fulltext - DiVA Portal

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Invandrares upplevelser av sjuksköterskans
bemötande
En litteraturstudie
My Binnquist
Emelie Olsson
Handledare: Louise Stjernberg
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa
Karlskrona Januari 2015
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa,
Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad
Januari 2015
Invandrares upplevelser av sjuksköterskans
bemötande
My Binnquist
Emelie Olsson
Sammanfattning
Bakgrund: Den stora befolkningsökningen som sker i Sverige idag beror delvis på att
invandringen är större än utvandringen. Invandrare som bosätter sig i Sverige flyr från bland
annat krig och svält och deras fysiska och psykiska ohälsa kan därför vara hög. Patienter med
invandrarbakgrund kan därför vara i stort behov av vård men kan missgynnas på grund av
språk- och kulturskillnader vilket försämrar vårdkvaliteten och patientsäkerheten.
Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från
sjuksköterskan.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie med Graneheim och Lundmans tolkning av
Krippendorffs innehållsanalys baserad på vetenskapliga artiklar.
Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig tillfreds, Att känna sig otrygg,
Att inte vara delaktig i sin vård och Bristande kommunikation. Patienter upplevde att
sjuksköterskans bemötande inte påverkades av deras invandrarbakgrund och att hon eller han
hade en positiv inställning. Majoriteten av patienterna upplevde dock att sjuksköterskan inte
engagerade sig i att informera och förstå patienten. Bemötandet från sjuksköterskan bidrog
även till att de kände sig objektifierade och inte respekterade.
Slutsats: De upplevelser som framkom i resultatet av patienterna kan innebära att de fick
sämre vård då vården inte helt verkade vara personcentrerad på grund av språkskillnader. För
att patienter med invandrarbakgrund ska uppleva trygghet i bemötandet bör sjuksköterskan
engagera sig och ha en positiv inställning i sitt bemötande. Denna studie ger sjuksköterskan
förståelse hur ett bemötande kan påverka denna patientgrupps upplevelser av vården. Det
största fyndet är att upplevelserna till största del berodde på språkskillnader vilket visar på
vikten av att samtliga invandrare går på språkundervisning och lär sig svenska. Det behövs
även fler empiriska studier för att få bredare kunskap om ämnet.
Nyckelord: bemötande, innehållsanalys, invandrare, patienters upplevelser, sjuksköterska
Innehållsförteckning
Inledning
4
Bakgrund
5
Problem med språk- och kulturskillnader
5
Invandrare
Patienten med invandrarbakgrund
5
5
Upplevelse
6
Sjuksköterskans ansvarsområde
Bemötande från sjuksköterskan
Kommunikation
6
7
7
Teoretisk referensram
7
Syfte
8
Metod
8
Datainsamling
8
Urval
Inklusionskriterier
9
9
Kvalitetsgranskning
9
Dataanalys
Resultat
10
11
Att känna sig tillfreds
11
Att känna sig otrygg
12
Att inte vara delaktig i sin vård
12
Bristande kommunikation
13
Diskussion
14
Metoddiskussion
14
Resultatdiskussion
17
Slutsatser
19
Självständighet
19
Referenser
20
Bilaga 1 Databassökningar
23
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
24
Bilaga 3 Dataanalys
25
Bilaga 4 Artikelöversikt
26
Inledning
Under det första halvåret av 2014 skedde den största befolkningsökningen på många år enligt
Statistiska centralbyrån (2014). Den stora ökningen beror delvis på att invandringen är större
än utvandringen (ibid). Heikkilä och Ekman (2000) skriver att invandrare som kommer till
Sverige kan ha en annan kultur och tala ett annat språk, vilket kan innebära att de uppfattar
hälso- och sjukvården på ett annat sätt jämfört med de som är födda i Sverige. Det kan därför
vara av betydelse för vårdpersonal att ha kunskap och förståelse över att dessa patienters
förväntningar på hälso- och sjukvården kan se annorlunda ut (ibid). Akhavan (2012) skriver
att en effektiv kommunikation har en central roll för att ett bra bemötande ska existera.
Kultur- och språkskillnader kan leda till missförstånd och misstro, vilket i sin tur kan leda till
ojämlikheter i hälso- och sjukvården (ibid).
Socialstyrelsen (2011) skriver att en bra kommunikation med patienten kan vara en
bidragande faktor för att en hög patientsäkerhet ska existera. Suurmond, Uiters, de Bruijne,
Stronks och Essink-Bot (2010) skriver att när kommunikationen brister på grund av
skillnader i språk eller kultur kan patientsäkerheten riskeras. McCarthy, Cassidy, Graham och
Tuohy (2013) menar även att vårdkvaliteten hos patienter med invandrarbakgrund kan
försämras på grund av språkskillnader. Detta kan bero på missförstånd i kommunikationen,
då kulturen kan påverka ens sätt att tolka den ickeverbala kommunikationen (ibid).
Tidigare studier har främst haft fokus på hur sjuksköterskan upplever att bemöta patienten
med invandrarbakgrund och mindre fokus på hur patienten själv upplever bemötandet skriver
Dogan, Tschudin, Hot och Özkan (2009). Ett större fokus på hur patienten med
invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan kan bidra till en förbättrad
vårdkvalitet och högre patientsäkerhet (ibid). För att kunna förbättra vården för patienter med
invandrarbakgrund och för att sjuksköterskan ska få kunskap om hur hon eller han ska
bemöta dessa patienter finns det behov av att göra en sammanställning av tidigare studier
inom ämnet. Därför är det av intresse att beskriva hur patienter med invandrarbakgrund
upplever bemötandet från sjuksköterskan.
4
Bakgrund
Problem med språk- och kulturskillnader
Hultsjö och Hjelm (2005) skriver att vården för patienten med invandrarbakgrund kan
försämras vid språk- och kulturskillnader. Hultsjö och Hjelm (2005) och Ng och Newbold
(2011) skriver att språkskillnaderna gör att patienten inte kan uttrycka sina besvär vilket gör
det problematiskt för sjukvårdspersonal att bilda en uppfattning om patientens problem.
Vidare menar de att språkskillnaderna gör det svårare för personal att kommunicera och delge
information till patienten (ibid). Sättet att kommunicera kan skilja sig beroende på vilken
kultur individen har vilket kan leda till hinder i kommunikationen beskriver Hultsjö och
Hjelm (2005). Hinder i kommunikationen kan leda till missförstånd och öka risken för
feldiagnostisering och olämpliga behandlingar vilket kan försämra vårdkvaliteten och riskera
patientsäkerheten (ibid).
