Bilaga 2 2015 100389 - Energimarknadsinspektionen
Bilaga A SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ny 150 kV-kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen Åsele kommun, Västerbottens län 2015-02-06 Samrådsredogörelse INNEHÅLL 1 2 SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE ..................................................................................................................... 3 1.1 Länsstyrelsen........................................................................................................................................... 3 1.2 Särskilt berörda........................................................................................................................................ 3 1.3 Samråd med samebyar ............................................................................................................................ 3 1.4 Allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och företag .................................................................. 3 1.5 Annonsering ............................................................................................................................................ 3 1.6 Fortsatt samråd........................................................................................................................................ 4 INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER .................................................................................................. 4 2.1 2.2 2.3 Samråd med länsstyrelsen....................................................................................................................... 4 2.1.1 Samrådsmöte ............................................................................................................................................................ 4 2.1.2 Skriftligt samråd ........................................................................................................................................................ 5 Samråd med samebyar ............................................................................................................................ 6 2.2.1 Samrådsmöte ............................................................................................................................................................ 6 2.2.2 Skriftligt samråd ........................................................................................................................................................ 7 Samråd med särskilt berörda, allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och föreningar ............... 7 2.3.1 Samrådsmöte ............................................................................................................................................................ 7 2.3.2 Skriftligt samråd ........................................................................................................................................................ 8 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1 Inbjudningsbrev länsstyrelsen Västerbottens län Bilaga 2 Samrådsunderlag Fäbodberget/Vargträsk Bilaga 3 Inbjudningsbrev Fastighetsägare Bilaga 4 Inbjudningsbrev övriga myndigheter, samebyar, organisationer & föreningar Bilaga 5 Sändlista fastighetsägare myndigheter, samebyar, organisationer & föreningar Bilaga 6 Annons Bilaga 7 Kompletterande samrådsunderlag Vargträsk-Baksjöberg Bilaga 8 Kontaktade fastighetsägare i det kompletterande samrådet Bilaga 9 Minnesanteckningar från möte med länsstyrelsen Västerbottens län (2013-12-18) Bilaga 10 BMP beslut inkl Länsstyrelsens synpunkter Bilaga 11 Minnesanteckningar Vilhelmina Norra Sameby (2013-12-04) Bilaga 12 Minnesanteckningar Vapstens sameby (2015-01-23) Bilaga 13 Samrådsyttrande Vilhelmina Norra Sameby (2014-12-18) Bilaga 14 Anna Skarins rapport om rennäring och vindkraft Bilaga 15 Minnesateckningar Kungsörnsgruppen (2014-05-19) Bilaga 16 Minnesanteckningar Åsele kommun (2014-09-09) Bilaga 17 Minnesanteckningar möte med allmänhet och fastighetsägare (2014-09-09) Bilaga 18 Skriftliga samrådsyttranden Sid 2 Samrådsredogörelse 1 Samrådets genomförande Samrådet har utgjort underlag inför miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om elkoncession enligt ellagen. 1.1 Länsstyrelsen Ett möte hölls med länsstyrelsen i Västerbottens län 2013-12-18 inför planering av ett antal ledningskoncessioner inom länet, se även avsnitt 2.1.1. Det formella samrådet för ledningarna som planerar att ansluta Fäbodberget och Vargträsk vindkraftparker inleddes den 20 augusti 2014 med utskick per post av inbjudan till samråd (Bilaga 1) samt samrådsunderlag (se Bilaga 2) till länsstyrelsen i Västerbottens lä). I samrådsunderlaget fanns information om planförhållanden, alternativa sträckningar, utförande, och dess förutsedda miljöpåverkan. 1.2 Särskilt berörda Inbjudningsbrev till samrådsmöte med särskilt berörda (Bilaga 3) och samrådsunderlag (Bilaga 2) skickades per brev den 20 augusti 2014 till fastighetsägare inom en korridor på 300 meter (Bilaga 5), vari de tänkta ledningarna ska kunna inrymmas. Fastighetsägarna uppmanades att meddela om det fanns servitut, arrendatorer eller andra nyttjanderättsinnehavare som kunde bli berörda. Sista svarsdag för samrådssynpunkter sattes till 19 september 2014. 1.3 Samråd med samebyar Inbjudningsbrev (Bilaga 4) och samrådsunderlag (Bilaga 2) skickades den 20 augusti 2014 till Vilhelmina Norra sameby. Samrådsmöte har hållits på ett tidigt stadium med Vilhelmina Norra sameby den 4 december 2013. En mötesförfrågan har sänts till samebyn och Vattenfall väntar på ett förslag på datum. 1.4 Allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och företag Inbjudningsbrev (Bilaga 4) och samrådsunderlag (Bilaga 2) skickades per brev den 20 augusti 2014 även till en utvidgad krets med övriga myndigheter, organisationer och föreningar. Se Bilaga 5 för sändlista. Sista svarsdag för samrådssynpunkter sattes till 19 september 2014. Ett samrådsmöte med Åsele kommun genomfördes 9 september 2014 för att informera om planerade åtgärder och inhämta synpunkter. Se även avsnitt 2.3.1. Samrådsmötet för särskilt berörda, allmänhet och övriga intresserade genomfördes den 9 september 2014 i Bygdegården i Lögda. Drygt 25 personer kom till mötet, se även 2.3.1 1.5 Annonsering Annonsering om samrådet skedde i Västerbottens-Kuriren, Västerbottens Folkblad och i Örnsköldsviks Allehanda både lördag den 23 augusti 2014. Annonsen redovisas i Bilaga 6. Annonsen innehöll, utöver inbjudan till samrådsmöte, information om den Samrådsredogörelse planerade verksamheten, information om var samrådsunderlag kunde erhållas och var synpunkter kunde lämnas. 1.6 Fortsatt samråd Efter samrådet kontaktade Vattenfall de fastighetsägare som yttrat sig angående ledningsdragningen i detalj, samt de som har stora fastigheter, för att tillsammans med dessa ta fram en mer detaljerad sträckning som utgör en så begränsad påverkan på fastigheterna som möjligt. I samråd med dessa har ledningssträckningen i så stor uträckning som möjligt dragits längs fastighetsgränserna. Sträckningsförslaget har sedan skickats brevledes (Bilaga 7) till samtliga fastighetsägare på samråd (Bilaga 8). Samrådsunderlaget sändes även till Länsstyrelsen och Åsele kommun. På önskemål från fastighetsägare för Fristad 2:1 träffade Vattenfall fastighetsägaren och var ute på plats på fastighet i samband med detta för detaljerade diskussioner. 2 Inkomna yttranden och synpunkter Under avsnitt nedan görs en sammanfattning av de synpunkter som inkommit under samrådstiden. 2.1 Samråd med länsstyrelsen 2.1.1 Samrådsmöte Länsstyrelsen Västerbottens län Ett möte hölls med länsstyrelsen 18 december 2013 inför planering av ett antal ledningskoncessioner inom länet. Minnesanteckningar från möte med länsstyrelsen i Västerbottens län finns i Bilaga 9. Länsstyrelsen påpekar att nationalparken Björnlandet kommer att utökas, enligt NVV beslut som tagits nyligen. - Vattenfall kommer att beskriva inverkan på Björnlandets nationalpark och dess utökning i de MKBer som berör närområdet. Bra om Vattenfall kan redovisa vilken sida på 400 kV-ledningarna de parallellgående ledningarna ska gå eftersom korsningar med 400 kV-ledningar bör undvikas enligt Svenska kraftnät. - Vattenfall kommer att beskriva ledningarnas dragningar i MKBn. Länsstyrelsen berättar att stora delar av nordvästra delen av länet inte är inventerade vad gäller kulturmiljö och att undersökningar endast har skett i enstaka områden. Länsstyrelsen menar att en arkeologisk utredning kan komma att krävas för delar av sträckan. - Vattenfall har genomfört en kulturhistorisk skrivbordsstudie som kommer att ligga till grund för fortsatta utredningar av de planerade ledningssträckorna. Vattenfall kommer att beskriva de kulturhistoriska förhållandena i MKBn. Det är även viktigt att titta på översiktsplaner så att dessa inte står i konflikt med planerade ledningar. - Sid 4 Vattenfall kommer att beakta översiktplaner och andra kommunala planer i MKBn. Samrådsredogörelse Länsstyrelsen påpekar att man även bör kontakta hembygdsorganisationer, och byaföreningar alternativt byaåldersmän. - Vattenfall har kontaktat de lokala föreningar i området som de haft kännedom om. I övrigt görs bedömningen att genom kontakt med fastighetsägare och genom annonsering nås aktiva i eventuella övriga föreningar, som då kunnat få nödvändigt underlag för kommande MKB. 2.1.2 Skriftligt samråd I samband med Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan inkom de även med synpunkter på ärendet se Bilaga 10. Länsstyrelsen skriver att området för kraftledningen ligger inom skoglig värdetrakt med flera naturreservat och även avsättningar av Sveaskog. För delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg förordar Länsstyrelsen huvudalternativet. Mellan Vargträsk och Baksjöberg förordar de andrahandsalternativet då det tar mindre mark i anspråk. För sträckan mellan Baksjöberg och Klavkullen anser Länsstyrelsen att Vattenfall inte tydligt beskrivit skillnaderna med parallellgång på den västra eller södra sidan och kan därför inte ta ställning till lämpligast sträckning. I MKBn ska följande punkter beskrivas: • Utformning och metod för anläggande av ledning i anslutning till våtmarker ska beskrivas utförligt. Det är särskilt viktigt att påverkan på våtmarkernas hydrologi tydliggörs. Genom våtmarker klass 1 och 2 bör sträckningen justeras så påverkan blir så liten som möjligt. • MKBn ska beskriva hur kraftledningen kan påverka fågelfaunan, främst kungsörn, samt skadelindrande åtgärder som kommer vidtas. • MKBn ska beskriva hur de olika delsträckorna påverkar rennäringens intressen och närliggande samebyars förutsättningar. Områden som nyttjas inom renskötsel ska beskrivas, Vidare ska påverkan vid byggnation, drift och kumulativa effekter beskrivas .Vattenfall uppmanas också att beskriva skadelindrande åtgärder som tagits fram i samråd med samebyn. • Förutsättningar för drift och underhåll ska beskrivas. Även hur underhåll planeras att utföras och om några skadeförebyggande åtgärder kommer vidtas för att undvika skador på framförallt våtmarker och vattendrag och skyddsvärda arter. Länsstyrelsen informerar också om två fornlämningsområden där Vattenfall bör vidta försiktighet inom; Baksjöliden och Lögdasjön. Vidare skriver de också om att de fornlämningar som finns i området är inte inmätta med GPS vilket betyder att deras faktiska lägen inte nödvändigtvis överensstämmer med kartan. För att undvika att okända fornlämningar kommer till skada i samband med ledningsarbetet är det viktigt att det närområde som kommer att beröras av arbetet avsöks och eventuella tidigare fornlämningar mäts in och dokumenteras. - Vattenfall har tagit till sig Länsstyrelsen synpunkter angående MKB och samtliga punkter behandlas under respektive kapitel. En arkeologisk utredning kommer utföras längs den planerade sträckningen före byggnation, enligt Länsstyrelsens riktlinjer. Samrådsredogörelse - 2.2 Vattenfall har valt att gå vidare med Huvudalternativet på delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg enligt Länsstyrelsens önskemål. På delsträckan VargträskBaksjöberg har Vattenfall valt att gå vidare med luftledning enligt Huvudalternativet, trots att länsstyrelsen förordat markkabel enligt andrahandsalternativet. Motivering till detta finns i MKBn för sträckan Vargträsk-Baksjöberg. Längs sträckan Baksjöberg-Kalvkullen föreslås den planerade ledningen gå på den västra sidan, bl.a. beroende på närheten till ett bostadshus på den östra sidan. Samråd med samebyar 2.2.1 Samrådsmöte Vilhelmina Norra Sameby I samband med övriga planerade kraftledningar för att ansluta vindkraft i området hölls ett möte med Vilhelmina Norra sameby den 4 december 2013. Minnesanteckningarna från mötet redovisas i Bilaga 11. Samebyn har haft tillfälle att komma med synpunkter på minnesanteckningarna. Vattenfall beskrev vid detta möte den tidigare processen för anslutning av Fäbodberget och att Vattenfalls plan att ansluta norrut inte är möjlig att genomföra. Därför behövs en ny koncessionsansökan för att ansluta de båda vindkraftparkerna till ställverket i Norrtjärn. För Fäbodberget var tidigare planen att anslutningen skulle göras med markkabel fram till befintlig luftledning. Samebyn önskade vid mötet att Vattenfall skulle förnya diskussionerna med Skellefteå Kraft för en anslutning norrut enligt ursprunglig plan. Samebyn påpekade att de nya planerna innebär att befintlig kraftledningsgata breddas genom hela samebyn, vilket är negativt för rennäringen. Samebyn lyfte vikten av att kraftledningarnas påverkan på renar och rennäring ska belysas tydligt i MKB och hänvisar särskilt till Anna Skarins sammanställning utifrån forskningsresultat. - Vattenfall hanterar rennäringsfrågan i MKBn. Någon möjlighet att ansluta norrut finns dock inte. Vapstens sameby Den 14 januari 2015 hölls ett samrådsmöte med Vapstens sameby. Minnesanteckningarna från mötet redovisas i Bilaga 12. Samebyn har under hösten 2014 haft en arbetsintensiv period, varför de inte kunnat träffas förrän 2015. Vapstens sameby motsätter sig planerna på de nya vindkraftparkerna med tillhörande kraftledningar och är beredda att ta en domstolsprocess för att förhindra att vindkraftparkerna kommer till stånd. Därför ser man inte något skäl till att samebyn ska yttra sig över kraftledningarna som tillhör vindkraftparkerna. Företrädarna för samebyn menar att det är viktigt att se ett helhetsperspektiv på konsekvenserna som uppstår av den redan uppförda vindkraftparken Stor-Rotliden, de planerade vindkraftparkerna samt planerna på de nya kraftledningarna. För samebyn innebär det att renarna styrs längre söderut, vilket innebär en sammanblandning av renar med Vilhelmina norra sameby. Om vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk genomförs så anser samebyn att området blir obrukbart för rennäringen, vilket i sig leder till konsekvenser för en långsiktigt hållbar renskötsel. En grundläggande värdering är att all planering av markanvänd- Sid 6 Samrådsredogörelse ning ska ha sin utgångspunkt utifrån renens behov. Med renens behov i centrum kan också renskötseln bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i samebyn. Vapstens sameby menar att gränsen för det totala intrång i samebyn är nu nådd och påpekar att de kumulativa effekterna ska redovisas i MKBn. Generellt anser samebyn att nya kraftledningar ska vara markförlagda och kortaste sträckningen till befintliga kraftledningar ska väljas. Samebyn anser att Andrahandsalternativet mellan Vargträsk och Baksjöberg som går genom en vindkraftpark ska väljas framför andra alternativ för att orsaka minsta intrånget. Samebyn önskar även att delsträckningarna som planeras gå parallellgång med befintlig ledning ska anläggas som markkabel. Om inte det blir aktuellt, vill samebyn att den planerade ledningen byggs så nära befintlig ledning som möjligt hela sträckningen oavsett topografiska förhållanden etc. - Vattenfall vill poängtera att kraftledningarna inte kommer byggas om vindkraftparkerna inte får tillstånd. Men tillståndsprocessen för vindkraftparkerna är ett eget ärende som nu är uppe i miljödomstolen och som får avgöras där. Vattenfalls uppdrag är att vindkraften ska kunna anslutas till elnätet genom bästa möjliga lösning. Vattenfall avser att gå vidare med luftledningssträckningar för samtliga delsträckningar, motivering för detta finns i MKBerna för respektive delsträckning. De kumulativa konsekvenserna kommer beskrivas i MKBerna enligt önskemål. 2.2.2 Skriftligt samråd Vilhelmina Norra Sameby Samebyn har i ett skriftligt yttrande (se Bilaga 13) meddelat att de förordar Andrahandsalternativet för sträckningen mellan Vargträsk och Baksjöberg då detta alternativ innebär minst påverkan för rennäringen. Andrahandsalternativet går genom ett område som redan är påverkat av vindkraftparken. Samebyn känner stor påverkan av vindkraftparker och kraftledningar och de kumulativa effekterna är redan kännbara för samebyn. Samebyn avvisar helt alternativ 1 och 3 och hänvisar till Anna Skarins forskning om kraftledningsgator som samebyn önskar ska biläggas MKBn. - Vattenfall har noterat detta och ändå valt att gå vidare med Huvudalternativet. Motivering till detta finns i MKBn för sträckan Vargträsk-Baksjöberg. Anna Skarins forskningsrapport biläggs samrådsredogörelsen enligt önskemål (Bilaga 14) 2.3 Samråd med särskilt berörda, allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och föreningar 2.3.1 Samrådsmöte Kungsörnsgruppen Möten med Kungsörnsgruppen har hållits löpande under våren 2014 gällande samtliga planerade ledningssträckningar inom området. Den 19 maj 2014 berörde mötet även Vargträsk och Fäbodberget. Minnesanteckningar från mötet finns i Bilaga 15. Vid detta möte framkom det att området söder om Fäbodberget och Vargträsk är födosöksområden för kungsörn. Helst förespråkar Kungsörnsgruppen markkabel genom parkerna Samrådsredogörelse fram till 400 kV-ledningen. Alternativt att ledningen uppförs om luftledning söder om parkerna så nära Fäbodberget som möjligt. Åsele kommun Ett möte hölls med Åsele kommun 9 september 2014, för att informera om planerade åtgärder och inhämta synpunkter. Minnesanteckningar från mötet finns i Bilaga 16. Åsele kommun anser att markkabelalternativet borde vara det bästa eftersom sträckan är kortast och berör mark som tas i anspråk i Fäbodbergets vindkraftpark. När Vattenfall redogör aspekter som driftsäkerhet, olämplig terräng för kabel och höga kostnader förstår kommunen varför Vattenfall förordar luftledningen. Vidare anser Åsele kommun att det är fördelaktigt att följa befintlig kraftledning för att minimera nytt intrång. De tycker också att det är lämpligast att försöka lokalisera ledningen till de fastigheter som upplåtits till vindkraft. Tjänstemännen på kommunen meddelade att de hade hört att flera i närområdet till den planerade ledningen är oroade för strålning efter flera nya 3G master och någon lokalnätsledning. Vattenfall berättade att man kommer följa försiktighetsprincipen vad det gäller magnetfält, vilket innebär att man försöker planera sträckningen så långt ifrån bostadshus som möjligt. I MKBn kommer man redovisa hur stora magnetfält det är för bostadshus närmare än 100 meter från den planerade ledningen. Allmänheten Minnesanteckningar från samrådsmötet med allmänheten finns i Bilaga 17. 2.3.2 Skriftligt samråd Skriftliga yttranden från allmänheten, organisationer och övriga myndigheter finns i Bilaga 18. Bergsstaten Bergsstaten meddelar att inga rättigheter enligt minerallagen finns inom området och har därför inga synpunkter på projektet. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. Luftfartsverket De planerade ledningarna påverkar inte CNS-utrustning ägd av Luftfartsverket. Däremot uppmanar Luftfartsverket Vattenfall att samråda med närliggande flygplatser som i detta fall är Lycksele flygplats för att även täcka in CSN-utrustning ägd av flygplatser samt flygvägar till och från flygplatser. - Vattenfall har kontaktat Lycksele flygplats. Lycksele flygplats Lycksele flygplats har inget att erinra. Sid 8 Samrådsredogörelse Fastighetsägarna förordar andrahandsalternativet mellan Vargträsk och Baksjöberg. Deras motivering är att minst areal går förlorad till att ansluta vindkraftparken på så sätt och att markägare som inte är involverade i vindkraftparken inte ska behövas drabbas av en kraftledning i onödan. Fastighetsägarna har även presenterat en uträkning på att 32 ha produktiv skogsmark förloras vid huvudalternativet, vilket enligt dem motsvarar ett värde av 1.920.000kr som förloras vid varje 35-års period. Vid val av tredjehandsalternativet skulle 44 ha produktiv skogsmark förloras vilket enligt dem motsvarar 2.640.000 kr på en 35 årsperiod. På sträckan mellan Baksjöberg till Kalvkullen förordar och att ledningen förläggs på den västra sidan om befintlig stamnätsledning. Detta för att privata markägare drabbas mindre och intrånget blir i större utsträckning på Sveaskog och andra skogsbolags marker. För dem själva blir skillnaden att de förlorar 2 ha skogamark på västra sidan jämfört med 5 ha om det östra blir antaget. Fastighetsägarna framför också att de inte anser att ledningsrätten ska gälla under obegränsad tid. - Vattenfall har noterat fastighetsägarens synpunkter och dessa kommer beaktas tillsammans med övriga inkomna yttranden i samrådet när sträckningsvalet ska göras. Vad det gäller fastighetsägarnas egna uträkningar på vilka ekonomiska värden skogen genererar ställer sig Vattenfall inte bakom dessa utan hänvisar till Skogsnormen som används för att beräkna värdeförluster. Ledningsrätten är något som inrättas av Lantmäterimyndigheten. SCA SCA har blivit kontaktade i det fortsatta samrådet, då sträckningen längs fastighetsgränsen planeras att gå helt på SCAs fastighet. Det har accepterats av SCA. Skanova Skanova har inget att erinra mot Vattenfalls planer att uppföra 150 kV ledningar för anslutning av vindkraft. I samband med detta avser Vattenfall att uppföra ställverk att anslutas till stamnätet. Dessa torde bli direktjordade, vilket måste medföra markpotentialmätningar, vilka Skanova önskar få möjlighet att delta i. - Vattenfall kommer meddela Skanova innan markpotentialmätningarna görs, för att Skanova ska få möjlighet att delta. Statens Geotekniska Institut (SGI) SGI har inga synpunkter från geoteknisk eller miljöteknisk synpunkt när det gäller alternativ eller generella aspekter. SGUs jordartskarta indikerar likartade förhållanden med moväxlande morän och torv samt förekomst av berg i dagen. SGI förutsätter att anläggningsarbeten vid kraftledningens uppförande görs i samråd med geotekniker. Borttagning av vegetation kan påverka områdets stabilitet. Anläggning av fundament i anslutning till vattendrag kan vara tillståndspliktigt och bör utredas vidare. SGI tar även upp att det i samrådsunderlaget saknas information om huruvida trästolparna kommer impregneras med kreosot. SIG anser att användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme och försiktighet i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. Sid 10 Samrådsredogörelse flera, vid val av sträckning. Även markkablar genom skogsmark kräver ett visst underhåll så att det inte växer träd över markkabeln, vilket skulle kunna skada den. Därför behövs ca 8 meter bred skogsgata som inte får växa igen. Elektromagnetiska fält avtar helt redan efter ca hundra meter från en kraftledning, varför det inte har någon betydelse ur magnetfältsperspektiv om ledningen kommer ytterligare någon kilometer bort från bebyggelse. Att anlägga en markkabel genom myrmark är inte lämpligt ur naturvårdssynpunkt. Att schakta i blöta marker kommer att förändra de geohydrologiska förhållandena i marken, vilket kommer att leda förändrade förhållanden som kan ge upphov till skador på både flora och fauna.. Det är noterat att skogsbruk inte är vanligt förekommande längs norra sträckningen, vilket som Vattenfall berör altenativ 1 och 2. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU har bedömt de geologiska och hydrologiska förutsättningarna längs de olika delsträckningarna. Huvuddelen av korridorerna berör terräng med morän och berg utan några speciella skyddvärda objekt ur geologisk synvinkel. Vid Lögdeälvens dalgång passerars dock en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering betraktas innehålla ett grundvattenmagasin med mycket goda uttagsmöjligheter. SGU förutsätter att man vid entreprenad vidtar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda grundvattnet. Inga undersökningstillstånd enligt minerallagen berörs av projektet och SGU har inget att erinra mot något av alternativen. - Vattenfall kommer att beskriva inverkan på isälvsavlagringen i MKBn har skickat tidigare författade underlag till Vattenfall gällande synpunkter på vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk, samt ett remissvar till Energimarknadsinspektionen gällande en ansökan om anslutning av Fäbodbergets vindkraftpark till Tuggen (vilken aktuellt ärende ersätter). Han har dock ej lämnat några synpunkter angående föreslagna ny kraftledningar. - Vattenfall noterar att ogillar vindkraft. Fäbodbergets vindkraftpark har fått tillstånd som nu överklagats. Trafikverket Trafikverket konstaterar att endast statliga vägar av tredjehandsalternativet berörs; väg 585 och 592. Trafikverket har inget att erinra mot förslagen under förutsättning att nedanstående punkter beaktas. Stolpar och stag ska vara placerade helt utanför vägområdet och för korsande ledning av väg krävs separat tillstånd. Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen. För längsgående luftledning inom byggnadsfritt avstånd (12m) krävs Länsstyrelsens tillstånd enligt väglagen. Sid 12 Samrådsredogörelse Nya transformatorstationer bör placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg, för dessa krävs bygglov eller Länsstyrelsens beslut enligt 45§ Väglagen. Enligt 44 § Väglagen krävs tillstånd vid ledningsdragning inom vägområdet - Vattenfall kommer att ansöka om de tillstånd som krävs. Vattenfall Vindkraft Vattenfall Vindkraft har ett icke-koordinatsatt tillstånd för vindkraftsparken Fäbodberget. Detaljprojektering av var inom området som vindkraftverk kommer ställas är beroende av utfall av bland annat vindmätningar, pågående tillståndsprocess och bästa tillgängliga teknik vid upphandling av turbiner för parken. I dagsläget så är det inte möjligt att säga vilken modell av vindkraftverk som kommer byggas och därmed inte möjligt att säga var de kommer vara placerade för att bäst utnyttja vindresursen i området. En kabeldragning för anslutningen av Vargträsk vindkraftspark genom vindkraftsområdet för Fäbodberget riskerar att innebära en i första hand försämrad produktion och i andra hand dyrare anläggningskostnad för dragning av internt elnät och internt vägnät för Fäbodbergets vindkraftspark Med det som grund anser vattenfall vindkraft att alternativet att markförlägga nätanslutningen av Vargträsk vindkraftspark inte är att föredra. Vattenfall Vindkraft har gjort utfästelser om att inte att bygga några anläggningar utöver en transformatorstation i omedelbar anslutning till vindkraftparken som skulle kunna begränsa framkomligheten för rennäringen. Påverkan på rennäringen av Vattenfall Eldistributions eventuella anläggningar i nämnda område bör därför utredas särskilt. - Vattenfall noterar detta. Ägarna till fastigheten framför att de i första hand önskar att ledningen ska byggas som kabel på västra sidan om befintlig stamnätsledning över Viskaliden på Sveaskogs mark. I andra hand som luftledning på västra sidan. - Vattenfall noterar dessa synpunkter som beaktas tillsammans med övriga inför val av sträckning. Åsele kommun Åsele kommun uppger i det skriftliga samrådet att de inte har något att tillägga det som sades vid samrådsmötet 9 september 2014. 2014-08-20 Till länsstyrelsen Västerbottens län Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4§ avseende nybyggnation av 150 kV-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kVkraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget sydöst om Blaklidens vindkraftpark. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information angående projektet. Handlingen redovisar Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningen. Samråd genomförs nu med berörda fastighetsägare, myndigheter och organisationer. De har till den 19 september 2014 på sig att lämna yttrande. Därefter kommer Vattenfall att sammanställa en samrådsredogörelse till länsstyrelsen. Vattenfall önskar att länsstyrelsen, efter genomförd komplettering, lämnar synpunkter enligt 6 kap 4 § miljöbalken samt tar beslut om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 § miljöbalken senast den 12 november 2014. Därefter kommer Vattenfall att färdigställa processen med miljökonsekvensbeskrivning samt ansökan till Energimarknadsinspektionen. Vi tar gärna emot synpunkter och information så tidigt som möjligt. Yttrandet lämnas skriftligt till Sweco Environment AB Box 110 901 03 Umeå Har ni några frågor är ni välkommen att kontakta eller e-post @sweco.se. på telefon Med vänlig hälsning Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Sweco VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: 0920-770 00 Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ [email protected] www.vattenfall.se Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 § Ny 150 kV kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen Åsele kommun, Västerbottens län 2014-08-20 Innehållsförteckning 1 2 3 4 Inledning ................................................................................ 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Koncessionsansökan 4 Lokalisering och alternativ ........................................................... 4 2.1 Lokalisering 4 2.2 Huvudalternativ och alternativa sträckningar 4 2.3 Nollalternativ 7 Utförande ............................................................................... 8 3.1 Luftledning 8 3.2 Markkabel 8 Förutsättningar ........................................................................ 9 4.1 Andra vindkraftprojekt 9 4.2 Kommunala planer 9 4.3 Berörda intressen 9 4.3.1 Landskap................................................................................. 9 4.3.2 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftliv............................................. 9 4.3.3 Markanvändning ....................................................................... 9 4.3.4 Hälsa och säkerhet .................................................................. 11 5 6 7 Förutsedd miljöpåverkan............................................................ 12 5.1 Landskapet 12 5.2 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv 12 5.3 Markanvändning 13 5.4 Bebyggelse och boendemiljö 13 Fortsatt arbete ........................................................................ 13 6.1 Förundersökning 13 6.2 Markupplåtelse 13 Tidplan ................................................................................. 13 2(13) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kV kraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget mellan Blaklidens vindkraftpark och ställverket Norrtjärn, genom ett så kallat påstick på planerad kraftledning från Blakliden. Figur 1. Översikt med nämnda vindkraftparker, samt anslutningspunkter. En anslutning planeras från Fäbodberget och en från Vargträsk. Dessa två går samman i en gemensam kraftledning vid Svenska kraftnäts två 400 kV ledningar (UL7 och U6 S3-7) i höjd med Baksjöberg. Därifrån går den planerade ledningen parallellt med 400 kV ledningarna söderut till strax norr om Lögda där 400 kV ledningarna fortsätter åt varsitt håll och den planerade sträckningen fortsätter parallellt med UL7 fram till Kalvkullen, se figur 1. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. 3(13) Vattenfall vill med denna handling presentera dessa planer och vill härmed samråda kring föreslagna ledningssträckningar med berörda fastighetsägare, myndigheter och organisationer enligt 6 kap 4 § miljöbalken. 1.2 Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs enligt ellagen tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och karta. Vattenfall avser att söka en koncession för anslutning av vindkraftpark Fäbodberget och en koncession för att ansluta Vargträsk så att båda vindkraftparkerna kan anslutas oberoende av varandra. Koncessionsbeslutet ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall betalar ett engångsbelopp för att få använda marken. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. 2 Lokalisering och alternativ 2.1 Lokalisering Den nya 150 kV ledningen blir 33-36 kilometer beroende på vilket alternativ som väljs. Av denna sträcka löper ca 29 kilometer parallellt med befintliga 400 kV ledningar och 4-7 kilometer i tidigare obruten terräng, se Figur 1. Kraftledningens utredningsområde berör Åsele kommun i Västerbottens län. 2.2 Huvudalternativ och alternativa sträckningar Vattenfall har identifierat alternativa ledningssträckningar. För att enklare beskriva dessa har den totala ledningssträckningen delats upp i tre delsträckor, Fäbodberget till Baksjöberg, Vargträsk till Baksjöberg och Baksjöberg till Kalvkullen. Anslutningen till planerad ledning mellan Blakliden och Norrtjärn kan endast göras där Blakliden-ledningen går parallellt med UL7 då endast den delen är dimensionerad att klara av lasten från vindkraftverken i Blakliden, Fäbodberget och Vargträsk. Detta innebär att en alternativ sträckning via UL6 S3-7 fram till Blakliden för påkoppling där inte är tekniskt genomförbar. Istället skulle då en sådan sträckning behöva fortsätta förbi ledningen mellan Blakliden och Norrtjärn till en planerad ledning mellan Kvällålidens vindkraftpark och Norrtjärn (se även avsnitt 4.1). Ett sådant alternativ skulle bli ca 10 km längre och ge en kraftledning genom Blaklidens vindkraftpark vilket kan innebära att lägena för vindkraftverken blir låsta istället för att kunna placeras optimalt efter bästa vindläge. Därför utreds detta alternativ inte vidare. Fäbodberget till Baksjöberg Det planerade stationsläget i vindkraftparken Fäbodberget är belägen ca 400 meter från de två 400 kV ledningarna, se figur 2. På sträckan mellan planerad station och de befintliga ledningarna har Vattenfall utrett två alternativa utföranden i samma sträckning; markkabel från stationen fram till parallellgång och sedan luftledning fram till Baksjöberg alternativt luftledning hela sträckan till Baksjöberg. Vattenfall förordar det förstnämnda alternativet som kommer att läggas längs en befintlig väg. 4(13) Figur 2. Karta över delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg med en utredningskorridor på 300 meter. Vargträsk till Baksjöberg Huvudalternativet är en luftledning som utgår i nordvästlig riktning från planerad transformatorstation i Vargträsk vindkraftpark, se figur 3. Efter ca 400 meter ändrar sträckningen riktning tillsydväst fram till södra delen av Fäbodbergets vindkraftpark. Sträckningen följer sedan den sydvästra kanten av Fäbodbergets vindkraftpark. Norr om berget Kullen viker sträckningen västerut till befintliga 400 kV ledningar där delsträckan planeras att anslutas till delsträckan från Fäbodbergets vindkraftpark. Andrahandsalternativet är en markkabel som går från planerad transformatorstation i Vargträsk vindkraftpark, genom Fäbodbergets vindkraftpark och fram till de två befintliga 400 kV-ledningarna där delsträckan planeras att gå ihop med delsträcka från Fäbodberget. Andrahandsalternativet går parallellt med markkabelsträckan från Fäbodberget sista biten fram till befintliga ledningar. Markkabeln kommer att förläggas längs planerade vägar inom vindkraftparkerna. Tredjehandsalternativet går söder om byn Baksjöliden och forsätter sedan mot nordväst fram till befintliga 400 kV ledningar där delsträckan planeras att gå ihop med planerad delsträcka från Fäbodberget. Vattenfall förordar Huvudalternativet. En luftledning i Huvudalternativet är mer driftsäker pga. att felsökning underlättas vid avbrott jämfört med markkabel i Andrahandsalternativet. Det är dessutom mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning och därför har Andrahandsalternativet valts bort. I ett tidigt samråd med Kungsörnsgruppen har Tredjehandsalternativet visats vara olämpligt ur rennärings- och kungsörnssynpunkt och därför valts bort. 5(13) Figur 3. Karta över delsträckan Vargträsk-Baksjöberg med en utredningskorridor på 300 meter. Baksjöberg till Kalvkullen Sträckan Baksjöberg-Kalvkullens två ledningsalternativ är att antingen gå väster eller öster om befintliga 400 kV ledningar, via UL7 och fram till Kalvkullen, se figur 5. Figur 4. Foto längs Svenska kraftnäts två parallellgående 400 kV ledningar. Fotot är taget i sydlig riktning. 