Kallelse till sammanträde med kommunfullmäktige
Kallelse till sammanträde med kommunfullmäktige 2015-06-09 Tid: Onsdagen den 17 juni, kl. 14.00 (OBS tid) Plats: Folkets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: kl. 13.30 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 13.00 Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 13.30 OBS. Mat kommer att serveras vid sammanträdet Ärenden: Diarienr 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Kungörelse/föredragningslista 4. Utdelning av priset Årets nybyggare 5. Avsägelser och val 6. Val av representanter till föreningen Sveriges Ekokommuner KF 2015/19 (sekom) 7. Budget 2016 för Trosa kommun KS 2015/89 8. Revidering av VA-taxa KS 2015/86 9. Taxa för nyttjande av kommunskyttar vid olägenheter med vilda djur i boendemiljö KS 2015/87 10. Avgift för borgerliga vigslar KS 2015/80 1 11. Revidering av regler för barnomsorg i Trosa kommun KS 2015/40 12. Förvärv av aktier från Trosa Fibernät AB KS 2015/83 13. Borgensramar för Trosa Fibernät AB KS 2015/85 14. Prövning av frågan om ansvarsfrihet för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2014 KS 2015/73 15. Prövning av frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundet (RAR) i Sörmland 2014 KS 2015/63 16. Prövning av frågan om ansvarsfrihet för Regionstyrelsen KS 2015/96 17. Budget 2016 för samordningsförbundet RAR i Sörmland KS 2015/71 18. Regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun KS 2015/75 19. Antagande av detaljplan del av Trosa 10:64 KS 2015/81 20. Antagande av fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7 m.fl. KS 2015/84 21. Anslutande av Trosa kommun till bredbandsstrategin för Sörmland KS 2015/69 22. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun, POSOM KS 2014/184 23. Lånestahedens naturreservat KS 2014/207 24. Reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun KS 2015/39 25. Uppföljning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen KS 2015/79 26. Frågor 27. Svar på interpellation gällande resurser efter behov KF 2015/18 (Från Elin Insulander Hjelm (S) till humanistiska nämndens ordförande Helena Koch (M)) 28. Svar på interpellation gällande barnomsorg på helger KF 2015/20 (Från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) till humanistiska nämndens ordförande Helena Koch (M)) 29. Anmälan av inkomna motioner 2 30. Anmälan av icke verkställda gynnande biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) KF 2015/4 31. Övriga anmälningsärenden KS 2015/5 Ann Larson ordförande Jakob Etaat sekreterare 3 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Valberedningen/ Arvodeskommittén Sammanträdesdatum 2015-05-19 § 13 Dnr KF 2015/19 Val av representanter till föreningen Sveriges Ekokommuner (sekom) Valberedningen/ Arvodeskommittén föreslår Kommunfullmäktige besluta att välja följande representanter till föreningen Sveriges Ekokommuner (sekom) för mandatperioden 2015-2018: Ordinarie: Stefan Björnmalm (C) Ersättare: Maria Arman (MP) ________ Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2015-05-18 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 Tjänsteskrivelse Valberedningen/ Arvodeskommittén Dnr KF 2015/19 2015-05-18 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected] Val av representanter till föreningen Sveriges Ekokommuner (sekom) Förslag till beslut Valberedningen/ Arvodeskommittén föreslår Kommunfullmäktige besluta att välja följande representanter till föreningen Sveriges Ekokommuner (sekom) för mandatperioden 2015-2018: Ordinarie: Stefan Björnmalm (C) Ersättare: Maria Arman (MP) ________ Jakob Etaat Kanslichef 1 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 76 Dnr KS 2015/89 Budget 2016 för Trosa kommun Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta 1. att fastställa utdebiteringen för år 2016 till 21:26 kr/ skattekrona, vilket innebär oförändrad skatt 2. att anta förslaget till budget för 2016 och flerårsplan för 2017-2018 3. att allians för Trosa kommuns styrdokument fortsatt gäller och därmed är det styrande för arbetet i nämnder och styrelser 4. att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar för den egna verksamheten inom, av kommunfullmäktige, beslutad investeringsram 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel, ur kommunstyrelsens investeringsreserv, till annan nämnd 6. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela/omfördela årets medel för ettårssatsningar 7. att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i januari 2016 upprätta internbudgetar för år 2016 inom beviljade anslag samt genomföra verksamhetsförändringar för att klara budget år 2016 8. att bemyndiga kommunstyrelsen, att ur anslag för central buffert, anvisa medel enligt fastställda kriterier 9. att fastställa kommunens internränta till 5 procent 10. att höja brukningsavgifterna för vatten och avlopp med 12 procent 11. att taxan för mät- och kartverksamhet höjs med 3 procent 12. att B-beloppet för taxan avseende planering, byggande och strandskydd fastställs till 47 13. att fastställa förslag till taxor för biblioteket enligt bilaga 1 i budgetförslaget Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 Forts.§ 76 14. att fastställa taxorna för kommunala båtplatser enligt bilaga 2 i budgetförslaget 15. att fastställa taxorna för kommunala kulturskolan enligt bilaga 3 i budgetförslaget 16. att fastställa taxorna för uthyrning av kommunala lokaler enligt bilaga 4 i budgetförslaget 17. att uppdra till teknik- och servicenämnden att senast i oktober 2015 återkomma med reviderad renhållningstaxa i syfte att öka öppettiderna på Korslöt återvinningscentral 18. att kommunstyrelsen under år 2016 har rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år 2016, med totalt 100 000 000 kronor i enlighet med kommunens finanspolicy. 19. att kommunstyrelsen under år 2016 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande de lån som förfaller till betalning under år 2016. 20. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att under hösten 2015 utarbeta ett förslag för att skapa ytterligare samordning mellan Trosa kommun och de kommunala bolagen Trosabygdens Bostäder AB, Trosa Holding AB och Trosa Fibernät AB Ärendet Ärendet avser budget 2016 med planer 2017-2018 för Trosa kommun. Ärendet har 2015-05-25 behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Yrkanden – Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till förmån för budgetförslag från Socialdemokraterna. – Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till kommunstyrelsen arbetsutskotts förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 Forts. § 76 Deltar ej i beslutet – Maria Arman (MP) deltar ej i beslutet till förmån för budgetförslag från Miljöpartiet. – Bertil Malmberg (SD) deltar ej i beslutet till förmån för budgetförslag från Sverigedemokraterna. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Budgetförslag från Alliansen, Budget 2016 med planer 2017-2018 Budgetförslag från Socialdemokraterna, Framtidsbudget för Trosa kommun 2016 med plan 2017-2018. För en modern och framtidsinriktad kommun Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24 %XGJHW PHGIOHUnUVSODQă www.trosa.se/budget FASTLAGD KURS FÖR TROSA KOMMUN Antaget av indelningsdelegerade Trosa 1991 08 21, § 71 Dnr 1991/00085 Fastlagd kurs för Trosa kommun - TFS 12. _______________________________________________________________________ x Kommunens verksamheter och utbud skall styras av: - Medborgarnas behov och önskemål - Valfrihet - Flexibilitet - Kvalitet och god service - Enkelhet och kostnadseffektivitet - Samarbete mellan servicegivare och nyttjare x Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på samordning / samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar. x Kommunens medborgares intressen och behov skall alltid sättas i centrum av såväl förtroendevalda som anställda. Arbetssättet skall präglas av god tillgänglighet och hög kompetens. x Rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda skall vara tydlig. Ansvar och beslut skall vara på rätt nivå - långt driven delegation skall tillämpas. x Verksamheten ska bedrivas inom befintlig ekonomisk ram. Resurserna ska tillvaratas på bästa sätt. x Kommunen skall växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts särprägel skall tillvaratas. x Kommunen skall arbeta för att fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas. x Miljöhänsyn skall genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande. x Kommunen skall verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt. x Kommunen skall verka för ett ökat samarbete med föreningslivet och andra idéella organisationer. x För att skapa en levande kommun och god utveckling skall initiativ från enskilda och organisationer uppmuntras. x Kommunens fastigheter och anläggningar skall underhållas så att minst nuvarande standard bibehålles. Trosa kommun Org.nr. 212000-2957 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Fastlagd kurs för Trosa kommun Styrdokument för nämnder och styrelser mandatperioden 2015-2018 1 Omvärldsanalys och ekonomisk översikt 8 Kommunfullmäktiges övergripande mål 16 Resultatbudget Investeringsbudget Balansbudget Driftbudget 17 18 21 22 Nämnderna Kommunstyrelse/Politisk ledning och kommunkontor Kommunstyrelse/Ekoutskottet 23 27 Samhällsbyggnadsnämnden 29 Humanistiska nämnden/Barnomsorg och utbildning 33 Humanistiska nämnden/Individ- och familjeomsorg 37 Kultur- & fritidsnämnden 40 Vård- och omsorgsnämnden 43 Teknik & servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet 47 Teknik & servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet 49 Miljönämnden 51 Revision 53 Sammanställning av nya åtgärder inom energi- o klimatplan 54 Beslut 55 Organisationsskiss Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 1 2 3 4 Taxor Taxor Taxor Taxor för biblioteken kommunala båtplatser kulturskolan för uthyrning av kommunala lokaler Styrdokument för nämnder och styrelser mandatperioden 2015– 2018 Styrning och ledning Vi prioriterar tydlighet, långsiktighet och stabilitet i vårt arbete med att styra och leda Trosa kommun. Det skall vara tydligt vilka mål vi arbetar emot och Allians för Trosa kommun (Moderaterna, var i organisationen ansvaret ligger för att uppfylla Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) dem. Beslutsfattandet skall präglas av långsiktighet fick för tredje mandatperioden i följd väljarnas och ansvarstagande och vi vill ge våra förtroende i valet och har tillsammans 19 av verksamheter stabila grundförutsättningar vad kommunfullmäktiges 35 mandat. avser ekonomi, ledarskap och styrsystem. Innan valet presenterade vi ett gemensamt Politikerna ansvarar för att sätta målen, prioritera valmanifest som nu ligger till grund för våra resurserna på ett övergripande plan samt att prioriteringar och för vårt arbete. Vi kopplar genom regelbundet följa upp målen, kvalitén och detta styrdokument valmanifestet till budgeten och effektiviteten. Tjänstemannaorganisationen och gör det genom kommunfullmäktigebeslut styrande ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet för nämnder, styrelser och kommunala bolag den skall genomföras för att nå bästa resultat. kommande mandatperioden. Vi kommer att fortsätta med att årligen genomföra Dokument är avgränsat i tiden till mandatperioden verksamhetsbesök i stor omfattning. Vi vill ta 2015–2018 och skall ses som ett komplement till utgångspunkt i den verklighet som råder när vi ”Fastlagd kurs för Trosa kommun”. Det syftar till formulerar våra förslag, sätter mål och fördelar att tydliggöra mandatperiodens uppdrag och resurser. Vi vill också genom besöken, i dialog med prioriteringar. I mötet med väljarna personal och chefer, säkerställa att de förändringar sammanfattade vi vårt valmanifest på följande och förbättringar som väljarna vill ha på plats sätt. prioriteras och genomförs. En röst på Allians för Trosa kommun är en röst för: Kommunstyrelsen har en viktig roll för att En erfaren och samspelt politisk ledning med vara pådrivande i kommunens förändringsarbete förmåga att ta tillvara på Trosa kommuns goda och sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar förutsättningar organisationen. Den skall också vara lyhörd och Fortsatt ordning och reda i ekonomin framsynt för att säkerställa långsiktig hållbarhet i En skola och förskola i Sverigetopp målformuleringar och förändringsarbete. Det är En äldre- och handikappomsorg med därför viktigt att samla kompetens och resurser självbestämmande och valfrihet för den hos kommunstyrelsen och under kommunchefens enskilde Varsam tillväxt där alla tre huvudorterna med ledning i frågor som rör personal, ekonomi, kansli, näringsliv, information, mark och exploatering, omnejd är lika viktiga tillväxt, kommunikationer och ekologi. säkerställa tydlighet och förutsägbarhet. Den skall En människosyn där allas kraft och förmåga Ett viktigt verktyg för att styrning och ledning skall skall tas tillvara och där stödet till utsatta tar fungera bra är en bra ekonomistyrmodell. Den skall utgångspunkt i ledorden hjälp till självhjälp tydliggöra ansvarfördelningen mellan politiker och Fortsatta satsningar på våra offentliga miljöer tjänstemän och den skall uppmuntra till effektivitet som lekplatser, parker, torg och vägar och kvalitetsutveckling. Den skall bidra till att vi En aktiv miljöpolitik med fokus på resultat. Tex har goda ekonomiska resultat och till hög kvalité i 60% ekologisk och/eller närproducerad mat, verksamheten. förbättra vattenkvalitén i Östersjön och fortsatta energieffektiviseringar Sveriges bästa näringslivsklimat Ekonomi Ökat stöd till föreningar med aktiviteter för Vår ekonomi är i god ordning och vi har i såväl barn och ungdomar lågkonjunktur som högkonjunktur visat positiva Fortsatta satsningar på Ungdomens hus och resultat. Den ekonomiska tillväxten har varit stabil fritidsgården och vi har sedan valet 2006 ökat resurserna till vår Fortsatta satsningar på kultur. Tex kulturskolan kommunala service med 163 miljoner kronor. Det och våra bibliotek är en ökning med hela 35%. Brottsförebyggande arbete tillsammans med polisen Eftersom den kommunala ekonomin är helt Förbättrad kollektivtrafik med bl.a. fler beroende av hur Sveriges ekonomi utvecklas i stort tågavgångar. Vi slår också vakt om ser vi med oro på den nya regeringens Trosabussen kursomläggning när det gäller synen på 1 arbetslinjen. Det är bara när antalet arbetade Vi har sedan valet 2006 kraftigt utökat resurserna i timmar i landet växer som det blir mer resurser till skolan. En vanlig klass i årskurs 4 med 22 elever offentlig sektor. På kort sikt kan man genom att har tillförts 265 000 kr per år vilket motsvarar en höja skattetrycket parera det med höjda ökning med 34 %. Utöver det har lokaler rustats statsbidrag till kommunerna. Men på längre sikt får upp och mer pengar satsats på datorer i skolan och det negativa effekter på den kommunala ekonomin på bättre skolmat. Vi har också tillfört mer resurser och försvårar utökade välfärdsambitioner. till barn med särskilda behov. Vi har under några år haft behov av att göra stora Vi vill fortsätta satsningarna genom att höja investeringar. Den kommande mandatperioden är elevpengen i grundskolan med ytterligare 5 % det därför viktigt att minska investeringstakten. redan 2015 och utöka de riktade pengarna till barn med särskilda behov ytterligare. Hur ökningen av Vi vill bland annat: anslagen används avgörs naturligtvis bäst i fortsätta säkerställa god ordning i vår verksamheten. Vi ser dock behov av att skolchef kommunala ekonomi och rektorer gemensamt frigör resurser för att fortsätta föra en politik för lokal tillväxt som möjliggöra insatser och satsningar som över tid skapar ekonomiskt utrymme för fler satsningar varierar i omfattning mellan olika enheter kopplat på vår kommunala service till elevers behov av stöd för att nå läroplanens mål. Personalfrågor En viktig aspekt är också att elever är trygga i Trosa kommuns viktigaste resurs i arbetet med att skolan och mår bra. Fler vuxna i skolan kan vara erbjuda Sveriges bästa service till våra medborgare ett sätt att ytterligare förbättra skolans är vår personal. förutsättningar att göra ett gott arbete. Trosa kommun skall vara en god arbetsgivare där Vi vill bland annat: varje enskild medarbetares förmåga och kraft tas tillvara på bästa sätt. Vi skall betala fortsätta skapa goda förutsättningar för elever och lärare. Vi skall tillhöra landets 20 bästa konkurrenskraftiga löner och duktiga medarbetare skolkommuner skall ha goda möjligheter till en bra löneutveckling. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män fortsätta öka de ekonomiska resurserna i skolan. Redan 2015 vill vi höja elevpengen skall inte förekomma och vi måste öka med ytterligare 5 % ambitionerna ytterligare för att kunna erbjuda heltidstjänster till alla som så önskar. fortsätta ha en tydlig utvärdering av elevens kunskaper med skriftliga omdömen under hela skolgången och med betyg från årskurs sex Vi vill bland annat: erbjuda ett kompetent ledarskap med god öka stödet till elever med särskilda behov erbjuda alla elever läxhjälp och läxläsning i förmåga att ta tillvara på medarbetarnas skolan kreativitet och förmåga förbättra och rusta upp våra skolgårdar erbjuda konkurrenskraftiga löner med goda utöka satsningen på skolmaten. 60 % skall möjligheter för duktiga medarbetare till bra vara närodlad och/eller ekologisk löneutveckling erbjuda goda möjligheter till fortsätta satsningen med att erbjuda föräldrautbildningar kompetensutveckling fortsätta att ha en skolorganisation med stor frihet för den enskilda skolan att själv förvalta Skolan sina resurser, men också med möjligheter att utkräva ansvar för att skolans kunskapsmål Att tillhandahålla möjligheten till en bra start i livet, uppnås där varje elev ges bästa tänkbara förutsättningar till goda kunskaper, är vår viktigaste kommunala slå vakt om valfriheten och rätten att välja skola. Vi vill också teckna avtal med uppgift och vår högst prioriterade fråga. Stockholms län så att våra elever söker på Eleverna i Trosa kommun visar nu fantastiska samma villkor resultat på de nationella proven. Årskurs 3 når plats 2 av landets 290 kommuner och årskurs 6 når delad plats 3. Meritvärdet (betygen) på högstadiet är det högsta i Trosa kommuns historia. För att nå målet om att tillhöra landets 20 bästa skolkommuner måste dock resultaten fortsätta förbättras framförallt på högstadiet. 