1 Om Hjälpmedelsguiden Skåne

Hjälpmedelsguiden Skåne
Innehållsförteckning
1
2
Om Hjälpmedelsguiden Skåne ............................................................................ 3
1.1
Målgrupp ....................................................................................................... 3
1.2
Patientbegreppet ........................................................................................... 3
1.3
Uppföljning och revidering av Hjälpmedelsguiden Skåne ............................. 4
1.4
Historisk tillbakablick ..................................................................................... 4
Ansvarsfördelning ................................................................................................ 6
2.1
Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar ............................................... 6
2.2
Ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne ......................................... 6
2.3
Verksamhetschefens ansvar inom hälso- och sjukvård ................................ 8
2.4
Förskrivarens ansvar..................................................................................... 9
2.5
Patientens och närståendes ansvar ............................................................ 10
2.6 Rutin för överlåtelse av hjälpmedelsansvar från Region Skåne till kommun
när patient fyller 20 år ........................................................................................... 11
3
4
5
6
Vad är ett hjälpmedel? ....................................................................................... 12
3.1
ISO – klassificering ..................................................................................... 12
3.2
Medicintekniska produkter .......................................................................... 12
3.3
Konsumentprodukter - som individuellt förskrivet hjälpmedel ..................... 13
3.4
Information till dig som förskrivits en konsumentprodukt ............................. 14
Olika vägar till hjälpmedel .................................................................................. 15
4.1
Egenansvar ................................................................................................. 15
4.2
Grundutrustning/basutrustning .................................................................... 16
4.3
Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet.......................................................... 16
4.4
Hjälpmedel i arbetslivet ............................................................................... 16
4.5
Hjälpmedel för fritid ..................................................................................... 17
4.6
Fritt val/Friare val – berör endast Region Skåne ......................................... 17
Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel ................................ 17
5.1
Förskrivningsprocessen .............................................................................. 17
5.2
Bedöma behov av insatser .......................................................................... 18
5.3
Prova ut, anpassa och välja specifikt hjälpmedel ........................................ 19
5.4
Specialanpassa vid behov .......................................................................... 20
5.5
Information om förskrivet hjälpmedel .......................................................... 21
5.6
Instruera och träna ...................................................................................... 21
5.7
Följa upp och utvärdera funktion och nytta ................................................. 21
Hjälpmedel till patient inom och utom Skåne ..................................................... 23
1
6.1
Hjälpmedel till patient bosatt i Skåne .......................................................... 23
6.2
Hjälpmedel till patient som är bosatt i annat län/kommun ........................... 24
6.3
Hjälpmedel vid flytt inom och utom Skåne eller till annat land ..................... 24
6.4
Hjälpmedel vid resa..................................................................................... 25
6.5
Hjälpmedel vid planerad vård utomlands .................................................... 25
6.6
Hjälpmedel till personer från andra länder .................................................. 26
7
Stödprocesser.................................................................................................... 31
7.1
Skötsel och reparation ................................................................................ 31
7.2
Transporter.................................................................................................. 31
8
Bidrag och avgifter för hjälpmedel ..................................................................... 32
9
Uthyrning av hjälpmedel till privatperson (gäller endast kommun) ..................... 32
10
Definitioner ..................................................................................................... 32
11
Länkar: ........................................................................................................... 34
2
1 Om Hjälpmedelsguiden Skåne
Hjälpmedelsguiden Skåne är gemensam för Region Skåne och kommunerna. Varje
huvudman fattar, oberoende av varandra, beslut om att följa Hjälpmedelsguiden
Skåne.
Hjälpmedelsguiden Skåne omfattar grundläggande, gemensamma principer för
ansvarsfördelning och samverkan inom hjälpmedelsområdet i Skåne.
Hjälpmedelsguiden Skåne är en kompletterande överenskommelse till
ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne inom hälsooch sjukvårdsområdet. Detta ansvar regleras i ”Överenskommelse som reglerar
ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och
kommunerna i Skåne”
Hjälpmedelsguiden Skåne ersätter de tidigare dokumenten:
•
•
”Policy och allmänna rekommendationer för hjälpmedelsverksamheten i
Skånes kommuner och Region Skåne”
”Förslag till förtydligande/förenkling av gränssnittet vad gäller hjälpmedel
mellan Skånes kommuner och Region Skåne”.
1.1 Målgrupp
Målgruppen för Hjälpmedelsguiden Skåne är i första hand förskrivare och andra
berörda yrkesprofessioner verksamma inom Region Skåne, kommunerna eller
vårdenheter med avtal med någon av huvudmännen. Begrepp och definitioner i
Hjälpmedelsguiden Skåne är anpassad för dessa målgrupper.
För invånare finns information om hjälpmedel på 1177.se.
Hjälpmedelsguiden Skåne ska vägleda och stödja förskrivare, beslutsfattare och
annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att:
•
•
•
Skapa en gemensam grund vid förskrivning av individuella hjälpmedel som
omfattar hela vårdkedjan oavsett vilken huvudman som har hälso- och
sjukvårdsansvaret
Trygga en jämlik tillgång till hjälpmedel för invånarna i Skåne
Tydliggöra ansvar enligt lagar, förordningar och föreskrifter.
1.2 Patientbegreppet
I Hjälpmedelsguiden Skåne används genomgående begreppet patient eftersom
förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Begreppet ska tolkas
vidare och kan beroende på situation även omfatta begrepp som exempelvis brukare
och kund.
3
1.3 Uppföljning och revidering av Hjälpmedelsguiden Skåne
Uppföljning och revidering av Hjälpmedelsguiden Skåne ligger i Region Skånes och
kommunernas intresse. För uppföljning ansvarar den partsammansatta gruppen
”Samrådsgrupp på tjänstemannanivå inom hjälpmedel”. Uppföljning görs årligen och
löpande vid behov.
Syftet med uppföljningen är att bistå förskrivare och andra yrkesprofessioner med
förtydligande och rekommendationer kring Hjälpmedelsguiden Skånes innehåll samt
att säkerställa att Hjälpmedelsguiden Skåne uppdateras avseende bland annat lagar
och förordningar. Samrådsgruppens förtydliganden, rekommendationer, revideringar
och uppföljningar ska dokumenteras och vara spårbara.
Samrådsgruppen har mandat att fatta beslut om följande förändringar i
Hjälpmedelsguiden Skåne:
•
•
•
•
ändring av texterna för överensstämmelse med gällande lagstiftning
ändring av länkar och hänvisningar
förtydliganden av befintlig text
ändring av texternas utformning och webpublicering
Beslut som rör ansvarsförhållandet mellan Region Skåne och kommunerna och/eller
ändringar som innebär förändrade kostnader för någon huvudman fattas av
beslutande instanser inom respektive huvudman. Inom Region Skåne sker det i H &
H nämnd, H & S nämnd och förekommande fall i Regionfullmäktige.
1.4 Historisk tillbakablick
Den första genomgripande förändringen inom hjälpmedelsområdet i Sverige skedde
1962 då handikapphjälpmedel, som fanns uppförda på en av Medicinalstyrelsen
uppförd förteckning, fick lämnas ut kostnadsfritt till patienten av
sjukvårdshuvudmannen. Medicinalstyrelsen, som bestämde vilka befattningshavare
som hade rätt att ordinera olika hjälpmedel, betalade i efterhand ut statsbidrag till
sjukvårdshuvudmännen.
I början av 1970-talet hade sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamheter
utvecklats till organisationen som ombesörjde utprovning, anpassning, teknisk
service med mera på hjälpmedel. För att rationalisera hjälpmedelsverksamheten fick
landstingen från och med 1976 ett organisatoriskt och finansiellt sammanhållet
ansvar för hjälpmedelsverksamheterna. Sjukvårdshuvudmännen kompenserades
ekonomiskt för detta genom en hjälpmedelsersättning på 22 kronor per invånare.
Ersättningen räknads upp årligen och var 90 kronor då systemet med ”öronmärkta
pengar” upphörde 1991.
Den 1 januari 1992 genomfördes Ädelreformen som innebar att kommunerna fick ett
samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade. I
samband med Ädelreformen infördes i socialtjänstlagen en skyldighet för
kommunerna att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för
människor med behov av särskilt stöd. Till de särskilda boendeformerna hör
ålderdomshem, servicehus, gruppbostäder och de sjukhem som överfördes från
landstingen i samband med reformen. Bestämmelsen ersatte den tidigare
skyldigheten för kommunerna att inrätta servicehus.
4
Kommunerna fick även ett ansvar för hälso- och sjukvård (exklusive läkarinsatser)
samt för enklare handikapphjälpmedel i särskilda boendeformer. Genom
Ädelreformen fick kommunerna bland annat ett lagreglerat betalningsansvar för
medicinskt färdigbehandlade patienter inom den somatiska akutsjukvården och inom
geriatriken.
Efter överenskommelse med landstinget hade kommunerna även möjlighet att
överta ansvaret för hemsjukvård i den enskildes hem.