6(13) 3 Utförande 3.1 Luftledning Planerad ny luftledning föreslås anläggas med träportalstolpar med enkel topplina, se Figur 6, med en total stolphöjd på 16-18 meter. Ledningsgatan blir ca 40 meter bred. Vid parallellgång i befintlig ledningsgata kommer befintlig gata att breddas cirka 15-20 meter. Detta innebär att ledningsgatan med en 150 kV ledning och en 400 kV ledning blir ca 60 meter bred och en gata med en 150 kV ledning och två 400 kV ledningar blir ca 80-90 meter bred. Ledningen kommer att trädsäkras. Figur 6. Exempel på 150 kV ledning på tvåbent trästolpe med enkel topplina. Att en ledning är trädsäker innebär att inga träd intill kraftledningen får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. 3.2 Markkabel Anslutningen av Fäbodbergets vindkraftpark planeras att göras som markkabel fram till parallellgång med 400 kV ledningarna. Detta är en sträcka på ca 500 meter och planeras i huvudsak följa en befintlig väg. Huvudsakligen kommer ledningen att förläggas genom schaktning. Markkabeln består av ett förband med tre separata kablar som kommer byggas i samma plan. Även en så kallad Q-kabel som fungerar som reservkabel planeras förläggas i samma schakt. Kablarna förläggs i ett ca 1 m djupt schakt som blir ca 1,5 m brett i markytan. Andrahandsalternativet är ca 4 km och planeras att utföras på liknande sätt i ett separat schakt. Då kablarna lagts ned fylls schaktet igen med de uppgrävda massorna. För att minimera risken för avgrävning placeras kabelskydd närmast ovanför kabelförbandet och närmare markytan läggs varningsband. För grävarbetet krävs ett arbetsområde på 10 m längs sträckningen beroende på terrängen. Då vägen kan nyttjas som arbetsområde minskar det område som ytterligare behöver tas i anspråk från skogsmark. Om berg i dagen eller stora block påträffas längs sträckningen kan sprängning eller styrd borrning komma att bli aktuellt. 8(13) 4 Förutsättningar 4.1 Andra vindkraftprojekt Vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk är två av ett flertal vindkraftsparker som planeras inom samma geografiska område i Västerbottens län och Västernorrlands län. Ytterligare ledningsdragningar planeras för anslutning av vindkraftsparkerna Kvällåliden och Bäckaskog i Åsele kommun, samt Blackfjället och Blodrotsberget i Örnsköldsviks kommun. För att kunna ansluta dessa vindkraftparker till stamnätet kommer ett nytt stamnätsställverk anläggas med placering vid Norrtjärn, se figur 1. Anslutning av vindkraftsparken Blakliden till Norrtjärn prövas förnärvarande av Energimarknadsinspektionen och övriga ledningar planeras inom kort lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 4.2 Kommunala planer Åsele kommun har en översiktsplan, antagen 1990. Åsele kommun har tillsammans med Dorotea och Vilhelmina kommuner tagit fram ett gemensamt plandokument som ett tillägg till respektive översiktsplan. Verksamheten bedöms inte stå i konflikt med aktuell översiktsplan. Inga detaljplaner berörs. 4.3 Berörda intressen 4.3.1 Landskap Landskapet består av förfjällsområden med stora inslag av vidsträckta berg och kullar. Området upptas av omväxlande barrskog, myrar och sjöar. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Under 1900-talets andra hälft avverkades stora arealer skog och därmed är ungskogar och hyggen en dominerande landskapstyp. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar och sjöstränder. 4.3.2 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftliv Naturmiljön längs ledningssträckningen karaktäriseras av skogsmark med inslag av våtmarker och sumpskogar, se figur 7 och 8. I landskapet finns också riksintresseområde för naturvård, naturreservat och nyckelbiotoper. Västerbottens inland är sparsamt inventerat när det gäller historiska lämningar vilket innebär att det i dagsläget finns begränsat underlag gällande forn- och kulturlämningar i området. Inga områden av riksintresse för kulturmiljön berörs. Skogarna kring ledningsalternativen är lämpat för jakt, fiske, bär- och svampplockning samt rekreation och nyttjas av det lokala friluftslivet. 4.3.3 Markanvändning Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag. Vid sidan av skogsbruket finns flera utpekade intresseområden för rennäringen som berörs av ledningsstråket. Vilhelmina norra sameby bedriver renskötsel i området. Området är vinter- och vårvinterbetesland och en del av området är utpekat som riksintresse för rennäring, se figur 7. 9(13) Figur 7. Översikt över de riksintressen och naturreservat som finns i området. 10(13) Figur 8. Översikt över övriga intressen som finns i området. 4.3.4 Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är starkast närmast källan och 11(13) avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av långvarig exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 µT (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder), men det finns egentligen ingen vetenskaplig grund för att peka ut en absolut exponeringsnivå. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. En utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält kommer att redovisas i MKB:n. 5 Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser de planerade ledningarna förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. Generellt har ledningsstråken planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt. 5.1 Landskapet Nya kraftledningar ger alltid en viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har stor betydelse för ledningens påverkan. Det är i huvudsak skogsklädda landskap som berörs av aktuell ledningssträckning. Landskapet bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför som liten. Den planerade ledningen följer en befintlig 400 kV kraftledning längs större del av sträckningen vilket innebär att intrånget begränsas. 5.2 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Ledningsstråket berör i huvudsak produktionsskog med uppväxande ungskog där påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. Ledningsstråket har planerats för att begränsa påverkan på kända naturmiljöintressen. Då området är rikt på våtmarker har intrång på dessa inte kunnat undvikas helt. Ledningsstråket korsar Lögdeälven i parallellgång med 400 kV ledningen, som är ett riksintresse för naturmiljö, se figur 7. Under sommaren/sensommaren utförs nu naturinventering vars resultat kommer att arbetas in i MKB:n. Ledningarna kan utgöra en potentiell risk för kungsörnar. Projektets konsekvenser för häckande kungsörn i området kommer att utredas mer under det fortsatta arbetet med MKB:n. Samråd kommer att hållas med berörda intressenter för att utreda förutsättningar och förekomst av kungsörn i området. Vid Lögdeälven finns kända historiska lämningar som vittnar om tidigare boplatser, se figur 8. Ledningen planeras här gå parallellt med befintlig 400 kV ledning. Byn Lögda är med i länsstyrelsens landskapsvårdsprogram Bevarandeplan för odlingslandskapet. En skrivbordsstudie kommer att tas fram för att studera kulturmiljön längs ledningsstråken. Skrivbordsstudien får utvisa om det finns behov av en kompletterande inventering i fält. Lögdeälven är utpekat som riksintresse för friluftslivet. Detta kommer att hanteras i MKB:n. 12(13) 5.3 Markanvändning Ledningsstråket berör Vilhelmina Norras samebys vinter- vårvinterland (januari-april). Nya ledningsstråk innebär generellt större påverkan än samordning med befintlig ledning. Lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden. Påverkan på rennäringens intressen kommer att utredas under kommande MKB-arbete. 5.4 Bebyggelse och boendemiljö Någon samlad bebyggelse finns inte närheten av ledningsstråket, men i Lögda finns det enskilda hus. I de fall dessa hus nyttjas för stadigvarande vistelse så kommer aktuella magnetfältsnivåer utredas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Genom att anpassa sträckningen har de mest betydande åtgärderna gjorts i enlighet med försiktighetsprincipen så att ingen påverkan uppkommer på människors hälsa eller säkerhet. 6 Fortsatt arbete Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen. Information och synpunkter som framkommer under samråden är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen kommer att fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggnings- som driftstid kommer att beskrivas. 6.1 Förundersökning Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. I ett senare skede görs en värdering av det intrång som ledningen medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (förundersökningstillstånd). Vattenfall kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan arbetena påbörjas. 6.2 Markupplåtelse Vattenfall har för avsikt att teckna markupplåtelseavtal med berörda markägare avseende rätten att uppföra och bibehålla ledningen. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter, samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som ledningsägaren avser att ansöka hos lantmäterimyndigheten. Inför tecknandet av avtalet får samtliga markägare ett erbjudande om ersättning för det intrång som ledningen innebär. 7 Tidplan Ansökan planeras att lämnas in under vintern 2014. Byggnation planeras att påbörjas så snart koncession erhållits, dock tidigast under 2015. 13(13) 2014-08-20 Till berörda fastighetsägare Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4§ avseende nybyggnation av 150 kV-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kV kraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget sydöst om Blaklidens vindkraftpark. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. Du är berörd av detta samråd i egenskap av registrerad fastighetsägare till en eller flera fastigheter som berörs av någon av de alternativa sträckningarna. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information angående projekten. Handlingen redovisar Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningarna. Inför prövningen ska Vattenfall ta fram miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel för respektive ledning och vill härmed samråda kring föreslagna ledningssträckningar med berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och föreningar. Ansökningar om ny koncession för linje skickas sedan in till Energimarknadsinspektionen. Inbjudan till samrådsmöte Vattenfall vill härmed bjuda in dig till ett samrådsmöte avseende den planerade kraftledningen. På mötet kommer det att finnas möjlighet att studera kartor och diskutera projektet, samt lämna synpunkter och önskemål. Representanter från Vattenfall och Sweco kommer att finnas på plats. Plats: Datum: Tid: Lögda Bygdegård i Lögda, Åsele kommun Tisdagen den 9 september 2014 Kl 18-20. Kl 18 hålls en kort presentation om projektet. Förutom att informera som projektet är syftet med mötet att inhämta synpunkter och önskemål från berörda. Vi ber er att informera eventuella arrendatorer eller andra nyttjanderättshavare som berörs av ledningssträckningen och projektet och samrådsmötet. Du är välkommen att lämna dina synpunkter på mötet eller skriftligen senast den 19 september 2014 till Sweco Environment AB, Box 110 901 03 Umeå Har du några frågor är du välkommen att kontakta eller e-post på telefon Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Med vänlig hälsning VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: 0920-770 00 Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ [email protected] www.vattenfall.se 2014-08-20 Till myndigheter, organisationer, föreningar och berörda samebyar Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4§ avseende nybyggnation av 150 kV-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kV kraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget sydöst om Blaklidens vindkraftpark. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information angående projekten. Handlingen redovisar Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningarna. Inför prövningen ska Vattenfall ta fram miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalkens 6 kapitel för respektive ledning och vill härmed samråda kring föreslagna ledningssträckor med berörda fastighetsägare, samebyar, myndigheter, organisationer och föreningar. Ansökningarna om ny koncession för linje skickas sedan in till Energimarknadsinspektionen. Inbjudan till samråd Vattenfall vill härmed bjuda in er till samråd avseende de planerade nya ledningarna. Ni är välkomna att lämna era synpunkter skriftligen senast den 19 september 2014 till Sweco Environment AB Box 110 901 03 Umeå Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta eller e-post @sweco.se på telefon Med vänlig hälsning Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Sweco Environment AB VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: 0920-770 00 Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ [email protected] www.vattenfall.se Förteckning/sändlista myndigheter och organisationer Bergsstaten Naturskyddsföreningen i Västerbotten Boverket Elsäkerhetsverket Västerbottens ornitologiska förening Västerbottens ornitologiska förening, Kungsörnsgruppen Försvarsmakten HKV Luftfartsverket (LFV) Lycksele flygplats Västerbottens läns Botaniska Förening Vilhelmina Norra Sameby Baksjölidens byaförening Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) Post- och telestyrelsen (PTS) Strålsäkerhetsmyndigheten Svenska Kraftnät Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Sveriges Geotekniska Institutet (SGI) Trafikverket Sametinget Skogsstyrelsen Åsele kommun Länsstyrelsen i Västerbotten Skanova Lycksele kommun Örnsköldsvik kommun Lögda Bygdegårdsförening Lögdasjöns FVO Åsele jaktvårdskrets Fredrika skoterklubb Vapstens sameby 2014-10-21 Till fastighetsägare längs föreslagen sträckning Vargträsk-Baksjöberg Fortsatt samråd enligt miljöbalken 6 kap 4§ avseende nybyggnation av 150 kV-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vi har tidigare skickat ut information om alternativa stråk för att ansluta Vargträsk vindkraftpark till elnätet. Vi har fått in synpunkter från flera fastighetsägare, myndigheter och organisationer. Dessa har vi tagit del av och kommer att beakta i vårt fortsatta arbete. För delsträckningen mellan Vargträsk och Baksjöberg förordar Vattenfall fortfarande luftledningsalternativet som går så nära Fäbodbergets vindkraftpark som möjligt. I samrådet har Vattenfall fått in synpunkter där markkabelalternativet förordas. De nackdelar som Vattenfall ser med markkabel är: Med markkabel skulle en ny transformatorstation behöva byggas intill de två befintliga stamnätsledningarna intill Fäbodbergets vindkraftpark. I tillståndsprocessen för vindkraftsparken Fäboberget har det getts löften om att inte uppföra byggnader i området kring befintliga 400 kV ledningar. Detta skulle enligt tidigare information inte accepteras av samebyn. För att kunna uppföra en sådan station skulle nya vägar behöva byggas, alternativt förstärkning av de vägar som finns, och det skulle i sin tur leda till byggtrafik under en period och ökat markintrång. Ur vindkraftparkens produktionssynpunkt så är den beroende av en väl fungerande elnätsanslutning. Vattenfall kan konstatera att vid nyttjande av markkabel är det vara svårare att finna felet vid ett kabelbrott och att produktionsbortfallet innebär en hög kostnad för vindkraftexploatörerna. Om det blir avbrott så kommer även markägare med arrendeavtal med vindkraftprojektörerna att drabbas av minskade intäkter. Att förlägga en markkabel, är 5-7 gånger dyrare än en luftledning. Dels är själva kabeln mycket dyrare än en luftledningskonstruktion, men även anläggningskostnaden är högre, då kabeln ska grävas och eventuellt sprängas ner. Eftersom massor från schaktet kommer behöva forslas bort liksom nya massor behöver tillföras är det nödvändigt att anlägga en väg intill markkabeln för att det ska vara framkomligt med sådana fordon. Givetvis finns också fördelar med markkabel, exempel på sådana är: Påverkan på landskapet uteblir. Men då luftledningen planeras att byggas i träportalstolpar bedöms inte påverkan vara särskilt stor. Med markkabel blir intrånget för enskilda markägare mindre. Istället för en ledningsgata på ca 40 meter, som undantas från skogsbruket, kräver en markkabel endast att ca 20 meter skogsgata avverkas inför byggnation, varav ca 12 meter tillåts växa igen och återgå till skogsproduktion. VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: 0920-770 00 Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ [email protected] www.vattenfall.se Vattenfall fortsätter att undersöka möjligheterna att förlägga en markkabel enligt sträckningen inom stråket i samrådsunderlaget. Parallellt fortsätter Vattenfall att utreda lämplig luftledningssträckning som innebär minsta möjliga påverkan. Bifogat detta brev finns en karta med förslag på en luftledningssträckning som så långt som möjligt följer rågången mellan fastigheter samt är anpassat efter ytterligare synpunkter som inkommit under samrådet. Sträcket på kartan (den planerade sträckningen) motsvarar ca 40 meter, vilket i sin tur motsvarar den bredd som ledningsgatan planeras att bli. Har ni synpunkter på denna sträckning, eller förslag på ändringar av sträckningen som berör din fastighet är ni välkomna att höra av er så snart som möjligt. Dock senast den 7 november. Har ni önskemål att träffa Vattenfalls representant , så skulle det vara möjligt den 5 november alernativt att vi träffas den 6 november på fm för att diskutera de olika alternativen. Kontaktuppgifter: e-post telefon @sweco.se Sweco Energuide AB, Box 34044 100 26 Stockholm Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Med vänlig hälsning Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum 2014-11-13 Ärendebeteckning 407-6187-2014 Lagstiftning Enligt 2 kap 8 a § ellagen ska bestämmelserna i 6 kap miljöbalken tillämpas i ärenden om nätkoncessioner för linje, vad gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag. Av 6 kap 4 § miljöbalken framgår bl. a. följande ”Den som avser att bedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken skall samråda med länsstyrelsen.” Av 6 kap 5 § framgår att Länsstyrelsen ska besluta i frågan om verksamheten medför betydande miljöpåverkan eller ej. Beslutet får inte överklagas särskilt. Av 3 § samt bilagorna 1 – 2 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att projektens karaktäristiska egenskaper, projektens lokalisering och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper ska beaktas vid bedömning av om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Gällande projektets lokalisering anges att miljöns känslighet ska beaktas, med särskild uppmärksamhet på bland annat våtmarker. Detta beslut kan inte överklagas. Beslutande Miljöhandläggare Detta beslut är godkänt i Länsstyrelsens elektroniska system och har därför ingen namnunderskrift. Bilaga: 1. Yttrande över samråd från Länsstyrelsen i Västerbotten 2 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum 2014-11-13 Ärendebeteckning 407-6187-2014 Bilaga 1 Samrådsyttrande inför ansökan om linjekoncession för ny 150 kV kraftledning från de planerade vinkraftparkerna Fädbodberget och Vargträsk och till Kalvkullen i Åsele kommun Länsstyrelsen i Västerbotten har den 21 augusti 2014 tagit emot samrådsunderlaget inför ansökan om nätkoncession. Ärendet kompletterades med samrådsredogörelse den 2 oktober 2014. För stäckningen mellan Fädbodberget och Baksjöberg förordar Länsstyrelsen huvudalternativet. Mellan Vargträsk och Baksjöberg anser Länsstyrelsen att 2:a handsalternativet mest lämpligt då det tar mindre mark i anspråk. För sträckan mellan Baksjöberg och Kalvkullen har bolaget i underlaget bara angett att ledningen ska gå på västra eller östra sidan om befintlig kraftledning men inte beskrivit skillnaderna på dragningarna. Utifrån det är det svårt att ta ställning till vilken sida av ledningen som är mest lämplig. Av de yttranden som inkommit så anser de flesta att västra sidan är mest lämplig, mest av anledningen att det är bolagsskog och inte på samma sätt drabbar privata markägare. Följande synpunkter är viktiga att beakta i det kommande arbetet med framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). - Våtmarker av klass 2, 3 och 4 berörs av den planerade sträckningen. Utformning och metod för anläggande av ledning i anslutning till våtmarkerna ska beskrivas utförligt. Påverkan och skadelindrande åtgärder ska beskrivas. Det är särskilt viktigt att påverkan på våtmarkernas hydrologi tydliggörs. För våtmarker av klass 1 och 2 är det bästa om man kan styra planeringen så att det så lite som möjligt påverkar. - I MKB:n ska den problematik som kraftledningen kan ge upphov till för fågelfaunan beskrivas, främst rödlistade arter, och eventuella skadelindrande åtgärder som kommer att vidtas. I området finns mycket kungsörn. Beskriv tydligt hur kungsörnen kan komma att påverkas. - Inom de planerade sträckningarna finns flera kända kulturhistoriska värden som sannolikt kan komma att beröras av ledningsdragningen. De fornlämningar som finns inom detta område registrerades på 1970-talet och har aldrig mätts in med GPS. Detta innebär att fornlämningarnas markering på kartan inte nödvändigtvis helt överensstämmer med det faktiska läget. Det är därför nödvändigt att en fältbesiktning genomförs där dessa fornlämningar lägesbestäms. Det 3 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum 2014-11-13 Ärendebeteckning 407-6187-2014 ofta finns okända fornlämningar i närheten av registrerade fornlämningar. För att undvika att okända fornlämningar kommer till skada i samband med ledningsarbetet är det dessutom viktigt att det närområde som kommer att beröras av arbetet avsöks och eventuella tidigare okända fornlämningar mäts in och dokumenteras. Hela yttrandet från kulturmiljö med kartor finns som bilaga till detta yttrande. - MKB:n bör ges svar på hur de olika delsträckorna och alternativa anslutningar påverkar rennäringens riksintressen och samebyns förutsättningar i området i stort. Den bör besvara: o hur områdena nyttjas inom renskötseln o vilka skador som kan bli under uppbyggnadsfas, vid drift/underhåll och de kumulativa effekter som kan förväntas bli sett till närregionen. o de skadelindrande åtgärder som föreslås i MKB och de som senare vidtas ska vara relevanta och tillräckliga utifrån ingreppens inverkan för renskötseln. Att det åtgärderna har tagits fram i samråd med samebyn (att det är åtgärder som samebyn menar kan ge faktiskt lindring) är av stor vikt. Eventuella konsekvenser för närliggande samebyar bör framgå (ev direkta-indirekta effekter med anledning av kraftledningen.) - I MKB:n är det även viktigt att beskriva förutsättningarna för drift och underhåll. Hur drift och underhåll utförs, med vilka intervaller och under vilka förutsättningar är viktigt att beskriva. Det är även viktigt att redogöra för vilka skyddsåtgärder och skadeförebyggande åtgärder som kan och ska vidtas för att i samband med drift och underhåll undvika skador på framförallt våtmarker och vattendrag samt för skyddsvärda arter. Bilaga: 1. Kulturmiljös yttrande och kartor 2. PM och checklista för rennäringsavsnittet i MKB (eget dokument) 4 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum 2014-11-13 Ärendebeteckning 407-6187-2014 Bilaga 1 -Yttrande från kulturmiljö Inom de planerade sträckningarna finns flera kända kulturhistoriska värden som sannolikt kan komma att beröras av ledningsdragningen. Vid Baksjöliden finns fornlämningar i form av två längre fångstgropssystem I området har man dessutom tidigare hittat en spjutspets i stenmaterial ( ). Detta kan indikera att det finns ytterligare idag ej kända fornlämningar i området, t.ex. i form av ytterligare fångstgropar eller boplatser. I området finns även en kulturhistorisk lämning i form av ett område med industrilämningar 1). Dessa omfattar bland annat en besparingsdamm med dammvall, en skvaltkvarn och en kraftverksruin. Väg 585 och 1465 är också utpekade som särskild kulturhistoriskt värdefulla på grund av dess ålderdomliga karaktär. Väg 585 har dessutom sin ursprungliga sträckning. Lämplig hänsyn för att bevara vägarnas kulturhistoriska värden är att bredd, sträckning och grusbeläggning behålls och att dikning utförs varsamt. Vid Lögdasjön finns även ett större antal registrerade fornlämningar. Det är främst tre av dessa som kan komma att påverkas av ledningsdragningen. Dessa är samtliga fångstgropar De fornlämningar som finns inom detta område registrerades på 1970-talet och har aldrig mätts in med GPS. Detta innebär att fornlämningarnas markering på kartan inte nödvändigtvis helt överensstämmer med det faktiska läget. Det är därför nödvändigt att en fältbesiktning genomförs där dessa fornlämningar lägesbestäms. Det ofta finns okända fornlämningar i närheten av registrerade fornlämningar. För att undvika att okända fornlämningar kommer till skada i samband med ledningsarbetet är det dessutom viktigt att det närområde som kommer att beröras av arbetet avsöks och eventuella tidigare okända fornlämningar mäts in och dokumenteras. För detta arbete kan ni anlita någon av de arkeologiska undersökare som anmält intresse om att utföra uppdragsarkeologi i Västerbottens län 2014: http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/samh allsplanering-och-kulturmiljo/arkeologi-ochfornlamningar/Förteckning intresseanm 2014.pdf. Det kan bli nödvändigt med särskilda tillstånd eller särskild hänsyn i de fall fornlämningar kommer att beröras av arbetet. Detta kan avgöras först när lämningarna lägesbestämts. Den industrilämning och de kulturhistoriskt värdefulla vägar som finns i området utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Detta innebär att de inte är skyddade enligt kulturmiljölagen, men de omfattas trots detta av hänsynskraven i miljöbalken. 5 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum 2014-11-13 Ärendebeteckning 407-6187-2014 Vid frågor kan företaget kontakta mig via nedanstående kontaktuppgifter. Bilagor: Karta över Baksjölidenområdet (eget dokument) Karta över Lögdasjöområdet (eget dokument) 6 Blodrotberget Samebyn vill inte ha nya ledningar i området utan anser att befintlig ledning ska anslutas så nära 400 kV-ledningen som möjligt. Transformatorstationen bör ligga så långt norrut som möjligt inom planerad park, Samebyn påminner om att det gäller skyddszon på 700 meter kring flyttleden. Vargträsk/Fäbodliden JW beskriver den tidigare processen och att Vattenfall tidigare plan att ansluta norrut inte är möjlig att genomföra. Det innebär att en ny koncessionsansökan krävs eftersom är att ansluta ställverket i Norrtjärn istället. Sen tidigare är markförlagd kabel planerad för den park som ligger närmast. Samebyn anser att Vattenfall förnya diskussionerna med Skellefteå Kraft för anslutning norrut. Se även under allmäntStällverk Norrtjärn Samebyn lämnade inga specifika synpunkter på ny placering av ställverk inom fastigheten Norrtjärn XX. Samebyn vill samla intrånget och ser helst att den kan planeras inom Blodrotbergets vindpark Allmänt påpekar att det som Vattenfall planerar innebär att befintlig kraftledning breddas genom hela samebyn vilket är negativt för rennäringen. MS lyfter de slutsatser som sammanställt utifrån forskningsresultat och uppmanar oss att ta del av dem. beskriver att de är kända och att det kommer att hanteras i MKBerna. Vid pennan Baksjöberg till Kalvkullen Huvudalternativet för sträckan Baksjöberg-Kalvkullen är att gå väster om befintliga 400 kV ledningar alternativt via UL7 och fram till Kalvkullen, se bilaga 1 och 2. Vattenfall förordar huvudalternativet. SYNPUNKTER PÅ LEDNINGSDRAGNING Ledningsstråken berör Vapstens samebys vinterbetesland. Vapstens sameby motsätter sig planerna på nya vindkraftparker med tillhörande kraftledningar då hela området är av stort värde för samebyns renskötsel. Tillstånd för vindkraftsparkerna har beviljats av mark- och miljödomstolen. Samebyn är beredda att ta en domstolsprocess för att förhindra att vindkraftparkerna kommer till stånd. Sammanfattningsvis menar företrädarna för samebyn och att det är viktigt att frågan ses ur ett helhetsperspektiv vad gäller de konsekvenser som uppstår av dels den redan byggda vindkraftparken på Storrotliden, de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk, samt dels planerna på nya kraftledningar. Samebyn har redan idag sett konsekvenser av vindkraftetableringen på Stor-Rotliden. Konkret handlar det om att renarna i Vapsten i större omfattning än normalt styrts söderut efter påverkan från den vindkraftparken. Det sker en naturlig strövning längs Lögde älv mot Lögdeå och söderut, men sedan vindkraftparken på Stor-Rotliden byggdes har det skett i ökad omfattning jämfört med tidigare. Detta medför sammanblandningar av renar med Vilhelmina norra sameby med merarbete och ökade kostnader för bevakning, samlingar och renskiljningar för renskötarna. L-J O menar att det kan krävas ett stängsel till skydd för att hindra att renströvningen söderut sker. Sammanblandningarna skapar konflikter mellan samebyarna vilket är påfrestande för alla parter och skapar motsättningarna som kan medföra ohälsa hos den enskilda individen. Påverkan av de intrång som sker får därmed påverkan på hela familjer inom rennäringen. L-O J och L O menar att om planerna på vindkraftparkerna Fäbodliden och Vargträsk genomförs så blir området obrukbart för rennäringen. En sådan påverkan får konsekvenser för en långsiktigt hållbar renskötsel inom Vapsten sameby. Med långsiktighet menas i det här fallet att renskötseln också ska vara möjlig att bedriva för kommande generationer i samebyn såväl miljömässigt, som ekonomiskt och socialt. En grundläggande värdering är att all planering av markanvändning ska ha sin utgångspunkt utifrån renens behov. Utifrån dess behov av föda, betesro och skydd ska hänsyn tas menar L-J O och L O. Med renens behov i centrum kan också renskötseln bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i samebyn. 3 INFORMATION OM VAPSTENS SAMEBY Samebyns betesområde sträcker sig från Norska gränsen ner till kustlandet vid Bottenviken, Vapstens sameby består för närvarande av tre vinterbetesgrupper. Var dessa grupper befinner sig 2014/2015 framgår av karta, se bilaga 3. Förflyttningen till och från vinterbeteslanden sker med hjälp av lastbil. De renar som stannar på Stöttingfjället och som vandrar ner till vinterbeteslandet är de som idag påverkas av StorRotlidens vindkraftpark och i större omfattning vänder söderut jämfört med tidigare, se bifogad karta. Fäbodberget och Vargträsk ingår i Vapstens samebys vinterbetesmarker. Strax söder om huvudalternativ Fäbodberg-Baksjöberg finns ett område utpekat som riksintresse för rennäring. Med trivselland menas ett område där renarna naturligt vistas ofta med bra betesförutsättningar. Trivselland är också lämpliga uppsamlingsområden för större renhjordar. Det påpekades att de kärnområden som finns redovisade som riksintressen för rennäringen var viktiga områden när de ritades ut men att de inte representerar dagens förhållanden och kan egentligen helt bortses från i dagsläget. De utgjorde även vid utpekandet endast en delmängd. För Vapstens sameby utgörs det totala intrånget av tryck från närings- och fritidsintressen, järnvägar och annan infrastruktur, samhällsutbyggnad, skogsbruk, gruvdrift, turist- och sportanläggningar, jakt och fiske samt fritidsbebyggelse. Till detta tillkommer vindkraftsutbyggnaden, såväl redan uppförda vindkraftparker som planerade. Diskussioner förs om vart gränsen går för när rennäringen inte längre kan upprätthållas inom Vapstens sameby. och menar att gränsen för intrång i samebyn nu är nådd. Påverkan på renar av vindkraftledningar diskuterades och hänvisar till forskningen om renar och kraftledningar som bedrivits av norska forskare, bl.a. Nelleman. I kommande MKB skall de kumulativa effekterna redovisas. 4 SAMEBYNS SYNPUNKTER PÅ FÖRESLAGNA LEDNINGSSTRÄCKNINGAR och poängterar att då man från samebyns sida helt motsätter sig uppbyggnaden av vindkraftparkerna Fäbodliden och Vargträsk ser man inte något skäl till att samebyn skall yttra sig över kraftledningar som tillhör vindkraftparkerna. Generellt anser dock företrädarna för samebyn att: - - nya kraftledningar ska vara markförlagda för anläggande av nya kraftledningar skall kortaste anslutningsvägen väljas till befintliga kraftledningar. Ledningsalternativ för Vargträsk som går genom en vindkraftpark Fäbodberget ska väljas framför andra alternativ för att orsaka minsta intrånget om ändå parallellgång med befintlig ledning blir aktuellt, oavsett rennärings önskemål om marklagd kabel, ska det ske med minsta möjliga avstånd mellan ledningarna hållas oavsett topografiska förhållanden e.t.c., ingen ”krok” skall göras som innebär ytterligare markintrång. K J informerade om att det krävs mer vägar och en ny transformatorstation om markkabelalternativet väljs. 5 NÄSTA STEG Protokoll från mötet skickas till samebyn för synpunkter. Vid pennan Från: Till: Datum: VB: Samråd för Fäboberget/Vargträsk samt Borgsjö den 14 januari 2015 11:56:16 Från: Skickat: den 18 december 2014 14:53 Till: m Ämne: Samråd för Fäboberget/Vargträsk samt Borgsjö Vilhelmina norra sameby lämnar följande yttrande av dragningen för ledningen vid vindkraftsparken Fäboberg. Samebyn förordar alternativ 2 då det är minst påverkan på rennäringen. Ledningen går genom ett område som redan är fördärvat pga vindkraftsparken. Samebyn har stor påverkan av vindkraftsparker och kraftledningar och de kumulativa effekterna är redan kännbara för samebyn. Alternativ 1 och 3 avvisar Samebyn helt. Samebyn hänvisar till forskning om kraftledningsgator Renar och Vindkraft Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby NATURVÅRDSVERKET VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Förord Det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor och landskap, marina miljön, fåglar, fladdermöss och andra däggdjur. I tidigare studier av vindkraftsanläggningars miljöpåverkan har det saknats en helhetsbild av de samlade effekterna. Det har varit en brist vid planeringen av nya vindkraftsetableringar. Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och förmedla vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och fyra så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter nationellt samt internationellt inom fyra områden. Resultaten ska ge underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt planerings- och tillståndsprocesser i samband med etablering av vindkraftsanläggningar. För att säkra kvalitén på redovisade rapporter ställer Vindval höga krav vid vetenskaplig granskning av forskningsansökningar och forskningsresultat, samt vid beslut om att godkänna rapporter och publicering av projektens resultat. Den här rapporten har skrivits av Dr. vid Sveriges Lantbruks universitet (SLU), Dr. vid UNEP Grid- Arendahl, Prof. vid Högskolan Dalarna, och Fil. Mag. vid SLU och Dr. vid Länsstyrelsen i Jönköpings län. Skribenterna svarar för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Författarna vill också rikta ett tack till Malå sameby för tillgången till GPS-data från renarna i studieområdet, samt för information och diskussioner om hur renarna använder beteslandet i studieområdet. Vindval i maj 2013 3 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Summary 8 Inledning Renens ursprung Störningsstudier på ren Lokala studier – störning av individer nära en störningskälla Regionala studier – undvikande av utbyggnader Störningsstudier av domesticerade renar 11 12 13 13 14 15 Material och Metoder 18 Studieområde18 Habitatvariabler20 Vegetationstyp och skogens höjd 20 Vägar och kraftledningar 21 Vindkraftsparkerna under byggfasen 22 Väderlek 23 Topografi 23 Spillningsinventering23 Analys av spillningsdata 24 GPS på ren 25 Analys av renens hemområden 25 Analys av renens rörelsemönster 26 Resultat 28 Spillningsinventering28 GPS på ren 33 Renarnas hemområden och rörelsehastighet 33 Diskussion 38 Slutsatser 41 Kontrollprogram rennäring 42 Referenser 45 4 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Sammanfattning Vindkraft är en källa till förnyelsebar energi, men det finns en oro över negativa effekter på nyckelarter i både skogsområdet och i fjällområdet. I vår genomgång av tidigare rapporter om effekter av störningar på ren och caribou visas att renar kan undvika områden med infrastruktur och mänsklig aktivitet med upp till 10–15 km. När man får effekter av en störningskälla på stora avstånd, dvs. på den regionala skalan (> 2 km), har renarnas beteende i relation till en störningskälla på lokal nivå (< 2 km) mindre betydelse i en helhetsbedömning av störningskällans betydelse. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det därför viktigt att långsiktigt studera renarnas användning av hela betesområdet, eftersom användningen kan skifta från år till år och mellan olika säsonger beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. I den här rapporten vill vi delge ny information om hur befintlig infrastruktur i form av vägar och kraftledningar i landskapet och byggfasen av ny infrastruktur för vindkraft påverkar renens fria strövning inom ett sommar betesområde i skogen. I Malå kommun i Västerbottens län byggdes från maj 2010 till november 2011 två mindre vindkraftsparker, om 8 respektive 10 verk, på bergen Storliden och Jokkmokksliden ett par mil norr om Malå samhälle. Området i och omkring vindkraftparkerna används av renarna i Malå sameby under hela barmarks perioden och då framförallt under kalvning och försommar. Data som representerar renarnas användning av området under den här tiden har samlats in både före (år 2008 och 2009) och under byggfasen (år 2010 och 2011). Det har gjorts genom att göra spillningsinventeringar över området under 2008–2011, vi har även analyserat renarnas rörelsemönster och hemområden under 2008–2010 genom att analysera positionsdata från GPS-halsband som suttit på 9–16 vajor som rört sig i området. Med analyser av renarnas rörelsehastighet, samt hemområdesutbredning i förhållande till väderlek, vegetation, avstånd till eller täthet av infrastruktur kan vi studera vad som styr renarnas rörelsemönster. Vi har här studerat hur området där parkerna har konstruerats har påverkat renarnas val av betesområde vilket ger en bild av den sammanlagda påverkan i området under byggfasen. Området runt bergen Storliden och Jokkmokksliden kännetecknas av kuperad skogsterräng varvat med sjöar, myrar och skogar. Det är sedan tidigare präglat av skogsbruk och av gruv- och täktverksamhet. Några allmänna riksvägar delar av studieområdet i tre sektioner. Östra och västra delen separeras av den allmänna vägen norrut mot Mörttjärn (vägnr 1031) och av flera mindre byar. Det östra området delas sedan i en nordlig och en sydlig del av vägen mellan Östra Lainejaure och Grundträsk, samt en kraftledningsgata med en 30 kV-kraftledning som sträcker sig i öst-västlig riktning genom hela studieområdet, vilken breddades under projektperioden för att ge plats för en 145-kV kraftledning. De relativt branta bergssidorna på framförallt 5 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Jokkmokksliden och de mindre berg som ligger öster om Jokkmokksliden och sjöarna i området, gör att de naturliga passagerna för renarna förbi de båda bergen blir som smala korridorer i terrängen. Med hjälp av GPS-data har vi skattat renarnas hemområden samt identifierat 7 möjliga naturliga passager mellan de olika betesområdena, fyra stycken går över Mörttjärnvägen och tre passager går över Grundträskvägen. De fyra passagerna som går över Mörttjärnvägen ligger alla i närheten (0–4 km) av de berg där vindkraftsparkerna har byggts och användningen av dessa ser ut att ha påverkats negativt under etableringen av vägar, kraftledningar och vindkraftverken i vindkraftparkerna. Detta bekräftas också i den statistiska analysen av renens hemområden. Renarnas rörelser i passagerna över Grundträskvägen verkar vara mer opåverkade. Dessa passager ligger också en bit bort (4-8 km) från de berg som har bebyggts med vindkraftparkerna. Renens tydliga reduktion i användningen av dessa passager i närheten av utbyggnadsområdet kan därför mest troligt förklaras av störningar under byggfasen av vindkraftparkerna. Resultaten från skattningen av habitatmodellerna för både spillning och GPS-data visar på ett negativt samband mellan en ökad täthet av vindkraftsparkerna och dess infrastruktur och förekomst av ren. Det fanns dock en skillnad i hur renarna använde de två bergen redan före byggstart. Enligt renskötarna i området, samt enligt spillnings- och GPS-data använde renarna Jokkmokksliden mindre jämfört med Storliden och övriga regionen. Den här skillnaden kan förklaras av att det är sämre renbeteskvalité på Jokkmokksliden jämfört med på Storliden. Mängden inventerad spillning över hela studie området under sista året av byggfasen var 60 procent lägre än under året före byggstart, och på Storliden var mängden spillning hela 80 procent lägre, medan det var liten skillnad i mängden spillning på Jokkmokksliden mellan de olika åren. Under 2010 fann vi också att renarna undvek en buffertzon på 3,5 km runt anläggningarna, före byggstart undveks endast Jokkmokksliden med 3 km. Spillningsdata visade vidare att renarna undvek den befintliga 30 kV-kraftledningen samt den nya 36 kV-kraftledningen på framförallt Jokkmokksliden under första årets byggfas men inte under det andra året. Förklaringen till detta är förmodligen att ledningarna på Jokkmokksliden anlades under 2010 medan de på Storliden anlades under 2011 och bägge ledningarna togs i drift först i december 2011. Renarna har alltså undvikit området under byggfasen men inte själva kraftledningen när den inte varit i drift. Dessa kraftledningar är betydligt mindre kraftledningar än de 132–420 kV-kraftledningar som har dokumenterad negativ effekt på domesticerad ren och vildren i Norge. Analysen av GPS-data visar också tydligt att renarna har en ökad rörelsehastighet (vilket kan liknas vid sämre betesutnyttjande) i närheten av de allmänna vägarna och att de också undviker att vistas nära allmänna vägar. 6 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Vindkraftsanläggningar medför nästan alltid en koncentration av vägar, transformatorstationer och kraftledningar inom ett väldigt litet området. Till skillnad från själva vindkraftparken, som ofta är placerad högt upp i terrängen, kan tillhörande infrastruktur i dalgångar och låglänt terräng påverka renarnas naturliga vandringsvägar mellan olika betesmarker och leda till en ytterligare fragmentering av landskapet. Om man ska bygga vindkraftparker i renskötselområdet på höjder och berg där man kommit fram till att parken inte stör rennäringen, är det alltså av yttersta vikt att också planera infrastrukturen kring vindkraftparken så att den inte stör renarnas vandringsvägar mellan olika betesområden. Dessa studier är genomförda före och under byggfasen och resultaten visar att renarna har påverkats negativt i användningen av området under byggfasen, fler studier behövs för att få en uppfattning om hur vindkraften påverkar renarna under driftsfasen som kan vara i 20–25 år. Kunskapen om hur bullret från turbinerna påverkar djuren är mycket begränsad. Kommer renarna att återvända till området och bruka det i samma utsträckning som innan vindkraftverken byggdes? Man ska också ta i beaktande att detta var en byggfas av relativt små vindkraftsparker om endast 8 och 10 verk, men ändå har de en betydande påverkan på renarnas användning av området, uppförandet av större parker får sannolikt inte mindre påverkan på renarnas möjlighet att använda betesmarkerna effektivt under byggfasen. Sammantaget visar resultaten i studien att renarna har undvikit området, reducerat användningen av flyttvägar i närheten av utbyggnadsområdet under byggfasen av vindkraftparkerna jämfört med före byggfas. I tillägg har vi också sett ett undvikande av befintlig infrastruktur, som större vägar och kraftledningar (30 kV–145 kV). Resultaten överensstämmer väl med tidigare studier av både domesticerad ren, vildren och caribou. 7 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Summary In the track of ever-expanding new infrastructure, such as wind power, roads and power lines, it becomes increasingly important to map and understand how free-ranging animals and wildlife respond. During the past decades, human – Rangifer interactions have been assessed in over a hundred studies, with a strong bias on wild reindeer and caribou, although more recently also studies on domesticated reindeer in Norway, Finland, Sweden and Russia have been done with similar results. To clarify further the possible responses of domesticated reindeer to various disturbance sources, a review was made of over 15 existing disturbance studies of domesticated reindeer, we also discuss the effect of domestication on reindeer. The review shows the same pattern of avoidance in domesticated reindeer as for wild reindeer and caribou despite the domestication process. Sami reindeer husbandry today is an extensive form of pastoralism, which has led to a low degree of tameness among the reindeer. Domesticated reindeer can avoid infrastructure and human activity up to 12 km from the disturbance source and the avoided distance may shift between seasons and years and type of disturbance source, as well as diminish during periods of extreme starvation or insect harassment, similar to observation in wild reindeer and caribou. To get an overall picture of how the reindeer use their grazing land, it is therefore important to study large-scale and long-term habitat use of the reindeer whether they are domesticated or not. In this report, we want to share new information on how existing infrastructure such as roads and power lines in the landscape and construction phase of a new infrastructure for a wind farm affects the free roaming of the reindeer in a summer grazing area in a managed forest in northern Sweden. In Malå community in northern Sweden wind farms containing 8 and 10 wind turbines have been established on two mountains, Storliden and Jokkmokksliden, respectively. The area is characterized by undulating forest interspersed with mires, lakes and hills or smaller mountains and has a long history of forestry and mining. Reindeer use the area during their calving and summer seasons. Reindeer use and behavioral responses to existing infra structure and the construction of new infrastructure associated with the wind power plants were determined using reindeer fecal pellet-group counts during four consecutive years as well as from data from 9–16 GPS-collars fitted on female reindeer during three consecutive years including pre- and post development. To elucidate the activity of reindeer under different disturbance regimes, we further analyzed reindeer speed of movement in relation to the infrastructure and together with several weather parameters to avoid con founding effects of temperature as a proxy of insect harassment and subsequent aggregations of reindeer. Larger roads divide the study area into mainly three sections or foraging areas. The most trafficated road going from south to north including several smaller settlements divides the study area in an eastern and western portion. The eastern part is then in turn separated into one northern and one southern 8 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft part by an unpaved road and by a 30 kV power line stretching from the east to the west through the whole study area. This power line was upgraded to a 145 kV power line during the project period. The relatively steep mountain slopes of Jokkmokksliden and the hills east of Jokkmokksliden create narrow natural corridors between reindeer foraging areas. Overall seven primary movement corridors were identified after estimation of the reindeer Brownian bridge home range areas from the GPS-data. From the east to the west the terrain effectively provide only four possible crossing points for the reindeer – all in proximity to the newly developed power plants, and also possibly negatively affected by the parks. Use declined of three out of four migration corridors following construction. Another three corridors were identified across the unpaved road, however they seemed more or less unaffected by the new infrastructure, with continuing crossing of reindeer throughout the entire period. The results from the estimation of the habitat models for reindeer from both pellet-group counts and from GPS-data show a negative relationship between the density of the wind farms and reindeer abundance. However, there was an underlying difference in the use of the two mountains before construction started. Information from the reindeer herders in the area, the GPS-data and the pellet-group counts all suggested that the reindeer used Jokkmokksliden less than Storliden already before the construction started. This can most likely be explained by a lower forage quality at Jokkmokksliden compared to Storliden and the rest of the area. The amount of inventoried reindeer droppings all over the study area during the last year was 60 percent lower than in the year before the start of the construction, and the amount of reindeer droppings at Storliden were 80 percent lower, suggesting a substantial reduction in use. There was little difference between the years in the amount of reindeer droppings found at Jokkmokksliden, which had low use at the outset. The results from the analyses also show that during the construction years the reindeer reduced use of Storliden compared to pre-development. In 2010 the reindeer avoided the construction area within 3.5 km, before the construction started they only avoided Jokkmokksliden within 3 km distance. The pellet-group count alone showed that the reindeer avoided the new power lines during the first year of construction but not during the second year. The avoidance the first year most likely depends on the construction activity in the area and the preference the second year might depend on the power grid not being switched on. These are 36 kV power lines, which are far smaller than the 132–420 kV power lines that have been found to have a large negative effect on wild reindeer habitat use in Norway. The analysis of the GPS-data also showed that the reindeer, especially during the calving period, avoided the larger roads and had a higher movement rate near the roads. Overall, the results suggest avoidance by the reindeer of the wind farm area, the new roads and the power line constructions, during the construction phase. More studies are needed to get an idea of how wind power affects reindeer 9 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft during the operational phase, which may be during 20–25 years. Knowledge of how the noise from the turbines affects the animals is limited. Will the reindeer return to the area and use it to the same extent as before the wind turbines were built? One should also have in mind that this was a construction phase of relatively small wind farms of only 8 and 10 wind turbines, but still it had a significant impact on the reindeer’s use of the area, the construction of larger farms are likely to have even larger impact on the reindeer’s ability to use the pastures effectively. Reindeer furthermore avoided the existing larger roads and 30 kV–145 kV power lines, and they increased movement rate in proximity to the existing larger roads. The results agree well with previous studies of domesticated reindeer, wild reindeer and caribou. While wind turbines are often placed at higher altitudes, the associated infrastructure including power lines and access roads in valleys and low-lying terrain may impact migration routes and connectivity of forest patches used for grazing in an already fragmented landscape. Further investigations are needed to verify and test mechanisms and impacts on the movement corridors, and the duration of effects during the operation of the turbines. Continuation of studies will be crucial for identifying potential mitigation measures and identify options for future development. 10 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Inledning Ur ett rennärings- och naturförvaltningsperspektiv innebär en vindkrafts etablering inom renskötselområdet alltid merarbete för vindkraftsbolag, förvaltande myndighet och rennäring. En etablering inom renskötselområdet kräver noggrann planering och projektering, och leder ofta till omfattande miljökonsekvensbeskrivningar, för att man i möjligaste mån ska kunna minimera påverkan på rennäringen. Det saknas idag en enhetlig metod att värdera renbetesmark baserat på insamlade data om hur renarna använder betesmarken. Det som finns att tillgå är information om hur samebyn använder området, bl. a i form av rennäringens riksintressen (www.sametinget.se), och numera även renbruksplaner, som finns upprättat över våra studieområden och snart också finns upprättat av alla samebyar (www.skogsstyrelsen.se). Framförallt informationen om riksintressen leder ofta till att man uppfattar mark som inte innefattas av riksintressen eller andra skydd som ointressant ur rennäringsperspektiv vilket de i regel inte är. Detta beror på att rennäringens användning av betesmarkerna är dynamisk och skiljer sig ofta åt från år till år, beroende på klimat och andra yttre förutsättningar som rovdjursförekomst och icke minst påverkan i form av mänsklig aktivitet och exploateringar. För att kunna hantera förändringar över betesmarkerna behövs utrymme för flexibilitet t.ex. möjlighet att använda olika betesmarker under olika år beroende på omständigheterna. I det här perspektivet är det därför viktigt att veta mer om hur renarna påverkas av olika typer av störningskällor och då inte minst från vindkraft som expanderar kraftigt inom renskötselområdet. Det finns idag ett stort antal studier av ren och effekter av olika typer störningskällor (t.ex. Vistnes och Nellemann 2008, Reimers och Colman 2006). Många av de störningsstudier som är gjorda på ren är genomförda på norska vildrenar eller på caribou i Nordamerika. Det ifrågasätts ofta huruvida resultaten från dessa studier kan appliceras på renar inom renskötseln, i och med att renarna här har utsatts för en domesticeringsprocess. Trots att man ser att vilda renar som härstammar från domesticerade populationer har ett kortare flyktavstånd än mer ursprungliga vilda renar ( 2012) verkar det finnas en övre gräns i hur mycket störning även renar i renskötseln kan tåla 2012). För att tydliggöra den domesticerade renens reaktioner på olika typer av störningskällor däribland utbyggnad av vindkraft har vi här också gjort en litteraturgenomgång av störningsstudier på domesticerad ren, vi diskuterar också hur domesticeringsprocessen påverkat renens beteende (delvis återgett från 2012). Vidare kommer vi att presentera resultat från en studie av ren och vindkraft, som baserar sig på fältundersökningar utförda i Malå skogssameby där man idag har flera olika utbyggnader av vindkraft. Projektet har studerat förhållandena kring Storlidens (8 verk) och Jokkmokklidens (10 verk) vindkraft parker, och syftar till att klargöra hur byggfasen kan ha påverkat renens val av betesområde rörelsemönster inom och omkring vindkraftsparkerna. 11 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Projektperioden har pågått mellan juni 2009 och avslutades i juni 2012. I projektet har vi studerat förhållanden före och under byggfasen, vi önskade även att studera förhållanden under driftsfasen men anläggningarna stod klara och driftsattes först under hösten 2011 varför någon längre period under drift inte varit möjlig att studera. Renens ursprung Renen (Rangfier tarandus sp.) är en art som finns över hela det cirkumpolära området. Man räknar idag med sju olika underarter av ren varav tre (R. t. tarandus, R. t. fennicus, R. t. platyrhyncus) i Eurasien och fyra (R. t. granti, R. t. groenlandicus, R. t. pearyi, R. t. caribou) i Nordamerika. Majoriteten av renarna som lever i Fennoscandien tillhör samma underart Euro-asiatisk tundra-ren (R. t. tarandus), både renarna i renskötseln och de vilda renarna som finns i Norge. Undantaget är en liten population av skogsren (R.t. fennicus) i östra Finland. Det är osäkert när domesticeringsprocessen av ren startade i vårt när område, men det finns upptecknat att norrmannen Ottar, som levde under 800-talet, hade tama renar som sköttes av samer (Ruong 1982). Man uppger ofta att domesticeringen av renen har skett de senaste 2000 åren. Domesticering sker genom en kvantitativ genetisk process, dvs. de flesta förändringar som har skett hos djuret är kvantitativa och inte kvalitativa (Hemmer 1990). Det innebär att man endast förstärker de egenskaper som man har nytta av i hållningen av djuret, man tar alltså inte bort några ursprungliga beteenden. För ren har domesticeringsprocessen framförallt inneburit att man avlat på de egenskaper som gör att de blir lättare att samla in och hantera djuren under kortare perioder, samt att man minskat djurens aggressivitet vid den närkontakt som krävs för hantering av djuren. Detta har i praktiken inneburit att man har avlat på renar som har bättre hjordsammanhållning än renar som lever mer solitärt (Kitti m.fl. 2006). Hjordbeteendet i sig kan öka känsligheten i renarnas respons till störningar. Man anser t ex att Woodland caribou som lever i skogs områden är mindre känslig för störningar jämfört med Alaskan caribou som lever i större hjordar än den förra (Klein 1979). Orsaken till det, är att de djur som har ett starkare socialt band reagerar oftare i enhällighet med de övriga djuren i hjorden. Djur som inte är lika starkt knutna till hjorden eller flocken tenderar till att reagera mer individuellt. Renskötselformerna har under historien växlat i olika grad mellan att vara enbart jakt av vilda renar och intensiv renskötsel där man mjölkat djuren (Ruong 1982). Detta har påverkat både graden av domesticering (som är den genetiska förändringen som sker genom val av avelsdjur) och tamheten (som är i vilken mån enskilda djur är vana vid människor). Idag har vi en mer extensiv renskötsel i nästan hela det samiska renskötselområdet där renarna rör sig fritt i landskapet under större delen av året och de är mindre hanterade än de varit historiskt sett under intensivrenskötselperioden. Eftersom renen fortfarande lever i sin naturliga livsmiljö har man aldrig behövt avla för egen12 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft skaper som gör det lätt anpassa djuren till nya miljöer, vilket man gjort hos andra husdjur. Detta gör att de renar som finns i renskötseln fortfarande ger uttryck för de flesta egenskaperna på samma sätt som de vilda renarna gör, och vi kan förvänta oss ett liknande beteende mellan domesticerade renar och caribou (Klein 1971), vilket bl.a. innebär undvikande av faror. I allmänhet brukar man betrakta den domesticerade renens beteendemönster som naturligt och ursprungligt när den rör sig fritt i landskapet, och inte är påverkad av renskötarnas styrning i samband med drivning, samling, skiljning osv. (Skarin m.fl. 2008). Det är också när renarna rör sig fritt i landskapet som olika typer av störningskällor av mänsklig aktivitet kan påverka renarna i ett större perspektiv. Det råder ibland begreppsförvirring över hur man ska benämna renen i renskötseln för att markera att det är just renar som hör till renskötseln, ibland kallas den för semi-domesticerad ren, ibland för tamren. Benämningen semi-domesticerad ren är inget egentligt vetenskapligt befäst begrepp utan har förmodligen kommit till för att man vilja skilja ut den grad med vilken renen är domesticerad jämfört med husdjur inom lantbruket. Tamren är inte heller ett helt korrekt uttryck eftersom tamhet inte har något med domesticeringsprocessen att göra, tama djur behöver inte nödvändigtvis vara domesticerade. I den här rapporten väljer vi att kalla renen i renskötseln för domesticerad ren eftersom renen är precis så domesticerad som den behöver vara för att kunna hanteras i renskötseln. Störningsstudier på ren Renen är en art i ständig rörelse när den betar och den kan också förflytta sig över stora ytor på kort tid (Skarin m.fl. 2010). För att fånga effekter av olika typer av störningskällor på renens beteende är det viktigt att ta hänsyn till detta. Därför delas effekterna på störning av ren normalt in i 1) lokala direkta effekter av störning på enskilda individer som av någon orsak befinner sig i närområdet och 2) regionala effekter på hela renhjorden i det vidare området som renhjorden använder och 3) kumulativa långsiktiga effekter på produktion och konsekvenser för exempelvis grannsamebyar (UNEP 2001). Lokala studier – störning av individer nära en störningskälla Forskning om lokala effekter fokuserar ofta på fysiologiska stressreaktioner hos djuret som visar sig i djurets rörelsemönster och flyktreaktioner nära störningskällan (Maier m.fl. 1998, Burson m.fl. 2000, Colman m.fl. 2001, Reimers m.fl. 2010). I studierna av lokala effekter har man i allmänhet funnit att renar har ett flyktavstånd på mellan 0–1 km bort från störningskällan och en ökad hjärtfrekvens i 0–4 minuter efter en inträffad händelse. Andra lokala studier har undersökt renens användning av betesområdet i ett begränsat område runt ett ingrepp. Få av dessa studier har lyckats påvisa någon effekt på renens användning av betesområdet inom de närmaste 1–2 km från ett 13 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft ingrepp. Många av de studier som drar slutsatsen att renar kan habituera sig eller få en ökad tolerans mot en störning, har gjorts på lokal nivå genom störningsexperiment. I vissa fall har man avsiktligt och på ett kontrollerat sätt stört renarna för att kunna registrera avstånd när de upptäcker människan, avstånd när de börjar fly samt hur långt de flyr (t.ex. Reimers m.fl. 2010, Reimers m.fl. 2012). I dessa studier har de studerade renarna antingen varit sådana som spontant av någon orsak uppehållit sig i närområdet, och som man inte vet om eller hur de skiljer sig från övriga renar (om de t.ex. är mer störningståliga), eller renar som hägnats in nära störningskällan och inte kunnat välja annat uppehållställe. Trots att man i lokala studier ibland har funnit att djuren med tiden har fått en ökad tolerans mot mänsklig störning är det riskabelt att dra slutsatser i relation till hur en permanent utbyggnad kan påverka djuren baserat på sådana studier, eftersom de är genomförda under begränsad tidsperiod och inom ett begränsat område (Bejder m.fl. 2009). Det är visat att merparten (80–90 %) av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter av en störning drar slutsatsen att effekten på renen är liten och kortvarig, medan resultatet blir ett helt annat när man betraktar effekter av störning på en större skala (Vistnes och Nellemann 2008; Tabell 1). Tabell 1. Översikt av antal störningsstudier på renar och caribou publicerade under 1985–2007, och de effekter man hittat i dessa, i relation till den geografiska skalan eller tidsperioden man studerat renarna (Vistnes och Nellemann 2008) Resultat Skala som studerats Positiv effekt Ingen effekt Negativ effekt Lokala eller korttidsstudier (< 2 km) 0 32 4 Regional eller långtidsstudier (> 2 km) 1 7 41 Regionala studier – undvikande av utbyggnader När renar utsätts för en kontinuerlig störning leder det till att djuren använder mer energi och/eller får mindre tid till födointag (Bradshaw m.fl. 1998, Maier m.fl. 1998, Stankowich 2008). Forskning de senaste 15–20 åren visar emellertid att den viktigaste responsen på en kontinuerlig störning eller permanenta ingrepp, som vägar, kraftledningar, bebyggelse, pipelines mm, är att renen undviker områden nära störningen (Cameron m.fl. 1992, Smith m.fl. 2000, Dyer m.fl. 2001, Vistnes and Nellemann 2001, Mahoney and Schaefer 2002, Anttonen m.fl. 2011, Boulanger m.fl. 2012). Detta betyder att renen minskar användningen av betesområdet i utbyggnadens närhet på relativt betydande avstånd. De empiriska studierna visar att utbyggnader oftast undviks på ett avstånd av mer än 2 km. Av de totalt 85 studier som gicks igenom av Vistnes och Nellemann (2008) var 49 gjorda på en regional skala och i 83 % av dessa hade man funnit en negativ effekt av störningskällan (Tabell 1). 14 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft I studierna av m.fl. (2012, 2013) som rör vindkraftutbyggnad och ren på Nordkinnhalvön i Nordnorge har man inte kunnat se några stora effekter på renarna av utbyggnaden. Men det är svårt att dra några generella slutsatser från de här två studierna. Orsaken till det är att de är gjorda på en halvö där renarna kommer in i området från en passage genom minst två barriärer i form av stugområden, kraftledningar och vägar. I m.fl. (2012) har man visserligen studerat effekten av dessa barriärer och inte funnit att renarna i studien hindrats av dem. Men de renar som man studerar i det här området är ett urval av djur från huvudrenhjorden, och de har självmant valt att vistas i det här området. Merparten av renhjorden i samebyn använder ett område längre österut på Nordkinnhalvön. Vilket innebär att studiepopulationen sannolikt består av djur som är mindre känsliga för störningar eftersom de redan valt att passera ett antal barriärer i landskapet. I studien redogör man också för att rentätheten är tio gånger högre i resten av sommarbetesområdet jämfört med själva studieområdet. Detta tyder på ett generellt undvikande av området på en större regional skala än vad man huvudsakligen har studerat i dessa två rapporter. Ett liknande problem finner man i Bergmo (2011) där man gjort spillningsinventeringar inom 5 km från en kraftledning i ett sommarbetesområde, där fann man ett positivt samband mellan kraftledningen och antal renspillningar. I denna studie vet vi bara hur användningen av området kring kraftledningen ser ut men ingenting om hela samebyns användning av sommarbetesområdet i relation till kraftledningen. Det gör det svårt att dra några slutsatser om var huvuddelen av renarna i samebyn har uppehållit sig. Det är alltså svårt att dra några generella slutsatser från dessa tre studier eftersom man inte dokumenterat renarnas val av område utifrån användningen av hela betesområdet. De två studierna av Flydal m.fl. (2004) och Flydal m.fl. (2009) gjordes på lokal nivå av enstaka individer i hägn. Man kan därför inte dra några slutsatser från dessa studier om hur renarna reagerar på samma störningskälla om de får ströva fritt, eftersom de inte haft den möjligheten här. Här fann man att renarnas individuella beteende inte förändrades eller påverkades negativt (t.ex. att de inte ägnade mindre tid till att beta eller att idissla jämfört med renar i kontrollhägn som var placerade i liknande områden men utan vindkraftverk eller kraftledningar i närheten) i närheten av vindkraftverket eller i närheten av kraftledningarna. I den här studien i Malå sameby har vi inriktat oss på att studera vilka områden renarna väljer och hur de rör sig i förhållande till mänsklig aktivitet i form av redan befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar och till den nya infrastrukturen som vindkraftparkerna tillför. Vi har samlat in data genom att göra återkommande spillningsinventering och genom att samla in positionsdata på ren från GPS-halsband. Eftersom tidigare studier visar på olika resultat beroende på vilken geografisk skala man väljer att studera har vi här valt att studera renen i förhållande till vindkraft på både regional och lokal skala. 17 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Material och Metoder All bearbetning och analys av data har skett i ArcGIS 9.x (ESRI), QuantumGIS 1.6.0–1.8.0 (www.qgis.org) och i R (http://cran.r-project.org/). Studieområde Studieområdet är ca 300 km2 och ligger i Malå kommun. Det sträcker sig upp till 25 km från Storlidens (8 verk) och Jokkmokkslidens (10 verk) vindkraftparker (Fig. 1). Det kännetecknas av kuperad skogsterräng varvat med sjöar, myrar och skogar. Området är sedan tidigare präglat av skogsbruk och av gruv- och täktverksamhet. Allmänna vägar >5m delar av studieområdet i huvudsak tre sektioner. Östra och västra delen separeras av den allmänna vägen norrut mot Mörttjärn och av flera mindre byar. Det östra området delas sedan i en nordlig och en sydlig del av vägen mellan Östra Lainejaure och Grundträsk, samt en 30 kV-kraftledningsgata som sträcker sig i öst-västlig riktning genom hela studieområdet. Den befintliga kraftledningsgatan breddades under projekttiden för att rymma en 145 kV-kraftledning. De relativt branta bergssidorna på framförallt Jokkmokksliden och de mindre berg som ligger öster om Jokkmokksliden och sjöarna i området, gör att de naturliga passagerna för renarna förbi de båda bergen blir som smala korridorer i terrängen. Inom vindkraftparkerna har man byggt 22 km väg för att komma åt de områden där man satt upp verken. Det har också byggts 8,5 km kraftledningar. Området ligger helt inom Malå samebys sommarbetesområde och framförallt inom deras försommar- och kalvningsland (Fig 1a). Under hela studie perioden har renarna hanterats på samma sätt genom att de flyttats upp från vinterbetesområdet under slutet av april eller början av maj månad. Samma antal renar har sedan släppts in i området någon gång mellan den 2 maj och 12 maj varje år (se de blå pilarna i Fig. 1). Renarna har sedan strövat fritt i området utan påverkan av renskötarna annat än under kalvmärkningen som sker i slutet av juni och början av juli (pers. komm. , ordf Malå sameby). Renarna använder området öster om bergen under kalvningstiden och efter kalvningen söker sig renarna upp på framförallt Storliden för att sedan fortsätta västerut i samebyns betesområde (pers. komm. ). Södra sidan av Storliden är också ett område dit renarna gärna samlar sig under hösten för att nyttja lavbetet. Jokkmokksliden höll tidigare en kalvmärkningshage vilken nu blivit flyttad västerut nedanför berget som en följd utav vindkraftsetableringarna. På bägge bergen som bebyggts bedrivs idag ett aktivt skogsbruk med bl.a. inslag av contortaplanteringar. 18 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Figur 1. Karta över a) Malå sameby som visar samebyns olika säsongsbetesmarker (blå-vinterbete, grön – vår- och höstbete, gul – sommarbete, kalvningsland med lila gränsdragning inom sommarbetet) med huvudflyttvägar, och b) studieområdet med spillningsinventeringsytorna, de befintliga vägarna och kraftledningarna, samt de nya vägarna och kraftledningarna och vindkraftverken markerade och c) en översiktskarta över var i Sverige studien genomförts. De blå pilarna i karta b) visar var man släppt renarna efter vårflytten från vinterbeteslandet. Lantmäteriet © i2012/107. 19 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Habitatvariabler I den statistiska behandlingen av spillningsdata och GPS-data relaterades mängden spillning i varje provyta eller GPS-positioner/steglängd till olika variabler, som kan antas ha betydelse för renarnas val av betesområde eller habitat sommartid. De olika variabler har i de flesta fall rört sig om geografiska data som hämtats från Lantmäteriet. Analyserna resulterade i olika uppsättningar av parametervärden i regressionsmodellerna, en för varje område och studieperiod. Nedan följer en beskrivning av de olika faktorerna och varför de användes. Alla variabler och dess omfattning (spännvidd) presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Miljöfaktorer (50 m upplösning) inom studieområdet Kontinuerliga parametrar Spännvidd Väderstreck på sluttning Höjd över havet 249–529 m Platta områden Sluttningens lutning 0–20 grader Nordvästlig sluttning Terrängens brutenhet 0–0,019 Avstånd till allmänna vägar >5m % 7 Vegetationstyper – renbetestyper % Lövskog – grönbete god 1 10 Barrskog – grönbete god 37 Nordostlig sluttning 32 Kalhyggen – grönbete mindre god 0–4 100 m Sydostlig sluttning 24 Ungskog – grönbete mindre god 1,5 Avstånd till kraftledningar 0–5 600 m Sydvästlig sluttning 27 Myr – grönbete mycket god 29 Avstånd till nya vägar 0–15 400 m Öppna ytor, sjöar, bebyggelse – impediment 9,5 Avstånd till nya kraftledningar 0–15 900 m Täthet av allmänna vägar >5m 0–1,313 km/km2 Täthet av allmänna och enskilda vägar <5m 0–1,806 km/km2 Täthet av kraftledningar 0–0,916 km/km2 Täthet av nya vägar 0–2,308 km/km2 Täthet av nya kraftledningar 0–1,038 km/km2 Skogens höjd (m) 0–19 m Vegetationstyp och skogens höjd Vi använde svensk marktäckedata (SMD; www.lantmateriet.se) med en upp lösning på 25 m som vi räknade om till 50 m genom att använda FocalMajorityfunktionen i ArcGIS, dvs. den vegetations typ som dominerade inom 25 m pixlar valdes för 50 m upplösningen. För att minska antalet klasser att hantera grupperades SMD till 8 klasser (Tabell 3). För renbete finns också en klassifi cering av renbetesklasser. Vi använde oss av klasserna för grönbete, grön bete mycket god, grönbete god och grönbete mindre god, samt impediment (Lundqvist 2007b, Fig. 2). Vid SLU Skogsdata (http://skogskarta.slu.se/) finns 20 7 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft uppskattningar av skogliga variabler över skogsmarken för hela landet med en upplösning på 25 m. Eftersom skogens struktur kan ha betydelse för bl.a. framkomlighet och sikt har vi från dessa data använt oss av skogens höjd, där 0 m representerar kalmark. Uppgifter om aktuella hyggen i området hämtades från Skogsstyrelsens sammanställning av ”Faktiskt avverkat” fram t o m 2011, det har generellt varit få och relativt små avverkningar i området under studie perioden. Under åren 2008–2010 har det tillkommit 14 olika hyggen inom studieområdet om totalt 106,6 ha, varav 1 st. under 2008, 6 st. under 2009 och 7 st. under 2010. Renbetestyper inom studieområdet 7245000 Mycket god Mindre god God 7240000 Impediment 7235000 680000 685000 690000 695000 Figur 2. Fördelning över huvudstudieområdet av renbetestyperna för grönbete i de fyra klasserna mycket god, god, mindre god och impediment, enligt (2007b) klassat utifrån SMD. Vägar och kraftledningar Vägtäthet i området beräknades genom att pixelvisa skattningar av antal km väg per km2 (upplösning 50 m). Vägarna delades in i två klasser (större vägar och skogsbilvägar) efter storlek och aktivitet på vägen Till större vägar har vi räknat in alla allmänna vägar och de vägarna med en vägbredd större än 5 meter och i vissa fall även bättre bilvägar om de anses frekventerade varje dag. Vägar mindre än 5 meter av typen skogsbilvägar har vi skilt ut från allmänna vägar och testat separat. Kraftledningarna som är karterade och går genom landskapet har vi skattat avståndet till samt beräknat täthet av på samma sätt som för vägar, det vill säga kilometer kraftledning per kvadratkilometer, för varje pixel. 