1 Om Hjälpmedelsguiden Skåne
Hjälpmedelsguiden Skåne Innehållsförteckning 1 2 Om Hjälpmedelsguiden Skåne ............................................................................ 3 1.1 Målgrupp ....................................................................................................... 3 1.2 Patientbegreppet ........................................................................................... 3 1.3 Uppföljning och revidering av Hjälpmedelsguiden Skåne ............................. 4 1.4 Historisk tillbakablick ..................................................................................... 4 Ansvarsfördelning ................................................................................................ 6 2.1 Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar ............................................... 6 2.2 Ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne ......................................... 6 2.3 Verksamhetschefens ansvar inom hälso- och sjukvård ................................ 8 2.4 Förskrivarens ansvar..................................................................................... 9 2.5 Patientens och närståendes ansvar ............................................................ 10 2.6 Rutin för överlåtelse av hjälpmedelsansvar från Region Skåne till kommun när patient fyller 20 år ........................................................................................... 11 3 4 5 6 Vad är ett hjälpmedel? ....................................................................................... 12 3.1 ISO – klassificering ..................................................................................... 12 3.2 Medicintekniska produkter .......................................................................... 12 3.3 Konsumentprodukter - som individuellt förskrivet hjälpmedel ..................... 13 3.4 Information till dig som förskrivits en konsumentprodukt ............................. 14 Olika vägar till hjälpmedel .................................................................................. 15 4.1 Egenansvar ................................................................................................. 15 4.2 Grundutrustning/basutrustning .................................................................... 16 4.3 Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet.......................................................... 16 4.4 Hjälpmedel i arbetslivet ............................................................................... 16 4.5 Hjälpmedel för fritid ..................................................................................... 17 4.6 Fritt val/Friare val – berör endast Region Skåne ......................................... 17 Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel ................................ 17 5.1 Förskrivningsprocessen .............................................................................. 17 5.2 Bedöma behov av insatser .......................................................................... 18 5.3 Prova ut, anpassa och välja specifikt hjälpmedel ........................................ 19 5.4 Specialanpassa vid behov .......................................................................... 20 5.5 Information om förskrivet hjälpmedel .......................................................... 21 5.6 Instruera och träna ...................................................................................... 21 5.7 Följa upp och utvärdera funktion och nytta ................................................. 21 Hjälpmedel till patient inom och utom Skåne ..................................................... 23 1 6.1 Hjälpmedel till patient bosatt i Skåne .......................................................... 23 6.2 Hjälpmedel till patient som är bosatt i annat län/kommun ........................... 24 6.3 Hjälpmedel vid flytt inom och utom Skåne eller till annat land ..................... 24 6.4 Hjälpmedel vid resa..................................................................................... 25 6.5 Hjälpmedel vid planerad vård utomlands .................................................... 25 6.6 Hjälpmedel till personer från andra länder .................................................. 26 7 Stödprocesser.................................................................................................... 31 7.1 Skötsel och reparation ................................................................................ 31 7.2 Transporter.................................................................................................. 31 8 Bidrag och avgifter för hjälpmedel ..................................................................... 32 9 Uthyrning av hjälpmedel till privatperson (gäller endast kommun) ..................... 32 10 Definitioner ..................................................................................................... 32 11 Länkar: ........................................................................................................... 34 2 1 Om Hjälpmedelsguiden Skåne Hjälpmedelsguiden Skåne är gemensam för Region Skåne och kommunerna. Varje huvudman fattar, oberoende av varandra, beslut om att följa Hjälpmedelsguiden Skåne. Hjälpmedelsguiden Skåne omfattar grundläggande, gemensamma principer för ansvarsfördelning och samverkan inom hjälpmedelsområdet i Skåne. Hjälpmedelsguiden Skåne är en kompletterande överenskommelse till ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne inom hälsooch sjukvårdsområdet. Detta ansvar regleras i ”Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne” Hjälpmedelsguiden Skåne ersätter de tidigare dokumenten: • • ”Policy och allmänna rekommendationer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne” ”Förslag till förtydligande/förenkling av gränssnittet vad gäller hjälpmedel mellan Skånes kommuner och Region Skåne”. 1.1 Målgrupp Målgruppen för Hjälpmedelsguiden Skåne är i första hand förskrivare och andra berörda yrkesprofessioner verksamma inom Region Skåne, kommunerna eller vårdenheter med avtal med någon av huvudmännen. Begrepp och definitioner i Hjälpmedelsguiden Skåne är anpassad för dessa målgrupper. För invånare finns information om hjälpmedel på 1177.se. Hjälpmedelsguiden Skåne ska vägleda och stödja förskrivare, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att: • • • Skapa en gemensam grund vid förskrivning av individuella hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan oavsett vilken huvudman som har hälso- och sjukvårdsansvaret Trygga en jämlik tillgång till hjälpmedel för invånarna i Skåne Tydliggöra ansvar enligt lagar, förordningar och föreskrifter. 1.2 Patientbegreppet I Hjälpmedelsguiden Skåne används genomgående begreppet patient eftersom förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Begreppet ska tolkas vidare och kan beroende på situation även omfatta begrepp som exempelvis brukare och kund. 3 1.3 Uppföljning och revidering av Hjälpmedelsguiden Skåne Uppföljning och revidering av Hjälpmedelsguiden Skåne ligger i Region Skånes och kommunernas intresse. För uppföljning ansvarar den partsammansatta gruppen ”Samrådsgrupp på tjänstemannanivå inom hjälpmedel”. Uppföljning görs årligen och löpande vid behov. Syftet med uppföljningen är att bistå förskrivare och andra yrkesprofessioner med förtydligande och rekommendationer kring Hjälpmedelsguiden Skånes innehåll samt att säkerställa att Hjälpmedelsguiden Skåne uppdateras avseende bland annat lagar och förordningar. Samrådsgruppens förtydliganden, rekommendationer, revideringar och uppföljningar ska dokumenteras och vara spårbara. Samrådsgruppen har mandat att fatta beslut om följande förändringar i Hjälpmedelsguiden Skåne: • • • • ändring av texterna för överensstämmelse med gällande lagstiftning ändring av länkar och hänvisningar förtydliganden av befintlig text ändring av texternas utformning och webpublicering Beslut som rör ansvarsförhållandet mellan Region Skåne och kommunerna och/eller ändringar som innebär förändrade kostnader för någon huvudman fattas av beslutande instanser inom respektive huvudman. Inom Region Skåne sker det i H & H nämnd, H & S nämnd och förekommande fall i Regionfullmäktige. 1.4 Historisk tillbakablick Den första genomgripande förändringen inom hjälpmedelsområdet i Sverige skedde 1962 då handikapphjälpmedel, som fanns uppförda på en av Medicinalstyrelsen uppförd förteckning, fick lämnas ut kostnadsfritt till patienten av sjukvårdshuvudmannen. Medicinalstyrelsen, som bestämde vilka befattningshavare som hade rätt att ordinera olika hjälpmedel, betalade i efterhand ut statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen. I början av 1970-talet hade sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamheter utvecklats till organisationen som ombesörjde utprovning, anpassning, teknisk service med mera på hjälpmedel. För att rationalisera hjälpmedelsverksamheten fick landstingen från och med 1976 ett organisatoriskt och finansiellt sammanhållet ansvar för hjälpmedelsverksamheterna. Sjukvårdshuvudmännen kompenserades ekonomiskt för detta genom en hjälpmedelsersättning på 22 kronor per invånare. Ersättningen räknads upp årligen och var 90 kronor då systemet med ”öronmärkta pengar” upphörde 1991. Den 1 januari 1992 genomfördes Ädelreformen som innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade. I samband med Ädelreformen infördes i socialtjänstlagen en skyldighet för kommunerna att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för människor med behov av särskilt stöd. Till de särskilda boendeformerna hör ålderdomshem, servicehus, gruppbostäder och de sjukhem som överfördes från landstingen i samband med reformen. Bestämmelsen ersatte den tidigare skyldigheten för kommunerna att inrätta servicehus. 