I samband med Ädel-förhandlingarna i Skåne genomfördes särskilda förhandlingar
avseende hanteringen av tekniska hjälpmedel för handikappade. De flesta tekniska
hjälpmedel övergick till kommunernas ägo den 1 januari 1992. Särskilda avtal
tecknades avseende hjälpmedelshanteringen mellan landstingen(sjukvårdsdistrikten)
och kommunerna i samband med detta. Malmöhus Läns Landsting (MLL),
Kristianstad Läns Landsting (KLL) med deras tillhörande kommuner och Malmö
beslutade var och en för sig om olika lösningar för hjälpmedelshantering. I MLL
beslutade kommunerna att ta över hemsjukvården och därmed ett stort
hjälpmedelsansvar. I KLL var det endast särskilda boenden och de hjälpmedel som
hörde dit som skatteväxlades. Malmö hade sin verksamhet samlad. Mellan 1992 och
1997 fanns det alltså tre olika överenskommelser.
I samband med bildandet av Region Skåne 1997 behövdes ett Skånegemensamt
gränssnitt och en Skåneövergripande ansvarsfördelning. Det beslutade att MLLmodellen skulle användas över hela Skåne och en ny skatteväxling fick göras i KLL
och Malmö.
1997 tecknas den första överenskommelsen som reglerar ansvar och finansiellt
gränssnitt mellan Region Skåne och de skånska kommunerna.
Den 1 januari 1998 övergick ansvaret för all hemsjukvård (exkluderat läkarinsatser)
till kommunerna i Skåne. För hjälpmedelsområdet innebar detta att ansvaret för
individuellt förskrivna hjälpmedel till vuxna i ordinärt boende överfördes till
kommunerna. Som grund för överföringen avseende hjälpmedel låg den
produktförteckning som gällde för kommunerna i dåvarande Malmöhus Läns
Landsting.
Under 1998 infördes en gemensam policy för landstinget och kommunerna med
avsikt att bilda en gemensam grund för hjälpmedelsverksamheten i Skåne.
Under 2001 tecknade 26 kommuner i Skåne och Region Skåne ett samverkansavtal
avseende hjälpmedelsförsörjningen. I samband med detta inrättades
samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor.
Under 2001 och 2002 organiserade kommunerna i Skåne sin hjälpmedelsförsörjning
enligt den organisation som princip finns kvar 2014. I samband med detta avslutades
de avtal som gällde sedan 1 januari 1992 avseende hjälpmedelshantering mellan
enskilda kommuner och landstingen/sjukvårdsdistrikten.
Under 2002 förtydligas överenskommelsen från 1997 i dokumentet ”Gränssnitt för
samverkan”.
Under 2005 tecknades överenskommelsen ”Policy och allmänna rekommendationer
för hjälpmedelsverksamheten” mellan Region Skåne och de skånska kommunerna.
5
Efter beslut under 2005 lämnade Region Skåne Samverkansorganisationen för
hjälpmedelsfrågor den 1 juli 2006.
De sista kommunerna gick med i Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor
under 2005. Detta till stor del på grund av att upphandlingarna som kom igång på
riktigt under 2004.
2 Ansvarsfördelning
2.1 Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar
Hälso- och sjukvårdslagen reglerar vilka allmänna krav som gäller inom
hjälpmedelsförsörjning i Sverige. Tillhandahållande av hjälpmedel ingår därmed i
hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar och ska vara en naturlig del av
patientens individuella vård.
Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att
huvudmannen ska bedriva en god och säker vård samt ett systematiskt
kvalitetssäkerhetsarbete. En god vård innebär att den ska vara kunskapsbaserad,
säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig.
Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad skyldighetslag medan exempelvis
socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är
så kallade rättighetslagar. En skyldighetslag beskriver för myndigheten vad den ska
göra i förhållande till enskilda och beslut enligt denna kan inte överklagas. En
rättighetslag talar om vad den enskilde har rätt att kräva av myndigheten och beslut
enligt denna kan överklagas. Eftersom Hälso- och sjukvårdslagen är en
skyldighetslag kan förskrivning av hjälpmedel inte överklagas.
Om patienten inte är nöjd ska patienten i första hand vända sig till förskrivaren eller
förskrivarens närmaste chef. Om patienten har synpunkter på insatsen eller
bemötandet kan patienten hänvisas till 1177 - om man inte är nöjd med vården
och/eller till Patientnämnden i Region Skåne och Malmö patientnämnd.
2.2 Ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne
I Skåne delar Region Skåne och kommunerna på ansvaret för hjälpmedel. Mer att
läsa om ansvarsfördelningen finns här:
Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och
sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne.
Fördelningen är gjord utifrån patientens ålder samt på ISO-kodnivå. Detta innebär att
det är definierat vilka olika produktområden, produktgrupper och
produktundergrupper som respektive huvudman har kostnadsansvar för.
6
Ansvarsfördelning på ISO-kodnivå:
Kommunerna har ansvaret för hjälpmedel till patienter från och med 20 år, med vissa
undantag där Region Skåne har ansvar.
Regions Skåne har ansvar för hjälpmedel till patienter upp till 20 år, samt för följande
hjälpmedel oavsett patientens ålder
• Elektriska rullstolar samt drivaggregat.
• Bilanpassningar
• Vissa kommunikationshjälpmedel
• Synhjälpmedel
• Hörselhjälpmedel
• Ortopedtekniska hjälpmedel
• Vissa medicinska behandlingshjälpmedel
Region Skåne och kommunerna fastställer, oberoende av varandra, vilka enskilda
produkter inklusive tillbehör som tillhandahålls som förskrivningsbara hjälpmedel.
Tillbehör till hjälpmedel bekostas av den huvudman som ansvarar för
huvudhjälpmedlet.
Överlåtelse/överköp av hjälpmedel när patienten fyller 20 år
Huvudmännens gemensamma syn är att patienter som fyller 20 år ska få behålla
sina hjälpmedel.
Region Skåne ska, innan överlåtelse till kommun sker, göra en genomgång av
patientens hjälpmedel så att dessa är aktuella och används. Rutin för överlåtelse av
hjälpmedelsansvar från Region Skåne till kommun när patient fyller 20 år.
Kommunen köper över de hjälpmedel patienten använder. Det innebär att
kommunen även köper över andra eller fler hjälpmedel än de lokala riktlinjerna
föreskriver. Hjälpmedel som Region Skåne ansvarar för, oberoende av patientens
ålder, köps inte över av kommunen. Ansvarsfördelning på ISO-kodnivå
När det överlåtna hjälpmedlet är uttjänt gäller kommunens lokala riktlinjer för fortsatt
förskrivning och val av hjälpmedel. Om t ex trehjulig cykel inte finns i kommunens
sortiment kan en ny sådan inte förskrivas. Även fortsatt dubbelförskrivning kan
nekas.
Om erfarenhet av ett specifikt hjälpmedel saknas på den kommunala
hjälpmedelsenheten ska tjänsten, under en övergångsperiod, kunna köpas från
Region Skånes hjälpmedelsverksamhet.
I de fall ett överlåtet hjälpmedel återlämnas av patienten innan det är avskrivet ska
möjligheten finnas till återköp av Region Skåne.
7
2.3 Verksamhetschefens ansvar inom hälso- och sjukvård
Verksamhetschefens ansvar för hjälpmedelsfrågor regleras i Socialstyrelsens
föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården.
Nedan följer en förenklad sammanfattning.
Verksamhetschefen ansvarar för att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används, förskrivs
och lämnas ut respektive tillförs patienter
produkterna är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på/av
patienter
information från tillverkare och myndigheter ska finnas tillgängliga
rutiner inom området finns tillgängliga
produkterna ska kunna spåras
utse förskrivare
förskrivarna har den kompetens som behövs
bedöma vem som får ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade
produkter
utse anmälningsansvarig av tillbud med medicintekniska produkter till
tillverkaren respektive Läkemedelsverket
Verksamhetschefen ansvarar även för att Hjälpmedelsguiden följs och att
huvudmannen vid behov kompletterar med lokala riktlinjer.
Verksamhetschefen har möjlighet att delegera ovanstående uppgifter till en annan
person. Det gör att det kan se olika ut i olika verksamheter.
Avvikelserapportering
Respektive huvudman ansvarar för att negativa händelser och tillbud med ett
hjälpmedel kan hanteras inom det egna systematiska kvalitetsarbetet, SOSFS
2011:9. Vid negativa händelser och tillbud med ett hjälpmedel gäller föreskriften
SOSFS 2008:1. Det är viktigt att produkten tillvaratas och att händelsen utreds.
Ansvarig vårdgivare
I Region Skåne och kommunerna är det den nämnd, med ansvar för verksamheten
där vården bedrivs, som är vårdgivarens representant.
Det är vårdgivaren som ska se till att verksamheten organiseras så att användningen
och hanteringen av hjälpmedel är säker. Det är även vårdgivaren som ska ge
verksamhetschefen inom hälso- och sjukvård dennes uppdrag.
