Arbetsmiljöplanen
1 (43) Bildningsförvaltningen och internkontroll Vi utbildar världsmedborgare! Hela världen ligger öppen för barn och elever från vårt skolområde. Varje dag är en viktig dag som kommer att sätta spår! Besöksadress Telefon Fax Hemsida E-post Rödslevägen 11 0491-88 370 0491-88 387 www.oskarshamn.se [email protected] 2 (43) INNEHÅLL Innehåll ............................................................................................................................... 2 Oskarshamns kommuns arbetsmiljöprogram ...................................................................... 3 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete i oskarshamns kommun ............................... 3 Lokala regelverk ............................................................................................................. 4 Ansvar och befogenheter ................................................................................................ 5 Döderhults skolområdes arbetsmiljöpolicy......................................................................... 8 SAM – Systematiskt arbetsmiljöarbete i Döderhults so ..................................................... 8 Förebyggande brandskyddsarbete ..................................................................................... 10 Förebyggande åtgärder för att undvika smittspridning bland barn och elever i förskolan och på fritIds ..................................................................................................................... 11 Egenkontroll av städning .................................................................................................. 12 Ansvarsfördelning – kunskaper – befogenheter - resurser................................................ 13 Beslut om arbetsmiljöplanen, Systematiskt Arbetsmiljöarbete, för 2014 ......................... 17 Bilaga 1: Uppföljning av handlingsplanen och SAM 2014 .............................................. 18 Bilaga 2: Handlingsplan 2015 ........................................................................................... 27 Bilaga 3: Årlig systematisk arbetsmiljöprocess ................................................................ 29 Bilaga 4: Frågeformulär psykosocial skyddsrond ............................................................. 30 Bilaga 5 a: Underlag för riskbedömning och handlingsplan ............................................ 31 Bilaga 5 b: Systematiskat arbetsmiljöarbete ..................................................................... 32 Bilaga 6: Metod för riskbedömning .................................................................................. 34 Bilaga 7: ABC – Riskbedömning vid förändring i verksamheten .................................... 35 Bilaga 8: Blankett för friskfaktorer (främjande arbete) .................................................... 36 Bilaga 9: Checklista för uppföljning av ”SAM” ............................................................... 37 Bilaga 10: Sammanställning av lagar och förordningar.................................................... 38 Bilaga 11: Barnchecklista ................................................................................................. 39 Bilaga 12: Delegation av arbetsmiljöuppgifter gällande slöjd .......................................... 40 Bilaga 13: Delegation av arbetsmiljöuppgifter gällande NO ............................................ 41 Bilaga 14: rutiner gällande underhåll och tillsyn av ventilationsanläggningar ................. 42 Bilaga 15: Årshjul – systematiskt arbetsmiljöarbete ........................................................ 43 3 (43) OSKARSHAMNS KOMMUNS ARBETSMILJÖPROGRAM Övergripande arbetsmiljömål i Oskarshamns kommun Hälsa och välbefinnande Den arbetsmiljö kommunen erbjuder främjar personalens hälsa och välbefinnande. Självbestämmande och medinflytande Varje anställd kan själv eller i lagarbete organisera sitt arbete och har möjlighet att direkt påverka beslut som gäller den egna arbetsmiljön. Personal har också möjlighet att framföra synpunkter på frågor som gäller verksamhetens inriktning, innehåll och utveckling. Utvecklingsmöjligheter Arbetsorganisationen ger varje anställd goda utvecklingsmöjligheter. Hälsorisker Varje anställd är väl informerad om de hälsorisker arbetet kan medföra och de möjligheter som finns att undvika arbetsskador. Inom områden där risk för fysiska skador föreligger finns möjlighet till förebyggande utbildning och träning. Ingen behöver kontinuerligt och under lång tid arbeta med monotona eller ensidiga uppgifter. Rehabilitering och anpassning När någon anställd drabbas av nedsatt arbetsförmåga mobiliseras de resurser som finns inom organisationen i syfte att återställa arbetsförmågan och anpassa arbetsuppgifter och arbetsmiljö till den anställdes förutsättningar. Arbetsklimat Stor vikt läggs vid den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsledare och andra chefer skall ha möjlighet att få stöd i arbete med att skapa och vidmakthålla ett positivt klimat på arbetsplatsen. RIKTLINJER FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE I OSKARSHAMNS KOMMUN Antagna av kommunstyrelsen i februari 2009 Utgångspunkt I kommunens arbetsmiljöprogram, se ovan, finns övergripande arbetsmiljömål som främjar hälsa och välbefinnande, självbestämmande och medinflytande, utvecklingsmöjligheter och ett positivt arbetsklimat. Detta är en av utgångspunkterna i kommunens riktlinjer. Omvärld Hälso- och arbetsmiljöarbetet är ett strategiskt och långsiktigt arbete som ställer krav på kompetens och rutiner för att säkerställa en god verksamhet och hållbara arbetsplatser. Den rättsliga grunden för hälso- och arbetsmiljöarbetet finns i gällande lagstiftning, föreskrifter och avtal: • Miljöbalken (MB) Miljöbalken består av sju delar. 4 (43) Den första delen (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla områden där miljöbalken är tillämpbar. Här finns bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och regler för miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar med. Den andra delen (kapitel 7 och 8) innehåller regler för naturvård, till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat. Den tredje delen (kapitel 9-15) innehåller regler för olika former av verksamheter, till exempel regler för täkter, genteknik och kemiska produkter. Den fjärde delen (kapitel 16-25) behandlar förfarandet vid prövning av olika ärenden och tillstånd. Den femte delen (kapitel 26-28) innehåller regler för tillsyn, om avgifter och tillträde. Den sjätte delen (kapitel 29 och 30) innehåller brottsbeskrivningar, straffsatser och sanktionsavgifter.] Slutligen innehåller den sjunde delen (kapitel 31-33) regler om ersättningar, skadestånd och försäkringar. Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljölagen är en ramlag med principer om riktlinjer och krav inom arbetsmiljön • Diskrimineringslagen lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. • Arbetsmiljöförordningen (AMF) Praktiska anvisningar från regeringen om arbetsmiljön för att förtydliga och komplettera lagen • Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) Föreskrifter är bindande och avser detaljbestämmelser om arbetsmiljön. De föreskrifter som är relevanta att känna till för att uppfylla arbetsmiljöbestämmelserna är bl a: Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1, AFS 2003:04 och AFS 2008:15) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Belastningsergonomi (AFS 2012:02) Lokala regelverk Samverkansavtalet gäller från och med hösten 2014 Riktlinjer för rehabilitering och arbetsanpassning Oskarshamns kommuns drogpolicy Oskarshamns kommuns Jämställdhetsplan 2013-2015 Mål Målet är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart yrkesliv genom att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö. Hälso- och arbetsmiljöarbetet skall främja trivsel och samarbete, samt öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. 5 (43) Syftet Syftet med detta dokument är att utgöra grunden för det gemensamma hälso- och arbetsmiljöarbetet och därmed skapa likartade förutsättningar för de olika verksamheterna inom kommunen. Strategier och uppdrag i det systematiska arbetsmiljöarbetet Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Detta arbete dokumenteras och kvalitetssäkras genom: • Årlig systematisk arbetsmiljöprocess (AFS 2001:1, AFS 2003:04, AFS 2008:15) genomförs på arbetsplatserna, se bilaga 3 ”Årlig systematisk arbetsmiljöprocess” • Skyddsronder och fastighetstillsyn utifrån verksamhetens behov genomföras minst 1 gång/år, dessa ska protokollföras. Tekniska kontoret ansvarar för fastighetstillsynen. • Kontinuerlig uppföljning av riskbedömningar görs och handlingsplaner upprättas för det som ej går att åtgärda direkt, se bilagorna 4-7 ”Blankett för riskbedömning och handlingsplan” och ”Blankett för friskfaktorer” • Ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud utreds och åtgärdas • Insatser av rehabilitering och arbetsanpassning görs så tidigt som möjligt, aktivt och i samverkan med den enskilde • Varje förvaltning ansvarar för att arbetsmiljöuppgifter fördelas utifrån befogenheter, självständig ställning, kunskaper och resurser, se bilagor angående uppgiftsfördelning • Chefer och arbetsledare har de särskilda kunskaper som de behöver för sina uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet • Arbetsgivaren ser till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås Vidare skall förvaltningarna säkerställa rutinerna för: Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på verksamhetsnivå, se bilaga 8 ”Checklista systematiskt arbetsmiljöarbete” Ansvar och befogenheter Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Kommunen ska erbjuda en god och säker arbetsmiljö. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för personalpolitiken arbetsmiljöfrågorna utgör en del av denna. Som anställande myndighet är kommunstyrelsen ytterst ansvarig för arbetsmiljön för de anställda. Nämnderna har ett verksamhetsansvar och skall se till att de lagkrav som gäller inom arbetsmiljöområdet efterlevs. Kommunstyrelsen skall följa upp att nämnderna och 6 (43) förvaltningarna driver verksamheten i enlighet med styrdokumenten för arbetsmiljön, se ”Checklista systematiskt arbetsmiljöarbete”. Kommunstyrelsen har direktansvar för förvaltningschefernas egen arbetsmiljö. I kommunstyrelsens uppgift ingår att se till att AML följs inom förvaltningarnas alla nivåer. Förvaltningschefen är arbetsgivarens ställföreträdare och därmed ansvarig för sin förvaltning. Hen ansvarar för att i det dagliga arbetet verkställa kommunens personalpolitik. Cheferna har det arbetsrättsliga och juridiska ansvaret för verksamheten enligt gällandeuppgiftsfördelning. Det är alltid cheferna som fattar och verkställer beslut på varje nivå i organisationen. Skyddsombud/Arbetsplatsombud ska delta i planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i samverkanssystemet. Medarbetarna skall aktivt medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. Samverkansgrupperna består av representanter för arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Samverkansgrupperna utgör skyddskommitté enligt arbetsmiljölagen och skall inom sitt ansvarsområde: - delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet - följa arbetsmiljöarbetets genomförande - följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall - ta del av de handlingsplaner som verksamheterna gör - ta initiativ/agera i arbetsmiljöfrågor vid behov Fördelning av arbetsmiljöuppgifter För att leva upp till det arbetsgivaransvar som AML föreskriver finns behov av att tydligt beskriva ansvarsfördelningen i organisationen. En tydlig uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter är nödvändig för att säkerställa AML:s krav (se bilaga 1 och 2). För att en fördelning av arbetsmiljöuppgifter skall medföra ett överförande av arbetsmiljöansvar krävs, att den som tar emot uppgiften har kompetens att utföra densamma. Den som tar emot en uppgift skall ha tillgång till de resurser som behövs. Den som har ansvar och skall utföra arbetsmiljöuppgifterna skall också ha befogenheter att åtgärda. Med befogenhet menas såväl ekonomisk som arbetsledningsmässig befogenhet. Arbetsmiljöansvaret är aldrig mer vidsträckt än ramen för de tilldelade befogenheterna. Hos den som delegerat kvarstår alltid en tillsynsplikt att övervaka att arbetsuppgifterna utförs på ett riktigt sätt. Den som mottagit delegerade arbetsuppgifter men som inte kan lösa uppkomna arbetsmiljöproblem p.g.a. att tilldelade resurser eller befogenheter inte är tillräckliga, kan returnera arbetsuppgifterna. Detta medför att det straffrättsliga arbetsmiljöansvaret återförs, se bilaga ”Returnering av arbetsmiljöuppgift”. 7 (43) Hälso- och arbetsmiljöarbetet i samverkanssystemet I Oskarshamns kommun finns en central samverkansgrupp på förvaltningsövergripande nivå samt 7 samverkansgrupper på förvaltningsnivå. Samverkansgrupperna är tillika skyddskommittéer. Arbetsområden för Central samverkansgrupp och samverkansgrupper på förvaltningsnivå regleras i kommunens samverkansavtal. 8 (43) DÖDERHULTS SKOLOMRÅDES ARBETSMILJÖPOLICY Alla barn, elever och medarbetare upplever att både den fysiska och psykiska hälsan är god och att det sociala klimatet är tillåtande. Alla ges möjlighet att påverka de faktorer som kan påverka en god hälsa; stress, belastning, socialt stöd, nätverk, arbetssituation och att ha kontroll över sin tillvaro. I det dagliga arbetet fattar vi beslut och genomför åtgärder så att barn, elever och medarbetare varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Vi uppmärksammar och tar hänsyn till psykologiska, sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av teknisk karaktär. I beslut som fattas utgår vi från barns och elevers bästa enligt bilaga 11. SAM – SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE I DÖDERHULTS SO Samverkansgruppen har tagit fram ett årshjul för att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet. Årshjulet kan också innebära ett stöd för när och vad som tas upp. Bilaga 15. 1. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del av det dagliga arbetet och innebär att vi undersöker, gör riskbedömningar, beslutar om åtgärder och följer upp beslutade åtgärder. 2. Alla har via internet, hemsidan och e-Medarbetaren tillgång till gällande avtal, föreskrifter och förordningar som gäller för arbetsmiljöfrågor. Bilaga 10 3. Alla, som upptäcker en brist i den fysiska arbetsmiljön, ansvarar för att omedelbart anmäla felet. Felanmälan gällande lokaler, temperatur och ventilation görs till Tekniska kontoret genom felanmälan på telefon: 641 99 och till vaktmästare via mail, telefon eller i vaktmästarens bok. Vid olycksfallsrisk 9 (43) åtgärdas felet omedelbart av vaktmästaren. I förekommande fall sker samråd med närmaste chef och tekniska kontoret. Dejegården anmäler fel direkt till Kuststaden. 4. Alla som upptäcker att en medarbetare mår psykiskt dåligt ansvarar för att informera sin chef om detta. Chefen ansvarar sedan för att följa upp och eventuellt åtgärda. 5. De årliga medarbetarsamtalen innehåller bl.a. dialoger om arbetssituationen, trivsel och utvecklingsmöjligheter. I det nya samverkansavtalet tydliggörs på sidan 6 och i bilaga 3 vad medarbetarsamtalet skall innehålla. Bilaga 4, i denna plan, används om det inte finns en kommunövergripande arbetsmiljöenkät under året. 6. Alla medarbetare ges på olika sätt möjlighet att ha synpunkter och önskemål om kompetensutveckling på områdesnivå, gruppnivå och individnivå. Kompetensutvecklingsplanen fastställs efter samverkan på APT eller i samverkansgruppen på skolområdesnivå. 7. På arbetsplatsträffen informerar skolledningen om frågor som rör medarbetarna och arbetsmiljön. I det nya samverkansavtalet framgår på sidan 6-7 och i bilaga 4 vad som skall tas upp på APT. 8. Skyddsrond med inriktning mot verksamheterna genomförs en gång per år och föregås alltid av enkäter och/eller samtal som alla medarbetare ges möjlighet att vara delaktiga i. Bilagorna 5 A, 5 B och 6 kan användas som underlag. Utifrån enkätsvar och samtal gör skyddsombuden och förskolechef/rektor analys och handlingsplan. Inom ramen för tillgängliga resurser ansvarar förskolechef/rektor för att bristerna åtgärdas. I annat fall tillskriver förskolechef/rektor och områdeschef förvaltningens skyddskommitté och tekniska kontoret och begär hjälp. Extra medel kan äskas via investeringsbudgeten. Bilaga 2 innehåller en handlingsplan för gällande år. 9. Samtliga fastigheter är anmälda till Räddningstjänsten och Tekniska kontoret gällande verksamhetens art och hur många som vistas som mest och minst i lokalen. Dokumentationen finns i varje enhets rapport till Räddningstjänsten vart fjärde år. Vid brand samt om larmet går på OKG stängs ventilation av automatiskt . 10. På samtliga enheter finns upplysnings skyltar om att förskolan/skolan är en rökfri arbetsplats. 11. Avtal finns angående återvinning och sophantering. 12. Två gånger per år sker möten i syfte att följa upp och utveckla internkontrollen mellan chefer för kost, lokalvård, fastighet och verksamheten. 13. Vid eventuella driftstörningar kontaktas Tekniska kontoret på journummer 764199. 14. Eventuella kemikalier skall förvaras inlåsta och kemikalieförteckning skall finnas enligt följande modell: Handelsnamn Mångd/år Användning Egenskaper Klassificering Kommentar 15. Kost och service ansvarar för internkontrollen gällande livsmedel och temperaturmätning. De använder sig av Mätman Kontroll HACCP. Systemet mäter temperatur och registrerar åtgärder vid: varumottagning, uppvärmning, varmhållning och nedkylning av mat, kylförvaring samt registrering av rutiner/ inspektioner av t.ex. hygien och rengöring. Rapporterna finns hos ansvarig chef på Tekniska kontoret: Anthony Ouvrad. 10 (43) 16. Tekniska kontorets städ avdelning ansvarar för lokalvården. Egenkontrollen genomförs en gång per månad, dokumentationen sparas i särskild pärm i städutrymmet och kan uppvisas vid inspektion. Kvalitetskontroll genomförs fyra gånger per år. Kontrollen sa ske tillsammans med beställare och städledare. 17. Förskolechefer och rektorer träffar och samtalar med alla arbetslag och olika team regelbundet och följer då upp om eventuella trakasserier och mobbningstendenser som förekommer. I sådana fall sätts arbetet igång enligt Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Inget barn eller medarbetare skall utsättas på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller funktionsnedsättning. Barn och elever är delaktiga i detta arbete genom samtal, klassråd, elevråd, kompisstödjare och annat värdegrundsarbete. Barn och elever skall alltid tas på allvar. Förskolechef och rektor är ansvariga för att Planen mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling årligen utvärderas och att en ny plan upprättas med nya aktuella åtgärder. 18. Nyanställda i skolområdet informeras om arbetsmiljöfrågor och säkerhetsfrågor enligt särskilt program där så väl förskolechef, rektor och/eller skyddsombud eller andra medarbetare deltar. 