Detaljplan dp 1804 miljökonsekvensbeskrivning
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV BADELUNDA-TIBBLE 3:15 M.FL. SAMRÅDSHANDLING 2015-08-05 Uppdrag: MKB för detaljplan för ridanläggning Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Badelunda-Tibble 3:15 m. fl. Status: Samrådshandling Datum: 2015-06-18 Medverkande Beställare: Västerås kommun Kontaktperson: Helena Hansson Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Johanna Öhman Handläggare: Maria Steinbach Lindgren Expert kulturmiljö: Johanna Alton Kvalitetsgranskare: Boel Larsson Tyréns AB Klostergatan 5 581 03 Linköping Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Samrådshandling 5 augusti 2015 Icke teknisk sammanfattning Västerås kommun har i flera års tid planerat för en flytt av Hamre ridcenter till en plats som är mer lämplig för utveckling av verksamheten. Efter att ha studerat 12 olika lokaliseringar har kommunen valt att ta fram en detaljplan för att förlägga ridanläggningen öster om Brandthovda idrottsplats (Figur 1). Planområdet ligger i nära anslutning till tätorten, i syfte att skapa god tillgänglighet till anläggningen och underlätta försörjning med infrastruktur och kollektivtrafik. Planområdet ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården, vilket ställer särskilda krav på anläggningens utformning. Under arbetet med detaljplanen har 3 alternativa utformningar arbetats fram, i syfte att se vilken utformning som skulle orsaka minst påverkan på riksintresset. Det alternativ som nu utgör planförslag bedömdes ha tillräckligt god funktion och ge minst negativa konsekvenser för riksintresset för kulturmiljö och för landskapsbilden. Miljökonsekvensbeskrivningens slutsats är att planförslaget är det som orsakar minst påverkan på riksintresset för kulturmiljö samt landskapsbilden, men att alternativen är likvärdiga gällande övriga aspekter. En rad förslag till åtgärder har tagits fram vilka skulle minska konsekvenserna ytterligare om de genomfördes. Planförslaget bedöms orsaka måttlig negativ konsekvens för landskapsbild och kulturmiljö, mycket beroende på att anläggninges storlek gör att den riskerar att dominera landskapet. Konsekvenserna för naturvärden bedöms bli små, då området som tas i anspråk inte hyser höga naturvärden och ridstig anläggs för att minimera ridning på Badelundaåsen. Konsekvenserna för boendemiljö bedöms bli små till måttligt negativa då risk för allergenspridning till Blåsbo och Brandhovda IP finns. Konsekvenser avseende naturresurser bedöms bli små negativa baserat på att jordbruksmark tas i anspråk, men små positiva då reningsåtgärder kan förbättra vattenkvaliteten i Hamrebäcken. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser avseende risk, till följd av anläggande av cykelbana och säkrare övergångar. De sociala aspekterna bedöms ge måttliga positiva konsekvenser baserat på att planförslaget bedöms ge ökad jämställdhet, integration, trygghet och säkerhet jämfört med dagens situation. Sammantaget bedöms planens genomförande ge upphov till måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljö oich landskapsbild och eventuellt boendemiljö/hälsa, men i övrigt små negativa till måttligt positiva konsekvenser. Figur 1. Planområdet (blått) ligger på stadens östra sida, på gränsen mellan stad och land. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 3(78) Innehållsförteckning 1Inledning.........................................................................................7 1.1 Bakgrund och syfte........................................................................ 7 1.2 Tidigare utredningar och beslut..................................................... 8 1.3Planeringsprocessen..................................................................... 8 2Avgränsning.................................................................................10 2.1 Behovsbedömning - avgränsning av miljöaspekter..................... 10 2.2 Avgränsning i tid.......................................................................... 12 2.3 Avgränsning i rum........................................................................ 12 3Metodik.........................................................................................13 3.1 Bedömning av berörda värden.................................................... 13 3.2 Utarbetande av skyddsåtgärder.................................................. 13 3.3 Bedömning av påverkans omfattning.......................................... 13 3.4 Konsekvensbedömning för respektive miljöaspekt..................... 13 3.5 Samlad bedömning..................................................................... 13 4Alternativ......................................................................................14 4.1Lokaliseringsalternativ................................................................. 14 4.2Huvudalternativet........................................................................ 18 4.3Utformningsalternativ.................................................................. 21 4.4Nollalternativ................................................................................ 24 5 Generella förutsättningar............................................................25 5.1 Planområdet och dess omgivningar............................................ 25 5.2Riksintressen............................................................................... 26 5.3 Gällande planer .......................................................................... 27 6Landskapsbild..............................................................................29 6.1 Förutsättningar landskapsbilden................................................. 29 6.2Skadeförebyggande åtgärder för landskapsbilden...................... 31 6.3 Påverkan på landskapsbild......................................................... 31 Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 4(78) 6.4 Konsekvensbedömning för landskapsbild .................................. 33 7Kulturmiljö....................................................................................34 7.1 Förutsättningar kulturmiljön......................................................... 34 7.2 Skadeförebyggande åtgärder för kulturmiljön............................. 39 7.3 Påverkan på kulturmiljö............................................................... 41 7.4 Konsekvensbedömning för kulturmiljön....................................... 43 8Naturmiljö.....................................................................................44 8.1 Förutsättningar naturmiljön.......................................................... 44 8.2 Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön.............................. 47 8.3 Påverkan på naturmiljön.............................................................. 47 8.4 Konsekvensbedömning för naturmiljön....................................... 49 9 Naturresurser och översvämningsrisk......................................50 9.1 Förutsättningar för naturresurser och översvämningsrisk........... 50 9.2 Skadeförebyggande åtgärder för naturresurser och översvämning 52 9.3 Påverkan på naturresurser och översvämningsrisk.................... 53 9.4 Konsekvensbedömning för naturresurser och översvämning..... 54 10Boendemiljö och människors hälsa...........................................55 10.1 Förutsättningar boendemiljö och hälsa....................................... 55 10.2 Skadeförebyggande åtgärder boendemiljö och hälsa................. 57 10.3Påverkan på boendemiljö och hälsa........................................... 58 10.4 Konsekvensbedömning för boendemiljö och hälsa..................... 60 11Risker............................................................................................62 11.1 Förutsättningar avseende risk..................................................... 62 11.2 Skadeförebyggande åtgärder avseende risk............................... 63 11.3Konsekvenser avseende risk...................................................... 65 12Social hållbarhet..........................................................................67 12.1 Förutsättningar för social hållbarhet............................................ 67 12.2 Skadeförebyggande åtgärder för social hållbarhet...................... 68 Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 5(78) 12.3 Påverkan på värden för social hållbarhet.................................... 68 12.4 Konsekvenser för social hållbarhet............................................. 71 13Samlad bedömning......................................................................72 13.1Miljökvalitetsnormer..................................................................... 72 13.2Miljömål....................................................................................... 72 13.3Nollalternativet............................................................................. 74 13.4 Samlad bedömning samtliga alternativ....................................... 75 14Fortsatt arbete..............................................................................76 14.1Uppföljning/kontrollprogram........................................................ 76 15Källor.............................................................................................77 Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 6(78) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syfte Förslaget till detaljplan syftar till att pröva möjligheten att anlägga en skola, Västerås ridgymnasium, samt en ridanläggning, Hamre ridskola, med tillhörande byggnader och utvändiga ytor vid Björkbacken (öster om Brandthovda IP och Tortunavägen). Syftet med ridanläggningen är att erbjuda ryttare en ändamålsenlig, tillgänglighetsanpassad och säker ridanläggning. Ridanläggningen dimensioneras för att rymma 90 hästar. Ny bebyggelse ska ges en placering och gestaltning som är förenlig med de höga kulturmiljövärdena i området. Detta regleras genom bestämmelser på plankartan samt i gestaltningsriktlinjer i planbeskrivningen. Detaljplanen omfattar också en ny gång- och cykelväg från Bjurhovdagatan i norr fram till Tortunavägen i sydost. Bakgrund Nuvarande lokalisering av Hamre Ridcenter ligger ca 3,5 km söder om den planerade nya lokaliseringen. På Hamre ridcenter bedrivs i dag två verksamheter, Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. Det är dessa verksamheter som ges möjlighet att inrymmas i en ny anläggning. Antalet aktiva elever uppgår sammanlagt till nära 600, antalet hästar till ca 80. Verksamheten pågår dagar, kvällar och helger. Motiven till en flytt av Hamre ridcenter är flera: • • • Nuvarande anläggning är i stort behov av upprustning, anpassning och utvidgning av de befintliga stallarna. Under 2007 startade Västerås ridgymnasium sin verksamhet på Hamre ridcenter. Detta kräver extra utrymmen för undervisningslokaler och stallplatser, något som är svårt att få plats med på nuvarande yta. Visst renoveringsbehov finns, men anläggningen behöver även byggas om på grund av nya bestämmelser kring uppstallning av hästar och gödselhantering. Ridcentrets närhet till befintlig sammanhållen bebyggelse gör utveckling av anläggningen olämplig med nuvarande lokalisering. Anläggningen är i dagsläget lokaliserad i ett för staden intressant område för exploatering med dess närhet till centrum och Mälaren. Området som finns till förfogande är begränsat och i några av hagarna förekommer fornlämningar som trampas sönder av hästarna. Alternativa lägen för lokalisering av hästverksamhet har bedömts i tidigare genomförd lokaliseringsutredning. Bedömningen är att området vid Björkbacken är den sammantaget bästa platsen för ny lokalisering av Hamre Ridcenter. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 7(78) 1.2 Tidigare utredningar och beslut Lokaliseringsutredning 2008 genomförde Fastighetskontoret en lokaliseringsutredning i syfte att hitta ny placering för Hamre ridcenter. 11 olika lokaliseringar utvärderades och kommunen beslutade gå vidare med en lokalisering vid Badelundaåsen. Läs mer i avsnitt 4 Alternativ. Fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen 2013 antogs den fördjupade översiktsplanen Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, vilken omfattar anläggandet av en ridanläggning. I samband med upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen för planen utreddes fyra lokaliseringsalternativ. Kommunen valde att gå vidare med huvudalternativet, att förlägga ridanläggningen inom de fastigheter som den aktuella detaljplanen omfattar. Underlag för detaljplan 2014 beslutade kommunen att upprätta den aktuella detaljplanen. I och med detta startade utredningar av en rad olika aspekter, vilka resulterat i olika rapporter. Dessa rapporter utgör alla grunden till detaljplanens utformning och även beskrivningar och bedömningar i MKB. Bilagenummer gäller bilaga till detaljplan. • Bilaga 1. Socialkonsekvensanalys (Tyréns) • Bilaga 2. Dagvattenutredning till detaljplan (Sweco). Omfattar omhändertagande, fördröjning och rening av dagvatten. • Bilaga 3. Trafikutredning Brandthovda IP (Trivector). Omfattar parkeringsbehov samt utformning av ny trafiklösning vid infarten från Tortunavägen samt utformning av gång- och cykelväg. Trafikbuller bedöms men beräknas ej. • Bilaga 4. Översiktlig geoteknisk undersökning (Ramböll) • Bilaga 5. Gestaltningsprogram (Norman Arkitektkontor AB). Omfattar riktlinjer för utformning av utomhusmiljön, i syfte att minimera negativ påverkan på kulturmiljön. • Lokalprogram - omfattar krav på anläggningar och funktioner som nyttjarna av ridanläggningen ställer, dvs ridskolan, gymnasieskolan och fastighetsförvaltningen. 1.3 Planeringsprocessen Planprocessen När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen enligt miljöbalken göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Om detaljplanen bedöms kunna medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Västerås kommun har gjort bedömningen att genomförandet av planen kan ge betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning enligt kraven i miljöbalken Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 8(78) har upprättats. Syftet med MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av projektets effekter på människors hälsa och på miljön. Arbetet med att ta fram en MKB utgör inte enbart det enskilda dokumentet utan även processen fram till den färdiga handlingen. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har löpt parallellt med upprättandet av detaljplane förslaget. Allt som framkommer under MKB-processen påverkar innehållet i MKB och det som framkommer under MKB-arbetet påverkar utformningen av detaljplanen. En väl integrerad MKB-process skapar därmed förutsättningar för minskad miljöpåverkan. Detaljplaneprocessens olika faser redovisas i Figur 2. DETALJPLANEPROCESSEN Behovsbedömning Kommunen tar besked om betydande miljöpåverkan (BMP). Länsstyrelsen yttrar sig om bedömningen. Planskede Detaljplanen utformas. MKB tas fram om kommun eller länsstyrelse beslutat att planen medför BMP. Samråd Granskning Antagande Laga kraft Kommunen håller samråd med berörda myndigheter, organisationer, sakägare och andra som berörs av planförslaget. Kommunen presenterar det slutliga planförslaget och ger myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Kommunen beslutar att anta planen. Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva detta beslut. Enskilda sakägare kan klaga på beslutet och få sina synpunkter prövade. Laga kraft innebär att kommunens beslut att anta detaljplanen inte längre kan överklagas. Genomförandet av planen kan påbörjas. Figur 2. Planläggningsprocessen faser och detaljplanens status i varje fas. MKB tas fram i samband med detaljplanens samrådshandling (Boverket, 2012). Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel är grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Enligt 1 § (Bevisbörderegeln) måste verksamhetsutövaren visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts av regeringen inom ett antal områden för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Normerna är styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i miljöbalkens 5:e kapitel. Enligt miljöbalkens 6 kap 7§ ska en miljökonsekvensbeskrivning beskriva hur det ska undvikas att verksamheten/åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap inte följs. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft, musselvatten och vattenkvalitet (Naturvårdsverket, 2014). MKN för buller, luft och musselvatten berörs inte av planens genomförande. Hur MKN för vatten berörs påverkas redogörs för i kapitel 9. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 9(78) 2 Avgränsning 2.1 Behovsbedömning - avgränsning av miljöaspekter När en kommun upprättar en detaljplan ska kommunen alltid göra en bedömning om detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan. En detaljplan ska enligt 5§ i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar antas medföra betydande miljöpåverkan endast om: 1. planen, programmet eller ändringen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön 2. kommunen gör en bedömning att planen kan medföra betydande miljöpåverkan enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Enligt 4 kap. 34 § i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska en detaljplan som antas få en betydande miljöpåverkan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning med det innehåll som följer av 6 kap. 12§ och 13§ första stycket miljöbalken (SFS 1998:808). Västerås kommun har gjort en behovsbedömning som visar att genomförandet av planen kan medföra betydande miljöpåverkan och därför medför krav på MKB. Behovs bedömningen har diskuterats med länsstyrelsen vid samrådsmöte 2015-02-13. e miljöaspekter som bedöms vara betydande i det aktuella projektet redovisas i Tabell D 1. Det är dessa aspekter som utgör den ämnesmässiga avgränsningen för MKB. Tabell 1. Resultatet av behovsbedömningen utgör den ämnesmässiga avgränsningen av MKB. Studerade parametarar följer de angivna i Miljöbalken 5 kap 12 §. Miljöaspekt BMP Kommentar Naturmiljö inkl biologisk mångfald, djurliv och växtliv BMP Biotopskydd förekommer inom influensområdet. BMP Strandskydd längs Hamrebäcken inom planområdet. BMP Riksintresse för natur samt naturreservat på Badelundaåsen (influensområdet). Naturvärdena kan komma att påverkas om åtgärder i form av anlagda ridstigar inte anordnas. Befolkning Nej För störningar, se Människors hälsa. En positiv aspekt kan vara tillgång till en ridanläggning. Människors hälsa Nej Planområdet påverkas av buller från trafikflygplan och skolflyg på Västerås flygplats, men ligger inte inom den beslutade flygbullerzonen som omfattar trafikflyget. Riktvärden för flygbuller bedöms kunna klaras vid planerade undervisningslokaler. Flygbuller bedöms inte påverka genomförandet av planen. BMP Centralt beläget inom planområdet finns ett ställverk och en 70 kV kraftledning som ger upphov till elektromagnetisk strålning. Det bedöms finnas goda möjligheter att placera ett ridcenter på ett sådant sätt att det rekommenderade högstavärdet (0,4 μT) som Västerås tillämpar kan klaras. MKB-processen bör säkerställa att denna anpassning genomförs. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 10(78) BMP Anläggande av ridanläggningen kan medföra problem med lukt och allergener för närboende. Boverkets vägledning för planering för djurhållning bör följas för att undvika BMP. MKB-processen bör säkerställa att denna anpassning genomförs. BMP Ridanläggningen förväntas bidra till ökad trafik och stor ökning av oskyddade trafikanter. Nya trafiklösningar förväntas öka säkerheten. MKBprocessen bör säkerställa att säkerheten prioriteras högt så olycksrisker minimeras. Mark BMP Ridcentret, ridstigar och hagar tar ca 10 ha brukad åkermark i anspråk. Produktiv jordbruksmark utgör ett nationellt intresse enligt Miljöbalkens 3 kap. Vatten BMP Grundvattenförekomsten i Badelundaåsen utgör en mycket värdefull vattenlänk. Den tertiära skyddszonen för Fågelbacken vattenskyddsområde omfattar den delen av åsen som ligger öster om planområdet. Vattenförekomsten bedöms dock ej komma att påverkas betydande av gödselhantering eller av ridverksamheten om utformningen av anläggningen anpassas för att minimera påverkan. MKB-processen bör dock säkerställa att denna anpassning genomförs, varför risk för BMP anges i avgränsningsskedet. BMP Mälaren - Västeråsfjärden - vattenförekomst med övergödnings problematik. Åtgärder krävs för att förhindra att nitrat från gödsel sprids till diken och vidare mot Mälaren. MKB-processen bör säkerställa att denna anpassning genomförs. Luft Nej Antalet transporter bedöms inte öka i betydande omfattning. Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas. Klimatfaktorer Nej Antalet transporter bedöms inte öka i betydande omfattning. Fjärrvärme kommer troligen användas. Stallen är kallstall. BMP Klimatförändringarna medför ökad risk för översvämning till följd av fler och kraftigare regn. Om översvämningsrisk föreligger inom planområdet bör anläggningen anpassas för att förebygga översvämningar. Materiella tillgångar Nej Infrastruktur såsom vägar och ledningar för VA, el, tele, och internet finns i närområdet. Byggmaterial kommer att gå åt för byggnader och anläggningar men omfattningen är inte tillräckligt stor för att påverkan ska bedömas vara betydande. Landskap BMP Området hyser höga landskapsvärden som bygger på den öppna slätten intill Badelundaåsen. Ridanläggningen kan, beroende på utformning, innebära en stor påverkan på landskapsbilden i influensområdet. Bebyggelse BMP Det finns ingen värdefull bebyggelse inom planområdet. För värdefull bebyggelse inom influensområdet, se Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv BMP Området ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Ett av de värden som statuerar riksintresset är det öppna jordbruksland skapet. Planområdet ligger inom ett område som pekas ut som kultur historiskt värdefullt i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet för Västerås kommun (Beteckning 3.18 Ba A). I byn Tibble på motstående sida om dalgången finns kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dalgången finns upptagen i bevarandeprogram för odlingslandskapet. På åkerholmen vid torpet Björkbacken finns det tre fasta fornlämningar som ligger inom planområdet. Anläggningen riskerar, beroende på utformning, att ge betydande påverkan på kulturmiljövärdena. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 11(78) 2.2 Avgränsning i tid Bedömningen av berörda värden samt utredningsalternativens och nollalternativets konsekvenser avser år 2020. Vid den tidpunkten är det rimligt att anta att anläggning finns på plats, förutsett att detaljplanen vinner laga kraft i början av 2016. 2.3 Avgränsning i rum Planområdet redovisas i Figur 3. Det influensområde som kan komma att beröras beror på vilken aspekt som studeras. För vatten inkluderar influensområdet nedströms liggande vattendrag, vattenförekomsten Mälaren samt grundvattenförekomst vid Badelundaåsen. För boendemiljö inkluderar influensområdet boende inom ca 500 m från ridanläggningen. För naturmiljö omfattas Badelundaåsen till viss del genom att den kan komma att påverkas om omfattning av ridning på åsen förändras. För säkerhet avgränsas influensområdet till planområdet samt kringliggande vägar och för kulturmiljö och landskap avgränsas influensområdet till det större landskapsrum som plan området utgör en del av och kan påverka helheten för. Björkbacken Blåsbo Planområde 0 0,1 0,2 0,3 km Figur 3. Planområdet. ± Figur 4. Konsekvensmatris. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 12(78) 3 Metodik 3.1 Bedömning av berörda värden Värdet hos respektive delområde har bedömts utifrån bedömningsgrunder och -skalor som är specifika för respektive miljöaspekt. Dessa redovisas närmare under Bedömningskala för värde under respektive miljöaspekt. Värdet anges på en tregradig skala: litet - måttligt - högt. Utgångspunkten i bedömningen är delområdets värde år 2020. 3.2 Utarbetande av skyddsåtgärder MKB ska visa hur projektet kan miljöanpassas och genom ett integrerat arbetssätt och i samarbete med kommunen ta fram lösningar så att negativa effekter kan undvikas, begränsas eller i sista hand kompenseras. Det gäller både sådana effekter som är en följd av anläggandet och sådana som är en följd av driften. Redovisade åtgärder grundar sig på vilka bedömda effekter och konsekvenser som riskerar att uppstå till följd av genomförande av planen om åtgärder inte vidtas. Inarbetade åtgärder avser sådana som tas upp i plankarta och/eller utlovas i planbeskrivning. De utgör förutsättningar för anläggningen. Föreslagna åtgärder utgör konsultens ytterligare föreslagna åtgärder och omfattar även åtgärder som inte kan fastställas i detta skede eller som behöver vidtas utanför planområdet. Konsekvensbedömningen baseras på att endast inarbetade åtgärder vidtas. 3.3 Bedömning av påverkans omfattning En bedömning har gjorts av vilken påverkan som projektet antas medföra och hur stor omfattningen av denna påverkan/störning blir. Bedömningen har gjorts i förhållande till nollalternativet. Omfattningen anges på en skala: mycket negativ - måttligt negativ – liten/ingen – måttligt positiv – mycket positiv. 3.4 Konsekvensbedömning för respektive miljöaspekt Bedömning av miljökonsekvenser utförs genom en sammanvägning av värdet och omfattningen av störningen/ingreppet (se Figur 3). Om ett område med stort värde störs i stor omfattning innebär det stora negativa konsekvenser medan en liten störning på ett område med litet värde innebär små negativa konsekvenser. Positiva konsekvenser kan uppstå om inverkan på ett område är positiv. 3.5 Samlad bedömning En samlad bild av miljökonsekvenserna för respektive alternativ jämfört med noll alternativet har gjorts genom att sammanställa konsekvenserna för varje miljöaspekt. Den samlade bedömningen redovisas i kapitel 13. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 13(78) 4 Alternativ 4.1 Lokaliseringsalternativ Lokaliseringsutredning Planarbetet har föregåtts av att alternativa lokaliseringar studerats i en rad utredningar. Vissa alternativ har utretts flera gånger. Samtliga utredda alternativ redovisas på karta i Figur 5. ! Planarbetet har föregåtts av en lokaliseringsutredning med syfte att hitta den mest ! ! ± ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! J, Hökåsen " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! "G ! ! ! ! ! ! ! ! ! Alternativ lokalisering har utretts i: - lokaliseringsutredning, - ÖP 62, - MKB för ÖP62 - delutredning för ÖP62 gällande Malma gård. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " " " " " " " "" " " " "" ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " " "" " ! ! " " ! ! ! ! " "" ! ! ! ! " ! ! ! ! " " ! ! ! ! ! " " ! "I ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Vissa lokaliseringar har utretts flera gånger. F, Malma "B ! " gård ! ! ! ! ! ! ! ! ! "D " "" " " ! ! ! " Nord ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " "" " " ! ! ! ! ! !! ! " " "" " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " ! ! ! " " " ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! " "" " " " ! ! ! ! " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " " "" " "" " E, Badelunda ! ! Nuläget avser nuvarande lokalisering vid Hamre. ! ! ! "C ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! A, Badelunda "Mitt Y ! ! ! ! ! ! ! ! " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! YBadelunda Syd ! ! ! ! ! ! ! "K ! ! "H MKB för ÖP62 Malma gård Y ÖP62 " Lokaliseringsutredning ^ Nuläget ^Hamre ridcenter 0 1 2 km ! ! ! ! ! ! ! Figur 5. Lokaliseringsalternativ enligt lokaliseringsutredningen. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 14(78) lämpliga lokaliseringen för ridanläggningen. Lokaliseringsalternativen arbetades fram utifrån nedanstående kriterier, vilka togs fram av Fastighetskontoret i samarbete med representanter från Hamre Ridcenter och Hamre Ridklubb. • Minst 500 m till sammanhållen bebyggelse, enligt miljöskyddsreglerna • Östra sidan av Staden, för att kunna bibehålla sitt upptagningsområde • Möjlighet till bussförbindelse • Staden äger marken • Minst 10 ha Baserat på dessa kriterier togs 11 områden fram (se Tabell 2 samt Figur 5). Lokaliseringsutredningens slutsats var att utifrån de ställda kriterierna var väster om Badelundaåsen det enda genomförbara alternativet. Alternativ A Väster om Badelundaåsen motiveras i lokaliseringsutredningen som lämpligt av följande anledningar: • I princip samma upptagningsområde för Ridcentret som innan flytten • Möjlighet till goda kommunikationer för buss, bil, cykel och gående. • Ett tillräckligt stort område kan reserveras. • Samordningsfördelar kring parkering • Brandthovda och Bjurhovda stärks som stadsdelar • Möjlighet till ridstigar. • Endast skyddsåtgärder av mindre omfattning behöver göras för att skydda grundvattnet. • Stöd i landskapet Alternativet beskrivs dock ha en stark negativ parameter i och med att den ligger inom riksintresse för kulturmiljövården samt att omfattande och kostsamma arkeologiska utgrävningar blir nödvändiga. Fördjupad översiktsplan, ÖP62 I samband med utarbetandet av en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Badelundaåsen utreddes lokaliseringsfrågan ytterligare. I MKB utreddes tre alternativa lokaliseringar och delvis konsekvensbedömdes i MKB: Badelunda Nord, Badelunda Mitt (planförslaget), Badelunda Syd samt Hökåsen (se Figur 5). Av dessa låg Hökåsen utanför området av riksintresse för kulturmiljö. I MKB:n redogörs för att alternativet Hökåsen inte uppfyller kommunens krav på lokalisering; • Avståndet till centrum och nuvarande lokalisering av ridanläggningen var för stort, ridskolans upptagningsområde riskerar att förändras. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 15(78) Tabell 2. Lokaliseringsalternativ enligt kommunens lokaliseringsutredning (Västerås stad, 2008) ID Namn Motivering Beslut A Väster om Badelundaåsen Området skulle fungera mycket bra utifrån ett flertal aspekter såsom geografiskt läge, infrastruktur och bussförbindelser samt samordningsvinster med Brandthovda IP. Platsen ligger dock inom Riksintresse för Kulturmiljövården samt är behäftat med omfattande och kostsamma arkeologiska utgrävningar. Vidare utredning Platserna ligger inom vattenskyddsområde samt är grundvattenbildande områden där verksamheter av typen Ridcenter med nitratutsläpp inte kan godkännas. Placering omöjlig B Malma norr C Malma söder D Fängelsetomten F Malma gård E Väster om Bade lunda kyrka Området ligger inom Riksintresse för kulturmiljövården samt är behäftat med omfattande och kostsamma arkeologiska utgrävningar. Om detta skulle bli ett alternativ för en ny rid anläggning skulle åtgärder behöva göras för att skydda grundvattenbildningen. Vägen genom Skällby har låg standard; den är smal och saknar vägrenar. Vid utökade studier av möjlighet till bussförbindelse visade det sig svårt att få till stånd en sådan till rimliga ekonomiska kostnader. Sammantaget gör platsens svårigheter att en bedömning gjordes att inte gå vidare med denna plats. Placering olämplig G Nyängen Staden hade sålt marken varför detta alternativ inte längre uppfyllde kriterierna. Uppfyllde ej kriterierna H Väster om Irsta Området uteslöts på grund av att en ny ridanläggning skulle hamna för nära den befintliga sammanhållande bebyggelsen. Inte heller skulle en tillräckligt stor yta kunna reserveras för en ridanläggning av denna omfattning. Efter det att detta ställningstagande gjordes så har nu ett planprogram för Irsta arbetats fram där den föreslagna markanvändningen inte medger sådan anläggning. Uppfyllde ej kriterierna I Jädra/ Fågelbacken Placering För platsen I, Jädra/ Fågelbacken, är det risk för stora arkeologisk åtgärder på grund av att det i områdets direkta närhet finns olämplig en stenålderslokal, Fågelbacken, Stora delar av området är sankt varför det blir svårigheter att etablera en ridanläggning här. Åtgärder skulle även behöva göras för att skydda grundvattnet. Vid utökade studier av möjlighet till bussförbindelse visade det sig svårt att få till stånd en sådan till rimliga ekonomiska kostnader. Området ligger för långt från staden för att gynna cykling. Sammantaget gör platsens svårigheter att en bedömning gjordes av att inte gå vidare med denna plats. J Öster om Hökåsen Området ligger för långt från staden för att gynna cykling. Brist på landskapsstöd, sank och blöt mark samt behov av grundvattenskyddande åtgärder utgör svårigheter. Vid utökade studier av markens beskaffenhet och möjligheter till en ridanläggning att få stöd i landskapet beslutades att detta inte var en lämplig plats att gå vidare med. Placering olämplig K Askotomten Platsen kan inte nyttjas för en ridanläggning med hänsyn till djurhållning kontra infrastruktur och bulleraspekter. Inte heller skulle en tillräckligt stor yta kunna reserveras för en ridanläggning av denna omfattning. Placering olämplig, uppfyller ej kriterierna Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 16(78) • Merparten av eleverna är för unga för att själva köra bil och avståndet från centrum gör det mindre attraktivt att cykla till Hökåsen. • Nuvarande trafiksäkerhet vid busshållplatsen är inte acceptabel. Busslinjen måste troligtvis ändras och gå in längs Tillbergavägen för att undvika att passagerare måste korsa väg 56. Omdragning av busslinjer har under samråd med Västerås kommuns trafikkontor visat sig vara oframkomligt. Av de tre alternativen väster om Badelundaåsen bedöms påverkan i MKB för den fördjupade översiktsplanen bli störst vid Badelunda mitt när det gäller kulturmiljö (Tabell Tabell 3. Samlad jämförelse av lokaliseringsalternativen i MKB för fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen. Alternativet Bevarande utgör nollalternativ i jämförelsen. Landskapsbild och kulturmiljö – riksintresse – kulturvärden – landskapsbild Naturmiljö Mark Friluftsliv och rekreation Nord Mitt Syd Bevarande Hökåsen ----0 0 0 ------0 0 0 ---0 0 0 + + 0 + + + 0 (-) -0 (-) (-) 3). Alternativet bedömdes dock ha en fördel då lokaler och parkeringsytor skulle kunna samutnyttjas med Brandthovda IF. Kommunen beslutade därefter att gå vidare med förslaget Badelunda Mitt, vilket också utgör det aktuella planförslaget för detaljplan. Delutredning Malma gård Under samrådet kom förslag på att lokalisera anläggningen till Malma gård. Därför gjordes en delutredning där Malma gård jämfördes med alternativ mitt (lokaliseringen för den aktuella detaljplanen) och alternativ syd (vid hörnet Stockholmsvägen/ Tortunavägen). Delutredningens slutsats var att Malma gård var bäst ur kulturmiljösynpunkt, men hade för stora brister avseende stort avstånd från staden, avsaknad av cykelväg och busshållplats. Det stora avståndet skapar även problem för anslutning av kommunalt vatten‐ och avlopp, bredband och fjärrvärme och är olämpligt ur grundvattensynpunkt. Kommunen beslutade därför att gå vidare med alternativ Mitt och den fördjupade översiktsplanen antogs den 7 februari 2013. Vid samrådsmöte med länsstyrelsen i Västmanlands län kring behovsbedömning och avgränsning av MKB 2015-02-13 framgick att länsstyrelsen i och med detta anser lokaliseringsfrågan utredd. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 17(78) 4.2 Planförslaget lanområdet är ca 19,7 hektar stort och delas av Tortunavägen i Västra respektive Östra P planområdet. Västra planområdet Detaljplanen ger möjlighet för Bjurhovda IP att utöka sin verksamhet. Området för idrottsändamål (R1) utökas norrut mot Bjurhovdagatan och omfattar dels åkermarken i nordost, dels befintliga gräsplaner. Befintlig grusplan består och föreslås även fortsättningsvis att nyttjas som extra parkeringsyta vid evenemang inom Brandthovda IP eller den nya ridanläggningen. Planen medger en utökad byggnadsyta i anslutning till nuvarande byggnader: upp till 900 m2 jämfört med dagens ca 720 m2.. Uthus och komplementbyggnader tillåts vid gräsplanerna i norr, men inte inom strandskydd, i närheten av befintlig kraftledning eller intill plangränsen där prickmark anges. Området mellan kraftledningen och Tortunavägen i nordost får inte heller bebyggas. Figur 6. Planförslaget för planområdets västra del. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 18(78) Befintligt strandskydd återinträder och upphävs inom en begränsad yta. Intentionen enligt planbeskrivningen är att Brandthovda IP ska vara kvar i sin nuvarande omfattning, även om möjlighet till utvidgning ges. Miljökonsekvensbeskrivningen baseras vad gäller trafikmängd, buller, sociala aspekter etc på att verksamheten inte ökar i omfattning. Östra planområdet Detaljplanen möjliggör uppförandet av en ny ridanläggning på östra sidan om Tortunavägen. Större delen av området benämns Ridanläggning och gymnasieskola (R2S1). Den maximala byggnadsarean för huvudbygnaden uppgår till 10 000 m2. Detta kan omfatta t ex stall, ridhus, skola, gödselhantering och domartorn. I norr planeras en lösdriftshage där till exempel foderautomater och ligghall får anläggas med maximal yta om 800 m2. Högst 10% av den totala byggnadsarean får omfatta gymnasieskola. De stora byggnaderna tillåts inom en 15 000 m2 yta i sydvästra delen av området. Högsta byggnadshöjd här blir 6 m, med takvinkel på 15-27 grader, vilket ger en totalhöjd på upp till 14 m. Mindre komplementbyggnader så som ligghall, foderautomater och domartorn behövs inom eller intill hagar och ridbanor och tillåts inom en större yta. Områden Figur 7. Planförslaget för planområdets östra del. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 19(78) inom ridanläggningen där byggnader inte tilltås benämns Öppet och ska ha en obebyggd och öppen karaktär. Dock får parkering, ridbanor och rasthagar anläggas. Björkbacken i norr avsätts som fornlämningsområde. Torpet kan fortsatt hyras ut som fritidsboende men huset planeras att rivas i framtiden. Det befintliga ställverket intill torpområdet planläggs som Teknisk anläggning (E), precis som ett område intill Tortunavägen som planeras för kopplingsstation för inkommande infrastruktur. Gemensamt för hela planområdet är att en ny belyst gång- och cykelväg planeras från busshållplatsen på Bjurhovdagatan, ner till ridanläggningen och vidare söderut på Tortunavägens östra sida. Intentionen är att den nya gång- och cykelvägen ska fortsätta längs Tortunavägen ner till Stockholmsvägen, 1 km söder om planområdet. I planbeskrivningen beskrivs anläggningens utformning mer i detalj. Planbeskrivningen är inte lagligt styrande, men ger en tydlig bild av kommunens intentioner. Ridanläggningen planeras rymma både ridskolans och gymnasieskolans verksamhet. För detta behöver anläggningen ha möjlighet att rymma 90 hästar, två ridhus, uteridbanor, servicefunktioner och undervisningslokaler, utrymmen för foder, strö och maskiner som behövs i verksamheten, ordnad gödselhantering, skrittmaskin, rasthagar, parkering som kan användas i den dagliga verksamheten samt parkeringsytor som klarar större trafiktillströmningar vid evenemang. Anläggningen ska fungera bra både för den dagliga verksamheten, ridskolan, och för tävlingar. En rad åtgärder beskrivs för att minska påverkan på omgivningen och minimera Figur 8. Planförslaget (utformningsalternativ 2) som det såg ut vid utvärderingen av utformningsalternativ och val av planförslag, april 2015. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 20(78) risker, dessa beskrivs närmare under åtgärder i kapitel 6-11. 4.3 Utformningsalternativ Då lokaliseringsfrågan har utretts i tidigare skeden har MKB-processen för detaljplanen fokuserat på att minimera negativ påverkan vid en utbyggnad inom planområdet. Ett steg i detta har varit framtagande av utformnings alternativ, något som länsstyrelsen förordade under samråd kring MKB i februari 2015. Strävan har varit att ta fram alternativ som fyller de funktions- och säkerhetskrav som ställs samtidigt som påverkan på kulturmiljön minimeras. Strävan har också Figur 9. Utformningsalternativ 1 varit att ta fram förslag med stora olikheter så att tydliga skillnader kan utläsas när det gäller vilka konsekvenser de medför. Tre förslag har utformats, varav alternativ två utgör planförslaget. Gemensamt för de tre alternativen är de funktioner som ingår. Gemensamt är också att lösdriftshagen med ligghall finns i nordost, med avstånd till både bebyggelsen på andra sidan Tortunavägen och vid Blåsbo. Däremot skiljer sig gödselhanteringen samt logistiken för brukarna av anläggningen. Andra delar så som dagvattenhantering och fasadutformning har inte utarbetats i detalj för de Figur 10. Utformningsalternativ 3. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 21(78) alternativa utformningarna. Kommunen har gjort en utvärdering av de tre förslagen där fyra aspekter har värderats, kulturmiljö, landskapsbild, funktion och påverkan på närmiljön. Alternativen har även diskuterats i samråd med länsstyrelsen. Planförslaget presenteras i avsnitt 4.2. De två alternativa utformningarna som utvärderas presenteras här. Utformningsalternativ 1 Utformningalternativ 1 utgör det ursprungliga planförslaget. Alternativet innebär att de två ridhusen, stallarna, omklädningsrummen med mera byggs ihop till en stor byggnad med gaveln mot Tortunavägen. Vingarna närmast Tortunavägen hyser stall, vilka förbinds av en gemensamhetsyta med cafeteria med mera med utsikt över ridhuset. Byggnaden blir då upp till 17 m hög, att jämföra med planförslagets upp till 14 m. Gödselförvaringen sker i containers i schaktet mellan stall och ridshus, på ömse sidor. Hagar ligger i norr och söder medan ridbanor placeras i ridhusets förlängning och sträcker sig mot plangränsen i öster. Siktlinjer från Tortunavägen mot åsen bibehålls främst norr om huvudbyggnaden. Byggnaden sträcker sig inte riktigt lika långt åt öster som vid övriga förslag. Utformningsalternativ 3 I utformningsalternativ 3 är de två ridhusen separerade i olika byggnader. Mellan byggnaderna ligger ridbanan och över denna finns då siktstråk mot dalen och åsen. Hagar planeras liksom i alternativ 1 i norr och söder. Den södra byggnaden sträcker sig ungefär lika långt åt öster som vid planförslaget och den maximala höjden blir liksom i planförslaget 14 meter. Gödselförvaringen planeras inomhus och avståndet från denna till närbelägna bostäder är likvärdig övriga förslag. Utvärdering Ett grundkrav vid kommunens utvärdering var för varje alternativ att påverkan på kulturmiljön skulle vara godtagbar samt att funktionen skulle vara tillräckligt god för verksamheten. Tidigt i utvärderingen bedömdes att alternativ 3 inte uppfyllde de kraven, varför alternativet inte bedömts fullt ut i utvärderingen. En sammanfattning av kommunens utvärdering av de tre alternativen redovisas i Tabell 4. Utvärderingen återfinns i sin helhet i Bilaga 6 till detaljplanen. För varje aspekt har ett antal parametrar utvärderats. För varje parameter har ett betyg satts i en 5-gradig skala: • Allt rätt 100% • Mycket bra 80% • Bra 53% • Mindre bra 33% och Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 22(78) Tabell 4. Summering av kommunens utvärdering av utformningsalternativen. Faktorer Alternativ 1 Motivering Bed. 48 Kulturmiljö • Påverkar vyerna och upplevelsen av åsen. • För stor byggnad, anläggningen kommer dominera landskapet. Alternativ 2 (planförslaget) Alternativ 3 Motivering Motivering • Acceptabel påverkan på vyerna och upplevelsen av åsen. Bed. 60 • Bebyggelsen upplevs massiv från sidorna. Fasaderna läses ihop som en byggnad så området mellan Blåsbo och Björkbacken upplevs som fyllt av byggnader. • Smäckrare än alt A, positivt med upp delning av byggnader. Byggnaderna dominerar landskapet mindre. • Når över träden, men vegetationen döljer det mesta av byggnaderna från norr och söder. • Anläggningen når inte över träden. • Smal och begränsad flukt mot åsen. • Stor flukt mot åsen. Land skapsbild Funktion • Siktlinjen mot åsen är underordnad byggnaden. 33 • Elevflöden för ridskole verksamheten och gymnasieskolan mycket bra invändigt. 68 • Eventuellt kan konflikt uppkomma mellan ridskoleelever med häst och transporter. Summa • Bra vy från Tortunavägen och övriga håll. 46 • Smal och begränsad flukt mot åsen. • Elevlogistik för ridskolan bra, något sämre för gymnasieskolan invändigt. 58 Funktion har inte utvärderats av kommunen för Alternativ B. 49 • Ridbanor och park ering vänt bort från Blåsbo ger mindre risk för störning genom ljusföroreningar. Gödselhanteringen nära Blåsbo, dock invändig, ger viss risk för luktspridning. Ett stall och hagar nära Blåsbo ger risk för allergenspridning. • I många vinklar från åsen upplevs byggnaderna som en massiv, lång volym (byggnaderna läses ihop). • Logistik för brukaren och skötsel utvändigt bra. • Entré fri från parkeringar. • Svårighet med snö röjning och renhållning i midja mellan ridhus och stall. Påverkan på närmiljön • Påverkar vyerna och upplevelsen av åsen. • Parkering för hästtransporter på östra sidan skulle minska transport av hästar över Tortunavägen. GC-väg kan dock nyttjas. • Liten risk för störning genom ljusföroreningar. Gödselhantering utomhus nära Blåsbo ger risk för luktspridning. Ett stall och hagar nära Blåsbo ger risk för allergenspridning. 41 • Ridbanor och parkering vänt bort från Blåsbo ger mindre risk för störning genom ljusföroreningar. Gödselhantering integrerad under tak, men nära Blåsbo vilket ger risk för luktspridning. Stallar och hagar längre från Blåsbo minskar risk för allergenspridning. 191 213 Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 23(78) • Otillräckligt 0%. Dessa har räknats samman till ett betyg per aspekt. Varje parameter har vägt lika tungt i sammanräkningen. När bedömningen summeras framgår det att alternativ 2 får högst betyg för alla aspekter utom funktion. Då funktionen ändå bedöms vara tillräckligt god avgör övriga aspekter, de som rör miljöpåverkan och bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen, vilket alternativ som utgör planförslaget. Kommunen tog inledningsvis endast fram ett förslag till utformning av anläggningen (alternativ 1). På uppmaning av länsstyrelsen så har ytterligare två utformningsalternativ tagits fram. Efter utvärderingen av de tre utformningsalternativen har kommunen valt att arbeta vidare med alternativ 2, och som nu utgör planförslaget. 4.4 Nollalternativ Enligt 6 kap, 12 § miljöbalken ska en MKB innehålla en beskrivning av miljö förhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Detta alternativ utgör ett så kallat nollalternativ. Målåret för nollalternativet är precis som för planförslaget år 2020. Vid nollalternativet bibehålls nuvarande markanvändning inom planområdet. • Öster om vägen utgörs marken fortsatt av jordbruksmark. • Vägar och korsningar inom planområdet byggs inte om utan behåller sin nuvarande utformning med avsaknad av cykelbana. • Väster om vägen finns fortsatt idrottsplats. Nyttjandet av denna bedöms öka något baserat på efterfrågan på tomtmark i denna del av Västerås. Vid några tillfällen per år hålls större evenemang under vilka fler parkeringsplatser behövs än det finns att tillgå. I omgivningarna bedöms utvecklingen följa den fördjupade översiktsplanen för Badelundaåsen. Närliggande biotopskyddsområden antas inte påverkas av denna utbyggnad. På ett längre avstånd kan ett fåtal nya bostäder tillkomma, väl anpassade till nuvarande bebyggelse, kulturmiljö och landskapsbild. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 24(78) 5 Generella förutsättningar 5.1 Planområdet och dess omgivningar Planområdet ligger i Västerås utkant, i direkt anslutning till staden (Figur 1). Planområdet upptar 19,7 ha, fördelat på västra delen som upptar 8,4 ha, östra delen som upptar 10,8 ha och Tortunavägen som upptar 0,5 ha. Västra delen av planområdet upptas av Brandthovda idrottsplats, med klippta gräsplaner, grusplan för parkering och några byggnader, samt en mindre yta åkermark (3,4 ha). Östra sidan består huvudsakligen av åkermark (ca 9 ha), men inrymmer även ett ställverk, en kraftledning, torpet Björkbacken med äldre tomtmark i norr samt del av Hamrebäcken i söder. Sammantaget består planområdet idag av ca 1,8 ha anlagd yta, 2,3 ha gräsyta, 3,2 ha naturmark eller trädgård och 12,5 ha åkermark. Väster om Brandthovda idrottsplats ligger bostadsområdet Branthovda som till stor del består av fristående villor från 60- och 70-talet. Nordväst om planområdet ligger bostadsområdet Bjurhovda med flerbostadshus. I sydväst ligger Brandthovda industriområde. På östra sidan av Tortunavägen sträcker sig dalgången med åkermark i nordsydlig riktning. Planområdet avgränsas i öster av en traktorväg, öster om detta fortsätter åkermarken för att sedan avskärmas av Badelundaåsen i öster. Omedelbart söder om planområdet ligger Blåsbo med två bostadshus. Blåsbo avskärmas från planområdet genom Hamrebäcken och vegetationen med stora träd som växer i strandzonen. All mark inom planområdet (fastigheterna Badelunda – Tibble 3:15, Västerås 3:68 och Västerås 3:22) ägs av Västerås stad, undantaget ställverket (Badelunda-Tibble Figur 12. Planområdets östra del består huvudsaklingen av åkernmark med västra delen upptas av Branthovda IP. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 25(78) 3:16) som ägs av Mälarenergi AB. Torpet Björkbacken, som ligger inom Badelunda – Tibble 3:15, hyrs ut av staden som sommarbostad. Jordbruksmarken är utarrenderad (jordbruksarrende). 5.2 Riksintressen Riksintresse för kulturmiljövård Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Området benämns K25 och omfattar Badelundaåsen med omgivningar samt Anundshög. Intresset beskrivs närmare i kapitel 7. För geografisk omfattning se Figur 13. Riksintresse för naturmiljö Delar av Badelundaåsen är av riksintresse för naturvården. Riksintresseområdet ligger som närmast 400 m öster om planområdet och omfattar den del av Badelundaåsen som ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " "" " " "" " " " "" " " " "" " " " " " Badelunda kyrka " " " "" " "" " " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " " "" ! ! ! ! ! ! " " " "" " " " ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " ! ! ! " " ! ! ! " ! ! ! " ! ! ! ! "" " " "" " ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Tibble ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! "" ! ! " " " " " ! ! ! ! "" ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Björkbacken Brandthovda Blåsbo ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 26(78) ! O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 ! Samrådshandling 5 augusti 2015 ! Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad ! ! Figur 13. Riksintressen inom planområdet och dess närhet. ! ! ! ! 2 km ! ! ! ! ! 1 ! ! 0 Riksintresse för kulturmiljövården ± ! ! Riksintresse för naturvården ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Riksintresse för infrastruktur ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Planområde ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " "" " "" "" " ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " " " " " " " " " " " ! ! ! ! " " " " " "" " "" " ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Figur 14. Stensättning vid Anunds hög, inom riksintresse för kulturmiljö, K25. sträcker sig från i höjd med Tibble och ned till motorvägen. Riksintresset beskrivs närmare i kapitel 8. Riksintresse för infrastruktur Väg E18 som ligger som närmast knappt 1 km sydost om planområdet är av riksintresse för infrastruktur och ingår i det Europeiska nätverket Trans-European Transport Network, TEN-T. Närmsta påfart är Hällamotet. Riksintresset bedöms inte påverka eller påverkas av planen varför det inte behandlas närmare i MKB. Inga andra riksintressen ligger inom planområdet eller dess influensområde. 5.3 Gällande planer Översiktsplan Västerås Översiktsplan 2026 antogs 2012-12-06. Översiktsplanen anger att turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden ska prioriteras på Badelundaåsen. Den anger vidare att vid ändring av markanvändning ska en landskapsanalys göras samt att brukningsvärd jord- och skogsmark i första hand ska användas till biologisk produktion. Riktlinjerna i översiktsplanen för kommunen stämmer i stort sett med intentionerna med detaljplan för ridanläggning och skola vid Brandthovda IP. Fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, antogs 2013. Planen medger anläggande av ridanläggning och gymnasieskola på de fastigheter som den aktuella detaljplanen avser, med undantaget att gymnasieskolan planerades till idrottsplatsens område på västra sidan av Tortunavägen (se plangräns i Figur 15). Detaljplaner Planområdet omfattas av del av en gällande detaljplan samt ej planlagd mark (Figur 15). För västra delen av planområdet gäller detaljplan Område vid Tortunavägen, Västerås, med plannummer SPL 832 J och laga kraftdatum 1982-06-23. Planen medger idrott och Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 27(78) odling vilket marken också används till idag. Övrig mark är inte detaljplanelagd. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Badelunda kyrka ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! """ ! ! ! ! ! ! " " ! ! !! ! ! "" " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " " " ! ! ! ! ! ! " " ! ! " " " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " " " " " " " " " "" " " " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Tibble ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Björkbacken Detaljplan SPL 832 J ! ! ! ! ! ! ! ! ! Blåsbo ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 0 0,5 km 0 Aktuellt planområde Planområde FÖP 62 Befintliga detaljplaner 1 2 km ± Figur 15. Planlagd mark; detaljplaner och fördjupad översiktsplan ÖP62. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 28(78) 6 Landskapsbild 6.1 Förutsättningar landskapsbilden Landskapet är resultatet av naturförutsättningarna och människans kulturpåverkan. Landskapsbilden är det visuella intrycket av landskapet och hur vi upplever det. Genom att analysera landskapet genom struktur och landskapselement kan det beskrivas och karaktäriseras och hur en förändring påverkar landskapsbilden. Bedömningskala för landskapsbildens värde Områden av litet landskapsvärde har små visuella kvaliteter, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett mindre bra totalintryck eller områden som bryter stadsplaneringen. Områden med måttligt landskapsvärde har visuella kvaliteter som är typiska/representativa för regionen, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett bra totalintryck, har goda visuella kvaliteter eller är anpassade till stadsplaneringen och ger ett gott totalintryck. Områden med högt landskapsvärde har särskilt goda visuella kvaliteter som är ovanliga i regionen, området är unikt nationellt sett, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett särskilt gott eller unikt totalintryck. Området förstärker stadsplaneringen och ger ett särskilt bra totalintryck. Naturförutsättningar Planområdet ligger i ett storskaligt, öppet jordbrukslandskap och avgränsas i öster av den skogklädda Badelundaåsens höjdrygg som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Genom att åsen till största del är skogklädd är det svårt att uppfatta åsformationen. I väster avgränsas det storskaliga landskapsrummet av Tortunavägen, bostadsbebyggelse i Brandthovda och industriområden. I söder utgör Hamrebäcken avgränsning av planområdet, men landskapsrummet avgränsas av Stockholmsvägen och Hälla Köpcenter. Mot norr fortsätter landskapsrummet norr om Bjurhovdagatan och förbi Skälby och avgränsas mot skogen. Enstaka torp och gårdar finns i anslutning till Tortunavägen. Några större gårdar ligger i kanten på Badelundaåsen, t ex Tibble storgård. I landskapsrummets sydöstra del finns både golfbana och go-kartbana, vilket ger en annan karaktär av landskapet än jordbrukslandskapet. Nyttjande Området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark som brukas aktivt och är välhävdat. Odlingslandskapet med dess spridda bebyggelse har lång kontinuitet vilket har format landskapet till hur det ser ut idag. Området ligger i gränsen mellan stad och land. I landskapet finns ett utvecklat vägsystem med olika tidsperspektiv. I anslutning till Tortunavägen finns flera fotbollsplaner. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 29(78) Skala Landskapet uppfattas som storskaligt och relativt homogent där dock bebyggelsen bedöms som småskalig med en lantlig karaktär. Landskapsrummet gränsar dock mot den storskaliga bebyggelsen i söder och väster med en annan karaktär. Landskapsrum Den stora dalgången i nord-sydlig riktning som i öster avgränsas av Badelundaåsen och i väster och söder av staden utgör ett större landskapsrum (se Figur 16). Siktlinjer Siktlinjerna i landskapet följer framförallt den långsträckta dalgången, men man har även siktlinjer i landskapet från Tortunavägen och uppe från Badelundaåsen. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " " Badelunda k kyrka " " "" " " " """ " " " " " "" " "" ! ! " " " "" " " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " ! ! ! " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " ! " ! " " " "" " " " " ! ! !! ! ! ! ! ! ! " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! " "" " " " "" " " " " " " " " " ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Bjurhovda ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Tibble ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Blåsbo ! ! ! ! ! ! Brandthovda ! k k Björkbacken ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Hälla k ± Planområde Landmärken Siktstråk 0 Öppet landskapsrum 2 km Figur 16. Strukturer i landskapet av särskilt värde för landskapsbilden. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 30(78) Landmärken Badelundaåsens formation fungerar delvis som ett landmärke i landskapet. Även allén längs vägen mot Tibble storgård är ett landmärke. Området bedöms ha ett högt landskapsvärde med anledning av de visuella kvaliteter som genom människans kulturpåverkan format landskapet under lång tid. 6.2 Skadeförebyggande åtgärder för landskapsbilden Inarbetade åtgärder • Byggnaderna har placerats på sådant sätt att de fria siktstråken längs dalgången inte begränsas. • Byggnaderna tar stöd i befintlig vegetationsridå mot Hamrebäcken. Föreslagna åtgärder • Skalan på byggnaderna bör anpassas till landskapet. • Anläggningarna bör placeras på sådant sätt att man upplever marken som jordbruksmark. 6.3 Påverkan på landskapsbild Bedömningskala för påverkan på landskapsbilden Mycket positiv påverkan uppstår då planförslaget förbättrar landskapsbilden i stor omfattning exempelvis när viktiga strukturer i landskapet förstärks som ger kraftigt ökade visuella kvaliteter för landskapsbilden. Måttligt positiv påverkan uppstår då planförslaget medför att områdets landskapsbild förbättras exempelvis genom anpassad terrängmodellering som förstärker en anläggnings förankring i landskapet eller ger påtagligt ökad rumslighet, förstärkande av stråk, målpunkter eller landmärken. Liten/ingen påverkan uppstår då planförslaget innebär att områdets landskapsbild förbättras eller försämras i marginell omfattning exempelvis vad gäller rumsligt förstärkande vegetation, utsikt och harmoniering till landskapets skala och struktur. Måttligt negativ påverkan uppstår där planförslaget står i kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Mycket negativ påverkan uppstår där planförslaget står i mycket stor kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Ridanläggningen med byggnader påverkar framförallt landskapsbilden negativt genom placeringen i det öppna jordbrukslandskapet väster om Badelundaåsen. Det är viktigt att siktstråken i landskapets dalgång upprätthålls för att den visuella upplevelsen av landskapet skall bibehållas. Planförslaget innebär att ridanläggningens huvudbyggnad placeras i nära anslutning till Tortunavägen och tar stöd i befintlig vegetation mot Hamrebäcken. Byggnaden är Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 31(78) Figur 17. Ridanläggningen sett från Brandthovda IP storskalig och det finns risk att den blir dominerande i landskapet. Visualiseringar av den planerade ridanläggningen redovisas i Figur 17, Figur 18 och Figur 19. Påverkan bedöms bli måttligt negativ med hänsyn till sin storskalighet och påverkan på siktlinjer i landskapet. Figur 18. Ridanläggningen sett från söder, från dalgången i höjd med Högby. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 32(78) Figur 19. Ridanläggningen sett från Badelundaåsen. 