Läs rapporten - Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Yrkesintroduktionsanställningar 20 februari 2015 Avser år 2014 Sida: 2 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Sida: 3 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Dnr: Af-2013/508922 Datum: 20 februari 2015 Yrkesintroduktionsanställningar ”Arbetsförmedlingen ska använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg i myndighetens arbete för att unga arbetslösa kvinnor och män ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska den 1 april och den 1 augusti 2014 samt i samband med årsredovisningen för 2014 redovisa - antalet ansökningar om stöd, - hur stor andel av ansökningarna som har beviljats respektive inte beviljats, - hur såväl det totala antalet ansökningar som de ansökningar som har beviljats respektive inte har beviljats fördelar sig på olika avtalsområden, - hur stor andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa, och - vilka grunderna för avslag huvudsakligen varit vad gäller ej beviljade ansökningar. Arbetsförmedlingen ska, där så är möjligt, bistå de myndigheter som har fått i uppdrag av regeringen att följa upp stödet för yrkesintroduktionsanställningar med den information och statistik som dessa efterfrågar.” Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av kvalificerad handläggare Helene Ulman Lilja. I den slutliga handläggningen har enhetschef vid Avdelningen Nationella kunder Soledad Grafeuille och avdelningschef för Avdelningen Nationella kunder Said Maroufkhani deltagit. Clas Olsson Helene Ulman Lilja Sida: 4 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Sida: 5 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................. 7 1. Inledning .................................................................................................... 9 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................... 9 1.2 Vidtagna åtgärder ......................................................................................................... 10 1.2.1 Genomförda insatser i samband med förordningsändring ................................. 10 1.2.2 Fördjupad utbildning för arbetsförmedlare ........................................................ 10 1.2.3 Vidareutveckling av information till arbetsgivare ................................................ 11 1.2.4 Samordning i samarbetet med större företag ....................................................... 11 1.2.5 Redovisning av främjandemedel ........................................................................... 11 2. Metod ........................................................................................................ 12 2.1 Data ................................................................................................................................12 2.2 Avgränsningar ...............................................................................................................13 3. Resultat och analys ................................................................................... 13 3.1 Antal ansökningar om stöd samt andel beviljade och ej beviljade ansökningar .......13 3.2 Ansökningar per avtalsområde ....................................................................................15 3.2.1 Totala antalet ansökningar per avtalsområde ......................................................15 3.2.2 Beviljade ansökningar per avtalsområde ............................................................. 17 3.2.3 Ej beviljade ansökningar per avtalsområde ........................................................ 19 3.2.4 Huvudsakliga grunder för avslag för ej beviljade ansökningar .......................... 20 3.3. Andel beviljade beslut som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen .....21 4. Informations- och utbildningsinsatser ..................................................... 23 4.1 Externa insatser ............................................................................................................ 23 4.1.1 Stöd till arbetsgivare och parter............................................................................ 23 4.1.2 Extern information ............................................................................................... 23 4.1.3 Samverkan och samordning ................................................................................. 24 4.2 Interna insatser ............................................................................................................ 25 4.2.1 Information och utbildning .................................................................................. 25 5. Uppföljning och utvärdering ..................................................................... 25 6. Diskussion ................................................................................................ 27 6.1 Externa utmaningar och framgångsfaktorer .............................................................. 27 6.1.1 Externa utmaningar .............................................................................................. 27 6.1.2 Externa framgångsfaktorer................................................................................... 29 Sida: 6 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 6.2 Interna utmaningar och framgångsfaktorer .............................................................. 29 6.2.1 Interna utmaningar ............................................................................................... 29 6.2.2 Interna framgångsfaktorer ................................................................................... 30 6.3 Planerade åtgärder ........................................................................................................31 6.3.1 Information om stöd för yrkesintroduktionsanställningar .................................31 6.3.2 Ett effektiviserat systemstöd .................................................................................31 Bilaga 1. Branschspecifika avtal för yrkesintroduktionsanställningar ............................ 32 Sida: 7 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Sammanfattning Under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31 har 997 ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar inkommit till Arbetsförmedlingen. Av dessa har 902 ansökningar, motsvarande 90 procent, beviljats och 95 ansökningar, motsvarande 10 procent, avslagits. Av 902 beviljade beslut avser 290 beslut, motsvarande 32 procent, kvinnor och 612 beslut, motsvarande 68 procent, män. Att en övervägande del av de beviljade besluten avser män kan härledas till att en större del av anställningarna har tillkommit inom traditionellt mansdominerade branscher. Det totala antalet inkomna ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelar sig på 36 avtalsområden. De beviljade besluten fördelar sig på 28 avtalsområden. Störst antal ansökningar har beviljats inom avtalen Teknikarbetsgivarna/ IF Metall, Elektriska Installatörsorganisationen/Elektrikerförbundet samt SKL/Svenska Kommunalarbetareförbundet. I november 2014 anställde Volvo närmare 400 personer på yrkesintroduktionsanställningar. De ej beviljade ansökningarna fördelar sig på fem olika avtalsområden. De främsta avslagsorsakerna är att det saknas kollektiv-/hängavtal och/eller avtal om yrkesintroduktion inom den bransch där arbetsgivaren är verksam samt att ungdomen redan är anställd hos arbetsgivaren vid ansökningstillfället. Av de sammantaget 902 beviljade besluten om stöd för yrkesintroduktionsanställningar avser 475 personer, eller 53 procent, arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Detta