Kommunstyrelsen 2015-01-07
Kommunstyrelsen 2015-01-07 KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: 2015-01-01 - 2018-12-31 Ledamöter Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordf Ersättare Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Malin Zetterman (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (FP) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Per Nilsen (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V Sida KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdag 7 januari 2015 kl 09.30 Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) 13 januari kl. 08.30 Ordförande: Åsa Karlsson (S) Sekreterare: Aya Norvell Ärende 1. Information från Arbetsförmedlingen 2. Svar på revisionsrapport - Delårsgranskning samt intern kontroll för räkenskapsår 2014 Dnr 2014-484 Sida 5 Icke offentlig sammanträdestid 3. Förvärv av fastigheterna Foss 8:1 m fl Dnr 2014-335 26 Offentlig sammanträdestid 4. Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Dnr 2014-502 33 5. Svar på remiss - Funktionellt prioriterat vägnät Dnr 2014-493 61 6. Bildande av vägföreningar Dnr 2014-553 122 7. Inrättande av fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor Dnr 2014-551 123 8. Svar på hemställan om att Munkbos aktiekapital ska utökas genom nyemission Dnr 2013-161 127 9. Revidering av Policy för inköp och upphandling Dnr 2014-555 129 10. Införande av Trygg natt/webbaserad nattillsyn Dnr 2013-425 138 11. Ansökan om tilläggsanslag inför budgetår 2015 till familjegruppen på grund av volymökning barn och unga Dnr 2014-475 163 12. Val till kommunala förtroendeuppdrag Dnr 2014-521 170 Sida KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Ärende 13. Anmälan av delegationsbeslut Sida 196 Information 14. Rapport - systematiskt kvalitetsarbete sektor Barn och utbildning 2013-2014 Dnr 2014-453 15. Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott 16. Information från Fyrbodals kommunalförbund 17. Information förtroendevaldas uppdrag 200 sida 1 2014-11-26 Dnr: 2014-484 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Svar på revisionsrapport Delårsgranskning samt intern kontroll för räkenskapsår 2014 Revisionsrapport avseende delårsgranskning augusti 2014 Kommunrevisionen har lämnat en granskningsrapport där man granskat delårsbokslutet, intern kontroll i redovisningsprocesserna samt uppföljning och prognosrutiner för Sektor Stöd. Granskningsrapporten översänds med önskemål senast 31 januari 2015 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten. Nedan kommenteras de olika granskningsområdena med förslag till åtgärder. 3.2.2 Finanspolicyn Avvaktar med kommentarer kring eventuella avsteg från Finanspolicyn eftersom den är på väg att revideras. Godkänd av KS KF den 27 nov. Åtgärd Ingen. 3.3.1 Löneprocessen - kontrollmoment Efter att ha avlämnat vår rapport avseende granskning av bokslut samt intern kontroll för räkenskapsåret 2013 fick ekonomichef och kommunchef avlämna kommentarer på revisionens synpunkter, vilket bland annat medförde att lönenämnden per 2014-05-19 beslutade att genomföra stickprov på två enheters utbetalning under augusti och september månad med avseende bland annat på att rätt lön utbetalats. Vidare beslutades att kontrollera samtliga nettoutbetalningar som överstiger 20 000 kronor per person. Båda dessa kontrollpunkter är enligt lönechef genomförda samt dokumenterade och kommer att redovisas för lönenämnden under november månad. Revisionens övriga synpunkter beträffande löneprocessen skulle beaktas av löneenheten i det fortsatta arbetet med den interna kontrollplanen. Åtgärd/kommentar Kontrollmomenten är genomförda, redovisade och beslutade av lönenämnden 3.3.1 Löneprocessen - resultatmål Timanställda i kommunen tidrapporterar manuellt på papper. I lönesystemet finns dock möjligheten att lägga in all personal, vilket vi anser borde tillämpas. Ett av lönenämndens resultatmål för 2015 är att alla verksamheter i de samverkande kommunerna skall tillämpa HEROMA självservice i den grad som systemet tillåter. Åtgärd/kommentar Detta är i enlighet med de verksamhets- och resultatmål som lönenämnden beslutat om och som löneenheten väger in i sitt kontinuerliga förbättringsarbete– LEAN. 3.3.2 Löneprocessen -ekonomi Ekonomienhetens uppdrag blir att göra en rimlighetsbedömning av lönerna i samband med bokföringen och löner på totalnivå. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 Fax 0524-181 74 Bankgiro 549-6260 • 5 sida 2 Åtgärd Har uppdragit redovisningsansvarig att skapa en sådan rutin. 3.4.3 Attest av arvode till Ordförande Kommunen antog 2013 ett nytt attestreglemente. Oklarheterna som revisionen identifierat kan förklaras av att den inte är känd av alla ännu. Regelverket är tydligt men kan justeras på någon punkt. Åtgärd Har uppdragit redovisningsansvarig att titta på förslag till justering av attestreglementet. Efterlevnaden bör uppmärksammas av KLG och Adm enheten i huvudsak. 3.5.2 Inköps- och utbetalningsprocessen Revisionen uppmärksammar att systemadministratörer i leverantörsfakturasystemet kan genomföra ändringar och har en teoretisk möjlighet att attestera andras fakturor. Åtgärd De systemansvariga får inte attestera andra fakturor vilket också kan spåras i loggfiler som genereras av systemet. Logglistorna är dock inte utformade på ett sådant sätt att man med enkelthet regelbundet kan göra uppföljningar. I dag sker stickprovsvisa kontroller mot loggade uppgifter. 3.6.2 Anläggningsprocessen Revisionen rekommenderar ett antal punkter som ekonomienheten bör genomföra. • Justera redovisningen för att förenkla avskrivningar • Inventering • Identifiera nedskrivningsbehov • Stickprovvisa kontroller Åtgärd Flera av dessa punkter kommer att omfattas av den genomgång som sker i samband med införandet av komponentavskrivningar vilket kommunen har för avsikt att göra under 2015. Arbetet med detta har redan påbörjats. Rutiner för inventering och identifiering av eventuellt nedskrivningsbehov skall ses över. 3.7.2 Exploateringsprocessen Revisionen kommenterade att hur redovisningen av gata-, gång och cykelväg hanterades och att en rutinbeskrivning av hanteringen av exploateringsredovisningen borde tas fram. Dessutom rekommenderade man en genomgång av redan gjorda exploateringsförsäljningar. Åtgärd En genomgång av rutinen och vissa exploateringsförsäljningar planeras under 2015. 3.8.2.4 Riktlinjer och instruktioner för budget- och prognosarbete De intervjuade personerna har framfört synpunkter avseende förbättra kommunikationen och redogörelser ac totalkostnader för en särskild placering eller åtgärd kostar på längre sikt, samt eventuell kostnadsbesparing. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 Fax 0524-181 74 Bankgiro 549-6260 • 6 sida 3 Åtgärd Åtgärder har vidtagits under året för att belysa de ekonomiska konsekvenserna vid beslut i myndighetsutskottet 3.8.2.5 Resurser En brist som framkommit är att sektorn haft relativt många sjukskrivna och därmed varit underbemannade. Åtgärd Arbetssituationen för socialsekreterarna är mycket ansträngd. Flera förstärkningar är på gång/har verkställts som en följd av de åtgärdspunkter som förvaltningen tagit fram och som beslutades av KF i september. För närvarande pågår diskussioner om ytterligare förstärkningar. 3.8.3 Vår bedömning En av huvudslutsatserna i granskningen är att kommunen måste stärka och förtydliga kopplingen mellan vad en akut åtgärd innebär för verksamheten i termer av totalkostnad i kronor. Åtgärd/Kommentar Vikten av förebyggande arbete inom förskola/skola/socialtjänst/fritid bör ytterligare belysas för att beslutsfattare, såväl inom politiken som inom förvaltningen för att ännu bättre förstå sambanden mellan förebyggande och de konskevenser som blir följden av brister i det förebyggande arbetet. För närvarande pågår en genomlysning av verksamheterna inom IFO och LSS. Denna utförs av revisionsföretaget Public Partner och resultatet förväntas föreligga strax efter årsskiftet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens svar och överlämna det till revisionen. Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienhet Lars-Göran Berg Kommunchef Kommunstyrelsen Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Kommunens revisorer 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 Fax 0524-181 74 Bankgiro 549-6260 • 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 sida 1 2014-12-16 26 Dnr: KS 2014-335 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Förvärv av fastigheterna Foss 8:1 m fl Kommunstyrelsen beslutade 2014-12-03 att återremittera ärendet och gav förvaltningen i uppdrag att förhandla ner priset avsevärt. Efter ny förhandling med Munkedals Snickeri AB står det klart att priset ur deras synpunkt står fast. Bolaget är inte berett att sänka priset. Kommunstyrelsen gav 2014-08-20 förvaltningen i uppdrag att upprätta handlingar i ärendet – förvärv av fastigheterna Foss 2:81, Foss 2:82, Foss 8:1 och Foss 2:44. 2014-10-15 återremitterades ärendet för att avvakta resultatet av beställda markundersökningar. Munkedals kommun har tecknat en option med Munkedals Snickeri AB (Sohlbergs) om försäljning av mark på Säleby industriområde för att möjliggöra en flytt av verksamheten från nuvarande läge i centrala Munkedal. Denna byggnation pågår. I samband med detta har ett eventuellt kommunalt förvärv av fastigheter diskuterats. Fastigheterna har värderats av dels kommunen (NAISvefa), dels Sohlbergs (Fastighetsvärdering Lars Alm), med följande resultat: Kommunens Sohlbergs värdering Förhandlat pris värdering 2011 2014 Foss 2:81, affären 3 900 000 kr 4 700 000 kr 4 100 000 Foss 2:82, lager 1 100 000 kr 1 750 000 kr 1 200 000 Foss 8:1, snickeriet 400 000 kr 1 400 000 kr 500 000 Foss 2:44, Inte värderad Inte värderad 0 obebyggd fastighet Kommunens totala värdering slutar på 5,4 milj kr och Sohlbergs värdering på 7,85 milj kr. Förhandlat pris är 5,8 milj kr. Byggnaderna på Foss 2:81 och 2:82 bedöms vara i relativt gott skick medan byggnaderna på Foss 8:1 är i dåligt skick. Detaljplanen för Foss 8:1 anger bostäder som aktuell markanvändning medan Foss 2:81 och 2:82 inte är detaljplanelagda. I en översiktlig studie av ”centrum i Munkedal” (2007) har dessa fastigheter utpekats som lämpliga för bostäder och service. Gamla snickeriet bör rivas snarast och därefter läggas ut för försäljning. Affären och lagerbyggnaden kan användas som ”allaktivitetshus” under den tid som åtgår för detaljplanearbetet. I detaljplanearbetet diskuteras och bestäms fastigheternas framtida användning. Förvärv av fastigheterna sker genom förvärv av samtliga aktier i det bolag som äger fastigheterna (nybildat dotterbolag till Munkedals snickerifabrik AB – Vadholmen Fastighets AB). Handpenning erläggs vid kontraktstecknandet och slutlikvid vid tillträdet som preliminärt är hösten 2015. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 27 Förvärv Vadholmen Fastighets AB, som äger de fyra (4) aktuella fastigheterna köps för 5800000 kr. Av dessa utgör 900 tkr övertagande av ett lån till bank som återbetalas vid lämpligt tillfälle. När avtalet om förvärv vunnit laga kraft erläggs 3000 tkr och resterande, 1950 tkr erläggs på tillträdesdagen. I Vadholmen Fastighets AB finns en reavinst på ca 4800 tkr. Reavinsten ”faller ut” vid ev likvidation av bolaget och skatt på reavinsten ska då inbetalas till staten. Skatten uppgår med nuvarande regler till ca 1050 tkr. Drift Under den tid Vadholmen Fastighets AB är i kommunal ägo kommer kostnader för el, underhåll, va, vägföreningsavgift etc att belasta bolaget. För att täcka detta ska kommande kommunal (eller annan) verksamhet som bedrivs i lokalerna erlägga hyra. För andra typer av insatser, tex rivning av byggnader, kan aktieägartillskott bli aktuellt. De årliga drift- och underhållskostnaderna bedöms uppgå till ca 500 tkr för byggnader och mark. Kapitaltjänstkostnaderna uppgår (med 20 års avskrivning på byggnader och 3% ränta) till 400 tkr. Den totala årliga kostnaden (hyra) uppgår alltså till ca 900 tkr. Kapitalkostnaden för förvärvet består till viss del av ett markvärde och en del av byggnadsdel. Markundersökning Förvaltningen har låtit undersöka delar av den aktuella marken för att utreda förekomsten av tungmetaller, kreosot, alifater etc. Enligt analyssvaren ligger alla värden under gränsvärdena för ”känslig markanvändning”, vilket visar att det inte finns någon förorening i marken. Geoteknik I samband med detaljplanearbetet för Vadholmen upptäcktes bristandesäkerhet mot sked i slänten bakom affären. Detta har åtgärdats genom anläggandet av en tryckbank. I det kommande planarbetet kommer en ny geoteknisk utredning att göras. Vad händer efter förvärv? Vadholmen Fastighets AB kan behållas som ett kommunalt fastighetsbolag. Vid ev försäljning av tex en fastighet kan ett dotterbolag bildas, som sedan säljs. Det planerade detaljplanearbetet för affärs- och lagerdelarna kan bedrivas med bolaget som motpart. Försäljning kan ske utan att reavinsten i bolaget löses ut. Vadholmen Fastighet AB kan upplösas (likvideras). Reavinsten löses då ut och kommunen får erlägga skatt. När fastigheterna förs från bolaget till kommunen ska kommunen erlägga lagfartsavgift(1,5%). Kommunala fastigheter kan föras från kommunal förvaltning till bolaget. Priset då är avgörande för ev kommande reavinstbeskattning. Vid denna typ av transaktion utgår lagfartsavgift. Bedömning Fastigheterna är värderade och förhandlade utifrån nuvarande utseende, dvs med byggnader. Med den kommunala inriktningen – bostäder på såväl snickeriet som affären/lagret – kommer inte byggnaderna till användning utan måste sannolikt tas 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 3 28 bort. Under några år kan verksamhet bedrivas i lokalerna men med färdig detaljplan är sannolikt nyttan av byggnaderna väldigt liten. Snickerifabriken, Foss 8:1, kan sannolikt säljas till inköpspriset inklusive rivningskostnaderna, tot ca 800 tkr. Övriga fastigheter, Foss 2:81, 2:82 och 2:44 kommer, enligt förvaltningens bedömning, inte att kunna säljas till förvärvssumman. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner upprättat förslag till aktieöverlåtelseavtal avseende Vadholmen Fastighet AB. Mats Tillander Samhällsbyggnadschef 455 80 MUNKEDAL • Lars-Göran Berg Kommunchef Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 29 30 31 32 sida 1 2014-12-11 33 Dnr:KS 2014-502 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Svar på remiss - Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän I april 2014 undertecknade samtliga kommuner i Bohuslän en avsiktsförklaring för utveckling av besöksnäringen i Bohuslän. Under ledning av Västsvenska Turistrådet och med kommunerna, turistorganisationer och företag har ett förslag till handlingsplan tagits fram. Under några år har projektet ”Hållbar destinationsutveckling”, där Bohuslän varit ett av fem utvalda områden, drivits av Turistrådet. Avsikten har varit att genom samverkan och gemensamt ansvar bygga varumärket Bohuslän och då synliggöra det geografiska området som besöksmål för såväl svenska som utlänska besökare. Målen i handlingsplanen är att öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen, skapa ökad lönsamhet för företagen samt skapa ökad sysselsättning. Inriktningen, ”profilbärarna”, är skärgården, människorna och skaldjuren. Som de viktigaste reseanledningarna anges måltiden, outdoor och kultur. Arbetet med handlingsplanen är inte baserat på något gemensamt finansierat projekt utan bygger på att varje part tar ansvar för sina områden. Kommunernas ansvar är infrastruktur, samhällsplanering, bemötande, tillståndsgivning mm. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ryms mestadels inom ordinarie verksamhet 2. Miljö Utreds i samband respektive insats/åtgärd 3. Folkhälsa Utreds i samband respektive insats/åtgärd 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att arbeta med besöksnäringen utifrån den handlingsplanen för besöksnäringen i Bohuslän Mats Tillander Sektorchef samhällsbyggnads Lars-Göran Berg Kommunchef Expedieras: Västsvenska Turistrådet 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 34 2014-11-24 Till Kommunstyrelsen i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö kommuner ”Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän” Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Samtliga kommuner i Bohuslän undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen innebär ett helhetsgrepp för att utveckla Bohusläns besöksnäring vilket innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande planering och infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och marknadsföring. Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet fört samtal med inblandade aktörer i besöksnäringen i Bohuslän. Baserat på dessa möten har en handlingsplan formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för respektive aktörsgrupp: Västsvenska Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna och Företagen. Grundtanken är att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande gynnar hela Bohuslän. Handlingsplanen presenterades vid ett möte som politiker och tjänstemän från samtliga kommuner var kallade till och deltog i, på Bohusgården i Uddevalla 2014-11-17. Under mötet fattades beslut om att rekommendera kommunerna att besluta att arbeta med besöksnäringen utifrån denna gemensamma handlingsplan*(se bilaga). Var vänlig redovisa beslutet till Västsvenska Turistrådet, Box 53199, 400 15 Göteborg, snarast efter taget beslut, dock senaste 2015-02-28. Dag som ovan För styrgruppen Clas-Åke Sörkvist (C) ordförande Miguel Odhner (S) vice ordförande *) Bilaga: Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän HANDLINGSPLAN FÖR BESÖKSNÄRINGEN I BOHUSLÄN november 2014 1 35 Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän INNEHÅLL Inledning3 Principerna för handlingsplanen Målsättningar Rapportens disposition Turistrådets ansvar och åtaganden5 Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän Marknadsföra hela regionen internationellt och i Sverige Marknads- och trendanalyser, statistik, kunskapsöverföring Digital infrastruktur Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen Kommunernas ansvar och åtaganden10 Arbeta förutsättningsskapande och undanröja hinder för tillväxt Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering Bidra till marknadsföringen Turistorganisationernas/Besöksnäringsansvarigas ansvar och åtaganden Tätt samarbete med Turistrådet, företagen och kommunen Företagsutveckling Stöd i Turistrådets produktutveckling Turistinformation, tex via webb och mottagning Stöd till lokala evenemang 16 Rekommendationer - Företagens ansvar och åtaganden Utveckla och leverera kvalitets- och hållbarhetssäkrade produkter/tjänster till kund Erbjuda ett lokalt värdskap för destinationen Marknadsföring av den egna verksamheten Stärka bilden av varumärket Bohuslän 20 Bilagor: Gemensam avsiktsförklaring 24 Definition av ”Besöksnäring”26 2 36 INLEDNING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän INLEDNING Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen innebär ett helhetsgrepp för att utveckla Bohusläns besöksnäring vilket innefattar ett ställningstagande kring viktiga områden gällande planering och infrastruktur, affärs- och företagsutveckling samt kommunikation och marknadsföring (se bilaga). En av punkterna i avsiktsförklaringen är att ta fram en handlingsplan för att förverkliga ställningstagandena och denna plan presenteras i följande dokument. En viktig möjliggörare för arbetet med Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer stöd från Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Turistrådet har inom denna ram drivit projektet Bohuslän på export tillsammans med alla kommuner vilket bland annat lett till ovan nämnda avsiktsförklaring. Inom ramen för projektet Bohuslän på export har de aktörer som är relaterade till, och som utgör destinationen Bohuslän, samlats och enats kring att skapa en gemensam värdegrund som bland annat utgör plattformen för varumärket Bohuslän. Syftet med att utveckla varumärket Bohuslän har varit att synliggöra det geografiska området som ett attraktivt och sammanhållet besöksmål för svenska och utländska besökare. I arbetet med att utveckla och stärka varumärket Bohuslän har tre profilbärare valts ut, vilka utgörs av skärgården, människorna och skaldjuren. De ringar in och definierar regionens karaktär och personlighet. Utöver profilbärarna har tre fokusområden som anger destinationens reseanledningar utsetts, vilka utgörs av temaområdena måltid, outdoor och kultur. Tydlighet och enhetlighet är väsentligt för att bygga varumärket Bohuslän. Utgångpunkten är att när alla aktörer arbetar med samma formel skapas produkter och upplevelser som underlättar för de utvalda målgrupperna att känna igen och välja Bohuslän. Att samverka och att ta ett gemensamt ansvar för att bidra till varumärkesarbetet är en förutsättning och en nyckel till framgång, då det är alla aktörers tillgång. 3 37 INLEDNING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Sedan avsiktsförklaringen signerades har Västsvenska Turistrådet (nedan kallat Turistrådet) fört samtal med inblandade aktörer i besöksnäringen i Bohuslän. Under september/oktober 2014 genomfördes möten med berörda aktörer. Baserat på dessa möten har denna handlingsplan formulerats. Planen är upplagd efter principen att ansvar och åtaganden specificeras för respektive aktörsgrupp: Turistrådet, Kommunerna, Lokala turistorganisationerna och Företagen. Grundtanken är att en rollfördelning och ett gemensamt ansvarstagande gynnar hela Bohuslän. Det samlade insatserna från kommuner, företag, turistorganisationer och Turistrådet som beskrivs i handlingsplanen utgör destinationsutveckling. Insatserna skall leda till att öka destinationen Bohusläns konkurenskraft nationellt och internationellt. Principerna för handlingsplanen Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i några viktiga principer. För att Bohuslän ska lyckas med den önskade utvecklingen av besöksnäringen är det avgörande att detta sker i samverkan mellan kommuner, turistorganisationer, Turistrådet och besöksnäringsföretagen. Utvecklingen är inte baserad på något gemensamt finansierat projekt utan utgår från tanken att respektive part tar ansvar för sina egna områden och att handlingarna till viss del är koordinerade i handlingsplanen. Fokus i handlingsplanen ligger på det som ska förändras och effektiviseras snarare än på att beskriva allt som redan görs av aktörerna på området. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i gästens perspektiv och inkluderar samtliga aspekter av hållbarhet (ekonomisk, miljömässig och social). Målsättningar Den gemensamma avsiktsförklaringen för Bohuslän har satt upp följande mål för arbetet: • Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen Skapa ökad lönsamhet för företagen • • Skapa ökad sysselsättning För att nå dessa mål krävs både ökade volymer utanför högsäsong och högre konsumtion per besökare och syftet med handlingsplanen är att visa vägen mot uppfyllandet av de satta målen. Rapportens disposition I handlingsplanens olika kapitel görs beskrivningar av respektive aktörs ansvar och åtaganden i arbetet inom avsiktsförklaringens områden. Eftersom varje kapitel är tänkt att vid behov även fungera för sig själv förekommer en del upprepningar mellan kapitlen. Kapitel 2 handlar om Turistrådet, kapitel 3 om kommunerna, kapitel 4 om de lokala turistorganisationerna och kapitel 5 beskriver hur de företag som vill vara en aktiv del i destinationens utveckling kan agera. Som en bilaga till handlingsplanen finns även själva avsiktsförklaringen. 4 38 TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Turistrådet verkar för besöksnäringens utveckling i hela Västra Götaland, i detta dokument beskrivs dock rollen och ansvaret endast i relation till Bohuslän. I utvecklingsarbetet är det Turistrådets uppgift att vara en kompetensresurs och en ledande part vid marknadskommunikationen för området samt att samarbeta med, och vara ett stöd för, näringsliv och övriga offentliga aktörer vid till exempel affärs- och produktutveckling. Processleda hållbar och marknadsstyrd produktutveckling Turistrådet ansvarar för att på ett övergripande plan processleda arbetet med att utveckla hållbara produkter för destinationen samt för att kontinuerligt utveckla och anpassa lämpliga affärsmodeller för exempelvis exportmognad av företag och destination. Att utveckla konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet med fokus på hållbarhet är avgörande för en destinations framgång. I destinationsutvecklingen är det därför nödvändigt med konkret utveckling av efterfrågestyrda produkter som kan erbjuda besökare attraktiva reseanledningar. Tillsätta två produktutvecklartjänster på halvtid specifikt för Bohuslän För att stärka Bohusläns reseanledningar och för att främja varumärket Bohuslän behövs fler säljbara och exportmogna produkter med utgångspunkt i fokusområdena. Genom att intensifiera arbetet med att skapa produkter som efterfrågas på marknaden kan samtliga aktörer komma att gynnas och kopplas närmare varandra och tillsammans bidra till att Bohusläns erbjudande blir både brett och tydligt. Produktutvecklingen ska resultera i säljbara produkter som är färdiga att leverera till kunderna. Turistrådet åtar sig att tillsätta resurser motsvarande två halvtidstjänster för produktutvecklare som specifikt arbetar med utvecklingen inom Bohuslän. Genom en central placering drar produktutvecklarna effektivt nytta av de modeller för produkt- och affärsutveckling och t.ex. de marknadsanalyser som Turistrådet utarbetat sedan tidigare. 5 39 TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Arbeta med övergripande affärsutveckling för Bohuslän Turistrådets ansvar för affärsutvecklingen av Bohuslän ligger främst på ett strategiskt och destinationsövergripande plan. Genom att genomföra strategiska satsningar kan Turistrådet bidra till att fler företag som har vilja och potential att utvecklas involveras i arbetet med fokusområdena. De strategiska satsningarna kan bestå i att synliggöra fokusområdena för företagen och visa på fördelarna med att skapa paket och produkter relaterade till dessa. Satsningarna kan även innefatta att företagen erbjuds verktyg och stöd för en kvalitetssäkrad och hållbar utveckling som utgår från tanken om att ingå i, och gemensamt utveckla, ett större destinationserbjudande. Tillsätta en affärsutvecklartjänst på halvtid med fokus på framtidens besöksservice Besökarnas krav på tillgänglig information under själva besöket har förändrats. Det hänger bland annat ihop med förändrade resemönster och med de nya möjligheter som de digitala medierna erbjuder. För att utveckla hela destinationen Bohuslän behöver besökaren kunna erbjudas turistinformation för hela destinationen på den anläggning där han eller hon befinner sig. Mycket tyder på att det vore önskvärt att förskjuta ansvaret från de lokala turistbyråerna som främsta kommunikationskanal gentemot lokala besökare till olika former av mer decentraliserad kommunikation/ service via t.ex. besöksserviceplatser eller info-points eller via digitala plattformar. Det kan även vara aktuellt att testa mobila serviceplatser där utbildad personal tar sig till de platser där besökarna finns just då (till exempel vid olika evenemang). Ökad kunskap om lokalt värdskap kan innebära att besöksnäringsföretagen i större utsträckning ger information och tips till besökarna om vad som finns att göra under besöket vilket genererar ett större mervärde. Detta bidrar också till att besökare kan få information om för dem okända attraktioner som området har att erbjuda, vilket kan leda till att gästen planerar ett nytt besök för att utforska det som inte hanns med. Att uppmuntra gästen till att utforska området och delta i aktiviteter bidrar också till att öka turismomsättningen i hela området och hos andra aktörer. Utformning och innehåll för besöksserviceplatserna behöver samordnas och vara i enlighet med varumärkesplattformen. Dessa behöver även kvalitetssäkras och det kan behövas kompetensutveckling både kring bemötande och kring kommunens övriga service eller kring destinationskännedom vad gäller t.ex. omkringliggande kommuner. Både former och ansvarsfördelningen kring detta är något som behöver utvecklas vidare och Turistrådet har därför för avsikt att förlänga den affärsutvecklartjänst som ansvarar för framtidens besöksservice. 6 40 TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Anordna årliga värdskapsutbildningar för branschen Ett gott värdskap inrymmer bland annat begrepp som service, bemötande, kvalitet och gästfrihet. Alla aktörer och individer måste ta ansvar för att gemensamt få gästerna att känna sig välkomna. Den största delen av mötet ligger dock vanligen inom ramen för företagens leverans av produkter och tjänster. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett enhetligt, professionellt och samordnat värdskap på hela destinationen behövs ökad kompetens inom värdskap, ökad förståelse för gästen och en god förmåga att skapa goda möten. För att främja gott värdskap behöver branschens aktörer få tillgång till kunskap och verktyg och Turistrådet avser erbjuda detta genom att arrangera årliga värdskapsutbildningar. Aktivt delta i befintliga företagsgrupperingar t.ex. Storhotellgruppen och eventuellt verka för att nya bildas, t. ex. för aktivitetsföretag Besöksnäringen i Bohuslän är beroende av samverkan mellan näringens aktörer för att tillsammans skapa och utveckla destinationen. Det är viktigt att skapa kombinationer av attraktioner och upplevelser som väcker intresse och skapar reseanledningar varför evenemang och paketering är centrala beståndsdelar i detta arbete. Företagen inom besöksnäringen utgörs av en stor bredd aktörer med olika förutsättningar. Vanligen är det endast de större företagen som har möjligheter att avsätta tillräckliga resurser för exempelvis kontinuerlig affärsutveckling. Genom att gå ihop i olika företagsgrupperingar finns möjligheter för företagen att stötta varandra i den fortsatta utvecklingen och det är viktigt att Turistrådet stöttar dessa för att tillsammans verka för att skapa och upprätthålla produkter och reseanledningar. Turistrådet kan bidra med att kombinera kunskapen om marknadens efterfrågan på aktiviteter med kunskapen om samverkan kring paketering och på så sätt verka för att aktiviteter och produkter relaterade till Bohusläns fokusområden skapas. Marknadsföra hela regionen internationellt och i Sverige Bohuslän är redan idag en stark destination på den inhemska marknaden men den stora tillväxtpotentialen inför framtiden finns i en ökad kännedom på de utländska marknaderna. För att bli synlig på marknaderna utanför Sverige, där kännedomen om Bohuslän ofta är mycket låg, krävs kraftfulla och fokuserade satsningar och kontinuerlig närvaro. För att lyckas krävs det att Turistrådet som samlande aktör bedriver den samordnade marknadsföringen av Bohuslän i egna kampanjer och i samverkan med VisitSweden. 