19. Samtal och/eller enkäter som rör barns, elevers, föräldrars och medarbetares uppfattning om förekomst av mobbning, trygghet, ansvar, inflytande, utveckling och måluppfyllelse genomförs årligen. Medarbetare och skolledning har ett gemensamt ansvar för sammanställning och analys av dessa i och med den systematiska kvalitetsuppföljningen. 20. Tydligt formulerade mål för verksamheten finns i läroplaner, kunskapskraven, förvaltningens verksamhetsmål, skolområdets strategiska mål samt utvecklingsområden som varje enhet har prioriterat. 21. Varje enhet/verksamhet med fler än fem medarbetare har möjligheten att välja ett skyddsombud och anmäla honom eller henne till den fackliga organisationen. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna ordnar regelbundet fortbildning för skyddsombuden. Om någon inte vill vara skyddsombud kan man fungera som arbetsmiljöombud. 22. Lärare ansvarar för att det på klassmöten och elevråd alltid tas upp frågor som rör den fysiska och psykiska arbetsmiljön. 23. Synpunkter på undervisningen och arbetsmiljön lämnas till berörd lärare, till berörd chef, till områdeschef eller till chefen för Bildningsförvaltningen. 24. Via kommunens hemsida kan alla också lämna en synpunkt via Synpunkten. 25. Årligen går varje chef igenom det systematiska arbetsmiljöarbetet med stöd av bilaga 9. Cheferna kan också använda sig av arbetsmiljöverkets webblanketter för förskolan och skolan. FÖREBYGGANDE BRANDSKYDDSARBETE Brandskyddsansvaret är delegerat till områdeschef som skriftligt delegerat vissa delar vidare till förskolechef och rektor. På varje enhet finns brandskyddsombud. Regelbundet genomförs brandskyddsronder och vid minst två gånger per år sker utrymningsövningar. På sommaren ansvarar ordinarie personal för att vikarier blir informerade om vad som gäller vid en eventuell brand. 11 (43) Vikarier ska alltid informeras om brandrutiner och utrymningsövningar av vikarietillsättaren, kollegor och ansvarig chef. På alla enheter finns utrymningsplaner och brandskyddsorganisation med uppsamlingsplats uppsatta. Varje enhet har också en särskild brandskyddspärm med följande innehållsförteckning: 1. Brandskyddspolicy 2. Ansvar och organisation 3. Utbildning och övning 4. Byggnadstekniskt brandskydd 5. Brandrisker 6. Brandskyddsregler 7. Kontroll och uppföljning 8. Checklista för internkontroll 9. Tillsyn och skriftlig redogörelse vart 4:e år 10. Utbildningsmaterial 11. Minnesanteckningar 12. Riktlinjer från Räddningsverket. Alla som arbetar har ett eget ansvar att ta reda på hur utrymning ska gå till, var uppsamlingsplatsen finns samt var närmaste handbrandsläckare finns. Vid brand eller röklukt gäller: rädda utrym larma – ring 112 (00 112) släck Alla stannar kvar på uppsamlingsplatsen tills räddningstjänst gett klartecken att man får gå in i byggnaden igen. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA SMITTSPRIDNING BLAND BARN OCH ELEVER I FÖRSKOLAN OCH PÅ FRITIDS Vi följer de råd som finns för god hygien. Det innebär att vi uppmanar barn att tvätta händerna: när de är smutsiga efter toalettbesök och blöjbyten före varje måltid, dukning och servering före bakning och matlagning. Om barn medverkar är det viktigt att detta sker i enlighet med livsmedelslagstiftning efter utevistelse efter att man har snutit sig Det innebär också att vi uppmanar barn att nysa och hosta i armvecket. Det är lämpligt att låta små barn tvätta händerna under vuxens uppsikt. På blöjbarn tvättas händerna efter blöjbyte. Exempel på när personal behöver tvätta händerna är: efter toalettbesök efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök före varje måltid, dukning och servering 12 (43) före matlagning/bakning efter utevistelse efter att man snutit sig efter att man hjälpt ett barn att snyta sig efter hantering av smutstvätt Personal använder engångshandskar vid kontakt med blod, diarré och kräkningar och vid epidemier. I vissa situationer använder personalen handsprit, t.ex. vid långa perioder av smitta eller sjukdom samt vid utevistelse då man inte kan tvätta händerna. Blöjbyten utförs på skötbord med avtorkningsbar dyna som rengörs varje dag. Engångsunderlägg och engångshanddukar används. Handfat och rinnande vatten behöver finnas i skötrummet. Blöjorna kastas i hink med lock som står oåtkomligt för barn. Vilorum – Madrasser, filtar och kuddar som används i samband med vila på förskolan skall bytas eller tvättas regelbundet. Personliga madrasser, filtar och kuddar ska förvaras åtskilda. Lek i vatten – Vattenlek i baljor och små bassänger är olämpligt ur smittskyddssynpunkt. Vattenspridare är att föredra. Nappar och tandborstar förvaras så att barnen inte kommer år varandras nappar. Om det finns tandborstar ska barnen ha en egen tandborste som förvaras på lämpligt sätt. Varmvattentemperatur – För att förebygga bl.a. legionella kontrolleras varmvattenstemperaturen regelbundet av vaktmästarna. Vattentemperaturen ska vara som lägst 50°C och som högst 60°C. Utomhusvistelse Det är lämpligt att låta barnen vistas mycket utomhus. Smittspridning minskar vid utomhusvistelse då barnen inte är så nära inpå varandra och smittdoserna blir mindre i den stora luftvolymen. Ordning och reda Skåp och hurtsar är att föredra till förvaring i stället för hyllor. Så få saker som möjligt ska finnas framme för att underlätta städningen. Ytdesinfektion på lysknappar och dörrhandtag ska genomföras i större utsträckning vid utbrott av särskild smittsam sjukdom. EGENKONTROLL AV STÄDNING Kost & service ansvarar för städning. Städinstruktioner finns i en pärm i lokalvårdarnas fikarum i KMA pärmen. Städschema finns på varje enhet. Vilken omfattning städningen ska ha och med vilka tidsintervall den ska genomföras skall framgå av städschemat. Kontroll, uppföljning och utvärdering av städningen ansvarar städledaren för. Vid misstanke om smitta eller annan olägenhet rapporteras det till skolassistent eller närmaste chef som informerar central städledare. Kemiska produkter får ej skapa ohälsa i lokalerna. Produkter som kan vålla ohälsa ska förvaras utom räckhåll för barn och inlåsta när personal ej är där. Idag används enbart godkända kemikalier. 13 (43) Redskapen och redskapsförråden i idrotten ingår inte i avtalet vilket innebär att verksamheten än så länge ansvarar för detta. En gång årligen dammsugs stoppade möbler. Möbeltvätt utöver detta kan beställas utöver avtalet. Ytor som ofta berörs med händer, t.ex. handtal och lysknappar städas dagligen. Hygienutrymmen, som t.ex. toaletter, skötrum och duschrum städas dagligen. Storstädning sker en gång per år fördelat under hela året. För att minska förekomsten av damm, microorganismer och andra föroreningar används microfiber i moppar och trasor samt rekommenderade städmaskiner. Vid behov används desinfektionsmedel för att minimera smittospridning vid smittsamma sjukdomar. Verksamhetens personal ansvarar för rengöring av skötbord. Hyrmattorna vi entrén ansvarar Kost & service för. Eventuella klagomål på städning lämnas till skolassistenten som skickar dem vidare till central och lokal städledare. När det gäller leksaker i förskolan och på fritids ansvarar personalen för att de hålls rena. I städavtalet framgår vad respektive verksamhet skall ansvara för i t.ex. slöjdsalar och andra utrymmen. Egna inköpta mattor ansvarar verksamheten själv för om inte särskilda avtal och byten gjorts. ANSVARSFÖRDELNING – KUNSKAPER – BEFOGENHETER - RESURSER Områdeschefen har det övergripande ansvaret och delegerar skriftligt arbetsmiljöansvaret till förskolechef och rektor. Förskolechef och rektor kan också skriftligt delegera arbetsmiljöuppgifter. Särskild blankett finns för att återremittera ansvaret då befogenheter eller resurser saknas. Årligen erbjuds chefer och skyddsombud att delta i kommunens arbetsmiljöutbildningar. Ansvarig Områdeschef Arbetsuppgifter, befogenheter och resurser Är ansvarig enligt särskild delegation från förvaltningschefen. Ansvarar för att krispärmen hålls aktuell och att krisgruppen träffas två gånger på läsår. Varje krisgruppsmedlem och varje arbetslag har en komplett krispärm där rutiner och råd klart framgår. Har det övergripande ansvaret för: - att verksamheten är välskött, och leder skolområdets utveckling utifrån skollag, förordningar, läroplaner, skolplan samt skolområdets arbetsplan, - systematiskt kvalitetsarbete, - områdets ekonomi, - samverkan på skolområdesnivå, - systematiskt arbetsmiljöarbete, - årligen uppdatera Arbetsmiljöplanen med stöd av övriga chefer och medarbetaren , - informera på hemsidan om rutiner, instruktioner och dokumentation genom Arbetsmiljöplanen, - profilering av området samt för - att intentionerna i samverkansavtalet följs. 