4 Kommunerna fick även ett ansvar för hälso- och sjukvård (exklusive läkarinsatser) samt för enklare handikapphjälpmedel i särskilda boendeformer. Genom Ädelreformen fick kommunerna bland annat ett lagreglerat betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter inom den somatiska akutsjukvården och inom geriatriken. Efter överenskommelse med landstinget hade kommunerna även möjlighet att överta ansvaret för hemsjukvård i den enskildes hem. I samband med Ädel-förhandlingarna i Skåne genomfördes särskilda förhandlingar avseende hanteringen av tekniska hjälpmedel för handikappade. De flesta tekniska hjälpmedel övergick till kommunernas ägo den 1 januari 1992. Särskilda avtal tecknades avseende hjälpmedelshanteringen mellan landstingen(sjukvårdsdistrikten) och kommunerna i samband med detta. Malmöhus Läns Landsting (MLL), Kristianstad Läns Landsting (KLL) med deras tillhörande kommuner och Malmö beslutade var och en för sig om olika lösningar för hjälpmedelshantering. I MLL beslutade kommunerna att ta över hemsjukvården och därmed ett stort hjälpmedelsansvar. I KLL var det endast särskilda boenden och de hjälpmedel som hörde dit som skatteväxlades. Malmö hade sin verksamhet samlad. Mellan 1992 och 1997 fanns det alltså tre olika överenskommelser. I samband med bildandet av Region Skåne 1997 behövdes ett Skånegemensamt gränssnitt och en Skåneövergripande ansvarsfördelning. Det beslutade att MLLmodellen skulle användas över hela Skåne och en ny skatteväxling fick göras i KLL och Malmö. 1997 tecknas den första överenskommelsen som reglerar ansvar och finansiellt gränssnitt mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. Den 1 januari 1998 övergick ansvaret för all hemsjukvård (exkluderat läkarinsatser) till kommunerna i Skåne. För hjälpmedelsområdet innebar detta att ansvaret för individuellt förskrivna hjälpmedel till vuxna i ordinärt boende överfördes till kommunerna. Som grund för överföringen avseende hjälpmedel låg den produktförteckning som gällde för kommunerna i dåvarande Malmöhus Läns Landsting. Under 1998 infördes en gemensam policy för landstinget och kommunerna med avsikt att bilda en gemensam grund för hjälpmedelsverksamheten i Skåne. Under 2001 tecknade 26 kommuner i Skåne och Region Skåne ett samverkansavtal avseende hjälpmedelsförsörjningen. I samband med detta inrättades samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor. Under 2001 och 2002 organiserade kommunerna i Skåne sin hjälpmedelsförsörjning enligt den organisation som princip finns kvar 2014. I samband med detta avslutades de avtal som gällde sedan 1 januari 1992 avseende hjälpmedelshantering mellan enskilda kommuner och landstingen/sjukvårdsdistrikten. Under 2002 förtydligas överenskommelsen från 1997 i dokumentet ”Gränssnitt för samverkan”. Under 2005 tecknades överenskommelsen ”Policy och allmänna rekommendationer för hjälpmedelsverksamheten” mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. 5 Efter beslut under 2005 lämnade Region Skåne Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor den 1 juli 2006. De sista kommunerna gick med i Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor under 2005. Detta till stor del på grund av att upphandlingarna som kom igång på riktigt under 2004. 2 Ansvarsfördelning 2.1 Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar Hälso- och sjukvårdslagen reglerar vilka allmänna krav som gäller inom hjälpmedelsförsörjning i Sverige. Tillhandahållande av hjälpmedel ingår därmed i hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar och ska vara en naturlig del av patientens individuella vård. Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att huvudmannen ska bedriva en god och säker vård samt ett systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. En god vård innebär att den ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Hälso- och sjukvårdslagen är en så kallad skyldighetslag medan exempelvis socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är så kallade rättighetslagar. En skyldighetslag beskriver för myndigheten vad den ska göra i förhållande till enskilda och beslut enligt denna kan inte överklagas. En rättighetslag talar om vad den enskilde har rätt att kräva av myndigheten och beslut enligt denna kan överklagas. Eftersom Hälso- och sjukvårdslagen är en skyldighetslag kan förskrivning av hjälpmedel inte överklagas. Om patienten inte är nöjd ska patienten i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Om patienten har synpunkter på insatsen eller bemötandet kan patienten hänvisas till 1177 - om man inte är nöjd med vården och/eller till Patientnämnden i Region Skåne och Malmö patientnämnd. 2.2 Ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne I Skåne delar Region Skåne och kommunerna på ansvaret för hjälpmedel. Mer att läsa om ansvarsfördelningen finns här: Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. Fördelningen är gjord utifrån patientens ålder samt på ISO-kodnivå. Detta innebär att det är definierat vilka olika produktområden, produktgrupper och produktundergrupper som respektive huvudman har kostnadsansvar för. 6 Ansvarsfördelning på ISO-kodnivå: Kommunerna har ansvaret för hjälpmedel till patienter från och med 20 år, med vissa undantag där Region Skåne har ansvar. Regions Skåne har ansvar för hjälpmedel till patienter upp till 20 år, samt för följande hjälpmedel oavsett patientens ålder • Elektriska rullstolar samt drivaggregat. • Bilanpassningar • Vissa kommunikationshjälpmedel • Synhjälpmedel • Hörselhjälpmedel • Ortopedtekniska hjälpmedel • Vissa medicinska behandlingshjälpmedel Region Skåne och kommunerna fastställer, oberoende av varandra, vilka enskilda produkter inklusive tillbehör som tillhandahålls som förskrivningsbara hjälpmedel. Tillbehör till hjälpmedel bekostas av den huvudman som ansvarar för huvudhjälpmedlet. Överlåtelse/överköp av hjälpmedel när patienten fyller 20 år Huvudmännens gemensamma syn är att patienter som fyller 20 år ska få behålla sina hjälpmedel. Region Skåne ska, innan överlåtelse till kommun sker, göra en genomgång av patientens hjälpmedel så att dessa är aktuella och används. Rutin för överlåtelse av hjälpmedelsansvar från Region Skåne till kommun när patient fyller 20 år. Kommunen köper över de hjälpmedel patienten använder. Det innebär att kommunen även köper över andra eller fler hjälpmedel än de lokala riktlinjerna föreskriver. Hjälpmedel som Region Skåne ansvarar för, oberoende av patientens ålder, köps inte över av kommunen. Ansvarsfördelning på ISO-kodnivå När det överlåtna hjälpmedlet är uttjänt gäller kommunens lokala riktlinjer för fortsatt förskrivning och val av hjälpmedel. Om t ex trehjulig cykel inte finns i kommunens sortiment kan en ny sådan inte förskrivas. Även fortsatt dubbelförskrivning kan nekas. Om erfarenhet av ett specifikt hjälpmedel saknas på den kommunala hjälpmedelsenheten ska tjänsten, under en övergångsperiod, kunna köpas från Region Skånes hjälpmedelsverksamhet. I de fall ett överlåtet hjälpmedel återlämnas av patienten innan det är avskrivet ska möjligheten finnas till återköp av Region Skåne. 7 2.3 Verksamhetschefens ansvar inom hälso- och sjukvård Verksamhetschefens ansvar för hjälpmedelsfrågor regleras i Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Nedan följer en förenklad sammanfattning. Verksamhetschefen ansvarar för att: • • • • • • • • • endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används, förskrivs och lämnas ut respektive tillförs patienter produkterna är kontrollerade och korrekt installerade innan de används på/av patienter information från tillverkare och myndigheter ska finnas tillgängliga rutiner inom området finns tillgängliga produkterna ska kunna spåras utse förskrivare förskrivarna har den kompetens som behövs bedöma vem som får ta fram skriftliga anvisningar för specialanpassade produkter utse anmälningsansvarig av tillbud med medicintekniska produkter till tillverkaren respektive Läkemedelsverket Verksamhetschefen ansvarar även för att Hjälpmedelsguiden följs och att huvudmannen vid behov kompletterar med lokala riktlinjer. Verksamhetschefen har möjlighet att delegera ovanstående uppgifter till en annan person. Det gör att det kan se olika ut i olika verksamheter. Avvikelserapportering Respektive huvudman ansvarar för att negativa händelser och tillbud med ett hjälpmedel kan hanteras inom det egna systematiska kvalitetsarbetet, SOSFS 2011:9. Vid negativa händelser och tillbud med ett hjälpmedel gäller föreskriften SOSFS 2008:1. Det är viktigt att produkten tillvaratas och att händelsen utreds. Ansvarig vårdgivare I Region Skåne och kommunerna är det den nämnd, med ansvar för verksamheten där vården bedrivs, som är vårdgivarens representant. Det är vårdgivaren som ska se till att verksamheten organiseras så att användningen och hanteringen av hjälpmedel är säker. Det är även vårdgivaren som ska ge verksamhetschefen inom hälso- och sjukvård dennes uppdrag. 