
Kommunkoncernen
2014
2013
2014
2013
15 310
15 990
28 038
15 990
Avsatt till pensioner
416
419
6 658
419
Övriga avsättningar
7 060
Av- och nedskrivningar
Förändring långfristiga periodiseringar
Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur
Realisationsvinster
Övriga, ej likviditetspåverkade poster
Summa kortfristiga skulder
973
0
-170
-170
31
111
-55
111
23 620
16 520
34 471
16 520
Årsredovisning Tibro kommun 2014 65
Driftredovisning
Verksamhet, belopp i Tkr
Bokslut 2014
Budget 2014
Avvikelse (tkr)
Avvikelse %
-2 438
-2 690
252
9,4
Kommunstyrelsen
-16 463
-16 630
167
1,0
Kommunstyrelsen – kommunledningskontoret
-26 684
-26 695
11
0,0
Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltningen
-40 001
-40 478
477
1,2
-2 846
-3 022
176
5,8
-222 552
-226 535
3 983
1,8
-19 883
-19 900
17
0,0
-202 723
-203 950
1 227
0,6
-1 247
-1 550
303
19,5
-534 837
-541 450
6 613
1,2
14 480
11 650
2 830
Kommunfullmäktige
Byggnadsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Kollektivtrafiknämnden
Summa nämndsverksamhet
Finansförvaltningen
varav PO-pålägg
36 691
36 750
-59
-34 611
-33 150
-1 511
varav semesterlöneskuldsförändring
1 258
-1 000
2 258
varav förändring upplupna löner
-330
-500
170
48
0
48
11 317
11 650
-333
84
-2 100
2 184
145
185
-113
-520 285
-529 615
9 330
Skatteintäkter och generella statsbidrag
385 989
386 275
-286
Utjämningssystem, generella statsbidrag och
fastighetsavgift
140 734
140 200
534
varav pensionskostnader
varav reavinster/reaförluster
varav internränta
varav övrigt
Justering för poster som ingår i finansnetto
Verksamhetens nettokostnader
Resultat före finansiella poster
6 438
-3 140
9 578
Finansiella intäkter
11 085
7 700
3 385
Finansiella kostnader
-4 189
-2 710
- 1 479
Resultat efter finansiella poster
13 334
1 850
11 484
0
0
0
13 334
1 850
11 484
Extraordinära poster
Årets resultat
66 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag
Kommunkoncern
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat, mkr
25,4
19,1
20,2
20,2
16,5
Balansomslutning, mkr
625,2
694,7
741,8
770,4
867,2
Tibro kommun
2010
2011
2012
2013
2014
10 560
10 625
10 673
10 754
10 864
948
977
955
931
927
21,14
21,14
21,14
20,71
21,21
469 147
479 127
489 556
503 603
526 723
17 261
19 061
20 154
14 690
13 334
Antal invånare
Antal anställda, årsarbeten
Skattesats*
Skatteintäkter och generella statsbidrag, mkr
Årets resultat, mkr
Årets resultat, % av skatter och bidrag
3,7
4,0
4,1
2,9
2,5
22,2
19,3
43,2
20,2
20,8
Soliditet, %
70
73
71
71
70
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pensioner, %
28
22
26
24
29
Nettoinvesteringar, mkr
* Den 1 januari 2012 genomfördes en skatteväxling på 43 öre med Västra Götalandsregionen i samband med att ansvaret för kollektivtrafiken lämnades över från kommunen till regionen.
Tibrobyggen AB
2010
2011
2012
2013
2014
37 878
38 213
43 657
47 314
61 742
Årets resultat efter finansnetto, tkr
1 135
6 270
2 457
2 408
1 132
Årets resultat efter skatt, tkr
1 487
4 613
1 635
966
546
17
14
14
16
12
422
440
478
481
743
5
4
7
5
5
Nettoomsättning, tkr
Soliditet, %
Antal lägenheter
Vakansgrad
Tibro Energi AB, koncern
2010
2011
2012
2013
2014
27 466
27 819
29 991
30 162
29 147
Årets resultat efter finansnetto, tkr
2 924
4 359
3 501
5 878
3 353
Årets resultat efter skatt, tkr
2 180
3 282
2 743
4 570
2 606
37
36
39
46
47
117,6
106,9
107,3
98,6
89,3
Nettoomsättning, tkr
Soliditet, %
Energiomsättning, GWh
Årsredovisning Tibro kommun 2014
67
Investeringsredovisning
Investering, belopp i Tkr
Utfall
Budget
Avvikelse
Ängens förskola
7 498
7 500
2
Gestaltningsprogram
1 305
1 300
-5
0
2 000
2 000
Maskiner Gata/Park
945
400
-545
Ny IT-plattform
506
1 075
569
Ärendehanteringssystem
319
225
-94
Skattefinansierad verksamhet:
Centrummiljö
Läsplattor till politiker
400
425
25
Ismaskin
1 136
936
-200
Övriga investeringar
4 746
6 029
1 283
16 855
19 890
3 035
3 187
3 500
313
729
4 300
3 571
Summa skattefinansierat
Avgiftsfinansierad verksamhet:
Fjärrvärmeledning Häggetorp
VA-ledning
varav Rankås-Karlshaga
varav Hönsa
varav MC-bana och Blombacka
Maskiner VA-verksamhet
Summa avgiftsfinansierat
Summa investeringar
Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2014 uppgick till
25,1 mkr. Vidare överfördes 4,1 mkr avseende outnyttjade investeringsmedel från 2013 års budget till 2014. Total investeringsbudget blev slutligen 29,2 mkr. Årets nettoinvesteringar
uppgick till 20,8 mkr med hänsyn taget till intäkter för tomtförsäljning samt anslutningsavgifter.
