HÄR - Moderaterna i Jönköpings Län
Innehållsförteckning Innehåll Sida Program 3 Ombudsfördelning 4 Dagordning 5 Arbetsordning 6 Verksamhetsberättelse 7 Årsredovisning 17 Revisionsberättelse 21 Propositioner 22 Motioner 49 Valberedningens förslag 95 Motionsuppföljning från 2014 97 PROGRAM 09:00 Incheckning/ Kaffe serveras 09:30 Stämman öppnas, förhandlingarna inleds 11.00 Martin Andreasson, Partistyrelseledamot och regionråd, stämmotalare 12:00 LUNCH 13:00 Förhandlingarna återupptas 17:00 ca, Stämmans avslutning Ombudsfördelning 2015 Förening Antal 31/12 -‐14 Antal 31/12 -‐13 Skillnad Ombud Anderstorp 75 68 7 4 Aneby 46 39 7 3 Bankeryd 56 66 -‐10 4 Eksjö 106 100 6 6 Gislaved 109 106 3 6 Gnosjö 65 54 11 4 Gränna -‐ Visingsö 68 72 -‐4 4 Habo 147 158 -‐11 8 Hestra 37 41 -‐4 3 Huskvarna -‐ Lekeryd 117 115 2 6 Jönköping 399 435 -‐36 20 Mullsjö 44 49 -‐5 3 Norra Mo 4 6 -‐2 1 Nässjö 129 149 -‐20 7 Skillingaryd -‐ Vaggeryd 89 91 -‐2 5 Skärstad -‐ Ölmstad 46 43 3 3 Smålandsstenar 105 94 11 6 Sävsjö 78 77 1 5 Tabergsdalen 60 59 1 4 Tenhult 23 17 6 2 Tranås 116 118 -‐2 6 Vetlanda 103 111 -‐8 6 Värnamo 183 175 8 9 Direktanslutna 0 2 -‐2 Förbundsstyrelsen 15 Summa: 2205 2245 -‐40 140 Dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av presidium för stämman 3. Val av justerare 4. Fastställande av röstlängd 5. Fastställande av arbetsordning 6. Fastställande av dagordning 7. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande. 8. Styrelsens verksamhetsberättelse 9. Revisorernas berättelse samt fastställande av resultat- och balansräkning. 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 11. Eftervalsanalys 12. Behandling av propositioner 13. Behandling av motionerna 14. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. 15. Val av ordförande och 2 vice ordförande för förbundet och styrelsen 16. Val av ledamöter i styrelsen 17. Val av 2 revisorer med 2 ersättare 18. Val av ombud till Studieförbundet Medborgarskolans regionstämma (1 ord + 1 ers) 19. Val av ombud och ersättare till partiets stämmor och råd 20. Val av valberedning samt ordförande att leda densamma 21. Övriga frågor 22. Avslut Arbetsordning • • • • • • • • Yttranderätt tillkommer alla medlemmar. Alla inlägg i debatten skall ske från talarstolen. Förslagsrätt (yrkanderätt) tillkommer ledamöter i förbundsstyrelsen och föreningarnas valda ombud. Yrkanden skall omedelbart och i skriftlig form lämnas till tjänstgörande ordförande. Reservationsrätt tillkommer ledamöter i förbundsstyrelsen och föreningarnas valda ombud. Valberedningens förslag, samt Förbundsstyrelsens yttrande över motion är huvudproposition. Votering sker med uppräckande av röstkort eller upprop. All omröstning som gäller personval sker med slutna sedlar. Talartid begränsas till max 2 minuter, genmälen begränsas till 1 minuter. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Jönköpings län framlägger härmed följande verksamhetsberättelse för tiden 13 april 2014 – 9 maj 2015. Vi bilägger också noteringar om verksamheten under den del av 2014 som föregick förbundsstämman. Förbundsstämma, styrelse och revisorer 2014 års förbundsstämma hölls den 12 april på Science Park i Jönköping. Stämman behandlade en proposition angående medlemsavgiften samt en proposition angående avveckling av investeringsfonden samt en proposition angående politisk plattform. 17 inkomna motioner behandlades. Vid stämman valdes följande styrelse: Ordförande: Ing-Marie Paulsson, Gislaved. 1:e v. ordförande: Mats Green, Jönköping. 2:e v. ordförande: Thomas Bäuml, Jönköping. Stämma valde följande ledamöter: Gottlieb Granberg, Värnamo, Malin Wengholm, Jönköping, Tomas Erazim, Eksjö, Carin Berggren, Jönköping, Anna Gerebo, Nässjö, Klas Håkansson, Vetlanda, Eric Thulin, Jönköping, Maria Gullberg-Lorentsson, Gislaved, AnnMarie Grennhag, Jönköping, Cecilia Knypegård, MQ, Johan Bjenning, MUF-DO samt Siw Warholm, MSeniorer. Stämman beslutade också välja på Sofie Ridderstad som ersättare för Cecilia Knypegård, MQ samt Gunnel Thorstensson som ersättare för Siw Warholm, MSS i styrelsen. Adjungerade har varit: Helena Bouveng, Bengt-Anders Johansson, Peter Jutterström, Sotiris Delis, Riksdagsledamöter. Håkan Jansson, landstingsråd och Bengt Dahlqvist, Regionförbundet. Förbundsstyrelsen har genomfört 6 protokollförda sammanträden och förbundsstyrelsens arbetsutskott har genomfört 6 protokollfört sammanträde. Revisorer: Martin Stoor-Elmsjö, Grant Thornton, Jönköping och Maria Westmar, Habo. Revisorssuppleanter: av Grant Thornton utsedd, Jönköping och Runa Jansson, Sävsjö. Styrelsens interna organisation. Länsförbundets ekonomi Länsförbundets ekonomiska resultat år 2014 framgår av bokslutet. Administrativ samverkan inom Östra Götalandsregionen fortgår. Personal och kansli Under verksamhetsåret har följande personer varit anställda på förbundskansliet: Per Hellqvist, partiombudsman Tobias Stomilovic, medlemsadministratör och ekonomiassistent, fr o m 1/1-15 på 50% Claes Loberg, web-, data- och layoutansvarig samt huvudansvarig för föreningsservice. Christina Sörensen, kanslist med inriktning på medlemsregisterarbete (25%) Marie Lundberg, kanslist med inriktning på medlemsregisterarbete (75%) tom 1/1-15 Anton Eriksson, MUF-ombudsman, 100%, från och med den 1februari – 31 oktober -14 Frida Hillström, Politisk sekreterare, 100%, från och med 1 mars – 31 december -14 Anna Sörensen, lokalvårdare Representation i Riksdagen Helena Bouveng, Vetlanda, Bengt-Anders Johansson (140914), Smålandsstenar samt Peter Jutterström (140914), Jönköping har representerat Moderaterna i Jönköpings län i Riksdagen. Från och med den 15 september har vi följande representation i Riksdagen; Mats Green, Jönköping, Helena Bouveng, Vetlanda och Sotiris Delis, Jönköping. Verksamhetsberättelse - Utbildningsgruppen Under verksamhetsåret har Tomas Erazim varit sammankallande. Under perioden har utbildningsgruppen genomfört kandidatutbildning med fokus på att besätta roller efter valet 2014. I övrigt har deltagare från förbundet deltagit vid utbildningar som riksorganisationen arrangerat Det har arrangerats utbildning i grundläggande Europakunskap som gästades av Europaparlamentariker Christofer Fjellner under mars månad med fokus på Ep-valet den 25 maj. Utbildningsgruppen tillsammans med MUF erbjöd kommuner och föreningar en utbildning inom sociala medier. Kampanj/Valrörelse 2014 var ett supervalår. Det inleddes med att vi genomförde en valrörelse till Europaparlamentet den 25 maj. Vi hade i länet ingen egen kandidat att bedriva kampanj för, men det genomfördes aktiviteter i varje kommun kopplade till Europavalet. Vi hade flera besök av centrala företrädare under valrörelsen bl a av Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark, Anna Maria Corazza Bildt, Cecilie Tenfjord-Toftby och Elisabeth Svantesson. Resultatet i Europavalet kom lite som en kalldusch. Det var inget trevligt resultat för oss i moderaterna, det fick bli en väckarklocka inför höstens valrörelse Inför Europavalet kom också vår samtalskampanj igång på riktigt och aktiviteten ökade succesivt och inför spurtveckan var det riktigt bra fart på samtalskampanjandet. Vi nådde i denna valrörelse ett riktigt bra resultat i samtalskampanjen. Det som vi dock måste bära med oss inför framtiden är vad som är ett samtal, där har vi gjort olika bedömningar runt om och det är en av de frågor som vi får ta ställning till i framtiden. Efter Europavalet så drogs tempot ned något under en kortare tid för att under slutet av juli och början av augusti öka markant. Valet under hösten hade hög aktivitet i alla av förbundets tretton ingående kommuner. Förbundet genomförde en satsning på de 6 första namnen på riksdagsvalsedeln som medförde att det var hög intensitet på kampanjandet över hela förbundet. Utöver det satsade även Folke Solheim intensivt med en väl genomförd personvalskampanj som bidrog till att partiet fick röster. Samtalskampanjen var inledningsvis lite trög, men efterhand kom den igång och vi nådde vårt mål med råge i detta valet. Målet var satt till dryga 33 500 samtal och vi genomförde ca 50 000 st väljarsamtal. Vårt mål, att vi skulle få en fortsatt alliansregering höll inte! Vi gick tillbaka i valresultat. I bedrövelsen fick vi trösta oss med att ändå genomföra vårt fjärde bästa valresultat historiskt sett. För länets del så innebar det också en tillbakagång i resultatet, dock fick vi behålla våra tre riksdagsmandat från Jönköpings län. I regionvalet så tappade vi 6 mandat, men med hjälp av skickliga förhandlare så lyckades vi behålla en ledningsposition för alliansen om än i minoritet i det som kom att bli den nybildade regionen. Vår utdelning efter valet blev bra, vi fick två regionråd istället för som tidigare ett landstingsråd. Moderata Seniorer Verksamhetsberättelse för 2014 Jönköpings läns Moderata Seniorer Vid årets första seniorträff medverkade CG Dybäck som talade om ”Sveriges försvarspolitikklarar vi den? ”Natomedlemskap eller ej? En fråga som blivit alltmer aktuell med tanke på U-båtsjakten i svenska farvatten under hösten. En ansökan om Natomedlemskap brådskar anser Seniorerna i en skrivelse till partistyrelsen. En annan aktuell fråga för Seniorerna är hur äldrevården fungerar, tillgängligheten, korttidsboenden, mat- och matdistributionen i de olika kommunerna. Rapporter från kommunerna insamlades och en arbetsgrupp utsåga till att arbeta fram ett förslag inför valrörelsen. Arbetsgruppen bestod av Lars Elwing, sammankallande, Britt Johansson och Kerstin Jonsson. Vid Seniorernas Riksstämma i Stockholm deltog Sonja Hyltén som rapporterade från de intressanta föreläsningarna och av förståeliga skäl handlade mycket om det kommande EUvalet. Vid Länsförbundsstämman valdes Siw Warholm, Tranås till ordförande och Gunnel Torstensson till vice ordförande. Styrelsen består av representanter från länets kommuner. Till sekreterare omvaldes Sonja Hyltén. Styrelsen har under året haft 5 sammanträden. Karl Gustav Högberg, ledamot i Seniorernas Riksstyrelse och med uppdrag att se till att Seniorkommittéer bildas i Smålandslänen, kallade till en träff i Nässjö med två representanter per län. Deltog gjorde Siw Warholm och Gunnel Torstensson. Vi fick uppfattningen att i vårt län fungerar det ganska bra. Vi fick broschyrer av olika slag att användas i lämpliga delar i de lokala valprogrammen. Vid det kommande Seniormötet följde livliga diskussioner och många tips om ökat inflytande i val av boenden, äldrevården, maten m.m. och det beslutades att arbeta fram ett gemensamt uttalande och Kerstin Jonsson fick i uppdrag att utarbeta ett förslag. Det togs in i en del av länets tidningar, dock inte alla. Tyvärr blev inte valutgången vad vi hoppats på och Mats Green gav oss en eftervalsanalys och informerade om sitt arbete i riksdagen. Nu gäller det att ta nya tag och stå rustade inför 2018! Vid M-Seniorernas temadag i Stockholm i november deltog Siw Warholm, Nanna Axelsson, Gunnel Torstensson och Runa Jansson. Rektor Stefan Bengtsson Malmö Högskola ”Kreativiteten den viktigaste konkurrensfaktorn.” Anna Kinberg Batra ”Våra nya utmaningar”. Catharina Elmsäter Svärd ”Snabbtåg ett måste”. Läkarförbundets ordförande Heidi Steensmyren ”Sjukvård i omvandling”. Karin Enström ”Försvar i ny tid.” och slutligen Nordea- chefen Björn Wahlroos ”Vår gemensamma Europeiska framtid”. Fantastiska föreläsningar! Vid årets sista Seniormöte deltog både Ombudsman Per Hellqvist och Mats Green och informerade om det kommande extravalet. För Jönköpings läns Moderata Seniorråd Siw Warholm VERKSAMHETSBERÄTTELSE MQ JÖNKÖPINGS LÄN Ett år har gått där fokus har legat på två val. Det första var EU-valet i maj och därefter riksdags- landstings- och kommunval i september. I båda valen har Moderatkvinnorna varit synliga och gjort ett fantastiskt arbete över hela länet. Under Almedalsveckan lanserade Moderatkvinnorna en ny kokbok som användes som give away under valet i september. En mycket populär gåva som ledde till att vi fick många bra samtal kring moderat politik. Under sommarmånaderna arrangerades också en nationell RUT-kampanj där MQ uppmärksammade de kvinnor som idag arbetar inom hemservicebranschen. Länet köpte in disktrasor med budskapet ”Svart blev vitt med RUT”. Till denna fanns även en flyers med budskap om fördelen med RUT-reformen. Kring detta material arrangerades ett flertal kampanjer runt om i länet. Den 23/8 var det MQ-dagen. På ett flertal ställen i länets föreningar kampanjade Moderatkvinnorna Strax efter MQ-dagen, den 29/8, hade vi kampanj i samband med Eksjö Stadsfest. Ett flertal moderatkvinnor från hela länet slöt upp. Den 24 januari hade samtliga MQ-ansvarig bjudits in till en träff i Jönköping. En del av dessa hade sin tur hade bjudit med sig aktiva moderatkvinnor från sin förening. Vi var sammanlagt 12 stycken. Till denna träff var riksdagsledamot Helena Bouveng inbjuden för att tala om vad som hänt i Riksdagen efter valet. Hon informerade också om decemberöverenskommelsen. Under mötet diskuterade vi även de fyra propositioner som MQ riksstyrelse skrivet och sänt ut på remiss till länen. • Proposition 1 - Integration på arbetsmarknaden - en viktig nyckel • Proposition 2 - Bra mat gör skillnad • Proposition 3 - Kvinnors livspussel • Proposition 4 – Kvinnofrid • Propositionerna gav bra politiska diskussioner. Som ordförande har jag till denna verksamhetsberättelse bett att få in de olika aktiviteter som anordnats under MQ-flagg i länet. Nedan följer det som jag har fått in. Vaggeryd/Skillingaryd Vaggeryd/Skillingaryd har 11 stycken aktiva moderatkvinnor. Den 11/3 2014 startade vi upp med ett första möte hemma hos MQ-ansvarig Gunilla Otterberg. Uppföljning av dessa möten skedde 27/5 samt 16/6 då riktlinjer inför valkampanjsarbetet drogs upp. Under valarbetet har vi deltagit med RUT-kampanj samt kampanj mot höjd bensinskatt. Vi har delat ut kokboken och vid alla kampanjtillfällen har vi synts i MQ-tröjor och jackor. Den 11 september deltog moderatkvinnorna i "pangstafetten" i Skillingaryd där vi även backades upp av förbundet. Vattenflaskor delades ut bland de tävlande samt publik. Från moderatkvinnorna var vi 3 ”löpare" samt riksdagskandidaterna Helena Bouveng och Malin Wengholm som deltog i stafetten. Den 7 oktober var vi på visning av nya SPA-avdelningen på Hooks Herrgård. En belöning efter allt valkampanjandet. Mycket uppskattat. Där var vi 7 moderatkvinnor. Den 1 december träffades vi på Jupiter i Skillingaryd för lite julpyssel och god mat. Där var vi också 7 som träffades och trivdes. Vår avsikt är att fortsätta träffas under trevliga former. Värnamo Måndagen den 17 februari hade vi besök av Margareta B Kjellin, vi var ett femton-tal som lyssnade på Margareta. Vi har haft tre MQ-luncher: 25 juni, 13 oktober och 3 november. Gislaved På MQ-dagen den 23/8 var vi i Gislaved och delade ut flygblad och godispåsar Moderatkvinnorna i Gislaved/Smålandsstenar hade en egen dag i Moderaternas valstuga i Gislaved den 3/9 då vi bjöd på kaffe och tårta, hade en tävling och samtalade med folk 6/9 var vi med på Smålandsstenars marknad och delade ut den populära kokboken 11/9 var vi med Smålandsstenarsföreningen och delade ut frukostpåsar och kaffe på morgonen på stationen Nässjö Den 13/4 besökte ett flertal moderatkvinnor från Nässjö Kvinnojouren. I samband med detta var MQ:s ordförande Cecilia Knypegård inbjuden för att informera om moderatkvinnorna Jönköpings län. Den 17/5 deltog vi i paraden för Qomut, Jönköpings pridefestival. Vi har haft ett flertal kampanjer. Den 19/8 delade vi ut MQ:s kokbok på Nässjö resecentrum. Kokboken gjorde stor succé. Genom att placera ut matkassar på Nässjö resecentrum den 9/9 visade vi visuellt på hur stor ekonomisk betydelse jobbskatteavdraget. Under året har vi haft ett flertal insändare som publicerats i Smålands Dagblad. Avslutning Som avgående ordförande för Moderatkvinnorna i Jönköpings län vill jag tacka för det förtroende som jag fått att leda alla härliga moderatkvinnor som vi har ute i länet. Jag är stolt över det arbete som ni gör ute i era föreningar. Det finns ett oerhört driv och engagemang för att visa på att moderat politik är den bästa politiken för Jönköpings län. Cecilia Knypegård Ordförande Moderatkvinnorna Jönköpings län Jönköping 150326 Verksamhetsberättelse MUF Jönköpings län Distriktsstyrelsen Distriktsstyrelsen har bestått av: Johan Bjenning – Ordförande - Jonas Ericson – 1:e vice ordförande Hugo Thorén – 2:e vice ordförande Fanny Westlund – MSU-ordförande Sofia Axelsson – Ledamot Agnes Johansson – Ledamot Styrelsemedlemmarna har haft olika ansvarsområden som följer: Johan Bjenning – Övergripande, Jonas Ericson – Press och media, Hugo Thorén – Aktivitetsansvarig, Fanny Westlund – Moderat skolungdom, Sofia Axelsson – Moderata studenter, Agnes Johansson – Utbildningsansvarig Under supervalåret har distriktet också haft till sin hjälp Anton Eriksson i form av ombudsman, vilket på många sätt har lättat på styrelsens arbete. Eriksson har medverkat under styrelsens möten och agerat sekreterare. Anställningen har varit i form av projektanställning som löpt från den 1 februari till den 31 oktober. Johan Bjenning har som ordförande för MUF Jönköpings län tillgivits en plats för MUF i länsförbundsstyrelsen. Till den extra partistämman skickades även Bjenning som ombud från MUF. Styrelsen har haft representation i förbundsrådet och i förbundets valberedning. Under september månad lämnade två av styrelsemedlemmarna, Agnes Johansson och Hugo Thorén, Sverige för längre resa respektive studier. Trots detta har de formellt varit kvar i styrelsen. Länstäckande aktiviteter Vårruset Den 8 maj deltog ett flertal kvinnliga MUF-medlemmar i Vårruset tillsammans med Moderata Kvinnor. Vårruset arrangeras av idrottsklubbar i hela landet i samarbete med SOS Barnbyar. Trots regn och rusk klarade samtliga medlemmar att ta sig runt rocksjön i sina ljusblåa CarlOskar Bohlin-tröjor. Detta var ett initiativ för att marknadsföra MUFs kandidat till Europaparlamentet samt stödja SOS Barnbyar. Pride Den 17 maj anordnades Pride i Jönköpings stad. Det var en självklarhet att MUF Jönköpings län fanns på plats och stod upp för alla människors fri- och rättighet att älska vem man vill. Pride genomfördes i god samverkan med Öppna Moderater i Jönköpings län. Alliansmingel & Alliansgrillkväll Den 18 maj träffades Alliansens ungdomsförbund för länet på Stugan i Stadsparken. Detta var drygt en vecka innan EU-valet och syftet med minglet var att umgås, knyta kontakter samt peppa varandra inför de kommande valen. Vi träffades 18:00 och det bjöds på buffé och gott sällskap. Den 29 maj var det dags för ännu en träff med våra alliansvänner. Denna dag blev det grillkväll vid Vätterstranden i Jönköping. Att ha en bra kontakt med Alliansens ungdomsförbund har skapat en bättre samhörighet och en god stämning vid debatter, kampanjer och i valstugor. Detta har gett oss goda kontakter som vi vill värna om. Länsforum Den 29 maj anordnade vi vårt första Länsforum. Dagen var till för att medlemmarna skulle få fördjupa sina kunskaper om politik och hur man kan påverka samt driva frågor. Följande personer talade under dagen för länets medlemmar: Niklas Wykman, Mathilda Hjelm, Caroline Lagergren och Oliver Rosengren. Utbildningen var välbesökt och vi hoppas att denna utbildning kan få leva kvar i framtiden. Skolslaget Den 8 december fick Jönköpings län besök av Moderat Skolungdoms vinterturné. Den dagen valde vi att ta tillvara på bästa sätt. Därför anordnade vi en stor kampanjdag som engagerade medlemmar på flera håll i länet. Detta var en väldigt välplanerad och väl genomförd dag. Vid kvällens slut hade antalet nya medlemmar passerat 80 st. Detta är ett koncept som vi är väldigt nöjda över och tror kan användas fler gånger framöver. Debatt och kampanj Distriktsstyrelsen, ombudsmannen och övriga medlemmar har åkt runt bland länets högstadie-, gymnasie- och högskolor för debatter, kampanjer, klasspresentationer m.m. Vid de skolor och kommuner vi lagt mest krut har vi sett både medlemsökning och bättre valresultat. Vi har märkt att vår närvaro spelar stor roll. Inom distriktet och bland lokalföreningarna har även lokala kampanjmaterial tagits fram, både inför och efter valen. Nationella utbildningar och event Distriktsstyrelsen och distriktets medlemmar har medverkat i många av M, MUF, MST och MSUs nationella utbildningar och event under året. En lista på samtliga är som följer: • MÅNS 2014 • MST Riksårsmöte • MSU Rikskonferens • Distriktsforum • Sverigemötet • Moderator • Momentum Moderat Skolungdom MSU-kommittén verksamhetsår 2014 har bestått utav: Fanny Westlund – Ordförande Didrik Axelsson – Vice ordförande Viktor Thun – Ledamot • MUFs nationella valupptakt • MSU Höstkonferens • Ultimatum • MUFs förbundsstämma tillika 80-årsjubileum • MÅNS 2015 • Flertalet turnéer I slutet av januari blev tre av distriktets medlemmar antagna till Moderat Skolungdoms nationella spetsutbildning inom retorik, MÅNS. Den 8 mars skickade kommittén representanter till moderat skolungdoms rikskonferens. Vi har haft representation i ett flertal nationella turnéer bland annat "Wefietour" och valturnén. Under supervalåret 2014 har MSU haft stort fokus att synas på gymnasieskolor runt om i länet. I skolvalet för riksdagen hade vi störst stöd i Vaggeryd kommun, där vi fick 32,29% av rösterna, vilket är bra över rikssnittet (21,27%). Vi låg även över rikssnittet i Gnosjö och Habo kommun. I Gislaved, Jönköping och Värnamo kommun låg vi runt rikssnittet. Vi kan se en tydlig skillnad på de kommuner vi inte besökt lika kontinuerligt som exempelvis i Arnebys kommun där vi fick 12,48%. Sammanställt i länet hamnade vi på 19,65%. I maj anordnade distriktsstyrelsen utbildningen Länsforum. Moderat Skolungdoms riksordförande Mathilda Hjelm närvarade samt höll ett talapass om vad man kan göra med en MSU-förening. Under hösten deltog vi i Moderat Skolungdoms höstkonferens. Efter en mörk höst valde vi att satsa på en stor aktivitet i december, Skolslaget. Detta var en stor kampanjdag där medlemmar runt om i länet engagerade sig och bidrog med över 80 nya medlemmar!!! Dagen bestod av gemensam frukost och värvarutbildning men hjälp från MSUs vinterturné. Därefter begav sig alla till sina skolor. Senare på eftermiddagen möttes gamla och även nyvärvade medlemmar upp på lokalen för att höra på vår nyvalde förbundsordförande Rasmus Törnblom och även den nyvalde riksdagsledamoten Ida Drougge. Pris till de två bästa värvarna delades ut samt till det lag som haft den mest kreativa kampanjen. Verksamhetsåret avslutas med att vi fick ännu en duktig medlem antagen till MÅNS 