7 41 TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Använda varumärkesplattformen för Bohuslän i all marknadsföring av området För att lyckas med den gemensamma uppbyggnaden av varumärket är det av vikt att även Turistrådet använder plattformen i all marknadsföring av Bohuslän för att tydliggöra det valda budskapet och hjälpa de potentiella besökarna att känna igen och välja Bohuslän. Detta bygger kännedomen och stärker det gemensamma varumärket på sikt. Tillsätta en marknadskoordinatortjänst på halvtid specifikt för Bohuslän Att marknadsföra en destination kräver samordning, konsekvens och kunskap. Som ett stöd till alla övriga aktörer kring att arbeta med den gemensamma varumärkesplattformen och internationell kommunikation avser Turistrådet att tillsätta en marknadskoordinator specifikt för Bohuslän. Marknadskoordinatorn har en viktig roll att fylla för samordning av Bohuslän-kampanjer såväl i Sverige som på utländska marknader. Kommunikationen av Bohuslän sker av samtliga parter inom destinationen. En marknadskoordinator blir ett samordnande stöd och en kontaktpunkt för de aktörer som har frågor kring grafisk profil, marknadskanaler, kampanjer och allt annat som faller inom ramen för det gemensamma varumärket och marknadskommunikationen. Marknads- och trendanalyser, statistik, kunskapsöverföring Turistrådet arbetar kontinuerligt med att samla in, analysera och sammanställa information om trender och efterfrågan på olika marknader. En aktuell kunskap om målgrupper såväl som marknader är en förutsättning för att företagen ska ligga rätt i produktutveckling, försäljning och inte minst i kundmötet. Undersökningar, statistik och omvärldsbevakningar är centrala hjälpmedel i processen att fatta rätt beslut avseende tillexempel marknadsföring eller strategiska investeringar för att utveckla företaget. Kunskaperna behöver kontinuerligt uppdateras för att vara anpassade till en snabbföränderlig värld. De flesta företag inom besöksnäringen har dock mycket små möjligheter att göra dessa analyser själva och är därför beroende av att aktörer som Turistrådet kan förmedla nödvändiga kunskaper till dem. Kontinuerligt förse branschen med statistik, trender och omvärldsanalys Genom djupgående kunskap om marknader, målgrupper och omvärld förser Turistrådet Bohusläns aktörer med delar av det som krävs för att nå exportmognad. Informationen ska finnas mer lättillgänglig och kommuniceras ut till 8 42 TURISTRÅDETS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän kommuner och lokala turistorganisationer i Bohuslän likväl som till de företag och organisationer som verkar inom besöksnäringen genom rapporter, hemsidan, kunskapsseminarier och till exempel vid konkret produktutvecklingsarbete i nätverk eller andra typer av möten. Nya former för kunskapsförmedling via tillexempel digitala medier bör också utvecklas vidare. Digital infrastruktur Internet har bidragit till att förändra på vilka sätt potentiella besökare söker information om intressanta resmål och aktiviteter samt hur de bokar och betalar resan. Detta ställer högre krav på att webbplattformarna har uppdaterad och korrekt översatt information och att de är lättillgängliga och väl fungerande. Utvecklingen inom branschen går också mot att de digitala teknikerna blir allt viktigare även vid själva besöket t.ex. genom tjänster som adderar värde till upplevelsen på plats, t.ex. genom guidning i mobilen. Utveckla webbplattformen för www.vastsverige.com Webbplattformen www.vastsverige.com är den officiella hemsidan för besöksnäringen i Västsverige och genom undersidor därmed också för Bohuslän. Här har besökare möjlighet att söka information utifrån sitt intresseområde och boka boende, paket och aktiviteter online. Webbplattformen och dess användarvänlighet är därför avgörande för en god marknadsföring av Bohuslän och dess aktörer och den behöver utvecklas för att även fungera bra för mobila användare. Tillsätta en webbredaktörstjänst på halvtid specifikt för Bohuslän För att säkerställa att de delar av vastsverige.com som berör Bohuslän kontinuerligt uppdateras och är anpassade efter marknadens efterfrågan kommer Turistrådet att tillsätta en webbredaktörtjänst specifikt för detta. Webbredaktören ska fungera som en kanal mellan webbplatsen, de lokala turistorganisationerna och de enskilda företagen samt verka för att sidan upplevs som attraktiv och informativ. Redaktören har även ett redaktionsråd till sin hjälp. Uppföljning och uppdatering av handlingsplanen För att säkerställa att arbetet med handlingsplanen fortskrider och hela tiden är aktuellt tar Turistrådet ansvar för att planen följs upp och uppdateras. Kontinuerlig uppdatering av handlingsplanen För att handlingsplanen skall fortsätta vara relevant och bidra till ett effektivt utvecklingsarbete åtar Turistrådet sig att kontinuerligt genomföra uppdateringar av den i samråd med de berörda aktörerna. I samband med uppdateringarna kan om så bedöms vara gynnsamt även en utvärdering genomföras i syfte att fånga upp lärdomar och resultat från arbetet. 9 43 KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Svenska kommuner har vanligen någon form av turistisk verksamhet. En majoritet av dem har organiserat denna som en del av den kommunala förvaltningen men olika former av mer fristående arrangemang i form av bolag, stiftelser eller föreningar förekommer också. Detta hänger delvis ihop med vad själva verksamheten innebär. Vanliga aktiviteter är information till turister och kommuninvånare, marknadsföring av kommunen/destinationen, långsiktig utveckling av destinationen, försäljning och bokning inom, och ibland utom kommunen, deltagande i övergripande näringslivsutveckling och produktutveckling/paketering. Bättre service, tillgänglighet och utbud av tjänster kopplade till besöksnäringen inom kommunen är positivt för både kommuninvånarna, besökare och företag. Det finns en direkt koppling mellan dessa faktorer och kommunens attraktivitet såväl internt som externt. Ett mer varierat serviceutbud med fler tjänster av högre kvalitet och med längre öppettider/säsonger samt ökade skatteintäkter och fler arbetstillfällen är värden som motiverar offentliga satsningar inom besöksnäringens område. I denna rapport särskiljs kommunens roll och ansvar kring de mer ordinarie uppgifterna relaterade till ramvillkor, infrastruktur och finansiering (kommunens ansvar i detta kapitel) från de uppgifter av mer frivillig art som är relaterade till näringslivsutveckling och kommunikation/marknadsföring vilket beskrivs i nästa kapitel kring den lokala turistorganisationen. Många olika typer av kommunal verksamhet har stor betydelse för turismen, några av de viktigare exemplen är: samhällsplanering/markanvändning (ÖP, FÖP, detaljplan, bygglov osv), livsmedelstillstånd, utskänkningstillstånd, ägda anläggningar (camping, gästhamn, simhall, bibliotek, teater osv), infrastruktur (vägar, skyltning, rastplatser, parkering, offentliga toaletter), upplåtande av allmän plats (torghandel, festivaler, uteserveringar) och planer för natur- och kulturmiljöer. 10 44 KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Arbeta förutsättningsskapande och undanröja hinder för tillväxt Mycket av kommunens arbete för att främja en god näringslivsutveckling i allmänhet har naturligtvis betydelse även specifikt för besöksnäringens företag. Många villkor eller hinder för utveckling har samma inverkan på dessa företag som på företag inom andra branscher. Det finns även många förutsättningar och arbetsformer som är likartade mellan olika kommuner och där ett ökat samarbete över kommungränserna för att främja näringen har stora möjligheter att leda till goda resultat. Utse en ansvarig per kommun för besöksnäringsfrågor att utgöra länken mellan kommunen och Turistrådet För att möjliggöra för Turistrådet att hålla ihop kommunikationen med alla elva kommuner så är det viktigt att det finns en utpekad ansvarig kontaktperson för besöksnäringsfrågor i respektive kommun. Beroende på hur respektive kommun valt att organisera sitt arbete inom området kan den mest lämpliga personen finnas på olika platser inom förvaltningarna (eller i vissa fall i någon extern organisation eller bolag). Kontaktpersonen är med fördel även ansvarig för att synliggöra besöksnäringen internt i kommunen gentemot förvaltningar och processer och vara ansvarig för att detta perspektiv finns med i allt arbete som påverkar besöksnäringens möjligheter till utveckling i kommunen. Roterande mötesschema mellan kommunerna I utvecklingsarbetet finns många fördelar med att inte varje kommun, var och en för sig, utvecklar arbetsformer och insatser för besöksnäringen. Ansvaret och beslutsrätten kring eventuella förändringar åligger respektive kommun men ett arbetsforum där gemensamma frågor diskuteras och utreds är en god förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete. Mötena i en sådan arbetsgrupp tar lämpligen sin utgångspunkt i olika angelägna tematiska ämnen inom besöksnäringen såsom t.ex. tillståndsgivning eller kompetensutveckling. För att minimera arbetsbördan för varje enskild kommun föreslås en modell med rullande ansvar där en kommun tar ansvar för att planera och kalla till möten för att nästa år lämna över ansvaret till nästa frivilliga kommun. Platsen för respektive möte roterar lämpligen mellan kommunerna från gång till gång. Inledningsvis föreslås att gruppen träffas i alla fall 4 gånger per år för att arbetet inom ramen för handlingsplanen ska hålla en god takt. De besöksnäringsansvariga i respektive kommun bör delta vid samliga möten för att säkerställa kontinuiteten. Övriga deltagare i mötena väljs beroende på ämnet för mötet. 11 45 KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Genom kontinuerliga möten kan de kommunala insatser som görs samordnas. En kommun kan vid behov ansvara för en viss insats för hela området, vilket frigör resurser hos de andra kommunerna att arbeta med andra insatser. Stämma av utvecklingsinsatser inom besöksnäringen med Turistrådet och lokal turistorganisation När kommunen arbetar med olika utvecklingsinsatser gentemot besöksnäringen i den egna kommunen är det viktigt att dessa också kommuniceras till den lokala turistorganisationen och Turistrådet för att garantera en så effektiv användning av de offentliga resurserna som möjligt. Vissa insatser gäller främst interna processer (t.ex. utvecklandet av en-dörr-in-lösningar eller förenklingar av tillståndsgivningen) medan många är av en mer tvärgående karaktär där det finns risk för att flera offentliga aktörer gör insatser mot samma företag eller sektor. Vid insatser inom t.ex. näringslivsutveckling eller marknadsföring är behoven av att stämma av insatsen mot andra aktörer desto större för den som vill arbeta så effektivt som möjligt. Säkerställa infrastruktur och långsiktig planering Kommunerna tar ansvar för att förbättra infrastrukturen för besöksnäringen, t.ex. genom att uppdra åt de egna verksamheterna att beakta och ta hänsyn till besöksnäringens förutsättningar och intressen i uppdragsbeskrivningar, upphandlingar och planering samt att verka för mellankommunal samverkan kring dessa frågor. För att utvecklingen inom näringen ska bli så bra som möjligt behöver den långsiktiga planeringen även inkludera frågor om kompetensutveckling och kommunens erbjudanden inom utbildning på de områden som berör besöksnäringen. Beakta besöksnäringsperspektivet i översiktsplaner, infrastruktur-, tillstånds- och utvecklingsärenden m.m. Besöksnäringen är beroende av välfungerande infrastruktur, anläggningar av god kvalitet med attraktiv lokalisering, intressanta besöksmål, tilltalande landskap och hög tillgänglighet. Många ordinarie processer i kommunen kopplat till t.ex. tillståndsgivning och tillhörande kontrollprogram har stor betydelse för näringens möjligheter att utvecklas. Det finns därför starka skäl att ge besöksnäringen en betydligt mer framträdande plats i till exempel den kommunala översiktsplaneringen och annan kommunal planering och ärendehantering. Markanvändningen lokalt och regionalt är en grundförutsättning för en platsberoende näring som besöksnäringen och dess planering behöver därför ta hänsyn till detta. 12 46 KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Minst lika viktigt är att planeringen, med ett besöknäringsperspektiv, sker över kommungränserna och att den ansluter till regionala program och översikter. Detta kan bara ske genom ett nära samarbete mellan kommuner och regionala organ. Det är också viktigt att besöksnäringen ses som en särskild målgrupp som planer och strategier relaterar till i ställningstaganden gällande vilka insatser som ska genomföras och hur tex kommunens mark ska användas. Kommun-styrelsen kan ta ansvar för att förbättra infrastrukturen för besöksnäringen, t.ex. genom att uppdra egna verksamheter att beakta och ta hänsyn till besöksnäringens förutsättningar och intressen i uppdragsbeskrivningar, upphandlingar och planering samt verka för mellankommunal samverka kring dessa frågor. Andra sätt att arbeta med frågan är att skapa samrådsgrupper mellan företagare, markägare, organisationer och kommuntjänstemän för att diskutera frågorna eller genom att utbilda kommunala tjänstemän kring besöksnäringens förutsättningar samt utbilda företagare om de förutsättningar som gäller för kommunal förvaltning. Aktivt verka för en god infrastruktur, för till exempel cykling, vandring och kollektivtrafik genom hela Bohuslän För de flesta turister är det oviktigt i vilken kommun de befinner sig och när de passerar gränsen till en annan kommun. Extra tydligt blir detta vid exempelvis planering och drift av cykelvägar och vandringsvägar. För att dessa ska kunna utgöra en attraktion som lockar turister måste de sträcka sig över en längre sträcka och erbjuda en, eller helst flera, möjligheter till flerdagarsturer med såväl sevärdheter och bekvämlighet längs vägen i lagom dagsetapper. En cykelväg kommer då med nödvändighet att sträcka sig över flera Bohuslänska kommuner och måste planeras, byggas och underhållas i samverkan. För att denna ska fungera optimalt är det många olika faktorer som ska fungera. Exempelvis måste en cykelväg erbjuda säkra färdvägar för såväl vuxna som barn, ha fungerande och enhetlig skyltning oavsett vilken kommun man befinner sig i. Dessutom behöver nödvändiga avtal med olika väghållare vara i sin ordning. Tillgänglighet via kollektivtrafik är en avgörande faktor för besöksnäringen. För att nå bra lösningar krävs samverkan mellan kommunerna. 13 47 KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Hitta driftsformer för gästhamnar och ställplatser som inte konkurrerar ut det privata näringslivet I en undersökning från år 2011 framkom att drygt var tredje svensk kommun äger en campingplats och att knappt var femte har minst en egen gästhamn. En del kommuner är också ägare av exempelvis stugbyar, konferensanläggningar, vandrarhem eller hotell. På senare år har många kommuner också utvecklat ställplatser för husbilar i takt med att dessa blivit vanligare bland turisterna. Oftast är dock själva driften av dessa kommunala anläggningar utlagd på entreprenad till ett företag eller en förening. Skälen för en kommun att ta ansvar för ägandet av en turistanläggning varierar naturligtvis från fall till fall. Oftast grundas skälen på en uppfattning om att det finns turistiska behov av verksamheten i kommunen samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna för privata entreprenörer att bygga upp ett företag kring detta i nuläget saknas. Genom att kommunen tar ansvar för ägandet av anläggningen skapas andra förutsättningar för driften av verksamheten. Samtidigt är det nödvändigt att den kommunala verksamheten undviker att konkurrera med det privata näringslivet. Dels handlar detta om att uppfylla villkoren i den nya konkurrenslagstiftningen och dels handlar det om hur den kommunala kompetensen definieras i kommunallagen. Skapa fasta bryggor/tilläggsplatser för utflyktsbåtar och kajaker Ett sätt att underlätta för de av kommunens besökare som vill upptäcka skärgården är att skapa en fast plats som många olika aktivitetsbolag kan ha som utgångspunkt för sina aktiviteter. Dels blir det lättare och bekvämare för besökare att veta var de kan gå om de vill komma vidare ut i skärgården om det finns en officiell samlingspunkt och dels skapar en sådan fast plats möjligheter för nya eller befintliga aktivitetsföretag att enkelt anordna turer utan att ha tillgång till en egen bryggplats anpassad för turistverksamhet. 14 48 KOMMUNERNAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Bidra till marknadsföringen En sammanhållen marknadsföring på destinationsnivå är ofta ett effektivare kommunikationssätt gentemot internationella målgrupper än att enskilda kommuner var för sig verkar för att locka turister till sitt område. Kommunerna har i många delar av sin verksamhet en direkt kontakt med såväl kommuninvånarna som med besökare. Tidigare erfarenheter har visat att kommunen i jämförelse med näringslivet har större möjligheter att väga olika intressen mot varandra i syfte att skapa en mer hållbar utveckling. Marknadsföringen kan också upplevas som mer objektiv då det är en offentlig aktör som är avsändare. På grund av kommunens kontakter med invånare och besökare har den en viktig och aktiv roll vad gäller destinationens värdskap även om huvuddelen av detta ansvar ligger hos företagen. ”Leva” och kommunicera varumärket Bohuslän i broschyrer, webb, skyltning mm. För att kommunicera en tydlig profil av en destination krävs en gemensam värdegrund. Det ger en intern samsyn för besöksnäringens aktörer på destinationen samt ger ett enhetligt budskap av destinationen utåt. Näringen och den offentliga sektorn har ett gemensamt intresse av en effektiv kommunikation och varumärkesbyggnad för att stärka kommunen som resmål och bilden av Bohuslän kommer att stärkas avsevärt om även kommunernas kommunikation, så långt det är möjligt, följer den gemensamma varumärkesplattformen. Kommunens egen hemsida, publika broschyrer som framställs samt exempelvis skyltar för cykelleder eller annan information erbjuder utmärkta möjligheter att ytterligare stärka den destinationsgemensamma profilen i enlighet med varumärkesplattformen för Bohuslän. Det handlar om att steg för steg inkludera detta perspektiv när kommunen fattar beslut om att göra uppdateringar av material eller till exempel tar fram nya skyltar. Avsätta medel till gemensam marknadsföring av destinationen Bohuslän Delar av de kommunala medlen som avsätts för kännedomsmarknadsföring lokalt kan göra större nytta om de istället kanaliseras till destinationsgemensamma kampanjer. Kommunerna har olika tidplaner för sitt budgetarbete och för att det ska vara möjligt att styra om delar av användningen krävs en god framförhållning och dialog mellan Turistrådet, kommunen och den lokala turistorganisationen. 15 49 TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN I detta avsnitt beskrivs de roller som handlar om det offentligas stöd till besöksnäringens utveckling inom områdena näringslivsutveckling och marknadsföring. Kommunens arbete inom markanvändning eller tillståndsgivning kan sägas vara väldefinierad och reglerad medan de ovan nämnda områdena snarare är frivilliga och oreglerade vilket också syns i den stora spridning som finns i hur olika kommuner väljer att arbeta med dessa. Organisatoriskt har dessa roller traditionellt ofta legat dels på kommunens näringslivsorganisation och dels på turistbyrån. I praktiken ser det idag dock väldigt olika ut. Turistbyråns roll går i de flesta fall att i teoretisk mening skilja från den lokala turistorganisationens. Turistbyrån kan sägas vara ansiktet utåt i mötet med besökaren och förmedlar information och kunskap om destinationen. Turistorganisationens roll är snarare att dels producera information, i form av analyser och marknadsföringsmateriel etc., som behövs på destinationsnivå samt att ha en aktiv roll som nav mellan alla olika aktörer och att verka för att besöksnäringsföretagen utvecklas. Lokala turistorganisationer ser ut och organiseras på olika sätt i olika kommuner. De kan bestå av en eller flera personer, de kan vara interna eller på olika sätt utlagda på externaktörer och de kan vara finansierade på olika sätt. Av dessa anledningar har de också olika stark koppling till det lokala näringslivet, ibland är det dessa som driver turistorganisationen, ibland är de delägare och ibland bara en samverkanspart i arbetet. Tätt samarbete med Turistrådet, företagen och kommunen Samverkan är nyckeln till framgång och turistorganisationen ansvarar för att hålla tät kontakt med såväl Turistrådet och kommunen som de lokala företagen. Vara lokal samordnare för besöksnäringsfrågor i kommunen Turistorganisationen är den aktör som kan ha en överblick över det mesta av vikt som händer inom besöksnäringen i sin kommun. Genom att vara en länk mellan Turistrådet och de lokala företagen, föreningar och andra aktörer som verkar inom området byggs en unik kunskap upp. Turistorganisationen är också i många fall länken mellan kommunen och besöksnäringsföretagen och kan stå för kännedom såväl som kontaktnät. 16 50 TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Företagsutveckling Besöksnäringen är en utpräglad småföretagarnäring även om viktiga undantag finns. Arbetet är krävande, inte minst kompetensmässigt. Viss kompetensutveckling bör bedrivas av turistorganisationen tillsammans med Turistrådet. Utveckla företag enligt Sverige-Norden-Världenmodellen Affärsutvecklare på den lokala turistorganisationen använder lämpligen Turistrådets affärsutvecklingsmodell Sverige-Norden-Världen för att ge de lokala företagen de verktyg och stöd de behöver för att själva ta ansvar för sin utveckling. Inte sällan finns det bland företagen inom besöksnäringen ett behov av kontinuerligt stöd och ett bollplank vilket en lokal affärsutvecklare kan erbjuda. Affärsutvecklingsverktyget Sverige-Norden-världen har kommit att hjälpa ett stort antal företag i Västsverige att själva utveckla sina verksamheter. Verktyget inkluderar olika praktiska steg i affärsutvecklingen med alltifrån framtagande av broschyrer på olika språk och att finnas bokningsbar online till att ha en egen hemsida och att arbeta för att förlänga öppettiderna över året. Även om företagarna själva äger förändringsarbetet kan de vara i behov av motivation och stöd i processen. Stödet kan t.ex. innebära att anordna kompetenshöjande aktiviteter i form av workshops och nätverksträffar där Sverige-Norden-Världenmodellen utgör en grund. Det kan handla om utbildningar gällande bokningsverktyg, marknadsföring och anpassade erbjudanden för de lokala företagen. Verka för en hållbarhetssäkrad besöksnäring För att vara hållbara i längden måste all utveckling inom besöksnäringen ta hänsyn till samtliga hållbarhetskriterier och tillse att gästverksamheten håller tillräckligt hög kvalitet i alla delar. Turistorganisationen ska i detta sammanhang verka för att hållbarhetsfrågorna är i ständigt fokus i de aktiviteter som man är inblandad i och för att de lokala företagen certifierar sig inom t.ex. Swedish Welcome. Stöd i Turistrådets produktutveckling Produktutvecklingen och utvecklingen av specifika teman har kommit att bli en central del av Turistrådets destinationsutveckling. Detta angreppssätt utgår från den beprövade metoden att skapa produkter och paket som flera företag och aktörer på destinationen arbetar gemensamt kring. Det behövs en samlande kraft som fungerar som en länk mellan de lokala aktörerna och det mer övergripande produktutvecklingsarbetet som sker hos Turistrådet och i de övriga kommunerna i Bohuslän. Det är den lokala turistorganisationens ansvar att stötta Turistrådets produktutveckling genom att vara denna länk. 17 51 TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Sköta kontakten med företagen i samband med produktutveckling, visningsresor m.m. Genom den lokala turistorganisationens förankring sänks trösklarna för samarbetet och utvecklingsarbetet underlättas. Turistrådet har god kunskap om marknadens efterfrågan vilket matchas med turistorganisationens kunskap om det lokala utbudet och de lokala behoven för att se vad som behöver utvecklas samt vilka insatser som kan vara relevanta. I samband med till exempel visningsresor är den lokala turistorganisationen på grund av sina kunskaper den bästa länken till företagen i kommunen. Turistinformation, exempelvis via webb och mottagning Liksom i andra delar av världen förväntar sig besökare att få information och personliga tips där de befinner sig på besöksmål och på boendeanläggningar. God och tillgänglig information kan i sin tur resultera i längre besök, högre konsumtion och inte minst förutsättningar för återbesök. Värdskap, personligt bemötande och god områdeskunskap ökar möjligheten till fler affärer och längre besök, både för det enskilda företaget i besöksnäringen och för området i stort. Den lokala turistorganisationen ansvarar för att producera lokal information och sprida den på lämpligt sätt, både innan och under besöket. Sköta lokala turistsidor(under www.vastsverige.com), bidra med input till Turistrådets/Bohusläns redaktionsråd m.m. Turistorganisationen har bäst förutsättningar att sköta den samlade kommunala turistsidan/sidorna och ska utifrån sin lokalkännedom ge relevant input till Turistrådets redaktionsråd för Bohusläns kommunikation. Stöd till lokala turistserviceplatser Lokala turistserviceplatser utgörs av att företag i området agerar ambassadörer och således fungerar som en turistbyrå i miniatyr genom att ge information om evenemang och aktiviteter i området samt om restauranger och boende. I andra kommuner i Sverige återfinns liknande satsningar där företag, organisationer, butiker och boendeanläggningar arbetar som ambassadörer för hela kommunen. Hos dessa aktörer finns t.ex. broschyrmaterial, information om sevärdheter samt kartor med syftet att ge besökarna information och tips när de behöver det. Den lokala turistorganisationen behöver stötta turistserviceplatserna i att producera och sprida utvald information. Det behövs också exempelvis enhetliga broschyrställ och skyltning vars kommunikation är utformad i enlighet med varumärkesplattformen. Annat stöd kan utgöras av utbildningar som riktar sig till besöksmålets personal för att kunna ge ännu bättre service till besökare. 18 52 TURISTORGANISATIONERNAS/BESÖKSNÄRINGSANSVARIGAS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Använda varumärkesplattformen för Bohuslän i all marknadsföring Liksom för övriga aktörer är det av stor vikt att all marknadsföring sker i enlighet med den gemensamma varumärkesplattformen. Stöd till lokala evenemang Den lokala turistorganisationen tar ansvar för att sprida information om lokala evenemang i lämpliga kanaler samt att vidarebefordra denna till Turistrådet. Turistorganisationen arbetar för att erbjuda möjligheter till exponering via webb eller andra kanaler för de evenemang som organisationer eller andra aktörer anordnar lokalt. Vara en resurs för lokala initiativ, såsom festivaler, karnevaler, lokalt firande, idrottsevenemang m.m. I arbetet med lokala evenemang fungerar turistorganisationen som en resurs genom att erbjuda sitt kontaktnät och förmedla kontakter mellan organisationer/ företag och andra verksamheter som tillsammans kan utarbeta paketlösningar. 19 53 REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Det är företagen som främst driver utvecklingen av besöksnäringen lokalt och regionalt. Företagen ansvarar främst för sig själva och för att verksamheten drivs på ett hållbart sätt både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Följande kapitel utgörs av rekommendationer gällande insatser på en del viktiga utvecklingsområden och söker tydliggöra hur företag kan arbeta för att också vara en del av destinationens utveckling. Det är naturligtvis upp till varje enskilt företag att besluta vad de vill göra i förhållande till destinationen. Nedanstående avsnitt skall alltså ses som just rekommendationer till dem som vill vara en aktiv del i destinationsutvecklingen lokalt och för hela Bohuslän. Utveckla och leverera kvalitets- och hållbarhetssäkrade produkter/tjänster till kund Grunden i arbetet för att bli en attraktiv och exportmogen destination är hållbar affärsutveckling, där företagen har ett ansvar för utveckling och leverans av sina affärer och produkter medan det offentliga har ett stödjande och reglerande ansvar. Eftersom besökarens upplevelse av destinationen vanligen formas av en sammansatt bild av flera olika företags tjänster och produkter finns också ett stort egenintresse för varje företag att på bästa möjliga sätt vara med och bidra till denna helhetsupplevelse. Utgå från marknadens efterfrågan För att vara intressanta i en hård konkurrens krävs att företagen utvecklar produkter anpassade till de krav som kunder och återförsäljare ställer. Varje målgrupp, besökare från Sverige eller från andra länder, har sina specifika önskemål och det kräver en anpassad produkt- och affärsutveckling baserad på kunskap om efterfrågan på marknaden. Då trenderna förändras snabbt är det av vikt att varje verksamhet tar ansvar för att ha uppdaterad information om vad som efterfrågas på marknaden, vilket bland annat Turistrådet kan hjälpa till med. Företagen själva behöver ta ett tydligt ansvar och ägarskap för sina utvecklade produkter. Det innebär att företagen genomför nödvändig utveckling av sina produkter genom produkternas hela livscykel. Om marknaden utvecklas behöver produkterna och marknadsföringen av dem följa med. 20 54 REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Samverka med andra aktörer i lokala och regionala nätverk För att locka besökare att välja en destination är det viktigt att det finns starka reseanledningar. Genom att samverka med andra aktörer i nätverk kan erfarenhetsutbyte ske och ännu starkare gemensamma erbjudanden kan utvecklas. Ett gemensamt agerande stärker Bohusläns attraktionskraft. Erbjuda ett lokalt värdskap för destinationen Ett ansvarsfullt värdskap, inte enbart för den egna verksamheten, utan för hela destinationen kan skapa positiva effekter för alla. Den traditionella turistinformationen kommer att få en allt mindre roll i framtiden. Framtidens turistinformatörer kommer att återfinnas ute i näringen, till exempel på boendeanläggningar, besöksmål eller hos aktivitetsföretag. Alla företag, liksom alla andra aktörer, på destinationen måste ta det ansvar som ligger i att vara en del av turisternas helhetsupplevelse och förmedla det värdskap som följer därav. Det har visat sig framgångsrikt att företagen blir ambassadörer för hela destinationens besöksnäring genom att erbjuda information om helheten och hjälpa till även med att marknadsföra och sälja andras verksamheter. Erbjuda besökarna bra tips om hela området En viktig del i det lokala värdskapet är att destinationens aktörer tillsammans arbetar för att få besökarna att känna sig välkomna. I det goda värdskapet ingår även att kunna ge information och tips om vad som finns att göra under besöket, inom hela området. Detta bidrar till ett större mervärde för besökarna. De enskilda företagen bör därför ta ett ansvar att uppmuntra gästerna till att utforska området och ta del av de aktiviteter som erbjuds. Säkerställa att personalen har kunskap om närområdet, t.ex. kollektivtrafik, turistaktiviteter, serviceutbud m.m. För att erbjuda ett gott lokalt värdskap är det centralt att verksamheterna säkerställer att personalen har kunskap om närområdet, till exempel gällande kollektivtrafik, turistaktiviteter samt serviceutbud. Hjälpas åt med marknadsföring lokalt utan att ta betalt av varandra Det är både enskilda och samlade attraktioner som ger reseanledningar. För att vara hållbara i längden måste attraktionerna stämma överens med besökarnas önskemål och förväntningar. Varje företag ansvarar för sin egen marknadsföring och försäljning, men samverkan ökar möjligheten till större genomslagskraft. 21 55 REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Genom att tala gott om andra verksamheter skapas bilden av en attraktiv destination med många lockade erbjudanden och anledningar att stanna länge samt lockar besökarna att göra av med mer pengar och att komma tillbaka en annan gång. T.ex. bör boendeanläggningar kostnadsfritt marknadsföra lokala aktivitetsföretag, genom att bl.a. tillhandahålla deras informationsmaterial till sina gäster. Delta i årliga gemensamma värdskapsutbildningar Turistrådet har för avsikt att arrangera årliga gemensamma värdskapsutbildningar för verksamheter inom besöksnäringen i Bohuslän. Då den nya rollen som lokala turistinformatörer förutsätter att verksamheterna aktivt håller sig uppdaterade om värdskap bör företag i Bohuslän delta i Turistrådets värdskapsutbildningar. Genom att delta i utbildningarna kan branschens aktörer ge ett enhetligt bemötande på hela destinationen och öka kompetensen inom värdskap samt få ökad förståelse för gästerna och en förmåga att skapa goda möten. Marknadsföring av den egna verksamheten Företagen har ett ansvar att lägga resurser på att marknadsföra den egna verksamheten. Det kan ske på många olika sätt och genom många olika kanaler beroende på skillnader i verksamheterna och företagens erfarenhet av vad som fungerar bra eller dåligt. Välformulerade och professionellt översatta och uppdaterade hemsidor och produktblad En väl anpassad marknadsföring utgår från att tillhandahålla välformulerade och professionellt översatta och uppdaterade hemsidor och produktblad. Det är inte enbart den egna hemsidan som är viktig utan det finns goda chanser att nå ut till sina målgrupper genom andra forum, exempelvis Facebook och andra sociala nätverk. Stärka bilden av varumärket Bohuslän När hela besöksnäringen i Bohuslän kraftsamlar och arbetar med samma utgångspunkter, skapas en tydlighet som underlättar för målgrupperna att känna igen och välja Bohuslän. Detta gynnar både den enskilda verksamheten och hela destinationen. Det gemensamma varumärket är alla aktörers tillgång, därför bär var och en ansvar att bidra till varumärkesarbetet. 