Invandrare
International Organization for Migration [IOM] (2004) förklarar att begreppet invandrare
används om personer som härstammar från ett land och bosätter sig i ett annat. Anledningar
till varför invandrare flyttar till ett annat land kan vara för att förbättra sitt materiella eller
sociala förhållande samt förbättra utsikterna för sig själva eller sin familj. Invandringen kan
bero på olika orsaker såsom natur- eller miljökatastrofer, krig eller svält (ibid). Ekberg (2007)
beskriver Sverige idag som ett mångkulturellt samhälle och från 1970-talet och framåt har
arbetskraftsinvandringen ersatts av flyktinginvandring vilket speglar oroligheter och krig.
Flykting är en person som flyr från sitt hemland för att överleva med en välgrundad fruktan
för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet eller tillhörighet till en samhällsgrupp
eller politisk åskådning skriver The UN Refugee Agency [UNHCR] (2010). I denna
litteraturstudie räknas alla flyktingar in under begreppet invandrare.
Patienten med invandrarbakgrund
Eriksson (1993) förklarar att begreppet patient hör ihop med sjukdom och lidande och
kommer från latinets ”pati” som betyder tåla och lida. Dagens patientbegrepp har förändrats i
betydelsen och knyts alltmer till sjukdom, diagnos och behandling skriver Kasén (2012).
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) förklarar begreppet patient som en person som tar
emot hälso- och sjukvård.
5
SOU (2006:78) beskriver att den psykiska och fysiska ohälsan är högre hos patienter med
invandrarbakgrund än hos patienter som är födda i Sverige. Hultsjö och Hjelm (2005) skriver
att patienten med invandrarbakgrund kan vara särskilt sårbara på grund av påtvingad
invandring och traumatiska upplevelser i sitt ursprungsland och kan därför vara i stort behov
av vård.
Upplevelse
Enligt Travelbee (1971) är upplevelse en känsla som är subjektiv. Alla människor upplever
saker på olika sätt och en upplevelse är unik för varje individ. Individen lär sig att hantera
olika situationer genom att uppleva dessa och får då med sig nya erfarenheter i livet (ibid).
Sjuksköterskans ansvarsområde
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) definierar begreppet hälso- och sjukvård som att
förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården innefattar och
utförs av hälso- och sjukvårdspersonal inom landsting och kommun. Lagen säger även att
sjukvården ska utföras så att kraven för en god vård uppfylls, genom att tillgodose patientens
behov av trygghet och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (ibid).
Sjuksköterskan är en av hälso- och sjukvårdspersonalen och har ansvarsområdet omvårdnad
skriver Socialstyrelsen (2005). Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2010) skriver att
omvårdnad vanligen bedrivs på personnivå och ska utföras så att patienten och närstående
känner trygghet. Omvårdnad ges till en person som är i behov av till exempel stöd, aktiv hjälp
och guidning. Målen för omvårdnaden är att lindra lidande, förebygga ohälsa, främja hälsa
och välbefinnande (ibid). McCance och McCormack (2013) skriver att en av sjuksköterskans
kärnkompetenser är att ge en personcentrerad omvårdnad som handlar om att göra patienten
delaktig i sin vård. Den personcentrerade omvårdnaden ska ge patienten tillfredsställelse och
delaktighet i vården samt en känsla av välbefinnande (ibid).
Socialstyrelsen (2005) menar att omvårdnad ska ges till alla oavsett hudfärg, språk,
trosuppfattning eller kulturell bakgrund. Leininger (2006) beskriver kultur som ett begrepp
med flera betydelser. Kultur är lärda, delade och överförda värderingar, övertygelser, normer
och levnadssätt som är delad av flera, såsom grupper eller större samhällen. Kulturen är en
social interaktion som har inflytande på ens bemötande, handlande och tänkande (ibid).
6
Bemötande från sjuksköterskan
Hansson-Pourtageri (2002) beskriver att ett möte är ett samspel mellan människor där de
bemöter varandra på olika sätt. Reaktionen av ett möte ser olika ut men styrs av det inre,
erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen som existerar (ibid). Enligt
Socialstyrelsen (2005) är en del av sjuksköterskans ansvarsområde att bemöta, informera och
undervisa patienter. Sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta alla i möten kring
omvårdnaden på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska informera och
göra patienten och närstående delaktiga i vården genom att förvissa sig om att de förstått den
information som delgetts. Patienten ska alltid bli bemött av sjuksköterskan med omtanke och
respekt så att dennes värdighet och integritet respekteras (ibid).
Kommunikation
Dogan et al. (2009) skriver att i alla möten mellan individer sker det kommunikation och att
varje möte i vården är unikt och kräver en effektiv kommunikation. Jain och Krieger (2011)
menar att kommunikation innebär ett utbyte av information, där minst två individer integrerar
med varandra. Den verbala kommunikationen sker via det verbala språket, symboler, tecken
och signaler medan den ickeverbala kommunikationen sker genom kroppsspråk,
ansiktsuttryck, utseende eller tonen på rösten (ibid).
Vidare menar Dogan et al. (2009) att språket har en utvecklande eller begränsande roll i
kommunikationen, den utgör en möjlighet men kan även utgöra problem som kan hämma
den. Begränsningarna beror på att ordens betydelse eller innebörd går förlorad vid
översättning mellan olika språk. Detta kan leda till missförstånd och risker i möten med
vården (ibid). Även Socialstyrelsen (2011) beskriver att kommunikationen i vården kan
orsaka problem då information kan tolkas på olika sätt eller riskerar att utebli.
Teoretisk referensram
Till litteraturstudien har Leiningers (1995) teori ”Cultural Care Diversity and Universality”
valts. Leiningers teori menar att det är av stor betydelse att ta hänsyn till människors
kulturella bakgrund för att förstå dem och ge omvårdnad på ett tillfredsställande sätt (ibid).
Leininger och McFarland (2002) skriver att huvudbegreppet i teorin är transcultural nursing
som står för mångkulturell omvårdnad, vilket är något som ska eftersträvas.
7
Leininger (1995) beskriver vidare att syftet med teorin är att förbättra vårdkvaliteten för
människor med annan kulturell bakgrund genom att studera olika sätt att se på omvårdnad.
Omvårdnad ska då kunna erbjudas kulturspecifikt och samtidigt förbättra omvårdnaden för
människor med lika eller olika kulturella bakgrunder (ibid).
Det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens syn på sin sjukdomsupplevelse och hur
patienten önskar bli hjälpt förklarar Leininger (1995). Om omvårdnaden inte är
kulturanpassad kan det istället uppstå negativa konsekvenser såsom konflikter och problem,
vilket i sin tur kan leda till att patientens sjukdomsförlopp förlängs eller att välbefinnandet
försämras (ibid). Leininger och McFarland (2002) menar att om sjuksköterskan kan bemöta
patienten så som de vill bli bemötta kan det främja till välmående och snabbare tillfrisknande.