21 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Figur 3. Renens avtrendade medelhastighet eller steglängd över dygnet. Vindkraftsparkerna under byggfasen Under byggfasen anläggs nya vägar och kraftledningar och det avverkas, grävs, schaktas, sprängs etc. dagligen. Vindkraftparkernas byggfas varade från maj 2010 till november 2011. Gjutningarna av fundamenten gjordes först på Jokkmokksliden i övrigt pågick arbetet parallellt på bägge bergen under hela byggfasen. Vägar och fundament var färdigställda i juni 2011, dock var fem turbiner på plats i Jokkmokksliden redan hösten 2010. Övriga 13 turbiner monterades hösten 2011 och parkerna togs i full drift december 2011. Den befintliga kraftledningsgatan mellan Lainejaur och Rackejaur med en 30 kVkraftledning breddades och försågs med en 145 kV-kraftledning under vintern 2010/2011. Ny 36 kV-kraftlinje till Jokkmokksliden färdigställdes under augusti–september 2010 och 36 kV-kraftlinjen till Storliden under juli–september 2011. Ställverk för anslutning till 145 kV-kraftledning färdigställdes från maj–oktober 2011. Material till vägarna i vindparkerna hämtades mestadels från den nerlagda gruvan i Adak. För transporter använde man här vägen över Kokträsk längs med Skellefteälven norr om Jokkmokksliden, en väg som normalt sett har relativt lite trafik. Vi har skattat den sammanlagda påverkan under byggfasen genom att relatera placeringen av den nya infrastrukturen till GPS- eller spillningsdata på ren. Här använde vi oss av variablerna täthet eller avstånd till ny väg eller kraftledning (se beskrivning ovan) alternativt av täthet eller avstånd till all ny infrastruktur som en variabel. Vi har inte stude22 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft rat påverkan från enskilda händelser under byggfasen eftersom det skulle ha krävt ett större antal GPS-märkta renar i området vilket inte fanns att tillgå. Det är också den sammanlagda effekten som är mest intressant att studera eftersom det ger en bild av om vi har en störning på regional nivå (se avsnittet Störningsstudier på ren). Väderlek Data på temperatur och vindstyrka insamlat var tredje timme i Malå-Brännan (N 65° 9.060’, E 18° 35.334’) SMHI-väderstation väster om Malå samhälle beställdes från SMHI. För att få väderdata för varje GPS-position som är tagen varannan timme har vi gjort en linjär interpolation av värdet för temperatur och vindstyrka vid den aktuella tidpunkten. Topografi Vi använde oss av flera olika topografiska faktorer. Som grunddata använde vi oss av den svenska höjdmodellen med en upplösning på 50 m i horisontalled och ±2 m i höjdled. Vidare använde vi oss av höjdmodellen och beräknade sluttningarnas lutning, sluttningens väderstreck indelat i fyra klasser enligt kompassens kardinalriktningar, samt terrängens brutenhet (enligt Sappington m.fl. 2007). Spillningsinventering Spillningsinventeringen gjordes genom systematisk provyteinventering och 2011). Studieområdet inventerades på både lokal och regional nivå med förtätade provytor över bergen där vindkraftparkerna har byggts och med glesare provytor över ett större område som täcker in båda vindkraftparkerna och området runt omkring med ett avstånd på 10–15 kilometer (Fig. 1). Den lokala inventeringen över Storlidens vindkraftpark består av 357 provytor utlagda med 100 m mellanrum längs transekter som ligger med ett avstånd på 300 m i öst-västlig riktning. Över Jokkmokksliden lades 417 provytor ut enligt samma system men transekterna lades i nord-sydlig riktning. Den regionala inventeringen gjordes genom att lägga ut 30 trakter i form av kvadrater om 1x1 km, längs varje trakt lades 20 provytor ut med 200 m mellanrum, totalt 547 ytor. Totalt har mellan 1250 till 1314 provytor rensats och inventerats på spillning en gång om året mellan den 25 maj och 6 juni under åren 2009–2012 (de ytor där inte pinnen hittades märktes upp igen och rensades för att sedan kunna inventeras året därpå). Detta innebär att vi har inventerat renens habitatanvändning under ett år i taget, med undantag för första årets inventering då spillningen kan representera flera år beroende på hur lång tid spillningen ligger kvar i terrängen 2008). Eftersom renarna endast är i området under barmarkssäsongen representerar spillningen renens habitatanvändning under barmarkssäsongen året innan inventeringen gjordes. Inventeringen som gjordes 2009 representerar således renens användning av området under 2008 och bakåt, och inventeringen 2010 representerar renens användning av området år 2009 osv. 23 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Analys av spillningsdata För att kunna säga något om den rumsliga fördelningen av spillning i ett område måste tätheten av spillning på något sätt relateras till omgivningen. Vi har använt en regressionsmodell för att göra en skattning av hur vägar, vindkraft och andra miljöfaktorer påverkar närvaron av spillning (inventerat med provytemetodiken) det vill säga renens habitatval. Vi har här använt oss av samma metodik som tagits fram av och (2011) och som beskrivs i Spillningsrapporten ( och 2011). Här följer den globala modell som vi skattat. Det är en Poisson GLM av antalet spillningshögar per provyta på de olika miljöfaktorerna (se tabell 1): µ = E(y) log(µ) = Vegetation + Väderstreck + Höjd + StörreVäg + Skogsbilväg + Kraftledn + Brutenhet + SkogHöjd + NyVäg + NyKraftledn alt. Ny infrastruktur där y står för antalet spillningshögar i varje inventeringsyta. Enligt standardmodellen för en Poisson GLM antas logaritmen av det förväntade antalet bero linjärt av de förklarande variablerna. Vegetation är vegetationstyp i inventeringsytan, Väderstreck är väderstreck på sluttningen, Höjd är höjden över havet i meter, Väg är antingen avstånd från närmaste väg i meter (här logaritmen av avståndet eftersom man kan anta att betydelsen av vägen avtar med ökat avstånd), eller så har vi använt km av vägar per km2, Kraftledn är avstånd från närmaste befintlig kraftledning i meter (även det logaritmen av avståndet) eller km av kraftledningar per km2, Brutenhet är terrängens brutenhet uträknad utifrån lutningen och höjden (Sappington m fl. 2007) och SkogHöjd är skogens höjd i meter. Den nya infrastrukturen i området testades genom att ta logaritmen av avståndet till den nya infrastrukturen eller genom att räkna ut tätheten på samma sätt som för vägar och kraftledningar ovan. Vi testade dels Nya vägar och Ny kraftledning uppdelat som två olika variabler och även allt sammanslaget som Ny infrastruktur i en variabel. Vi testade även om det fanns någon effekt av bergen innan byggstart, dvs. om renarna undvek eller föredrog att vistas på bergen oavsett vindparken, genom att lägga in parametrarna för den nya infrastrukturen för åren innan byggstart. Modellen anpassades med hjälp av glm funktionen i R (genom att använda poisson fördelningsfunktionen). Det är inte alltid som alla miljöfaktorer förklarar förekomsten av spillning på ett bra sätt, för att välja vilka variabler som förklarar förekomsten på bästa sätt använde vi oss av modellurval med hjälp av Akaike informations kriterium (AIC; och 2002). Vi har här använt oss av stepAIC()-funktionen i R. 24 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft GPS på ren Sedan sent 1990-tal har det blivit alltmer vanligt att utrusta djur med halsband som har GPS-mottagare för att kartlägga djurens val av område eller habitat. GPS-utrustningen registrerar var djuret är vid vissa förutbestämda (inprogrammerade) tidpunkter, vilket är en stor fördel i habitatstudier. Tekniken har utvecklats från att man bara kunde lagra positioner i ett minne i GPSutrustningen och sedan ladda ner positionsuppgifter ur minnet när halsbanden tagits av djuren, till att ladda ner informationen från GPS-mottagaren via GSM-nätet alternativt via GPRS och därigenom kunna följa djuret mer eller mindre i realtid. I Malå sameby har man sedan 2007 haft GPS-halsband på vajor. Samman lagt har samebyn haft 136 olika GPS-halsband på renarna men p.g.a. skiftande kvalitet har inte alla halsband fungerat. För det här projektets räkning har positionsdata från mellan 9 och 16 renar beroende på år och studieperiod och renens utbredning inom studieområdet kunnat användas (tabell 4). GPShalsbanden registrerade och sparade renens position varannan timme. Med denna information har vi kunnat kartlägga när olika områden har varit attraktiva för renarna, t.ex. vilken tid på dygnet olika områden användes. Man kan också se hur renarnas rörelsemönster relaterar till olika betesområden och till infrastruktur som vägar och kraftledningar. Tabell 4. Indelning av analysperioder för GPS-data över de tre åren och antal dagar och renar per period, för alla perioder har positioner tagits varannan timme. Tiden mellan kalvning och högsommar har tagits bort eftersom det varit kalvmärkning. Kalvning Högsommar År Datum Antal dagar Antal renar 2008 12/5-18/6 37 16 2009 2/5-19/6 49 9 2010 10/5-24/6 46 14 2008 14/7-31/7 49 16 2009 14/7-31/7 49 15 2010 14/7-31/7 49 16 Vi analyserade inte data som var insamlat under de perioder som renarna på något sätt hanterades, samlades in eller flyttades av renskötarna. Under sommaren sker normalt kalvmärkning i slutet på juni och början på juli, vi delade därför in data i två perioder per år, kalvningstiden och högsommar (tabell 4). Kalvningsperiodernas längd skiljer sig åt mellan år eftersom tidpunkt för flytt till kalvningslandet, samt tidpunkt för kalvmärkning, har skett vid olika tidpunkter de olika studieåren. Analys av renens hemområden För att studera vilka områden renarna gärna uppehåller sig i och hur de använder dessa områden kan man uppskatta renarnas hemområden med hjälp av hemområdesberäkningar. Vi har beräknat renens användningsutbredning, hädanefter kallad UD efter engelskans ”utilisation distribution” (van Winkle 25 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft 1975) inom hemområdet. UD är en täthetsfunktion av sannolikheten för att hitta igen djuret inom det givna området och tidsperioden. Här har vi skattat renarnas UD med Brownian Bridges Movement Models (BBMM; Horne m.fl. 2007). Där man tar hänsyn till hur de olika positionerna hänger ihop i tid och rum. Modellen knyter främst ihop positioner som ligger nära varandra i tiden men inte nödvändigtvis i rummet. BBMM är speciellt bra för att identifiera migrationskorridorer (Sawyer m.fl. 2009). För varje period och ren beräknades en BBMM-UD med hjälp av kernelbb()-funktionen i R. Utbredningen av UD anges som ett raster med en upplösning som vi här har valt till 300 m vilket motsvarar renes ungefärliga medelhastighet mellan varje position, det var också en lämplig storlek för att göra ytterligare analyser av hemområdena. Vi gjorde sedan visuella inspektioner av hur hemområdena låg i terrängen på kartan i relation till de olika omvärldsfaktorerna för att identifiera viktiga korridorer mellan de olika identifierade betesområdena i studieområdet. För att skatta vilka områden och faktorer som har betydelse för renens UD, använde vi multipla linjära regressioner med generaliserad minsta kvadrat anpasssning, gls()-funktionen i R, där logaritmen av UD-tätheten i varje pixel (300 m cell storlek) var responsvariabel och de olika miljöfaktorerna inom varje cell var prediktionsvariabler (Marzluff m.fl. 2004). För att korrigera för spatial autokorrelation där närliggande celler har större sannolikhet att ha samma värde anpassade vi också modellen till en korrelationsmatris som anpassades för varje individ. log(UD) = Vegetation + SkogHöjd+ Höjd + Brutenhet + Lutning + Väderstreck + StörreVäg + Skogsbilväg + Kraftledn + NyVäg + NyKraftledn alt. Ny infrastruktur För att få fram den bästa modellen med de givna parametrarna för den fulla modellen använde vi oss av AIC och stepAIC() på samma sätt som i analysen av spillningsdata, med skillnaden att vi skattade alla modeller med både vanlig vegetationsklassningen och enligt renbetestypsklassningen. När vi fått fram den bästa modellen för respektive säsong testades även olika buffertavstånd till den infrastruktur som fanns i området om någon av dessa parametrar var signifikant i den bästa modellen. Analys av renens rörelsemönster För att ta reda på om renarnas fria strövning påverkas av vindkraftparkerna och övrig infrastruktur har vi studerat renarnas dygnsrytm och aktivitetsmönster. Djur som lever fritt i naturen följer ofta dygnets variation i sina rörelsemönster och vanor. Ett annat sätt att använda GPS-data är att se hur avståndet mellan GPS-positionerna varierar över dygnet och i olika områden. Vid kortare avstånd mellan positionerna, dvs lägre aktivitet eller rörelsehastighet, kan man anta att renen har haft betesro och inte störts i sitt rörelsemönster av några yttre faktorer i lika stor utsträckning som om de har ett långt avstånd mellan 26 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft positionerna. Detta avstånd benämns steglängd och det finns flera olika sätt att studera hur detta varierar. Ett sätt är att studera hur steglängden varierar med dygnet. För att inte dygnsvariationen ska dominera i analysen så kan man använda avtrendad steglängd (hädanefter kallad DSL från engelskans ”detrended step length”; Dray m.fl. 2010) (Fig. 3). DSL kan sedan analyseras med avseende på andra faktorer än de som är kopplade till dygnsvariationen. Här valde vi att skatta hur steglängden berodde på vegetationstyp (vanlig klassning eller renbetestyper), skogens höjd, höjd över havet, sluttningens lutning, terrängens brutenhet, täthet av större vägar, skogsbilvägar och kraftledningar (tabell 3) i multipel linjär regression på liknande sätt som för analysen av UD: log(DSL) = Vegetation + SkogHöjd+ Höjd + Brutenhet + Lutning + Väderstreck + StörreVäg + Skogsbilväg + Kraftledn + NyVäg + NyKraftledn alt. Ny infrastruktur För att korrigera för att spatial autokorrelation där närliggande celler har större sannolikhet att ha samma värde anpassade vi också modellen till en exponentiell korrelationsmatris. Även här använde vi oss av AIC och stepAIC()funktionen i R för att skatta den bästa modellen med avseende på antalet parametrar. 27 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Resultat Spillningsinventering Alla resultat från spillningsinventeringen representerar renens användning av området från maj till oktober månad, dvs. under kalvningstiden, sommaren och hösten. Under vintern vistas renarna i samebyn i vinterbetesområden längre österut. En jämförelse av medeltätheten av spillning mellan 2009, 2010 och 2011 då vi har rensade provytor visar att mängden spillning har minskat på Storliden med 80 procent och över hela regionen med 60 procent (Fig. 4). Jokkmokksliden har ungefär lika mycket spillning 2009 och 2011 och en ökning av spillning 2010. Eftersom spillningen kan ligga kvar i terrängen i minst fyra år i torra vegetationstyper 2008), kan vi inte ta med första årets inventering i den här jämförelsen, notera också att mängden spillning är betydligt högre under år 2008 (Fig. 4). Figur 4. Medelvärdet (med ± 95% konfidensintervall angivet) av antalet spillningshögar för de orensade och rensade provytorna inom respektive område för år 2008-2011. Spillningsinventeringen på den regionala skalan, dvs. hela studieområdet (Fig. 5), från 2008 och bakåt visar att renarna undvek skogsbilvägar. Året före byggfasen (2009), undvek renarna de befintliga kraftledningarna samt området där vindkraftparken kommer att byggas. Resultaten från första årets byggfas (2010; Fig. 6) visar att renarna undvek området kring de nya kraftledningarna. Andra årets byggfas (2011) visar att renarna föredragit att vistas längs de nya kraftledningsgatorna, medan de undviker den befintliga kraftledningen, de undviker också skogsbilvägar. Inventeringen visade också att renarna föredrog kalhyggen och barrskog (äldre skog) framför ungskog före byggstart och att de föredrog barrskog och ungskog framför kalhyggen efter byggstart. Kalmark föredrogs specifikt år 2009 och 2011. 28 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Den första inventeringen från Storliden som representerar renarnas användning från 2008 och bakåt i tiden, visar att renarna undviker den nordvästliga sidan av berget, områden högre upp i terrängen och den befintliga kraftledningen, samt att de föredrar kalmark (Fig. 7). År 2009 visar resultaten att renarna föredrar kalhyggen och skogsbilvägar men att de fortfarande undviker området kring kraftledningarna. År 2010, byggfasens första år, undviker renarna området nära de nyanlagda vindkraftvägarna till skillnad från året innan byggstart (Fig. 7) i övrigt föredrar de faktiskt den nordvästliga sidan av berget till skillnad från första året. Byggfasens andra år, 2011, föredrar renarna områden som ligger närmare de större vägarna och de undviker vindkraftparken samt de befintliga kraftledningarna. De föredrar också de sydostliga sluttningarna. Figur 7. Kartor över predikterad utbredning av renspillning i Storliden för 2008-2011, observera att kartan för 2008 baseras på orensade ytor. Värdena i tabellerna är de skattade regressionsvärden från GLM-modellen för respektive år med standardfelet och p-värdet angivet. Kryssen (+) på kartan markerar var inventeringspunkterna ligger och dess storlek är relaterad till antal högar som är hittade på platsen, cirklarna (•) markerar var vindkraftverken är byggda (uppförda under 2011), och linjerna markerar var vägarna går i området, de nya vägarna är endast utritade efter det att de började byggas. 30 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft GPS på ren Renarnas hemområden och rörelsehastighet Under kalvningen de tre studieåren är utbredningen av renarnas hemområden inom samebyn lika (Fig. 9). Vi har valt att studera GPS-data från de renar som använder den nordöstra delen av samebyns sommarbetesområde, vilket är vårt huvudstudieområde (Fig. 1). Högsommaren 2008 använder renarna i stort sett samma område som under kalvningen medan de under högsomrarna 2009 och 2010 framförallt använder områden sydväst om huvudstudieområdet. Med hjälp av visuella studier av renarnas hemområden under framförallt kalvningen identifierade vi 6–7 möjliga naturliga passager mellan de olika betes områdena, tre–fyra stycken går över Mörttjärnvägen och tre korridorer går över Grundträskvägen (Fig. 10). De tre passagerna som går över Mörttjärn vägen norr om Storliden ser ut att ha påverkats negativt av byggfasen (Fig. 9). Renarnas rörelser i passagerna över Grundträskvägen verkar vara mer opåverkade av både befintlig och nyanlagd infrastruktur. Figur 9. Kartor över renarnas hemområden a) 2008 (kalvning 12 maj – 18 juni (rosa), högsommar 14 juli- 31 augusti (blå)) b) 2009 (kalvning 2 maj – 19 juni (rosa), högsommar 14 juli- 31 augusti (blå)) c) 2010 (kalvning 10 maj – 24 juni högsommar 14 juli- 31 augusti (blå)). De röda linjerna visar schematiskt de identifierade möjliga vandringskorridorerna över Mörttjärnvägen och Grundträskvägen. Infrastrukturen i vindkraftparkerna på bergen Storliden och Jokkmokksliden är markerade i streckade svarta linjer. Lantmäteriet © i2012/107. 33 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Figur 9. Forts. 34 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Figur 10. 3D-bild over huvudstudieområdet med de identifierade vandringskorridorerna i rött och de nya kraftledningsgatorna i streckat ljusgrön och de nya vägarna skymtar i lila på de båda bergen. De individuella renarnas användning av sina hemområden både under kalvning och under högsommaren visar att de undviker områden nära de större vägarna, samt att de under kalvningsperioderna gärna föredrar kalmark (Tabell 5), och under högsommaren söker de sig gärna till områden högt i terrängen. Det fanns också tendenser till att de undvek de befintliga kraftledningarna 2009 både under kalvning och under högsommar. Under 2008 och 2009 (både kalvning och högsommar) har de en högre preferens för områden med högre renbeteskvalitet enligt klassningen av SMD-data medan de under 2010 har högst preferens för grönbete av mindre god kvalitet. Under 2009 undvek renarna Jokkmokksliden med ett avstånd av 3 km men däremot undvek de inte Storliden. Under 2010 (första årets byggfas), undvek de både Jokkmokksliden och Storliden med ett avstånd av 3,5 km. Resultaten från de skattade regressionsmodellerna av renens rörelsehastighet på de olika miljöfaktorerna visade att vind och temperatur hade stor betydelse för renarnas rörelsehastighet. Under alla perioder utom för högsommaren 2010 ökade renarnas rörelsehastighet med högre temperaturer. Vindhastigheten hade inte lika stor betydelse men under kalvningen 2008 och högsommaren 2009 och 2010 minskade renarnas rörelsehastighet vid högre vindhastighet. I relation till infrastrukturen hade renarna högre rörelsehastighet i närheten av de större vägarna alla perioder utom för högsommaren 2009 (Tabell 5). Däremot fanns det tendenser till att renarna rörde sig långsammare i närheten av vindkraftsparkerna under kalvningen 2010, trots att de alltså valde bort att vistas där enligt analysen av hemområden. Under högsomrarna 2009 och 2010 rörde sig renarna långsammare i brantare terräng. Renarna rörde sig också långsammare över kalmark under kalvningsperioderna 2008 och 2010. 35 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Tabell 5a. Värde för regressionskoefficienterna från modellerna som användes för att skatta renens hemområdes användning och rörelsehastighet (avtrendade steglängd) i relation till de olika habitatvariablerna. Tabellen visar resultaten under kalvningsperioderna 2008–2010. För val inom hemområdet innebär ett regressionsvärde >0 att renarna föredrar denna faktor, och för rörelsehastighet innebär ett regressionsvärde >0 att renarnas rörelsehastighet ökar i relation till denna faktor. Renbetestyperna är alla skattade mot varandra dvs. man jämför valet av eller hastigheten i en renbetetsyp mot valet av eller hastigheten i alla andra. Val inom hemområdet Kalvningsperioden 2008 Regressionskoefficient Renens rörelsehastighet (m/h) p-värde Regressionskoefficient p-värde Temperatur * * 0,001 0,068 Vindhastighet (m/s) * * –0,001 0,094 0,017 Skogens höjd (m) –0,001 0,039 0,001 Höjd ö havet (m) –0,001 0,015 – – Lutning (°) –0,005 0,042 – – Täthet vägar > 5m – – 0,018 0,069 Sydostlig sluttning – – –0,011 0,022 Renbetestyp Mycket god 0,694 0,000 7,749 0,000 Renbetestyp God 0,666 0,001 7,751 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,686 0,000 7,750 0,000 Renbetestyp Impediment 0,603 0,002 7,771 0,000 – Kalvningsperioden 2009 Temperatur log(Avst Jokkmokksliden (m)) log(Avst Storliden (m)) Täthet vägar > 5 m – 0,002 0,004 –0,076 0,028 – – 0,024 0,389 – – –0,101 0,099 0,028 0,003 Nordostlig sluttning – – 0,010 0,111 Nordvästlig sluttning – – 0,019 0,041 Sydostlig sluttning – – 0,015 0,011 Renbetestyp Mycket god 0,976 0,005 7,617 0,000 Renbetestyp God 0,997 0,005 7,620 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,961 0,006 7,619 0,000 Renbetestyp Impediment 0,821 0,020 7,602 0,000 – – 0,001 0,000 0,001 Kalvningsperioden 2010 Temperatur Skogens höjd (m) –0,002 0,001 0,001 Terrängens brutenhet –9,520 0,212 – – 0,007 0,005 – – Lutning (°) Täthet vägar > 5 m –0,080 0,094 0,014 0,080 Täthet kraftledningar –0,096 0,129 – – Täthet vindpark –0,382 0,001 –0,033 0,109 Nordvästlig sluttning 0,029 0,020 – – Renbetestyp Mycket god 0,397 0,000 8,064 0,000 Renbetestyp God 0,406 0,000 8,060 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,420 0,000 8,064 0,000 Renbetestyp Impediment 0,320 0,000 8,050 0,000 Fotnot: ”-”= variabeln är inte med i den valda modellen men i ursprungsmodellen, * = variabeln är inte med i ursprungsmodellen 36 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Tabell 5b. Tabellen visar resultaten under högsommaren 2008–2010. För förklaring till tabellen se 5a. Val inom hemområdet Högsommar 2008 Regressionskoefficient Renens rörelsehastighet (m/h) p-värde Regressionskoefficient p-värde Temperatur * * 0,002 0,001 Vindhastighet (m/s) * * –0,003 0,116 Höjd ö havet (m) 0,001 0,005 0,000 0,113 Täthet vägar > 5m –0,046 0,001 0,014 0,124 Sydostlig sluttning –0,006 0,095 – – Nordvästlig sluttning –0,006 0,112 – – Renbetestyp Mycket god –0,447 0,000 7,850 0,000 Renbetestyp God –0,444 0,000 7,863 0,000 Renbetestyp Mindre god –0,445 0,000 7,863 0,000 Renbetestyp Impediment –0,453 0,000 7,812 0,000 Högsommar 2009 Temperatur * * 0,002 0,002 Vindhastighet (m/s) * * –0,004 0,040 Höjd ö havet (m) 0,001 0,000 0,000 0,109 – – –0,002 0,123 Lutning (°) Täthet vägar < 5m –0,053 0,010 Sydostlig sluttning –0,012 0,046 – – Renbetestyp Mycket god –0,430 0,000 7,531 0,000 Renbetestyp God –0,425 0,000 7,533 0,000 Renbetestyp Mindre god –0,429 0,000 7,526 0,000 Renbetestyp Impediment –0,456 0,000 7,515 0,000 Högsommar 2010 Temperatur * * – – Vindhastighet (m/s) * * 0,000 0,121 Höjd ö havet (m) 0,001 0,000 Lutning (°) – – –0,002 0,045 Täthet vägar > 5m – – 0,031 0,008 Täthet kraftledning – – 0,097 0,138 Renbetestyp Mycket god –0,425 0,000 7,432 0,000 Renbetestyp God –0,422 0,000 7,428 0,000 Renbetestyp Mindre god –0,423 0,000 7,447 0,000 Renbetestyp Impediment –0,432 0,000 7,440 0,000 37 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Diskussion Resultaten från analysen av både spillningsinventering och GPS-data visar att renarnas användning av bergen Storliden och Jokkmokksliden minskat under byggfasen av vindkraftsparkerna jämfört med tiden före byggfas. Det är mindre spillning både på berget Storliden och i hela regionen jämfört med innan. Både spillning och GPS-data visar också på en mindre användning av berget Jokkmokksliden redan före byggstart, medan renarna använder Storliden och övriga området öster om Mörttjärnvägen. Efter byggstart und viker renarna både Jokkmokksliden och Storliden. Resultaten från skattningen av habitatmodellerna för både spillning och GPS-data visar också på ett direkt negativt samband mellan täthet av vindparken och renarnas användning av området. Det är också svårt att hitta andra förklaringar till att renarna skulle ha valt bort området än att man anlagt två vindkraftsparker. En förklaring till den minskade tätheten av spillning skulle kunna vara olika mycket nederbörd under studieåren och inte en minskad mängd renar. Nedbrytningshastigheten hos spillningen ökar om det är blötare väder ( 2008), men under de år som vi har räknat spillning har medelnederbörden per månad för maj–oktober varit densamma (70 mm/mån, SMHI), vilket tyder på att spillningen påverkats av nederbörden på samma sätt de olika åren. En annan förklaring skulle kunna vara att renskötseln har påverkat renarnas val av betesområde under den här perioden. Under studieperioden har renarna rört sig fritt i området och i slutet på juni varje år har man samlat in renarna inför kalvmärkning (pers. komm. Jan Rannerud). Kalvmärkningen har skett i hagar som legat i närheten av renarnas uppehållsområden, för att man inte ska behöva driva kalvarna för långa sträckor. Det har inte heller varit några större aktiviteter av skogsbruk i området under byggfasen annat än den avverkning som skett i samband med byggandet av parkerna. Andra förklaringar som vi inte har kunnat skatta i våra habitatmodeller är att renarna skulle ha blivit påverkade av rovdjur (e.g. Lima and Dill 1990). Det har tyvärr inte funnits GPS-märkta rovdjur i området som vi kunnat relatera till renarnas habitatval. Men det är väl känt att under kalvningen är det framförallt björn och kungsörn som är de största predatorerna på ren. Det finns både björn och kungsörn i det här området, men i ett regionalt perspektiv påverkas renarna förmodligen inte av om det är rovdjur i området, det är snarare så att t.ex. björnen rör sig i de områden där renarna är och inte tvärtom. Det har man sett tecken på i en pågående studie av björn och ren i Udtja och Gällivare skogssamebyar m.fl. 2012). På lokal skala kunde vi också se en trolig respons mot rovdjur genom att renarna söker sig till betesområden med lägre vegetation där de kan ha uppsikt över närområdet för att kunna upptäcka rovdjur. Orsaken till att renarna redan innan byggstart valde bort Jokkmokksliden som betesområde beror mest troligt på att skogen är relativt hårt brukad med stora inslag av contorta och tät ungskog (Fig. 2), vilket gör att den inte är 38 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft På lokal nivå kring vindkraftparkerna hade inte skogstypen eller vegetations typen lika stor betydelse för renarnas val av betesområde istället var det topografi och sluttningarnas väderstreck som var viktigt. Vilket också förefaller naturligt eftersom parkerna är belägna på två berg där det är större lokala skillnader i höjd än i det omgivande landskapet. Vi har också sett ett tydligt val för Storliden och mot Jokkmokksliden på en regional skala vilket visar på att renarnas val av betesområden avgörs på en större skala. Resultaten från spillningsdata kring effekten på renarna av den nya 36 kV-kraftledningen går delvis isär. Spillningsinventeringen över hela regionen och på Jokkmokksliden visar att renarna undvek den nya ledningen under 2010 men att de föredrog samma område under 2011. Förklaringen till detta är förmodligen att ledningarna på Jokkmokksliden anlades under 2010 medan de på Storliden anlades under 2011 och bägge ledningarna togs i drift först i december 2011. Renarna har alltså undvikit området under byggfasen men inte själva kraftledningen när den inte varit i drift. Dessa resultat samt undvikandet av den befintliga 30 kV- kraftledningen tyder på att renarna undviker ledningarna när det är spänning i dem. Dessa kraftledningar är betydligt mindre än de 132–420 kV-kraftledningar som har dokumenterad negativ effekt på domesticerad ren och vildren i Norge ( m.fl. 2001, s och 2001). Ett annat motstående resultat från spillningsinventeringen är effekten av de nya vägarna, som under 2010 undviks på Storliden men inte på Jokkmokksliden. Detta kan förklaras av att renarna vistas längs med vägarna i området under högsommaren för att undkomma insekter. Ett par av de GPS-märkta renarna från 2010 vistades uppe på Jokkmokksliden under slutet av juni och juli när det varit varmt väder enligt de väderdata vi har från SMHI med hög insektsaktivitet (Skarin m.fl. 2010). En tänkbar förklaring till skillnaden är att de renar som valt att vistas på Jokkmokksliden inte haft några bättre alternativa områden att gå till (Skarin m.fl. 2004). I tillägg till dessa resultat angående effekter av vindkraft på renarnas sommarbetesområde bör en bedömning av vindkraft inom ett sommarbetesområde också betänka om det sker någon utbyggnad inom samebyns vinterbetesområden. Som nämndes i inledningen pågår ytterligare ett projekt kring vindkraft och renens vinterbetesområden. Vintern anses allmänt som flask halsen i renskötseln, då renarna ska klara sig under en period på föda som har lägre energitillgång. Här kan svåra vintrar med dåliga snöförhållanden ses som flaskhalsen mellan olika vintrar, där renens kondition blir nedsatt och de också blir svårare rent ekonomiskt för renskötaren. Preliminära resultat från studier av GPS försedda renar i Vilhelmina Norra och Vilhelmina Södra same byar visar att, under vintrar med dåliga snöförhållanden (skare och låst bete) på de vanligtvis bästa betesmarkerna har istället vissa höjdlägen blivit viktiga alternativa områden pga. mer gynnsamma snöförhållanden. Vissa höjdlägen kan fungera som nyckelområden under de svåraste betesvintrarna och används intensivt av renarna vissa vintrar och inte alls under ”normala” vintrar. De stora variationerna i snöförhållanden som kan förekomma under vintern behöver inkluderas i analyser för val av plats av en vindkraftpark inom ett sommarbetesområde. 40 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Slutsatser Litteraturgenomgången av störningsstudierna på ren visar att trots att renar i renskötseln är domesticerade har det inte inneburit att de har förlorat sin känslighet för att undvika områden med infrastruktur och mänskliga aktiviteter. Det finns ett tydligt mönster i att även domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet på en regional nivå precis som visats för vilda renar i tidigare litteratursammanställningar. Avståndet som domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet ligger mellan 1–12 km enligt de studier som gjorts. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det därför viktigt att långsiktigt studera renarnas användning av hela betesområdet, eftersom användningen kan skifta från år till år och mellan olika säsonger beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Här blir år med extrema väderförhållanden speciellt viktiga att studera med tanke på framtida klimatscenarior där dessa förutspås bli allt vanligare. Vi har idag en extensiv renskötsel vilket har lett till att renarnas tamhetsgrad är relativt låg. Avelsarbetet i renskötseln har gjort att man fått djur som är mer benägna att ty sig till hjorden och djur som är mindre aggressiva. Den förstärkta hjordtillhörigheten kan också ha förstärkt deras reaktionsmönster i förhållande till störningar eftersom de är mer benägna att reagera i enhällighet med hjorden och om en ren undviker ett område finns det risk att fler renar gör det. Vår empiriska studie visar att renarna har minskat användningen av betesområdet under byggfasen av vindkraftsparkerna, vilket kan förklaras av den ökade aktiviteten i området och av den ökade mängden infrastruktur. Vi fann också att trots att renarna redan innan byggnationen startade inte använde delar av området så ökade deras avstånd till vindkraftparken under byggfasen. Framförallt påvisas minskad användning i områdena kring de nya vägarna och kraftledningarna. Befintliga vägar och kraftledningar undveks och dessa kan uppfattas som barriärer i landskapet. Det visar på renarnas känslighet för en fragmentering av landskapet som leder till minskad användning av bra betesmarker. Det är därför viktigt med fortsatta studier under driftsfas, för att kunna veta specifikt hur renarna reagerar på infrastruktur i samband med vindkraftsparker i drift. Analyserna av renarnas hemområden visar också att renarna inte använder naturliga passager i terrängen vid högre täthet av infrastruktur och bebyggelse, varför det är extra viktigt att identifiera sådana passager innan man bygger ut ytterligare, för att inte snöra av renarnas vandringsvägar mellan de olika betesmarkerna. Läget av infrastrukturen i terrängen kan avgöra om renarna använder området eller inte. 41 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Kontrollprogram rennäring Kontrollprogram för rennäringen. Detta är något som behöver samordnas och följas upp för att man ska få en överblick över hur och vilka former olika kontrollprogram har. För att utforma ett bra kontrollprogram behöver man samla in olika typer av information, dels från renägarna som har sina renar i området, men man behöver också samla in data på hur renarna faktiskt har rört sig i terrängen och hur användningen av markerna eventuellt har förändras över tid sen den nya etableringen. I det här forskningsprojektet har vi sett hur även relativt små vindkraftparker påverkar renarnas vandringsvägar och uppehållsområden, det är alltså viktigt att följa upp inte bara stora parker utan även mindre parker, för att kunna göra bedömningar om hur renarna påverkas och vad det kan få för konsekvenser. I syntesrapporten om hur landlevande däggdjur kan påverkas av vindkraft m.fl. 2012) finns det förslag på hur man bör utforma ett kontroll program för att se på vilka effekter en utbyggnad kan få. De förslagen tillsammans med metodbeskrivningen för spillningsinventering och ) är en grund att stå på för att vidareutveckla en standard för hur ett kontrollprogram behöver se ut. Men något som man bör tänka på i förhållande till rennäring och BACI-metodiken som beskrivs i syntesrapporten är att det kan vara svårt att hitta representativa kontrollområden eftersom renarna rör sig över så stora områden. I vårt fall i Malå sameby skulle man eventuellt ha kunnat jämföra med ett annat mer opåverkat kalvningsområde, detta är svårt att hitta eftersom de flesta områdena är mer eller mindre påverkade och ofta är inte förutsättningarna precis desamma. Detta gör att det kan bli svårt att dra några slutsatser utifrån händelser i ett kontrollområde. I renskötseln vet man också hur många renar som finns inom en sameby och hur det förändras över åren, vilket gör att ett kontrollområde inte har samma värde som för andra arter. Eftersom det är svårt att få till bra kontrollområden är det därför extra viktigt att man har tillgång till information om hur renarna har använt området innan byggnationen startade. I den här rapporten har vi använt oss av data från GPS-halsband för att kunna följa renarnas rörelsemönster det är ett mycket användbart hjälpmedel för att samla in data om renarna, och är numera ett vanligt sätt att samla data på när det gäller större landlevande däggdjur. Vi får relativt säkra positioner på djuren över hela dygnet och oavsett om de går i terräng där de är svåra att observera pga. terrängformationer eller skog som skymmer sikten jämfört med om man samlar in data genom att observera djuren direkt. Data från GPS-halsband är också ett bra och ibland nödvändigt komplement till spillningsinventeringar om man är intresserad av kortare tidsintervall än vad spillningsinventeringar kan ge. I kontakt med rennäringen kommer ofta frågan upp hur många halsband som behövs för att studera renarna inom en sameby. 