är en mindre ökning sedan föregående återrapport i augusti 2014. Arbetsförmedlingen har under 2014 genomfört en rad insatser i arbetet med stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Till dessa hör bland annat externa informationsinsatser, en intern vidareutbildning och en specifikation av vad redovisningen av främjandemedel ska innefatta. Dessutom har en förstudie om ett utvecklat systemstöd påbörjats med syftet att underlätta ansökningsproceduren för arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har kontinuerligt under året samverkat med arbetsgivar- och fackliga organisationer samt bistått med information till Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA), Statskontorets referensgrupp och Samverkansgruppen för utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar. 1 Till identifierade framgångsfaktorer i arbetet med stöd för yrkesintroduktionsanställningar hör bland annat följande: 1 Representanter i delegation och grupper presenteras i del 2.1, Data. Sida: 8 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 1. Centrala, regionala och lokala samordningsfunktioner vid Arbetsförmedlingen och hos arbetsgivaren har varit gynnsamt för en god hantering av stödet. 2. En hos arbetsgivaren utarbetad och väl etablerad utbildningsplan samt en vana vid att ta emot och handleda lärlingar har underlättat mottagandet. 3. Arbetsförmedlingens samarbeten med andra myndigheter och parter har skapat centrala forum för dialog. Till identifierade utvecklingsområden och planerade åtgärder hör bland annat följande: 1. Arbetsgivarna behöver finna former för att kunna erbjuda utbildning och handledning av hög kvalitet. o o o Arbetsförmedlingen ser positivt på en samordnande funktion hos arbetsgivaren med ansvar för arbetet med yrkesintroduktionsanställningar och kommer att lyfta detta med arbetsgivare och parter. Delegationen för arbetsplatslärande inom yrkesintroduktionsanställningar (YA) har kommunicerat ett pilotprojekt bestående av regionala ”YA-stödjare” som kan bistå arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsförmedlingen ser mycket positivt på en sådan möjlighet. Arbetsförmedlingen har tagit fram ett särskilt informationsmaterial riktat till arbetsgivare och kommer att utveckla detta efter behov. 2. Då de regelverk som omfattar stöd för yrkesintroduktionsanställningar kan upplevas som komplexa föreligger det en risk för att anställningsformen väljs bort till förmån för mer etablerade stödformer. o o Arbetsförmedlingen avser att även fortsatt genomföra den interna vidareutbildningen för att öka kunskapen om stödet och säkra en effektiv och rättssäker handläggning. Fortsatt fokus kommer att ligga på aktiva arbetsgivarkontakter för att sprida ökad kunskap om yrkesintroduktionsanställningar och tydliggöra syftet med detsamma. 3. Insatser behöver vidtas för att andelen kvinnor och utrikes födda som får en yrkesintroduktionsanställning ska öka. Arbetsförmedlingen har vidare identifierat utvecklingspotential inom offentlig sektor. o Fortsatt dialog om tänkbara åtgärder kommer att föras med aktuella samverkansmyndigheter och parter under 2015. Sida: 9 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den 13 september 2013 uppdrog regeringen åt Arbetsförmedlingen att förbereda införandet av ett stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Utgångspunkten för uppdragets genomförande var det förslag som godkänts av EU-kommissionen den 2 juli 20132 samt vad regeringen angav i budgetpropositionen för 2014 om stöd för yrkesintroduktionsanställningar.3 Stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 15 januari 2014. Syftet med yrkesintroduktionsanställningar är att stimulera arbetsgivare att anställa ungdomar under 25 år samt att underlätta övergången från utbildning till arbete för unga. Anställningarna ska omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion, eller av ett hängavtal4 till ett sådant kollektivavtal, och ska innehålla en andel med utbildning eller handledning. Anställningarna riktar sig till personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa. Det ekonomiska stödet till arbetsgivare omfattar lönesubvention och ekonomiskt stöd för handledning. 5 I enlighet med 6 § förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar kan stöd lämnas om 1) den som anställs är mellan 15 och 24 år, 2) anställningen omfattar minst 75 procent av heltid under minst sex månader, och 3) utbildning eller handledning sammantaget uppgår till minst 15 procent av arbetstiden. Arbetsförmedlingen ska, enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014, använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg i myndighetens arbete för att unga arbetslösa kvinnor och män ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kommer i denna rapport, i enlighet med regleringsbrevet, att redovisa följande: 2 Statligt stöd SA. 36671 (2013/N) – Sverige. Ordning för sysselsättningsstöd för unga arbetstagare, Bryssel den 2.7.2013 C (2013) 4053 final, Europeiska kommissionen. http://ec.europa.eu/competition/state_aid/cases/248780/248780_1445414_54_2.pdf Hämtat den 13 januari 2015. 3 Budgetpropositionen för 2014. Prop. 2013/14:1. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknads och arbetsliv, s. 44. Utgiven den 18 september 2013, Finansdepartementet. 4 I och med förordningsändringen i 3 § förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, som trädde i kraft den 1 augusti 2014, omfattas även hängavtal av förordningen. 5 Stödet består dels av en kreditering på arbetsgivarens skattekonto, motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen), dels ett ekonomiskt handledarstöd till arbetsgivaren på 115 kronor per dag. Sida: 10 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Antalet ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Hur stor andel av ansökningarna som har beviljats respektive inte har beviljats. Hur såväl det totala antalet ansökningar som de ansökningar som har beviljats respektive inte har beviljats fördelar sig på olika avtalsområden. Hur stor andel av de beviljade ärendena som avsett arbetslösa. Vilka grunderna för avslag huvudsakligen har varit vad gäller ej beviljade ansökningar. Arbetsförmedlingen ska vidare, där så är möjligt, bistå de myndigheter som har fått i uppdrag av regeringen att följa upp stödet för yrkesintroduktionsanställningar med den information och statistik som dessa efterfrågar. I denna rapport redovisas vilka insatser som har gjorts för att uppfylla detta. För ytterligare rapportering om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, se tidigare lämnade återrapporter.6 1.2 Vidtagna åtgärder Arbetsförmedlingens arbete med implementeringen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar rapporterades senast den 1 augusti 2014. Antalet beslut om stöd har sedan dess ökat kontinuerligt. Sedan föregående återrapport har bland annat nedanstående åtgärder vidtagits. 1.2.1 Genomförda insatser i samband med förordningsändring Den 1 juli 2014 fattade regeringen beslut om ändring i förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Ändringen, som trädde i kraft den 1 augusti 2014, innebar att möjligheten att få stödet utökades till att omfatta även arbetsgivare som inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation men som har tecknat ett hängavtal som hänvisar till ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion. Inför förordningsändringen tog Arbetsförmedlingen fram nya ansökningshandlingar samt uppdaterade intern och extern information vilket bidrog till ett smidigt genomförande av förändringen. 