8
2.4 Förskrivarens ansvar
Förskrivaren ansvarar för att följa:
•
•
•
•
•
Förskrivningsprocessen
Hjälpmedelsguiden Skåne
huvudmannens lokala riktlinjer
lagar, förordningar och föreskrifter tillämpliga inom hjälpmedelsområdet. Till
exempel registrera förskrivet hjälpmedel i huvudmannens system för
hjälpmedelshantering
rutiner och åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas
omfattning när en negativ händelse inträffar, Avvikelserapportering
Förskrivaren ska ha kunskap om:
•
•
•
förskrivningsbara hjälpmedel hos huvudmannen, hjälpmedlens funktioner,
anpassningsmöjligheter samt kostnader och ansvarsfördelning på ISOkodnivå
riskerna vid användningen av hjälpmedlet och hur dessa minimeras
att användning av en produkt på annat sätt än det som tillverkaren angett, är
en specialanpassning
Förskrivaren ska bland annat informera patienten om:
•
•
•
•
•
de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
de möjligheter patienten har att välja bland tillgängliga hjälpmedel
de förutsättningar som gäller vid förskrivning av hjälpmedel, vilket ansvar det
innebär att få ett hjälpmedel förskrivet samt patientens/närståendes ansvar
hur förskrivningsprocessen förväntas fortlöpa i det individuella ärendet
att återanvändning av hjälpmedel sker och att rekonditionerade hjälpmedel
alltid i första hand ska lämnas ut.
Förskrivaren ska snarast informera patient som har drabbats av en vårdskada om:
•
•
•
•
•
att det har inträffat en händelse som medfört en vårdskada
vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse
inte ska inträffa igen
möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg
möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen
patientnämndernas verksamhet.
Om patienten inte kan ta emot informationen ska den lämnas till närstående
eller personal, om inte bestämmelser i offentlighet och sekretesslagen hindrar
detta.
9
2.5 Patientens och närståendes ansvar
Patientens delaktighet
Patienten ska ha en aktiv roll, ha inflytande och vara delaktig i valet av hjälpmedel.
När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det
alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet om det framstår
som befogat med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet.
Alla insatser är frivilliga för patienten. Hälso- och sjukvårdspersonal får inte vidta
åtgärder mot den enskildes vilja utan att det finns uttryckligt lagstöd för detta. Larm,
sänggrindar bälten eller andra hjälpmedel får inte användas i syfte att frihetsberöva
en person, men däremot som skydd eller hjälpmedel om den enskilde samtycker till
åtgärden. Lokala riktlinjer finns.
Lån av hjälpmedel
Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån så länge behovet kvarstår. Undantag
finns inom hörselområdet och inom friare val. När behovet upphör ska hjälpmedlet
återlämnas.
Om hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från huvudmannen, kan
huvudmannen begära ersättning för hjälpmedlet och förskrivaransvaret upphör
därmed. Lokala riktlinjer finns.
Kostnader för eget inköp av hjälpmedel ersätts inte av huvudmannen.
Patientens ansvar
Patienten ansvarar för att hjälpmedlet hanteras enligt de råd och instruktioner som
ges vid förskrivning och leverans. Se skötsel och reparation
Offentligt finansierade verksamheter exempelvis daglig verksamhet, pedagogisk
verksamhet, vårdenhet, privata vårdgivare och korttidsboenden ansvarar för att
stötta patienten så att individuellt förskrivna hjälpmedel som används inom dessa
verksamheter inte förkommer eller förstörs.
Patienten är ersättningsskyldig om hjälpmedlet blir stulet eller förkommet samt om
det skadas på grund av exempelvis oaktsamhet, åverkan eller misskött underhåll.
Patienten ansvarar för skador, i samband med hjälpmedelsanvändning, som drabbar
hens egendom och skada som drabbar annan person eller annans egendom.
Lokala riktlinjer finns.
Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Eventuella
försäkringskostnader står patienten själv för.
Patienten ansvarar för att bekosta förbrukningsartiklar som finns som
konsumentprodukter, t ex batterier, lampor. Se lokala riktlinjer.
Patienten ska kontakta förskrivaren i god tid innan planerad flytt.
Närståendes ansvar
När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig.
Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga
förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett,
Föräldrabalken 6 kap 2 §. Makar, partners, sambos har däremot inte någon
omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot
10
föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på
frivillighet.
Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl
fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och
förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta.
Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag
och villkor.
Det är viktigt att närstående vid behov får lära sig hur hjälpmedlet ska användas,
underhållas och får information om var de ska vända sig om hjälpmedlet inte
fungerar.
2.6 Rutin för överlåtelse av hjälpmedelsansvar från Region
Skåne till kommun när patient fyller 20 år
Lokala riktlinjer kan förekomma
•
Vid förskrivning till patient, året innan de fyller 20 år, bör dialog föras med
kommunal förskrivare.
•
Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne tar under hösten fram en lista på de
patienter med hjälpmedel som fyller 20 år det kommande året.
•
Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne informerar berörd förskrivare inom
Region Skåne vilka patienter som har hjälpmedel och som förskrivaren
ansvarar för att överföra till ny förskrivare inom kommunen. Detta bör ske
senast 3 månader innan patienten fyller 20 år.
•
Berörd förskrivare inom Region Skåne kontaktar patienten för att se över det
aktuella och i närtid kommande hjälpmedelsbehovet. Detta bör göras i
samband med ett hembesök tillsammans med den nya förskrivaren i
kommunen, framför allt om patienten har många, avancerade eller nya behov
av hjälpmedel.
•
Berörd förskrivare inom Region Skåne ansvarar för att patienten returnerar de
hjälpmedel som inte längre används och att hjälpmedelslistan rensas.
•
Berörd förskrivare inom Region Skåne ansvarar för att kontakta aktuell
förskrivare i kommunen och meddela att en överlåtelse av hjälpmedel är
aktuell.
Information om Region Skånes rutin för prisberäkning vid överlåtelse:
•
Hjälpmedel som har ett inköpspris under 1000 kronor överlåts utan kostnad.
•
Inte individmärkta hjälpmedel och tillbehör debiteras 50 % av inköpspris
oavsett ålder.
•
Individmärkta hjälpmedel debiteras avskrivet värde, dock lägst 20 % av
inköpsvärdet.
11
3 Vad är ett hjälpmedel?
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, omfattar allt hälso- och sjukvårdsarbete i landsting
och kommuner, och den reglerar huvudmännens skyldighet att tillgodose behovet av
hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Enligt HSL ska hjälpmedel ses
som en integrerad del av vården.
Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror
på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och
miljö hjälpmedlet ska användas.
Målet med ett hjälpmedel är att:
-
Förebygga framtida förluster av funktion och förmåga
Förbättra eller bibehålla funktion och förmåga
Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det
dagliga livet.
I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår:
-
-
Hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon
annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra
vardagslivets aktiviteter, till exempel sköta sin hygien, förflytta sig, orientera
sig och kommunicera
Hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet
Hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller
nedsatt kroppsfunktion.
3.1 ISO – klassificering
ISO 9999 är en internationell klassificering av hjälpmedel för personer med
funktionsnedsättning. Klassificeringen består av tre hierarkiska nivåer:
Huvudgrupp/produktområde, grupp/produktgrupp och
undergrupp/produktundergrupp. Varje huvudgrupp, grupp eller undergrupp består av
en kod och en rubrik.
•
•
•
12 - Hjälpmedel vid förflyttning
12 22 - Manuella rullstolar
12 22 03 - Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar
Standarden används av sjukvårdshuvudmännen i arbetet med lokala regelverk,
statistik och vanligen även vid upphandlingar. Det är tillverkaren som ISOklassificerar produkten med produktens syfte som utgångspunkt. En produkt kan
klassificeras i fler än en kod beroende på syftet med produkten.
Samtliga ISO-koder som Region Skåne och kommunerna ansvarar för hittar du i
ansvarsfördelning på ISO-kodnivå.
3.2 Medicintekniska produkter
De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska
produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska
12
produkter. Medicintekniska produkter är provade och utvärderade med tanke på
användarna har en funktionsnedsättning och är CE-märkta enligt medicintekniska
produktdirektivet. Ibland förskrivs produkter som inte är CE-märkta som
medicintekniska produkter och benämns då som konsumentprodukter. Vid
förskrivning av en konsumentprodukt innebär det att patienten inte ges något skydd
via patientskadelagen.
Hälso- och sjukvårdspersonalens arbete regleras av Patientsäkerhetslagen och
Patientlagen.
Region Skåne och kommunerna, fastställer oberoende av varandra, vilka enskilda
hjälpmedel som är förskrivningsbara i den egna verksamheten.
3.3 Konsumentprodukter - som individuellt förskrivet
hjälpmedel
Region Skåne och kommunerna fastställer, oberoende av varandra, vilka enskilda
produkter som tillhandahålls som förskrivningsbara hjälpmedel i den egna
verksamheten. De flesta hjälpmedel, såväl upphandlade via ramavtal eller
direktupphandlade, är medicintekniska produkter. Dock förekommer förskrivning av
konsumentprodukter inom ett fåtal hjälpmedelsområden.
En konsumentprodukt skiljer sig ansvarsmässigt från de allra flesta hjälpmedel som
är CE-märkta som medicintekniska produkter. Medicintekniska produkter är
tillverkade och testade utifrån att användaren är en person med
funktionsnedsättning.