42 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Figur 11. Vindkraftverk på Storliden maj 2012. Foto: Det är svårt att ge exakta rekommendationer för hur många halsband som behövs för att få en korrekt bild av renarnas val av betesområde i relation till en aktuell utbyggnad. Antalet GPS-halsband som är lämpligt att ha i en studie beror på hur stor renhjorden är och över hur stora områden de rör sig. Vanligtvis använder man mellan 10–50 halsband för att kartlägga migrationsmönster och habitatval för olika typer av klövvilt och renar m.fl, 2008, r m.fl. 2009). I regel ger analyser av habitatval inom individuella hemområden relativt låg säkerhet i skattning av resultaten om man jämför med habitatval i relation till en hel region mätt med tex. spillningsdata eller om man relaterar GPS-positionerna till hur de ligger inom en hel region eller i ett landskap istället för inom ett hemområde och 2008, m.fl. 2012). En ökning av antalet individer i analysen ökar inte nödvändigtvis säkerheten i skattningen utan det hänger snarare ihop med vilken upplösning man har på det kartunderlag man använder ( m.fl. 2012). Tidigare analyser av renarnas habitatval inom ett hemområde visar ändå på samma respons till de olika habitatvariablerna även om skattningen är något osäker ( och 2008). Man ska därför inte låta bli att använda GPS-data för att skatta renarnas habitatval i relation till vindkraft och andra omvärldsfaktorer, men det är viktigt att kunna verifiera resultaten med andra mätmetoder. Den 43 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft stora fördelen med att samla in data med GPS-halsband på ren, som är ett hjordlevande djur, är att man genom att märka ett fåtal djur också får information om de djur som går i samma flock som det märkta djuret. Genom analysera renarnas steglängd får man också uppgifter om renarnas rörelsemönster i relation till energiåtgång och möjlighet till betesutnyttjande, vilket är viktigt att veta i förhållande till olika typer av störningskällor. Hur kan man då använda de resultat som vi och eventuellt framtida forskningsprogram och kontrollprogram får fram. De kartor som vi tagit fram i detta projekt kan lätt läggas in som rasterbilder i ett GIS-program som t.ex. RenGIS (det program som alla samebyar har tillgång till i och med renbruksplansarbetet). De kan vara till hjälp att bedöma vilka områden som är känsliga för utbyggnad. Förslagsvis kan också bilderna läggas upp i en databas för nerladdning av handläggande myndighet i vindkraftärenden. Figur 12. Storlidens vindkraftpark, inom Malå samebys kalvningsområde. Foto: 44 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft Referenser Anttonen, , and . 2010. Range selection by semidomesticated reindeer (rangifer tarandus tarandus) in relation to infrastructure and human activity in the boreal forest environment, northern Finland. Arctic 64:1–14. . 2009. Impact assessment research: use and misuse of habituation, sensitisation and tolerance in describing wildlife responses to anthropogenic stimuli. Marine EcologyProgress Series 395:177–185. T. 2011. Potential avoidance and barrier effects of a power line on range use and migration patterns of semi-domestic reindeer (Rangifer tarandus tarandus). Master thesis. Norwegian University of Life Sciences, Ås. . Wierzchowski. 2012. Estimating the zone of influence of industrial developments on wildlife: a migratory caribou Rangifer tarandus groenlandicus and diamond mine case study. Wildlife Biology 18:164–179. . 1998. Energetic implications of disturbance caused by petroleum exploration to woodland caribou. Canadian Journal of Zoology 76:1319–1324. erson. 2002. Model selection and multimodel inference. Second edition. Springer-Verlag, New York. and . 2000. The effect of vehicle traffic on wildlife in Denali National Park. Arctic 53:146–151. , and . 1992. Redistribution of calving caribou in response to oil-field development on the Arctic slope of Alaska. Arctic 45:338–342. . 2005. Central arctic caribou and petroleum development: Distributional, nutritional, and reproductive implications. Arctic 58:1–9. . 2001. Summer response distances of Svalbard reindeer Rangifer tarandus platyrhynchus to provocation by humans on foot. Wildlife Biology 7:275–283. . 2012. Is a wind-power plant acting as a barrier for reindeer Rangifer tarandus tarandus movements? Wildlife Biology 18:439–445. , A. 2013. Summer distribution of semi-domestic reindeer relative to a new wind-power plant. European Journal of Wildlife Research. http://dx.doi.org/10.1007/ s10344-012-0682-7 45 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft 1986. Effects of a road system on caribou distribution during calving. Rangifer Special Issue No. 1:95–101. . 2010. The exploratory analysis of autocorrelation in animal-movement studies. Ecological Research 25:673–681. . 2001. Avoidance of industrial development by woodland caribou. Journal of Wildlife Management 65:531–542. . 2004. Effects of wind turbines on area use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures. Rangifer 24:55–66. . 2009. Effects of power lines on area use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures. International Journal of Ecology. , and 1997. Pregnancy of adult caribou (Rangifer tarandus): Evidence for lactational infertility. Journal of Zoology 242:17–30. , and 2012. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. 6499, Naturvårdsverket, Stockholm. , and 2012. Effects of a holiday resort on the distribution of semi-domesticated reindeer. Annales Zoologici Fennici 49:23–35. . and . 1993. The effect of outdoor recreation on range use by semi-domesticated reindeer. Scandinavian Journal of Forest Research 8:123–133. 1990. Domestication the decline of enviromental appreciation. 2nd edition. Cambrigde University Press, Cambridge. . , , and . 2007. Analyzing animal movements using Brownian bridges. Ecology 88:2354–2363. . 2005. Cumulative effects of human developments on arctic wildlife. Wildlife Monographs:1–36. m fl. 2012. Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder. Viltskadecenter SLU. ISBN 978-91-86331-50-4 2006. Defining the quality of reindeer pastures: the perspectives of reindeer herders. In: Forbes BC m.fl. (eds) Reindeer management in northernmost Europe: linking practical and scientific knowledge in social-ecological systems. Ecological Studies, vol 184. Springer, Berlin. 46 VINDVAL RAPPORT 6564 – Renar och Vindkraft 1971. Reaction of Reindeer to Obstructions and Disturbances. Science 173:393–398. 1979. Reaction of caribou and reindeer to obstructions – a reassessment. Pages 519–527 in Proc. 2nd Int Reindeer/Caribou Symp. Röros, Norway 1979. Direktoratet for vilt og ferskvannsfisk, Trondheim. 2001. Ecology: The Experimental Analysis of Distribution and Abundance. 5th ed. , California. 801 pp. , and 2007. Does forest harvesting and linear infrastructure change the usability value of pastureland for semidomesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus)? Annales Zoologici Fennici 44:161–178. and . 1990. Behavioural decisions made under the risk of predation: a review and prospectus. Canadian Journal of Zoology 68:619–640. . 2012. Effects of spatial scale and sample size in GPS-based species distribution models: are the best models trivial for red deer management? European Journal of Wildlife Research 58:195–203. 2007a. Range characteristics and productivity determinants for reindeer husbandry in Sweden. Doctoral thesis No 2007:100. Swedish Univeristy of Agricultural Sciences, Uppsala. 2007b. Ecological Cost-Benefit Modelling of Herbivore Habitat Quality Degradation due to Range Fragmentation. Transactions in GIS 11:745–763. and 2002. Hydroelectric development and the disruption of migration in caribou. Biological Conservation 107:147–153. . 1998. Responses of caribou to overflights by low-altitude jet aircraft. Journal of Wildlife Management 62:752–766. . 2002. Resource selection by animals. 2nd edition. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht. . 2004. Relating resources to a probabilistic measure of space use: Forest fragments and . Ecology 85:1411–1427. . 1996. Effects of petroleum development on terrain preferences of calving caribou. Arctic 49:23–28. . 1998. Cumulative impacts of an evolving oil-field complex on the distribution of calving caribou. Canadian Journal of Zoology 76:1425–1430. 47 PROTOKOLL PLATS Swecos kontor NÄRVARANDE DATUM 2014-04-23 TD 13.0014.15 son, Kungsörnsgruppen (Västerbottens län) , Kungsörnsgruppen (Västernorrlands län) , Sweco , Sweco Möte med Kungsörnsgruppen (KG) om Kvällåliden, Bäckaskog, Fäbodberget och Vargträsk Bäckaskog KG förkastar de nya genvägen norr om Bäckaskog 1, se rosa sträcka i bifogad karta. Området norr om Bäckaskog 1 är en dal som är viktig ur örnsynpunkt och fågelsträck. Eventuellt kan man gå söder om parken i en vid vinkel söder om Storsjön. : Vi ska försöka presentera detta för Vattenfall, men de kommer förmodligen inte att tycka om alternativet. vill endast att träportalstolpar används och att de inte är högre än trädhöjd. Julgransstolpar är dåligt för örnar. drar tillbaka sitt yttrande när det gäller Bäckaskog för att tänka igenom en gång till. De återkommer med nytt yttrande. Kvällåliden – Rudolvslund är starkt emot sträckan alternativ 1 Kvällåliden – Rudolvslund då det där finns ett stort område som är viktigt för kungsörn. Kvällåliden 2 är bättre, särskilt om man går lite öst om ledningen. I vindkraftpark Kvällåliden fanns det förr ett örnrevir, men örnen har flyttat på sig till okänd plats. Rudolvslund – Kvällåliden tycker inte om Kvällåliden 2 eller den nya genvägen söder om Blackfjället. Eventuellt skulle man kunna dra den över sjön och mycket tajt mot gränsen till vindkraftparken. anser att Kvällåliden 1 är lite bättre. I sjön söder om Blackfjället finns inplanterad fisk. Fäbodberget och Vargträsk Området söder om Fäbodberget och Vargträsk är födosöksområden för kungsörn. Helst förespråkar markkabel genom parkerna fram till 400 kV-ledning. Eventuellt går det att dra en ledning slickad söder om parkerna. Vid protokollet PROTOKOLL PLATS NÄRVARANDE DELGES Åsele kommun DATUM 2014-09-09 TID 13.00-14.20 , Åsele kommun , Åsele kommun , Vattenfall Eldistribution , Vattenfall Eldistribution , Sweco , Sweco , Vattenfall Eldistribution , Sweco Samrådsmöte med Åsele kommun avseende de nya 150 kV-ledningarna Fäbodberget och Vargträsk inleder och redogör för de ledningsdragningar som utreds i närområdet och kring processen för ansökan om ledningskoncession. redogör för den planerade verksamheten, huvuddragen i den kommande MKBn, alternativen och utformning av ledningsgata. Vattenfall Eldistribution söker tillstånd, bygger och ansluter sju vindkraftparker som ska anslutas till stamnätet. För att få ansluta till stamnätet kräver Svenska kraftnät minst ca 300 MW installerad effekt. De sju parkerna har tillsammans ca 750 MW. En luftledning i Huvudalternativet är mer driftsäker pga. att felsökning underlättas vid avbrott jämfört med markkabel i Andrahandsalternativet. Det är dessutom mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning och därför förordas inte Andrahandsalternativet Från början planerades det att ansluta Fäbodberget och Vargträsk till station Tuggen, men Vattenfall fick inte Svenska kraftnäts tillstånd att använda stationen. Detta innebär nu att ledningen dras söderut. Åsele kommun vill informera om att Nordisk Vindkraft planerar en park på Hundberget i Åsele kommun och de planerar eventuellt att ansluta till Tuggen. De ska presentera projektet för kommunen i november och håller nu på att mäta vind. Åsele kommun anser att tillstånd för vindkraftparker bör samprövas med linjekoncession. När Vattenfall har fått undersökningsmedgivande från berörda fastighetsägare går Vattenfall ut och tittar på byggbarheten. Går ledningen Kvällåliden genom Björnlandets nationalpark? Vattenfall hade i början av tillståndsprocessen två alternativa dragningar från vindkraftpark Kvällåliden till station Norrtjärn som gick söder om Björnlandet, men dessa har nu valts bort. Nuvarande huvudalternativ går söder om Blackfjällets vindkraftpark. Därmed kommer nationalparken inte att beröras av ledningsdragningen. Påverkas kungsörn av ledningarna? Kungsörnsgruppen har motsatt sig Tredjehandsalternativet pga. att kungsörn jagar söder om Fäboderget och Vargträsk. I samråd med kungsörnsgruppen utformades Huvudalternativet till att gå så nära vindkraftparkerna som möjligt för att minska påverkan på kungsörnen. I samråd med kungsörnsgruppen kommer Vattenfall att sätta upp fågelavisare där det är nödvändigt. Det går en lokalnätsledning genom Tegelsträsk och det är många 3G-master i området. Om ännu en kraftledning byggs så kan motståndet bli stort då många är emot både 3G-master och kraftledningar. Det har skapats en stor skepsis mot allt som skapar strålning på något sätt. På samrådet för kraftledningarna Kvällåliden och Bäckaskog var deltagarna mest oroliga över att ledningen skulle korsa många små fastigheter och därmed påverka en betydande del av fastigheterna. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Istället utgår Vattenfall utifrån Försiktighetsprincipen som är formulerad gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut. Principen går ut på att samhället ska vidta rimliga åtgärder om det finns tillräckliga bevis för att underlåtenhet att handla kan leda till skada och då handling kan berättigas på rimliga bedömningar av kostnadseffektivitet. Magnetfält avtar med avståndet och beror på vilken strömstyrka som används i ledningen. I Lögda finns det bebyggelse öst om befintlig 400 kV-ledning och där kommer den nya 150 kV-ledningen att läggas på den västra sidan av befintlig ledning. Åsele kommun anser att markkabel borde vara det bästa, men att huvudalternativet Vargträsk är det mest logiska alternativet. Att använda befintlig gata är också fördelaktigt. Att bygga ledningen på fastigheterna som upplåtits till vindkraft vid Vargträsk är mest fördelaktigt. Vattenfall kommer att skicka in tre ansökningar till Ei, men endast upprätta en gemensam MKB, för att tillstånden inte ska vara beroende av varandra. Service av vindkraftparkerna som nu planeras genererar ca 15-18 arbetstillfällen. mailar samrådsunderlaget till . MINNESANTECKNINGAR Lögda bygdegård, Lögda PLATS NÄRVARANDE DATUM 2014-09-09 TID 18.00-20.00 , Vattenfall Eldistribution , Vattenfall Eldistribution , Sweco , Sweco Mötesdeltagare i övrigt se Bilaga A Närvarolista DELGES , Vattenfall Eldistribution , Sweco Samrådsmöte med allmänheten avseende de nya 150 kV-ledningarna Fäbodberget och Vargträsk inledde och redogjorde för de ledningsdragningar som utreds i närområdet och kring processen för ansökan om ledningskoncession. redogjorde för den planerade verksamheten, huvuddragen i den kommande MKBn, alternativen, utformning av ledningsgata och ledningens påverkan på omgivande intresse. Vattenfall Eldistribution söker tillstånd, bygger och ansluter sju vindkraftparker som ska anslutas till stamnätet. För att få ansluta till stamnätet kräver Svenska kraftnät minst 300 MW installerad effekt. De sju parkerna har tillsammans ca 750 MW. - Fastighetsägare till undrar om det ska vara växelström eller likström i ledningen? Om Vattenfall har tänkt hugga upp nya ledningsgator så vill man att Vattenfall drar ledningen på västra sidan av befintlig 400 kV-ledning (UL7). Vattenfall bygger ledningar för växelström eftersom det är billigast. I möjligaste mån så väljer Vattenfall att gå på fastigheter ägda av storbolagen. Vattenfall kommer att se över detta under detaljplaneringen av ledningarna innan Vattenfall lämnar in ansökan i slutet av året. UL6 var fulltecknad pga. vindkraftpark Markbygden i Piteå kommun och då hade Vattenfall som alternativ att gå längs med och ansluta till UL7. - Hur motiverar Vattenfall att Huvudalternativet är det bästa alternativet? Landskapet påverkas av en 40 meter bred ledningsgata med bra produktionsskog. Ett förslag är att lägga luftledningen längs kommungränsen. Man skulle dessutom kunna bygga luftledning längs kommungränsen och sedan gräva ner som markkabel. Markkabel är bäst för markägarna, örnarna skonas och skogsägarna behöver inte skyddsavverka. Ur vindkraftparkens produktionssynpunkt så är den beroende av en väl fungerande kabelanslutning. Om man använder markkabel kan det vara svårare att finna felet vid ett kabelbrott och produktionsbortfallet innebär en hög kostnad för vindkraftexploatörerna. Det är några av fastighetsägarna på mötet som äger mark i vindkraftparkerna. Om det blir avbrott så kommer även dessa markägare att drabbas av minskade intäkter. Markkabel är 5-7 ggr dyrare än luftledning. har pratat med Vattenfall Vindkraft och de accepterar markkabel genom sin park, men Nordisk Vindkraft är inte helt positiva till det. Nordisk Vindkraft tar hänsyn till risk och kostnad i sina kalkyler och de är osäkra över att gå igenom ett geografiskt område där en annan exploatör har kontrollen. Det är vindkraftexploatören som i slutändan räknar på vilket alternativ som de kommer att förorda. Vattenfall kommer att ta med sig frågan om markkabel till exploatören. Vattenfalls grundinställning är att hitta en lösning som alla kan leva med. Tyvärr går det inte att leda kraftledningen från Vargträsk fram till befintligt 400 kV-ledning via kommungränsen eftersom ledningen då skulle gå igenom vindkraftpark Fäbodberget och inkräkta på vindkraftverkens placeringsområde. Våtmarkerna vid kommungränsen håller höga naturvärden vilket försvårar tillståndsprocessen. - Med dagens teknik borde man väl kunna säkra markkabel lika bra som luftledning? Det går att säkra upp en kraftledning genom att bygga dubbla ledningar men detta blir för dyrt för exploatören och de väljer därför att lita på en ledning. Luftledning kostar 1,5-2 miljoner kronor per kilometer och markkabel är 5-7 ggr större kostnad... I städer och stora konsumenter av el såsom LKAB och Boliden är nätet matat från flera håll, vilket innebär att blir det fel på en ledning så bryts inte strömmen, för då kan man matat strömmen från ett annat håll. Det är vindkraftbolagen som bekostar kraftledningen oavsett vilken typ av ledning som byggs. Vilket innebär att om anslutningsledningen blir för dyr och bolaget kan inte finansiera vindkraftprojektet läggs det ner. - Hur bred kommer gatan att vara för den ledning som går längs befintlig 400 kV ledning? Varför begär man inte ledningsrätt för 50 meter (25 meter på var sida av ledningen). Hur bred blir markkabeln? Befintlig skogsgata för de två stamnätsledningarna är ca 75-95 meter och för att även inrymma den planerade ledningen tillkommer ca 20 meter. Sweco tar med sig frågan om varför man inte begär ledningsrätt för 50 meter och återkopplar i MKBn. Kabelschaktet blir inte mycket mer än ca 1,5 meter brett i markytan, men för att kunna schakta behövs ett arbetsområde på ca 10-20 meter. - Kan inte ledningarna anslutas till station Tuggen i stället? Från början planerades det att ansluta Fäbodberget och Vargträsk till station Tuggen, men Vattenfall fick inte Svenska kraftnäts tillstånd att använda station Tuggen. Detta innebär nu att ledningen måste dras söderut. - Längs Tredjehandsalternativet finns det 4 gamla fäbodar sydöst om Baksjöliden. Vattenfall kommer att ta hänsyn till detta i utredningsarbetet. - Vad menas med försiktighetsprincipen? Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Istället utgår Vattenfall utifrån Försiktighetsprincipen som är formulerad gemensamt av flera myndigheter (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut kommentar vid skrivandet av minnesanteckningar). Principen går ut på att man ska inte bygga ledningar närmare bebyggelse än nödvändigt. Magnetfält lägre än 0,4 µT har inte i någon forskning visat på förhöjd risk för sjukdomar, därför har bl.a. Vattenfall detta som ett slags riktvärde. Vattenfall beräknar alltid magnetfältnivåer i miljökonsekvensbeskrivningen. Magnetfält avtar med avståndet och beror på vilken strömstyrka som används i ledningen, samt fasernas placeringar. - Ledningsrätten gäller för all framtid. Vad händer om parkerna tas bort? Om vindkraftparken tas bort så tas även kraftledningarna bort. I beslutet om koncession så skrivs det villkor att om koncessionen endast gäller om ledningen har det syfte som man angett i ansökan, i detta fall för att ansluta vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk.. Ledningsrätten skrivs dock för all framtid. Oavsett hur många vindkraftparker ytterligare som kopplas in. Hur stora är vindkraftverken? Utvecklingen har hela tiden gått mot större och större turbiner idag byggs turbiner på ca 3 MW. - Vad bygger ersättningen för skogsmark för? Vad utgår ni ifrån när det gäller ersättning? Vattenfall utgår ifrån den nya skogsnormen. Man får ersättning för markvärdet beroende på boniteten. Sedan får man ersättning för den skog som finns idag och för ung skog även ett tillägg för att man avverkar skogen tidigare än som är optimalt och för att ledningsrätten innebär en belastning på fastigheten. Till detta tillkommer en frivillighetsbonusom man tecknar frivilligt avtal. Oberoende värderare värderar marken. - Markkabel är det bästa och ledningen ska så långt som möjligt placeras på skogsbolagsmark. - En markägare vill att man kollar upp var länsstyrelsens våtmarker går. Länsstyrelsens inventerade våtmarker kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. - Nordisk Vindkraft företräder luftledning, varför är de inte här? Det var ett önskemål från Jonas att de inte skulle vara med. Vid ett annat liknande möte dök motståndsgruppen mot vindkraft upp och mötet handlade tillslut endast om vindkraft och inte om kraftledningen. Därmed kunde inte de som berördes av kraftledningen göra sig hörda. - Tredjehandsalternativet är mycket dåligt. I en tillståndsansökan är det ett krav att man måste titta på ett antal byggbara alternativ. - Det verkar som om Nordisk vindkraft har lagt ner mycket pengar för projektering av vindkraftparken utan att ha räknat på vad ett kabelalternativ kan kosta.. Sedan Nordisk Vindkraft började projektera så har lönsamheten i projektet minskat radikalt på grund av sänkta elpriser, och då blir de mindre benägna att ta stora risker och kostnader. - Får Vattenfall nyttja Svenska kraftnäts vägar längs 400 kV- ledningen? Förr anlade Svenska kraftnät en väg längs den ledningen de byggde. Vattenfall bygger inga nya vägar och nyttjar istället befintliga vägar, bla Svenska kraftnäts vägar. Vi försöker göra så mycket som möjligt på vintern då marken är tjälad. - Två markägare har redan två 400 kV-ledningar på sin mark och en ytterligare ledning är inte intressant. Det är många av oss som driver småskaligt skogsbruk och som är rädda om skogen. Anledningen till att vi föreslår en sträckning längs befintlig ledning är att det totala intrånget minimeras. - Hur lång är ledningen? Ca 3 mil ned till Kalvkullen. För luftledning blir det uppskattningsvis ca 50 miljoner i ledningskostnad. - Det är inte bara stora skogsbolag som brukar skogen, utan även små privata. Vattenfall lägger till i miljökonsekvensbeskrivningen att det även är många privata skogsägare som brukar skogen längs ledningarna. - Fastighetsägarna till Vattenfall meddelar fastighetsägarna på fram. Antecknat av Sweco Bilaga 11 B Bilder från presentation är oroliga över ökat magnetfält vid sin fastighet. när magnetfältberäkningar har tagits Från: Till: Ärende: Datum: Bilagor: Samråd enligt 6 kap 4 den 3 september 2014 13:25:58 1013.pdf Fäbodberget och Vargträsk, Åsele kommun Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom området och Bergsstaten har därför inga synpunkter på projektet. Luleå den 3 september 2014 P.S. Bifogar en karta med en torvkoncession som ligger närmast ert område. _______________________________________________________ Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 LULEÅ Tel. Fax: 0920-695 07 Yttrande HÖGKVARTERET Beteckning Ert datum Er beteckning Vårt föregående datum Vår föregående beteckning 2014-09-12 Ert tjänsteställe, handläggare 2014-08-20 Vårt tjänsteställe, handläggare PROD INFRA, Datum @mil.se , FM2014-7228:2 Sida 1 (1) 14-27896 Nätkoncession för linje från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun, Västerbottens län Försvarsmakten har inget att erinra avseende rubricerat ärende. Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Vattenfall Eldistribution genom Sweco @sweco.se För kännedom Energimarknadsinspektionen FMV AL Led Nät FMTM LFV LFV Flyginfo SE [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] ) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret 107 85 Stockholm Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 [email protected] www.forsvarsmakten.se/hkv 2014-07-17 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot kraftledningarna. Kompletterande ledningsdragning kan ske inom en radie av 40 km från någon del av det berörda området utan att LFV behöver lämna kompletterande yttrande i ärendet. Observera att Lycksele Flygplats skall höras i ärendet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard 447 10 12 utgåva 1:1991 ”Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift”, Standardiseringskommissionen i Sverige samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för ”Minimum Sector Altitude”. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys. YTTRANDE 1 (1) Datum Diarienr 2014-09-02 2014-3991 Ert datum Er referens 2014-08-20 Enheten för System och Tjänster i Rakel Sweco Environment AB Att: Box 110 901 03 Umeå E-post: @sweco.se Svar på samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4§ avseende nybyggnation av 150 kV-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun. MSB har utrett konsekvenserna av planerad kraftledning, som angavs i er förfrågan 2014-08-20 avseende påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel. MSB har inget att invända mot planerad 150 kV luftledning. Med vänlig hälsning Systemarkitekt MSB-108.1 MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress 651 81 Karlstad Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: 0771-240 240 Fax: 010-240 56 00 [email protected] www.msb.se Org nr. 202100-5984 • Ledningarna byggs för ändamålet elproduktion från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk. Avtalen mellan vindkraftbolagen och markägarna gäller i 35 år. Då skall ledningsrätten inte heller vara längre, utan efter den tiden skall en omförhandling med markägarna ske. Nordmaling den 18 september 2014 Från: Till: Kopia: Ärende: Datum: @skanova.se @skanova.se Samråd Fäbodberget m fl den 21 augusti 2014 13:51:32 Jag vill härmed meddela, att Skanova har inget att erinra mot Vattenfalls planer att uppföra 150 kV-ledningar för anslutning av vindkraftverk i Åsele kommun. I samband med detta avser Vattenfall uppföra ställverk att anslutas till stamnätet. Dessa torde bli direktjordade, vilket måste medföra markpotentialmätningar, vilka vi önskar få möjlighet att delta i. Huddinge 2014-08-21 Med vänlig hälsning Elskyddsärenden Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/62561 2014-08-25 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeID] 1(1) Sweco Environment AB Kopia till: Diariet TRV Box 110 901 03 Umeå @sweco.se Yttrande gällande nätkoncession för nybyggnation av 150 kVluftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Trafikverket har mottagit samrådshandling gällande kommande ansökan för koncession för 150 kV kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen inom Åsele kommun. Ärende Samrådshandlingen syftar till att utgöra underlag för en ansökan av koncession för den aktuella ledningen. Den nya 150 kV ledningen blir 33-36 kilometer beroende på vilket alternativ som väljs. Av denna sträcka löper ca 29 kilometer parallellt med befintliga 400 kV ledningar och 4-7 kilometer i tidigare obruten terräng. För den nya sträckningen berörs statliga vägar enbart av tredjehandsalternativet. I detta fall berörs vägarna 585 och väg 592. Trafikverkets synpunkter Trafikverket har inget att erinra mot föreslagen nätkoncession under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas. Placeringen av stolpar, stag och ledningar ska följa Vägverkets publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet. För korsande luftledning ska stolpar, stag och sträva vara placerade helt utanför vägområdet. För korsande ledning av väg krävs separat tillstånd, se Trafikverkets hemsida: http://www.trafikverket.se/ledningar TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU (Vägars och gators utformning). För längsgående luftledning utanför vägområdet men inom byggnadsfritt avstånd (12 meter från vägområdet) krävs Länsstyrelsens tillstånd enligt väglagen. Nya transformatorstationer bör placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU. För dessa krävs bygglov eller Länsstyrelsens beslut enligt 45§ Väglagen. För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Tillstånd lämnas med stöd av 44 § väglagen. Se Trafikverket hemsida för ansökan och information: http://www.trafikverket.se/ledningar Kontakt Kontaktperson för ledningsärenden inom vägområdet är . För Trafikverket Samhällsplanerare Trafikverket Box 810 781 28 Borlänge Besöksadress: Storgatan 60, Umeå Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 traf kverket@traf kverket.se www.trafikverket.se SNb Direkt: 22 @traf kverket.se Från: Till: Ärende: Datum: VB: Skrivelse för koncession för Fäbodberget den 5 februari 2015 12:18:31 Från: @vattenfall.com [mailto: Skickat: den 5 februari 2015 12:16 Till: Kopia: @vattenfall.com; ina Ämne: RE: Skrivelse för koncession för Fäbodberget @vattenfall.com] Ja. From: Sent: Thursday, February 05, 2015 12:11 PM To: (NW-BS) Cc: (ND-UR); Subject: SV: Skrivelse för koncession för Fäbodberget Importance: High Hej, , jag vill bara dubbelkolla om jag kan använda denna text som erat yttrande för Vargträskledningen? ”Vattenfall Vindkraft har ett icke-koordinatsatt tillstånd för vindkraftsparken Fäbodberget. Detaljprojektering av var inom området som vindkraftverk kommer ställas är beroende av utfall av bland annat vindmätningar, pågående tillståndsprocess och bästa tillgängliga teknik vid upphandling av turbiner för parken. I dagsläget så är det inte möjligt att säga vilken modell av vindkraftverk som kommer byggas och därmed inte möjligt att säga var de kommer vara placerade för att bäst utnyttja vindresursen i området. En kabeldragning för anslutningen av Vargträsk vindkraftspark genom vindkraftsområdet för Fäbodberget riskerar att innebära en i första hand försämrad produktion och i andra hand dyrare anläggningskostnad för dragning av internt elnät och internt vägnät för Fäbodbergets vindkraftspark Med det som grund anser vattenfall vindkraft att alternativet att markförlägga nätanslutningen av Vargträsk vindkraftspark inte är att föredra. Vattenfall Vindkraft har gjort utfästelser om att inte att bygga några anläggningar utöver en transformatorstation i omedelbar anslutning till vindkraftparken som skulle kunna begränsa framkomligheten för rennäringen. Påverkan på rennäringen av Vattenfall Eldistributions eventuella anläggningar i nämnda område bör därför utredas särskilt.” Från: Till: Ärende: Datum: SV: Samråd - Nya 150 kV-ledningar Fäbodberget och Vargträsk - Vattenfall Eldistribution den 22 september 2014 10:57:39 Hej , Jag har mottagit ert mail. Vi har härifrån ingenting annat att säga än det vi framförde vid mötet med er. Med vänlig hälsning Miljöinspektör Åsele kommun www.asele.se @asele.se -----Ursprungligt meddelande----Från: @sweco.se] Skickat: den 16 september 2014 15:46 Till: Ämne: Samråd - Nya 150 kV-ledningar Fäbodberget och Vargträsk - Vattenfall Eldistribution Hej, Under samrådsmötet med er den 9/9 lovade jag att skicka samrådsunderlag för de nya 150 kVledningarna Fäbodberget och Vargtäsk via mail, se bifogat. Ni har även fått detta underlag i det utskick som gjordes till er den 20 augusti per post. Jag förlänger erat svarsdatum till den 26 september 2014. Meddela gärna att du har fått detta mail. Vänligen Sweco Environment AB FSL C/o 830 51 Offerdal Elmarknadsinspektionen Datum 2013-08-28 Remiss svar angående diarienr 2013-101327 Vattenfall eldistribution AB ansöker om nätkoncession för linje avseende en ny 144KV markförlagd kraftledning från Fäbodbergets vindkraftspark till befintlig kraftledning mellan Tuggen och Storrotliden i Åsele kommun, Västerbottens län Vi anser att ansökan om nätkoncession inte ska ske när tillstånd för den tilltänkta vindkraftsparken inte kan beviljas på grund av följande skäl: 1 Bostäder och skyddad natur ligger för nära ansökta verk Vindkraftsområdet ligger för nära bostäder och höga naturvärden som ligger i Kungsörnsrevir. Vindkraftsområdet AC 015 har pekats ut genom ett misstag av Energimyndigheten. Myndigheten har inte kontrollerat var bostäder och höga naturvärden ligger före utpekandet. Verk ansöks bara 1400m från bostäder i Baksjöliden by och bara 500m från fritidsbostad. Etableringen ansöks dessutom för nära Storrotlidens vindkraftspark. Det är inte försvarbart att förvärra situationen i området. Det är bara 2400m till Storrotlidens vindkraftspark som är en av norra Europas största vindkraftsparker. Begäran om att området Fäbodberget-Vargträsk ska tas bort är inlämnad till Energimyndigheten, en förtätning av vindkraft i området skulle medföra att Kungsörnens lokala bestånd slås ut i strid med Art och Habitat direktiv. 