Leiningers teori är användbar vid reflektion över betydelsen av en kulturanpassad vård.
Syfte
Syftet var att beskriva hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från
sjuksköterskan.
Metod
För att få en bredare och djupare förståelse om ämnet gjordes en litteraturstudie med
kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes utifrån vetenskapliga artiklar som har granskats
och sammanställts. Förhållningssättet var förutsättningslöst och med strävan efter en
helhetsförståelse. Den kvalitativa ansatsen innebar att informationen belystes och resultaten
sammanställde specifika fenomen (Olsson & Sörensen, 2011).
Datainsamling
Databaserna Cinahl och PubMed användes för att få fram vetenskapliga artiklar. Cinahl har
fokus på omvårdnadsvetenskapliga artiklar och PubMed är en databas med vetenskapliga
artiklar som är inriktade på bland annat medicin och omvårdnad (Willman, Stoltz &
Bahtsevani, 2011).
8
De sökord som användes var immigrants, emigrants, migrants, minority groups, ethnic
groups, refugees, health care, patient perspective, communication, Sweden, caring, nursing,
samt experiences.
Sökorden kombinerades med olika booleska sökoperatörer. De sökoperatörer som användes
och kombinerades i sökningarna av de vetenskapliga artiklarna var OR och AND. OR gjorde
det möjligt att förena olika söktermer medan AND separerade dem, vilket bidrog till att
sökningarna ringade in de relevanta vetenskapliga artiklarna till ett avgränsat område
(Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Urval
Sökkombinationerna i Cinahl och Pubmed resulterade i 362 vetenskapliga artiklar. Efter att
ha läst samtliga titlar ansågs 54 artiklar matcha sökorden och abstraktet lästes igenom i dessa
artiklar. Efter att ha läst igenom dessa artiklars abstrakt noggrant och läst igenom artiklarna
uteslöts 47 stycken artiklar eftersom de inte ansågs besvara syftet och inklusionskriterierna.
Anledningar till varför artiklarna uteslöts var att de inte utgick från patienten med
invandrarbakgrund, att de hade en kvantitativ metod, att de inte var under
allmänsjuksköterskans ansvarsområde, att personerna i studien kunde det svenska språket
eller att de var medicinskt inriktade. Kvar återstod sju stycken kvalitativa vetenskapliga
artiklar som lästes igenom noggrant och ansågs besvara syftet (se Bilaga 1).
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna för datainsamlingen av de vetenskapliga artiklarna var att studierna
skulle vara genomförda i Sverige samt skrivna på engelska. Då studien utgick från hur
patienten med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan skulle artiklarna
vara av kvalitativ ansats samt ur patientens perspektiv. Då patienter med invandrarbakgrund
söker vård och möter sjuksköterskor i både sluten- och öppenvård skulle artiklarna utgå från
detta. Artiklarna skulle även inkludera patienter med invandrarbakgrund samt att de inte
kunde behärska det svenska språket. För att begränsa sökningarna skulle artiklarna vara från
år 2000 till 2014.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall för
studier med kvalitativ metod. Granskningen gjordes för att kunna bedöma om artiklarna höll
9
en tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet (se Bilaga 2). Bedömningsmallen innehåller 20 olika
frågor om studiens syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser där ett val gjordes mellan
fyra olika svarsalternativ. Svarsalternativen ser olika ut mellan frågorna och ger noll till tre
poäng beroende på hur hög kvaliteten studien har i de olika områdena. Efter genomförd
granskning av studien räknades den sammanlagda poängen ut och den kunde högst få 48
poäng. Därefter omräknades poängsumman till procent. Kvaliteten bedömdes genom en
tregradig skala, som Grad 1, Grad 2, och Grad 3. Grad 1 innebar hög kvalitet medan Grad 3
stod för de studierna med låg kvalitet. För att en studie skulle få hög kvalitet (Grad 1)
behövde den få minst 80 %, medel kvalitet (Grad 2) minst 70 % och låg kvalitet (Grad 1)
minst 60 %. Om en studie hade fått en sammanställning på under 60 % användes den inte i
arbetet. Alla sju ansågs uppfylla tillräcklig kvalitet för att inkluderas, sex stycken bedömdes
som hög kvalitet och en bedömdes som medel kvalitet.
Dataanalys
Den analysmetod som gjordes var utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning på
Krippendorffs kvalitativa innehållsanalys (se Bilaga 3). Artiklarnas innehåll granskades enligt
en manifest innehållsanalys med latenta inslag. En manifest innehållsanalys innebär att de
uppenbara och synliga komponenterna i texten tas tillvara. För att få fram det som inte är
synligt i texten och för att få fram det underförstådda tolkas texten genom en latent
innehållsanalys (ibid).
De utvalda artiklarna lästes igenom flera gånger för att skapa en helhetsbild över innehållet.
Därefter valdes meningsenheter ut av författarna som svarade på syftet. Författarna tog ut
meningsenheterna var för sig och jämförde därefter att samma meningsenheter hade tagits ut.
En meningsenhet är en konstellation av ord, meningar eller stycken och som relaterar till
samma centrala betydelse. Eftersom artiklarna var skrivna på engelska så översattes
meningsenheterna till svenska, samtidigt som den engelska versionen sparades för att inte
förlora innebörden av meningsenheterna vid kommande kondensering. Fortsättningsvis
gjordes innehållsanalysen tillsammans av båda författarna, där det latenta diskuterades mellan
författarna. Diskussionen av det latenta och underförstådda gick ut på att författarna såg till
att tolkningarna av meningsenheterna var de samma. Kondensering av meningsenheterna
gjordes vilket innebar en förkortning av texten samtidigt som kärnan och innebörden
bevarades. Av de kondenserade meningsenheterna gjordes kodningar som är korta
märkningar som förklarar innebörden av meningsenheterna. Koderna användes sedan för att
10
hitta likheter och skillnader i materialet och koder med samma betydelse delades sedan upp i
kategorier. En kategori skulle besvara frågan ”Vad?” och identifierades som en röd tråd
genom koderna (Graneheim & Lundman, 2004).
Resultat
Resultatet baserades på de vetenskapliga artiklarna om hur patienter med invandrarbakgrund
upplever bemötandet från sjuksköterskan och delades upp fyra kategorier (se Bilaga 4).
Kategorierna var ”att känna sig tillfreds”, ”att känna sig otrygg”, ”att inte vara delaktig i sin
vård” och ”bristande kommunikation”.
Att känna sig tillfreds
När invandrare kom till Sverige upplevde de att den svenska sjukvården hade en hög standard
av vård som sjuksköterskan var en del av. Uttryck som att komma till himlen uppgavs om
sjukvården och de beskrev vårdpersonal som änglar (Hovde, Hallberg & Edberg, 2008). En
känsla av respekt upplevdes av patienter då sjuksköterskan förde en bra kommunikation.