Det innebär i många fall högre krav på säkerhet för medicintekniska produkter än för
konsumentprodukter.
Medicintekniska produkter är CE-märkta enligt medicintekniska produktdirektivet
(MDD). Det innebär att patienten omfattas av patientförsäkringen. Vid eventuell
personskada, som kan kopplas till användningen av hjälpmedlet, kan patienten ha
rätt till ersättning enligt patientskadelagen.
Konsumentprodukter ger inte något skydd via patientskadelagen. Tillverkaren eller
importören av den aktuella produkten har däremot ett ansvar att säkerställa att
produkten, vid rätt användning, inte riskerar att orsaka personskada. Detta regleras i
produktansvarslagen och man har genom denna rätt att begära skadestånd om
produkten orsakat personskada på grund av fel eller brister i produkten.
Förskrivare skall göra en bedömning om produkten är säker för den aktuella
patienten samt informera hen om eventuella risker.
Förskrivaren skall även informera patienten om att produkten inte är en
medicinteknisk produkt och att patienten därmed inte har rätt till ersättning enligt
patientskadelagen vid eventuell personskada.
Patienten ska ta del av den informationen även skriftligt, genom blanketten
Information till dig som förskrivits en konsumentprodukt. Att information lämnats
både muntligt och skriftligt ska dokumenteras i journal.
13
3.4 Information till dig som förskrivits en konsumentprodukt
Den produkt som du fått förskriven är vald utifrån dina behov. Produkten är av
förskrivare och hjälpmedelskonsulent bedömd som funktionell och säker för det
användningsområde som avses.
Produkten är dock inte CE-märkt som Medicinteknisk produkt vilket innebär att du
inte omfattas av patientskadelagen (1996:799) och har ingen möjlighet att begära
ersättning ur patientförsäkringen om du skulle skadas vid användandet av denna
produkt.
Tillverkaren eller importören av den aktuella produkten har däremot ett ansvar att
säkerställa att produkten, vid rätt användning, inte riskerar att orsaka personskada.
Detta regleras i produktansvarslagen (1992:18) och man har genom denna rätt att
begära skadestånd om produkten orsakat personskada på grund av fel eller brister i
produkten.
14
4 Olika vägar till hjälpmedel
Utifrån en behovsbedömning avgörs om ett hälsoproblem ska åtgärdas med ett
hjälpmedel eller inte, samt vilket eller vilka alternativ som i så fall ska erbjudas
patienten. Hjälpmedelsbehovet ska ställas i relation till andra planerade eller
genomförda åtgärder och integreras i en samlad bedömning. Habilitering eller
rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras tillsammans med
patienten. Av denna plan ska planerade och beslutade åtgärder samt målet med
hjälpmedelsförskrivningen framgå.
Det finns olika vägar att få tillgång till ett hjälpmedel. De alternativa vägarna framgår
av följande figur.
Behovsbedömning
Habiliterings-/
rehabiliteringsplan
Hjälpmedel
enligt HSL
egenansvar
grundutrustning
Nej
Ja
Egenvårdsbeslut/
pedagogisk verksamhet
arbetslivet
Förskrivning
fritidsaktiviteter
Friare val
Förskrivningsprocessen
(Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsinstitutets
förskrivningsprocess)
4.1 Egenansvar
Om behovsbedömningen visar att patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av
hälso- och sjukvårdens ansvar kan patienten köpa sitt hjälpmedel själv. Detta gäller
exempelvis hjälpmedel som används vid fritidsaktiviteter och hjälpmedel som behövs
i fritidsboende.
Förskrivaren kan ge råd om produkter som patienten kan köpa själv, så kallade
konsumentprodukter. Dessa är normalt produkter som är tillgängliga på
konsumentmarknaden.
15
Individuella råd är en hälso- och sjukvårdsinsats och ska dokumenteras i
patientjournal.
Individuella råd är när förskrivaren rekommenderar patienten att köpa en specifik
produkt och/eller ger råd och instruktioner om hur en produkt ska användas.
Förskrivaren bör också avråda från köp om patienten avser köpa en produkt som
förskrivaren bedömer som direkt olämplig. Det är dock upp till patienten att följa de
råd förskrivaren ger och förskrivaren har inget förskrivaransvar eller ansvar för de
produkter som patienten införskaffar själv. Här gäller istället konsumentköplagen.
Hälso- och sjukvården har inget ansvar för användning, skador, slitage, reparation
och service för den inköpta produkten.
För invånare finns information om hjälpmedel på 1177.se.
4.2 Grundutrustning/basutrustning
Vissa verksamheter, exempelvis särskilt boende, daglig verksamhet, vårdenheter,
förskolor och skolor, måste ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön
motsvarar allmänna behov hos dem som vistas där. Dessa hjälpmedel ska inte
behöva individuell anpassning och ska utan svårigheter kunna användas av de
personer som vistas i verksamheten. Grundutrustning är något som bör förändras
över tid när samhället förändras, varje huvudman beslutar själv vad som ingår i
grundutrustningen.
Ett individuellt hjälpmedel kan förskrivas när verksamhetens grundutrustning inte
täcker det individuella behovet. Individuellt förskrivna hjälpmedel är alltid utprovade
till patienten och ska inte användas av någon annan.
4.3 Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet
Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har gemensamt tagit fram en
överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och
ungdomar. Med pedagogisk verksamhet avses i denna överenskommelse
pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, förskola,
fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,
gymnasiesärskola.
Överenskommelsen reglerar hur ansvaret för hjälpmedel till barn/elever med
funktionsnedsättning i pedagogisk verksamhet fördelas.
För elever på folkhögskola kan folkhögskolan söka bidrag för hjälpmedel hos
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Arbetsförmedlingen ansvarar för att elever med funktionsnedsättning, som deltar i
praktisk arbetslivsorientering eller praktik, får speciella arbetstekniska hjälpmedel.
Ansökan sker hos arbetsförmedlingen.
4.4 Hjälpmedel i arbetslivet
Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket
innefattar individuell anpassning, se Förordning om särskilda insatser för personer
med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.
16
Ansvaret för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen är delat mellan
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
4.5 Hjälpmedel för fritid
I Region Skåne och kommunerna är hjälpmedel vid fritidsaktiviteter samt hjälpmedel
som behövs i fritidsboende ett egenansvar och förskrivs därmed inte som
individuella hjälpmedel. Lokala riktlinjer finns.
4.6 Fritt val/Friare val – berör endast Region Skåne
Fritt val/Friare val av hjälpmedel är en möjlighet för brukare att själv välja vissa
hjälpmedel. Valet kan även göras med hjälp av närstående. Patienten får efter en
behovsbedömning utförd av förskrivare en rekvisition på ett anvisat belopp för en
viss typ av hjälpmedel. Patienten köper, äger och ansvarar sedan för sitt hjälpmedel.
Fritt val/Friare val tillämpas inom följande områden:
Hörapparat (Länk till produktanvisningarna)
Samtalsapparat (Länk till produktanvisningarna)
5 Vägledning för bedömning och förskrivning av
hjälpmedel
Detta avsnitt handlar om hur förskrivare går till väga vid bedömning och förskrivning
av hjälpmedel. Förskrivningsprocessen och utgångspunkterna för förskrivning av
individuella hjälpmedel kommer att beskrivas.
Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett jämlikt och aktivt
deltagande i samhällslivet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska, så
långt det är möjligt, ges förutsättningar till lek och utveckling. Patienten ska bemötas
med respekt och dennes erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är patienten
som känner sin funktionsnedsättning bäst och förskrivningen ska ha sin grund i
patientens hela livssituation.
Förskrivning av hjälpmedel ska komplettera eventuella andra åtgärder och får inte bli
ett alternativ till aktiv habilitering/rehabilitering. Förskrivning ska göras utifrån en
helhetssyn med patientens totala livssituation som utgångspunkt. Om patienten har
flera funktionsnedsättningar, kan den samlade behovsbedömningen leda till
individuellt förskrivet hjälpmedel, även om varje enskild funktionsnedsättning inte
motiverar förskrivning. Medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala, tekniska och
arbetsinriktade insatser måste samordnas på ett effektivt sätt. Samarbete måste ske
mellan olika kompetenser, yrkeskategorier och huvudmän.
5.1 Förskrivningsprocessen
Förskrivaren ska ha kunskap om Förskrivningsprocessen och om det ansvar och de
skyldigheter som följer med den.
17
Förskrivningsprocessen är generell och ska följas vid all förskrivning av hjälpmedel.
Patientens erfarenheter och kunskap om den egna funktionsnedsättningen och de
egna behoven ska tillvaratas. Patientens delaktighet i och inflytande över processen
ska säkerställas. Faserna i Förskrivningsprocessen kan vara mer eller mindre
omfattande men förskrivaren är ansvarig för att samtliga faser utförs. Delar av
Förskrivningsprocessen kan överföras till förskrivare inom annan hälso- och
sjukvårdsenhet och då ska överrapportering ske. Om så inte sker, kvarstår ansvaret
för de kommande faserna i processen hos förskrivaren.
Behovsbedömningen och alla faser i Förskrivningsprocessen är hälso- och
sjukvårdsåtgärder som ska dokumenteras i patientjournal.