1.2.2 Fördjupad utbildning för arbetsförmedlare För att öka kunskapen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar internt vid myndigheten har en fördjupad utbildning om stödet tagits fram under hösten 2014. Ett flertal utbildningstillfällen har hållits under hösten och sedan januari 2014 har sammantaget drygt 1 200 anställda inom Arbetsförmedlingen genomgått utbildningen. Dessutom har kontinuerliga chattillfällen för arbetsförmedlare hållits. 6 Arbetsförmedlingens återrapporteringar om yrkesintroduktionsanställningar lämnades den 15 november 2013, den 1 april 2014 samt den 1 augusti 2014. Sida: 11 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 1.2.3 Vidareutveckling av information till arbetsgivare Under hösten 2014 har en särskild sida riktad till arbetsgivare med information om, och villkor för, stöd för yrkesintroduktionsanställningar tagits fram och publicerats på Arbetsförmedlingens externa webbplats.7 Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har fått lämna synpunkter och förslag i framtagandet av sidan som bland annat innehåller följande information: Frågor och svar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Checklista för arbetsgivare om stöd yrkesintroduktionsanställningar. Ansökningsblanketter och faktablad. Länkar till anslutna arbetsgivarorganisationer. Uppföljningsblankett.8 1.2.4 Samordning i samarbetet med större företag Arbetsförmedlingen har under 2014 haft flera goda samarbeten med arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Ett samarbete som särskilt kan lyftas som ett gott exempel är det så kallade Volvosteget där sammantaget omkring 400 yrkesintroduktionsanställningar för unga har kommit till stånd vid Volvos elva fabriker runt om i landet. Bakgrunden till det är bland annat behovet av nyanställningar och kompetensförsörjning inom branschen. Ytterligare framgångsfaktorer presenteras i del 6.1.2, Externa framgångsfaktorer. 1.2.5 Redovisning av främjandemedel Parterna ska redovisa hur främjandemedlen avseende yrkesintroduktionshanställningar har använts och vilka informationsinsatser som har genomförts under 2014. Arbetsförmedlingen ska senast den 31 mars 2015 sammanställa inkomna redovisningar och överlämna en samlad redovisning till Regeringskansliet.9 Parterna har efterfrågat en ökad tydlighet avseende vad som ska redovisas till Arbetsförmedlingen och hur denna redovisning ska gå till. Arbetsförmedlingen har därför specificerat, och under hösten 2014 kommunicerat till parterna, att den som har beviljats medel för yrkesintroduktionsanställningar, ska redovisa följande till Arbetsförmedlingen: 7 http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Hitta-medarbetare/Rikstackanderekrytering/Yrkesintroduktion.html. Hämtat den 16 december 2014. 8 Arbetsgivaren ska inom tre månader från det att stödet upphört lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har tagit fram en särskild blankett för detta ändamål. 9 I enlighet med regeringsbeslut (A2014/4395/A) taget den 18 december 2014, om ändring i besluten (A2014/57/A), (A2014/56/A), (A2014/1586/A), kan redan beviljade medel för främjandeinsatser avseende yrkesintroduktionsavtal och studentmedarbetaravtal användas även under 2015. Sida: 12 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar En analys av behovet av främjandeinsatser. Vilka insatser som har genomförts och hur många arbetsgivare eller fackliga representanter som har tagit del av insatserna. I vilken utsträckning främjandemedlen har använts för att sprida erfarenheter. I de fall beviljade medel inte har använts fullt ut, orsaken till detta. Vilka eventuella önskemål som föreligger angående ytterligare aktiviteter. 2. Metod I denna rapport redovisas resultat för perioden 2014-01-15 – 2014-12-31 i enlighet med Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2014. Redovisning görs vidare av vilka insatser som har genomförts i Arbetsförmedlingens fortsatta arbete med stöd för yrkesintroduktionsanställningar samt identifierade utmaningar och framgångsfaktorer. 2.1 Data Redovisad statistik avseende beviljade ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar är hämtad från Arbetsförmedlingens datalager och avser 2014. Redovisad statistik avseende ej beviljade ansökningar bygger på data från manuellt hanterade underlag.10 Dokumenterade erfarenheter är hämtade från möten med följande delegationer och grupper: Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) 11 Statskontorets referensgrupp12 samt Samverkansgruppen för utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar13. Under en övergångsperiod (2014-01-15 – 2014-09-21) har avslagsbesluten hanterats manuellt via Arbetsförmedlingens marknadsområden. 11 Representanter från Almega, Fastighetsanställdas förbund, GS-facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Handelsanställdas förbund, IF Metall, Industriarbetsgivarna, Svenska Kommunalarbetareförbundet, SKL, Svensk Handel och Teknikföretagen samt representanter från Arbetsförmedlingen och Skolverket. Delegationen biträds av ett sekretariat. 12 Representanter från GS-facket för skogs-, trä- och grafisk bransch, Handelsanställdas förbund, IF Metall, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Teknikföretagen och Trä- och möbelföretagen samt representanter från Arbetsförmedlingen, IFAU, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket och Statskontoret. 13 Representanter från Arbetsförmedlingen, IFAU, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket och Statskontoret. 10 Sida: 13 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 2.2 Avgränsningar Redovisning kommer inte att göras utifrån företagsstorlek och bransch. Utfallet av en sådan jämförelse skulle bli missvisande då en arbetsgivare, Volvo, står för över 40 procent av de beviljade besluten om stöd för yrkesintroduktionsanställningar som har fattats under 2014. Den statistiska redovisningen görs dock per avtalsområde, kön, inrikes och utrikes födda samt offentlig och privat sektor. Samverkansgruppen för utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar har av regeringen fått ett särskilt utvärderingsuppdrag. Arbetsförmedlingen kommer därför inte att utvärdera effekterna av stödet, effekter på lönespridningen och lönebildningen, effekter på sysselsättningen (inklusive dödvikts- och undanträngningseffekter), effekter på konkurrenssituationer eller effekter på mikroplanet avseende stöd för yrkesintroduktionsanställningar. 3. Resultat och analys 3.1 Antal ansökningar om stöd samt andel beviljade och ej beviljade ansökningar Under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31 har totalt 997 ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar inkommit till Arbetsförmedlingen, i enlighet med tabell 1 nedan. Av dessa har 902 beviljats och 95 avslagits.14 Av de beviljade besluten om stöd för yrkesintroduktionsanställning, avser 290 kvinnor, motsvarande 32 procent, och 612 män, motsvarande 68 procent. Att en övervägande del av de beviljade besluten avser män kan härledas till att en större del av yrkesintroduktionsanställningarna har tillkommit inom traditionellt mansdominerade branscher. Sedan föregående återrapportering om stödet har andelen kvinnor som har tagit del av en yrkesintroduktionsanställning ökat från 24 till 32 procent.15 En del av ökningen kan förklaras med att Volvo, som har anställt ett större antal personer under hösten 2014, aktivt har verkat för att uppnå en jämnare könsfördelning. Av de ej beviljade besluten om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, avser 18 kvinnor, motsvarande 19 procent, och 77 män, motsvarande 81 procent. Andelen kvinnor som har beviljats stödet (32 procent) är således större än andelen kvinnor som har fått ett avslagsbeslut (19 procent). 