14 (43) Förskolechef Rektor Är ansvarig enligt särskild delegation från områdeschef. Ansvarar för att nyanställda får introduktion enligt särskild plan om rutiner gällande verksamheten, arbetsmiljö, kris och brand. Ansvarar för att intentionerna för samverkansavtalet följs. Ansvarar för att följa upp tillbud och olyckor för medarbetare och elever Ansvarar för att barn och elever görs delaktiga i arbetsmiljöarbetet, t.ex. via klassråd och elevråd. Ansvarar för att kalendarium för en termin i taget upprättas. Ansvarar för att områdeschefen underrättas när/om någon blir utsatt för hot eller våld. Ansvarar för att rehabiliteringsutredningar görs för medarbetare som varit sjuka vid sex tillfällen eller mer samt vid längre frånvaro än fyra veckor. Ansvarar för att olycksfall och arbetsskador gällande medarbetare fylls i i enkäten för olycksfall samt genom att fylla i Försäkringskassans blankett för arbetsskador. Anmälan skickas också till förvaltningens HR-specialist. Ansvarar för att anmäla allvarliga olyckor och arbetsskador samt allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Tar, via skolassistenten, emot anmälan om skadegörelse som är orsakad av elever och skickar dessa vidare till lönekontoret och förvaltningen. Ansvarar för att skyddsronder genomförs tillsammans med Tekniska som ett underlag för handlingsplan inför kommande år. Ansvarar för att åtgärder genomförs i samverkan med fritidskontoret i samband med besiktningar av idrottssalar. Ansvarar för att enheten lever upp till de regler och föreskrifter som finns beträffande brandskydd. Ansvarar för att brandövningar görs och utvärderas på varje enhet, att brandföreskrifterna är uppdaterade samt att rapportera till räddningstjänsten om brandskyddsarbetet. Ansvarar för att checklistor för brandsynen finns lätt tillgängligt på varje enheten då Räddningstjänsten kommer. Ansvarar för att tillsammans med Tekniska vart fjärde år göra en skriftlig redogörelse av det systematiska brandskyddsarbetet. Ansvarar för arbetet enligt Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkande behandling och att denna följs upp och upprättas årligen. Vid misstanke om kränkning, mobbning eller diskriminering skall huvudmannen informeras skyndsamt på särskild blankett. Ansvarar för att systematiskt kvalitetsarbete genomförs där medarbetare är delaktiga. Ansvarar för att anmälan görs till socialtjänsten när det finns oro för ett barn i verksamheten. Ansvarar för att externa vikarier som anställs är lämpliga och kan uppvisa gällande registerutdrag från belastningsregistret 15 (43) Skolassistent Ekonomisekreterare Skolhälsovård Skyddsombud arbetsmiljöombud samt att de introduceras och presenteras för övriga medarbetare. Uppgiften kan delegeras. Årligen göra en bedömning av SAM enligt checklistan Ansvarar för att anhörighetspärmar för barn och elever enligt krisplanen upprättas och uppdateras årligen. Ansvarar för att skaderapporter, olycksfall och tillbud diarieförs och överlämnas till förskolechef/rektor. Stödjer ibland lärare i kontakt med hemmet vid ogiltig frånvaro. Informerar städledaren om eventuella brister gällande städningen. Ansvarar för att riktlinjer och avtal för inköp finns på First Class och eMedarbetaren. Avtalskatalog Ansvarar för att anhörighetspärmar för personal enligt krisplanen upprättas och uppdateras årligen. Ansvarar för att vikarier har lämnat en anhörighetsförteckning. Ansvarar för att förskolechef och rektor uppmärksammar jämna födelsedagar från 40 år samt när någon slutar en fast tjänst. Stödjer varje chef i att följa upp sjukfrånvaron (korttidsfrånvaro och långtidsfrånvaro) en gång per kvartal. Ansvarar för att elever som på grund av t.ex. allergi anmäls till köket för särskild kost. Ansvarar för att farligt avfall i samband med vaccinering hanteras enligt gällande lagstiftning. Deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet. Deltar i skyddsronder tillsammans med förskolechef eller rektor Skyddsombuden har i arbetsmiljölagen försäkrats en rad befogenheter: att ta del av handlingar som rör förhållanden i arbetsmiljön, att få utbildning, att få delta vid planering av nya och ändrade lokaler med mera. Det är till arbetsgivaren som skyddsombud ska vända sig med krav på åtgärder för en tillfredsställande arbetsmiljö. Om skyddsombudet inte är nöjd med svaret på sin begäran, eller om det inte kommer något svar alls, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket (AML, 6 kap 6a§). Skyddsombudet kan även vid omedelbar eller allvarlig fara för arbetstagares liv bestämma att arbetet ska avbrytas (ett så kallat skyddsombudsstopp) i avvaktan på att Arbetsmiljöverket tar ställning i frågan (AML, 6 kap, 7§). Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns något kollektivavtal kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och meddela arbetsgivaren skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid uppdraget gäller (arbetsmiljöförordningen, 10§). Skriver alltid under anmälan om olycksfall och arbetsskada till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Om den skadade har en annan uppfattning än arbetsgivaren om vad som har hänt bör 16 (43) Vaktmästare Tekniska – fastighet och lokalvård NO - lärare Slöjdlärare Förskolans och fritidshems personal Lärare i skolan Alla medarbetare den skadade eller skyddsombudet göra en egen anmälan till Försäkringskassan. Utför sina uppdrag avseende den verksamhetsförlagda tiden enligt särskild plan samt kontrollerar varje dag om några skador rapporterats i ”Åtgärdsboken”, på mail eller via telefonen. Regelbunden tillsyn av fastigheten. Det innebär bland annat rengöring av ventilation, tillsyn av persienner och staket. Ansvarar för tillsyn och kontroll av brandlarm och brandvarnare. Ansvarar för att farligt avfall, t.ex. lysrör hanteras enligt gällande lagstiftning. Obligatorisk ventilationskontroll genomförs vart tredje år. Dokumentationen finns hos tekniska. Se bilaga 14. Städledare ansvar för internkontroll gällande städning. Riskbedömning görs innan laborationer genomförs. Någon eller några NO-lärare har skriftligen mottagit delegation från rektor på arbetsmiljöuppgifter gällande NO-salarna. Bilaga 13 Enligt särskild skriftlig delegation från rektor ansvarar slöjdlärarna för att gällande skyddsföreskrifter följs och att eleverna är informerade om vad som gäller. Bilaga 12 Ansvarar för att säkerhetsföreskrifter finns i slöjdsalar och samt att vikarier introduceras i dessa föreskrifter. Fritidshemmen kontaktar hemmet om barnet inte kommer som planerat. Rapporterar till ledningen när/om det finns barn som inte kommer regelbundet enligt sitt schema. Barn som inte varit på förskolan eller fritids på två månader mister sin plats. Detta meddelas till ansvarig skolledare. Ansvarar för att det finns rutiner för att upprätthålla en god hygien. Lämnar eventuella klagomål vidare till närmaste chef. Vid misstanke om smitta eller annan olägenhet meddelas berörd chef, skolsköterska som eventuellt går vidare till förvaltningen eller andra myndigheter. Klasslärare/mentorer har enligt särskild delegation från rektor rätt att ge elever ledigt upp till tio skoldagar. Kontaktar hemmet så fort som möjligt om eleven inte kommer till skolan och det inte finns anmäld frånvaro. Meddelar rektor/expedition om man inte får bekräftat att eleven är hemma. Har personligt ansvar för den fysiska och psykiska arbetsmiljön i det dagliga arbetet och ska vara uppmärksam på eventuella brister, hot och genast rapportera detta till närmaste chef. Ansvarar för att meddela närmaste chef om/när det finns barn som är i behov av särskild allergistädning. Har personligt ansvar att inför alla aktiviteter göra riskbedömning. Detta gäller speciellt laborationer, 17 (43) Barn och elever slöjdaktiviteter, utflykter, studiebesök, idrotts- och friluftsaktiviteter. När man lämnar förskolan eller skolan skall detta rapporteras enligt överenskommelse. När alla lämnar Fårboskolan, Figeholmskolan, Bockaraskolan eller Kristdalaskolan skall detta rapporteras till expeditionen 883 70, klasslistor faxas eller skannas och skickas på mail. Ansvarar för att fylla i tillbudsblanketten via webben när en olycka nästan har skett, skriva ut den, skriva under och lämna den vidare till skolassistenten. Ett allvarligt tillbud skall även anmälas till Arbetsmiljöverket vilket sker i samråd med närmaste chef. Ansvarar för att rapportera, då barn/elev/medarbetare skadats och råkat ut för en olycka, via webbenkäten. Två kopior skrivs ut. En kopia lämnas till vårdnadshavaren (avidentifiera andra elever) och en kopia till skolassistenten på expeditionen som lämnar kopior till skolsköterska och till närmaste chef som sätter in den i elevakten. Är vid egen olycka delaktig då närmaste chef gör en rapportering via webben samt en anmälan till Försäkringskassan. Om medarbetaren har en annan uppfattning är arbetsgivaren om vad som har hänt bör den skadade eller skyddsombudet göra en egen anmälan till Försäkringskassan. Ansvarar för närvarokontroll. Noterar avvikande närvaro och informerar närmaste chef. Ansvarar för att barn och elever görs delaktiga i arbetsmiljöarbetet t.ex. genom klassråd och elevråd. Lärare i förskolan, fritidshemmen och i skolan ansvarar för att barn och elever görs delaktiga i arbetsmiljöarbetet. Detta kan ske genom: samlingar, klassråd, utvecklingssamtal, spontana samtal, elevråd, skyddsronder och elevskyddsombud utses senast från skolår 7. BESLUT OM ARBETSMILJÖPLANEN, SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE, FÖR 2014 Beslut om Arbetsmiljöplanen 2015 togs efter samverkan på skolområdesnivå den 19 november. Innan dess har samtliga medarbetare getts möjlighet till dialog om planen med berörda förskolechefer, rektorer och medarbetare under oktober/november 2014. I tjänsten 2014-11-21 Lotta Lindgren Områdeschef Agneta Isaksson Lärarförbundet Olof Jönsson Lärarnas Riksförbund 18 (43) BILAGA 1: UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN OCH SAM 2014 Under 2014 har Tekniska kontoret arbetat hårt och mycket har blivit gjort. Två gånger har skolledarna träffat cheferna för kost och service samt fastighet för att följa upp eventuell brister och utveckla samarbetet och internkontrollen. Psykosociala mål och åtgärder MÅL 1. Alla medarbetare upplever att de kan bolla frågor med sin närmaste chef. 2. Alla medarbetare upplever att den närmaste chefen visar intresse och engagemang för medarbetarens arbete. 