Förstudie om kommunalt naturre- servat för Ängsjö
Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Patrick Galera Lindblom Jenny Ångman Ingrid Kennerstedt Bornhall Katarina Ekestubbe Dnr Kst 2015/288-2 Oktober 2015 2015-10-15 Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 1 (31) 2015-10-15 2 (31) Innehåll SAMMANFATTNING ................................................................................................ 4 1. BAKGRUND ....................................................................................................... 5 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. Översiktsplanen ............................................................................................ 5 Grönplan ....................................................................................................... 5 Miljöplan ...................................................................................................... 6 RUFS 2010 ................................................................................................... 6 Alternativ för områdesskydd ........................................................................ 7 1.5.1. 1.5.2. 1.5.3. 1.5.4. 1.5.5. 2. 3. SYFTE .................................................................................................................. 8 METOD ................................................................................................................ 9 3.1. 3.2. 3.3. 3.4. 3.5. 4. Bedömning av naturvärden .......................................................................... 9 Bedömning av kulturhistoriska värden ......................................................... 9 Bedömning av rekreationsvärden ................................................................. 9 Ekonomisk prognos ...................................................................................... 9 Geografisk avgränsning .............................................................................. 10 REDOVISNING ................................................................................................. 10 4.1. 4.2. Framtida behov av reservat i Järfälla ......................................................... 10 Om Ängsjö friluftsområde.......................................................................... 12 4.2.1. 4.2.2. 4.2.3. 4.2.4. 4.2.5. 4.2.6. 4.2.7. 4.2.8. 5. Lokalisering ........................................................................................ 12 Kommunikationer ............................................................................... 12 Fastigheter .......................................................................................... 12 Historia ............................................................................................... 12 Nuvarande markanvändning............................................................... 14 Naturvärden ........................................................................................ 14 Kulturhistoriska värden ...................................................................... 17 Rekreationsvärden .............................................................................. 21 ANALYS ............................................................................................................ 24 5.1. 5.2. Scenarier på alternativa reservatgränser ..................................................... 24 Kostnader.................................................................................................... 25 5.2.1. 5.2.2. 5.2.3. 5.2.4. 6. Intresseprövning ................................................................................... 7 Naturreservat ........................................................................................ 7 Kulturreservat ....................................................................................... 7 Biotopskyddsområde ............................................................................ 8 Naturvårdsavtal .................................................................................... 8 Rådande kostnader för drift och skötsel ............................................. 25 Förväntade kostnader för drift och skötsel ......................................... 25 Kostnader för att bilda reservat .......................................................... 26 Finansiering av markåtkomstbidrag ................................................... 27 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ...................................................................... 28 6.1. Slutsatser .................................................................................................... 28 6.1.1. 6.1.2. Naturvärden ........................................................................................ 28 Kulturhistoriska värden ...................................................................... 28 Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 6.1.3. 6.2. 6.3. 7. 3 (31) Rekreationsvärden .............................................................................. 28 Syfte............................................................................................................ 28 Övervägande mellan olika skyddsformer ................................................... 29 LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING ................................................. 30 Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 4 (31) SAMMANFATTNING I budget 2015 fick kommunstyrelsen och kommundirektören i uppdrag att se över möjligheterna att göra Ängsjö till naturreservat. Syftet med förstudien är att ta fram ett beslutsunderlag för att avgöra om en initiering av naturreservatsbildning i Ängsjö är aktuell eller inte. I förstudien beskrivs förutsättningarna för att bilda naturreservat, det framtida behovet av reservat, kostnader för bildande och skötsel av reservatet. Dessutom presenteras ett förslag till syfte för reservatsbildning och olika förslag till geografisk avgränsning. Förstudien är inte en formell naturreservatsutredning. Ängsjö friluftsgård är en anläggning för friluftsliv som ligger vid Mälaren i norra delen av Järfälla kommun. Ängsjö pekas i RUFS1 ut som ett regionalt strandstråk och en grön värdekärna i Järvakilen. Översiktsplanen 2014 beskriver Ängsjö som ett område där skydd för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bör införas. Även grönplanen