22 56 REKOMMENDATIONER - FÖRETAGENS ANSVAR OCH ÅTAGANDEN Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän ”Leva” och kommunicera varumärket Bohuslän genom att tydliggöra det i marknadsföringsmaterial, interiörer, lokala råvaror m.m. Genom att låta varumärket Bohuslän, med de reseanledningar (fokusområden) och profilbärare som utvecklats, genomsyra hela verksamheten stärker företagen tydligheten i Bohusläns erbjudande. Budskapet och reseanledningarna blir klarare för målgrupperna om det finns en röd tråd som de kan känna igen. Företag och verksamheter i Bohuslän bör därför ta ansvar för att lyfta fram det specifika med Bohuslän i sin kommunikation och förmedla detta i bemötandet och i sitt erbjudande på så många sätt som möjligt. Tydliggöra på den egna hemsidan att man är en del av Bohuslän På samma sätt som att det är viktigt att marknadsföra varandra kan alla vinna på att skapa en enhetlig bild av varumärket Bohuslän genom att visa att företaget är en del av ett större erbjudande. Då utvecklas destinationen i takt med att fler produkter och erbjudanden fyller på den portfölj som kan erbjudas. Medfinansiering av gemensamma marknadsföringskampanjer Samordnade kampanjinsatser där besöksnäringsföretagen deltar gynnar hela området. Det kan vara svårt för det enskilda företaget att själv bedriva reklamkampanjer gentemot externa marknader. Samtidigt är det ofta en kombination av erbjudanden som verkar mest lockande för resenärerna varför gemensamma kampanjer kan gynna såväl stora som små aktörer i området. De gemensamma resurserna ger en möjlighet att nå ut till externa marknader och kan möjliggöra ett mer professionellt budskap som skapar intresse. 23 57 BILAGA: GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän BILAGA: GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING Till kommunerna i Bohuslän 2013-11-11 ”Ett enat Bohuslän” - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Under året har ledande förtroendevalda från Bohusläns kommuner diskuterat förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring kring besöksnäringen i Bohuslän – ett enat Bohuslän. Målsättningen har varit att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam avsiktsförklaring för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Helt enkelt att arbeta mer tillsammans för utveckling av besöksnäringen i Bohuslän. Tillväxten i besöksnäringen Besöksnäringen i Västsverige sysselsätter ca 23 000 personer heltid och omsätter ca 35 miljarder årligen, varav ca 10 miljarder i Bohuslän. Besöksnäringen växer stadigt men tillväxttakten är inte tillräckligt hög jämfört med andra regioner i Skandinavien. Västsverige är i behov av en utbyggd infrastruktur och fler investeringar för att vara långsiktigt konkurrenskraftig. Det finns även behov av nya synsätt och strukturer för att näringen ska utvecklas och bli mer framgångsrik. Samhällets engagemang är en nödvändig förutsättning för detta. Bohuslän – vill och kan mer Bohuslän är en av landets mest välbesökta turistdestinationer. Redan idag sker samverkan i besöksnäringsfrågor som också innehåller goda exempel. Insikten om behovet att samverka bör förstärkas ytterligare för att möta framtiden. Detta behövs för att stärka lönsamhet, klara investeringar och öka sysselsättningen. Det krävs både ökade volymer utanför högsäsong och högre konsumtion per besökare. Samtidigt är det viktigt att växa hållbart, med rätt investering på rätt plats för att värna känsliga natur- och kulturvärden. Bohuslän är en av fem nationella destinationer utvalda av Tillväxtverket. I projektet Bohuslän på export – i Sverige och utlandet ska riktade insatser stärka Bohusläns nationella och internationella konkurrenskraft samt bidra med goda exempel och innovativa lösningar, som också kan fungera som nationell förebild. Politiken gör sin del – samverkan är en av nycklarna Bohuslän skall vara en förebild kring offentlig samverkan och samhandling där näringslivsfrämjande åtgärder och tillväxt är prioriterat. Bohuslän ska gemensamt verka för en växande besöksnäring och göra avtryck genom ett enat Bohuslän. 24 58 BILAGA: GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän Avsiktsförklaringen – ett enat Bohuslän Avsiktsförklaringen är ett steg, men ett viktigt steg, för kommunerna att tillsammans stärka förutsättningar och utveckling av besöksnäringen i Bohuslän. Avsiktsförklaringen är kommunernas överenskommelse om att arbeta tillsammans för och med besöksnäringen i Bohuslän och är den politiska plattformen i det gemensamma arbetet. I avsiktsförklaringen tydliggör kommunerna den politiska viljan och den övergripande inriktningen. Målet är att öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen och ge företagen ökad lönsamhet samt att öka sysselsättningen. Då krävs och förutsätter det att kommunerna stärker och driver samverkan mellan kommuner, företag och organisationer och myndigheter. Planering och infrastruktur • Verka för att samordna och samverka över kommungränser kring översiktsplaner, detaljplaner, tillståndgivning, tillgänglighet, skyltning etc. • Verka för att ta fram gemensamma policys och skapa enkla ingångar för företagens kontakter med kommunens olika delar. Affärs- och företagsutveckling • Driva, stötta och utveckla näringslivsfrämjande åtgärder med fokus på Bohuslän året runt. • Medverka till gemensamma nyttofunktioner som verkar geografiskt obundet i hela Bohuslän. Kommunikation och marknadsföring • Medverka till att stärka varumärket Bohuslän och därmed öka attraktiviteten. • Uppdra åt förtroendevalda och tjänstemän, vilka ingår i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk och organisationer, att marknadsföra Bohuslän som mötesplats för konferenser och evenemang. Utvecklingsarbete • Genomföra en analys av kommunala utvecklingsmöjligheter och utmaningar som kan stärka Bohuslän som destination. • Medverka i ett gemensamt arbete med värdegrund, mål, strategi och handlingsplan. Beakta och ta hänsyn • Nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag inom kommunen beaktar och tar hänsyn till besöksnäringens förutsättningar, behov och intressen i uppdragsbeskrivningar, upphandlingar och planering. 11 november 2013 Kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner 25 59 BILAGA: DEFINITION AV BESÖKSNÄRING Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän BILAGA: Definition av ”Besöksnäring” Besöksnäringen är den näring som bidrar till turismkonsumtionen. Turism mäts och definieras från konsumtionssidan och den definition av turism vi använder i Sverige är ”människors aktiviteter när de reser till eller vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för fritid, affärer eller andra syften och för kortare tid än ett år” Som indikeras i föregående stycke är besöksnäringen sammansatt av flera olika branscher, mer eller mindre väldefinierade i befintlig statistik. De största branscherna är hotell och restaurang tillsammans med övriga former av logi, transporter och varuhandel. Kultur, sportaktiviteter och rekreation är andra betydande delar av näringen. Källa: TVV och UNWTO 26 60 sida 1 2014-11-24 61 Dnr:KS 2014-493 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Svar på remiss – funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har i en utredning tagit fram förslag på ”funktionellt prioriterat vägnät” med inriktningen nationell och regional tillgänglighet. Det är tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar som avses och det är vägar viktiga för godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik som bedömts. Trafikverkets ambition är att nå en samsyn på hur det prioriterade vägnätet ska se ut. För Munkedals del ingår endast väg E6 och lv 162 (Lysekilsvägen) i förslaget till funktionellt prioriterade vägar. Enligt utredningen kommer det utpekade vägnätet att prioriteras avseende driftoch underhållsåtgärder, dock utan att det lågprioriterade vägnätet påverkas. Andra viktiga arbeten som Trafikverket ansvarar för är utpekandet av ”omledningsvägnät”, ”bärighetsvägnät” och ”turistvägar”. Synpunkter från Munkedals kommun: - Det känns tveksamt att satsningar på ett prioriterat vägnät inte påverkar det lokala och lågprioriterade vägnätet, något som skulle vara djupt olyckligt. - Utredningarna om de andra ”vägnäten” är viktiga och en kommunal delaktighet är självklar. - Satsningar på potter för det mindre vägnätet måste fortsätta. Det mindre vägnätets andel av drift- och underhållsanslag får inte minskas. Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att överlämna synpunkterna till Fyrbodals Kommunalförbund Henrik Gustavsson Enhetschef Gata/mark Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Fyrbodal 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/72378 2014-10-29 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeID NY] 1(3) 62 Enligt sändlista Remiss Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Det förslag till funktionellt prioriterat vägnät som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Remissmaterial och läshänvisning Materialet finns på Trafikverkets webbplats, Funktionellt prioriterat vägnät. Bakgrundsmaterial Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät – oktober 2014. Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o Sverigekarta o regionkartor (Trafikverksregioner) o länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. Handledning - Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. Trafikverket 78189 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: 010-123 58 76 [email protected] Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/72378 2014-10-29 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeID NY] 2(3) 63 Presentationsmaterial Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. Powerpointpresentation. Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under våren 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionala vägar. I Jämtlands län är hittills enbart nationella vägar och vägar som är regionalt prioriterade i ett länsövergripande perspektiv utpekade och därför redovisas endast dessa i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av ett kompletterande regionalt vägnät. Remissmottagare Trafikverket och respektive länsplaneupprättare har tagit beslut om till vilka aktörer remissen ska skickas, vilket innebär att det ser något olika ut över landet. I xx län skickas remissen till länsplaneupprättaren, länsstyrelsen, regionala kollektivtrafikmyndigheten, samtliga kommuner. Remisseminarier Trafikverket kommer att erbjuda remisseminarium eller någon annan typ av presentation av funktionellt prioriterat vägnät i respektive län efter överenskommelse med länsplaneupprättarna, där remissmottagarna bjuds in. Syftet är att presentera materialet och att berörda aktörer ges möjlighet att tillsammans diskutera utkasten inför sina respektive remissvar. Remissvar TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Skicka remissvar till [email protected] samt till n.n@lansplaneupprättare.se. Ange xx län som ämne. Strukturera remissvaren på följande sätt: synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner synpunkter på förhållningssättet övriga synpunkter. Remissvaren skickas till Trafikverket med kopia till berörd länsplaneupprättare senast den 15 februari (gäller ej länsplaneupprättarna). Länsplaneupprättarna skickar remissvar till Trafikverket senast den 31 mars. Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare om eventuella justeringar av funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna. Trafikverket 78189 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: 010-123 58 76 [email protected] Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/72378 2014-10-29 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeID NY] 3(3) 64 Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Med vänlig hälsning _________________________ NN Regionchef, Trafikverket Kontaktpersoner Gunbritt Mariedahl, Region Nord [email protected] Stefan Karlsson, Region Mitt [email protected] Ylva Gustafsson Höjer, Region Öst [email protected] TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Bertil Hallman och Agneta Nordström, Region Väst [email protected], [email protected] Lars Wogel, Region Stockholm [email protected] Peter Fredriksson, Region Syd [email protected] Anna Fällbom, projektledare nationellt [email protected] Sändlista, se separat dokument Trafikverket 78189 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Texttelefon: 010-123 50 00 Telefon: 0771 - 921 921 [email protected] www.trafikverket.se Anne-Karin Grönvold-Andersson Planering Direkt: 010-123 58 76 [email protected] 65 Rapport Funktionellt prioriterat vägnät oktober 2014 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 66 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Funktionellt prioriterat vägnät, remiss Dokumentdatum: 2014-10-10 Ärendenummer: TRV 2014/72378 Kontaktperson: Anna Fällbom/Anne-Karin Grönvold-Andersson, Trafikverket 2 67 Innehåll INLEDNING 5 Bakgrund 5 Mål 5 VAD ÄR ETT FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT? 6 Ett planeringsunderlag 6 Koppling till drift, underhåll och bärighet 6 Vägarnas indelning i skikt och funktioner 7 Vägarnas indelning i skikt 7 Vägarnas indelning i funktioner 7 Förhållningssätt till prioriterade vägar 10 Omfattning och avgränsning 10 Koppling till noder 11 Koppling till kommuncentrum 11 Gång- och cykelvägar 11 Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät 11 Fortsatt arbete 12 Omledningsvägnät 13 Bärighetsvägnät 13 Turistvägnät 13 FRAMTAGANDET AV FUNKTIONELLT PRIORITERAT VÄGNÄT 13 Rollfördelning 13 Arbetsprocess 13 Remissprocess 14 Beslutsprocess 15 3 68 Förvaltning 15 Tidplan 15 REMISSMATERIAL OCH LÄSHÄNVISNING 16 VÄGAR SOM INTE PEKAS UT 17 KOPPLING TILL ANDRA UTPEKADE NÄT 18 Översyn av befintliga utpekade nät 18 4 69 Inledning Den här rapporten beskriver vad ett funktionellt prioriterat vägnät är, vad det omfattar och hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut om det funktionellt prioriterade vägnätet. Bakgrund Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge människor och gods en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Det finns i dag en mängd olika utpekanden av vägnät, till exempel utpekade vägar för arbetspendling, för godstransporter och för personer med funktionsnedsättning. Dessutom är vägnätet indelat i vägkategorier utifrån väghållaransvar och standard och så vidare. Men det saknas ett gemensamt ställningstagande till vilka av våra vägar som är viktigast för tillgängligheten. Vi har i flera sammanhang behov av ett sådant samlat utpekat vägnät, exempelvis när vi beskriver brister och prioriterar åtgärder samt när vi gör hastighetsanalyser och pekar ut riksintressen. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Det gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Trafikverket har tagit detta initiativ bland annat för att vi ska vara förberedda inför kommande åtgärdsplaneringar. Det behövs även som underlag i de regionala hastighetsanalyserna som ska tas fram från och med hösten 2014. Vi behöver också vara redo nästa gång Trafikverket ska göra en översyn av riksintressena. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer även att fungera som ett viktigt underlag i den löpande verksamheten, i samhällsplaneringens olika skeden, tidigt i diskussioner och vid svar på remisser. Mål Målet med det funktionellt prioriterade statliga vägnätet är att: • skapa samsyn om vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet • skapa en gemensam plattform för att främja grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet • bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (ensa och rensa bland tidigare utpekanden). Utpekandet kommer att utgöra ett uppdaterat och samlat underlag för tillgänglighet. Det funktionellt prioriterade vägnätet avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. 5 70 Vad är ett funktionellt prioriterat vägnät? Ett planeringsunderlag Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag och ett sätt att förhålla sig till de prioriterade vägarna utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Berörda aktörer pekar i samarbete ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet och kommer överens om dessa vägars viktigaste funktioner. Det blir därmed en bra grund i andra verksamheter och projekt. Trafikverkets utgångspunkt är att tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet. Vi vill både värna om den tillgänglighet vägarna redan har och vid behov höja den. De transportpolitiska målen måste vägas mot varandra i varje enskild planeringssituation. Vid användning av det funktionellt prioriterade nätet som underlag för olika projekt och verksamheter ska det kompletteras med analyser kopplade till alla de transportpolitiska målen samt med övrigt kompletterande underlag. Det utpekade nätet ersätter inte den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller de nuvarande prioriteringsgrunderna, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet, utan det utgör ett kompletterande underlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Inom samhällsplaneringen finns flera aktörer som har olika mandat och ansvarsområden som påverkar transportsystemet. Syftet med det funktionellt prioriterade vägnätet är att alla berörda aktörer ska använda det som ett underlag i sin verksamhet. Trafikverket kommer att använda det som ett viktigt kompletterande planeringsunderlag i en rad olika verksamheter och projekt. Det blir också ett underlag i dialoger med andra aktörer i samhällsplaneringens olika skeden och när vi svarar på remiss av till exempel kommunala planer. Det funktionellt utpekade vägnätet kan till exempel användas vid: • prioritering av åtgärder enligt fyrstegsprincipen (investeringar, mindre åtgärder och drift- och underhållsåtgärder) • beskrivning av behov och brister (utifrån de utpekade vägarnas funktioner) • regionala hastighetsanalyser (inriktningen är att hastighetshöjande åtgärder ska ske på det prioriterade nätet) • utpekande av riksintressen (underlag för vilka vägar som bör pekas ut och beskrivning av dessa). Koppling till drift, underhåll och bärighet När prioriteringen av drift- och underhållsåtgärder ses över ska det funktionellt prioriterade vägnätet användas som underlag. Det gör det möjligt att bättre anpassa 6 71 drift- och underhållsåtgärderna utifrån vägarnas viktigaste funktioner, eftersom det blir tydligare hur åtgärderna kan anpassas utifrån typ av trafik. Kraven på en väg blir olika till exempel om den är särskilt viktig för godstrafik eller för arbetspendling. Fortfarande kommer dock trafikflöden att vara den viktigaste utgångspunkten för prioritering av drift och underhåll. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av att ett funktionellt prioriterat vägnät pekas ut, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att se över och uppdatera det utpekade bärighetsvägnätet. Viktiga näringslivsvägar som inte pekas ut som funktionellt prioriterade kommer att tas om hand inom ramen för det arbetet. Bärighetsvägnätet kommer att utgå från vilka vägar som är viktiga för godstransporter i det funktionellt prioriterade vägnätet, men det kommer att omfatta fler vägar. Det är bärighetsvägnätet som ligger till grund för fördelning av bärighetsmedel. Vägarnas indelning i skikt och funktioner Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt, dels utifrån sina viktigaste funktioner. Vägarnas indelning i skikt Vägarna som pekas ut sorteras in i tre skikt: • nationellt och internationellt viktiga vägar • nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte) • regionalt viktiga vägar • vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) • kompletterande regionalt viktiga vägar • vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar). Indelningen av vägarna i de tre skikten kan skilja sig åt i olika delar av landet, på grund av länens och regionernas olika struktur och förutsättningar. Vägarnas indelning i funktioner Fyra funktioner har tagits fram som underlag för utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet samt beskrivning av vägarna. Funktionerna avser vägarnas funktion utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. En grund för bedömningen är att vägarna ska vara av nationell eller regional betydelse. Funktionerna överlappar varandra och en väg kan pekas ut utifrån en eller flera funktioner. 7 72 Utgångspunkten för vägarnas indelning i funktioner är de olika trafikanternas anspråk och behov, det vill säga vilka särskilda anspråk och behov som finns på olika vägar utifrån den trafik som är viktigast där. Syftet med indelningen i funktioner är att man bättre ska kunna tillgodose trafikanternas krav och behov vid till exempel drift och underhåll av vägen, analys av vägarnas brister och behov samt prioritering av åtgärder för att bevara eller höja tillgängligheten. Funktionerna är följande: De vägar som är viktigast för • godstransporter • långväga personresor • dagliga personresor • kollektivtrafik. Följande aspekter ska beaktas vid utpekandet av vägarna: • sammanhängande stråk • ett trafikslagsövergripande perspektiv, till exempel genom kopplingar till noder och andra trafikslag • internationella förbindelser • nationell och regional utveckling och tillväxt. Nedan beskrivs respektive funktion närmare. Vägar som är viktiga för godstransporter Funktionen ”viktiga för godstransporter” definieras enligt följande: • vägar som är internationellt, nationellt och regionalt viktiga för långväga godstransporter • vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder. De vägar som pekas ut ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter och noder. Mindre vägar som är viktiga för enskilda företag eller som fungerar som matarvägar till större vägar och uppsamlingsplatser (till exempel sågverk) pekas inte ut som funktionellt prioriterade. Dessa vägar hanteras inom arbetet med bärighet och det reviderade nät för bärighet som ska tas fram. 8 73 Vägar som är viktiga för långväga personresor Funktionen ”viktiga för långväga personresor” definieras enligt följande: • • vägar som i regel har regionalt eller nationellt resande, över cirka 10 mil, till exempel o tjänsteresor o resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus vägar som är viktiga för turistnäringen. o Utgångspunkten för utpekande av vägar som är viktiga för turistnäringen är tillgängligheten till stora turistdestinationer, vägar med (periodvis) stora flöden och vägar med många sällanresenärer. Det gäller framför allt vägar som går till större turistdestinationer som ligger långt från det utpekade funktionellt prioriterade vägnätet och i områden där turistnäringen är av stor betydelse i förhållande till andra näringar. Funktionen avser i första hand vägar där det är vanligt med sällanresenärer, som inte reser på vägen ofta och därmed inte är så bekanta med vägen. De utpekade vägarna ska skapa ett sammanhängande regionalt och nationellt nät med kopplingar till viktiga målpunkter. Vägar som är viktiga för dagliga personresor Funktionen ”viktiga för dagliga personresor” definieras enligt följande: • vägar som i regel har kortväga och regionalt resande, upp till cirka 10 mil, till exempel: o arbets- och studiependling o resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus. Funktionen avser i första hand vägar med vana resenärer som kan vägen och färdas där regelbundet eller dagligen. Vägar som är viktiga för kollektivtrafik Utgångspunkten för att definiera vägar som viktiga för kollektivtrafik är de prioriterade stråk eller stomlinjer med frekvent busstrafik som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna har pekat ut. Det finns ett nationellt prioriterat nät för personer med funktionsnedsättning som syftar till att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Det prioriterade nätet är en arbetsmetod för att systematiskt planera och genomföra åtgärder längs det utpekade stråket, till exempel anpassa hållplatser så att de blir användbara för personer med funktionsnedsättning. Trafikverket har mål för anpassningen av de prioriterade stråken och i vilken takt anpassningsarbetet ska ske. 9 74 Det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning framgår i de regionala trafikförsörjningsprogrammen. Det presenteras också i Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014–2025 1. De utpekade vägarna för kollektivtrafik i det funktionellt prioriterade vägnätet utgörs av de viktigaste kollektivtrafikvägarna. Utpekandet baseras främst på underlag från de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Detta nät sammanfaller i stort med det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning. Förhållningssätt till prioriterade vägar Till det funktionellt prioriterade vägnätet har ett förhållningssätt tagits fram. Detta utgör en gemensam bild över hur vi ska värna om och förbättra vägarnas funktion. Förhållningssättet fungerar som ett gemensamt underlag för att värna om vägarna och undvika åtgärder som kan påverka deras funktion negativt. Det är samtidigt ett underlag för prioritering av åtgärder för att bevara och höja tillgängligheten. Förhållningssättet är strukturerat utifrån funktionerna. Det beskriver vilka aspekter som är generella och viktiga för alla prioriterade vägar samt vilka specifika aspekter som är viktiga för respektive funktion. Förhållningssättet är ett planeringsunderlag med utgångspunkten god tillgänglighet i vägsystemet. Avvägningar har inte gjorts mot andra aspekter, såsom hälsa och miljö eller trafiksäkerhet. I en planeringssituation är detta ett underlag av flera och i varje enskilt fall ska även andra intressen och målområden vägas in i valet av åtgärder. Förhållningsättet ska användas i den löpande verksamheten i samhällsplaneringens olika skeden samt vid svar på remisser och i tidiga diskussioner med olika aktörer. Förhållningssättet är en handledning som kommer att beslutas av Trafikverket. Omfattning och avgränsning Funktionellt prioriterat vägnät avser tillgänglighet för lastbilar, personbilar och bussar. Tillgänglighet för övriga trafikslag och trafikanter ingår inte. Det funktionell prioriterade vägnätet omfattar statliga vägar. Kommunala eller enskilda vägar kan dock utgöra viktiga länkar till det prioriterade nätet för att nå en målpunkt eller för att skapa sammanhängande nät. Dessa vägar kan markeras i det prioriterade nätet (som streckade) för att synliggöras, men de ingår inte i det prioriterade nätet. Både befintliga vägar och vägar under byggnad kan pekas ut som funktionellt prioriterade. Det prioriterade vägnätet utgår från dagens transportsystem och användning. Ett framtida perspektiv tar man lämpligen hand om inom ramen för arbetet med regionala systemanalyser och i kommande åtgärdsplaneringar. 1 Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025. Underlagsrapport – åtgärdsområden 10 75 Koppling till noder Följande anslutningsvägar ska pekas ut som funktionellt prioriterade: • Anslutningsvägar till noder (flygplatser, hamnar och terminaler) ska pekas ut om de är utpekade i det nationella godsvägnätet 2, är utpekade i stomnätet i TEN-T 3 eller leder till statliga flygplatser. o I första hand pekas enbart statliga anslutningsvägar ut (så långt de sträcker sig). o I andra hand, vid behov, pekas kommunala och enskilda anslutningsvägar ut ända fram till målpunkten. • Vid behov pekas statliga anslutningsvägar till övriga viktiga eller större noder ut. • Statliga anslutningsvägar till större resecentrum pekas ut (så långt de sträcker sig). Kommunala och enskilda vägar fram till målpunkter inom tätorter pekas inte ut. Koppling till kommuncentrum Ambitionen är att alla kommuncentrum ska knytas till det funktionellt prioriterade vägnätet och att ett nationellt sammanhängande vägnät ska skapas. Varje kommuncentrum knyts till nätet med den mest betydelsefulla vägen. Ytterligare vägar pekas enbart ut i de fall vägen anses uppfylla kraven för att pekas ut som funktionellt prioriterad. Dessa vägar ska på samma sätt som övriga prioriterade vägar delas in i skikten och beskrivas utifrån funktionerna. Gång- och cykelvägar Det funktionellt prioriterade vägnätet pekas inte ut utifrån ett gång- och cykelperspektiv, utan omfattar enbart vägar för bilar, bussar och lastbilar. Det pågår arbeten runt om i landet med att ta fram regionala cykelplaner. Ett nationellt enhetligt och sammanhängande nät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät för att möjliggöra ett sammanhållet arbete i hela landet. Det gör att vi kan arbeta utifrån samma utgångspunkter och med samma mallar, och därmed kan vi ta fram ett likvärdigt 2 Se Rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder, s. 52. 3 Se Rapport TEN-T riktlinjer (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU), s. 104–106. 11 76 prioriterat nät i hela landet. Det möjliggör också att ett nationellt sammanhållet nät tas fram så att utpekade vägar inte slutar vid en läns- eller regiongräns. Ambitionen är att ta fram ett sammanhängande, enhetligt och jämförbart utpekat vägnät i hela landet, för att underlätta analyser och öka transparensen i de val och prioriteringar som görs. Fortsatt arbete Det funktionellt prioriterade vägnätet ska omfatta de viktigaste vägarna för nationell och regional tillgänglighet och därmed utgöra ett avgränsat utpekat nät. Det prioriterade nätet kommer att kompletteras med olika kvaliteter. Den första kvaliteten som knyts till nätet är trafikledning. Utöver de vägar som pekas ut som funktionellt prioriterade finns vägar som är viktiga utifrån olika funktioner och ur ett mer lokalt perspektiv. Där det funktionellt prioriterade vägnätet slutar tar andra projekt och utpekade nät vid som en fortsättning, till exempel bärighetsvägnätet och turismvägnätet. Vägtrafikledning Trafikverket arbetar med att utveckla framtidens trafikledning utifrån följande övergripande principer: • Trafikledningen kommer att koncentrera sina insatser till det funktionellt prioriterade vägnätet. • Trafikledning kommer att erbjuda tre olika servicenivåer på det prioriterade nätet. Servicenivåerna ska harmoniseras med motsvarande principer inom EU. • Det statliga vägnätet trafikeras olika och det finns ett stort spann i vilka samhällsekonomiska konsekvenser en händelse får. Dessa konsekvenser utgör grunden för vilken servicenivå som är relevant för en viss sträcka på det prioriterade vägnätet. • I framtiden ska trafikledningen ha stöd av åtgärdsplaner som har tagits fram i förväg för vad som ska göras och hur olika händelser ska hanteras på varje plats. • Trafikverkets trafikledningscentraler ska i krissituationer bistå med trafikledning oavsett vägnät. Vanligtvis gäller det situationer som påtagligt påverkar resandet. Det som avses med påtagligt är när vägar av olika skäl oplanerat blir oframkomliga i en omfattning som inte går att avhjälpa lokalt och skyndsamt. • Samverkan med andra väghållare krävs för att få en fungerande helhet i våra större städer. 12 77 Omledningsvägnät Trafikverket leder trafiken genom hänvisning till omledningsvägar vid större och längre störningar på det funktionellt prioriterade vägnätet. Omledningsvägarna kan vara vägar utanför det prioriterade vägnätet eller i undantagsfall kommunala vägar. I de fall som en kommunal väg är aktuell som omledningsväg för vi dialog med väghållaren och tecknar avtal. Kompletteringar av det nuvarande omledningsvägnätet pågår. Att börja med skapas omledningshänvisningar för Europavägarna utanför storstadsområdena. Bärighetsvägnät • Det funktionellt prioriterade vägnätet inkluderar de regionalt och nationellt viktigaste vägarna för näringslivets transporter. Därutöver ska Trafikverket revidera nuvarande bärighetsvägnät, som omfattar hela det statliga vägnätet. Turistvägnät • Trafikverket avser att peka ut vilka vägar som är särskilt viktiga för turismen. Detta gör vi tillsammans med berörda aktörer. Framtagandet av funktionellt prioriterat vägnät Rollfördelning Många aktörer är inblandade i planering av transportsystemet. De ansvarar för olika delar av vägnätet och har olika mandat. Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät. Detta gör vi i samarbete med berörda aktörer, i första hand länsplaneupprättarna. Syftet är att skapa en samsyn om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet, så att de olika aktörer som arbetar med planering av vägarna tillsammans kan arbeta utifrån detta. Trafikverket är initiativtagare och sammanhållande för arbetet, för att det ska kunna göras likartat och samtidigt i hela landet, men själva arbetet ska göras gemensamt. Förhoppningen är att alla berörda aktörer ska använda det prioriterade nätet som ett viktigt underlag, så att vi tillsammans kan arbeta för att värna prioriterade vägar och vid behov förbättra tillgängligheten på dessa vägar. Arbetsprocess Trafikverket är sammanhållande för arbetet och har tagit fram förutsättningar och mallar för utpekandet av vägarna. Därtill har Trafikverket ett nationellt perspektiv, med särskilt ansvar för att skapa ett nationellt sammanhängande nät och ett nät som är enhetligt och jämförbart i hela landet. Alla utpekanden och justeringar i utpekandena sker i samverkan mellan berörda aktörer. Arbetet har organiserats olika i respektive län utifrån de förutsättningar som råder samt utifrån de olika organisationernas utformning och mandat. Trafikverkets regioner har tillsammans med respektive länsplaneupprättare bestämt vilka aktörer som ska 13 78 medverka i arbetet samt även hur arbetsfördelningen mellan Trafikverket och länsplaneupprättaren ser ut. Processen att ta fram det funktionellt prioriterade vägnätet har varit iterativ. Det innebär att utkast till prioriterat vägnät har tagits fram. Detta har sedan diskuterats med olika aktörer och analyserats utifrån ett regionalt och nationellt perspektiv. Därefter har det justerats. Detta förfarande har upprepats tills berörda aktörer enats kring ett utkast. Ett funktionellt prioriterat vägnät framtaget för hela landet på ett sammanhållet sätt är en ny företeelse. Det innebär att metod, förutsättningar och mallar för arbetet har utvecklats inom ramen för det här projektet och under arbetets gång. Utgångspunkterna för arbetet har därmed i vissa delar ändrats under arbetsprocessen, vilket medfört att förslagen till prioriterade vägar har behövt arbetas om och justeras. Remissprocess Förslaget till funktionellt prioriterat vägnät skickas ut på remiss, i syfte att förankra vägnätet med berörda aktörer och med den regionala politiska nivån samt att få in synpunkter. Det förslag som skickas ut på remiss är Trafikverkets förslag som tagits fram i dialog med tjänstemän hos länsplaneupprättarna. Remissen skickas i regel ut till länsplaneupprättarna, länsstyrelserna och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Trafikverkets regioner beslutar tillsammans med respektive länsplaneupprättare om remissen även ska skickas till övriga aktörer, exempelvis kommuner och kommunförbund. Remissvaren ska skickas till Trafikverket, med kopia till länsplaneupprättarna. Enbart de förslag till funktionellt prioriterat vägnät som Trafikverket och länsplaneupprättaren är överens om skickas ut på remiss. Är Trafikverket och länsplaneupprättarna inte överens om förslaget till funktionellt prioriterat vägnät i ett län, skickas det inte ut på remiss i detta skede, utan då behöver arbetet med nätet fortsätta. Trafikverket kommer efter överenskommelse med länsplaneupprättarna i respektive län att bjuda in remissmottagarna till ett remisseminarium eller någon typ av presentation av det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikverket kommer att sammanställa de inkomna remissvaren och därefter göra eventuella justeringar av det prioriterade nätet efter överenskommelse med länsplaneupprättarna. 14 79 Beslutsprocess Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det vi är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. Förvaltning En förvaltningsplan kommer att tas fram för det funktionellt prioriterade vägnätet. Det är viktigt att vägnätet uppdateras löpande. Nätet kan exempelvis uppdateras i samband med arbetet med regionala systemanalyser eller länstransportplaner. Därtill bör en aktualitetsprövning av vägnätet ske i de fall det prioriterade nätet inte har uppdaterats, förslagsvis i samband med åtgärdsplaneringen. Trafikverket och länsplaneupprättarna kan ta initiativ till uppdateringar av det prioriterade nätet. Vid uppdateringar ska berörda aktörer vara överens om förändringarna. Därefter kan Trafikverket genomföra förändringarna och ta ett nytt beslut. Tidplan Tidplan för arbetet. 2013 Aktiviteter Peka ut vägnät Förhållningssätt Remiss Revidering efter remiss Beslut 2014 2015 Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni 15 80 Remissmaterial och läshänvisning Remissmaterialet finns på Trafikverkets webbplats. Funktionellt prioriterat vägnät(länk). Det utkast som nu skickas ut på remiss är framtaget av Trafikverket i dialog med länsplaneupprättarnas tjänstemän. Trafikverket skickar ut utkasten på remiss för att få synpunkter på förslagen och för att förankra det med berörda aktörer. Materialet består av följande delar: Bakgrundsmaterial Rapporten Funktionellt prioriterat vägnät – oktober 2014. • Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Remissmaterial • Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet o Sverigekarta o regionkartor (Trafikverksregioner) o länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. Kartorna innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. • Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Förhållningssättet är en handledning som beskriver ett gemensamt förhållningssätt till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. Presentationsmaterial • Broschyren Sveriges viktigaste vägnät. Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. • Powerpointpresentation. 16 81 Kommentarer om Stockholms län och Jämtlands län För Stockholms län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade. Dessa utpekanden utgår från tidigare prioriteringar, främst enligt systemanalysen från 2008. Avsikten är att under 2015 gå vidare med utpekande av kompletterande regionalt vägar. I Jämtlands län är enbart nationellt och regionalt prioriterade vägar utpekade och det är därmed endast dessa som ingår i remissen. Trafikverket och berörd länsplaneupprättare behöver arbeta vidare med utpekandet av kompletterande regionala vägar. Vägar som inte pekas ut Det prioriterade nätet kommer inte att ersätta den vanliga (fysiska och ekonomiska) planeringsprocessen eller nuvarande prioriteringsgrunder, till exempel samhällsekonomisk lönsamhet. Det kommer i stället att utgöra ett kompletterande planeringsunderlag utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Trafikverkets utgångspunkt är att den regionala och nationella tillgängligheten ska prioriteras på de vägar som ingår i det funktionellt prioriterade nätet, när det gäller både att värna befintlig tillgänglighet och att vid behov höja den. För de vägar som inte ingår i det prioriterade vägnätet bedöms den lokala tillgängligheten vara viktigast. Det innebär att det är den lokala tillgängligheten som i första hand bör värnas och utvecklas. Därmed pekas inte dessa vägar ut. Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett underlag för att säkerställa den regionala och nationella tillgängligheten. Det tar alltså inte hänsyn till andra aspekter som behöver hanteras i planeringen, till exempel behov av miljöåtgärder. Åtgärder för att utveckla transportsystemet kommer även fortsättningsvis att hanteras på hela det statliga vägnätet, men det funktionellt prioriterade vägnätet är en viktig utgångspunkt i den planeringen. Drift- och underhållsåtgärderna på det lågtrafikerade och lågprioriterade vägnätet kommer inte att påverkas av utpekandet av vägnätet, utan de förändringar som kan bli aktuella är justeringar och anpassningar inom det prioriterade vägnätet. Utpekandet av det prioriterade vägnätet kommer inte att medföra förändringar i väghållaransvar. 17 82 Koppling till andra utpekade nät Det funktionellt prioriterade vägnätet utgör navet för Trafikverkets utpekanden av olika typer av vägar och vägnät. Andra utpekande nät som är relaterade till det funktionellt prioriterade vägnätet ska antingen ingå i eller utgå från detta, genom att de • ingår i det funktionellt prioriterade vägnät som en kvalitet eller beskrivning av alla eller vissa av de prioriterade vägarna, exempelvis det vägtrafikledningsnät som ska tas fram • utgår från och kompletterar det funktionellt prioriterade vägnätet och därtill omfattar ytterligare vägar (det vill säga vägar som inte pekats ut som funktionellt prioriterade), till exempel bärighetsvägnätet. Befintliga utpekade nät är underlag vid framtagandet av det prioriterade vägnätet. Det funktionellt prioriterade vägnätet kommer att tydliggöra vilket underlag som gäller och hur olika utpekanden hänger ihop. Detta kommer att underlätta användningen av olika typer nät som underlag samt öka transparensen och jämförbarheten vid till exempel val av åtgärder. Översyn av befintliga utpekade nät I samband med utpekandet av det funktionellt prioriterade vägnätet ska Trafikverket göra en översyn av verkets befintliga utpekade nät och utreda vilka som används, hur de används och om de är uppdaterade. Därtill ska förslag tas fram om några utpekade nät kan tas bort därför att de nu ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet och därmed inte längre används, eller om de kan tas bort efter en komplettering av det funktionellt prioriterade vägnätet. Det funktionellt prioriterade vägnätet ska betraktas som en produkt som kan vidareutvecklas, till exempel med fler delfunktioner eller en prioritering av de utpekade vägarna. 18 83 Funktionellt prioriterat vägnät Västra Götalands län Gränspassage mot Oslo 61 E45 172 Forshaga 62 Storfors 760 63 Grums 205 237 Bergsjö Karlstad Vålberg 244 240 Skåre 175 Årjäng 521 Kil 768 243 E18 236 Skoghall Karlskoga Kristinehamn E18 Degerfors Gränspassage mot Oslo Säffle E45 600 Åmål Bengtsfors Svartå 204 E20 26 Strömstad 164 Kårböle Järbo 166 Mellerud 165 163 E6 Brålanda Lidköping Munkedal 162 Herrestad 161 Lysekil Vargön 2026 678 Grästorp Trollhättan Ljungskile 178 167 160 Lilla Edet Stenungsund Mölnlycke Billdal Särö 195 40 Borås Viskafors Lindome Fritsla Kinna Kungsbacka Onsala Dalsjöfors 1679 154 3, Kompletterande regionalt viktiga vägar Ej statlig väg 0 5 10 15 20 Forserum Nässjö 128 Skillingaryd 610 Sävsjö Gnosjö Vrigstad Gislaved 768 127 760 152 153 760 Godstransporter Skikt 1 E4 150 Långväga personresor 30 Lammhult 26 Hyltebruk 662 Värnamo Smålandsstenar Ullared Falkenberg 2, Regionalt viktiga vägar 31 Vaggeryd Anderstorp E6 1, Nationellt och internationellt viktiga vägar 585 Veddige 768 Skikt 132 Odensjö Taberg Tranemo 151 Träslövsläge Skikt 1 Jönköping 27 Varberg Funktionellt prioriterat vägnät Bankeryd 157 1660 41 Åsa Frillesås Funktionellt prioriterat vägnät 678 40 Svenljunga 156 Habo 185 939 845 Mullsjö 662 Kållered 133 46 182 Fristad Hindås Bollebygd Fjärås E4 26 1789 180 Floda Göteborg 158 Tidaholm Gränna 183 Lerum E6 155 Ödeshög 193 Falköping Alingsås Gråbo Olofstorp Hjo Vårgårda Kungälv Surte Öckerö 2879 181 E20 Älvängen Bräcke Nol Nödinge 168 Marstrand 49 194 Skultorp 47 42 Tibro Skövde 184 Vara 190 169 Karlsborg Herrljunga Höga Skärhamn 187 Nossebro Sollebrunn Götene Skara 186 Sjuntorp E45 2721 44 Vänersborg Uddevalla Kungshamn 202 201 E20 173 174 872 Töreboda 200 Färgelanda 896 Olshammar Mariestad 172 171 Laxå Gullspång Ed 126 27 Dagliga personresor Skikt 1 Kollektivtrafik Skikt 1 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 2 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Skikt 3 Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg Ej statlig väg 25 Alvesta 23 Växjö Flygplatser Hamnar Kombiterminaler Färjeled Länsgräns Datum: 2014-10-28 25 km Skala (A3): 1:917 000 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 84 Tjänstemannaberedningen för infrastruktur och kollektivtrafik MINNESANTECKNINGAR 2014-10-31 Tid: 09.00-15.00 Plats: Riverside, Uddevalla Närvarande: Annika Karlsson, Bengtsfors Henrik Gustavsson, Munkedal Mario Vasquez, Mellerud Clas-Åke Sörkvist, Tanum Christian Nilsson, Dals-Ed Mats Abrahamsson, Sotenäs Göran Carlsson, Trollhättan Patrik Tellander, Munkedal Lars Rudström, Vänersborg Per Jonsson, Bengtsfors Lars-Åke Winblad, Munkedal Monica Hanson, Trollhättan Anna-Lena Höglund, Sotenäs Anita Rynvall-Mårtensson, VGR Carl-Gustav Bergenholtz, Åmål Karin Jansson, Fyrbodal Peter Berborn, Tanum Björn Martinsson, Sotenäs Beatrice Hjärn, Färgelanda Britt Wall, Sotenäs Marie-Louise Bergqvist, Lysekil Per Eriksson, Bengtsfors Martin Elofsson, VGR Bertil Hallman, Trafikverket Lars Thörnblad, Trafikverket Agneta Nordström, Trafikverket Malin Johansson, Västtrafik Caroline Lindström, Trafikverket Rasmus Sundberg, Trivector Julia Emqvist, Trivector Christian Martins, Fyrbodal Ordförande: Christian Martins Sekreterare: Christian Martins Ärenden: 85 1. Funktionellt prioriterat vägnät Bertil Hallman och Agneta Nordström, Trafikverket, redogör för utredningen ”funktionellt prioriterat vägnät” med tillhörande remiss. Utredningen och remissen finns att läsa/ladda ner på Trafikverkets hemsida Funktionellt prioriterat vägnät eller http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Samhallsplanering/Utpekande-avfunktionellt-prioriterat-vagnat/Remiss/ Kommunerna skickar sina remissynpunkter senast 9 januari 2015 till kommunalförbundet som sammanställer till ett gemensamt remissvar för Fyrbodal. Vid behov genomförs ett extramöte den 16 januari. 2. Workshop regional cykelplan Anita Rynvall-Mårtensson, VGR, och Rasmus Sundberg/Julia Emqvist, Trivector, redogör för dagens workshop som ingår i processen att ta fram en regional cykelplan. Workshopen tar avstamp i den kartläggning av cykelvägnätet som nyligen genomförts och syftar till att tillvarata den kunskap som finns i regionen samt ge underlag till den kommande planen. De olika grupperna diskuterar bl.a. vilka behov av åtgärder som krävs för att öka cyklingen och göra den säkrare samt för vilken typ av cykelresor det finns störts potential för en ökad cykling. 3. Revidering av trafikförsörjningsprogrammet Lars Rudström och Christian Nilsson leder diskussion kring revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Några frågeställningar som diskuteras är om nuvarande mål och strategier är relevanta, finns det mål som bör tas bort eller läggas till eller omformuleras? Hur kan vi som kommun bidra till att målen i trafikförsörjningsprogrammet uppfylls? Workshop i grupper vars synpunkter sammanställs och bildar underlag för det vidare arbetet. 4. Nästa möte Eventuellt extramöte 16 januari 2015 med anledning av remissen funktionellt prioriterat vägnät. /Christian Martins 2 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Funktionellt prioriterat vägnät Bertil Hallman Agneta Nordström Caroline Lindström 86 87 Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät för nationell och regional tillgänglighet 2 88 Program • Funktionellt prioriterat vägnät - FPV Bertil Hallman • Förhållningssätt till FPV Agneta Nordström • Remissprocessen Bertil • Kartor – skikt och funktioner Caroline Lindström • Frågor och diskussion 3 89 Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät för nationell och regional tillgänglighet 4 90 Bakgrund – dagens indelning Administrativ indelning • Europavägar • Riksvägar • Primära länsvägar • Sekundära länsvägar • Tertiära länsvägar Utpekande av vägnät för olika ändamål • NRL nät • Huvudväg godstransporter • Funktionell vägklass • Rastplatsvägnät • Leveranskvalitet Drift och underhåll • Prioriterad väg för kollektivtrafik • Etc. 5 91 Bakgrund • • • Dagens indelning av vägnätet är omodern Utpekanden har gjorts för olika ändamål och de är av olika status och kvalitet Planeringsverksamheten behöver olika typer av underlag Trafikverket har därmed tagit initiativ till att ta fram ett uppdaterat underlag i samverkan med länsplaneupprättarna 6 92 Mål Målet med det funktionellt prioriterade vägnätet är att: • skapa samsyn av vilket vägnät som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet • skapa en gemensam plattform för att tillsammans främja grundläggande tillgänglighet • bidra till tydligare och mer sammanhållna prioriteringar (att ensa och rensa bland befintliga utpekanden) 7 93 Hur har det tagits fram? • Trafikverket initiativtagare till Funktionellt prioriterat nätverk • Förslag framtaget i dialog med LPU:s tjänstemän • Ny företeelse – iterativ process – diskussioner, analyser och justeringar utifrån regionalt och nationellt perspektiv • Remiss för att nå ett bättre slutresultat 9 94 Varför tar Trafikverket detta initiativ nu? Så att vi är redo vid t.ex. nästa åtgärdsplaneringsomgång Så att vi har underlag för t.ex. • bristbeskrivningar • de regionala hastighetsanalyserna • …i den löpande verksamheten; framförallt i samhällsplaneringens olika skeden, remissvar av detaljplaner Trafikverket tar initiativ för att möjliggöra: • ett sammanhållet arbete i hela landet • att ett nationellt sammanhållande vägnät tas fram 10 95 Hur blir det enklare? Trafikverket tar i samverkan med länsplanupprättarna fram ett planeringsunderlag som är genomarbetat och förankrat. Vi skapar en samsyn om ett prioriterat funktionellt vägnät. + det hjälper oss i kommande planeringsprocesser, projekt och verksamheter + det hjälper oss att ensa i andra utpekanden 11 96 Vad innebär ett utpekande? Det innebär att • • vi är överens om vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet vi tillsammans ska arbeta för att långsiktigt säkerställa god tillgänglighet på de prioriterade vägarna Det prioriterade vägnätet ska också visa vilken funktion eller vilka funktioner som är viktigast för de prioriterade vägarna Det prioriterade vägnätet utgör ett underlag för: 1. vilka vägar där det är viktigt att värna och/eller höja tillgängligheten 2. hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens olika skeden och i avvägningar mellan olika intressen 12 97 Vägarna delas in i tre skikt Nationellt och internationellt viktiga vägar Regionalt viktiga vägar Kompletterande regionalt viktiga vägar De vägar som är viktigast för • godstransporter • långväga personresor • dagliga personresor • kollektivtrafik 13 Förhållningssätt Vägarna pekas ut och beskrivs utifrån dess viktigaste funktioner 98 Hur ska vägnätet användas? Det funktionellt prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag. Trafikverkets utgångspunkt är att: • Den regionala och nationella tillgängligheten ska prioriteras på de utpekade vägarna • Drift och underhåll ska anpassas utifrån vägarnas viktigaste funktioner 14 99 Ex. på användningsområden Underlag för hantering av vägarna i den fysiska planeringen Regionala hastighetsanalyser Beskrivning av brister Utpekande av riksintressen Framtagande av andra utpekade nät t.ex. vägtrafikledningsnät 15 Vad händer med vägar som inte pekas ut? Det prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag för regional och nationell tillgänglighet: • På utpekat vägnät ska nationell och regional tillgänglighet prioriteras. • På ej utpekade vägar bedöms den lokala tillgängligheten vara viktigast. • Åtgärder för t ex miljö och trafiksäkerhet kommer fortsatt att hanteras på hela det statliga vägnätet. Drift och underhåll: • Underlag för att bättre kunna anpassa drift och underhåll utifrån vägarnas viktigaste funktioner. • Lågtrafikerade/prioriterade vägnätet påverkas inte. Bärighetsvägnät: • Det ska göras en översyn av bärighetsvägnätet. Viktiga näringslivsvägar som ej pekas ut som prioriterade kan hanteras inom ramen för det. Utpekandet av Funktionellt prioriterat vägnät kommer inte att innebära förändringar av väghållaransvar. 16 100 101 Fortsatt arbete med andra vägnät Funktionellt prioriterat vägnät ska omfatta de viktigaste vägarna. Där funktionellt prioriterat vägnät slutar tar andra projekt och utpekade nät vid som en fortsättning. • Kompletterande kvaliteter till FPV – Trafikledning • Andra utpekanden på gång – Omledningsvägnät – Bärighetsvägnät – Turistvägnät • Översyn av befintliga utpekade nät 17 102 Förhållningssätt till de utpekade vägarna 18 103 Ett gemensamt förhållningssätt till Funktionellt prioriterat vägnät Syfte…. …att skapa en innebörd/utgöra ett stöd till hur de utpekade vägarna bör hanteras ur ett tillgänglighetsperspektiv Genom att…. …beskriva vilka aspekter som är viktiga för att värna och utveckla tillgängligheten på utpekade vägar Viktigt att alla transportpolitiska mål sammanvägs i planeringssituationen Viktigt att finna lösningar som fungerar såväl för trafiken som för andra samhällsintressen 19 104 Mål för transportpolitiken Hänsynsmål: Trafiksäkerhet, miljö och hälsa Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet 20 Funktionsmål: Tillgänglighet 105 Förhållningssätt Viktiga aspekter på vägar utpekade för långväga personresor, • Säkra restider - möjlighet att kunna planera resan • Få störningar – god kapacitet längs sträckor och i korsningar • God framkomlighet – jämn och relativt hög hastighet • God trafiksäkerhet - bl a genom mötesseparering • Rastmöjligheter • Trafikantinformation 21 106 Förhållningssätt Viktiga aspekter på vägar utpekade för godstransporter • • • • Jämn standard för kontinuitet och lugn rytm God tillgänglighet året runt – bra underhåll God trafikantinformation Möjligheter kontinuerligt för rast- och vilotider • Begränsa antalet korsningar och undvik korsningar med lägre kapacitet t ex cirkulationer 22 107 Förhållningssätt Viktiga aspekter på vägar utpekade för dagliga personresor • Prioritera kontinuitet och framkomlighet – kortare restider skapar regionförstoring • Tillkommande verksamheter bör i första hand kopplas till befintliga anslutningar • Värna kapacitet i planskilda trafikplatser – undvik att ansluta nya verksamheter direkt till ramper • Planskildhet för oskyddade trafikanter bör eftersträvas • Prioritera vinterväghållning när arbetspendlingen är som störst • Trafikantinformation skapar möjlighet för trygg restid och kan påverka färdmedelsvalet – bättre planerad resa 23 108 Förhållningssätt Viktiga vägar utpekade för kollektivtrafik har gjorts av Kollektivtrafiksekretariatet inom VGR, Planeringsaspekter för dessa stråk är, • Rimliga restider genom att prioritera bussens framkomlighet • Bussprioritet vid höga trafikflöden genom trafiksignaler och busskörfält • Smidiga byten av färdsätt med god tillgång till parkering (bil, cykel) • Information om P-tillgång och nästa avgång • God tillgänglighet till hållplatser • Bra säkerhet och trivsel vid hållplats/anslutande GC-vägar, ex god belysning 24 109 Förhållningssätt Viktiga aspekter på vägar med flera funktioner • Nya anslutningar till prioriterade vägar bör föregås av trafikanalyser • God kapacitet i genomgående huvudriktning bör eftersträvas • Korsningsutformning, beakta vägens funktion och trafikens sammansättning. En lösning kan vara att samla ihop flera befintlig anslutningar till en ny • Större trafikflöden: sträva efter planskilda korsningar för oskyddade trafikanter om många barn ska passera 25 110 Funktionellt prioriterat vägnät i samhällsutvecklings- och planeringsprocessen Planeringsprocess Anspråk Anspråk Funktionellt prioriterat vägnät Behov VGU Regionala Brister Lokala 26 Trafikdata Hänsynsmål Beslut Samhällsutveck ling Nationella Stöd/Verktyg 111 Remissprocessen 27 112 Remissprocess Omhändertagand e av synpunkter Remiss Okt Trafikverket skickar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät och förhållningssätt på remiss (till LPU, LST, RKM*) Nov/dec Feb/mars April Maj Trafikverket sammanställer inkomna synpunkter Dialog och överenskommelse mellan Trafikverket och LPU om ev. ändringar Remissvar skickas till Trafikverket Trafikverket anordnar remisseminarium (anpassas efter ök med LPU) LST, RKM och ev. övriga aktörer skickar svar till TRV med kopia till LPU LPU skickar remissvar till TRV 1 ½ månad senare 15 feb 31 mars Beslut Juni Trafikverket tar beslut om Funktionellt prioriterat vägnät i samråd med planupprättarna *Resp. länsplaneupprättare och Trafikverkets regioner kommer överens om remissen även ska skickas till övriga aktörer, t.ex. kommuner, kommunförbund. 28 113 Remissmaterial • Kartor över det funktionellt prioriterade vägnätet – Sverigekarta – Regionkartor (Trafikverksregioner) – Länskartor Kartorna visar vilka vägar som föreslås pekas ut som funktionellt prioriterade. De innehåller olika lager, dels med vägarnas indelning i skikt och dels med vägarnas indelning i funktioner. Manual för hantering av kartorna finns på Trafikverkets webbplats. • Handledning - Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledningen beskriver hur vi ska förhålla oss till de prioriterade vägarna. Det anger hur vi gemensamt bör arbeta för att värna de prioriterade vägarna och förbättra tillgängligheten på dem. 29 114 Övrigt material Rapport Funktionellt prioriterat vägnät – Rapporten beskriver vad det funktionellt prioriterade vägnätet är, vad det omfattar, hur det kan användas i olika planeringssituationer. Den beskriver också processen för framtagande, remiss och beslut. Vi rekommenderar att ni läser rapporten innan ni tittar på remissmaterialet. Broschyren Sveriges viktigaste vägnät – Broschyren innehåller kortfattad information om det funktionellt prioriterade vägnätet. Powerpointpresentation 30 115 Vad vill vi ha svar på? • Synpunkter på utpekade vägar samt dess indelning i funktioner • Synpunkter på förhållningssättet • Övriga synpunkter. 31 116 Hantering av remissynpunkter/beslut • Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare utifrån remissynpunkterna. • Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. • Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. • Välkomna med frågor under remisstiden om något är oklart! 32 117 Presentation av förslag till utpekade vägar 33 118 Länk i missiv: Funktionellt prioriterat vägnät 34 119 35 120 36 121 Frågor och diskussion! 37 122 sida 1 2014-12-12 123 Dnr: 2014-551 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Inrättande av fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor Arbetet med näringslivs-, sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor har av kommunfullmäktige delegerats till kommunstyrelsen genom reglementet. Detta gäller även översiktlig planering och frågan om markberedskap för samhällsbyggande. Ansvaret för dessa frågor åvilar dock kommunfullmäktige, som uttryckt en vilja att få bättre insyn samt att delta i styrningen av kommunens arbete med dessa frågor. En beredning kan utses med politiker ur presidierna i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, förstärkt med politiker med särskild inriktning mot näringslivsfrågor. Beredningen förstärks med kommunchef och lämpliga tjänstemän utsedda av kommunchefen. Dessa kan variera över tid och beroende på aktuella frågor. Styrgruppen kan också ges rätt att knyta till sig representanter ur näringslivsorganisationer m fl. De frågor och ärenden som hanteras av beredningen bör vara av övergripande karaktär, tex: - Frågor om markförvärv med utgångspunkt i översiktsplan - Frågor om större företagsetableringar - Frågor om planberedskap - Inriktning på kommunens arbete med näringslivsfrågor - Övergripande kontakter med lokala näringslivet - Bollplank i regionala och Fyrbodalsfrågor Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en beredning för näringslivsfrågor. Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat reglemente för Beredning för näringslivsfrågor. Enligt uppdrag från kommunfullmäktiges presidie Mats Tillander Samhällsbyggnadschef 455 80 MUNKEDAL • Aya Norvell Administrativ chef Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 124 Fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor Reglemente Reglemente för fullmäktigeberedning med syfte att genomlysa sektor Stöd Typ av dokument: Reglemente Handläggare: Administrativa chefen Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Dnr: 2014 - 551 Antagningsdatum: 2015-02-26 § x Giltighet: 2015-02-xx - 2019-12-31 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Reglemente för fullmäktigeberedning för näringslivsfrågor 125 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-26 § xx, Dnr KS 2014-551 § 1 - Sammansättning och mandattid Beredningen ska bestå av 6 ledamöter. Beredningens presidium ska bestå av en ordförande och en vice ordförande. Ledamöterna väljs av kommunfullmäktige för fyra år räknat från och med den 1 januari efter att val till kommunfullmäktige hållits. § 2 - Ansvar och uppdrag Beredningen ansvarar för beredning av näringslivsfrågor av övergripande karaktär, tex: - Frågor om markförvärv med utgångspunkt i översiktplan - Frågor om större företagsetableringar - Frågor om planberedskap - Inriktning på kommunens arbete med näringslivsfrågor - Övergripande kontakter med lokala näringslivet - Regionala frågor Beredningen ansvarar även för att inom sitt område avge sådana yttranden som ankommer på beredningen. Beredningen kan inte delegeras någon rätt att besluta i sakfrågor och har därmed inte någon form av verksamhetsansvar. § 3 - Rätt att väcka ärenden Beredningen har rätt att väcka ärenden som hör till beredningens ansvarsområde i kommunfullmäktige. § 4 - Arbetsformer Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena och att minnesanteckningar förs. Kallelse ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på ett lämpligt sätt sändas till varje ledamot senast en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. I undantagsfall får kallelsen ske på annat sätt. Om beredningen lämnar förslag till kommunfullmäktige ska alltid kommunstyrelsen ges tillfälle till yttrande. Beredningen får från kommunstyrelsen och anställda begära in de upplysningar och yttranden som behövs för att beredningen ska fullgöra sina uppgifter. Beredningen äger rätt att kalla utomstående. Beredningen får bestämma att också andra än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningarna. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 § 5 - Sammanträden 126 Beredningen sammanträder på dag och tid som den själv bestämmer. Beredningen beslutar själv i varje enskilt fall om beredningens sammanträde ska vara öppet för allmänheten. § 6 - Jäv För beredningen gäller de bestämmelser om jäv som finns kommunallagens 5 kap 20 §. § 7 - Ansvar och rapporteringsskyldighet Beredningen ska se till att det egna arbetet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelser i detta reglemente. Beredningen ska lämna information till fullmäktige vid behov. Avrapportering till kommunfullmäktiges presidium ska ske på sätt som kommunfullmäktiges presidium bestämmer. § 8 - Budget och arvoden Beredningen disponerar de medel som ställs till dess förfogande av kommunfullmäktige. Ordföranden ska fyra gånger per år rapportera till kommunfullmäktiges presidium om beredningens ekonomiska utfall och prognos. Arvode till ledamöter i beredningen utgår i enlighet med kommunens bestämmelser om arvoden och ersättning till förtroendevalda. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 1 2014-11-26 127 Dnr: TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Hemställan om att Munkbos aktiekapital skall utökas genom nyemission Munkedals Bostäder Aktiebolag (Munkbo) är ett av Munkedals kommun helägt bostadsbolag. Munkbo styrs av Munkedals kommun bland annat genom ägardirektiv som antas av Kommunfullmäktige. I ägardirektiven finns ekonomiska mål som bland annat föreskriver att ”En årlig konsolidering skall genom positiva resultat med mål att uppnå en soliditet på 20 procent.” Under 2014 genomför Munkbo en nybyggnation vilket kommer att öka bolagets anläggningstillgångar kraftigt samtidigt som investeringen finansieras genom nyupplåning vilket beräknas påverka soliditeten negativt från 11,6 % till 8,8 %. Munkbo hemställer därför om att få genomföra en nyemission på 0,5 Mnkr för att öka aktiekapitalet och därigenom förbättra soliditeten till cirka 9,1 %. Kommentar Nybyggnationens finansiering påverkar soliditeten negativt samtidigt som antalet hyresgäster ökar vilket ger bolaget utökade intäkter. Möjligheterna till att stärka det egna kapitalet genom positiva resultat såsom ägardirektivet anger har förstärkts genom nybyggnationen. Förvaltningens förslag till beslut är att inte bevilja hemställan om nyemission. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi En utökning av aktiekapitalet genom nyemission är inte resultatpåverkande för Munkedals kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår Munkedals Bostäder ABs hemställan om nyemission Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienheten 455 80 MUNKEDAL • Lars-Göran Berg Kommunchef Kommunstyrelsen Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 128 sida 1 2014-12-15 129 Dnr: KS 2014-555 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Ny Policy för inköp och upphandling Kommunerna i norra Bohuslän har tillsammans reviderat de gemensamma dokumentet Policy för inköp och upphandling som tidigare införts. Förändringar som gjorts i dokumenten baseras till stor del på de förändringar i Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt Lagen om upphandling inom områden vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) som trädde i kraft 2014-07-01. Den största förändringen gäller regler kring nivån för direktupphandling. Nivån för direktupphandling är nu 28 procent av tröskelvärdet och enligt LOU, för 2014 är det 505 800 kr. För LUF gäller 26 procent av tröskelvärdet, för 2014 är det 939 342 kr. Direktupphandling är tillämplig om kommunen inte har något avtal som omfattar den tänkta vara eller tjänsten. Andra förändringar är att policy tar mer hänsyn till sociala och etiska krav vid kravställning i kommunens upphandlingar. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Mer information om mänskliga rättigheter i arbetslivet och FN:s barnkonvention finns att hämta via nedanstående länkar: http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/ilo http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/ Reviderad policy innehåller även en utökad beskrivning om miljöhänsyn i kravställning vid kommunens upphandlingar för hållbar utveckling. Då krav om kollektivavtal ej är lagstadgat och krav om kollektivavtalsliknande villkor utreds av Kokurrensverket, föreslår upphandlaren att formulering om detta område inte förändras i förhållande till gällande Policy för inköp och upphandling, KS 2010-190. Lagstiftning om krav på kollektivavtal förväntas komma våren 2016. Revidering av policy rekommenderas ske då. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen 2. Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 130 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphäva Policy för inköp och upphandling antagen 2011-03-31 § 8. Kommunfullmäktige beslutar att anta ny version av Policy för inköp och upphandling. Elin Johansson Upphandlare Ekonomienheten 455 80 MUNKEDAL • Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienheten Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 131 2014-12-15 Policy för inköp och upphandling All inköp och upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (fortsättningsvis kallad LOU) samt annan berörd lagstiftning. Varje kommun är en juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där kommunens gemensamma bästa har företräde framför enskilda verksamheters intresse. 1. Syfte Policyn ska säkerställa att kommunens upphandlingar och inköp görs i enlighet med EUdirektiv, svenska lagstiftning och denna policy. Vidare ska policyn säkerställa att varor, tjänster och entreprenader med rätt kvalitet till lägsta kostnad köps in samt att sociala och etiska hänsyn och krav på funktion och miljöhänsyn är en naturlig del av kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet. 2. Omfattning Dessa regler gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga nämnder och styrelser inom kommunen. 3. Gällande lagstiftning och regelverk Övergripande regelverk för all upphandling är EU:s upphandlingsdirektiv och svensk lagstiftning. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av de grundläggande principerna, principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet, principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de följande principer som följer av dessa, Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska behandlas lika, t.ex. få samma information vid samma tillfälle. Principen om icke-diskriminering innebär att det inte är tillåtet att diskriminera en leverantör, främst på grund av nationalitet. Transparensprincipen innebär att upphandlingar ska vara klara och tydliga, samt präglas av förutsebarhet och öppenhet. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och liknande som är utställda av behörig myndighet i ett annat land inom EU ska godtas. Proportionalitetsprincipen innebär att krav i upphandlingar måste ha ett naturligt samband till det som upphandlas och får inte vara oproportionerligt hårda i förhållande till det syfte som önskas uppnås. 132 4. Organisation 4.1 Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för kommunens upphandlings- och inköpsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/tjänst som berör flera nämnder handläggs upphandlingen av kommunstyrelsen. Upphandling sker genom kommunens upphandlingsfunktion med nyttjande av kommunerna Strömstads, Tanums, Sotenäs, Lysekils och Munkedals gemensamma upphandlingschef. 4.2 Upphandlingsfunktionens roll Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och står för den interna/externa informationen angående LOU. Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av sektorsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter. Upphandlingsfunktionen hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som handläggs av annan nämnd/sektor samt genomför elektronisk annonsering av alla kommunens upphandlingar som skall annonseras. Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om sektorsövergripande och samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att uppföljning/vård/bevakning sker av ingångna avtal på sektorsövergripande nivå samt att detta sker för samordnade avtal. Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden. 4.3 Nämnden och sektorernas roll Nämnden ansvarar för att gällande lagstiftning och denna policy efterlevs, att ansvar och befogenheter i upphandlings- och inköpsverksamheten fastställs, samt att medarbetare har den kompetens som krävs för att genomföra upphandling och inköp på ett korrekt sätt. Vid upphandling är det sektorernas ansvar att, utifrån aktuella normer, lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas. Vid samordnade upphandlingar ska sektorn bistå med information om behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen. Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling eller gör ett inköp ansvarar för att upphandlingen eller inköpet sker i enlighet med LOU/LUF och kommunens policy för inköp och upphandling samt regler/riktlinjer för upphandling och inköp. 5. Genomförande 5.1 Samordnad upphandling Upphandlingsverksamheten inom kommunen ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske med övriga kommuner inom upphandlingssamarbetet i norra Bohuslän samt med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt. 133 5.2 Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom kommunen reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Vid samordnad upphandling ska varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställd tidsram för upphandlingen. 5.3 Ramavtal Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU. Ramavtal används för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successiva avrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalité. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan avropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören. Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal som finns. Har ramavtal träffats skall dessa nyttjas. 5.4 Avtalstrohet En förutsättning för att uppnå effekterna med samordnad upphandling är att kommunen använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunen upphandlingar. Det åvilar respektive sektorchef att tecknade avtal följs. 5.5 Hållbar utveckling Krav på miljöhänsyn ska vara en naturlig del i all upphandlings- och inköpsverksamhet som utförs av kommunen. Produkter och tjänster som medför så liten klimat - och miljöpåverkan som möjligt med bibehållen funktion ska användas, då det är ekonomiskt försvarbart. Kraven måste dock utformas så att de inte diskriminerar leverantörer från andra regioner eller länder, vara proportionerliga, ha en koppling till föremålet för kontraktet, samt vara möjliga att kontrollera. Kommunen ska sträva efter att leverantörer ska ha god miljökunskap och bedriva ett systematiskt miljöarbete. 5.6 Sociala och etiska hänsyn Vid all upphandlings- och inköpsverksamhet ska relevanta sociala och etiska krav ställas när det är möjligt. Särskild hänsyn ska tas till ILO: s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet samt FN:s barnkonvention. Mer information om innebörden av dessa finns att hämta på internetsidorna Mänskligarättigheter.se respektive Barnkonventionen.se. 5.7 Direktupphandling Vid direktupphandling gäller principerna för upphandling (stycke 3) och konkurrens ska alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske och om värdet på det upphandlade inte överstiger de beloppsgränser som finns i LOU/LUF. Enligt LOU är direktupphandlingsgränsen 28 procent av tröskelvärdet och enligt LUF 26 procent av tröskelvärdet. Värdet beräknas för kommunens samlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst. Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling. 5.8 Skadestånd Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett enskilt ärende ska verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på den gemensamma förvaltningen. 134 5.9 Dokumentation Alla upphandlingar och förnyad konkurrensutsättningar ska dokumenteras och diarieföras så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa. 6. Affärsetiskt förhållningssätt Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Detta innebär att tjänstemän och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i sitt arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten. Företrädare för kommunen bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer bör undvikas. Förtroendevalda och anställda som har personliga intressen i eller förhållanden till leverantörsföretag ska inte vara inblandade i upphandlings- eller inköpsprocesser om det kan påverka utgången av upphandlingen eller inköpet. En förtroendevald eller anställd som till exempel i rollen som beställare kommer i kontakt med en leverantör i en sådan omfattning att man skapar en nära affärsrelation till leverantören ska undvika att anlita samma leverantör i privata angelägenheter. 7. Revidering Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs kommunfullmäktige. 135 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-03-31 § 8 Policy för inköp och upphandling Munkedals kommun I samarbete med Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanum All inköp och upphandling ska ske i enlighet med lagen om offentlig upphandling (LOU) samt annan berörd lagstiftning. Varje kommun är en juridisk person, även om den består av flera verksamheter med eget resultatansvar, och ses som en upphandlande myndighet. Syfte med denna policy är att: Upphandlings- och inköpsprocessen, med utgångspunkt i en hållbar utveckling, medverka till att minska kommunens kostnader och maximera verksamhetsnyttan. Omfattning Dessa regler gäller för all anskaffning av varor, tjänster och entreprenader inom samtliga nämnder inom respektive kommun. Organisation Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen i respektive kommun har det politiska ansvaret för kommunernas inköps- och upphandlingsverksamhet. Avser upphandlingen en vara/verksamhet som berörs av flera nämnder handläggs upphandlingen av kommunstyrelsen. Upphandling sker genom respektive kommuns upphandlingsfunktion med nyttjande av kommunernas gemensamma upphandlingschef. Upphandlingsfunktionens roll Upphandlingsfunktionen är en samordnande funktion för kommunens upphandlingar och står för den interna/externa informationen angående LOU. Upphandlingsfunktionen har ansvar för de upphandlingar som är av förvaltningsövergripande karaktär och de upphandlingar som samordnas med andra myndigheter. Upphandlingsfunktionen hjälper till med råd och stöd i upphandlingsärenden som handläggs av annan nämnd samt genomför elektronisk annonsering av kommunens alla upphandlingar enligt LOU/LUF. Upphandlingsfunktionen ansvarar för att information om förvaltningsövergripande och samordnade upphandlingar går ut till berörda. Upphandlingsfunktionen ansvarar också för att uppföljning/vård/bevakning sker av ingångna avtal på förvaltningsövergripande nivå samt att detta sker för samordnade avtal. Upphandlingsfunktionen äger rätt att företräda kommunen i domstol vid upphandlingsärenden. Nämndens och förvaltningens roll Nämnden/förvaltningen har var och en ansvaret för sina inköp och upphandlingar av varor/tjänster som berör nämndens/förvaltningens verksamhet. Sida 1 av 3 136 Vid upphandling är det nämndens/förvaltningens ansvar att, utifrån aktuella normer, lagar och regler, utarbeta en kravspecifikation som är anpassad till det behov som efterfrågas. Vid samordnade upphandlingar ska nämnden/förvaltningen bistå med information om behov och krav, enligt fastlagd tidplan, till upphandlingsfunktionen. Var och en som för kommunens räkning verkställer en upphandling/inköp ansvarar för att upphandlingen sker i enlighet med LOU/LUF och kommunens policy för inköp och upphandling samt regler. Alla upphandlingar skall annonseras genom upphandlingsfunktionen. Annonseringen sker elektroniskt tillsammans med all dokumentation som berör upphandlingen. Genomförande Principer för offentlig upphandling Alla som företräder kommunerna i upphandlingssammanhang ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar ska vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas. Ömsesidigt erkännande betyder att varor som är godkända för försäljning i ett EU-land ska godkännas i alla andra medlemsländer. Proportionalitet innebär att man inte ställa större krav på varan eller tjänsten än vad verksamheten behöver. Kommunen tecknar inte avtal med leverantörer som bedriver sin verksamhet i strid med lag, avtal eller annat som är allmänt godtaget inom verksamhetsområdet. Samordnad upphandling Upphandlingsverksamheten inom kommunerna ska i möjligaste mån samordnas, dels i syfte att uppnå bästa möjliga affärsvillkor och totalekonomi och dels för att minimera de administrativa kostnaderna för upphandlingsverksamheten. Samordning ska även ske med andra myndigheter och upphandlingsorganisationer där så är lämpligt. Beslut och avtalstecknande Upprättad delegationsordning inom respektive kommun reglerar ansvarsfördelningen avseende beslut om anskaffning, beslut om att teckna avtal samt rätt att underteckna avtal. Vid samordnad upphandling skall varje kommun tillse att beslut kan fattas inom fastställd tidsram för upphandlingen. Ramavtal Utformningen av ramavtal beskrivs i LOU, Lagen om offentlig upphandling. Ramavtal är viktiga för att kommunen på ett affärsmässigt och rationellt sätt ska kunna uppfylla LOUs regler. Ramavtal innebär att kommunen har träffat ett avtal med leverantören om successiva avrop/beställningar under avtalsperioden med reglerade priser, kommersiella villkor och kvalité. Ramavtal innebär att den som är inköpsberättigad (beställare) kan avropa/beställa sitt behov direkt hos leverantören. Inköps- och avropsansvariga (beställare) är skyldiga att göra sig underrättade om vilka ramavtal som finns. Har ramavtal träffats skall dessa nyttjas. Avtalstrohet En förutsättning för att uppnå effekterna med samordnad upphandling är att kommunerna använder de ramavtal som tecknats. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor och innebär ett ökat intresse från företag att delta i kommunernas upphandlingar. Det åvilar respektive förvaltningschef att tecknade avtal följs. Sida 2 av 3 137 Hälso- och miljöhänsyn Kommunerna ska verka för att upphandlingarna blir hälso- och miljöanpassade. Miljökrav ska, där så är möjligt, ställas i samtliga upphandlingar. Direktupphandling Vid direktupphandling gäller principerna för upphandling (ovan) och konkurrens skall alltid sökas. Det är i regel om avtal saknas som direktupphandling kan ske samt om värdet är lågt enligt LOU/LUF, vilket är under 15 % av tröskelvärdet. För år 2010 är det ca 287 000 kr för LOU och ca 577 000 kr för LUF. Värdet beräknas för respektive kommuns samlade inköp inom en tänkt avtalsperiod av respektive vara eller tjänst. Bedömning till möjlig samordnad upphandling ska ske även vid direktupphandling. Skadestånd Varje verksamhet ansvarar för de enskilda upphandlingarna som görs inom ramen för den egna verksamhetens behov. Skulle kommunen bli skadeståndsansvarig vid ett enskilt ärende skall verksamheten ansvara för den ekonomiska skadan. Skadeståndsansvaret för upphandlingar som gjorts för hela kommunens räkning vilar på den gemensamma förvaltningen. Dokumentation Alla upphandlingar och förnyad konkurrensutsättningar skall dokumenteras och diarieföras så att skälen för beslut är tydliga och enkla att återredovisa. Revidering Denna policy för inköp och upphandling ska utvärderas och revideras vid behov. Kommunstyrelsen ansvarar för att denna utvärdering sker och föreläggs kommunfullmäktige. Sida 3 av 3 138 139 sida 1 2014-12-02 140 Dnr: KS 2013-425 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Trygg Natt/Webbaserad nattillsyn Sammanfattning Trygg Natt eHälsa ska göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, brukare, anhörig eller medarbetare. Tillgängligheten till socialtjänsten kommer att förbättras och antalet e-tjänster ökar då detta är ett prioriterat område för kommunerna. Under hösten 2013 togs ett beslut om att testa webbaserad nattillsyn i projektform i Munkedals kommun, inom ramen för e-Hälsa, vilket således har genomförts under 2014. Syftet med projektet har varit att testa tillsyn via webbkamera för att se om denna lösning skulle kunna vara ett alternativ för Munkedals kommun. Utifrån analyser kring brukarnytta, medarbetarupplevelser samt ekonomiska och tekniska förutsättningar har ett förslag till beslut tagits fram. Analyserna som genomförts visar att de brukare och anhöriga som blivit intervjuade på det stora hela är positiva till insatsen och tycker att det är en bra lösning. Underlaget i Munkedal är allt för litet för att kunna dra några konkreta slutsatser men de svar som framkommit stämmer bra överens med resultat från tidigare studier i andra kommuner. Även personalen anser att kamerorna är ett bra verktyg så länge de fungerar som de ska, då de får mer tid till larmen som kommer in nattetid. Det har under projektets gång uppstått en del tekniska problem av varierande karaktär, där det största är att det inte fungerat att göra tillsyn via surfplattor ute i fält som tanken var från början. Verksamheten behöver tillsammans med IT se på en stationär lösning för att säkra uppkopplingen för att göra tillsyn. Verksamheten behöver även se över organiseringen kring vem som ska göra tillsynerna. Det har under projektet blivit tydligt att Munkedal är en liten kommun och att våra förutsättningar skiljer sig från andra kommuner som projektledaren samverkat med i detta projekt. Kommunen kommer ha ett mindre antal aspiranter på kameror än de större kommunerna och med den typen av avtal som funnits med leverantören blir det väldigt dyrt. Vårt avtal har inneburit att kommunen behövt hyra minst fem kameror under hela projektperioden som kostar 1950 kr/månad oavsett om de varit monterade eller inte. I och med att den gruppen som tjänsten riktar sig till snabbt kan få ändrade förutsättningar kan man aldrig vara säker på alla kameror kommer kunna användas hela tiden, vilket skapar en onödig kostnad för verksamheten. Av denna anledning bör man se på alternativa driftsformer för att hitta en som passar kommunens förutsättningar bättre. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna för webbaserad nattillsyn beror till stor del på vilken driftsform man har för tjänsten. När man jämför webbaserad nattillsyn med traditionell tillsyn ser man dock att det finns ekonomiska fördelar med att använda sig av kamerorna, såtillvida att det inte uppstår kostnader för oanvända kameror 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 141 vilket det gjort med avtalet som tecknats för projektet. Kostnaderna för insatsen ska täckas inom budgetramen för nattillsyn. 2. Miljö Ett ökat användande av kameror för tillsyn nattetid kan minska antalet mil som körs i onödan, där personalen åker ut för att titta på individer som sover gott i sina sängar. Kamerorna bidrar således till mindre utsläpp från våra kommunfordon, vilket ligger i linje med kommunens fastställda miljömål, även om kamerorna i sig belastar miljön genom att tillverkas. 3. Folkhälsa I och med att man i både vårt och tidigare projekt sett att många som får en kamera installerad hos sig i regel sover bättre om nätterna kan man se det som en insats som stärker folkhälsan. Man kan också se folkhälsovinster i att personalen upplever att de får mer tid över till att besvara larm och komma på plats snabbare, då detta borde ha en positiv inverkan på personalens hälsa och välmående vad gäller deras arbetssituation. Att inte behöva köra bil i onödan minskar dessutom risken för att råka ut för något i trafiken, särskilt som personalen kör bil när det är mörkt ute. 4. Facklig samverkan enligt FAS Sker i Vård och omsorgs gemensamma samverkansgrupp. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att införa webbaserad nattillsyn som ett komplement till traditionell nattillsyn i Munkedals kommun Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda drift och förvaltningsform för webbaserad nattillsyn Malin Strömberg e-Hälsosamordnare Vård och omsorg Margot Stelling Enhetschef Vård och omsorg Beslutet expedieras till: Sektorchef Vård och Omsorg Maria Ottoson – Lundström Enhetschef Margot Stelling Enhetschef Lise-Lotte Nicander e-Hälsosamordnare Malin Strömberg 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 142 Dnr KS 2013-425 Trygg Natt – Webbaserad nattillsyn Beslutsunderlag Malin Strömberg 2014-12-04 Sida 2 av 21 2014-12-04 Innehåll Trygg natt - beskrivning 3 1. Utvärdering 3 1.1 Syfte 3 1.2 Undersökningarna 3 2.1 Sårbarhetsanalys 5 2.2 Processanalys 6 2.3 Ekonomisk analys 7 2.4 Brukarnytta 9 2.5 Användarvänlighet 11 2.6 Teknisk analys 13 2. Resultat 3. Sammanfattning 14 Bilagor Bilaga 1, frågeformulär brukare 16 Bilaga 2, frågeformulär anhörig 18 Bilaga 3, frågeformulär medarbetare 20 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 143 Sida 3 av 21 Utvärdering av Trygg Natt Under hösten 2013 togs ett beslut om att testa webbaserad nattillsyn i projektform i Munkedals kommun, inom ramen för e-Hälsa, vilket således har genomförts under 2014. Syftet med projektet har varit att testa tillsyn via webbkamera för att se om denna lösning skulle kunna vara ett alternativ för Munkedals kommun. Utifrån analyser kring brukarnytta, medarbetarupplevelser samt ekonomiska och tekniska förutsättningar har ett förslag till beslut tagits fram. 1. Utvärdering Utvärderingen är uppdelad i sex olika analyser, sårbarhetsanalys, processanalys, ekonomisk analys, brukarnytta, användarvänlighet samt teknisk analys. Analyserna har genomförts löpande under projektet, merparten dock från september till december. 1.1 Syfte Syftet med utvärderingen är att fungera som ett beslutsunderlag för ett eventuellt permanent införande av webbaserad nattillsyn. 1.2 Undersökningarna Analyserna presenteras till större delen i kvalitativ data, utifrån intervjuer, samtal och observationer. Den ekonomiska analysen visas dock i siffror och presenteras i tabeller som förklaras. Risk och sårbarhetsanalysen presenteras i en bild. 1.2.1 Sårbarhetsanalys I början av projektet togs en risk och sårbarhetsanalys fram för att identifiera de möjligheter och hot man kunde se i de förutsättningar som fanns. Detta gav en tydlig bild över hur nuläget såg ut och vad som eventuellt kunde bli problematiskt såväl som vad som skulle kunna underlätta för projektet. Analysen har upplevts som rättvisande under projektet. 1.2.2 Processanalys Processanalysen beskriver de observationer som projektledaren gjort kring den planerade process som funnits för projektet samt hur denna har fallit ut. 1.2.3 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen avser att visa på kostnadsskillnaden mellan traditionell och webbaserad nattillsyn genom att jämföra dess månadskostnader. Siffrorna är delvis hämtade ur verksamhetssystemet men även grundade på erfarenhet och frågor ställda till personal, så som hur lång tid ett tillsynsbesök tar. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 144 Sida 4 av 21 1.2.4 Brukarnytta För att utreda brukarnyttan har intervjuer med enkätformulär genomförts. Frågorna har använts tidigare i ett större projekt kring webbaserad nattillsyn och används således för att kunna relatera Munkedals resultat till större studiers. Även Trollhättan och Partille använder samma frågor. Intervjuerna har genomförts i projektdeltagarnas hem och ställts till både brukare och anhöriga förutom vid ett tillfälle då en anhörig kom till projektledarens kontor istället. Frågorna som ställts bifogas som bilagor. Sammanlagt är det två brukare samt två anhöriga som blivit intervjuade i Munkedal. Personerna som testat insatsen omnämns som individen, brukaren eller den närstående. Beskrivningarna har stärkts med citat där det ansetts lämpligt. 1.2.5 Användarvänlighet En gruppintervju har genomförts med fyra medarbetare i nattpatrullen i samband med en APT, två undersköterskor och två sjuksköterskor. Man har använt sig av samma typ av frågeformulär som vid bukarnyttan, men anpassat till medarbetarna i nattpatrullen. Även här kommer det finnas citat som stärker beskrivningen av intervjusvaren. 1.2.6 Teknisk analys Den tekniska analysen baseras på observationer gjorda av projektledaren såväl som samtal och mailkonversation med It-tekniker i kommunen samt support hos leverantören. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 145 Sida 5 av 21 2. Resultat 2.1 Sårbarhetsanalys Interna faktorer Positiva faktorer Negativa faktorer Styrkor Svagheter Styrkor Liten organisation Liten organisation Korta beslutsvägar Sårbarhet i personalstyrka Förändringsvilja Flexibilitet Liten personalgrupp att implementera i Externa faktorer Dålig ekonomi Slimmad organisation Möjligheter Hot Projektpengar Negativ publicitet Draghjälp av större kommun För få intressenter Infrastruktur, ADSL i hela kommunen och utbyggd fiber på landsbyggd Infrastruktur, få i målgruppen har installerat fiber Bristande teknik Risk för beroende av nyckelpersoner I början av projektet genomfördes en risk- och sårbarhetsanalys där både styrkor och möjligheter såväl som svagheter och hot listades. Det har underlättat mycket under projektet att kommunen är liten och beslutsvägarna korta, samt att det varit en väldigt hanterbar personalgrupp att implementera i. Ju färre personer som är inblandade desto större chans är det att samtliga är införstådda med insatsen vilket i sin tur inneburit att man kunnat samarbeta på ett effektivt sätt. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 146 Sida 6 av 21 Det största hindret för projektet har egentligen varit för få intressenter, det har varit svårt att nå målgruppen och många av de som blivit tillfrågade har tackat nej. Detta har inneburit vissa svårigheter när det kommer till att utvärdera nyttan med insatsen då det inte finns något större underlag att dra slutsatser efter i just vår kommun. Ett annat problem under projektet har varit den bristande tekniken, framförallt vad gäller nattpersonalens tillsyner via iPad som inte fungerat helt optimalt. Ett hot som dock inte realiserats är det som gäller negativ publicitet, någon sådan har inte alls uppkommit under projektets gång. Det finn däremot anledning att tro att sådan kan uppkomma om man väljer att permanent införa tjänsten och att man då kommer behöva bemöta den kritiken. Sårbarhetsanalysen kan därmed ses som rättvisande för projektet då den identifierade både möjligheter och de hinder som uppstått under projektets gång. 2.2 Processanalys Det man kan se nu när projektet nått sin slutfas är att det fanns en tydlig idé över hur man skulle gå tillväga med projektet under 2014, men att denna har fått justeras något under projektets gång. Man hade i projektplanen avsatt 6 månader till aktivt testande och tänkt att man därefter skulle påbörja analysarbetet. Planen har dock förändrats under processens gång då den aktiva projektfasen förlängts vid två tillfällen och därför även pågick under analysarbetet. Anledningen till detta är att den första kameran inte kom upp förrän i mars och att man därefter upplevt att man behövt längre tid på sig för att testa kamerorna. Det har upplevts som otroligt viktigt att anpassa projektplanen efter de förutsättningar som uppstått under projekttiden, och det har gett mycket goda effekter att låta kamerorna sitta uppe längre än vad som var tänkt från början. Ju längre man haft dem uppe desto fler problem har man hunnit stöta på, vilket har varit nyttigt erfarenhetsmässigt. Det har även gett bättre underlag för brukarnyttan då vi har kunnat prata med sammanlagt fyra brukare och anhöriga och dra slutsatser från deras upplevelser av kameratillsyn istället för två. Nedan följer en kort sammanfattning av hur projektet sett ut under året. I projektets inledningsfas drabbades organisationen av ett bortfall av nyckelpersoner, någonting som ledde till att anställningen av eHälsosamordnaren fördröjdes och projektet kunde därmed inte drivas så målinriktat som det var tänkt från början. Under projektets tre första månader gjordes dock en hel del viktigt grundarbete, trots brist på projektledare, så som att informera alla berörda parter om projektet och dess syfte. Detta var någonting som förenklade arbetet när eHälsosamordnaren tog över projektet då alla parter redan var väl införstådda med vad det var som gällde, både chefer och personal. Upplevelsen under projektet har hela tiden varit att Trygg Natt varit väl förankrat i organisationen och inget uttalat motstånd har stötts på. Från mars månad räknades projektet som aktivt, då de två första kamerorna monterades i en brukares hem och började användas. I slutet av april tillsattes en eHälsosamordnare som blev projektledare och under maj och juni fokuserades mycket tid på att hitta fler projektdeltagare och det gjordes ett informationsutskick till personer som hade ett beslut om nattillsyn. Detta följdes upp med hjälp av personal i hemtjänsten som tog kontakt med de äldre som hade fått informationsutskick. I slutändan genererade detta utskick en projektdeltagare som fick sin kamera monterad i juni. Med hjälp av biståndshandläggare 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 147 Sida 7 av 21 identifierades ytterligare två kandidater, den ena fick sin kamera monterad i juli och den andra i början av augusti. I augusti fanns då alla kameror som ingick i projektet monterade, varav fyra användes då en vårdtagare var inlagd på sjukhus. Slutligen fick en kamera plockas ner då brukaren som legat på sjukhus inte kom hem igen och som mest användes fyra kameror under projekttiden. I projektets sista månader fick en brukare som haft två kameror uppe plats på ett särskilt boende och då plockades båda kamerorna ner. Det beslutades att ytterligare en kamera skulle plockas ner hos en brukare, då man inte såg någon faktiskt nytta med den. Därmed fanns endast en kamera uppsatt när projektet avslutades. Detta är något som visar på att den gruppen man i detta pilotprojekt vänt sig till är en föränderlig grupp där förutsättningarna snabbt kan ändras. Således är det även något som kan bli väldigt sårbart för organisationen med liknande avtal som funnits med leverantören ifråga, att man förbinder sig till att hyra fem kameror, när det är väldigt osäkert om samtliga av dessa kommer kunna användas. Analysfasen påbörjade i slutet av september och därefter genomfördes intervjuer med personal, vårdtagare och anhöriga. Syftet med intervjuerna var att mäta brukarnytta och användarvänlighet. Under projektet har regelbunden samverkan skett med Trollhättan och även Partille, där erfarenheter kring tillsynen utbytts. Man har även samverkat en del kring informationen som delas ut angående kameran och fört diskussioner kring hur brukarnytta och användarvänlighet skulle mätas. 