3. Alla medarbetare upplever att de får återkoppling på utfört arbete. ÅTGÄRDER 1. Förskolechef och rektor implementerar och förhåller sig väl till det nya samverkansavtalet. 2. Förskolechef och rektor tydliggör sin feedback/återkoppling till medarbetare efter besök om vad de sett och upplevt. 3. Uppföljningen sker på chefsnivå och individuellt i medarbetarsamtal utifrån resultaten i 2013 års enkät. För att få alla att svara avsätts tid på en pedagogisk måndag eller annan arbetstid. 4. Uppföljning sker med hjälp av kommunövergripande enkät hösten 2014. 5. Tillsättning av biträdande tjänster samt systemansvarig lärare enligt tidigare överenskommelse. RESULTAT & ANALYS Vi har inte nått de tre målen. 2014 genomfördes SKLs enkät HME – Hållbart Medarbetar Engagemang och resultaten redovisas på förvaltningsnivå. Dessa resultat kommer att analyserar i kommunens verksamhetsledning och Bildningsförvaltningens ledningsgrupp. Bedömningen att vi inte når de tre målen utgår ifrån medarbetarsamtal, observationer samt chefernas egen bedömning. Det nya samverkansavtalet är precis påskrivet. Samtliga skolledare har deltagit i en egen utbildning samt i en utbildning tillsammans med alla medarbetare. Vid årsskiftet 2013/2014 samt i maj skedde några chefsbyten. I samband med höstterminen påbörjade biträdande förskolechefer och biträdande rektor sina uppdrag. Hösten 2014 tillträde även en lärare med systemansvar sin tjänst. Det är för tidigt att än säga hur väl detta har slagit ut. Nya roller och uppdrag tar tid att hitta rätt i. Den stora psykosociala medarbetarenkäten har inte genomförts hösten 2014 vilket innebär att det är svårt att jämföra resultatet och siffrorna med 2013. Friskfaktorer i arbetet och hälsofrämjande arbete var begrepp som på allvar dök upp i debatten och forskningen när sjukskrivningstalen toppade för tio år sedan, bland annat i samband med forskning och partsgemensamma utvecklingsprogram i kommuner och landsting (Suntliv-projektet, Ha Kul, AHA-enkäten, Friska kommuner, med mera). Ett tidigt försök att fånga in vad detta står för finns i forskarantologin "Friskfaktorer i arbetslivet" (Prevent 2003). Några friskfaktorer: Arbetets krav och individens resurser stämmer överens. Chefen hjälper till att prioritera, men arbetar även strategiskt och långsiktigt. 19 (43) Rolltydlighet i arbetet och att målen är tydliga och kända. Att ansvar och befogenheter följs åt. Inflytande över arbetet och dess planering. En fungerande kommunikation. En god gemenskap och ett socialt stöd. Att jobbet känns meningsfullt. Att det finns en rimlig förutsägbarhet. Positiv återkoppling – belöning. Denna kunskap ger oss rätten till att hålla fast vid ovanstående mål samt att vi lägger till mål om arbetsklimatet på arbetsplatsen. Närvarokontroll på fritidshemmen Under 2014 har rutiner för närvarokontroll på fritidshemmen Regnbågen, Lammet och Skutan setts över. Detta innebar också att rektor såg över om förutsättningar, gällande telefoner, finns för att kontakta vårdnadshavare och kollegor. Resultat Rutinerna har setts över och fler telefoner är inköpta. Bedömningen är att vi idag är tillfreds med gällande rutiner och förutsättningar. Förutsättningar vid utflykter i förskolan Förskolecheferna ansvarar för att se över om förutsättningar finns att kontakta någon om det sker olyckor då man lämnar förskolan. Om förutsättningar saknas ska detta lösas under 2014. Resultat Vid kortare utflykter i närområdet gäller följande: 1. Lista med barnens och de vuxnas namn lämnas till dem som är kvar på förskolan och på Musseberg lämnas listan till skolan. På listan finns också telefonnummer till den mobil som finns med vid utflykter. 2. Finns ingen att lämna listan till meddelas expeditionen. Vid längre utflykter och utflykt med buss ska även lista med barnens anhörighetsuppgifter finnas med. Reflexvästar på barnen. Alla förskolor har möjlighet att ta med mobiltelefoner med kontaktkort på utflykter vilket gör att de kan nå vårdnadshavare, expedition och övriga på förskolan om något händer. Elevskyddsombud för årskurs 7 – 9 Rektor ansvarar för att elevskyddsombud utses, ges möjlighet att delta i den kommunövergripande elevskyddsutbildningen och får möjlighet att delta i skyddsronder/fastighetssyn. Resultat 2 oktober hösten 2014 deltog två elevskyddsombud från Rödsleskolan på en utbildning som Previa höll i. Återkopplingen från Previa visade att utbildningen gick bra. Rektor har tagit del av elevernas synpunkter vid skyddsronder. 20 (43) HLR och första hjälpen Under 2014 kommer de medarbetare som inte har HLR utbildningen ges möjlighet att utbildas i HLR och första hjälpen. Skolsköterskorna ansvarar för att utbildarna håller i sina grupper så att alla medarbetar får den utbildningen de behöver. Många medarbetare kommer även att få utbildning i Barn-HLR. Resultat Skolsköterskan har under året lämnat över det organisatoriska ansvaret för utbildningen av medarbetare till respektive chef. Medarbetare erbjuds utbildning och de allra flesta har aktuell utbildning. En större utbildning för instruktörer i skolområdet har genomförts. Ytterliga två medarbetare kommer att utbildas till instruktörer. Uppföljning av Tillsyner De åtgärder som framkommit från KGM och Räddningstjänsten tillsyner är åtgärdade. Följande risker bedömdes som allvarliga och skulle åtgärdas under 2014 Psykosocialarbetsmiljö – vi har som mål att förbättra för våra medarbetare inom följande områden: Stresshantering – 40 % har problem med att hantera stress som förekommer i arbetet. Dokumentation och arbetsmängd – att hinna jobbet på sin arbetstid. 66 % upplever att man gör till viss del och 18 % inte alls. Feedback från närmaste chefen – 40,5 % upplever att de sällan eller aldrig får feedback på utfört arbete. I samtal med sina medarbetare blir varje chef överens med berörda hur arbetet kan ske för att utveckla ovanstående områden. Resultat och analys Upplevelsen av stress och att inte hinna arbetet på sin arbetstid är fortfarande stor. Tid avsätts för att med medarbetare individuellt och i arbetslag ha dialog om och lyfta frågan om stress och dokumentation i syfte att stödja varandra i hur man kan påverka sin egen upplevelse av stress samt påverka en kollegas arbetsmiljö. Möjlighet att delta i kommunens stresshanteringsgrupper och individuella samtal på Previa har erbjudits. Resultaten av dessa samtal är individuella och svåra att mäta. Chefsbyten har också påverkat oro och känsla av stress negativt. Vi har inga siffror att jämföra med pga att enkäten inte genomförs 2014. Målen är viktiga och bör kvarstå. Kristdalaskolan Risk Risk – Arbetsmiljö – underhåll Åtgärd Följa upp renovering och underhåll Ansvarig TK ansvarar för att informera rektor om vad som är på gång. Rektor informerar övriga medarbetare och tar ansvar för delaktighet och inflytande. Nuvarande rektor lämnar över planeringar till nästa rektor. 2015, 6 miljoner. På går och fullföljs. Det är viktigt 21 (43) att komma ihåg att tillgången till vatten i klassrummen är viktig. Majbackens förskola Risk Arbetsmiljö Åtgärd Översyn av kablar och el Ansvarig TK och verksamheten. Klart och åtgärdat. Dejegårdens förskola Risk Arbetsmiljö Åtgärd Översyn av ventilationen Ansvarig Kuststaden i samverkan med verksamheten. Med stöd av Tekniska har en undersökning gjorts som visar på goda värden. Klart Åtgärd Fungerande tavelbelysning installeras i rum P115, L118, L111, L104, A128 och A125 Ansvarig Vaktmästaren enligt överenskommelse med TK Klart i L och P. I A sitter befintlig kvar då det inte kommer att påverka resultatet. TK Klart Rödsleskolan F – 3 Risk Arbetsmiljö Olycksfall Rödsleskolan 7 – 9 Risk Olycksfall och arbetsmiljö Olycksfall Fårboskolan Risk Utrymningsväg i rum P/L114 (Lindas och Gittes klassrum) Åtgärd Översyn av kablar i Hhusets arbetsrum El översyn gällande hemkunskapssalen Åtgärd Ansvarig Rektor ansvarar för att ta fram en skiss över möblering och utifrån denna åtgärdar TK. Verksamheten står för kostnaden. Skiss och kostnadsförslag finns. Åtgärden ligger på is till dess att ommöblering sker i samband med fler arbetsplatser. TK i samråd med rektor. Vaktmästare och Ansvarig elektriker på TK har felsökt och åtgärdar då fel uppstår. Ansvarig 22 (43) Olycksfall El översikt av kablar Vaktmästare och verksamhet Hagadals förskola Risk Arbetsmiljö Åtgärd Solavskärmning Ansvarig Förskolechef gör en uppföljning med TK och utreder varför detta inte skedde i samband med utbyggnaden. Klart i matsalen. TK har påbörjat arbetet, fläktsystemen har setts över. Klart. Åtgärdat med mer tilluft, bytt en matta och mätningarna visar på undertryck som kommer att åtgärdas under 2014. Uppföljning av målning sker under november. Arbetsmiljö Översyn av ventilation och luktproblem Bildningsnämndens förslag till Tekniska 2014-10-08 angående investeringar Åtgärd Ansvarig Ombyggnad av toaletter i L- och M-husen TK 2016, 850 000kr Ev sker L-huset tidigare som underhåll Ventilationen i S- och H-huset ses över TK 2017, 150 000kr Överhöriningar i H och S- husen åtgärdas TK 2017, 500 000kr Ny förskola i Döderhult TK i samverkan med verksamheten. 