och dess olika mål styrker behovet av att skydda och bevara områdets värden. Det framtida behovet av att skydda Järfälla kommuns olika natur-, kultur- och rekreationsvärden och tillgången till dessa bedöms öka på grund av befolkningstillväxten. Dessutom finns ett behov av att skydda Järvakilens viktiga ekologiska funktion för att säkra en hållbar utveckling. Naturvärdena inom utredningsområdet, som sträcker sig över kommunens och Sollentuna Häradsallmännings mark, finns framförallt i trivialskogen längs Mälarens strand och de lövbärande barrskogarna i öst. Området hyser dessutom ett högt kulturhistoriskt värde och inrymmer fornlämningar och äldre byggnader. Rekreationsvärden i Ängsjö friluftsområde bedöms vara mycket höga och unika. Ett stort antal rekreationsanläggningar, belysta motionsspår i kombination med vackra natur- och kulturhistoriska miljöer gör platsen mycket attraktiv för både kommunens och regionens invånare. Delar av skogen i Sollentuna Häradsallmännings mark, i anslutning till motionsspåren och Upplandsleden, behöver skyddas från fortsatt avverkning. Processen att bilda naturreservat beräknas till ca 400 tusen kronor, med statligt stöd och ca 800 tusen kronor utan stöd. Kostnader för markåtkomst är i detta skede svåra att uppskatta på grund av osäkerheter kring värdet av marken i området. Markåtkomst kan vara aktuell för att öka reservatgränsen utanför kommunalt ägd mark. Skötsel av ett naturreservat i Ängsjö på 31 ha beräknas generera fasta kostnader på ca 700 tusen kronor per år. Kostnadsökning för en större reservatsyta utanför kommunens mark beräknas till ca 800 respektive 850 tusen kronor för två scenarier på 65 respektive 91 ha. Ängsjö friluftsgård och dess omgivning hyser höga natur-, kultur- och rekreationsvärden, som tillsammans gör den till ett unikt och viktigt område för rekreation och friluftsliv för kommunen och regionen. Vidare bedöms behovet av Järvakilens ekologiska funktion bli allt viktigare i framtiden. Att bilda ett naturreservat i Ängsjö bedöms därför vara angeläget för att säkra kommunens och regionens fortsatta samhällsutveckling i en hållbar riktning. Syftet med ett naturreservat i Ängsjö bör därför vara att bevara och utveckla områdets olika värden. 1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 1. 5 (31) BAKGRUND I budget 2015 fick kommunstyrelsen och kommundirektören i uppdrag att se över möjligheterna att göra Ängsjö till naturreservat. I Översiktsplanen 2014 föreslås att Ängsjö friluftsgård ska utvecklas och att skydd för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bör införas. 1.1. Översiktsplanen Fem mål har formulerats i Översiktsplanen 2014 varav två är relevanta för bildande av reservat i Ängsjö (Järfälla kommun, 2014) Levande och rika park-, natur- och kulturmiljöer. En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla. Dessa mål är kopplade till fem viktiga planeringsprinciper i Översiktsplanen: Vårda och levandegöra kulturbyggnader och kulturmiljöer för att hålla berättelsen om Järfälla levande. Öka tillgängligheten till vatten och grönska med hög kvalitet. Säkra god kemisk och ekologisk vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag. Förbättra förutsättningar för den biologiska mångfalden. Förbättra kvaliteten och tillgången till platser för möten, fritid och kultur. Ängsjö friluftsgård pekas ut i Översiktsplanen som ett aktivitets- och rekreationscentrum. Att utveckla Ängsjö friluftsgård är ett av målen (s. 35), vad gäller utveckling av vatten och grönska. Ängsjö pekas också ut som ett område där skydd för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bör införas (s.37). Enligt Översiktsplanen vill man säkra de fysiska förutsättningarna för de prioriterade ekologiska landskapssambanden och spridningskorridorerna i syfte att vårda Järvakilens och Görvälnkilens biologiska och rekreativa kvaliteter. Vidare ska det finnas samlade och strategiskt placerade ytor i alla kommundelar som ger möjlighet att utveckla kultur- och fritidsverksamhet. Ekosystemtjänster pekas ut som ett värde att säkra och utveckla i syfte att bidra till ett rikt växt- och djurliv, främja folkhälsa samt estetiska och kulturella värden. Översiktsplanen visar även ekonomiskt förhållningssätt vad gäller bebyggelseutveckling som ett sätt att skapa ekonomiska medel till att rusta upp och tillgängliggöra grönområden och kulturmiljöer. 1.2. Grönplan Ängsjö friluftsgård pekas ut i Grönplanen som ett utflyktsmål med stort utbud av friluftverksamheter (Järfälla kommun, 1997). Sollentuna Häradsallmänningens mark pekas ut som värdefull, framförallt för friluftslivet och för dess läge i den regionala grönstrukturen (s. 35). Höga naturvärden hänvisas till området, specifikt hällmarkstallskogar, och tallskogarna söder om Rotebroleden där kommunens enda mosse finns2. 2 En mosse är våtmark och myr vars vatten nästintill enbart kommer från direkt nederbörd. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 6 (31) Naturvärden i Ängsjö beskrivs i Grönplanen (s.39), bland annat inslaget av åkerholmar, bryn och ädellövskog, De Geermoräner och flyttblock. I inventeringen från 1993, som ligger till grund för Grönplanen, föreslogs att skyddet av området enligt NVL skulle utredas. Samma åtgärder föreslogs för den gamla hällmarkskogen norr om Rotebroleden (s.39). Järfällas invånare i alla stadsdelar ska ha tillgång till parker och naturområden av god kvalitet inom acceptabla avstånd från bostäder, barnstugor, skolor och arbetsplatser. Järfälla ska ha en sammanhängande grön struktur där parker och naturområden förbinds med gröna stråk. Värdefulla naturmiljöer ska bevaras och den biologiska mångfalden värnas. Ekologiskt känsliga områden ska skyddas. Kulturlandskapet ska hävdas så att dess värden bibehålls. Områden som ingår i den regionala grönstrukturen ska bevaras och förbättras. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i parker och naturområden ska bevaras, vårdas och utvecklas. Landskapsbilden och stadsmiljön ska beaktas och utvecklas Planering, ingrepp och åtgärder i kommuners fysiska miljö ska ske utifrån kunskap om naturförutsättningarna. Konsekvenser för miljön ska studeras och redovisas. Kretsloppsaspekter ska beaktas. Park- och naturmarken ska vårdas och skötas så att funktioner och värden bibehålls. Bristfälliga parkmiljöer ska rusta upp. I skötsel och underhåll ska ekologiska apsekter beaktas. Faktaruta 1 Faktaruta 2 Grönplanens mål för Järfällas park- och naturmark 1.3. Miljöplan Miljöplanen ger fyra olika inriktningsmål. Reservatsbildning i Ängsjö stöds av ett inriktningsmål; ”Det goda livet i Järfälla”. Det innebär att ”I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker och naturområden med ett rikt växt- och djurliv och alla ska kunna vistas i Järfälla utan att drabbas av negativa miljörelaterade hälsoeffekter” (s.8). Relevanta effektmål i miljöplanen är: Arealen biologisk värdefull mark inom befintliga grönområden som genom vård och tillsyn behåller eller ökar sina värden ska senast 2020 ha ökat med 20 procent med 2009 som referensår. 1.4. RUFS 2010 I RUFS 2010 presenteras strategier som vägledning för hur regionens utmaningar ska hanteras. Två av dessa strategier (Tabell 1) lyfter behovet av att bevara och utveckla natur-, kultur och rekreationsmiljöer, samt regionens gröna kilar och stränder (Stockholms Läns Landsting, 2010) (s.6) Ängsjö friluftsgård ingår i Järvakilen och pekas ut i RUFS som del av en grön värdekärna. Kilens norra delar omfattar långa Mälarstränder och ett landskap med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. Kilen är betydelsefull som spridningssamband för ädellövskogsarter och gamla barrskogar. Järvakilen har också betydelse för luftomväxling och klimatutjämning för Stockholms innersta delar (s.153). Tabell 1 Relevanta strategier, planeringsmål och åtaganden i RUFS 2010 Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 Strategi Säkra värden för framtida behov Utveckla en flerkärning och tät region 1.5. 7 (31) Planeringsmål Åtaganden För natur-, kultur- och rekreationsvärden För natur-, kultur- och rekreationsvärden • Värdefulla natur-, kultur- och rekreationsmiljöer värnas och vidareutvecklas • Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har god ekologisk status • Säkra och utveckla värdena i markoch vattenlandskapet • Säkra och utveckla kustens och skärgårdens natur-, kultur- och rekreationsvärden • Skydda Mälaren och Östersjön För gröna kilar och stränder • Människor i regionen har god tillgång till tätortsnära natur av hög kvalitet För gröna kilar och stränder • Bevara, utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna • Utveckla strändernas värden och tillgänglighet Alternativ för områdesskydd Det finns flera olika former av områdesskydd som kommuner kan tillämpa. Naturreservat kan användas på många olika sätt och anpassas till olika naturtyper och ägarförhållanden medan i andra fall kan naturvårdsavtal vara att föredra. När det är fråga om större områden med olika naturtyper och arter med skilda krav kan man överväga om det är lämpligt att kombinera olika former av skydd. Vissa värdekärnor kan exempelvis bevaras som naturreservat eller bitopskyddsområden medan andra delar av området kan få nödvändigt skydd genom naturvårdsavtal (Naturvårdsverket, 2003). 1.5.1. Intresseprövning En viktig anledning till att beslutmyndigheten bör överväga om det finns andra möjligheter till skydd eller om befintligt skydd är tillräckligt, är den intresseprövning som ska göras enlig 7 kap. 25 § MB och som innebär att en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten inte får gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska uppnås (Naturvårdsverket, 2003). 1.5.2. Naturreservat Att inrätta naturreservat är en av de vanligaste skyddsformerna i Sverige. Länsstyrelser och kommuner får utse mark- eller vattenområden till naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter, samt för att tillgodose behov av friluftlivsområden. Att ett område utses till naturreservat talar inte om vilka restriktioner som ska gälla inom området. Dessa får utformas och anpassas för varje reservat (Ebbesson, 2003). I de fall skyddsformen naturreservat kommer att användas bör beslutsmyndigheten redogöra noggrant för vad detta kommer att innebära för markägaren (Naturvårdsverket, 2003). 1.5.3. Kulturreservat Kulturreservat används när kulturmiljön är det huvudsakliga skälet för att ett område ska skyddas, bland annat när området utgörs av ett historiskt landskap med kulturhistoriska helheter, traditionell markanvändning innehållande slåtter och betesmarker, åkermark, kulturpräglade strukturer, värdefulla byggnader eller andra kulturhistoriska spår och lämningar. I ett område som i sin helhet domineras av naturliga störFörstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 8 (31) ningsregimer, till exempel ostörda skogsmiljöer, brandpåverkad skog eller översvämning, bör skyddsformen naturreservat användas (Naturvårdsverket, 2003). 1.5.4. Biotopskyddsområde Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden med skyddsvärda biotoper. Vissa utpekade biotoper har ett generellt skydd enligt förordningen om områdesskydd, oavsett var de förekommer. Andra avsätts genom ett särskilt beslut, där Skogvårdsstyrelsen eller kommuner oftast är den beslutande myndigheten (Naturvårdsverket, 2003). 1.5.5. Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal är en skriftlig överenskommelse angående naturvården inom ett visst område om sådant som fastighetsägaren förbinder sig att tillåta eller tåla, kan ingås mellan fastighetsägaren och staten eller en kommun. Genom avtalet kan markägaren till exempel förbinda sig att inte avverka skog. Enligt 7 kap. 3§ jordabalken ska naturvårdsavtal anses som nyttanderättsavtal. Avtalet tecknas för viss tid, upp till maximalt 50 år. Naturvårdsavtal kan, men behöver inte, innefatta ersättning till markägaren (Naturvårdsverket, 2003). 2. SYFTE Syftet med förstudien är att ta fram ett beslutsunderlag för att avgöra om en initiering av naturreservatsbildning i Ängsjö är aktuell eller inte. I förstudien beskrivs förutsättningarna för att bilda naturreservat, det framtida behovet av reservat, kostnader för bildande och skötsel av reservatet. Dessutom presenteras ett förslag till syfte för reservatsbildning och olika förslag till geografisk avgränsning. Specifikt redovisas: Inventering av områdets natur-, rekreations- och kulturvärden Behov av naturreservatet, dess framtida användning Kostnader för bildande och drift Scenarier på geografisk avgränsning Slutsatser och möjligt syfte med naturreservat Förstudien är inte en formell naturreservatsutredning. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 3. METOD 3.1. Bedömning av naturvärden 9 (31) Bedömning av naturvärden utgår från standarden för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) SIS 199000:2014. Tillämpningen av standarden har gjorts på förstudienivå vilket innebär att den huvudsakligen utgått från kartor, flygbilder och andra relevanta underlag för en naturvärdesbedömning och identifiering av naturvärdesobjekt. Detaljeringsgraden är översiktlig, vilket innebär att kartenheterna är större än 1ha för ytor och 100 meter för linjer. Det har dock inte varit möjligt att inom ramen för denna utredning närmare redovisa små variationer i skogsbeståndet. NVI har kompletterats med ett platsbesök i syfte att bekräfta olika biotoper i fjärranalysen och identifiera eventuella naturvårdsarter. Järfälla kommuns skogsbruksplan var en viktig utgångspunkt för NVI. Resultatet som presenteras är preliminärt. Därför ska det kompletteras med en NVI med högre detaljnivå vid den formella reservatsutredningen som genomförs i samband med processen att bilda reservat. Eftersom syftet med just denna NVI är att visa en översiktlig indikation av viktiga naturvärden, anses resultatet vara tillräckligt tillförlitligt för uppdragets syfte. Fjärranalysen genomfördes med hjälp av kNN-Sverige3 vilket är en rikstäckande databas med information om Sveriges skogar från år 2010. Formatet är rasterbaserade digitala kartor med pixelstorlek på 25x25m. Pixelstorleken lämpar sig dock inte för utredningsområdets omfattning. Därför tillämpades resultatet som vägledande och måste bekräftas med platsbesök. IR-satellitbilder användes för att komplettera eller bekräfta resultatet och hitta nya mönster i vegetationen. 3.2. Bedömning av kulturhistoriska värden Underlaget för bedömning av kulturhistoriska värden består av flygbilder, GISkarteringar från Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen, platsbesök och litteratur. Bedömningen görs utifrån intern expertis och sakkunskap. 3.3. Bedömning av rekreationsvärden Bedömningen av rekreationsvärden bygger på kommunens GIS register över parker och andra rekreationsanläggningar, samt platsbesök. Dokumentation hos tjänstemän har också vägts in. 3.4. Ekonomisk prognos Uppgifter om kostnader för att bilda naturreservat i andra kommuner samt uppgifter om drift och skötsel av Ängsjö friluftsgård och naturreservat i Järfälla kommun ligger till grund för den ekonomiska prognosen. Resultatet är vägledande eftersom det råder osäkerhet kring kostnader för administrativa och rättsliga hinder vid bildandet samt naturens särdrag som kan påverka kostnaderna för skötsel. 3 http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/tjanster-ochprodukter/interaktiva-tjanster/slu-skogskarta/ Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 3.5. 10 (31) Geografisk avgränsning För att möjliggöra en helhetsbedömning på områdets natur-, kultur- och rekreationsbevarande värden valdes ett utredningsområde som omfattade kommunens fastigheter och delar av Sollentuna Häradsallmännings fastigheter i söder. Områden med naturvärden valdes ut med hjälp av satellitbilder och markanvändningskartor. Motionsspåren och Upplandsleden, vilka betraktades som nyckelkomponenter för områdets rekreationsvärde (Se Karta 2 på sidan 13), användes också som avgränsande element. 4. REDOVISNING 4.1. Framtida behov av reservat i Järfälla Det framtida behovet av reservat i Järfälla kommun styrs av de natur-, kulturhistorisk- och rekreationsvärden, de ekologiska funktioner som regionens grönakilar uppfyller och befolkningstillväxten och dess rumsliga fördelning i kommunen och regionen. Befolkningstillväxten i kommunen beräknas öka med ca 30 tusen invånare till över 100 tusen invånare år 2030. I Järfälla kommun skyddas ca 30 procent av marken med tre naturreservat; Görväln, Västra Järvafältet och Molnsättra (Järfälla kommun, 2014). Dessa naturreservat omfattar 1 533 ha mark, och 525 ha vatten till en total av 2 058 ha. Det innebär ca 0,02 ha/invånare (mark) för dagens befolkning och ca 0,015 ha/invånare (mark) vid 2030. Görvälns naturreservat hör till Görvälnkilen och är uppdelad i tre områden (se Karta 1 s.11). Naturreservatet sträcker sig ca 7 km i en nord-syd riktning, längs Mälarens stränder i väst över 1 285 ha. Västra Järvafältet och Molnsättra naturreserat hör till Järvakilen som ligger i östra Järfälla och sträcker sig ca 6 km i nord-sydlig riktning. Västra Järvafältets naturreservat är 701 ha och Molnsättra naturreservat är 72 ha. Dessa två naturreservat bildar ett sammanhängande grönområde tillsammans med Östra Järvafältet i Sollentuna samt Hansta naturreservat och Igelbäckens kulturreservat i Stockholms stad. Tillgången till naturreservat i kommunen är god i de södra och centrala delarna, däremot finns det inget reservat i norr. I ett scenario där befolkningstillväxten beräknas öka huvudsakligen inom tunnelbanas influensområde, kommer besökstrycket på framförallt Västra Järvafältet naturreservatet öka. Även besökstrycket på Görväln naturreservat kan öka, som ett resultat av befolkningstillväxten i Veddesta, Jakobsberg och Kallhäll. Idag finns två aktuella platser för att bilda naturreservat, Igelbäcken och Ängsjö friluftsgård. Både Igelbäcken och Ängsjö är utpekade som ”Gröna värdekärnor”4 vilket innebär att de ingår i de gröna kilarna och innehåller de allra högsta rekreations-, natur- och kulturmiljövärdena. Vidare finns ett regionalt strandstråk5 längs Ängsjös strandkant mot Mälaren. Igelbäckens område uppfyller en viktig reglerande roll i att upprätthålla bäckens vattenkvalité och flöde, vilket är en förutsättning för att klara av kraven som ställs av EUs ramdirektiv för vatten. 4 De gröna värdekärnorna har ett stort utbud av upplevelse- och kulturmiljövärden samt en stor biologisk mångfald och variationsrikedom, som ger förutsättningar för fortplantning och spridning av djur och växter (Stockholms Läns Landsting, 2010). 5 Regionala strandstråk är strandpromenader eller promenadvägar med strandkontakt, som är lättillgängliga, väl etablerade och underhållna. Ett regionalt strandstråk bör ha en längd på minst några kilometer (Stockholms Läns Landsting, 2010). Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 11 (31) Karta 1 Naturreservat och befolkningsutveckling i Järfälla kommun Barkarbystaden förväntas inrymma ca 40 tusen invånare (18 tusen lägenheter) och det bedöms medföra en stor påverkan på Igelbäckens område på sikt. Enligt Översiktsplanen kommer området söder om Ängsjö att utvecklas med en småskalig bebyggelsestruktur, huvudsakligen bostäder i form av radhus, parhus och villor samt Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 12 (31) verksamheter som stödjer lokalsamhället. Stäket förväntas behålla sin karaktär i framtiden. Närmaste stadskärnan inom Ängsjö friluftsgårds upptagningsområde är Kallhäll som kommer att växa med ca 1 800 nya invånare. 