2 Förskola verksamheterna samt öka samverkan med föreningar i närområdet. I Trosa kommun skall det finnas plats till alla som önskar i förskolan. Barnen skall känna trygghet och Det är också viktigt att fortsätta satsningarna på föräldrarna skall känna förtroende för personalen. Ungdomens hus i Vagnhärad och på fritidsgården i Barn är olika och kräver individuell omsorg för att Trosa. Verksamheten har fått ökade ekonomiska utvecklas. Det är därför viktigt att kommunen ska- anslag de senaste åren och de vill vi slå vakt om. par förutsättningar för många alternativ och att Vi vill bland annat: föräldrarnas rätt att välja bevaras. Förskolan har också en viktig roll som pedagogisk anlägga en ny badplats vid Borgmästarholmen i Trosa och utöka satsningen på Sillebadet i verksamhet och ger barnen goda förutsättningar Västerljung inför den kommande skolgången. öka föreningsstödet ytterligare, främst till barn och ungdomar Vi har kraftigt ökat resurserna till förskolan sedan 2006. Varje barn får med sig en summa pengar, anlägga en skate- och cykelpark i Trosa barnomsorgspeng, till den förskola föräldrarna förbättra möjligheten att använda väljer. Den har vi höjt med över 30%. Vi vill kollektivtrafiken för elever i årskurs 6-9 så att fortsätta öka barnomsorgspengen även under de lättare skall kunna nå hela Trosa kommuns fritidsutbud nästa mandatperiod och redan 2015 vill vi höja pengen med ytterligare 3%. fortsätta satsningen på att rusta upp och förnya våra lekplatser. Vi vill genomföra en Vi vill också stimulera till färre barn i barngrupper särskild satsning på spindelparken i Trosa med små barn upp till tre år och vi vill stimulera de samt lekplatsen vid Safiren i Vagnhärad förskolor som uppfyller målet med att två av tre anställda i förskolan skall vara förskolelärare. idrottsanläggningarna i kommunen Vi vill bland annat: anlägga ett utomhusgym vid Häradsvallen i Vagnhärad samt ett vid Pensionärernas hus fortsätta öka de ekonomiska resurserna i förskolan. Redan 2015 vill vi höja behålla det extra anläggningsstödet till Västerljungs IF barnomsorgspengen med 3 % fortsätta upprusta och komplettera eftersträva mångfald och valfrihet inom Kultur barnomsorgen ge barn med särskilda behov extra stöd Trosa kommun har ett rikt kulturliv. Vi vet att stimulera till mindre barngrupper för små barn många som bor i kommunen uppskattar att det upp till 3 år finns många olika typer av kulturverksamheter att utöka möjligheten för inskrivna barn i vara delaktig i och ta del av. barnomsorgen med hemmavarande Vi vet också att många som flyttar hit gör det småsyskon och barn till arbetslösa att vara i bland annat för att man tycker att kommunen, förskoleverksamheten från 20 till 25 timmar trots sin litenhet, har mycket att erbjuda den per vecka kulturintresserade. fullfölja satsningen på att rusta upp lokaler och utemiljöer Ett levande kulturliv är en viktig grundsten för att ha kvar vårdnadsbidraget skapa ett samhälle som präglas av öppenhet, skaparkraft och omtanke. Det är vår uppfattning Fritid att kraften och engagemanget även fortsättningsvis ska ha sitt ursprung i alla individer Fritidsaktiviteter erbjuds i hög grad av föreningar som enskilt eller tillsammans vill ge uttryck för som drivs av ideella krafter. Det är avgörande att olika typer av kulturskapande. kommunen har ett gott samarbete med dessa organisationer. Men vi är samtidigt angelägna om att kommunen med gemensamma medel ska fortsätta att stödja Ett brett utbud av fritidsaktiviteter för såväl barn dessa initiativ på ett bra och väl avvägt sätt. som vuxna är en viktig faktor när det gäller människors livskvalitet och val av bostadsort. Vi vill Vi vill bland annat: fortsätta utveckla våra idrottsanläggningar och sammankomstlokaler och fortsätta utöka fortsätta satsningen på kulturskolan samt öka utbudet med målning och körverksamhet föreningsstödet. fortsätta att ekonomiskt stötta vårt föreningsliv Vi vill även utöka möjligheten för de med funktionsnedsättning att delta i de ordinarie 3 fortsätta satsa på våra bibliotek öka kulturutbudet på kommunens särskilda boenden genomföra en informationskampanj i syfte att reducera avfallsmängderna i större utsträckning än idag förvalta och exponera vårt lokala kulturarv verka för utökad andel lokalt och förnybart bränsle i fjärrvärmen Miljö och folkhälsa fortsätta maximera resurseffektiviteten i kommunens fastighetsbestånd Trosa kommun befäster sin position som en aktiv och resultatinriktad ekokommun. I Miljöaktuellts installera fler laddstolpar för elbilar fortsätta med miljöbilar som kommunala tjänstebilar ranking 2014 kom kommunen på 6:e plats av Sveriges alla kommuner. Det är resultatet av ett Vård och omsorg långsiktigt och målmedvetet arbete. Arbetet går nu Vi ser till den enskilda individens behov av vård och vidare med fortsatt höga ambitioner. omsorg. Vi vill att alla människor oavsett om vi är Vi kommer att genomföra en matsatsning med friska, äldre eller har en funktionsnedsättning ska målet 60% närodlade och/eller ekologiska råvaror i få det stöd som han/hon har behov av. kommunens mathantering. Barn och elever ska få kunskap om varifrån och hur maten kommer till När Sveriges kommuner och landsting mäter matbordet. I den pedagogiska satsningen ingår nöjdheten hos brukarna i landets 290 kommuner även en del där matens betydelse för hälsan står i genom att fråga hur nöjda de är så är brukarna i fokus. Trosa kommun nöjdats i landet med våra särskilda boenden. När det gäller hemtjänsten kommer vi på Satsningen hälsosam förskola fortsätter. Den syftar andra plats. till att inventera om det finns skadliga ämnen i förskolemiljöerna, exempelvis i leksaker och Därför skall arbetet fortsätta med den värdegrund byggmaterial. Vi vill även uppmärksamma som all personal gemensamt har arbetat fram. Den inomhusklimatet som har stor betydelse för enskilde individens behov och önskemål är det barnens hälsa. viktigaste uppdraget inom äldreomsorgen, funktionshinderområdet och hemsjukvården. Hälsotillståndet i Östersjön är fortfarande bekymmersamt, även om en viss förbättring skett Vi kommer fortsätta utveckla valfriheten och de senaste åren. Utsläppen av närsalter via möjligheten till att få stöd och hjälp i sin egen Trosaån måste ytterligare reduceras. Här är även bostad oavsett orsakerna till behoven av stöd, vård funktionen hos enskilda avloppsanläggningar av eller omsorg. stor betydelse, varför kontrollen av dessa skall Vi vill bland annat: fortsätta. Energifrågan med dess koppling till klimatfrågan 2015 utökas anslagen med 2,4 miljoner kronor kommer också att stå i fokus. Att fortsätta sänka energiförbrukningen och att öka den lokala boenden solceller och vindkraft, är av största vikt. För att skapa goda förutsättningar för detta vill vi utöka också pröva möjligheten att satsa på solceller på kommunala bostadsföretag Trobo gör detsamma. motverka ensamhet och psykisk ohälsa utöka möjligheten att få hjälp med att ringa samtal och fylla i blanketter till olika Vi vill bland annat: myndigheter ha 60% ekologiskt och/eller närproducerad mat i den offentliga måltiden fortsätta satsningen på hälsosam förskola och utökat samtalsstödet till anhöriga att alla över 18 år med en funktionsnedsättning ska kunna få hjälp med även se över inomhusklimatet enklare sysslor i bostaden fortsatt arbete med att minska närsaltutsläppen från Trosaån utveckla GC-nätet ytterligare för att stärka folkhälsan och öka trafiksäkerheten utökad energirådgivning för att kunna öka hjälpen till privatpersoner skapa en öppen verksamhet som ska fungera som en mötesplats med aktiviteter och träning kommunala byggnader och vi vill att vårt fortsätta arbetet med att öka tryggheten vid hemgång från sjukhuset den kommunala energirådgivningen. Vi kommer fortsätta säkerställa att det genom god framförhållning finns plats på våra särskilda förnybara energiproduktionen, exempelvis med fortsätta tillföra ekonomiska resurser. Redan ha solceller på kommunala byggnader 4 slå vakt om valfriheten i hemtjänsten Individ- och familjeomsorg Fortsatt varsam befolkningstillväxt och vår närmiljö I Trosa kommun är arbetslösheten låg och antalet hushåll som behöver ekonomiskt bistånd är Trosa kommun är en liten kommun med mycket förhållandevis få. Men precis som i alla andra stora ambitioner. Om vi långsiktigt skall klara av kommuner finns det människor som har behov av det så måste vi fortsätta ha en stabil tillväxt av hjälp på olika sätt. Det kan t.ex. handla om barn befolkningen. Vi vill fortsätta ha en tillväxt på ca som far illa, misshandel eller hjälp med att försöka 1,5% (ca 170 invånare) per år. ta sig ur ett missbruk. Alla våra tre huvudorter, Trosa, Vagnhärad och Vi skall ha höga ambitioner när det gäller den hjälp Västerljung, behöver en fortsatt varsam tillväxt och vi erbjuder och den skall utformas på ett vi kommer att arbeta intensivt med att säkerställa genomtänkt och framåtsyftande sätt. Ledorden är att alla orterna får en positiv utveckling. ”hjälp till självhjälp” och ambitionen skall vara att För att lyckas med det krävs en genomarbetad och individen efter hjälpinsatsen skall kunna stå på aktiv planering för hur det skall gå till. Inte minst egna ben. gäller det Vagnhärad där vi bygger om hela Vi vill bland annat: centrummiljön. I nästa steg har orten stor potential fortsätta arbeta förebyggande för nya bostadsområden. prioritera tidiga och snabba insatser Vi skall växa under kontrollerade former så att man ta utgångspunkt i ambitionen att hjälpa till känner igen sin kommun och upplever att man självhjälp fortfarande bor i en liten kommun med alla dess fördelar. Vi ska också eftersträva att växa hållbart Integration med hälsosamma byggmaterial och värna om det öppna landskapet. I Trosa kommun har vi ett mottagande av såväl flyktingar som av ensamkommande barn som Vi vill bland annat: fungerar väl. Bra skolor och en bra arbetsmarknad kombinerat med låg arbetslöshet ger i grunden nybyggnation goda förutsättningar. Människor som av olika skäl kommer till vårt land och till vår kommun är en hyreslägenheter under nästa mandatperiod integrationspolitik som inte förmått ta tillvara på denna tillgång på ett tillräckligt bra sätt. fullfölja arbetet med att bygga om Vagnhärads centrum med trevligare utformning, bostäder Vi vill bland annat: och samhällservice fortsätta vårt framgångsrika lokala fullfölja arbetet med att verka för ytterligare byggnation av bostäder i Västerljung integrationsarbete och sätta fokus på att nyanlända svenskar får arbete och kan försörja ytterligare förbättra och försköna våra sig själva. Det är bästa sättet att säkerställa befintliga parker och grönytor. Bla vill vi rensa att vi tillvaratar människans inneboende kraft upp och försköna runt gravkullarna i Vagnhärad och hennes vilja att stå på egna ben x att Trosa kommuns helägda kommunala bostadsbolag Trobo skall bygga ca 60 nya stor tillgång. Vi har emellertid haft en x verka för en mångfald av upplåtelseformer vid fortsätta ha fokus på kunskap och resultat i fortsätta satsningen på hamnen i Trosa genom att bygga fler båtplatser och bygga en skolan. En bra utbildning ger en bra start i sittbrygga utanför smörbyttan livet och ökar förutsättningarna för ett gott liv för alla barn och ungdomar i Trosa kommun. fortsätta arbetet med att ta bort vass i stadsfjärdarna längs med strandpromenaden göra det lättare att vara friluftsmänniska genom att förbättra skyltning, cykelvägar och utmärkning av grönstrukturer, badplatser, båttilläggningsplatser, kulturminnen osv 5 Teknik, gator och vägar Företagsklimatet Trosa kommun har god ekonomi och hög Ett bra lokalt företagsklimat är en ambitionsnivå när det gäller underhåll av grundförutsättning för att trygga växande resurser fastigheter, gator och vägar. Vi vill förstärka vår till skola, vård och omsorg. upphandlingskompetens ytterligare och förbättra Utan företagares förmåga att skapa värde och förutsättningarna att leda, följa och följa upp våra betala löner och skatt blir det inga pengar till den investeringsprojekt. Vi vill också utöka välfärd vi vill förbättra. samordningen mellan Trosa kommun och vårt bostadsföretag Trobo. Delade tjänster och Enligt Svenskt Näringsliv som undersöker samordnade upphandlingar är exempel på det. företagsklimatet i landets alla 290 kommuner så placerar sig Trosa kommun på plats 4. När vi tog Vi vill öka ambitionerna när det gäller att ställa över ansvaret 2006 låg vi på plats 145. krav på innovativa lösningar för hälsosamt och energieffektivt byggande samt mervärde för socialt I Trosa kommun har vi låg arbetslöshet och många ansvarstagande. framgångsrika företag och företagare. Det bidrar starkt till att vi är en välmående kommun som är Vi kommer att fortsätta arbetet med att rusta upp en av Sveriges bästa att leva och verka i. våra gator och vägar. Vi har sedan 2006 kraftigt utökat anslagen och det börjar nu synas. Vi vill, tillsammans med företagen, fortsätta vårt hittills framgångsrika arbete även den kommande Vi har också ökat ambitionerna när det gäller att mandatperioden. bygga gång- och cykelbanor och den ökade ambitionen kommer att kvarstå. Bla vill vi Vi vill bland annat: komplettera cykelvägen till ridskolan i Trosa, belysa cykelvägen längs med Gnestavägen i behålla ett av Sveriges bästa lokala Vagnhärad och få till en gångbro över till företagsklimat Öbolandet. Vi vill också förbinda Västerljung och Vagnhärad med cykelväg. tjänstemän och invånare Innebärande bl.a. att den s.k. ”femtiolappen” i kommunen privatpersoner. Vidare kommer kommuninnevånarna att kunna för att ytterligare stärka näringen virke, utan att det innebär särskilda avgifter. Möjligheten att använda Korslöt kommer att ingå i medborgarna Vi vill bland annat: i samverkan med Arbetsförmedlingen och Ta bort de särskilda avgifterna för kommunens företag, erbjuda praktikplatser för privatpersoner på återvinningsstationen arbetsträning för personer som behöver stöd Korslöt och utöka öppettiderna ut på arbetsmarknaden fortsätta satsningarna på att bygga fler cykelvägar fortsätta arbetet med att rusta upp det kommunala vägnätet fortsätta arbetet med att få fram fler parkeringsytor i Trosa fortsätta ha en positiv syn på att företag kan vara med och leverera välfärdstjänster till renhållningstaxan. vi vill intensifiera samarbetet med besöks- och upplevelseföretagen runt om hela kommunen lämna specialfraktioner, t.ex. tryckimpregnerat fortsätta ha hög tillgängligheten för information och möten med företrädare för avgift när du kommer med släpkärra avskaffas för fortsätta arbetet med att skapa en positiv attityd till företagande bland politiker, Vi vill genomföra en översyn av taxorna på Korslöt. fortsätta samarbetet med företagen för att fortsätta arbetet med att förbättra belysningen i offentliga miljöer för att de skall vara säkra och trygga 6 Kommunala bolag Kommunikationer och kollektivtrafik Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för För våra medborgare är möjligheterna att pendla kommunkoncernen. Vi vill genom till ett arbete på annan ort avgörande. Vi är en kommunstyrelsen se till att kommunen och dess liten kommun med en relativt liten lokal bolag samordnar och effektiviserar sina arbetsmarknad, men med goda möjligheter att verksamheter till hela kommunens fördel. också nå närliggande arbetsmarknadsområden. Trosa kommun har idag bostadsbolaget Trobo och Även om vi kan sträva mot att uppnå balans bredbandsbolaget Trofi. mellan boende och arbetsplatser kommer Trosa kommun under överskådlig framtid att vara Trobo skall delta aktivt i utvecklingen av Trosa beroende av goda kommunikationer. Det rör främst kommun genom att bla. bygga nya möjligheter till pendling till Stockholm och hyreslägenheter. För mandatperioden 2014 -2018 Södertälje men också till Nyköping-Norrköping- skall minst 60 nya hyreslägenheter byggas. Linköpingsregionen. Ägardirektiven ger bolagets styrelse möjlighet att agera affärsmässigt i enlighet med ägarens Vi vill förbättra kollektivtrafiken så att allt fler långsiktiga ambitioner. Vi vill se en utökad väljer bort bilen när man arbetspendlar. Vi tog samverkan och mer av samordning av tjänster initiativet till Trosabussen som går till Liljeholmen mellan Trosa kommun och Trobo under kommande och antalet tågavgångar från Vagnhärads station mandatperiod. har också blivit fler. Vi vill fortsätta arbetet med att förbättra och utöka den trafiken ytterligare. Vi vill Trofi skall aktivt arbeta för att uppnå de mål också förbättra trafiken till Södertälje och sänka kommunfullmäktige satt upp rörande kortavgifterna på den sträckan samt se över och bredbandstäckning i Trosa kommun. Det skall man förbättra den lokala kollektivtrafiken inom Trosa göra i samverkan med andra tänkbara aktörer på kommun. Vi arbetar också för att det skall finnas marknaden. ett gemensamt kort för alla trafikslag. Vi skall aktivt använda Trosa kommuns bredbandsbolag Trofi för att skynda på För Moderaterna utbyggnaden av bredband i hela kommunen. Daniel Portnoff Vi vill bland annat: arbeta för fler tågavgångar till och från För Folkpartiet Vagnhärads tågstation slå vakt om Trosabussen förbättra möjligheten att använda Bengt-Eric Sandström För Centerpartiet kollektivtrafiken för elever i årskurs 6-9 för att Martina Johansson de lättare skall kunna nå hela Trosa kommuns fritidsutbud För Kristdemokraterna arbeta för en bra ny stationslösning och Arne Karlsson angörande trafik till det nya stationsläget vid Ostlänken aktivt arbeta för att skynda på bredbandsutbyggnaden i hela Trosa kommun fullfölja projektet med att bygga en ny väg till västra Trosa för att möjliggöra byggnation av nya bostäder 7 Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling, signaler från Konjunkturbarometern som ska ge snabba, olika prognosmakare kvalitativa indikationer om viktiga ekonomiska Källa: Ekonomirapporten från SKL 29 april 2015 variabler. Konjunkturbarometern består av två Ekonomin i kommuner och landsting har under ett delar, företag och hushåll. Indikator 100 är det antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 medelvärde, normalläge, som uppmätts under en är sista året då sektorn kan räkna med lång tid. återbetalning från AFA Försäkring. Detta, Barometerindikatorns senaste siffror tillsammans med att skatteintäkterna utvecklas gynnsamt 2015 gör att ekonomin hålls i schack ytterligare ett år, i alla fall för kommunerna 140 sammantaget. Skillnaderna är stora mellan olika 120 kommuner, och landstingen har generellt sett 100 besvärligare. Framtiden bjuder på ett större 80 demografiskt behov och skatteintäkterna beräknas 60 öka långsammare, vilket gör att det kommer att 40 krävas skattehöjningar både i kommuner och 20 landsting för att klara av att hålla resultatet över 0 nollstrecket. 06 06 07 08 08 09 10 10 11 12 12 13 14 14 BNP-tillväxt i omvärlden, procentuell förändring Medelvärde 100 4,0 3,5 feb-15 104,1 mar15 101,4 apr-15 Läget 99,2 = 3,0 Förklaring: Läget: ++ Läget är mycket starkt, 2,5 + Läget är starkt, - Läget är svagt, -- Läget är 2,0 1,5 1,0 mycket svagt 2013 2014 2015 Barometerindikatorn, som sammanfattar 2016 hushållens och företagens syn på det ekonomiska 0,5 läget, föll 2,2 enheter i april. Indikatorerna för 0,0 bygg- och anläggningsverksamhet, detaljhandel -0,5 och privata tjänstenäringar har stigit. Samtidigt har -1,0 tillverkningsindustrins indikatorer fallit hela 6,9 enheter. Även hushållens indikatorer minskade mellan mars och april Den ekonomiska utvecklingen ser mycket olika ut i olika delar av världen. I USA och Storbritannien har Kommunernas ekonomi en relativt stark ekonomisk tillväxt fört med sig att Källa: Ekonomirapporten från SKL 29 april 2015 arbetslösheten påtagligt har pressats tillbaka. Även Kommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 i Tyskland har arbetslösheten reducerats och nått miljarder och ligger därmed i linje med vad som låga tal – trots att tillväxten i produktionen där inte brukar definieras som god ekonomisk hushållning. har nått lika höga tal. I stora delar av euroområdet En femtedel av kommunerna redovisade negativt i övrigt är arbetslösheten fortsatt mycket hög. Där resultat. kommer det att ta tid innan konjunkturell balans En bra utveckling av skatteunderlaget 2015 och nås. 2016 innebär att kommunerna har råd att klara En ökad tillväxt i euroområdet tillsammans med kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade fortsatt gynnsam utveckling av den amerikanska demografiska behov. En något sämre och brittiska ekonomin gör att framtiden kan ses skatteunderlagsutveckling 2017 och 2018, i med någorlunda tillförsikt. kombination med rejält ökade investeringsbehov, ställer ökade krav på effektiviseringar för att Företagens och hushållens syn på ekonomin i resultatet inte ska försämras. april 2015 Källa: Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet 28 april 2015 Varje månad sammanställs resultatet av en enkätundersökning som går till svenska företag och hushåll. Resultatet sammanställs i rapporten 8 Real procentuell förändring av skatteunderlaget per och försämrar möjligheterna att komma igång med invånare och år. satsningar i tid. Generella och specialdestinerade statsbidrag. Miljarder kronor i 2014 års priser och procentuell utveckling Under IT- och finanskrisen minskade skatteunderlaget, realt sett, per invånare och år 2014 utvecklades det också svagt. Statsbidragen har i genomsnitt minskat med 0,4 procent per invånare och år. Kommunernas resultat samt vad 2 procent av skatter och statsbidrag motsvarar, Mdr Det demografiska trycket ökar För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under 2000-2012. Under åren 2013-2015 växlas de upp och förväntas 20152020 uppgå till 1,3 procent per år. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 2013-2020. Index 2013=100 Med stora engångsbelopp Från AFA Försäkring 2013 (7,4 Mdr) blev kommunernas resultat drygt 15 Mdr vilket motsvarar 3,4 procent av skattenettot. Åt 2015 väntas resultatet uppgå till 1,8 procent inklusive 3,5 Mdr från AFA för att sedan sjunka till 1,1 procent 2016. Statsbidragens utveckling och planeringsförutsättningar Kommunerna är beroende av tidig information om Källa: Sveriges Kommuner och Landsting intäkternas utveckling i sin budgetprocess. Den Det är inom grund- och gymnasieskolan som näst största intäktsposten i kommunernas resultat- ökningarna kommer att vara störst. räkning består av statsbidrag, cirka 18 procent. Att göra en prognos över statsbidragens utveckling är i Förslag om utjämningen praktiken omöjligt. Statsbidragen är inte kopplade Våren 2015 har regeringen lagt ett förslag till till någon automatisk uppräkning utan beslutas av ändrad inkomstutjämning. Förslaget har varit på riksdagen när det statsfinansiella läget så medger remiss och innebär i korthet att 2014 års och staten bedömer att behoven finns. Det innebär avgiftssänkning i inkomstutjämningen återställs till att statliga tillskott kommer oregelbundet. nivån före 2014. Avgifterna kommer därmed att höjas med 1,2 Mdr för de femton kommuner som I regeringens vårproposition aviserades flera har en skattekraft över 115 procent. Följden blir att riktade satsningar, till exempel en reform för ökad alla kommuner delar på dessa medel. bemanning inom äldreomsorgen och förändringar inom skolan. Informationen till kommunerna är I slutet av mars remitterade Finansdepartementet dessvärre ofta knapphändig vid tiden för vår- två rapporter om kostnadsutjämningens propositionerna. Det försvårar planeringsarbetet delmodeller för individ- och familjeomsorg respektive förskolan. Förslagen till förändringar 9 medför stora ekonomiska konsekvenser. Den mandatperioden 2010-2014. Målet för hela föreslagna förändringen inom förskolemodellen är perioden uppnåddes 2012. en uppdatering av komponenten vistelsetid till 2012 års nivå. 2013 års resultat var positivt med 16,7 Mkr. Av I modellen individ- och familjeomsorg föreslås att resultatet öronmärktes 8 Mkr för att kunna möta variablerna ekonomiskt bistånd och flerfamiljshus eventuella konjunkturnedgångar 2015-2018. byggda 1965-1975 tas bort och ersätts av en Återbetalning från AFA gjordes även 2013 komponent som mäter barnfattigdom. samtidigt avsattes medel för sluttäckning av Finansdepartementet föreslår att förändringarna kommunens deponi med 1 mkr mer än intäkterna ska börja gälla redan 2016 och ska genomföras från AFA. Även 2014 redovisades ett positivt utan att några införandebidrag ges till kommuner resultat med 8,5 Mkr. som får försämrade utfall. Detta ger kommunerna ytterst dåliga planeringsförutsättningar. Prognos per 31 mars 2015 redovisar ett resultat med 1,9 mkr vilket är 5,4 mkr sämre än budget. I Högt tryck på investeringar i kommunerna prognosen har 5 Mkr av tidigare öronmärkta medel Kommunernas investeringar har fördubblats i nyttjats. Inom funktionshinderområdet och inom löpande priser de senaste elva åren; från 24 miljar- hemtjänsten har behoven ökat kraftigt sedan slutet der kronor 2004 till 48 miljarder 2014. Förutom av förra året och början av 2015. Kostnaderna åren 2009 och 2010 har utgifterna för investeringar inom individ- och familjeomsorg har också ökat ökat varje år. Även framöver väntas investerings- markant och där prognostiseras ett underskott att utgifterna fortsätta att öka. Kommuner med jämföra med tidigare års överskott. Skatteprog- ökande befolkning förtätar och exploaterar nya nosen per april visar att skatteintäkterna blir 3,8 områden, vilket medför stora investeringar i såväl mkr lägre än vad som budgeterats. Samtidigt är kommunala verksamhetslokaler och idrottsanlägg- invånarna 8 fler än budgeterat. Öronmärkta medel ningar samt infrastruktur som VA-anläggningar, från bokslut 2008, totalt 8 mkr, nyttjades inte vägar och parker. En stor del av de lokaler och under åren 2009-2011 utan återfördes i sin helhet anläggningar som uppfördes under 1960- och till eget kapital. År 2011 öronmärktes på nytt 8 1970-talet måste nu ersättas. mkr av årets resultat, vilket inte nyttjades 2012 eller 2013 , men 5 Mkr beräknas att användas Kommunen under 2015. Trosas ekonomiska förutsättningar Kommunens budget grundas på befolknings- I budget 2016 har 4 mkr av de öronmärkta medlen prognoser i olika åldrar och gemensamma antag- räknats in. anden om löne- och prisökning. Sättet att ta fram I februari beslutades budgetförutsättningarna för 2016. De skatteprognoser som låg till grund var från december 2014. SKL presenterade en ny skatteprognos i april vilken ligger som underlag i budget 2016 med planer 2017-2018. I skatteprognosen från april ökar skatteintäkterna med knappt 3 Mkr jämfört med decemberprognosen. budgetförutsättningar och beräkna budget är väl känt i organisationen. Det har skapat en trygghet hos såväl politiker som medarbetare och medborgare. Under ”krisåren” valde Trosa att inte genomföra några stora besparingar. Verksamheternas kostnadsramar räknades upp för att täcka löne- Trosas ekonomi är i grunden god. Under tidigare högkonjunktur har kommunen både gjort avsättningar för kommande kostnader och sett över avskrivningstiderna för kommunens äldre anläggningar med extra avskrivningskostnader som följd. och prisökningar. Satsningar har också gjorts under åren. Kommunen redovisade ett positivt resultat med 14,3 Mkr 2011. Av resultatet öronmärktes 8 Mkr för att kunna möta eventuella konjunkturned- Rationaliseringar har genomförts med 10 mkr för 2008–2009 och med 3 mkr (0,5 procent) per år från 2010. gångar 2012-2015. 2012 års resultat var positivt med 6,6 Mkr. Återbetalningen från AFA valde kommunen att använda Resursfördelning till kommunens största verksamheter, förskola och skola samt äldreomsorg görs med befolkningsprognoser som grund. Resursfördelning görs med fastställd peng per barn/elev, hemtjänsttimme, etc. Medel avsätts årligen i en central buffert för att fördela ytterligare för extra avsättning till kommande pensioner. Totalt avsattes och kostnadsfördes 10,5 mkr för kommande pensioner, medel som annars hade förbättrat kommunens resultat. Kommunfullmäktige satte som mål att 2 procent av ansvarsförbindelsen skulle avsättas årligen under 10 resurser till förskola/skola och/eller äldreomsorg om exempelvis antalet barn blir fler. Det görs i samband med delårsbokslut per augusti varje år. Kommunalskatten sänktes med 20 öre 2012 och har varit oförändrad sedan dess. Ingen förändring av kommunalskatten görs 2016 och planeras inte i planerna 2017-2018. Trosas befolkning ökade med 324 invånare 2008, med 84 invånare 2009, men endast med 16-36 invånare/år 2010 - 2012. 2013 ökade befolkningen med 151 och 2014 med 184 invånare. Under januari-mars 2015 ökade kommunen med 34 invånare. En ökande befolkning ger kommunen mer skatteintäkter. Jämförs budgeterat skattenetto mellan 2015 och 2016, det vill säga skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgifter så ökar intäkterna med 23,7 Mkr vilket motsvarar 4,1 procent. I kommunens gemensamma planeringsförutsättningar, GPF, för åren 2016-2019 har utgångspunk- Ekonomistyrning och spelregler terna varit: Ekonomistyrning i Trosa innebär en medveten och Ekonomiska förutsättningar Skatteprognoser Befolkningsprognoser fram till 2019 för hela konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till Trosa och de tre ”kommundelarna”. rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål. förändringar/kostnadsökningar. Följande grundläggande spelregler gäller i kommunen: Rationaliseringsåtgärder motsvarande 3 mkr/år. Inga tilläggsanslag (förutom fördelning av medel från central buffert i samband med Trosas befolkning, i ettårsklasser, 2016 enligt delårsbokslut) beviljas under året. prognos Nämnden ansvarar för att hålla verksamheten inom beslutad ram, driva verksamheten enligt 250 de mål/uppdrag som fullmäktige lagt fast samt följa upp och utvärdera verksamheten. Kända och/eller beslutade verksamhets- 200 Om förutsättningarna förändras under löpande budgetår ansvarar nämnden/utskottet för att 150 anpassa och prioritera verksamheten inom 100 gällande ram. Verksamhetsansvariga ansvarar för att hålla 50 sin verksamhet inom beslutad budget, vidta åtgärder under löpande år för att uppnå detta, 0 driva verksamheten enligt de mål/uppdrag 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100-w nämnden lagt fast samt följa upp och utveckla verksamheten kontinuerligt. Kommunfullmäktige fastställer peng för Grafen visar Trosas åldersstruktur 2016 enligt vår kommunens resultatenheter. befolkningsprognos. Unga invånare har behov av Resultatenheternas över-/underskott överförs förskola och skola medan den äldre befolkningen till nästkommande år. har behov av bland annat hemtjänst. Samtliga Medel motsvarande 1,5 procent av verk- medborgare nyttjar gator, parker, bibliotek, mm. samhetens kostnader sätts av i en central buffert. Medel från bufferten kan endast fördelas Befolkningsprognoser ligger till grund för enligt de kriterier som fastställts. behovet av förskola för barn 1–5 år, grundskola för barn 6–15 år och gymnasieskola för ungdomar 1618 år. När det gäller äldreomsorg ligger sedan Budgetförutsättningar Budget 2016 bygger på att resurserna fördelas för 2015 samtliga invånare 65 år och äldre som grund att få bästa möjliga verksamhet för Trosas invån- för resurstilldelning. are. Till grund för budget och planer ligger en Antalet barn i förskolan ökar och det gör även befolkningsprognos för Trosa. eleverna i grundskolan och gymnasiet. I budget 2016 ökar verksamhetens nettokostnader Antalet äldre ökar också under 2016 och de med 23,7 Mkr jämfört med 2015. Det motsvarar kommande åren. Inför de närmaste åren har Trosa 4,2 procent. Av kostnadsökningarna svarar totalt ett reellt demografisk tryck, men vi ser inte avskrivningskostnader för 2,6 Mkr. att det innebär behov av utbyggnader av förskolor, äldreboenden, etc. 11 Invånare i Trosa kommun 2014-2019 Verksamhetsförändringar och satsningar som gjordes 2015 Dessa kvarstår och har räknats upp för löner och 12 431 12 500 priser i budgetramarna för 2016-2018. 12 313 12 196 12 300 12 081 12 100 11 900 11 961 11 854 Ökad grundskolepeng år 1-9 i grundskolan, 1,5 Mkr. 11 700 Fortsatt arbete med att öka resultaten i skolan med stöd centralt, 0,5 Mkr. 11 500 Ökade föreningsbidrag, 0,2 Mkr 11 300 Matsatsning för barn, elever och äldre, 0,5 Mkr 11 100 Arbetskläder Vård- och omsorg, 0,25 Mkr. Bostadsanpassning, 0,22 Mkr Räddningstjänst, 0,2 Mkr Budget för kapitaltjänstkostnader räknades om 2014 2015 2016 2017 2018 2019 De invånare som är folkbokförda i Trosa 1 november betalar skatt till kommunen året därpå. till följd av fattade investeringsbeslut under 2014. Nettokostnadsökningar 2016 - Kultur- och fritidsnämnden utökas med - 2 Mkr avseende Safiren. Teknik- och servicenämnden utökas med Demografiska förändringar, jämfört med budget 2015. Fler förskolebarn och elever ökar skolans 0,2 Mkr avseende Busstorget och budgetram med 5,1 Mkr 2016. ”fontänpark” Vagnhärads Torg Resurstilldelning till äldreomsorgen med kost- - nadsutjämningssystemet som grund omfattar 0,4 Mkr till följd av minskade kostnader samtliga invånare 65 år och äldre och ökar för tidigare IT-investeringar. Vård- och omsorgsnämndens ram med 2 Mkr. Humanistiska nämnden minskas med - Ökade ytor på gator, parker och fastigheter Finansförvaltningen intäkter för internränta utökades med 1 Mkr. ökar Teknik- och servicenämndens budgetram med 1 Mkr. Internhyran utökades till följd av utbyggd Tomtaklintskola och ny förskola i Vagnhärad 2015 med 0,7 Mkr. Kultur- och Skatter, uppräkning av löner och priser, mm fritidsnämndens internhyra minskades med Skatteintäkter och statsbidrag har beräknats 0,1 Mkr. efter Sveriges Kommuner och Landstings prognos från 2015-04-29. reglementet utökar Kommunfullmäktiges Löner har räknats upp med 1,85 procent 2016. budget med 0,13 Mkr Priser har räknats upp med 1,0 procent 2016. Revidering av arvodes- och ersättnings- Kommunstyrelsens centrala buffert är Förändrat antal ledamöter o olika nämnder medför utökade kostnader med totalt 0,2 Mkr. oförändrad till 9,3 Mkr Inga medel för avsättning till kommande Rationaliseringar pensioner enligt ansvarsförbindelsen har I budget 2007 fick kommunchefen i uppdrag att budgeterats. Under mandatperioden 2011- tillsammans med kommunens ledningsgrupp ta 2014 avsattes medel motsvarande 2 procent fram förslag på rationaliseringsåtgärder motsvar- redan 2012 för hela mandatperioden. ande 5 Mkr för 2008 och ytterligare 5 Mkr för 2009. Från 2010 är uppdraget 3 Mkr per år vilket Verksamhetsförändringar, satsningar och andra motsvarar cirka 0,5 procent av verksamheternas kostnadsökningar 2016 kostnader. Förstärkning av skolan centralt för bättre Budgetramarna har minskats med totalt 3,1 Mkr resultat, 2,4 Mkr för 2016: Läxhjälp i skolorna, 0,6 Mkr. Komvux/Sfi förstärks med 0,4 Mkr Samhällsbyggnadsnämnden -0,054 Mkr Funktionshinderområdet förstärks med 2 Mkr Teknik- & servicenämnd –0,43 Mkr För trygg hemgång från sjukhus förstärks Vård Barnomsorg/utbildning –1,033 Mkr och omsorg med 0,8 Mkr. Individ-o familjeomsorg -0,036 Mkr Biblioteken/Kulturskolan förstärks med Vård och omsorg -1 Mkr 0,25 Mkr Miljönämnden –0,038 Mkr Energirådgivning, 0,25 Mkr Kultur-o fritidsnämnden -0,165 Mkr Medfinansiering EU-projekt, 0,2 Mkr Finansförvaltning –0,35 Mkr Vassröjning, 0,5 Mkr 12 Kommunstyrelsen –0,4 Mkr Utveckling – ettårssatsningar för år 2016 Kopplat till de rationaliseringsåtgärder som ökad omsorg om funktionshindrade (LSS) som inte kunnat förutses genomförts och genomförs satsas 5 Mkr på utvecklingsprojekt varje år. Till följd av det fler äldre än vad som beräknats i budgetförutsättningarna. ansträngda ekonomiska läget halveras dessa för år Kommunstyrelsen fattar beslut om fördelning av 2016 till 2,5 Mkr. medel ur bufferten i samband med delårsbokslut Vård och omsorg tillförs 1,1 Mkr för: per augusti varje år. Motverka ensamhet och psykisk ohälsa Informations- och kompetenshöjande insatser Varje nämnd ska också avsätta medel i en egen Utbildning inom funktionshinderområdet buffert för att kunna möta de förändringar som Skolan och Humanistiska nämnden tillförs 0,9 Mkr inträffar under året. för: Ungas liv och hälsa Tidiga samordnade insatser för unga i Skatte- och nettokostnadsutveckling samarbete med socialkontor och vård- och Procentuell förändring från föregående år omsorg. Kommunstyrelsen tillförs 0,5 Mkr för: % Insatser för att minska sjukskrivnigarna i 6,00 kommunens större verksamheter 5,00 4,00 3,00 Ekonomisk utveckling 2,00 Samtliga verksamhetsförändringar som medför 1,00 kostnadsökningar finns beskrivna ovan. 0,00 Budgetprocessen syftar till att ge kommunstyrelse 10 11 12 13 14 15 16 17 18 och kommunfullmäktige tillräcklig information och Nettokostnader bra beslutsunderlag inför beslut om budget 2016 och flerårsplan 2017–2018 och de politiska Skattenetto prioriteringar som varje budgetbeslut innebär. Trosa kommuns ekonomi påverkas av det sam- Kommunalskatten sänktes med 42 öre under hällsekonomiska läget. Konjunkturutvecklingen, så mandatperioden 2006-2010 och med ytterligare 20 som den har redovisats hittills, ökar kommunens öre 2012. skatteintäkter med 4,1 procent 2016. Underlaget för budgeten bygger på SKL:s skatteprognos från Enligt kommunens finansiella mål för god april 2015. 2015 är det första året med en ny ekonomisk hushållning ska årets resultat motsvara regering i Sverige vilket kan medföra förändringar minst 1 procent av skatteintäkter, generella som ännu är svåra att förespå. statsbidrag/utjämning och fastighetsavgifter. Av de medel som öronmärktes från 2013 års Fler arbetade timmar i Sverige är det som påverkar resultat, 8 Mkr, bedöms 4 Mkr att behöva nyttjas kommunernas och Trosa kommuns ekonomi allra 2016. mest. Under rubriken ”Omvärldsanalys” beskrivs olika prognoser som kommit under april månad. Avsättning har gjorts för kommande pensionskostnader motsvarande minst 2 procent av Då Trosas befolkning växer är det nödvändigt att ansvarsförbindelsen under mandatperioden 2011- medel avsätts i en central buffert och att tydliga 2014 enligt beslutat mål. I juni beslutas om partiell kriterier för hur dessa medel får nyttjas är fast- inlösen av pensioner ska göras med försäkring för ställda. Enligt kommunens ekonomistyrprinciper att kommande år få ner pensionskostnaderna. avsätts medel till en central buffert motsvarande Pensionsmedel som placerats i fonder kommer då 1,5 procent av verksamhetens kostnader. Bufferten att användas. Kommunens kostnader för ska användas för: utbetalning av intjänade pensioner tom 1997 att möta svikande skatteprognoser kommer annars att stiga för varje år för att nå sin ökade pensionskostnader kulmen åren 2018-2030. ökat antal barn i förskola ökat antal elever i skolan dyrare programval i gymnasieskolan 13 Investeringar Soliditetsutveckling i procent Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Under den tidigare högkonjunkturen var investeringarna 36 relativt små för att sedan öka väsentligt under 34 lågkonjunkturen. 32 Trosa har haft flera år av mycket höga 30 investeringar. Avskrivningskostnader och ränte- 28 kostnader för lån tar en större andel av kommun- 26 ens budget i anspråk under åren som kommer. 24 Investeringsplanerna för kommande år är avsevärt 22 lägre än åren 2010-2015 20 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Investeringsvolym, mkr per år Kommunens långsiktiga finansiella styrka brukar 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 mätas i soliditet, som visar hur stor del av våra tillgångar som finansieras av egna medel. Från 2010 minskade soliditeten till följd av de höga investeringsutgifterna. Soliditeten urholkas om investeringar finansieras via lån. Detta har varit aktuellt under 2010 -2014, då investeringarna varit mycket höga. De år som följer måste därför ha låga investeringsutgifter samtidigt som lån ska kunna amorteras. Bättre resultat än budgeterat förbättrar soliditeten och bör därför eftersträvas. Investeringar totalt Några osäkerhetsfaktorer Varav skattefinansierat Behovsökningen inom hemtjänst som redovisades i prognosen per mars 2015. Kommer behoven att kvarstå eller förändras? Under 2009 påbörjades renoveringen av Vitalis- De kraftigt ökade kostnaderna inom funktionshinderområdet som redovisats under skolan i Trosa för att sedan fortsätta kommande år. våren 2015. Hur kommer utvecklingen se ut framåt? I december 2009 förvärvades vårdcentralen, distriktssköterskemottagningen i Vagnhärad samt Ökade kostnader inom socialtjänsten som redovisats 2014 och under våren 2015. ambulansgaraget från Landstinget. Ny sporthall byggdes i Vagnhärad 2010 och Alphyddans Utvecklingen av skatteunderlaget och kommande utfall av kommunal utjämning. förskola/skolkontor totalrenoverades. Kommunens fastigheter energioptimerades 2010-2012. Ny Samordning mellan Trosa kommun och de kommunala bolagen matsal har byggts vid Hedebyskolan och den invigdes i maj 2011. Safirens simhall totalrenoveras 2012-2014. Ny Koncernen Trosa kommun består idag av det förskola byggdes i Västerljung 2011 i Vagnhärad helägda bostadsbolaget Trosabygdens Bostäder 2013 och i Trosa 2014. Vitalisskolans sporthall AB, det indirekt ägda holdingbolaget Trosa Holding renoverades 2013. Skärlagsskolan renoverades och AB och det delägda stadsnätsbolaget Trosa byggdes ut. Häradsvallen fick anlagd konstgräsplan Fibernät AB. 2011. Vagnhärads Torg upprustades 2013 och investeringar har gjorts i Vagnhärads å-miljö. De kommunala bolagen innehar tillgångar som Parkeringen vid Vagnhärads station slutfördes kommunfullmäktige har ett politiskt och 2014. ekonomiskt ansvar för. För att utöva detta ansvar VA-nätet byggnation på Lagnö och Öbolandet satte krävs samordning, en löpande uppsikt över fart 2011 för att fortsätta åren därefter. bolagets verksamhet och tydliga bolagsordningar Investeringar görs även i vattentäckt och och ägardirektiv. överföringsledning för VA. Kommunen och bolagen ska i samråd söka lösningar som tillgodoser koncernens intressen och 14 kommunstyrelsen har i detta arbete en viktig Konjunkturutvecklingen och kommunens befolk- samordnande funktion. I dagsläget sker viss ningsförändringar kan orsaka nya bedömningar och samordning mellan kommunen och de kommunala åtgärder för att ha den ekonomiska utvecklingen bolagen genom administrativa funktioner kopplat under kontroll. till ekonomi, telefoni och IT. Genom att kommunen anslagit medel i en central buffert kommer kommunen att ha vissa För att förstärka samordningen inom koncernen marginaler. planeras att kommunens och bolagens De demografiskt betingade behoven ökar åren verksamheter integreras ytterligare. En sådan framöver. Under våren 2015 har behoven ökat integrering kan t ex röra fastighetsförvaltning, markant inom några verksamheter samtidigt som underhåll och servicefunktioner inom ekonomi, IT, skatteintäkterna beräknas bli lägre än budget. En administration, personal och information. olycka kommer sällan ensam. Det är därför viktigt att rusta sig inför framtiden. Fler effektiviseringar Kommunstyrelsen kommer med anledning av detta kan komma att behövas. ges i uppdrag att under hösten 2015 utreda och Nu är det än mer viktigt att budgetdisciplinen lämna förslag till hur Trosa kommun kan förstärka efterlevs av samtliga nämnder. samordningen med de kommunala bolagen. I budgeten räknar vi med att Trosa kommun skall växa och utvecklas på ett positivt sätt kommande Framtidsutsikterna för Trosa kommuns ekonomi år. Invånarantalet beräknas öka med drygt 100 När det ekonomiska läget såg ljust ut påminde vi innebär att fler invånare delar på gjorda och om vikten av att en fortsatt stor återhållsamhet är kommande investeringar. invånare per år. En tillväxt av invånarantalet central för en balanserad långsiktig utveckling. Risken är alltid stor att man tillåter nya kostnadskrävande åtaganden i goda tider som under stor vånda sedan måste omprövas när tiderna försämras. Tack vare denna hållning slapp Trosa denna vånda inför 2010-2014. Johan Sandlund Kommunchef 15 Margareta Smith Ekonomichef Kommunfullmäktiges mål Målpecisering Mål Mätmetod Medborgarnas kommun 1. Medborgarna ska uppleva Trosa som en attraktiv kommun att leva och bo i. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med Medborgarundersökningen 2. Medborgarna ska vara nöjda med kommunens verksamheter. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med Medborgarundersökningen 3. Det upplevda inflytandet bland medborgarna ska öka och vara större än snittet av alla kommuner som genomför SCB:s medborgarenkät. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med Medborgarundersökningen 4. Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen och i SCB:s medborgarundersökning ska 70 poäng/100 möjliga uppnås gällande trygghetsfaktor. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med Medborgarundersökningen Tillväxt & arbete 5. Kommunen ska växa med 150 invånare/år . Befolknings-statistik 6. Sysselsättningen i kommunen ska vara minst 82%. SCB:s arbetsmarknadsstatis tik 7. Kommunen ska vara topp 20 i landet avseende företagsklimat enligt svensk näringslivs ranking. Svenskt Näringslivs ranking Kärnverksamheter 8. Kärnverksamheterna (förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnad för att målet ska uppfyllas. Jämförs med standardkostn i VKV från SCB 9. Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner Grundskolan mäts Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf, rankingplats 10. 40 % av kommunens gymnasieungdomar ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasieskolan. 11. Äldreomsorgen ska ha nöjda kunder Skolverkets statistik I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa) Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf Hälsa & miljö 12. Folkhälsoindex medborgarna I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa) 13. Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling 75% av de nyckeltal som ingår i EKOSveriges EKOkommunernas uppföljning ska förbättras kommuner årligen Engagemang 14. 15. Valdeltagandet bland röstberättigade ska till nästa val 2014 öka. Kommunalvalet: Målet mäts endast med Kommunval valår Hållbart medarbetarengagemang, HME Årlig enkät till kommunens 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala medarbetare med där 5 är det högsta betyget frågor som tagits fram av RKA o SKL God ekonomisk hushållning 16. Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60 % ska vara planerat underhåll. 17. Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 1% av skattenetto för koncernen. 18. Kommunens skattefinansierade investeringar ska självfinansieras till minst 50% i snitt per år, under en femårsperiod. 19. Kommunen ska ha en årlig avsättning till framtida pensionsutbetalningar som motsvarar minst 1 % av ansvarsförbindelsen. 16 RESULTATBUDGET (TKR) Invånare 11 635 11 852 11 860 11 961 12 081 12 196 21:26 21:26 21:26 21:26 21:26 21:26 Bokslut Budget prognos Budget Plan Plan 2014 2015 mars 15 2016 2017 2018 125 222 105 570 127 932 110 315 108 665 109 928 -630 218 -624 857 -662 362 -650 775 -665 334 -688 982 3 000 3 000 -5 000 -5 000 Utdebitering kronor/skattekrona Budget KF Skatteprogn 29/4-15 Verksamhetens intäkter -Därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader -Därav jämförelsestörande poster Nettobesp. 2014-15 med 3 + 3 mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet -32 098 -37 664 -36 164 -39 664 -41 664 -43 664 Avskrivningar avgiftskollektivet -2 749 -3 478 -3 478 -4 038 -4 738 -5 438 0 -9 300 0 -9 300 -9 300 -9 300 -539 843 -569 729 -574 072 -593 462 -614 371 -639 455 536 107 552 699 552 076 583 548 608 640 634 203 Slutavräkning skatt -1 177 1 920 958 0 0 Inkomstutjämningsbidrag 21 839 35 331 35 971 36 445 37 644 39 417 Kostnadsutjämningsavgift -18 116 -22 092 -22 392 -23 109 -23 340 -23 563 Regleringspost 2 699 2 156 -459 -2 843 -5 275 -8 562 Utjämning LSS -11 645 -13 356 -13 217 -13 666 -13 803 -13 934 1 210 1 231 1 233 1 244 1 256 1 268 22 618 23 552 23 515 23 515 23 515 23 515 553 686 581 441 577 685 605 134 628 637 652 344 2 744 2 300 2 998 2 300 2 000 2 000 Finansiella kostnader -8 094 -11 700 -9 700 -11 700 -11 700 -11 700 Årets resultat 8 493 2 312 -3 089 2 272 4 566 3 189 0 5 000 5 000 4 000 Balanskravsresultat 8 493 7 312 1 911 6 272 4 566 3 189 Resultatmål 1% skattenetto 5 537 5 814 5 777 6 051 6 286 6 523 Central buffert=1,5 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Införandebidrag Strukturbidrag Fastighetsavgift Skattenetto Finansiella intäkter 151 Jämf.stör poster/Reavinster Öronmärkning, 8 mkr 2013 17 Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt skattefinansierade Överfört Budget Plan Plan Plan Plan från 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Stabilisering skredriskområden Statsbidrag 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 Fritidsanläggningar och Fastigheter Renovering Safiren Fler avdelningar Väsby fsk 0 X Entré Väsby fsk X Investeringsreserv Fastigheter X X X Renovering Trosa VC X X X Upprustning utemiljö förskolor/skolor X X Nytt tak Trosa Vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Markförberedelser plugin skolor/förskolor X Fageräng belysning/personalutrymme X Renovering Fagerängs förskola X X Fagerhult flytt 2 avd paviljong Förvärv Sockenstugan+renovering 500 dyrare X X Ytrenovering Kyrkskolan X Ytrenovering Fornbyskolan Skolgården Hedeby/Fornby X Hedeby hemkunskap X X Hasselbacken ytskickt och utemiljö Tomtaklints förskola X Tomtaklints förskolas entré X Skärgårdens k å d fförskola k l X Skatepark? X Lekpark, Safiren o sedan spindelparken X X Häradsvallen X X Häradsvallen utegym X Idrottsplatser Skärlagsvallen X Pensionärernas hus utegym X Lånesta gård upprustning X Muddring Tureholmsviken X X Utbyggnad Baltic-bryggan X X X X X Köp/Ombyggnation Verktyget 4 X Reparationer/underhåll Verktyget Omläggning tak Industrigatan 8 o 8A + ommålning X X X Ny offentlig toalett hamnen X Grusad GC-väg Lånesta-Hagarna Grusad parkering med belysning Lånesta 40 platser Summa X X 13 730 18 7 599 31 825 17 375 9 230 5 350 Gator och parker Överfört Budget från 2014 Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Trafiksäkerhetsåtgärder X X X X X Lekplatser X X X X X Utveckling parker grönmiljö X X X X X Utbyte av armaturer X X X X X X X X X X Renovering Busstorget Strandskoning, proj. Proj Trosaån Trafiksäkerhet utanför Safiren GC-vägar vad bör göras? GC-väg Västerljung-Vagnhärad Laddstolpar för elbilar Kyrskolans väntplats för buss Hamnen spontning etapp 2 av 3 Sittplats runt Smörbyttan Belysning säkerhet BRÅ hela kommunen Summa TOTALSUMMA X X X X X X X 679 1 350 X 3 675 X X 7 925 14 409 8 949 35 500 25 300 X 11 475 1 350 20 705 6 700 Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt avgiftsfinansierade Överfört Budget Plan Plan Plan Plan från 2014 2015 2016 2017 2018 2019 X X Överföringsledning Trosa-Vagnhärad Återvinningsstation Källvik Allégatan X X Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna X Ny huvudvattenledning Sörtuna X Renovering Vagnhärads vattentorn X Pumpstationer Gunnarstensgatan X Nyängen etapp 2 vattenledning X Stationsvägen spillvattenledning Åtg Vhd ARV 2012-2013 Pumpstation Högbergsgatan X VA Skärlagsgatan Skärlagsparken dagvattenmagasin Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning X X VA-utbyggnad Öbolandet, etapp 3 Återvinning Västerljung X Pumpstation Gunnarstensgatan X Ny centrifug Trosa ARV Summa avgiftsfinansierat X 11 208 19 25 595 11 000 1 200 1 000 0 Investeringsbudget nämnderna (tkr) Projekt skattefinansierade Överfört Budget Plan Plan Plan Plan från 2014 2015 2016 2017 2018 2019 300 300 300 300 300 Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 Skolbiblioteksinventarier 732 300 300 300 300 300 Inventarier socialkontoret 100 100 100 100 100 250 100 250 100 250 100 250 100 250 100 700 700 700 700 700 75 2 000 75 75 75 75 100 300 100 300 100 300 100 300 100 300 Inventarier tekniska kontoret 100 100 100 100 100 Traktor Arbetsmarknadsenheten 350 Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Förbifart Trosa Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning Kommunstyrelse IT-investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering) 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 200 200 200 200 200 Inventarier kommunkontoret Läsplattor politiker ny mandatperiod Investeringsreserv 10 000 4 700 5 000 5 000 5 000 732 25 075 11 425 11 725 11 725 11 725 Summa skattefinansierade 15 141 34 024 46 925 37 025 32 430 18 425 Totalt 26 349 59 619 57 925 38 225 33 430 18 425 Delsumma nämnder 20 BALANSBUDGET (TKR) Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 858 369 846 540 833 150 823 576 801 401 Finansiella anläggningstillgångar 49 127 44 127 44 127 44 127 44 127 Summa anläggningstillångar 907 496 890 667 877 277 867 703 845 528 40 846 40 000 30 000 30 000 30 000 114 173 105 000 105 000 105 000 105 000 326 10 000 10 000 10 000 10 000 1 062 841 1 045 667 1 022 277 1 012 703 990 528 305 194 307 506 309 778 314 343 317 532 8 494 2 312 2 272 4 566 3 189 305 194 307 506 309 778 314 343 317 532 96 115 95 000 90 000 85 000 80 000 Avsättningar 96 115 95 000 90 000 85 000 80 000 Långfristiga Lån (ink ansllutn avg) 513 860 535 000 535 000 500 000 450 000 513 860 535 000 535 000 500 000 450 000 147 670 108 161 87 499 113 359 142 996 Kortfristiga skuler 147 670 108 161 87 499 113 359 142 996 Skulder 661 530 643 161 622 499 613 359 592 996 1 062 839 1 045 667 1 022 277 1 012 703 990 528 29% 29% 30% 31% 32% Exploateringsmark Fordringar/placeringar Likvida medel Summa Tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga lån Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 21 DRIFTBUDGET (TKR) Budget budgetberedninge 2015 Budget 2016 Budget Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto 65 661 3 319 -62 342 65 905 3 039 -62 866 Politisk ledning 8 053 0 -8 053 8 050 0 -8 050 Kommunkontor Kommunstyrelse 46 500 2 759 -43 741 46 680 2 759 -43 921 Ekoutskottet 1 808 560 -1 248 1 876 280 -1 596 Central buffert 9 300 -9 300 9 300 -9 300 Humanistisk nämnd 314 620 20 124 -294 496 327 488 20 124 -307 364 Barnomsorg o utbildning 290 355 19 524 -270 831 302 934 19 524 -283 410 24 265 600 -23 665 24 554 600 -23 954 Individ och familjeomsorg Kultur- o fritidsnämnd 48 028 3 809 -44 219 48 689 3 809 -44 880 Vård- & omsorgsnämnd 166 949 25 528 -141 421 172 980 25 528 -147 452 Teknik o service skatt 126 685 87 280 -39 405 131 809 91 726 -40 083 14 706 2 983 -11 723 14 441 2 783 -11 658 1 878 908 -970 1 901 938 -963 -768 784 Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision 768 -784 Övr kommungem poster 9 413 0 -9 413 13 381 0 -13 381 Pensioner 7 500 0 -7 500 7 500 0 -7 500 Kommmungem 2 263 0 -2 263 4 131 0 -4 131 350 -250 Omställningsk/resultatöverf -350 Ökade avskrivningskostnader Tot skattefin verks Affärsdriv verks 250 2 000 -2 000 748 706 143 951 -604 755 777 379 147 947 -629 432 31 165 32 065 900 32 760 34 260 1 500 34 126 34 126 34 470 34 470 581 441 581 441 605 134 605 134 Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader 11 700 Öronmärkning Total 791 571 2 300 -9 400 5 000 5 000 798 883 7 312 22 11 700 821 839 2 300 -9 400 4 000 4 000 828 111 6 272 Kommunstyrelsen/ Politisk ledning och kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 3 572 2 968 3 011 3 011 3 011 -52 015 -54 572 -54 981 -54 999 -56 090 -27 410 Personal -25 012 -25 714 -26 230 -26 741 Kapitalkostnader -2 466 -2 929 -2 958 -3 017 -3 078 Övriga kostnader -24 537 -25 929 -25 793 -25 240 -25 602 -48 443 -51 604 -51 970 -51 988 -53 079 9 300 9 300 9 300 9 300 Nettoresultat Central buffert Verksamhetsområde Politisk ledning Övergripande planverksamhet Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism Näringslivsfrågor Kollektivtrafik Krisberedskap Överförmyndare Finskt förvaltningsområde Sörmland det finansiella huvudansvaret. Arbetet med anpassa det regionala kollektivtrafikutbudet Kommunkontoret arbetar för att göra Trosa inför 2017, när ny spårkapacitet i Stockholm tillförs kommun attraktiv för dagens och morgondagens pågår. Inom länet kommer inköp av tåg vara medborgare, näringsliv och besökare genom aktuellt. strategisk ledning och utveckling samt stöd och Kommunkontoret ska bidra till att skapa kommun- Trosa kommun genomförde 2015 SCB:s sveriges bästa chefer med stabila och trygga medborgarundersökning för femte gången. Under- planeringsförutsättningar. sökningens resultat är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete. En analys av resultatet genomförs med början hösten 2015. Eventuella åtgärder Verksamhetsförändringar utifrån resultatet av medborgarundersökningen bör Kollektivtrafiken är fortsatt kommunkontorets kunna vidtas under 2016. största verksamhetsområde sett till ekonomisk volym. En fortsatt ökning av antalet resande i Kommunens engagemang i bredbandsutbyggnad Trosa kommun kan uppnås genom att trafiken fortsätter inom ramen för den under 2013 antagna anpassas till stråk där resandet är mer frekvent. bredbandsstrategin. Fortsatta kommunala insatser En effektivisering av trafiken inom Trosa kommun kan ske i form av investeringar och/eller genomförs under perioden 2016-17 med kapitaltillskott till Trofi 2015-18. Den kommunala prioriteringar i enlighet med kommunens insatsen ska skapa bättre förutsättningar för att kollektivtrafikvision. andra aktörer i snabbare takt ska kunna leverera bredbandstjänster till medborgare och företagare i Under de närmaste åren kommer den regionala kommunen. Kommunen stödjer Trofi trafiken på järnväg kunna öka tack vare att nya organisatoriskt och administrativt i enlighet med spår genom centrala Stockholm tas i drift 2017. under 2015 upprättade avtal. Den ekonomiska För den regionala trafiken har landstinget utvecklingen i Trofi kommer under perioden 2016- 23 kommande år. En fortsatt administrativ samordning av Trosa kommun och Trosabygdens bostäder AB sker under perioden 2016-18. Kommunstyrelsen och dess planutskott kommer också fortsatt bearbeta tänkbara exploatörer i syfte att öka nybyggnationen av främst bostäder i skilda upplåtelseformer. Trosa kommun ska även kommande år aktivt arbeta med markfrågor i syfte att skapa goda tillväxtmöjligheter. Arbetet med en ny översiktsplan pågår 2014-15. Kommunkontoret fortsätter följa utvecklingen på 18 innebära bolaget mognar och kan bli mer arbetsmarknaden. Dagens relativt låga kommersiellt självbärande. arbetslöshetstal i kommunen, på runt 1,5 procent är en följd av en väl fungerande regional och lokal Enligt Svenskt Näringslivs ranking av det lokala arbetsmarknad. Parallellt med arbetslöshet kan vår företagsklimatet ligger Trosa nu på fjärdje plats av arbetsmarknad i övrigt präglas av en lika landet av 290 kommuner. Den nyligen fastställda besvärande arbetskraftbrist. näringslivsplanen utgör grunden för arbetet att kommande år bibehålla ett gott företagsklimat i Utvecklingen inom skolområdet forstsätter med fler samarbete med företagarorganisationer. satsningar, men de kommande åren kommer IT- Företagsetableringar kan med nuvarande goda enheten också att fokusera på att stödja förutsättningar prioriteras. verksamhets- och kvalitetsutveckling av vård- och omsorgsverksamheten med modern teknik. Arbetet med Sunt Liv fortsätter och är prioriterat även de kommande åren. Ambitionen att öka Kommunkontorets budget har utökats med 200 tkr motivationen och frisknärvaron är viktig för såväl från 2016 att ha möjligheten att medfinansiera EU- den anställde som för kommunen. Särskilda projekt. insatser för att bromsa de ökande sjukskrivningstalen kan bli aktuella under 2016-17. Under 2016 kommer ettårssatsningar att Ett av kommunfullmäktiges mål, om genomföras med totalt 500 tkr medarbetarnas engagemang mäts och ska utvärderas årligen inför kommande insatser. Åtgärder för att minska sjukskrivningarna, framförallt den korta frånvaron i kommunens stora verksamheter. Syftet är att även minska kostnader för vikarier. Verksamheten 2017-2018 En ny medborgarundersökning ska genomföras 2017. Medborgarundersökningen är en central del i arbetet med att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Trosa kommun fortsätter arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet i Korthet. Som ett led i kommunens jämställdhetsarbete ska Från 2017 förbättras förutsättningarna för regional kommunens ledningsgrupp kommande år arbeta tågtrafik till/från Stockholm i och med tillkomsten för att skapa bättre möjligheter till karriärvägar av nya spår med Citybanan som Trosa kommun inom kvinnodominerade verksamhetsområden. medfinansierat. Statens kloka beslut om byggnation och Förnyelsen av området runt Vagnhärads torg finansiering av det omfattande järnvägsprojektet fortsätter under kommande år med en andra Ostlänken mellan 2017-2028, kommer innebära ett bostadsbyggnadsetapp och är en fortsatt gradvis ökande behov av kommunala planerings- prioriterad fråga för kommunstyrelsen även och förberedelsearbeten. Det kan innebära att 24 kommunen behöver avsätta mer resurser för och att bidra positivt till utvecklingen nationellt och ändamålet under kommande år för att öka internationellt. insatserna inom flera områden. Planeringen av området Solberga i Vagnhärad kan under perioden Politikerna ansvarar för att sätta mål och prioritera 2017-18 komma att påbörjas. resurser på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och Stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar effektiviteten i verksamheterna. samt väl fungerande styrsystem för kärnverksam- Tjänstemannaorganisationen och ytterst heten är en förutsättning för att säkerställa kommunens långsiktiga ekonomiska balans. De ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall ekonomiska utmaningarna blir större de genomföras för att nå bästa resultat. kommande åren på grund av ökande behov av Ett viktigt ansvar för kommunstyrelsen är också att demografiska skäl. säkerställa att kommunens verksamhet är öppen, Eventuella tillkommande skatteintäkter kan använ- tydlig och uppfyller invånarnas förväntningar. das för att återställa en långsiktigt rimlig resultat- Kommunstyrelsen skall vara pådrivande i nivå samt amortera kommunens låneskuld. kommunens förändringsarbete och sörja för att Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för helhetsperspektivet genomsyrar organisationen. kommande lågkonjunktur och ökande investeringsbehov till följd av befolkningstillväxt. För att detta skall möjliggöras är det viktigt att samla kompetens och resurser under kommunchefens ledning i frågor som rör personal, utveckling, ekonomi, näringsliv, information, tillväxt, kommunikation och ekologi. För 2017 och perioden framöver ska arbetet med att effektivisera kommunens verksamhet i en takt om 3 Mkr per år att fortsätta. Personal Personal Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad Budget Ett viktigt verktyg för att upprätthålla en väl fungerande styrning och ledning är vår ekonomistyrmodell. Ansvarfördelningen mellan politiker och tjänstemän framgår tydligt i modellen och den uppmuntrar till effektivitet och kvalitetsutveckling. Budget Förändr 2015 2016 % 25 714 26 230 2% 47% 48% 1% I kommunstyrelsens arbete utgör medborgarundersökningen som görs vartannat år ett viktigt underlag. Medborgarnas behov skall stå i fokus och genom medborgarundersökningen får vi omfattande kunskaper och underlag för de prioriteringar som görs och de beslut som fattas. Hållbar utveckling Kommunstyrelsen har som första nämnd under 2013 beslutat att kommunkontoret arbeta i nivå 2 miljöledningssystemet. Införandet av läsplattor har medfört reducerad pappersförbrukning och Kommunstyrelsens tre övergripande mål minskade tryckkostnader. Uppföljning av miljönyckeltalen visar dock att pappersförbrukningen Inriktningen för kommunstyrelsens arbete utgår fortfarande borde gå att minska inför kommande från tre övergripande mål: år. Arbetet med att effektivisera användandet av poolbilar prioriteras. Kommunstyrelsens övergripande ansvar Trosa kommun ska ha nöjda medborgare Trosa kommun ska ha nöjda företagare Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och styra Trosa kommuns verksamheter. För att uppfylla de tre övergripande målen har Tydlighet, långsiktighet och ansvarstagande ska kommunstyrelsen formulerat ett antal prägla arbetet. Styrelsen skall bidra till att våra underliggande mål kopplade till styrelsens ansvarsområden. En fullständig måluppfyllelse verksamheter får stabila grundförutsättningar kräver ständiga förbättringar och heltäckande gällande ekonomi, ledarskap och styrsystem. I insatser inom samtliga områden. styrelsens arbete ingår även omvärldsbevakning 25 Kommunstyrelsens mål Mål Vad Mätmetod Trosa kommun ska ha nöjda medborgarna 1. Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen 2. Trosas medborgare ska känna trygghet Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NRI) Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NRI) Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med 3. 4. Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomsetr inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbidelser Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna kommuner som SCB jämför Trosa med Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Kommunens årliga sammanställning Medborgarundersökningen 5. Trosa medborgare ska uppleva en hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NMI) Medborgarundersökningen 6. Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NII) Medborgarundersökningen 7. Valdeltagandet bland röstberättigade ska till nästa val 2018 öka. Kommunalvalet: Målet mäts endast med Kommunval valår 8. Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka. Jämförs med tidigare år Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9. Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerma i totalbedömningen. SKL:s Insikten 10. Trosa ska ha landets bästa företagsklimat Kommunen ska vara i topp 20 av lansdets 290 kommuner i rankingen Svenskt näringslivs årliga ranking 11. Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomsetr inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbidelser Egen sammanställning årligen Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12. Trosa kommun ska ha nöjda och engagerade medarbetare 80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5 Årlig enkät HME 13. Kommunkontoret ska ha nöjda och engagerade medarbetare 90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5 Kontorets årliga kundundersökning 14. Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka Jämförs med tidigare år Kartläggs varje år 26 Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande: Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog: Elin van Dooren Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal 883 280 280 280 280 -2 018 -1 608 -1 876 -1 915 -1 950 -1 271 -1 154 -1 156 -1 209 -1 240 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -864 -452 -667 -675 -679 -1 135 -1 328 -1 596 -1 635 -1 670 Nettoresultat Verksamhetsområde Hållbar samhällsutveckling Naturresursplanering Miljökonsekvensbedömning Miljöledning Miljöanpassad upphandling Energirådgivning Samordning ekokommunen Trosa Naturskydd Övergripande folkhälsoplanering Personal Personal Budget Personalkostnader, tkr Budget Förändr 2015 2016 % 1 156 1 209 5% 72% 64% -7% Personalkostn/total kostnad Nyckeltal Verksamhetsmått Verksamheten leds av kommunekologen under 2014 2013 CO2-utsläpp kg/inv. 3605 3946 Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l 44,0 52,2 Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l 1268 1243 kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av Ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling. Verksamhetsförändringar Det energieffektiviseringsprojekt som finansierats Redov. Redov. av Energimyndigheten med 280 tkr per år tog slut 2014. För att kunna behålla energirådgivningen i kommunen på samma nivå som tidigare år har utskottets budget utökats med 250 tkr från 2016. I Hållbar utveckling övrigt ligger budgeten på samma nivå som tidigare Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av år. Ökad budget för 2015 med 80 tkr beror på ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja medel från ks för att Trosa kommun står som värd förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker för Ekokommunernas årsmöteskonferens. genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i Verksamheten 2017-2018 olika planeringssammanhang. Inga särskilda förändringar av verksamheten är Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för planerade. Ekoutskottet fortsätter att driva övergripande utveckling och uppföljning av verksamhet och projekt som främjar hållbar kommunens miljöledningssystem. utveckling och uppfyller kommunens ambitioner som ekokommun. 27 Ekoutskottets mål Målprecisering Mätmetod 1. Utsläppavövergödandeämnen frånTrosaåntillÖstersjönska minska. Utsläppenavfosforochkväve frånTrosaånsutloppskaminska årligen. MätstationvidTrosaånsutlopp. 2. Trosasmedborgareskavaranöjda medkommunensinsatserföratt invånarnaskakunnaleva miljövänligt. Trosaskatillhörade10bästaav dekommunersomSCBjämför med. Medborgarundersökningen (NMI). 3. Energianvändningenikommunen skaminska. Energianvändningenper invånareskaminskaårligen. StatistikfrånSCB. 4. Utsläppavkoldioxidikommunen skaminska. Utsläppenavkoldioxidper invånareskaminskaårligen. StatistikfrånRUS (Naturvårdsverket). Kommunensverksamheterska haettaktivt miljöledningssystem. Sammanställningav verksamheternas miljöledningsarbete. Betygsindexminst8av10för fråganomtillgångtillparker, grönområdenochnaturiNRI. Medborgarundersökningen (NRI). 5. 6. Mål Trosakommunskaaktivtverkaför minskadnegativmiljöpåverkan. Trosasmedborgareskahagod tillgångtillparker,grönområden ochnatur. 28 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Tomas Landskog Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 3 725 3 193 2 993 2 993 2 993 -14 284 -14 916 -14 651 -14 864 -15 201 -5 435 Personal -4 906 -5 079 -5 173 -5 302 Kapitalkostnader -36 -11 -10 -10 -10 Övriga kostnader -9 341 -9 826 -9 468 -9 552 -9 757 -10 559 -11 723 -11 658 -11 871 -12 208 Nettoresultat Verksamhetsområde Tillsyn under byggskedet genom start- och Plan och bygglov slutbesked, tekniskt samråd, beslut om Räddningstjänst kontrollplan samt prövning av Bostadsanpassning kontrollansvariga och sakkunniga. Strandskydd Mark och exploatering Tomtkö och de inblandade i byggprocessen med en Kartverk, gatunamn, adressättning inriktning på förebyggande verksamhet. GIS, befolkningsprognos Infrastrukturplanering, Ostlänken Rådgivning och upplysningar till allmänheten Hantering av bostadsanpassningsbidrag för att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Plan- och bygglagen fastställer att det är den kommunala byggnadsnämndens angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten samt Arkivering av bygglov för digital hantering till databas. att pröva tillstånd för byggande och andra åtgärder. Nämnden har således en central och omfattande myndighetsroll mot såväl allmänheten som andra instanser och myndigheter. Lagen fastställer dessutom att nämnden skall ge den information och vägledning som den enskilde behöver och begär, samt att planläggning skall ske med ett stort medborgarinflytande förutom annat lagstadgat förfarande. Nämnden är således kommunens centrala organ när det gäller arbetet med sammanfattande och långsiktig fysisk samhällsplanering. Byggnation Biblioteksvägen, Vagnhärad Arbetsuppgifterna omfattar bland annat: Framtagande av program, översiktsplaner och detaljplaner där viktiga arbetsmoment är Översiktsplanen för Trosa kommun som antas av anlitande av plankonsult, diskussioner med kommunfullmäktige är grundläggande för arbetet exploatör, planutformning, samråd, granskning med framtagande av detaljplaner. Översiktsplanen och åtgärder i samband med antagande av anger mål och inriktning för bl.a. utvecklingen av detaljplanerna nya bostäder. En särskild prognos rörande Hantering av och beslut i bygglov, befolkningsutvecklingen tas löpande fram. anmälningsärenden samt medverkan vid olika typer av gestaltningsfrågor. Räddningstjänsten köps från Nyköping och regleras Lokaliseringsfrågor och förhandsbesked på enligt särskilt avtal. Räddningstjänstlagen landsbygden och strandskyddsfrågor. meddelar bl.a. föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas. Lagen förskriver även att kommunen skall svara 29 för att åtgärder vidtas så att skador till följd av alla delar, samtidigt som permanentning av bränder förebyggs samt att brandsyn och sotning fritidsbostäder liksom pågående generationsväxling utförs med fastställd regelbundenhet. fortsätter. Räddningstjänsten skall verka för ett tryggt och Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO säkert samhälle genom att följa och aktivt delta i planeringen för centrala Vagnhärad med en ny samhällets utveckling. Detta sker genom att detaljplan vid Fagerhults förskola som innehåller åtgärder vidtas för att olyckor inte skall inträffa ett betydande tillskott av nya lägenheter. samt att hindra och begränsa olyckors konsekvenser för liv, miljö och egendom. Stora planeringsinsatser kommer också att ske avseende den fortsatta planeringen för Infart Kommunfullmäktige har under 2012 antagit ett västra Trosa och under 2015-2016 fortsätter det handlingsprogram för perioden 2012-2016 rörande påbörjade järnvägsplanearbetet för Ostlänken. olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete, Dessa båda uppdrag kommer i hög grad påverka som närmare reglerar denna verksamhet. nämndens arbete. Mät- och kartverksamheten är reglerad i avtal med Nya detaljplaner för nya bostadsområden i Metria i Katrineholm och avser ajourhållning och kommunens olika delar arbetas fram i enlighet med utveckling av kommunens stomnät och digitala översiktsplanen. I Trosa fortsätter primärkartverk. Framtagande av grundkartor för planeringen/exploatering för nya bostäder vid detaljplaner och upprättande av nybyggnadskartor bland annat Öbolandet, Trosalundsberget, inför bygglov är andra viktiga arbetsuppgifter. Hökeberga, Sockengatan, Hagaberg, kvarteret Dessutom sker husutstakningar och lägeskontroller Mejseln och Ådaområdet. i byggskedet. I Vagnhärad sker utbyggnad av nya bostäder Genom mark- och exploateringsverksamheten ser främst i centrala Vagnhärad samt i Fänsåker och kommunen till att erforderlig mark finns tillgänglig Albyområdet. Planeringsarbetet för för byggnation samt att de detaljplaner som antas Solbergaområdet kommer att intensifieras de genomförs av exploatörer. Samhällsbyggnads- kommande åren. I Västerljung fortsätter kontoret förhandlar fram exploateringsavtal med byggnationen vid Hammarbyvägen. aktuell exploatör där kommunens och exploatörens åtaganden regleras. I övrigt präglas flera av nämndens verksamhetsområden av konsekvenser av Markregleringar, servitutsåtgärder, ledningsrätt, omfattande lagförändringar. Detta gäller bland gemensamhetsanläggningar och andra lantmäteri- annat en mer begränsad bygglovplikt, förenklad tekniska åtgärder genomförs också i enlighet med planprocess samt ökade formella krav vid antagna detaljplaner där samarbetet med exploateringsavtal, gatukostnadsersättning m.m. lantmäteriet är en viktig del. Budgetmässiga förändringar Samhällsbyggnadskontoret arbetar tillsammans De budgetmässiga förutsättningarna för 2016 med kommunens tekniska enhet också med den påminner totalt sett i stort om årets. För 2015 långsiktiga infrastrukturplaneringen. Aktuella bedömdes nämndens exploateringsintäkter öka projekt av större dignitet de kommande åren är med 200 tkr. Detta belopp återgår för 2016 till bland annat Ostlänken, Infart västra Trosa och väg ordinarie nivå. För 2016 finns också beslutade 218. rationaliseringar på ca 80 tkr och genomförda ettårssatsningar avseende översiktsplan, Solberga Verksamhetsförändringar och Ostlänken tas bort. Utvecklingsfrågor Gällande översiktplan skapar förutsättningar för en Verksamheten 2016-2017 befolkningsökning med ca 2 % per år. I takt med Samhällsbyggnadsnämndens intensiva arbete med att utpekade områden byggts ut eller utbyggnad nya bostadsområden fortsätter i enlighet med pågår har beslut fattats att initiera arbetet med en gällande och kommande översiktsplan. Arbetet ny kommuntäckande översiktsplan. Arbetet med utvecklingen av centrala Vagnhärad fortsätter, beräknas vara klart under slutet av 2015. detaljplaneläggning av Solbergaområdet inleds samt arbetet med Ostlänken intensifieras till att Den faktiska efterfrågan på nya bostäder beräknas inkludera merparten av Samhällsbyggnads- öka under 2015-2016 och fortsätta i kommunens nämndens olika verksamhetsområden. 30 Hållbar utveckling Personal Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter utgörs Personal till stor del av myndighetsutövning där ärenden Budget Budget Förändr 2015 2016 prövas enligt plan- och bygglagen, miljöbalken, % m.fl. lagar. Beslut, tillstånd, tillsyn, anmälningar, Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 5 079 5 173 2% 34% 35% 1% samråd samt råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättningar. Här betonas vikten av löpande samråd med kommunekologen och Verksamhetsmått energirådgivaren som en viktig del i samhällsbyggnadsprocessen. I översiktsplanen Verksamhetsmått Redov 2014 Plan och bygg antal inkomna bygglovsansök. Antal beslutade bygglov Antal inkomna strandskydd Antal pågående detaljplaner Antal antagna planer Anmälan inst av eldstad Mark och bostäder Ansökan om bostadsanpassn. Antal i tomtkön Slutförda lantmäteriförrättn. Mät och kart Antal grundkartor Antal nybyggnadskartor Antal husutstakningar behandlas de ekologiska aspekterna såväl ur ett Budget Budget 2015 naturvetenskapligt hänseende som utifrån ett 2016 övergripande stadsbyggnadsperspektiv. Detaljplaner tas fram där sunda, energieffektiva 267 300 280 263 300 280 24 30 30 framhålls också i kommunens exploateringsavtal 18 20 20 vid ny bebyggelse. 11 12 12 56 70 60 bostadsområden eftersträvas med god tillgång på natur och grönytor. De ekologiska frågorna Mål 65 50 60 109 115 110 17 12 12 7 10 10 23 33 35 30 30 30 190 150 160 24 22 22 9/5 10/5 10/5 43 25 25 32 30 30 481 480 500 Samhällsbyggnadsnämnden skall med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällutveckling och tillväxt med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och kommande generationer. Sambandet mellan tätorter och landsbygd ska Samhällsskydd Antal utryckningar Antal insatser vid brand totalt Brand i byggnad/därav i bostad Automatlarm Trafikolyckor Räddningstjänst i kr/inv planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Våra ledord är långsiktighet, hållbarhet, service och effektivitet. 31 Samhällsbyggnadsnämndens mål Vad Mål Mätmetod 1. Fysisk planering För att säkerställa god framförhållning i den fysiska planeringen ska kommunen arbeta kontinuerligt med den kommuntäckande översiktsplanen. Behovet av att arbeta fram en ny översiktsplan ska prövas årligen Egen avstämning 2. Nybyggnation Skapa förutsättningar för en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på cirka 150 personer genom mångfacetterad och högkvalitativ nybyggnation i såväl Trosa kommuns samtliga tätorter som på landsbygden Egen avstämning 3. Trygghet Trosa kommun ska vara topp 20 i landet Medborgarundersökningen 4. Service till företagen Trosa kommun ska vara topp 10 i landet SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor. 5. Bostäder Trosa kommun skall fortsätta öka och överstiga rikssnittet avseende bostäder (utbud, möjligheter att hitta boende etc.) Medborgarundersökningen 6. Handläggningstid Den genomsnittliga handläggningstiden (medianvärde) för bygglovhantering ska vara högst 4 veckor Egen mätning 7. Medarbetarengagemang 80 % av medarbetarna på samhällsbyggnadskontoret ska ge det sammanvägda betyget 4-5 på en femgradig skala Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor framtagna av SKL och RKA. 32 Humanistiska nämnden/Barnomsorg- Utbildning Ordförande: Helena Koch (M) Skolchef: Mats Larsson Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 24 434 22 043 19 524 19 524 19 524 -286 177 -293 565 -302 934 -310 620 -321 130 -154 640 -157 207 -162 023 -166 075 -170 230 Kapitalkostnader -2 437 -1 900 -1 983 -2 033 -2 115 Övriga kostnader -128 803 -134 458 -138 928 -142 512 -148 785 -261 743 -271 522 -283 410 -291 096 -301 606 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Nettoresultat Varav resultatöverföring 691 Verksamhetsområde x Förskola x Skolbarnomsorg x Grundskola x Särskola x Gymnasieutbildning x Vuxenutbildning x SFI x Etablering Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. Förskolan skall lägga grunden för ett I förskoleklass möts förskolans och grundskolans livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, pedagogik. trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan erbjuder barnen god pedagogisk verksamhet, där Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barn som syftar till att ge eleverna de kunskaper och till föräldrar som är föräldralediga och arbets- färdigheter de behöver för att delta i samhällslivet. sökande har rätt till plats 20 timmar per vecka. Grundskoleutbildningen ska också ligga till grund Trosa kommun erbjuder barnomsorg på obekväm för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. arbetstid från måndag kl 18.00 till och med lördag kl 08.00. Särskola Barn som inte förväntas kunna nå målen i Vårdnadsbidrag Föräldrar till barn mellan 1 och 3 år har rätt att grundskolan på grund av att de har en utvecklingsstörning har rätt att tas emot i den ansöka om vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget är obligatoriska grundsärskolan. På Kyrkskolan finns skattefritt. särskola för elever upp till skolår 6 och på Tomtaklintskolan finns särskola för elever från Skolbarnomsorg skolår 7 till 9 verksamheten flyttas till I skolbarnomsorgen tas skolbarn upp till 13 år Hedebyskolan hösten 2015. Efter den obligatoriska emot före och efter förskoleklassen eller skolan. grundsärskolan har eleven rätt att gå 4 år i den Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till frivilliga gymnasiesärskolan. Samverkansavtal finns plats. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av med Nyköpings kommun. fritidshem. Förskoleklass och Grundskola Gymnasieskola Trosa kommun erbjuder ungdomar Förskoleklassen är en frivillig skolform som skall gymnasieutbildning genom samverkansavtal i stimulera varje barns utveckling och lärande, samt Nyköping, Södertälje, Salems kommuner och med ligga till grund för fortsatta skolgången. Ökna lantbruksgymnasium. Eleverna kan söka 33 gymnasieutbildning i andra kommuner och Minskade barngrupper i förskolan friskolor. Regeringen aviseras att statsbidrag på 830 miljoner avsätts för detta ändamål. Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen omfattar Skapande skola studier på grundläggande eller gymnasial nivå. satsningen föreslås nu omfatta även Samverkansavtal finns med Nyköpings kommun. förskoleverksamhet SFI Fler platser till yrkesvux Trosa kommun har egen undervisning i SFI, För 2016 och framåt, aviseras en volym på drygt Svenska för invandrare. 10 000 ytterligare platser jämfört med de som redan beslutats. Etablering Satsning på SFI-lärare Trosa Kommun ansvar för det praktiska För 2016 och framåt avsätter regeringen 100 mottagandet av nyanlända flyktingar, andra miljoner kronor årligen för att öka antalet lärare skyddsbehövande och deras anhöriga och att inom SFI och genomföra utvecklingsinsatser för svenska för invandrare (sfi), barnomsorg och skola dessa. finns tillgängliga som en del av mottagandet. nyanländas etablering. Det förväntas leda till att Rampåverkande satsningar Rampåverkande satsningar om totalt 3,4 mkr. arbetsmarknadsperspektivet gäller från dag ett och 2 400 tkr ökad måluppfyllelse att arbete står i centrum för insatserna. 600 tkr för läxhjälp Arbetsförmedlingen har det samlade ansvaret för 400 tkr för SFI och Komvux Verksamhetsförändringar Ettårssatsningar I ramen för budget 2016 finns 2 satsningar. Regeringsbeslut 300 tkr för Liv o Hälsa unga. I vårproposition 2015 beskrivs satsningar på 600 tkr för tidiga insatser unga i samarbete med skolutvecklingen i fyra huvudsakliga delar: IFO och VO (så kallad korggrupp). 1. tidiga insatser 2. mer attraktivt läraryrke 3. alla skolor ska vara bra skolor och Rationaliseringar Budgeten är beräknad med föreslagna 4. att elever i högre utsträckning fullföljer rationaliseringar inlagda om totalt 967 tkr. gymnasiet Det tidigare aviserade satsningar på införande av betyg i årskurs 4 och 5 samt tioårig grundskola och därtill hörande fortbildningsmedel genomförs ej. Lågstadielyft Den sedan tidigare aviserade satsningen på lågstadiet ligger fast. Det införs ett riktat statsbidrag för att öka antalet anställda och minska klasserna i lågstadiet. Läxhjälp I den beslutade budgeten för 2015 finns 390 mkr avsatt för läxhjälp som från 2016 blir sökbart statsbidrag. Sommar- och lovskola Satsningar på sommar- och lovskola för elever Verksamheten 2017-2018 i årskurs 6–9 utökas troligen så att den även ska omfatta elever i gymnasiet som riskerar att inte nå Barn och elevantal målen. Enligt de gemensamma planeringsförutsättningarna, GPF, kommer antalet barn i förskolan Elevhälsan och gymnasiet att minska något 2017 och öka Statsbidrag kommer att ges för utbyggnad av något 2018. Antalet elever i grundskolan beräknas elevhälsa. öka både 2017 och 2018. 34 Personal Fortsatt stort behov av högskoleutbildad personal Verksamheterna kommer att ha ett fortsatt stort Personal behov av att rekrytera förskollärare, fritidspedagoger och ämneslärare. Tillgången till dessa personalkategorier kommer troligtvis att Personalkostnader, tkr vara fortsatt begränsad. Personalkostnad/total kostnad Budget Budget Förändr. 2015 2016 % 157 207 161 352 3% 54% 54% 0% Humanistiska nämndens mål Utgångspunkt för Humanistiska nämndens mål är KF:s övergipande mål för skola och utbildning. Att minst 40 % skall gå till högskola inom 3 år efter avslutat gymnasium. Att Trosas skolor skall tillhöra de 20 bästa enligt SKL:s Öppna jämförelse. Att verksamheten skall vara kostnadseffektiv. Humanistiska nämndens mål: För många av Humanistiska nämndens mål gäller per definition, och utifrån gällande lagstiftning att måluppfyllelsen skall vara 100 %. Till exempel att alla elever skall ges förutsättningar att nå sina mål, och att alla barn skall känna sig trygga i skolan. Humanistiska nämnden uppdrar i sitt målarbete att metodiken är ständiga förbättringar, att alltid utgå från nuläget och därefter förbättra verksamheten. Humanistiska nämndens mål kan till stora delar följas som resultat i officiella källor såsom SIRIS, SKL:s Öppna jämförelser, Kommunernas kvalitet i Investeringar korthet och till övergripande kommunala Investeringsbudgeten för Barnomsorg – Utbildning undersökningar som Klassens kvalitetsrapport. uppgår till 1 500 tkr för 2016. Av dessa är 1 200 tkr till för utbyte av inventarier Verksamhetsmått på förskolor och skolor. 300 tkr är reserverade för skolchefen för Verksamhetsmått Budget Budget Budget 2014 Förskola Antal barn Förskola 1-2 år Förskola 3-5 år Summa 2015 oförutsedda behov, vid till exempel 2016 lokalförändringar och start av nya förskoleavdelningar. 226 382 608 205 407 612 213 413 626 Hållbar utveckling Under barn- och ungdomsåren formas värderingar Skolbarnomsorg Antal barn Fritisdshem Summa Grundskola Antal elever Förskoleklass År 1-5 År 6-9 År 7-9 Summa Gymnasieskola Antal elever Summa och handlingsmönster. Både förskolans och skolans läroplaner har mål inom detta område: att barnen i 621 621 652 652 677 677 förskolan ska förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp och att eleverna ska känna till förutsättningar för en god miljö och förstå de grundläggande ekologiska sammanhangen. 154 746 153 412 1464 149 741 152 426 1466 151 761 149 445 1505 409 409 403 403 409 409 Hållbar utveckling finns med som ett prioriterat område i kvalitetsredovisningarna. Varje förskola och skola bedömer varje år hur långt de kommit i sitt miljöarbete utifrån ett framtaget gemensamt bedömningsunderlag. Alla förskolor och skolor arbetar i enlighet med kommunens miljöledningssystem, och har också erövrat utmärkelsen Grön Flagg. 