2015. Moderata Studenter 2014 har varit ett bra år för Moderata Studenter. Inom distriktsstyrelsen har Sofia Axelsson varit ansvarig för MST och även ordförande för lokalföreningen. Under året har MST Jönköping varit representerade vid nationella event så som Moderata Studenters riksårsmöte där vi hade två ombud, MSTs utbildningar Momentum och Ultimatum samt MSTs valturné under augusti och september. Representanter från riksstyrelsen har också vid flera tillfällen varit på besök för kampanjer och aktiviteter. I brist på politiska aktiviteter från både Högskolan i Jönköping och Jönköpings Studentkårs sida har MST Jönköping varit en drivande kraft i att anordna debatter på högskolan för studenterna i samband med valen. Den 12 maj anordnades en EU-debatt vid högskolan i ett samarbete mellan MST, S-studenter och Gröna studenter. Debatten var väl genomförd med runt ett femtiotal besökare. Den 5 september anordnade MST Jönköping ännu en debatt på högskolan, men denna gång i samarbete med Centerstudenter och med fokus på riksdagsvalet. Även denna debatt var välbesökt och hade positiv respons. Debatterade gjorde Rasmus Törnblom. MST Jönköping har haft ett flertal kampanjer på samtliga fackhögskolor vid Högskolan i Jönköping, vilket vi tror är en av anledningarna till ett ökat medlemsantal under 2014. Det har även skapats ett lokalt kampanjmaterial med fokus på både lokala och nationella frågor vi tror är viktiga för studenter. Materialet har fått positiv respons. Föreningar Under verksamhetsåret har det skett en tillväxt av föreningar runtomkring i länet. Från att tidigare verksamhetsår ha tre lokalföreningar har sex nya startats upp. Det finns nu föreningar i fem av länets tretton kommuner, vilket är en klar framgång. Att starta upp föreningar har inte bara skapat lägre trösklar för engagemang hos nya medlemmar, utan även en bättre kontakt mellan de lokala moderatföreningarna och MUF. Nedan följer en lista på distriktets föreningar: • MST Jönköping • MSU Grenna • MSU Per Brahe (ny) • MSU Sanda (ny) • MUF Gislaved • MUF Jönköpings kommun (ny) • MUF Nässjö (ny) • MUF Tranås (ny) • MUF Värnamo (ny) Press och media Flera av styrelsens och distriktets medlemmar har medverkat i olika typer av media under verksamhetsåret. I tidningar har bland annat insändare, debattartiklar, reportage och intervjuer av och med medlemmar publicerats. MUF har även uppmärksammats i både radio och tv vid flera tillfällen. Vi har även varit aktiva på sociala medier, främst Facebook, Twitter och Instagram. Representation i politiska instanser Trots ett dåligt nationellt valresultat, är vi ändå stolta att kunna berätta att vi har ett flertal MUF-medlemmar runtom i länet som har blivit tilldelade uppdrag i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunala nämnder och bolagsstyrelser. Att många MUFare väljs till uppdrag i dessa instanser är ett gott tecken på vårt goda samarbete med partiet. Johan Bjenning Jonas Ericson Fanny Westlund Agnes Johansson Hugo Thorén Sofia Axelsson Förbundsordförandens slutord 2014 var det år som vi kommer att minnas som "supervalåret" som inte blev som det var tänkt. Året då vi arbeta med att försöka vinna 4 olika val, val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige, landsting/regionfullmäktige och riksdagen. Jag vill börja med att rikta ett stort och innerligt TACK till alla som deltagit i valarbetet. Jag vet att man ute i föreningar och kommunerna haft många olika aktiviteter där man fört samtal och på andra sätt försökt vinna väljarnas förtroende för de moderata idéerna. Dessvärre lyckades vi inte så väl som vi hade önskat. Vi behöll våra tre riksdagsmandat men tappade mandat i både regionen och kommunvalen. Ekonomin i länsförbundet är knutet till hur många mandat vi har och valresultatet ledde därför till att vi tvingades göra justeringar i personalstaben på kansliet. Vid årskiftet 2014-2015 avslutades därför Marie Lundbergs tjänst. Stort tack till Marie för den tid hon varit medarbetare inom förbundet. Valresultatet har också lett till att det varit svåra förhandlingsläge ute i kommunerna och vi ser ett antal helt nya samarbete. Det är inte utan smärta som denna process ägt rum. Vi har också under perioden tvingats välja ny partiledare då Fredrik Reinfeldt valde att kliva av efter valnederlaget. Ni har säkert alla följt med i processen (främst i media) fram till den 10/1 2015, då vi på extrastämma valde Anna Kinberg Batra till partiordförande. Anna är en mycket duktig, motiverad och hårt arbetande ordförande och vi skall självklart ge henne allt stöd vi bara kan. Nu måste vi rikta blickarna mot valseger 2018. En av de absolut viktigaste uppgifter vi har framför oss är att rekrytera fler människor till oss. Vi behöver bli fler som kan arbeta för de moderata idéerna. Jag vill därför rikta en uppmaning till Er alla att försöka värva in fler duktiga personer till moderaterna under det kommande året. Kan vi lyckas med detta så har vi möjlighet att utbilda de nya medlemmarna inför valrörelsen 2018. 2015 innebär stort arbete med att förnya politiken. 6 arbetsgrupper har bildats och vi har möjlighet att komma in med tankar och förslag till grupperna. Partiet samlas sedan till partistämma 15-18 oktober. Den politik som stämman fattar beslut om kommer att ligga till grund för kommande valrörelse. Tack för alla goda arbetsinsatser under 2014, nu riktar vi blickarna mot val senast 2018. Ing-Marie Hansen Paulsson Ordförande. Proposition nr 1 Angående förbundets medlemsavgift 2017 Den avgiften medlemmen varje år avlägger för medlemskap i Moderata Samlingspartiet, destineras till tre (3) delar av organisationen, Riksorganisationen, länsförbundet och föreningen. På ordinarie partistämman, fastställs riksorganisationens andel minst för år tre och fyra efter stämman. Varje förbundsstämma i länsförbundet fastställer medlemsavgiften två år framåt i tiden. På ordinarie årsmöte i föreningarna fastställs sedan den totala medlemsavgiften för året efter årsmötet. Partistämman 2011 beslutade att avgiften till partiet skall vara 140 kronor år 20142018. Länsförbundets del av avgiften har på senaste länsförbundsstämman fastställts till 10 kronor för 2016. Förbundsstyrelsen finner ingen anledning att ytterligare höja det beloppet, utan föreslår förbundsstämman att fastställa förbundets och Riksorganisationens andel till sammanlagt 150 kronor för 2017. För att medlemsavgiften skall kunna ge ett rimligt tillskott även till föreningskassan rekommenderas att partiföreningen tar ut en avgift om lägst 200 kronor. Av denna summa tillfaller således 50 kronor föreningen. En höjning med 10 kr, till 210 kr (varav föreningen erhåller 60 kr) medför en intäktsökning för partiföreningen på 20%. Föreningarna behåller alltså allt som överstiger 150 kronor. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att medlemsavgiften till riksorganisationen och länsförbundet fastställs till 150 kronor för år 2017, samt att rekommendera föreningarna att ta ut en avgift för 2017 om minst 200 kronor per medlem Jönköping i april 2015 Förbundsstyrelsen för Moderaterna i Jönköpings län Proposition nr 2 Angående rösträtt vid föreningsårsmöte Idag har samtliga medlemmar som betalat sin medlemsavgift för föregående år samt innevarande år, senast två veckor före årsmötet rätt att närvara och dessutom utnyttja sin rösträtt. Man kan alltså utnyttja sin rösträtt vid årsmöte, även om man avser att inte längre vara medlem, d v s ”glida ur partiet” genom att inte betala för innevarande år. Stadgan lyder idag: ”Mom. 5. För att erhålla rösträtt på års- och nomineringsmöten skall medlem vara införd i av förbundet två veckor före mötet tillhandahållen röstlängd”. Vi vill öka motivationen för att dels betala medlemsavgiften men också för att öka både nyrekrytering och återvärvning på föreningsnivå genom att förändra i stadgan så att den uppmuntrar att aktivt delta i arbetet med sikte på framtiden i positiva steg. Vi föreslår att man skall erlägga medlemsavgiften för innevarande år för att få använda sin rösträtt. Medlemmar skall således erlägga avgiften för innevarande år fram till två veckor före årsmötet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att ny lydelse i stadgan skall vara ”Moment 5. För att erhålla rösträtt på årsoch nomineringsmöten skall medlem erlagt fastställd avgift för innevarande år (1 januari -) samt vara införd i av förbundet två veckor före mötet tillhandahållen röstlängd” samt tillställa propositionen till partistämman 2015 Proposition nr 3 Översyn av rekrytering och nomineringsregler Vi skall enligt vår stadga vid förbundsstämman tre år före allmänna val fastställa regelverket för nästkommande riksdagsval, regionval samt kommunval. Det i sig möter inget problem. Det finns synpunkter på regelverket som sådant och det bör därför göras en grundlig översyn av regelverket för att anpassas till våra förutsättningar i Jönköpings län. För att följa stadgan så antar vi regelverket som det ligger i normalstadgan idag, då lever vi med regelverket och har en grund att stå på. Vi låter en grupp under partiombudsmannens ledning arbeta under året fram till förbundsstämman 2016 där vi tar upp en proposition om förändrat regelverk samt tillsätter en rekryterings- och nomineringskommitté. Vi bör dock se över regelverket av olika anledningar. En anledning är att det skall vara enkelt att följa regelverket! Vi bör också ha samma kommitté på riksdagen som regionen och samma tidsaxel på dessa bägge valen. Vid senaste valet så förekom det olika lösningar på regionplanet med att några kommittéer genomförde provval, andra inte. Det bör vara samma regler för samtliga valkretsar! Vad gäller kommunal nivå så skall regelverket följas såvida man inte skickar in en avvikelse av regelverket till förbundsstyrelsen. För att förbundets avvikelse skall vara godkänd skall den tillställas partistyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att att att att anta rekrytering- och nomineringsreglerna i enlighet med normalstadgan för samtliga nivåer ge partiombudsmannen i uppdrag att sammanställa en grupp som under året arbetar med en översyn av regelverket det under senhösten tillkallas ett förbundsråd som remissinstans för vad man hitintills kommit fram till förslaget mynnar ut i en proposition till länsförbundsstämman 2016 samt förbundsstyrelsen utgör rekryteringskommitté fram till dess att förbundsrådet avhålls Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Rekryterings- och nomineringsregler Övergripande rekryterings- och nomineringsregler för val till riksdag, landsting och kommun. Dessa nomineringsregler är antagna på arbetsstämman den 17-20 oktober 2013, som en rekommendation till förbunden. Nomineringsreglerna antas av partistämman som rekommendation till förbunden och utgör bilaga till partiets normalstadgar. Avviker förbunds eller kommunkrets/förenings nomineringsregler principiellt från dessa regler, ska de för att bli gällande anmälas till närmast högre nivå. Följande principer får inte frångås: Valsedel ska alltid fastställas av en nomineringsstämma. Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen. Utöver ovanstående principer kan Rådgivande provval genomföras. Allmänheten även beredas möjlighet att delta. Bilagt till nomineringsreglerna finns även rekommenderade instruktioner som ytterligare stöd för nomineringsarbetet. Instruktionerna tar upp nomineringskommitténs åliggande, genomförandet av provvalet och sammanräkning, nomineringsstämmor för olika genomförandealternativ samt hur fastställda valsedlar ska behandlas. Grundläggande principer för rekrytering och nominering En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera och nominera kandidater till de allmänna valen. Rekryterings- och nomineringsarbetet måste ske med största omsorg och kontinuerligt. Ansvariga för rekryteringen ska alltid finnas. Utveckling av kandidater är en viktig del av rekryteringsprocessen. Alla partiets nivåer har ett ansvar för att detta sker. Riksorganisationen har ett särskilt ansvar för att riksdagskandidater ges politisk information, politiska underlag etcetera som stöd i opinionsbildningsarbetet. I arbetet med att utveckla våra företrädare och kandidater har rekryteringskommittén ett stort ansvar. Rekryteringskommittén ska aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra intervjuer med dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val. Målet med intervjun/utvärderingen är dels att ge ledamoten möjlighet att beskriva sina insatser och få coachning kring dessa Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 insatser, dels att utvärdera ledamoten med fokus på insats, motivation, ledarskap och genomslag. Valsedlarna anger vilka personer som ska företräda väljarna och partiet i olika beslutande församlingar. Valsedlarna är också en viktig del av partiets ansikte utåt. Dessutom ska valsedlarna och dess kandidater engagera till ett aktivt valarbete. Olika hänsyn måste balanseras i rekryterings- och nomineringsarbetet. Främst bland kvalifikationer ska sättas den politiska förmågan och förutsättningarna att vara en bra företrädare för partiet och väljarna, och att kandidaterna bör avspegla väljarkåren i förhållande till kön, etnisk bakgrund, ålder, regional förankring mm. Hänsyn kan också behöva tas till andra rekommendationer/mål som utfärdas av exempelvis partistyrelsen. Partiets nominerande organ har det avgörande ansvaret för uppdragen sprids. Det rådgivande provvalet bland medlemmarna, om det genomförts, är ett av flera underlag för valsedelskompositionen. Andra kompletterande underlag är allmänhetens eventuella medverkan, kandidaternas meritförteckningar, eventuella muntliga presentationer/utfrågningar samt nomineringskommitténs förslag till valsedel/lar. Slutligt beslut om valsedel fattas alltid av en nomineringsstämma. Om särskilda skäl finns kan ytterligare en nomineringsstämma genomföras efter prövning hos närmast högre nivå. I valkretsindelade kommuner kan valkretsvisa valsedlar övervägas. Om det finns fler än en valsedel i en valkrets (kommun eller motsvarande) vilka omfattar samma geografiska område ska dessa behandlas lika av valmedarbetarna. Samtliga valsedlar ska finnas tillgängliga i samtliga vallokaler inom området. I försändelser till hushållen inom området ska samtliga valsedlar bifogas. Inför kandidatur ska varje nominerad person vara införstådd med att innehav av förtroendeuppdrag innebär ett ansvar. Det är viktigt att vara ett föredöme och visa god moral. Vid beslut om placering på valsedel måste varje kandidat vara införstådd med att detta innebär att vederbörande ställt sig till partiets förfogande för uppdrag. Kandidat ska ha genomgått, eller vara beredd att genomgå av partiet anordnad utbildning eller ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt och medverka i valarbete och opinionsarbete. Samtliga kandidater ska avlämna en kandidatförsäkran – ”Försäkran för kandidat och förtroendevald”. Av kandidatförsäkran ska framgå hur kandidaten ska förhålla sig till val-, parti- och politiskt arbete. I händelse av omval eller extraval ska samma valsedel/lar som vid senaste ordinarie val med nödvändiga justeringar användas. Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat tillämpas successionsordning. Skulle antalet kandidater bli för litet hämtas ytterligare kandidater från föregående nominering. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Om behov föreligger att ta fram en ny valsedel/lar ska förbund/krets/förening fatta beslut om detta och då gäller att nomineringsstämma ska hållas och i övrigt ska i möjligaste mån nomineringsreglerna tillämpas. 1. Fastställande av nomineringsregler Partistämma ett år före allmänna val (arbetsstämma) fastställer gemensamma nomineringsregler för nästkommande mandatperiod. Reglerna utgör bilaga till partiets normalstadgar och gäller för samtliga val reglerna omfattar. De rekommenderade instruktionerna, som biläggs reglerna, utfärdas av riksorganisationen. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval 1.1 Förbundsstämma tre år före Landstingsfullmäktigeval 1.1 Förbundsstämma tre år före Kommunfullmäktigeval 1.1 Förbundsstämma tre år före allmänna val fastställer rekryte- allmänna val fastställer rekryte- allmänna val fastställer normalreg- rings- och nomineringsregler för rings- och nomineringsregler för ler för rekrytering- och nominering nästkommande riksdagsval. I nästkommande landstingsval. I för nästkommande kommunfull- dessa regleras tider och de preci- dessa regleras tider och de preci- mäktigeval. I dessa regleras ge- seringar som följer av valkretsar- seringar som följer av landstingets mensamma tider och de gemen- nas storlek, partiets organisation, och valkretsarnas storlek, partiets samma preciseringar som följer av alternativa lösningar, t ex om organisation, alternativa lösningar, kommunernas storlek, partiets or- provval ska genomföras eller inte, t ex om provval ska genomföras ganisation med mera. med mera. eller inte, med mera. Vad som föreskrivs för landstingsval gäller även regionfullmäktigeval. Genomförandealternativ fastställs. A innebär att nomineringsstämman inte föreläggs förslag till rangordnade kandidater i toppen. B innebär ett komplett rangordnat listförslag från nomineringskommittén. (Se närmare detaljer i bilagda instruktioner.) Följande principer får inte frångås: Följande principer får inte frångås: Följande principer får inte frångås: 1.1.1 Valsedeln ska alltid fastställas av 1.1.1 Valsedeln ska alltid fastställas av 1.1.1 Valsedeln ska alltid fastställas av en nomineringsstämma. 1.1.2 Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen. en nomineringsstämma. 1.1.2 Alla medlemmar ska ges möjlighet en nomineringsstämma/årsmöte. 1.1.2 Alla medlemmar ska ges möjlighet att delta i nomineringsprocessen att delta i nomineringsprocessen Utöver ovanstående principer kan Utöver ovanstående principer kan Utöver ovanstående principer kan 1.1.3 Rådgivande provval genomföras. 1.1.3 Rådgivande provval genomföras. 1.1.3 Rådgivande provval genomföras. 1.1.4 Allmänheten även beredas möj- 1.1.4 Allmänheten även beredas möj- 1.1.4 Allmänheten även beredas möj- lighet att delta. lighet att delta. lighet att delta. 1.2 Med förening avses i nomineringsreglerna partiförening som omfattar hel kommun. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval 1.3 Krets-/föreningsårsmöte två år före allmänna val fastställer nomineringsregler för nästkommande kommunfullmäktigeval. I dessa regleras tider och de preciseringar som följer av kommunens och valkretsarnas storlek, partiets organisation, alternativa lösningar, t ex om provval ska genomföras eller inte, med mera. Principiella avvikelser från normalreglerna ska fastställas av förbundsstyrelsen. 1.2 Den normala tidsplanen för nomi- 1.2 Den normala tidsplanen för nomi- 1.4 Den normala tidsplanen för nomi- neringsprocessen är följande: neringsprocessen är följande: neringsprocessen är följande: År -5: Partistämma fastställer År -5: Partistämma fastställer År -5: Partistämma fastställer normalregler för nästkommande normalregler för nästkommande normalregler för nästkommande mandatperiod. mandatperiod. mandatperiod. År -4: Riksdagsval. År -4: Landstingsval. År -4: Kommunfullmäktigeval. År -3: Förbundsstämma fastställer År -3: Förbundsstämma fastställer År -3: Förbundsstämma fastställer nomineringsregler med precise- nomineringsregler med precise- normalnomineringsregler med ringar och väljer rekryterings- ringar. gemensamma preciseringar inom kommitté. förbundet. Rekryteringskommittén infordrar senast under hösten kandidatförslag. År -2: Kandidatutveckling och År -2: Rekryteringskommittén År -2: Krets-/föreningsårsmöte fortsatt rekrytering. infordrar före hösten kandidatför- fastställer nomineringsregler med slag. preciseringar och väljer rekryteringskommitté. Kandidatutveckling påbörjas. Rekryteringskommittén infordrar före hösten kandidatförslag. Kandidatutveckling påbörjas. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval År -1: Förbundsstämma har möj- År -1: Förbundsstämma utser en År -1: Krets-/föreningsårsmöte har lighet att välja särskild nomine- nomineringskommitté för hela möjlighet att välja särskild nomine- ringskommitté om inte rekryte- landstingsområdet, alternativt ut- ringskommitté om inte rekryte- ringskommitté fullgör dess uppgif- ser förbundsstyrelsen landstings- ringskommitté fullgör dess uppgif- ter. valkretsstyrelser (nominerings- ter. kommittéer). Rekryteringskommitté avrapporte- Partistämma fastställer normalreg- Partistämma fastställer normalreg- rar senast 1 juni sitt rekryterings- ler för nästkommande mandatpe- ler för nästkommande mandatpe- arbete. riod. riod. Partistämma fastställer normalreg- Rekryteringskommitté avrapporte- Rekryteringskommitté avrapporte- ler för nästkommande mandatpe- rar senast 1 november sitt rekryte- rar senast 1 november sitt rekryte- riod. ringsarbete. ringsarbete. År 0: Förekommer provval genom- År 0: Förekommer provval genom- förs det senast 15 januari. förs det senast 15 januari. Nomineringsstämma genomförs Nomineringsstämma genomförs senast 15 mars. senast 15 mars. Förekommer provval genomförs det senast i oktober. Nomineringsstämma genomförs senast i november. År 0: Riksdagsval. 2. REKRYTERING 2.1 REKRYTERINGSKOMMITTÉ Förbundsstämma tre år före allmänna Rekryteringskommitté för landstingsvalet Krets-/föreningsårsmöte två år före val utser eller uppdrar åt förbundssty- ska utses. allmänna val utser eller uppdrar åt krets- relse att utse rekryteringskommitté för riksdagsvalet. /föreningsstyrelse att utse rekryteringsFörbundsstyrelsen är ansvarig att så sker. kommitté för kommunfullmäktigevalen. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval I rekryteringskommitté som omfattar hela landstingsområdet ska samtliga landstingsvalkretsar vara representerade. Rekryteringskommitté består av ledamöter från de i valkretsen ingående kommunerna. Varje kommun utser två ledamöter. Ledamöterna bör ej kandidera till kom- Ledamöterna bör ej kandidera till kom- Ledamöterna bör ej kandidera till kom- mande riksdagsval. mande landstingsval. mande kommunfullmäktigeval. Kommittén bör ha god personkännedom Kommittén bör ha god personkännedom Kommittén bör ha god personkännedom samt ha kunskaper om vilka krav som samt ha kunskaper om vilka krav som samt ha kunskaper om vilka krav som ställs på partiets företrädare. ställs på partiets företrädare. ställs på partiets företrädare. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderata Ungdomsförbundet samt Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin repre- Moderatkvinnorna utser var sin repre- Moderatkvinnorna utser var sin repre- sentant i kommittén. sentant i kommittén/erna. sentant i kommittén. Utses inte rekryteringskommitté svarar Utses inte rekryteringskommitté svarar styrelsen för dennas åligganden. styrelsen för dennas åligganden. 2.2 REKRYTERINGSKOMMITTÉNS ÅLIGGANDEN Rekryteringskommitté åligger; Rekryteringskommitté åligger; Rekryteringskommitté åligger; att att att bedriva ett aktivt internt och externt rekryteringsarbete, att att att värdera och utvärdera nomine- aktivt bedriva ett internt och externt rekryteringsarbete, att värdera och utvärdera nomine- aktivt bedriva ett internt och externt rekryteringsarbete, att värdera och utvärdera nomine- rade kandidater och att utvärdera rade kandidater och att utvärdera rade kandidater och att utvärdera nuvarande ledamöters insatser, nuvarande ledamöters insatser, nuvarande ledamöters insatser, påbörja rekryteringsprocessen att påbörja rekryteringsprocessen att påbörja rekryteringsprocessen snarast och senast hösten tre år snarast och senast hösten två år snarast och senast hösten två år före riksdagsval, före landstings- och kommunfull- före landstings- och kommunfull- mäktigeval, mäktigeval, från samtliga parti- och ungdomsföreningar, Moderatkvinnornas att från samtliga parti-, kvinno- och ungdomsföreningar inom kommu- att från samtliga parti-, kvinno- och ungdomsföreningar inom kommu- Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval att att att Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval länsordförande och MUF:s di- nen infordra kandidatförslag till nen infordra kandidatförslag till striktsorganisation infordra kandi- landstings- och kommunfullmäkti- landstings- och kommunfullmäkti- datförslag till riksdagsvalet, gevalen, gevalen, bereda övriga organ inom partiet att bereda övriga organ inom partiet att bereda övriga organ inom partiet och nätverk möjlighet att inkomma och nätverk möjlighet att inkomma och nätverk möjlighet att inkomma med kandidatförslag, med kandidatförslag, med kandidatförslag, bereda enskilda medlemmar och att bereda enskilda medlemmar och att bereda enskilda medlemmar och allmänheten möjlighet att in- allmänheten möjlighet att in- allmänheten möjlighet att in- komma med kandidatförslag, komma med kandidatförslag, komma med kandidatförslag, förteckna inkomna kandidatför- att förteckna inkomna kandidatför- att förteckna inkomna kandidatför- slag, kontrollera valbarhet och slag, kontrollera valbarhet och slag, kontrollera valbarhet och medlemskap samt för kännedom medlemskap samt för kännedom medlemskap samt för kännedom informera förbundsstyrelsen och informera krets- informera krets- den lokala partiorganisationen om /föreningsstyrelsen om vilka kan- /föreningsstyrelsen om vilka kan- vilka kandidatförslag som inkom- didatförslag som inkommit, didatförslag som inkommit, mit, att på eget initiativ lägga till kandida- att ter, att att skilja kandidat från kandidatur om på eget initiativ lägga till kandida- att ter, att skilja kandidat från kandidatur om på eget initiativ lägga till kandidater, att skilja kandidat från kandidatur om det framkommer uppgifter enligt det framkommer uppgifter enligt det framkommer uppgifter enligt kandidatförsäkran som gör en kandidatförsäkran som gör en kandidatförsäkran som gör en kandidat olämplig i förhållande till kandidat olämplig i förhållande till kandidat olämplig i förhållande till uppgiften som företrädare för par- uppgiften som företrädare för par- uppgiften som företrädare för par- tiet, tiet, tiet, aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra intervjuer med dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val, att därutöver på eget initiativ intervjua att och samtala med kandidater, att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information, upp- på eget initiativ intervjua och att samtala med kandidater, att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information, upp- på eget initiativ intervjua och samtala med kandidater, att ansvara för att kandidater erbjuds utbildning och information, upp- Nomineringsregler 2018-22 att 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval manas deltaga i konferenser, manas deltaga i konferenser, manas deltaga i konferenser, kampanjarbete och annan opin- kampanjarbete och annan opin- kampanjarbete och annan opin- ionsbildning, ionsbildning, ionsbildning, avgöra om och vilken/a kandidater att avgöra om och vilken/a kandidater att avgöra om och vilken/a kandidater som rekryteringskommittén vill som rekryteringskommittén vill som rekryteringskommittén vill föra direkt till omröstning vid no- föra direkt till omröstning vid no- föra direkt till omröstning vid no- mineringsstämma. Antalet får vara mineringsstämma. Detta antal ska mineringsstämma. Detta antal ska upp till 25 procent av antalet fasta vara begränsat och preciseras i vara begränsat och preciseras i riksdagsmandat i valkretsen av- nomineringsreglerna, nomineringsreglerna, rundat uppåt, dock högst tre kandidater, att i förekommande fall överlämna allt att i förekommande fall överlämna allt att i förekommande fall överlämna allt underlag och rekryteringskommit- underlag och rekryteringskommit- underlag och rekryteringskommit- téns slutsatser till nominerings- téns slutsatser till nominerings- téns slutsatser till nominerings- kommittén. kommittén, respektive landstings- kommittén i kretsen/föreningen. valkretsstyrelsen. att avlämna rapport direkt till förbundsstämma/förbundsråd att avlämna rapport direkt till krets/föreningsårsmöte. att avlämna rapport direkt till krets/föreningsårsmöte. 2.3 KANDIDATER Kandidat ska vara medlem. Kandidat ska vara medlem. Kandidat ska vara medlem. Kandidat som inte inlämnar fullständig Kandidat som inte inlämnar fullständig Kandidat som inte inlämnar fullständig kandidatförsäkran får inte delta i provval kandidatförsäkran får inte delta i provval kandidatförsäkran får inte delta i provval eller stå på valsedel. eller stå på valsedel. eller stå på valsedel. Kandidat ska delta i utbildning och an- Kandidat ska delta i utbildning och an- Kandidat ska delta i utbildning och an- nan kompetensutveckling och medverka nan kompetensutveckling och medverka nan kompetensutveckling och medverka i kampanj- och opinionsbildningsarbete. i kampanj- och opinionsbildningsarbete. i kampanj- och opinionsbildningsarbete. Kandidat ska på förfrågan av nomineringskommitté ta ställning till om man avser att ta en riksdagsplats i besittning om detta val så utfaller. Endast kandidater som avser ta en riksdagsplats i besittning deltar i det rådgivande provvalet och/eller nomineringsstämma. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval 3. NOMINERINGSKOMMITTÉ 3.1 NOMINERINGSKOMMITTÉNS SAMMANSÄTTNING OCH VAL Förbundsstämma ett år före allmänna Förbundsstämma ett år före allmänna Krets-/föreningsårsmöte ett år före val kan utse eller uppdra åt förbundssty- val utser nomineringskommitté omfat- allmänna val kan utse eller uppdra åt relse att utse nomineringskommitté för tande hela landstingsområdet för lands- krets-/föreningsstyrelse att utse nomine- riksdagsvalet. tingsvalet, alternativt, förbundsstyrelse ringskommitté för kommunfullmäktigeva- ett år före allmänna val utser landstings- let. valkretsstyrelser. Utses ej nomineringskommitté fullgör Utses ej nomineringskommitté fullgör Utses ej nomineringskommitté fullgör rekryteringskommitté dennas uppgifter. rekryteringskommitté dennas uppgifter. rekryteringskommitté dennas uppgifter. I nomineringskommitté omfattande hela landstingsområdet ska samtliga landstingsvalkretsar vara representerade. Landstingsvalkretsstyrelse består av ledamöter från de i valkretsen ingående kommunerna. Varje kommun utser tre ledamöter varav den kommunala rekryteringskommitténs ordförande är självskriven ledamot. Ledamöterna ska ej kandidera till kom- Ledamöterna bör ej kandidera till kom- Ledamöterna bör ej kandidera till kom- mande riksdagsval. mande landstingsval samt bör vara mande kommunfullmäktigeval samt bör folkbokförd i det landsting/den valkrets vara folkbokförd i den kommun för vilken för vilken nomineringskommittén/ lands- kommittén ansvarar. tingsvalkretsstyrelsen ansvarar. Moderata Ungdomsförbundet samt Moderata Ungdomsförbundet samt Moderata Ungdomsförbundet samt Moderatkvinnorna utser var sin repre- Moderatkvinnorna utser var sin repre- Moderatkvinnorna utser var sin repre- sentant i kommittén. sentant i nomineringskommitté respek- sentant i kommittén. tive landstingsvalkretsstyrelserna. Har varken rekryteringskommitté eller nomineringskommitté utsetts svarar styrelsen för dessas åligganden. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval 3.2 NOMINERINGSKOMMITTÉNS ÅLIGGANDEN Nomineringskommitténs åligganden Nomineringskommitténs åligganden Nomineringskommitténs åligganden följer av hur den fortsatta nominerings- följer av hur den fortsatta nominerings- följer av hur den fortsatta nominerings- processen genomförs. Dessa åliggan- processen genomförs. Dessa åliggan- processen genomförs. Dessa åliggan- den bör, beroende på vilka alternativ den bör, beroende på vilka alternativ den bör, beroende på vilka alternativ som väljs, regleras under denna punkt som väljs, regleras under denna punkt som väljs, regleras under denna punkt vid fastställande av nomineringsregler- vid fastställande av nomineringsregler- vid fastställande av nomineringsregler- na. na. na. Nomineringskommittén kan även fullgöra Nomineringskommittén kan även fullgöra Nomineringskommittén kan även fullgöra delar av eller hela rekryteringskommit- delar av eller hela rekryteringskommit- delar av eller hela rekryteringskommit- téns uppgifter. téns uppgifter. téns uppgifter. 4. PROVVAL (om beslut att genomföra provval fattats) 4.1 TIDER Rådgivande provval till riksdagen ge- Rådgivande provval till landstinget ge- Rådgivande provval till kommunfullmäk- nomförs bland medlemmar och i före- nomförs bland medlemmar och i före- tige genomförs bland medlemmar och i kommande fall bland allmänheten och kommande fall bland allmänheten och förekommande fall bland allmänheten ska vara avslutat senast under oktober ska vara avslutat senast 15 januari valår. och ska vara avslutat senast 15 januari månad året före ordinarie riksdagsval. valår. 4.2 RÖSTLÄNGD Före provvalets utsändande upprättas Före provvalets utsändande upprättas Före provvalets utsändande upprättas röstlängd upptagande medlemmar som röstlängd upptagande medlemmar som röstlängd upptagande medlemmar som erlagt fastställd medlemsavgift för året erlagt fastställd medlemsavgift för året erlagt fastställd medlemsavgift för året närmast före provval eller ny medlem närmast före provval eller ny medlem närmast före provval eller ny medlem som senast två veckor före provvalet som senast två veckor före provvalet som senast två veckor före provvalet inleds erlagt medlemsavgift och i sam- inleds erlagt medlemsavgift och i sam- inleds erlagt medlemsavgift och i sam- band därmed införts i medlemsregistret, band därmed införts i medlemsregistret, band därmed införts i medlemsregistret, samt är folkbokförd i den riksdagsval- samt är folkbokförd i det landsting eller samt är folkbokförd i den kommun eller krets valet gäller. Endast i röstlängden den landstingsvalkrets valet gäller. den kommunvalkrets valet gäller. Endast upptagen medlem har rätt att delta i Endast i röstlängden upptagen medlem i röstlängden upptagen medlem har rätt provvalet bland medlemmarna. har rätt att delta i provvalet bland med- att delta i provvalet bland medlemmarna. lemmarna. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval 4.3 UTSÄNDANDE 4.3.1 MEDLEMMARNAS PROVVAL Till samtliga medlemmar, inklusive Till samtliga medlemmar, inklusive Till samtliga medlemmar, inklusive medlemmar i Moderatkvinnorna och medlemmar i Moderatkvinnorna och medlemmar i Moderatkvinnorna och Moderata Ungdomsförbundet, utsändes Moderata Ungdomsförbundet, utsändes Moderata Ungdomsförbundet, utsändes provvalsförsändelse innehållande prov- provvalsförsändelse innehållande prov- provvalsförsändelse innehållande prov- valsinstruktion, kandidatförteckning, valsinstruktion, kandidatförteckning, valsinstruktion, kandidatförteckning, valsedel, innerkuvert och svarsytterku- valsedel, innerkuvert och svarsytterku- valsedel, innerkuvert och svarsytterku- vert. vert. vert. 4.3.2 ALLMÄNHETENS MEDVERKAN Allmänheten kan ges möjlighet att med- Allmänheten kan ges möjlighet att med- Allmänheten kan ges möjlighet att med- verka i nomineringsprocessen. verka i nomineringsprocessen. verka i nomineringsprocessen. Formerna för detta fastställs av nomine- Formerna för detta fastställs av nomine- Formerna för detta fastställs av nomine- ringskommittén i samråd med förbunds- ringskommit- ringskommittén i samråd med krets- styrelsen. tén/landstingsvalkretsstyrelsen i samråd /föreningsstyrelsen. med förbundsstyrelsen. 4.4 ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM PROVVALETS GENOMFÖRANDE Provvalet genomförs på så sätt att de Provvalet genomförs på så sätt att de Provvalet genomförs på så sätt att de röstberättigade på valsedeln markerar röstberättigade på valsedeln markerar röstberättigade på valsedeln markerar med x framför den/de kandidater de vill med x framför den/de kandidater de vill med x framför den/de kandidater de vill ska representera dem. ska representera dem. ska representera dem. Alternativt kan framför allt i mindre kommuner provvalet genomförs på så sätt att de röstberättigade rangordnar kandidaterna och de därefter ges poäng beroende på placering. Närmare instruktioner om provvalets Närmare instruktioner om provvalets Närmare instruktioner om provvalets genomförande återfinns i rekommende- genomförande återfinns i rekommende- genomförande återfinns i rekommende- rade instruktioner för genomförande av rade instruktioner för genomförande av rade instruktioner för genomförande av Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval provval och stämmor. Landstingsfullmäktigeval provval och stämmor. Kommunfullmäktigeval provval och stämmor. 5. NOMINERINGSSTÄMMA 5.1 TIDER Nomineringsstämma är förbundets Nomineringsstämma är landstingsområ- Nomineringsstämma (årsmöte/extra (riksdagsvalkretsens) högsta beslutande dets/landstingsvalkretsens högsta beslu- årsmöte) är kretsens/föreningens högsta organ för fastställande av riksdagsval- tande organ för fastställande av lands- beslutande organ för fastställande av sedlar och består av förbundsstyrelsens tingsvalsedlar och består av ombud från kommunfullmäktigevalsedlar och består ledamöter samt ombud från partiföre- partiföreningarna eller alla medlemmar i av ombud från partiföreningarna eller ningarna. Nomineringsstämma genom- en landstingsvalkrets. Nominerings- alla medlemmar. Nomineringsstämma förs senast under november månad året stämma genomförs senast 15 mars genomförs senast 15 mars valåret. före valår. valåret. 5.2 OMBUD/RÖSTBERÄTTIGADE Normalstadgarna föreskriver vad som 5.2.1 Nomineringsstämma består av x 5.2.1 Nomineringsstämma består an- gäller för ombud/röstberättigade vid ombud från partiföreningarna in- tingen av partiföreningarnas om- krets-/föreningsårsmöte tillika nomine- klusive förbundsstyrelsen, normalt bud till förbundsstämma eller av x ringsstämma. cirka sex till tio procent av med- ombud från partiföreningarna. lemsantalet. Ombudsplatserna, Ombudsplatserna fördelas i så fall exklusive förbundsstyrelsen, för- proportionellt i förhållande till re- delas proportionellt i förhållande spektive partiförenings medlems- till respektive partiförenings med- antal, varvid varje förening ska er- lemsantal, varvid varje förening hålla minst en ombudsplats. ska erhålla minst en ombudsplats. Antalet ombud som respektive Antalet ombud som respektive partiförening har att utse grundar partiförening har att utse grundar sig på antalet betalande medlem- sig på antalet betalande medlem- mar i partiföreningen. Den 31 de- mar i partiföreningen. Den 31 de- cember året före nominerings- cember året före nominerings- stämmor fastställs hur många stämmor fastställs hur många som som under året betalat medlems- under året betalat medlemsavgift avgift till partiföreningen. I antalet till partiföreningen. I antalet beta- betalande medlemmar inräknas lande medlemmar inräknas de de som under året betalat med- som under året betalat medlems- lemsavgift till Moderatkvinnorna avgift till Moderatkvinnorna eller eller ungdomsförening och som är ungdomsförening och som är bo- Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval bosatt inom partiföreningens verk- satt inom partiföreningens verk- samhetsområde eller sökt och er- samhetsområde eller sökt och er- hållit medlemskap i partiförening- hållit medlemskap i partiförening- en. en. Vid val av ombud bör partiföre- Vid val av ombud andra än för- ningarna tillse att ombudsdelegat- bundsstämmoombud bör partiför- ionerna så långt möjligt ges en eningarna tillse att ombudsdele- allsidig sammansättning. gationerna så långt möjligt ges en Kommunfullmäktigeval allsidig sammansättning. Varje ombud har en röst. Ledamot Varje ombud har en röst. Ledamot av nomineringskommitté vilken ej av landstingsvalkretsstyrelse vil- är ombud har yttranderätt. Enskild ken ej är ombud har yttranderätt. medlem har närvarorätt och ytt- Enskild medlem har närvarorätt randerätt. och yttranderätt. 5.2.2 Protokollsutdrag, som visar vilka 5.2.2 Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara som utsetts till ombud, ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast förbundsstyrel- tre veckor före stämman. sen/landstingsvalkretsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före stämman. 5.3 KALLELSE Nomineringsstämma sammanträder på Nomineringsstämma sammanträder på Nomineringsstämma sammanträder på kallelse av förbundsstyrelse. Kallelse till kallelse av förbundssty- kallelse av krets-/föreningsstyrelse. nomineringsstämma utsänds till partiför- relse/landstingsvalkretsstyrelse. Kallelse Kallelse till nomineringsstämma utsänds eningarna senast fyra månader före till nomineringsstämma utsänds till till ombuden/medlemmarna senast tre stämman. partiföreningarna senast tre veckor före veckor före stämman. stämman. I kallelse ska framgå att valsedel ska fastställas samt för vilka val. 5.4 STÄMMOHANDLINGAR Följande underlag utsänds till ombuden Minst följande underlag utsänds till Minst följande underlag utsänds till senast tio dagar före stämman: ombuden senast en vecka före stäm- ombuden/medlemmarna senast en man: vecka före stämman: Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval - Röstlängd - Föredragningslista - Föredragningslista - Föredragningslista - Procedurregler - Procedurregler - Procedurregler - Provvalsresultatet från medlemmarna - Provvalsresultatet från medlemmarna om provval genomförts. om provval genomförts. - (Resultatet av allmänhetens medver- - (Resultatet av allmänhetens medver- kan) kan) Provvalsresultatet från medlemmarna - Nomineringskommitténs/ landstings- - Nomineringskommitténs förslag till om provval genomförts. valkretsstyrelsens förslag till valsedel valsedel - Kandidaternas meritförteckningar - (Resultatet av allmänhetens medverkan) - Nomineringskommitténs rangordning av övriga kandidater, (genomförandealternativ A), alternativt - Nomineringskommitténs förslag till valsedel (genomförandealternativ B) 5.5 FÖREDRAGNINGSLISTA Vid nomineringsstämma ska minst Vid nomineringsstämma ska minst Vid nomineringsstämma ska minst förekomma: förekomma: förekomma: a. a. a. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. b. Val av sekreterare. b. Val av sekreterare. b. Val av sekreterare. c. Val av två justerare samt erforder- c. Val av två justerare samt i före- c. Val av två justerare samt i före- ligt antal röstsammanräknare. d. Fastställande av röstlängd. d. kommande fall erforderligt antal kommande fall erforderligt antal röstsammanräknare. röstsammanräknare. Fastställande av röstlängd. d. Fastställande av röstlängd. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval e. Fastställande av nominerings- Landstingsfullmäktigeval e. stämmans stadgeenliga utlysning. f. Genomgång och fastställande av Fastställande av slutligt antal f. Kandidaternas presentation och Genomgång och fastställande av g. Fastställande av slutligt antal f. h. (Kandidaternas presentation och Genomgång och fastställande av procedurregler. g. kandidater på valsedeln. utfrågning. (Alternativ A och B) Fastställande av nomineringsstämmans stadgeenliga utlysning. procedurregler. kandidater på valsedeln. h. e. stämmans stadgeenliga utlysning. procedurregler. g. Fastställande av nominerings- Kommunfullmäktigeval Fastställande av slutligt antal kandidater på valsedeln. h. utfrågning.) (Kandidaternas presentation och utfrågning.) i. Sluten omröstning. (Alternativ A) i. (Sluten omröstning.) i. (Sluten omröstning.) j. Redovisning av omröstningsresul- j. (Redovisning av omröstningsre- j. (Redovisning av omröstningsre- tat. (Alternativ A) k. Fastställande av valsedel. (Alter- sultat.) sultat.) k. Fastställande av valsedel. k. Fastställande av valsedel. l. Ställningstagande till eventuellt l. Ställningstagande till eventuellt nativ B) l. Kandidaternas besked om deras placering på valsedeln accepteras. (Alternativ A) m. Beslut om rangordning av övriga kandidater. (Alternativ A) n. Sammanställning av den fullständiga slutliga valsedelns rangordning. o. Ställningstagande till eventuellytterligare valsedlar (minoritetsskydd)(Alternativ B). m. ytterligare valsedlar (minoritets- ytterligare valsedlar (minoritets- skydd). skydd). Övriga ärenden. m. Övriga ärenden. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval p. Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval Övriga ärenden. (Endast förekommande punkter om (Endast förekommande punkter om genomförandealternativ A från riksdags- genomförandealternativ A från riksdags- valet används.) valet används.) Omröstning sker öppet utom i personval Omröstning sker öppet utom i personval Omröstning sker öppet utom i personval då den ska vara sluten. Ombud ska då den ska vara sluten. Ombud ska då den ska vara sluten. Ombud ska personligen utöva sin rösträtt vid stäm- personligen utöva sin rösträtt vid stäm- personligen utöva sin rösträtt vid stäm- man. man. man. Voteringsanläggning kan användas och Voteringsanläggning kan användas och Voteringsanläggning kan användas och röstningsprotokoll registreras ej. röstningsprotokoll registreras ej. röstningsprotokoll registreras ej. Öppen omröstning sker genom uppvi- Öppen omröstning sker genom uppvi- Öppen omröstning sker genom uppvi- sande av röstkort eller med voteringsan- sande av röstkort, handuppräckning eller sande av röstkort, handuppräckning eller läggning. Vid lika röstetal avgörs ut- med voteringsanläggning. Vid lika röste- med voteringsanläggning. Vid lika röste- gången i enlighet med den mening tal avgörs utgången i enlighet med den tal avgörs utgången i enlighet med den ordföranden biträder. mening ordföranden biträder. mening ordföranden biträder. Vid sluten omröstning med valsedel ska Vid sluten omröstning ska valsedel för Vid sluten omröstning ska valsedel för den för att vara giltig, uppta så många att vara giltig, uppta så många namn att vara giltig, uppta så många namn namn som valet avser. Vid lika röstetal som valet avser. Vid lika röstetal avgörs som valet avser. Vid lika röstetal avgörs avgörs utgången genom lottning. utgången genom lottning. utgången genom lottning. Vid personval som avser en plats ska Vid personval som avser en plats ska Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften av den som blir vald erhålla minst hälften av den som blir vald erhålla minst hälften av antalet avgivna giltiga röster. I annat fall antalet avgivna giltiga röster. I annat fall antalet avgivna giltiga röster. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning genomförs ytterligare en omröstning genomförs ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de mellan de två kandidater som erhållit de mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. högsta röstetalen. högsta röstetalen. Om nomineringsstämma genomförs med Om nomineringsstämma genomförs med Om nomineringsstämma genomförs med valsedelsförslag från nomineringskom- valsedelsförslag från nomineringskom- valsedelsförslag från nomineringskom- mitté gäller följande: mitté/landstingsvalkretsstyrelse gäller mitté gäller följande: 5.6 RÖSTNING följande: Före omröstning bereds tillfälle för över- Före omröstning bereds tillfälle för över- Före omröstning bereds tillfälle för över- läggning och framställande av ändrings- läggning och framställande av ändrings- läggning och framställande av ändrings- förslag. förslag. förslag. Framställs inget ändringsförslag fast- Framställs inget ändringsförslag fast- Framställs inget ändringsförslag fast- ställs övriga kandidaters rangordning ställs övriga kandidaters rangordning ställs övriga kandidaters rangordning Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval med ett enkelt klubbslag. med ett enkelt klubbslag. med ett enkelt klubbslag. Förekommer ändringsförslag gäller Förekommer ändringsförslag gäller Förekommer ändringsförslag gäller följande: följande: följande: Nomineringsstämma beslutar plats för Nomineringsstämma beslutar plats för Nomineringsstämma beslutar plats för plats om kandidaternas placering plats om kandidaternas placering plats om kandidaternas placering Vid omröstning är nomineringskommit- Vid omröstning är nominerings- Vid omröstning är nomineringskommit- téns förslag alltid huvudförslag. Har kommitténs/landstingsvalkretsstyrelsens téns förslag alltid huvudförslag. Har någon annan än den nomineringskom- förslag alltid huvudförslag. Har någon någon annan än den nomineringskom- mitté föreslagit blivit vald ska den kandi- annan än den nominerings- mitté föreslagit blivit vald ska den kandi- dat som fått avstå föreslagen plats kommittén/landstingsvalkretsstyrelsen dat som fått avstå föreslagen plats automatiskt prövas på nästkommande föreslagit blivit vald ska den kandidat automatiskt prövas på nästkommande plats. som fått avstå föreslagen plats automa- plats. tiskt prövas på nästkommande plats. 5.7 YTTERLIGARE VALSEDLAR Nomineringsstämma kan besluta att Nomineringsstämma kan besluta att Nomineringsstämma kan beslutaatt ytterligare valsedel/lar ska sanktioneras. ytterligare valsedel/lar ska sanktioneras. ytterligare valsedel/lar ska sanktioneras. Till exempel kan det gälla ungdomslista Till exempel kan det gälla ungdomslista. Till exempel kan det gälla ungdomslista. Föreligger sådant förslag ska stämman Föreligger sådant förslag ska stämman Föreligger sådant förslag ska stämman besluta att anta valsedeln i sin helhet besluta att anta valsedeln i sin helhet besluta att anta valsedeln i sin helhet eller förkasta den. eller förkasta den. eller förkasta den. Sedan på angivet sätt en eller flera Sedan på angivet sätt en eller flera Sedan på angivet sätt en eller flera huvudvalsedel/lar (förutom sanktionerad huvudvalsedel/lar (förutom sanktionerad huvudvalsedel/lar (förutom sanktionerad valsedel) antagits av nominerings- valsedel) antagits av nominerings- valsedel) antagits av nominerings- stämma, ska ytterligare en valsedel stämma, ska ytterligare en valsedel stämma, ska ytterligare en valsedel kunna upprättas om minst en tredjedel kunna upprättas om minst en tredjedel kunna upprättas om minst en tredjedel av antalet röstande vid mötet förenar sig av antalet röstande vid mötet förenar sig av antalet röstande vid mötet förenar sig därom. därom. därom. I så fall ajourneras mötet till senare I så fall ajourneras mötet till senare I så fall ajourneras mötet till senare tidpunkt på dagen för att bereda för- tidpunkt på dagen för att bereda för- tidpunkt på dagen för att bereda för- slagsställarna möjlighet att utarbeta ett slagsställarna möjlighet att utarbeta ett slagsställarna möjlighet att utarbeta ett fullständigt förslag till rangordning och fullständigt förslag till rangordning och fullständigt förslag till rangordning och geografiskt område. Detta förslag före- geografiskt område. Detta förslag före- geografiskt område. Detta förslag före- läggs mötet och avgörs genom ett enda läggs mötet och avgörs genom ett enda läggs mötet och avgörs genom ett enda beslut. Sker omröstning och vinner beslut. Sker omröstning och vinner beslut. Sker omröstning och vinner därvid förslaget anslutning från minst en därvid förslaget anslutning från minst en därvid förslaget anslutning från minst en tredjedel av de i omröstningen delta- tredjedel av de i omröstningen delta- tredjedel av de i omröstningen delta- gande, är det antaget. gande, är det antaget. gande, är det antaget. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval 5.8 GENOMFÖRANDEALTERNATIV SAMT PROCEDURREGLER VID NOMINERINGSSTÄMMA Närmare rekommendationer i övrigt om Närmare rekommendationer i övrigt om Närmare rekommendationer i övrigt om genomförandet av nomineringsstämma genomförandet av nomineringsstämma genomförandet av nomineringsstämma återfinns i rekommenderade instruktion- återfinns i rekommenderade instruktion- återfinns i rekommenderade instruktion- er. er. er. Närmare instruktioner om stämmans Närmare instruktioner om stämmans Närmare instruktioner om stämmans genomförande återfinns i rekommende- genomförande återfinns i rekommende- genomförande återfinns i rekommende- rade instruktioner för genomförande av rade instruktioner för genomförande av rade instruktioner för genomförande av provval och stämmor. provval och stämmor. provval och stämmor. Vid fastställande av nomineringsregler ska fastställas vilket genomförandealternativ som skall gälla vid nomineringsstämma, A eller B. Fastställs inte detta gäller genomförandealternativ A. Procedurregler som bland annat är beroende av att antalet kandidater är känt fastställs vid nomineringsstämman. 6. EXTRA NOMINERINGSSTÄMMA Förbundsstyrelse eller minst en tredjedel Förbundsstyrelse eller minst en tredjedel Kretsstyrelse eller minst en tredjedel av av partiföreningarna inom riksdagsval- av partiföreningarna inom landstingsom- ledamöterna i kretsstyrelsen kan inom kretsen kan inom tre veckor från nomi- rådet kan inom tre veckor från nomine- tre veckor från nomineringsstämmas neringsstämmas avslutande hemställa ringsstämmas avslutande hemställa hos avslutande hemställa hos förbundssty- hos partistyrelsen att en extra nomine- partistyrelsen att en extra nominerings- relsen att en extra nomineringsstämma ringsstämma inkallas om synnerliga skäl stämma inkallas om synnerliga skäl inkallas om synnerliga skäl härför finnes. härför finnes. härför finnes, om stämman behandlat nominering för hela landstingsområdet. Landstingsvalkretsstyrelse eller minst en Föreningsstyrelse eller minst en tredje- tredjedel av partiföreningarna inom del av medlemmarna kan inom tre veck- landstingsvalkretsen kan inom tre veckor or från nomineringsstämmas avslutande från nomineringsstämmas avslutande hemställa hos förbundsstyrelsen om att hemställa hos förbundsstyrelsen om att en extra nomineringsstämma inkallas en extra nomineringsstämma inkallas om synnerliga skäl härför finnes. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval om synnerliga skäl härför finnes. Kallelse till extra nomineringsstämma Kallelse till extra nomineringsstämma Kallelse till extra nomineringsstämma utsändes av förbundsstyrelsen till parti- utsändes av förbundsstyrelsen till parti- utsändes av kretsstyrelsen till partiföre- föreningarna så snart beslut fattats om föreningarna så snart beslut fattats om ningarna så snart beslut fattats om extra extra nomineringsstämma. extra nomineringsstämma. nomineringsstämma, dock minst två veckor innan. Kallelse till extra nomineringsstämma utsändes av föreningsstyrelsen till medlemmarna så snart beslut fattats om extra nomineringsstämma. Extra nomineringsstämma får endast Extra nomineringsstämma får endast Extra nomineringsstämma får endast behandla de frågor den inkallats för. behandla de frågor den inkallats för. behandla de frågor den inkallats för. Ytterligare extra nomineringsstämma Ytterligare extra nomineringsstämma Ytterligare extra nomineringsstämma kan icke inkallas. kan icke inkallas. kan icke inkallas. Beroende på orsaken till att extra nomi- Beroende på orsaken till att extra nomi- Beroende på orsaken till att extra nomi- neringsstämma inkallas fastställer för- neringsstämma inkallas fastställer för- neringsstämma inkallas fastställer bundsstyrelsen de närmare formerna för bundsstyrelse/landstingsvalkretsstyrelse krets/föreningsstyrelse de närmare denna varvid ovanstående nominerings- de närmare formerna för denna varvid formerna för denna varvid ovanstående regler i tillämpliga delar ska följas. ovanstående nomineringsregler i tillämp- nomineringsregler i tillämpliga delar ska liga delar ska följas. följas. 7. FÖRÄNDRINGAR MELLAN NOMINERINGSSTÄMMA OCH VALSEDELSTRYCKNING Om kandidat avsäger sig kandidatur Om kandidat avsäger sig kandidatur Om kandidat avsäger sig kandidatur eller valbarheten upphör mellan nomine- eller valbarheten upphör mellan nomine- eller valbarheten upphör mellan nomine- ringsstämmas beslut och sista möjliga ringsstämmas beslut och sista möjliga ringsstämmas beslut och sista möjliga tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar tidpunkt för valsedelstryckning ansvarar förbundsstyrelse för att kandidat tas bort förbundssty- krets/föreningsstyrelse för att kandidat från valsedel och följande kandidater relse/landstingsvalkretsstyrelse för att tas bort från valsedel och följande kan- flyttas upp ett steg. Sådant beslut kan av kandidat tas bort från valsedel och didater flyttas upp ett steg. Sådant beslut förbundsstyrelse delegeras till en grupp följande kandidater flyttas upp ett steg. kan av krets/föreningsstyrelse delegeras av förtroendevalda eller enskild tjänste- Sådant beslut kan av förbundssty- till en grupp av förtroendevalda eller man inom partiet. Endast skriftliga avsä- relse/landstingsvalkretsstyrelse delege- enskild tjänsteman inom partiet. Endast gelser accepteras som underlag för ras till en grupp av förtroendevalda eller skriftliga avsägelser accepteras som beslut. enskild tjänsteman inom partiet. Endast underlag för beslut. skriftliga avsägelser accepteras som underlag för beslut. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 Riksdagsval Landstingsfullmäktigeval Kommunfullmäktigeval Förbundsstyrelsen kan efter begäran av Förbundsstyrelsen kan efter begäran av partiföreningens styrelse eller på eget partiföreningens styrelse eller på eget initiativ pröva nomineringsförfarandet i initiativ pröva nomineringsförfarandet i kommunen eller landstingsvalkretsen. kommunen eller landstingsvalkretsen. Förbundsstyrelsen kan med två tredje- Förbundsstyrelsen kan med två tredje- dels majoritet fastställa en ny valsedel dels majoritet fastställa en ny valsedel samt återkalla de av nominerings- samt återkalla de av nominerings- stämma beslutade valsedlarna eller stämma beslutade valsedlarna eller avföra enskilda kandidater. Förbundssty- avföra enskilda kandidater. Förbundssty- relsens beslut ska senast ha ägt rum relsens beslut ska senast ha ägt rum fyra veckor efter det att nominerings- fyra veckor efter det att nominerings- stämma ägt rum. stämma ägt rum. Eventuellt överprövningsbeslut ska Eventuellt överprövningsbeslut ska meddelas partistyrelsen för kännedom. meddelas partistyrelsen för kännedom. I händelse av omval eller extraval ska I händelse av omval eller extraval ska I händelse av omval eller extraval ska samma valsedel/lar som vid senaste samma valsedel/lar som vid senaste samma valsedel/lar som vid senaste ordinarie val med nödvändiga justeringar ordinarie val med nödvändiga justeringar ordinarie val med nödvändiga justeringar användas. Kandidaternas valbarhet användas. Kandidaternas valbarhet användas. Kandidaternas valbarhet kontrolleras och vid förfall för kandidat kontrolleras och vid förfall för kandidat kontrolleras och vid förfall för kandidat tillämpas successionsordning. Skulle tillämpas successionsordning. Skulle tillämpas successionsordning. Skulle antalet kandidater bli för litet hämtas antalet kandidater bli för litet hämtas antalet kandidater bli för litet hämtas ytterligare kandidater från föregående ytterligare kandidater från föregående ytterligare kandidater från föregående nominering. nominering. nominering. Om behov föreligger att ta fram en ny Om behov föreligger att ta fram en ny Om behov föreligger att ta fram en ny valsedel/lar ska förbundsstyrelsen fatta valsedel/lar ska förbundsstyrelsen fatta valsedel/lar ska krets-/föreningsstyrelsen beslut om detta och då gäller att nomine- beslut om detta och då gäller att nomine- fatta beslut om detta och då gäller att ringsstämma ska hållas och i övrigt ska i ringsstämma ska hållas och i övrigt ska i nomineringsstämma ska hållas och i möjligaste mån nomineringsreglerna möjligaste mån nomineringsreglerna övrigt ska i möjligaste mån nominerings- tillämpas. tillämpas. reglerna tillämpas. 8. EXTRAVAL Försäkran för kandidat och förtroendevald Jag som kandiderar/har förtroendeuppdrag för Moderata Samlingspartiet/Moderaterna, har som mål att vinna förtroende och maximalt inflytande för partiet. Politiska uppdrag erhålls genom Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 medlemmarnas och väljarnas förtroende samt partiets styrka och storlek. Det gemensamma målet för vårt politiska arbete är att få genomslag för moderata värderingar och moderat politik i samhället. Att inneha förtroendeuppdrag för Moderaterna innebär främst att varje dag förvalta väljarnas förtroende på bästa sätt. Det ska vara både roligt och utvecklande att vara förtroendevald. Uppdraget innebär också: Tagit del: signatur) att i det politiska arbetet verka för grundläggande moderata värderingar, till exempel att alla människor har lika värde att vara ett föredöme och iaktta god moral, till exempel iaktta försiktighet vid ekonomiska transaktioner, särskilt med andras pengar att delta aktivt i den moderata gruppens arbete och utveckling, följa gruppens arbetsordning och ha hög närvaro i förtroendeuppdrag jag väljs till att delta aktivt i den lokala verksamheten, i val- och kampanjarbete, väljarkontakter, partiets utbildning och annan kompetensutveckling – även mellan valen att i kampanjer, även personkampanjer, och som förtroendevald, iaktta de regler och överenskommelser som finns inom Moderaterna, mellan partier och i lag eller författning att jag är en offentlig person och därmed representant för Moderaterna i alla sammanhang, i såväl ord som handling, även om jag är personvald att vara tillgänglig och öppen för synpunkter och förslag från medlemmar och allmänhet, att föra information vidare men också ha en skyldighet att hålla mig informerad om partiets politik att inte söka information eller material från andra partier som de själva inte valt att offentliggöra, utan enbart använda öppna källor för informationsinhämtning Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 att jag är skyldig att informera partiet (förbundsledning/partiledning) om jag befarar att mitt förtroende kan ifrågasättas att jag bör ta ”time out” om jag befinner mig i en rättsprocess som riskerar att störas, eller om den riskerar att undergräva mina möjligheter att behålla mitt förtroende att jag avsäger mig mina uppdrag om jag förbrukat mitt förtroende: genom att utnyttja förtroendemannarollen för att tillskansa mig privata förmåner genom att i lagakraftvunnen dom ha fällts för brott där det finns enskilda brottsoffer och/eller annan brottslighet som inte är ringa genom att i lagakraftvunnen dom ha fällts för brott som riskerat att orsaka allvarlig skada/risk för annan, exempelvis rattfylleri att jag omedelbart ska avsäga mig mina uppdrag om jag lämnar partiet, om jag bryter mot ovanstående regler eller om gruppen, normalt fullmäktigegruppen (eller motsvarande), beslutar att den inte längre har förtroende för mig som representant. Ett sådant beslut skall föregås av att undertecknad och förbundsstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig. Mot denna bakgrund avger jag följande försäkran: Jag åtar mig uppdrag och försäkrar samtidigt på heder och samvete att jag, i enlighet med samtliga punkter ovan, på bästa sätt ska arbeta för Moderaterna under hela mandatperioden ____-____. Om jag inte undertecknat försäkran utgiven av annan delorganisation i partiet gäller ovanstående försäkran även för samtliga andra uppdrag jag fullgör på partiets uppdrag. Försäkran upprättas i två likalydande exemplar varvid partiet och undertecknaren tagit var sitt exemplar. Genom underskrift av denna försäkran ger jag dessutom mitt samtycke till att Moderata Samlingspartiet behandlar all information om mig, som har samband med, eller är av relevans för min kandidatur/förtroendeuppdrag och att Moderata Samlingspartiet får behålla uppgift om att jag kandiderar/haft förtroendeuppdrag samt även, om mitt medlemskap upphört, att jag varit medlem. Behandlingen sker i syfte att Moderata Samlingspartiet vid var tid ska ha information om förtroendevalda och tidigare förtroendevalda. Jag har förstått och tagit del av den information rörande behandling av personuppgifter som Moderaterna publicerar. Jag ger samtidigt mitt samtycke till att Moderaterna publicerar uppgifter om mig som kandidat/förtroendevald, exempelvis på moderata hemsidor/bloggar och andra sociala eller nya medier. Nomineringsregler 2018-22 2015-04-21 _________ den ______________ Kommun/förening _______________ _________ _________________ Namnunderskrift _____________________________ Personnummer _________ _________________ Namnförtydligande _____________________________ Mottagit av Moderaterna (namn): Motion nr 1 Tobias Pettersson, MUF Värnamo kommun Angående Validering av Universitetsgrupper Sverige är mindre bra på att dra nytta av kompetensen som når oss i samband med invandring. Klart är att det fyrkantiga system som idag finns behöver moderniseras. Myndigheter agerar bromskloss och istället för att underlätta för invandrare med kompetens stirrar de sig blinda på paragrafer som gör att vi går miste om kompetens och möjlighet till flera personer i arbete. De människor som nu kommer till Sverige har ofta en akademisk utbildning eller kvalificerad yrkeserfarenhet. Istället för att vi använder oss av deras kompetenser får de allt som oftast dras med lågt kvalificerade jobb eller arbetslöshet. Detta är ett slöseri med såväl ekonomiska som mänskliga resurser. Vi behöver en snabbare validering och inte minst på de platser där vi idag ser brist på både personal och kompetens. Därför anser jag att vi bör säkerställa valideringen av utländsk examina genom att samla denna valideringsprocess till färre platser, baserat på länets eller kommunens störst kompetensområde. Alltså bör all validering av exempelvis läkare ske på ett eller färre ställe av Sveriges universitet, för att säkerställa individens kunskaper mot de svenska kraven. Vilket hade genererat i snabbare validering samt en högre kvalitet på den. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att att att att Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar sig positivt för samlade valideringar Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att validerings process skall samlas på färre platser baserat på kommunernas kompetensområden. skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015 motionen antas i sin helhet Förbundsstyrelsens yttrande Angående validering av universitetsgrupper Idag är arbetet med validering av kunskaper, betyg för invandrande utlagt på ett flertal myndigheter och organisationer utifrån huvudsakligen yrkeskategori. T ex sker bedömning och validering av legitimationsyrken som läkare och sjuksköterskor av socialstyrelsen. UHR, Universitets och Högskolerådet svarar för bedömning av ex ingenjörsutbildningar men inte validering. Under myndigheten för Yrkeshögskolan har skapats ett antal modeller för olika branscher för valideringsarbetet. När en person anländer till Sverige blir första kontakten med Migrationsverket. Så fort som vederbörande slussats vidare till Arbetsförmedlingen kan arbetet med validering och kompletteringsutbildning starta. Det ligger därför på Arbetsförmedlingen att de olika lokala enheterna i landet besitter kunskap var och hur olika yrkeskunskaper valideras. Motionären pekar på vikten av att snabba upp valideringsprocessen av invandrares kunskaper, särskilt som det råder brist inom en del yrkeskategorier och vi behöver tillskott på kompetens till vår samlade arbetskraft. Det är självklart också viktigt för den enskilde att så snabbt som möjligt få sina kunskaper bedömda och validerade, sedan kompletterade så hen blir anställningsbar och kan skapa egna försörjningsmöjligheter. Att som föreslås i motionen slå ihop till färre platser lär inte lösa problemet utan det väsentliga är att dels validerings- och bedömningsarbetet sker så effektivt som möjligt och dels att parallellt utbildning i svenska språket sker som är anpassat både utifrån den enskildes kompetens och yrkesinriktning samt också att de kompletteringsutbildningar som behöver göras kommer igång. Idag är det bekant att ex UHR har en tid på 4½ månad i snitt för bedömning av yrkeskunskaper, där det mesta av tiden är ren kötid pga underbemanning, vilket man enligt uppgift nu ska ha fått pengar för att åtgärda. Det är också så att vissa landsting går på Migrationsverket för att så tidigt som möjligt fånga upp invandrande läkare. Med andra ord olika myndigheter jobbar på olika sätt. Det som behöver åtgärdas är främst att resurser sätts in på att • • • snabba upp valideringsarbetet inom trånga sektorer se till att AF har kompetens på lokalenheterna för snabb handläggning (stöd och hänvisning till nyanlända) utbildning i svenska språket sker på ett effektivare sätt Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen Motion nr 2 Angående 50 nyanser av grundskolan Sofia Axelsson, MST Jönköping & Fanny Westlund, Hestramoderaterna Under de senaste åren har vi sett att Sverige faller längre och längre ner i PISAundersökningarna. Detta ser vi allvarligt på. Idag får elever betyg ifrån årskurs 6, vilket förbereder eleven inför högstadiet där betygen skapar förutsättningarna för komma in på den gymnasieutbildning eleven vill läsa. Men betyg har en mycket viktigare roll än vilken utbildning du vill läsa senare. Med betyg ser lärare, utbildningsansvariga och vårdnadshavare svart på vitt om eleven uppfyller de krav hen förväntas klara. Detta ger också en tydligare bild av elevens eventuella behov av särskild hjälp eller stöd. Den moderata politiken handlar om att värna om individen. Det vill vi även att skolan skall göra. Men för att kunna ge varje individ det stöd den behöver kan vi inte fortsätta med omdömen och kallprat på utvecklingssamtal. Om omdömen utfärdas på rätt sätt kan detta fungera bra. Men tyvärr har många elever allt för stor erfarenhet av att omdömen inte säger någonting om hur man ligger till i sin utbildning, och hur skall eleven då kunna förbättra sig? En annan fråga man kan ställa sig är hur skall man som förälder kunna driva igenom att ens barn behöver extra stöd om det på omdömet står något i stil med "Lisa är positiv och framåt". För att kunna individanpassa vår skola behöver vi tydliga direktiv som säger svart på vitt hur eleven ligger till. Det går en livlig debatt i Sverige bland gemene man, kanske inte minst bland lärarkåren, huruvida man vill ha betyg överhuvudtaget, och om man vill, från vilken årskurs. Men det handlar sällan, eller snarare aldrig, om betygssystemets utformning. Att betyg är viktigt och något som behövs för varje elevs utveckling är inget att sticka under stolen med. Frågan vi behöver ställa oss är snarare hur betyg sätts som bäst. Är det rimligt att ha en flergradig betygsskala redan från årskurs 1? Troligtvis inte. Kan man ens applicera en trovärdig flergradig betygsskala utifrån lärandemålen i årskurs 1? Tveksamt. Skulle man som förälder vara tacksam att se sitt barns svårigheter svart på vitt tidigt ner i skolåldern, för att hjälpa så tidigt som möjligt, eller först när hen går i sjätte klass, då det kan vara för sent? Troligtvis det första alternativet. För att tidigt se varje enskild elevs behov, utvecklingsområden och färdigheter behöver lärare, utbildningsansvariga och föräldrar se svart på vitt hur eleven ligger till i skolan. Detta bör göras via betyg redan från början av skolåren, men de första åren räcker det att se om eleven når upp till de grundläggande målen eller inte. Därför är endast betygen godkänt och underkänt väsentliga i detta stadium. Betygen bör sättas med matrisbedömning, för att så tydligt som möjligt visa vad eleven kan och inte kan. Genom att tidigt och tydligt redogöra elevens kunskaper kan man tidigare sätta in de eventuella extraresurser som finns behov utav. Ju tidigare detta sker, desto mer gagnar det elevens utveckling och framtida skolgång. Med anledning av ovanstående yrkar motionärerna: att att att att att att att Moderaterna i Jönköpings län skickar vidare motionen till Moderata Samlingspartiets partistämma år 2015 Moderaterna i Jönköpings län driver frågan om betyg i form av godkänt/underkänt i årskurs 1-5 Moderaterna i Jönköpings län uttalar att man vill införa betyg i form av godkänt/underkänt i årskurs 1-5 Moderaterna i Jönköpings län uttalar att matrisbedömning skapar gynnsammare förutsättningar för att sätta betyg Moderaterna i Jönköpings län uttalar att matrisbedömning alltid bör användas tillsammans med betyg Moderaterna i Jönköpings län uttalar att betyg i tidig ålder gagnar främst den enskilda elevens utveckling i skolan Moderaterna i Jönköpings län uttalar att betyg ger en klarare bild av elevens färdigheter, utvecklingsområden och stödbehov än skriftliga omdömen Förbundsstyrelsens yttrande Angående 50 nyanser av grundskolan Det är med glädje vi läser de motioner som tar upp en av samhällets viktigaste uppdrag, grundskolan. Motionärerna lyfter upp frågeställningen kring betyg och skriftliga omdömen. Förbundsstyrelsen är inte beredd att gå in i detaljer som lyfts i att-satserna 2-7 då motionärerna bl a vill att Jönköpings län skall driva betygsfrågan. Däremot bifalles att-sats 1 där man önskar sända motionen till partistämman för fortsatt arbete. Vid partistämman kommer skolan, som ett av de viktigaste områdena, att behandlas i större sammanhang och då kan denna motion med dess intentioner vara ett viktigt inspel. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att bifalla första att-satsen och skicka motionen till partistämman för vidare arbete samt i övrigt anser vi motionen besvarad Motion nr 3 Angående ”flummet” i grundskolan Alexander Eskdahl, MUF Mullsjö kommun De flesta undersökningarna tyder på att de Svenska elevernas kunskaper fortsätter sjunka. För att komma till bukt med detta stora problem så måste vi börja redan i tidig skolålder. Det måste finnas ett större fokus på kärnämnena. Eleverna i grundskolan behöver mer matte, mer svenska och mer engelska. Detta är något de flesta är överens om. Hur vi ska kunna öka antalet mattetimmar råder det dock delade åsikter om. Alliansen har länge kämpat för att få bort ”flummet” i skolan och många reformer har genomförts och åtgärder vidtagits men det största problemet återstår. Det finns alldeles för många ”flummiga” ämnen i skolan som tar upp tid för de ämnena eleverna faktiskt behöver lära sig. Exempel på detta är Slöjd, bild, hemkunskap och musik. Behöver verkligen ett modernt land som Sverige ha ett ämne där eleverna på en termin lär sig göra en smörkniv som de kan köpa på IKEA för en femma? Behöver vi verkligen ha ett ämne som går ut på att eleverna lektion efter lektion ska måla av ett hus eller en kompis? Behöver vi verkligen ett ämne där någon ger oss ett recept och ber oss följa det eller är det viktigare att vi lär oss ta ett C på gitarren än att vi får en ökad matematisk förståelse hos alla elever. För mig är detta inget svårt val. Det som borde göras är att ovanstående ämnen stryks från svensk skola men att möjligheter för ämnesområdena ska finnas kvar inom ramarna för elevens val. Detta skulle resultera i ökade timmar för kärnämnena och till viss del även de övriga ämnena. På sikt skulle resultaten i den Svenska skolan öka och Sverige skulle kunna bli mer konkurrenskraftigt med omvärlden. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att att att att att Moderaterna i Jönköping län ska verka för att slöjd avskaffas som ämne i grundskolan. Moderaterna i Jönköping län ska verka för att bild avskaffas som ämne i grundskolan. Moderaterna i Jönköping län ska verka för att hemkunskap avskaffas som ämne i grundskolan. Moderaterna i Jönköping län ska verka för att musik avskaffas som ämne i grundskolan. Moderaterna i Jönköping län ska verka för att öka antalet timmar i de tre kärnämnena: Matte, Svenska och Engelska. Förbundsstyrelsens yttrande Angående ”flummet” i grundskolan Forskning har under en längre tid framhållit vikten av och lärarnas betydelse för den enskilde elevens och dess kunskapsutvecklig. Lärarens kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevernas resultat. Om detta råder en hög grad av samstämmighet i både internationell och svensk forskning. Att ta bort ämnena slöjd, hemkunskap, musik och bild som motionären föreslår, höjer inte elevernas kunskapsresultat utan skapar andra problem för den enskilde eleven och för samhället i stort. Motionären föreslår utökad tid för de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska och det kan vara en del i att höja elevernas kunskapsresultat. Enbart utökad undervisningstid i olika ämnen löser dock inte skolans utmaningar. Det är kvaliteten på undervisningen som har den största påverkan på elevernas kunskapsresultat. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att avslå att-sats 1, 2, 3 och 4 att-sats 5 anses vara besvarad Motion nr 4 Angående kunskapskrav för Studiebidrag Alexander Eskdahl, MUF Mullsjö kommun Som vi alla vet så har vi skolplikt i Sverige ända fram till årskurs nio. Denna plikt följer indirekt med hela vägen upp till gymnasiet men inte i form av en lag utan som krav från CSN. Detta krav är att ”den studerande inte får ha någon upprepad ogiltig frånvaro som överskrider fyra timmar inom en period”, denna period är rekommenderad till en månad. Det allmänna studiebidraget infördes år 1957 då diskussionen om en kunskapsskola ännu inte sätt dagens ljus. Grundtanken med bidraget var att motivera elever att gå till skolan, inte att få dem att prestera. Studiemedelssystemet har flera gånger genom åren reformeras men kraven för att plocka ut 1050 kronor per månad i skattepengar har inte ändrats. Som reglerna ser ut idag kan en omotiverad elev som närvarar i skolan, utan att lyfta ett finger eller ha ett enda godkänt betyg, totalt få omkring 30,000 kronor för sin goda närvaro. Samtidigt kan en motiverad elev som har bra betyg i de flesta ämnena och uppnår alla kunskapskrav men som av en eller annan anledning har mer än fyra timmars ogiltig frånvaro bli av med sitt studiebidrag. Det mest rättvisa hade självklart varit att den motiverade eleven med bra betyg fick behålla sitt studiebidrag. För att gymnasieskolan ska kunna förbereda elever för högskolan behöver det egna ansvaret stärkas. Eleverna ska exempelvis kunna välja att vara hemma en dag som innehåller en lektion vars innehåll är egen instudering inför ett prov, utan att straffas för det. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att att att Moderaterna i Jönköping län ska verka för att lärare eller skolan inte ska ha rätt att neka någon elev som uppfyller kunskapskraven ledighet på gymnasiet. Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att skolan inte ska rapportera in frånvaro till CSN om eleven uppfyller alla kunskapskrav i ämnet. Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att upprepade misslyckanden med att nå kunskapskraven ska rapporteras in till CSN. Förbundsstyrelsens yttrande Angående kunskapskrav för studiebidrag MUF i Mullsjö ( Alexander Eskdahl) har i sak rätt i det de skriver men det är inte riktigt så enkelt som motionen vid en första anblick kan verka. Betyg sätts inte innan en kurs är avslutad. Vilket innebär att det är praktiskt omöjligt att se huruvida kunskapskraven är uppfyllda eller inte innan påbörjad kurs eller under kursens gång på gymnasiet. Sambandet mellan hög skolnärvaro och bra resultat i skolan är glasklara. Skolan skall inte bara förbereda eleverna för fortsatta studier utan även för ett yrkesliv, där man passar tider och arbetar hela dagar. Man lär sig saker i skolan hela tiden även om man har goda kunskaper, och målet är att meritvärdet skall öka. Ett intensivt arbete med att minska lärarnas administrativa tid pågår. Att införa ett system där kunskapskrav för varje kurs skall värderas och meddelas till CSN skulle innebära en betydande ökad administration för lärarkåren vilket inte är att föredra. Lärarna skall undervisa inte administrera! CSN hanterar studiemedel inget annat. Om upprepade misslyckande med att nå kunskapskraven skulle innebära indraget CSN är risken överhängande att många elever på t.ex. Introduktionsprogrammen skulle mista sitt studiebidrag. Effekten av att både gå ett extra år efter grundskolan och bli av med sitt studiemedel kan bli att allt fler elever hoppar av skolan. Alla ungdomar upp till 20 år är kommunerna skyldiga att erbjuda skolgång eller annan aktivitet. Det är både personliga misslyckande och stora ekonomiska kostnader för samhället som blir effekten om ett större antal elever väljer att avsluta sina studier i förväg. Den enklaste nyckeln till en god ingång i arbetslivet är avslutad gymnasieutbildning. Därför är det av högsta vikt att både öka närvaron och måluppfyllelsen i gymnasieskolan. För elever som har så goda kunskaper att de inte anser sig behöva vara i skolan kan forfarande söka sig till skolor som erbjuder distansstudier och på detta vis bestämma över sin egen tid. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen i sin helhet Motion nr 5 Angående rättvisa betyg Fanny Westlund, MSU Jönköpings län När Skolverket skärpte kraven för vad elever skall kunna för att uppnå sina önskade betyg har allt fler elever börjat ta skolan och sin utbildning allt mer seriöst. Därför är det om något ännu viktigare att varje elev får en rättvis och ärlig betygsättning från sina lärare. De nya kraven har även lagt större press på lärarna att sätta rätt betyg. Läraren spenderar ett flertal timmar varje vecka med sina elever och har oftast stor vetskap om vad eleven har för mål med sin skolgång. Att lärare har en god relation till sina elever leder till bra undervisning, men vi vet också att lärare inte är mer än människor och relationer till eleverna alltid kommer att blandas in i betygsättning. Så länge lärarna vet vems prov, uppsats eller redovisning de rättar kommer relationen tyvärr spela roll. Detta vill jag motverka för att säkerställa att elevens bakgrund aldrig spelar någon roll. Jag vill se att alla elever som lämnar grundskolan och gymnasiet lämnar med de betyg som de förtjänar. Därför vill jag att Jönköpings län ska ligga i framkant och införa anonyma prov på alla gymnasieskolor. För att se till att alla elever bedöms utifrån sina prestationer och inte utifrån närvaro eller personlighet. Mitt förslag är att införa anonyma prov med hjälp av koder för att se till att återföra fokus på kunskap och inte vem som skrivit provet. Detta kommer minska pressen för lärare vid betygsättning då hen faktiskt inte har en aning om vem som skrivit provet utan enbart kan sätta betyg utifrån avgivna svar. Proven skall vara märkta med en kod som är synkroniserade mot ett elevregister. Identifikation av prov sker efter rättning av exempelvis skolans kansli/expedition för att säkerställa att betygsättning sker utifrån elevens kunskaper. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att att att att MUF Jönköpings län verkar för införandet av anonyma prov på gymnasieskolor. MUF Jönköpings län uttalar sig positivt för införandet. MUF Jönköpings län tar motionen som sin egen. MUF Jönköpings län skickar motionen till Länsförbundsstämman. Förbundsstyrelsens yttrande Angående rättvisa betyg Det nya betygsystemet innebär fler betygsgrader och därmed ökad differentiering. Tidigare MVG visste vi innebar att det kunde skilja en hel del mellan riktigt bra och bra som nu ger A resp B. Det nya systemet innebar ingen skärpning i krav, men just ovan nämnda faktum har tolkats av elever som att det är svårare att få A än det var att få MVG, men det var just det som var syftet med förändringen att ge en mer rättvisande bild över elevers kunskaper. Skriftliga prov är bara en del av underlaget för lärares betygsättning och vid andra delar så är eleven känd för läraren. Emellertid kan anonyma prov bidra till en mer oberoende och rättvisande betygsättning. Idag praktiseras vid nationella prov ibland att andra lärare rättar prov, dvs eleven skulle vara okänd för läraren men är inte anonym. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att bifalla motionen samt tillställa motionen till partistämman 2015 Motion nr 6 Angående elevers rätt att överklaga sina betyg Alexander Eskdahl, MUF Mullsjö kommun På samma sätt som det är en självklarhet att vi får överklaga myndighetsbeslut borde det vara självklart att elever kan överklaga betygen om man anser att läraren har gett en felaktig bedömning. De betyg vi får på gymnasiet är i många fall livsavgörande då betygen används för att söka till högskola eller universitet. Det är skolans skyldighet att eleverna kan garanteras ett betyg som stämmer överens med de kunskaper eleven faktiskt besitter. Som det ser ut i dagsläget kan inte detta garanteras då eleven inte har någon som helst möjlighet att påverka det betyg som läraren i slutändan sätter. Då eleverna får en ökad trygghet i skolan kommer sannolikt förtroendet för skolväsendet som helhet öka. Då lärarna utgör en stor del av detta skolväsen så slår man två flugor i en smäll, eleverna får större trygghet och lärarna får ökat förtroende. Därmed höjs lärarstatusen. Ett första steg i ett överklagande skulle kunna vara att eleven sitter ner med sin lärare där de tillsammans går igenom det arbete eleven blivit bedömd på och läraren får möjlighet att motivera varför eleven fick det betyget den fick. Om personen inte är nöjd med lärarens motivering och fortfarande anser sig vara värd ett högre betyg skulle en utomstående lärare kunna kallas in för att granska elevens arbete. Om denne lärare delar den förste lärarens bedömning skulle i så fall överklagan avslås. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att Moderaterna i Jönköping län ska verka för att alla elever ska ha rätt att överklaga sina betyg om eleven anser att de är felaktiga. Förbundsstyrelsens yttrande Angående elevers rätta att överklaga sina betyg Motionären understryker i sin motion vikten av att elever får rättvisa betyg och han eftersöker rätten, att överklaga satta betyga, en möjlighet, som den några år gamla skollagen inte ger utrymme för. Motionären ger också förslag på ett första steg, som skulle kunna tas genom att lärare och elev sätter sig ned och diskuterar och där eleven får motivering till ett satt betyg. Denna möjlighet både finns och borde på en bra skola vara standard. En lärare, som är kvalitetsmedveten, rättvis och som månar om elevens utveckling, gör detta. Det finns inga hinder för andra lärare att bedöma enskilt eller tillsammans elevers resultat både i skriftliga och i icke-skriftliga former. Sambedömning av Nationella Prov förekommer i många kommuner. Skolverket är tydligt med att det finns: ”…en möjlighet för den lärare som satt ett betyg att ändra betyget om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ändringen måste dock kunna ske snabbt och enkelt och får inte innebära att betyget sänks. Lärarens ändring av det satta betyget kan till exempel bero på att ett bedömningsunderlag förbisetts, förväxling av elever eller att frånvaro vägts in på ett sätt som strider mot grunderna för bedömning av elevernas kunskaper. På den moderata partistämman 2013, kom partiledningen överens med MUF, att se över möjligheterna till att överklaga betyg. Den dåvarande skolpolitiske talesmannen i partiets skolfrågor Tomas Tobé var tydlig med, att det inte var frågan om att ändra i skollagen och att det absolut inte fick innebära större administration för lärarkåren. Betygssättande är myndighetsutövning. Ett formellt överklagandeförfarande riskerar att skapa en byråkrati, som motverkar syftet om kvalitet i den svenska skolan. Mot det skall sättas den enskilda elevens rätt till en rättvis bedömning av prestationer. Dock får varje elev ett stort antal olika betyg, som alla i teorin skulle kunna överklagas, om motionärens idéer blir verklighet. Av den anledningen förordar Förbundsstyrelsen snarare, att man ser över elevens rätt till överprövning av ett betyg, d.v.s. elevens rätt till en ”second opinion”, rätten att få en annan lärare med rätt behörighet att göra en bedömning av elevens kunskaper, färdigheter och förmågor. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen Motion nr 7 Tiggeriet breder ut sig och ansvar måste utkrävas Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Inför sanktionsmöjligheter från EU mot medlemsländer och länder emellan. Idag kommer allt fler människor till Sverige för att tigga. Detta är en utveckling som till stor del är en direkt följd av den förda politiken i andra EU-länder. En underlåtenhet från regeringar och stater att ha tillfredställande sociala skyddsnät för sina medborgare drabbar nu i allt högre grad utomstående stater. Så länge det är bättre för en individ att leva i total utsatthet på våra gator och torg än att bo sina hemländer kommer människor fortsätta att söka sig till Sverige. Detta gör att vi nu måste betala inte enbart för våra egna sociala skyddsnät utan att vi i allt högre utsträckning även får betala för avsaknaden av sociala skyddsnät i bland annat Rumänien och Bulgarien. På detta sätt väljer dessa länder att skada Sveriges ekonomi och våra möjligheter att ha ett tillfredställande skyddsnät för våra egna medborgare. Ett sätt att stoppa denna utveckling är att stoppa möjligheten för EUs medlemsländer att ohämmat profitera på andra medlemsländers sociala skyddsnät. Detta görs lämpligen med politiska påtryckningsmedel och sanktioner. Både mellan länder och direkt från EU. Med anledning av ovanstående yrkar motionären att att att att att att anta motionen i sin helhet skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015 Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att EU ska införa möjligheter för enskilda medlemsländer att införa sanktioner i den fria rörligheten länder emellan om ett land agerar på ett sådant sätt eller med en sådan underlåtenhet i inrikespolitiken att andra länder lider ekonomisk skada av agerandet Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att EU ska inför möjligheter för enskilda medlemsländer att införa sanktioner i den fria rörligheten länder emellan om ett land agerar på ett sådant sätt eller med en sådan underlåtenhet i inrikespolitiken att andra länder lider ekonomisk skada av agerandet Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att EU ska införa möjligheter för EU-kommissionen och EU-parlamentet att införa sanktioner i den fria rörligheten för länder som agerar på ett sådant sätt eller med en sådan underlåtenhet i inrikespolitiken att andra länder lider ekonomisk skada av agerandet Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att EU ska införa möjligheter för EU-kommissionen och EU-parlamentet att införa sanktioner i den fria rörligheten för länder som agerar på ett sådant sätt eller med en sådan underlåtenhet i inrikespolitiken att andra länder lider ekonomisk skada av agerandet Förbundsstyrelsens yttrande Angående Tiggeriet breder ut sig och ansvar måste utkrävas Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning av problemet, men har ett annat focus på problemet och ansvaret. Förbundsstyrelsen menar att EU måste ta till krafttag mot de medlemsstater som inte respekterar mänskliga rättigheter. De som idag reser runt till övriga länder i EU och försörjer sig på tiggeri är ju ett utslag av att deras hemländer inte följer mänskliga rättigheter. EU måste ju reagera och gör tydligt att sådant beteende är oacceptabelt och därmed ska inte dessa länder få tillgång till de förmåner det innebär att vara medlem. Detta måste markeras varje gång dessa länder finns i EU sammanhang. Övriga länder deltager inte i samband med att de medlemsländer som inte följer mänskliga rättigheter och tar ansvar för sina medborgare. Vi har som parti slagits för den fria rörligheten inom EU. Att då införa regler nationellt som ändrar denna princip skulle var olyckligt. Förbundsstyrelsen upprepar EU:s ansvar att hantera denna fråga. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att att bifalla att-satserna 2, 5, 6 avslå att-satserna 1, 3, 4 samt översända motionen till de moderata EU parlamentarikerna Motion nr 8 Angående utredning angående ansvar för ensamkommande barn under 18 år som inte erhållit uppehållstillstånd. Anita Walfridsson, Nya Moderaterna i Aneby I Aneby kommun har vi i flera år haft ett gott mottagande för ensamkommande flyktingbarn i s.k. HVB-hem. Verksamheten fungerar väldigt bra och de flesta av de boende fungerar bra i det svenska samhället. Min oro gäller de barn som inte får uppehållstillstånd från Migrationsverket och är under 18 år. När barnet får kännedom om att uppehållstillstånd inte beviljats och att utvisning kommer att ske till annat land t.ex., blir det självklart oro. I många fall ”försvinner” den boende från HVB-hemmet utan tillsyn av vårdnadshavare eller annan vuxen. Detta är inte tillfredsställande att vi låter barn ”försvinna” och inte får det stöd som barnet har rätt till. Jag ser stora risker att dessa barn fångas upp av personer och grupper som kan påverka barnen på ett både negativt och farligt sätt. Svenska myndigheter bör försäkra sej om att barnet hamnar på en trygg plats med vuxna som tar ansvar. Med anledning av ovanstående yrkar vi Anebymoderater: att att Förbundsstämman ställer sig bakom motionen, samt Skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015 Förbundsstyrelsens yttrande Angående utredning angående ansvar för ensamkommande barn under 18 år som inte erhållit uppehållstillstånd Motionären tar upp en angelägen fråga. Staten har ett särskilt ansvar att stödja och skydda socialt och ekonomiskt utsatta barn och skydda barn mot exploatering, våld och övergrepp. Ett barn som kommer ensamt till Sverige behöver genast stöd från samhället. Kommunernas socialnämnder ska i enlighet med socialtjänstlagen verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Utgångspunkten i socialtjänstens arbete är att se till barnets bästa och samma bedömningar ska göras för alla barn. En vägledning har därför tagits fram som kan stödja socialtjänsten och andra som möter ensamkommande barn och ungdomar i sitt arbete att utveckla mottagandet av barnen. Barn som försvinner löper risk att utsattas för människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Inom ramen för Alliansregeringen för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp fick Migrationsverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att uppmärksamma ärenden i vilka barn är utsatta för, eller riskerar att utsättas för, människohandel samt redovisa hur samarbetet med andra myndigheter och aktörer bedrivs i dessa frågor. Migrationsverket rapporterade nyligen sitt arbete till regeringen som nu bereder frågan. Barnombudsmannen samlade den 19 februari i år representanter från Migrationsverket, Socialstyrelsen, Polismyndigheten och Skolverket för att diskutera ensamkommande asylsökande barn som försvinner i Sverige. Med ovanstående kan konstateras att motionärens oro delas och uppmärksammas både i regering och riksdag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att motionen anses besvarad Motion nr 9 Angående ändra migrationsverkets upphandlingsrutiner gällande flyktingmottagandet Urban Persson, Moderaterna Nässjö Inom EU har man misslyckats med att få till en så kallad proportionalitetsprincip gällande flyktingmottagandet. En gemensam asyl och flyktingpolitik lyser således med sin frånvaro och Sverige som av tradition har haft och har en human inställning till flyktingmottaganden tar emot flest antal personer per capita i Europa samt även fler personer mätt i absoluta tal jämfört med Frankrike och England, länder som befolkningsmässigt är betydligt större än Sverige. Samtidigt är Sverige allra sämst inom hela OECD att integrera flyktingar på arbetsmarknaden och nu har även Anders Borg och Fredrik Reinfeldt i sina nya roller offentligt uttalat sig om att den svenska arbetsmarknaden behöver reformeras. Olika stoppregler som i tidigare motion redogjorts för av Martin Hytting hindrar både flyktingar och ungdomar att få tillträde till arbetsmarknaden. Utanförskap, ibland livslångt är en grogrund för psykosociala problem, gängbildningar och kriminalitet. Samtidigt har flyktingmottagandet blivit en miljardindustri. Vinsterna är stora och växande. Ett antal advokatbyråer tar bra betalt för sina juridiska ombud och domstolsprövningar. Företaget Jokarto med Bert Karlsson vid rodret specialiserat inom området flyktingmottagande beräknas att under 2015 omsätta en miljard kronor. Detta företag och andra i samma kategori lägger in anbud hos Migrationsverket och några skallkrav i upphandlingarna var ett stort flyktingmottagande skall lokaliseras föreligger ej. Således kan en flyktingförläggning förläggas på en plats som redan sedan tidigare har ett stort mottagande och eftersom kommuner enligt kommunallagen har ett lagstadgat ansvar för skola, barn och äldreomsorg så kan stora problem uppstå när det gäller att snabbt få fram skolplatser. Migrationsverket har tidigare aviserat att man skall förändra sina upphandlingsrutiner för att kunna styra bättre över var asylsökande hamnar. Migrationsverket meddelade bland annat att man ville ta sin del av ansvaret var asylsökande hamnar. Denna ambition verkar nu ha försvunnit. I stället aviserar man att maxgränsen som nu är 200 asylboende per boende skall höjas kraftigt och att det nu kan bli så många som 650 personer per anläggning. Nöden har ingen lag anger Migrationsverkets operative chef Mikael Ribbenvik. Det är lätt att föreställa sig den problematik som skulle uppstå för till exempel Aneby kommun eller Sävsjö kommun om ett flyktingboende på 650 personer helt plötsligt skulle förläggas i dessa kommuner. På flyktingförläggningarna förekommer redan idag, proteststrejker, hungerstrejker oroligheter och slagsmål mycket till följd av trängsel och låg standard. Lärare har anmält till Sociala myndigheter att barn far illa i våldsamma miljöer. I samband med att Sverige skrev på EES- avtalet så implementerades EG-rätten in i svensk rätt att bilda LOU, lagen om offentlig upphandling. Om Svensk rätt och EUrätten täcker in samma område så gäller den så kallade lagvalsparagrafen, EU-rätten har företräde. Denna lagvalsparagraf fick i samband med EU-valet namnet ”Plattläggningsparagrafen”, Sverige lade sig platt gentemot EU. Det är således inte helt lätt att hur som helst skriva in skallkrav i samband med upphandlingar om dessa skallkrav kan anses vara diskriminerande mot utländska leverantörer eller vara allmänt konkurrenshämmande till sin natur. Hemställer länsstämman tar beslut om att att att Migrationsverket ändrar sina upphandlingsrutiner i syfte att få ett jämnare flyktingmottagandet svenska kommuner emellan. Moderata Riksdagsgruppen tar ett juridiskt initiativ mot Migrationsverket i syfte att implementera bindande skallkrav och som kan inskrivas i samband med upphandlingar i syfte att få ett jämnare flyktingmottagande svenska kommuner emellan motionen översändes till den moderata riksdagsgruppen för behandling. Förbundsstyrelsens yttrande Angående ändra migrationsverkets upphandlingsrutiner Motionären tar upp och lyfter en aktuell såväl som angelägen fråga om Migrationverkets tillkortakommanden och hantering av sin verksamhet i allmänhet och dess hantering av och samarbete med kommuner i synnerhet förbundsstyrelsen instämmer i många av de synpunkter och reflektioner motionen tar upp -‐ i synnerhet behovet av en bättre stöttning, en förbättrad information och en förbättrad dialog från Migrationsverkets sida i förhållande till berörda kommuner i såväl Jönköpings län som Sverige generellt. Motionen tar främst sikte på Migrationsverkets upphandlingsrutiner men förbundsstyrelsen konstaterar att det finns en bred förbättringspotential vad gäller Migrationsverkets uppdrag och verksamhet. Motionens förslag till beslut är dock, såsom de är formulerade, inte möjliga att bifalla. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att uppdra till RiReKo att på lämpligt sätt, exempelvis genom att lyfta frågan via SKL, markera Moderaterna i Jönköpings län inställning i de frågor motionen behandlar, samt att förklara motionen besvarad Motion nr 10 Angående svenska pass säljs för 3000 euro Urban Persson, Moderaterna Nässjö En nödvändig förändring av integrationspolitiken och tillhörande regelverk är utskrivningen av svenska pass. AV de 1.300 personer som försökte ta sig in i EU med någon annans pass de senaste 18 månaderna så visade var fjärde upp ett svenskt pass. I Sverige är det fullt möjligt att ta ut 10 till 15 pass på en enda person och Sverige gör således människosmugglarbranschen en stor tjänst. Prislappen för ett svenskt pass i Istanbul är 30000 Euro så det svenska”slarvet” med borttappade pass har för vissa ljusskygga individer blivit en mycket lönsam affär. Problemet med borttappade svenska pass har påtalats under många år och under åren och precis som nu hänvisar man till att ämnesområdet är under utredning. Inget konkret har dock hänt och det är verkligen dags att trycka på eftersom Europa nu flödar av svenska pass som är ute på drift. Hemställer om, att att Moderata Länsstämman tar ett beslut om att utredningsprocessen påskyndas i syfte att få till en förändring. motionen översändes till moderata riksdagsgruppen för behandling Förbundsstyrelsens yttrande Angående svenska pass säljs för 3000 euro Att handeln med svenska pass är stor och ett internationellt problem är känt. Redan hösten 2013 skrev DN att ett svensk pass kunde kosta upp emot 10.000kr och att det uppmärksammats att ”en del personer tappar bort och förlustanmäler sina pass ofta.” Redan då pratar även rikskriminalpolisen om att föreslå en lagändring. 1 Enligt Schengens informationssystem finns 180 000 stulna eller borttappade svenska pass som fortfarande är giltiga. Vilket i förhållande till vår folkmängd ger oss en ohotad förstaplats på den listan. Ett problem är att vi alltid har rätt att få ett nytt pass utfärdat. Detta utnyttjas av kriminella aktörer enligt rikskriminalpolisen. Priset för ett pass i paket med resa mm är nu uppe i mellan 80 000 och 300 000 kr. Allt bottnar i att vi svenska inte ser passet som en värdehandling enligt polisen. Risken är att det inom en snar framtid kommer krävas visum för svenska eftersom så många pass är på drift fortsätter polisen. 2 I januari i år uppmärksammas frågan av SVT, som beskriver att 54 000 svenska pass förlust anmäldes till och med 3 november 2014. Siffran skall jämföras med att för 2013 var det totalt 53 000 styck. Enligt polisen är det för att komma in i Schengenområdet som de svenska passen är så attraktiva. Ett förslag från polisen har varit att kraftigt höja priset för att få ut ett nytt pass om det gamla inte kan lämnas in drastiskt skall höjas. Från politiken har förslag kommit på att om någon ofta tappar sitt pass skall det rendera ett förhör.3 Från riksdagshåll finns några motioner inlämnade gällande detta problem, främst under 2012. I gällande regelverk hos polisen framgår att man skall anmäla sitt pass försvunnet och spärra det om man inte längre har kontroll på det. Detta för att informationen omgående skall ut i hela Schengen. Det är här mindre nogräknade personer ser sin chans att tjäna en hacka. DN skriver 2014-04-27 om att ligor tjänar miljoner på svenska pass. 2012-2014 har 861 personer ”tappat ” sitt pass minst tre gånger var. Värst är två personer som hela 12 gånger förlorat sina pass. Enligt rikskriminalen har vi har väldens säkraste och mest svårförfalskade pass, men vad hjälper det när vi kan skaffa nya pass nästan hur lätt som helst till en billig penning (350kr). 4 Föregående regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa detta missbruk av svenska pass. Beatrice Ask sa då att vi måste se passen som en värdehandling. Intentionen med utredningen var också att se över om man kan differentiera kostnaden för att få ut ett nytt pass. 5 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att anse motionen besvarad då arbete redan pågår i frågan 1 www.dn.se/nyheter/sverige/olaglig-handel-med-svenska-pass-okar/, 2013-09-23 www.sn.se/nyheter/nykoping/1.2599449, 2014-09-02 3 www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-svenska-pass-försvunna, 2015-01-15 4 www.dn.se/nyheter/svergie/ligor-tjanar-miljoner-pa-svenska-pass/, 2014-04-27 5 Ibid. 2 Motion nr 11 Angående betalning på bussarna Sofia Axelsson, MST Jönköping Året är 2015. I dagens Jönköpings län kan du betala för din bussresa genom ett busskort köpt från Jönköpings länstrafik (JLT), genom en mobil-app och genom kontanter, men inte genom ett bankkort. Detta bidrar till viss problematik, då en resa förutsätter att du har laddat ner en viss app, att du i förväg köper och laddar ett kort eller tar ut pengar från en bankomat. Kort sagt höjer det trösklarna för att åka kollektivt. Att hantera kontanter medför också en större risk för busschauffören, då det blir lättare att stjäla pengar. Detta är något som bör undvikas. Med anledning av ovanstående yrkar motionären: att att att att att att att Moderaterna i Jönköpings län bifaller motionen i sin helhet Moderaterna i Jönköpings län antar motionen som sin egen Moderaterna i Jönköpings län uttalar att kortbetalning på Jönköpings länstrafiks bussar bör införas Moderaterna i Jönköpings län verkar för att kortbetalning på Jönköpings länstrafiks bussar införs Moderaterna i Jönköpings län uttalar att kontanthantering på bussar medför högre risker för busschaufförer under arbetstid Moderaterna i Jönköpings län uttalar att kontantbetalning på Jönköpings länstrafik bör tas bort Moderaterna i Jönköpings län verkar för att kontantbetalning på Jönköpings länstrafiks bussar tas bort Förbundsstyrelsens yttrande Angående betalning på bussarna Idag kan du precis som motionären skriver köpa din biljett i länstrafiken genom kontantbetalning eller genom en mobilapp. Det går också att ladda på sitt kort via länstrafikens hemsida – mina sidor. På länstrafikens tåg finns redan idag möjligheten att betala med ett betalkort. Beslut har fattats i regionstyrelsen om att även erbjuda detta alternativ på länstrafikens samtliga bussar. I den handlingsplan som finns för länstrafiken 2015 ingår upphandling av den utrustning som krävs för betalning med betalkort av den typ som används inom handeln (s.k. EMV-kort). Möjligheten kommer först att införas på stadstrafiken i Jönköping, sedan på regionbussar och övrig trafik. Motionärens krav är således redan tillgodosedda genom de beslut som moderaterna medverkat till i den styrande alliansen för Regionen Jönköpings län. Motionären föreslår också att moderaterna ska arbetat för att all kontanthantering tas bort inom länstrafiken. Länstrafiken har redan idag målsättningen att minska hanteringen av kontanter genom att marknadsföra olika periodkort och reskassakort. Beslutet om införandet av ett särskilt ungdomskort på 150 kr som togs i budgeten för 2015 har blivit en stor succé och underlättar ungdomars resande i kollektivtrafiken. På några håll i landet har man, efter krav från Arbetsmiljöverket och fackliga organisationer, helt tagit bort möjligheten att betala kontant i kollektivtrafiken. Länstrafik i vårt län har hittills varit förskonade från händelser som hade lett fram till liknande krav i vårt län. Möjligheten att kunna betala kontant är en service till resenärerna och det finns grupper i samhället för vilka detta fortfarande är en viktig service. På sikt kommer dock detta behov att minska och då blir det aktuellt att upphöra med denna hantering helt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att anse motionen besvarad Motion nr 12 Angående betalningsansvar för andra kommuners familjehemsplacerade barn och barn placerade i HVB-hem. Anita Walfridsson, Nya Moderaterna, Aneby Alla barn som växer upp i Sverige idag, ska ha rätt till tryggt hem och en god skolundervisning. Tyvärr lever en liten grupp barn i så svåra hemförhållanden att de tvingas flytta till familjehem, alternativt HVB-hem. Dessa barn har ofta traumatiska upplevelser med sej i bagaget och har stora behov både i t.ex. familjehemmet och i skolan. Ofta krävs extra resurser till stora kostnader, för att stötta barnet i skolan. Varje familjehems placerade barns placeringskommun får ett avtal med tillhörande begäran av resursförstärkning sej tillsänt. De flesta placerande kommuner nekar ersätta de kostnader som uppkommer i den kommun där familjehemmet alt. HVB-hemmet finns. Varje ärende ska då prövas i Förvaltningsdomstolen, alternativt IVO. Sveriges kommuner och Landsting samt Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet behöver få kunskap om små kommuners belägenhet kring familjehemsplaceringar. Om den placerande kommunen nekar betala för barnet de placerat i annan kommun, kan detta bli till oöverstigliga kostnader, särskilt för små kommuner, som tillhandahåller familjehem. Det är av högsta vikt att Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet samt Sveriges kommuner och Landsting får kunskap om vilka orimligt stora kostnader detta medför för de kommuner som beredvilligt ställer upp med resurser för andra kommuner. Med anledning av ovanstående yrkar vi Anebymoderater: att att Förbundsstämman ställer sej bakom motionen samt Skicka vidare motionen till Moderaternas Partistämma hösten 2015 Förbundsstyrelsens yttrande Angående betalningsansvar för andra kommuners familjehemsplacerade barn och barn placerade i HVB-hem Denna fråga kommer upp då och då, trots att lagen är klar med vilken kommun som har betalningsansvar. Enligt 16 kap. 2 paragraf Sol står följande: I de fall då barnet eller den unga har placerats i familjehem eller HVB i en annan kommun är det den kommun som beslutat om placeringen som har ansvaret för hela ärendet och de eventuella ytterligare insatser som kan bli aktuella under placeringstiden. Syftet med denna bestämmelse är att uppnå ett sammanhållet vårdansvar för barnet eller den unga. Detta innebär att placeringskommunen utreder behovet av, beslutar om, genomför och finansierar de hjälp- och stödinsatser som barnet kan behöva så länge som barnet vistats i ett familjehem eller i ett HVB. Bestämmelsen gäller även om verkställigheten överlämnas till en privat eller offentlig vårdgivare i en annan kommun.” När den unga fyllt 18 år kan det finnas skäl för att han eller hon behöver bo kvar i familjehemmet, t ex då han eller hon fortfarande går i skolan. Det är rimligt att ungdomar får vara kvar i familjehemmet åtminstone tills de fullföljt sin gymnasieutbildning. Om det finns ett behov av fortsatt placering ska socialnämnden fatta ett nytt beslut om bistånd. . Placeringskommunen har enligt principen om det sammanhållna vårdansvaret kvar ansvaret för placeringen tills ärendet avslutas eller övertagits av den nya kommunen. Detta gäller även om den enskilda blivit folkbokförd i vistelsekommunen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att anse motionen besvarad Motion nr 13 Angående bussar i stadsmiljö Sofia Axelsson, MST Jönköping Det finns många saker att göra för miljön. En av dessa är att använda el som bränsle av bussar till den mån som är möjlig. Att köra Jönköpings stadsbussar med el som bränsle vore ett bra steg för att få inte bara en renare stadskärna, utan även en där invånarna utsätts för mindre buller, då eldrivna fordon låter lite. Införandet av eldrivna bussar är dessutom väldigt enkelt. Vad som behövs utöver själva bussarna är endast laddningsstationer vid varje ändhållplats. Jönköping är en växande stad som dag för dag blir mer och mer beroende av kollektivtrafiken. Att det satsas mycket inom området är ingen hemlighet, och kan ses tydligt i form av bland annat särskilda bussfiler inom staden. Man gör mycket för att det ska löna sig att åka kollektivt, och det är bra. Men det behöver bli bättre. Med anledning av ovanstående yrkar motionären: att att att att att att Moderata Ungdomsförbundet i Jönköpings län bifaller motionen i sin helhet Moderata Ungdomsförbundet i Jönköpings län skickar motionen vidare till Moderaterna i Jönköpings läns förbundsstämma 2015 Moderata Ungdomsförbundet i Jönköpings län uttalar att eldrivna stadsbussar är ett steg mot en grönare stadskärna Moderata Ungdomsförbundet i Jönköpings län uttalar att eldrivna stadsbussar är ett steg mot en mer bullerfri stadskärna Moderata Ungdomsförbundet i Jönköpings län ställer sig positivt till en upphandling av eldrivna stadsbussar Moderata Ungdomsförbundet i Jönköpings län verkar för en upphandling av eldrivna stadsbussar Förbundsstyrelsens yttrande Angående bussar i stadsmiljö Sofia Axelssons (MST i Jönköping) motion berör en högaktuell och viktig fråga nämligen vår stadsmiljö. Jönköpings kommun ställde sig år 2007 bakom Ålborgsåtagandena vilket bl.a innebär att andelen resor till fots, på cykel och med kollektivtrafiken skall öka. Detta med syfte att få en bättre miljö. Inom ramen för Jönköpings kommuns Stadsbyggnadsvisionen 2.0 pågår ett tätt samarbete med kommunens kommunikationsstrategi och med JLT ( Jönköpings Länstrafik). Det finns också ett handlingsprogram för kollektivtrafiken i Jönköpings kommun där man även arbetar med att nå målen för Ålborgsåtagandena. I december 2014 beslutad Jönköpings kommuns kommunfullmäktige att kommunen skulle bli medlemmar i Sveriges Spårvägars styrelse. Detta har nu skett och med sikte på 2030 pågår nu ett arbete med att om möjligt införa en framtida spårväg i vår kommun. Detta är en komplicerad process som också är oerhört kostsam. Vi har därför aktualiserat frågan om att undersöka huruvida Jönköpings kommun och JLT skulle kunna börja använda trådbussar där det är lämpligt. Fördelen med trådbussar är att de är eldrivna, de är tystgående och de har en betydligt större kapacitet gällande antalet passagerare än våra stadsbussar. Det finns goda möjlighet att få en del av ett sådant projekt centralt finansierat. Vi har därför gett vår våra kommunala tjänstemän som arbetar med kollektivtrafikfrågor att snarast komma igång med detta förarbete. En studieresa för ansvariga politiker och tjänstemän till Landskrona kommer att ske innan sommaren då vi skall titta på deras trådbusssystem. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att anse motionen besvarad eftersom motionärens yrkande redan är en pågående process Motion nr 14 Angående Sverige behöver en kommunreform! Niklas Fungbrandt, Moderaterna i Habo Sverige genomgick en kommunreform 1971-1974 där kommunerna reducerades först till 277 för att senare genom delningar bli dagens 290 stycken. Under de senaste 40 åren har betydande förändringar skett i samhället. Landet har fortsatt att urbaniseras i snabb takt och det finns inga tecken som tyder på att detta kommer att avstanna i framtiden. Det finns 78 kommuner som har färre än 10.000 invånare. Många kommuner har minskat sin befolkning under de senaste decennierna vilket har lett till stora problem att hantera ekonomin. Ett flertal kommuner genomför nu långtgående samarbete för att klara sina åtaganden och förbättra sin effektivitet. Vissa delar av verksamheten "köps" in från större angränsande kommuner, vilket innebär att kommunen inte längre har möjlighet att påverka i den utsträckning som egentligen erfordras. Detta blir inte hållbart i ett längre perspektiv. Man kan samtidigt konstatera att de minsta kommunerna inte har kapacitet att hantera de reformer som beslutas av riksdagen. l detta fallet blir riksdagsbesluten verkningslösa och kommer inte befolkningen till del. Det leder till en sämre jämlikhet mellan kommuner där invånare i olika delar av landet inte får samma förutsättningar. Sverige är idag i behov av en reform för att garantera en framtida välfärd för hela befolkningen. Reformen bör sträva efter att minska antalet kommuner till maximalt 100 st, där tillväxt för varje enhet sätts i fokus. Förbundsstyrelsens yttrande Angående Sverige behöver en ny kommunreform Länsförbundsstyrelsen vill tacka motionären för att han lyfter en viktig fråga om vårt samhälles struktur inför framtiden. Precis som motionären nämner så har mycket förändrats på 40 år, urbaniseringen har skett fort och många mindre kommuner har problem med att hantera sina verksamheter. Dock ska tilläggas att flera större kommuner såsom Göteborgs och Eskilstunas kommuner också har stora problem med sina verksamheter både när det kommer till ekonomi och funktionalitet. Samtidigt ser vi flera små kommuner i vårt egna län som klarar av sina verksamheter på ett ypperligt bra sätt. Länsförbundsstyrelsen tror att kommunindelningen kan komma att förändras i framtiden men att denna vilja då måste komma från kommunerna själva. Att gå från 290 kommuner till 100 kommuner skulle innebära stora förändringar och längre avstånd mellan medborgarna och politikerna. En sådan förändring skulle i vårt län motsvara att våra idag 13 kommuner blir 4-5 stycken. Som ovan nämnt tror vi att viljan att förändra måste komma underifrån, både från medborgarna själva men också från kommunledningarna. Istället för att tvinga igenom en såpass omfattande kommunreform borde man istället göra det enklare för kommuner, om viljan finns, att gå samman. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen Motion nr 15 Angående Moderaterna måste ha ett demokratiskt förhållningssätt till Sverigedemokraterna Martin Hytting, Jönköping och Anders Wilander, Tranås I de allmänna valen 2014 blev Sverigedemokraterna (SD) tredje största parti i Sveriges Riksdag. Om detta kan vi tycka vad vi vill om, likaså om deras politik, en politik som är väsensskild från oss när det gäller synen på allas lika värde och mänskliga rättigheter. Men folket har valt och vi måste förhålla oss till detta, inte minst på kommun- och regionnivå. Sedan 2006 har Nya Moderaterna bakbundits av ett dokument där det beskrivs hur vi ska förhålla oss till SD. Vi anser att detta dokument idag saknar relevans och varit direkt kontraproduktivt för att få till stabila majoriteter lokalt. De Nya Moderaterna gjorde en vandring från att vara ett ideologiskt parti till ett mer pragmatiskt dito. Varje sakfråga i sig bör bedömas i sin egen kontext och därför bör detta dokument uppdateras eller förkastas i sin nuvarande form. Varje grupp, där SD är vågmästare i fullmäktige, har förmågan att stå upp för de frågor som ligger i vår linje, därför bör varje fråga avgöras om med vem man gör överenskommelser, inte som man bara per automatik undviker. Detta också till respekt för väljarna. Vi yrkar: att att att att dokumentet från 2006 revideras eller annulleras det finns, på kommunal nivå inom Jönköpings län och Region Jönköpings län, möjlighet att diskutera, samtala och göra överenskommelser med SD som inte innebär att deras politik får genomslag eller genom valteknisk samverkan verka för att Alliansens förslag vinner gehör. denna motion sänds till partiledningen för kännedom denna motion sänds till kommande Parti-/arbetsstämma för behandling. Förbundsstyrelsens yttrande Angående Moderaterna måste ha ett demokratiskt förhållningssätt till Sverigedemokraterna Motionärerna vill i denna motion att vi ska se över vår ”Policy Sverige Demokraterna” denna policy är från den 24 november 2006. Men de förutsättningar som fanns då policyn skrevs, att inte hjälpa SD att få mer inflytande genom samarbete, finns inte längre, nu har väljarna gett SD sitt stöd och gjort dem till ett etablerat parti. Därför behövs inte en särskild policy för hur vi behandlar SD. Men det behövs en policy som handlar om hur vi behandla alla extrema partier så väl på vänstersidan som högersidan. Motionen innehåller två delar ett där vi ska se över vår SD policy och en annan del att vi ska förändra inställningen på regional nivå. Om vi nu ska yrka på en förändrad eller borttagande av den centrala policyn som finns bör vi vänta på detta innan vi förändrar vårt ställningstagande på regionalnivå. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att att att policyn från 2006 revideras till att omfatta alla extrema partier avslå motionens 2:a att-sats bifalla motionens 3:e och 4:e att-sats uppdra till RiReKo att tillsammans med moderata sidoorganisationer konkretisera hur Moderaterna i Jönköpings län förhåller sig till extrema partier Motion nr 16 Angående flygning med diabetes 1 och 2 Anton Eriksson, MUF Jönköpings kommun Som det ser ut idag så får du ej ta ett PPL (Private Piloting License) om du lider utav diabetes typ 1 eller 2. I vissa fall så får personer med tablettbehandlad typ 2 diabetes ta certifikat, men i de flesta fallen så blir du underkänd innan läkaren ens har träffat dig. Detta är lustigt av främst två anledningar. Idag så är det helt tillåtet för diabetiker att syssla med skärmflygning och hängflygning, två helt legitimerade motorsporter som diabetiker får syssla med. Detta gäller dock inte före trike (motoriserad hängflygning), som även det inte är tillåtet för diabetiker. Flera länder bl.a. USA & Kanada har gjort det möjligt för diabetiker att ta PPL och därmed kunna utöva flygning som en hobbyverksamhet. Det finns alltså flera diabetiker i amerikanska luftrum, och hitills har de inte börjat regna ner från himmelen. Problematiken kring förbudet för diabetiker är att en sjukdom i största utsträckning aldrig skall få begränsa dig från att göra vad du vill med ditt liv. Speciellt inte en sjukdom som diabetes som idag kan behandlas mycket väl. Som exempel så finns det lastbilschaufförer som lider av både typ 1 och 2 diabetes, men det vore orimligt att höja rösten om att de skall bort från vägarna. Vi måste se till att dagens diabetesbehandlingar och kunskapen kring sjukdomen, har skapat en stabil bro för även diabetiker att syssla med motoriserad hobbyflygning. Därför är det nu dags för fler människor att få uppleva känslan av att flyga ett eget plan. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att att att Moderaterna i Jönköpings län tar motionen som sin egen. Moderaterna i Jönköpings län verkar för att diabetiker av både typ 1 & 2 skall ha möjlighet att ta PPL. Moderaterna i Jönköpings län skickar vidare motionen till Moderata samlingspartiets partistämma 2015. Förbundsstyrelsens yttrande: Angående Flygning med diabetes 1 & 2 Motionären lyfter en synnerligen aktuell fråga om rimliga avvägningar mellan begränsningar av möjligheter att utöva specifika yrken, befogenheter och möjligheter för personer med olika former av sjukdomstillstånd, i detta fall möjligheter för personer med diabetes typ 1 och 2 att utöva pilotyrket eller PPL, och å andra sidan omsorgen om den allmänna säkerheten - i detta fall flygsäkerheten. I detta specifika fall anser dock förbundsstyrelsen att omsorgen om flygsäkerheten såväl som den allmänna säkerheten måste vara det tyngst vägande och anses överordnat övriga intressen och hänsyn. Förbundsstyrelsen föreslår Länsförbundsstämman besluta att avslå motionen Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga och organiserade terrorismen. Terrorismen är ett av de absolut största hoten mot fred, demokrati och mänskliga rättigheter. De individer som väljer att bli terrorister måste börja behandlas som det de är. Varje dag dödar, torterar och förtrycker islamiska staten civila i framförallt Irak och Syrien. Detta är en utveckling vi inte kan blunda för längre. Med dagens bristfälliga lagstiftning kan terroristerna rekrytera fritt och utnyttja vår välfärd för att stärka sin egen förmåga. Detta är en utveckling som inte kan få fortsätta. Vi måste agera med både tydlighet och handlingskraft. Med anledning av ovanstående yrkar motionären att att att att att att att anta motionen i sin helhet Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att finansiering, rekrytering till och deltagande i aktiviteter organiserade av terrororganisationer klassas som hot mot rikets säkerhet. Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att finansiering, rekrytering till och deltagande i aktiviteter organiserade av terrororganisationer ska ses som hot mot rikets säkerhet. nya moderaterna i Jönköpings län verkar för att finansiering av, rekrytering till och deltagande i terrororganisationer ska få en så hög straffskala att polis, säkerhetspolis och militär får de möjligheter som krävs för att kunna hitta, identifiera och gripa de individer som finansierar, rekryterar till och deltar i terrororganisationer. nya moderaterna i Jönköpings län verkar för att personer som identifierats som stridande för terrororganisationer utanför Sveriges gränser får permanent inreseförbud i Sverige. nya moderaterna i Jönköpings län uttalar att personer som identifierats som stridande för terrororganisationer ska få permanent inreseförbud i Sverige. skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015 Förbundsstyrelsens yttrande Angående terrorismen hotar Sverige Inledning Terrorism utgör ett allvarligt hot mot demokrati, mänskliga rättigheter och fria öppna samhällen. Terrorbrottsligheten känner inga gränser och är därför ofta internationell. Motionären berör ett angeläget ämne som innefattar många viktiga frågor. Att förebygga och motverka uppkomsten av terrorism och att bekämpa terrorism är en angelägen uppgift både i Sverige, i Europa och i övriga världen. Bakgrund Det övergripande folkrättsliga ramverket mot terrorism utgörs av 13 FN-konventioner mot terrorism. Flera av dem kom till under 1970-talet, då det var vänsterextrem terrorism som hotade många länder. Konventionerna räknar upp handlingar som ska definieras som terrorism: till exempel flygplanskapning eller gisslantagande. Detta utgör den folkrättsliga basen för allt arbete mot terrorism och definierar även terrorism. Konventionerna har utvecklats sedan 1970-talet och ger i dag en gemensam rättslig förståelse för vad som kan utgöra en terroristhandling. I september 2006 antog FN:s generalförsamling enhälligt en global strategi mot terrorism. Strategin är konkret och ställer i fyra kapitel upp en rad åtgärder som medlemsstaterna åtar sig att genomföra i syfte att förebygga och bekämpa terrorism. Strategin ger även viss vägledning om faktorer som anses utgöra grogrunder för terrorism. EU har en egen strategi mot terrorism, och en handlingsplan för att motverka radikalisering och rekrytering av människor för terroristhandlingar. Nämnas bör också att det för stater finns en folkrättslig skyldighet att antingen själv lagföra terrorister (krigsförbrytare och pirater) eller att utlämna dem till en annan stat för lagföring eller till internationella brottmålsdomstolen. Sammantaget kan sägas att det råder stor samsyn inom världssamfundet om att terrorism aldrig kan accepteras. Ingenting talar för att denna samsyn skulle riskera att försvagas, tvärt om tas många initiativ både internationellt och nationellt i skärpande riktning. Lagstiftningen mot terrorism och moderata initiativ Först och främst ska sägas att dagens lagstiftning i Sverige – såvitt avser möjligheterna att bekämpa terrorism – inte kan sägas vara bristfällig. Däremot behövs det kompletteringar i vissa avseenden när nya företeelser växer fram. Under de två senaste mandatperioderna har Säkerhetspolisen genom olika lagstiftningsbeslut getts möjligheter att använda olika metoder för att kunna uppmärksamma och ingripa mot terrorism. Bland annat har reglerna om hemliga tvångsmedel gjorts permanenta. Säkerhetspolisen har i dag – enigt egen bedömning – de redskap som erfordras för att effektivt kunna bekämpa terrorism. Däremot behöver lagstiftningen skärpas för att motverka att personer strider eller avser att strida för terroristklassade organisationer. I riksdagen har Moderaterna, tillsammans med de andra Allianspartierna, lagt en motion som har bifallits och därmed lett till ett tillkännagivande mot regeringen. Alliansregeringen vidtog under den gångna mandatperioden en rad förebyggande åtgärder mot alla former av våldsbejakande extremism. En omfattande handlingsplan antogs 2011 och under sommaren 2014 utsågs en nationell samordnare. Sveriges förmåga att möta terrorism är som nyss nämnts, såvitt avser Säkerhetspolisens redskap, väl utvecklad men kan behöva förstärkas ytterligare i andra avseenden. I närtid har vi sett exempel på de fruktansvärda brott som terroristorganisationen Islamiska staten i Syrien och Levanten (ISIL) begår mot civilbefolkningen i Syrien och i Irak. En aspekt i sammanhanget är att vi vet att personer reser från Sverige för att strida för denna typ av organisationer. Enligt Säkerhetspolisen har ett hundratal personer rest från Sverige till Syrien och anslutit sig till al-Qaida-inspirerade grupper. Drygt hälften av dem har återvänt till Sverige, men en del av dem har rest eller kommer att resa tillbaka till konfliktzonen. Ett inte obetydligt antal av de aktuella personerna har dödats. Ett betydande antal svenskar befaras (omkring 300 personer) enligt Säkerhetspolisen ha anslutit sig till ISIL och man ser inga indikationer på att resandet upphör. Det är betydligt fler som har rest från Sverige till Syrien för att strida än vad som tidigare har varit fallet vid andra al-Qaida-inspirerade resor. Att motverka våldsbejakande radikalisering kräver olika typer av åtgärder. Inte minst är dialog, kunskapsspridning och samverkan centrala delar. Den nationella samordnare som Alliansregeringen tillsatte sommaren 2014 för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism arbetar med att se över just denna typ av åtgärder. Säkerhetspolisen arbetar bland annat med samtal med personer när man har indikationer på att de planerar att resa för att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar. Har en person väl bestämt sig för att resa hindrar dock samtal sällan personen från att sätta sina planer i verket. Det är ett allvarligt problem att svenska medborgare strider utomlands för terroriststämplade organisationer. Skarpare verktyg för att hantera detta problem behövs. Moderaterna har drivit på för att en utredare ska ges i uppdrag att granska behovet av ytterligare åtgärder för att stävja förberedande av resor i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands för organisationer som terrorstämplats av FN och EU. S+MP-regeringen har tillsatt en sådan utredare som har påbörjat sitt arbete. Det bör påpekas att svenska domstolar redan kan döma i många fall av deltagande i aktiviteter. Gällande lagstiftning når långt oavsett vem som har begått brottet och var det har begåtts. Ett brott som begås inom ramen för en organisations verksamhet kan, även om den medverkande inte har utfört gärningen utan endast främjat den med råd eller dåd, i vissa fall bestraffas som medverkan. Utöver terroristbrott kan det vid deltagande i väpnade aktiviteter även bli aktuellt med lagföring för andra typer av allvarlig brottslighet. Den svenska kriminaliseringen på terrorismområdet är långtgående. Med hänsyn till situationen i omvärlden finns det ändå skäl att se över möjligheterna till att utsträcka och förstärka den svenska lagstiftningen när det gäller kriminalisering av såväl förberedelse som deltagande i väpnade aktiviteter med terroriststämplade organisationer. En åtgärd som skulle kunna vara verkningsfull och som därför bör utredas är möjligheten att återkalla eller tillfälligt omhänderta passet för den som planerar en resa i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands med terrorstämplade aktörer. Svenska medborgare har en grundlagsskyddad rättighet att fritt få resa in i och ut ur Sverige men rättigheten kan begränsas under vissa förhållanden. Vi vill undersöka om återkallelse av pass kan vara en effektiv, proportionerlig och försvarbar åtgärd för att förhindra resor med syfte att ansluta sig till av EU och FN terroriststämplade organisationer. Ett framgångsrikt arbete mot våldsbejakande extremism förutsätter internationell samverkan. Europol har inrättats för att förbättra polissamarbetet mellan medlemsländerna i syfte att bekämpa bland annat terrorism. Europol bistår medlemsstaterna i arbetet mot terrorism men behöver användas fullt ut av medlemsstaterna, i synnerhet när det gäller underrättelseinformation. Europol bör enligt vår mening involveras mer i EU:s externa säkerhetsarbete för att stärka kopplingen mellan EU:s yttre och inre säkerhetsarbete. Vi menar att det behövs en ökad satsning på Europol genom att EU avsätter en större andel av sin budget till Europol för detta syfte. Terrorismen och den våldsbejakande extremismen är en av vår tids stora säkerhetspolitiska utmaningar. Sverige har ett folkrättsligt ansvar att vidta åtgärder mot dessa mörka antidemokratiska krafter. Vår och andras säkerhet och frihet förutsätter att vi är tydliga i avståndstagandet och konsekventa i arbetet mot terrorismen och våldsbejakande extremism. I riksdagen har Moderaterna framställt följande yrkanden. # Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av åtgärder, inklusive ytterligare kriminalisering, mot förberedande av resor i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands för terroriststämplade organisationer i enlighet med vad EU eller FN har beslutat. # Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att återkalla eller tillfälligt omhänderta pass för att stoppa sådana planerade resor. # Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av om kriminaliseringen av deltagande i väpnade aktiviteter med terroriststämplade organisationer, i Sverige eller utomlands, ytterligare bör utvidgas. Motionen med ovannämnda yrkanden har bifallits. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad Motion nr 18 Angående äganderätten hotas Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Privata egendomar utnyttjas till tillfälliga bostäder utan tillåtelse och fler och fler kommuner tillåter detta. I takt med att fler och fler människor söker sig till Sverige för att tigga ihop till sin försörjning, ökar också antalet människor som står utan en fast bostad. På flera platser både på offentliga och privata egendomar uppstår så kallade kåkstäder. Undermåliga och tillfälliga byggnader förs upp av kartonger, presenningar, madrasser och annat löst materiel. Intill dessa kåkstäder växer även stora sophögar fram och den sanitära problematiken växer för varje dag. Utöver det mänskliga lidandet och misären som finns i dessa kåkstäder, är dessa boplatser faktiskt olagliga. Oavsett om det är statlig eller privat mark som dessa människor tagit i besittning för sitt boende är det ett hot mot både miljö och rättssäkerhet. Som situationen ser ut idag har fler och fler kommuner ett bristfälligt regelverk och/eller tagit politiska beslut på att inte ta sitt ansvar och följa lagstiftningen. Privata markägare nekas allt oftare hjälp från myndigheter och polis när de vädjar om hjälp att bli av med ockupanterna. Det finns till och med politiker som anser att personerna som på olaglig väg tagit annans mark i besittning skall ha rätt till den, enbart för att de inte har något eget. Detta är en mycket allvarlig och farlig situation som på sikt kommer leda till stora problem, inte bara för den enskilde utan även för hela samhället. Vi måste värna äganderätten och stå upp för rättssäkerheten. Med anledning av ovanstående yrkar motionären: att att att att att att att anta motionen i sin helhet skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015 Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att äganderätten ska gälla även när någon på olaglig väg tagit annans eller offentlig mark i besittning. Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att äganderätten ska gälla och värnas även när någon på olaglig väg tagit annans eller offentlig mark i besittning. nya moderaterna i Jönköpings län uttalar att det är ett hot mot det svenska samhället och helt absurt att inskränka äganderätten bara för att det kommit människor till Sverige som försörjer sig genom att tigga och väljer att bo på tomter och offentliga platser. nya moderaterna i Jönköpings län verkar för att polisens och ordningsmaktens möjligheter att avhysa dessa olagliga bosättningar ökas och effektiviseras så att lagstiftningen blir i paritet med behovet. Nya moderaterna i Jönköpings län uttalar att polisens och ordningsmaktens möjligheter att avhysa dessa olagliga bosättningar ökas och effektiviseras så att lagstiftningen blir i paritet med behovet. Förbundsstyrelsens yttrande Angående äganderätten hotas Motionären lyfter en växande utmaning där otillåtna bosättningar blivit ett allt större och växande problem på många platser runt om i Sverige och Jönköpings län. Tidigare har det oftast handlat om bärplockare och asfaltsläggare som på ett otillåtet sätt har bosatt sig i exempelvis skogsmark eller på allmänna platser, men på senare tid har även antalet EU-migranter som huserar i parker, på gator eller på parkeringsplatser blivit en allt vanligare syn i våra städer. Ofta ligger djup fattigdom och utanförskap bakom att dessa människor väljer att komma hit och de har oftast små möjligheter att skaffa ett eget och värdigt boende på egen hand. Trots det kan vi inte längre blunda för problemen. Tältläger växer fram och i våra storstäder, städer och övriga tätorter vittnar många om att rena kåkstäder håller på att breda ut sig. Ett sådant boende är inte värdigt någon i dagens Sverige och det kan innebära stora sanitära problem men också risk för skador och bränder. Bosättningarna sker ofta på kommunal mark, men även enskilda markägare drabbas som motionären påpekar. I de flesta fall går bosättningarna långt utöver vad allemansrätten medger. Det är trots allt ingen mänsklig rättighet att kunna bosätta sig var som helst och inte sällan lämnas det kvar stora mängder skräp som antingen kommunen eller en privat fastighetsägare måste forsla bort, vilket även innebär kostnader. Regelverket som omger avhysning av personer som olovligen bosatt sig på annans mark är i dag en ganska komplicerad historia. Fastighetsägaren som inte kan förmå bosättarna att flytta frivilligt måste ansöka om handräckning hos Kronofogden. Varje individ som ska avhysas ska identifieras. När beslut har fattats ska fastighetsägaren ansöka om verkställighet och då kan bara de avhysas som omfattas av beslutet. Det kan ha tillkommit personer i bosättningen som inte kan avhysas. Om inte svaranden kan betala hamnar notan för avhysningen hos markägaren. Inte sällan flyttar dessutom bosättarna sig bara en bit bort från den aktuella platsen och då måste hela processen göras om. För att kunna upprätthålla ordningsstadgan i våra städer och för att göra det lättare att avvisa personer som olovligen bosatt sig på någon annans mark behöver vi nu se över regelverket. Problemen är uppenbara, men regeringen tycks inte villig att ta initiativ till förändring. Polisen måste få utökade möjligheter och befogenheter att kunna agera för att på så sätt snabba på och förenkla processen. Att vi ska hjälpa utsatta människor är en självklarhet. Det krävs långsiktiga lösningar och samverkan mellan kommuner och myndigheter. Vi måste även trycka på EU- migranternas hemländer för att förmå dem att ta sin del av ansvaret. Vi behöver göra flera saker samtidigt och det är nu hög tid att vi agerar för att stoppa utvecklingen. Dagens system är inte längre hållbart. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att att bifalla att-satserna 2,3 4,6 och 7 avslå att-satserna 1 och 5 Motion nr 19 Angående medborgarmakten kring vårt EUmedlemskap Anton Eriksson, MUF Jönköpings kommun Alla som någon gång har varit på en team building-helg eller liknande har säkert fått göra en ”utvärdering” av helgen. Om dessa utvärderingar har varit överväldigande negativa, så är det högst osannolikt att denna team building-helg inte kommer upprepas de kommande åren, så länge inte förändring sker. År 1994 så röstade Svenska folket Ja till ett medlemskap i Europeiska Unionen och sedan dess har vi haft en historia kantad med såväl succé som misslyckanden. Tack vare den fria rörligheten så har gränserna på kartan blivit allt mer transcendenta och svenska företag har kunnat gotta sig i en mångt större marknad än enbart den som finns i Sverige. Tyvärr finns det även dom som har fått se en ökat byråkrati i sitt vardagliga arbete, tack vare EU-bestämmelser. En alldeles för stor del av vår medlemsavgift går till omotiverat dyra projekt, som i slutändan sällan ger någon valuta för pengarna i Sverige. Det som en gång i tiden var tänkt att vara en församling som verkade för fri rörlighet, fri handel och minskad byråkrati, har idag blivit en stormakt som alltmer tar sig friheten att inkräkta på andra länders marknader och beslut. Sverige behöver de positiva sakerna med Europeiska Unionen, det är min övertygelse, men för att vi skall få ut det mesta ur Europeiska Unionen så bör även vi ställa oss i skaran med länder som sakligt kritiserar EU på allvar. Vi skall inte vara landet som ogillar EU på grund av invandringen som S, V & SD, utan landet som inte tänker tolerera att allt fler beslut fattas nere i Bryssel. Sverige behöver ställa ett ultimatum gentemot stormakten om en omedelbar liberal förändring eller så är även vi villiga att ha en folkomröstning kring vårt fortsatta medlemskap. Därför yrkar jag: att att Moderaterna i Jönköpings län verkar för att förslaget om en folkomröstning kring Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen skall väckas i riksdagen. Moderaterna i Jönköpings län skickar vidare motionen till Moderata samlingspartiets partistämma 2015. Förbundsstyrelsens yttrande Angående Medborgarmakten kring vårt EU-medlemskap Moderaterna är sedan länge Sveriges ledande politiska kraft för Europa, för Europasamarbetet och för Sverige som en självklar och stark del i detta. I dessa tider när Europasamarbetet och den Europeiska Unionen ifrågasätts mot bakgrund av stora såväl ekonomiska som politiska utmaningar är det avgörande att man reflekterar och påminns om grunderna för EU som ett gigantiskt och extremt framgångsrikt freds- frihets- och demokratiprojekt - hur detta en gång började, och varför. Den Europeiska kol- och stålgemenskapen som bildades 1952 var ett politiskt och ekonomiskt samarbete som, i enlighet med Fredric Bastiats tes "om inte varor rör sig över gränserna kommer soldater att göra det", syftade till att dels eliminera just de faktorer som lett till två världskrig på lite drygt trettio år som båda startat i Europa genom att knyta de båda arvfienderna Tyskland och Frankrike konkret närmare varandra och omöjliggöra krig mellan dem. Detta har varit unikt framgångsrikt inte bara i Europas historia utan även i världshistorien. Detta har lett fram till dagens EU som genom frihandel och principen om de fyra friheterna syftar till att ena Europa och som skapat världens största frihandelsområde till fördel för medlemsländerna och övriga världen i allmänhet och för det exportberoende Jönköpings län och Sverige i synnerhet. Det är i dessa tider av en, även utrikespolitiskt och militärt, alltmer orolig omvärld viktigare än på mycket länge med en stark gemenskap av länder som står upp och agerar gemensamt och solidariskt mot aggression och förtryck av det slag vi ser och känner av från Vladimir Putins Ryssland och från terrorism och terrororganisationer världen över. Precis som motionären framför finns det givetvis stora utmaningar och tillkortakommanden vad gäller EU och det europeiska samarbetet precis som med alla delar av samhällslivet i stort. Motionären fokuserar på vikten av att kunna och våga vara kritiska mot alla dessa utmaningar och tillkortakommanden som vidlåter den Europeiska Unionen. Dock anser länsförbundsstyrelsen att Sveriges och Europas intressen bäst tjänas att detta ständiga och nödvändiga förbättringsarbete ska göras inifrån EU genom ett medlemskap och inte genom hot om utträde. Det står Sverige helt fritt att när som helst besluta om utträde ur EU eller annat internationellt samfund eller organisation eller utlysa folkomröstning om detsamma. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen Motion nr 20 Angående minskat presstöd Otto Zimmerman På senaste tiden har det kommit fram fakta från undersökningar kring journalister och deras politiska inriktning. All fakta pekar på samma resultat, att media i dagsläget är vänstervriden. (Källa: Kent Asp, professor i journalistik. http://jmg.gu.se/digitalAssets/1370/1370309_journalist2011-journalistboken-kap-13.pdf) Men när Sveriges skattepengar går till propaganda som skönmålar extremism används våra skattepengar på fel sätt. Precis detta gör presstödet i nuläget. Vi måste sätta stop för detta slösaktiga beteende av våra skattepengar för att minska extremism samt deras propaganda. Regeringen och vänsterpartiet står för ett presstöd som ökar deras inflytande på barn och ungdomar genom vänstervriden propaganda. Vi kan ersätta bidragen med sänkt moms psdå tidningar samt tidskrifter. Men i första hand ska vi göra Sveriges tidningar ekonomiskt oberoende. Med anledning i denna motion föreslår jag dessa attsatser att att att att Moderaterna Jönköping län uttalar sig att Sveriges skattepengar inte ska gå till presstöd. Moderaterna Jönköping län uttalar sig om avskaffat presstöd. Moderaterna Jönköping län uttalar sig om uteblivet presstöd skapar mindre extremister Moderaterna Jönköping län bifaller motionen i helhet. Förbundsstyrelsens yttrande Angående minskat presstöd Motionären vill avskaffa presstödet för han menar att det stödjer extremism och är slöseri med skattepengar. Vidare skriver motionären att det ökar regeringens och vänsterpartiets möjligheter att få ut sin vänstervridna propaganda. Visst upplevs det ibland att tidningar har en mer socialistisk vinkling, men man kan inte generalisera presstödet så utan att förstå hur det är uppbyggt. Presstödet styrs av FSF 1990:524. Där beskrivs regelverket samt det drift och distributionsstöd som presstödet i själva verket är. Presstödets främsta syfte är att bredda tidningsutbudet. Driftstödet ges till exempel till andratidningen på respektive ort. Distributionsstödet är mycket mer komplicerat men handlar om att samdistribuera för att inte stänga ute någon aktör. Sverige fick en form av presstöd redan 1820. Direkt presstöd liknade det vi nu har infördes från 1970. År 2011 sänktes maxstödet för storstädernas andratidningar. Det direkta presstödet uppgick 2014 till totalt 519 miljoner kronor. Av totalt 176 dagstidningar hade 88 presstöd.1 Att generellt säga att presstödet främst gynnar socialistiska tidningar är svårt att motivera när den enskilt största mottagaren av presstöd är Svenska Dagbladet med 54 miljoner kronor under 2013. Närmast därefter finns bland annat Dagen som får 15,5 miljoner kr (2013).2 Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen i sin helhet Reservation: Jonas Ericson reserverar sig till förmån för bifall av att-satserna 1 och 2 1 www.ne.se. Sökord: presstöd. Hämtdatum 2015-‐04-‐01 2 www.presstodsnamnden.se/presstod/beviljade-‐stod-‐2. Hämtdatum 2015-‐04-‐01 Motion nr 21 Angående monarkins avskaffande Alexander Eskdahl, MUF Mullsjö kommun Även om monarken saknar många maktbefogenheter som att bidra till regeringsbildningen eller att vara formel överbefälhavare finns fortfarande mycket makt kvar. Detta strider mot demokratins grundläggande princip att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Denna princip gör hela Successionsordningen odemokratisk. I ett liberalt samhälle ska alla människor ha möjlighet att tillträda alla offentliga poster. I detta samhälle ska alla människor även behandlas lika oavsett var man kommer ifrån eller vilken socialbakgrund man har. Alla ska ha rätt att tro på vad man vill och tycka vad man vill. Kungahuset innehar inte dessa grundläggande rättigheter eller skyldigheter. Monarken med familj har inte rätt att själva välja religion. En medlem av kungahuset måste vara av evangelisk-luthersk tro, annars är rätten till tronen förverkad. Så länge monarken håller säg till protestantismen får han göra precis vad han vill tack vare sin rättsliga immunitet. Denna immunitet gäller endast monarken men den går ändå inte ihop med synen på rättvisa i en demokratisk stat. Alla ska vara lika inför lagen. Kungahuset får omkring 120 miljoner kronor om året från staten, något som jag skulle kalla ett enormt socialbidrag. För att minimera denna enorma kostnad och göra positionen som statschef öppen för alla vore det mest rimligt om riksdagens talman tog över rollen. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att att att att att Moderaterna i Jönköpings län ska verka för monarkins avskaffande. Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att riksdagens talman blir statschef. Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att monarkens rättsliga immunitet avskaffas. Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att monarken avsätts från sin post som ordförande i utrikesnämnden. Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att alla kungliga flaggdagar avskaffas. Förbundsstyrelsens yttrande Angående monarkins avskaffande Motionärens intuition är att Moderaterna i Jönköpings län ska verka för att avskaffa monarkin. Moderaterna värnar det statskick som vi har idag. I moderaternas handlingsprogram som antogs 2011 och reviderades 2013 framgår det tydligt att moderaterna står bakom den konstitutionella monarkin. Kungahuset förändras i takt med tiden vilket gör att det finns ett stort folkligt stöd för att behålla monarkin. Kungahuset fyller en viktig roll för Sverige både nationellt och internationellt. För vårt land och näringslivet är de ovärderliga. Ute i världen öppnar deras besök dörrar för handelsdelegationer och besökare, vilket bidrar till den svenska ekonomin. Kungahusets centrala roll i samhällslivet och dess politiska oberoende ger kungafamiljen en viktig roll. De uttalar sig inte i politiska frågor men förväntas agera som en representant för det gemensamma goda. Kungafamiljen engagerar sig i ideella verksamheter så som scouterna, World Childhood Foundation mm Under flera sekel har monarkin tjänat det svenska folket väl. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att avslå motionen i sin helhet Motion nr 22 Angående Nato-medlemskap Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Medlemskap i Nato Som den säkerhetspolitiska situationen utvecklats under senaste åren måste Sverige ta sitt ansvar och ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Rysslands politiska läge med en politisk ledning som både föredrar krig och vill expandera landet är ett allvarligt hot mot Sverige och EU. För att säkerställa våra möjligheter att både försvara vårt land men även vårt samhälle och vår demokrati är det dags att skrota allt vad alliansfrihet och neutralitet heter. Med anledning av ovanstående yrkar motionären att att att att anta motionen i sin helhet Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato nya moderaterna i Jönköpings län uttalar att Sverige ska gå med i Nato av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl. skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015 Förbundsstyrelsens yttrande Angående NATO-medlemskap Motionären lyfter i sin motion det säkerhetspolitiska läget för Sverige, där hon menar att de senaste årens utveckling, med ett Ryssland lett av Vladimir Putin, befinner sig i ett läge, där det finns ett tydligt hot mot rikets och dess befolknings säkerhet. Hon menar, att det finns ett allvarligt hot, inte bara mot Sverige, utan mot hela EU och yrkar, att vi skall ansöka om medlemskap i NATO, eftersom landets tidigare alliansfrihet, inte längre fyller sin funktion. Ett svenskt medlemskap i NATO vore på sikt ett naturligt steg att ta. Sverige har efter Kalla Krigets slut, utvecklat ett än närmre samarbete med NATO. Det har man gjort genom att 1994 bli medlem i Partnerskap för Fred (Partnership for Peace, PfP). Genom att använda de verktyg, som PfP erbjudit, har Sverige steg för steg utökat samarbetet med NATO. Exempel på detta är att vårt land deltagit i NATO-ledda fredsbevarande missioner i Bosnien & Hercegovina, Kosovo och Afghanistan. Informationsutbyte och anpassning av försvarsmateriel och försvarssystem är andra exempel på hur Sverige aktivt arbetat med NATO. Ambassadör Tomas Bertelman presenterade på den förra Alliansregeringens uppdrag i slutet av 2014 en utredning av Sveriges internationella försvarssamarbeten. Slutsatsen i denna rapport var att det bör göras ”en saklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del”. Nya Moderaterna och partiets talesperson i försvarsfrågor Hans Wallmark, har uttalat, att en eventuell medlemsansökan för svensk del bör ske tillsammans med Finland och att ”ensam inte längre är stark” och att ett medlemskap är ett naturligt steg för Sverige. Målet med ett medlemskap i NATO är artikel 5, det vill säga det ömsesidiga löftet att medlemsländerna i en krigssituation skall bistå varandra. Den försvarsöverenskommelse, som slöts under vecka 16 mellan regeringen Löfven och M, KD och C innehåller en utredningsdel. Huruvida denna utredning kommer att innehålla en studie av konsekvenserna av ett svenskt NATO-medlemskap återstår att se. Det finns flera skäl till att genomföra en konsekvensanalys enligt Bertelmans utredningsförslag. Ett skäl till detta är den förväntning NATO har på att medlemsländerna skall avstå 2% av landets BNP till försvarsbudgeten. Ett sådant mål för Sverige skulle innebära cirka en fördubbling av försvarsanslagen från 45 mdr kronor till 90 mdr. Mot denna bakgrund föreslår förbundsstyrelsen Förbundsstämman: att anse att-sats 1 för besvarad, samt att bifalla motionens 2, 3 och 4 att-sats. Valberedningens förslag till förbundsstämman den 9 maj Förbundsstyrelse 2015 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Namn Ing-Marie Paulsson Mats Green Malin Olsson Malin Wengholm Tomas Erazim Gottlieb Granberg Sofia Ridderstad Carin Berggren Maja Mulaomerovic Maria GullbergLorentsson Helena Bouveng Sotiris Delis Håkan Jansson Jonas Ericson Siw Warholm Britt Johansson Eva Törn Fanny Westlund Funktion länsförbundsordförande 1 vice ordförande 2 vice ordförande ledamot ledamot ledamot ledamot och ordförande i MQ ledamot ledamot ledamot övrigt omval omval nyval omval omval omval nyval omval nyval omval Ledamot Ledamot Ledamot nyval nyval nyval Ordförande MUF ordförande för Moderata Seniorer och ledamot vice ordförande Moderata seniorer och personlig ersättare för Siw Warholm vice ordförande MQ och personlig ersättare för Sofia Ridderstad Vice ordförande MUF och personlig ersättare för Jonas Ericson nyval nyval Revisorer Martin Stoor-Elmsjö, Grant-Thornton Runa Jansson Grant-Thornton utsedd Bengt Staude Auktoriserad rev lekmannarevisor Ers. Aukt. revi Ers. lekmannarev Ombud till Medborgarskolans regionstämma Malin Wengholm ombud Maria Gullbergersättare Lorentsson nyval nyval nyval omval nyval omval nyval omval omval Ombud och ersättare till partistämma Namn Funktion 1 Ing-Marie Paulsson ombud 2 Malin Olsson ombud 3 Mats Green ombud 4 Tomas Erazim ombud 5 Gottlieb Granberg ombud 6 Sofia Ridderstad Ombud MQ 7 Håkan Jansson ombud 8 Jonas Ericson Ombud MUF 1 2 3 4 5 Helena Bouveng Sotiris Delis Siw Warholm Maria GullbergLorentsson Malin Wengholm ersättare ersättare Ersättare MSS ersättare 6 Eva Törn 7 8 9 10 Anton Eriksson Carin Berggren Maja Mulaomerovic Per Hellqvist personlig ersättare för Håkan Jansson personlig ersättare för Sofia Ridderstad Personlig ersättare för Jonas Ericson ersättare ersättare ersättare Funktionärer på stämman Malin Wengholm Anders Gustafsson ordförande v ordförande Per Hellqvist sekreterare väljs från Gislaved väljs från Gislaved justerare/rösträknare justerare/rösträknare Ombud till partiråd Ing-Marie Paulsson, Mats Green, Malin Olsson, ordinarie ordinarie ersättare Förbundsstyrelsen utgör rekryteringskommitté fram tills förbundsrådet under senhösten m a a nytt förslag på rekrytering- och nomineringsregler • • • Anders Karlgren avgick ur valberedningen den 8 april Henrik Jansson deltog ej i beslutet vid nominering av Håkan Jansson Eva Törn deltog ej i nominering av MQ’s vice ordförande Valberedningen avger ovanstående förslag i full enighet! Uppföljning av motioner från 2014 Motion nr 1 – Upphäv tidsspärr av skolbusskortet Motionär: Fanny Westlund m fl Stämmobeslut: Bifall Åtgärd: Landstinget fortsätter att arbeta med frågan Motion nr 2 – Vårdnadsbidrag/vårdnadslön Motionär: Urban Blomberg Stämmobeslut: Bifall Åtgärd: Skickad till riksdagsgruppen (även skickad till partiets arbetsgrupper) Motion nr 3 - Kritiskt tänkande i skolan Motionär: Christoffer Nehm Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 4 – Pojkarna i skolan Motionär: Folke Solheim Stämmobeslut: Bifall Åtgärd: Skickad till riksdagsgruppen (även skickad till partiets arbetsgrupper) Motion nr 5 – Skolmat Motionär: Dieter Wagner Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 6 – LOVa Friskolorna Motionär: Martin Hytting Stämmobeslut: Bifall Åtgärd: Skickad till riksdagsgruppen (även skickad till partiets arbetsgrupper) Motion nr 7 – Offentlig sektor som ägare till företag Motionär: Urban Blomberg Stämmobeslut: Besvarad Åtgärd: Skickad till riksdagsgruppen (även skickad till partiets arbetsgrupper) Motion nr 8 – Förutsättningar för ett ökat företagande Motionär: Urban Blomberg Stämmobeslut: Besvara Åtgärd: Skickad till riksdagsgruppen (även skickad till partiets arbetsgrupper) Motion nr 9 – Utveckla svensk besöksnäring Motionär: Folke Solheim Stämmobeslut: Bifall att-sats 1 och övriga avslag Åtgärd: Moderater i länet arbetar med att ta hänsyn till besöksnäring vid utformning av framtidens kollektivtrafik Motion nr 10 – Byggnation i trä borde vara en svensk och inte minst småländsk industrinisch Motionär: Folke Solheim Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 11 – Landsbygdsutveckling Motionär: Folke Solheim Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 12 – Försörjningsgraden i Sverige Motionär: Leif Wangström m fl Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 13 – Drivmedelsersättning vid körning av förmånsbeskattad tjänstebil Motionär: Maria Gullberg-Lorentsson m fl Stämmobeslut: Bifall Åtgärd: Moderaterna skall arbeta för en förändring av reglerna kring detta Motion nr 14 – Ge vår valuta kronor för pengarna Motionär: Martin Hytting Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 15 – Äldre personers rätt till god livskvalité Motionär: Carina Sjölander Stämmobeslut: Bifall att-sats 1 & 2, avslag övriga Åtgärd: Moderaterna skall arbeta för äldre personers rätt till god livskvalité (även skickad till partiets arbetsgrupper) Motion nr 16 – Kommunala bolagsstyrelser Motionär: Peter Sjöblad Stämmobeslut: Avslag Åtgärd: Ingen Motion nr 17 – Beskattningsreglerna Motionär: Lars Kyrkeryd Stämmobeslut: Bifall Åtgärd: Moderaterna skall arbeta för en översyn kring frågan (även skickad till partiets arbetsgrupper)
© Copyright 2024