2 Tidigare tillstånd innehåller orimliga bullervillkor, samhällets kravnivå max 20 % störda eller starkt störda överstigs om etablering sker. Energimyndigheten har meddelat att de nu inleder ett arbete med översyn av lagstiftning för miljöfarlig vindkraft. Vindkraftsbranschen sprider felaktig information. Vi anser att tillstånd inte ska prövas före översynen är klar och att felaktiga tillstånd ska återkallas. Vi anser att tillståndet i närliggande Vargträsk innehåller orimliga bullervillkor på grund av att villkoren lämnar de närboende i en rättslös situation. Återkallas inte 1 tillståndet i Vargträsk så kommer överklagan till Europadomstolen att lämnas in under hösten 2013. När stora klagomål redovisas av närboende till de parker som är uppförda i Malå kommun, på Storrotliden och i Havsnäs så måste fel i tillstånd upphöra. Vi får inte fortsätta att göra fel när människan drabbas av bullerrelaterad ohälsa om verk placeras för nära bostäder. Tillståndet i Vargträsk redovisar: Känner ni till att den ”vedertagen internationella standarden” är utvecklad i platt landskap som ligger i varmt klimat där inversionsförstärkning av buller är så ovanlig att det skulle få orimliga konsekvenser om standarden tillät mätning när inversionsförstärkning råder. I området Vargträsk - Fäbodberget är inversionsförstärkning så vanligt förekommande att det får orimliga konsekvenser om tillstånd föreskriver ”vedertagen internationell standard” som inte medger mätning när inversionsförstärkning råder. Inversionsförstärkningen höjer ljudnivån med upp till 20dB(A) över de värden som redovisas vara beräknade. Tillståndet redovisar även att ”etablerade beräkningsmodeller” ska användas för att fastställa ljudnivån vid fasad. Det får orimliga konsekvenser när de ”etablerade beräkningsmodellerna” inte kan och inte får räkna med ljudnivåhöjande effekter av sidovindar, nederbörd, isbildning och inversionsförstärkning. Tillståndet medger 40dB(A) ekvivalent dygnsmedelvärde. Det innebär i praktiken att ljudnivån under hälften av dygnets timmar får uppnå 60dB(A) vid fasad om det slutar blåsa eller om verken justeras ner resterande del av dygnet. Dessutom redovisar villkoren att ljudmätning av källstyrka och ”beräkning” av ljudnivån ska utföras under barmarksförhållanden. Men ljudnivån är som högst vintertid, 7 månader/år. Ljudberäkning som sökande har lämnat in innehåller grova och avgörande fel. Vattenfall undanhåller avgörande fakta för tillståndsmyndighet och för domstolen. Beräkningen baseras på verk med lägre källstyrka än de verk som ansökan om tillstånd avser. Skillnaden är större än 2,5dB(A)/verk dessutom redovisar forskning att källstyrkan varierar med +3dB(A) för verk av samma typ, det redovisas inte av sökande. Den vilseledande ljudberäkningen för Fäbodberget redovisar i MKB, sid129 tabell 16 Hus C fritidsbostad 41,8 dB(A), det fritidshus som ligger närmast etableringen vid Stor mellansjöns norra ände redovisas inte! Hus H bostadshus 37,5 dB(A) 2 Tillförs +3dB(A) för att källstyrkor varierar,+2,5 dB(A) för att för låg källstyrka används i beräkningen och 20dB(A) för inversionsförstärkning så nås ca 67,3dB(A) vid fasad på byggnad C och 63dB(A) vid fasad på bostadshus H. (förenklat uttryckt kumulativa effekter ingår inte). sådana tillstånd får inte utfärdas av någon därför behövs inte någon nätkoncession för Fäbodberget. Tycker ni att det är lämpligt att vindkraftsbolag använder sig av länsstyrelsens och mark och miljödomstolens tillsynes bristande kunskap för att driva igenom bedrägerier i Västerbotten? Ovanstående villkorsskrivning av Länsstyrelsen måste omedelbart upphöra på grund av att de är orimliga och bindande vid konflikt. Längs Stöttingfjället är inversionsförstärkning vanligt förekommande när området ligger högt upp i lufthavet. Effekter av ovanstående medför att ljudnivåer kommer att variera upp till ca 67dB(A) vid fasad när effekten av inversionsförstärkningen är som starkast. Driftledaren på Storrotliden, Ingemar Forsgren redovisade på Centerpartiets möte i Fredrika september 2012 att det under vinterperioden alltid är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalgångarna. Det medför att området är olämpligt för vindkraft på grund av att inversionsförstärkning i varierande grad alltid råder i området under vinterperioden. Det finns inte något lagligt stöd för att utfärda tillstånd som i praktiken medger nivåer upp till 67dB(A) vid fasad under halva dygnet. Etablering skulle medföra att samhällets kravnivå max 20 % störda eller starkt störda av buller skulle överstigas. Den kunskap som finns ska användas för att förhindra felaktiga tillstånd. Enligt forskare och naturvårdsverket så finns det idag inte någon programvara som kan beräkna bullerutbredning från vindkraftsverk placerade i kuperad terräng som ligger högt upp i luftlagren i kallt klimat. Inversionsförstärkningen höjer ljudnivån med upp till 20dB(A) över de värden som idag kan redovisas som ett ”beräknat värde” och som ligger till grund för ansökan. En etablering skulle försätta de närboende i en rättslös situation när de inte kan påverka ljudnivån när verken är på plats. Vi anser att tillståndsprövning inte ska utföras när ljudberäkningsprogram för kuperad terräng som ligger i kallt klimat inte finns. Länsstyrelsen har en skyldighet att beakta den kunskap som finns för att samhällets kravnivå 20 % störda eller starkt störda av buller inte får överstigas. Brister i programvara som används, akustiska och meterologiska effekter som råder där länsstyrelsen prövar eventuella tillstånd ska självklart beaktas. Säkerhetsmarginaler ska tillräknas de närboende för att hälsa och säkerhet ska säkerställas. Ovanstående medför att ljudnivåerna vid bostad under långa perioder kommer att överstiga 40dB(A) i Flakaträsk och Baksjöliden. Mätning utförd vid närliggande vindkraftspark på Storrotliden redovisar 43dB(A) och LCp 84dB 2200m från verken, där ”beräknad nivå” redovisar lägre ljudnivå än 35dB(A). 3 LCp värdet 84dB indikerar 9ggr högre ljudnivå än kritisk gräns för skadlig nivå av lågfrekvent buller. På 1400m ligger bostäder i Baksjöliden. När referensmätning tydligt visar att olagliga ljudnivåer nås så ska ansökan återkallas. Ljudnivån och det lågfrekventa bullret ökar vid nederbörd. Lågfrekvent buller avtar inte med avståndet på samma sätt som ljud med högre frekvens. De närboende i Malå kommun där Nordisk vindkraft har byggt verk för nära bostäder på liknande avstånd som ansökan avser redovisar att kaffekopparna skakar inne i köksinredningen, i Byn Nåda så kan de närboende inte sova även om de håller kuddar över öronen, hela huset durrar. När lågfrekvent ljud tränger in i bostad och håligheter i naturen så sker förstärkning av nivån genom resonansförstärkning. Nordisk vindkraft redovisar i MKB för Hornmyran att skogshöns endast påverkas under byggtiden och att skadliga nivåer för lågfrekvent ljud inte skapas av vkv. Det är uppgifter som inte stämmer med verkligheten. Sork som utgör stapelföda och motor i den biologiska mångfalden avskyr markvibrationer, det kan vara en av förklaringarna till varför spårbildningen av vilt minskar på och runtomkring Storrotliden. Vattenfall visar att företaget inte uppfyller kunskapskravet när de ansöker om verk för nära bostäder. Läs mer om skadliga hälsoeffekter under rubriken medicinska hälsoeffekter. Naturvårdsverkets riktlinjer redovisar att 30dB(A) inte ska överstigas vid fasad när verk i kallt klimat bildar entoniga ljud. 4000m från verken på Storrotliden framträder under långa perioder fast hörbar ton som påminner om tinnitus. Det är då odrägligt att vistas i området, upplevelsen är att tonen kommer uppifrån. Begäran om åtalsanmälan av Vattenfall är inlämnad till tillsynsmyndigheten. Resultatet av åtalsanmälan ska utvärderas före nya tillstånd ges när parken på Storrotliden innehåller stora fel och brister och inte följer de lagar som gäller i Sverige. Åtal kan medföra rivning när staket inte får monteras i renbetesområdet. Bolaget redovisar elproduktion på verk vars turbintider har varit noll i flera månader. Vi anser att Elmarknadsinspektionen har en skyldighet att stödja länsstyrelsen i arbetet med åtalsanmälan av Vattenfall när synnerliga skäl föreligger. 3 Vattenfall bryter mot villkor i tillståndet för vindkraft på Storrotliden, det förhindrar att nya tillstånd utfördas enligt miljöbalken Villkor i tillståndet för Storrotliden redovisar att Vattenfall ska utföra en miljörapport och tillfråga de närboende hur vindkraftsparken upplevs. Vattenfall redovisar inte skadliga konsekvenser i miljörapporten på grund av att personalen som ska utföra arbetet har tystnadsplikt för skeenden som kan skada bolaget. Vattenfall har inte tillfrågat de närboende hur parken upplevs. Medlemar i FSL som är närboende redovisar: - Varför bildas dova knallar som påminner om betongpålning på Storrotliden. Det dunkande ljudet är mycket störande. De ihåliga ståltornen som bär turbinen blir en resonanslåda som skapar ett ljummande ljud som tydligt hörs på 4000m avstånd. 4 Ljudens intensitet och amplitudvariation medför stark störning även vid låga ljudnivåer långt bort från verken. -Jaktglädjen är förstörd på upp till 7000m från parken, spårbildningen av vilt minskar på och runt omkring Storrotliden, buller dominerar ljudmiljön. Vi förhindras att bedriva jakt närmare verk är 4500m på grund av att verken inte får träffas av kula vid toppjakt. Parkens buller och stora utbredningsområde medför att jakt förhindras på stora arealer. -Etableringen är utförd i Kungsörnsrevir en förtätning utrotar Kungsörnens lokala bestånd. Örn par spelflyger inte längre ovanför Storrotliden. -Ett stort orrspel som låg 2500m från uppförda verk har upphört, på vilket avstånd försvagas orrspel? -Vintertid när kontrasten är stark medför slagskuggorna en odräglig livsmiljö på grund av att ljuset ständigt varierar. -Parkens buller stör på upp till 9km avstånd på läsidan om verken vintertid, samrådet redovisade att verken inte kunde höras bortom 1km. -Området runt verken på Storrotliden redovisar förhöjd frekvens av toppbruten skog på grund av ökad isbildning på upp till 1500m avstånd från verken, isbildningen förklaras genom Carnot cycle. -Arbetsmiljöverket har meddelat att skogen inte för brukas inom verkens utkastområde. Vattenfall redovisar att utkastområdet är 650m. -Etableringen på Storrotliden bryter mot FSC policy. På samtliga punkter, det medför handelshinder inom skogsbruket i området, privata skogsägare förhindras att samarbeta med Sveaskog (se även punkt 4). -Marker av HCVF kvalitet berörs när verk står 20m från reservat. -Lokalt stöd saknas 90% av tillfrågade är emot fler etableringar när de informeras om skadliga konsekvenser. -Ursprungsfolks tillgångar och besittningsrättighet har försvagats, utestängning sker 4000m från verk med vägbom, skyltar redovisar att ingen får vara närmare verken än 650m. -Parken drivs utan att den är CE märkt i strid med lag, riskanalys är inte utförd, staket saknas. 5 Även projektet Fäbodberget bryter mot FSC policy, Sveaskog äger naturreservat av HCVF kvalitet i direkt anslutning till ansökta verk. Det medför att Fäbodbergsparken inte kan etableras, det samma gäller för vindkraft i närliggande Vargträsk. Domvilla föreligger i tillståndet för vindkraft i Vargträsk på grund av att Vattenfall inte redovisar ovanstående skadliga konsekvenser i villkorad miljörapport. Rapporten ska utgöra stöd för domstols personal, när personalen inte informeras så fattas fel beslut. Enligt miljöbalken så får inte Vattenfall tilldelas nya tillstånd när de bryter mot villkor för tillståndet på Storrotliden. Om villkoren får brytas så ska inte tillstånd innehålla några villkor. 4 Ansökan för Fäbodberget bryter mot FSC policy Ansökan för Fäbodberget bryter mot FSC policy det medför hinder för sammarbetet inom skogsbruket. Skogsägare som samarbetar med bolag som bryter mot FSC betraktas som ett ”svart får” av seriösa skogsägare och av köpare som handlar med skoglig råvara enligt FSC. Sveaskog äger marker i direkt anslutning till ansökta verk området utgör renbetesland som ligger i marker med HCVF kvalitet som inte får störas enligt FSC policy. En etablering av vindkraft i Fäbodberget medför störning av naturreservat som inte får störas och att Kungsörnens lokala bestånd slås ut i strid med Arturvalsdirektiv. Dessa faktorer skulle medföra att Sveaskog bryter mot sin certifiering enligt FSC. Områdets höga bevarande värde har påverkat flera privata markägare att investera stora belopp i naturreservat i området, till förmån för naturen och kommande generationer. Området har utvecklat markägarna till att värdesätta upplevelsen av naturen under generationer. För flertalet markägare i området är jakt och friluftsliv en livsstil. Vi har talat med flera markägare som känner sig kränkta när deras investeringar skadas, det är inte försvarbart att bygga fler verk i området. Markägare redovisar att de är beroende av Sveaskog i sitt skogsbruk när de är köpstarkaste aktör på virkesmarknaden. Markägarna vill inte att bolagets värde ska skadas när det skadar samarbetet inom skogsbruket. Vi upplever att Sveaskogs ledning inte är tillräckligt informerade om vindkraftens skadliga konsekvenser. Sveaskog har redovisat att de inte har någon finansiering klar för att klara av saneringskostnaden på Storrotliden som uppgår till 200 000 000kr. När bolag inte vill betala (Bolag kan avyttra skuld till ”saneringsmålvakt”) så vältrar villkor i länsstyrelsens tillstånd över kostnaden på kommunens skattebetalare. Saneringskostnaden i Fäbodberget är ca 200 000 000kr, Fullmäktige i Lycksele är inte tillfrågade om de vill tillstyrka en anläggning som medför höga saneringskostnader för kommunens skattebetalare. Extrema etableringar är inte politiskt efterfrågade. För att uppnå det politiska intresset 10TWh vindel år 2015 så återstår det bara att bygga 2,16 verk/kommun i Sverige. Verk kan placeras med hänsyn på platser där stora fundament inte behövs. Sveaskog betalar under perioder ca 30 % mer än andra för skoglig råvara enligt anbud. För att förenkla bilden av ekonomiska konsekvenser så använder vi 6 skogsfastigheternas marknadsvärde inom en mils radie i beräkningen, då markägare inom en mils radie är starkt berörda av ljus och ljudeffekter. En värdeminskning med 30 % på skogsfastigheternas marknadsvärde inom en mils radie motsvarar en förlust på 330 000 000kr. Hur ska förlusten hanteras? Pengar kan inte ersätta värdet av en förstörd livsmiljö på grund av att pengar saknar betydelse när livsmiljön är förstörd. FSLs medlemmar är drabbade av etableringen på Storrotliden som strider mot FSC policy. Det medför att de förhindras att samarbeta med Sveaskog med stora ekonomiska förluster som följd. Sveaskog har förlorat miljonbelopp på grund av det, bolaget har meddelat att de har slutat att köpa skog av privata markägare i Västerbotten. Vilket medför att arbetsmarknaden drabbas negativt en privat markägare vill sälja till den part som har störst köpkraft, nu råder ett låst läge för skogsbruket i området. Bifogad fil länsstyrelsens områdesindelning för höga naturvärden har påverkat våra medlemmars tidigare beslut inom skogsbruket. Medlemmar äger mark i nära anslutning till certifierade skogsbolag som har avsatt stora arealer för naturreservat inne i värdekärnan för höga naturvärden. Stöttingfjället utgör ett lågfjällsområde med naturvärden som är unika för riket. När certifierade bolag har avsatt stora arealer så har medlemmar valt att avsätta naturskogar till naturreservat till förmån för naturen och för kommande generationer, för att öka värdekärnans totala värde. Investeringen omfattar miljonbelopp i de privata markägarnas ekonomi. Markägarnas investering i naturreservat är nu skadat när området är omvandlat till ett bullrande roterande inferno med rödglödgat blinkande ljus som förstör vildmarksupplevelsen i området. Verkens buller, roterande rörelser och blinkande ljus dominerar upplevelsen i området. Nu försöker Vattenfall och Nordisk vindkraft att förvärra situationen i områdesindelningen för höga naturvärden, de vill bygga 3 stycken stora parker bara 1000-2200m från bostäder i byarna Flakaträsk, Baksjöliden, Vargträsk och Hornmyr by. Extrema verk med högintensivt vitt roterande varselljus ansöks inne i värdekärnan för höga naturvärden för nära bostäder i projekt som inte får beviljas. Värdet på markägarnas skogsfastigheter har sänkts med 30 % det motsvarar ca 330 miljoner kr på grund av att etableringen på närliggande Storrotliden bryter mot FSC policy. Det är inte rimligt att förvärra situationen i området. Pengar är en sak men förlusten av områdets vildmarkskaraktär och förlusten av naturens skönhet och rogivande, läkande påverkan kan inte mätas med pengar. 7 5 Arrende avtal lurar och skuldskriver markägare Vi anser att Vattenfall använder en vidrig affärsteknik som inte får stödjas av domstol. Arrende avtalen utlovar ersättning till markägaren i 30år men det finstilta redovisar att arrendatorn äger rätt att säga upp avtalad ersättning i förtid med två (2) års uppsägningstid, avtalen redovisar att markägaren inte kan säga upp arrendatorn före 29 år om ersättning uteblir. Avtalen redovisar att fundamentet ska lämnas på privatägd skogsfastighet, lämnandet framställs som att det är lagligt att lämna. Markägaren tillskrivs saneringskostnaden för fundament utan att förstå vad det innebär. Kostnaden för att sanera ett fundament som väger 1300ton är ca 5 000 000kr. Det hänsynslösa agerandet medför att Vattenfall skapar sig själva rådighet över markägarens mark, upphör verksamheten så frigörs kostnaden för sanering, det medför att markägaren inte kan klaga när han står utan ersättning. Den skuldskrivna fastigheten kan inte överlåtas till barnen. Markägaren informeras inte om att lag gäller före avtal, lag kräver sanering. Fäbodbergsprojektet är extremt hänsynslöst när det är privata markägare som skuld skrivs i en extrem skala. Villkor i länsstyrelsens tidigare tillstånd redovisar att saneringskostnaden för fundament och kablar tillskrivs markägare, kommunal nämnd och tillsynsmyndigheten som kan vara kommunen enligt länsstyrelsen. Det medför att det är kommunens skattebetalare som har kostnadsansvaret för den del som återstår efter utmätning av den privata markägarens tillgångar. När Vattenfall inte bär sina egna kostnader så får inte tillstånd utfärdas. Kommunens skattebetalare är inte tillfrågade om de vill betala sanering före barn, skola och omsorg. Saneringskostnaden är ca 200 miljoner kr för Fäbodberget. Vb nytt redovisade i juli 2012 att vindkraften blöder med 25öre/KWh. Det medför en förlust med 1,6 miljoner kr/år för ett 2MW verk, om beräkningen baseras på uppgifter i MKB för Storrotliden. Vi anser att marknadens krafter tvingar fram nya avtal med markägare när verksamheten går med förlust på grund av att markägaren är svagaste part. Nordisk vindkraft tillämpar samma affärsteknik, när vi frågar bolagets jurister om varför markägarna skuld skrivs så säger juristerna att de inte kommenterar markägarens situation på grund av att de är lojala med sin klient som är Nordisk vindkraft. Vattenfall vindkraft redovisar i MKB för Fäbodberget att verken ska producera el med nyttjandegrad upp till 46% men Statens Energimyndighet redovisar i sin rapport vindkraftstatistik 2012,ES 2013:01 att nyttjandegraden med avseende på elproduktion för verk i Sverige endast är ca 20 %. I rapporten ingår verk med betydligt bättre vindläge än i Fäbodberget. Svenska Kraftnäts rapport ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014, En rapport till Näringsdepartementet” Redovisar på sidan 32/45 att: ”I 2012 års kraftbalansrapport aviserade Svenska Kraftnät att verket avsåg göra en förnyad värdering av vindkraftens tillgänglighet inför detta års rapport. Figur 18 anger vindkraftsproduktionens varaktighetskurvor för 2011 och 2012. De streckade kurvorna visar hur stor effekt som vindkraften producerade 8 minst 90 procent av timmarna respektive år. Det är 182 MW 2011 och 240 MW 2012. Det motsvarar sju procent av den installerade effekten respektive år. Om man tittar på enskilda dygn som redovisas i denna rapport så var vindkraftens effekt t.ex. den 3 december (när lastreduktionsdelen av effektreserven aktiverades) knappt sex procent av installerad vindkrafteffekt. Rapporten visar även tydligt, hur bedrövligt ineffektiv vindkraften är, som ”ett tredje ben” i Sveriges elförsörjning. Vindkraften är ett dyrt, bidragskrävande, ineffektivt, onödigt och miljöförstörande sätt, att producera el, som förstör möjligheten för landsbygdens människor att utveckla den allt viktigare turistnäringen och den egna livsmiljön. Enligt VB nytt så föreligger tillstånd för 174st verk i Västerbotten inget används. Det saknas skäl för tillstånd i Fäbodberget när etablering skulle skada berörda. Vem är det som bär ansvaret för den skuldskrivning som sker av privata markägare och Sveaskog? Vem har fattat beslutet för denna avskyvärda affärsmetod? 6 Medicinska hälsoeffekter har inte redovisats för berörda på samråd Vattenfall har inte redovisat negativa medicinska hälsoeffekter för miljöprövningen och för de närboende, effekterna redovisades inte för allmänheten på samrådet i a. Samråd saknas i Lycksele kommun. Enligt , professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, orsakar buller symtom såsom: sömnstörningar, huvudvärk, tinnitus, yrsel, hjärtpåverkan etc. Samma symtombild finns beskriven i vindkraftsstudier från ett flertal länder bl.a. Tyskland, Skottland, Australien, Kanada m.fl. Och att vid långvarig stress och en känsla av maktlöshet (som är likartade den stress som kan upplevas av störningar från vindkraftverk) ses en ökad aktivitet i HPA-axeln med framför allt ökad insöndring av kortisol. I de longitudinella populationsstudierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset noterades att långvarig stress leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). Dessa förändringar innebär på sikt en ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Vi har utfört platsbesök på Storrotliden med ett antal personer och ingen av dessa skulle kunna tänka sig att bo 2000m från verken. Jag skulle bli tokig av ljudet, är en vanlig kommentar. Vi vill uppmana er som är tillskrivna att se http://www.youtube.com/results... föredrag (del 1-5) gå in på redovisar att skyddsavstånd på 5000m kan krävas för de verk som ansökan avser. Ansökan sker bara 1400m från bostäder, 500m från fritidsbostad. 9 Läkarna , MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, specialist på yrselsjukdomar och , ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner; båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm redovisar sina slutsatser i Läkartidningen 32-33/2013 http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/08/Infraljud-fran-vindkraftverk---enhalsorisk/ Vi upplever att länsstyrelse och domstol har tilldelats ett uppdrag att underlätta etableringar av vindkraft av vår regering utan att personalen som ska utföra arbetet har tilldelats den utbildning som krävs för att säkerställa att människornas hälsa och säkerhet säkerställs. Vi har träffat projekt ansvariga på Vattenfall som inte kan redovisa vad som orsakar inversionsförstärkning av industribuller. Vi anser att bolag ska certifieras före bolagen får ansöka om vindkraft för att minska på samhällets kostnader och lidandet för berörda. Vårt arbete är till glädje för alla parter, ingen vill att andra ska skadas, den kunskap som finns ska användas för att undvika ansökan på fel plats. 7 Ansökan redovisar inte hur säkerställen ska säkerställas Regeringen varnar för strängare säkerhetsbestämmelser och mer precisa krav, men säkerhetsbestämmelser som utgörs av skyddsklausuler i överställda maskindirektiv är och var tvingande lag när ansökan lämnades in på grund av vårt medlemskap i EU. Renbetesrätten och Allemansrätten skiljer oss från andra medlemsländer, rättigheter som försvårar montage av staket. Därför ska andra platser väljas för montage av verk. Vattenfall har inte redovisat konsekvenser av skyddsklausuler i sin ansökan. Staket har inte redovisats för allmänheten och för miljöprövningen. Vattenfall har bytt verksamhetskod efter samrådet i Fredrika, till extrema verk som kräver högintensivt vitt roterande varselljus. När samråd saknas för den nya verksamhetskoden så får inte tillstånd ansökas. Vattenfall har inte kallat berörda markägare i Lycksele kommun till samråd trots att skriftlig begäran om samråd är inlämnad till Vattenfall. Bolaget har inte svarat på frågor som berör maskinrelaterade hälso- och säkerhets- risker. Halva projektområdet ligger i Lycksele kommun, allmänheten är inte informerad om konsekvenser. Vindkraftsbranschen har meddelat att lagstiftningen medför ett rättsosäkert läge för de tillstånd som föreligger. I Hörnefors kastades nyligen delar av verket flera hundra meter, i Norge kastades en del av rotorbladet 1km från verket vid haveri, I Uljabouda rasade snö och ismassor från turbinhusen från 100m höjd med dödlig kraft rakt ner i renbetesområdet, på Storrotliden kastar turbinerna is längs vägen som är avspärrad vintertid. Arbetsmiljöverket har redovisat att om riskanalys medför att säkerheten i utkastområdet inte kan säkerställas så får inte skogsmarken brukas. Ansökan strider mot lag, produktiv skogsmark skyddas av miljöbalken, avgörande fakta redovisas inte i ansökan. Vestas som tillverkar vindkraftsverk redovisar att staket runt hela verksamhetsområdet ska monteras om förutsättningarna kräver det, verken är inte 10 avsedda för kallt klimat, bolaget lämnar inte några garantier för växellådor om verken placeras i kallt klimat. Nordisk vindkraft redovisar i pågående rättegång för vindkraft i Vinliden att staket runt hela verksamhetsområdet är enda metod för att uppfylla villkor 10 i det tillståndet. Staket innebär att markägare förlorar nyttjanderätten på högt värderade skogsfastigheter som ligger i Vindkraftområdet i Fäbodberget i strid med äganderätten på grund av lagen om maskindirektiv som är överställd den Svenska modellen för miljöprövning av vindkraft. Markägaren saknar rättsliga befogenheter att förbise krav i Maskindirektiv. Markägare kommer att stämmas på skadestånd om staket monteras när det strider mot renbetesrätten som skyddas av lag och FN konvention. Markägare, nyttjanderättshavare i området är inte informerade om utestängning som krävs för att säkerställa säkerheten, det strider mot bindande direktiv om miljöbedömningar, de som berörs ska informeras fortlöpande. 8 FN beslut stoppar ansökan. FN/UNECE beslutade nyligen att EU-beslutet om NREAP strider mot gällande lag, Aarhuskonventionen. Mer info lämnas av UNECE ref. ACC/C/2012/68 När FN anser att EUs beslut NREAP (National Renewable Energy Action Plan) som ligget till grund för ansökan är ett brott mot Åhuskonventionen som är bindande för medlemsländerna så ska ansökan omedelbart stoppas. Den Svenska regeringen är anmäld för till EU-kommissionen, CHAP(2011)00872 och CAP(2012)01797 för fördragsbrott och till FN/UNECE för brott mot Aarhuskonventionen, ACCC/C/2013/81. 11 Övriga fakta som visar att etablering på Fäbodberget, Blakliden och i Vargträsk inte får ske. Energimyndigheten har ett pågående projekt som långtids studerar buller från vindkraft. En rapport som handlar om Dragaliden i Piteåområdet redovisar att vissa nätter låter det som ett avlägset mullrande flygplan och ljudstyrkan varierar kraftigt (Ljud från vindkraftverk vid olika väderförhållanden, Uppsala Universitet 2013). Kvällar, nätter och morgnar är värst. Ända upp till 15 dB(A):s förhöjning har uppmätts dvs. 5ggrs förhöjning av ljudnivån. Detta fenomen är känt sedan länge och naturvårdsverket har i en rapport (Ljud från vindkraftverk dec 2001) redovisat att: ”Ofta förekommer också amplitudmodulationer och sällsynt ett dunkande ljud vid vindkraftverk”. Man säger i samma rapport att: ”Mycket litet är känt om hur viktig denna effekt är i praktiken. Det är dock sannolikt att modulation minskar möjligheten till maskering och tenderar att gör ljudet mer störande”. Vår arbetsgrupp har talat med forskare på detta område och Ken Mattsson Uppsala Universitet han säger: ”Vi har inte kunskaper för att göra beräkningar för denna typ av bullerstörning. Det är så komplexa samband mellan typ av aggregat, antal aggregat, naturens utseende och förhållanden i luftlagren att ingen ännu lyckats utföra dylika beräkningar. De beräkningsmetoder som används är egentligen inte avsedda för vindkraftsanläggningar och de ger mycket osäkra resultat. De mätmetoder som används mäter inte heller upp amplitudmodulerat ljud som verkligen är störande”. Begränsningsvärdet 40dB(A) vid fasad för industribuller baseras på sociologiska studier av bullerstörning vid bostäder som ligger i industrimiljöer som har förhållandevis högt dämpande bakgrundsljud och ligger i platt landskap i varmt klimat. Där uppnås samhällets kravnivå 20 % störda eller starkt störda vid 40dB(A) vid fasad. Det saknas vetenskaplig grund för att tillämpa begränsningsvärdet 40dB(A) vid fasad i områden med lågt eller obefintligt dämpande bakgrundsljud när sociologiska studier inte är utförda i sådana områden. Dessutom är meterologiska och akustiska betingelser helt annorlunda längs det högt belägna kuperade landskapet som utgör Stöttingfjället. Om myndighet och domstol tillämpar 40dB(A) vid fasad i områden med lågt eller obefintligt bakgrundsljud som i norrlänska vindskyddade dalgångar så överskrids samhällets kravnivå 20 % störda eller starkt störda av buller. På grund av att det är störkällans ljudnivå i förhållande till det dämpande bakgrundsljudets förmåga att maskera ljudet från störkällan som avgör hur starkt störningen upplevs. I Norrlänska tysta dalgångar som ligger i vindskyddade lägen som Baksjöliden, Vargträsk och Flakaträsk så har vi bakgrundsljudnivåer som är 16-21dB(A) i så exklusiva ljudmiljöer så upplevs industribuller på 30-35dB(A) som mycket störande. En skillnad på 19dB(A) motsvarar en ljudnivå ökning med drygt 6ggr och nära nog 3ggr högre hörstyrka. 12 Kommun, myndighet och domstol ska säkerställa att samhällets kravnivå 20 % störda eller starkt störda av buller inte överstigs. Nivåer på upp till 63dB(A) vid fasad i Baksjöliden får inte beviljas när det kraftigt överstiger samhällets kravnivå 20 % störda eller starkt störda av buller. Vi har talat med ett antal försäkringsbolag, inte ett enda bolag som försäkrar de konsulter som kraftbolagen använder som verktyg för att genomföra bedrägerierna är informerade om vad länsstyrelsens villkorsskrivning innebär i praktiken för försäkringsbolagens kostnader. En konsult ska använda den kunskap som finns men kraftbolagen informerar inte konsulterna om bristerna i den ”vedertagna standarden” och att ljudberäkningsprogram för vindkraftsbuller i vår miljö inte finns. Det är ett förfarande som inte kan accepteras när det medför stora kostnader för försäkringsbolagen som försäkrar konsulterna som gör fel. Vi vill rekommendera tillskrivna parter att ni kontaktar Uppsala universitet för att ta del av ny forskning, forskning visar tydligt att ansökan i Fäbodberget ska återkallas. Vi anser att Vattenfall tydligt redovisar att de inte uppfyller kunskapskravet när de inte redovisar avgörande fakta för tillståndsmyndighet och för mark och miljödomstolen. Bolaget Vattenfall har inte löst buller problemen för de närboende på Storrotliden. Vattenfall har inte i ansökan för Fäbodberget redovisat att etableringen är bättre än bästa teknik, det är ett krav i miljöbalken att bästa teknik ska användas om syftet är att frigöra förnyelsebar elenergi. Besparingsteknik frigör vindkraftens lilla produktionsförmåga till ca 1/3 av kostnaden/KWh när tekniken jämförs med vindkraft. Det sker genom att vattenkraft inte slösas bort i onödan. Besparingsteknikens energitäthet är dessutom överlägsen vindkraftens. Se bilaga vedens värde och bättre teknik. Bilagan förklarar även varför miljöbalken skyddar produktiv skogsmark från det intrång som Vattenfall försöker att göra på privatägda marker i Fäbodberget. Produktiv skogsmark ska inte användas för vindkraft när det strider mot miljöbalken, skogar med höga naturvärden ska inte beröras när det strider mot FSC policy. Tillståndet på Storrotliden är ett fasansfullt misstag som under inga förhållanden får upprepas när kunskap finns för att förhindra det. Bifogade bilagor tydliggör att ansökan för Fäbodberget ska återkallas. Namninsamling utförd längs Stöttingfjället visar att 90 % av de tillfrågade är emot. Ca 250 namnunderskrifter som kräver stopp för vindkraft längs Stöttingfjället är inlämnade till kommunen. Vargträsk, Fäbodberget och Blakliden är 3st projekt som inte får genomföras. Blakliden ligger bara ca 3 km ifrån Västerbottens enda nationalpark Björnlandet och i direkt anslutning till naturreservat. Bostadshus ligger bara 1700m från Fjälltuna by. Inget av dessa projekt kan beviljas på grund av att för höga ljudnivåer nås vid fasad på bostadshus och projekten strider mot FSC policy när höga naturvärden skadas. Den certifierade skogsägaren Sveaskog äger marker som berörs i dessa projekt. Sveaskog har ett stort ansvar för att omedelbart säkerställa att projekten avbryts. 13 Yrkande: Vi begär att Mark och miljödomstolen undanröjer tillstånd för miljöfarlig vindkraft på Fäbodberget i Lycksele och Åsele kommuner. Skäl för överklagan: 1 Vattenfall saknar rådighet över marken Markägarna och har inte tidigare blivit informerad om att deras och andras ägor skadas om vindkraft byggs. De kan inte medverka till att berörda byar dör ut när livsmiljön blir förstörd av buller och ljuseffekter. Art och habitat direktivet förhindrar etablering i Kungsörnarnas revir. 2 Lycksele kommuns tillstyrkan är överklagad Lycksele kommuns tillstyrkan är överklagad, överklagan är inte avslutad. Åsele kommunfullmäktige som enligt alliansöverenskommelsen (bifogas) har beslutsrätt för tillstyrkan enligt miljöbalken 16 kap 4§ är inte tillfrågade om de tillstyrker etableringen. Enskilda politiker som och i Åsele kommun saknar beslutsrätt. Länsstyrelsen får inte utfärda tillstånd när tillstyrkan enligt miljöbalken 16kap 4§ saknas i berörda kommuner. Vi begär att mark och miljödomstolen ogiltigförklarar tillståndet när tillstyrkan saknas. Felaktig hantering i kommunerna och på Länsstyrelsen ska inte belasta allmänhet och Mark och miljödomstolen. Lycksele och Åsele kommuner har inte tilldelats ett fullständigt beslutsunderlag när vindmätningar vid bostäder saknas, se även punkt 3. Lycksele kommun har nyligen i närheten av Björksele utfärdat bygglov för verk, där kräver kommunen att 35dB(A) inte får överstigas vid fasad. Vi upplever att vi är diskriminerade när kommunen inte har redovisat några skäl för att ljudnivån ska vara högre i våra byar. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Fäbodberget redovisar att Vattenfall begär 40dB(A) ekvivalent dygnsmedelvärde vid fasad. Det innebär att bolaget begär att 60dB(A) ska medges under halva dygnet om verken justeras ner resterande del av dygnet. Vi saknar möjlighet att övervaka verkens inställningsvärde. 3 Vindmätningar som krävs för att fastställa kravnivån för ljudnivå vid fasad saknas. Ljudberäkningen innehåller fel. Naturvårdsverket redovisar att särskild hänsyn bör tas när bostäderna ligger i vindskyddade lägen på grund av att ljudet från verken blir mer framträdande. Berörda byar ligger i vindskyddade lägen. Ansökan saknar vindmätningar som fastställer skillnader i vindhastighet 10m över mark vid bostad och 10m över mark på vindkraftsområdets högsta punkt. Är skillnaden i vindhastighet större än 50 % så ska kravnivån sänkas till 35dB(A), eftersom gruppställda verk på Storrotliden bildar entoniga ljud så ska kravnivån skärpas ytterligare 5 dB(A). Till max 30dB(A) vid fasad enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Mer information redovisas i bifogat yttrande från Opus akustik AB. 2 Vår arbetsgrupp har talat med forskare, Uppsala Universitet han säger: ”Vi har inte kunskaper för att göra ljudberäkningar för denna typ av bullerstörning. Det är så komplexa samband mellan typ av aggregat, antal aggregat, naturens utseende och förhållanden i luftlagren att ingen ännu lyckats utföra dylika beräkningar. De beräkningsmetoder som används är egentligen inte avsedda för vindkraftsanläggningar och de ger mycket osäkra resultat. De mätmetoder som används mäter inte heller upp amplitudmodulerat ljud som verkligen är störande.” Ljudberäkningen innehåller avgörande fel och brister. Ljudnivån vid fritidshuset som ligger vid stor mellan sjön redovisas inte, beräkningen visar att 40dB(A) ska överstigas vid fasad, beräkningen undanhåller verkliga ljudnivåer, 20-30dB(A) för låga ljudnivåer redovisas. Ljudnivåhöjande effekter av sidovindar, moln, regn, hagel, snöfall, isbildning och inversionsförstärkning redovisas inte. När effekterna inte kan beräknas så ska inte ansökan om tillstånd enligt miljöbalken lämnas in i vår miljö på grund av att MKB direktivet redovisar att miljökonsekvenser ska vara redovisade i MKB. Regelverket för hur ljudberäkningar ska utföras är utvecklat i varmt klimat i platt landskap där verkens svepytor inte ligger inne i moln under stor del av året, de ljudnivåhöjande effekterna är så ovanligt förekommande att de bedöms som oväsentliga och de behöver inte medräknas där. Men här är förutsättningarna helt annorlunda, här får det katastrofala följder om effekterna inte får och inte kan medräknas. Jaktmarkerna förstörs när viltet skräms bort under perioder när ljudnivåhöjande effekter påverkar ljudmiljön där viltet lever. Under långa perioder låter Storrotlidens vindkraftspark som ett reaplan som aldrig landar, entoniga ljud, dunkande ljud, ångbåtsliknande signalljud bildas. De pulserande raspande ljuden som bildas när verken ligger i moln är vidriga. Vattenfall har inte redovisat trovärdiga ljudmätningar på Storrotliden. Den ljudmätning som redovisas saknar trovärdighet när oberoende ackrediterat företag inte har ägt kontrollen av verkens inställningsvärde under mätperioden. Inställningsvärdet har stor betydelse för ljudnivån. Inställningsvärde redovisas inte i ljudmätning. Anläggningen ger möjlighet att kartlägga avvikelse från beräknat värde, det arbetet har inte utförts. Arbetet ska utföras av oberoende ackrediterat företag som äger kontroll av verkens inställningsvärde under hela mätperioden. 