35 Humanistiska nämndens mål/Barn & Utbildning Verksamhet Specifikation Mätning Mätmetod/källa Respekt för individen 1. Barn & utbildning Alla ska ges förutsättningar att nå sina mål Jag får den hjälp jag behöver om… Mina lärare hjälper mig om… Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport 2. Barn & utbildning Lust och mod till lärande ska stimuleras ytterligare Skolarbetet gör mig nyfiken… Jag skulle kunna nå ännu högre… Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport Stimulerande arbetsmiljö 5. Barn & utbildning Trygghet och arbetsro Jag är inte rädd när jag… Jag kan koncentrera mig på… 6. Barn & utbildning Inflytande och likabehandling Man lyssnar på mina åsikter… känner att jag duger som jag är Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät Jag klassens/lärarens kvalitetsrapport Ständiga förbättringar Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport 9. Barn & utbildning Högre och mer positiva förväntningar Mina lärare förväntar sig att jag ska nå… Jag vet vad jag behöver kunna 10. Barn & utbildning Förbättrade positioner i ranking Mjuka värden - demokrati och inflytande. Enkät och statistik Hårda värden - kunskap och ekonomi Rank ÖJ/KKIK/SIRIS Hög effektivitet 13. Barn & utbildning Höjd effektivitetskvot resultat/kostnad Kunskapsnivåer per utbildningskrona Mjuka värden per utbildningskrona 14. Barn & utbildning Ökad övergångsfrekvens gymnasium och högskola Direktövergång till gymnasiet högskola inom 4 år 36 Statistik - Öppna jämförelser/KKIK/inter n statistik Statistik - Öppna Till jämförelser/SIRIS. HSV:s statistik Humanistiska nämnden/Individ- och familjeomsorg Ordförande: Helena Koch (M) Ordförande Individ- och Familjeutskott: Bengt-Eric Sandström (FP) Produktionschef: Graham Owen Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 9 559 4 100 11 502 11 502 11 502 -31 452 -27 765 -35 456 -35 899 -36 374 -9 007 -10 539 -11 261 -11 543 -11 831 Personal Kapitalkostnader -20 -52 -16 -16 -16 Övriga kostnader -22 425 -17 174 -24 179 -24 340 -24 527 -21 893 -23 665 -23 954 -24 397 -24 872 Nettoresultat Verksamhetsområde Verksamhetsförändringar En personalutökning med två enhetschefer Barnavårdsutredningar Ekonomiskt bistånd Vård och behandling Familjerätt Familjemottagning Familjerådgivning socialchef/verksamhetsutvecklare och har medfört ett en omfördelning i budgeten från Alkohol- och drogrådgivning Ensamkommande asylsökande barn Socialjour skett. utredning/ för missbruksvård i egen regi kommer att ske under hösten 2015. Tjänsterna ersätter en biträdande verksamhetskostnad till personalkostnad har har gjorts under 2014. Detta har medfört att en omfördelning i budgeten från verksamhetskostnad till personalkostnad har Individ och familjeomsorgen ger bl.a. individuellt skett riktade insatser till barn och unga, familjer, missbrukare, personer med psykosociala Rationaliseringar I Budgetramen är rationaliseringar inlagda om problem, kvinnor som utsatts för våld m.fl. totalt 36 tkr. Insatserna ges i form av råd, stöd, motivation och vård och behandling. Andra insatser inkluderar ekonomiskt bistånd, budget- och skuldrådgivning, dödsboanmälningar, familje- Verksamheten 2017-2018 rätt och familjerådgivning. Inga förändringar under perioden är planerade. Vi erbjuder ungdomsbehandling och Personal familjebehandling. Ibland kan kontaktperson/familj, familjehem eller institutionsplacering vara enda alternativet för att uppfylla vårdbehovet. Personal För föräldrar, barn och unga har vi en social- Personalkostnader, tkr sekreterare vid landstinget och kommunens Personalkostn/total kostnad gemensamma familjemottagning på vårdcentralen Alkohol- och drogrådgivningen ger både öppenvård primärvård och eftervård. Anhöriga får också stöd. Ibland när det gäller problem med missbruk behöver vården inledas på behandlingshem. Socialkontoret har avtal med Södertälje kommun om socialjour på kvällar och helger. Det medför att akuta situationer handläggs omedelbart samt att åtgärderna rapporteras kommande vardag. 37 Budget Budget Förändr 2015 2016 % 10 539 11 261 7% 38% 46% 8% Verksamhetsmått Inom socialkontorets verksamheter har vi ett lagstadgat ansvar som innebär att rättssäkerhet Verksamhetsmått Försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd/månad Medelbistånd/hushåll och månad Bidragstid i genomsnitt antal månader Insatser - barn och ungdom under 18 år Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad per dygn Vårdygn i familjehem, barn (inkl vårdnadsöverflyttningar) Medelkostnad/dygn Vårddygn i förstärkt familjehem, barn/vux Medelkostnad per dygn Vårddygn i HVB, barn Redov Budget Budget 2014 2015 2016 53 60 58 7358 7000 7400 4,24 3,7 4 Humanistiska nämndens mål 1797 3000 2000 109 110 110 1586 1800 1750 583 500 580 544/0 180/0 365 1585 1800 2400 200 230 4300 3700 56 180 60 4523 4600 4600 Vårddygn i HVB, vuxen 129 250 250 Medelkostnad per dygn 1725 2500 2500 356 90 90 3471 3500 3500 Medelkostnad/dygn institutionsvistelser och ge stödjande eftervård på plats. 412 Vårdygn i SIS-hem, barn LVM lagstiftningen. Men, vi måste utnyttja öppenvårdsinsatser fullt ut, för att korta ner 3637 Medelkostnad per dygn måste vara vägledande i ärenden enligt LVU och Revidering av mätning och mätmetoder kommer att preciseras under hösten 2015 varför bara målen är angivna. Vi har påbörjat ett arbete att konkretisera och förtydliga nämndens mål. Som ett nästa steg kommer vi att utveckla resultatindikatorer för att mäta måluppfyllelse och en resultatkedja som tydliggöra logiken mellan stöd och insatser och mål. Vi har brutit ner nämndens mål till följande mål för vår verksamhet. Alla vuxna personer försörjer sig själva. Ingen lever med missbruk eller beroende. Ingen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation. Alla barn har trygga och stabila hemförhållanden. Inga barn far illa eller riskerar att fara illa. Alla barn utvecklas maximalt utifrån sina Insatser - vuxna missbrukare Vårddygn LVM, vuxen Medelkostnad/dygn förutsättningar. Alla har kunskap och förmåga att hantera sitt liv och sina relationer. Verksamhetsnyckeltalen avspeglar Till hösten planerar vi att ha ett schema för budgetutrymmet för 2016. Vi vet redan nu att det mätning och mätmetoder på plats. kommer vara svårt att hålla oss till de nyckeltal som budgeten tillåter. På Barn och familjenheten har tre placeringar av barn med omfattande och Hållbar utveckling långvariga vårdbehov gjorts. Det är inte troligt att nuvarande vårdformer kan förändras och det är Verksamhetens roll i utvecklingen av ekologisk också osäkert om vårdkostnader kan justeras till hållbarhet är att vi, liksom övriga förvaltningar, ett lägre belopp. Konsekvensen är att om situationer uppstår där det finns behov av beslutat om miljöledningsnivå (nivå 1) i vårt miljöledningssystem, och att vi satsat en hel del ytterligare institutionsplaceringar eller placeringar i av våra resurser i ett förebyggande arbete, vilket konsulentstött familjehem kommer det ekonomiska också innebär en satsning på folkhälsa. trycket att öka på kontorets budget. Det är av stor vikt att kontorets öppenvårdsinsatser kan utnyttjas effektivt och intensivt vid behov. Vårddygn för missbrukare minskade redan 2014 och det finns väldigt lite utrymme för dygnet runt placering. 38 Humanistiska nämndens mål Verksamhet Specifikation Mätning Mätmetod/källa Respekt för individen 3. Individ- och familjeomsorg Hjälp till självhjälp 4. Individ- och familjeomsorg Klienter bemöts med ökad respekt Stimulerande arbetsmiljö 7. Individ- och familjeomsorg Ökat inflytande över egen kompetensutveckling 8. Individ- och familjeomsorg Tydligare stöd och ledarskap Ständiga förbättringar 11. Individ- och familjeomsorg Förkortade handläggningstider 12. Individ- och familjeomsorg Högre kvalitet på insatserna Hög effektivitet 15. Individ- och familjeomsorg Fördela och använda resurser mer effektivt Individ- och familjeomsorg - Revidering av mätning och mätmetoder kommer att ske under 2015 varför endast målen är angivna 39 Kultur och fritidsnämnden Ordförande: Lena Isoz (M) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 3 852 4 087 4 357 4 357 4 357 -37 374 -48 306 -49 237 -49 838 -50 690 Personal 8 571 -9 377 -9 550 -9 789 -10 034 Kapitalkostnader -6 458 -17 593 -17 769 -18 035 -18 306 Övriga kostnader -39 487 -21 336 -21 917 -22 013 -22 350 -33 522 -44 219 -44 880 -45 481 -46 333 Nettoresultat Verksamhetsområde och andra kulturutövare, breddar och ökar det Bibliotek totala kulturutbudet. Fritidsgårdar Kulturskola Ny driftentreprenör skall utses för Kvarnen under Allmänkultur 2016, nytt avtal gäller från 2017-01-01. Avtal fritidsverksamhet Föreningsstöd Fortsatt arbete för förbättringar på våra idrotts- Fiske och friluftsanläggningar. Lotteritillstånd Anläggningar Nätverksträffarna fortgår. Vi har bibliotek och fritidsgårdar i Trosa och Möjligheterna för att utöka antalet båtplatser Vagnhärad, samt en kulturskola som erbjuder främst för lite större fritidsbåtar är utrett. musik, dans, teater och konst med verksamhet i Ramökningar 250 tkr till kulturskola och biblioteken. alla kommundelar. Vi har även en allmänkulturell verksamhet med huvudsaklig inriktning mot barn och ungas kultur och stöd till olika kulturutövare. Rationaliseringar 165 tkr i rationaliseringar. Verksamhetsförändringar Personal Kulturverksamheten fortsätter att utvecklas, nu är konst ett ordinarie alternativ inom kulturskolans Personal många möjliga val för eleverna. Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad Budget Budget 2015 2016 Förändr % 9 377 9 550 1,85% 19% 19% 0% Verksamheten 2017-2018 Nytt avtal för Trosa camping gäller från januari 2017. Kommunens tillväxt gör att vi får under denna Upphandlingar av drift för Kråmö och Gästhamn är period se över eventuella behov av nya genomförd och tjänstekoncessioner är införda från verksamheter. början av 2016. Nya eller reviderade bidragsregler gäller. Under 2017 planerar Kulturskolan att öka kursutbudet och försöka göra kurser attraktiva för barn i låg- och högstadieåldrar med ämnen som t ex bild/konst, musikteknik/produktion Vi ser en ökning av kulturarrangemang där och sång/kör utifrån förfrågan och möjligheter. kulturkonsulenten, i samverkan med föreningsliv 40 Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Budget Budget 2014 2015 2016 700 129 650 55 700 129 650 55 700 129 650 50 35 45 35 7 539 7 000 7 500 72 329 70 000 73 000 Småbåtshamn Antal platser - varav stora platser Antal uthyrda platser Kö, stora platser Föreningsstöd Antal föreningar som erhåller stöd Antal aktiviteter, idrottsföreningar Totalt antal deltagare Allmän kultur Antal kulturföreningar som erhåller stöd 15 20 20 174 100 110 Antal kulturarrangemang och utställningar* 61 60 200 Antal arrangemang i Trosa kvarn 21 30 30 Antal besökare, kulturarrangemang i Trosa kvarn 1 118 2 000 2 000 15 13 13 857 700 700 Vardagskvällar 21 25 25 Helgkvällar Vagnhärad, antal besökare Vardagskvällar Helgkvällar Biblioteken Antal besökare Antal utlån Antal e-lån Antal utställningar och arrangemang** Kulturskolan Antal debiterade elever Antal ämneskurser Kö 40 30 30 29 35 35 30 35 35 133 905 68 101 2 669 118 130 000 70 000 6 000 130 000 70 000 6 000 259 284 11 260 290 10 270 300 10 Föreningsaktiviteter Fritidsgårdarna Arrangemang Antal besökare på stora arrangemang Trosa, antal besökare * Kulturella aktiviteter i kommunal regi. Bibliotekens utställningar, författarbesök etc räknas in här, eftersom medel för program ligger under budget för Allmän kultur. Nyckeltal från 2014 och 2015 innehåller inte bibliotekens redovisning. **Antal utställningar och arrangemang ströks fr.o.m. budget 2015 och ingår fr.o.m.2016 i Allmän kultur (se ovan). 41 Kultur och fritidsnämndens mål 2016 Vad Mål Mätmetod 1 Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv. Trosa ska tillhöra de 15 bästa kommunerna av jämförbar storlek. SCB:s medborgarundersökning 2 Medarbetarna i Kultur och fritidsnämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang. 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget. Årlig HME enkät till kommunens medarbetare 3 Kulturföreningarna har aktiviteter för barn och unga Större andel barn och unga ska ta del av föreningslivets kulturutbud 2016 än 2015. Mäts vid årets slut genom föreningarnas bokslut. 4 De som kontaktar Kultur och fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden. 90 % ska vara nöjda med bemötande. 80% ska vara nöjda med hanteringen. Egen enkät 42 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 30 335 29 388 29 682 30 127 30 579 -173 444 -171 192 -177 134 -181 652 -188 979 -131 083 Personal -111 181 -114 282 -120 656 -124 612 Kapitalkostnader -486 -646 -652 -662 -672 Övriga kostnader -61 776 -56 264 -55 826 -56 378 -57 224 -143 109 -141 804 -147 452 -151 525 -158 400 Nettoresultat 383 Varav resultatöverföring Verksamhetsområde möjliggörs kvarboende i det ordinarie Myndighetsutövning bostadsbeståndet och en större Hemtjänst Särskilt boende Daglig verksamhet Insatser enligt LSS Socialpsykiatri Öppen psykiatrisk tvångsvård Hälso- och sjukvård/ Hemsjukvård Medicinskt färdigbehandlade Rehabilitering/ Tekniska hjälpmedel Färdtjänst/ Riksfärdtjänst Anhörigstöd valfrihet/livskvalitet för den enskilde. Det första pilotfallet genomförts under 2014 och insatsen mottogs mycket positivt av den enskilde. Ytterligare utveckling inom denna satsning är ett utvidgat samarbete mellan arbetsterapeut och biståndshandläggare. Målet är att öka självständighetsgraden hos kunderna. I praktiken innebär det att arbetsterapeuten är med redan vid första mötet för att göra en aktivitetsbedömning och utifrån den rekommendera lämplig träning och eller hjälpmedel. Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetsförändringar (2016) Gruppen 65-79 år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt Vidare pågår kompetensförstärkning inom kommer det ställas krav på en mer kvalificerad prioriterade områden t.ex. inom demens och hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att palliativ vård. Såväl sjuksköterskor som under- de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är sköterskor utbildar sig till silviasjuksköterskor alltmer avancerade. Det samma gäller för respektive silviasköterskor (specialisering i individuella insatser inom funktionshinderområdet. demensvård). För övrigt utbildar sig två sjuk- Det kommer därför bli än mer viktigt att höja sköterskor till distriktssköterskor, en studerar till beredskapen genom kompetensutveckling och demenssjuksköterska och två vidareutbildar sig resursanpassning. inom diabetesområdet. En annan sjuksköterska utbildar inom BPSD (Beteendemässiga och Ett sätt att möta utvecklingen är den proaktiva Psykiska Symptom vid Demens) för att därigenom satsning ”tryggare hemgång” som påbörjades utbilda övrig personal i organisationen. under 2013. Syftet är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett område Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet som under lång tid varit eftersatt. Behoven kan 43 vara stora och undersökningar visar på att fler insatser utifrån det individuella behovet. Det finns äldre än yngre riskerar att drabbas av depression. med andra ord redan en god beredskap, men Mot bakgrund av detta görs nu flera nationella föreskrifterna kan komma att leda till ytterligare satsningar inom området. En av 2014 års verksamhetsutveckling med ökade kostnader som satsningar var att kartlägga av hur det ser ut i våra följd. verksamheter och vad vi kan förvänta oss framöver samt vilken kompetens som behövs för En översyn av lagen (1990:1404) om att möta behoven. Resultatet av de djupintervjuer kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och som genomförts kommer att redovisas under 2015 sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb 2015. och ligga till grund för kommande aktiviteter. Målsättningen med översynen har varit att förkorta Ett sätt att nå denna målgrupp och bryta social ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård isolering är skapandet av en öppen verksamhet. och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt Målet med en ”öppen verksamhet” är flera. Den boende. Detta för att undvika onödig vistelse på ska fungera som en mötesplats med aktiviteter och sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder träning, motverka ensamhet och psykisk ohälsa förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar samt erbjuda information kring vilka stödinsatser betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med Kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla dagens 5 arbetsdagar. kontakter till andra myndigheter. I dagsläget har en arbetsgrupp bestående av flera olika Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till professioner bildats för att undersöka vilka behov ökad sysselsättningsgrad för personalen. Flera som finns bland innevånarna och hur en öppen insatser har gjorts i detta syfte. Bl.a. verksamhet skulle kunna se ut och fungera i Trosa ”överanställning” under vissa perioder, kontinuerlig kommun. översyn och av tjänsters sysselsättningsgrad vid förändringar, ökad flexibilitet och samordning mellan enheter, schemaöversyner och kontinuerlig uppföljning av sysselsättningsgraden för varje enhet. Åtgärderna har visat sig ge positiv effekt inom i stort sett samtliga enheter. Bäst resultat står hemtjänsten för som gått från 35 procent heltidstjänster till 47 procent under ett år. Arbete pågår med att ta fram ytterligare förslag på åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden. Ett förslag är att göra studiebesök till en framgångsrik kommun som enligt SKL och Kommunal lyft fram i skriften ”Heltid- en del av helheten” Ett annat förslag är att arbetsgivare tillsammans med facket genomför en enkätundersökning för att ta reda på hur många som vill öka sin sysselsättningsgrad och orsaken till varför vissa inte vill. Utifrån HME (medarbetarengagemanget) resultatet har alla chefer getts utbildning i kommunikation och feedback. Nästa steg är att integrera kunskaperna i hela organisationen med målsättning att skapa en feedback- kultur. För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Det råder i dagsläget en obalans på arbetsmarknaden så till vida att det kan vara en svårighet att finna personal med rätt kompetens Socialstyrelsen har den 7 april 2015 överlämnat ett samtidigt som många har svårt att komma in på förslag till föreskrifter och allmänna råd rörande arbetsmarknaden. Färska studier visar på två bemanning i särskilda boenden till regeringen. yrkesområden med mycket stor obalans, vård- och Regeringen har låtit meddela att de kommer att omsorgsyrkena samt vissa tekniska yrken. En bereda frågan i regeringskansliet innan beslut. I annan trend är att alltför få elever väljer Trosa kommun har biståndsenheten sedan länge omvårdnadsutbildning som förstahandsval. Det är fattat hemtjänstbeslut i särskilt boende och beviljat med andra ord av stor betydelse att öka 44 attraktiviteten för vård- och omsorgs verksamheter minnesfunktionen hos äldre i allmänhet hos och för arbetsplatsen som sådan. dementa i synnerhet. Forskning har visat att Kompetensförsörjning är en angelägenhet för hela fysiska aktivitetsprogram är gynnsamt när det Trosa kommun och vård- och omsorgsförvaltningen gäller att bromsa en försämring av kognitiva kommer att arbeta med frågan på flera nivåer. Tex funktioner, vitalisera nyproduktion av hjärnceller kommer flera chefer att ingå i Regionförbundets samt förbättra rörelseapparatens effektivitet. satsning ”Attraktiv arbetsgivare inom vård och Vilket tidigare nämnts så ökat antalet människor i omsorg”. Samtliga kommuner i länet och ålderintervallet 65- 79 år vilket medför att behov Landstinget Sörmland står bakom satsningen som av framförallt hemtjänst ökar men också insatser kommer att omfatta cirka tre miljoner kronor och för personer med funktionsnedsättning i denna pågå till och med oktober 2016. ålderskategori. Behovet ser i dagsläget ut att hålla i sig, i Trosa såväl som i landet i övrigt. Samma antagande kan göras vad gäller kostnader för tekniska hjälpmedel. Anledningen till stigande kostnader har dels att göra med att en ny prismodell antagits och som inneburit ackumulerade kostnader och dels på grund av ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård där tekniska hjälpmedel ofta är en naturlig del av insatsen. Under 2015 har kostnader för färdtjänst legat högre i relation till budget. Anledningen är ökade kostnaderna för riksfärdtjänst samt felaktigt bokade kostnader för LSS- resor som upptäcktes i Redan under 2015 har förvaltningen sett över samband med bokslut 2014 men som inte är behov av utveckling inom IT. För att följa reglerad i budget. En justering i ram är med andra utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar ord nödvändig för att förhindra framtida såväl för personalen i deras dagliga arbete som för underskott. brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT. Något som just nu Rationaliseringar pågår är testperiod av ”Giraffen” som kan Budgeten 2016 är beräknad med föreslagna beskrivas som en mobil robot för hemmet i syfte rationaliseringar inlagda om totalt 1001 tkr. I plan att underlätta den äldres kontakt med omvärlden. för 2017 ligger rationaliseringarna inkluderad Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en video- budget motsvarande 855 tkr. skärm som ”ansikte”. Testerna innefattar praktisk användning samt dokumentation med hjälp av en Ramförändringar standardiserad dagbok samt uppföljning. Syftet Utifrån den demografiska utvecklingen har en med testperioden är att få en bild av interaktion ramjustering gjorts med + 2 030 tkr för 2016. En mellan brukare och anhöriga samt utökning av ram med +800 tkr har också gjorts hemtjänstpersonal. avseende permanentande av arbetssättet gällande ”tryggare hemgång”. Utöver denna ramjustering ser vård- och omsorgsnämnden utökat behov inom funktionshinderområdet (LSS). En utökning av budget har gjorts med 2 mkr och resterande behov kommer i enlighet med ekonomistyrprinciperna att ansökas från KS centrala buffert. Ettårssatsningar VO får 300 tkr för att motverka ensamhet och psykisk ohälsa samt 300 tkr för informations- och kompetenshöjande insatser inom VO verksamheter. En satsning på 500 tkr för utbildning inom funktionshinderområdet kommer även att göras under 2016. Ett annat testprojekt som kommer att sättas i rullning under maj månad 2015 är den s.k. jDome Verksamheten 2017-2018 BikeAround även kallad ”upplevelsecykeln. Det är i För att hålla ledarskapsutvecklingen vid liv kommer först hand ett verktyg för att stimulera resultaten av HME fortsättningsvis att följas och 45 analyseras. Det samma gäller arbetet med IT och tekniska lösningar kommer att bli allt mer kompetensförsörjning och ”attraktiv arbetsgivare” aktuellt och nödvändigt för att möta upp de ökade Enligt den demografiska statistiken (GPF 2014– behov vi framförallt ser inom äldreomsorg och 2017) kommer den äldre befolkningen, d.v.s. 90 år funktionshinderområdet i ordinärt boende. och äldre, att ligga relativt konstant i antal under Personal de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att Personal följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det Personalkostnader, tkr handlar i huvudsak om personalplanering och Personalkostn/total kostnad boendeformer. Enligt statistik från SCB kommer antalet finsk- Budget Budget Förändr 2015 2016 % 114 282 120 656 6% 67% 68% 1% Ekologisk utveckling talande och eller med finskt ursprung på sikt att öka. Det är därför sannolikt att finskspråkiga Trosa Kommun är en ekokommun varför miljö- vårdtagare kommer att bli fler och behovet av arbete är högt prioriterat. Under sommaren 2014 finskspråkig personal en realitet. Redan vid öppnades en webbaserad miljöutbildning som en inträdet i det finska förvaltningsområdet del av kommunens interna miljöledningsarbete. gjordes en inventering i syfte att ta reda på vad Utbildningen syftar till att ge alla anställda en brukare med finskt ursprung inom vård och gemensam grundkunskap om miljön och de miljö- omsorgs verksamheter har för behov, önskemål problem vi idag står inför. Flertalet personal inom och förväntningar. En kartläggning har också gjorts vård och omsorg har nu genomför utbildningen. avseende antal finskspråkig personal som i dags- Vård och omsorg befinner sig på miljöledningsnivå läget är god i förhållande till behovet. Under 2015 2 och använder sig att kommunekologen som har personal inom äldreomsorgen gått en finsk- rådgörande organ i olika frågor som rör miljön, språkig 2-dagras utbildning som hölls av Finlands- exempelvis vid upphandlingar. institutet. Målet med kursen var kortfattat att öka kunskaper om finsk identitet, kultur och konst, Cyklar används så mycket som möjligt för dagliga uppdatera deltagarnas kunskaper i finska samt transporter. Miljöklassade bilar kommer fortsätt- förstärka den finska språkanvändningen i ningsvis att i första han användas och upphandlas. vardagen. 