2.3 Ekonomisk analys När det kommer till de ekonomiska förutsättningarna för kameratillsyn kan man tänka på lite olika sätt. Nedan följer ett räkneexempel som ställer kameratillsynen mot traditionell tillsyn för att se hur det i bästa fall kan se ut rent kostnadsmässigt. I vårt exempel har vi en brukare som bor i Dingle och brukaren har två tillsynstillfällen varje natt. Kostnaden för en hemtjänsttimme beräknar vi till 500 kr, men detta är en siffra som sannolikt kommer höjas i och med att det är tänkt att det uteslutande ska vara sjuksköterskor som jobbar i nattpatrullen. Vi beräknar att ett traditionellt besök tar 10 minuter medan kameratillsyn beräknas till fem minuter. För att göra de båda tillsynvarianterna så jämförbara som möjligt har vi valt att räkna på den totala kostnaden för tillsyn under en månad. Traditionell tillsyn • • Tid för besök (1 person) Restid i bil (två personer) Personalkostnad 5000 kr Restid i bil + drivmedel 2 700 kr Totalt 7 800 kr/mån Alt. 10 000 kr Alt. 12 700 kr/mån 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 148 Sida 8 av 21 Personalkostnad för tillsyn: 20 min/natt x 31 nätter = ca 10 timmar/månad 10 timmar x 500 kr/timme = 5 000 kr Kostnaden för att en medarbetare i nattpatrullen gör tillsyn blir således 5 000 kr i månaden. Det händer dock att man är två personal som gör tillsyn och i dessa fall innebär det att kostnaden dubblas till 10 000 kr. Personalkostnad för restid: 2 personal x 5 min/natt = 10 min/natt 10 min/natt x 31 dagar = ca 5 timmar 5 timmar x 500 kr = 2 500 kr Uppskattad kostnad för drivmedel: 200 kr I och med att det ofta bor flera i samma område när det ska göras tillsyn är det svårt att räkna på exakt hur mycket restid som kan härledas till en enskild brukare. Vi räknar därför ganska lågt med 5 min/natt. Anledningen till att man däremot räknar med två personal i restid är att man oftast åker ihop. Vad gäller kostnad för drivmedel är även det svårt att räkna på, men det lär rimligtvis handla om ett par hundra kronor i månaden. Totalt: 7 700 kr – 12 700 kr /månad Kameratillsyn • • Tid för besök (1 person) Månadshyra kamera + modem Hyra kamera 1 950 kr Hyra modem 230 kr Personalkostnad 2 500 kr Totalt 4 680 kr/mån Fasta kostnader: Kamerahyra + hyra av modem ca 2 230 kr/mån Personalkostnad för tillsyn: 10 min/natt x 31 nätter = ca 5 timmar/mån 5 timmar X 500 kr/timme =2 500 kr Kostnaden för tillsyn beräknas på en personal då det inte verkar rimligt att man skulle vara fler än en som gör tillsynen. Man bör också ha i åtanke att det kan gå åt arbetstid till att felrapportera när kamerorna inte fungerar, samt att man då dessutom behöver göra ett fysiskt tillsynsbesök istället. Totalsumman är därför bara rättvisande om kamerorna fungerar hela tiden. Totalt: 4 680 kr/månad 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 149 Sida 9 av 21 Såhär skulle man kunna sammanfatta den ekonomiska biten när det kommer att jämföra kameratillsyn med traditionell tillsyn. Dock behöver man även räkna med de villkoren som leverantören ställer, som i vårt fall inneburit att vi behövt hyra minst fem kameror. Det innebär att oavsett hur många kameror man använder så kostar samtliga kameror nästan 10 000 kr i månaden. Skulle en kamera bli liggande under ett helt år skulle den ensam kosta ca 24 000 kr. I och med att den gruppen vi haft kameror hos är en ständigt föränderlig grupp där man av olika anledningar kan behöva plocka ner kameran är det ständigt en risk att kamerorna blir liggande. Av den anledningen behöver man se på andra lösningar än den vi har idag för att minska risken för onödiga kostnader, så som att göra oss mindre sårbara genom att samarbeta med fler kommuner, hitta en leverantör med bättre avtal eller se på möjligheten för kommunen att driva kameratillsyn i egen regi. 2.4 Brukarnytta Två brukare av de tre som har testat insatsen kameratillsyn under projekttiden har intervjuats. Anledningen till att den tredje inte har intervjuats är att individen legat på sjukhus och därefter fått plats på särskilt boende på grund av problem med kognitiv svikt, och av bedömdes av anhörig inte vara kapabel till att svara på frågor om hur det har upplevts med kameratillsyn. De två brukarna har blivit intervjuade vid separata tillfällen i deras egna hem och det är projektledaren som genomfört båda intervjuerna. Vid en intervju närvarande även en anhörig för att stötta upp med svaren på frågorna. Den brukare som intervjuades ensam fick sin kamera monterad i juni och den plockades ner i slutet av november. Under perioden har individen haft två fysiska tillsynsbesök samt två kameratillsyner varje natt, totalt fyra tillsyner per natt. Anledningen till att man hade velat testa kameran var mest nyfikenhet, men det fanns även en förhoppning om att det skulle skapa en lugnare tillvaro. Vid intervjun med brukaren såväl som med nattpatrullen framkom det att den här placeringen av kamera inte hade varit helt lyckad, då den inte ansågs tillföra något till den berördas livssituation. Tanken hade varit att personalen skulle kunna se på kameran om individen behövde hjälp att vända sig, vilket inte hade fungerat. Brukaren i sin tur upplevde att det hade tagit länge tid för personalen att komma på plats vid larm efter kameran monterades, och kopplade därmed samman dessa två händelser. Detta var en mycket olycklig händelse och kameran verkade därmed skapa mer frustation än vad den underlättade. ”Det är skitsamma med den där kameran, man kan lika gärna plocka ner den” Trots att denna intervju är hälften av vårt underlag för brukarupplevelsen anses den inte representativ då det är många omständigheter som spelat in för att den här brukaren inte kan känna sig nöjd med tjänsten, framförallt att placeringen inte var helt lyckad från första början. Den andra brukaren intervjuades tillsammans med en anhörig då det ansågs lämpligt, i och med att personen hade vissa kognitiva besvär och kunde behöva hjälp och stöttning i 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 150 Sida 10 av 21 frågorna. Individen berättar att det varit jobbigt med de fysiska tillsynsbesöken och anhörig beskriver att man upplevt stor irritation hos sin närstående kring dessa, då individen ifråga oftast sover gott på nätterna och därför vaknade varje gång personalen kom. ”Vi såg ju att det fanns ett problem, och att detta med kameran kanske kunde vara en lösning på det”. Det blev tydligt redan tidigt i intervjun att just den här kameraplaceringen varit väldigt lyckad, då brukaren svarade på frågan om man hade tyckt att det fanns några negativa aspekter med kameran. ”Nä, jag har inte tänkt på den så mycket”. Detta tyder på att kameran i sig inte inneburit något störningsmoment och därmed fungerat precis som det varit avsett. Ingen av de intervjuade brukarna ansåg att kameran hade haft någon inverkan på deras känsla av trygghet, det kändes lika tryggt med kameratillsyn som med traditionell tillsyn. Det skiljde sig däremot om man varit nöjd med kameran eller ej, där den ena brukaren varit mycket nöjd och den andra inte alls. Vid frågan om framtiden så menade den ena brukaren att det inte fanns något intresse av att fortsätta ha kameratillsyn, åtminstone inte så som den var utformad i dagsläget. Individen i fråga hade sett en större nytta med kameran om det hade gått att kommunicera med personalen via den på något vis, antingen genom att skriva meddelanden eller att kunna tala och få respons. Den andra brukaren var nöjd med kameran i dess befintliga form och skulle önska att tillsynen kunde fortsätta göras via denna. De anhöriga som intervjuats har båda varit nöjda med insatsen webbaserad nattillsyn och båda menar att den haft en positiv inverkan för deras närstående då de inte blivit störda nattetid. En av de anhöriga berättar att det varit av största vikt att dennes närstående inte blir väckt på natten då det finns en risk för att vända på dygnet och att individen går upp och grejar mitt i natten. De har känt sig trygga med tjänsten, men känt sig lika trygga med den traditionella tillsynen så där har det inte varit någon skillnad. En av de anhörige hade önskat mer information om kameran och hur själva tillsynerna gick till, och menade att det fanns en osäkerhet i att inte veta vem det var som gjorde tillsynerna eller om detta kunde missbrukas. Dock landade man snart i att det ju alltid finns människor som väljer att utnyttja situationer och förutsättningar på ett sätt som de inte är menade och detta således inte skulle vara någonting unikt för kameratillsynen. Den andre anhörige menade att man hade fått tillräckligt med information, även om det inte hade varit mycket så ansåg man att det räckte. Annan kritik som framfördes under en av intervjuerna rörde internetuppkopplingen som krävdes för att kunna göra nattillsyn. I ett av ärendena var det dålig kommunikation mellan biståndsenheten och projektledaren vilket resulterade i att biståndshandläggaren 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 151 Sida 11 av 21 uppmanade brukare och anhöriga att själva ordna med internetuppkoppling till kameran, och menade att detta var en fast tjänst som kommunen erbjöd. Projektledaren fick kontaktat anhörig och förklarat läget och se till att den internetlösning man hade införskaffat sades upp, då det var tre månaders uppsägningstid. Detta resulterade i att anhöriga ordnade med en uppkoppling som inte hade kapacitet att driva kameran, vilket förstås var ett problem. Istället monterade leverantören ett modem som kommunen sedan stod för, vilket var sagt att man skulle göra under projekttiden. Det den anhörige ville mena på var att kommunen måste vara tydlig med vilken typ av internetuppkoppling som krävs om det är den enskilde själv som ska stå för det. Slutsats brukarnytta Vi har pratat med två brukare där man gjort en bra respektive mindre bra placering av kamera för nattillsyn. En brukare och två anhöriga har varit nöjda och en brukare har varit missnöjd. Det man ändå kan ta med sig av detta är att när man har en individ som är aspirant på kameratillsyn bör man verkligen fundera på om det är en rimlig placering man tänker göra eller inte. Detta skulle kunna säkerställas genom att formulera vilket syfte kameran ska ha, men ändå vara ödmjuk inför det faktum att det kan bli fel och att man då får ta ner kameran igen. Det bör dessutom ligga som ett eget biståndsbeslut, och inte som under projekttiden då man sett det som en tjänst som kan erbjudas de personer som redan haft ett beslut om nattillsyn. 2.5 Användarvänlighet För att utreda användarvänligheten har man genomfört en gruppintervju med fyra medarbetare i nattpatrullen. Den stora fördelen med gruppintervju är att det oftast är mer genomförbart rent organisatoriskt samt att man ger möjlighet till diskussion i gruppen. Det är däremot svårare att uppfatta enskilda attityder då det finns en risk att någon i gruppen styr. Intervjuaren upplevde dock att samtliga fick komma till tals och att det var en bra dynamik i gruppen, det fanns utrymme för olika åsikter men i många frågor var man överens. Jämförelse De fyra första frågorna berörde fördelar och nackdelar med både traditionell och webbaserad tillsyn. Det man anser vara bra med de fysiska tillsynsbesöken är att man lättare kan se hur individen mår, om hen är blek eller svettig till exempel. Det uppkom även en diskussion kring att man kan se om personen är vid liv. ”Fast det är ju egentligen inte det som är vår uppgift, att se om personen lever. Det är inte alltid vi kan det när vi är där heller”. Man menade även att de fysiska tillsynsbesöken gav en bättre bild kring individens hela situation, man kunde till exempel känna om det luktade bränt eller se om det fanns vatten på golvet. Det man såg som mindre bra vid de traditionella tillsynsbesöken var det faktum att man som personal ibland väckte individen som låg och sov och skrämde eller oroade denne. Oro var enligt personalen särskilt vanligt hos personer som drabbats av kognitiv svikt av olika slag, som kunde ha svårt att förstå varför personalen var där mitt i natten. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 152 Sida 12 av 21 Den största fördelen man därmed sett med kameratillsynen är att man inte stör nattsömnen för den individen man ska titta till och som därmed slipper bli orolig. Andra positiva konsekvenser man ser med kameran är att den sparar personalen lite tid så att de får mer utrymme för larm som inkommer nattetid samt att man slipper utsätta sig för onödiga trafikfaror. Trygghet När det kommer till trygghetsaspekten så har man bett personalen skatta tryggheten i att göra traditionella såväl som webbaserade tillsynsbesök på en tregradig skala, inte trygg, ganska trygg samt mycket trygg. Personalen menar att man är mycket trygg med att göra traditionella tillsynsbesök. Det förekommer endast fåtal tillfällen då man inte känt sig trygg, och då har det handlat om väldigt särskilda omständigheter. Man känner sig däremot inte lika trygg med att göra tillsyn via webkamera utan identifierar sig mest med alternativet ganska trygg. Mycket av detta bottnar i det faktum att personalen ser det som hämmande att inte kunna se individens hela situation som beskrivits tidigare, utan endast se om personen ligger i sängen eller inte. Teknik och information För att få reda på hur personalen tycker att det fungerar att hantera tekniken kring kameratillsyn ber man dem skatta detta på en tregradig skala från krångligt, hanterbart, till lätt. På denna fråga får vi två svar, att det är både krångligt och lätt. ”Det är lätt när det fungerar, då är det inga problem”. Problemen uppstår först när tekniken inte fungerar som den ska, så som att det är problem med att logga in i programmet via surfplattorna eller att bara den ena som jobbar kan logga in och göra tillsynen. Vissa delar av problemen kan härledas till problem med själva uppkopplingen, som beskrivs vidare i den tekniska analysen, men även till viss del varierande teknisk kompetens i arbetsgruppen. Personalen själva menar att man inte alls fått tillräckligt med information om fjärrtillsynen, åtminstone inte vad gäller den praktiska användningen av verktyget. Man hade till exempel velat ha en bättre genomgång av hur man använder surfplattan för det hade man inte fått. Dessutom hade det gått en tid mellan det tillfället man fick information från leverantören och det datum man började använda kamerorna så en hel del hade hunnit glömmas bort. Personalen anser sig vara delvis självlärda då de har fått testa sig fram många gånger, och det framkommer även att det finns personer i arbetsgruppen som inte genomför kameratillsynen, det är dock oklart varför. Förväntningar och framtid Personalen berättar att man inledningsvis varit väldigt negativ till att använda kamerorna, man tänkte att det skulle kännas jobbigt och att man gjorde något som var integritetskränkande. Till personalens egen förvåning upplevde man det inte alls så som man hade trott, någon menade till och med att kameratillsynen nästan kändes mindre integritetskränkande än vad traditionell tillsyn gjorde i och med att man bara behövde titta en väldigt kort stund och sedan kunde stänga av. Skulle man se att det inte var lägligt att titta just då så skulle man lätt kunna stänga ner och titta vid ett senare tillfälle. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 153 Sida 13 av 21 ”Hade jag behövt nattillsyn, och jag fick välja på vanlig och med kamera, hade jag valt kameran!” De förväntningar man hade haft i personalgruppen infriades därmed inte alls, utan man fick en positiv inställning till kameran och såg det verkligen som ett problem de tillfällen den inte fungerade. Personalen menar att kamerorna sparar tid för dem, att de får mer tid över till att åka på larm och därmed vara på plats lite snabbare. Men de kan även skapa en hel del frustration när de inte fungerar och man behöver åka hem till en brukare som man egentligen inte hade planerat in, då tar kamerorna istället tid. Vad gäller kameraanvändningen i framtiden, hur personalen önskar att den skulle se ut, finns det tankar om att vilja ha någon typ av tvåvägskommunikation för att kunna kommunicera med brukaren vid behov. Man skulle även önska färgbild för att se mer detaljer som möjligheten att höra ljud. Färgbild kan vara svårt att få till då det är mörkerkameror, men kanske skulle det räcka att kunna ändra lite i kontrasterna för att kunna se mer detaljer. Vad gäller önskan om att höra ljud är det i dagsläget redan möjligt med leverantörens kameror, men är troligtvis en funktion som man inte känner till. Slutsats användarvänlighet Personalen är positiv till att använda kameror för nattillsyn i sitt arbete och man ser det som ett bra verktyg, dels för brukarna men även för deras egen del. Detta gäller förstås förutsatt att det fungerar att göra tillsynen och för att säkerställa detta behöver man se över organiseringen för vem som ska titta. Man ser en framtid där kameratillsyn är ett alternativ och man har även önskemål om vilka funktioner man skulle vilja se i framtiden. Att personalen är positiv är en viktig förutsättning för att en sådan här tjänst ska fungera, då det är de som i slutändan kommer att använda sig av den. 2.6 Teknisk analys När det kommer till den löpande driften av kamerorna har funktionen varierat stort under projekttiden. De problem som uppstått har haft olika karaktär, allt från fysiska omständigheter till problem med surfplattor som inte får kontakt med 3G nätet. Ett exempel på detta var en kamera som sporadiskt gick offline, där problemet låg i att uttaget som kameran fick ström från inte fungerade som det skulle. Problemet kunde således lösas genom att byta uttag. Ett problem som stöttes på vid en annan kamerainstallation var att anhöriga till den vårdtagare som skulle ha kameratillsyn själva hade ordnat med en internetuppkoppling. Denna visade sig dock vara bristfällig då den inte mötte de krav som finns för att kameran ska fungera och detta resulterade i att kameran inte kunde användas till en början. Det som troligtvis har orsakat mest problem när det kommer till att göra tillsyn via kameran är att nattpersonalen inte kunnat komma in i programmet via iPaden. Detta har lett till att personalen har gjort kameratillsyn då de kommit tillbaka till kontoret, vilket inte var tanken med projektet då en av de viktigaste funktionerna var att tillsynen skulle kunna göras medan personalen var ute och åkte. Det visade sig dock snart att det var stora problem att göra tillsyn via iPaden även från kontoret och man vände sig till kommunens IT-enhet. Efter samtal med en IT-tekniker samt en E-hälsotekniker verkade 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 154 Sida 14 av 21 det inte handla om att det var fel på leverantörens system, utan att det var surfplattorna kombinerat med dålig mobiltäckning som skapade problem. Man konstaterade dessutom att det var ganska krångliga lösenord för att komma in i själva programmet för att göra tillsynen och att det ensamt kunde skapa för att man inte fick till alla tecken som ingick i lösenorder. Teknikerna menade att det bästa skulle vara om tillsynen genomfördes från en fast dator med internetanslutning, då det skapar de stabilaste förutsättningarna för att kunna göra tillsynen. Det konstaterades tidigt i projektet att sättet som leverantören rapporterade att det hade förekommit driftstopp inte var helt säkert. Vid ett tillfälle dröjde det en hel månad innan projektledaren fått reda på att en kamera inte fungerat och då beslutade man att göra en intern och extern utredning kring just hanteringen av driftstopp. I och med att det var ett system som automatiskt skickade ut felmeddelanden om en kamera inte fungerat beslutade man att låta projektledarens mailadress finnas med på den listan som systemet skickade felmeddelanden till. Det visade sig dock att detta system var väldigt känsligt och ibland skickade meddelanden om att kamerorna inte fungerade, när det i själva verket inte hade varit något fel på kamerorna. Detta har ibland varit förvirrande då projektledaren trott att kamerorna inte fungerat, men att det inte inkommit någon rapport från personalen Vid permanent införande är det viktigt att det finns tydliga riktlinjer för hur man agerar när en kamera inte fungerar, vem som har ansvar för att kontakta support samt åtgärda problem eller felsöka i brukarens hem på dagtid. Det man såg i den interna utredning var att den rutin som upprättats inte alltid följdes vilket även det kunde innebära att kamerorna inte gick att använda en längre period utan att projektledare eller support hos leverantören kände till detta. 3. Sammanfattning I projektet Trygg Natt har man under 2014 testat att använda sig av tjänsten webbaserad nattillsyn för personer med beslut om nattillsyn som bor i ordinärt boende i Munkedals kommun. Den personalgrupp som haft tjänsten implementerad hos sig är hemvårdens nattpersonal. Förhoppningen var att man med hjälp av surfplattor skulle kunna göra tillsyner via webbkameror i brukarnas hem under tiden som man var ute i fält. Tanken var att detta skulle vara ett bra alternativ för de personer som blev störda när nattpersonalen kom in i deras bostad nattetid men även ett bra arbetsverktyg för personalen som i sin tur skulle slippa en del onödig bilkörning och istället lägga sin tid där den verkligen behövdes. Ett hot som identifierades innan projektstart var svårigheten att hitta projektdeltagare, vilket också realiserades. Två kameror monterades därför hos en och samma brukare och därefter har ytterligare två kameror monterats och använts. Det är svårt att avgöra exakt vad svårigheten att hitta projektdeltagare beror på och förmodligen är det en kombination av flera faktorer. Det kan till exempel handla om en teknisk okunskap från vårdtagarnas sida som gör att de har svårt att avgöra om kameratillsyn är någonting de skulle vilja testa, eller att de personer som idag har traditionell nattillsyn även får insatser utförda under besöken och därmed inte är lämpade för insatsen. Enligt förändringsteorierna uppstår det i regel ett initialt motstånd mot sådant som är okänt 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 155 Sida 15 av 21 och nytt, och det finns därför all anledning att tro att acceptans för den här typen av lösning kommer komma med tiden när den har normaliserats. Med rätt förutsättningar kan webbaserad tillsyn bli fördelaktigt även ur ekonomisk synpunkt då det per månad kostar mindre att göra kamertillsyn än vad fysiska besök gör, mest för att kameratillsynen inte tar lika lång tid som den traditionella. Detta förutsätter dock att man har ett avtal som inte innebär att man förbinder sig att hyra ett visst antal kameror, som eventuellt inte kommer upp och därmed bara ligger och kostar pengar. På det stora hela är brukare och anhöriga såväl som personalen nöjda med insatsen, men det har även blivit tydligt att den här typen av insats inte fungerar för alla. Av den anledningen bör insatsen webbaserad nattillsyn ligga som ett eget biståndsbeslut och inte vara upp till utföraren att avgöra om en kamera ska monteras eller ej. Vad gäller de tekniska förutsättningarna för webbaserad tillsyn finns det ett flertal faktorer som kan påverka möjligheten att göra tillsyn. Det kan handla om faktorer som finns i den enskildes hem, så som fel på strömuttag, såväl som de problem som uppstått med att göra tillsyn via surfplattor ute i fält vilket inte har fungerat. Man tror dock att detta problem ska gå att lösa genom att ha en stationär dator att göra tillsyn ifrån. Någonting man bör ha i åtanke med en sådan här typ av tjänst är att den går att lösa på flera olika sätt. Antingen kan man leja bort hela kedjan av kameratillsynen, att en leverantör står för tjänsten, montering och support samt att man har en trygghetscentral som gör tillsynsbesöken och därefter ringer upp nattpatrullen om de skulle se att någonting inte stämmer. Ett förslag är att utreda om kameratillsynen kan tänkas ingå i den upphandling av digitala trygghetslarm som just nu planeras, då båda de företagen som kan leverera larmen även har en tjänst för webbaserad nattillsyn. Man skulle även kunna organisera det så att kommunen själv står för tjänsten, man köper in kameror, monterar, supporterar, står med internetanslutning och gör tillsynsbesöken själva. I dagsläget skulle man kunna se att vi testar en kombination av dessa två alternativ då man köper tjänsten men själv tittar, vilket förstås också är ett alternativ. Det finns för- och nackdelar med alla ovan nämnda alternativ, ekonomiska såväl som praktiska. I och med att mycket pekar på att kameratillsynen fyller en funktion, för brukare och anhöriga såväl som personal finns det goda skäl till att göra en större utredning kring tjänsten för att se på vilket sätt den bäst kan drivas. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 156 Sida 16 av 21 Bilaga 1 Intervjuunderlag användare Är du? Är du? Har du hjälp av? Varför har du tillsyn nattetid? Kvinna Ensamstående Anhörig Man Sammanboende Hemtjänst Ja Nej Har du hjälp av anhöriga med tekniska apparater? Trygghet; Hur trygg kände du dig med traditionell tillsyn med personligt besök? Motivera varför? Ja Nej Inte trygg Ganska trygg Mycket trygg Trygghet; Hur trygg kände du dig med tillsyn med fjärrtillsyn? Motivera varför? Inte trygg Ganska trygg Mycket trygg Sömnkvalité, Hur var du sömnkvalité när du hade traditionell tillsyn? Motivera ditt svar. Inte god Ganska god Mycket god Hur länge har du haft tillsyn nattetid? (antal veckor/månader/år) Antal tillsynstillfällen per natt? Har du haft traditionell tillsyn med personligt besök tidigare? Om ja, hur gick det till, beskriv kortfattat? Vad var bra respektive mindre bra med personligt besök? Varför valde du att prova fjärrtillsyn? Vad är bra mindre bra med fjärrtillsynen? Teknikvana, Har du, mobil, dator, internet, Ipad, annat? Hur är din inställning till teknik? 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 157 Sida 17 av 21 Sömnkvalité, Hur var du sömnkvalité när du hade fjärrtillsyn? Motivera ditt svar. Inte god Ganska god Mycket god Nöjdhet: Hur nöjd var du med traditionell nattillsyn med personligt besök? Motivera ditt svar. Inte nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Hur nöjd var du med fjärrtillsyn nattetid? Motivera ditt svar. Inte nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Har dina förväntningar på fjärrtillsynen införlivats? Motivera ditt svar Ja Har du fått tillräcklig information om fjärrtillsynen? Motivera (Vad saknade du?) Inte alls Nej Ganska mycket Helt och hållet Hur upplever du fjärrtillsyn i relation till traditionell tillsyn? Hur skulle du önska att din framtida tillsyn nattetid såg ut? Övriga synpunkter 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 158 Sida 18 av 21 Bilaga 2 Intervjuunderlag anhöriga Är du? Är du sammanboende med användaren? Har din anhörige hjälp av? Varför har din anhörige tillsyn nattetid? Make/maka Ja Dig enbart Dtr/son Annan närstående Nej Hemtjänst Hur länge har han/hon haft tillsyn nattetid? (antal veckor/månader/år) Antal tillsynstillfällen per natt? Har han/hon haft traditionell tillsyn med personligt besök tidigare? Om ja, hur gick det till, beskriv kortfattat? Ja Nej Har din anhörige hjälp av någon anhörig med tekniska apparater? Trygghet; Hur trygg kände du dig med att din anhörige får traditionell tillsyn med personligt besök? Motivera varför? Ja Nej Inte trygg Ganska trygg Mycket trygg Trygghet; Hur trygg kände du dig med att din anhörige får tillsyn med fjärrtillsyn? Motivera varför? Inte trygg Ganska trygg Mycket trygg Sömnkvalité, Hur upplevde du din anhöriges sömnkvalité när han/hon hade traditionell Inte god Ganska god Mycket god Vad var bra respektive mindre bra med personligt besök? Varför valde din anhörige att prova fjärrtillsyn? Vad är bra mindre bra med fjärrtillsynen? Teknikvana, Har din anhörige, mobil, dator, internet, Ipad, annat? Hur är hans/hennes inställning till teknik? 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 159 Sida 19 av 21 tillsyn? Motivera ditt svar. Sömnkvalité, Hur upplevde du din anhöriges sömnkvalité när han/hon hade fjärrtillsyn? Motivera ditt svar. Inte god Ganska god Mycket god Nöjdhet: Hur nöjd var du med att din anhörige fick traditionell nattillsyn med personligt besök? Motivera ditt svar. Inte nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Hur nöjd var du med att din anhörige fick fjärrtillsyn nattetid? Motivera ditt svar. Inte nöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Har dina förväntningar på fjärrtillsynen införlivats? Motivera ditt svar Ja Har du fått tillräcklig information om fjärrtillsynen? Motivera (Vad saknade du?) Inte alls Hur påverkas din nattsömn med att din anhörige har tillsyn nattetid? Nej Ganska mycket Helt och hållet Hur upplever du fjärrtillsyn i relation till traditionell tillsyn? Hur skulle du önska att din anhöriges framtida tillsyn nattetid såg ut? Övriga synpunkter 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 160 Sida 20 av 21 Bilaga 3 Intervju nattpersonal Vad är bra med personligt tillsynsbesök? Vad är mindre bra? Vad är bra med fjärrtillsyn? Vad är mindre bra? Trygghet: Hur trygg är du med att utföra personliga tillsynsbesök? Trygghet: Hur trygg är du med att utföra fjärrtillsyn? Inte trygg Ganska trygg Mycket trygg Inte trygg Ganska trygg Mycket trygg Hur uppfattar du det är att klara tekniken vid fjärrtillsyn? Motivera. Krångligt Hanterbart Lätt Hur uppfattar du kvalitén på fjärrtillsynen (teknik)? Motivera. Dålig Mindre bra Bra Har du fått tillräcklig information om fjärrtillsynen? Motivera (vad saknade du) Inte alls Ganska mycket Helt och hållet 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 161 Sida 21 av 21 Har dina förväntningar på fjärrtillsynen införlivats? Motivera. Inte alls Ganska mycket Helt och hållet Hur upplever du fjärrtillsynen i relation till traditionell tillsyn? Hur påverkar fjärrtillsynen ditt arbete? (tidsvinst, tidsbrist, stress oro, säkerhet osv.) Blir det tid över? Ja Nej Motivera ditt svar? Framtiden, Hur vill du att det skall se ut i framtiden. (förslag på utvecklingsområden, förbättringar osv.) Övriga kommentarer 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 162 163 164 sida 1 2014-12-09 165 KS 2014-470 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om tilläggsanslag inför budgetår 2015 till familjegruppen på grund av volymökning barn och unga Bakgrund/Aktuell situation Familjegruppen inom IFO utreder, handlägger och genomför insatser för barn och unga. Antalet ärenden har de senaste åren ökat stadigt, samtidigt som personalbemanningen inte förändrats i samma omfattning. Förändringar i Socialtjänstlagen och ökade krav på handläggning, insatser och uppföljning i barnärenden har bidragit till att socialsekreterarnas roll i allt högre utsträckning förändrats till ett allt mer administrativt uppdrag, vilket i viss mån står i kontrast med uppdraget att vara i dialog med barn och unga och följa upp effekterna av de insatser vi erbjuder. Antalet ärenden ligger nu på den nivån att vi inte kan garantera rättssäkerheten och kvaliteten i arbetet, vilket leder till att barn och unga får den vård och omsorg som de behöver genom regelbundna uppföljningar. Verksamheten behöver förstärkas med minst tre tjänster, en utredande socialsekreterare och en socialsekreterare som tar emot anmälningar/ansökningar och gör förhandsbedömningar. Myndighetsutövning barn och unga är en tvingande verksamhet för kommunen. Arbetssituationen i familjegruppen där en 1:e socialsekreterare, sex ordinarie socialsekreterare och numera två familjebehandlare arbetar är ohållbar utifrån den hårda arbetsbelastning som föreligger sedan flera år tillbaks. På grund av det stora inflödet av ärende blir även familjebehandlarnas arbete mer komplicerat, då de inte får det stöd och samarbete med socialsekreterarna som är en förutsättning för att ett strukturerat och optimalt behandlingsarbete ska kunna genomföras. Olika åtgärder har gjorts under de senaste åren utifrån de undersökningar och riskbedömningar som är gjorda i oktober 2009 och januari 2011. De resulterade bl.a. i att kommunen under 2009-2010 köpte in konsulttjänster och under 2011 rekryterades ytterligare 1.0 socialsekreterare till familjegruppen genom omfördelning av resurser från dåvarande kuratorsverksamheten Arild till familjegruppen. Även i början av 2013 köptes konsulttjänst avseende att utföra utredningar avseende barn. Läget avseende socialsekreterarnas arbetsbelastning blev akut våren 2013 och kommunchef Lars-Göran Berg beslutade då i samråd med Kommunstyrelsens ordförande Åsa Karlsson att anställa ytterligare en socialsekreterare perioden 130801 t.o.m. 131231. Tjänsten är numera tillsvidare sedan 140101 och finansierades genom minskade utbetalningar av försörjningsstöd. Inför 2014 äskade IFO 1,0 tjänst utifrån ökade lagkrav samt arbetsbelastning, som beviljades från 141001. Ytterligare en tjänst äskades i budgetarbetet inför 2015 men beviljades ej. Därefter har arbetsbelastningen ökat ytterligare som utgör behov av minst ytterligare 2,0 tjänster. Ytterligare en familjebehandlare anställdes 141001 med anledning av att utöka insatserna på hemmaplan. Familjegruppens arbete har omorganiserats under året så att två handläggare numera enbart arbetar med de familjehemsplacerade barnen (c:a 30 st.) och en handläggare arbetar med familjehemmen. Detta är numera ett krav utifrån ny lagstiftning 2013. De övriga tre handläggarna arbetar med utredningar och övriga insatser. Antalet anmälningar avseende oro för barn och unga fortsätter att öka vilket innebär ytterligare ökat tryck arbetsbelastningsmässigt för socialsekreterarna. Utvecklingen är inte unik för Munkedal utan ökningen ser ungefär likadan ut för 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 2 166 riket i övrigt. Antalet placerade barn totalt i Sverige ökade med 3000 barn från år 2012-2013 från 29600 till 32600. Munkedal ligger dock mycket högt i antal orosanmälningar om vi jämför oss med kommunerna i Norra Bohuslän. För att kunna uppfylla socialtjänstlagens krav inom området har vi under året tvingats hyra in en konsult som enbart arbetar med mottagande av orosanmälningar som rör barn och unga. I dagsläget är det svårt att rekrytera tjänstemän till familjegruppen, vilket ser likadant ut i landet i övrigt vilket också uppmärksammats mycket på riksnivå och i media den senaste tiden. Ett riksomfattande arbete pågår där regeringen avsatt särskilt riktade pengar som söks och fördelas via socialstyrelsen för att kommunerna ska kunna genomföra kompetenssatsningar för personalen. Regeringen har nu i höst också tillsatt en samordnare för socialtjänstens arbete kring barn och unga. Personalomsättningen i arbetsgruppen har varit hög på grund av arbetsbelastning och arbetets förutsättningar i övrigt. Antalet orosanmälningar avseende barn och unga i Munkedals Kommun har ökat kraftigt de senaste åren från 71 anmälningar 2008, drygt 100 anmälningar 2009, 185 anmälningar 2010, 144 anmälningar 2011, 163 anmälningar 2012 och 214 anmälningar 2013. Det kan alltså konstateras att det som bedömdes som en tillfällig ökning 2010, inte var tillfällig, utan tyder på en varaktig ökning. Detta är inte unikt för Munkedal utan är ett faktum i så gott som hela riket. Vi ligger dock högt i antal anmälningar om vi jämför oss med kommuner I N:a Bohuslän. Orust Kommun med 15000 invånare hade under perioden140101140831 totalt 138 anmälningar och Tanums Kommun hade 99 anmälningar. Även dessa kommuner har haft en stor ökning under året. Nedan redovisas antal orosanmälningar och ansökningar som kommit till kommunens socialtjänst under 2014 jämfört med 2013 års siffror för samma perioder: År 2013 Anmälningar Period antal barn Öppnade Utr. Antal barn 130101-131111 183 90 60 60 130101-131231 214 102 85 82 Ansökningar Period antal barn 130101-131111 20 20 130101-131231 22 22 År 2014 Anmälningar Period 140101-141111 229 140101-141111 455 80 MUNKEDAL • 102 Ansökningar Period 32 Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • Antal