8 2.4 Förskrivarens ansvar Förskrivaren ansvarar för att följa: • • • • • Förskrivningsprocessen Hjälpmedelsguiden Skåne huvudmannens lokala riktlinjer lagar, förordningar och föreskrifter tillämpliga inom hjälpmedelsområdet. Till exempel registrera förskrivet hjälpmedel i huvudmannens system för hjälpmedelshantering rutiner och åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffar, Avvikelserapportering Förskrivaren ska ha kunskap om: • • • förskrivningsbara hjälpmedel hos huvudmannen, hjälpmedlens funktioner, anpassningsmöjligheter samt kostnader och ansvarsfördelning på ISOkodnivå riskerna vid användningen av hjälpmedlet och hur dessa minimeras att användning av en produkt på annat sätt än det som tillverkaren angett, är en specialanpassning Förskrivaren ska bland annat informera patienten om: • • • • • de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning de möjligheter patienten har att välja bland tillgängliga hjälpmedel de förutsättningar som gäller vid förskrivning av hjälpmedel, vilket ansvar det innebär att få ett hjälpmedel förskrivet samt patientens/närståendes ansvar hur förskrivningsprocessen förväntas fortlöpa i det individuella ärendet att återanvändning av hjälpmedel sker och att rekonditionerade hjälpmedel alltid i första hand ska lämnas ut. Förskrivaren ska snarast informera patient som har drabbats av en vårdskada om: • • • • • att det har inträffat en händelse som medfört en vårdskada vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen patientnämndernas verksamhet. Om patienten inte kan ta emot informationen ska den lämnas till närstående eller personal, om inte bestämmelser i offentlighet och sekretesslagen hindrar detta. 9 2.5 Patientens och närståendes ansvar Patientens delaktighet Patienten ska ha en aktiv roll, ha inflytande och vara delaktig i valet av hjälpmedel. När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet om det framstår som befogat med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet. Alla insatser är frivilliga för patienten. Hälso- och sjukvårdspersonal får inte vidta åtgärder mot den enskildes vilja utan att det finns uttryckligt lagstöd för detta. Larm, sänggrindar bälten eller andra hjälpmedel får inte användas i syfte att frihetsberöva en person, men däremot som skydd eller hjälpmedel om den enskilde samtycker till åtgärden. Lokala riktlinjer finns. Lån av hjälpmedel Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån så länge behovet kvarstår. Undantag finns inom hörselområdet och inom friare val. När behovet upphör ska hjälpmedlet återlämnas. Om hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från huvudmannen, kan huvudmannen begära ersättning för hjälpmedlet och förskrivaransvaret upphör därmed. Lokala riktlinjer finns. Kostnader för eget inköp av hjälpmedel ersätts inte av huvudmannen. Patientens ansvar Patienten ansvarar för att hjälpmedlet hanteras enligt de råd och instruktioner som ges vid förskrivning och leverans. Se skötsel och reparation Offentligt finansierade verksamheter exempelvis daglig verksamhet, pedagogisk verksamhet, vårdenhet, privata vårdgivare och korttidsboenden ansvarar för att stötta patienten så att individuellt förskrivna hjälpmedel som används inom dessa verksamheter inte förkommer eller förstörs. Patienten är ersättningsskyldig om hjälpmedlet blir stulet eller förkommet samt om det skadas på grund av exempelvis oaktsamhet, åverkan eller misskött underhåll. Patienten ansvarar för skador, i samband med hjälpmedelsanvändning, som drabbar hens egendom och skada som drabbar annan person eller annans egendom. Lokala riktlinjer finns. Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Eventuella försäkringskostnader står patienten själv för. Patienten ansvarar för att bekosta förbrukningsartiklar som finns som konsumentprodukter, t ex batterier, lampor. Se lokala riktlinjer. Patienten ska kontakta förskrivaren i god tid innan planerad flytt. Närståendes ansvar När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett, Föräldrabalken 6 kap 2 §. Makar, partners, sambos har däremot inte någon omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot 10 föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på frivillighet. Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta. Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag och villkor. Det är viktigt att närstående vid behov får lära sig hur hjälpmedlet ska användas, underhållas och får information om var de ska vända sig om hjälpmedlet inte fungerar. 2.6 Rutin för överlåtelse av hjälpmedelsansvar från Region Skåne till kommun när patient fyller 20 år Lokala riktlinjer kan förekomma • Vid förskrivning till patient, året innan de fyller 20 år, bör dialog föras med kommunal förskrivare. • Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne tar under hösten fram en lista på de patienter med hjälpmedel som fyller 20 år det kommande året. • Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne informerar berörd förskrivare inom Region Skåne vilka patienter som har hjälpmedel och som förskrivaren ansvarar för att överföra till ny förskrivare inom kommunen. Detta bör ske senast 3 månader innan patienten fyller 20 år. • Berörd förskrivare inom Region Skåne kontaktar patienten för att se över det aktuella och i närtid kommande hjälpmedelsbehovet. Detta bör göras i samband med ett hembesök tillsammans med den nya förskrivaren i kommunen, framför allt om patienten har många, avancerade eller nya behov av hjälpmedel. • Berörd förskrivare inom Region Skåne ansvarar för att patienten returnerar de hjälpmedel som inte längre används och att hjälpmedelslistan rensas. • Berörd förskrivare inom Region Skåne ansvarar för att kontakta aktuell förskrivare i kommunen och meddela att en överlåtelse av hjälpmedel är aktuell. Information om Region Skånes rutin för prisberäkning vid överlåtelse: • Hjälpmedel som har ett inköpspris under 1000 kronor överlåts utan kostnad. • Inte individmärkta hjälpmedel och tillbehör debiteras 50 % av inköpspris oavsett ålder. • Individmärkta hjälpmedel debiteras avskrivet värde, dock lägst 20 % av inköpsvärdet. 11 3 Vad är ett hjälpmedel? Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, omfattar allt hälso- och sjukvårdsarbete i landsting och kommuner, och den reglerar huvudmännens skyldighet att tillgodose behovet av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Enligt HSL ska hjälpmedel ses som en integrerad del av vården. Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas. Målet med ett hjälpmedel är att: - Förebygga framtida förluster av funktion och förmåga Förbättra eller bibehålla funktion och förmåga Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår: - - Hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, till exempel sköta sin hygien, förflytta sig, orientera sig och kommunicera Hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet Hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller nedsatt kroppsfunktion. 3.1 ISO – klassificering ISO 9999 är en internationell klassificering av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Klassificeringen består av tre hierarkiska nivåer: Huvudgrupp/produktområde, grupp/produktgrupp och undergrupp/produktundergrupp. Varje huvudgrupp, grupp eller undergrupp består av en kod och en rubrik. • • • 12 - Hjälpmedel vid förflyttning 12 22 - Manuella rullstolar 12 22 03 - Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Standarden används av sjukvårdshuvudmännen i arbetet med lokala regelverk, statistik och vanligen även vid upphandlingar. Det är tillverkaren som ISOklassificerar produkten med produktens syfte som utgångspunkt. En produkt kan klassificeras i fler än en kod beroende på syftet med produkten. Samtliga ISO-koder som Region Skåne och kommunerna ansvarar för hittar du i ansvarsfördelning på ISO-kodnivå. 3.2 Medicintekniska produkter De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska 12 produkter. Medicintekniska produkter är provade och utvärderade med tanke på användarna har en funktionsnedsättning och är CE-märkta enligt medicintekniska produktdirektivet. Ibland förskrivs produkter som inte är CE-märkta som medicintekniska produkter och benämns då som konsumentprodukter. Vid förskrivning av en konsumentprodukt innebär det att patienten inte ges något skydd via patientskadelagen. Hälso- och sjukvårdspersonalens arbete regleras av Patientsäkerhetslagen och Patientlagen. Region Skåne och kommunerna, fastställer oberoende av varandra, vilka enskilda hjälpmedel som är förskrivningsbara i den egna verksamheten. 