6.4 Konsekvensbedömning för landskapsbild Konsekvenserna för landskapsbilden till följd av genomförande av planen bedöms genom värdet av och bedömd påverkan på det öppna jordbrukslandskapet vägas samman enligt konsekvensmatrisen i Figur 3 till måttlig negativ konsekvens. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli måttliga för planförslaget. För alternativ 1 och 3 bedöms konsekvenserna bli stora. Alternativ 1 utgör en större byggnad vilket ger en större påverkan genom storskalighet. Både alternativ 1 och 3 bedöms ge en större påverkan på siktlinjer samt större dominans till följd av sämre förankring i landskapet. Figur 20. Konsekvensbedömning för landskapsbilden. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Delområde Planförslaget Alternativ 1 Alternativ 3 Värde (1 till 3) Öppet jordbrukslandskap med siktstråk 3 3 3 Påverkan (+++ till ---) Öppet jordbrukslandskap med siktstråk -- --- --- Måttlig negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Konsekvens (mycket stor pos till mycket stor neg.) Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 33(78) 7 Kulturmiljö 7.1 Förutsättningar kulturmiljön Med kulturmiljö avses de spår som människan lämnar efter sig i landskapet och som berättar om historiska skeenden och processer som lett fram till dagens landskap. Människors livsmönster och resursutnyttjande kan följas genom tiden i de fysiska avtryck som de har efterlämnat i landskapet. Det kan vara allt från enskilda objekt till stora landskapsavsnitt och tidsmässigt spänna över allt från förhistoriska lämningar till dagens bebyggelsemiljöer. Den kulturhistoriska dimensionen och dess avtryck bidrar till en stimulerande livsmiljö och är en betydelsefull resurs för rekreation, friluftsliv, turismoch besöksnäring. Vid nya tillägg i landskapet är vi alla ansvariga (och har en skyldighet vid lagskyddade landskap och bebyggelse) att ta tillvara och utveckla kulturmiljön för kommande generationer. I samhällsplaneringen är det viktigt att värna om kulturmiljövärden genom att identifiera historiska samband och upprätthålla en kontinuitet. I denna process ställs det krav på hänsyn till skyddsområden och på att undvika fragmentering av miljöerna i samband med exploatering och vid förändrad markanvändning. I samband med nya tillägg bör dessa utföras på ett sätt som tar till vara, och gärna förstärker, kulturmiljöns värden och platsens historia. Genom ratificeringen (införlivandet i svensk lagstiftning) av den europeiska landskapskonventionen har vi i Sverige förbundit oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Det innebär bland annat att när vi planerar i landskap ska vi främja och utveckla en helhetssyn på landskapets värden. Det innebär att även de värden som inte finns utpekade ska skyddas och förvaltas. I landskapskonventionen betonas landskapet som en viktig del av människors livskvalitet och omfattar såväl stadsområden som landsbygd, såväl vardagslandskapet som det särskilt värdefulla landskapet. Den omfattar även landskap som kan upplevas negativa och som mindre estetisk tilltalande. För att tillvarata landskapets kvaliteter som en samhällsresurs, krävs en medveten och hållbar förvaltning av alla typer av landskap. Bedömningskala för kulturmiljöns värde Områden av låga kulturmiljövärden kan utgöras av enstaka ordinära objekt som inte ingår i ett sammanhang. De kan också utgöras av vanligt förekommande eller fragmenterade miljöer. Låga värden har ofta en låg grad av historisk läsbarhet. Områden med måttliga kulturmiljövärden utgörs av representativa exempel på en viss funktion eller epok. Värdena kan ingå i ett sammanhang som underlättar den historiska läsbarheten. En viss förändringsgrad kan förekomma. Områden med höga kulturmiljövärden utgörs av sällsynta eller särskilt goda exempel på en viss funktion eller epok. De kan vara välbevarade, ingå i ett sammanhang eller ha lång kontinuitet. Ofta har de hög grad av historisk läsbarhet. Höga kulturmiljövärden kan också utgöras av värdefulla objekt i landskap som präglas av hög grad av förändring. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 34(78) Kulturmiljövärden Riksintresse för kulturmiljövården Badelunda [ K:U 25 ] (Badelunda socken) - Riksintresseområde för kulturmiljövården (Figur 21). Av riksintressebeskrivningen framgår vilka värden som gör området av riksintresse. Enligt Riksantikvarieämbetet är det de områden som lyfts fram som riksintressanta som på ett tydligt sätt visar upp en lokal karaktär och kvalitet genom att det går att avläsa tidsdjup, särprägel eller representativitet för den specifika karaktären eller kvaliteten. Riksintresseområdena ska kunna ge betraktaren ett utsnitt av en pedagogisk, spännande och levande berättelse om landets och befolkningens utveckling. Det är ett av riksintresseinstrumentets styrka att kunna anlägga ett nationellt perspektiv på en lokalt vanligt förekommande företeelse. Det är därför viktigt menar man vidare, att man i den Badelunda kyrka Bjurhovda Tibble Björkbacken Brandthovda Blåsbo Planområde Eriksgatan Riksintresse för kulturmiljövården Kulturminnesvårdsprogram Fornminnesregistret: Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Bevakningsobjekt 0 ± 1 km Figur 21. Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården och kommunalt kulturminnesvårdsprogram. Dessutom passerar Eriksgatan genom områden. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 35(78) kommunala planeringen tar hänsyn till och värnar om riksintresseområdenas specifika karaktärer Motiveringen till det aktuella riksintresseområdet, Badelunda [ K:U 25 ] (Badelunda socken) är följande: Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägmonument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Uttrycket för riksintresset är: Fornlämningsrik sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k. kungshögar ”Anundshög”, ca 60 m i diameter och 12 m hög. Intill denna två skeppssättningar, ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även: Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin. Det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet Utredningsområdet ingår i Västerås kommuns kulturmiljövårdsprogram, MalmaTibble–Furby (beteckning 3.18 ba a). Inom planområdet och i dess närhet pekas följande miljöer ut som särskilt värdefulla: • Badelundaåsen som förhistorisk kommunikationsled • Anunds hög med dess omgivande vadställe och fornlämningar • Eriksgatan • Grytahögen • Tibble by med allé, byggnader, rusthållargård med rusthållarbod från 1700-talet och labyrinten Trojenborg • Järnåldersgravfält på Badelundaåsen såväl söder som norr om Tibble. • Hålvägssystemet på Badelundaåsen Det aktuella området ligger i västra delen av en vid dalgång. På motstående sida sträcker sig Badelundaåsen med dess rika spår från förhistorisk tid. Väster om planområdet löper den gamla Eriksgatan, vilken leder till Anunds hög med dess skeppsättningar och processionsväg mot det gamla vadstället. Området präglas av denna vidsträckta öppna dalgång som idag präglas av jordbruksproduktion (se Figur 22). Området har varit befolkat sedan yngre stenålder (23001800 f.Kr.). Redan under yngre järnålder (550 1050 e.Kr.) var landskapet fullkoloniserat och hade då kommit att bli centrum för den tidens maktelit, vilket framgår av den monumentala Anunds hög med dess skeppsättningar som vid samma tid utgjorde en tingsplats (se Figur 23). Enligt sägnen är det ynglingakungen Anund som finns begravd i högen. Platsen är mycket Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 36(78) Figur 22. Flygbild från väster med planområdet i fonden och den flacka och vida dalgången och Badelundaåsen i bakgrunden. Figur 23. Anunds hög med den runsten i fonden som leder mot vadstället. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 37(78) omsorgsfullt utvald, då flera förhistoriska kommunikationsleder korsas i dess närhet. Den historiska bebyggelsen är koncentrerad till sluttningen längs den vida dalgången, vid åsfoten längs östra sidan och längs med Tortunavägen längs den västra sidan. Tibble etablerades under förhistorisk tid, vilket bekräftas av omfattande lämningar från järnålder i form av boplatser, hålvägssystem och gravfält. Idag består den gamla byn av en gård med omfattande spår av den äldre organisationen(se Figur 24). Fortfarande finns spåren kvar från den radby som en gång legat med ett pärlband av gårdar längs med bygatans östra sida. Till Tibble gård hör flera stora ekonomibyggnader och huvudbyggnad med två flyglar. Strax norr om detaljplaneområdet leder en allé in mot bygatan. Bebyggelsemiljön i Tibble är mycket välbevarad, med en rad funktionsbyggnader såsom en rusthållarbod, där man förvarat en indelt soldats ridutrustning och ett magasin. Jordbruksdalgången och Tibble gård bedöms båda vara av högt kulturhistoriskt värde. På åsen öster om bytomten finns det även en labyrint som är en mycket ovanlig företeelse. De historiska kommunikationslederna har företrädesvis legat på åskrönet och i dal gångsbotten som tidigare har utgjort en vattenfylld farled. Genom området finns även den mycket betydelsefulla Eriksgatan. Eriksgatan löpte tidigare i sträckningen från Västerås centrum vidare Brandshovdagatan – Tortunavägen – Bjurhovdagatan och österut mot Uppsala (Figur 21). Genom att studera fornlämningarnas relation till Figur 24. Tibble by med dess ekonomibyggnader och huvudbyggnad. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 38(78) Eriksgatan kan man konstatera att vägen redan under yngre järnålder var ett mycket betydelsefullt kommunikationsstråk. Den kantas av storhögar och leder fram till processionsvägen som leder över ett vad i anslutning till Anunds hög och den gamla tingsplatsen. Eriksgatan bedöms vara av högt kulturhistoriskt värde. 7.2 Skadeförebyggande åtgärder för kulturmiljön Inarbetade åtgärder • Byggnaderna har placerats långt upp mot Tortunavägen för att undvika att störa den vida dalgångens jordbrukslandskap. • Byggnaderna har dock förlagts ett stycke från Tortunavägen för minimera intrånget i vägmiljön som tidigare utgjort en del av Eriksgatan. • Byggnaderna har placerats i anslutning till den södra åkerholmen för att skapa utrymme norr om byggnaden för en visuell koppling mellan olika generationers kommunikationsleder i landskapet, såsom det förhistoriska hålvägssystemet på Badelundaåsen och den gamla Eriksgatan samt kopplingen mellan Eriksgatan och dalgången som tidigare utgjort en vattenled. • Byggnadens geometriska form har anpassats så att den ska uppfattas som mindre dominant i det känsliga öppna jordbrukslandskapet. • Byggnadernas utformning ska anpassas till den befintliga landsbygdens bebyggelse både vad gäller placering i landskapet och gestaltning av byggnader. (PB s 19) • Ridbanorna har förlagts till planområdets östra del för att minimera den negativa påverkan på det öppna jordbrukslandskapet. • Staket och hägnader ska vara avfärgade i dova kulörer för att gestaltningsmässigt underordna sig landskapet. (PB s 18) Traditionellt sett brukas vita staket för hästar och röda för kreatur. Här bör staketen vara naturfärgade eller möjligen röda, för att minimera påverkan på det öppna jordbrukslandskapet. • Huvudbyggnaden placeras i souterräng för att hålla nere byggnadens höjd. • Massutjämning kommer göras eftersom det inte är möjligt med massutfyllnader för att skapa horisontella marknivåer. • Prickmark längs Tortunavägen i norr säkerställer att ett respektavstånd hålls till den gamla Eriksgatan vid en utvidgning av Brandthovda IP norrut. Detta gör att karaktären av landsväg fortfarande kan upprätthållas. Föreslagna åtgärder • Skalan på byggnaderna bör anpassas till landskapet. • Utformningen av byggnadsdelarnas exteriör bör präglas av dess funktion, i form av ridhus, stall och gemensamhetsutrymmen mm. • Byggnaderna ska hållas så låga som möjligt och anpassas till Björkbackens och Blåsbos höjder. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 39(78) • Byggnaderna bör anpassas till arkitektoniska traditionen för byggnader avsedda för ridverksamhet. • Färgval bör göras i enlighet med den lokala traditionen för den äldre bebyggelsen. Riktlinjer ges i planbeskrivningen s 20. • Byggnadskroppen för ridhuset/stallet ska brytas upp så att långsidan mot dalgången ger ett mindre dominant intryck • Gaveln mot Tortunavägen utformas omsorgsfullt med fokus på byggnadsfunktion, i enlighet med stall/ridhusens traditionella utformning. • Dagvattendammarnas utformning bör anpassas till jordbruksmarkens strukturer. Genom att förlägga dem intill traktorvägen i dalbotten liknande ett dike, eller anlägga dem så flacka som möjligt så att de liknar omgivande åkermark och endast uppfattas när de är vattenfylld. • Nyplantering av träd ska göras så att det inte hindrar den visuella kopplingen mellan Badelundaåsen och Tortunavägen. Nya träd och buskar kan planteras på åkerholmen för Björkbacken samt som komplettering av befintlig vegetation mellan ridanläggningen och Blåsbo. • Minsta takvinkel för traditionell bebyggelse är 30 grader. Detta bör eftersträvas. • Foderautomaterna ska placeras så långt västerut och så nära Björkbackens åkerholme som möjligt, för att minimera den negativa påverkan på jordbrukslandskapet. • Domartornet skulle kunna vara flyttbart så att det kan flyttas bort från dalgången efter användande. • Ligghallen bör anläggas i direkt anslutning till åkerholmen. Minsta takvinkel bör vara 30 grader. Höjden på ligghallen bör inte överstiga Björkbackens trädhöjd. • Belysningen för ridbanor ska endast vara påslagen när verksamhet pågår. Övrig belysning ska ge ett varmt sken (>1700 kelvin) och genom avskärmning ska ljuskäglan kunna utnyttjas effektivt så att restljus undviks. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 40(78) 7.3 Påverkan på kulturmiljö Bedömningskala för påverkan på kulturmiljöns värden Mycket negativ påverkan uppstår när åtgärden medför att enskilda välbevarade, värdefulla objekt av nationellt, regionalt eller lokalt värde går förlorade. Vidare uppstår mycket negativ påverkan när värdefulla samband och strukturer går förlorade och den historiska läsbarheten förstörs. Måttlig negativ påverkan uppstår när åtgärden medför att enskilda välbevarade, värdefulla objekt av nationellt, regionalt eller lokalt värde fragmenteras eller skadas. Vidare uppstår måttlig negativ påverkan när värdefulla samband och strukturer delvis går förlorade och den historiska läsbarheten reduceras. Liten eller ingen påverkan uppstår när åtgärden medför att enskilda objekt av mindre betydelse, inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller unik/sällsynt, påverkas eller tas bort. Vidare uppstår ingen eller liten påverkan när historiska samband och strukturer eller den historiska läsbarheten inte ändras. Måttlig positiv påverkan uppstår när åtgärden medför att befintliga höga kulturmiljövärden av riksintresse eller av andra nationellt, regionalt eller lokalt utpekade höga värden, avseende att ta tillvara, utveckla och stärka kulturmiljöer och objekt, ökar i viss grad. Vidare uppstår måttlig positiv påverkan när historiska samband och strukturer stärks och den historiska läsbarheten ökar. Mycket positiv påverkan uppstår när åtgärden medför att befintliga höga kulturmiljö värden av riksintresse eller av andra nationellt, regionalt eller lokalt utpekade höga värden, avseende att ta tillvara, utveckla och stärka kulturmiljöer och objekt, ökar. Vidare uppstår mycket positiv påverkan när historiska samband och strukturer i hög grad stärks och den historiska läsbarheten ökar i stor grad. De kulturmiljövärden som kommer att påverkas av ridanläggningen är det öppna jordbrukslandskapet i dalgången, den forna Eriksgatan med dess tillhörande anläggningar samt Tibble gårdsmiljö. Gränsen mellan Västerås stad och dess omgivande landsbygd har länge gått vid Tortunavägen. Genom den nya storskaliga ridanläggningen kommer gränsen att förskjutas österut. Några kända fornlämningar kommer inte att påverkas av planen. Jordbrukslandskapets former präglas av de naturgeografiska förutsättningarna för att bruka jorden. Detta har styrt och styr fortfarande markorganisationen. Genom att studera jordbruksmarkens former kan man avläsa landskapets historia och dess utveckling. Vid exploatering av jordbruksmark försvåras avläsbarheten av landskapets historia. Det uppstår måttlig negativ påverkan på kulturmiljövärdena eftersom planförslaget medför att värdefulla samband och strukturer av nationellt värde delvis går förlorade. Därmed kommer läsbarheten av det historiska jordbrukslandskapet att reduceras. På den nordöstra delen av åkerholmen till Björkbacken ligger ett ställverk. Strax söder om riksintresseområdet ligger Hälla köpcentrum och väster om Tortunavägen ligger i dess södra del ett antal verksamheter med storskalig modern bebyggelse. I Tortunavägens norra del, vid Grytahögen och i anslutning till detaljplaneområdet har Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 41(78) vägen mer karaktären av en landsväg. Här är det lättare att uppfatta Tortunavägen såsom en del av Eriksgatan. En lokalisering av ridanläggningen öster om vägsträckningen bidrar till att Eriksgatan blir svårare att uppfatta såsom en historisk väg. En gång- och cykelväg kommer att anläggas längs med Tortunavägen, vilket ytterligare försvårar möjligheten att uppfatta den äldre vägsträckningen av Eriksgatan. I planområdets södra del kommer gång- och cykelvägen att löpa längs Tortunavägens östra sida, för att byta sida i jämnhöjd med Brandthovda IP. Kopplingen mellan den gamla Eriksgatan och de kantande gravhögarna blir otydligare, med ytterligare en dominant anläggning och med en ny gång- och cykelväg. Vägens karaktär som landsväg försämras när den storskaliga anläggningen förläggs längs Eriksgatan. Eftersom fornlämningsmiljön vid Anunds hög är en del av Eriksgatan kommer även denna miljö att indirekt påverkas. Det uppstår måttlig negativ påverkan eftersom exploateringen medför att Eriksgatans karaktär av landsväg mer eller mindre går förlorad. Detta medför att läsbarheten av Eriksgatan såsom en viktig historisk kommunikationsled reduceras. Dalgångens jordbruksmark har tillhört Tibble by sedan förhistorisk tid. På Tibble gård finns flera stora ekonomibyggnader och mangårdens byggnader är också relativt storskaliga i jämförelse med liknande gårdsmiljöer. När ridanläggningen byggs på motstående sida om dalgången, kommer Tibbles byggnader att framstå som avsevärt mindre. En skalförskjutning kommer således att ske av Tibbles ekonomi- och huvudbyggnader. Påverkan på gården och dess funktion som brukningscentrum i landskapet kommer dock att bli liten. De historiska sambanden och den historiska läsbarheten avseende gårdens koppling till jordbruksmarken är fortfarande tydlig. Den föreslagna platsen för ridanläggningen ligger i utkanten av riksintresseområdet. Tortunavägen utgör en gräns mellan stadsbebyggelse och landsbygd. Påverkan som uppstår i och med att en viss förskjutning av den historiska gränsen mellan stad och landsbygd kommer att ske, ger en liten påverkan eftersom den historiska läsbarheten inte försämras. Belysning som orsakar ljusförorening riskerar att påverka riksintresset för kulturmiljö, men under förutsättning att belysningen för ridbanorna endast är påslagen när verksamhet pågår, att belysningen har en ljusvärme med >1700 kelvin och att restljus undviks genom avskärmning av ljuskäglan bedöms den negativa påverkan på kulturmiljövärdena, från belysningen vara liten. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 42(78) 7.4 Konsekvensbedömning för kulturmiljön Konsekvenserna för kulturmiljövärdena till följd av genomförande av planen bedöms genom värdet av och bedömd påverkan för de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna och objekten vägs samman enligt konsekvensmatrisen i Figur 3. Bedömda konsekvenser redogörs för i Figur 25. Om föreslagna åtgärder för kulturmiljö genomförs bedöms de negativa konsekvenserna för kulturmiljövården minska något, dock inte i en sådan utsträckning att de negativa konsekvenserna minskar enligt konsekvensmatrisen. Utformningsalternativ 1 och 3 bedöms båda hindra utblicken mot Badelundaåsen i högre grad än planförslaget. De bedöms även påverka vägmiljön så att den uppfattas som mer kringbyggd än planförslaget bedöms göra. Figur 25. Konsekvensbedömning för kulturmiljön. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Delområde Värde (1 till 3) Påverkan (+++ till ---) Planförslaget Alternativ 1 Jordbrukslandskapet i dalgången: 3 Vägmiljön för Eriksgatan: 3 Bebyggelsemiljön för Tibble gård: 3 Gränsen mellan stad och landsbygd: 1 Fornlämningar: 3 Alternativ 3 Jordbrukslandskapet i dalgången: -- --- --- Vägmiljön för Eriksgatan: -- --- --- Bebyggelsemiljön för Tibble gård: - - -- Gränsen mellan stad och landsbygd: - - - Fornlämningar: 0 0 0 Stor negativ konsekvens Stor negativ konsekvens Konsekvens Måttlig negativ konsekvens Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 43(78) 8 Naturmiljö 8.1 Förutsättningar naturmiljön Biologisk mångfald är benämningen på variationen bland levande organismer, deras funktioner och samband. Sverige har skrivit under konventionen om biologisk mångfald där vi förbinder oss att vårda och klokt nyttja våra ekologiska resurser så att de inte försvinner och vi även i fortsättningen kan fortsätta att bruka naturen på olika sätt. Vi lever av naturen och är beroende av dess produkter och tjänster. Förutom grödor och andra produkter som vi kan utvinna är naturen viktig för vår rekreation och vårt friluftsliv. Naturmiljö handlar om orörda grönområden, sjöar och vattendrag liksom miljöer som skapats av människan såsom åkrar, skogsplantager och parker. Frågor kring estetik och friluftsliv tas upp under kapitlen landskap respektive kulturmiljö. Vattenmiljöer hanteras i kapitlet om naturresurser. Planområde Riksintresse för naturvården ! Strandskydd Planerad ridstig Länsstyrelsens naturvårdsprogram 0 Generellt biotopskydd ± 1 km Figur 26. Naturvärden inom planområdet och i dess närhet. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 44(78) Bedömningskala för naturmiljöns värde Områden av lågt värde (1) för den biologiska mångfalden är av ordinär/lokal landskaps ekologisk betydelse och har endast i liten omfattning förutsättningar för naturvärden. Art- och individmångfald är representativt för regionen. Områden av måttligt värde (2) för den biologiska mångfalden har sammanhängande områden med orörd karaktär (> 3 km2) och är av regional landskapsekologisk betydelse. Området har i viss omfattning förutsättningar för naturvärden, natur- och vegetations typer som är ovanliga i regionen och har för regionen stor mångfald. Områden av högt värde (3) för den biologiska mångfalden är av nationell landskaps ekologisk betydelse och har mer än 3 km till närmsta högexploaterade område. Området har stora förutsättningar för naturvärden och har natur- och vegetationstyper som är ovanliga nationellt. Vidare har området nationellt sett stor artmångfald. Områden med naturvärdesklass 1 och 2 enligt Standardiserad Naturvärdesinventering har högt värde. Naturvärden inom planområdet och influensområdet Planområdet saknar sammanhängande områden med höga naturvärden. Östra delen av planområdet består i huvudsak av åkermark. Den uppodlade lerslätten utgör en monokultur i landskapet. Biologisk variation och mångfald saknas, vilket innebär att åkrarna är en fattig del av grönstrukturen i planområdet. Planområdets gräns i söder utgörs av Hamrebäcken, kantad av en björkridå. Bäcken utgör gränsen till Blåsbo gård. Bäcken omfattas av 25 meter strandskydd på ömse sidor, vilket inverkar på planområdet (Figur 27). Centralt i planområdet ligger torpet Björkbacken. Torpets trädgård utgörs av en åkerholme med delvis gamla träd. Här kan finnas inslag av naturvärden (Figur 27). Väster om Tortunavägen utgörs området av idrottsplats med bebyggelse, parkeringsplats och fotbollsplaner. I nordväst finns en mindre yta naturmark. Här förväntas inga högre naturvärden förekomma. Kring planområdet ligger element som tillsammans bygger upp grönstrukturen i området, huvudsakligen åsen, de större åkerholmarna och allén som leder till Tibble Figur 27. Hamrebäcken (till vänster) omfattas av 25 m strandskydd på ömse sidor. Torpet Björkbacken har en gammal trädgård som kan hysa naturvärden. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 45(78) gård. Åkerholmarna, allén och Hamrebäcken omfattas av generellt biotopskydd (se Figur 26). Badelundaområdet ingår i bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kultur- miljövärden. Fokus för bevarandevärdet är åsens intressanta torrängsflora och insektsfauna, de agrara lämningarna samt betesmarker som är av stor vikt för landskapsbilden. Det senare omfattar planområdets östra del. Badelundaåsen (som närmast 380 m öster om planområdet) utgör riksintresse för Figur 28. Allén till Tibble gård omfattas av naturmiljö och ingår i länsstyrelsens regio- allmänt biotopskydd. nala naturvårdsprogram. Riksintressets värden består huvudsakligen av den geologiska formationen, men också av att det lokalt finns värden i form av intressant torrängsflora och säregen insektsfauna. Hoten mot bevarandet av riksintressets värden beskrivs främst utgöras av påverkan på de geologiska värdena, t ex genom att anlägga täkter på åsen (Länsstyrelsen, 1999). I länsstyrelsens regionala naturvårdsprogram beskrivs värdena i den delen av Badelundaåsen som ligger närmast planområdet bestå av en intressant torrängsflora och insektsfauna, strövområde och utsiktspunkter, ett geologiskt välbevarat åsparti samt landskapsbildvärdet i att åsen är framträdande i det öppna landskapet. Området ges högsta klass och för att bevara dess värden anges att ingen täkt ska få tillkomma samt att friluftslivs- och landskapsbildshänsyn ska tas i skogsbruket. Åsen utgör dessutom samrådsområde enligt Miljöbalken 12 kap 6§ vilket innebär krav på samråd med länsstyrelsen om man ska genomföra åtgärder eller bedriva verksamheter som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön i området. Sammantaget bedöms naturvärdena vara små inom planområdet. Naturvärdena på Badelundaåsen och närliggande biotopskyddsområden bedöms vara måttliga, baserat på att de ingår i ett sammanhängande område med delvis höga naturvärden och lokalt hyser höga naturvärden även inom planens influensområde. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 46(78) 8.2 Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön Inarbetade åtgärder • Torpet Björkbacken avsätts som fornlämningsområde. • En ridstig planeras på åkermarken vid Badelundaåsens fot i syfte att minska ridningen på känsliga delar av åsen. • Inga intrång görs i idag strandskyddade områden kring Hamrebäcken. • Ridstig anläggs längs Hamrebäcken, utanför strandskyddszon, vilket frigör naturmark i strandzonen och minskar påverkan av gödsling och besprutning i bäcken. Föreslagna åtgärder • 8.3 Information till ryttare inom ridanläggningen och längs åsen kring de skador ridning på åsen kan medföra samt inbjudan att nyttja den anlagda ridstigen. Påverkan på naturmiljön Bedömningskala för påverkan på naturmiljön Mycket negativ påverkan uppstår när genomförandet av planen orsakar att viktiga ekologiska samband bryts eller att artmångfalden reduceras i stor omfattning. Mycket negativ påverkan bedöms också uppstå om genomförandet av planen helt förstör de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer. Måttlig negativ påverkan uppstår när genomförandet av planen försvagar viktiga ekologiska samband eller i viss grad reducerar artmångfalden. Måttlig negativ påverkan uppstår också om de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer försämras. Liten eller ingen påverkan sker om ekologiska samband, artmångfald och/eller livsmiljöer inte påverkas av genomförandet av planen. Måttlig positiv påverkan uppstår när åtgärden/verksamheten stärker viktiga ekologiska samband eller ökar artmångfalden. Måttlig positiv påverkan uppstår också om de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer förbättras. Mycket positiv påverkan uppstår när åtgärden/verksamheten orsakar att viktiga ekologiska samband stärks i stor grad eller att artmångfalden ökar i stor omfattning. Mycket positiv påverkan bedöms också uppstå om åtgärden/verksamheten i stor grad förbättrar de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer. Exploatering kan leda till olika former av påverkan på naturmiljön och påverkan ska betraktas ur olika perspektiv; från enskilda arter till landskapsekologiska sammanhang. Bedömningen av denna påverkans omfattning görs enligt följande bedömningsgrunder. När oexploaterad mark tas i anspråk leder detta till fragmentering och ekologiska strukturer riskerar att styckas upp. Planområdet är beläget på gränsen mellan olika och redan starkt påverkade biotoper, vilket gör att fragmenteringsgraden bedöms vara mycket liten. Exploatering kan också skapa barriäreffekter för djur och växter. Risken för skapande av barriäreffekter bedöms vara mycket liten, baserat på ridanläggningens öppna utformning och omgivning med väg på ena sidan och åkermark på den andra. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 47(78) Ökad trafik kan orsaka ökad dödlighet av djur i trafiken. Ökningen av trafikmängden lokalt bedöms bli så liten att skillnaden i antal viltolyckor är försumbar. Förändring i ett Västeråsperspektiv bedöms bli försumbar då trafiken till följd av anläggningen i första hand flyttas från en del av staden till en annan. Genomförandet av planen kan orsaka störningar (ljud och ljus från anläggningen samt skrämsel/störning då fler rör sig i omgivningarna) som kan påverka utbredningen av framförallt djur. Den påverkan kan sträcka sig en bit utanför planområdet, såväl inom närliggande biotopskyddsområden som inom närmsta delarna av Badelundaåsen. Åtgärder för att minska risken för ljusförorening och buller i kombination med avståndet samt att miljön redan är påverkad av buller och ljusförorening gör att påverkan bedöms vara liten negativ. Exploatering kan även leda till oönskad spridning av främmande arter då mark blottläggs. Omfattningen bedöms obetydlig. Anläggandet av ridstig på åkern inom och öster om planområdet syftar bland annat till att minska ridandet på åsen. För att ryttarna verkligen ska välja ridstigen framför att rida på åsen kan information om ridningens påverkan behövas. Ridanläggningen kommer innebära att betydligt fler hästar rids i området. Även om merparten väljer ridstigen finns risk för slitage på åsens naturvärden. Bedömningen är ändå att med tydliga informationsinsatser bör ridningen på åsen minska, vilket bedöms leda till minskat slitage på åsens naturvärden. Dock bedöms inte förändringen medföra att ekologiska samband, artmångfald och/eller livsmiljöer påverkas i betydande omfattning, varför påverkan genom slitage bedöms vara liten negativ (utan betydande informationsinsats) till liten positiv. Planområdet omfattas delvis av strandskydd. Strandskyddet syftar till att bevara strandzonen dels för naturvården och dels för friluftslivet. I södra delen av planområdet planeras ridstigen utanför strandskyddat område. I planområdets östra del bedrivs idag åkerbruk intill Hamrebäcken som gett upphov till strandskyddet. Därmed är såväl den biologiska mångfalden som tillgängligheten liten i denna del. Gödsling och besprutning inom jordbruket minskar den biologiska mångfalden nedströms. Stigen som kommer att anläggas utanför strandskyddat område kommer att innebära att 25 meter kommer att frigöras för friluftslivet. Detta skapar förutsättningar för en rikare biologiska mångfald både på land och i vatten. Ett större avstånd till besprutning och gödsling kommer att gynna den biologiska mångfalden i diket även nedströms. Sammantaget bedöms påverkan på strandskyddet i denna del vara liten positiv för såväl biologisk mångfald som friluftslivet. Västra delen av planområdet saknar höga naturvärden och förändringen av området kommer vara liten. Lite mark kommer tas i anspråk för cykelbana och trafikslösningar, en påverkan på naturmiljön bedöms vara liten. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön till följd av genomförandet av planen vara liten negativ till liten positiv. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 48(78) 8.4 Konsekvensbedömning för naturmiljön Konsekvenserna för naturmiljön till följd av genomförande av planen bedöms genom att värdet av och bedömd påverkan för de olika delområdena vägs samman enligt konsekvensmatrisen i Figur 3. Bedömda konsekvenser redogörs för i Figur 29. Inom planområdet skyddas Björkbacken och befintligt strandskyddet består, vilket gör att inga eller små positiva konsekvenser uppstår för dessa områden. De områden som exploateras får en tydligt förändad miljö, men då höga naturvärden saknas bedöms konsekvens för naturmiljön utebli. Små negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå för Badelundaåsen till följd av ökad ridning på åsen, men detta bör kunna förebyggas genom informationsinsatser och anläggande av ytterligare ridstigar. Med genomförda åtgärder bedöms konsekvenserna för Badelundaåsen därför i stället bli positiva. Figur 29. Konsekvensbedömning av naturmiljön. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Värde (1 till 3) Påverkan (+++ till ---) Delområde Samtliga alternativ Björkbacken 1 Planområdet i övrigt 1 Biotopskyddsområden 2 Strandskyddat område 2 Badelundaåsen 2 Björkbacken 0 Planområdet i övrigt - Biotopskyddsområden 0 Strandskyddat område + Badelundaåsen - Konsekvens (mycket stor pos till mycket stor neg.) liten negativ till liten positiv konsekvens Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 49(78) 9 Naturresurser och översvämningsrisk 9.1 Förutsättningar för naturresurser och översvämningsrisk Naturresurser är resurser från naturen som efterfrågas av människan. Det gäller både det som utnyttjas och det som inte utnyttjas. Det kan också vara sådant som inte ens har upptäckts. Det finns olika typer av naturresurser: förnyelsebara som vatten, vind och skog och ändliga som naturgrus, berg, mineral och olja. Andra naturresurser är rennäring, yrkesfiske och vindkraft. För den aktuella planen omfattas berörda naturresurser av jordbruksmark och vatten. Översvämningsrisk har avgränsats till att omfatta utsläpp av dagvatten till Hamrebäcken. Bedömningskala för naturresursernas värde Naturresurser med lågt värde är jordbruks-, skogsbruksmarker, naturgrus, grundvatten, ytvatten och så vidare med mindre goda förutsättningar för brukande vad gäller exempelvis tillgänglighet, tillväxt/produktion, kvalitet och kvantitet. Naturresurser med måttligt värde är jordbruks-, skogsbruksmarker, naturgrus, grundvatten, ytvatten och så vidare med måttligt goda förutsättningar för brukande vad gäller exempelvis tillgänglighet, tillväxt/produktion, kvalitet och kvantitet. Naturresurser med högt värde är jordbruks-, skogsbruksmarker, naturgrus, grundvatten, ytvatten och så vidare med mycket goda förutsättningar för brukande vad gäller exempelvis tillgänglighet, tillväxt/produktion, kvalitet och kvantitet. Jordbruksmark Jordbruksmark betraktas som ett nationellt intresse. Miljöbalkens 3 kapitel, 4 § anger att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan Figur 30. Planområdets östra del består huvudsakligen av åkermark, klass 4. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 50(78) mark tas i anspråk. Vad som är att betrakta som väsentliga samhällsintressen bör enligt Jordbruksverket vara definierat i översiktsplanen och att de sedan vägs mot fortsatt jordbruk samt prövning av alternativa lokaliseringar. Västerås stad har inte angett några väsentliga samhällsintressen i översiktsplanen. Med hänvisning till Miljöprogrammet utgör jordbruksmark även ett lokalt intresse: ”Naturtillgångar som exempelvis en god markkvalitet är avgörande för produktionen av lokala livsmedel” . Jordbruksmarken inom planområdet har klass 4 av 10, varför den bedöms vara av lågt till måttligt värde. MKN för vatten Planområdet avvattnas av Hamrebäcken, som är för liten för att utgöra en vatten förekomst enligt vattendirektivet. Hamrebäcken bedöms ha lågt värde som naturresurs, men pekas i kommunens grönstrukturplan ut som en mycket viktig vattenlänk för rekreation. Hamrebäcken Västerås hamnområde Badelundaåsen Limstabäcken Västeråsfjärden Planområde Hamrebäcken Måttlig ekologisk potential Tertiär vattenskyddszon Otillfredställande kemisk status 0 Måttlig ekologisk status ± Måttlig ekologisk status 1 2 km Figur 31. Naturvärden inom planområdet och i dess närhet. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 51(78) Hamrebäcken mynnar i Västerås hamnområde i Mälaren (SE660825-154247). Vattenförekomsten har måttlig ekologisk potential och uppnår ej god kemisk status. Vattenförekomsten har problem med både övergödning och miljögifter. För att nå god ekologisk status i Mälaren avseende övergödning till år 2021 krävs i första hand att övergödningen minskas i Mälarens tillflöden, såsom Hamrebäcken. Mälaren är av stor vikt för drickvattenförsörjningen och även viktig för fisket. Mälaren bedöms vara av högt värde som naturresurs. Badelundaåsen hyser en stor grundvattenförekomst (SE660221-154640) som sträcker sig från Tillberga, under Mälaren och ner i Eskilstuna kommun. Vatten förekomstens kemiska status är dålig till följd av förorening av bekämpningsmedel. Vattenskyddsområde finns vid grundvattentäkterna Fågelbacken norr om planområdet och Hässlö söder om planområdet. Grundvattenförekomsten i Badelundaåsen bedöms vara av högt värde som naturresurs. Kommunen har låtit ta fram en dagvattenutredning (Bilaga 2 till detaljplan) för att utreda hur ridanläggningen kan anpassas för att uppfylla kommunens dagvattenpolicy. I dagvattenutredningen har utsläppen av kväve och fosfor idag beräknats vara höga, till följd av den stora andelen åkermark (4,9 mg kväve/l och 0,2 mg fosfor/l), att jämföra med riktvärdena i dagvattenpolicyn för nyexploatering inom samma område (2,0 mg kväve/l och 0,16 mg fosfor/l). Översvämningsrisk I utredningen ges förslag på hur och var dagvattnet kan tas om hand för att jämna ut flödet och rena dagvattnet. Dagvattenpolicyn ger att dagvattensystemet ska dimensioneras för att utflödet från kvartersmarkerna ska understiga 15 l/s och ha. Planområdet består idag till ca 85 % av naturmark/fotbollsplaner och 15 % av hårdgjord yta. Analys av höjddata och ortofoto tyder på att marken sluttar mot Hamrebäcken. Det är viktigt att lutningar bibehålls vid exploatering. I norra delen av östra planområdet finns viss indikation på att dagvattnet går mot öst från planområdet, mot jordbruksmarken. Inga instängda områden har identifierats. Kring Hamrebäcken, före den passerar Tortunavägen, föreligger det idag risk för översvämning enligt SMHI:s skyfallskartering (Bilaga 2). 9.2 Skadeförebyggande åtgärder för naturresurser och översvämning Den dagvattenutredning kommunen låtit ta fram redogör för lämpliga åtgärder för att förebygga påverkan på nedströmsliggande vattenförekomster. Åtgärderna är framtagna för att möjliggöra en utbyggnad av ridanläggningen utan att släppa ut mer dagvatten än kommunens dagvattenpolicy medger, men ger även förslag för rening av dagvatten. Val av reningsmetod och utformning kommer att tas fram i senare skede. Inarbetade åtgärder • Ridstigen planeras i anslutning till Hamrebäcken för att minimera fragmentering av åkermarken. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 52(78) • Utjämningsmagasin för fördröjning och rening av dagvatten ska anläggas inom kvartersmark (planbestämmelse) • Gödslet mellanlagras i containers, placerade under tak, i direkt anslutning till stallen (PB s 16) och förs sedan bort från planområdet. Föreslagna åtgärder • Träck ska avlägsnas kontinuerligt från hagarna och mellanlagras i täta containrar i syfte att minska risken för utläckage av näringsämnen eller smittoämnen. • Kontrollprogram bör tas fram för att säkerställa att utsläpp av gödande ämnen och smittoämnen hålls inom godtagbara nivåer så att verksamheten inte riskerar att minska möjligheten för Mälaren att uppnå God ekologisk status. Riktvärden för godkänd nivå bör fastställas. • Om riktvärden överskrids bör ytterligare utsläppsminskande eller renande åtgärder vidtas. En metod för att rena dagvatten från fosfor kan vara att låta dagvattnet passera cementbrunnar med kalkfyllning innan det når Hamrebäcken. • 9.3 Påverkan på naturresurser och översvämningsrisk Bedömningskala för påverkan på naturresurser Mycket positiv påverkan uppstår om åtgärden i stor mån ökar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Måttlig positiv påverkan uppstår om åtgärden ökar grundresursens omfattning och/ eller kvalitet. Ingen/liten påverkan uppstår om åtgärden i stort inte påverkar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Måttlig negativ påverkan uppstår om åtgärden reducerar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Mycket negativ påverkan uppstår om åtgärden i stor grad reducerar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Jordbruksmark Det nationella intresset jordbruksmark berörs av denna detaljplan, då knappt 10 ha jordbruksmark tas i anspråk inom planområdet med planens genomförande. Ridstigen samt intilliggande strandskyddsområde tar ytterligare ca 1,5 ha åkermark i anspråk. Jordbruksmarken minskas totalt med ca 11,5 ha, vilket utgör mindre än 1 % av den totala jordbruksarealen inom dalgången. Reduktionen av jordbruksmarken gör att påverkan bedöms vara liten negativ. Påverkan genom dagvatten Dagvattenutredningen visar att utan åtgärder beräknas utgående flöde från planområdet öka från 870 l/s till 1550 l/s vid ett 10-årsregn och 1860 l/s till 3750 l/s vid ett 100årsregn. Mängden näringsämnen beräknas minska avsevärt men utan åtgärder fortsatt överstiga dagvattenpolicyns riktvärden något i östra området (2,2 mg kväve/l och 0,2 Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 53(78) mg fosfor /l) . Dagvattenutredningen visar även att planen har förutsättningar för att åtgärder ska kunna vidtas i tillräcklig omfattning för att dagvattenpolicyn ska kunna uppfyllas och tillräcklig fördröjning och rening nås. Ett avskärmande dike längs anläggningens östra sida i kombination med icke genomsläppliga jordlager bedöms säkerställa att näringsämnen inte läcker ner i grundvattnet och förs till grundvattenförekomsten Badelundaåsen. Vidare beräkningar kommer att ligga till grund för utformning av åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten, i samband med detaljprojektering. Eftersom dagvattnets föroreningsgrad till stor del beror på skötsel av anläggningen finns dock en osäkerhet i dessa beräkningar avseende hur förorenat dagvattnet är och således hur rent vattnet som når Hamrebäcken kommer att bli. För att säkerställa att Hamrebäcken inte förorenas av näringsämnen eller smittoämnen bör därför ett kontrollprogram upprättas. Om för höga halter visar sig nå bäcken måste ytterligare åtgärder vidtas. Förutsatt att fungerande åtgärder vidtas i tillräcklig utsträckning bedöms påverkan på nedströmsliggande vattenförekomster samt grundvattenförekomsten Badelundaåsen vara liten positiv. Om det inte säkerställs att utsläppsnivåerna underskrider riktvärden finns risk för utebliven positiv påverkan, eller förorening av smittoämnen. Dagvattenlösningar har inte utretts i detalj för utformningsalternativen, men förut sättningarna är likartade. Påverkan bedöms därför vara av samma omfattning oavsett alternativ. 9.4 Konsekvensbedömning för naturresurser och översvämning Förutsatt att tillräckliga åtgärder vidtas och att anläggningen sköts kontinuerligt bedöms en liten positiv konsekvens uppstå för naturresurserna vatten, men liten negativ för jordbruksmark. Om det inte säkerställs att riktvärden hålls finns risk för liten negativ konsekvens avseende Hamrebäcken. Hamrebäckens bidrag till Mälarens bedöms vara för litet för att ge någon betydande påverkan. Figur 32. Konsekvensbedömning av naturresurser. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Delområde Värde (1 till 3) Påverkan (+++ till ---) Samtliga alternativ Jordbruksmarken: 1-2 Hamrebäcken: 1 Mälaren-Västeråshamnområde: 3 Badelundaåsen: 3 Jordbruksmarken: - Hamrebäcken: + Mälaren-Västerås hamnområde: 0 Badelundaåsen: 0 Översvämningrisk: 0 Konsekvens (mycket stor pos till mycket stor neg.) liten positiv till liten negativ konsekvens Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 54(78) 10 Boendemiljö och människors hälsa 10.1 Förutsättningar boendemiljö och hälsa Boendemiljön har betydelse för människors hälsa och välbefinnande, och innefattar utöver själva bostaden även närmiljön och trygghetsaspekter utanför bostaden. Hälsoskyddet regleras framförallt i miljöbalken som ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Djurhållning kan medföra påverkan på omgivningen dels i form av olägenheter, dels i form av risk för hälsopåverkan. Bedömningskala för boendemiljöns skyddsvärde Boendemiljö med lågt skyddsvärde (1) är enstaka hus och gårdar, som inte är planlagda som bostadsområden. Boendemiljö med måttligt skyddsvärde (2) är byar eller andra mindre tätbebyggde områden upp till 50 hus, eller områden som planeras som framtida bostadsområden. Boendemiljö med högt skyddsvärde (3) är sammanhängande bostadsområden om minst samhällen och tätbebyggde områden om minst 50 hus samt skolor, förskolor och vårdinrättingar. Planområdet ligger i gränslandet mellan stad och land. Nedan beskrivs de närmast berörda boendemiljöer och bedömt skyddsvärde bedöms för dessa, utifrån ett hälsoperspektiv. Brandthovda bostadsområde Väster om planområdet ligger det sammanhållna och tätbebyggda bostadsområdet Brandthovda, med villor och radhusbebyggelse. De närmsta villorna ligger ca 200 meter väster om Tortunavägen, och ca 250 m till den planerade ridanläggningen. Inga miljöer med särskilt höga krav så som t.ex. skolor och vårdinrättningar ligger i nära anslutning till planområdet idag. Brandthovda IP I planområdets närhet ligger även Brandthovda IP med fotbollsplaner i västlig och nordvästlig riktning från den planerade ridanläggningen. Idrottplatsen är mest välbessökt på vardagskvällar, ca 250 besökare per kväll. Många besökare är återkommande varje vecka, men besöken varar oftast endast upp till några timmar åt gången. Många besökare är barn och idrott är en hälsoförebyggande aktivitet som är viktigt att värna. Skyddsvärdet bedöms därför vara måttligt. Tibble by På motstående sida om dalgången, som närmast 330 m nordost om ridanläggningen, finns Tibble by, inklusive Tibble storgård. Här finns både boende och djurhållning, bl.a. hästar. Området bedöms ha måttligt skyddsvärde. Björkbacken Inom planområdet finns torpet Björkbacken, som hyrs ut av kommunen. Torpet får enligt hyreskontraktet endast nyttjas för fritidsboende och planeras att rivas i framtiden. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 55(78) Då torpet ägs av kommunen och inte planeras för bostad bedöms inte påverkan för torpet. Blåsbo Fastigheten Blåsbo med två bostadshus har en lantlig karaktär och ligger direkt söder om planområdet, ca 50 m från huvudbyggnaden i den planerade ridanläggningen. En vegetationsridå avskiljer fastigheten från ridanläggningsområdet. Blåsbo är till viss del påverkat av ljusförorening från Bjurhovda och buller från Tortunavägen. Blåsbo bedöms ha lågt skyddsvärde på grund av att det är en enstaka gård. Lukt och hästallergener Hästhållning sker i allt större utsträckning i eller i närheten av tätorter. Stall och gödselhantering kan ge upphov till spridning av lukt och allergener i närområdet, vilket påverkar boendemiljön för närboende. Ca 5-10 % av befolkningen beräknas vara allergiska mot häst (Folkhälsomyndigheten, 2015). Det är därför viktigt att hästverksamhet anläggs med tillräckligt avstånd till boendemiljöer. Genom tillstånd och villkor på åtgärder kan dessutom olägenheter från hästhållning minskas. En väsentlig allergenspridning sker via personer med djurkontakt. Forskarna menar att med tanke på risken för allergenspridning via människor, bör det finnas möjligheter till dusch och klädombyte i ridanläggningar för att minimera risken för spridning till offentliga miljöer som skolor, bussar, butiker och dylikt (Boverket, 2011). Skyddsavstånd och rekommendationer kring djurhållning Längre tillbaka har flera centrala myndigheter gett ut rekommenderade skyddsavstånd mellan ridanläggningar och bebyggelse, till stöd för tolkning både av PBL:s och MB:s bestämmelser. Avstånden har varierat från ca 50-500 meter, det större avståndet vid nyetablering av ridanläggning, mellan olika myndigheters rekommendationer. Lokalt och regionalt finns och har funnits ytterligare vägledningar runt om i landet. Ett problem är att de riktlinjer för skyddsavstånd som funnits i olika vägledningar under hand och i allt större utsträckning har kommit att tillämpas som bindande föreskrifter. Denna tillämpning har gjort att skyddsavstånden snarare blivit hinder än stöd för en god planering. (Boverket, 2011). Forskning har på senare tid visat att spridningen av allergen inte är så stor att stora skyddsavstånd är motiverade, samt att spridningen varierar beroende på lokala förhållanden. Folkhälsomyndigheten (2015) rekommenderar dock fortsatt ett skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamheter som stall, hästhagar, paddock och bebyggelse, men det ska ses som en utgångspunkt för vidare utredning i det enskilda fallet. Skyddsavståndet baseras på att förhöjda allergenhalter återkommande har uppmätts på 100 – 200 m avstånd, men mer sällan längre bort. Boverket (2011) anger i stället att allergener ofta ligger under detektionsgräns redan 50-100 m från en ridanläggning och menar att vad som är ett tillräckligt avstånd alltid måste bedömas i det enskilda fallet (Boverket, 2011). Baserat på dessa osäkerheter kan Folkhälsomyndighetens rekommenderade skyddsavstånd på 200 m vara motiverat för att uppfylla försiktighetsprincipen. Klart är att hästallergen utomhus minskar relativt snabbt med avståndet från Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 56(78) hästverksamheter, men att i vindriktningen och i öppen terräng kan låga halter påvisas längre bort. Avskiljande skyddande skogsområden eller kuperad terräng minskar spridningen. I prejudicerande domslut har hänsyn tagits till att påverkade fastigheter ligger i lantlig miljö, då störning från lantlig verksamhet som ridanläggningar anses godtagbar (MÖD 2005:50, MÖD 2006:32, M 4048-2007 och M 8448-2007). Avstånd på 10 och 40 m mellan ridverksamhet och bostad har i vissa fall godkänts, i andra fall gett avslag. Buller Buller är vanligt förekommande i våra samhällen, vilket påverkar vår hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. Människor påverkas olika beroende av t.ex. vilken typ av buller, styrka, frekvenser och variation över tid som vi utsätts för. Negativa hälsoeffekter av buller är flera bl.a. sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, samt ökad risk för hjärtoch kärlsjukdomar. Planområdet och dess närområde har redan idag en påverkan av buller och ljud (som underskrider riktvärdena) från bland annat biltrafik och flygplats. Ljusförorening Ljusförorening är en miljö- och hälsoaspekt som inte behandlas varken i miljöbalken eller de nationella miljömålen. Forskning har dock påvisat att belysning har stor påverkan på människors hälsa, både positiv och negativ påverkan. För ridanläggningen förväntas dels funktionell belysning finnas vid ridbanor med mera, dels belysning av parkering, gång- och cykelväg, samt entréer till byggnader. Hur belysningen ska utformas är i dagsläget inte fastställt. 10.2 Skadeförebyggande åtgärder boendemiljö och hälsa Inarbetade åtgärder Lukt och allergener • Föreslagen placering av stall, hagar och förvaring av gödsel är längre bort från befintlig fastighet inom Blåsbo än 50 meter. Detaljplanen reglerar att stallbyggnader och gödselförvaring (under tak) ska placeras minst 80 meter från bostad. (PB, s 25) • Gödslet mellanlagras i containers, placerade under tak, i direkt anslutning till stallen. (PB, s 16) • Vegetationen utefter Hamrebäcken ska bevaras. (PB, s 25) • Inom den nya ridanläggningen finns goda möjligheter för personal och elever att byta kläder och duscha innan de lämnar anläggningen, vilket också bidrar till att minska spridningen av allergener. (PB, s 25) Ljusförorening • Belysning kring byggnaderna ska vara nedtonad och gärna avbländad. Belysning Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 57(78) vid ridbanor ska ha ljuset riktat nedåt. (PB, s 20) Föreslagna åtgärder Lukt och allergener • I planbeskrivningen föreslagen åtgärd med förstärkt skyddszon i form av förtätning av vegetation gentemot fastigheten Blåsbo bör genomföras. • Gödselförvaring bör förläggas så att ridhuset skyddar från luktspridning till Blåsbo och Brandthovda IP. • Om problem med allergenspridning mot Blåsbo uppkommer bör ytan mellan ridanläggingens huvudbyggnad och Blåsbo inte nyttjas för sådant som kan utgöra källor till hästallergen, så som uppställning av hästtransporter. • Frånluftsventiler på huvudbyggnaden bör vändas bort från Blåsbo och inte sitta så högt upp på byggnaden att luften är trolig att nå över taket och trädridån. • Vid behov kan huvudbyggnaden förses med mekanisk ventilation där frånluften kan filtreras och allergen avskiljas. 10.3 Påverkan på boendemiljö och hälsa Bedömningskala för påverkan på boendemiljö Mycket positiv påverkan uppstår när genomförandet av planen medför starkt minskad påverkan av buller, strålning, allergener, ljusförorening eller störande lukt. Måttlig positiv påverkan uppstår när genomförandet av planen medför minskad påverkan av buller, strålning, allergener, ljusförorening eller störande lukt. Ingen/liten påverkan uppstår om åtgärden inte förändrar påverkansgraden av buller, strålning, allergener, ljusförorening eller störande lukt. Måttlig negativ påverkan uppstår om åtgärden ökar negativ påverkan i form av buller, strålning, allergener, ljusförorening eller störande lukt. Mycket negativ påverkan uppstår om åtgärden ökar negativ påverkan i form av buller, strålning, allergener, ljusförorening eller störande lukt till den grad att nationella eller lokala riktlinjer överskrids. Lukt och allergener Stall och gödselhantering bedöms kunna ge upphov till spridning av lukt och allergener i närområdet. Allergener kan påverka människors hälsa och därmed ha en mer allvarig påverkan, medan lukt mer får anses utgöra en olägenhet. Även olägenheter kan påverka om en lokalisering ev en ridanläggning är lämplig eller ej, men i lantlig miljö har domslut visat att ett visst inslag av påverkan är acceptabel. Påverkan på Branthovda bostadsområde och Tibble by genom allergen Allergen sprids endast kortare avstånd, varför ingen påverkan på Branthovda eller Tibble by bedöms uppkomma avseende allergen. Blåsbo kan dock komma att påverkas av allergenspridning. Husen ligger som närmst 50-60 m från ridanläggningens huvudbyggnad och området där uppställningsplats för hästtransporter planeras. Inom de avstånden Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 58(78) finns viss risk för spridning av allergen. Att eventuell mekanisk frånluft vänds bort från Blåsbo minskar risken för påverkan. Påverkans omfattning beror till stor del på anläggningens utformning. Att merparten av hanteringen av häst utomhus sker på avstånd från Blåsbo minskar spridningen av allergener. En eventuell uppställning av transporter och hantering av hästar mellan byggnaden och Blåsbo skulle däremot öka risken, och om denna parkering nyttjas ofta blir påverkan större. Den förtätning av vegetationen som planeras mellan ridanläggingen och Blåsbo skulle minska påverkan då luckor finns i vegetationen idag. Till fördel är också att förhärskande vindrikting är sydvästlig, bort från Blåsbo. Att anläggningen planeras för så mycket som 90 hästar, samt tillresta vid tävlingar med mera, gör att spridningen riskerar att bli större än för det genomsnittliga stallet. Sammantaget bedöms påverkan på Blåsbo vad gäller allergener bli måttlig till stor, baserat på att det finns risk att allergener sprids till Blåsbo och att Hälsoskyddsmyndigheten rekommenderade skyddsavstånd på 200 m inte kan hållas. Påverkan på Branthovda IP genom allergen Det finns även risk för allergenspridning till Branthovda idrottsplats. Upp till 25 personer som är allergiska mot hästallergen kan beräknas besöka idrottsanläggningen på vardagskvällar, men rimligen har ett fåtal så stark allergi att de kan få allergisk reaktion av att befinna sig på 50-500 m från ridanläggningen. Att besöken är kortvariga minskar också påverkan. Vid evenemang då grusytan vid idrottsplatsen nyttjas som parkering till ridanläggningen förutsätts aktiviteten på Branthovda IP vara låg. Det kan dock inte uteslutas att delar av idrottsplatsen kan bli olämplig för frekvent återkommande träning för personer med kraftig hästallergi. Sammantaget bedöms påverkan på Brandhovda IP bli måttlig negativ med genomförande av planen. Allergener på lokaltrafiken Hästallergiker som åker samma busslinje som ridskoleelever kan påverkas negativt. Även om andelen elever som förväntas ta bussen till och från ridanläggningen är låg, så finns ändå en viss ökad allergirisk. Jämfört med befintlig ridanläggning där busshållplats finns intill anläggningen bedöms dock antalet elever som åker kollektivt minska. Den nya anläggningen planeras även ha bättre möjlighet till dusch och ombyte än befintlig, men alla elever kan inte förväntas nyttja detta, Påverkan bedöms som liten negativ jämfört med nollalternativet, där nollalternativet inte tar hänsyn till påverkan från befintlig anläggning. Påverkan genom lukt Luktspridning kan ske över betydligt större avstånd. Då gödselförvaringen planeras inomhus bedöms spridningen vara liten. Förhärskande sydvästlig vindriktning gör att påverkan på Branthovda bostadsområde i stort sett bedöms utebli. Tibble by har redan ett flertal hästar och gödselhantering vilket gör att en eventuell luktspridning i den omfattning som kan bli aktuell på 300 m avstånd inte bedöms påverka boendemiljön betydande. För Blåsbo kan påverkan bli större, men förhärskande vindriktning och gödselhantering inomhus gör att luktspridningen minskar. Bebyggelsen är av lantlig karaktär och tillfällig Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 59(78) påverkan av gödsellukt finns förmodligen redan i samband med gödselspridning på kringliggande åkrar. Påverkan på Blåsbo bedöms bli liten. Buller Omgivningsbuller genereras för den planerade ridanläggningen främst från person- och hästtransporter liksom transporter av avfall, gödsel, hö, halm etc. till och från ridanläggningen. Bullerberäkning ingår ej i trafikutredningen då trafikmängden inte förväntas öka i betydande omfattning. Övrigt buller kan genereras från maskiner, fläktar, djur etc. Storleken av bullerpåverkan från dessa källor är svåra att reglera i detaljplan, men påverkan bedöms vara liten då anläggningen är begränsad och anläggningen kan förväntas nyttja fläktar i liten utsträckning då stall och ridhus normalt ventileras genom självdrag. Visst ökat buller från till exempel trafik förväntas uppstå, men inte i betydande omfattning. Sammantaget bedöms påverkan till följd av trafikbuller vara liten. Användning av högtalaranläggning vid tävlingar ger upphov till ljudvandring, uppskattningsvis minst 500-1000 meter, beroende på topologi. Utomhushögtalare planeras dock endast nyttjas i samband med tävlingar, vilket innebär cirka tio tillfällen per år, samt eventuellt inom tävlingar på Branthovda IP. Vid sådana tillfällen krävs särskilt tillstånd enligt Västerås stads lokala föreskrifter och ska anmälas till polisen, vilket innebär att staden har möjlighet att genom tillstånden reglera omfattningen av nyttjandet av högtalaranläggningen. Sammantaget bedöms påverkan i form av buller från anläggningen vara liten. Ljusförorening Planområdet ligger i gränsland mellan stad och land, vilket innebär att området Brandthovda väster om ridanläggningen redan har påverkan av belysning genom t.ex. gatubelysning i bostadsområdet. Området på östra sidan Tortunavägen påverkas till viss del av ljusförorening från Bjurhovda idag. Viss ökad ljusförorening kan uppstå, men med hänsyn till befintlig påverkan bedöms ytterligare påverkan vara obetydlig. Tibble by kan få en ökad ljusförorening från framför allt ridbanor, dock ej i betydande omfattning (med avseende på boendemiljö/hälsa). Ridbanorna vid nuvarande ridanläggning nyttjas enligt uppgift lite under årets mörkaste tid, varför det förutsätts vara fallet även vid den nya ridanläggningen. I synnerhet med tillgång till två stora ridhus. Avståndet till bebyggelsen vid Tibble gård bedöms vara tillräckligt för att påverkan på boendemiljön och människors hälsa kan bedömas som liten. Fastigheten Blåsbo bedöms ligga väl skyddat för ljusförorening genom att stallbyggnaden och vegetationen har en avskärmande effekt. Ingen eller liten påverkan bedöms uppstå. 