Detta bidrog till att patienter med invandrarbakgrund inte kände sig som främlingar inför
sjuksköterskan. En bra kommunikation gav även en känsla av att vara mindre sjuk
(Brämberg, Nyström & Dahlberg, 2010).
Patienter med invandrarbakgrund kände sig rättvist behandlade då de upplevde att de hade
blivit behandlade på samma sätt som en svensk. De upplevde att behandlingen inte hade
påverkats av deras invandrarbakgrund (Razavi, Falk, Björn & Wilhelmsson, 2011).
Sjuksköterskan ansågs vara trevlig, vänlig och omtänksam i sitt bemötande (Hovde et al.,
2008). Patienterna kände tacksamhet gentemot sjuksköterskorna och arbetet som de utförde
(Hovde et al., 2008; Martinsson, Edberg & Janlöv, 2013). Patienterna kände sig aldrig
missgynnade på grund av deras bakgrund vilket gjorde att de kände sig nöjda och accepterade
(Martinsson et al., 2013). Sjuksköterskan upplevdes vara omtänksam och patienter kände sig
likvärdiga och omhändertagna (Hjelm, Bard & Apelqvist, 2012):
…a very nice person...she is educated…it doesn’t matter for her whether
you are Swede or a foreigner…I felt she cared about my health…when
she said she wanted me to learn…she was such a nice person…(Hjelm et
al., 2012, s. 3251).
11
Sjuksköterskorna uppfattades som att de brydde sig om hela familjen som berörde patienten i
fråga (Razavi et al., 2011):
They care in that when he hasn’t had an appointment in a long while, he
is given one and everyone cares, and asks qusestions and is involved, so
that I feel they care not only about A (the patient) but also about S (A’s
brother) (Razavi et al., 2011, s. 322).
Patienter med invandrarbakgrund upplevde att deras förväntningar av sjuksköterskan blev
uppfyllda då hon hade en positiv inställning i sitt bemötande och behandlade dem på ett
trevligt sätt. Patienter kände sig omhändertagna då sjuksköterskan gav dem detaljerad
information om sjukdomstillståndet (Hjelm, Bard, Nyberg & Apelqvist, 2007). En del
patienter såg kommunikationen med sjuksköterskan som oproblematisk (Hjelm et al., 2012).
Att känna sig otrygg
Patienterna upplevde att de inte blev tagna seriöst (Razavi et al., 2011; Brämberg et al.,
2010). De blev kontinuerligt hänvisade från en avdelning till en annan och ingen verkade
vilja ta ansvar för deras problem, vilket påverkade deras tillit negativt och att de inte kände
sig omhändertagna (Razavi et al., 2011). Vissa kände även att de inte blev respekterade,
vilket ökade deras lidande (Brämberg et al., 2010). De upplevde att deras förväntningar inte
uppfylldes då de inte fick tillräcklig vård och att de blev ifrågasatta av sjuksköterskan (Hjelm
et al., 2012).
En del patienter upplevde att de kände sig förbisedda, objektifierade och kränkta i
bemötandet från sjukvårdspersonal, bland annat sjuksköterskan, vilket bidrog till en osäkerhet
hos dem (Brämberg et al., 2010). Stressad personal var något som flera upplevde vilket ledde
till att de inte vågade be om hjälp vid behov och önskemål (Martinsson et al., 2013). Dock
grundade sig den största upplevelsen av bemötandet i språkhinder och svårigheter med att
kunna delta i vården (Brämberg et al., 2010).
Att inte vara delaktig i sin vård
Upplevelsen av att inte få vara delaktig i sin vård grundade sig i att patienter upplevde att de
inte fick ta egna beslut och att de inte blev förstådda på grund av språkskillnader (Martinsson
et al., 2013; Brämberg et al., 2010). Patienter med invandrarbakgrund kände sig
objektifierade då de inte deltog i vården, vilket bidrog till en upplevelse av att det var svårare
12
att återhämta sig i sitt sjukdomstillstånd. Patienter kände sig kränkta när de inte fick vara en
del i vården men uttryckte inte detta till sjukvårdspersonal. Utanförskapet i vården och
känslan av att vara kränkt var något som patienter led av men hade accepterat detta lidande i
tysthet (Brämberg et al, 2010).
Patienter upplevde att de inte blev tillfrågade och att det hade blivit en vana vilket resulterade
i att de alltid instämde med sjukvårdspersonalen (Brämberg et al., 2010). Att inte få vara
delaktig i sin vård uppgav en känsla av att inte få bestämma över sig själv. Denna känsla
bidrog till en frustration mot vårdpersonal (Martinsson et al., 2013).
Bristande kommunikation
Patienter med invandrarbakgrund som inte behärskade det svenska språket upplevde att de
fick sämre vård. Eftersom deras förmåga till att kommunicera var begränsad upplevde de att
dem inte fick de hjälpmedel som de hade rätt till vilket ökade deras känsla av att bli
övergiven. Känslan av att bli övergiven grundade sig även i att patienter upplevde att det var
få sjuksköterskor som tog sig tid till att lyssna och försöka förstå dem (Hovde et al., 2008).
Att inte kunna kommunicera i det svenska språket ledde även till att patienter med
invandrarbakgrund kände sig vilsna och osäkra (Martinsson et al., 2013).
I många möten med sjuksköterskan upplevde patienter att informationen inte var tillräcklig
eller att den uteblev (Brämberg et al., 2010; Bäärnhielm & Ekblad, 2000; Razavi et al., 2011).
I många fall upplevdes informationen som omöjlig att förstå. Patienter upplevde att
vårdpersonal inte informerade fullständigt då de inte presenterade underliggande antaganden.
Utebliven information om vad deras sjukdom eller symtom innebar bidrog även till en känsla
av tomhet och ovetskap hos patienten (Bäärnhielm & Ekblad, 2000). Patienter förklarade att
de inte fick tillgång till information, varken skriftlig eller muntlig vilket bidrog till en skillnad
mellan deras förväntningar och den vård de fick. Därför uppstod det missförstånd mellan
patienter och personal vilket resulterade i en försämrad vård (Hjelm et al., 2007; Razavi et al.,
2011). I flera fall kände patienter sig besvikna och irriterade över att informationen uteblev
(Razavi et al., 2011; Brämberg et al., 2010):
One day a doctor and a nurse visited me. They did not ask about
anything, they wrote down notes and then went away. That day, when I
am not asked about anything or I am not allowed to make own decisions,
13
how do you think that feels for me? The visit only resulted in new
medicines. Why didn’t they tell me? I was disappointed and wondered
why they did not inform me. That day I was disappointed and annoyed.