3.3 Konsumentprodukter - som individuellt förskrivet hjälpmedel Region Skåne och kommunerna fastställer, oberoende av varandra, vilka enskilda produkter som tillhandahålls som förskrivningsbara hjälpmedel i den egna verksamheten. De flesta hjälpmedel, såväl upphandlade via ramavtal eller direktupphandlade, är medicintekniska produkter. Dock förekommer förskrivning av konsumentprodukter inom ett fåtal hjälpmedelsområden. En konsumentprodukt skiljer sig ansvarsmässigt från de allra flesta hjälpmedel som är CE-märkta som medicintekniska produkter. Medicintekniska produkter är tillverkade och testade utifrån att användaren är en person med funktionsnedsättning. Det innebär i många fall högre krav på säkerhet för medicintekniska produkter än för konsumentprodukter. Medicintekniska produkter är CE-märkta enligt medicintekniska produktdirektivet (MDD). Det innebär att patienten omfattas av patientförsäkringen. Vid eventuell personskada, som kan kopplas till användningen av hjälpmedlet, kan patienten ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Konsumentprodukter ger inte något skydd via patientskadelagen. Tillverkaren eller importören av den aktuella produkten har däremot ett ansvar att säkerställa att produkten, vid rätt användning, inte riskerar att orsaka personskada. Detta regleras i produktansvarslagen och man har genom denna rätt att begära skadestånd om produkten orsakat personskada på grund av fel eller brister i produkten. Förskrivare skall göra en bedömning om produkten är säker för den aktuella patienten samt informera hen om eventuella risker. Förskrivaren skall även informera patienten om att produkten inte är en medicinteknisk produkt och att patienten därmed inte har rätt till ersättning enligt patientskadelagen vid eventuell personskada. Patienten ska ta del av den informationen även skriftligt, genom blanketten Information till dig som förskrivits en konsumentprodukt. Att information lämnats både muntligt och skriftligt ska dokumenteras i journal. 13 3.4 Information till dig som förskrivits en konsumentprodukt Den produkt som du fått förskriven är vald utifrån dina behov. Produkten är av förskrivare och hjälpmedelskonsulent bedömd som funktionell och säker för det användningsområde som avses. Produkten är dock inte CE-märkt som Medicinteknisk produkt vilket innebär att du inte omfattas av patientskadelagen (1996:799) och har ingen möjlighet att begära ersättning ur patientförsäkringen om du skulle skadas vid användandet av denna produkt. Tillverkaren eller importören av den aktuella produkten har däremot ett ansvar att säkerställa att produkten, vid rätt användning, inte riskerar att orsaka personskada. Detta regleras i produktansvarslagen (1992:18) och man har genom denna rätt att begära skadestånd om produkten orsakat personskada på grund av fel eller brister i produkten. 14 4 Olika vägar till hjälpmedel Utifrån en behovsbedömning avgörs om ett hälsoproblem ska åtgärdas med ett hjälpmedel eller inte, samt vilket eller vilka alternativ som i så fall ska erbjudas patienten. Hjälpmedelsbehovet ska ställas i relation till andra planerade eller genomförda åtgärder och integreras i en samlad bedömning. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras tillsammans med patienten. Av denna plan ska planerade och beslutade åtgärder samt målet med hjälpmedelsförskrivningen framgå. Det finns olika vägar att få tillgång till ett hjälpmedel. De alternativa vägarna framgår av följande figur. Behovsbedömning Habiliterings-/ rehabiliteringsplan Hjälpmedel enligt HSL egenansvar grundutrustning Nej Ja Egenvårdsbeslut/ pedagogisk verksamhet arbetslivet Förskrivning fritidsaktiviteter Friare val Förskrivningsprocessen (Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) 4.1 Egenansvar Om behovsbedömningen visar att patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar kan patienten köpa sitt hjälpmedel själv. Detta gäller exempelvis hjälpmedel som används vid fritidsaktiviteter och hjälpmedel som behövs i fritidsboende. Förskrivaren kan ge råd om produkter som patienten kan köpa själv, så kallade konsumentprodukter. Dessa är normalt produkter som är tillgängliga på konsumentmarknaden. 15 Individuella råd är en hälso- och sjukvårdsinsats och ska dokumenteras i patientjournal. Individuella råd är när förskrivaren rekommenderar patienten att köpa en specifik produkt och/eller ger råd och instruktioner om hur en produkt ska användas. Förskrivaren bör också avråda från köp om patienten avser köpa en produkt som förskrivaren bedömer som direkt olämplig. Det är dock upp till patienten att följa de råd förskrivaren ger och förskrivaren har inget förskrivaransvar eller ansvar för de produkter som patienten införskaffar själv. Här gäller istället konsumentköplagen. Hälso- och sjukvården har inget ansvar för användning, skador, slitage, reparation och service för den inköpta produkten. För invånare finns information om hjälpmedel på 1177.se. 4.2 Grundutrustning/basutrustning Vissa verksamheter, exempelvis särskilt boende, daglig verksamhet, vårdenheter, förskolor och skolor, måste ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön motsvarar allmänna behov hos dem som vistas där. Dessa hjälpmedel ska inte behöva individuell anpassning och ska utan svårigheter kunna användas av de personer som vistas i verksamheten. Grundutrustning är något som bör förändras över tid när samhället förändras, varje huvudman beslutar själv vad som ingår i grundutrustningen. Ett individuellt hjälpmedel kan förskrivas när verksamhetens grundutrustning inte täcker det individuella behovet. Individuellt förskrivna hjälpmedel är alltid utprovade till patienten och ska inte användas av någon annan. 4.3 Hjälpmedel i pedagogisk verksamhet Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har gemensamt tagit fram en överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar. Med pedagogisk verksamhet avses i denna överenskommelse pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola. Överenskommelsen reglerar hur ansvaret för hjälpmedel till barn/elever med funktionsnedsättning i pedagogisk verksamhet fördelas. För elever på folkhögskola kan folkhögskolan söka bidrag för hjälpmedel hos Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Arbetsförmedlingen ansvarar för att elever med funktionsnedsättning, som deltar i praktisk arbetslivsorientering eller praktik, får speciella arbetstekniska hjälpmedel. Ansökan sker hos arbetsförmedlingen. 4.4 Hjälpmedel i arbetslivet Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket innefattar individuell anpassning, se Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. 16 Ansvaret för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen är delat mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 4.5 Hjälpmedel för fritid I Region Skåne och kommunerna är hjälpmedel vid fritidsaktiviteter samt hjälpmedel som behövs i fritidsboende ett egenansvar och förskrivs därmed inte som individuella hjälpmedel. Lokala riktlinjer finns. 4.6 Fritt val/Friare val – berör endast Region Skåne Fritt val/Friare val av hjälpmedel är en möjlighet för brukare att själv välja vissa hjälpmedel. Valet kan även göras med hjälp av närstående. Patienten får efter en behovsbedömning utförd av förskrivare en rekvisition på ett anvisat belopp för en viss typ av hjälpmedel. Patienten köper, äger och ansvarar sedan för sitt hjälpmedel. Fritt val/Friare val tillämpas inom följande områden: Hörapparat (Länk till produktanvisningarna) Samtalsapparat (Länk till produktanvisningarna) 5 Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Detta avsnitt handlar om hur förskrivare går till väga vid bedömning och förskrivning av hjälpmedel. Förskrivningsprocessen och utgångspunkterna för förskrivning av individuella hjälpmedel kommer att beskrivas. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ges förutsättningar till lek och utveckling. Patienten ska bemötas med respekt och dennes erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är patienten som känner sin funktionsnedsättning bäst och förskrivningen ska ha sin grund i patientens hela livssituation. Förskrivning av hjälpmedel ska komplettera eventuella andra åtgärder och får inte bli ett alternativ till aktiv habilitering/rehabilitering. Förskrivning ska göras utifrån en helhetssyn med patientens totala livssituation som utgångspunkt. Om patienten har flera funktionsnedsättningar, kan den samlade behovsbedömningen leda till individuellt förskrivet hjälpmedel, även om varje enskild funktionsnedsättning inte motiverar förskrivning. Medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala, tekniska och arbetsinriktade insatser måste samordnas på ett effektivt sätt. Samarbete måste ske mellan olika kompetenser, yrkeskategorier och huvudmän. 