4.2. Om Ängsjö friluftsområde 4.2.1. Lokalisering Ängsjö friluftsgård ligger i ett varierat landskap längs Mälaren i Järfälla kommuns nordligaste gräns. Området består av både öppen- och skogsmark, och avgränsas av Upplands-Väsby kommun i öst. I söder gränsar området till Lund och Norra Stäket som kännetecknas av en småskalig bebyggelsestruktur, utpräglat av en övergång från tidigare fritidshus och landsbygdsbebyggelse till bostadsbebyggelse bestående av villor och småhus. 4.2.2. Kommunikationer Ängsjö friluftsgård är tillgänglig genom Ängsjövägen som sträcker sig norrut från Stäket. Ängsjövägen saknar gång- och cykelbana vilket försämrar tillgänglighet till området. Kollektivtrafiken till Ängsjö friluftområde utgörs av buss 548 som går till och från Ängsjö med start- och slutpunkt vid Kallhälls station. Tre parkeringar finns inom området vilket ger plats för ett stort antal bilar. 4.2.3. Fastigheter Järfälla kommun köpte Ängsjö 1958 för att anlägga en friluftsgård. 1967 köpte kommunen även in Lugnhamn för att området skulle ingå i Ängsjö friluftsgård. Gården har använts som friluftsgård sedan 1960. Järfälla kommun äger två fastigheter inom utredningsområdet. Lugnhamn 1:1 på ca 37 ha, varav ca18 ha består av mark och resten av vattenytor, samt Ängsjö 1:1 på ca 13 ha mark. Sollentuna Häradsallmänning äger fastigheten med samma namn på 319 ha och sträcker sig 3,5 km söderut fram till Rotebroleden. 4.2.4. Historia Lugnhamn omnämns för första gången 1466 och kallas då Klomsten. Namnet kan härledas från ”kloffnasten”, som betyder den kluvna stenen och syftar på det stora flyttblocket nära Mälarstranden, som är sprucket mitt itu. Från 1650 upptas Lugnhamn i mantalslängderna. Under i stort sett hela 1700talet och fram till 1875 fungerar Lugnhamn som skogvaktarboställe. Under en kort period (1795 – 1805) fanns här också ett linneblekeri. Den nuvarande huvudbyggnaden (Gula Lugnhamn) uppfördes i samband med att linneblekeriet startade. Skogvaktarbostället låg troligen i den byggnad som idag kallas Röda Lugnhamn. Ängsjö omnämns för första gången 1630. Marken brukades av arrendatorer som i regel också var bosatta på gården. Från 1761 och ca 20 år framåt fanns här ett tegelbruk. Lämningar i form av terrasseringar nära stranden finns fortfarande kvar. Även under 1800-talet bedrevs jordbruk på gården genom olika arrendatorer. Under 1900-talet fanns också rävfarm och hönseri. Den nuvarande huvudbyggnaden är från 1800-talets slut, men har senare byggts om. Både Ängsjö och Lugnhamn hade i äldre tider sin tillfart via Harva i Eds socken. Den nuvarande vägen genom Lund stod klar först 1927. Området överfördes till Järfälla 1955. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 Karta 2 Översiktskarta över Ängsjö friluftsgård och utredningsområde Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 13 (31) 2015-10-15 4.2.5. 14 (31) Nuvarande markanvändning Sollentuna Häradsallmänning är en allmänning där Järfälla kommun är delägare. Inom området bedrivs skogsbruk med viss friluftslivshänsyn. Järfälla kommuns fastigheter inom utredningsområdet består av skogs- och öppenmark och används huvudsakligen för friluftsliv och rekreation. 4.2.6. Naturvärden Utredningsområdet hyser en rik variation av naturtyper dominerade av barrblandskog (32,5 ha) och granskog (23,4 ha). Det finns parkmiljöer på ca 4 Tabell 2 Areal för olika naturtyper enligt KNAS (Kontinuerlig naturtypskartering) ha huvudsakligen odlad gräsmark, med angränNaturtyper Areal (ha) sande byggnader och tre parkeringsytor. Dessa mil- Vatten 0,1 jöer omges av lövbärande barrskog och barrblandÄng 0,4 skog i öst, trivialskog och barrblandskog i väst samt Infrastruktur 1,3 granskog i söder (se Karta 3 s. 15). Området hyser Exploaterad mark 1,4 Övrig öppen även ett flertal moränryggar som bidrar till att höja mark 3,9 naturvärdena på flera ställen (se Karta 4 s. 15) Triviallövskog 8,2 Djurlivet som observerades vid besökstillHygge 8,4 fället i Ängsjö var framförallt insekter, bland annat Lövbärande barrfjärilar i ängsfloran som växer vid utkanten av skog 12,0 parkmarker och i diken, och olika fågelarter. Bäver Granskog 23,4 och rådjur observerades i granskogen i den södra Barrblandskog 32,5 utkanten av området mot stranden. Totalsumma 91,7 Största naturvärdet finns i trivialskogarna i väst längs Mälarens strand som täcker en yta på ca 8 ha. Området hyser flera äldre ekar och är rik på ask, asp, al och hassel. Blåsippa och liljekonvalj är fridlysta arter. I dessa naturvärdesobjekt finns ett flertal jätteträd. Området är kraftigt påverkat av frilufts- och rekreationsaktiviteter, då tecken på slitage i markvegetationen är påtagliga. Den nordliga delen i området (naturvärdesobjekt 8) utpekas av Skogsstyrelsen som nyckelbiotop medan den sydliga delen, naturvärdesobjekt 26, 23, 5 och 2, är utpekat som naturvärde i olika naturvärdesklasser (se Karta 4). Barrblandskogar, hassellundar och lövbäTabell 3 Arealer för naturvärdesklasser rande barrskogar i öst bedöms preliminärt ha en värdeklass på mellan 2-3. Skogen är mindre påver- Naturvärdesklasser Areal kad längre bort ifrån stigarna, vilket kan öka natur(ha) 1-2 9,1 värden på några ställen. Här finns även ett natur2-3 23,8 värdesobjekt (22) som pekas ut av Skogsstyrelsen. 3-4 16,7 Förekomsten av gran ökar succesivt över fastig4 28,9 hetsgränser mot Sollentuna Häradsallmänningens Obetydligt biotops13,2 mark. värde Barrblandskogen i den östra delen i SollenTotalsumma 91,7 tuna Häradsallmännings mark (naturvärdesobjekt 52, 33 och 53) visar ett rikare växtliv som bedöms kunna inrymma höga eller påtagliga naturvärden (klass 2-3). Skogen visar sig vara friskare, och är rik på liljekonvalj och blåbär samtidigt som flera äldre träd finns. Ett liknande mönster fortsätter längs en korridor (naturvärdesobjekt 39, 45 och 43) som sträcker sig söderut. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 2015-10-15 Karta 3 Naturtyper i Ängsjö enligt KNAS (Kontinuerlig naturtypskartering) Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 15 (31) Karta 4 Preliminär naturvärdesinventering för Ängsjö Mångfalden för växtlivet i granskogarna i söder visade sig vara lägre jämfört med övriga barrskogar. Området bedöms ha en naturvärdesklass 4 (visst naturvärde), dock kan nya nyckelarter påträffas och därmed höja naturvärdesklassningen på några ställen. Sollentuna Häradsallmännings mark, inom utredningsområdet, inrymmer tre hyggen. Hyggen i naturvärdesobjekt 29 och 44 är relativt nya då tecken på återhämningen fortfarande är få. Dessa två objekt saknar därför värde som biotop. Hygget i naturvärdesobjekt 40 är gammalt och hyser en tät och rik vegetation, och skulle därför kunna bedömas ha ett visst naturvärde (klass 4). Objektet kan vara av betydelse för de avgränsande biotoperna. Tabell 4 Innebörden av naturvärdesklasser (SIS, 2014) Naturvärdesklass Förtydligande Högsta naturvärde – naturvärdesklass 1 störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde – naturvärdesklass 2 stor positiv betydelse för biologisk mångfald Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 viss positiv betydelse för biologisk mångfald Obetydligt biotopsvärde Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1–3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1–3, limniska nyckel-biotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i natur-reservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Biotopkvaliteter saknar eller är av negativ betydels för bilogisk mångfald. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 4.2.7. Kulturhistoriska värden Någon större bosättning har inte funnits under förhistorisk tid. I området finns tio kända stensättningar, alltså förhistoriska gravar, av en typ som brukar knytas till yngre bronsålder eller äldre järnålder vilket tyder på att människor ändå vistats i området. Fornlämningarna berättar om områdets äldsta historia och skyddas genom kulturmiljölagen. Även lämningarna efter tegelbruket skyddas av kulturmiljölagen. Tabell 5 Fornlämningar i Ängsjö Lämningstyp Bedömning Egenskap1 Järfälla 27:1 Tegelindustri : Järfälla 27:2 Hamnanläggning Järfälla 30:1 Järfälla 34:1 Husgrund, historisk tid Husgrund, historisk tid Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Järfälla 151:1 Gravfält Fornlämning Järfälla 152:1 Stensättning Fornlämning Järfälla 153:1 Röse Järfälla 154:1 Raa nr. Areal (m2) 4402 Typ: Ev. i beskrivning Verksamhet: Ev. i beskrivning Verksamhet: Ev. i beskrivning Konstruktion: Stenfylld Fem fornlämningar : : Fornlämning Konstruktion: Stenfylld : Röse Fornlämning : : Järfälla 155:1 Röse Fornlämning : : Järfälla 155:2 Röse Bevakningsobjekt : : Järfälla 169:1 Stensättning Fornlämning : Järfälla 378:1 Naturföremål/bildning med tradition Övrig kulturhistorisk lämning (Kolmsten/Tjuvastenen) Konstruktion: Övertorvad Typ: Ev. i beskrivning Järfälla 30:1 4972 1747 : 1489 : : Kulturlandskapet vid Ängsjö och Lugnhamn har i princip sett likadant ut åtminstone de senaste hundra åren. En karta från 1902 visar att relationen skog/öppen mark inte har förändrats. Lugnhamn fungerade dessutom som skogvaktarboställe under nästan 200 år. De äldre byggnaderna har typiska lägen på impediment i randen mellan skog och öppen mark. Byggnaderna vid Lugnhamn, både Linneblekeriets huvudbyggnad och skogvaktarbostället (Röda Lugnhamn), samt villan vid Ängsjö (kaféet) har stora kulturhistoriska värden (se Karta 5 s.18 och Figur 1 s.20). Två andra byggnader som också är kulturhistoriskt intressanta och som har koppling till områdets historia som friluftsgård är en raststuga (Alpstuga) som är byggd av timret från den äldsta Aspnässkolan samt en raststuga som tidigare utgjorde överdelen av klockstapeln i Jakobsbergs centrum. Även flyttblocket vid Klomsten är av kulturhistoriskt värde dels för att det gav Lugnhamn dess gamla namn, dels för att det finns en ortstradition knuten till stenen. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Karta 5 Byggnader i Ängsjö friluftsgård Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Karta 6 Historisk karta över Ängsjö från 1800-talet Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Karta 7 Kulturhistoriska värden i Ängsjö Ängsjö (kafeteria) Motionscentral Arrendator bostad Gula Lunghamn Uthyrningsstugor Aspnäs Alpstuga Gunnarstorp Figur 1 Bilder på byggnader i Ängsjö friluftsgård Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 4.2.8. Rekreationsvärden Inom utredningsområdet finns ett stort antal friluftslivsanläggningar och naturområden vilket möjliggör flera rekreations- och friluftslivsaktiviteter. Gräsparkerna täcker ca 4 ha och erbjuder ytor för sporter, friluftsliv, lek och avkoppling. En rik variation i skogsmiljöer erbjuder möjligheterna för svamp- och bärplockning, vandring och andra friluftsaktiviteter. Figur 2 Gräsytorna i Ängsjö och ängsflora längs diken Det finns en kafeteria (Ängsjö) och en närliggande motionscentral med bastu, dusch, omklädningsrum och toaletter. Tre hälsingestugor finns även för uthyrning. Motionscentralen planeras att rivas och ersättas med en ny anläggning. Två attraktiva badplatser med höga natur- och estetiska kvaliteter erbjuder möjligheter för bad och rekreation. Det finns flera platser med goda förutsättningar för sportfiske längs strandkanten. Det finns även möjlighet att hyra kanoter och småbåtar. Området hyser flera motionsspår. Ett spår anslutet till Upplandsleden, sträcker sig mot nordväst och löper längs strandkanten, genom skogen och gräsparkerna. En grupp av tre andra motionsspår ligger i öst. Huvudspåret är belyst och ansluter också till Upplandsleden. Spåret sträcker sig söder ut längs kommungränsen in i Sollentuna Häradsallmänning. Vidare finns ett utegym som ligger bakom Ängsjö kafeterian. Detta skapar en mycket attraktiv miljö för motionärer då den erbjuder flera kombinationer för motionssträckor genom flera olika skogs-, strand-, kultur- och parkmiljöer. Området är populärt för skolverksamhet och småbarnsfamiljer då det erbjuder goda möjligheter för lek i olika natur- och parkmiljöer. Två stora lekområden finns i Ängsjö. Ett ligger i den västra lövskogen, med en lekborg, fyra lekstugor, en eldplats, flera bänkar, en linbana och en äventyrsstig. I den intilliggande gräsmarken finns en mindre lekplats. Mot skogen i nordväst finns den andra äventyrsstigen med olika lekföremål. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Karta 8 Rekreationsvärden i Ängsjö Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Utegym Badplats (Söder) Badplats 2 (Norr) Vindskydd Grillplats Lekplats vid Ängsjö kafeteria Tematisk lekplats (Änsjötorp) Belyst motionsspår Strandpromenad Figur 3 Bilder på rekreationsanläggningar i Ängsjö friluftsgård Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 5. ANALYS 5.1. Scenarier på alternativa reservatgränser Utredningsområdet kännetecknas av en kombination av natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Centralt för dragning av reservatgränsen är att den utgår från dessa värden och att synergierna emellan tas till vara. Inventeringen visar att de flesta natur-, kultur- och rekreationsbevarande värdena finns inom kommunens mark. Detta talar tydligt för en reservatgräns som omfattar minst kommunens mark, vilket illustreras som scenario 1 i Karta 9. Vidare bör en bufferzon bildas längs gränsen mot Sollentuna Häradsallmänning i syfte att skydda naturvärden inom området. Omfattningen på bufferzonen bör utredas med hjälp av en naturvärdesinventering på fältnivå. Karta 9 Scenarier på möjliga reservatgränser Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö Det andra scenariot visar ett naturreservat som stäcker sig längs stranden i väst och områden längs motionsspåret och Upplansleden i öst. Syftet här bedöms kunna vara att bevara motionsspåret, Upplandsleden och skogsmiljöerna kring dessa. Det tredje scenariot omfattar ca 91 ha och täcker nästan hela utredningsområdet. De centrala delarna omfattas huvudsakligen av produktionsskog. Viktigt att påpeka är att dessa scenarier bara illustrerar tre av betydligt fler alternativ för en naturreservatsgräns i området beroende på de värden som kan upptäckas under reservatutredningen, nya prioriteringar och kommunens ekonomi. 5.2. Kostnader 5.2.1. Rådande kostnader för drift och skötsel Marken och anläggningar i Ängsjö friluftsgård drivs och sköts av Järfälla idrott och fritid i kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen. Byggnaderna sköts av fastighetsavdelningen i bygg- och miljöförvaltningen. Driftkostnader för Ängsjö friluftsgård uppskattas till mellan 2,7 och 3 miljoner kronor per år. Exklusive hyror och lokalvård ligger den årliga driftkostnaden på ca 2 miljoner kronor. Största utgiften utgörs av personalkostnaden och hyror. Personalkostnader räknas in i skötsel och drift av parker, skogar och anläggningar. Tabell 6 Driftkostnader för Ängsjö friluftsgård (Tkr) Konto Material Underhåll och reparationer Inköp och inventarier Övrigt underhållsmaterial Lokalhyra Lokalvård Sophämtning Entreprenadarbeten Personal Skyddskläder Kurser Internet, tel, mm Hyra maskiner, traktorer, släpvagnar Bränsle Försäkringar Miljökonsulter Räntor o avskrivning Total 5.2.2. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 40 100 68 66 820 0 45 25 1326 25 22 11 220 112 10 1 80 2 971 55 90 57 75 864 7 75 4 1016 6 11 23 234 83 12 6 75 2 693 38 180 75 70 898 92 92 20 928 10 8 8 220 50 1 1 90 2 781 Förväntade kostnader för drift och skötsel Beräkningar här görs schablonmässigt utifrån dagens driftkostnader i Ängsjö och skötsel av kommunens existerande naturreservat i Järfälla kommun. Kostnader för ett naturreservat i Ängsjö är framförallt fasta årliga som består av framtagande och uppdatering av olika informationsmaterial, på ca 50 tusen kronor, och tillsynkostnader på 600 tusen kronor. Skötselåtgärder för naturmark räknas till 2 200kr/ha. Skötseln av ett naturreservat i kommunens mark i Ängsjö räknas till ca 3,7 miljoner kronor, alltså 24 procent högre än dagens driftkostnader för området. Att sköta en skyddszon på ca 50 meter längs fastighetsgränser in i Sollentuna HäradsallmänFörstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö ning, bedöms vara mycket små och inte medföra någon större kostnad. I scenario 2 och 3 sker en kostnadsökning på 26 respektive 28 procent till ca 3,8 respektive 3,85 miljoner kronor. Tabell 7 Ekonomisk prognos för drift och skötsel av reservat (Tkr/år) Scenario Areal (ha) Information Tillsyn Befintliga kostnader Skötsel Totala kostnader Ökning i driftkostnader 1 31 50 600 3 000 68 3 718 24% 1+buffer 37 50 600 3 000 81 3 731 24% 2 65 50 600 3 000 143 3 793 26% 3 91 50 600 3 000 200 3 850 28% 5.2.3. Kostnader för att bilda reservat Processen att bilda ett naturreservat styrs av formella bestämmelser som både har att göra med hur området avgränsas, hur föreskrifter om begränsningar vid användandet av området utformas, hur samrådet med berörda innan beslutet fattas samt vilka former underrättelse om beslut ska ske, bestämmelser om överklagande m.m. (Naturvårdsverket, 2003). Följande kalkyl i Tabell 8 bygger på den formella processen att bilda naturreservat. Vidare har erfarenheterna från bildandet av naturreservat i Lillsjö-Örnässjön i Upplands-Bro kommun används för att uppskatta kostnaderna för stegen i den formella arbetsgången. Kostnaderna har justerats till Järfälla kommuns timpriser för internt arbete på 1 000 kr/timme. Mindre hänsyn har tagits till områdens areal pga. av att kostnadsbildningen styrs huvudsakligen av processen. Tabell 8 Kostnader för att bilda naturreservat i Ängsjö (Tkr) Formel arbetsgång Aktiviteter Initiativ Förstudie Inledande dialog med markägare Möten Naturvärdesinventering Underlagsmaterial och avgränsning av området Sammanställning Kostnader Period - Jun-nov 2015 20 Jan-apr 2016 100 Feb-apr 2016 80 Maj-jun 2016 110 Aug-nov 2016 20 nov-dec 2016 Samråd med berörda aktörer Framtagande av syfte, avgränsning och skötselplan - Förslag till beslut och skötselplan - Intresseprövning - Värdering och förhandling om ersättning Föreläggande till markägare och rättighetsinnehavare att yttra sig Beslut - 65 Feb-jun 2017 Sakägarutredning 20 Maj-jun 2017 140 Aug-dec 2017 225 jan-feb 2018 Besluthandlingar, överklagande, lagakraft Utmärkning och markering av gränser 20 feb-17 Utan bidrag Total 2016-2018 Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö jan-17 800 Med bidrag 400 Kommunen kan söka ”Lokala naturvårdsprojekt”(LONA) för genomförandet av den formella processen kring bildande av naturreservatet, vilket täcker upp till 50 procent av kostnaderna. Kostnaderna för att bilda naturreservat i Ängsjö uppskattas till ca 800 tusen kronor. För kommunen halveras beloppet till 400 tusen om processen beviljats LONA-bidraget. Kostnader kan variera framförallt vid värdering och förhandling om ersättning till markägarna. För naturreservatsbildningen i Ängsjö kan den osäkerheten uppstå om reservatgränsen föreslås sträcka sig över Sollentuna Häradsallmännings mark. 5.2.4. Finansiering av