14 Med antal beviljade ansökningar avses de ansökningar som genererat ett beslut med startdatum under den angivna perioden. 15 Arbetsförmedlingens återrapportering, Yrkesintroduktionsanställningar, den 1 augusti 2014. Sida: 14 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Tabell 1. Antal beviljade och ej beviljade ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelat per kön under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Ansökningar Antal Kvinnor Män Total Beviljade 290 612 902 Ej beviljade 18 77 95 Total 308 689 997 Källa: Arbetsförmedlingens datalager (beviljade) samt manuell hantering (avslag). Av de beviljade besluten om stöd för yrkesintroduktionsanställningar avser 833 beslut, motsvarande 92 procent, inrikes födda och 69 beslut, motsvarande 8 procent, utrikes födda, i enlighet med tabell 2 nedan. Motsvarande fördelning avseende ungdomar i åldern 18-24 som var anställda på ett Nystartsjobb i december 2014 var tydligt jämnare i jämförelse: 64 procent inrikes födda och 36 procent utrikes födda. 16 Den ojämna fördelningen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar till inrikes respektive utrikes födda har uppmärksammats av Arbetsförmedlingen och kommer att lyftas med berörda parter, se del 6.1.1, Externa utmaningar. Tabell 2. Antal beviljade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelat per inrikes och utrikes födda under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Ansökningar Inrikes födda Antal beviljade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar Källa: Arbetsförmedlingens datalager. 833 Antal Utrikes födda 69 Total 902 Arbetsförmedlingen har vidare uppmärksammat att störst antal yrkesintroduktionsanställningar förekommer inom privat sektor (87 procent), i enlighet med tabell 3 nedan. Detta kan till delar förklaras med att Volvo har anställt ett större antal personer på yrkesintroduktionsanställningar under hösten 2014, se del 3.2.1 Totala antalet ansökningar per avtalsområde. En annan förklaring är samarbetet med ett större antal företag inom branscher som har visat intresse för att ta emot och introducera yngre arbetskraft. Arbetsförmedlingens bedömning är att det är troligt att det finns 16 Arbetsförmedlingens datalager, månadsstatistik, kvarstående i december 2014. Totalt antal personer (18-24 år) med Nystartsjobb i december 2014: 4 360, varav 2 798 inrikes födda och 1 562 utrikes födda. Sida: 15 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar utvecklingspotential inom offentlig sektor vad gäller användningen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Tabell 3. Antal beviljade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelat per sektor under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Ansökningar Offentlig sektor Antal beviljade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar Källa: Arbetsförmedlingens datalager. Antal Privat sektor 114 788 Total 902 3.2 Ansökningar per avtalsområde 3.2.1 Totala antalet ansökningar per avtalsområde Det totala antalet ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar uppgår till totalt 997 och fördelar sig på olika avtalsområden, i enlighet med tabell 4 nedan. Inom ett antal avtalsområden har avtal om yrkesintroduktion tecknats, men arbetsgivaren har ännu inte ansökt om, eller beviljats stöd för, yrkesintroduktionsanställningar. Samtliga 36 branschspecifika avtal redovisas i bilaga 1. Flest ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställning förekommer inom avtalsområdena Teknikarbetsgivarna/IF Metall, Elektriska Installatörsorganisationen/Elektrikerförbundet samt SKL/Svenska Kommunalarbetareförbundet. Det större antalet beviljade beslut inom IF Metalls avtalsområden kan förklaras med att yrkesintroduktionsavtal har existerat inom aktuella avtalsområden sedan november 201017 samt att man inom branscherna har haft utvecklade system för introduktion, handledning och utbildning av ungdomar utifrån efterfrågan på arbetskraft. Det stora antalet nytillkomna beslut inom IF Metalls avtal härrör till det så kallade Volvosteget med närmare 400 nya beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar som fattades i november 2014 på ett antal orter i landet. Ett större antal beviljade beslut inom Elektrikerförbundets område beror troligen på ett upparbetat lärlingssystem inom branschen. Arbetsförmedlingens erfarenhet är vidare att Teknikföretagen (2010). Avtal om yrkesintroduktion med IF Metall. I Information – Teknikföretagens service till medlemsföretagen, nr. 10/2010. Stockholm: Teknikföretagen. http://www.teknikforetagen.se/Documents/Arbetsratt/Information_10_2010.pdf. Hämtat den 30 april 2014. 17 Sida: 16 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar det inom avtalsområdet ofta finns en etablerad utbildningsplan för unga och en vana vid att ta emot och handleda lärlingar. En trolig förklaring till det större antalet ansökningar inom Svenska Kommunalarbetareförbundets avtalsområde är att SKL redan 2013 genomförde informationskampanjer för arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar, bland annat 22 partsgemensamma konferenser, samt det faktum att kommuner i sig är stora organisationer med goda möjligheter till spridning av information. Tabell 4. Totala antalet ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelade per avtalsområde och kön under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Avtalsområde FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND Almega Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) Almega Tjänsteförbunden (Serviceentreprenad) Almega Tjänsteförbunden (Specialserviceföretag) Fastigo GS-FACKET FÖR SKOGS-, TRÄ- OCH GRAFISK BRANSCH Föreningen Sveriges Skogsindustrier (Sågverksindustrin) Grafiska Företagens Förbund (Förpackningsavtalet) Grafiska Företagens Förbund (Infomediaavtalet) Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA) Trä- och möbelföretagen (Stoppmöbelindustrin) Trä- och möbelföretagen (Träindustrin) Antal ansökningar Kvinnor Män Total 1 7 8 4 6 10 1 2 3 0 1 1 0 4 4 0 4 4 2 2 4 0 1 1 0 1 1 2 4 6 9 7 16 0 1 1 0 2 2 2 4 6 HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Svensk Handel IF METALL Byggnadsämnesförbundet och Buteljglasindustrin (BÄF) Gruvornas Arbetsgivareförbund Industri- och kemigruppen (Allokemisk industri) Sida: 17 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Industri- och kemigruppen (Gemensamma metallavtalet) Industri- och kemigruppen (Glasindustrin) Industri- och kemigruppen (Kemiska Fabriker) Industri- och kemigruppen (Nordic Sugar) Industri- och kemigruppen (Stenindustrin) Stål och Metall Arbetsgivareförbundet SVEMEK Sveriges Textil- och Modeföretag (TEKO) Teknikarbetsgivarna 1 37 38 1 1 2 0 2 2 0 2 2 0 4 4 0 3 3 0 10 10 1 0 1 183 286 469 7 226 233 4 2 6 0 1 1 75 37 112 3 0 3 12 32 44 308 689 997 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET Elektriska Installatörsorganisationen SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET Fastigo KFS, VA-branschen Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta BAL13 Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta BUI13 AVTAL SAKNAS Total Källa: Arbetsförmedlingens datalager (beviljade beslut) samt Arbetsförmedlingens manuella dokumentation (avslagsbeslut). 