5.1 Förskrivningsprocessen Förskrivaren ska ha kunskap om Förskrivningsprocessen och om det ansvar och de skyldigheter som följer med den. 17 Förskrivningsprocessen är generell och ska följas vid all förskrivning av hjälpmedel. Patientens erfarenheter och kunskap om den egna funktionsnedsättningen och de egna behoven ska tillvaratas. Patientens delaktighet i och inflytande över processen ska säkerställas. Faserna i Förskrivningsprocessen kan vara mer eller mindre omfattande men förskrivaren är ansvarig för att samtliga faser utförs. Delar av Förskrivningsprocessen kan överföras till förskrivare inom annan hälso- och sjukvårdsenhet och då ska överrapportering ske. Om så inte sker, kvarstår ansvaret för de kommande faserna i processen hos förskrivaren. Behovsbedömningen och alla faser i Förskrivningsprocessen är hälso- och sjukvårdsåtgärder som ska dokumenteras i patientjournal. I figuren nedan presenteras de olika delarna av Förskrivningsprocessen. Bedöma behov av insatser Förskrivningsprocessen Prova ut, anpassa och välja lämplig, specifikt hjälpmedel Specialanpassa vid behov Information om förskrivet hjälpmedel Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta 5.2 Bedöma behov av insatser I hälso- och sjukvårdslagen framgår att patienten har rätt till en behovsbedömning. Bedömningen är en förutsättning för att kunna planera och genomföra vårdinsatser. Förskrivaren ska bedöma patientens hälsotillstånd och utgå från det behov av stöd som patienten själv eller närstående uttalar. Bedömningen ska ske med hänsyn tagen till exempelvis sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen. Som hjälp i behovsbedömningen, finns olika stöd för beslut till exempel checklistor. Lokala riktlinjer finns hos respektive huvudman. 18 Utifrån behovsbedömningen planeras och genomförs sedan behandlingsinsatserna i samråd med patienten. Om hjälpmedelsförskrivning ingår som en planerad åtgärd utreds hjälpmedelsbehovet utifrån patientens funktion, aktivitet/delaktighet samt omgivningsfaktorer. När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska förskrivas det valda hjälpmedlet om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Förskrivaren ansvarar för att rekonditionerade hjälpmedel i första hand lämnas ut. Förskrivaren ska dokumentera planerade och beslutade insatser samt mål med hjälpmedelsförskrivningen i patientjournal. Där ska framgå vilken åtgärd som planeras, vad som är målet med åtgärden, vem som svarar för att åtgärden utförs och när den ska utföras. 5.3 Prova ut, anpassa och välja specifikt hjälpmedel Efter behovsbedömningen ska förskrivaren, självständigt eller med stöd av annan profession, prova ut, anpassa och välja lämplig produkt som motsvarar patientens behov. Förskrivaren ansvarar för att rekonditionerade hjälpmedel i första hand lämnas ut. Patienten ska ha en aktiv roll och ha inflytande i valet av hjälpmedel. När det finns olika hjälpmedel tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar. Patienten ska förskrivas det valda hjälpmedlet om det med hänsyn till hens behov och till kostnaderna för hjälpmedlet är befogat. Förskrivaren ska också säkerställa att hjälpmedlet fungerar säkert och ändamålsenligt. Förskrivaren ska ta hänsyn till patientens totala hjälpmedelsbehov och samordna med eventuellt tidigare förskrivna hjälpmedel. Patienten är delaktig vid planering av eventuella anpassningar. En anpassning innebär att ett hjälpmedel justeras för att passa patienten, exempelvis att hjälpmedlet förses med tillbehör eller genom inställning av justerbara funktioner. Anpassningar görs inom de ramar som tillverkaren anger. En bedömning av den miljö som hjälpmedlet ska användas i ska också göras. Ibland behöver anpassningar göras i miljön, exempelvis genom bostadsanpassning, för att hjälpmedlet ska fungera på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Förskrivaren ansvarar för att initiera nödvändiga säkerhetsåtgärder i miljön innan förskrivning kan fullföljas. Förskrivaren ska identifiera eventuella risker i samband med användandet av hjälpmedlet. Om det finns risker med användningen ska dessa om möjligt tas bort eller begränsas. Om detta inte är möjligt tar förskrivaren ställning till om hjälpmedlet ändå ska förskrivas. Vid beslut om förskrivning ska en riskanalys genomföras för att beskriva kvarstående risker. Detta ska dokumenteras i patientens journal och berörda ska informeras. 19 5.4 Specialanpassa vid behov En anpassning innebär att en produkt justeras för att passa patienten, detta sker inom de ramar som tillverkaren anger. En anpassning kan uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör som anvisas av tillverkaren eller genom justering av inställbara funktioner. Om patientens behov inte tillgodoses genom anpassning, ska förskrivaren försäkra sig om att det inte finns alternativa hjälpmedel inom eller utanför sortiment som kan förskrivas i stället. Om bedömningen visar att det inte finns något alternativ, kan det bli aktuellt med en specialanpassning av det valda hjälpmedlet. En specialanpassning innebär att något av följande är aktuellt: - Att produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt - Att konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg görs på en färdig produkt - Att en ny produkt konstrueras och tillverkas - Att produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. Verksamheter som utför specialanpassningar på hjälpmedel ska vara registrerade hos Läkemedelsverket. När ett hjälpmedel specialanpassats tar den verksamhet som utfört specialanpassningen över produktansvaret från tillverkaren Innan specialanpassning påbörjas ska förskrivaren utfärda en skriftlig anvisning och följa lokala riktlinjer för detta. Förskrivaren ansvarar för hjälpmedlets färdiga egenskaper och för den funktionella riskanalysen. Tekniker, eller annan person som utför specialanpassningen, ansvarar för den tekniska riskanalysen. Innan patienten börjar använda hjälpmedlet ska förskrivaren godkänna den utförda specialanpassningen. Hjälpmedlets ursprungliga CE-märkning ska efter specialanpassning tas bort eller döljas. För mer information: - Lagen om medicintekniska produkter - Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter - Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården - Specialanpassade produkter - HI - Läkemedelsverkets föreskrifter om Egentillverkade produkter 20 5.5 Information om förskrivet hjälpmedel Information till användaren av hjälpmedlet är väsentlig genom hela processen. Förskrivaren ska ge patienten och, vid behov, närstående/personal information om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas. Informationen ska vara tydlig och förskrivaren ska säkerställa att patienten och, vid behov, närstående/personal tagit till sig och förstått informationen. Förskrivaren ansvarar för att alltid lämna ut en bruksanvisning till såväl nya som rekonditionerade hjälpmedel, se Bruksanvisningar till hjälpmedel. Vid behov ska en individuell anvisning, som tar hänsyn till patientens och omgivningens situation, utformas. Av informationen ska också framgå vart patienten ska vända sig för underhåll, om behov eller förutsättningar förändras eller om hjälpmedlet inte fungerar som avsett. Patienten ska informeras om sitt ansvar för hjälpmedlet, se patientens/närståendes ansvar. I patientjournal ska det framgå vilken information som lämnats, på vilket sätt och till vem/vilka. 5.6 Instruera och träna Förskrivaren ansvarar för att patienten kan använda och hantera sitt hjälpmedel. Det innebär att förskrivaren ansvarar för att instruera patienten och, vid behov, närstående eller personal hur hjälpmedlet ska användas. Som förskrivare måste man försäkra sig om att berörda har förstått de givna instruktionerna. I patientjournal ska det framgå vilken instruktion som lämnats, på vilket sätt och till vem/vilka. För att lära patienten att använda hjälpmedlet ska förskrivaren välja en metod som är individuellt anpassad. Om patienten behöver en längre tids träning i att använda hjälpmedlet bör förskrivaren, tillsammans med patienten, göra upp en plan för träningen. När hjälpmedlet ska användas av någon i patientens omgivning, exempelvis en lyft, ska närstående eller personal få motsvarande instruktion och träning. Om förskrivaren bedömer att det i samband med förskrivning av hjälpmedel behöver ges instruktioner till en personalgrupp, ska en kontaktperson för gruppen instrueras. Berörd personals chef ansvarar för att kontaktpersonen har möjlighet att närvara och ges möjlighet att föra kunskapen vidare till övrig berörd personal. 5.7 Följa upp och utvärdera funktion och nytta Förskrivaren ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras och vid behov åtgärdas. När och hur det är lämpligt att göra uppföljning och utvärdering beror på vilken typ av hjälpmedel som förskrivits, patientens funktionsnedsättning, omgivningsfaktorer med mera. Om uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts och att det sannolikt inte finns någon risk för skada eller tillbud i samband med användning, kan ärendet avslutas. I samband med detta ska förskrivaren informera patient och vid behov 21 närstående/personal om var och till vem hen ska vända sig om behov eller förutsättningar förändras. Om en uppföljning däremot visar att ett hjälpmedel är olämpligt, exempelvis genom att användandet inte längre bedöms vara säkert, ska förskrivningen avslutas och hjälpmedlet återlämnas. Lokala uppföljnings- och utvärderingsriktlinjer finns och ska alltid följas. Exempel på modell, för att avgöra behovet av uppföljning och utvärdering. A B Analys av hjälpmedlets funktion och Analys av risk med hjälpmedlet utifrån nytta utifrån uppsatta mål användning och hantering 1. Funktion och nytta är uppnått enligt uppsatta mål. 1. Sannolikt ingen risk för tillbud eller skada. 