2015, 250 000 kr och 2016 & 2017, 15 miljoner/år Inventarier ny förskola 2017, 800 000 kr Trafiksituation vid LAPC-husen enligt 2018, 725 000kr förslag från TK Renovering, ombyggnad eller flytt av KTK 2016: 500 000 och 2017: 6,5 miljoner huset Kristdalaskolan personalmöbler 2016: 60 000kr Prästkragen och Figeholmskolan 2018: 210 000kr parkeringsplatser Solskydd Koggen, tak och ombyggnad av 2018: 110 000kr entré till D-huset Rödsleskolan, arbetsplatser, möbler och 2018: 520 000kr anpassningar av kablar Möbler till förskolor 2018: 310 000kr Samtliga enheter – ersätta öppna hyllor 2018: 140 000kr med skåp Prästkragens förskola – ljudsanering 2018: 75 000kr Äskningar gjorda gällande underhåll och drift Anpassningar av IT-miljön för elever 1 500 000kr 23 (43) Kopiatorer enligt särskild plan P-huset Lärardatorer/ipads Fårboskolan 100 000 Stort renoveringsbehov 1 500 000kr Fråga TK – mycket är på gång under 2014 – 2015 Från tidigare handlingsplaner! Rödsleskolan – gemensamma lokaler Risk Åtgärd Olycksfall Kontroll av utrymning Ghuset gällande handikappanpassning Ansvarig TK Utrymning finns är godkänd av räddningstjänsten. Uppföljning sker igen pga att det är en trappa och inte en ramp. Granskat av Räddningstjänsten och godkänt. SAM – Systematiskt arbetsmiljöarbete Samtliga chefer har gått igenom bilaga 8 och analyserat och bedömer att de lever upp till sitt arbetsmiljöansvar. Uppföljning av tillbud och olyckor under 2014 Uppgifterna är hämtade från de anmälningar som är gjorda via webblanketten, avser hela skolområdet och gäller både barn, elever och vuxna. De första månaderna på året fungerade inte webblanketten och de flesta anmälningar som kom in då är inmatade i efterhand. Tillbud Totalt rapporterades 15 tillbud fram till och med oktober. Åtta av tillbuden skedde i förskolan, sex i grundskolan och ett på en idrotts- och fruluftsanläggning. I fem av tillbuden har vuxna och barn varit inblandade. I 13 av tillbuden har barn och elever varit inblandade. Fördelningen mellan könen är lika. Flest tillbud klassificeras som annat och tillbud gällande person (våld). Det är lika många tillbud inne som ute. Beskrivningarna av tillbuden tyder på att samtliga tillbud är olyckor, något har hänt, och skulle ha rapporterats i olycksfallsblanketten. I sex av fallen anges egen ouppmärksamhet som orsak till tillbudet, för övriga tillbud gäller 1 brister i teknisk utrustning (som nu är åtgärdat) 1 brister i underhåll och service (nu åtgärdat) 1 brister i kommunikationen 7 annat: olyckshändelse, oprovocerat, brist av resurser, aggressivitet, samspelssvårigheter De skador som tillbudet kunde ha lett till är i första hand skelett och mjukdelsskador. 24 (43) Olycksfall Totalt har 45 olycksfall rapporterats. Fem av den gäller vuxna. Två av olyckorna är anmälda till Försäkringskassan och inget till Arbetsmiljöverket. 26 av olyckorna skedde i grundskolan, 11 i förskoleverksamheten, 6 på fritidshemmen, 1 i den pedagogiska omsorgen och 1 i en biblioteksfilial. Det är fler killar än tjejer som skadas, 29 stycken. De vanligaste olyckorna är fall, hopp, halkning, snubbling och annat. 30 av skadorna sker utomhus. 17 av skadorna bedöms bero på egen ouppmärksamhet, 12 stycken pga av olika brister gällande teknik, underhåll, utbildning, kommunikation, arbetsorganisation och tid och 23 skador beror på annat. I 26 fall innebar olyckan en mjukdelsskada. I 14 fall uppges att man inte använt skyddsutrustning. Beskrivningen av olyckorna är av den karaktär att det heller inte fanns något krav på skyddsutrustning. 28 av olyckorna bedöms som rena olyckor. Fyra av olyckorna kunde ha undvikts genom utbildning och fem genom bättre rutiner. Närmaste chef är inte informerad om en av olyckorna. Analys och bedömning Analysen visar att vi inte anmäler tillbud som det är tänkt. För att få ordning på detta behöver vi stöd från förvaltningen att tydliggöra vad som verkligen är tillbud samt att webblanketten ses över så att man i tillbudsblanketten inte får frågor om skador. Att anmäla samtliga tillbud kan också bli ett arbetsmiljöproblem för de enskilda pedagogerna då det på en utgård och skolgård ofta kan ske saker som skulle ha kunnat bli en olycka, t.ex. någon som snubblar eller håller på att snubbla. I en rapport från Uppsala Universitet gällande tillbud beskrivs hur PEAB i en satsning 2010 satte följande mål: Anläggning har som mål att ha minst 10 inrapporterade tillbud per olycka som genererar minst 8 timmars frånvaro. Någon liknande definition blir enklare för verksamheterna att förhålla sig till. Då det gäller de olyckor och tillbud som är rapporterade är det ett få tal som gett upphov till minst 8 timmars frånvaro. En fråga om frånvaro pga av olyckan bör i så fall läggas till i webbenkäten. Olyckor och tillbud under 2014 har lett till att rutiner och resurser har setts över samt att utbildningsinsatser har genomförts. Information gällande tillbuds och olycksfallsrapportering och information till närmaste chefen är viktigt. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Alla chefer gör bedömningen att det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att man lever upp till detta. Riskbedömningar har t.ex. genomförts gällande införandet av biträdande chefer samt lärare med systemansvar. Tillsynsrapporter 2014 Räddningstjänsten gjorden en tillsyn på Rödsleskolan 7 april. Det fanns två saker att åtgärda och samtliga åtgärdades inom tre månader och innebär att avtalet angående gas är avslutat och de stora gasbehållarna är hämtade. Räddningstjänsten är meddelad och ändring sker i deras register. Nytt kretskort är installerat så att samtliga utrymningsskyltar fungerar. Samhällsbyggnadskontoret har genomfört tillsyn gällande inomhusmiljön på samtliga skolor i skolområdet. Följande förbättringspunkter har noterats: Rödsleskolan 25 (43) 1. En dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken saknas. En egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll behöver upprättas. 2. Redskapsförråd intill gymnastikhallen bör städas i samband med att gymnastikhallen städas. 3. Redskap till gymnastikhallen bör städas regelbundet, 2-4gånger i månaden. Kristdalaskolan 1. En dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken saknas. En egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll behöver upprättas. 2. Redskapsförråd intill gymnastikhallen bör städas i samband med att gymnastikhallen städas. 3. Redskap till gymnastikhallen bör städas regelbundet, 2-4 gånger i månaden. 4. Åtgärder för att försvåra för elever att urinera i sopbehållarna på toaletten bör göras. 5. Städfrekvensen i skolan behöver öka om renoveringen av skolan genererar mer damm inomhus. Fårboskolan 1. En dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken saknas. En egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll behöver upprättas. 2. Redskapsförråd intill gymnastikhallen bör städas i samband med att gymnastikhallen städas. 3. Redskap till gymnastikhallen bör städas regelbundet, 2-4 gånger i månaden. 4. Lila mattor i redskapsförrådet i gymnastikhallen var slitna och bör bytas ut, 5. Tvål saknades på vissa toaletter i gymnastikhallen, vilket ska finnas. Figeholmskolan 1. En dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken saknas. En egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll behöver upprättas. 2. Redskapsförråd intill gymnastikhallen bör städas i samband med att gymnastikhallen även städas. 3. Redskap till gymnastikhallen bör städas regelbundet, 2-4 gånger i månaden. 4. Akustikplattorna i gymnastiksalen behöver bytas ut, då de ser väldigt trasiga ut. 5. Städcentralen i skolan behöver ingå i den dagliga städrutinen på skolan. 6. Kemikalier som förvaras i städcentralen ska vara dokumenterade i en kemikalielista. Bockaraskolan 1. En dokumenterad egenkontroll enligt miljöbalken saknas. En egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll behöver upprättas. 2. Städningen i gymnastiksalens redskapsutrymme behöver städas inklusive redskapen. Redskap till gymnastikhallen bör ses över och rengöras regelbundet, 2-4 gånger i månaden. 3. Städning på hög höjd ska inkluderas i storstädningen av skolan. Storstädning bör genomföras mer frekvent än 1 gång/år. 4. Stoppade möbler bör dammsugas varje vecka, helst 2-3 gånger/vecka. Tvätt av överdrag bör göras varje termin. 5. En koldioxidmätare bör installeras i de klassrum som har undermålig ventilation. Anvisningar om att åtgärda brister lämnades med stöd av Miljöbalken 26 kap 1 § och kan inte överklagas. Tillsynsbesöken kommer att debiteras med 19 timmar x 735 kronor. Totalt hamnade kostnaden för Döderhults skolområde på 13 965 kr. Hur har vi använt Barnchecklistan under 2014 26 (43) Intentionen i Barnchecklistan används alltid. Beslut som tas berör barn och elever eftersom våra verksamheter handlar om dem. Besluten tas med barnens bästa för ögonen utifrån de ramar cheferna har att hålla sig till. Barn och elever kommer till tals genom samlingar, samtal, elevråd, klassråd, olika enkäter, matråd samt att det i årskurs 7 – 9 finns möjlighet att delta som elevskyddsombud. ANALYS OCH BEDÖMNING GÄALLANDE SAM 2014 Vi kan aldrig slå oss till ro med det pedagogiska ledarskapet förrän alla medarbetare upplever att de kan bolla frågor med sin närmaste chef, att chefen visar engagemang och intresse samt ger feedback på utfört jobb. Utvecklingen fortsätter att gå åt rätt håll och bedömningen är därför att resultaten är bra då det gäller det pedagogiska ledarskapet. Arbetsmiljön för många medarbetare är tung och framgångsfaktorer är trots det god trivsel, trygghet, stor kunskap om målen och möjlighet att få stöd av kollegor och chefer. Det finns en stor kunskap i skolområdet om det systematiska arbetsmiljöarbetet och en mycket stor frustration över möjligheten att påverka medarbetares stress och upplevelsen av att hinna arbetet på sin arbetstid. Det finns också en stor frustration över bristen på samordning inom kommunen då det gäller interkontroll och avgifter som tas ut mellan förvaltningar vid olika inspektioner. Är det verkligen elevpengen som ska bekosta dessa inspektioner och är det rektors ansvar att informera Samhällsbyggnadskontoret över gällande avtal mellan Tekniska och Bildningsförvaltningen samt hur interkontrollen går till? 27 (43) BILAGA 2: HANDLINGSPLAN 2015 Handlingsplanen bygger på medarbetares handlingsplaner, riskbedömningar, skyddsronder, enkäter, samtal, fastighetssyner, inspektioner och tekniska kontorets bedömningar. Psykosociala mål och åtgärder MÅL 1. Alla medarbetare upplever att de kan bolla frågor med sin närmaste chef. 2. Alla medarbetare upplever att den närmaste chefen visar intresse och engagemang för medarbetarens arbete. 