Because of my illness, they did not … take me seriously. That made my
symptoms worse; my suffering increased (Brämberg et al., 2010, s. 9).
Diskussion
Metoddiskussion
En kvalitativ metod användes för att få en djupare samt en helhetsförståelse för hur patienter
med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan. En kvalitativ metod är en
lämplig metod för att analysera upplevelser. Fördelen med en litteraturstudie som
genomfördes är att det är ett sätt att samla ihop befintlig data för att sedan analysera denna
och få fram ett nytt fördjupat resultat. Nackdelen med en litteraturstudie kan vara att det inte
existerar tillräckligt med vetenskapliga studier att analysera. De vetenskapliga artiklar som
valts ut till litteraturstudien ansågs dock vara tillräckligt för att få fram ett resultat.
Anledningen till varför en kvantitativ metod uteslöts var för att studiens syfte var att
undersöka patienters upplevelser och att få fram ett brett antal variabler på ett fåtal individer
(Olsson & Sörensen, 2011).
En empirisk studie är något som kunde ge ett bredare resultat (Olsson & Sörensen, 2011). En
empirisk studie uteslöts då tidsramen för detta ansågs vara för begränsad. Då ett
inklusionskriterie var patienter med invandrarbakgrund som inte behärskade det svenska
språket hade det dessutom behövts tolkar för att kunna genomföra en empirisk studie. Seffo,
Krupic, Grbic och Fatahi (2014) skriver att tolkar som används idag kan ibland inte det
exakta språket som patienten då de inte kommer från samma land utan ofta från ett
närliggande. Seffo et al. (2014) påvisar även att tolkar kan hämma patienten, då de upplever
att de inte vågar uttrycka sig vid tolkens närvaro. Dessa faktorer är något som diskuterats vid
valet av metod och en empirisk studie uteslöts då faktorerna kunde gett felaktig data.
Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs innehållsanalys valdes eftersom
den var lättförståelig och stegen för hur innehållsanalysen skulle gå tillväga var tydligt
beskrivna.
14
Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys innehåller underkategori.
Att använda underkategori valdes bort i innehållsanalysen eftersom detta ansågs irrelevant.
Underkategori ansågs vara irrelevant då det framkom många olika upplevelser av
innehållsanalysen. Om underkategori skulle funnits med hade det resulterat i många
underkategorier med lite innehåll. Istället valdes kategorier som kunde inkludera fler
upplevelser under samma kategori. De fyra kategorier som skapades ansågs besvara syftet.
Samtliga vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades av båda författarna var för sig och
jämförde därefter granskningarna. Henricson (2012) påvisar att detta genomförande stärker
reliabiliteten av kvalitetsgranskningen. Artiklarna kvalitetsgranskades och bedömdes ha
medel till hög kvalitet. Anledningar till varför den vetenskapliga artikeln bedömdes med
medel kvalitet var för att det saknades introduktion vilket drog ner kvaliteten (Bäärnhielm &
Ekblad, 2000).
Eftersom de vetenskapliga artiklarna översattes från engelska till svenska går det att diskutera
kring huruvida data har tolkats. Det engelska språket ansågs vara behärskat av författarna
men det går aldrig att undvika tolkningsfel. Därför valdes den ursprungliga engelska texten
att behållas vid innehållsanalysen för att minska risken för tolkningsfel vid kondensering,
kodning och kategorisering. Eftersom en upplevelse alltid är subjektiv kan det dock ha
uppstått missförstånd när upplevelserna analyserades. Det latenta i meningsenheterna
tolkades tillsammans av författarna och diskussion visade att tolkningarna var de samma.
Detta stärker reliabiliteten av resultatet då författarna tolkat det likadant (Henricson, 2012).
Trots att Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall visade medel till hög kvalitet av
valda artiklar är det av vikt att belysa att de vetenskapliga artiklarna utgår från olika
specialistkompetenser och andra professioner än sjuksköterskan. Diabetessjuksköterska,
undersköterska eller läkare är exempel på specialistkompetens och andra professioner utöver
allmänsjuksköterskan som studierna i de vetenskapliga artiklarna har inkluderat. Det går
därför att diskutera kring om detta går att relatera till allmänsjuksköterskans
kompetensområde. En diskussion har gjorts om de situationer som patienten med
invandrarbakgrund upplevt med samtliga andra professioner och om dessa går att relatera till
allmänsjuksköterskan. De använda artiklarna ansågs handla om situationer där
allmänsjuksköterskan är närvarande och deltagande tillsammans med den andra professionen
15
eller att det rör sig om omvårdnad, vilket är sjuksköterskans ansvarsområde (Socialstyrelsen,
2005). Därför bedöms resultatet kunna relateras till allmänsjuksköterskan.
De sökord som valdes var kopplade till syftet men ordet bemötande användes inte då detta
ansågs vara svårt att definiera på engelska. Det ordet som upplevdes stämma mest överens
med begreppsdefinitionen var ”treatment”, men det kan även betyda behandling av
exempelvis en sjukdom. Istället användes sökordet ”communication”, alltså kommunikation.
Sökordet valdes eftersom bemötande innefattar kommunikation antingen verbal eller
ickeverbal (Dogan et al., 2009; Jain & Krieger, 2011).
En begränsning var att det var få studier som hade genomförts i Sverige som berörde ämnet.
Om inklusionskriterierna istället hade innefattat Norden skulle sökningarna ge ett bredare
resultat av vetenskapliga artiklar. Antalet artiklar hade då blivit fler och möjligen hade fler
upplevelser identifierats. Om detta var fallet hade istället resultatet behövt diskuteras kring
Nordens länder och deras vårdkulturer. Eftersom sjukvårdssystemen skiljer sig i liten eller
stor uträckning till varandra i de Nordiska länderna, skulle det då varit svårare att se om
resultatet i artiklarna gått att överföra till den svenska vårdkulturen.
En av inklusionskriterierna var att de vetenskapliga artiklarna skulle beröra patienter med
invandrarbakgrund som inte behärskade det svenska språket, vilket också smalnade av
sökningarna. Detta gjorde det svårare att hitta studier som passade in till syftet, då de flesta
studier som gjorts i Sverige har inkluderat patienter med invandrarbakgrund som kan det
svenska språket. Anledningen till varför detta inklusionskriterie valdes var för att denna
patientgrupp ansågs vara utsatt i den svenska sjukvården. Utsattheten ansågs grunda sig i att
deras kommunikation är mer begränsad gentemot de patienter med invandrabakgrund som
behärskar det svenska språket (Suurmond et al., 2010).