I figuren nedan presenteras de olika delarna av Förskrivningsprocessen.
Bedöma behov av insatser
Förskrivningsprocessen
Prova ut, anpassa och välja
lämplig, specifikt hjälpmedel
Specialanpassa vid behov
Information om förskrivet
hjälpmedel
Instruera och träna
Följa upp och utvärdera funktion
och nytta
5.2 Bedöma behov av insatser
I hälso- och sjukvårdslagen framgår att patienten har rätt till en behovsbedömning.
Bedömningen är en förutsättning för att kunna planera och genomföra vårdinsatser.
Förskrivaren ska bedöma patientens hälsotillstånd och utgå från det behov av stöd
som patienten själv eller närstående uttalar. Bedömningen ska ske med hänsyn
tagen till exempelvis sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter.
Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och
integreras i den samlade bedömningen. Som hjälp i behovsbedömningen, finns olika
stöd för beslut till exempel checklistor. Lokala riktlinjer finns hos respektive
huvudman.
18
Utifrån behovsbedömningen planeras och genomförs sedan behandlingsinsatserna i
samråd med patienten. Om hjälpmedelsförskrivning ingår som en planerad åtgärd
utreds hjälpmedelsbehovet utifrån patientens funktion, aktivitet/delaktighet samt
omgivningsfaktorer.
När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det
alternativ som hen föredrar. Patienten ska förskrivas det valda hjälpmedlet om det
med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som
befogat. Förskrivaren ansvarar för att rekonditionerade hjälpmedel i första hand
lämnas ut.
Förskrivaren ska dokumentera planerade och beslutade insatser samt mål med
hjälpmedelsförskrivningen i patientjournal. Där ska framgå vilken åtgärd som
planeras, vad som är målet med åtgärden, vem som svarar för att åtgärden utförs
och när den ska utföras.
5.3 Prova ut, anpassa och välja specifikt hjälpmedel
Efter behovsbedömningen ska förskrivaren, självständigt eller med stöd av annan
profession, prova ut, anpassa och välja lämplig produkt som motsvarar patientens
behov. Förskrivaren ansvarar för att rekonditionerade hjälpmedel i första hand
lämnas ut. Patienten ska ha en aktiv roll och ha inflytande i valet av hjälpmedel. När
det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det
alternativ som hen föredrar. Patienten ska förskrivas det valda hjälpmedlet om det
med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet är befogat.
Förskrivaren ska också säkerställa att hjälpmedlet fungerar säkert och
ändamålsenligt. Förskrivaren ska ta hänsyn till patientens totala hjälpmedelsbehov
och samordna med eventuellt tidigare förskrivna hjälpmedel.
Patienten är delaktig vid planering av eventuella anpassningar. En anpassning
innebär att ett hjälpmedel justeras för att passa patienten, exempelvis att hjälpmedlet
förses med tillbehör eller genom inställning av justerbara funktioner. Anpassningar
görs inom de ramar som tillverkaren anger.
En bedömning av den miljö som hjälpmedlet ska användas i ska också göras. Ibland
behöver anpassningar göras i miljön, exempelvis genom bostadsanpassning, för att
hjälpmedlet ska fungera på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Förskrivaren ansvarar
för att initiera nödvändiga säkerhetsåtgärder i miljön innan förskrivning kan fullföljas.
Förskrivaren ska identifiera eventuella risker i samband med användandet av
hjälpmedlet. Om det finns risker med användningen ska dessa om möjligt tas bort
eller begränsas. Om detta inte är möjligt tar förskrivaren ställning till om hjälpmedlet
ändå ska förskrivas. Vid beslut om förskrivning ska en riskanalys genomföras för att
beskriva kvarstående risker. Detta ska dokumenteras i patientens journal och
berörda ska informeras.
19
5.4 Specialanpassa vid behov
En anpassning innebär att en produkt justeras för att passa patienten, detta sker
inom de ramar som tillverkaren anger. En anpassning kan uppnås genom att
hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas av tillverkaren eller genom justering av
inställbara funktioner.
Om patientens behov inte tillgodoses genom anpassning, ska förskrivaren försäkra
sig om att det inte finns alternativa hjälpmedel inom eller utanför sortiment som kan
förskrivas i stället. Om bedömningen visar att det inte finns något alternativ, kan det
bli aktuellt med en specialanpassning av det valda hjälpmedlet.
En specialanpassning innebär att något av följande är aktuellt:
-
Att produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt
-
Att konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg görs på en färdig produkt
-
Att en ny produkt konstrueras och tillverkas
-
Att produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde.
Verksamheter som utför specialanpassningar på hjälpmedel ska vara registrerade
hos Läkemedelsverket. När ett hjälpmedel specialanpassats tar den verksamhet
som utfört specialanpassningen över produktansvaret från tillverkaren
Innan specialanpassning påbörjas ska förskrivaren utfärda en skriftlig anvisning och
följa lokala riktlinjer för detta.
Förskrivaren ansvarar för hjälpmedlets färdiga egenskaper och för den funktionella
riskanalysen. Tekniker, eller annan person som utför specialanpassningen, ansvarar
för den tekniska riskanalysen. Innan patienten börjar använda hjälpmedlet ska
förskrivaren godkänna den utförda specialanpassningen.
Hjälpmedlets ursprungliga CE-märkning ska efter specialanpassning tas bort eller
döljas.
För mer information:
-
Lagen om medicintekniska produkter
-
Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter
-
Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i
hälso- och sjukvården
-
Specialanpassade produkter - HI
-
Läkemedelsverkets föreskrifter om Egentillverkade produkter
20
5.5 Information om förskrivet hjälpmedel
Information till användaren av hjälpmedlet är väsentlig genom hela processen.
Förskrivaren ska ge patienten och, vid behov, närstående/personal information om
hur hjälpmedlet fungerar och ska användas.
Informationen ska vara tydlig och förskrivaren ska säkerställa att patienten och, vid
behov, närstående/personal tagit till sig och förstått informationen. Förskrivaren
ansvarar för att alltid lämna ut en bruksanvisning till såväl nya som rekonditionerade
hjälpmedel, se Bruksanvisningar till hjälpmedel. Vid behov ska en individuell
anvisning, som tar hänsyn till patientens och omgivningens situation, utformas. Av
informationen ska också framgå vart patienten ska vända sig för underhåll, om
behov eller förutsättningar förändras eller om hjälpmedlet inte fungerar som avsett.
Patienten ska informeras om sitt ansvar för hjälpmedlet, se patientens/närståendes
ansvar.
I patientjournal ska det framgå vilken information som lämnats, på vilket sätt och till
vem/vilka.
5.6 Instruera och träna
Förskrivaren ansvarar för att patienten kan använda och hantera sitt hjälpmedel. Det
innebär att förskrivaren ansvarar för att instruera patienten och, vid behov,
närstående eller personal hur hjälpmedlet ska användas.
Som förskrivare måste man försäkra sig om att berörda har förstått de givna
instruktionerna. I patientjournal ska det framgå vilken instruktion som lämnats, på
vilket sätt och till vem/vilka.
För att lära patienten att använda hjälpmedlet ska förskrivaren välja en metod som är
individuellt anpassad. Om patienten behöver en längre tids träning i att använda
hjälpmedlet bör förskrivaren, tillsammans med patienten, göra upp en plan för
träningen.
När hjälpmedlet ska användas av någon i patientens omgivning, exempelvis en lyft,
ska närstående eller personal få motsvarande instruktion och träning.
Om förskrivaren bedömer att det i samband med förskrivning av hjälpmedel behöver
ges instruktioner till en personalgrupp, ska en kontaktperson för gruppen instrueras.
Berörd personals chef ansvarar för att kontaktpersonen har möjlighet att närvara och
ges möjlighet att föra kunskapen vidare till övrig berörd personal.
5.7 Följa upp och utvärdera funktion och nytta
Förskrivaren ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I
utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta
mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras
och vid behov åtgärdas.
När och hur det är lämpligt att göra uppföljning och utvärdering beror på vilken typ av
hjälpmedel som förskrivits, patientens funktionsnedsättning, omgivningsfaktorer med
mera. Om uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts och att det sannolikt inte
finns någon risk för skada eller tillbud i samband med användning, kan ärendet
avslutas. I samband med detta ska förskrivaren informera patient och vid behov
21
närstående/personal om var och till vem hen ska vända sig om behov eller
förutsättningar förändras. Om en uppföljning däremot visar att ett hjälpmedel är
olämpligt, exempelvis genom att användandet inte längre bedöms vara säkert, ska
förskrivningen avslutas och hjälpmedlet återlämnas.
Lokala uppföljnings- och utvärderingsriktlinjer finns och ska alltid följas.
Exempel på modell, för att avgöra behovet av uppföljning och utvärdering.
A
B
Analys av hjälpmedlets funktion och
Analys av risk med hjälpmedlet utifrån
nytta utifrån uppsatta mål
användning och hantering
1. Funktion och nytta är uppnått enligt
uppsatta mål.
1. Sannolikt ingen risk för tillbud eller
skada.