3. Alla medarbetare upplever att de får återkoppling på utfört arbete. 4. Alla medarbetare upplever att de kan påverka på sin arbetsplats. 5. Alla medarbetare upplever att de trivs i sitt arbetslag. 6. Alla medarbetare blir bemötta med respekt av sina arbetskollegor. ÅTGÄRDER Utifrån varje chefs skyddsrond enligt bilaga 4 beslutas på APT om eventuella åtgärder samt hur dessa följs upp. 1. Förskolechef och rektor implementerar och förhåller sig väl till det nya samverkansavtalet. 2. Förskolechef och rektor tydliggör sin feedback/återkoppling till medarbetare efter besök om vad de sett och upplevt. 3. Fortsatt uppföljningen på chefsnivå och individuellt i medarbetarsamtal utifrån resultaten i 2013 års enkät. För att få alla att svara på enkäten 2015 avsätts tid på en pedagogisk måndag eller annan arbetstid. 4. Chefer och medarbetare tar ansvar för att leva upp till samverkansavtalet. 5. Fortsatt arbete med ledarskaps-, relations- och ämneskompetenser. 6. Se ovan. UPPFÖLJNING Uppföljning sker med hjälp av kommunövergripande enkät hösten 2015. Elevskyddsombud för årskurs 7 - 9 Rektor ansvarar för att elevskyddsombud utses, ges möjlighet att delta i kommunövergripande elevskyddsutbildning och får möjlighet att komma till tals gällande arbetsmiljöfrågor. Krisberedskap och förebyggande arbete 1. En handlingsplan tas fram för hot och våld. (Rektor för åk 7-9 ansvarar) 2. En handlingsplan tas fram gällande sexuella övergrepp där medarbetare är inblandade. (Områdeschef ansvarar) 3. Rutiner – handlingsplan för vad som gäller vid en eventuell olycka på OKG ska finnas i krispärmen. (Rektor för Rödsle åk 4-6 samt Bockara har hittat detta & områdeschef kontaktar Räddningstjänsten samt ser till att rutinerna kommer in i krispärmen) HLR och första hjälpen Under 2015 kommer de medarbetare som inte har HLR utbildningen ges möjlighet att utbildas i HLR och första hjälpen. Närmaste chef ansvarar för att utbildarna håller i sina grupper så att alla medarbetar får den utbildningen de behöver. Många medarbetare kommer även att få utbildning i Barn-HLR. Troligtvis utbildas även nya instruktörer. 28 (43) Uppföljning av förbättringspunkterna gällande inomhusmiljön Detta gäller samtliga skolor och punkterna beskrivs i bilaga 1. Samhällsbyggnadskontoret har för avsikt att följa upp förbättringsåtgärderna hösten 2015. Uppföljningen innebär bland annat att reda ut vem som ska ansvara för städning av redskapsförråd samt städning av redskap 2 – 4 gånger per månad. Följande risker bedöms som allvarliga och prioriteras under 2015 Psykosocialarbetsmiljö – förbättra för våra medarbetare inom följande områden: Stresshantering – 40 % har problem med att hantera stress som förekommer i arbetet. Dokumentation och arbetsmängd – att hinna jobbet på sin arbetstid. 66 % upplever att man gör till viss del och 18 % inte alls. Feedback från närmaste chefen – 40,5 % upplever att de sällan eller aldrig får feedback på utfört arbete. I samtal med sina medarbetare blir varje chef överens med berörda hur arbetet kan ske för att utveckla ovanstående områden. Förslag på åtgärder/aktiviteter: Regelbundna dialoger/reflektioner gällande arbetsmiljön. Tydliga strukturer på möten, förslag finns från samverkansutbildningen. Ta stöd av Arbetsmiljöverkets tillbudsblock för att ha koll på incidenter i syfte att hitta lösningar Använd bilaga 8: Blankett för friskfaktorer för att fokusera på det som fungerar Externt stöd vid behov Uppföljning av fastigheter och underhåll Skolledarna träffar ansvariga på Tekniska två gånger per år för uppföljning. En punkt som inte får glömmas bort är tillgången till vatten i klassrummen samt ljudsaneringen i grupprummet på plan 2 i samband med renoveringen av Kristdalaskolan. Uppföljning av förslag till investering som Bildningsförvaltningen beslutat om Utifrån Bildningsförvaltningens beslut följer skolledarna upp vilka beslut som tas på Tekniska och av fullmäktige. Utifrån regeringens beslut om mindre grupper i förskolan och mindre klasser bland de yngre eleverna görs en särskild uppföljning hur detta påverkar skolområdets behov av lokaler. Denna bedömning skickas med vis nästa äskning som genomförs. 29 (43) BILAGA 3: ÅRLIG SYSTEMATISK ARBETSMILJÖPROCESS Analys och riskbedömning Kartläggning Verksamhets-/avdelningsnivå: Arbetsmiljöenkät Analysera materialet, prioritera tre förbättringsområden. Gör en handlingsplan för det som inte genast kan åtgärdas. Arbetsplatsträffar Medarbetarsamtal Föregående års uppföljning Områdes-/avdelningsoch förvaltningsnivå: Prioritera tre förbättringsområden på respektive nivå och gör en handlingsplan. Uppföljning Gör ett bokslut för arbetsmiljöåret ohälsa och hälsa arbetsskador och tillbud, rehabilitering, sjukfrånvaro friskvård, arbetsmiljö samt följ upp handlingsplanen – hur blev det, blev det som vi hade tänkt, om inte - varför, vad gör vi framåt? Genomförande och dialog Genomför det som planerats på respektive nivå. 30 (43) BILAGA 4: FRÅGEFORMULÄR PSYKOSOCIAL SKYDDSROND Ja, ofta 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Upplever du ditt arbete som meningsfullt och stimulerande? Kan du själv lägga upp och påverka utförandet av ditt arbete? Finns möjlighet till information och kommunikation i frågor som rör arbetet? Får du veta om du gör ett bra jobb? Är arbetsklimatet och samarbetet bra på arbetsplatsen? Finns det ett positivt arbetsledningsklimat på arbetsplatsen? Har du för mycket att göra/för många arbetsuppgifter? Har du för svåra eller för krävande arbetsuppgifter? Känner du oro för förändringar i din arbetssituation? Datum:_______________ Namn:_____________________________________ 31 (43) BILAGA 5 A: UNDERLAG FÖR RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum: Enhet. Lokaler och utemiljö: Deltagare: Allvarlig risk Måttlig risk Liten risk Risk/problem Förbättringsåtgärd 32 (43) BILAGA 5 B: SYSTEMATISKAT ARBETSMILJÖARBETE När ni fyller i handlingsplanen ska ni vara så noggranna som möjligt. En utomstående skall kunna läsa och förstå var, varför och vad som behöver åtgärdas. Ni skall inte fylla i rutinuppgifter som vaktmästaren är ansvarig för. Dessa anmäls direkt till vaktmästaren. Följande punkter skall ni tänka på angående den fysiska arbetsmiljön INOMHUS Fysisk arbetsbelastning Om miljön bidrar till god hälsa Risk för olycksfall och/eller skador Ljuskvalitet och belysning Ljudkvalitet och buller Luftkvalitet, temperatur, ventilation, torr luft och fukt Kemiska hälsorisker – färger, lim, lösningsmedel, städ- disk- och rengöringsmedel Om det finns kemikalier finns det en förteckning? Maskiner Inredning, material och utrustning Elsäkerhet – ojordade, jordade kontakter, lösa sladdar Städning Finns det behov av allergistädning Finns det rutiner för handtvätt Finns rutiner för hur ofta barns leksaker tvättas Övrigt UTOMHUS Om miljön bidrar till god hälsa Risk och olycksfall och/eller skador Finns möjlighet till skugga när solen skiner Finns tillräcklig belysning under den mörka delen av året Avgränsning mot trafik, staket på förskolan Något som kan påverka skadegörelse Utgör varutransporter en risk Halkrisk Lekredskap Sanden i sandlådan Vattensamlingar Allergiframkallande växter Skolskjuts – hållplats Snöröjning Elevernas skolvägar Följs tobakslagen Övrigt 33 (43) Följande punkter ska ni tänka på angående den psykosociala arbetsmiljön Organisatoriska förhållanden Psykosocial arbetsbelastning Arbetstider Ledarskap Sociala kontakter Variation Återhämtning Stöd vid rehabiliteringsbehov Svara på följande fyra frågor och skicka med som bilaga till handlingsplanen: 1. Finns fungerande brandrutiner? (Om nej, vad är det som inte fungerar och har ni förslag på åtgärder? 2. Vem eller vilka av er är i behov av HLR? (När kan detta lättast åtgärdas, 4 timmar under juni/augusti eller kvällstid) 3. Vem eller vilka av er är i behov av första hjälpen utbildning? När kan det lättast åtgärdas, konferenstid eller kvällstid) 4. Finns det någon annan fråga som gäller den fysiska eller psykiska arbetsmiljön som ni vill ta upp? 34 (43) BILAGA 6: METOD FÖR RISKBEDÖMNING Hur stor är risken? Genom att bedöma sannolikheter och konsekvenser kan en risk värderas. Checklistan beskriver riskbedömning i den löpande verksamheten, men kan även användas vid särskilda aktiviteter eller när något har hänt och risken måste bedömas. Riskvärdera tillsammans genom att poängsätta från 1 - 4. Sannolikhet - Gradera sannolikheten för att något skall hända enligt följande: 1 = Osannolikt, praktiskt taget obefintlig 2 = Liten sannolikhet, inträffar sannolikt inte 3 = Stor sannolikhet, kan mycket väl inträffa 4 = Mycket stor sannolikhet, inte om det inträffar utan när Konsekvenser - Gradera konsekvenser enligt följande: 1 = Försumbar konsekvens, möjlig påverkan. 2 = Lindrig konsekvens, viss påverkan på verksamheten eller medarbetare, men kan hanteras i det löpande arbetet. 3 = Allvarlig konsekvens, stor påverkan på verksamheten eller på medarbetare, störning i verksamheten, påverkar myndighetens anseende och kan orsaka betydande skada för medarbetare. 