De vetenskapliga artiklarna som är inkluderade i litteraturstudien innehåller etiska
överväganden och har fått etiska godkännanden för att få genomföra studierna. Det är av
betydelse att de vetenskapliga artiklarna innehåller detta då det visar på att forskarna har
genomfört studierna etiskt korrekt, med deltagarnas samtycke utan att på något sätt kunnat
utsätta deltagarnas integritet.
16
Resultatdiskussion
Det framkom att patienter med invandrarbakgrund upplevde en hög standard av vård. En del
patienter kände sig tillfreds med bemötandet från sjuksköterskan som förde en bra
kommunikation med detaljerad information, vilket bidrog till att de kände sig omhändertagna
och respekterade. Detta framkommer även i Rydström och Dalheim Englunds (2014) studie,
då de påvisar att patienter med invandrarbakgrund känner sig respekterade när
sjukvårdspersonal kommunicerar på ett sätt som är lätt att förstå. Resultatet visade även att så
inte alltid var fallet då en del patienter upplevde att det fanns brister i kommunikationen med
sjuksköterskan och att de inte fick tillgång till rätt information om deras sjukdomstillstånd på
grund av språkskillnader. Detta ledde till att patienterna kände sig övergivna. ICN:s etiska
kod för sjuksköterskor som SSF (2012) förklarar, säger att patienter ska få en tillräcklig och
korrekt information på ett kulturanpassat sätt. Socialstyrelsen (2005) menar att
sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera och informera på ett respektfullt och lyhört
sätt så att patienter och närstående förstår informationen. Utifrån ICN:s etiska kod och
kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska går det därför att reflektera kring vad
som skulle kunna vara ett bra respektive dåligt bemötande i resultatet (SSF, 2012;
Socialstyrelsen, 2005).
McCance och McCormack (2013) menar att sjuksköterskan ska ge en personcentrerad vård
genom att göra patienten delaktig, vilket en del av resultatet visar att patienterna inte fick. De
upplevde att de inte var delaktiga i sin vård, då de inte fick ta egna beslut och att de inte blev
tillfrågade av sjuksköterskan vilket fick dem att känna sig frustrerade. Vissa patienter i
resultatet upplevde däremot att de fick en personcentrerad vård, då de ansåg att de blev
respekterade, rättvist behandlade och att sjuksköterskan tog hand om hela familjen, på ett
sådant sätt så som Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att sjukvård ska utföras.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att sjukvården i Sverige ska tillgodose patientens
behov av trygghet och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. En
del av resultatet som uppenbarades visade att den vård som patienterna erhöll inte stämmer
överens med Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) krav. I resultatet framkom det att
patienter med invandrarbakgrund kände sig otrygga och upplevde att de inte blev tagna
seriöst då ingen ville ta ansvar för deras problem. Detta bidrog till att de inte kände sig
omhändertagna eller respekterade. En studie (Alharbi, Carlström, Ekman, Jarneborn &
17
Olsson, 2014) om patienter och deras upplevelser av personcentrerad vård, visade även att
patienter i allmänhet upplevde en känsla av att inte bli tagen seriöst då vårdpersonal inte
trodde på dem. De upplevde att de därför inte fick någon personcentrerad vård utan att
vårdpersonal förlitade sig på data från datorn istället för patientens åsikter om behandling och
sitt hälsotillstånd. Den visade även att patienter i allmänhet kände sig osynliga då de
upplevde att vårdpersonal inte lyssnade på dem (Alharbi et al., 2014), vilket även patienter
med invandrarbakgrund i valda artiklar upplevde. Både patienter med invandrarbakgrund och
patienter i allmänhet kan alltså ha samma upplevelser av bemötandet från sjukvårdspersonal.
Upplevelserna av patienterna med invandrarbakgrund grundade sig dock i språkskillnader
utifrån resultatet i arbetet. Skillnaden är att upplevelserna av patienter i allmänhet kan grunda
sig i andra orsaker då det inte finns språkskillnader mellan patient och vårdpersonal.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) säger att vården ska ges med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Enligt resultatet är detta
något som inte görs då de blev behandlade som ett objekt och inte fick vara delaktiga i sin
vård på grund av språkskillnader i kommunikationen, vilket fick dem att känna sig kränkta.
SOU (2006:78) bekräftar detta genom att beskriva att det sker en kulturalisering och
kategorisering i vården. De skriver att denna kulturalisering sker i bemötandet av människor
med invandrarbakgrund efter ”kulturella skillnader”. SOU (2006:78) menar att rasism och
diskriminering ännu inte är ett avslutat kapitel i Sverige utan har ändrat karaktär till en
”kulturrasism” som genomsyrar vården (ibid).
Enligt Leininger (1995) ska en kulturspecifik omvårdnad eftersträvas för att förbättra
vårdkvaliteten för personer med en annan kulturell bakgrund. I resultatet framkom att
patienter kände sig kränkta och inte respekterade. Om omvårdnaden för dessa patienter hade
varit mer kulturanpassad kunde upplevelsen för dessa patienter varit mer positiv. Leininger
(1995) skriver att det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens syn på sin
sjukdomsupplevelse. Resultatet visade att de största problemen som patienter med
invandrarbakgrund upplevde grundade sig i språkhinder och en bristande kommunikation
vilket även andra studier kommit fram till (Akhavan, 2012; Davies & Bath, 2001; Heikkilä &
Ekman, 2000). Eftersom dessa problem existerar är det därför svårare för sjuksköterskan att
förstå patientens syn på sin sjukdomsupplevelse och omvårdnaden för patienten kan då
försämras. Dessa problem gör det även svårt för patienten att förstå sjuksköterskan vilket kan
bidra till de upplevelser som framkom i denna litteraturstudie.
18
Slutsatser
Litteraturstudiens resultat kan innebära att patienter med invandrarbakgrund var både nöjda
och missnöjda med bemötandet från sjuksköterskan. Att känna sig otrygg, att inte vara
delaktig i sin vård och en bristande kommunikation var upplevelser av bemötandet som kan
ses som att de blev missnöjda. Dessa upplevelser ansågs påverka patientens vårdkvalitet och
patientsäkerhet negativt och kan innebära att de fick sämre vård. Upplevelserna grundade sig
i språkskillnader mellan patient och sjuksköterska, vilket kan ses som att vården inte blir
personcentrerad då den inte gav trygghet eller respekt för patientens självbestämmande och
integritet. För att patienter med invandrarbakgrund ska känna sig tillfreds och uppleva
trygghet i bemötandet bör sjuksköterskan engagera sig och ha en positiv inställning i sitt
bemötande. Denna litteraturstudie ger sjuksköterskan förståelse hur ett bemötande kan
påverka denna patientgrupps upplevelser av vården. Litteraturstudiens största fynd är att
majoriteten av upplevelserna grundade sig i språkskillnader, vilket visar på betydelsen att
invandrare lär sig det svenska språket och att de närvarar vid språkundervisningar som
erbjuds. Det kan dock vara av betydelse att få mer kunskap kring olika kulturer samt
förbättrade kommunikationsstrategier som sjuksköterska för att kunna ge en kulturanpassad
och personcentrerad omvårdnad. Vidare empiriska studier bör göras för att få bredare
kunskap om hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötandet från sjuksköterskan.