10.4 Konsekvensbedömning för boendemiljö och hälsa Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 60(78) Bostadsområdet Brandthovda bedöms inte påverkas när det gäller hälsa, men liten påverkan på boendemiljön avseende lukt kan uppstå. Konsekvenserna bedöms bli små negativa. Branthovda idrottplats kan påverkas av allergenspridning och baserat på att området nyttjas av så många bedöms konsekvenserna som små till måttliga. Olägenheter som lukt, buller ljusförorening bedöms inte påverka området i betydande omfattning då människor vistas där kortare tid, inte huvudsakligen för vila, och då området är påverkat idag. Tibble by bedöms inte påverkas betydande av någon aspekt, mycket på grund av att miljön redan är påverkad av hästhållning. En positiv konsekvens för Tibble by blir tillgången till en ridstig och närhet till ridhus. Blåsbo kan däremot påverkas både vad gäller hälsoaspekter (allergen) och boendemiljö (lukt, buller, trafik). Då det endast gäller två hus (litet skyddsvärde) bedöms konsekvenserna bli små negativa. Konsekvenserna för allmänheten till följd av spridning av allergen genom kollektiv trafiken bedöms vara små. Om föreslagna åtgärder genomförs vid behov bedöms konsekvenserna för boendemiljö och hälsa sammantaget bli små. De olika förslagen bedöms ge konsekvenser i samma storleksordning. Avstånd mellan gödselhantering och bebyggelse Delområde Samtliga alternativ skiljer sig visserligen något åt, Värde (1-3) Brandthovda: 3 – högt skyddsvärde men förvaring inomhus och Branthovda IP: 2 - måttligt skyddsvärde barriärer i form av huvudbyggnaden gör att konsekvenserna Tibble by: 2 – måttligt skyddsvärde bedöms likvärdiga. Fastighet Blåsbo: 1 – lågt skyddsvärde Påverkan (+ + + till - - -) Hästallergener Brandthovda: 0 Brandthovda IP: -- Tibble by: 0 Blåsbo: Lukt Figur 33. Konsekvensbedömning för boendemiljö och hälsa. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Buller Ljusförorening Konsekvens Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad - - (-) Kollektivtrafik: - Brandthovda: 0 Tibble by: 0 Blåsbo: - Brandthovda: 0 Tibble by: 0 Blåsbo: - Brandthovda: 0 Tibble by: 0 Blåsbo: Liten till måttlig negativ konsekvens Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 61(78) 11 Risker Risker bedöms genom att väga samman sannolikhet och konsekvens, i stället för värde och påverkan. Sannolikhet innebär hur troligt det är att en olycka inträffar och konsekvens hur allvarliga konsekvenser den olyckan skulle kunna orsaka. Precis som för övriga aspekter bedöms sannolikhet och konsekvens efter att inarbetade skadeförebyggande åtgärder vidtagits. Riskberäkningar har inte utförts för anläggningen då sannolikheten för olyckor inte bedöms vara så stora att det är motiverat. Däremot har en social konsekvensanalys (SKA) tagits fram där stor vikt har lagts vid trafiksäkerhet för brukarna av ridanläggningen, företrädesvis barn och ungdomar (Bilaga 1 till detaljplanen). Risker har avgränsats till att omfatta trafikolyckor samt strålning. I enlighet med behovsbedömningen. Trafikolyckor är kopplat till den ökade risk för trafikolyckor anläggningen riskerar att leda till och anpassningen av anläggningen syftar till att minska riskerna för förbipasserande såväl som för brukarna under deras färd till och från anläggningen, samt vid korsande av Tortunavägen under brukandet. Strålning är kopplat till befintlig kraftledning och befintligt ställverk som riskerar att påverka brukarna av ridanläggningen. 11.1 Förutsättningar avseende risk Vägstandard och trafik Tortunavägens nuvarande hastighet är 60 km/h men det är inte ovanligt att fordon färdas snabbare än så på vägsträckan. Vägen är ca 6,8 meter bred. Kommunen är huvudman för Tortunavägen som passerar planområdet, och kan besluta om fartdämpande åtgärder samt avstängning av väg i samband med större evenemang. Gående och cyklister som idag färdas längs Tortunavägen har endast en smal vägren att tillgå och vägen saknar gatubelysning. Sammantaget gör detta vägen osäker att färdas på för oskyddade trafikanter. En viss ansträngd trafiksituation kan även uppstå vid evenemang så som fotbollsturneringar vid Brandthovda IP. En stor del av besökarna på ridanläggningen kommer att vara barn och ungdomar. Barn har inte fullt utvecklade syn- och hörselsinnen för att ha ett vid alla tillfällen trafiksäkert beteende. Detta i kombination med att barn vid en ridanläggning har fokus på hästar, är särskilt värt att beakta vid planering av t.ex. korsningar och parkeringar. Elsäkerhet En 70 kV kraftledning går genom planområdets nordöstra del. Vattenfall äger den och reserverar sig för ett framtida behov om 130 kV i kraftledningen. Kraftledningar alstrar magnetfält och elektriska fält. Vanligtvis är magnetfältet, t.o.m. under kraftledning, långt under Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas har ansvariga myndigheter för strålsäkerhet valt att rekommendera en viss försiktighet, både för Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 62(78) allmänheten och i arbetslivet. Det finns studier som antyder att barn som exponeras för magnetfält från kraftledningar löper högre risk att drabbas av barnleukemi. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför klassat magnetfält som möjligen cancerframkallande. Strålsäkerhetsmyndigheten (2009) rekommendationer vid samhälls planering och byggnation är att undvika att placera bl.a. nya skolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Vidare bör onödig exponering för magnetfält begränsas vid samhällsplanering, om det kan göras till rimliga kostnader och konsekvenser (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2015). Kommunens har riktlinjen att 0,4 µT (mikrotesla) inte får överskridas vid byggnader och anläggningar där människor stadigvarande vistas. Vattenfall har tagit fram beräkningar som visar att kring den delen av kraftledningen som ligger söder om ställverket, det vill säga inom ridanläggningen, underskrids 0,4 µT redan 10 m från kraftledningen och på 25 m avstånd uppgår strålningen till 0,087 µT. Norr om ställverket (inom planområdet väster om Tortunavägen) uppnås 0,34 µT på 25 m avstånd. Beräkningarna tar inte hänsyn till en eventuell ökning till 130 kV kraftledning i framtiden. Kring 130 kV-ledningar kan skyddsavstånd upp till 40 m krävas för att underskrida 0,4 µT (Strålsäkerhetsmyndigheten med flera, 2009). Vid anläggande av elstängsel längs med kraftledningar finns risk för att stängslet alstrar ström från kraftledningen och blir strömförande. Risken för att detta inträffar beror på ledningens styrka, avståndet till ledningen och hur långt stängslet går parallellt med denna, samt stängslets utformning. 11.2 Skadeförebyggande åtgärder avseende risk Under arbetet med trafikutredningen (bilaga 3) och den sociala konsekvensanalysen (bilaga 1) har en rad förslag tagits fram för att höja trafiksäkerheten för transport till och från den planerade anläggningen. De åtgärder som inarbetats så långt i planförslaget att de fastställs på plankarta eller beskrivs att de ska genomföras i planbeskrivning återges under inarbetade åtgärder. Åtgärder som endast förelås genomföras eller inte inarbetats alls i planförslaget återges under föreslagna åtgärder. Ytterligare förslag på åtgärder som framför allt gäller närområdet återges i bilaga 1 och bilaga 3. Inarbetade åtgärder Gatunät och angöring • Passager för gående och cyklister över Bjurhovdagatan och Tortunavägen anläggs och utformas för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. (PB, s 25) • Alla passager hastighetssäkras vilket medför sänkt hastighet till 30 km/h. (PB, s 25) Parkering • Parkering som täcker det dagliga behovet för cyklar, bilar samt hästtransporter anläggs inom ridanläggningen, för större evenemang finns även parkering inom Branthovda IP. (PB s 25) Detta minskar behovet av att korsa eller parkera längs Tortunavägen. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 63(78) Gång och cykelvägar • Ny, belyst gång- och cykelväg planeras mellan Bjurhovdagatan i norr och Stockholmsvägen i söder. (plankartan) Åtgärder för att förebygga olyckor • Logistiken inom anläggningen planeras så att problem till följd av korsande trafik mellan hästar, människor och fordon som kan orsaka tillbud minskas. (PB s 25) • Genom att bygga samman stall och ridhus blir det möjligt för ryttare att leda hästen invändigt direkt från stall till ridhus, vilket minskar risken för rymning. (PB s 25) Åtgärder mot påverkan från strålning • Inga byggnader får uppföras inom 25 från den befintliga kraftledningen (plankartan) • Inom 80 m från kraftledningen får endast komplementbyggnader och uthus uppföras (exempelvis ligghall och foderautomater). (plankartan) Föreslagna åtgärder Gatunät och angöring • Logistik inom ridanläggningen gällande parkering, avlämningsytor och angöring av leveransytor för transporter bör planeras så att oskyddade trafikanter undviks att blandas med trafik. Backrörelser med större fordon bör undvikas. Detta föreslås enligt planbeskrivningen men måste planeras i detalj i senare skede. (PB s 24) • Separat infart för varuleveranser som föreslås i planbeskrivningen bör genomföras i syfte att minska tung trafik över gång- och cykelvägpassagen över Tortunavägen (PB s 22). • Passagen över ridanläggningens södra in- och utfart rekommenderas vara svagt upphöjd och av komfort- och säkerhetsskäl indragen (Trafikutredningen, bilaga 3). Gång och cykelvägar • Säkerheten på anslutande cykelvägar inom Brandthovda bör höjas genom siktförbättring, belysning där så saknas samt skyltning. (SKA, bilaga 1) • Vid parkeringar intill idrottsplatsen och ridcentret bör gång- och cykelvägarna avskiljas med fysiska hinder t.ex. planteringar, träd, gräsmatta eller kantstöd. Övrigt • Anlägg så rymningssäkra hagar som möjligt i syfte att minska risken för trafik olyckor m.m. Åtgärder för elsäkerhet • Säkerställ att stängsel placeras på ett sätt så att kraftledningens elektriska och magnetiska fält inte kan göra det strömförande. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 64(78) 11.3 Konsekvenser avseende risk Bedömningsskala för konsekvenser avseende risk Positiv konsekvens uppstår när planens genomförande bidrar till att nuvarande risknivå sänks alternativt helt byggs bort. Liten/ingen konsekvens uppstår när planens genomförande innebär förhöjda risknivåer som kan accepteras och inga åtgärder krävs. Måttligt negativ konsekvens uppstår när planens genomförande innebär risker där behov av åtgärder måste utredas vidare. Mycket negativ konsekvens uppstår när planens genomförande innebär risknivåer för människa, miljö och anläggningar som inte kan accepteras. I dessa fall krävs åtgärder som reducerar risken så att den kan accepteras. Ökad trafik och ökning av oskyddade trafikanter Transporter och trafik bedöms utgöra största risken för ridanläggningens besökare samt andra förbipasserande trafikanter, särskilt vid evenemang då ökad mängd häst transporter kan förväntas. Samtidigt som mängden fordon ökar mängden oskyddade trafikanter. Därför vidtas en rad åtgärder för att minimera risker kopplade till trafik. Planen kan innebära en höjning av trafiksäkerheten jämfört med nollalternativet. Ny, belyst gång- och cykelbana skapar inte bara en trygg färdväg till ridcentret, utan även till Branthovda IP och handels- och verksamhetsområdet Hälla. Hastigheten är idag hög längs Tortunavägen och Bjurhovdagatan och hastighetssänkande åtgärder vid planerade övergångar minskar hastigheten och därmed olycksrisken även på andra delar av vägen. Planen innebär därmed både ökad risk och ökat trafikflöde i området, men även förbättringar genom trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Sammantaget bedöms risken för trafikolyckor minska med genomförande av planen och konsekvenserna avseende risk bedöms vara små positiva. Om även föreslagna åtgärder genomförs kommer ett större område bli mer trafiksäkert och anpassat till oskyddade trafikanter. Konsekvenserna avseende risk bedöms då bli måttligt positiva. Risk för rymning av hästar nära trafikerade vägar Att hästar rymmer är relativt vanligt och risken för trafikolyckor vid rymning bedöms vara relativt stor då ridanläggningen planeras i nära anslutning till flera vägar. Hantering av hästar mellan stall/ridhus och utomhus lösdrift, ridbanor och paddock innebär en risk för att hästar kan rymma. Många hästar finns dessutom i lösdrift större delen av tiden, vilket kan öka risken. Den invändiga logistiken är dock planerad så att ovana ryttare inte ska behöva leda hästar utomhus, vilket bedöms minska risken för rymning avsevärt. Vid utformning av hagarna är det viktigt att säkerställa en hög säkerhet för att minimera risken för rymning. Konsekvenserna avseende risk för olyckor till följd av rymning bedöms som små negativa. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 65(78) Risker till följd av kraftledning Detaljplanen säkerställer att inga byggnader placeras inom gällande skyddsavstånd från befintlig kraftledning. Strålningen från den ledning som går genom området som planeras för lösdriftshage är låg. Byggnader där människor kommer att vistas varaktigt ligger på säkert avstånd (ca 80 m). I samband med utformning av hagarna måste det säkerställas att stängsel inte placeras så de riskerar att alstra ström från kraftledningen och bli strömförande. Konsekvenserna bedöms därför som små negativa. Förutsatt att stängsel placeras på ett sådant sätt att de inte kan alstra ström från kraftledningen bedöms risker kopplad till elsäkerhet vara obetydliga. Sammanvägd bedömning av konsekvenser Konsekvenserna avseende trafikolyckor bedöms vara måttligt positiva med planens genomförande. Konsekvenserna avseende risker kopplade till kraftledningen bedöms vara små utan genomförande av föreslagen åtgärd, men förutsatt att hänsyn tas vid planering av stängsel bedöms konsekvenserna bli obetydliga. Sannolikheten att hästar ska rymma beror till stor del på anläggningens utformning och hur den nyttjas. Dessa detaljer kan i många fall inte styras i en detaljplan. Därmed skapas en osäkerhet i konsekvensbedömningen. Planen medför dock goda förutsättningar för att anläggningen ska kunna uppföras och skötas på ett sådant sätt att konsekvenserna till följd av risker blir små. Planen bedöms ha förutsättningar för att konsekvenserna avseende risk sammantaget ska bli små positiva. Figur 34. Konsekvensbedömning för avseende risk. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Konsekvens Alternativ Samtliga alternativ Ökad trafik/ trafikrisker + Risker kopplade till rymning av hästar - Kraftledning Sammanvägd konsekvens +/- Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 66(78) 12 Social hållbarhet 12.1 Förutsättningar för social hållbarhet En social konsekvensanalys (SKA) har tagits fram inom projektet (Bilaga 1 till detalj planen). En SKA har sin utgångspunkt i människors upplevelser och redogör för hur olika grupper i samhället påverkas av en verksamhet eller en plan, både fysiskt och psykiskt. I SKA-utredningen har barnperspektivet fått mycket uppmärksamhet eftersom många av de som nyttjar Hamre ridcenter är barn. Även jämställdhet och jämlikhet har uppmärksammats eftersom majoriteten av besökarna är kvinnor samt att ridcentret måste uppfylla krav på tillgänglighet för alla. Under arbetet med SKA:n har fokusgrupper genomförts med besökare på Hamre ridcenter. Detta kapitel bygger på SKA:n och i denna går det att läsa mer om projektets konsekvenser kopplade till social aspekter. SKA:n har även som syfte att säkerställa att mål kopplade till social hållbarhet lyfts och bearbetas inom ramen för projektet. Social hållbarhet definieras som en individs möjlighet till självutveckling och självförverkligande. Viktiga mål och styrdokument att belysa är: Barn- och ungdomsprogram i Västerås stad, Program för personer med funktionsnedsättning och Västerås stads Jämställdhetspolicy. Samt det övergripande målet att Västerås ska vara attraktivt och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. Bedömningskala för värdet av social hållbarhet Social hållbarhet av lågt skyddsvärde finns inte, då ingen människa har lågt skyddsvärde Social hållbarhet av måttligt skyddsvärde gäller befolkningen i allmänhet Social hållbarhet av högt skyddsvärde gäller barn och särskilt utsatta i samhället Alla människor har ett skyddsvärde. För att definiera olika människors värde enligt konsekvensbedömningsmetodiken har vi här valt att säga att en människas skyddsvärde påverkas av hennes möjlighet att påverka beslut som rör henne. I denna utredning har vi valt att lyfta fram barn och ge dem ett högre skyddsvärde än gemene man. Alla barn har rätt att delta i samtalet, men besluten ska alltid fattas av vuxna. Barn har tidigare varit en åsidosatt grupp inom samhällsplaneringen, ofta har barnens behov tolkats av vuxna och deras upplevelser och behov rationaliserats bort till fördel för vuxnas tolkningar. I FN:s barnkonvention framgår att barnet ska ha rätt att uttrycka sina åsikter i beslut som rör hen, vilket bör innebära att ett barnperspektiv bör beaktas i fysisk planering av områden där barn kan förväntas befinna sig. Därför blir frågan om delaktighet mycket viktigt. Brukarna av Hamre ridcenter är huvudsakligen barn och ungdomar, varför skyddsvärdet bedöms vara högt. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 67(78) 12.2 Skadeförebyggande åtgärder för social hållbarhet För åtgärder relaterade till trafik och säkerthet, se kapitel 11, Risker. Inarbetade åtgärder • • En social konsekvensanalys har tagits fram vilket har gett kommunen underlag för att utforma en anläggning anpassad för att främja social hållbarhet (Bilaga 1 till detaljplanen) Ridanläggningen ska så långt möjligt göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning anläggs inom 25 m från huvudentrén. (PB s 27) Ytterligare föreslagna åtgärder • För att ytterligare stärka kvaliteter i planförslaget bör en vidare dialog med ridcentrets besökare fortsätta, för att identifiera vilka fler behov som finns hos besökarna. • Förlägg en busshållplats intill anläggningen och genomför en omläggning av trafikerande stomnätslinje i syfte att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att åka kollektivt samt öka tryggheten. • Ökat besöksunderlag kan ge möjlighet till permanent restaurang eller kiosk i området. En sådan åtgärd skapar trygghet genom att fler rör sig runt planområdet. • Det är mest tjejer som besöker ridcentret. Genom att erbjuda aktiviteter som är mer inriktade på tävling och fart, finns det möjligheter att locka även pojkar. För att även locka pojkar är det viktigt att den kommunikation som vänder sig till allmänheten är riktad till båda könen och begrepp så som ridtjejer och stallfior undviks. Påverkan på värden för social hållbarhet 12.3 Påverkan på värden för social hållbarhet Bedömningskala för påverkan på värden för social hållbarhet Mycket positiv påverkan uppstår om genomförandet av planen medför starkt ökad jämställdhet, integration, trygghet och säkerhet. Måttlig positiv påverkan uppstår om genomförandet av planen medför ökad jämställdhet, integration, trygghet och säkerhet. Ingen/liten påverkan uppstår om genomförandet av planen inte påverkar jämställdhet, integration, trygghet eller säkerhet i påtaglig omfattning. Måttlig negativ påverkan uppstår om genomförandet av planen medför ökad segregering, ojämlikhet, otrygghet eller försämrad säkerhet. Mycket negativ påverkan uppstår om genomförandet av planen medför starkt ökad segregering, ojämlikhet, otrygghet eller försämrad säkerhet. Vid bedömning av påverkan på social hållbarhet jämförs med nuläget i stället för med nollalternativet, det vill säga befintlig verksamhet vid Hamre Ridcenter, då intervjuer Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 68(78) med brukare legat till grund för framtagen social konsekvensanalys (SKA). Flytten av Hamre ridcenter skapar ett större upptagningsområde för verksamheten, vilket ger en positiv påverkan eftersom tänkbara konsekvenser kan bli ökad integration och möten mellan stadens invånare. Flera åtgärder för att öka trygghet och säkerhet på väg till och från samt på ridcentret har beaktats i planförslaget, vilket ger en positiv påverkan. Bland annat har gång- och cykelvägar beaktats i planförslaget och kan medföra att fler lättare kan nå anläggningen och är ett måste för att överbrygga barriäreffekter, minska trafikriskerna och skapa en tryggare trafikmiljö. Planförslaget innebär att avståndet mellan ridanläggningens entré och närmaste busshållplatser blir ca 500 respektive 800 meter. Avstånden innebär 5-10 minuters promenad från ridanläggningen. Detta bedöms som något långt, särskilt med tanke på att de som kommer att besöka eller lämna ridanläggningen även kan behöva bära på utrustning, väskor och extra kläder. En busshållplats intill anläggningen och en omläggning av trafikerande stomnätslinje skulle skapa bättre förutsättningar för barn och unga att åka kollektivt, och på så vis öka tryggheten. Detta skulle även minska antalet barn som skjutsas av föräldrar, vilket i sin tur skulle innebära färre bilar, och medföra att trafiksituationen kring ridcentret upplevs tryggare. Även om Hamre ridcenter flyttas bedöms ridcentrets betydelse för hälsa och social samvaro att förbli stark. Den nya lokaliseringen bedöms kunna öka och ge positiv påverkan gällande tillgängligheten till anläggningen och antalet potentiella besökare. Placeringen intill Badelundaåsen medför att den tidigare barriäreffekten av placeringen i kilen mellan flygplatsen och Mälaren öppnar upp och gör ridcentret tillgängligare för en Badelundaåsen 2000 Badelundaåsen 1500 E18 1000 E18 äg Järnv 500 äg Järnv Mälaren Mälaren 500 1000 1500 2000 Figur 35. Omlokaliseringen kommer medföra att ridcentret placeras så att ett större upptagningsområde uppnås, vilket kan medföra ökad tillgänglighet för fler av stadens invånare. Den vänstra figuren visar dagens placering, placerat i en ”kil” mellan flygplatsen och Mälaren vilket kan begränsa tillgängligheten och upptagningsområdet. Den högra bilden visar föreslagen lokalisering intill Badelundaåsen. Det rosa området markerar Västerås stadsutbredning. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 69(78) geografiskt större yta av staden. Ridning är en populär fritids- och sportaktivitet och en viktig mötesplats för barn, ungdomar och vuxna. Möten uppstår mellan människor i samma åldrar men även mellan olika åldersgrupper, med ridning och hästar som gemensamt intresse. Hästsporten domineras av kvinnliga användare. Historiskt har hästsporten inte fått samma typ av bidrag som övrig ideell verksamhet i landet på grund av upplägget för bidragssystemet gällande fritidsaktiviteter (Västerås stad, 2010), indirekt har flickor och kvinnor blivit påverkade genom lägre ekonomiska anslag. Genom att bygga en ny anläggning får denna grupp personer större mängd av samhällets resurser, samtidigt som det symboliserar att det satsas även på deras intressen. I samtal med besökare av Hamre Ridcenter framkom att många var positiva till omlokaliseringen då det innebär nya fräscha lokaler och nya möjligheter för ridsporten i Västerås. Men det fanns också en oro. En besökare på ridcentret förklarade; ”Jag är lite skeptisk. Allt är så bra här nu. Jag är rädd att något kan försämras. Nu är man van med området. Jag har aldrig cyklat på nya stället. Lätt att komma vilse då. Men efter någon gång kanske de är lugnt, man lär sig.” Planering som innebär förändring i människors närmiljö innebär ofta en oro som den som beskrivs i citatet ovan. Oron behöver inte betyda att projektet är negativt för någon, utan är snarare kopplad till själva förändringen. Precis som besökaren beskriver handlar oron inte om att något kan försämras, utan att det innebär nya utmaningar. Till exempel att cykla på en ny plats. En plats som tidigare varit helt obekant. Det finns flera goda exempel på hur dialog med medborgare och de som påverkas av ett planförslag kan förhindra oro och därmed även konflikter under planeringen. För att starka planförslagets påverkan på social hållbarhet ytterligare är det viktigt att oron bemöts genom fortsatt dialog med besökare på dagens ridcenter inför flytten. Sammantaget bedöms påverkan på social hållbarhet till följd av genomförandet av planen vara måttligt positiv. Vid genomförandet av de ytterligare åtgärder som föreslås och i vissa fall planeras genomföras i senare skeden eller utanför planområdets gränser bedöms påverkan bli mycket positiv. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 70(78) 12.4 Konsekvenser för social hållbarhet Planförslaget innebär att flera kvaliteter för ridcenret förstärks genom att besökarna får tillgång till nya fräscha lokaler och utrustning. Flera åtgärder kommer genomföras för att öka besökarna trygghet och säkerhet på väg till och från samt under vistelsen på det nya ridcentret. Ridcenret får även ett större upptagningsområde. Genomförandet av planen medför därmed ökad jämställdhet, integration, trygghet och säkerhet och bedöms vara måttligt positiv. Sammantaget bedöms konsekvensen för social hållbarhet av planförslaget vara måttligt positiv för alla grupper. De olika utformningsalternativen bedöms inte ge någon betyande påverkan på de sociala aspekterna. Figur 36. Konsekvensbedömning av social hållbarhet. Värde anges i skala 1-3 där 3 är högst. Påverkan anges i skalan Mycket negativ påverkan (- - -) till Mycket positiv påverkan (+ + +). Konsekvens anges på skalan Mycket positiv till Mycket negativ konsekvens, enligt Figur 3. Grupp Värde (1 till 3) Påverkan (+++ till ---) Planförslaget Barn och ungdomar: 1 Övriga: 2 Barn och ungdomar: ++ Övriga: ++ Konsekvens (mycket stor pos till mycket stor neg.) Måttlig positiv konsekvens Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 71(78) 13 Samlad bedömning 13.1 Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensnormer (MKN) för buller samt luft berörs genom ökad trafik, men trafikmängden bedöms ligga långt under de nivåer då MKN riskerar att överskridas. MKN för vattenkvalitet berörs genom utsläpp av potentiellt förorenat dagvatten till Hamrebäcken och vidare Västeråsfjärden som är en del av Mälaren. Renande åtgärder måste vidtas för att inte påverka Västeråsfjärdens möjlighet att uppnå God ekologisk status. Planen ställer krav på genomförandet av sådana åtgärder och säkerställer att den yta som krävs finns tillgänglig. 13.2 Miljömål En bedömning av hur detaljplanens genomförande påverkar miljökvalitetsmålen görs i Tabell 5. Följande miljömål påverkas inte av genomförande av planen och redogörs därför inte för i tabellen: 4 - Giftfri miljö, 5 - Skyddande ozonskikt, 11 - Myllrande våtmarker samt 14 Storlagen fjällmiljö. Tabell 5. Bedömda konsekvenser för miljömål som berörs av planens genomförande. Miljökvalitetsmål Detaljplanens påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan Planen medför ökade transporter i närområdet, men då transporterna flyttas från Hamre till planområdets omgivning bedöms denna ökning inte påverka klimatet. Ingen konsekvens Lokalisering nära staden och nya gång- och cykelvägar möjliggör att fler brukare av anläggningen väljer cykel som transportmedel. De nya cykelvägarna kan även medföra ökad cykling till Brandthovda IP samt närliggande köpcentrum och rekreationsområden. Närmsta busshållplats ligger inte i nära anslutning till ridanläggningen, vilket inte främjar buss som resealternativ. Detta innebär en försämring jämfört med tillgängligheten vid Hamre och bedöms medföra att färre väljer att åka kollektivt till ridanläggningen. Ett nytt upptagningsområde för barn som rider kan i viss mån väntas för området Brandthovda, vilka då troligen cyklar eller går till ridanläggningen. De barn som bor på Hamre kommer sannolikt följa med till den nya lokaliseringen, men får längre avstånd vilket kan innebära ökat beroende av bilskjuts. En ridanläggning medför energianvändning under lång tid framöver. Verksamheten är planerad för utomhusdrift och kallstall, vilket är positivt ur energi- och klimatsynpunkt. Vilken nivån på energikrav för övriga byggnader, t.ex. skolan, kommer att ställas är oklart i dagsläget. Fjärrvärme kommer att anslutas till anläggningen. 2. Frisk luft Ingen konsekvens 3. Bara naturlig försurning Ingen konsekvens 6. Säker strålmiljö Liten negativ konsekvens Se samma resonemang som för målet Begränsad klimatpåverkan. Miljökvalitetsnormerna för luftmiljö bedöms inte överskridas. Planens genomförande bidrar i viss mån till försurning, främst genom ökad biltrafik. Eftersom ridverksamheten redan existerar och planeras att bedrivas i samma omfattning, innebär det totalt sett inte till någon ökning av försurningen . Strålningsrisken bedöms som liten då detaljplanen säkerställer skyddsavstånd till kraftledning och beaktar Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd samt Västerås stads egna riktlinjer, samtidigt som hänsyn kan behöva tas vid uppförande av elstängsel. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 72(78) 7. Ingen övergödning Liten positiv konsekvens 8. Levande sjöar och vattendrag Liten positiv konsekvens 9. Grundvatten av god kvalitet. Utsläppen av kväve beräknas minska då marken övergår från jordbruksmark till hästverksamhet. Beräkningar visar dock att halter av fosfor och kväve fortfarande överstiger gällande riktvärden i östra området. Planen medför krav på fördröjning och rening. Miljökvalitetsnormer för vatten i de nedströms klassade vattendrag/vattenförekomster/grundvattenförekomst bedöms inte påverkas i någon betydande omfattning, under förutsättning att fungerande åtgärder vidtas i sådan utsträckning att Västerås kommuns dagvattenpolicy samt beskrivna riktlinjer för utsläpp av näringsämnen och smittoämnen uppfylls. För påverkan genom övergödning, se mål nr 7. En zon om 25 m som inte bebyggs lämnas genom hela planområdet. Förutsatt att den trumma som anläggs för cykelbanan dimensioneras korrekt och anläggs utan fall bedöms konsekvenserna för strandskyddet inom planområdet vara obetydliga. Öster om planområdet anläggs en ridstig utanför strandskyddat område. Detta innebär att den 25 m breda strandskyddszonen som idag utgörs av jordbruksmark kommer att frigöras för friluftslivet. Att odlingen upphör skapar också förutsättningar för en rikare biologisk mångfald både på land och i vatten. Ett större avstånd till besprutning och gödsling kommer att gynna den biologiska mångfalden även nedströms. Sammantaget bedöms påverkan på strandskyddet i denna del vara liten positiv för såväl biologisk mångfald som friluftslivet. Samma resonemang kan föras som för mål 7 och 8. Ingen konsekvens 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Planområdet ligger långt uppströms, varför påverkan bedöms som liten. I övrigt kan samma resonemang föras som för målen 7, 8 och 9. Ingen konsekvens 12. Levande skogar Liten negativ konsekvens 13. Ett rikt odlingslandskap Måttlig negativ konsekvens Naturvärdena på Badelundaåsen som helhet bedöms vara av måttliga värde medan det finns inslag av höga naturvärden. Liten påverkan kan ske till följd av ökat ridande på åsen, men information kan bidra till att ridning undviks på områden med höga värden. Anläggande av ridstig minskar ridningen på åsen då ridstigen anläggs på jordbruksmark. 10 ha åkerareal av klass 4 tas i anspråk, och delar av anläggningen innebär att marken inte kan återskapas till åkermark vid framtida behov, vilket påverkar miljömålet negativt. Mark som brukats sedan åtminstone medeltid tas i anspråk för bebyggelse, vilket bedöms ge måttlig negativ påverkan. Befintliga biotopskyddsområden (åkerholmar, vattendrag och dike) bevaras intakta. Torpet Björkbacken som biologiskt fungerar som en åkerholme skyddas i planen. Biologisk mångfald kan påverkas något positivt genom minskad kemikalieanvändning i strandskyddszonen och generellt till följd av minskad jordbruksareal. Ger positiv påverkan. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 73(78) 15. God bebyggd miljö En ny lokalisering för Hamre ridcenter frigör Hamre-området för nybyggnation. Liten konsekvens Ett intrång ger negativ påverkan på framförallt på kulturmiljövärdena. Planområdet har goda möjligheter till rekreation då ridanläggningen uppmuntrar till det rörliga friluftslivet med ridverksamhet och ridstigar. Exploateringen kommer att ha ge negativ påverkan på det vidsträckta jordbrukslandskapet med dess långa histioriska odlingskontinuitet. Även den forna Eriksgatan samt Tibble gårdsmiljö kommer att påverkas negativt. Planen har anpassats så att negativ påverkan bl.a. den visuella kopplingen mellan Eriksgatan, dalgången och Badelundaåsen ska bli möjlig. Planområdet ligger i ett område i anslutning till kollektivtrafik och gång- och cykelstråk, som planeras att vidareutvecklas bl.a. för ökad säkerhet och trygghet vilket bedöms få en måttligt positiv påverkan. En flytt av Hamre ridcenter från Hamre närmare Brandthovda och Bjurhovda bedöms kunna ha en positiv inverkan och utveckling för dessa områden, bl.a. vad gäller ur sociala och integrationshänseenden. Bedömningen är att människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Människors känslighet för lukt, ljud etc. är ytterst personberoende, vilket ger en osäkerhet i bedömningen av påverkan i form av upplevd störning. Negativa konsekvenser gällande allergener kan uppstå. Övrig miljöpåverkan beskrivs under respektive miljömål i denna tabell. 16. Ett rikt växt- och djurliv Planen innebär att nuvarande jordbruksmark tas i anspråk, vilket innebär en förbättring för den biologiska mångfalden i strandzonen till följd av minskad användning av kemikalier i jordbruket. Risk finns för påverkan på naturmiljö av måttligt värde på åsen, men med informationsinsatser bör ridaktiviteten på åsen i stället kunna minska. Torpet Björkbacken avsätts som Fornlämningsområde. Naturmarken kring Hamrebäcken i söder sparas. 13.3 Nollalternativet Vid nollalternativet uteblir negativ påverkan på landskapsbilden, kulturmiljön och boendemiljön. Det anläggs inte någon ridstig vid åsens fot och nuvarande ridaktivitet på åsen förutsätts fortgå. Det leder till slitage på natur- och kulturvärden och medför en liten, negativ konsekvens. Jordbruket fortsätter bedrivas intill Hamrebäcken vilket ger fortsatt förorening till följd av gödsling och besprutning i strandskyddszonen. Varken gång- och cykelväg och hastighetssäkrade passager anläggs, vilket medför att dagens risker för oskyddade trafikanter längs Tortunavägen och vid busshållplatsen på Bjurhovdagatan kommer att bestå. De förbättringar gällande sociala aspekter som den nya lokaliseringen av ridanläggningen för med sig uteblir vid nollalternativet. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 74(78) 13.4 Samlad bedömning samtliga alternativ I Tabell 6 redovisas en samlad bedömning för samtliga utredda alternativ. Bedömningar skrivna inom parantes avser bedömning om föreslagna åtgärder genomförs. Planförslaget har arbetats fram i syfte att utforma en anläggning som är väl anpassad till den kulturmiljö den planeras i. Samtidigt har hänsyn tagits till övriga aspekter så som påverkan på boendemiljö. Sammantaget bedöms huvudalternativet utgöra den mest lämpliga utformningen. Det finns dock en rad ytterligare åtgärder som bör utföras för att minska påverkan ytterligare. De negativa konsekvenserna avseende boendemiljö kan variera något mellan förslagen, men bedöms i den sammanvägda bedömningen vara likvärdiga. Nollalternativet medför att både negativa och positiva konsekvenser uteblir. Tabell 6. Samlad konsekvensbedömning för samtliga alternativ och samtliga aspekter. Landskapsbild Planförslaget Alternativ A Alternativ B Nollalternativet Måttlig negativ Stor negativ Stor negativ Ingen Kulturmiljö Måttlig negativ Stor negativ Stor negativ Ingen Naturmiljö Liten negativ (positiv) Liten negativ (positiv) Liten negativ (positiv) Liten negativ Naturresurser Liten till måttlig (liten) negativ Liten till måttlig (liten) negativ Liten till måttlig (liten) negativ Ingen Boendemiljö och hälsa Liten till måttlig (liten) negativ Liten till måttlig (liten) negativ Liten till måttlig (liten) negativ Ingen Risker Liten (måttlig) positiv Liten (måttlig) positiv Liten (måttlig) positiv Liten negativ Sociala aspekter Måttlig (stor) positiv Måttlig (stor) positiv Måttlig (stor) positiv Ingen Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 75(78) 14 Fortsatt arbete Arkeologiska utredningar Inför uppförande av byggnaderna ska en ansökan om Särskild arkeologisk utredning göras. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över länets fornlämningar och prövar ansökningar och ger tillstånd till en sådan utredning. Den särskilda arkeologiska utredningen syftar till att fastställa om fornlämningar finns inom området. I samband med muntligt samråd avseende den aktuella detaljplanen har länsstyrelsen bedömt att en sådan särskild utredning ska genomföras först när detaljplanen är fastställd. Om fornlämningar framkommer och dessa utgör ett hinder för vidare exploatering kan utredningen leda till en så kallad arkeologisk förundersökning. En sådan undersökning leder senare till att fornlämningen dokumenteras och tas bort, en så kallad särskild arkeologisk undersökning (även kallad slutundersökning). När en sådan undersökning är genomförd är det juridiska skyddet för fornlämningen hävt och marken kan börja bearbetas. Sakprövningar Ridanläggningar under 400 hästar berörs inte av tillståndskrav. Däremot ska förprövning sökas hos länsstyrelsen i syfte att säkerställa att regelverket följs gällande: • mått och utrymmen, • inredning, liggytor och utgödslingssystem, • utfodrings- och dricksvattenanordningar, • stallklimat och luftkvalitet, • brandskydd. När anläggningen byggts ska den besiktigas av länsstyrelsen innan den får tas i bruk. I samband med större tävlingar och evenemang då högtalarsystem nyttjas behöver särskilt tillstånd utfärdas av polisen. Om Tortunavägen tillfälligt behöver stängas av för genomfartstrafik utfärdas tillstånd av kommunen. Förutsatt att detaljplanen vinner laga kraft är det rimligt att kommun undersöker möjlig heterna att kompensera intrånget i riksintresset för kulturmiljö enligt Miljöbalken 16:9. 14.1 Uppföljning/kontrollprogram Kontrollprogram bör upprättas för kontroll av eventuellt utsläpp av gödande ämnen samt smittoämnen till Hamrebäcken. I det fall att för höga halter uppmäts bör ytterligare åtgärder vidtas. Dessa kan omfatta minskande av föroreningen (intensivare mockning) eller rening av dagvatten före utsläpp till Hamrebäcken. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 76(78) 15 Källor Litteratur Boverket. 2011. Vägledning för planering för och invid djurhållning, s 11. Rapport 2011:6. FN. 1948. Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, http://www.fn.se/ PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Länsstyrelsen. 1999. Registerblad: Område av riksintresse för naturvård i Västmanlands län. Områdesnummer NRO 19024. 1999-02-11. Västerås stad. 2010. Kartläggning av västeråsarnas kultur-, idrotts- och fritidsvanor ur ett jämställdhetsperspektiv. Västerås stad. 2013. Jämställdhetspolicy för Västerås stad - Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013. Västerås stad. 2012. Västerås Översiktsplan 2026, med utblick mot 2050, Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-06 Västerås stad. 2014. Program för personer med funktionsnedsättning. Internet-källor Folkhälsomyndigheten. 2015. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/ tillsyn-och-regelverk/tillsyn-miljobalken/tillsynsvagledning-hasthallning. 2015-05-08. MÖD 2006:32. https://lagen.nu/dom/mod/2006:32 MÖD 2005:50. https://lagen.nu/dom/mod/2005:50 Naturvårdsverket. 2014. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/ Vagledningar/Miljokvalitetsnormer/ 2015-06-18. Strålsäkerhetsmyndigheten et al. 2009. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/ Publikationer/Broschyr/2009/Magnetfalt-och-halsorisker-low.pdf 2015-06-18 Strålsäkerhetsmynigheten. 2015. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/ Magnetfalt--tradlos-teknik/Magnetfalt/Kraftledningar1/. 2015-06-18 Svenska Kraftnät, 2015 http://www.svk.se/stamnatet/trygg-elforsorjning/sakerhetvid-vara-kraftledningar. 2015-06-09. Uppdrag: MKB för detaljplan, projektnummer 259641 Beställare: Västerås stad Samrådshandling 5 augusti 2015 O:\LIN\259641\DB\InDesign\MKB ridanläggning Västerås 150804 77(78)
© Copyright 2024