4 = Mycket allvarlig konsekvens, omfattande konsekvenser för verksamheten och kan förorsaka stor skada för medarbetare. Risknivån räknas ut genom att värdena på de uppskattade sannolikheterna multipliceras med konsekvenserna. Detta ger ett värde mellan 1 och 16. Genom att sammanställa det i ett diagram ger det en översikt över de risker som det gäller att ta ställning till. En grundregel är att risker med siffervärden över 5 alltid måste värderas om det skall åtgärdas. Situation Sannolikhet Konsekvens Risknivåerna kan delas in i följande nivåer: Låg risknivå 1-4 Medel risknivå 5-8 Hög risknivåer 9-16 Kan accepteras Åtgärdas snarast Åtgärdas omedelbart Risknivå 35 (43) BILAGA 7: ABC – RISKBEDÖMNING VID FÖRÄNDRING I VERKSAMHETEN Dokumentet fylls i på datorn via blanketten. 36 (43) BILAGA 8: BLANKETT FÖR FRISKFAKTORER (FRÄMJANDE ARBETE) Detta bidrar till att det fungerar Åtgärder för att få en spridning av bra (friskfaktorer) friskfaktorerna Aktivitet Vem Klart när Datum: Chef/arbetsledare: Datum: Skyddsombud/repr för medarbetarna: Uppföljning Ansvarigs datum signatur 37 (43) BILAGA 9: CHECKLISTA FÖR UPPFÖLJNING AV ”SAM” Denna checklista utgår från paragraferna i Arbetsmiljöverkets föreskrift om det systematiska arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1. För varje fråga hänvisas till motsvarande § i föreskriften. Lämna frågan obesvarad om du ej känner till rådande situation. JA Grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet 3§ Är SAM en naturlig del i den dagliga verksamheten? 3§ Omfattas alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden? 4§ Ges arbetstagare och skyddsombud möjlighet att medverka i SAM? 5§ Finns det konkreta arbetsmiljömål som är skriftligt dokumenterade? 5§ Finns det skriftligt dokumenterade rutiner? Uppföljning och kunskaper 6§ Är arbetsuppgifter, befogenheter och resurser fördelade korrekt? 6§ Uppfylls kraven i bilaga 1 i föreskriften AFS 2001:1 (arbetstagare med uppgifter enl 6 §)? 6§ Är uppgiftsfördelningen skriftligt dokumenterad? 7§ Är medarbetarnas kunskaper tillräckliga enligt kraven? 7§ Finns det skriftliga instruktioner för arbeten med allvarliga risker? 7§ Har chefer de särskilda kunskaper de behöver enligt kraven? Riskbedömning, åtgärder och uppföljning 8§ Undersöks arbetsförhållandena regelbundet med avseende på risker? 8§ Görs konsekvensbedömningar vid förändringar? 9§ Utreds ohälsa, olycksfall och allvarligare tillbud? 9§ Görs en årlig sammanställning av arbetsskador och tillbud? 10 § Tas det fram skriftliga riskbedömningar och handlingsplaner? 10 § Genomförs de åtgärder som behövs för att förebygga arbetsrelaterade skador? 10 § Kontrolleras genomförda åtgärder? 11 § Dokumenteras och sker en uppföljning av SAM årligen? 12 § Anlitas sakkunnig hjälp utifrån, om och när behov föreligger? Datum: Verksamhet: Chef: NEJ 38 (43) BILAGA 10: SAMMANSTÄLLNING AV LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Vad finns? Var hittar du det? Miljöbalken – Sveriges riksdag Miljöbalken Bestämmelserna i denna balk Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd syftar till att främja en hållbar Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Arbetsmiljölagen 1. Lagens ändamål och syfte 2. Arbetsmiljöns beskaffenhet 3. Allmänna skyldigheter 4. Bemyndiganden 5. Minderåriga 6. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare 7. Tillsyn 8. Påföljder 9. Överklagande 10. Övergångsbestämmelser 1. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel01.aspx 2. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel02.aspx 3. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel03.aspx 4. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel04.aspx 5. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel05.aspx 6. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel06.aspx 7. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel07.aspx 8. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel08.aspx 9. http://www.av.se/lagochratt/aml/Kapitel09.aspx 10. http://www.av.se/lagochratt/aml/overgangsbestammelser.a spx Arbetsmiljöförordningen http://www.av.se/lagochratt/aml/Arbetsmiljoforordningen.aspx Arbetstidslagen Du kommer vidare i lagen genom att klicka på länken längst ned på sidan eller genom att välja stycke i menyn till höger http://www.av.se/lagochratt/atl/kapitel01.aspx Föreskrifter för olika Branscher Barnomsorgen Skolan Fastigheter Alla branscher Kemikalier AFS Sammanställning av avtal på kommunnivå http://www.av.se/lagochratt/regelpaket/nrpbarnom.aspx http://www.av.se/lagochratt/regelpaket/nrpskol.aspx http://www.av.se/lagochratt/regelpaket/nrpfast.aspx http://www.av.se/lagochratt/regelpaket/ AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets författningssamling Underhåll och skötsel service Städ Måltid 39 (43) BILAGA 11: BARNCHECKLISTA Förvaltningsövergripande barnchecklista för Oskarshamns kommun 1. Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Ja Nej Beskriv på vilket sätt?/Varför inte? Om ”ja” – fortsätt med fråga 2 och 3. 2. Innebär beslutet att barns och ungas bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Beskriv på vilket sätt?/Varför inte? 3. Har barn och unga fått uttrycka sin mening? Ja Nej Beskriv på vilket sätt?/Varför inte? Barnchecklistan skall följa ärendet från början till slut. 40 (43) BILAGA 12: DELEGATION AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER GÄLLANDE SLÖJD Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Oskarshamns kommun I min egenskap av rektor i Döderhults skolområde har jag från områdeschefen mottagit ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna för mitt ansvarsområde. Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap § 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för såväl arbetsmiljö som arbetsförhållande på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall vidta åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Rektor är alltid ansvarig för arbetsmiljön men jag fördelar arbetsmiljöuppgifterna rörande trä- och metallslöjdsalarna skolområdet till __________________, slöjdlärare. I den mån befogenheterna och resurserna inte räcker till, ska läraren skriftligt hänskjuta den aktuella frågan tillbaka till rektor, som då återtar ansvaret för frågan. Returneringen innebär inte att övriga uppgifter förändras. Följande föreskrifter och direktiv för verksamheten i trä och metallslöjdsalar skall hållas tillgängliga på arbetsstället. Inom ansvarsområdet ansvarar slöjdlärarna för att gällande skyddsföreskrifter följs och att eleverna är noga informerade om vad som gäller. Eleverna får på inga villkor lämnas utan tillsyn i slöjdsalen. Vätskor, färger etc. skall förvaras i låsta så kallade målarskåp och i övrigt hanteras på ett betryggande sätt. En aktuell förteckning över målarskåpets innehåll skall finnas i skåpet. Rektorsexpeditionens exemplar uppdateras genom respektive slöjdlärares försorg första veckan varje termin.( Jfr även AFS 1 994:2) Nycklar till maskiner och målarskåp skall förvaras på ett betryggande sätt. Inventarieförteckning skall uppdateras enligt rektors direktiv om inventering. Maskiner och annan utrustning skall kontinuerligt kontrolleras så att ingen kommer till skada. Eventuella säkerhetsfrågor skall omgående rapporteras till rektor för fortsatt diskussion om lämpliga åtgärder. Härutöver gäller de anvisningar och skyddsföreskrifter som finns i ”Vikariematerial-säker i slöjden” med följande tillägg: o Hängande smycken såsom halskedjor och armband får inte bäras vid arbete med maskinerna. o Hårskydd skall användas vid maskinarbete. Mottagande av ovanstående fördelning bekräftas härmed, 20____ - _____ - ____ I tjänsten _____________________, rektor Mottagande av delegationen ____________________, slöjdlärare 41 (43) BILAGA 13: DELEGATION AV ARBETSMILJÖUPPGIFTER GÄLLANDE NO Fördelning av arbetsmiljöuppgifter gällande skolans no-undervisning Enligt bestämmelse i AFS 2003:4 fördelas härmed följande arbetsmiljöuppgifter till Dig som No-lärare: 1. Du skall inför varje laboration göra en riskbedömning av arbetet samt dokumentera denna. 2. Om laborationen på något sätt bedöms som riskfylld skall Du dokumentera vilka riskreducerande åtgärder som bör vidtas samt vilken skyddsutrustning som skall användas. 3. Dokumentet skall innehålla en beskrivning av arbetet, riskbedömningen samt de planerade åtgärderna. 4. Dokumentationen skall sparas i en särskild pärm i No-salen. 5. Beträffande skyddsutrustning åligger det Dig att se till att sådan finns inför laborationer där sådan krävs samt att vid behov införskaffa ny skyddsutrustning. 6. Det åligger Dig som No-lärare att hålla dig ajour med gällande lagstiftning enligt de anvisningar från Arbetsmiljöverket som Du får från rektor eller Arbetsmiljöverket samt att till rektor påtala eventuella behov av fortbildning kring arbetsmiljöfrågor. Du får en kopia av Arbetsmiljöverkets Checklista för skolans kemiundervisning. Denna kan användas i sin helhet eller bara för de områden du känner sig osäker över. Checklistan innehåller en lista över de föreskrifter och broschyrer som du kan behöva använda. Alla finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. I tjänsten XX Rektor Datum: Jag har tagit emot fördelningen av ovanstående arbetsuppgifter. ____________________________________ Namn förtydligande 42 (43) BILAGA 14: RUTINER GÄLLANDE UNDERHÅLL OCH TILLSYN AV VENTILATIONSANLÄGGNINGAR 43 (43) BILAGA 15: ÅRSHJUL – SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
© Copyright 2024