2. Hjälpmedlets framtida funktion och
nytta är osäker.
2. Viss risk för tillbud eller skada.
3. Ytterligare instruktion eller träning
krävs för att nyttan ska kunna ses.
3. Betydande risk för tillbud eller skada.
Ingen uppföljning behövs
Hjälpmedelsärendet avslutas när förskrivaren bedömer att både A och B är på nivå 1
samtidigt som patienten eller närstående/personal har förstått information och
instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta förskrivaren om behovet förnyas eller
förändras. Bedömningen ska dokumenteras. Förskrivaren behöver inte rapportera
över ärendet till annan förskrivare.
Uppföljning kan behövas
Om förskrivaren bedömer att A eller B är på nivå 2 ska hen ta ställning till om det
behövs uppföljning. Om så är fallet – planeras för hur och hur ofta den ska ske. Om
ingen uppföljning behövs kan hen avsluta ärendet samt dokumentera bedömning
och eventuell plan. Behövs däremot uppföljning rapporterar förskrivaren över
ärendet till ny förskrivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår
inom den egna verksamheten.
Uppföljning behövs
Om förskrivaren bedömer att A eller B är på nivå 3, eller om patienten inte kan ta
ansvar för att ta kontakt vid förnyat eller förändrat behov, ska hen planera för
återkommande uppföljning och hur ofta den ska ske. Plan och bedömning ska
dokumenteras. Rapportera över ärendet till ny förskrivare om det medicinska
ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten.
22
Vid samtliga analysnivåer
Oberoende av analysnivå ska förskrivaren alltid:
-
informera patient/närstående/personal om vart de kan vända sig vid förnyat
eller förändrat behov
-
försäkra sig om att patient/närstående/personal har förstått den information
och den instruktion de har fått.
Utbyte av fungerande hjälpmedel
Byte av ett fungerande hjälpmedel kan endast göras om patientens
hjälpmedelsbehov är förändrat eller om ny teknik/modell innebär att patientens
funktions- eller aktivitetsförmåga förbättras väsentligt. En ny behovsbedömning krävs
alltid vid utbyte.
Dubbelförskrivning
Utgångspunkten är att endast en uppsättning av ett hjälpmedel förskrivs.
Dubbelförskrivning kan i undantagsfall förekomma men ska alltid prövas individuellt
utifrån patientsäkerhet och behov. Beslut om dubbelförskrivning fattas enligt lokala
riktlinjer.
6 Hjälpmedel till patient inom och utom Skåne
6.1 Hjälpmedel till patient bosatt i Skåne
Ansvaret för förskrivning av individuella hjälpmedel, till patienter som är folkbokförda
i en av Skånes kommuner, är delat mellan Region Skåne och kommunerna, se
ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne.
Patient som är folkbokförd i Skåne kan få hjälpmedel förskrivet i annat landsting. Ett
vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid
besök i landstinget om kostnaden understiger 10 000 kronor. I dessa fall tillämpar
vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för patienter med
funktionsnedsättning att få sitt behov av hjälpmedel tillgodosett vid besök i annat
landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när patienter med
funktionsnedsättning har behov av vissa hjälpmedel. Region Skåne kan hyra eller
köpa hjälpmedlet av vårdlandstinget. Om hjälpmedlet hyrs lämnar patienten tillbaka
det när hen lämnar vårdlandstinget. Om hjälpmedlet köps blir Region Skåne ägare
till hjälpmedlet.
Uppgår kostnaden till mer än 10 000 kronor ska samråd ske mellan vårdlandstinget
och Region Skåne för att vårdlandstinget ska ha rätt till ersättning. Ibland behövs
kontakt tas med hemlandstinget även vid lägre belopp för att överlämna
uppföljningsansvar till förskrivare i hemlandstinget.
Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll, till exempel en eldriven
rullstol, ska förskrivas av Region Skåne. Det gäller även hjälpmedel som kräver fast
installation eller som behöver anpassas med hänsyn till patientens
bostadsförhållanden och den vardagliga miljön i övrigt.
För mer information se Riksavtal för utomlänsvård
23
6.2 Hjälpmedel till patient som är bosatt i annat län/kommun
Patient som är folkbokförd i annat län kan få hjälpmedel förskrivet i Skåne. Det är
Region Skånes respektive enskild kommuns regelverk för förskrivning av hjälpmedel
som gäller. Förskrivaren ska alltid kontakta hemlandstinget/hemkommunen för
överenskommelse om förskrivning samt om hjälpmedlen ska hyras eller köpas av
hemlandstinget/hemkommunen.
Patientens hemlandsting/hemkommun, där personen är folkbokförd, ersätter
kostnaderna till Region Skåne eller till enskild kommun. Om hjälpmedlen köps blir
patientens hemlandsting/hemkommun ägare av hjälpmedlet.
Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll, till exempel en eldriven
rullstol, ska förskrivas av hemlandstinget/hemkommunen. Det gäller även hjälpmedel
som kräver fast installation eller som behöver anpassas med hänsyn till patientens
bostadsförhållanden och den vardagliga miljön i övrigt.
6.3 Hjälpmedel vid flytt inom och utom Skåne eller till annat
land
Patienten ska alltid kontakta förskrivaren vid planerad flytt. Transport av hjälpmedel
vid flytt bekostas inte av huvudmannen.
Hjälpmedel vid flytt inom Skåne
Individuellt förskrivna hjälpmedel med ett kommunalt kostnadsansvar, se
ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, ska återlämnas när patienten flyttar
till annan kommun. I vissa fall är det lämpligt att låta patienten få ta med sig
utprovade hjälpmedel till den nya kommunen. Det är den kommun patienten flyttar till
som avgör vilka hjälpmedel som ska köpas över. Förskrivaren kontaktar den
kommun som patienten ska flytta till och kommer överens om faktureringsförfarande.
Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den
nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska
följas upp eller är specialanpassat, se följa upp och utvärdera funktion och nytta.
Om mottagande huvudman inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska
patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Om patienten redan flyttat ansvarar hen
för att återlämna hjälpmedlet till den huvudman som äger hjälpmedlet.
Individuellt förskrivna hjälpmedel med regionalt kostnadsansvar, ansvarsfördelning
mellan huvudmännen i Skåne, ska tas med när patienten flyttar inom Skåne.
Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den
nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska
följas upp eller är specialanpassat, se följa upp och utvärdera funktion och nytta.
Hjälpmedel vid flytt inom Sverige
Individuellt förskrivna hjälpmedel med ett kommunalt kostnadsansvar, se
ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, ska återlämnas när patienten flyttar
till annan kommun. I vissa fall är det lämpligt att låta patienten få ta med sig
utprovade hjälpmedel till den nya kommunen. Det är den kommun patienten flyttar till
som avgör vilka hjälpmedel som ska köpas över. Förskrivaren kontaktar den
kommun som patienten ska flytta till och kommer överens om faktureringsförfarande.
Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den
24
nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska
följas upp eller är specialanpassat se följa upp och utvärdera funktion och nytta.
För individuellt förskrivna hjälpmedel med regionalt kostnadsansvar,
ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, bedömer förskrivaren tillsammans
med patient, vilka hjälpmedel som ska tas med. Förskrivaren rapporterar alltid över
ansvaret till berörd vårdenhet. Förskrivaren ska vid behov rapportera över
uppföljningsansvaret till förskrivare i den nya kommunen. Detaljerad
överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är
specialanpassat, se följa upp och utvärdera funktion och nytta. För mer information
se Riksavtal för utomlänsvård
Om mottagande huvudman inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska
patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Om patienten redan flyttat ansvarar hen
för att återlämna hjälpmedlet till den huvudman som äger hjälpmedlet.
Hjälpmedel vid flytt till ett annat land
Individuellt förskrivna hjälpmedel får normalt inte tas med vid flytt från Skåne till ett
annat land. Särskilda undantag kan dock göras vid tidsbegränsad flytt, om den
vårdenhet som har kostnadsansvar för hjälpmedlet godkänner detta.
Förskrivare har inget ansvar för uppföljning av hjälpmedel när patienten flyttat
utomlands.
6.4 Hjälpmedel vid resa
Individuellt förskrivna hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor inom och utanför
landet. Patienten ansvarar för alla transportkostnader.
Patienten ska alltid kontakta förskrivaren om hjälpmedlet behöver repareras under
resan. Det är endast förskrivare, hjälpmedelsverksamhet eller de entreprenörer som
huvudmannen anlitar som får utföra reparationer på hjälpmedel. Det är endast i
undantagsfall som en reparation får utföras av annan verksamhet och denna måste i
så fall godkännas av huvudmannen.
Kostnader för reparation, service, anpassning och transporter som utförts utanför
Sverige ersätts inte av huvudmannen.
Hjälpmedel som enbart används vid resor förskrivs inte.
6.5 Hjälpmedel vid planerad vård utomlands
Personer som är folkbokförda i Sverige kan få planerad vård inom EU genom att
söka finansiering i förväg eller i efterhand. Om man inte ansökt om finansiering av
vården innan den ges kan man få ersättning i efterhand, vilket framgår av lagen om
ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet. Detta gäller också hjälpmedel. Patienten äger själv hjälpmedel
som förskrivs i annat EU-land. För mer information se Försäkringskassan.