markåtkomstbidrag Naturvårdsverket har i ”Vägledning för statsbidrag till markåtkomst för naturreservat” (NV Protokoll Nr 111/04, daterat 2004-10-07) redovisat hur markåtkomstbidraget hanteras. Av vägledningen framgår att bidrag normalt uppgår till högst 50 procent av bidragsberättigat belopp. Kommunen kan söka markåtkomstbidrag för (Naturvårdsverket, 2003): den marknadsvärdeminskning som ett naturreservatsbeslut, t.ex. genom inskränkningar i skogsbruket, medför på fastighet som kommunen äger, markförvärv och bidraget beräknas på den del av köpeskillingen som motsvarar värdeminskningen på förvärvsområdet genom reservatsbeslutet samt för intrångsersättning. Naturvårdsverket beviljar sådant bidrag efter tillstyrkan av länsstyrelsen. Det finns ingen fast ansökningstidpunkt. Naturvårdsverket svarar för konsultkostnader för värdering och förhandling om kommunen anlitar verkets upphandlade konsulter. Arealerna ska ses över när det finns ett slutgiltigt förslag till gräns, som arbetsgruppen är enig om. Först när värdering är gjord kan emellertid storleken på kostnaden bedömas. Den definitiva ersättningen kan inte diskuteras med markägaren förrän ett färdigt förslag till avgränsning finns liksom förslag till föreskrifter och skötselplan (Naturvårdsverket, 2003). Järfälla kommun kan ansöka om markåtkomstbidrag för egen mark då den avstår från att avverka skogen. Bidraget kan användas som kommunens medfinansiering av eventuellt markköp av Sollentuna Häradsallmänning. Värderingen av intrångets omfattning kommer också att ge svar på om reservatsbeslutet innebär avsevärt försvårande av pågående markanvändning för Sollentuna Häradsallmänning. En preliminär värdering av intrånget för de scenarier som redovisas var i detta läge inte möjligt. Det råder stor osäkerhet kring marken, och skogens ekonomiska värde. Inte förrän den inledande dialogen med Sollentuna Häradsallmänning inleds kan ett representativt värde för intrånget uppskattas. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG 6.1. Slutsatser 6.1.1. Naturvärden Naturvärdena inom utredningsområdet finns framförallt i trivialskogen längs Mälarens strand och lövbärande barrskogarna i öst. Dessa miljöer är viktiga att bevara i framtiden. Produktionsskogen i söder har mindre naturvärde. Dock är området viktigt för att bevara delar av Ängsjö med en buffertzon som kan skydda naturmiljöerna och öka områdets förmåga att tåla ett ökat besökstryck. Det finns behov av att skydda och utveckla naturvärdena i syfte att bevara viktiga naturmiljöer och bevara Järvakilens funktioner i framtiden. Skyddsåtgärder behöver inrättas i trivialskogen mot Mälaren för att förebygga ett ökat slitage. Delar av gräsparkerna bör omvandlas/utvecklas med ängsflora och ädelträd i syfte att öka biodiversiteten och återskapa delar av den ursprungliga kultur- och naturlandskapet. Delar av skogen i söder, i anslutning till motionsspåren och Upplandsleden, bör skyddas och utvecklas till naturbarrskog i syfte att höja naturvärdena och skydda dessa från fortsatt avverkning. 6.1.2. Kulturhistoriska värden De nuvarande öppna markerna bör behållas öppna. Skogen var förr viktig, både för bete samt för timmer- och vedtäkt. Kulturlandskapets skötsel bör regleras i reservatsföreskrifterna. De byggnader som omnämns under avsnitt 0 bör ges skydd i reservatsföreskrifterna. Eventuellt kan ytterligare någon eller några byggnader behöva förstärkt skydd, vilket också får studeras i det fortsatta arbetet. 6.1.3. Rekreationsvärden Rekreationsvärden i Ängsjö friluftsområdet bedöms vara mycket höga. Ett stort antal rekreationsanläggningar, belysta motionsspår i kombination med vackra natur- och kulturhistoriska miljöer gör platsen unik och mycket attraktiv för både kommunens och länets invånare. Badplatserna, gräsparkerna och motionsspåren är lika värda att bevara. Den omgivande naturmiljön är viktig att bevara eftersom den utgör ett centralt särdrag för dessa rekreationsvärden. Ett ökat besökstryck talar för ett högre skydd och utveckling av dessa värden. Kopplingar mellan lekplatser och områden med höga naturvärden bör ses över för att undvika ett högre slitage på naturen. Idag är marken kring äventyrstigarna sliten vilket talar för nya lösningar för att förebygga skador i naturen. 6.2. Syfte Utredningsområdet hyser en rad olika viktiga värden, inte bara för kommunen utan också för länet, att bevara i framtiden. Med bildandet av ett naturreservat i Ängsjö bör man eftersträva att bevara och utveckla Ängsjös friluftsgårds med omgivande natur-, kultur- och rekreationsmiljöer. Bevaring av rekreationsmiljöerna bör betraktas som centrala, då natur- och kulturbevarande värden skapar unika kvaliteter och förutsättningar för rekreation och friluftsliv. Regionalt kommer reservatet även bidra till att skydda Järvakilens olika ekologiska tjänster. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 6.3. Övervägande mellan olika skyddsformer Att utredningsområdet hyser viktiga rekreationsvärden som är beroende av områdets natur- och kulturhistoriska värden talar för naturreservat som en lämplig skyddsform för Ängsjö. Att inrätta biotopskydd som alternativ kan vara svårt att motivera i ett område som används för rekreation, eftersom skyddet enbart är riktad till mindre värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Naturvårdsavtal kan vara en lämplig skyddsform för naturvärden utanför naturreservatet. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Ebbesson, J. (2003). Miljörätt. Solna: IUSTUS Förlag. Järfälla kommn. (2009). Miljöplan för Järfälla kommun. Järfälla kommun: Kommunledningskontoret, Plan- och exploateringsavdelningen. Järfälla kommun. (1997). Grönplan för Järfälla kommun. Järfälla kommun: Miljö & stadsbyggnadskontoret, Park och naturavdelning . Järfälla kommun. (2014). Växa med kvalitet. Översiktsplan. Järfälla-nu till 2030. Järfälla kommun: Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-02. Naturvårdsverket. (2003). Bildande och förvaltning av naturreservat. Handbok 2003:3. Stockholm: Naturvårdsverket. SIS. (2014). Naturvärdesinventering avseende bilogisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redoviskning.Svenks standard SS 199000:2014. Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). Stockholms Läns Landsting. (2010). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS). Stockholm: Regionplanekontoret. Förstudie om kommunalt naturreservat för Ängsjö
© Copyright 2024