3.2.2 Beviljade ansökningar per avtalsområde De 902 beviljade ansökningarna under 2014 fördelar sig på 28 avtalsområden, i enlighet med tabell 5 nedan. I likhet med det totala antalet ansökningar så dominerar, bland de beviljade besluten om yrkesintroduktionsanställningar, avtalsområdena Teknikarbetsgivarna/IF Metall, Elektriska Installatörsorganisationen /Elektrikerförbundet samt SKL/Svenska Kommunalarbetareförbundet. Resultaten inom dessa avtalsområden skiljer sig tydligt från övriga avtalsområden där antalet ansökningar är mer blygsamt. Sida: 18 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Antalet beviljade beslut som avser kvinnor dominerar tydligt avseende ansökningar inom Svenska Kommunalarbetareförbundets avtalsområde, till skillnad från beviljade ansökningar inom de flesta andra avtalsområden där den större andelen avser män. Den främsta förklaringen till detta är den övervägande andelen kvinnor verksamma inom kommunal sektor.18 Även inom Svensk Handel överväger andelen kvinnor som har fått en yrkesintroduktionsanställning, även om diskrepansen i relation till andelen män med sådan anställning här är mer blygsam. Tabell 5. Antal beviljade ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelade per avtalsområde och kön under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Avtalsområde Antal ansökningar Kvinnor Män Total 1 7 8 2 4 6 1 2 3 0 1 1 0 4 4 0 4 4 2 2 4 0 1 1 0 1 1 2 4 6 8 7 15 0 1 1 0 2 2 FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND Almega Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) Almega Tjänsteförbunden (Serviceentreprenad) Almega Tjänsteförbunden (Specialserviceföretag) Fastigo GS-FACKET FÖR SKOGS-, TRÄ- OCH GRAFISK BRANSCH Föreningen Sveriges Skogsindustrier Grafiska Företagens Förbund (Förpackningsavtalet) Grafiska Företagens Förbund (Infomediaavtalet) Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA) Trä- och möbelföretagen (Stoppmöbelindustrin) Trä- och möbelföretagen (Träindustrin) HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Svensk Handel IF METALL Byggnadsämnesförbundet och Buteljglasindustrin (BÄF) Gruvornas arbetsgivareförbund 18 I kommuner utgör kvinnor omkring 80 procent av de sysselsatta. Den offentliga sektorn i korthet – utvecklingen 2012 (2013/80-5), Statskontoret, 2013. Sida: 19 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Industri- och kemigruppen (Allokemisk industri) Industri- och kemigruppen (Gemensamma metallavtalet) Industri- och kemigruppen (Glasindustrin) Industri- och kemigruppen (Kemiska Fabriker) Industri- och kemigruppen (Nordic Sugar) Industri- och kemigruppen (Stenindustrin) Stål och Metall Arbetsgivareförbundet SVEMEK Sveriges Textil- och Modeföretag (TEKO) Teknikarbetsgivarna 2 4 6 1 29 30 1 1 2 0 2 2 0 2 2 0 4 4 0 3 3 0 10 10 1 0 1 183 286 469 5 192 197 4 2 6 0 1 1 74 36 110 3 0 3 290 612 902 SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET Elektriska Installatörsorganisationen SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET Fastigo KFS, VA-branschen Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta BAL13 Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta BUI13 Total Källa: Arbetsförmedlingens datalager. 3.2.3 Ej beviljade ansökningar per avtalsområde Av sammantaget 997 ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, som har inkommit till Arbetsförmedlingen under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31, har 95 avslagits. De 95 ej beviljade ansökningarna är fördelade mellan fem olika avtalsområden, i enlighet med tabell 6 nedan. Avslagen avser 18 kvinnor, motsvarande 19 procent, och 77 män, motsvarande 81 procent. Sida: 20 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Tabell 6. Antal ej beviljade ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar per avtalsområde och kön under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Avtalsområde Antal avslag Kvinnor Män Total 2 2 4 1 0 1 0 8 8 2 34 36 1 1 2 12 32 44 18 77 95 FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND Almega Tjänsteförbunden (Serviceentreprenad) HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Svensk Handel IF METALL Industri- och kemigruppen (Gemensamma metallavtalet) SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET Elektriska Installatörsorganisationen SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta BAL13 AVTAL SAKNAS Total Källa: Arbetsförmedlingens manuella avslagshantering. 3.2.4 Huvudsakliga grunder för avslag för ej beviljade ansökningar Som framgår av tabell 7 nedan är den främsta avslagsorsaken att det saknas kollektiv/hängavtal och/eller avtal om yrkesintroduktion inom den bransch där arbetsgivaren är verksam. En annan ofta förekommande avslagsorsak är att ungdomen redan är anställd hos arbetsgivaren vid ansökningstillfället. Detta har främst förekommit inom Svenska Elektrikerförbundet/Elektriska Installatörsorganisationen. Sida: 21 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Tabell 7. Ej beviljade ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar fördelade efter avslagsorsak under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Avslagsorsak Kollektiv-/hängavtal saknas Redan anställd hos arbetsgivaren vid ansökningstillfället Utbildningsplan saknas Sökande har redan relevant utbildning och erfarenhet Sökande uppfyller inte kraven Total Antal avslag Kvinnor Män Total 12 37 49 5 34 39 0 3 3 0 2 2 1 1 2 18 77 95 Källa: Arbetsförmedlingens manuella hantering. 3.3. Andel beviljade beslut som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen Av sammantaget 902 beviljade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar avsåg 475 personer, eller 53 procent, arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen. Detta är en mindre ökning, från 52 procent, sedan föregående återrapport i augusti 2014. Av de beviljade beslut som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen var 154 kvinnor, motsvarande 32 procent, och 321 män, motsvarande 68 procent. Könsfördelningen inom gruppen arbetslösa som fått en yrkesintroduktionsanställning skiljer sig således inte från den totala gruppen unga som fått sådan anställning. Fördelning per avtalsområde avseende beviljade beslut som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, redovisas i tabell 8 nedan. Sida: 22 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Tabell 8. Antal beviljade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar som avsett arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelade per avtalsområde och kön under perioden 2014-01-15 – 2014-12-31. Antal beviljade beslut som Avtalsområde avsett arbetslösa Kvinnor Män Total FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND Almega tjänsteförbund (Fastighetsarbetsgivarna) Almega tjänsteförbund (Serviceentreprenad) Almega tjänsteförbund (Specialservice) GS-FACKET FÖR SKOGS-, TRÄ- OCH GRAFISK BRANSCH Föreningen Sveriges Skogsindustrier Grafiska Företagens Förbund (Förpackningsavtalet) Grafiska Företagens Förbund (Infomediaavtalet) Skogs- och lantarbetsgivareförbundet 0 5 5 2 2 4 1 1 2 0 1 1 0 2 2 1 2 3 0 1 1 5 1 6 0 1 1 0 3 3 1 22 23 1 1 2 0 2 2 0 2 2 0 1 1 0 4 4 97 175 272 0 2 2 HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND Svensk Handel IF METALL Byggnadsämnesförbundet och Buteljglasindustrin (BÄF) Industri- och kemigruppen (Allokemisk industri) Industri- och kemigruppen (Gemensamma metallavtalet) Industri- och kemigruppen (Glasindustrin) Industri- och kemigruppen (Nordic Sugar) Industri- och kemigruppen (Stenindustrin) Stål- och Metall Arbetsgivareförbundet SVEMEK Teknikarbetsgivarna Trä- och möbelföretagen TMF (Träindustrin) SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET Sida: 23 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Elektriska Installatörsorganisationen 2 68 70 0 1 1 0 1 1 44 23 67 154 321 475 SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET Fastigo KFS, VA-branschen Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta BAL13 Total Källa: Arbetsförmedlingens datalager. 