25
6.6 Hjälpmedel till personer från andra länder
Vård av personer från andra länder – Region Skåne ansvarar för alla
individuellt förskrivna hjälpmedel oavsett patientens ålder.
När personer från andra länder söker vård i Sverige behöver hälso- och sjukvården
ta reda på fakta om patienten för att veta hur vården ska betalas. Detta gäller även
hjälpmedel.
I Sveriges kommuner och landstings handbok Vård av personer från andra länder
redogörs för de regler som gäller för att vårdenheten ska få ersättning för de
åtgärder som genomförts. Nedan finns en kort sammanställning av reglerna.
Personer som är folkbokförda i Sverige har, oavsett medborgarskap, rätt till en
bedömning av sitt hjälpmedelsbehov enligt Hälso- och sjukvårdslagen.
Alla har rätt till akut vård till följd av sjukdom, skada eller graviditet. Förskrivning av
hjälpmedel kan bli aktuell om patienten behöver det under den aktuella
behandlingsperioden eller för att kunna ta sig hem.
De hjälpmedel som används tidsbegränsat under vistelsen i Sverige och som
återlämnas innan hemfärd kan hyras av Region Skåne. Om det bedöms att
hjälpmedlet inte kommer att återlämnas innan patienten lämnar Skåne ska
hjälpmedlet säljas av Region Skåne. Vårdenheten eller Hjälpmedelsverksamheten i
Region Skåne fakturerar Försäkringskassan via GSF, gemensam servicefunktion
inom Region Skåne, för vårdkostnaden och kostnaden/hyran för hjälpmedlet.
Särskilda regler gäller för vård och hjälpmedel till asylsökande/flyktingar och
papperslösa.
Förskrivare kan ha svårt att följa upp hjälpmedel som förskrivs till personer från
andra länder, eftersom dessa personer inte är bofasta i Skåne. Om förskrivaren eller
ansvarig vårdenhet inte kan nå personerna avslutas ärendet.
•
Personer från EU/EES-länder och Schweiz
Nödvändig vård
Personer som är folkbokförda i EU/EES-länder har rätt till nödvändig vård om de
vistas tillfälligt i Sverige. Giltigt EU-kort ska uppvisas. Detta innebär att de ska kunna
vistas här den tid de har planerat under trygga medicinska omständigheter utan att
behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland av medicinska
skäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Om
vården däremot kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas
den inte som nödvändig.
De hjälpmedel som hälso- och sjukvårdspersonalen bedömer vara nödvändiga kan
förskrivas.
Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Kostnader därutöver,
såsom vårdkostnad och hjälpmedel, faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia
på EU-kort ska bifogas fakturaunderlaget. Saknas EU-kort eller provisoriskt intyg
debiteras patienten själv.
26
Planerad vård
Personer som är folkbokförda i EU/EES-länder har möjlighet att ansöka om planerad
vård i Sverige. Kravet för detta är att personen har ansökt om intyg S2, vilket styrker
finansieringen av vården i Sverige. En del av den planerade vården kan gälla
förskrivning av hjälpmedel under vistelsen i Sverige.
Försäkringskassan har ett nationellt ansvar för ersättning av EU-vård. Om patienten
har intyg S2, faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på intyg S2 ska bifogas
fakturaunderlaget
Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder kan ha rätt till planerad vård i
Sverige utan att ha intyg S2. Patienten betalar i dessa fall hela kostnaden för vården
och förskrivna hjälpmedel. Patienten ska informeras om att de kan ansöka om
eventuell ersättning för vårdkostnader och hjälpmedel.
•
Utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land än Sverige samt
Schweiz
För utlandssvenskar som är folkbokförda i annat EU/EES-land gäller i övrigt samma
regler som anges under rubrik: Personer från EU/EES-länder och Schweiz,
Nödvändig vård och Planerad vård
Personer från Sverige som studerar i annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz,
och som är avregistrerade från folkbokföringen, kan ha rätt till nödvändig och
planerad vård inklusive hjälpmedel i Sverige. Förutsättningen är att de kan uppvisa
Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land
eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Vårdenheten
får själv stå för hjälpmedels- och vårdkostnad i enlighet med ordinarie rutiner.
Pensionärer som är bosatta i ett annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och
som reser till Sverige har rätt till vård inklusive hjälpmedel. Förutsättningen är att de
kan uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat
EU/EES-land eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet.
Kostnader därutöver faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på intyget ska
bifogas fakturaunderlaget.
•
Personer folkbokförda i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz
som arbetar i Sverige
Person som arbetar i Sverige kortare tid än tolv månader samt dennes
familjemedlemmar, är i regel registrerade hos den svenska Försäkringskassan. De
ska uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat
EU/EES-land eller Schweiz eller giltigt svenskt arbetsgivarintyg, för att få ta del av
nödvändig eller planerad vård. Patienten betalar gällande patientavgift. Kostnaden
för vård och hjälpmedel faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på intyget ska
bifogas fakturaunderlaget.
Om en person som har arbetat i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland ska
hjälpmedlet återlämnas till sjukvårdshuvudmannen om inte förskrivare och ansvarig
chef kommit överens om annat.
27
•
Personer som är bosatta i länder utanför EU/EES-området och
konventionsländerna
Personer bosatta i länder utanför EU/EES-området samt konventionsländerna
betalar själva den verkliga kostnaden för vården. Det gäller både akut och planerad
vård inklusive hjälpmedel. Undantag gäller för utlandssvenskar,
Asylsökande/flyktingar och papperslösa
Sverige har sjukvårdskonvention eller sjukvårdsavtal med vissa länder. Detta
innebär att personer som är folkbokförda i dessa länder kan ha rätt till viss
subventionerad vård i Sverige. För mer information om vilka länder som avses och
vilken vård som berörs se Region Skånes information om Vård av personer från
andra länder.
•
Utlandssvenskar som är bosatta utanför EU/EES-området och
konventionsländerna
Svenska medborgare som är folkbokförda i ett land utanför EU/EES-området och
konventionsländerna kan normalt inte ta med sig hjälpmedel till sitt arbets- eller
bosättningsland. Om personen blir sjuk under en tillfällig vistelse i Sverige har de rätt
till nödvändig vård till samma patientavgift som personer folkbokförda i Sverige.
Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Kostnader därutöver,
såsom vårdkostnad och hjälpmedel, faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia
på pass ska bifogas fakturaunderlaget.
Vid planerad vård betalar patienten vad vården kostar. Patienten kan dock ha rätt till
subventionerad vård i vissa fall, om personen vid tidpunkten för utvandring var
folkbokförd i Skåne. Olika regler gäller beroende på vilket land personen är bosatt i,
se Information om utlandssvenskar, Region Skånes information om Vård av
personer från andra länder.
•
Asylsökande/flyktingar
Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens
skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad
som regleras i bland annat hälso- och sjukvårdslagen. Se mer information,
Asylsökande/flyktingar
Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett
giltigt LMA-kort vid kontakt med vården.
Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande:
- Vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år
eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta)
- Till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i
Sverige.
28
Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige.
Staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. Ersättning
utgår också för hjälpmedel, inklusive insatsen runt utprovning och tolkinsatser.
Kostnaden för den tid som förskrivaren lägger på ärendet ersätts förskrivarens
vårdenhet genom registrering av patienten i PASIS, vårdkontakt.
I fakturaunderlaget för asylsökande som skickas till Migrationsverket via GSF, anges
LMA-numret och en kopia på LMA-kortet bifogas.
Det finns asylsökande som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) och är
folkbokförda på Migrationsverkets förläggning på grund av att de inte blivit
kommunplacerade. Dessa personer har ett fullständigt personnummer och har rätt till
all sjukvård inklusive hjälpmedel, men patientavgifter gäller som för asylsökande.
De ska visa upp sitt LMA-kort och fakturaunderlag med kopia på LMA-kort skickas till
Migrationsverket via GSF.
När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är folkbokförd i Sverige får hen
ett fullständigt personnummer. Hjälpmedel förskrivs på samma sätt som för andra
personer folkbokförda i Sverige.
För vissa personer som fått uppehållstillstånd, blivit folkbokförda och som behöver
varaktig vård, kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader
hos Migrationsverket. Samtliga av följande förutsättningar måste uppfyllas:
Vårdbehovet fanns vid ankomst till Sverige
Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år)
Kostnaden är lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod
Första ansökan om ersättning från Migrationsverket har gjorts inom tre år
från den dag personen första gången togs emot i en kommun.
•
Papperslösa
Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd för att vistas i landet
har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt
lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan
nödvändiga tillstånd. För mer information se, Asylsökande/flyktingar
Det innebär följande:
- Barn till och med 17 år ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt
tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige
- Vuxna från 18 år ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård
som asylsökande.
Papperslösa betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige.
Staten ersätter regionen med en schablonersättning per papperslös person.