Självständighet
Litteraturstudien som har genomförts av My Binnquist och Emelie Olsson gjordes till största
del tillsammans med ett gott samarbete. Artikelsökningarna har genomförts på var sin dator
då Emelie Olsson hade huvudansvaret för sökningarna i Pubmed och My Binnquist hade
huvudansvaret för sökningarna i Cinahl. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga
artiklarna gjordes var för sig och sedan jämfördes dessa för att se om samma resultat uppnåtts
för att få en bra kvalitet av granskningarna. Innehållsanalysen är till en början utförd
individuellt då meningsenheterna togs ut var för sig, men har tillsammans tolkat
meningsenheterna och kommit fram till kondenseringar, koder och kategorier. My Binnquist
har haft huvudansvaret över tabellerna Granskningsprotokoll och Artikelöversikt. Emelie
Olsson har haft huvudansvaret över tabellerna Databassökningar och Dataanalys. Alla delar i
arbetet har bearbetats och skrivits tillsammans av My Binnquist och Emelie Olsson.
19
Referenser
Akhavan, S. (2012). Midwives’ views on factors that contribute to health care inequalities
among immigrants in Sweden: a qualitative study. International Journal for Equity in Health,
11 (1), 47-56.
Alharbi, T.S., Carlström, E., Ekman, I., Jarneborn, A. & Olsson L.E. (2014). Experiences of
person-centred care – patient’s perceptions: qualitative study. BMC Nursing, 13 (28), 1-9.
Brämberg, E.B., Nyström, M. & Dahlberg, K. (2010). Patient participation: A qualitative
study of immigrant women and their experiences. International Journal of Qualitative
Studies on Health & Well-Being, 5 (1), 1-8.
Bäärnhielm, S. & Ekblad, S. (2000). Turkish migrant women encountering health care in
Stockholm: A qualitative study of somatization and illness meaning. Culture, Medicine and
Psychiatry, 24 (4), 431-452.
Davies, M.M. & Bath, P.A. (2001). The maternity information concerns of Somali women in
the United Kingdom. Journal of Advanced Nursing, 36 (2), 237-245.
Dogan, H., Tschudin, V., Hot, I. & Özkan, I. (2009). Patients´transcultural needs and
carers´ethical responses. Nursing ethics, 16 (6), 683-96.
Ds 2000:43. Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet. Stockholm:
Regeringskansliet.
Ekberg, J. (2007). Fungerar integrationspolitiken? Ekonomisk debatt.
http://nationalekonomi.se/filer/pdf/35-3-je.pdf hämtad: 2014-10-27.
Eriksson, K. (1993). Möten med lidanden. Åbo: Åbo Akademi.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24,
105-112.
Hansson-Pourtaheri, A-S. (2002). Otrygga möten – psykologiska tankemodeller och
strategier I. J. Carlander, K. Eriksson, A-S. Hansson-Pourtaheri, B. Wikander, (Red.), Trygga
och otrygga möten – vardagsetik och bemötande i arbete med människor (sid 13-49).
Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Heikkilä, K. & Ekman, S. (2000). Health care experiences and beliefs of elderly Finish
immigrants in Sweden. Journal of Transcultural Nursing, 11 (4), 281-289.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod –
Från idé till examination inom omvårdnad (sid 471-479). Lund: Studentlitteratur.
Hjelm, K., Bard, K. & Apelqvist, J. (2012). Gestational diabetes: prospective interview-study
of the developing beliefs about health, illness and health care in migrant women. Journal of
Clinical Nursing, 21, 3244-3256.
20
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2007). Management of gestational diabetes
from the patient´s perspective - a comparison of Swedish and Middle-Eastern born women.
Journal of Clinical Nursing, 16 (1), 168-178.
Hovde, B., Hallberg, I.R. & Edberg, A.K. (2008). Older immigrants’ experiences of their life
situation in the context of receiving public care in Sweden. International Journal of Older
People Nursing, 3 (2), 104-112.
Hultsjö, S. & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s
experiences. International Council of Nurses, 52 (4), 276-285.
International Organization for Migration [IOM] (2004). Glossary on Migration.
http://publications.iom.int/bookstore/free/IML_1_EN.pdf hämtad: 2014-11-05
Jain, P. & Krieger, J.L. (2011). Moving beyond the language barrier: The communication
strategies used by international medical graduates in intercultural medical encounters. Patient
Education and Counseling, 84 (1), 98-104.
Kasén, A. (2012). ´Patient´och ´sjuksköterska´i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin &
I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (sid 99-113). Lund:
Studentlitteratur.
Leininger, M. (1995). Teorins grundläggande antaganden I. L.R. Johnson Lutjens, C.L.
Reynolds, M. Leininger & K.S. Reed, (Red.), Anteckningar om omvårdnadsteorier 3 (sid 7590). Lund: Studentlitteratur.
Leininger, M.M. (2006). Culture Care Diversity and Universality Theory and Evolution of
the Ethnonursing Method. I M.M. Leininger & M.R. McFarland. Culture Care Diversity and
Universality – A Worldwide Nursing Theory (sid.1-42). Jones and Bartlett Publishers:
Sudbury, MA.
Leininger, M. & McFarland M.R. (2002). Transcultural Nursing – concepts, theories,
research & practice. United States of America: McGraw-Hill Companies, Inc.
Martinsson, I., Edberg, A-K. & Janlöv, A-C. (2013). Growing old in a foreign context - older
immigrants' experience of everyday life in residential care facilities. Nordic Journal of
Nursing Research & Clinical Studies, 33 (3), 34-38.
McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp
(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (sid 81-110). Stockholm: Liber.
McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of
language and interpretation. British Journal of Nursing, 22 (6), 335-9.
Ng, C. & Newbold, K.B. (2011). Health care providers’ perspectives on the provision of
prenatal care to immigrants. Culture, Health and Sexuality, 13 (5), 561-574.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
21
Razavi, M.F., Falk, L., Björn, Å. & Wilhelmsson, S. (2011). Experiences of the Swedish
healthcare system: An interview study with refugees in need of long-term health care.
Scandinavian Journal of Public Health, 39 (3), 319-325.