4. Informations- och utbildningsinsatser Arbetsförmedlingen har under 2014 genomfört ett antal externa och interna informations- och utbildningsinsatser för att öka antalet yrkesintroduktionsanställningar. 4.1 Externa insatser 4.1.1 Stöd till arbetsgivare och parter På Arbetsförmedlingens externa webbsida erbjuds sedan hösten 2014 en särskild sida riktad till arbetsgivare om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. På detta sätt erbjuds ett samlat stöd till arbetsgivare och parter som på sidan kan ta del av bland annat faktablad, ansökningsblanketter och frågor och svar om anställningsformen. Arbetsförmedlingen har utvecklat ett särskilt webbstöd som möjliggör för arbetsgivare att omedelbart beräkna stödnivåer. Arbetsgivare har också möjlighet att direkt få svar på om villkoren är uppfyllda för ett bifall. Webbstödet ska göra det enkelt för både arbetsgivare och arbetsförmedlare att säkerställa att ansökan uppfyller förordningens krav och överensstämmer med yrkesintroduktionsavtalet för den aktuella branschen. 4.1.2 Extern information Arbetsförmedlingen genomförde under implementeringsarbetet ett antal informationsmöten med bland andra Fastighetsanställdas förbund, IF Metall och SKL/Svenska Kommunalarbetareförbundet och har deltagit på bland annat SKL/Kommunalmässan i Uppsala. Arbetsförmedlingen har uppmärksammat att det finns ett fortsatt behov av informationsinsatser riktade till arbetsgivare och parter. Arbetsförmedlingen informerar kontinuerligt om stödet inom ramen för det ordinarie arbetsgivararbetet och har vidare, Sida: 24 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar under hösten 2014, erbjudit arbetsgivare möjligheten att delta i chattillfällen om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Parterna bjuder regelbundet in Arbetsförmedlingen att närvara vid informationsmöten som anordnas för arbetsgivare, runt om i landet. Vid dessa möten har Arbetsförmedlingen informerat om vilket stöd som kan erbjudas arbetsgivare vid en eventuell rekrytering. Kontakter med branscher, arbetsgivarorganisationer, enskilda arbetsgivare och fackförbund upprätthålls också av Arbetsförmedlingens nationella och regionala branschstrateger. Arbetsförmedlingen informerar, genom det ordinarie förmedlingsarbetet, kontinuerligt unga arbetssökande om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Vidare har Arbetsförmedlingen under 2014 tagit fram information riktad till arbetssökande, i form av faktablad, filmer och chattillfällen. 4.1.3 Samverkan och samordning Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har bjudits in till samverkan och delaktighet i uppbyggnaden av stöd för yrkesintroduktionsanställningar och under 2014 har kontinuerlig dialog med parterna ägt rum. Vid utformningen av faktablad för arbetsgivare och arbetssökande har Arbetsförmedlingen tagit hänsyn till de synpunkter som har inkommit från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Regeringen beslutade i april 2014 om inrättandet av en Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar (Dir. 2014:51).19 Delegationen har antagit namnet Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA).20 Delegationen består av representanter från partsorganisationer som har tecknat yrkesintroduktionsavtal och biträds av ett sekretariat. Delegationens uppdrag är att stödja arbetsmarknadens parters arbete när det gäller att utveckla hållbara strukturer för lärande på arbetsplatserna. Delegationen ska bland annat 19 20 samla och sprida information om hur ett väl strukturerat och relevant lärande på arbetsplatser kan utformas hjälpa partsorganisationer med att utveckla stöd för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar stimulera regional samverkan och kunskapsöverföring mellan branscher för att utveckla lärandet på arbetsplatser Kommittédirektiv, beslut taget den 3 april 2014, Utbildningsdepartementet. http://www.sou.gov.se/sb/d/18770 (U 2014:07). Hämtat den 10 december 2014. Sida: 25 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar följa och analysera hur förutsättningarna för lärande vid yrkesintroduktionsanställningarna utvecklas och lämna förslag till regeringen på åtgärder för hur lärandet kan utvecklas. Arbetsförmedlingen har under 2014 deltagit vid samtliga av delegationens sammankomster och bistår kontinuerligt med information samt bidrar veckovis med statistiskt underlag till delegationens sekretariat. Delegationen ska, den 1 april varje år, redovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget kommer att slutredovisas den 1 november 2018. 4.2 Interna insatser 4.2.1 Information och utbildning Handläggningen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar ställer höga krav på att arbetsförmedlaren har god kännedom om centrala kollektivavtal och avtal om yrkesintroduktion samt kunskap om bland annat förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsförmedlingen verkar därför för att säkerställa att alla interna frågor som uppstår om anställningsformen besvaras snabbt och korrekt. Utbildningstillfällen om yrkesintroduktionsanställningar har erbjudits kontinuerligt till arbetsförmedlare och chefer vid Arbetsförmedlingen under 2014. Fortsatta och fördjupade utbildningar är planerade att äga rum efter behov under 2015, för att ytterligare höja kvaliteten på handläggningen. 5. Uppföljning och utvärdering Arbetsförmedlingen följer kontinuerligt upp beviljade och ej beviljade ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar genom Arbetsförmedlingens ordinarie uppföljningssystem samt genom manuell avslagshantering. Arbetsförmedlingen ska vidare enligt regleringsbrevet, där så är möjligt, bistå de myndigheter som har fått i uppdrag av regeringen att följa upp stödet för yrkesintroduktionsanställningar med den information och statistik som dessa efterfrågar. Myndigheter som av regeringen har fått ett särskilt utvärderingsansvar för uppföljningen av yrkesintroduktionsanställningar är Statskontoret21, Konjunkturinstitutet22, 21 22 Beslut A2014/558/A Beslut A2014/559/A Sida: 26 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Konkurrensverket23 och IFAU24. Arbetsförmedlingen har under året deltagit i de möten som Samverkansgruppen för utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar ansvarat för. I och med lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), avseende möjligheten att lämna ut uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål, kan Statskontoret utvärdera stöd för yrkesintroduktionsanställningar genom att ta del av ansökningar och beslut.25 Arbetsförmedlingen håller kontinuerlig kontakt med Statskontoret och tillhandahåller veckovis statistik avseende ansökningar om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, antal beviljade beslut och avslag samt avtalsområden. Den 1 december inkom Statskontoret till regeringen med en muntlig utvärdering, i enlighet med Uppdrag till Statskontoret avseende utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar (A2014/558/A). Inför den andra utvärderingen har Arbetsförmedlingen och Statskontoret i samråd gjort ett urval av ansökningshandlingarna avseende stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Statskontoret har fått följande underlag för granskning och utvärdering, vad gäller ansökningshandlingar och avslag som har inkommit till Arbetsförmedlingen sedan föregående granskning: Samtliga ansökningshandlingar inom SKL/Kommunals avtalsområden, från ett av Arbetsförmedlingens marknadsområden. Samtliga ansökningshandlingar inom IF Metalls samtliga avtalsområden, från hela landet. Samtliga avslag. Därutöver har Statskontoret gjort djupintervjuer med ansvariga och samordnare för stöd för yrkesintroduktionsanställningar vid Arbetsförmedlingen. Statskontoret kommer, enligt uppdrag, att lämna en delrapport till regeringen den 1 oktober 2015. Beslut A2014/560/A Beslut A2014/561/A 25 SFS 2014:415.”Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.” Utfärdat den 28 maj 2014. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2014. 23 24 Sida: 27 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 6. Diskussion Arbetsförmedlingens samlade erfarenheter från det första året med uppbyggnaden av stöd för yrkesintroduktionsanställningar har genererat en rad lärdomar, definierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Aktuella utvecklingsområden ligger till grund för det kommande arbetet med stöd för yrkesintroduktionsanställningar. De samlade erfarenheterna presenteras i denna del. 6.1 Externa utmaningar och framgångsfaktorer 6.1.1 Externa utmaningar Att initiera nya insatser och anställningsformer är en komplex process som tar tid. Det tar tid att skapa strukturer för implementering, samordning och kommunikation om nya regelverk och ansökningsprocedurer. Därtill kommer tekniska stöd som behöver skapas eller uppdateras. År 2014 var det första året med stöd för yrkesintroduktionsanställningar och, med uppgifter inkomna från arbetsgivare och parter, har bland annat följande utvecklingsområden identifierats: Parterna har i dialog med Arbetsförmedlingen uttryckt att det är naturligt att det tar tid för arbetsgivarna att hitta former för hur de ska ta emot de unga samt utbilda handledare och finna lämpliga arbetsuppgifter. Vid delegationens sammanträden har dialog förts om bland annat o o o o o o hur arbetsgivarnas behov av stöd ska tillgodoses hur handledningens kvalitet ska säkras hur arbetsgivarna ska hitta former för utbildning av hög kvalitet hur främjandemedel ska användas hur samarbetet mellan arbetsgivare ska främjas samt hur arbetsgivarna ska införliva yrkesintroduktionsanställningar som en naturlig del i verksamheten. Stöd för yrkesintroduktionsanställningar är bara en av flera insatser som kan ge en potentiell arbetsgivare stöd vid en anställning. Om arbetsgivaren upplever anställningsformens regelverk som komplex är det möjligt att denne väljer bort stöd för yrkesintroduktionsanställningar till förmån för anställningsformer som uppfattas som enklare, exempelvis Nystartsjobb. Konkurrenssituationen mellan stödformerna har uppmärksammats av bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ett brev ställt till Arbetsförmedlingen: ”Det finns många konkurrerande anställningsformer, vilket kan skapa en förvirring och en Sida: 28 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 26 ’utmattning’ hos arbetsgivarna.”26 Man lyfter också hur utbildnings- och introduktionsdelen kan uppfattas som krävande för arbetsgivaren och menar att det ekonomiska stödet för handledning är otillräckligt. Arbetsförmedlingen vill i detta sammanhang lyfta det pilotprojekt som har kommunicerats av Delegationen för arbetsplatslärande inom yrkesintroduktionsanställningar (YA). Projektet består i att tre regionala ”YA-stödjare” ska kunna stödja arbetsgivare vid yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsförmedlingen ser mycket positivt på en sådan möjlighet. Arbetsförmedlingen har vidare mottagit synpunkter från SKL om att det kan vara särskilt svårt för mindre kommuner där det råder resursbrist att säkra utbildnings- och introduktionsinsatser, garantera handledarkompetensen och administrera stödformen.27 Som möjlig lösning har föreslagits att det behövs samordnande resurser som driver arbetet med yrkesintroduktionsanställningar på lokal eller regional nivå. Arbetsförmedlingen ser positivt på lokala och regionala samordningsinsatser. Ett utvecklingsområde är hur antalet yrkesintroduktionsanställningar ska öka inom traditionellt kvinnodominerade branscher, för att motverka den i dag sneda könsfördelningen. Ett identifierat hinder är att kommunerna, som är centrala arbetsgivare för att nå kvinnodominerade branscher, täcker upp sina rekryteringsbehov med tim- och visstidsanställningar inom flera branscher. I Kommunals rapport från 2014 presenteras data som visar på att såväl antalet som andelen visstidsanställda har ökat de senaste åren.28 Genom kontinuerlig dialog med aktuella branscher och samverkansparter kommer Arbetsförmedlingen även fortsättningsvis att föra diskussionen om möjliga åtgärder. Vidare har den ojämna stödtilldelningen avseende utrikes födda uppmärksammats av Arbetsförmedlingen och kommer att lyftas med berörda parter, liksom den eventuella möjligheten att öka intresset för yrkesintroduktionsanställningar inom offentlig sektor. Av betydelse för antalet fattade beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar är givetvis också konjunkturläget som direkt påverkar arbetsgivarnas vilja till rekrytering. Till Arbetsförmedlingen inkomna synpunkter från SKL, Hinder för anställningar på yrkesintroduktionsavtal, formulerat i e-post av representanter för föreningen Vård- och omsorgscollege, Kommunal och SKL, den 12 december 2014. 27 Ibid. 28 År 2008 var 25 procent av de anställda inom Kommunals organisationsområde i kommunsektorn visstidsanställda. År 2013 var motsvarande siffra 31 procent. http://www.kommunal.se/PageFiles/177887/%c3%84r%20det%20h%c3%a4r%20OK.pdf Hämtat den 1 december 2014. Sida: 29 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 6.1.2 Externa framgångsfaktorer Arbetsförmedlingen har haft flera goda samarbeten med arbetsgivare och fackförbund under 2014. Ett samarbete som kan lyftas som ett gott exempel är det så kallade Volvosteget där sammantaget omkring 400 yrkesintroduktionsanställningar kommit till stånd vid Volvos elva fabriker runt om i landet. Till framgångsfaktorerna kan nämnas den struktur för samordning och stödhantering som skapats vid såväl Volvo som Arbetsförmedlingen på nationell, regional och lokal nivå: Arbetsgivaren avsatte personella och ekonomiska resurser i arbetet med implementeringen av stödet och introduktionen av nya medarbetare. Arbetsgivaren utsåg en nationell projektledare och lokala kontaktpersoner vid samtliga av sina anläggningar. Arbetsförmedlingen utsåg en samordnare och kundansvarig på nationell nivå med ansvar för det övergripande samarbetet med arbetsgivaren. Utsedda arbetsförmedlare på lokal nivå, med särskilt ansvar för det aktuella samarbetet, utsågs. Förankring med fackförbund på lokal och nationell nivå skedde genom hela processen. Värt att notera i detta sammanhang är att Arbetsförmedlingen, i uppföljningen även av vissa andra stöd och insatser, har erfarit att arbetsgivarens interna samordningsförmåga är en nyckelfaktor för att uppnå goda resultat. Utsedda samordnare ökar möjligheterna till en kontinuerlig och effektiv kommunikation och uppföljning vilket också är gynnsamt i dialogen med Arbetsförmedlingen. Till ytterligare framgångsfaktorer hör även den givna: att arbetsgivaren har ett rekryteringsbehov på kort eller lång sikt och ser behov av kompetensförsörjning. 