barn Öppnade utr Antal barn 98 89 antal barn 27 • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 3 167 Vi har alltså sedan några år ett allvarligt läge där allt fler barn och unga behöver stöd av socialtjänsten i Munkedal, men vi klarar inte att möta upp dessa behov på grund av för få socialsekreterare. Det är svårt att rekrytera socialsekreterare till denna typ av arbete och enligt socialstyrelsens allmänna råd ska den personal som arbetar med handläggning av ärenden som avser barn och unga ha socionomexamen och minst ett års erfarenhet. I dessa allmänna råd står också att ny personal bör ha minst ett års introduktion med stöd och successivt ta ansvar för ärende. Detta har inte Munkedal kunnat uppfylla, utan samtliga nyanställda de senaste åren har omgående fått handlägga ärenden på grund av för hög arbetsbelastning. I kombination med ständigt ökade krav på kvalité på utredningar enligt BBIC, uppföljningar av insatser, dokumentationskrav, lagändringar (t.ex. kravet på oberoende handläggare för familjehemsplacerade barn 2013-01-01, lag på att öppna utredning i samtliga anmälningar där barn upplevt eller bevittnat våld 2014-10-01) är arbetssituationen för socialsekreterarna fortsatt ohållbar. Riskbedömning Samtliga socialsekreterare och familjebehandlare i gruppen har stressymptom av olika slag. Privatlivet är starkt påverkat vilket är en riskfaktor för ohälsa. Samtliga uppger att de inte kommer att klara arbetsbelastningen någon längre tid ytterligare, utan kommer att se sig om efter annat arbete om ingen förändring sker, då de inte orkar längre och inte vill riskera sin hälsa. Rättsäkerheten har inte kunnat hållas, då det varit mer regel än undantag att utredningarna inte är färdigställda inom fyra månader som lagen kräver. Det samma gäller kommuniceringsregler som kräver att handlingar ska kommuniceras i tid för parter att ha möjlighet att yttra sig över innehållet innan beslut fattas. Att ständigt i det dagliga arbetet möta barn som far illa på olika sätt är mycket psykiskt krävande och det krävs möjlighet till reflektion och inte minst återhämtning för att orka vidare. Det krävs också goda rutiner, utarbetade metoder och tillgänglig arbetsledning för att arbetet ska kunna utföras på ett kvalitetssäkert sätt. Med anledning här av tillsattes en 1:e socialsekreterare som arbetsledare i gruppen 2013-01-01. Tyvärr har hon inte kunnat arbeta fullt ut som arbetsledare eftersom hon själv också måste handlägga ärenden. Missnöjet i arbetsgruppen är stor på grund av detta då tillgång till arbetsledning i svåra ärenden är nödvändigt. Dagens krav på kvalité kräver en viss specialisering för att kunna upprätthålla kompetensen inom de olika områdena. T.ex. är det väldigt olika ”rytm” i olika delar av det sociala arbetet. Vid hanterande av anmälningar och förhandsbedömningar krävs det snabba kvalificerade bedömningar och beslut om att inleda utredning eller ej (enligt socialstyrelsens rekommendationer max två veckor), utredningsförfarandet har sin rytm (max 4 månader) och pågående insatser som t.ex. familjehemsplaceringar, familjebehandlingar, kontaktfamiljer kräver kontinuerliga uppföljningar med olika intervall. I dagsläget får detta ofta prioriteras bort på grund av ärenden av mer akut karaktär vilket leder till att vi inte kan garantera rättsäkerheten för t.ex. placerade barn, vilket naturligtvis inte är acceptabelt i en kommun som strävar efter att ha ett barnperspektiv och god kvalité för kommuninvånarna. Vi klarar oftast heller inte att färdigställa utredningar inom utredningstiden på lagstadgade max. fyra månader. Detta är ett faktum som sliter hårt på socialsekreterarna och riskerar deras hälsa. Tillgängligheten är svår att upprätthålla och vi får återkommande klagomål på att handläggarna inte är tillgängliga varken för brukare eller familjehem och 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 4 168 samarbetspartner, då deras almanackor är helt uppbokade av möten med brukare och samarbetsparter, då de naturligtvis måste ha sina telefoner avstängda. På ett socialkontor krävs det en mycket hög stresstolerans och flexibilitet hos varje personal för att man ska klara denna typ av arbete. Min bedömning är att personalen har de egenskaper som krävs för arbetet, men arbetssituationen är ohållbar på grund av orimlig arbetsbelastning. Rättssäkerheten kan inte garanteras inom flera lagrum vilket beskrivits ovan. Vid en tillsyn skulle kommunen få allvarlig kritik och omgående åläggas att upprätta åtgärdsplan för att åtgärda bristerna. Arbetsmängden i kommunens familjegrupp har ökat kraftigt under lång tid, men det senaste årets ökning är mycket oroande utifrån personalens arbetsbelastning. Ekonomisk konsekvensbeskrivning • Höga kostnader kopplade till långtidssjukskrivna socialsekreterare. Vilket skulle innebära förlorad kompetens och troligen också ytterligare höga kostnader för köpt konsulttjänst via bemanningsföretag, då det är svårt att rekrytera kompetenta vikarier. • Höga kostnader i samband med nyrekrytering. • I samband med för hög arbetsbelastning ökar troligtvis kostnaden för insatser av olika slag, bl.a. löpande insatser som socialsekreterarna inte hinner följa upp, utan kanske måste förlänga rutinmässigt utan att hinna utreda noggrannare om mål och syfte med insatsen är uppnådd. I löpande utredningar kan det också leda till att personalen inte har tid att bedöma och hitta den mest kostnadseffektiva insatsen. Finansiering: Sektorn kan inte finansiera dessa tjänster via omfördelning inom nuvarande budgetram för 2015. Sektorn bedömer dock att en tjänst 1.0 åa kan finansieras via det 13 punkts åtgärdsprogram som Kommunfullmäktige antog 201409-24 med hänvisning till punkt 3. Sektorn har haft konsultkostnader till en kostnad av 1 000 000 kronor under 2014 och för att undvika framtida konsultkostnader inom IFO så bedömer ledningen att nyrekrytering av 2.0 åa är den mest kostnadseffektiva åtgärden på sikt då arbetsbelastning/ärendemängd kommer fortsatt ligga på samma nivå under kommande år. En 1.0 åa konsult kostar idag ungefär som 2.0 åa socialsekreterare på ett år. Handlingsplan Undertecknade bedömer att läget är akut och att IFO inte har några ytterligare personella resurser att sätta in i gruppen. Det går heller inte att fördela arbetet till andra socialsekreterare, då det saknas kompetens/erfarenhet och arbetsbelastningen är hög även på andra tjänster. Det finns heller inte ekonomisk möjlighet att rekrytera ytterligare personal inom befintliga budgetramar. Det är nu viktigt att hitta en långsiktig hållbar lösning för att få en rimlig arbetsbelastning, bra arbetsmiljö och därigenom ge socialsekreterarna i familjegruppen möjlighet att kunna uppfylla de lagkrav som föreligger inom 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 5 169 området. I dagsläget har vi i familjegruppen 6,0 tillsvidareanställda socialsekreterare, två familjebehandlare och 1,0 1:e socialsekreterare. Utöver dessa tjänster bedöms utifrån ovanstående utredning avseende arbetsbelastning och arbetsmiljö att det är nödvändigt att anställa ytterligare 3,0 socialsekreterare, vilket innebär 9,0 socialsekreterartjänster totalt i familjegruppen exklusive arbetsledning. Detta bedöms vara ett minimum för att klara uppdraget utifrån de lagkrav och föreskrifter som kommunen är ålagda att följa inom området. Arbete pågår även med en översyn av möjligheter att utöka insatser för barn och familjer på hemmaplan ytterligare i syfte att minska kostnaderna men förhoppningsvis också kunna öka kvalitén på vissa insatser. Prevents enkät om stressfaktorer har genomförts och är under bearbetning och kommer att följas upp kontinuerligt c:a var tredje månad. Förslag till beslut: Att Kommunstyrelsen godkänner att en 1.0 åa socialsekreterare á 550 000 kronor finansieras via det 13 punkts åtgärdsprogram punkt 3 som antogs av kommunfullmäktige 2014-09-24 Att Kommunstyrelsen ställer sig bakom nyrekrytering av 2.0 åa socialsekreterare till en kostnad av 1 100 000 kr inför budgetår 2015 i syfte att förstärka familjegruppen inom Individ-och Familjeomsorgen som ett led i att minska kostnader för konsult mm. Åsa Thuresson Enhetschef IFO 455 80 MUNKEDAL • Peter Martinsson Sektorchef stöd Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 sida 1 2014-12-22 170 Dnr: 2014-521 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN Val till kommunala förtroendeuppdrag Kommunstyrelsen har del att förrätta val för uppdrag med mandattid 2015-01-01 2018-12-31 dels för uppdrag med mandattid 2015-01-01 - 2015-12-31. Aktuella uppdrag och mandattider framgår av handlingarna. Förslag till beslut Ärendet lämnas utan förslag till beslut. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Respektive vald Förtroendemannaregistret Akten 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 Bankgiro 549-6260 • • Fax 0524-181 74 Postgiro 11 54 40-0 • • www.munkedal.se • [email protected] Organisationsnummer 21 20 00-1330 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 Anmälan av delegationsbeslut 2015-01-07 Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden Flik 1 Allmänna sektorövergripande ärenden 1.1.4 Utfärda fullmakt för ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag. Fullmakt för Gärde Wesslau Advokatbyrå. Dnr KS 2014-71 1.1.9 Beslut i ärenden som nödvändigtvis måste avgöras och inte kan vänta till nästa sammanträde. Beslut om tilldelning har fattats att anta Peab Sveriges AB som totalentreprenör i upphandling av om- och tillbyggnad av Önnebacka och Lilla Foss förskolor. Dnr KS 2014-453 Kapitel 2. Kommunledningskontor Flik 2 Övergripande kommunledningskontoret Nr Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet Nr Flik 3 Fysisk planering 2.2.1.3 Godkänna detaljplaneförslag för samråd – Förslag till detaljplan för fastigheten Fisketorp 1:28 till bostäder/vandrarhem eller småindustri (f d Fisketorps skola). Dnr KS 2014-154. Flik 4 2.2.2.2 Fritid Besluta om bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt övriga föreningar. Ansökan om bidrag för inköp av elektroniskt markeringssystem till skjutbana. Ansökan avslås. Dnr KS 2014-473. 2.2.2.2 Besluta om bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt övriga föreningar. Ansökan om bidrag för handikappanpassning av lokaler i Söbböns f d skola. Ansökan avslås. Dnr KS 2014-518. 2.2.2.3 Besluta om avtal med föreningar, organisationer och markägare inom fritidsverksamheten omfattande högst 2 basbelopp. Till föreningen WOC 2016 Bohuslän-Dal, i mars 2015, utbetala ersättning med 40.000 kronor. Dnr KS 2014-457. Flik 5 Kultur Flik 6 Folkhälsa Flik 7 Näringsliv Flik 8 Biblioteksenheten Nr Flik 9 Personal och löneärenden Nr Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp 2.4.1.8 Besluta om anstånd med eller avbetalning av skuld till kommunen till ett högsta belopp av 5 prisbasbelopp. Munkedals Båtklubb beviljas anstånd med betalning av faktura. ID: 49603 197 2.4.2.3 Besluta att avbryta pågående upphandling av e-handelssystem till eHav för Munkedals kommun. Dnr KS 2014-383. 2.4.2.5 a) Anbud har antagits i förnyade konkurrensutsättningen av elenergi – Switch Nordic Green AB. Dnr KS 2014-463. 2.4.2.5 a) Tilldelningsbeslut har fattats för upphandling gällande datorer. Dnr KS 2014-301. 2.4.2.6 Teckna och förlänga kommunövergripande ramavtal för upphandling/inköp av varor och tjänster. Ramavtal för finansiella banktjänster. Dnr KS 2010229. 2.4.2.7 Teckna och förlänga kommunövergripande rabattavtal för upphandling/inköp av varor och tjänster. Avtal har tecknats med Switch Nordic Green AB gällande leverans av el med start 2015-01-01. Dnr KS 2014-471. 2.4.2.9 b) Avtal har tecknats med Brandt Fordon AB för inköp av två nya handikappanpassade minibussar. Dnr KS 2014-474. Flik 11 Administrativa enheten Nr Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska – Tillsyn över hälso- och sjukvården Nr Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning Flik 13 Övergripande sektor Barn- o h utbildning 3.1.3 a) Avge yttrande på kommunens vägnar. Munkedals kommuns yttrande till skolinspektionen ang skyldighet att motverka kränkande behandling, Centrumskolan i Dingle. Dok id: 49342 3.1.5 Årlig plan mot kränkande behandling – Förskolan Norr. Dnr Ks 2014-295 3.1.6 Utredning och vidtagande av åtgärder vid anmälan om kränkande behandling på Centrumskolan. Dok id: 49613 3.2.1 Mottagande i grundsärskola samt beslut om att ett barn inte längre ska vara elev i grundsärskolan – Bruksskolan. Dok id: 49242 Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning Nr Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg) Nr Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola Nr Flik 13 Gymnasieskola Nr Flik 13 Kommunal vuxenutbildning Nr Kapitel 4. Sektor Stöd 198 Övergripande sektor stöd Nr Flik 14 Individ- och familjeomsorg Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd Nr Flik 16 LSS / socialpsykiatri Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30. Flik 17 Biståndsenheten 4.4.17 Beslut om av- eller nedskrivning av fordran; Avskrivning av fordran (redan debiterad avgift) avseende vård och omsorg. Dok id: 49243. Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30. Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30. Flik 19 Integrationsenhet – Handläggning av ensamkommande asylsäkande Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg Flik 20 Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård Besluta om insatser bistånd perioden 2014-11-01 – 2014-11-30. Kapitel 6. Sektor Samhällsbyggnad Flik 21 Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd) 6.3.15 Besluta om tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter och dispenser enligt trafikförordningen. Parkeringstillstånd för fordon OYR 770. Dnr KS 2014447. 6.3.15 Besluta om tidsbegränsade lokala trafikföreskrifter och dispenser enligt trafikförordningen. Parkeringstillstånd för fordon FJT 359, XNF 125, HJY 928, FDM 948, ALX 358, LFC 241, FDW 559, REH 967, NOT 958, OSF 617, KPH 119, CBR 497,UXO 295, BZN 922, XTT 006. Dnr KS 2014-447. 6.3.16 Besluta om lokala trafikföreskrifter; Bruksvägen som huvudled. Dnr KS 2014-403. 6.3.16 Besluta om lokala trafikföreskrifter; Hastighetsbegränsning på Färgarevägen m fl gator. Dnr KS 2014-334. 6.3.16 Besluta om lokala trafikföreskrifter; Hastighetsbegränsning på Kung Östens väg. Dnr KS 2014-334. Kapitel 6.4 Byggenheten Flik 23 Anställningsbeslut från område Barn och utbildning Flik 24 Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg Flik 25 Anställningsbeslut från övriga verksamheter Flik 26 Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott 199 Protokoll 2014-11-21 §§ 221 Protokoll 2014-12-09 §§ 222 - 252 Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegeringsbesluten. 200 2014-11-21 Dnr KS 2014-534 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2013 - 2014 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning 201 Sida 2 av 22 202 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället .” Allt kvalitetsarbete ska utgå från” kvalitetshjulet”: 1. Var är vi? 5. Åtgärder för utveckling 2. Vart ska vi? Mål 4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi? 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 3 av 22 Innehållsförteckning 1 203 Dokumentation av kvalitetsarbete .................................................................. 5 1.1 Sammanfattning ................................................................................... 5 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser ............................ 5 1.3 Verksamhetens förutsättningar ............................................................... 6 1.3.1 Förskolor Norr................................................................................. 6 1.3.2 Förskolor Syd ................................................................................. 7 1.3.3 Bruksskolan .................................................................................... 7 1.3.4 Munkedalsskolan ............................................................................. 8 1.3.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................. 8 1.3.6 Hedekas skola ................................................................................ 8 1.3.7 Kungsmarksskolan .......................................................................... 8 1.4 Läsårets områden för förbättring ............................................................. 9 1.4.1 Förskolor Norr................................................................................. 9 1.4.2 Förskolor Syd ................................................................................. 9 1.4.3 Bruksskolan ...................................................................................10 1.4.4 Munkedalsskolan ............................................................................10 1.4.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................10 1.4.6 Hedekas skola ...............................................................................11 1.4.7 Kungsmarksskolan .........................................................................11 1.5 Uppföljning ..........................................................................................11 1.5.1 Förskolor Norr................................................................................11 1.5.2 Förskolor Syd ................................................................................11 1.5.3 Bruksskolan ...................................................................................12 1.5.4 Munkedalsskolan ............................................................................12 1.5.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................12 1.5.6 Hedekas skola ...............................................................................12 1.5.7 Kungsmarksskolan .........................................................................12 1.6 Barn och elevers lärande .......................................................................12 1.7 Värdegrundsarbete ...............................................................................13 1.7.1 Förskolor Norr................................................................................13 1.7.2 Förskolor Syd ................................................................................13 1.7.3 Bruksskolan ...................................................................................14 1.7.4 Munkedalsskolan ............................................................................14 1.7.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................14 1.7.6 Hedekas skola ...............................................................................14 1.7.7 Kungsmarksskolan .........................................................................14 1.8 Barn/elever i behov av särskilt stöd ........................................................15 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 4 av 22 1.8.1 Förskolor Norr................................................................................15 1.8.2 Förskolor Syd ................................................................................15 1.8.3 Bruksskolan ...................................................................................15 1.8.4 Munkedalsskolan ............................................................................15 1.8.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................16 1.8.6 Hedekas skola ...............................................................................16 1.8.7 Kungsmarksskolan .........................................................................16 1.9 Resultat och måluppfyllelse ...................................................................16 1.9.1 Bruksskolan ...................................................................................18 1.9.2 Munkedalsskolan ............................................................................18 1.9.3 Svarteborgs rektorsområde .............................................................18 1.9.4 Hedekas skola ...............................................................................19 1.9.5 Kungsmarksskolan .........................................................................19 1.10 Barn och elevers inflytande....................................................................21 1.10.1 Förskolor Norr................................................................................21 1.10.2 Förskolor Syd ................................................................................21 1.10.3 Bruksskolan ...................................................................................21 1.10.4 Munkedalsskolan ............................................................................21 1.10.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................22 1.10.6 Hedekas skola ...............................................................................22 1.10.7 Kungsmarksskolan .........................................................................22 1.11 204 Forum för samråd med vårdnadshavare ..................................................22 1.11.1 Förskolor Norr................................................................................22 1.11.2 Förskolor Syd ................................................................................22 1.11.3 Bruksskolan ...................................................................................22 1.11.4 Munkedalsskolan ............................................................................22 1.11.5 Svarteborgs rektorsområde .............................................................22 1.11.6 Hedekas skola ...............................................................................22 1.11.7 Kungsmarksskolan .........................................................................22 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 5 av 22 1 Dokumentation av kvalitetsarbete 205 1.1 Sammanfattning Vid skolinspektionens tillsyn september 2012-mars 2013 konstaterades brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete. Sektorn har arbetat med att ta fram strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet sedan inspektionen avslutades i mars 2013 och läsåret 2013/ 2014 är det första läsåret som kvalitetsdokumenterats i enlighet med detta arbete. Det är alltså första årets kvalitetsdokumentation och detta förklarar att några chefer ”vandrar” mellan det som varit (det som dokumentation ska avse) samt det som är mer framåtsyftande (som innehåll i kommande verksamhetsplan för respektive område). Chefernas dokumentation varierar i omfattning. Två rektorer påbörjade sin nya tjänst i samband med läsåret 2014/2015 och har därför inte kunnat genomföra en fullödig dokumentation. De flesta verksamheterna har arbetat i enhetlighet med det kvalitetshjul som är avsett att användas i det systematiska kvalitetsarbetet; var är vi? vart ska vi? (anger mål) hur gör vi? hur blev det? (resultat) analys och åtgärder för förbättring. Områden som ska omfattas av dokumentation är; sammanfattning, arbetsgång för kvalitetsarbetet som dokumentationen/redovisningen avser, verksamhetens förutsättningar, läsårets områden för förbättring, uppföljning (likabehandlingsplanen med plan mot kränkande behandling samt andra planer och enhetens rutiner för barn/ elevers frånvaro), barn och elevers lärande med utveckling av undervisningen (”den röda tråden” i barns lärande med fokus matematik och språk från förskola och gymnasieskola), värdegrundsarbete med särskilt fokus på inkludering och trygghet och studiero, barn/elever i behov av särskilt stöd, resultat och måluppfyllelse, barn och elevers inflytande och forum för samråd med vårdnadshavare. Dokumentationen är resultat av en sammanställning från utvärdering av föregående läsår samt planering för nuvarande läsår. Dessutom ingår sammanställning av trivselenkät utförd i årskurs 8, gemensam för alla V8-kommuner samt inhämtade kunskapsresultat, betygsresultat och merinvärde för årskurs 9. Inhämtade kunskapsresultat från nationella prov och specialpedagogiska tester återges också. På grund av rektorsbyte kan dokumentationen till viss del vara ofullständig. Alla kvalitetsdokumentationer omfattar inte alla områden. 1.2 Arbetsgång för kvalitetsarbete som redovisningen avser Cheferna har förberett arbetet under ett år tillsammans med sektorchef. Verksamheterna har utvärderat sig själva vid olika tidpunkter under vårterminen och i juni. Någon chef har gjort utvärderingen utifrån ”kvalitetshjulstruktur”, andra har använt sig av medarbetarsamtal och APT mm. Några har använt olika sätt. Mål och resultat har utvärderats utifrån resultat på nationella prov i åk 3, 6 och 9 samt betyg i åk 6 och 9. Cheferna har skrivit sin dokumentation och lämnat den till sektorchef den 1 september. Svarteborgs rektorsområde (Centrumskolan och Hällevadsholmskolan)och Hedekas skola har genomfört byte av rektor när kvalitetsdokumentationen skulle sammanställas varför uppgifter saknas från flera områden i dokumentationssammanställningen. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 6 av 22 206 1.3 Verksamhetens förutsättningar I förskolan går 484 barn. Förskolan leds av två förskolechefer; förskoleområde nord respektive syd. En förskolechef har genomgått rektorsutbildning och en har påbörjat år två på rektorsprogrammet. Förskoleområde norr omfattar tre förskolor med 12 avdelningar. Förskolechef här har även ansvarat för asylsökande elevers förskola. Förskoleområde syd omfattar sju förskolor med 14 avdelningar. Till detta kommer pedagogisk omsorg/sex dagbarnvårdare med ansvar för tre-sex barn. Rektor för Hedekas skola är arbetsledare för dagbarnvårdarna. I grundskolan, förskoleklass - årskurs nio går 1094 elever. Dessa är uppdelade på sex skolenheter. På fem av dessa finns också fritidshem; Hedekas skola, Hällevadsholms skola, Centrumskolan, Bruksskolan, Munkedalsskolan och Kungsmarkskolan. Hällevadsholms skola och Centrumskolan bildar tillsammans rektorsområde Svarteborg. Två rektorer är nya som rektorer och har ännu inte gått rektorsutbildningen. Två rektorer går på det statliga rektorsprogrammet (år två och år tre) och en rektor har genomfört rektorsutbildningen. På Processgymnasiet, IM-programmet, vuxenutbildningen och på gymnasiesärskolan går c:a 250 heltidsstuderande och c:a 30 deltidsstuderande. Verksamheterna benämns tillsammans Kunskapens hus och verksamheterna, jämte kommunens uppföljningsansvar, leds av en rektor som går på det statliga rektorsprogrammet. Alla verksamheter i sektorn har tillgång till resurser i centrala elevhälsan/ Resursteamet. I teamet arbetar två specialpedagoger med inriktning grundskola och grundsärskola, en specialpedagog 60 % med inriktning förskola, en logoped med inriktning förskola och grundskola, en skolpsykolog, tre skolkuratorer och två skolsköterskor samt skolläkare anställd på timmar. Ett stödteam, två tjänster (specialpedagog och socionom), med inriktning förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan med socialtjänst arbetar tillsammans för att grundskoleelever med kombinationsproblematik ska få stöd att lyckas med sin skolgång. Stödteamet arbetar även med föräldrastöd. Alla rektorer har administrativt stöd motsvarande 50-100 %. Sektorn leds av en sektorchef på 100 %. På alla skolor har mellan 90-100 % av lärarna full ämnesbehörighet. 1.3.1 Förskolor Norr Enheten består av tre stadigvarande förskolor, Dingle, Hedekas samt Hällevadsholms förskola. Förskolechefen är också ansvarig för Förskolan Amica när den är i gång. På Förskolan Amica går endast barn till asylsökande föräldrar boende i Munkedals centrum. Hösten 2013 fanns inga barn till asylsökande föräldrar som hade behov av förskola. I januari 2014 startade en mindre grupp upp tillsammans med skolbarn i fritidslokaler på Bruksskolan. Under sommaren 2013 byggdes Hällevadsholms förskola ut och i slutet på augusti flyttade man in i nya lokaler. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 7 av 22 Förskolechefen har legitimation som förskollärare samt som lärare för de tidigare skolåren. Under våren 2014 har tre pedagoger gått högskolekursen ”Flerspråkighet och ett interkulturellt förhållningssätt”. De kommer under hösten 2014 att implementera de nya kunskaperna på förskolorna i första hand i Munkedal Norr. 207 I området finns fyra personer som förstärker barngrupperna där behov finns, varav 2 barnskötare, en outbildad barnskötare samt en som går sista året i förskollärarutbildningen. Tillgång finns till specialpedagog samt en talpedagog/ logoped via centrala elevhälsan/ Resursteamet. 1.3.2 Förskolor Syd Området består av sju förskolor. På Stale ligger Önnebacka och Solbackens förskolor samt en Montessoriförskola. I centrum är det förskolorna Kungshöjden, Älgen, Barnkullen och Lilla Foss. 270 barn är placerade i förskolorna. Förskolornas lokaler är väl anpassade för förskoleverksamhet i de flesta fall. Arbetsmiljön upplevs av en del pedagoger som tidvis ansträngande med många barn i grupperna. Under arbetsplatsträffarna har dialoger om stress förts. Det arbetar två förskollärare och en barnskötare i snitt på varje avdelning. Fortbildning ges regelbundet för alla och enskilt för vissa som har sökt till förskolelyftet. Förskolechef har genomgått rektorsutbildningen. Förskolepersonalen har tillgång till resursteamets specialpedagog som arbetar mot kommunens förskolor. Likaså finns tillgång till logoped. På två förskolor finns elevassistent som resurs i grupp. 1.3.3 Bruksskolan Skolgården har under många år efterhand utvecklats så att eleverna ska stimuleras till lek och rörelse. Skolans organisation bygger på att två pedagoger med varierande tjänstgöringsgrad samverkar om en klass. I förskoleklassen arbetar två förskoleklasslärare samt en barnskötare. Eftersom all personal ännu inte har fått sina lärarlegitimationer är det svårt att bedöma om personalen har ämnesbehörighet i de ämnen de undervisar i. Två av skolans pedagoger har inte lärarexamen utifrån svensk högskoleförordning, båda pedagogerna har lång erfarenhet av arbete i skolan. På de båda fritidshemsavdelningarna är större delen av personalen barnskötare, en personal läser för tillfället till fritidspedagog. Personal som arbetar i förskoleklassen arbetar även del av tjänst på fritidshemmet. Bruksskolan har under året haft två elevassistenter, som stöttat elever i behov av särskilt stöd i åk 2 och 3. I Bruksskolan resurstilldelning finns en 80% specialpedagog som är placerad på enheten. Skolsköterska och kurator finns tillgänglig på enheten en gång/vecka. Talpedagog/logoped arbetar med elever i behov av tal – och språkstöd periodvis under terminen. Elevhälsans resursteam har inplanerat möte med rektor och skolans specialpedagog två gånger per termin, för övrigt har de kontakt med verksamheten utifrån behov och ansökan om utredning och stöd. Skolpsykolog har även handledningstillfällen med personal under terminen. Bruksskolan har 80 % rektorstjänst. Rektor har även 20% tjänst som chef för kommunens resursteam. Rektor är utbildad specialpedagog samt har genomgått statlig rektorsutbildning. Från och med höstterminen 2013 är åk 6 kvar på skolan och anpassningar för att kunna bereda plats för åk 6 har gjorts, men med ett elevantal på drygt 180 elever är skolan i behov av ytterligare lokaler. Arbetsmiljön på skolan är god och präglas av sammanhållning och en god stämning, vilket framkommer i den arbetsmiljöenkät som gjordes under året. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 8 av 22 208 1.3.4 Munkedalsskolan Munkedalskolans elever är fördelade på klasserna F-6. Till enheten hör även en grundsärskola/träningskola där det går fem elever. Dessa elever utgör tillsammans totalt 274 elever. På skolan arbetar 38 personer varav 15 är lärare i grundskolan, 10 är fritidspedagoger i grundskolan och en är specialpedagog med grundutbildning grundskollärare, en är speciallärare med grundutbildning grundskollärare. I grundskolan finns även 3 elevassistenter. På Träningskolan arbetar 2 specialpedagoger, en förskollärare, en socialpedagog och 3 elevassistenter. Inom grundskolan har vi en samlad behörighet så vi täcker in alla ämnen utom hemkunskap och slöjd. Slöjd köps av Kungsmarkskolan. Under kommande läsår kommer fyra lärare läsa upp sina behörigheter i SO, teknik, No för att utöka sin behörighet. En lärare läser till speciallärare. 