NATIONELLT CENTRUM FÖR
KULTURMILJÖNS HANTVERK
HANTVERKSLABORATORIET
www.craftlab.gu.se
SEMINARIUM
MATTMARS KYRKAS SPÅNTAK
16 SEPTEMBER 2015
1. Säkra hantverkskunskaper
Dokumentation, nätverk, tradering, fortbildning &
näringsutveckling
2. Utveckla hantverkskunskaper
Forskning, utvecklingsarbete, metodutveckling &
kvalitetssäkring
Det laborativa arbetssättet
Projekt
Gästhantverkarprojekt
Seminarier, kurser, workshops
Nätverksaktiviteter
MED HANTVERK I FOKUS
STAVSPÅN
ett projekt med fokus på
kvalitetssäkring
STAVSPÅN / KYRKSPÅN / KILSPÅN
Kvalitetssäkring av
stavspåntak
Varför ett projekt om stavspån?
-  Vanligt takmaterial i kyrkomiljöer, slott och
herrgårdar, d.v.s. miljöer som ofta bedöms
vara kulturhistoriskt värdefulla och som
skyddas genom lagstiftning
-  Kostsamma projekt
-  Önskemål från olika grupper av aktörer
inom kulturmiljövården
Kvalitetssäkring av
stavspåntak
Syfte med projektet
-öka kompetens hos olika målgrupper
(beställare, förvaltare, hantverkare,
projektörer, antikvarier, arkitekter)
-säkerställa kvalitet: upphandling, kontroll,
hantverk
-sammanställa beprövad erfarenhet
-värdera val, tekniker, material
-öka kunskap om tjära (kvalitet, applicering)
INNEHÅLL INLEDNING SPÅNENS HISTORIA HANTVERKET VIRKE TILL STAVSPÅN TILLVERKNING AV STAVSPÅN LAGRING AV STAVSPÅN ATT LÄGGA STAVSPÅN FÖRVALTNING OCH UNDERHÅLL UNDERHÅLL Regelbunden ;llsyn Dokumenta;on YTBEHANDLING SKADEKATALOG RESTAURERINGSPROCESSEN AF restaurera en kyrka eller eF byggnadsminne Aktörer och rollfördelning VÄRDERINGAR OCH VAL RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING EN BOK
PUBLICERAD MAJ 2015
FINNS SOM PDF http://hdl.handle.net/2077/39128
Riksantikvarieämbetets skrift ”Spån.
Rekommendationer för tillverkning, läggning och
skyddsbehandling” utkom första gången 1973.
Bearbetad upplaga 1983.
Vägledande för spåntillverkningen i Sverige
sedan dess.
Spån
KLUVNA OCH DIAGONALSÅGADE SPÅN
I Riksantikvarieämbetets rapport beskrivs
tillverkningsmetoden att klyva fram spånämnen
som sedan diagonalsågas till två spån.
Vi vet inte hur länge denna metod varit i bruk.
Åtminstone sedan 1800-talet.
Flistads kyrka, Östergötland uppförd 1180-‐tal spåntak från 1958 Varianter av stavspån som förekommer idag
- 
- 
- 
- 
Kluven framsida och diagonalsågad baksida
Kluven framsida och huggen baksida
Sågade spån
Sågade och hyvlade spån
HEDAREDS KYRKA KLUVNA OCH HUGGNA SPÅN
På 1990-talet uppstod ett intresse för att bygga upp
kunskap om den manuella tillverkningen.
Vid restaureringen av Hedareds stavkyrka,
Västergötland, 1995-98 skapades ett
utvecklingsprojekt under ledning av RAÄ och Peter
Sjömar.
Beslut att tillverka spån manuellt lika de spån som
gjorts vid den senaste omläggningen år 1900.
Norderö kyrka KLUVA OCH HUGGNA SPÅN
Norderö kyrka – Jämtland
Inför omläggningen av spåntaket 2002 gjordes en
utredning med syfte att ta reda på vilka tekniska,
antikvariska, estetiska och ekonomiska konsekvenser
en rekonstruktion av den forna 1700-talstäckningen
skulle medföra.
Södra Råda gamla kyrka- Värmland
Rekonstruktion- och forskningsprojekt
Kyrkboden i Ingatorp - Småland
INGATORPS KYRKA SÅGADE SPÅN, HYVLADE SPÅN
Helt sågade spån har förekommit åtminstone
sedan slutet av 1800-talet i Sverige.