6.2 Interna utmaningar och framgångsfaktorer 6.2.1 Interna utmaningar Arbetsförmedlingen har löpande under 2014 hanterat interna synpunkter och frågor om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Sedan starten i januari 2014 har i genomsnitt ett 50-tal frågor om stöd till yrkesintroduktionsanställningar månatligen inkommit till Arbetsförmedlingens interna stödfunktion, Arbetsförmedlingen Rådgivning.29 Nedanstående punkter utgör Arbetsförmedlingens identifierade interna utmaningar i arbetet med stöd för yrkesintroduktionsanställningar: 29 Av totalt 566 frågor om yrkesintroduktionsanställningar handlade 25 procent om kollektivavtal/branschavtal. Sammanställning av ärenden om yrkesintroduktionsanställning inkomna till Af Rådgivning t.o.m. 141130, intern uppföljning. Sida: 30 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Handläggningen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar ställer höga krav på arbetsförmedlarens förmåga att tolka aktuell förordning och gällande avtalsregler. För att en arbetsgivare ska kunna få stödet måste kraven vara uppfyllda både i förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar samt i kollektivavtalet. Villkoren i förordningen överensstämmer inte alltid med kraven i kollektivavtalen vilket kan försvåra bedömningen.30 Ett exempel på en svårighet som har uppmärksammats, av såväl arbetsförmedlare som arbetsgivare, är tolkningen av begreppet ”relevant yrkeserfarenhet”.31 Arbetsförmedlingen har utvecklat handläggarstödet för yrkesintroduktionsanställningar och dialog med arbetsgivare och parter sker kontinuerligt. En synpunkt som har inkommit från arbetsgivarhåll rör villkoret i 5 § förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, enligt vilket ungdomen inte redan får vara anställd hos arbetsgivaren.32 Ett antal arbetsgivare har lyft att det borde vara möjligt att anställa personer som har haft en kortare anställning på arbetsplatsen, och önskar en ändring i förordningen i detta avseende. 6.2.2 Interna framgångsfaktorer 30 I samband med ändring i förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, som trädde i kraft den 1 augusti 2014, förberedde Arbetsförmedlingen nödvändiga åtgärder vilket gav positiva resultat i form av ökad kunskap om stödet och hanteringen av detsamma. Då handläggningen av stöd för yrkesintroduktionsanställningar är komplex har Arbetsförmedlingen observerat flera positiva effekter med att ha en utsedd person med samordnande funktion vid det lokala arbetsförmedlingskontoret. Av förordningen framgår det exempelvis att stöd får lämnas om den som anställs är mellan 15 och 24 år. Enligt Handels kollektivavtal måste anställningen ingås innan personen fyller 21 år. 31 3 § förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. 32 5 § förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Den arbetstagare som ansökan avser får inte redan vara anställd hos arbetsgivaren, om inte 1. anställningen innebär andra arbetsuppgifter på ett annat kollektivavtalsområde än de arbetsuppgifter som omfattas av yrkesintroduktionsanställningen, eller 2. anställningen avser arbete vid sidan av gymnasiestudier på heltid. Sida: 31 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 6.3 Planerade åtgärder Sammantaget anger ovanstående punkter naturligt riktningen för Arbetsförmedlingens kommande utvecklingsarbete med stöd för yrkesintroduktionsanställningar. 6.3.1 Information om stöd för yrkesintroduktionsanställningar Arbetsförmedlingen kommer även fortsatt att fokusera på intern och extern kommunikation om stödet för att öka intresset för, och kunskapen om, detsamma: Den interna vidareutbildningen kommer att genomföras kontinuerlig under 2015. Fortsatt dialog med bland andra parterna, Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA), Statskontorets referensgrupp och Samverkansgruppen för utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar, kommer att prioriteras. Då flera branschorganisationer har efterfrågat stöd i möjligheten att sprida information om yrkesintroduktionsanställningar till unga, planerar Arbetsförmedlingen att utforma ett särskilt informationsmaterial för detta ändamål. Arbetsförmedlingen kommer, i samråd med parterna, att ta fram ett sådant material under det första kvartalet 2015. Lokala, regionala och nationella samordningsinitiativ kommer att uppmuntras för att öka tillkomsten, och underlätta hanteringen, av nya platser samt öka möjligheterna till en långsiktigt hållbar implementering av yrkesintroduktionsanställningar hos arbetsgivare. 6.3.2 Ett effektiviserat systemstöd Arbetsförmedlingen har identifierat ett behov av att ytterligare effektivisera systemstödet för yrkesintroduktionsanställningar för att underlätta för arbetsgivare, arbetsförmedlare och arbetssökande. En förstudie om utvecklingen av systemstödet kommer att genomföras under det första halvåret 2015. Väntade effekter av ett utvecklat systemstöd är bland annat följande: Arbetsgivare skulle på ett enklare sätt kunna ansöka om stöd för yrkesintroduktionsanställningar digitalt via Arbetsförmedlingens webbplats. Det skulle bli möjligt att publicera de lediga platserna på Arbetsförmedlingens webbplats. En mer effektiv handläggning av stödet, med en tidig återkoppling till arbetsgivare, samt möjligheten för arbetsgivare att hitta arbetsökande via Arbetsförmedlingens webbsida, väntas effektivisera matchningen och förkorta vakanstiderna. Sammantaget kan en förenklad och mer effektiv utlysnings- och ansökningsprocess väntas leda till ökade volymer av beslut om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Sida: 32 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Bilaga 1. Branschspecifika avtal för yrkesintroduktionsanställningar Tabell bilaga 1. Branschspecifika avtal för yrkesintroduktionsanställningar. Avser perioden 2014-01-15 -2014-12-31. Avtalsområde FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 1. Almega tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) 2. Almega tjänsteförbunden (Serviceentreprenad) 3. Almega tjänsteförbunden (Specialserviceföretag) 4. 5. Fastigo KFO GS-FACKET FÖR SKOGS-, TRÄ- OCH GRAFISK BRANSCH 6. Föreningen Sveriges Skogsindustrier (Sågverksindustrin) 7. Grafiska företagens förbund (Förpackningsavtalet) 8. Grafiska företagens förbund (Infomediaavtalet) 9. Skogs- och lantarbetsgivareförbundet (SLA) 10. Trä- och möbelföretagen (Stoppmöbelindustrin) 11. Trä- och möbelföretagen (Träindustrin) HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 12. Svensk Handel IF METALL 13. Byggnadsämnesförbundet och Buteljglasindustrin (BÄF) Sida: 33 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 14. Gruvornas arbetsgivareförbund 15. Industri- och kemigruppen (Allokemi) 16. Industri- och kemigruppen (Explosivämnesindustri) 17. Industri- och kemigruppen (Gemensamma Metallavtalet) 18. Industri- och kemigruppen (Glasindustrin) 19. Industri- och kemigruppen (Kemiska Fabriker) 20. Industri- och kemigruppen (Läder- och sportartikelindustrin) 21. Industri- och kemigruppen (Nordic Sugar) 22. Industri- och kemigruppen (Oljeraffinaderier) 23. Industri- och kemigruppen (Stenindustrin) 24. Industri- och kemigruppen (Tvättindustrin/Textilservice) 25. Industri- och kemigruppen (Återvinningsföretag) 26. Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 27. 28. 29. SVEMEK Sveriges Textil- och Modeföretag (TEKO) Teknikarbetsgivarna SEKO 30. Energibranschen SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET 31. Elektriska Installatörsorganisationen SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET 32. 33. 34. Energibranschen Fastigo KFS, VA-branschen Sida: 34 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar 35. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta (BAL 13) 36. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta (BUI 13f) Källa: Arbetsförmedlingens datalager samt Arbetsförmedlingens manuella hantering. Sida: 35 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar Sida: 36 av 36 Yrkesintroduktionsanställningar
© Copyright 2025