2200m från verken där beräknad nivå redovisas till lägre än 35dB(A) där redovisar ljudmätare 43dB(A) och LCp 84dB. LCp värdet indikerar 9ggr högre lågfrekvent nivå än gränsvärdet för skadlig nivå. Djur kan uppfatta lågfrekvent ljud som vibration i stället för ton. Uppfattar djuren det lågfrekventa amplitudvarierande ljudet som vibrationer så utlöser det flyktbeteende. Det kan vara så att verkens framträdande placering, högt uppe på berget i kombination med verkens rörelser och lågfrekventa ljud skrämmer bort vilt på stora avstånd när extrema ljudnivåer uppnås under vinterperioden på grund av ljudnivåhöjande effekter. Vattenfall redovisar att ljudnivån vid isbildning på Storrotliden i medeltal stiger med 10,6dB(A)/verk och att det inte finns isdetektorer som klarar av klimatet på Storrotliden. Det medför att parken drivs helt utan kontroll av iskast och ljudnivåhöjande effekt av isbildning. Den extrema ljudökningen medför att grundnivån i området stiger till en nivå som morsvarar ca 426 verk på berget vid isbildning. Inversionsförstärkning höjer på avstånd ljudnivån med upp till 20dB(A). Det medför att 2030dB(A) för låga ljudnivåer redovisas i värsta fallet. Så får det inte vara. MKB direktivet tydliggör att miljökonsekvenser ska redovisas i MKB, att undanhålla 20-30dB(A) är inte tillfredsställande. 3 Driftledaren Ingemar Forsgren redovisar att det alltid under vinterperioden är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalarna. Det medför att inversionsförstärkning i varierande grad alltid föreligger under vinterperioden. Vattenfall kan i dags läget inte redovisa en kumulativ ljudberäkning när verken är nedisade och full inversionsförstärkning föreligger. Eftersom det är den verklighet som vi kommer att utsättas för så ska beräkning med riskanalys redovisas för kommuner och länsstyrelens miljöprövningsdelegation i samband med ansökan. Beräkningen ska rimligtvis redovisa ljudutbredning ner till för området normal bakgrundsnivå 16dB(A) för att tydliggöra vilka som är berörda. När beräkningen inte kan utföras på grund av att kunskap saknas för det så ska inte ansökan lämnas in. Samrådet för Storrotliden redovisade att verken inte kunde höras bortom 1km men de stör på 9km avstånd, det är en extrem avvikelse. 4 Tillståndet redovisar orimliga villkor och krav som inte kan uppfyllas Tillståndets villkor redovisar att metod för ljudberäkning inte är fastställd och att metoden ska fastställas i efterhand. Eftersom villkoren är juridiskt bindande så ska tillståndet fastställa metod. Villkor 10 är ett orimligt villkor, det saknas idag kunskap för att beräkna ljudutbredningen i kuperad terräng som ligger i kallt klimat. Om metod ska fastställas i efterhand så kan ”trollformel nr 1” godtas, då ritas godtycklig ljudutbredning ut och villkoret uppfylls. MPD tjänstgör direkt under regeringen, regeringen kontrollerar ägaren av vindkraftsparken, det försätter MPD i en jävs liknande situation som inte är tillfredsställande. Villkor 7 redovisar att verken ska vara utrustade med fungerande avisningssystem som ska vara i drift när det finns risk för isbildning. Arbetsmiljöverkets marknadskontroll Ret 2011/100839 avseende avisningssystem för vindkraftsverk redovisar att det inte finns avisningssystem för vindkraftsverk som fungerar tillfredsställande. Vattenfall redovisar att av 6 prövade fabrikat av isdetektorer så är det ingen detektor som klarar av klimatet på närliggande Storrotliden. När villkor 7 inte kan uppfyllas så ska tillståndet ogiltigförklaras. För att tillstånd ska vara möjligt att bevilja så ska verkens position, typ, källstyrka vara kända och ljudberäkning vara möjlig att utföra på den plats där ansökan sker. När det inte är möjligt att uppfylla så ska tillståndet undanröjas. 5 MKB saknar avgörande information. Skadliga konsekvenser av etableringen redovisas inte i MKB. Etableringen på Storrotliden och den som ansöks på Fäbodberget bryter mot FSC policy (bifogas) på samtliga punkter, lokalt stöd saknas. Sveaskogs hänsynslösa agerande har medfört handelshinder inom skogsbruket. Sveaskog betalade 30 % mer än andra för skoglig råvara i vårt område före etableringen på Storrotliden. Konflikter i domstol har medfört mångmiljonförluster för Sveaskog. Sveaskog har meddelat att de har slutat att köpa skog i vårt område. Ser vi till 30 % av markägarnas fastighetsvärde inom 1 mils radie så omfattar våra förluster stora belopp. 4 Kontrollrapporterna för ren och för fågel som Enetjärn natur AB och Ekom AB har utfört på Storrotliden redovisar att ren visar oro och flyktbeteende 9km från verken, högvärdigt vilt som tjäder och orre har lämnat Storrotliden. Vi som bor här har noterat att 3 stora orrspel har upphört. Ett spel låg tidigare nordväst om parken, ett 2500m från verken i östlig riktning och ett spel i Baksjöberg 3000m från parken. På vilket avstånd försvagas orrspel? Ny forskning visar att fåglar är mycket känsliga för förändringar i ljudmiljön, fåglar navigerar genom att använda flera system, ett system är genom att fåglarna hör infraljuden som bildas av att vågor slår mot kustlinjen på andra sidan om horisonten. Det krävs mer forskning för att förklara varför fåglarna har försvunnit från våra marker. Miljöbalken kräver att vi måste veta vad vi gör före vi gör det. Mer information om Kontrollrapporterna redovisas i bilaga sammanställning kontrollrapporter. Fäbodberget ligger i och berör 4 Kungsörnsrevir och området innehåller orrspelplats. Art och habitat direktivet skyddar kungsörn och orrspelplats. Kungsörnsgruppen har påtalat att kungsörnens lokala bestånd slås ut om Storrotliden utökas. Ansökan redovisar inget förhands avgörande från EU domstolen som medger utrotning av Kungsörnens lokala bestånd i Kungsörnsreviren. Det medför att tillståndet strider mot Art och habitat direktivet. Skyddsklausuler i direktiv (MD) 2006/42/EG, artikel 11 redovisar att säkerheten ska säkerställas för människa och för tamdjur. Nordisk vindkraft redovisar att staket runt hela verksamhetsområdet är enda metod för att säkerställa säkerheten i verkens ras och utkastområden i Vinliden. MKB för Fäbodberget redovisar inget staket. Staket medför stor miljöpåverkan och olaga intrång i renbetesrätten. Staket får inte monteras i naturreservatet Vargen. Markägarna är inte informerade om konsekvenser av staket. Vattenfall redovisar att riskavståndet är inom en radie av 650m från verken, Vattenfall saknar rådighet över marken som berörs av staket. Dessutom varnar regeringen för strängare säkerhetsbestämmelser i regeringens beslut 2011-03-17, I6 N2011/1416/E. MKB redovisar inte miljökonsekvenser av att verken i parkens ytterområden ska förses med högintensivt vitt roterande varselljus. Området Vargträsk- Fäbodberget- Storrotliden ligger inom länsstyrelsens områdesindelning för höga naturvärden. Områdets höga naturvärde har medfört att skogsbolag och privata markägare har investerat mångmiljonbelopp för att öka värdekärnans totala värde genom att avsätta skogar med höga naturvärden till naturreservat. Investeringarna är gjorda till förmån för natur och kommande generationer. Att några få markägare skulle beredas tillfälle att förstöra hela området genom att omforma det till ett bullrande, roterande, blinkande inferno är lika overkligt som olagligt. Området är olämpligt att industrialisera med hänsyn till områdets höga naturvärde. Prejudicerande dom i EU domstolen redovisar att tillståndsmyndigheten blir skadeståndsskyldig om tillstånd utfärdas för miljöfarlig verksamhet utan att miljökonsekvenser är redovisade i MKB. Bristerna medför att tillståndet ska undanröjas av mark och miljödomstolen. 5 6 Samrådet i Åsele kommun är för gammalt, samråd i Lycksele kommun saknas. Tillstånd får inte utfärdas när samråd enligt miljöbalken saknas i Lycksele kommun. Sakägare i Lycksele kommun är inte kallade till samråd. Sakägarna är inte tillsända slutgiltig MKB i strid med MKB direktivet. Skriftliga frågor om maskinrelaterade hälso- och säkerhets- risker är överlämnade till Vattenfall. Vattenfall har inte svarat på frågorna under samrådstiden det vilseleder tillståndsmyndigheten och kommuner. Etableringen på Storrotliden och kontrollrapporterna för ren och fågel försätter vindkraftsbranschen i en helt ny situation. Bevis föreligger som styrker att vindkraft skadar andras ägor på 9km avstånd. När viltet flyr skadas jaktliga värden. På avstånd bildar parken entonigt ljud som förstör fastighetsvärdet och sociala värden på skogsfastigheter på upp till 9km från verk. Jordabalken 3kap rättsförhållande mellan grannar 1§ redovisar: Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Att förstöra skogsfastigheternas värde, sociala värde, jaktliga värde 9km bort kan inte betraktas som skälig hänsyn. De privata markägarna i Fäbodbergsprojektet är inte informerade om att de blir skadeståndsskyldiga. Jakt- och fiske-rättsinnehavare, Samebyn och grannar inom 9km har rätt till omfattande skadestånd. Vattenfalls arrendeavtal skuldskriver skogsfastigheten genom att saneringskostnaden för fundament tillskrivs markägaren. Avtalen utlovar ersättning till markägaren i 30år men avtalad ersättning har bara 2 års uppsägningstid för arrendatorn, markägaren kan tidigast säga upp arrendatorn efter 29 år om han är missnöjd med sänkt ersättning. Vb-nytt redovisade i juli 2012 att ett 2 MW verk blödde 1,6 miljoner kr/år. Vi menar att avtalens utformning och marknadens krafter tvingar fram sänkt ersättning till svagaste part. Kostnaden för att sanera ett 1300ton tungt fundament för ett 150m högt verk är ca 5 miljoner kr. I detta fall avses 180m höga verk då krävs 2000 ton tunga fundament. Saneringskostnaden som tillskrivs markägarna är ca 280-300 miljoner kr i detta projekt. Arrende avtalen redovisar att säkerhet för saneringskostnaden inte lämnas till markägaren. Länsstyrelsen har redovisat att fundamentet är en civilrättslig affär mellan arrendatorn och markägaren. Den säkerhet för rivning och sanering som Länsstyrelsen kräver är ca 7 miljoner kr för låg/verk. Den del av saneringskostnaden som markägaren inte klarar av efter utmätning, vältras över på kommunens skattebetalare enligt miljöåklagare. Sanering krävs i lag. Järn och betongskrot får inte lämnas i naturen enligt miljöbalken 15kap 5a§, Lämnandet är nedskräpning enligt MB 15kap 30§, vilket är straffbart enligt 29kap 7§ och kan innebära böter och fängelse i upp till 1 år. Eftersom samråd enligt miljöbalken saknas i Lycksele kommun så får inte tillstånd utfärdas. Vattenfall har tecknat arrendeavtalen före Vattenfalls personal kände till skadliga konsekvenser och att markägarna blir skadeståndsskyldiga. Ansökan avser verk med högintensivt vitt roterande varselljus, det högintensiva ljuset kommer att blända djur och människa under årets mörka tid på mycket stort avstånd. Ljuset kommer att förstöra vildmarkskaraktären för alla fastighetsägare i området. Ljuseffekterna kommer att bli en chock för alla berörda inom flera mils radie, den extrema 6 anläggningens enorma storlek kommer att medföra skadeståndsprocesser som ingen vill vara inblandad i. Markägarna har inte tilldelats den information som krävs för att teckna arrendeavtal. Samrådet i Fredrika redovisade inte de skadliga konsekvenserna som nu är kända. Det medför att samrådet är för gammalt, samrådet uppfyller inte miljöbalkens krav. 7 Vattenfall bryter mot villkor i tillståndet på Storrotliden När Vattenfall bryter mot villkor i tidigare tillstånd på Storrotliden så får inte nya tillstånd utfärdas. Trovärdig ljudmätning saknas, den mätning som föreligger saknar uppgifter om verkens inställningsvärden under mätperioden. Den sammansatta produktionsenheten är inte CE märkt, riskanalys saknas, staket runt hela verksamhetsområdet saknas i strid med skyddsklausul artikel 11 i direktiv (MD) 2006/42/EG som är bindande. Staket ska monteras enligt tillverkaren Vestas skyddsmanual. Skyddsmanualen bifogas Appendix Vestas krav. Kan det vara så att Vattenfall inte monterar staket för att Arbetsmiljöverket inte har utfört någon marknadskontroll på vindkraftsparken? Vattenfalls redovisade att de inte monterar staket för att Länsstyrelsen inte har krävt det. Länsstyrelsen redovisar att de inte prövar arbetsrättsliga frågor i samband med tillståndsprövningen, arbetsrättsliga frågor åligger verksamhetsutövaren enligt Länsstyrelsen. Tillståndet redovisar tydligt att annan författning som berör verksamheten inte undantas av tillståndet som lämnas med stöd av 9kap 6 och 8 §§ miljöbalken. Vi ifrågasätter om Vattenfall uppfyller kunskapskrav när de inte har CE märkt den sammansatta produktionsenheten och inte har säkerställt säkerheten genom att montera staket enligt tillverkarens anvisning och bindande direktiv. Miljörapporten redovisar inte skadliga konsekvenser som framgår av kontrollrapporter för ren och fågel, rapporten redovisar inte att ljudberäkningarna inte stämmer med verkliga förhållanden, rapporten redovisar inte konsekvenser av ljudnivåhöjande effekter förorsakade av sidovindar, moln, regn, snö, hagel, iskristaller, isbildning och inversionsförstärkning. Tillståndet redovisar att vi som bor närmast parken ska tillfrågas om hur parken upplevs. Simon bor närmast parken i nordlig riktning. Vattenfall har inte frågat om hur parken upplevs. När träffade Vattenfalls exploatörer i Norrbäck så var det ingen av dessa som kunde förklara vilka ljudnivåhöjande effekter som påverkar en vindkraftspark. Kunskap som finns ska användas för att undvika ansökan på fel plats. 8 Platsvalet för etablering på Fäbodberget är fel Området ligger i produktiv skogsmark som skyddas av miljöbalken 3kap 4§ redovisar: Jord och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från det allmännas synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. 7 Vindkraft är inte ett väsentligt samhällsintresse vilket framgår av bilagan Vedens värde och bättre teknik. Det är inte ett riksintresse att betala 3ggr mer än nödvändigt för att frigöra ny förnyelsebar el energi i den omfattning som efterfrågas. För att tillstånd ska vara möjligt att bevilja så ska Vattenfall redovisa att etableringen är bättre än att inte alls bygga, bättre än det så kallade nollalternativet. Miljöbalken2kap 3§ redovisar: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Besparingsteknik frigör ny förnyelsebar el till ca 1/3 av kostnaden/KWh när tekniken jämförs med vindkraft. Det sker genom att vattenkraft inte slösas bort i onödan. Vattenfall redovisar att vattenkraft är 67 % bättre än vindkraft i det så viktiga livscykelkostnadsperspektivet för co2/ KWh. Se bilaga vedens värde och bättre teknik. Miljöbalken 2kap 6§ redovisar: För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Statens energimyndighet redovisar att landets kommuner har pekat ut platser för 94TWh vindel, det medför att annan plats ska väljas. Vår livsmiljö får inte skadas ännu mer med hänsyn till den lokala miljön och skogsfastigheternas värde. Genom åren har ett antal personer följt med till Storrotliden, ingen av de som har varit med kan tänka sig att bo 2500m från verken inte heller 4000m från verken. Störningen i ljudmiljön är alltför stor. Fäbodberget avser verk placering 1400-1700m från flera byar. I Sörvik som ligger drygt 3000m från Havsnäs vindkraftspark klagar de som bor i byn. Störningen är för stor. Samrådet redovisade inte att jaktliga värden skulle skadas. på Nordisk vindkraft (Ansvarig för Havsnäs 48 verk, Strömsund kommun) har meddelat att ½ jaktlaget har slutat jaga i Havsnäs jaktlag ”Det är inte roligt längre”. Hundarna beter sig konstigt de springer bara längs vägarna. Den som har upplevt verkens buller och slagskuggeffekter förstår hundarnas reaktion. All vildmarksmiljö är förlorad i de 6000ha stora jaktområdet i Havsnäs. I byn Nåda som ligger 1000m från verk i Malå kommun kan de närboende inte sova i sina bostäder när när de håller kuddar över sina öron. Kaffekopparna skakar inne i köksinredningen på grund av resonansförstärkning i bostad. När i Baksjöberg står på bron som ligger 3000m från turbinerna på Storrotliden så hörs varenda kugge i växellådorna. Bengt bor i vindskyddat läge och han undrar om verken har rakskurna kuggar när de lever om så mycket. Störningen är enkelt att förstå om man besöker området runt Storrotlidens vindkraftspark under perioder när ljudnivåhöjande effekter av sidovindar, moln, regn, hagel, snöfall, isbildning och inversionsförstärkning påverkar parken. 8 Bilagan Vi måste veta vad vi gör före vi gör det, förklarar varför etablering på Fäbodberget ska stoppas. Vi får inte fortsätta att göra medvetna fel när det strider mot miljöbalken. Ljudmiljön och naturupplevelser i viltvårdsområden utgör ofta grunden för att bo på landsbygden. Kan det vara så att personalen på Vattenfall inte känner till vilka värdegrunder som ligger bakom människornas intresse att bo på landet, och det ansvar som åligger den enskilda markägaren att inte skada grannens mark? Med hänsyn till fastighetsägare i området runt Storrotlidens vindkraftspark så får inte Vattenfall skada den lokala miljön ännu mer. Etableringen på Storrotliden är ett fasansfullt misstag som aldrig får upprepas. Hur ska Vattenfall lösa den situation som nu råder? Begäran om rivning och tillsättande av haverikommission för Storrotlidens vindkraftspark är inlämnad till länsstyrelsen, mark och miljödomstolen och regeringen. Vi begär att samtliga ledamöter i detta mål läser begäran om rivning med tillhörande bilagor. 9 Simon Rudin begär att Miljöprövningsdelegationen (MPD) själva anmäler sitt agerande till miljöåklagare för rättslig prövning begär att MPD själva anmäler sitt agerande till miljöåklagare för rättslig prövning. Simon anser att miljöprövningsdelegationen medverkar till grovt tjänstefel och uppvigling som medför stor samhällsoro. Simon begär att tillståndet ogiltigförklaras och skälig ersättning för sitt arbete. Skäl för anmälan: Tillstånd är utfärdat utan att laglighetsprövningen av Lycksele kommuns tillstyrkan är avgjord, Åsele kommunfullmäktige har inte tillfrågats om de tillstyrker. Tillstyrkan enligt miljöbalken 16 Kap 4§ saknas. Länsstyrelsen får inte utfärda tillstånd när tillstyrkan saknas, länsstyrelsen är informerad om att överklagan är inlämnad före tillståndet utfärdades. Tillstånd är utfärdat utan att vindmätningar som fastställer kravnivån för buller vid fasad finns, ljudberäkningen går inte att följa, fel källstyrka är redovisad i beräkning på 21 verk. Beräkningen redovisar inte om säkerhetsmarginaler ingår i källstyrkan. Aggregat typ som redovisas i beräkning stämmer inte med de aggregat som redovisas i ansökan om tillstånd enligt miljöbalken där redovisas större verk med högre ljudnivå. Ansökan avser 40dB(A) ekvivalent dygnsmedelvärde vilket medger 60dB(A) vid fasad under halva dygnet om verken justeras ner resterande del av dygnet. Det får inte beviljas av någon. Tillstånd är utfärdat utan att ljudutbredningen kan beräknas i vår kuperade terräng som ligger i kallt klimat, det strider mot MKB direktivet som är bindande för Sverige, annan plats där ljudutbredningen kan beräknas ska väljas. Tillståndets villkor redovisar att metod för ljudberäkning inte är fastställd och att metoden ska fastställas i efterhand. Eftersom villkoren är juridiskt bindande så ska tillståndet fastställa metod. Villkor 10 är orimligt. MPD tjänstgör direkt under regeringen, regeringen kontrollerar ägaren av vindkraftsparken, det försätter MPD i en jävsliknande situation som inte kan gillas av svensk lag. 9 Tillstånd är utfärdat utan att kunskap finns för att redovisa verklig ljudutbredning i kuperad terräng som ligger i kallt klimat, vilket strider mot miljöbalken och mot MKB direktivet. Tillståndet medger etablering i Kungsörnsrevir i strid med Art och habitat direktiv. Tillstånd är utfärdat utan att MKB redovisar skadliga konsekvenser och staket i strid med MKB direktivet och i strid med skyddsklausuler i artikel 11 i direktiv (MD) 2006/42/EG. Delegationen enligt 22kap 25§ och villkor 14, 15 tydliggör inte att kommunen är tillsynsmyndighet vid tidpunkt för sanering och att de saneringskostnader som markägarna inte klarar av vältras över på kommunens skattebetalare. Det liknar försök till bedrägeri. Har Länsstyrelsen frågat om kommunerna tillstyrker utan att redovisa innebörden av tillståndets villkor? Simon har begärt tillsynsrapporter av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för Storrotliden, länsstyrelsen kan inte redovisa en enda besöksrapport. Länsstyrelsen fortsätter att utfärda tillstånd utan att länsstyrelsen vet vad de ställer till med vilket strider mot miljöbalken. Regeringen har tidigare hotat att lägga ner MPD i Umeå, det kan inte vara lätt att utföra ett bra arbete under hot. Kommunens politiker har inte frågat befolkningen om befolkningen vill prioritera sanering av järn och betongskrot före barn, skola och omsorg. Det medför att kommunens beslut strider mot regeringsformen som är en grundlag. Får MPD medverka till att elcertifikatskattebidraget tilldelas miljöfarlig vindkraft när miljöbalkens innebörd tydliggör att bästa teknik ska användas av yrkesverksam utövare? Slutord Beslutet om storskalig vindkraftsutbyggnad baseras på vanföreställningar om vindkraft som är publicerade av lobbyister som arbetar på PR- byråer. Vanliga vanföreställningar är att verk inte hörs när det blåser, ställer om produktionen till grön energi, är bra för miljön och att verk kan ersätta basproduktion som kärnkraft. Men verkligheten visar att verk stör på 9km, beslutet 10TWh vindel 2015 är bara 7 % av vår förbrukning det kan enkelt sparas i stället. Ett verk kan inte under sin livstid producera igen co2 utsläpp som uppförandet medför när utsläppen jämförs med nyckeltal för svensk elproduktion. Ett verk ersätter ingen basproduktion, när vinden är svag står verken still. Lobbyisterna har påverkat politiker att tilldela fel teknik elcertifikatskattebidrag, vilket strider mot miljöbalkens krav på bästa teknik. Om lobbyister på PR byråer styr Sverige så bryter det mot regeringsformen. EU kommissionen redovisar att det Svenska bidragssystemet till vindkraft är olagligt. Det manar till försiktighet. Markägare kan idag försättas i en situation där fundament blir gjutna men verken monteras inte på grund av att bidragssystemet är olagligt. Det kan vara väldigt få väljare som vill betala 3ggr mer än nödvändigt för förnyelsebar el energi när de blir informerade om att bättre teknik finns och om vindkraftens skadliga konsekvenser. 10 har begärt att Högsta domstolen ska pröva om beslutetet för storskalig utbyggnad är laglig när beslutet inte baseras på folkets vilja. Folket har inte tilldelats information om bättre teknik och om vindkraftens skadliga konsekvenser och efter det tillfrågats om de vill att vindkraft ska byggas. Politiker ska basera sina beslut på folkets vilja enligt regeringsformen. Begäran avser även om det är lagligt att tilldela miljöfarlig vindkraft elcertifikatskattebidraget när det tydligt strider mot svensk lag. Eftersom den rättsliga prövningen av regeringens beslut inte är avslutad så anser vi att tillståndet ska undanröjas av mark och miljödomstolen. Vattenfall har efter stark kritik från remissinstans återkallat ansökan om nätkoncession för Fäbodberget, kanske har Vattenfall glömt att återkalla tillståndsansökan. Med tanke på den kunskap som nu finns så har Vattenfall säkert insett att projektet är orimligt. Lika orimlig är ansökan i Blakliden en etablering där, skulle förstöra Västerbottens enda Nationalpark Björnlandet. Vi ser med stor glädje att Vattenfall har återkallat ansökan. Bilagor Bilaga Alliansöverenskommelsen, beslutsrätt ligger hos kommunfullmäktige. Bilaga yttrande av Opus Akustik, Fäbodberget Bilaga sammanställning kontrollrapporter ren fågel. Bilaga bild 23 jämförs med verklighet Bilaga FSC policy Bilaga Appendix Vestas krav Bilaga vedens värde och bättre teknik Bilaga Bild fäbodberget Bilaga vi måste veta vad vi gör före vi gör det Fullmakt för Simon Rudin att företräda föreningen Svenskt landskapsskydd. Övrigt Vi begär att rätten kallar markägare inom 9km radie till rättsliga förhandlingar när samråd saknas. Ett stort antal markägare är inte delgivna slutgiltig MKB, de är inte informerade om skadliga konsekvenser, de är sannolikt inte informerade om att tillståndet är utfärdat när det inte redovisas på länsstyrelsens hemsida. Området innehåller markägare som är utbor och inte läser lokala tidningar. Eftersom markägarna är våra medmänniskor så vill vi säkerställa att markägarna och rättens ledamöter är informerade om innehållet i överklagan och om skadeståndsanspråkens omfattning, vi anser att det krävs när jordabalken redovisar att markägare ska visa skälig hänsyn till grannen och för att utföra skälighetsbedömningen enligt miljöbalken. 11 Här redovisar Vestas krav på skyddsavstånd och staket där allemansrätten råder även Polisen i Lycksele anser att säkerheten ska säkerställas med hjälp av staket. 630464 (5) APPENDIX O OPERATION AND MAINTENANCE PLAN Vestas Wind Systems A/S · Alsvej 21 · 8900 Randers · Denmark · www.vestas.com Class II Item no.: 964106.R00 2007-06-29 Vestas Wind Systems A/S · Alsvej 21 · 8900 Randers · Denmark · www.vestas.com Safety Regulations for Operators and Technicians, V90-3MW/V100-2.75MW Consequently the following safety regulations must be observed. 2. Stay and Traffic by the Turbine Do not stay within a radius of 400m (1300ft) from the turbine unless it is necessary. If you have to inspect an operating turbine from the ground, do not stay under the rotor plane but observe the rotor from the front. Make sure that children do not stay by or play nearby the turbine. If necessary, fence the foundation. The access door to the turbine must be locked in order to prevent unauthorised persons from stopping or damaging the turbine due to mal-operation of the controller. Sammanställning av kontrollrapporter för fåglar och rennäring på Storrotliden 1 Naturen skadas. Fåglar och däggdjur förstår inte vad de extrema oljuden är för något de höga nivåerna av lågfrekventa ljud kan av fåglar och däggdjur uppfattas som vibrationer istället för ton och utlösa flykt. Sork flyr av vibrationer. Sork är stapelföda för vilt. När sorken flyr så flyr övrigt vilt. De extremt höga lågfrekventa ljuden når mycket långt när de inte dämpas av atmosfären som ljud av högre frekvens. Flera arter hör även de höga tonerna upp till 40 000Hertz. Ljudet förstärks på avstånd av inversion med upp till 20dB(A) över de nivåer som redovisas. Ljudnivåer för höga och låga frekvenser redovisas inte på grund av att villkoren inte medger det. Det är vidrigt. En 4 årig studie på Näsudden, Gotland redovisar att ett stort verk kan döda 30 fåglar/år. 40 verk på Storrotliden kan enligt studien döda 3600 fåglar på bara 3 år. Vi har noterat att ett stort orrspel som låg 2500m från uppförda verk har upphört. På vilket avstånd försvagas orrspel? Skogshöns tillhör våra mest störningskänsliga arter. Spårbildningen av fågel och småvilt på och runt Storrotliden har minskat. Kungsörnen spelflyger inte längre ovanför Storrotliden enligt kontrollrapport fågel. Om man under naturens högtid försommaren vandrar 5 km från Fredrika vägen rakt in till parkens centrum så hör man att fågelsången avtar med minskat avstånd till verken, inne i parken spelar bara enstaka sångfåglar. På stort avstånd har bullret en vibrerande karaktär som är mycket obehaglig. Flera arter är beroende av sin hörsel för att överleva. Mård, Räv, Uggla ska för att finna föda höra musens svaga ljud och rörelser under snön på stort avstånd. Skogshönsen ska för att överleva höra faror som närmar sig. Verkens pulserande buller maskerar de små ljuden i naturen, de små ljuden som har avgörande betydelse för djurens överlevnad maskeras på 9km avstånd från verken men det redovisas inte i miljörapport och i MKB, det är grov oaktsamhet. Det medför domvilla i nya tillstånd på grund av att miljörapporten utgör beslutsstöd för domstolspersonal som aldrig har varit i närheten av en vindkraftspark i kallt klimat. Hur påverkas insekternas signalsystem av högfrekventa toner och lågfrekvent vibrerande buller? Hur påverkas ballansnerven av lågfrekvent och pulserande amplitudvarierande vibrerande buller? Tidigare såg vi ofta Järv- och Lo- spår i området, vi har inte sett järvspår i området efter etableringen, ett lo spår sågs i utkanten av området 2012. En lo kan vandra flera mil på en natt. Buller och slagskuggor medför en odräglig livsmiljö i Natura 2000 område och i skyddat naturreservat, verkens slagskuggor, rörelser och blinkande ljus medför att området upplevs som ett roterande, rödglödgat blinkande bullrande inferno. Slagskuggor slår i skyddad natur under hela året, de anses vara så skadliga att de inte får överstiga 8 timmars faktisk skuggtid/år på bostad. Evolutionen har utvecklat människa och djur till att vara uppmärksam på rörelser och ljud, de som har saknat den förmågan har inte fört arten vidare, hur påverkas viltet? På vilket avstånd upplever viltet buller och rörelserna som stressande, på avstånd är upplevelsen att hela berget rör sig, hur påverkas djuren av det? Hur påverkas djuren av det vibrerande lågfrekventa bullret när det tillförs intrycket av att hela berget rör sig. Konsekvenserna ska redovisas i MKB enligt lag. Uppföljningen för rennäringen redovisar att renen flyr på 9km avstånd. Flera jägare som jag har talat med betraktar det som meningslöst att jaga fågel inom 9km från verken. Vi som vistas i området ser att örnen efter etableringen visar ett nytt beteende, örnen jagar på andra marker än den tidigare jagade på, örnen har trängts undan från det för artens överlevnad så viktiga refugområdet på Storrotliden i strid med art och habitat direktivet. Etableringen medför att fastighetsvärdet, sociala värden och jaktliga värden på andras skogsfastigheter skadas. Naturvårdsverkets rapport 6499 juni 2012 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur redovisar att parker skapar barriäreffekter som medför att däggdjuren undviker dessa områden. Det ska redovisas i MKB och i miljörapport när det minskar värdet av skogsfastigheterna och boende miljön i området. Jordabalken redovisar att markägare inte får skada grannens mark, det medför rivning av Storrotlidens vindkraftspark. 2 Kontrollprogram fåglar Storrotliden Dokumentet kontrollprogram fåglar Storrotlidens vindkraftspark slutrapport 2012 utförd av EKOM AB, . Redovisar att vadare har minskat med 88 % från 2009-2012. Bara ett år efter invigningen som ägde rum i augusti 2011 så redovisar inventeringarna ett katastrofalt resultat. Inventeringarna under 2012, första året med parken i drift redovisar att inte en enda Tjäder, Orre, Järpe, Lärkfalk, Tornfalk, Sparvhök, Ljungpipare, Grönbena, Gluttsnäppa, Enkelbeckasin, Skogssnäppa, Större hackspett, Göktyta, Tretåighackspett, Taltrast, Koltrast, Björktrast, Storspov, Rödbena, Ringduva, Lavskrika, Spillkråka, Korp, Kråka, Svartmes, Trädgårdssångare, mindre korsnäbb, Gulärla, Sädesärla, Sidensvans, Gråsiska, Domherre, Orolansparv, Sävsparv eller Kungsörn sågs på Stor-rotliden. Det stämmer med våra iakttagelser. Även övrigt vilt, Lo och Järv har lämnat området. Det är extremt alarmerande information. Som medför att Vindkraftsbolagens miljökonsekvens beskrivningar är felaktigt utförda i stor skala. Nordisk vindkraft redovisar att vindkraft inte påverkar skogshöns. Det stämmer inte. Rapporten redovisar på sid 23 att orrar spelar nära verk men bild 23 som enligt är tagen 23 mars 2011 på ”vändskivan” som redovisas i rapporten stämmer inte med verkligheten. Det är 25 årig skog i hela området runt ”vändskivan” där bilden påstås vara tagen enligt . Se bilaga som jämför bild med verkligheten. Inventeringar jämförs under tidsperioden 2009-2012 men 2009 och 2010 så var det inte några verk på Storrotliden, sporadiska provdrifter utfördes under 2011 fram till invigningen i augusti 2011, 2012 då var verken driftsatta. Slutsatsen i rapporten stämmer inte med innehållet i rapporten. Vilka fler lögner gömmer sig i rapporten? Kungsörnens påverkan är maskerad och sekretess belagd, Vattenfall äger sändarna som påstås sitta på örnarna, redovisas verkliga konsekvenser för länsstyrelsen när vattenfall äger kontrollen av det som redovisas? På sid 3 redovisas örn i vindkraftspark, är det ett bildmontage eller släpptes en rödlistad märkt örn inne i parken för att fotografera den när den i medvind flyr för sitt liv? På sid 29 under punkt 7.1.3 redovisas att örn observation bara har gjorts vid ett tillfälle och då på mycket hög höjd, det redovisas inte om det fanns några verk på plats när observationen gjordes. Det förklarar att bilden på sid 3 är ett bedrägeri. Jag begär att lögner i rapporten ersätts med sanning och att slutsatsen ändras så att skadliga konsekvenser tydliggörs i slutsatsen. 3 Uppföljning av konsekvenser för rennäringen Enerjärn natur redovisar: I kontrollprogrammet 2009/2010 redovisas på sid 2 att kontrollprogrammet ska tjäna som underlag för de avtal som Vattenfall avser att upprätta med samebyn. Avsikten är att avtal ska upprättas för vardera bygg och drifttid. Avtal för byggtiden är redan tecknat. Ett avtal sluts vanligtvis genom att den ena parten ger ett anbud som den andra parten accepterar. Har Vattenfall mutat samebyn så är det olagligt och medför uppvigling till stor samhällsoro. Det medför att samebyn hamnar i konflikt med privata markägare som har fått sina marker förstörda av Vattenfalls agerande på Storrotliden. Programmet redovisar att Vattenfall tecknar avtal före Vattenfall redovisar skadliga konsekvenser för samebyn. Markägarna i området har under generationer utvecklat ett gott sammarbete med samebyn. Vattenfall förstör det fina sammarbetet med muta. Det är ett avskyvärt agerande. I kontrollprogrammet 2011/20012 redovisas på sid 29 att renen 2011/2012 visade nytt beteende 9km från verken. När renarna släpptes vid Grundsjön så visade renarna ingen betesro. Renarna förflyttade sig genom en snabb och koncentrerad rörelse neråt längs dalgången för att finna betesro. Samebyn redovisar att renhjordens flockbeteende är starkt och att ljuden från verken medför att hela flocken redovisar rädsla. Renen är en domesticerad art, det finns starka skäl till att vilda djur visar starkare rädslor för det främmande bullret än renen. Vi ser flyktbeteende för andra arter, spårbildning av vilt på och runt omkring Storrotliden har minskat dramatiskt, det kan ta flera år för att de skadliga konsekvenserna ska visa sig fullt ut i naturen. Djur hör frekvenser i bredare omfång än människan. Det bevisas vid tsunamin, djuren flyr när de uppfattar de lågfrekventa ljuden långt före människan. Enetjärn redovisar på sid 29 att de via telefonintervjuer har kontrollerat hur långt bort buller från parken stör. De framgår inte om de som har blivit intervjuade har normal hörsel förmåga. Varför har inte Enetjärn själva besökt området? Det är enkelt att förstå renarnas reaktion vid besök 47km på läsidan om verken. Vid besök i området så ser man att djuren har lämnat området. När man rör sig i naturen så inser man att ljudet kommer uppifrån. Är det svårt att förstå att platsbesök redovisar verklighet? Varför redovisar inte Enetjärn att vägbommar utestänger samebyn och allmänheten 4000m från verken? Sveaskog bryter mot FSC policy och FN konvention på Storrotliden, samebyn får inte vara i området. Det ska redovisas i programmet. Kontrollprogrammet redovisar att de miljökonsekvensbeskrivningar som Enetjärn har utfört för vindkraftsetableringar är felaktigt utförda i stor skala på grund av att dessa inte redovisar att djuren blir oroliga och uppvisar flyktbeteende på 9km avstånd från verk. Kontrollprogrammet redovisar tydligt att Storrotlidens vindkraftspark ska rivas med omedelbar verkan när den skadar andras ägor i strid med jordabalken. Jag begär att tidsordningen i rapporten ändras till med verklighet överensstämmande, vintern 2011/2012 är första året med verken i drift inte 3 året, den felaktiga tidsordningen vilseleder läsaren genom hela rapporten. Jag begär att slutsatsen tydliggör att renen visar oro och flyktbeteende 9km från verken, när det har avgörande betydelse för konsekvenserna av rapporten. Självklart ska rapporten redovisa att djur kan uppleva lågfrekvent ljud som vibrationer i stället för ton när det har avgörande betydelse. Renens reaktion förklarar effekten av inversionsförstärkning och att störningen av buller är mer påtaglig i exklusiva ljudmiljöer med lågt bakgrundsljud. Kraftledningen som syns uppe till höger på bilden ovan finns inte i verkligheten ytan är inte kal. Nedanstående bild är tagen på den plats där ovanstående bild påstås vara tagen enligt Nedanstående bild är tagen 2014-02-02 skogen är ca 25år Bild montage från ansökan Fäbodberget. Berör 4 Kungsörnsrevir, enligt kungsörnsgruppen så slås artens lokala bestånd ut om etablering sker. I parkens ytterområden ska verken vara försedda med högintensivt vitt roterande varselljus. 