1.3.5 Svarteborgs rektorsområde Svarteborgs Rektorsområde består av två skolor. Centrumskolan är belägen i orten Dingle och Hällevadsholm skola är belägen i Hällevadsholm. Centrumskolan har under läsåret 2013-2014 haft ca 125 elever från förskoleklass till och med årskurs 6. En mottagningsklass/förberedelseklass skapades under hösten- 13 för de nyanlända eleverna. Varje årskurs har en klassföreståndare som ansvarar för klassen. Skolan har en elevassistent. Fritidshemmet på Centrumskolan består av två avdelningar och har sammanlagt 65 elever. Personalen på fritidshemmet är en fritidspedagog, en förskollärare, samt en barnskötare. Hällevadsholmskola har under läsåret 2013-2014 haft ca 90 elever från förskoleklass t.o.m. åk 6 samt ett fritidshem med 56 elever. Skolorna inom rektorsområdet har läsåret 2013-2014 god lärar- och ämnesbehörighet. Ämnesbehörighet saknas i trä- och metallslöjd, textilslöjd samt hemkunskap. Skolorna saknar en behörig specialpedagog/speciallärare. Trä- och metallslöjdlärare, textillärare samt rektor delas mellan skolorna. Kurator samt skolsköterska finns tillgänglig en dag i veckan ute på skolan. Skolorna har vid behov tillgång till resursteamets psykolog, logoped, samt specialpedagoger. 1.3.6 Hedekas skola Hedekas skola har under läsåret 2013-2014 haft ca 106 elever från förskoleklass till och med årskurs 6. På fritidshemmet har c:a 55 barn varit inskrivna. Varje klass har en klassföreståndare. Förutom klasslärare har det funnits slöjdlärare och bildlärare. Skolan har haft en elevassistent. På vårterminen tillkom en stödpedagog. På Fritidshemmet arbetar två barnskötare. Personal från förskoleklassen arbetar även del av tjänst på fritidshemmet. Samtliga skolans lärare är behöriga och fritidshemmets personal har barnskötarutbildning. På enheten finns två arbetslag. 1.3.7 Kungsmarksskolan Kungsmarksskolan har under läsåret 2013-2014 haft ca 321 elever varav 15-17 elever har annat modersmål än svenska. Skolan har 26 tjänster fördelade på 34 lärare. En av de 34 lärarna saknar full behörighet men utbildning pågår och den beräknas vara klar sommaren 2015. Två av slöjdlärarna fortbildar sig för att följa nya direktiv om att alla betygsättande lärare ska ha full ämnesbehörighet. Rektor går på rektorprogrammet och avslutar utbildningen vårterminen 2015. I skolans elevhälsa deltar 100 % rektor, 80 % kurator, 50 % SYV, 100 % specialpedagog och en skolsköterska 40 %. Det har också funnits 4 elevassistenter, 1 fritidsledare samt 1 behandlingsassistent som tjänstgjort på skolan under läsåret. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 9 av 22 209 1.4 Läsårets områden för förbättring Förutom inom områdena Mål och resultat samt utveckling av undervisningen (matematik och språk) har enheterna arbetat med många områden för förbättring. 1.4.1 Förskolor Norr Under läsåret har personalen arbetat i lärgrupper enligt Scherps modell med pedagogisk dokumentation. Under våren har arbete bedrivits med att öka barns inflytande. Personalen har i diskussionerna om pedagogisk dokumentation tagit upp barns inflytande och hur man kan öka den i verksamheterna. Likaså har arbete bedrivits gällande den psykosociala miljön på enheterna. Arbetslagen har satt mål, arbetat, utvärderat analyserat och satt nya mål angående den psykosociala miljön. 1.4.2 Förskolor Syd Här följer exempel på förbättringar som gjorts under året. Uppföljning, utvärdering och utveckling I den reviderade läroplanen finns ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling. Analys av hur förskolorna arbetade med detta gjordes efter genomförda medarbetarsamtal. Förskolecheferna i Förskolor Nord och Syd har samverkat och vill genom det bidra till en likvärdig förskola i Munkedals kommun. IKT IKT kompetensen har stärkts. . Förskolan lägger på så sätt grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Kreativt lärande Förskolecheferna deltog i en europeisk veckokurs om kreativt lärande och de har förmedlat sina kunskaper till kollegor och medarbetare. Brandrutiner Brandrutiner har skärpts vilket innebär att alla anställda årligen går en runda och ser över var brandsläckare, brandfiltar, utrymningsvägar mm finns. Dessutom har alla anställda erhållit brandutbildning. Arbetsplatsträffar Under arbetsplatsträffar har risker som medarbetare uppfattat i verksamheten behandlats. Handlingsplaner har skrivits, följts upp och utvärderats. Utbyggnad av förskola I augusti 2013 påbörjades ett arbete med målet att bygga upp en god verksamhet vid den nya förskolan på Lilla Foss. Målet är en förskola där barnen upplever sina fem år som roliga och lärorika och en arbetsplats som pedagogerna upplever som rolig och lärorik. K8 Ett KU 8 uppdrag beviljades. Det innebar att det kom fem observatörer från andra kommuner som gjorde enskilda intervjuer med alla pedagoger. Intervjufrågorna handlade om var och ens tankar om hur vi når målet. Fortsatt arbete följer under hösten 2014 och våren 2015. Barns inflytande 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 10 av 22 Pedagogerna i kommunens förskolor har läst en av Elisabeth Arnérs (forskar kring barns inflytande) böcker och hon har också föreläst för dem. Detta har sedan bearbetats i lärande samtal som våra utbildade lärledare har hållit. 210 1.4.3 Bruksskolan Under läsåret har skolan arbetat utifrån ett årshjul där ansvariga för respektive arbetsuppgifter följer upp, analyserar och reviderar planer/aktiviteter som ska ligga till grund för skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolan har under året implementerat Unikum för planering och bedömning. Samtliga pedagoger med undervisning i åk 1-6 har under läsåret ingått i det statliga matematiklyftet. 1.4.4 Munkedalsskolan Under året som gått har följande åtgärder för förbättring genomförts: Elevråd Elevrådets representanter har uppmärksammat området tyst mobbing, dvs hur kan man kränka någon genom bara blickar och andra subtila former och hur man ska jobba vidare med detta. Personal Personalgruppen har jobbat med förhållningssätt genom värdeorden tydlighet, trygghet, respekt, lust att lära och delaktighet. Mål och bedömning En stor del av pedagogerna har deltagit i en webbaserad utbildning under ledning av Christian Lundahl från Karlstad universitet. Utbildningen avsåg mål och bedömning. De lärare som ej genomförde denna utbildning kommer att gå utbildningen under läsåret 2014/ 2015. IKT Två av pedagogerna har gått en webbaserad utbildning som heter Flippat klassrum. Läraren spelar in lektionen och lägger denna i datorn. Eleven har sedan tillgång till lärarens genomgång och kan ta till sig detta i sin egen takt och därmed ha en förförståelse då de kommer till lektionen i skolan. Unikum har börjat implementeras som dokumentationsredskap. Två pedagoger har blivit IKT-ombud och gått ett antal utbildningar. Pedagogerna har sedan varit kollegornas stöd vid införandet av Unikum. K3 En speciallärare och en av förskollärarna har gått K3-utbildning, vilket gör att vi nu har pedagoger på alla nivåer som kan göra K3-utredningar. Övrigt Alla undervisande lärare i matematik har deltagit i Matematiklyftet. Specialpedagoger, fritidspersonal och elevassistenter har gått ICDP-utbildning i syfte att förstärka vårt gemensamma goda bemötande av alla elever. Fritidspersonal har under ledning av en fritidspedagog genom lärledande samtal jobbat med att utveckla fritidsverksamheten. En stor del av personalgruppen har deltagit i en föreläsning avseende särbegåvade elever. 1.4.5 Svarteborgs rektorsområde Skolorna i rektorsområdet har under läsåret 2013-2014 arbetat med fokus på läsning och läsförståelse. En språkplan framarbetad av skolans specialpedagog med screeningar och tester har följts. Unikum har under året implementerats med IKT 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 11 av 22 ombuden som ledare för detta arbete. Samtlig personal som undervisar i matematik har genomgått Matematiklyftet. 211 1.4.6 Hedekas skola På skolan har man under året arbetat med att ta fram skolans värdegrund samt aktivt arbetat med elevutredningar och med att skriva åtgärdsprogram. Unikum har införts som verktyg för planering och bedömning och lärare som undervisar i matematik har deltagit i matematiklyftet. 1.4.7 Kungsmarksskolan På Kungsmarksskolan har måluppfyllelsen varit låg i flera år. Övergripande och framåtsyftande förändringar i organisationen har genomförts som på sikt ska leda till högre måluppfyllelse. Skolan har nu två stora men väl fungerande arbetslag. Matematiklärarna har gått matematiklyftet och gör nu matematik screeningar på skolans elever. Riktade insatser ges efter behov. 1.5 Uppföljning Alla enheter har följt upp och reviderat sina likabehandlingsplaner och plan mot kränkande behandling samt enhetens rutiner vid barn/elevers frånvaro. När det gäller uppföljning av övriga planer har man gjort olika. 1.5.1 Förskolor Norr Enhetens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling De tre förskolorna skriver ny plan varje år var för sig. Planerna läggs ut på Munkedals kommuns hemsidor för att vårdnadshavare och andra lättare ska få information om arbetet med detta. 1.5.2 Förskolor Syd Samtliga avdelningar har skrivit en plan mot kränkande behandling. Varje avdelning har kartlagt vad just deras barngrupp behöver arbeta med. Planerna beskriver ett förebyggande och främjande arbete som har följts upp och utvärderats under året. Förebyggande arbete i planerna sammanställs enligt följande indelning: • • • • • • Var är vi? Mål-vart ska vi? Hur? Hur blev det - resultat ? Åtgärder för utveckling Riktlinjer för samarbetsformer Vid oanmäld frånvaro ringer förskolepersonal upp hemmet för att få veta anledningen till frånvaron. Detta är förskolan inte skyldig att göra. Men efter en olyckshändelse i en annan kommun med en tragisk bortgång så gör vi det ,som en service. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 12 av 22 1.5.3 Bruksskolan Planerar för samarbete förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidiga år. 212 Likabehandlingsplanen har analyserats och revideras i juni utifrån de behov som framkommit i enkäter som elever svarat på. Enheten har goda och fungerade rutiner vid elevers frånvaro. Klasslärare meddelar kanslist senast kl. 8.30 på morgonen om en elev inte kommit till skolan som då ringer hemmet. Vid längre frånvaro (15 dagar) meddelar klassföreståndare rektor om frånvaro som då kallas vårdnadshavare till ett samverkansmöte för att förhöra sig om anledning och diskutera vad skolan kan stödja med. 1.5.4 Munkedalsskolan Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling upprättades i elevhälsan den 22 augusti 2014. Förslag till ny plan delgavs arbetslagen som fick komma med synpunkter. Valda delar av planen delgavs elever. Beslut gällande ny plan togs på APT den 26 augusti 2014. 1.5.5 Svarteborgs rektorsområde Likabehandlingsplanen reviderades under januari månad 2014. Skolassistenten tar emot sjukanmälningar från föräldrarna och rapporterar vidare dessa till respektive klasslärare. Klassläraren meddelar skolassistenten om en elev inte kommit till skolan. Skolassistenten ringer då hemmet senast vid skoldagens första rast. 1.5.6 Hedekas skola . 1.5.7 Kungsmarksskolan Om en elev inte kommer till skolan ringer klassföreståndaren till vårdnadshavare så snart som möjligt under dagen. Upprepad sen ankomst kan föranleda kvarsittning så eleven får en chans att ta igen missad undervisning. Vid upprepad frånvaro eller sen ankomst kommer elev och vårdnadshavare att kallas till elevsamverkansmöte för att vi ska kunna utforska anledningen till frånvaron och ge rätt stöd till elev och vårdnadshavare. 1.6 Barn och elevers lärande Alla förskolor och grundskoleenheter har arbetat med att utveckla undervisningen i matematik. Lärare som undervisar i matematik har deltagit i den nationella kompetensutvecklingsinsatsen Matematiklyftet. Tre handledare har med hjälp av statliga medel varit anställda på 20 % vardera. Handledarna har varit ansvariga för att leda grupper av kollegors kompetensutveckling. Vidare har Munkedals kommun för andra året deltagit i SKL:s (Sveriges kommuner och lansting) stora matematiksatsning PISA 2015 med mål att höja resultaten i matematik från 2012 och framåt. Kommunen har en nätverksgrupp, som deltar i nätverk med sju andra kommuner, två gånger/termin. Denna nätverksgrupp består av en politiker, skolchef, rektorer och lärare. En hemmagrupp har bestått av nätverksgruppen samt ytterligare pedagoger och förskolechef. Detta för att främja arbetet för den röda tråden i barns och elevers lärande från förskolan och uppåt gällande matematik. PISA nätverksgrupp har arbetat fram kommunens operativa mål för ämnet matematik vilka implementerats av 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 13 av 22 handledarna i Matematiklyftet till alla deltagare där. Dessa operativa mål utgör nu också ett av politikens resultatmål fr.o.m. 2015. 213 En matematikplan håller på att arbetas fram för att stärka arbetet med den röda tråden i barn och elevers lärande avseende matematik. Matematikplanen anger även de kontrollstationer för att tidigast möjligt få syn på de barn som har svårigheter, så att insatser/stöd kan ges. En språkplan har arbetats fram under året för att utveckla undervisningen med ”en röd tråd” från förskolan till gymnasieskolan när det gäller barn/elevers språk samt läsoch skrivutveckling. Denna språkplan innehåller även kontrollstationer för att verksamheterna så tidigt som möjligt ska hitta barn i behov av stöd. Denna språkplan innehåller en del för förskolan, en för grundskolan och ska så småningom kompletteras med en del för särskola, en del för svenska som andraspråk samt en del för elever i gymnasieskolan. Vidare ska en del, som innefattar specifika läs- och skrivsvårigheter, arbetas fram. Satsningen på att utveckla undervisningen i matematik och språk ska fortsätta ytterligare minst två läsår. 1.7 Värdegrundsarbete Verksamheterna har arbetat vidare med värdegrund utifrån olika perspektiv. 1.7.1 Förskolor Norr Vissa avdelningar jobbar med känslor som tema och puffar för att uppmärkasamma positiva känslor och händelser. Många använder sig också av Handlingsplanen ”Handen” för att lösa konflikter och som ett redskap för att stanna upp och säga stopp. 1.7.2 Förskolor Syd Mål Skapa en trygg och lärorik miljö, för barn och vuxna, som utmanar och lockar till lek och aktivitet. Sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Utveckla barns förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Hur Verksamheterna har arbetat för ett positivt förhållningssätt mellan vuxna så att de vuxna kan vara goda förebilder. Man har samtalat med barnen när de hamnat i konflikt. Man har stärkt barnens självkänsla. Man har uppmuntrat barnen att våga säga vad de tycker och att våga stå för sina åsikter. Man har också arbetat för att få en bra inskolning där barn och föräldrar känner sig trygga. Hur blev det? Pedagogerna har skapat en trygg och lärorik miljö, för alla barn och för vuxna, som utmanat och lockat till lek och aktivitet. Barnen har visat på stor tolerans mot barn som av olika anledningar inte klarat av vissa aktiviteter på samma sätt som andra. Barnen har också visat stor förståelse för barn och personal som av olika anledningar äter annan kost än det som erbjuds. Åtgärder för utveckling Vidare arbete för att främja ett gott klimat med en god värdegrund behövs. Fortsatt arbete med att sätta upp mål och arbeta för att nå dem samt att följa upp och 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 14 av 22 utvärdera insatserna utifrån barngruppens behov. Barn och föräldrar behöver involveras i arbetet. Dokumentation över arbetet behöver fördjupas. Några avdelningar behöver följa upp och utvärdera arbetet oftare. 214 1.7.3 Bruksskolan Enheten har en väl utarbetad och förankrad likabehandlingsplan där ordningsregler och regler vid bussarna tydligt framgår. I enkäter, som föräldrar och elever svarat på, framkommer det att både elever och föräldrar känner sig trygga med hur skolar arbetar och bemöter eleverna. Vid de tillfällen då konflikter, kränkningar eller trakasserier sker åtgärdar skolan detta i samverkan med personal, elever och föräldrar så detta upphör. Eleverna på Bruksskolan (25 elever) anger i en enkät att de i stor utsträckning känner sig trygga och trivs i skolan och med skolarbetet och att de har arbetsro. Över 90% av eleverna känner att de kan och får vara med och påverka skolarbetet och att de blir rättvist behandlade i skolan. 16% anger att de någon gång känt utanförskap eller blivit kränkta/trakasserade av andra elever. 1.7.4 Munkedalsskolan Elevrådets prioriterade områden under året har varit begreppet Tyst mobbing. Skolan har med hjälp av elevrådet utformat en gemensam trivselenkät som nu är digital. Under kommande läsår skall elevhälsans arbete vara mer förebyggande. Elevhälsan kommer att knytas närmare elevrådet och kurator kommer att ingå i elevrådet. Fler vuxna ska finnas ute på rasterna. 1.7.5 Svarteborgs rektorsområde Enheterna har en gemensam likabehandlingsplan. Vid tillfälle då mobbning/kränkande behandling uppstår följs likabehandlingsplanens gång. För att minimera tillfällen av mobbning/kränkande behandling har personalen märkt ut platser på skolgården där konflikter kan uppstå. Personalen har aktivt arbetat för att rastvaktspersonal ska finnas inom dessa områden. Inför kommande läsår kommer EHT att arbeta mer framåtsyftande och hälsofrämjande. Delar av elevhälsan kommer att träffas en gång per vecka för att möjliggöra ett mer främjande arbete. Rektor kommer att regelbundet delta i elevrådet. De enkätsvar eleverna i år 6 i Hällevadsholm, lämnat in visar entydigt att eleverna i hög grad är nöjda med sin skola. De känner sig trygga, får arbetsro och trivs i skolan. Föräldrarnas enkätsvar bekräftar elevernas bild av skolan. 1.7.6 Hedekas skola Rutiner för utredning om någon utsätts för trakasserier och kränkande behandling: a) Klasslärare eller annan personal samtalar med utsatt elev och vårdnadshavare. b) Klasslärare startar utredning genom att intervjua de som utpekats för att ha utfört kränkningen. c) Verksamheten informeras när utredningen är klar och vad den resulterat i. d) Verksamheten gör en gemensam bedömning av vilka åtgärder som behövs för att kränkningen ska upphöra. e) Utredningen ska dokumenteras. f) Information till berörda elever, deras vårdnadshavare och personal om åtgärder. g) En bedömning görs om en anmälan ska göras till andra myndigheter t.ex. polis och socialtjänst. 1.7.7 Kungsmarksskolan Kungsmarksskolan har en väl utarbetad likabehandlingsplan som årligen revideras. Målet är att lärandemiljön på Kungsmarksskolan ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull. Dialog och delaktighet om måluppfyllelse och förbättringsinsatser eftersträvas. Skolans alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 15 av 22 sitt lärande och i sin personliga utveckling. Eleverna ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. 215 1.8 Barn/elever i behov av särskilt stöd Här redovisar verksamheterna antal utredda barn/elever samt hur många åtgärdsprogram som upprättats. Kvalitetsdokumentationen ska vidare beskriva barn/elevers delaktighet i utredningarna samt hur det särskilda stödet har getts. 1.8.1 Förskolor Norr Antal utredda barn/elever Flickor Pojkar Totalt 2 3 5 Antal gjorda Handlingsplaner totalt: 11 Fem barn är inskrivna på habiliteringen övriga har handlingsplaner utifrån sökt stöd för språk, koncentration eller bemötande. Genom observation har barnets röst gjort sig hörda. Däremot kan förbättringar göras genom att efterfråga barnets tankar om vad man kan göra och skriva ned dessa i handlingsplanerna. 1.8.2 Förskolor Syd Antal utredda barn/elever Flickor 2 pojkar 1 Totalt 3 I förskolan används inte åtgärdsprogram. Däremot används handlingsplan som påminner om åtgärdsprogram. Där insatser på organisations- och pedagognivå beskrivs och följs upp. Fyra handlingsplaner har arbetats med under läsåret. 1.8.3 Bruksskolan Totalt 24 åtgärdsprogam har upprättats. När lärare uppmärksammar att en elev är i behov av stöd har vi använt oss av olika tester, K3 och de bedömningar som lärare gjort löpande. Beroende på vilka utredningar som görs samtalar olika professioner med aktuella elever om vad de vill ska förbättras för att skolgången och kunskapsutvecklingen ska bli så optimal som möjligt. Anpassningar i elevens dagliga miljö sker kontinuerligt. Om eleven uppvisar svårigheter av mer specifik art ges stöd av specialpedagog i första hand. När enheten behöver ytterligare stöd av annan profession ansöks om stöd av resursteamets specialpedagoger och logoped, vilket har skett vid några tillfällen. Alla elever på enheten får sin huvudsakliga undervisning i sin ordinarie klass. Ett fåtal elever behöver stöd av elevassistent för sin sociala utveckling samt upprätthållande av struktur och rutiner. Skolans lärare organiserar sin undervisning så att elever även ges möjlighet till stöd i liten grupp utifrån specifika områden som eleven kan behöva stöd i. Detta stöd kan ges av klasslärare eller specialpedagog. 1.8.4 Munkedalsskolan Antal utredda barn/elever Flickor Pojkar Totalt 12 25 37 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 16 av 22 1.8.5 Svarteborgs rektorsområde Antal utredda barn/elever Flickor 11 Pojkar 19 216 Totalt 30 Antal beslutade åtgärdsprogram Centrumskolan, totalt: 18 st. Antal beslutade åtgärdsprogram Hällevadsholm, totalt: 12 st. Pedagogiska utredningar gjordes på 6 elever. Fler elever är under pågående utredning samt flera innefattas av allsidiga elevutredningar. Det specialpedagogiska stödet har givits både inom och utanför klassens ram. Det stöd/ de anpassningar som gjorts är bl.a.: en-en stödundervisning, undervisning i mindre grupp, utökning av personal i klass, anpassat material, kompensatoriska läromedel, förändringar i lärmiljö, stöd/handledning från elevhälsans specialpedagoger och stöd från elevassistent/er. 1.8.6 Hedekas skola Antal beslutade åtgärdsprogram, totalt: 5. Fler elever är under pågående utredning och flera innefattas av allsidiga elevutredningar. Stöd har getts både inom och utom klassens ram genom stöd i klassrummet, anpassat material, förändringar i lärmiljö, stöd från elevhälsans specialpedagoger och stöd från elevassistent/er. 1.8.7 Kungsmarksskolan 1.9 Resultat och måluppfyllelse Här redovisar verksamheterna resultat på nationella prov och betygsresultat. Sammanställning av Nationella Prov i svenska och matematik årskurs 3, Munkedals kommun i jämförelse med kommuner i V8. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 17 av 22 217 Sammanställning av nationella prov i engelska, svenska och matematik, årskurs 9 i jämförelse med vissa andra kommuner. Poängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i prov-/delprovsbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Engelska Svenska Matematik 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 18 av 22 Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen. 218 1.9.1 Bruksskolan Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen Flickor Pojkar totalt Åk 6 4 av 6 17 av 19 25 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Analys Fyra elever i åk 6 har inte nått målen i ett eller två ämnen. En elev har inte fått godkänt i idrott då eleven inte kan simma 200 meter. Skolan har haft simundervisning men inte lyckats få eleven motiverad. Skolan ser att resultaten är mycket goda och stämmer väl överens med NP i svenska, engelska och matematik. Ett tiotal elever har under skolgången haft upprättade åtgärdsprogram där lärarna arbetat medvetet med stöd till dessa elever. Åtgärder för förbättring Mer specifikt stöd och hjälpmedel till de elever som har dyslexi i form av datorer/Ipad. Tydligare organisation i arbetslagen så att resurser frigörs för att elever ska tränas mer individuellt. 1.9.2 Munkedalsskolan Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen Flickor Pojkar totalt Åk 6 14 8 30 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Analys klass sex: En allmän bedömning av NP var att resultaten stämde väl överens med de betyg eleverna fått på höstens betyg. Det eleverna i klass sex visade sig vara väldigt starka i var i deras matematiska resonemang vid den muntliga delen. Vi kunde se att elevernas svårigheter låg i att välja rätt metod i olika sammanhang. Analys klass tre: För år tre behöver man jobba vidare med skriftliga räknemetoder och problemlösning samt färdighetsträning i matematik. Samrättning så man kommunövergripande kan diskutera och resonera tillsammans samt göra en sambedömning med andra skolor i direkt anslutning till varje ämnes nationella prov. Åtgärder för förbättring Nästan alla lärare har gått eller kommer att gå kursen bedömning för lärande. Tanken är att man i större utsträckning skall få eleverna till huvudpersoner i sitt kunskapande. Lärare jobbar varje måndag med kollegial fortbildning där fokus ligger på ökad läsförståelse, vidareutveckling av matematiklyftet samt diskussioner kring mål och bedömning. 1.9.3 Svarteborgs rektorsområde Andel elever som nått lägst betyget E i Flickor Åk 6 55% Centrumskolan Åk 6 66% Hällevadsholm samtliga ämnen VT 2014 Pojkar totalt 0% 50% 83% 80% 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 19 av 22 219 1.9.4 Hedekas skola Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen VT 14 Flickor Pojkar totalt Åk 6 60% 93% 84% Åk 7 Åk 8 Åk 9 Analys Elevers kunskaper som under läsåret 13/14 kartlagts och dokumenterats av lärare och specialpedagoger ligger som grund för utformandet av det stöd som utgår under läsåret 14/15. Åtgärder för förbättring Behörig lärare är tillsatt samt extra stöd i form av ytterligare 40% lärarresurs vid två dagar/vecka. Kontinuerliga systematiska uppföljningar av elevernas kunskaper kommer att ske av lärare, nytillsatt speciallärare samt av rektor. 1.9.5 Kungsmarksskolan Andel elever som nått lägst betyget E i samtliga ämnen Flickor Pojkar totalt Åk 7 13+11+8+5= 3+10+12+3 37+28=65=61% Åk 8 10+7+10+7= 9+14+15+9= 34+47=81=74% Åk 9 8+9+10+7+5= 8+6+7+9+9= 39+39=78=72% Analys: Årskurs 7 har låga resultat och insatser kommer att behöva göras för att höja dessa. Åk 9 gick ut med det högsta meritvärdet på flera år men det betyder inte att samtliga elever når betyg i alla ämnen vilket inte heller krävs som gymnasiebehörighet. Åtgärder för förbättring: Skolans förstelärare kommer att tillsammans med hela enheten att arbeta för bättre resultat. Fler än en lärare i varje klass. Strävan görs att det ska vara tre lärare på två klasser i engelska, svenska och matematik. Stöd ges i So och No men i mindre omfattning. En satsning på svenska som andraspråk fortsätter. Många av eleverna som kommer till högstadiet kan inte simma. Särskilda resurser måste därför satsas på simundervisning. Särskilda satsningar kommer också att göras när det gäller ämnet matematik bland annat genom elevens val. 2014 års Meritvärde för åk 9: 207,8 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 20 av 22 220 Sektorns handlingsplan för att förbättra skolresultaten i Munkedals kommun • • • • • • • • • • • • • • • • Gemensam resultatkonferens på kommunnivå för påbörjad analys av resultat på nationella prov i september varje år. Deltagare: Förskolechefer, rektorer och specialpedagoger från Resursteamet. Analyser på enhetsnivå samt framtagande av åtgärder för att förbättra enhetens resultat: varje år i september och oktober. Arbete på varje enhet utifrån den kommungemensamma Språkplanen: Hela året. Varje enhets arbete med att ta fram verksamhetsmål utifrån de politiska resultatmålen: Årligen i september. Arbete på varje enhet utifrån den kommungemensamma Matematikplanen: Hela året. Insättande av särskilt stöd så tidigt som möjligt då utredning visar behov av särskilt stöd . Utveckla modersmålstödet. Kommunlicens inköpt avseende inläsningstjänst. Barn utredda av centrala Resursteamet gällande specifika läs och skrivsvårigheter och språkstörningar kan vid behov förskrivas kompensatoriska läromedel som dator och i-pad. Sköts av Skoldatateket och specialpedagoger på Resursteamet i samverkan. Använda alla pedagogers kompetens i skolutveckling. Använda förstelärarna i det kommungemensamma arbetet för att höja skolresultaten i Munkedal. Utveckling av ett kommungemensamt Språkotek med språkstödjande/utvecklande material till utlåning till personal och verksamheter. Tydligare organisation i arbetslagen för att vid behov kunna frigöra resurser till mer individanpassat stöd. Fortsatt utbildning av lärare i bedömning och betyg från åk 1-9 för att utveckla likvärdighet. Noggranna förberedelser inför nationella prov Sambedömning av nationella prov. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 21 av 22 Resultat V8 Mjukenkät angående elevers trivsel i åk 8 Munkedal Medel 1. Jag känner mig trygg i skolan 8,9 8,5 2. Jag upplever mina lektioner meningsfulla 7,6 7 3. Jag är nöjd med min arbetsinsats 7,8 7,2 4. Jag känner mig motiverad att arbeta med mitt lärande 7,4 6,7 5. Jag får det stöd jag behöver för att klara studierna 7,6 7,2 6. Jag tycker det är viktigt att det går bra i skolarbetet 9,1 8,8 7. Jag upplever arbetsro på lektionerna 6,8 6,4 8. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 9. Jag upplever att jag kan vara med och påverka skolarbetet 10. Jag upplever att mina lärare trivs i skolan 7,4 6,9 6,8 6,4 7,8 7,7 11. Jag tycker skolans lokaler är ändamålsenliga 7,3 6,6 12. Jag äter oftast lunch i skolan 7,6 7,3 1.10 221 Barn och elevers inflytande Här beskriver verksamheterna sitt arbete för delaktighet samt forum för elevers delaktighet. 1.10.1 Förskolor Norr Skollagen 4 kap 9§ och 13 kap. Under året har vi på enheterna arbetat för att öka barns inflytande. Frågan aktualiserades av pedagogerna redan förra året under lärgruppsarbetet. Tillsammans med Förskolor i Syd har pedagogerna getts nya redskap och analyserat vad som gjordes och hur man kan utveckla det hela. Barnen är med under arbetet med likabehandlingsplanen, de är med och utformar verksamheten och temaarbetet. Under intervjuer med barn som förskolechef gjorde framkom att barnen inte är medvetna om när och vad de har inflytande i och vilka beslut de är delaktiga i. Detta är ett arbete som är viktigt att ta tag i. Det är inte bara viktigt att ha inflytande det är också viktigt att veta om att man har det och också att man haft det. 1.10.2 Förskolor Syd Samråd hem och förskola har hållits vid fyra tillfällen. Innehållet har rört information om utbyggnation av förskolorna på Lilla Foss och Önnebacka. Dialoger om Barns inflytande, dokumentation och arbetsrotation har förts. I allt större omfattning intervjuar pedagogerna barnen om deras tankar om inflytande och önskemål om hur verksamheten ska utformas. 1.10.3 Bruksskolan Skolan har elevrådsrepresentanter, kamratstödjare och elevskyddsombud som träffas i respektive grupp kontinuerligt. Utbildning av elevskyddsombud sker årligen av rektor och vaktmästare. 1.10.4 Munkedalsskolan Enheten har arbetat med utvecklingsområde delaktighet. Eleveers röst skall med stigande ålder och mognad tillmätas allt större betydelse i alla möten. Varje vecka hålls klassråd i alla klasser. Varje månad hålls elevråd som leds och dokumentaras av rektor. Elevenkät V8 görs årligen för elever i åk 2 och 5 årligen. Denna enkät utgör underlag vid revidering av likabehandlingsplanen. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330 Sida 22 av 22 1.10.5 Svarteborgs rektorsområde Båda skolorna i rektorsområdet praktiserar regelbundet elevråd och klassråd. 222 1.10.6 Hedekas skola På skolan finns elevråd, klassråd, elevhälsa. 1.10.7 Kungsmarksskolan 1.11 Forum för samråd med vårdnadshavare 1.11.1 Förskolor Norr Förskolorna i Norr har i första hand samråd under föräldramötena på hösten. Under året har varje avdelning möten/träffar med sin föräldragrupp där vårdnadshavare har möjlighet att säga vad de tycker och tänker. 1.11.2 Förskolor Syd Vid samtal har framkommit att föräldrar och förskolepersonal kan se olika på frågor som jämställdhet och barns inflytande fördes. Föräldrar har tagit upp om giftfri förskola utifrån senare studier som visat på att ftalater är vanligt förekommande både i hemmen och i förskolor. Kommunpolitiker Helena Hansson deltog vid två tillfällen. Ett föräldramöte och ett utvecklingssamtal har erbjudits alla föräldrar. Vid behov har fler samtal förts. Vid lämning och hämtning av barnen samtalar pedagogerna med deras vårdnadshavare. Information om förskolans undervisning har regelbundet lämnats ut till vårdnadshavare i pappersform eller via mail. 1.11.3 Bruksskolan Skolan har vid tre tillfällen samverkansråd med föräldrarepresentanter från varje klass. Vid dessa möten är en personal med från varje arbetslag. 1.11.4 Munkedalsskolan Varje termin inbjuds vårdnadshavare och elever till utvecklingssamtal med undervisande lärare. Föräldramöte hålls en gång om året. Vårdnadshavare inbjuds 2 ggr per år till föräldraråd, som leds av rektor. Representanter från alla klasser är utsedda men även andra föräldrar är välkomna till mötet. 1.11.5 Svarteborgs rektorsområde Under läsåret 202013-2014 har föräldrarådsmöten ägt rum på båda skolor inom rektorsområdet. 1.11.6 Hedekas skola På Hedekas skola finns ett skolråd som träffats kontinuerligt under läsåret. Försök till att utveckla samarbetet och samarbetsformer mellan skola och föräldraråd har gjorts på olika sätt. 1.11.7 Kungsmarksskolan Skolråd med vårdnadshavarna har genomförts kontinuerligt. 455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • [email protected] Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330
© Copyright 2024