2. Hjälpmedlets framtida funktion och nytta är osäker. 2. Viss risk för tillbud eller skada. 3. Ytterligare instruktion eller träning krävs för att nyttan ska kunna ses. 3. Betydande risk för tillbud eller skada. Ingen uppföljning behövs Hjälpmedelsärendet avslutas när förskrivaren bedömer att både A och B är på nivå 1 samtidigt som patienten eller närstående/personal har förstått information och instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta förskrivaren om behovet förnyas eller förändras. Bedömningen ska dokumenteras. Förskrivaren behöver inte rapportera över ärendet till annan förskrivare. Uppföljning kan behövas Om förskrivaren bedömer att A eller B är på nivå 2 ska hen ta ställning till om det behövs uppföljning. Om så är fallet – planeras för hur och hur ofta den ska ske. Om ingen uppföljning behövs kan hen avsluta ärendet samt dokumentera bedömning och eventuell plan. Behövs däremot uppföljning rapporterar förskrivaren över ärendet till ny förskrivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Uppföljning behövs Om förskrivaren bedömer att A eller B är på nivå 3, eller om patienten inte kan ta ansvar för att ta kontakt vid förnyat eller förändrat behov, ska hen planera för återkommande uppföljning och hur ofta den ska ske. Plan och bedömning ska dokumenteras. Rapportera över ärendet till ny förskrivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. 22 Vid samtliga analysnivåer Oberoende av analysnivå ska förskrivaren alltid: - informera patient/närstående/personal om vart de kan vända sig vid förnyat eller förändrat behov - försäkra sig om att patient/närstående/personal har förstått den information och den instruktion de har fått. Utbyte av fungerande hjälpmedel Byte av ett fungerande hjälpmedel kan endast göras om patientens hjälpmedelsbehov är förändrat eller om ny teknik/modell innebär att patientens funktions- eller aktivitetsförmåga förbättras väsentligt. En ny behovsbedömning krävs alltid vid utbyte. Dubbelförskrivning Utgångspunkten är att endast en uppsättning av ett hjälpmedel förskrivs. Dubbelförskrivning kan i undantagsfall förekomma men ska alltid prövas individuellt utifrån patientsäkerhet och behov. Beslut om dubbelförskrivning fattas enligt lokala riktlinjer. 6 Hjälpmedel till patient inom och utom Skåne 6.1 Hjälpmedel till patient bosatt i Skåne Ansvaret för förskrivning av individuella hjälpmedel, till patienter som är folkbokförda i en av Skånes kommuner, är delat mellan Region Skåne och kommunerna, se ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne. Patient som är folkbokförd i Skåne kan få hjälpmedel förskrivet i annat landsting. Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger 10 000 kronor. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för patienter med funktionsnedsättning att få sitt behov av hjälpmedel tillgodosett vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när patienter med funktionsnedsättning har behov av vissa hjälpmedel. Region Skåne kan hyra eller köpa hjälpmedlet av vårdlandstinget. Om hjälpmedlet hyrs lämnar patienten tillbaka det när hen lämnar vårdlandstinget. Om hjälpmedlet köps blir Region Skåne ägare till hjälpmedlet. Uppgår kostnaden till mer än 10 000 kronor ska samråd ske mellan vårdlandstinget och Region Skåne för att vårdlandstinget ska ha rätt till ersättning. Ibland behövs kontakt tas med hemlandstinget även vid lägre belopp för att överlämna uppföljningsansvar till förskrivare i hemlandstinget. Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll, till exempel en eldriven rullstol, ska förskrivas av Region Skåne. Det gäller även hjälpmedel som kräver fast installation eller som behöver anpassas med hänsyn till patientens bostadsförhållanden och den vardagliga miljön i övrigt. För mer information se Riksavtal för utomlänsvård 23 6.2 Hjälpmedel till patient som är bosatt i annat län/kommun Patient som är folkbokförd i annat län kan få hjälpmedel förskrivet i Skåne. Det är Region Skånes respektive enskild kommuns regelverk för förskrivning av hjälpmedel som gäller. Förskrivaren ska alltid kontakta hemlandstinget/hemkommunen för överenskommelse om förskrivning samt om hjälpmedlen ska hyras eller köpas av hemlandstinget/hemkommunen. Patientens hemlandsting/hemkommun, där personen är folkbokförd, ersätter kostnaderna till Region Skåne eller till enskild kommun. Om hjälpmedlen köps blir patientens hemlandsting/hemkommun ägare av hjälpmedlet. Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll, till exempel en eldriven rullstol, ska förskrivas av hemlandstinget/hemkommunen. Det gäller även hjälpmedel som kräver fast installation eller som behöver anpassas med hänsyn till patientens bostadsförhållanden och den vardagliga miljön i övrigt. 6.3 Hjälpmedel vid flytt inom och utom Skåne eller till annat land Patienten ska alltid kontakta förskrivaren vid planerad flytt. Transport av hjälpmedel vid flytt bekostas inte av huvudmannen. Hjälpmedel vid flytt inom Skåne Individuellt förskrivna hjälpmedel med ett kommunalt kostnadsansvar, se ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, ska återlämnas när patienten flyttar till annan kommun. I vissa fall är det lämpligt att låta patienten få ta med sig utprovade hjälpmedel till den nya kommunen. Det är den kommun patienten flyttar till som avgör vilka hjälpmedel som ska köpas över. Förskrivaren kontaktar den kommun som patienten ska flytta till och kommer överens om faktureringsförfarande. Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat, se följa upp och utvärdera funktion och nytta. Om mottagande huvudman inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Om patienten redan flyttat ansvarar hen för att återlämna hjälpmedlet till den huvudman som äger hjälpmedlet. Individuellt förskrivna hjälpmedel med regionalt kostnadsansvar, ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, ska tas med när patienten flyttar inom Skåne. Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat, se följa upp och utvärdera funktion och nytta. Hjälpmedel vid flytt inom Sverige Individuellt förskrivna hjälpmedel med ett kommunalt kostnadsansvar, se ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, ska återlämnas när patienten flyttar till annan kommun. I vissa fall är det lämpligt att låta patienten få ta med sig utprovade hjälpmedel till den nya kommunen. Det är den kommun patienten flyttar till som avgör vilka hjälpmedel som ska köpas över. Förskrivaren kontaktar den kommun som patienten ska flytta till och kommer överens om faktureringsförfarande. Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den 24 nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat se följa upp och utvärdera funktion och nytta. För individuellt förskrivna hjälpmedel med regionalt kostnadsansvar, ansvarsfördelning mellan huvudmännen i Skåne, bedömer förskrivaren tillsammans med patient, vilka hjälpmedel som ska tas med. Förskrivaren rapporterar alltid över ansvaret till berörd vårdenhet. Förskrivaren ska vid behov rapportera över uppföljningsansvaret till förskrivare i den nya kommunen. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat, se följa upp och utvärdera funktion och nytta. För mer information se Riksavtal för utomlänsvård Om mottagande huvudman inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Om patienten redan flyttat ansvarar hen för att återlämna hjälpmedlet till den huvudman som äger hjälpmedlet. Hjälpmedel vid flytt till ett annat land Individuellt förskrivna hjälpmedel får normalt inte tas med vid flytt från Skåne till ett annat land. Särskilda undantag kan dock göras vid tidsbegränsad flytt, om den vårdenhet som har kostnadsansvar för hjälpmedlet godkänner detta. Förskrivare har inget ansvar för uppföljning av hjälpmedel när patienten flyttat utomlands. 6.4 Hjälpmedel vid resa Individuellt förskrivna hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor inom och utanför landet. Patienten ansvarar för alla transportkostnader. Patienten ska alltid kontakta förskrivaren om hjälpmedlet behöver repareras under resan. Det är endast förskrivare, hjälpmedelsverksamhet eller de entreprenörer som huvudmannen anlitar som får utföra reparationer på hjälpmedel. Det är endast i undantagsfall som en reparation får utföras av annan verksamhet och denna måste i så fall godkännas av huvudmannen. Kostnader för reparation, service, anpassning och transporter som utförts utanför Sverige ersätts inte av huvudmannen. Hjälpmedel som enbart används vid resor förskrivs inte. 6.5 Hjälpmedel vid planerad vård utomlands Personer som är folkbokförda i Sverige kan få planerad vård inom EU genom att söka finansiering i förväg eller i efterhand. Om man inte ansökt om finansiering av vården innan den ges kan man få ersättning i efterhand, vilket framgår av lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också hjälpmedel. Patienten äger själv hjälpmedel som förskrivs i annat EU-land. För mer information se Försäkringskassan. 