Kunskapen om de sågade och hyvlade spånens
historia inte närmare utforskad i Sverige.
Dopfunt från Tingstads kyrka, Östergötland
Daterad till 1100-talets sista fjärdedel
SPÅN – ETT HISTORISKT
BYGGNADSMATERIAL
Garda kyrka Gotland
Kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet.
I början av 1300-talet tillbyggdes kyrkan med ett
nytt kor. Troligen var det samtidigt som långhuset
försågs med ett nytt högre och resligare tak.
Det gamla takfallet byggdes in helt och hållet. Både
taklag och spån är bevarat under det nyare takfallet.
Spånen är av ek
ca 1 meter långa, ca 20 cm breda
Spånen är kilformade, 25-35 mm i basen och 5-10 mm
i övre delen
En spetsig form den nedersta delen, ca 35 cm
På spetsen har spånen en grund profil längs kanten.
Spånen är spikade långt ned på spetsen
Hageby höga kyrka, Östergötland
Murad romansk stenkyrka som antagligen stod färdig på 1120talet. Dendrokronologiska prover på långhusets takstol visar
fällning 1118-1120.
Långhus, smalare kor med absid och torn byggs samtidigt.
Sakristia tillbyggd senare.
Hageby höga kyrka, Östergötland
Korets takstol är av ek.
En del av korets yttertak mot norr är bevarat genom att det
täckts över av den tillbyggda sakristian.
Här finns taktro av ekbrädor och ekspån.
7 dendroprover tagna på takspån i form av lösfynd och
trobrädor 2012
Trobrädorna är från byggnadstiden på 1120-talet
Takspånen är gjorda av virke avverkat efter 1437
Vireda kyrka, Småland
På korets östra timmervägg som byggts in av det sekundära
koret i sten finns bevarade spån. Det är rakt skurna furuspån.
Dessa har daterats till tidigt 1400-tal.
Vireda kyrka, Småland
Vireda kyrka, Småland
En del av långhusets spåntäcka takfall har byggts in
genom tillbyggnaden av tvärskeppet 1755-57. Spånen har
daterats till perioden 1633-1670. De är lagda i en
mönstertäckning med en rad av spetsiga spån efter fyra
rader rakt skurna spån.
Aktiviteter i projektet:
-fotodokumentationer av spån
-besök/intervjuer med verksamma
spåntillverkare och spånläggare
Intervjuer och besök
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Stig Nilsson
Börje Samuelsson
Ivan Johansson
Arne Ekdahl
Thomas Ljungdahl
Hälsinge takspån
Kyrktak
Saljebygdens spån
Kristian Jonsson
-fältundersökningar äldre spåntak
-dendrokronologiska dateringar av
medeltida spån och taktro
-seminarium traditionell spåntillverkning
-filmdokumentation av manuell
spåntillverkning under spånkurs i
Ingatorp
-filmdokumentation av Börje S och Stig
N som berättar om sina erfarenheter
utifrån sina samlingar av spån
Sammanställning av skadekatalog,
olika exempel
-  Skador beroende på materialet
eller tillverkning
-  Skador beroende på underlag eller
läggning
-  Skador beroende på miljö, yttre
faktorer
Sammanställning av skadekatalog,
olika exempel
-  Skador beroende på materialet
eller tillverkning
-  Skador beroende på underlag eller
läggning
-  Skador beroende på miljö, yttre
faktorer
Sammanställning av skadekatalog,
olika exempel
-  Skador beroende på materialet
eller tillverkning
-  Skador beroende på underlag eller
läggning
-  Skador beroende på miljö, yttre
faktorer
Hur avgörs vad som är beprövad
erfarenhet?
Beprövad erfarenhet är ett juridiskt
begrepp som används för att ställa
kvalitetskrav på olika verksamheter.
Begreppet kan rättfärdiga praktik
och metoder som inte är
vetenskapligt bevisade. Det kan
innefatta allt från konsensus,
tradition, professionellt omdöme,
sunt förnuft, lyhördhet och
personliga värderingar.
Hur avgörs vad som är beprövad
erfarenhet?
Ett avslutande seminarium med
alla medverkande m.fl. för att
diskutera vad vi är överens om
och vad vi inte är överens om.
Viktigt med god kvalitet på
material och hantverk
Bättre dokumentationer, både
före och efter en åtgärd
Bättre motiveringar till vilka val
som görs
Utforma processer för att få
bättre uppföljning på lång sikt