Ersättning utgår också för hjälpmedel inklusive vårdinsatsen runt utprovning och
tolkinsatser. Kostnaden för den tid som förskrivaren lägger på ärendet ersätts förskrivarens
vårdenhet genom registrering av patienten i PASIS, vårdkontakt.
I fakturaunderlaget för papperslösa som skickas till Migrationsverket via GSF, anges
”Papperslös”.
29
30
7 Stödprocesser
7.1 Fasta installationer och nedmontering
Om ett förskrivet hjälpmedel kräver fast installation ansvarar respektive
hjälpmedelsansvarig verksamhet för att detta blir utfört. Den huvudman som har
kostnadsansvar för aktuellt hjälpmedel har också kostnadsansvar för den fasta
installationen. Innan installation sker måste fastighetsägaren ha gett skriftligt tillstånd
enligt gällande lokala rutiner.
Kostnader för nedmontering av förskrivet hjälpmedel, t ex i samband med flytt,
ansvarar aktuell huvudman för. Lokala rutiner kan förekomma. Patienten ansvarar
för återställande av skador på t ex vägg/tak/golv som uppkommit genom den fasta
installationen.
7.2 Rekonditionering och återanvändning
Återlämnade hjälpmedel rekonditioneras och återanvänds när så är möjligt, vilket
innebär att såväl rekonditionerade som nya hjälpmedel lämnas ut till patient. Ett
rekonditionerat hjälpmedel ska uppfylla alla funktionella, tekniska och hygieniska
krav.
Respektive hjälpmedelsansvarig verksamhet ansvarar för att skrota ett hjälpmedel
som inte längre kan eller ska återanvändas.
Skötsel och reparation
Region Skåne eller respektive kommun ansvarar för reparationer om inte annat
anges i lokala riktlinjer. Vid behov av reparation av hjälpmedel ska patienten
kontakta förskrivaren eller Region Skånes hjälpmedelsverksamhet enligt de
instruktioner som lämnats vid förskrivningen. Det är endast förskrivare,
hjälpmedelsverksamhet eller de entreprenörer som huvudmannen anlitar som får
utföra reparationer på hjälpmedel. Undantag från detta är utbyte av
förbrukningsartiklar som patienten själv ansvarar för.
Patienten kan inte garanteras lån av ersättningshjälpmedel under reparationstiden.
När patienten inte kan få låna något ersättningshjälpmedel ska planering av
reparation alltid ske i samråd med patient/närstående så att tid utan hjälpmedel blir
kortast möjlig.
Patient och vid behov närstående eller personal, ansvarar för regelbunden skötsel
och att följa givna anvisningar för aktuellt hjälpmedel.
Patienten är ersättningsskyldig för reparationer på hjälpmedlet som föranletts av
skada på grund av exempelvis oaktsamhet, åverkan eller misskött underhåll.
31
7.3 Transporter
Transport av hjälpmedel vid flytt bekostas inte av huvudmannen. Övriga transporter
sker enligt lokala riktlinjer.
7.4 Upphandling
Hjälpmedel inom hälso- och sjukvårdsverksamheter upphandlas enligt lagen om
offentlig upphandling. Syftet med en upphandling är att få bra hjälpmedel till ett bra
pris men innefattar också krav på service, transporter och tillgänglighet.
Lagen och de beslut som huvudmannen fattat om beloppsgränser avgör vilken typ
av upphandling som ska genomföras. Upphandlingsprocessen ser olika ut inom
Region Skåne respektive kommunerna.
Vanligtvis består sortimentet dels av hjälpmedel som upphandlas via ramavtal och
dels ett begränsat urval av hjälpmedel som direktupphandlas.
8 Bidrag och avgifter för hjälpmedel
För information om avgifter och bidrag kopplat till hjälpmedel samt besöksavgifter i
samband med hjälpmedelsinsats, se Region Skånes anvisningar per
produktområde. För information om vilka avgifter/bidrag som eventuellt finns i en
enskild kommun – kontakta aktuell kommun.
9 Uthyrning av hjälpmedel till privatperson (gäller endast
kommun)
Kommunerna kan hyra ut hjälpmedel i de fall förskrivning av hjälpmedel inte är
aktuellt, exempelvis hjälpmedel till fritidsboende eller resor. Det gäller både till
personer som vistas i en kommun men är bosatt i en annan samt till personer som är
folkbokförda i kommunen. Vid hyra av hjälpmedel får hyrestagaren själv bekosta
transporten av hjälpmedlet. Finns det inte möjlighet att hyra hjälpmedel från
kommunen bör information ges om vilka andra möjligheter som finns, exempelvis
köp/ hyra via företag. Lokala riktlinjer finns.
Att hyra ett hjälpmedel är inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd och ska inte
dokumenteras i patientjournal.
10 Definitioner
Direktupphandling
Direktupphandling enligt LOU får användas om inköpens värde uppgår till högst 28
procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling
av varor och tjänster. Direktupphandlingsgränsen justeras varje år och är 2014,
505 800 kronor.
32
En upphandlande huvudman som använder sig av direktupphandling ska anteckna
skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen, om värdet
överstiger 100 000 kronor. Huvudmannen ska ha riktlinjer för genomförande av
direktupphandlingar.
Huvudman - menas genomgående Region Skåne respektive Skånes 33 enskilda
kommuner
Nödvändig vård – akut vård eller vård som inte kan vänta till man kommer tillbaka
till sitt hemland. Rätten till nödvändig vård ger inte möjligheter till vård om syftet med
resan till Sverige är att söka vård.
Patient
I Hjälpmedelsguiden Skåne används genomgående begreppet patient eftersom
förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Begreppet bör dock ha
en vidare tolkning och kan beroende på situation även omfatta begrepp som
exempelvis brukare och kund.
Planerad vård – när person från annat land planerar söka vård i Sverige innan man
rest hit eller när person folkbokförd i Sverige planerar att söka vård i annat land.
Ramavtal - Med ramavtal avses enligt Lagen om offentlig upphandling ett avtal som
ingås mellan en eller flera huvudmän och en eller flera leverantörer i syfte att
fastställa villkoren för senare inköp (avrop) under en given tidsperiod. Ramavtalets
löptid ska vara maximalt fyra år.
Sortiment - Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet sortiment.
Den grundläggande principen är dock gemensam inom hjälpmedelsförsörjningen,
sortimentet består av ett urval av de hjälpmedel som finns på marknaden.
Vanligtvis består sortimentet dels av hjälpmedel som upphandlas via ramavtal och
dels ett begränsat urval av hjälpmedel som direktupphandlas.
Processen kring urvalet av de hjälpmedel som direktupphandlas och som ingår i
sortimentet varierar mellan huvudmännen. Oftast görs urvalet av hjälpmedel av en
grupp bestående av till exempel förskrivare, hjälpmedelskonsulenter och/eller
tekniker som också utför fortlöpande uppföljning och revidering av sortiment. Urval
och uppföljning görs bland annat utifrån medicinsk funktion samt tekniska och
ekonomiska aspekter.
Region Skåne och kommunerna fastställer, oberoende av varandra, vilka enskilda
hjälpmedel som ingår i huvudmannens sortiment.
Tillgängligt - Hjälpmedelsförsörjningens utformning inom Region Skåne eller
kommunerna avgör vilka hjälpmedel som är tillgängliga.
Hjälpmedelsförsörjningens utformning är i grunden densamma inom Region Skåne
och kommunerna. Huvudmannen har utifrån bland annat medicinsk funktion samt
tekniska och ekonomiska aspekter ett sortiment av hjälpmedel.
Om ett hjälpmedel är tillgängligt eller inte avgörs av om hjälpmedlet ingår i
sortimentet eller inte.
33
Vårdenhet - likställs med Hälso- och sjukvårdsenhet
Vårdskada - Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada
eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade
vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården
11 Länkar:
•
Arbetsförmedlingen
•
Bruksanvisningar till hjälpmedel
•
Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som
medför nedsatt arbetsförmåga 2000:630
•
Försäkringskassan
•
Föräldrabalken 6 kap 2 §
•
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
•
IVO – Inspektionen för vård och omsorg
•
Konsumentköplag 1990:932
•
Lagen om medicintekniska produkter 1993:584
•
Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
•
LMA-kort
•
Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i
Sverige utan nödvändiga tillstånd
•
Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl
•
Lag (2007:1091) om offentlig upphandling
•
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
•
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
•
Läkemedelsverkets föreskrifter om Egentillverkade produkter
34
•
Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter
•
Malmö patientnämnd
•
Offentlighet och sekretesslagen 2009:400
•
Patientförsäkringen
•
Patientlagen 2014:821
•
Patientnämnden Region Skåne
•
Patientskadelagen 1996:799
•
Patientsäkerhetslagen 2010:659
•
Produktansvarslagen 1992:18
•
Region Skånes information om Vård av personer från andra länder.
•
Riksavtal för utomlänsvård
•
Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i
hälso- och sjukvården SOSFS 2008-1
•
Specialanpassade produkter - HI
•
Specialpedagogiska skolmyndigheten
•
Sveriges Kommuner och Landstings handbok Vård av personer från andra
länder
•
Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet
•
Överenskommelse som reglerar samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet
mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne
•
www.1177 om man inte är nöjd med vården
35