25 6.6 Hjälpmedel till personer från andra länder Vård av personer från andra länder – Region Skåne ansvarar för alla individuellt förskrivna hjälpmedel oavsett patientens ålder. När personer från andra länder söker vård i Sverige behöver hälso- och sjukvården ta reda på fakta om patienten för att veta hur vården ska betalas. Detta gäller även hjälpmedel. I Sveriges kommuner och landstings handbok Vård av personer från andra länder redogörs för de regler som gäller för att vårdenheten ska få ersättning för de åtgärder som genomförts. Nedan finns en kort sammanställning av reglerna. Personer som är folkbokförda i Sverige har, oavsett medborgarskap, rätt till en bedömning av sitt hjälpmedelsbehov enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Alla har rätt till akut vård till följd av sjukdom, skada eller graviditet. Förskrivning av hjälpmedel kan bli aktuell om patienten behöver det under den aktuella behandlingsperioden eller för att kunna ta sig hem. De hjälpmedel som används tidsbegränsat under vistelsen i Sverige och som återlämnas innan hemfärd kan hyras av Region Skåne. Om det bedöms att hjälpmedlet inte kommer att återlämnas innan patienten lämnar Skåne ska hjälpmedlet säljas av Region Skåne. Vårdenheten eller Hjälpmedelsverksamheten i Region Skåne fakturerar Försäkringskassan via GSF, gemensam servicefunktion inom Region Skåne, för vårdkostnaden och kostnaden/hyran för hjälpmedlet. Särskilda regler gäller för vård och hjälpmedel till asylsökande/flyktingar och papperslösa. Förskrivare kan ha svårt att följa upp hjälpmedel som förskrivs till personer från andra länder, eftersom dessa personer inte är bofasta i Skåne. Om förskrivaren eller ansvarig vårdenhet inte kan nå personerna avslutas ärendet. • Personer från EU/EES-länder och Schweiz Nödvändig vård Personer som är folkbokförda i EU/EES-länder har rätt till nödvändig vård om de vistas tillfälligt i Sverige. Giltigt EU-kort ska uppvisas. Detta innebär att de ska kunna vistas här den tid de har planerat under trygga medicinska omständigheter utan att behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Om vården däremot kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. De hjälpmedel som hälso- och sjukvårdspersonalen bedömer vara nödvändiga kan förskrivas. Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Kostnader därutöver, såsom vårdkostnad och hjälpmedel, faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på EU-kort ska bifogas fakturaunderlaget. Saknas EU-kort eller provisoriskt intyg debiteras patienten själv. 26 Planerad vård Personer som är folkbokförda i EU/EES-länder har möjlighet att ansöka om planerad vård i Sverige. Kravet för detta är att personen har ansökt om intyg S2, vilket styrker finansieringen av vården i Sverige. En del av den planerade vården kan gälla förskrivning av hjälpmedel under vistelsen i Sverige. Försäkringskassan har ett nationellt ansvar för ersättning av EU-vård. Om patienten har intyg S2, faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på intyg S2 ska bifogas fakturaunderlaget Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder kan ha rätt till planerad vård i Sverige utan att ha intyg S2. Patienten betalar i dessa fall hela kostnaden för vården och förskrivna hjälpmedel. Patienten ska informeras om att de kan ansöka om eventuell ersättning för vårdkostnader och hjälpmedel. • Utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz För utlandssvenskar som är folkbokförda i annat EU/EES-land gäller i övrigt samma regler som anges under rubrik: Personer från EU/EES-länder och Schweiz, Nödvändig vård och Planerad vård Personer från Sverige som studerar i annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz, och som är avregistrerade från folkbokföringen, kan ha rätt till nödvändig och planerad vård inklusive hjälpmedel i Sverige. Förutsättningen är att de kan uppvisa Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Vårdenheten får själv stå för hjälpmedels- och vårdkostnad i enlighet med ordinarie rutiner. Pensionärer som är bosatta i ett annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som reser till Sverige har rätt till vård inklusive hjälpmedel. Förutsättningen är att de kan uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Kostnader därutöver faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på intyget ska bifogas fakturaunderlaget. • Personer folkbokförda i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz som arbetar i Sverige Person som arbetar i Sverige kortare tid än tolv månader samt dennes familjemedlemmar, är i regel registrerade hos den svenska Försäkringskassan. De ska uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz eller giltigt svenskt arbetsgivarintyg, för att få ta del av nödvändig eller planerad vård. Patienten betalar gällande patientavgift. Kostnaden för vård och hjälpmedel faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på intyget ska bifogas fakturaunderlaget. Om en person som har arbetat i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland ska hjälpmedlet återlämnas till sjukvårdshuvudmannen om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. 27 • Personer som är bosatta i länder utanför EU/EES-området och konventionsländerna Personer bosatta i länder utanför EU/EES-området samt konventionsländerna betalar själva den verkliga kostnaden för vården. Det gäller både akut och planerad vård inklusive hjälpmedel. Undantag gäller för utlandssvenskar, Asylsökande/flyktingar och papperslösa Sverige har sjukvårdskonvention eller sjukvårdsavtal med vissa länder. Detta innebär att personer som är folkbokförda i dessa länder kan ha rätt till viss subventionerad vård i Sverige. För mer information om vilka länder som avses och vilken vård som berörs se Region Skånes information om Vård av personer från andra länder. • Utlandssvenskar som är bosatta utanför EU/EES-området och konventionsländerna Svenska medborgare som är folkbokförda i ett land utanför EU/EES-området och konventionsländerna kan normalt inte ta med sig hjälpmedel till sitt arbets- eller bosättningsland. Om personen blir sjuk under en tillfällig vistelse i Sverige har de rätt till nödvändig vård till samma patientavgift som personer folkbokförda i Sverige. Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdenhet. Kostnader därutöver, såsom vårdkostnad och hjälpmedel, faktureras Försäkringskassan via GSF. Kopia på pass ska bifogas fakturaunderlaget. Vid planerad vård betalar patienten vad vården kostar. Patienten kan dock ha rätt till subventionerad vård i vissa fall, om personen vid tidpunkten för utvandring var folkbokförd i Skåne. Olika regler gäller beroende på vilket land personen är bosatt i, se Information om utlandssvenskar, Region Skånes information om Vård av personer från andra länder. • Asylsökande/flyktingar Lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som regleras i bland annat hälso- och sjukvårdslagen. Se mer information, Asylsökande/flyktingar Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett giltigt LMA-kort vid kontakt med vården. Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande: - Vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) - Till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. 28 Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige. Staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. Ersättning utgår också för hjälpmedel, inklusive insatsen runt utprovning och tolkinsatser. Kostnaden för den tid som förskrivaren lägger på ärendet ersätts förskrivarens vårdenhet genom registrering av patienten i PASIS, vårdkontakt. I fakturaunderlaget för asylsökande som skickas till Migrationsverket via GSF, anges LMA-numret och en kopia på LMA-kortet bifogas. Det finns asylsökande som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda på Migrationsverkets förläggning på grund av att de inte blivit kommunplacerade. Dessa personer har ett fullständigt personnummer och har rätt till all sjukvård inklusive hjälpmedel, men patientavgifter gäller som för asylsökande. De ska visa upp sitt LMA-kort och fakturaunderlag med kopia på LMA-kort skickas till Migrationsverket via GSF. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är folkbokförd i Sverige får hen ett fullständigt personnummer. Hjälpmedel förskrivs på samma sätt som för andra personer folkbokförda i Sverige. För vissa personer som fått uppehållstillstånd, blivit folkbokförda och som behöver varaktig vård, kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader hos Migrationsverket. Samtliga av följande förutsättningar måste uppfyllas: Vårdbehovet fanns vid ankomst till Sverige Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år) Kostnaden är lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod Första ansökan om ersättning från Migrationsverket har gjorts inom tre år från den dag personen första gången togs emot i en kommun. • Papperslösa Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd för att vistas i landet har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. För mer information se, Asylsökande/flyktingar Det innebär följande: - Barn till och med 17 år ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige - Vuxna från 18 år ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Papperslösa betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige. Staten ersätter regionen med en schablonersättning per papperslös person. Ersättning utgår också för hjälpmedel inklusive vårdinsatsen runt utprovning och tolkinsatser. Kostnaden för den tid som förskrivaren lägger på ärendet ersätts förskrivarens vårdenhet genom registrering av patienten i PASIS, vårdkontakt. I fakturaunderlaget för papperslösa som skickas till Migrationsverket via GSF, anges ”Papperslös”. 