Rydström, I. & Dalheim Englund, A-C. (2014). Meeting Swedish Health Care System:
Immigrant Parents of Children With Asthma Narrate. Clinical Nursing Research, pii:
1054773814534439. [Epub ahead of print]
Seffo, N., Krupic, F., Grbic, K. & Fatahi, N. (2014). From immigrant to patient: Experiences
of Bosnian immigrants in the Swedish Healthcare System. Mater Sociomed, 26 (2), 85-89.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag.
Socialstyrelsen (2011). Informationsöverföring och kommunikation. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOU 2006:78. Hälsa, vård och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes.
Statistiska centralbyrån (2014). Största folkökningen på många år.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/376142/ hämtad:
2014-11-08
Suurmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M.C., Stronks, K. & Essink-Bot, M. (2010). Explaining
ethnic ethnic disparities in patient safety: a qualitative analysis. American Journal of Public
Health, 100 (1), 113-117.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
The UN Refugee Agency [UNHCR]: Resolution 2198 (XXI) (2010). Convention and
protocol relating to the status of refugees. Geneva: Media Relations and Public Information
Service.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.). Philadelphia: Davis.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
22
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i Pubmed
Sökordskombinationer
Antal träffar
Sökdatum
Lästa abstrakt
immigrants OR emigrants OR
migrants AND experiences
AND health care AND
Sweden
immigrants OR emigrants OR
migrants AND Sweden AND
patient perspective AND
health care
migrant AND Health care
AND Sweden
immigrants AND
communication AND nursing
AND Sweden
immigrants OR minority
groups OR ethnic groups
AND caring AND Sweden
48
2014-10-01
19
Antal valda
artiklar
2
16
2014-10-02
7
1
62
2014-10-02
5
1
13
2014-10-06
3
-
52
2014-10-06
9
-
Sökordskombinationer
Antal träffar
Sökdatum
Lästa abstrakt
immigrant AND Sweden
124
2014-10-06
-
Antal valda
artiklar
-
refugees AND
communication AND Sweden
7
2014-10-06
5
1
refugees AND Sweden
28
2014-10-06
5
1
immigrants AND experiences
AND Sweden
12
2014-10-10
1
1
Sökningar i Cinahl
23
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
24
Önskningar blev uppfyllda med
påminnelser, en positiv attityd och bli
behandlad på ett trevligt sätt.
Accepterat lidande av sitt utanförskap
och sin icke-delaktighet i sin vård.
Kände sig förbisedda, objektifierade,
kränkta och osäkra i
sjukvårdssystemet.
Informationen är omöjlig att förstå då
de inte presenterar underliggande
antaganden.
Kvinnor från Mellanöstern uppgav att deras
önskningar var uppfyllda, bland annat
påminnelser, en positiv attityd och trevlig
behandling från personalen och att de
skulle bota sjukdomen.
De intervjuade hade inte sagt till
vårdgivarna att de kände sig kränkta.
Istället var det uppenbart hur de i tysthet
accepterade lidande, på grund av
utanförskap och icke-delaktighet i sin egen
vård.
De intervjuade kvinnorna beskrev att dem
kände sig förbisedda och objektifierade
samt kränkta och osäkra i
sjukvårdssystemet.
Hälso- och sjukvårdsinformation, beslut,
utredningar och behandling upplevdes ofta
som omöjlig att förstå. Enligt vissa
deltagare hade inte vårdpersonal
presenterat underliggande antaganden.
Women from the Middle
East stated having their
desires fulfilled, including
reminders, a positive attitude
and nice treatment from the
staff and that they should
cure the disease.
The interviewees had not
told the caregivers that they
felt offended. Instead, it was
obvious how they silently
accepted suffering, due to
exclusion and nonparticipation in their own
care.
The interviewed women
described that they felt
overlooked and objectified
as well as offended and
insecure in the healthcare
system.
Health care information,
attribution, investigations
and treatment were often
experienced as impossible to
comprehend. According to
some
participants, the health care
professionals had not
presented underlying
assumptions.
Kondensering
Meningsenhet på svenska
Meningsenhet
Bilaga 3 Dataanalys
Oförståelse.
Objektifierade och kränkta.
Accepterat lidande.
Önskningar blev uppfyllda.
Kod
25
Bristande kommunikation
Att känna sig otrygg.
Att inte vara delaktig i sin vård.
Att känna sig tillfreds.
Kategori
Razavi, M.F., Falk, L., Björn, Å. &
Wilhelmsson, S. (2011) Sverige
Martinsson, I., Edberg, A-K. & Janlöv,
A-C. (2013) Sverige
Hovde, B., Hallberg, I.R. & Edberg,
A.K. (2008) Sverige
Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P. &
Apelqvist, J. (2007) Sverige
Hjelm, K., Bard, K. & Apelqvist, J.
(2012) Sverige
Bäärnhielm, S. & Ekblad, S. (2000)
Sverige
Författare/år/land
Brämberg, E.B., Nyström, M. &
Dahlberg, K. (2010) Sverige
Bilaga 4 Artikelöversikt
Titel
Patient participation: A
qualitative study of
immigrant women and their
experiences
Turkish migrant women
encountering health care in
Stockholm: A qualitative
study of somatization and
illness meaning
Gestational diabetes:
prospective interview-study
of the developing beliefs
about health, illness and
health care in migrant women
Management of gestational
diabetes from the patient´s
perspective – a comparison of
Swedish and Middle-Eastern
born women
Older immigrants’
experiences of their life
situation in the context of
receiving public care in
Sweden
Growing old in a foreign
context - older immigrants'
experience of everyday life in
residential care facilities
Experiences of the Swedish
healthcare system: An
interview study with refugees
in need of long-term health
care
Kvalitativ deskriptiv
design, semistrukturerade
intervjuer
Kvalitativ metod,
semistrukturerade
intervjuer
Kvalitativ deskriptiv
studie, semistrukturerade
intervjuer
Kvalitativ explorativ
studie, semistrukturerade
intervjuer
Kvalitativ prospektiv
explorativ studie,
semistrukturerade
intervjuer
Kvalitativ design,
semistrukturerade
intervjuer
Metod
Deskriptiv
fenomenologisk metod,
intervjustudie
Antal: 9 st.
Ålder: 12-49 år
Kön: 5 kvinnor och 4 män
Antal: 7 st.
Ålder: 67-87 år
Kön: 3 kvinnor och 4 män
Antal: 16 st.
Ålder: 65-89 år
Kön: 12 kvinnor och 4 män
Antal: 27 st.
Ålder: 24-44 år
Kön: kvinnor
Antal: 14 st.
Ålder: 28-44 år
Kön: kvinnor
Antal: 10st.
Ålder: 31-48 år
Kön: kvinnor
Urval
Antal: 8 st.
Ålder: 54-89 år
Kön: kvinnor
Hög
Hög
Hög
Hög
Hög
Medel
Kvalitet
Hög
26