Årets största projekt var om- och tillbyggnationen av förskolan
Ängen. Projektet påbörjades 2013 och färdigställdes i augusti
2014. Projektets ursprungliga budget var 6,4 mkr. Slutredovisningen visade ett utfall på totalt 11,4 mkr, varav 7,5 mkr för
2014. Utfallet innebar en negativ budgetavvikelse på -5 mkr.
En orsak till överskridandet av budgeten var högre kostnader
för anpassning till de myndighetskrav, exempelvis avseende
ventilation, som ställs vid större ombyggnationer.
Utbyggnationen av fjärrvärmenätet till Häggetorpsskolan och
Torpets förskola genomfördes till en bruttokostnad om 4,3
mkr. Under projektet anslöt sig även cirka 25 privatpersoner
68 Årsredovisning Tibro kommun 2014
1
2 200
2 199
728
1 100
372
0
1 000
1 000
0
1 500
1 500
3 916
9 300
5 384
20 771
29 190
8 419
till det kommunala fjärrvärmenätet. Anslutningsavgifterna för
projektet under 2014 uppgick till 1,1 mkr. Nettokostnaden för
utbyggnationen uppgick därmed till 3,2 mkr, vilket innebar en
positiv budgetavvikelse på 0,3 tkr.
Kommunen blev under året tvungen att köpa in en ny ismaskin
för 1,1 mkr, då den gamla slutade fungera och inte var värd att
reparera.
De obudgeterade kostnaderna för Ängen samt ismaskinen
täcktes genom omdisponeringar i investeringsbudgeten.
Bland annat ströks projektet Smulebergsskolans kök för 2014.
Av ej förbrukade medel överförs 7,7 mkr till 2015 års investeringsbudget. Av dessa är drygt 5,0 mkr avsedda för VAverksamheten och 2,0 mkr för centrummiljön.
Om- och tillbyggnation av Ängens förskola
Årets största investeringsprojekt var om- och tillbyggnationen av
Ängens förskola, som inleddes 2013 och var klar i augusti 2014.
Förskolan utökades med en avdelning och fick ett nytt kök, nya
förråds- och personalutrymmen och ett gemensamt ”lektorg”.
Ventilationen, belysningen och ljudmiljön förbättrades och
det skapades en ny utemiljö runt den nya entrén.
Total kostnad: 11,4 miljoner kronor, varav 7,5 miljoner kronor 2014
Etapp 1 av gestaltningsplanen: Stadsparken och infarten till Skövdevägen från väg 49
Arbetet med att förverkliga Tibros gestaltningsprogram drogs igång under 2014 genom en satsning på två av de prioriterade områdena i planen: Stadsparken och korsningen mellan väg 49 och Skövdevägen. Den aktuella infarten ska utformas på ett sätt som
tydligare visar att den är en entré till centrum. I maj ersattes asfalten i refugerna av dekorsten samtidigt som en björkallé anlades
i den västra delen av korsningen. Under försommaren planterades även lavendel i anslutning till korsningen och blomsterurnor
placerades i refugerna. I stadsparken sattes det under samma period upp ny belysning och en ny stor klätterställning, lekytan vid
klätterställningen försågs med ett nytt barkunderlag och sly och vissa träd gallrades bort för att skapa en ljusare och tryggare miljö
i parken.
Total kostnad: 1,3 miljoner kronor
Byte av vattenledningsnät i Hönsa
Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Häggetorp
Vattenledningsnätet i Hönsa byttes ut under året. Det visade sig vara välbehövligt eftersom en vattenläcka på det
gamla nätet uppstod under projekttiden, som sträckte sig
från oktober till december 2014. Under ett antal dagar i
december fick Hönsaborna tillgång till vatten via vattentankar.
Hösten 2014 utvidgades fjärrvärmenätet i centrala Tibro, från
Hjovägen via Östra Långgatan, Brittgatan och Frejavägen till
Häggetorpsskolan och Torpets förskola på Anderstorpsvägen.
Arbetet påbörjades i mitten av augusti och var klart i mitten
av oktober. 25 privata fastighetsägare valde samtidigt att ansluta sig till fjärrvärmenätet.
Total kostnad: 0,7 miljoner kronor
Total kostnad: 3,2 miljoner kronor
Årsredovisning Tibro kommun 2014 69
Revisionsberättelse
70 Årsredovisning Tibro kommun 2014
Årsredovisning Tibro kommun 2014
71
Att lita på vår egen förmåga.
Att tro att allt är möjligt så
länge vi gör det tillsammans.
Att planera för framtiden men
leva i nuet. Att bry oss om
oss själva och andra.
Det är Tibro.
Tibro kommun
Centrumgatan 17
543 80 TIBRO
Växel: 0504-180 00
[email protected]
www.tibro.se