180-220m höga verk. 1400m från bostäder i byn Baksjöliden. Ljudberäkningen är så otydlig att den inte går att följa. Vedens värde och bättre teknik, Datum 2014-01-26 Nedanstående beräkning förklarar varför skogsmark skyddas av miljöbalken. Skogens förädlade värde är ett nationellt intresse. En m3f björk innehåller ca 2600KWh pannans verkningsgrad medför att 2340 KWh energi återstår 30 % eller 702 KWh utvinns till el i ett kraftvärmeverk. Värdeberäkning Energivärdet redovisas till 1,35Kr/KWh när det varierar (2,50kr/KWh) är vanligt i (Tyskland). Fjärrvärme värdet redovisas till 0,8 kr/KWh. (0,8kr/KWh) El: 702x1,35 kr/KWh =948kr (1755kr) 702x0,35kr/KWh (0,60) elcertifikat =245 kr (422kr) Värme: 1638 KWh=1638 KWhx0,8 kr /KWh=1310kr (1310kr) Totalt: 2503 kr Högvärdigt energivärde/m3f (3487kr) Inom säkerhetsavståndet r=650m, area 130ha, växer skogen med 3,5 m3sk/ha och år. Omräkningsfaktor m3f=0.85 130ha x3,5x0,85=387 m3f, 387m3fx2503kr=968 661 kr/år (1 349 469 kr) högvärdig förnyelsebar energi. Kostnad för energin som växer inom säkerhetsavståndet för ett vindkraftsverk under ett år: Rot köp 450kr/m3fx387=174150kr Avverkning 387m3x60kr/m3f=23220kr Skotning 387m3x40kr/m3f =15480kr Flisning 387m3x0,9=348ton, 348ton x 100kr/ton=34800kr Transport 70 kr/ton, 348ton x 70kr=24360 kr Värmeverkets förädlingskostnad 420kr x 387m3f = 162540kr Total kostnad: 434 550 kr (Bränslet motsvarar ett års tillväxt inom vindkraftsverkets skyddsavstånd 130ha/verk). Där skogsbruk inte får bedrivas enligt arrendeavtal och skyddsklausuler i överställda direktiv. I dagsläget är kostnaden 434 550kr för ett energivärde som motsvarar 968 661kr, det är 44 % av energivärdet. Vinstandelen är 534 111kr eller 122 % av kostnaden normalt så anses 10 % vinstmarginal vara god vinst. Används Tyska energipriser så avgår transport kostnad med 3 öre/KWh värdet som återstår är 1 322 302 kr. 1 Idag begränsas brännvedens värde för markägaren av en försumbart liten andel billigt importerat virke. Det är en trångsynt och kortsiktigt girig metod för att öka vinsten. Fortsätter metoden så kan den komma att slå ut ekonomisk tillväxt för den svenska skogsnäringen vilket skadar samhället. Beräkningen visar att det finns god potential för att höja ersättningen till markägaren. Om skogsbranschen släpper till de volymer som krävs så skapas en efterfrågan av energived till stor glädje för alla. Informeras politiker om att ved tillhör det slutna kretsloppet så kan användandet av fossil kolkraft, olja och gas minskas genom straffskatt och i lag reglerad användning. Det skulle dramatiskt öka efterfrågan av energived. Observera att energivärdet visar värdet av ett års tillväxt inom skyddsavståndet för det miljöfarliga vindkraftsverket. Där markägaren inte får vistas enligt arrendeavtal och skyddsklausuler i bindande maskindirektiv. Beräkningen visar varför miljöbalken skyddar skogsmark. Skogsmark betraktas som ett nationellt intresse. Skogsmark ska inte ställas om till industrimark för vindkraft. Markägare tecknar i dag arrendeavtal med vindkraftsindustrin som utlovar ersättning i 35år men utlovad ersättning har bara ett års uppsägningstid. Markägaren kan tidigast säga upp arrendatorn efter 34år och 6 månader om han är missnöjd med sänkt ersättning och att de verkliga ljudnivåerna är 20-30dB(A) högre än det som får redovisas enligt tillståndets villkor. Bättre teknik Storskalig vindkraft är inte försvarbar i ett miljöperspektiv när bättre teknik frigör förnyelsebar energi till 1/3 av vindkraftens kostnad/KWh. Miljöbalken 2 kap, 3§ kräver att bästa teknik ska användas. Här följer en förenklad beräkning som förklarar. Energimyndigheten redovisar att 10 TWh vindel kostar 40 miljarder i elcertifikat skattebidrag till verk ägare. Ca 100 000kr kostar markvärmepump med kollektorslang. 40 000 000 000kr/100 000kr motsvarar 400 000st markvärmeanläggningar. Anläggningarna har en betydligt högre energitäthet än vindkraft de sänker behovet av maxeffekt när det som bäst behövs, de minskar behovet av basproduktion som kärnkraft, anläggningarna sparar ca 15000KWh/st vilket motsvarar 6 TWh för 40 miljarder. Vad kostar 6TWh vindel? 6000GWh/3,5GWh per verk = 1715 verk. Kostnad för verk 1715verk x 50 000 000kr/st =86 miljarder Kostnad för sanering av stålskrot, fundament Betongsanering kostar 1715stx5 000 000/fundament =8,6 miljarder. Kostnad för bidrag Elcertifikat skatte bidrag 24miljarder 2 Kostnad för elnät Nätkostnader 3 miljarder Total kostnad 122 miljarder för 6TWh 122/40 = 3,05 Det är 3 gånger dyrare med vindkraft än besparingsteknik. Det är inte ett riksintresse att betala 3ggr mer än nödvändigt för att frigöra förnyelsebar el när allmänheten, politiker, markägare och naturen skadas av etableringar. Andelen vindkraft är bara 7 % av vår förbrukning det kan enkelt sparas i stället. Livslängden för verk i Jämtland var 7-8 år i Karlstad var växellådorna trasiga efter 2 år. Vattenfall redovisar att vindkraft är 67 % sämre än vattenkraft när livscykelkostnaden för co2/KWh beaktas. Vindkraft för klimatets skull? För att bevilja vindkraft så krävs det enligt miljöbalken att etableringen ska bevisas vara bättre än att inte bygga alls. Hur kan vindkraft bevisas vara bättre än ovanstående Nollalternativ? 10TWh vindel år 2015 är bara 7 % av vår elförbrukning det kan enkelt sparas i stället. Exploatörer jämför sig med sämsta tänkbara teknik i ansökan om tillstånd.-Varför? Lagen kräver jämförelse med bästa teknik. Och att bästa teknik ska användas om frigörelse av förnyelsebar elenergi är intresset. Bättre teknik som besparing skapar positiva effekter för miljön och mervärden av lokala arbetstillfällen i Sverige. Vi anser att vindkraft är politiskt omöjlig om allmänheten informeras. Elcertifikat skattebidraget ska rimligtvis tilldelas bästa teknik istället för miljöfarlig vindkraft när miljöbalken kräver det och KVA betraktar vindkraft som meningslös i det Svenska elproduktionsnätet. Ovanstående beräkningen visar att vindkraft är ett litet politiskt särintresse. Energimyndigheten har påtalat via brev till landets kommuner dat. 2011-04-14 att tidigare utpekade områden ”riksintresse vindbruk” inte är förenliga med Miljöbalkens syfte med riksintressen. VB nytt redovisade i juli 2012 att vindkraften blödde med 25öre/KWh, använder vi Nordisk vindkrafts beräkningar så medför det att ett 2 MW verk går med 1,6 miljoner kr i årlig förlust. Är det då konstigt att den ersättning som utlovas i 35 år till markägaren har ett års uppsägningstid? Varför informeras inte markägaren om staket när lag kräver att säkerheten ska säkerställas i ras och utkastområden? Vattenfall använder samma vidriga teknik. Finns det en liten ”politisk adel” i Sverige som ligger bakom intresset att dölja vedens förädlade värde och dränera Vattenfalls ekonomi för egen vinning? Med vänlig hälsning Lycksele 3 Datum 2013-12-02 rev. 2014-02-19 Stöttingfjällets miljöskyddsförening 92199 Lycksele Västerbottens länsstyrelse Landshövdingen Miljöprövningsdelegationen Domstolsverket Mark och miljödomstolen Umeå Mark och miljööverdomstolen Stockholm Förvaltningsrätten Umeå Kammarrätten Sundsvall Vi måste veta vad vi gör före vi gör det. Miljöbalkens portal paragraf redovisar att försiktighetsprincipen ska tillämpas. Lagen redovisar att vi måste veta vad vi gör före vi gör det. Verksamhet får inte medföra olägenhet för hälsa och miljö. De frågor som reglerats för tillståndsprövade vindkraftsverk omfattas av så kallad rättskraft. Det betyder att det inte går att ställa ytterligare krav på verksamhetsutövaren i de bullervillkor som tillståndet redovisar. När vi inte vet vilket ”beräknat värde” för vindkraftsbuller vid fasad som motsvarar samhällets kravnivå i miljöer med lågt bakgrundsljud som ligger i kuperad terräng i kallt klimat så måste vi vara försiktiga enligt miljöbalken. Samhällets kravnivå redovisar att max 20 % får känna sig störda eller starkt störda av buller. Naturvårdsverket och forskare redovisar att det ”beräknade värdet” inte kan redovisa verkliga ljudnivåer i kuperad terräng som ligger i kallt klimat där isbildning sker och inversionsförstärkning är vanligt förekommande. Lufthastighetsskillnader i vertikalled i den kuperade terrängen medför tippningseffekter för ljudvågorna som förstärker ljudet nere i dalarna där lufthastigheten är låg. Bara isbildning och inversionsförstärkningen höjer under långa tidsperioder ljudnivån med 2030dB(A) över det värde som redovisas som ”beräknat värde” av exploatörer. Klagomål från närboende redovisas på alla ställen där parker är uppförda i kallt klimat, det måste vi ta på allvar. Buller som överstiger kravnivån medför olägenhet och bullerrelaterad ohälsa. Vi vädjar till tillskrivna att ni begär att sociologiska studier för dos och respons av vindkraftsbuller utförs i miljöer med lågt bakgrundsljud som ligger i kuperad terräng med kallt klimat. Amplitudmodulationen, entoniga ljud och dunkande ljud medför att vindkraftsbuller är mer störande än vanligt buller. Studien måste utföras av sakkunniga sociologer. Med tanke på den kunskap som finns så kan politiker i efterhand påstå att länsstyrelser och domstolar har slarvat när studier saknas för att kartlägga vilket beräknat värde vid fasad, som motsvarar samhällets kravnivå i tysta miljöer som ligger i kuperad terräng i kallt klimat. Begränsningsvärdet 40dB(A) baseras på sociologiska studier i varmt klimat av marknära industribuller i platt landskap som ligger i industriella miljöer där störsändarens ljudnivå maskeras av relativt högt 1 bakgrundsljud. Det platta landskapet medför även att vindhastigheten i marknivån maskerar störsändarens ljud. I vår kuperade terräng så blåser det på höjden men det är vindstilla nere i dalen där bostäderna ligger. För att inte överstiga samhällets kravnivå i tysta miljöer där det maskerande bakgrundsljudet saknas så krävs lägre begränsningsvärde vid fasad. Det medför att verken måste placeras längre bort. Vi är oerhört rädda för att domstolar och länsstyrelser förblindas av regeringens uppdrag att verkställa och underlätta utbyggnaden i alltför snabb takt. Det föreligger ett stort antal tillstånd i Västerbotten och i närliggande län som inte används, därför behöver inte fler tillstånd utfärdas före redan uppförda parker är utvärderade. Sannolikt så måste miljöprövningen göras om för flertalet av de utfärdade tillstånden för att klara kravnivån när för låga ljudnivåer är redovisade i beslutsunderlagen. Nära 100 % av befolkningen känner sig störda eller starkt störda av entoniga ljud. Entoniga ljud är mycket störande även på låga ljudnivåer. Kravnivån redovisar att max 20 % får känna sig störda eller starkt störda. Kumulativa effekter av ljuden som bildas på Storrotliden medför att ljudet från parken på avstånd upplevs som entonigt ljud. Ljudet förorenar ljudmiljön på 9km avstånd. Det strömmar in larmrapporter från forskare, Uppsala Universitet redovisar ljudökningar med 10-20dBA under enskilt dygn. Vattenfall redovisar att medelvärdet för ljudnivån vid isbildning ökar med 10,6dB(A) vid 8m/s. Det medför en ljudökning av grundnivån i området som motsvarar 426st verk på Storrotliden istället för de 40st som tillståndet medger. Vattenfall redovisar ett beräknat värde men bolaget redovisar inte att effekter av isbildning och inversionsförstärkning inte ingår i det ”beräknade värdet”. Driftledaren på Storrotliden Ingemar Forsgren redovisade på offentligt möte i Fredrika att det under vinterperioden alltid är varmare uppe vid turbinerna än nere i dalarna. Det medför att inversionsförstärkning alltid i varierande grad föreligger under vinterperioden. När inversionsförstärkningen här i vårt kalla och kuperade landskap är mer påtaglig så är det sannolikt att effekten måste medräknas när den under långa perioder höjer ljudnivån med upp till 20dB(A) över de värden som idag redovisas som ett beräknat värde under barmarksförhållanden. Istäckt skog och mark reflekterar ljudvågorna längre bort än vid barmarksförhållanden. Länsstyrelsens villkor redovisar att vedertagen internationell standard och etablerade beräkningsmodeller ska användas för att redovisa ljudnivå vid bostad. Standarden är utvecklad för små 60m höga verk placerade i varmt klimat i platt landskap med jämna vindförhållanden. Där verken inte når upp till molnen och ljudnivåhöjande effekter av turbulens, moln, snöfall, iskristaller, isbildning, tippningseffekter för ljudvågor på grund av lufthastighetsskillnader i vertikalled och inversionsförstärkning är så ovanligt förekommande att de inte får medräknas enligt standarden. Forskare och Naturvårdsverket redovisar att det dagsläget inte finns kunskap för att utveckla beräkningsmodeller som kan redovisa konsekvenser av de ljudnivåhöjande effekterna som i vår miljö får avgörande betydelse för var verk kan placeras. Längs det högt belägna kuperade Stöttingfjället är de ljudnivåhöjande effekterna så vanligt förekommande att det får orimliga konsekvenser om de ljudnivåhöjande effekterna inte får medräknas för att uppfylla villkor i tillstånd. Regelverket för ljudvillkor strider mot EU direktivet för miljöbedömningar och mot miljöbalken. Miljökonsekvenser ska redovisas för att miljöprövning ska vara möjlig att utföra. Ljudet får bara redovisas under barmarksförhållanden, då är ljudnivån upp till 20-30dB(A) lägre än under vinterperioden. dB(A) filtret medför att lågfrekventa ljudnivåer och entoniga ljud som påminner om tinnitus inte heller redovisas. De lågfrekventa ljuden ökar dramatiskt vid nederbörd. På 2200m avstånd där det 2 beräknade värdet redovisas som lägre än 35dB(A) där mäts 43dB(A) och LCp 84dB, vilket indikerar 9ggr högre lågfrekvent ljudnivå än kritisk gräns för skadlig nivå. Dunkande ljud som kanske uppstår av kumulativa effekter redovisas inte. Ökad störning på grund av amplitudmodulation redovisas inte heller. Verklig störning ska redovisas på den plats där ansökan sker för att möjliggöra miljöprövning. Vi behöver ett regelverk som är anpassat för vår kuperade terräng som ligger i kallt klimat före prövning kan ske. Ansökan för Fäbodberget och Hornmyr ska stoppas i papperskorgen på grund av att 20-30dB(A) för låga ljudnivåer redovisas i beslutsunderlagen, projekten får inte beviljas, bostäder ligger för nära bara 1000-1400m från verk och på läsidan om förhärskande vindriktning. Av samma skäl så har Länsstyrelsen en skyldighet att återkalla tillståndet i Vargträsk när sökande har redovisat för låga ljudnivåer. Tidigare rättspraxis redovisade att den beräknade ljudnivån inte får överstiga 40dB(A) i värsta fallet när det blåser 8m/s på 10m höjd rakt mot bostad från verket. Naturvårdsverkets riktlinjer redovisar att den verkliga ljudnivån, den som idag inte kan beräknas inte ska överstiga 30dB(A) vid fasad i områden med lågt bakgrundsljud när verk i kallt klimat bildar entoniga ljud. I vårt närområde ansöks nu flera parker, här följer 2 exempel. Hornmyr ansökt begränsningsvärde vid fasad 45dB(A), sänkt till 42 dB(A) efter det att verken flyttats närmare byn! Ett tillstånd skulle medföra verkliga ljudnivåer som når 62-72 dB(A) vid fasad i värsta fallet. Fäbodberget 41,8dB(A) beräknat värde vid hus C. Ett tillstånd skulle medföra verkliga ljudnivåer som når 61,8-71,8dB(A) vid fasad i värsta fallet. (Ljudnivån vid fritidsbostaden som ligger närmast parken redovisas inte av sökande). Länsstyrelsens uppgift är att säkerställa att det inte får uppstå olägenhet för hälsa och miljö på den plats där ansökan sker, därför ska beslut baseras på verkliga ljudnivåer i värsta fallet när det inträder under långa perioder vintertid. Områdena berör FSC certifierad skog i höga naturvärden. Svenska FSC har meddelat att de ser över vilka regler som ska gälla i certifierad skog. FSC redovisar att översynen kan vara klar våren 2014. Ansökan ska inte lämnas in när avgörande regler saknas för att miljöbalken kräver att vi ska veta vad vi gör före vi gör det. Både Vattenfall och Nordisk vindkraft vägrar att svara på frågor om varför de fortsätter att upprepa fel i ljudredovisning. Vattenfall och Nordisk vindkraft använder inte den kunskap som finns, det bevisar att bolagen inte uppfyller kunskapskravet. De 3 projekten bryter mot FSC`s nuvarande policy lokalt stöd saknas, ursprungsfolkets rättigheter kränks, utestängning sker, höga naturvärden berörs i strid med policyn. Vattenfall har efter stark kritik från remissinstans återkallat ansökan om nätkoncession för Fäbodberget. 4 årig studie på Näsudden, Gotland redovisar att ett stort verk kan döda 30 fåglar/år. 40 verk på Storrotliden kan enligt studien döda 3600 fåglar på bara 3 år. Kontrollprogram fågel redovisar katastrofalt inventerings resultat första året efter driftstart, kontrollprogram ren redovisar att renen visar oro och flyktbeteende 9km från verken. Djur hör ljud i bredare omfång än människa, djur kan uppfatta lågfrekventa ljud som vibrationer istället för ton, vibrationer utlöser flyktbeteende för djur. 3 Om man besöker läsidan 4-7 km från verken på storrotliden när ljudnivåhöjande effekter påverkar parken så är upplevelsen att hela lufthavet skakar och att ljudet kommer uppifrån. Är det då försvarbart att bygga fler verk i vårt område med hänsyn till biologisk mångfald och den lokala miljön? Arbetsmiljöverket har utfört marknadskontroll avseende avisningssystem. Verket har meddelat att det saknas tillförlitliga avisningssystem för vindkraftsverk. Forskare redovisar att vingarna spricker för att de inte håller i kallt klimat. Vestas redovisar att de inte lämnar garantier på växellådor om verken placeras i kallt klimat. Nordisk vindkraft redovisar i pågående rättegång för vindkraft i Vinliden att staket runt hela verksamhetsområdet är enda metod för att uppfylla villkor 10 i tillståndet. Bolaget redovisar att de saknar rättsliga befogenheter att sätta upp staket. Tillverkaren Vestas säkerhets manual redovisar krav på staket där förutsättningarna kräver det. Vi ser att Lycksele och Åsele kommuner saknar de verktyg som krävs för att klara av att planera vindkraft. Kommunerna redovisar att staket inte får monteras runt vindkraftsområden vilket strider mot skyddsklausuler i bindande maskindirektiv som kräver att säkerheten ska säkerställas för människa och för tamdjur i verkens ras och utkastområden. Enligt Naturvårdsverket och forskare så saknas de ljudberäkningsprogram som krävs för att redovisa verkliga ljudnivåer i vår kuperade terräng som ligger i kallt klimat. Det medför att utbyggnaden inte kan utföras före sociologiska studier kan koppla graden av störning till ett ”beräknat värde”. Vi har sett beslut i mark och miljödomstol som redovisar att verkens effekt ska begränsas för att klara 40dB(A) ”beräknad” ljudnivå vid fasad. Det är en metod som inte kan användas på grund av att de närboende inte kan avgöra om det följs av verksägaren. Den ”beräknade” ljudnivån är dessutom fel i vår kuperade terräng som ligger i kallt klimat. Driftcentralen för Storrotliden ligger på Gotland där vet man inte när ljudnivåhöjande effekter påverkar parken. Förvaltningsrätten har meddelat att de inte prövar lagligheten eller lämpligheten av kommunens beslut att tillstyrka ljudnivåer på ca 60-70 dB(A) vid fasad i Baksjöliden, Flakaträsk och Hornmyr. Det är ljudnivåer som kommunen inte får tillstyrka på grund av att ljudnivåerna medför olägenhet för hälsa och miljö. Miljöbalken kräver att kommunen måste veta vad kommunen gör före kommunen gör det. Förvaltningsrättens beslut kommer att överklagas. Vi upplever att förvaltningsrätten saknar förståelse för miljöbalkens innehåll och för den kunskap som finns. När vi saknar ett regelverk för bullerspridning från högt placerade vindkraftsverk i kuperad terräng som ligger i kallt klimat så kan inte miljöprövningen utföras på ett ansvarsfullt sätt. Den för skogsfastighetens marknadsvärde så betydelsefulla ljudmiljön är förstörd på 6km avstånd från verken, verkens buller stör på upp till 9km avstånd från Storrotliden. Varför uppstår fast ton som påminner om tinnitus när snöbyar drar in över parken, på 4000m avstånd är tonen mycket störande och upplevelsen är att tonen kommer uppifrån. Pulserande ton sprids kontinuerligt. Livsmiljön i området är odräglig. Etableringen på Storrotliden är ett fasansfullt misstag som aldrig får upprepas. Den sorg som etablering i Vargträsk, Fäbodberget och Hornmyr skulle medföra är omätlig för oss som drabbas. Byarnas gemensamt ägda viltvårdsområden förstörs av buller och osämja. Viltvårdsområden utgör grunden för älgskötsel, viltvård, och är en viktig funktion för byarnas överlevnad. Det är meningslöst att bedriva naturupplevelse inom 6km från en stor vindkraftspark på grund av att upplevelsen domineras av verkens rörelser, buller och ljuseffekter. Naturvårdsverkets rapport 6499 juni 2012 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur redovisar att parker skapar barriäreffekter som medför att däggdjuren undviker dessa områden. Det medför att jaktliga värden skadas på andras egendom. Hur ska skadestånden regleras? 4 Vattenfall skriver på sin egen sida hur mycket koldioxid deras olika typer av produktion har genom hela produktionens livscykel. Vattenfall redovisar att vindkraftverk ligger högst. Hela 200 % mer än kärnkraft, 67 % mer än vattenkraft. Beräkningen baseras på en tro att vindkraftens tekniska livslängd ska vara 20 år men i Jämtland höll verken bara i 8 år och i Karlstad bara i 2 år. Vindkraft för klimatets skull? Miljöbalken 2 kap 3§ kräver bästa teknik. Besparingsteknik frigör förnyelsebar el energi genom att vattenkraft inte slösas bort i onödan. Det kan utföras till ca 1/3 av vindkraftens kostnad/KWh utan att skada miljön och utan att kraftnäten behöver byggas ut. Tekniken är överlägsen vindkraft och det medför att vindkraft i vårt elproduktionssystem inte kan beviljas enligt skälighetsbedömningen som ska göras enligt miljöbalken. Regeringen redovisar att Sverige sju år före år 2020 har uppnått förnybara energimål. All elproduktion skadar miljön. Särskilt skadlig är den för alla parter om den placeras i Norrland där elöverskott råder. Vi anser att Stöttingfjället har betalat ett högt pris för utbyggnaden när vi har 40st verk. Det saknas skäl för att skada vår miljö ännu mer. Rättsliga konsekvenser kan medföra rivning av verken på Storrotliden skadliga konsekvenser har inte redovisats i MKB. Prejudicerande dom i EU domstolen visar att myndighet blir skadeståndsskyldig om tillstånd beviljas utan att miljökonsekvenser redovisas. Direktivet för miljöbedömningar redovisar att miljöpåverkan ska redovisas i MKB för att möjliggöra miljöprövning. Att redovisa 20-30dBA för låga ljudnivåer och undanhålla konsekvenser av entoniga ljud och staket är inte tillfredsställande. I dag gömmer sig vindkraftindustrin bakom ett regelverk för marknära industribuller i industriell miljö som ligger i platt landskap i varmt klimat. Det regelverket kan inte användas i vår miljö på grund av att förutsättningarna är helt annorlunda längs det högt belägna Stöttingfjället som ligger i kuperad terräng och i kallt klimat. Rättskraften i tillstånden medför att samhällets krav nivå överskrids och att bullerrelaterad ohälsa uppstår om Länsstyrelsen föreskriver ljudvillkor som kräver att ”vedertagen internationell standard” och ”etablerade beräkningsmodeller” ska användas för att uppfylla bullervillkor i tillstånd. Villkoren medför att verkliga ljudnivåer inte får redovisas. Så får det inte vara enligt MKB direktivet. Vi vädjar till er på länsstyrelsen och mark och miljödomstolen att ni inte utfärdar några tillstånd för vindkraft på Stöttingfjället för att rädda vår miljö och att ni förmedlar den kunskap som finns till andra betydelsefulla personer, myndigheter och domstolar. Tack på förhand Stöttingfjällets miljöskyddsförening 5 Vindkraft enligt FSC Referenser: - FSC POLICY, THE EXCISION OF AREAS FROM THE SCOPE OF CERTIFICATION, FSC-POL-20-003 (2004) EN - FSC-DIR-20-007, FSC DIRECTIVE ON FSC FOREST MANAGEMENT EVALUATIONS med ADVICE-20-007-016, Wind turbine establishment within FSC certified areas En sammanfattning av kraven i dessa dokument är följande: Etablering av vindkraftverk på FSC-certifierad mark kan ske enligt följande förutsättningar: 1. Omvandling av mark (Conversion) enligt den svenska FSC-skogsbruksstandarden 1.1. Omvandling får omfatta högst 5 % av markägarens/FMUs skogsareal 1.2. Skogar med höga bevarandevädren (HCVF) får ej beröras 1.3. Starkt stöd från lokala intressenter och lokalsamhällen kan vara ett bevis på ”clear, substatial, additional, secure, longterm conservation benefits”, även andra bevis kan accepteras (texten i DIR-20-007 säger: Acceptable evidence of compliance would be strong stakeholder support, including from local communities, on the clear, substantial, additional, secure, long term conservation benefits that wind turbines deliver to the FMU) 1.4. Även alla andra krav i standarden ska efterlevas, t ex indikatorer under kriterier 1.1 (efterleva lagkrav), 3.2 (inte hota eller försvaga ursprungsfolks tillgångar eller besittningsrättigheter) och 6.1 (utvärdering av miljöpåverkan). Se punkt 1 i ADVICE-20-007-016 för komplett beskrivning av kraven. 2. Uteslutning från certifiering Om omvandling av skogsmark inte tillåts enligt 1 ovan krävs uteslutning av mark (excision) från certifiering enligt FSC-POL-20-003 (2004). Uteslutning av mark från certifiering kan göras på 2 sätt beroende på om markägaren fortfarande råder över marken eller inte råder över marken. 2.1. Markägaren råder inte över marken (reasons beyond the control of the manager) Detta är tillämpbart i t ex fall då markägaren har överlåtit nyttjanderätten till annan part, t ex ett vindkraftsföretag. Överlåtelsen ska kunna verifieras i avtal mellan markägaren och den andra parten. I dessa fall gäller följande krav: a) Markägaren ska vidta rimliga åtgärder för att undvika negativ påverkan från den uteslutna marken på den certifierade marken; b) Markägaren ska skyndsamt vidta lämpliga åtgärder för att motverka negativ påverkan; c) Skogsbruksplanen för det certifierade innehavet ska beskriva eventuell negativ påverkan och uppdateras för uteslutna delar; Approved by: Author: Date: 2013-01-29 Page: 1 of 2 d) Den påverkade ytan ska vara en liten del av innehavet för markägaren/FMU, dvs < 5 %. 2.2. Markägaren råder över marken (remain under the control of the manager) Detta fall är tillämpbart t ex om markägaren uppför och driver vindkraftverk i egen regi. a) Verksamheten inom det uteslutna området ska inte förhindra efterlevnad av standarden inom det certifierade området; b) Det uteslutna området ska vara väl definierad och tydligt avgränsad från det certifierade området; c) Certifieringsorganet ska verifiera att verksamheten inom det uteslutna området sker enligt krav i FSCSTD-30-010, FSC CONTROLLED WOOD STANDARD FOR FOREST MANAGEMENT ENTERPRISES DNV kommentar: markägaren ansvarar för att kunna styrka att kraven i 30-010 efterlevs. Enligt 30-010 6.3 c är ett av kraven att skogsmark inte får omvandlas till ej skoglig markanvändning, utom i vissa fall. Omvandling till icke skoglig markanvändning förutsätter bl a att ”conversion will enable clear, substantial, additional, secure long term environmental and social benefits across the FMU”. Att verifiera detta kräver samma som under Omvandling, 1.3). d) Markägaren ska säkra att virke från det uteslutna området inte blandas med certifierat virke; e) Markägaren ska ha komplett förteckning över uteslutna områden samt förklaring till uteslutning . Kraven för 2.1 och 2.2. ovan är en sammanfattning utifrån ADVICE-20-007-016. Parallellt med denna har markägaren att efterleva de kompletta kraven i FSC-POL-20-003. Då markägaren inte råder över marken finns mer detaljerade krav i Policyn avsnitt 3.1 och då man råder över marken finns detaljerade krav i 2.2. Approved by: Author: Date: 2013-01-29 Page: 2 of 2 OPUS akustik ab Örnsköldsvik den 19 april 2014 921 99 LYCKSELE Vindkraftparker på Fäbodberget, Lycksele kommun Bullerfrågor Hej . Anknyter till våra samtal och återkommer skriftligen med de synpunkter som jag tidigare lämnat telefonledes. Problemställningen som du bett mig studera är om de bullervillkor som samhället upprättat för tre stycken vindkraftparker följer gällande normer, och om tillhörande bullerberäkningar gjorda av entreprenörerna är korrekta. De aktuella parkerna skall/är placerade längs Stöttingfjället från Storrotliden via Fäbodberget och ned till Vargträsk. Parken ligger inom Lycksele och Åsele kommuner. En av anläggningarna är redan byggd, nämligen den som har beteckningen ”Storrotliden”, en annan har fått tillstånd beviljat, men är ännu inte påbörjad – det är parken som betecknas ”Vargträsk”. Den som nu är aktuell ligger mitt emellan de nämnda och betecknas ”Fäbodberget”. Villkoret för den sistnämnda anläggningen är att bullerberäkningarna skall avse samtliga anläggningars bidrag till nivån vid närliggande bostäder. Det är beräkningar över helheten som du skickat till mig för kommentarer och det är således dessa beräkningar som min text väsentligen behandlar. Här följer mina synpunkter: 1. Använda källdata i beräkningarna. I beräkningsbladen anges källstyrkan för samtliga aggregat ingående i de tre parkerna till Lw = 104 dB(A). Aggregattyp Jag kan av uppgifterna i beräkningsbladen se att man räknat på Vestas aggregat med beteckningen V90. Problemet är att det finns två typer med denna beteckning och att det inte framgår vilken av dessa man avser använda. Postadress Telefon e-Post Postgiro Bankgiro Registreringsnr OPUS akustik ab Stensöden 176 891 95 Arnäsvall 0660 – 25 41 54 070 – 31 66 445 info@opusakust k.se 38 47 22-5 315-7435 F-skattsedel: 22-556186-2748 OPUS akustik ab Den ena sorten har källstyrkan 104 dB(A) och den andra har källstyrkan 107 dB(A). Troligen är det den förstnämnda typen som är aktuell, men som sagt, det framgår inte av beräkningarna. Oklarheten kan i värsta fall dölja ett väsentligt fel. Källdata för ”Vargträsk”? Ett uppenbart fel tycks ligga begravt i kalkylen bestående i att aggregaten i ”Vargträsk” i sin tidigare, och beviljade, ansökan angett källstyrkan till ” is likely to be acoustically similar to the Siemens 2.3 MW 101m diameter machine.” Aggregatet ifråga har källstyrkan 107 dB(A), dvs i så fall 3 dB(A) högre än vad som anges i den beräkning jag nu studerat! Begreppet ”troligen” kan inrymma ännu större avvikelse än så! Beräkningarna gjordes i nov 2009 och var då en sorts kvalificerade gissningar. Gissningar kan dock inte ligga till grund för beslut om verksamhetens tillåtlighet – man måste förstås veta vad det blir för aggregat och vilka nivåer dessa ger! Konsekvensen blir förstås att beräknat värde nu blir fel – det blir för lågt! Lösningen på detta problem är att man antingen ändrar villkoren i ett redan beviljat tillstånd (det för ”Vargträsk”) alternativt att man planerar om ”Fäbodbergets” anläggning så att villkoren uppfylls. Sannolikt behövs en radikal förändring av layouten för att så skall bli fallet. Hur mycket är förresten en nivåsänkning på 3 dB(A)? Ett annat sätt uttrycka saken är att beskriva det i termer av antal aggregat. Exempel: antag att vi har en vindkraftpark med 20 st aggregat. Hur många skall vi ta bort för att nivåsänkningen skall bli 3 dB(A)? Svaret är 10 st, dvs hälften, förutsatt att genomsnittsavståndet till bebyggelsen blir detsamma före och efter borttagandet. Säkerhetsmarginaler När vindkrafttillverkaren bestämmer källstyrkan hos sina aggregat sker detta vanligen genom att man gör s.k. närfältsmätningar på ett aggregat som är tidigt i produktionskedjan. Naturligt nog varierar källstyrkan något mellan aggregat av samma typ, vilket innebär att det finns en inbyggd osäkerhet i mätvärdet. Ytterligare en osäkerhet tillkommer, nämligen den som hänger ihop med uppföljningen av den färdiga anläggningen. För att slutresultatet, dvs de verkliga ljudnivåerna i bebyggelsen, skall klara uppställda krav ställs därför villkoret, av Naturvårdsverket, att man skall addera en säkerhetsmarginal till det fastställda mätvärdet avseende källstyrkan. Värdet skall vara minst 3,8 dB(A) om utgångspunkten för källstyrkemätningen är 1 aggregat. Inte i något fall anges vilken status det använda källstyrkevärdet har. I värsta fall är det beräknade resultatet långt under vad som kan godtas som beräkningsvärde. Fabrikanten måste anmodas att ge besked om kvalitetsnivån på invärdet! Själva beräkningen... Beräkningsbladen innehåller lägesangivning för vindkraftverk och bebyggelsen samt beräknat avstånd mellan ljudkällor och bostäder. Hittar dock inte beräknad ljudnivå för varje enskilt aggregat i respektive bebyggelseposition – det är beräkningsgången som jag ville följa upp, men det går alltså inte. Slutsumman av dessa delnivåer (= sökt värde) framgår dock. I två positioner, betecknade pos B resp. pos C, överskrids kravvärdena, dvs den tänkta layouten är inte godtagbar. 2 OPUS akustik ab 2. Är målvärdet rimligt och i linje med våra bestämmelser? Det i särklass vanligaste gränsvärdet för vindkraftbuller är att 40 dB(A) inte får överskridas invid närmaste bebyggelse. Under vissa omständigheter – när det är frågan om särskilt känslig miljö samt områden där bakgrundsbullret är speciellt lågt – skärps kravet till 35 dB(A). När det gäller det senare fallet uttrycker Naturvårdsverket kravet på följande sätt: ”Särskild hänsyn bör tas till bostäder i vindskyddade lägen, det vill säga områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 procent lägre än vid aggregatet, i båda fallen avses här vindhastigheten på 10 meters höjd. Eftersom vindstyrkan här är betydligt lägre än vid vindkraftverket kommer det normalt förekommande vindbruset att bli lägre och ljudet från anläggningen mera framträdande. För att kunna bedöma detta behövs bland annat underlag som redovisar de lokala förhållandena.” Topografin i det aktuella området är sådan att aggregaten står högt uppe på bergen medan bostäderna ligger långt nere i dalgångarna d.v.s. det är omständigheter som i mycket hög grad talar för stora skillnader i vindhastigheter! Som jag ser saken måste man därför undersöka om så är fallet, eller med andra ord ta fram det underlag som krävs för ett riktigt beslut i villkorsfrågan. Det kan observeras att entreprenören inte kan välja om sådant underlag skall tas fram eller om man kan avstå ifrån det. Lagstiftaren är nämligen mycket tydligt på att verksamhets-utövaren måste känna konsekvenserna av en satsning som riskerar leda till skada eller olägenhet. I Miljöbalkens andra paragraf framgår hur kravet formulerats: ”2 §. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.” Sammanfattningsvis är det en mängd oklarheter i det underlag som jag fått att bedöma och jag kan därför inte gå din önskan till mötes att göra en bedömning av frågan om buller-villkor och tillhörande beräkningar är korrekta – underlaget för en sådan studie är helt enkelt alldeles för suddigt! Kort sammanfattat handlar det om följande brister: 1. Aggregattyp: vilka maskiner skall användas i Vargträsk och i Fäbodberget? Vilka ljuddata har dessa och är kravsatta säkerhetsmarginaler medtagna i ljuddata? I Vargträsk har man enligt uppgift fått klartecken till att använda aggregat med källstyrkan 107 dB(A)! 2. Beräkningsgången – jag kan inte följa beräkningarna. Data fattas. 3. Målvärdets rimlighet är inte undersökt – ingen vet om skillnaderna i vindhastighet vid aggregatplats och hos de boende är sådan att särskild hänsyn skall tas till risken för störningar. Detta är anmärkningsvärt eftersom man på goda grunder kan befara att så är fallet, och eftersom lagstiftningen ställer tydliga krav på att man skall ha kunskaper som beslutsunderlag, ej gissningar. Till sist kan jag inte låta bli att göra en reflektion gällande språket som bullerberäkningen för Vargträsk använder: det är engelska. Jag tror att det för många berörda är mycket svårt att ta del av innehållet om texten inte är på svenska, i synnerhet som texten är av teknisk natur. 3 OPUS akustik ab Även om man inte förstår innehållet i alla dess delar (gäller även om den är skriven på vårt språk) kan det vara av värde att man förstår så mycket att man kan ställa frågor som berör bullerfrågan. Den möjligheten går man miste om språket inte är ens eget. Av Naturvårdsverket har jag fått uppgiften att det är Länsstyrelsen som beslutar i språkfrågan och jag föreslår därför att du ber dem ge besked i saken – beskedet skall förstås vara skriftligt. Om svaret är att det är OK med engelska blir en naturlig följdfråga om det är godtagbart om någon berörd ställer frågor på sitt modersmål – kan exempelvis en rumänsk invandrare kommunicera via sitt språk? Det vore konstigt om så är fallet. Jag är förbryllad om beslutsfattarna i de olika leden (kommun, länsstyrelse) har nöjt sig med det underlag du har skickat till mig. Från min horisont strider det mot gällande lagstiftning att fatta beslut på ett underlag av den kvalitet som jag fått. Kan kort nämna att jag diskuterat det senare spörsmålet, pkt 3, med en jurist på Naturvårdsverket. Han delar den uppfattning som jag gett uttryck för här ovan. Med vänlig hälsning OPUS akustik ab 4
© Copyright 2024