29 30 7 Stödprocesser 7.1 Fasta installationer och nedmontering Om ett förskrivet hjälpmedel kräver fast installation ansvarar respektive hjälpmedelsansvarig verksamhet för att detta blir utfört. Den huvudman som har kostnadsansvar för aktuellt hjälpmedel har också kostnadsansvar för den fasta installationen. Innan installation sker måste fastighetsägaren ha gett skriftligt tillstånd enligt gällande lokala rutiner. Kostnader för nedmontering av förskrivet hjälpmedel, t ex i samband med flytt, ansvarar aktuell huvudman för. Lokala rutiner kan förekomma. Patienten ansvarar för återställande av skador på t ex vägg/tak/golv som uppkommit genom den fasta installationen. 7.2 Rekonditionering och återanvändning Återlämnade hjälpmedel rekonditioneras och återanvänds när så är möjligt, vilket innebär att såväl rekonditionerade som nya hjälpmedel lämnas ut till patient. Ett rekonditionerat hjälpmedel ska uppfylla alla funktionella, tekniska och hygieniska krav. Respektive hjälpmedelsansvarig verksamhet ansvarar för att skrota ett hjälpmedel som inte längre kan eller ska återanvändas. Skötsel och reparation Region Skåne eller respektive kommun ansvarar för reparationer om inte annat anges i lokala riktlinjer. Vid behov av reparation av hjälpmedel ska patienten kontakta förskrivaren eller Region Skånes hjälpmedelsverksamhet enligt de instruktioner som lämnats vid förskrivningen. Det är endast förskrivare, hjälpmedelsverksamhet eller de entreprenörer som huvudmannen anlitar som får utföra reparationer på hjälpmedel. Undantag från detta är utbyte av förbrukningsartiklar som patienten själv ansvarar för. Patienten kan inte garanteras lån av ersättningshjälpmedel under reparationstiden. När patienten inte kan få låna något ersättningshjälpmedel ska planering av reparation alltid ske i samråd med patient/närstående så att tid utan hjälpmedel blir kortast möjlig. Patient och vid behov närstående eller personal, ansvarar för regelbunden skötsel och att följa givna anvisningar för aktuellt hjälpmedel. Patienten är ersättningsskyldig för reparationer på hjälpmedlet som föranletts av skada på grund av exempelvis oaktsamhet, åverkan eller misskött underhåll. 31 7.3 Transporter Transport av hjälpmedel vid flytt bekostas inte av huvudmannen. Övriga transporter sker enligt lokala riktlinjer. 7.4 Upphandling Hjälpmedel inom hälso- och sjukvårdsverksamheter upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. Syftet med en upphandling är att få bra hjälpmedel till ett bra pris men innefattar också krav på service, transporter och tillgänglighet. Lagen och de beslut som huvudmannen fattat om beloppsgränser avgör vilken typ av upphandling som ska genomföras. Upphandlingsprocessen ser olika ut inom Region Skåne respektive kommunerna. Vanligtvis består sortimentet dels av hjälpmedel som upphandlas via ramavtal och dels ett begränsat urval av hjälpmedel som direktupphandlas. 8 Bidrag och avgifter för hjälpmedel För information om avgifter och bidrag kopplat till hjälpmedel samt besöksavgifter i samband med hjälpmedelsinsats, se Region Skånes anvisningar per produktområde. För information om vilka avgifter/bidrag som eventuellt finns i en enskild kommun – kontakta aktuell kommun. 9 Uthyrning av hjälpmedel till privatperson (gäller endast kommun) Kommunerna kan hyra ut hjälpmedel i de fall förskrivning av hjälpmedel inte är aktuellt, exempelvis hjälpmedel till fritidsboende eller resor. Det gäller både till personer som vistas i en kommun men är bosatt i en annan samt till personer som är folkbokförda i kommunen. Vid hyra av hjälpmedel får hyrestagaren själv bekosta transporten av hjälpmedlet. Finns det inte möjlighet att hyra hjälpmedel från kommunen bör information ges om vilka andra möjligheter som finns, exempelvis köp/ hyra via företag. Lokala riktlinjer finns. Att hyra ett hjälpmedel är inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd och ska inte dokumenteras i patientjournal. 10 Definitioner Direktupphandling Direktupphandling enligt LOU får användas om inköpens värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster. Direktupphandlingsgränsen justeras varje år och är 2014, 505 800 kronor. 32 En upphandlande huvudman som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen, om värdet överstiger 100 000 kronor. Huvudmannen ska ha riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar. Huvudman - menas genomgående Region Skåne respektive Skånes 33 enskilda kommuner Nödvändig vård – akut vård eller vård som inte kan vänta till man kommer tillbaka till sitt hemland. Rätten till nödvändig vård ger inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. Patient I Hjälpmedelsguiden Skåne används genomgående begreppet patient eftersom förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Begreppet bör dock ha en vidare tolkning och kan beroende på situation även omfatta begrepp som exempelvis brukare och kund. Planerad vård – när person från annat land planerar söka vård i Sverige innan man rest hit eller när person folkbokförd i Sverige planerar att söka vård i annat land. Ramavtal - Med ramavtal avses enligt Lagen om offentlig upphandling ett avtal som ingås mellan en eller flera huvudmän och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare inköp (avrop) under en given tidsperiod. Ramavtalets löptid ska vara maximalt fyra år. Sortiment - Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet sortiment. Den grundläggande principen är dock gemensam inom hjälpmedelsförsörjningen, sortimentet består av ett urval av de hjälpmedel som finns på marknaden. Vanligtvis består sortimentet dels av hjälpmedel som upphandlas via ramavtal och dels ett begränsat urval av hjälpmedel som direktupphandlas. Processen kring urvalet av de hjälpmedel som direktupphandlas och som ingår i sortimentet varierar mellan huvudmännen. Oftast görs urvalet av hjälpmedel av en grupp bestående av till exempel förskrivare, hjälpmedelskonsulenter och/eller tekniker som också utför fortlöpande uppföljning och revidering av sortiment. Urval och uppföljning görs bland annat utifrån medicinsk funktion samt tekniska och ekonomiska aspekter. Region Skåne och kommunerna fastställer, oberoende av varandra, vilka enskilda hjälpmedel som ingår i huvudmannens sortiment. Tillgängligt - Hjälpmedelsförsörjningens utformning inom Region Skåne eller kommunerna avgör vilka hjälpmedel som är tillgängliga. Hjälpmedelsförsörjningens utformning är i grunden densamma inom Region Skåne och kommunerna. Huvudmannen har utifrån bland annat medicinsk funktion samt tekniska och ekonomiska aspekter ett sortiment av hjälpmedel. Om ett hjälpmedel är tillgängligt eller inte avgörs av om hjälpmedlet ingår i sortimentet eller inte. 33 Vårdenhet - likställs med Hälso- och sjukvårdsenhet Vårdskada - Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården 11 Länkar: • Arbetsförmedlingen • Bruksanvisningar till hjälpmedel • Förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga 2000:630 • Försäkringskassan • Föräldrabalken 6 kap 2 § • Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 • IVO – Inspektionen för vård och omsorg • Konsumentköplag 1990:932 • Lagen om medicintekniska produkter 1993:584 • Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet • LMA-kort • Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd • Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl • Lag (2007:1091) om offentlig upphandling • Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade • Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 • Läkemedelsverkets föreskrifter om Egentillverkade produkter 34 • Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter • Malmö patientnämnd • Offentlighet och sekretesslagen 2009:400 • Patientförsäkringen • Patientlagen 2014:821 • Patientnämnden Region Skåne • Patientskadelagen 1996:799 • Patientsäkerhetslagen 2010:659 • Produktansvarslagen 1992:18 • Region Skånes information om Vård av personer från andra länder. • Riksavtal för utomlänsvård • Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2008-1 • Specialanpassade produkter - HI • Specialpedagogiska skolmyndigheten • Sveriges Kommuner och Landstings handbok Vård av personer från andra länder • Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet • Överenskommelse som reglerar samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne • www.1177 om man inte är nöjd med vården 35
© Copyright 2024