46 Teknik och servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr Verksamhetens intäkter Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 90 900 90 869 91 323 91 780 92 239 -129 621 -130 274 -131 406 -132 613 -134 072 Personal -25 323 -26 036 -26 518 -27 181 -27 860 Kapitalkostnader -46 194 -51 181 -51 693 -52 468 -53 255 Övriga kostnader -58 104 -53 057 -53 196 -52 965 -52 957 -38 721 -39 405 -40 083 -40 833 -41 833 Verksamhetens kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Öka medvetenheten kring vikten av miljösmarta val när det gäller livsmedel. Gator och vägar Park Kommunfastigheter Inköp och försäkringar Exploateringar Kommunens skogar inom service, bemötande, matlagning, Kost och städverksamhet kunskap kring livsmedel. AME (Arbetsmarknadsenheten) Fortsatt verka för ökning av eko och närproducerat. Fortsatt Kompetensutveckling av personal Fortsätta arbetet med att skapa attraktiva måltidsmiljöer. Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom årsentreprenader. Tillfälliga arbeten och investeringar sker genom upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och städverksamheten drivs i egen regi. AME tillkom 2014 efter beslut i fullmäktige. Verksamhetsförändringar Tekniska Fortsatt satsning på förskolornas och skolornas utemiljö. Städ Lokalförändringar/omflyttningar inom vårt lokalbestånd för att anpassa lokaler efter Gatubyggnationer och åtgärder i gaturummet Fortsatt utveckling av parkmiljön. Fortsatt utveckling av lekplatser. Fortsatt satsning på trafiksäkerhetsåtgärder. städning/materialvård/underhåll fastigheter. Uppföljning av livsmedelsupphandlingen. Samverkan med kunder och personal inom Samverkan med kunder för bästa möjliga service inom städning. Utveckla koncept/framtagande av nya tjänster utifrån kunders behov. Kost Fortsatt kompetensutveckling av personal inom service, bemötande, kunskap kring fortgår enligt plan. Fortsatt utveckling av miljömedvetna metoder för städning av lokaler. behov. Underhållsplaner/krav för städning för alla typer av verksamheter inom Trosa kommun. skola, förskola och äldreomsorg för att skapa Samverka med fastighet och AME för fortsatt utveckling av service. bästa möjliga måltider tillsammans. 47 Personal AME Eventuellt inrättande av en varusluss. Samverkan med fastighet och städ. Personal Ramökningar Personalkostnader, tkr Budget Budget 2015 2016 26 036 26 518 20% 20% % 1,85% x Löneuppräkningar 1,85% x Prisuppräkning 1% x Kompensation för mer gator och parker 1 023 Ekologisk utveckling tkr. Vid upphandlingar som genomförs finns ett x x Personalkostn/total kostnad Föränd r 0% miljötänkande. Sunda och miljövänliga val av Vassröjning 500 tkr material i t.ex. byggnationer prioriteras. Rationaliseringar Upphandlade entreprenörer skall använda sig av 430 tkr miljöklassade maskiner och fordon. Nytänkande i miljöarbetet provas och utvärderas. Förbättrat underhåll av våra kommunala fastigheter ger en bättre arbetsmiljö, men också en lägre drifts- och energikostnad vilket förbättrar miljön på sikt. Energioptimeringsprojektet är inne i fasen av att vi kan börja läsa av resultatet och jämföra mellan år. Till 2018 är målet att nå 60% ekologiska och/eller närproducerade livsmedel. Verksamhetsmått Verksamheten 2017-2018 Verksamhetsmått på fastighet och gata. Redov Budget Budget Fortsätta vårt arbete med planerat underhåll Fastighetsareor Underhåll av fastigheter kr/m2 Skadegörelse totalt Parkplanen ligger som grund för fortsatt utveckling av våra parker. Lokalprogram för våra fastigheter. Undersöka möjligheten till tillagningskök på Hedebyskolan. En informationssatsning till företag och chefer 2014 2015 2016 76 313 70 553 77 000 61 67 66 329 400 400 64 55 600 554 602 185 700 000 602 000 480, 0,69* 2,20 1,50 17,19 16,5 16,5 3,8 3,7 3,7 5 015 4 748 5 218 Teknisk förvaltning Elenergiförbrukning fastighet Mwh *. för ökad förståelse och för att fler ska våga ta emot människor med funktionshinder. Gator antal kvm 696 630 Park antal kvm 513 100 Elenergiförbrukning, gata Mwh Drift o underhåll av gator kr/m2 Drift o underhåll av park kr/m2 Kost och städ Måltidskostnad/elev och år Andel ätande i år 7-9 (%) Måltidskostnad/särskilt boende och år Städkostnad kr/kvm och år** 48 3625, 47,5* 90 91 91 40 001 40 990 41 617 194 171 175 Teknik och servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr Verksamhetens intäkter Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 33 631 32 010 32 610 32 610 32 610 -32 703 -31 110 -30 374 -32 610 -32 610 Personal -1 498 -1 752 -1 784 -1 829 -1 875 Kapitalkostnader -5 288 -6 264 -5 265 -5 344 -4 916 Övriga kostnader -25 917 -23 094 -23 325 -25 437 -25 819 928 900 2 236 0 0 Verksamhetens kostnader Nettoresultat Verksamhetsområde Verksamhetsmått VA-verksamhet Renhållning Verksamhetsmått Tekniska kontorets avgiftsfinansierade verksamheter drivs på entreprenad. Ny driftentreprenad för VA Projekt vattentäkt/verk Sörtuna?? Ny överföringsledning mellan Trosa avloppsreningsverk och Vagnhärad med sektionering i Trosa färdigställs. Budget Budget 2014 2015 2016 220 629 173 184 803 195 184 750 195 993 870 870 513 656 653 46,6 25 25 15 13 13 20 20 Renhållning Hushållssopor kg/invånare Hushållssopor kr/inv Slam/latrin kr/inv VA-verksamhet Producerad vattenmängd (tm3)* Försåld vattenmängd (tm3)** Ospecificerad förbrukning (%) Vattenläckor, antal Verksamhetsförändringar Redov Brukningsavgiften för vatten och avlopp höjs med 12 % 2016. 24 Avloppsstopp, antal * 4 läckor på huvudvattenledning samt 15 läckor totalt. ** Allmän trend Verksamheten 2017-2018 Arbetet med sluttäckningen av Korslöt forsätter. Utredning för säkring och genomförande av Ekologisk utveckling vattentäkterna kommer att vara ett stort arbete VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga under perioden. verksamheter med tillståndsplikt för att få bedrivas. Då utförandet sker på entreprenad är det Högre återvinningsgrad på Korslöt. viktigt att rätt krav ställs på entreprenörerna och deras tjänster. Personal Personal Framför allt inom renhållningen har lagstiftningen Budget Budget Förändr 2015 2016 % 1 752 1 784 1,85% 6% 6% skärpts under senare år, varför vi måste utveckla verksamheten kontinuerligt. Sorteringen på Korslöt har minskat avfallsmängderna som går till deponi Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad och istället styrt om avfallet till återvinning i olika former – material- eller energiåtervinning. 0% Inom VA-verksamheten är funktionen i anläggningarna viktig för att inte belasta miljön i onödan. 49 Teknik och servicenämndens mål - Skattefinansierad verksamhet 2016 Vad Mål Mätmetod 1 Trosa kommuns medborgare är trygga och säkra att vistas utomhus under kvällar och nätter. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med SCB:s medborgarundersökning 2 Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns gator och vägar. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med SCB:s medborgarundersökning 3 Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Minst 70% ska vara planerat underhåll. Uppföljning av bokförda kostnader. 4 Medarbetarna i Teknik och servicenämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang. 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget. Årlig HME enkät till kommunens medarbetare 5 Måltiderna är ekologiskt hållbara. 60% av livsmedelsinköpen i kommunen ska vara ekologiskt och/eller närpoducerat till 2018 Uppföljning av livsmedelinköp 6 Deltagarna i AME:s verksamheter upplever ett högt engagemang. 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget. Egen enkät Teknik och servicenämndens mål - Avgiftsfinansierad verksamhet 2016 Vad Mål Mätmetod 1. Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns vatten och avlopp. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med SCB:s medborgarundersökning 2. Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns renhållning och sophämtning. Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med SCB:s medborgarundersökning 50 Miljönämnden Ordförande: Dan Larsson (M) Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 1 466 933 933 933 933 -2 092 -1 903 -1 896 -1 902 -1 955 -1 579 -1 642 -1 476 -1 503 -1 541 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -450 -427 -392 -361 -376 Nettoresultat -626 -970 -963 -969 -1 022 Personal Trosa kommun kommer också att delta i ett Verksamhetsområde projekt kopplat till bekämpningsmedel i jordbruket. Miljö- och hälsoskydd Livsmedelstillsyn Ordinarie tillsyn skall i övrigt ske inom miljö- och Alkoholtillstånd/rådgivning hälsoskyddsområdet enligt av nämnden beslutade Tobak och folköl Nikotin och receptfria läkemedel tillsynsnivåer. Verksamheten är reglerad i främst miljöbalken, livsmedels- och alkohollagstiftningen. Uppgifterna är att ge allmänheten och olika företag råd, anvisningar och upplysningar i miljö- och hälsoskyddsfrågor mm. Kontoret bedriver tillsyn enligt gällande lagstiftning, där inspektioner, provtagningar och mätningar ingår i tillsynsarbetet. Tillsynen sker i enlighet med av nämnden godkända tillsynsnivåer för respektive område. Verksamhetsförändringar Utvecklingsfrågor Det omfattande arbetet med inventering av enskilda avlopp på landsbygden fortsätter och Budgetmässiga förändringar anläggningarnas funktion kontrolleras i enlighet De budgetmässiga förutsättningarna är till stor del med Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna stabila bortsett från några mindre rationaliseringar råd för små avlopp. Ambitionen är att bedriva på sammanlagt knappt 40 tkr. inventeringen av enskilda avlopp i sådan takt att samtliga anläggningar är inventerade senast 2016. Verksamheten 2016-2017 Arbetet med inventering och åtgärdskrav rörande Miljökontoret kommer under 2015 att driva ett enskilda avlopp fortsätter och bedöms kunna hamnprojekt tillsammans med ekologienheten som slutföras under dessa år. Av nämnden fastställda syftar till att inventera och göra tillsyn av de tillsynsnivåer kommer följas och kompletteras med småbåtshamnar som finns i kommunen med specifika projekt inom respektive verksamhetsdel. gästhamnen inkluderad. Projektet kommer bland annat att mynna i informationsinsatser till Hållbar utveckling båtklubbarna avseende problematiken kring Miljönämndens verksamhet utgör till stor del bottenmålning av båtar, fördelen med att använda myndighetsutövning där ärenden prövas enligt den kommunala båttvätten, tömningsstationer för miljöbalken m. fl. lagar. Beslut, tillsyn, tillstånd, latrin m.m. anmälningar, samråd, råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden Under perioden kommer också bland annat särskilt med beaktande av kommunens ekologiska fokus riktas mot tillsyn av minireningsverk, målsättningar. kontrollköp av tobak och folköl, ekonomisk granskning av bolag med serveringstillstånd och 51 Personal Personal Budget Budget Förändr Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad 2015 2016 % 1 476 1 503 2% 78% 79% 2% Verksamhetsmått Verksamhetsmått Redov Budget Budget 2014 Miljö och hälsoskydd Anmälan avloppsanordning Livmedelsobjekt 2015 2016 68 65 65 121 115 120 Miljöskydd 66 55 65 Hälsoskydd/hygienlokaler 19 18 18 100 100 100 Serveringstillstånd Miljönämndens mål Vad 1. Service till företagen 2. Effektivitet 3. Medarbetarengagemang 4. Avloppsinventering Mål Trosa ska tillhöra topp 10 i landet avseende sammantagen servicefaktor (information, tillgänglighet, bemötande, mm) Handläggningen ska effektiviseras och därmed ge upphov till förkortade handläggningstider räknat från komplett inlämnad handling 80 % av medarbetarna ska ge det sammanvägda betyget 4-5 på en femgradig skala Mätmetod SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor. Regelbundna uppföljningar och mätningar. Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor framtagn av SKL och RKA. Att bedriva inventeringen av enskilda avlopp i sådan takt att samtliga Årlig uppföljning av inventeringsta anläggningar är inventerade senast 2016 52 Revision Ordförande: Claes Hedlund Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 0 0 0 0 0 -637 -755 -768 -784 -801 -99 -177 -181 -187 -192 Personal Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -539 -578 -587 -597 -609 Nettoresultat -637 -755 -768 -784 -801 Verksamhet och mål insatser ett egenvärde genom de effekter som kan Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan. åstadkommas i förvaltningen. Revisorernas mål- Kommunrevisionens uppgift är att granska den sättning är att arbeta konstruktivt och förebyg- verksamhet som bedrivs inom nämndernas gande och att granskningarna ska kunna initiera verksamhetsområden, enligt vad som regleras i förbättringar och omprövningar av verksamheter, kommunallag och i god revisionssed. system och rutiner. Målet med revisorernas arbete är ansvars- Sammanhållen revision prövningen. Revisorerna ska pröva om: Sedan år 2011 är revisionsuppdragen i koncernen verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och upphandlat som ett sammanhållet ramavtal. Det från ekonomisk synpunkt tillfredsställande innebär att uppdraget som sakkunnigt biträde till sätt, kommunens förtroendevalda revisorer och till lekmannarevisorerna i bolagen samt yrkesrevisor räkenskaperna är rättvisande, den interna kontrollen som görs inom nämn- revisionsföretag. För denna mandatperiod har derna är tillräcklig. Ernst & Young uppdraget. till kommunens företag, utförs av samma Inriktning Revisionens inriktning i Trosa kommun är att den ska arbeta i huvudsak aktivt och utifrån en övergripande nivå och helhetssyn. Styrning och kontroll av kommunens verksamhet förutsätter att det, för varje verksamhet, finns väl definierade mål. Målen fastställs av kommunfullmäktige och revisionen ska årligen pröva att verksamheten bedrivs i enlighet med de fastställda målen. Revisionen kommer att ha fortsatt fokus på att granska styrelsens/nämndernas ansvar för att tydliggöra målen för verksamheten, mätetal för att kunna bedöma måluppfyllelsen och utvärdering av nålen samt styrelsens/nämndernas Omvärldsförändringar riskbedömningar och en utvecklad intern styrning och kontroll. Revisionens roll i den kommunala verksamheten har kommit alltmer i fokus. Riksdagen beslutade i Revisionen genomför varje år ett antal fördjupade maj 2006 om en stärkt kommunal revision. Det granskningar som dokumenteras och redovisas i särskilda rapporter. innebär bland annat att fullmäktige måste motivera Utöver huvuduppgiften att ge underlag till ansvars- dationer om ansvarsfrihet. För att stärka revisorer- prövningen har kommunrevisionens gransknings- nas oberoende kan de exempelvis inte vara leda- sitt ställningstagande till revisorernas rekommen- möter i kommunens nämnder och styrelser 53 Sammanställning av nya åtgärder inom energi- och klimatplanen Ansv. Ekologi Tidplan 2015 1 Åtgärd Ta fram bedömningsunderlag för lågtempererad fjärrvärme 2 Ta fram handlingsplan för fossilfri bilpool Ekologi 2015 3 Inventera gatubelysning och styrsystem KFTS 2015 KFTS Start 2015 4 I förstudie för ny-/ombyggnation av kommunala fastigheter utreds möjligheten till anläggning av solceller/solfångare Placeringen av nytt resecentrum i Vagnhärad ska möjliggöra ett enkelt och effektivt resande med kollektivtrafik Ta fram ny gång- och cykelvägsanalys SBK Start 2015 SBK 2016 Ta fram miljöprogram för nya fastigheter KFTS 2015 5 6 7 54 Kommunfullmäktige föreslås besluta 1. att fastställa utdebiteringen för år 2016 till 21:26 kr/ skattekrona, vilket innebär oförändrad skatt 2. att anta förslaget till budget för 2016 och flerårsplan för 2017-2018 3. att allians för Trosa kommuns styrdokument fortsatt gäller och därmed är det styrande för arbetet i nämnder och styrelser 4. att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar för den egna verksamheten inom, av kommunfullmäktige, beslutad investeringsram 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel, ur kommunstyrelsens investeringsreserv, till annan nämnd 6. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela/omfördela årets medel för ettårssatsningar 7. att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i januari 2016 upprätta internbudgetar för år 2016 inom beviljade anslag samt genomföra verksamhetsförändringar för att klara budget år 2016 8. att bemyndiga kommunstyrelsen, att ur anslag för central buffert, anvisa medel enligt fastställda kriterier 9. att fastställa kommunens internränta till 5 procent 10. att höja brukningsavgifterna för vatten och avlopp med 12 procent 11. att taxan för mät- och kartverksamhet höjs med 3 procent 12. att B-beloppet för taxan avseende planering, byggande och strandskydd fastställs till 47 13. att fastställa förslag till taxor för biblioteket enligt bilaga 1 14. att fastställa taxorna för kommunala båtplatser enligt bilaga 2 15. att fastställa taxorna för kommunala kulturskolan enligt bilaga 3 16. att fastställa taxorna för uthyrning av kommunala lokaler enligt bilaga 4 17. att uppdra till teknik- och servicenämnden att senast i oktober 2015 återkomma med reviderad renhållningstaxa i syfte att öka öppettiderna på Korslöt återvinningscentral 18. att kommunstyrelsen under år 2016 har rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år 2016, med totalt 100 000 000 kronor i enlighet med kommunens finanspolicy. 19. att kommunstyrelsen under år 2016 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande de lån som förfaller till betalning under år 2016. 20. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att under hösten 2015 utarbeta ett förslag för att skapa ytterligare samordning mellan Trosa kommun och de kommunala bolagen Trosabygdens Bostäder AB, Trosa Holding AB och Trosa Fibernät AB 55 Kommunens nämnder och helägda bolag Organisation 2016 Valnämnd Kommunfullmäktige Revision Kommunkontor Kommunstyrelsen Överförmyndare Kommunekolog Skolkontor Humanistisk nämnd Socialkontor Vård- & omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Vård- & omsorgskontor Samhällsbyggnadskontor Kultur- & fritidsnämnden Kultur-, fritids-, teknik& servicekontor Teknik- & servicenämnd Miljönämnden Miljökontor Styrelse för helägda bolag Trosabygdens Bostäder AB Trosabygdens Holding AB Trosa Fibernät AB Bilaga 1: Taxor bibliotek Taxor för biblioteken Övertidsavgifter Vuxen lån/bok per dag DVD per dag Administrativ avgift vid utskick av faktura 3 kr 20 kr 50 kr Övriga avgifter Ej uthämtat fjärrlån 20 Nytt lånekort, barn/ungdom (under 18 år) 10 Nytt lånekort vuxen 25 Bortappad meröppet-bricka 100 kr kr kr kr Tjänster Vykort Plastkasse Utskrift/kopia Fax, inrikes Fax, utrikes Scanning USB-minne, 4 GB 5 kr 2 kr 2 kr/sida 10 kr 20 kr 10 kr 100 kr Försvunna eller skadade medier Skönlitteratur vuxen Skönlitteratur barn 200 kr 100 kr Facklitteratur vuxen Facklitteratur barn 300 kr 200 kr Ljudbok vuxen Ljudbok barn 250 kr 150 kr CD-skivor DVD-film Tidskrift 200 kr 500 kr 50 kr Ersättning av övriga medier Daisy-talbok 150 kr Bok & Daisy, Bok & mp3 250 kr Läsplatta 2500 kr Ersättningsavgift för förkommet fjärrlån beror på utlånande biblioteks taxa. Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Bilaga 2: Taxor kommunala båtplatser Taxor för kommunala båtplatser Brygga Adress Plats nr Djup Pris inkl moms A-Bryggan Askögatan 2-10 Akterpålar 3.0/ 0.3-1.1 1140 A-Bryggan Askögatan 11-33 Akterpålar 3.0/ 0.3-1.2 1632 A-Bryggan Askögatan 34-78 Akterpålar 3.0/ 0.3-1.3 1956 B-Bryggan Askögatan 1-10 Y-bom 2.6/4 0.4-1.1 2016 B-Bryggan Askögatan 11-38 Y-bom 2.6/4 0.4-1.1 2364 B-Bryggan Askögatan 39-76 Y-bom 3.1/6 0.4-1.1 2364 B-Bryggan Askögatan 77-116 Y-bom 3.1/8 0.4-1.1 2940 C-Bryggan Askögatan 1-10 Y-bom 2.8/6 0.4-1.2 2100 C-Bryggan Askögatan 11-57 Y-bom 2.8/6 0.4-1.2 2364 C-Bryggan Askögatan 58-94 Y-bom 2.8/6 0.4-1.2 2688 Kajen Karlsborg Strandvägen 1-55 Akterförtöj 2.4-3/ 1.2 2130 Ån Västra V:a Långg 1-18 Längs kaj 2m/6m 2280 Ån Västra V:a Långg 19-73 Längs kaj 2m/6m 1230 Ån Västra V:a Långg 74-108 Längs kaj 2m/6m 1032 Ån Östra Ö Långg 1-19 Längs kaj 2m/6m 2280 Ån Östra Ö Långg 20-70 Längs kaj 2m/6m 1230 Ån Östra Ö Långg 71-100 Längs kaj 2m/6m 1032 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 1-28 Akterpålar 3/ 1.5 2364 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 29-40 Längs kaj 3/ 1 1140 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 41-50 Längs kaj 3/ 1 1956 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 51-56 Längs kaj 3/ 1 1188 Förtöjning Bredd/längd Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Brygga Adress Plats nr Djup Pris inkl moms Fiskebryggan Ö Hamnplan 1-24 Längs kaj 4/ 2 3876 Jungfrutomten V Hamnplan 1-7 Akterförtöj 3/ 1.2 3180 Inre Hamn V Hamnplan 1-15 Akterförtöj 3.8-4.4 2 4380 Baltic Gästhamn 1-7 Akterförtöj se pärm 2 4380 Baltic Gästhamn 8-83 Akterförtöj se pärm 2 3270 Förtöjning Bredd/längd El Sommartid Vintertid (15/10-15/4) 400 kr/säsong Faktisk förbrukning (separata elmätare) Båtplatskö Köavgift 200 kr/år Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Bilaga 3: Taxor kulturskolan Taxor för kulturskolan Terminsavgifter kr/termin En kurs Ytterligare kurser Hyra instrument 550 kr 300 kr/kurs 300 kr Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Bilaga 4: Taxor för uthyrning av kommunala lokaler Taxor för uthyrning av kommunala lokaler Yta m2/max antal pers Bidragsberättigad förening (kr/h) Privat (kr/h) Företag (kr/h) 675/450 180 pers 87 180 117 360 204 540 160/150 36 60 96 150/150 36 60 96 200/150 46 70 116 104/110 180 360 540 Hel plan Halv plan A Halv plan B Konferensrum Gymnastiksal 1032/800 576/440 456/360 25 pers 200/150 165 88 77 36 46 330 176 154 60 70 495 264 154 96 116 Friidrottsarenan hela 250 100 150 500 200 300 750 300 450 1200/800 165 330 495 Ungdomens Hus/ Trosa Fritidsgård 140 280 420 Biblioteken 100 200 300 Lokal Tomtaklintskolan Gymnastiksal Aulan Vitalisskolan Gymnastiksal Skärlagsskolan Gymnastiksal Kyrkskolan Gymnastiksal Hedebyskolan Matsal Hedebyhallen Gräsplan Friidrott Lånestahallen Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Lokal Yta m2/max Antal pers Bidragsberättigad förening (kr/h) Privat (kr/h) Företag (kr/h) Societetshuset 50 pers Halvt dygn (totalpris, ej timpris) Helt dygn 74 425 850 138 850 1 700 212 1 275 2 550 Sockenstugan 74 138 212 Kvarnen 120 pers 180 360 Städavgift 300 kr tillkommer på samtliga bokningar av Kvarnen 540 70/100 Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Sammanfattning......................................................................................................................................1 Kommunensekonomi.............................................................................................................................2 VitrorpåBefolkningstillväxt...................................................................................................................3 Ökadelånenriskfaktor...........................................................................................................................3 Politisktansvarsomstyrmodell..............................................................................................................3 LångsiktighetiställetförTomtebloss......................................................................................................4 Jobb,arbetsvillkorochkompetens.........................................................................................................4 Skolaochdetlivslångalärandet..............................................................................................................6 Vårdochomsorg.....................................................................................................................................8 Samhällsbyggnadsomtrygghet..............................................................................................................9 Klimatochenergiomställning..................................................................................................................9 Investeringarförskattekollektivet........................................................................................................10 Investeringarföravgiftskollektivet.......................................................................................................11 Förslagtillbeslut...................................................................................................................................11 BilagaA Socialdemokratiskresultatbudget BilagaB Socialdemokratiskinvesteringsbudget BilagaC Socialdemokratiskdriftbudget BudgetförslagetfrånSocialdemokraternagällandeTrosakommunbudgetför2016medplan 20172018grundarsigpåvåratidigalagdabudgetarsamtdetvalprogramvipresenteratför innevarandemandatperiod.Viharennysocialdemokratisktleddregeringsedan2014,vars politikintefåttfullkraftännupågrundavattbudgetenför2015delvisärenAlliansbudget. Detinnebärattdesatsningarsomgörstillkommunernaförfleranställdailågstadiet,mindre barngrupperiförskolansamtinomäldreomsorgenintefunnitsmedikommunens budgetanvisningar.Detmedförattkommunensbudgetför2016kommerattreviderasoch stärkasframföralltpåskolochomsorgsområdetvidfullmäktigesdecembermöte2015. Socialdemokraternaanpassadesinskattesatstill21:26införbudgeten2015ochden skattesatsenkvarstår. Socialdemokraternatyckerattdetbehövsettstörrepolitisktansvarförframtiden.Vitillför ökaderesursertillskolan.Medenbeställningattfördelaresursernamerefterbehov.En likvärdigskolagerbättrekunskapsresultat.Genomattdrivaenpolitiksomtaransvarför framtidenutvecklasocksåmodernaföretagochnyajobbväxerfram.Kommunensalltstörre kostnaderföravskrivningarförgjordainvesteringarkräverettmeraktivtarbeteförattse överkostnaderna.Denlärandeorganisationendär”tänkefterföre”pengarärocksåviktigt förattpåsiktminskaframtidakostnader,vårkommunbordearbetamersystematisktockså medsocialainvesteringar.Detförebyggandearbetet,detsominnebärattallaeleverlyckas nåmåleniskolan,kommerattbetalasigenmerännågonriskaktiepåbörsen.Vifortsätter ocksåattprioriterainsatsersomvivetärinvesteringaritillitochförfolkhälsan,såsom ”FixarMalte”fördeäldre. Arbeteochkunskapärgrundenförvårtvälståndochatterbjudaflerungdomarsommarjobb, rättförutsättningarförvidarestudierochbralärareärdelavvårlångsiktighet.Kommunens personalförsörjning,ochpersonalensförutsättningarocharbetsmiljöbörocksåprioriteras förattbyggaförframtiden.Viinrättardärförettpersonalutskottochgerdetlångsiktiga medelförattarbetamedstrategiskapersonalfrågorsomhareffekterförkommunens ekonomiochverksamhet. 1 Socialdemokraternaläggerenbudget2016medenplanförenmodernochframtidsinriktad kommun.Medvårbudgetvillvivisapåprioriteringarsompåsiktskageförutsättningarför etthållbartsamhälle;ekologisk,socialtochekonomiskt. VivillskapaettjämliktTrosadärklyftornainteökar.Rättvisa,tillit,kreativitetochlångsiktig utvecklingärvårutgångspunktnärkommunensgemensammaskatteintäkterskafördelas ochprioriteras.Vimenarattenansvarsfullekonomiskpolitikhandlaromatttaansvarför framtiden.Vikaninteochfårintefrikoppladenekonomiskapolitikenfrånnaturen.Likalite somvikanfrikoppladensvenskaekonominfrånvåromvärld. Socialdemokraterna,MiljöpartietochVänsterpartiethardennamandatperiodvalteknisk samverkan,mensocialdemokraternaläggerframsinegenbudget2016,precissomvigjorde medbudget2015. Socialdemokraternaharinteansettdenskattesänkningsomgenomfördesavalliansen2012 med20örevaritprioriteraddåinvesteringstrycketvarithögtochlåneskuldenskenat. Dåviansågattdetvarvikigtattkommunensmedborgarefickklarabeskedinnanvalet2014 presenteradessocialdemokraternasinbudgetför2015meddenrådandeskattesatsen 21.26.Socialdemokraternasförslagpåskattesatsenför2016ärfortsatt21:26,välmedvetna omkommunensutmaningardärlåneskuldenochavskrivningarnaärhöga. Socialdemokraternahardärföridennabudgettydligaresettövervårakommande investeringarunderdennamandatperiod.Ibudgetför2016harvimedförslagpå förskoleutredningdåbehovochlokaleriformavkommandeinvesteringarpå17miljoner behövertydliggöras. Vitrorpåvårkommun,attflervillbohär,attflervillbidratillattskapaarbetstillfällenoch tillväxt.Vitrorocksåpåvårregeringsomkanstödjaensocialdemokratiskreformagendapå lokalnivå,förflerjobbochenbralikvärdigskolaföralla. Kommunensstyrdokument,Fastlagdkurssomredan1991ipolitisktsamförståndtogsär grundbultenfördennabudget.Fullmäktigesnyamålhararbetatsframipolitiskenighet.Ett avmålen,kommunenslåneskuld,skullebehövasesöverochettmålbehövertillföras:ett medborgarbaseratkulturochfritidsmål. Ibudgeten2014medfördedetavriksdagenbeslutadenyaskatteutjämningssystemetatt Trosakommunfickminskadeintäkterfrånstaten,motsvarandeca16örepåskatten.Detta ärbekymmersamtförTrosakommunochspecielltdåkommunenspresenterade kvartalssiffrorför2015ocksåvisarpåsvårigheter. 2 ! Trosakommunharenkontinuerligbefolkningstillväxtmensiffrornafluktuerarkraftigt.Vi trorattTrosakommunkommerattklaraavbefolkningstillväxtenförplanperiodenmenatt siktetbörvarafullmäktigesmål150pers/årligenförattorkamedlåneskuldenoch kommandebehovavvälfärd. Iårsbokslutetför2014ärdenökadelåneskuldenuppei38773krperinvånare.Detinnebär attalltmeravkommunensgemensammaintäktergårtillökadeavskrivningar.Vår presenteradebudgetbyggerpåattdeöronmärktamedlenpå4miljonerkranvändsföratt stärkauppkommunensresultat.Kommunenslåneskuldpå480miljonerärenriskfaktor.Vi trorattkommunfullmäktigeskullebehövainrättaensärskildberedningomräntornastiger ochbefolkningsökningenavtar. " Socialdemokraternasförslagtillarbetetmedrationaliseringar/effektiviseringaräratt verksamheternapresenterarhuromprioriteringarutifrånforskningochbeprövaderfarenhet kangenomförastillbudgetberedningen.Vibedömerattettlångsiktigtperspektivmedfokus pådelaktighetsamtutvecklingsochförändringsprocessinomvårakommunala verksamheterinnebärattvikommerattkunnapresteraenmodernorganisationmedfokus påeffektivtanvändandeavvåragemensammaresurser.Densåkalladelärande organisationendärolikakunskaperanvändsochskildaperspektivfrånfolkhälsa,ekonomi ochekologisktbryts,ärenviktigdelförenmodernframtidsinriktadorganisationen.500000 kravsättstilldetarbetet2016. Kvalitetsledningochkvalitetssäkringärnyckelordistyrningochledningavkommunen. Jämförandestudierikvalitetkanlyftasåvälverksamhetsomanställdaochbidratillatthöja denekonomiskaeffektivitetenpåsikt.Viföredrarettkvalitetsledningssystemsominnebär enstörrepolitiskstyrningnärviserkvalitetsbrister.Vikallardetatttapolitisktansvar. Visomföreträdersocialdemokraternakommeratttaansvarförvåraprioriteringar,det innebärattvifrågarosshurskolan,förskolanochäldreomsorgenklararsinaöverrespektive underskott.Dennuvarandemajoritetenharsjösattettekonomisystemmentaringet politisktansvariformavstyrningsprinciper.Exempelvishurmycketplusrespektiveminus kanenenhetackumulera?Vilkapolitiskakravpåkvalitetfinns?Denstyrandemajoriteten hargångpågånggåttemotsinaegnagrundprinciperiekonomistyrningengällandesina infördaresultatenheter.Detärinteordningochreda. 3 Trosakommunharsedanmajoritetsskiftet2006genomförtneddragningar/rationaliseringar förattalliansenskaklaradeskattesänkningarmanutlovat.Deharvarit5miljoner2008och 2009,ochsedandessärdetstadiga3miljonerkrårligenibesparingar.Dennastyrprincip innebärattalliansensedangertillbaksmotsvarandebeloppikortsiktigaettårssatsningar. 2015hardenstyrandealliansenocksåsparatinpåtomteblossetochtillbudgetenför2016 ärdetintelängre5miljonerutan2,5miljonerkr. Socialdemokraternavetattvårtförslagmedtillstyrmodellocharbetetmedeffektiviseringar kaninnebärabesparingaristorleksordningen24miljonerkrårligen.”Tänkefterföre”ären bättremetodänatttvingasgöraomochgörarätt.Vårkommunharettbehovavattarbeta medlärandeorganisationer;detspararekonomipåsikt.Denkvalitetsledningsombehövs kanocksåpresenteraomställningskostnadersomminskarframtidakostnader.Vifortsäter attavsättmedeltilldetarbetetsamtföridéersommöjliggörinvesteringarsomminskar kostnaderpåsikt.Tänklångsiktigtkrävermod,samverkanochkunskapoch omställningspeng.2miljoneravsätts2016,750000tillvarderahumanistiskanämndenoch vårdochomsorgsnämndensamt500000somläggssomsökbaramedelhos kommunstyrelsen. # $ Genomattdrivaenpolitiksomtaransvarförframtidenutvecklasmodernaföretagoch industrierochnyajobbväxerfram.Investeringarsomtarosstillettklimatsmartaresamhälle ochförstärkervårprofilsomEkokommunärviktigaföross.VihoppasattTrosakommun skallvaraenföregångskommunblandlandetsEkokommuner,ochbidratillattförverkligade nationellamålen2020förhållbarenergiförsörjning.Kommunstyrelsensekoutskottförstärks årligenmed250000kr. Arbeteärgrundenförvårtvälstånd.EnnyckelföratthållaihopochutvecklaSverigeäratt flerharettjobbattgåtillochdärmedenegenförsörjning.Arbeteskapardelaktighet.Arbete gerdenenskildefrihetenattgörasinaegnalivsval,attförverkligasinalivsdrömmar. Socialdemokraternaspolitiskaansvarförkommunensekonomiinnebäransvarattden personalsomutförtjänstertillkommunensmedborgareocksåharbraarbetsvillkoroch kompetensförsinauppdrag.Vivilldärförinföraettpersonalutskottunder kommunstyrelsen.Viharfåttrapporterompersonalfrågorsomkräverpolitisktansvar. Jämställdalöner,arbetsmiljö,rätttillheltid–möjlighettilldeltid,rekryteringsstrategier–allt ärfrågorsomocksåkräverpolitikochpolitiskaavvägningar.Viförstärkermedårligapengar detarbetet. Socialdemokraternaharintedeltagitibeslutetomökadeårsarvoden.Denstyrandealliansen harmotsvarande4,35%heltidstjänstermerpolitisktidänoppositionen.Viminskarden 4 tidenmed0,35vilketinnebär350000kr.Fördessamedelkommerviattsetillattalla16 åringarikommunengaranterassommarjobb.Dens.k.Nynäshamnmodellenkanfungerasom inspirationidetarbetet.Teknikochservicenämndensochdessarbetsmarknadsenhet förstärksmed100000krmeduppmaningattsamverkamedvårtduktiganäringslivi kommunenförattuppfyllamålet. Socialdemokraternavillocksåtaansvarförattflersökerochutbildarsiginomvårdoch omsorg.Kommunen,likvälsomandrakommunerstårinförstorapersonalavgångarinom vårdochomsorg,menocksåinförfaktumetattalltfleryngreväljerattintesökatill gymnasietsomvårdnadslinje.Kommunenäribehovavutbildadarbetskraftochharett ansvarattbedrivaengodkvalitativvård.Vivillattdeungdomarfrånkommunensomläser påomvårdnadslinjengaranteras4veckorssommarjobbinomkommunensvårdoch omsorgsverksamhet.Detkommerocksåattkommastatligasatsningardåregeringen prioriterardetta.Socialdemokraternavilldockmarkeraattdegymnasieeleversomväljerett avSverigesviktigastejobbocksåskafågarantierförattdefår4veckorssommarjobbinom verksamhetenochavsätter100000krivårdochomsorgsnämndensram.Dettaären investeringförframtidenbådeförungdomensjälvmenocksåförkommunenskommande personalförsörjning. Arbetaisamhälletsintresseärettspännandearbeteochställerkravpåoffentlighetoch medborgarfokus.Kommunenärocksåenstorbeställareavtjänsterfrånprivatautförare. Detinnebäransvarattbeslutomatthandlaupptjänsterförkommunenmåste medborgarnasinsyngaranterasochansvarförgemensammaskattemedelgälla.Principer somstyrdetskafinnasmedredaniförfrågningsunderlaget.Enviktigkvalitetsindikatoräratt denmeddelarfrihetföranställdasomfinnslagstadgadioffentligverksamhetävenskagälla fördenprivatanställdasomdriververksamhetmedskattemedel.Medborgarnaivår kommunharfåttsefördyrandeinvesteringsprojektsamtupphandlingarsomintegynnat kommunensekonomi.Viharblandannatpåtalatattbättrerutinerbehövsföruppföljning ochfåttgehörfördet. ArbetsgivarenTrosakommunärenavdeviktigastearbetsgivaraktörernaivårkommun.Väl fungerandevälfärdstjänsterärcentraltförflerjobbochväxandeföretag.Vivillinteatt kommunensmedborgareskakännasigtvungnaattgånediarbetstidförattkompensera bristandeverksamhet.Dåförsämrasenskildasochbarnfamiljersekonomiochantalet arbetandetimmarisamhälletminskar. Därförärrapporteromattframföralltkvinnortvingastackanejtillnyttjobbellergånertill deltidsarbetesomenföljdavbristeribarnochäldrevårdenkatastrofalt.Genomattöka kvinnornasdeltagandeiarbetslivetochgeflerkvinnormöjlighetenattarbetaheltidskapas möjligheterförflerattformasinaliv.Detskulledessutomutgöraettvärdefullttillskottav arbetskraftframöver.Ivårkommunalabudgetprioriterarvibarnomsorgpåobekväma 5 arbetstidersomäveninnefattaromsorgnärföräldrararbetarhelger.Dessutomkommerde statligasatsningarpå2miljardertilläldreomsorgenförmerpersonalinnebäraattTrosa kommunsvårdochomsorgfårettvälbehövligttillskottpå2miljonersomkaninnebäraatt personalenocksåistörreutsträckningkanerbjudasrimligaarbetsvillkordärheltidärnorm. Deflestabarnväxeruppifamiljerdärresurser,socialanätverk,språksäkerhetochmånga valmöjligheterärobestridda,menvårtsamhälleharocksåansvarattgemöjlighetertillbarn somfödstillsämrelivsvillkor.Socialdemokraternasprioriteringpåskolansområdehandlar omattsäkrauppsåattallabarnharrätttillkunskap.Allabarnochungdomarharrätttilllika godkvalitetiutbildningen–frånförskolatillforskning–ochallaharrättattlyckasochnå kunskapsmålen. Viärövertygadeomattallavillochkanläraochvivillgeallaeleveroavsettbakgrund förutsättningarattväxaochnåresultativärldsklass.Såservårvisionomdetlivslånga lärandetut.DetkräverövergripandestrukturersåsomettaktivtarbetemedFN’s barnkonvention,delaktighetmenocksåattbarnomsorgspengenochelevpengenintebara fördelasperindividutanattbehovocksåstyr.Trosakommununderpresterarutifrån socioekonomiskaförutsättningar.Vimåsteblibättrepåattstyraresurserutifrånbehov. Resurserdifferentierasintetillräckligtmycketmedtankepådestoraskillnadersomfinnsi skolorsförutsättningarförsinverksamhet. Dennuvarandegrundskolepengenärlikaförallabarnihelakommunen.Vivetattföräldrars egenutbildningsbakgrundförklararskillnaderikunskaperhosolikabarn. Socialdemokraternavillattallabarnoavsettbakgrundskahamöjlighetattutvecklasina färdigheter.Detkräverocksåattelevpengengerförutsättningarattstimuleraförattöka elevernasmöjlighettillattnåskolansmål.Rättentillkunskapfåraldrigavgörasav föräldrarnasbakgrundellervardubor,därförärdetviktigtattprofessionentarframen fördelningsnyckelsomintestigmatiserarutangerförutsättningarförlärandeochutveckling. Skolanharunderfleraårfåttenökningavelevpengen,visocialdemokraterväljeratt prioriteraocksåatttahänsyntillskolornasolikaförutsättningar.Detinnebarför20152,4 miljonerkr,vilketmedföratt3%avelevpengenfördelasutifrånattskapalikvärdighet.På förskolansområdeärdet400000kr.För2016förstärkervidetbeloppetmedytterligare1 miljonkrpåskolansområdetill3,4miljonerkr.Dessutomförstärkervidencentralapengen förelevhälsan/specialpedagogikenfrånnästan17miljonertill18,4miljonerkr.Regeringen kommerocksåattutökaantaletutbildningsplatserförspecialpedagogervilketkommeratt ledatillenkompetenshöjningpåsikt.Ettstatsbidragpåca700000krförTrosakommer ocksåattfinnasförelevhälsanochflerspeciallärare. 6 Dåvissaavregeringenssatsningarpåskolanutifrånfinansieringsprincipenännuinteär tydligaförförvaltningenkommerdenrevideadebudgetenmedelevpengkommaförsti december2015. Destatligasatsningarsomförvaltningenredovisatärläxhjälpmed600000kr.Vitroratten delavdessaläxhjälpsmedelocksåkananvändaseffektivtövernätetenmattecoachtillalla elever.400000krförstärkerocksåvuxenutbildningsamtsvenskaförinvandrare(SFI).Det behövsmöjlighettillSFIgrupperutifrånkunskapsnivå,vissaharensnabbarestudietaktän andra. Denenskiltviktigastefaktornförenelevsresultatärattdemöterenriktigtbralärare.Det gårintenogattpoängtera.Trosasskolorochdessskolchefarbetarförattskapamöjlighettill kompetenshöjandeutbildningar,karriärvägarochmöjligheterattpremieraduktigalärare genomhögrelön.För2016kommerregeringenattavsättahela3miljarderkrtillhöjda lärarlönerochdärförkommerelevpengenattpresenterasidenrevideradebudgeten. Skolbarnomsorgeneller”fritids”harunderfleraårlarmatomstorabarngrupper.Vivill förändraskolbarnomsorgspengensåattåldersintervallengårmellan69årsamt913föratt bättrespeglaomsorgsbehovet.Redanivårskuggbudget2012avsattevimerresursertill skolbarnomsorgenmed400000krochsjälvklartkvarstårdet. Socialainvesteringaribarnochungaärattinvesteraiframtidenochbådepolitikeroch kommunensanställdabörlärasigmeromsocialainvesteringar.Detförebyggandearbetet detinnebärattallaeleverlyckasnåmåleniskolankommerattbetalasigenmerännågon riskaktiepåbörsen.Tänkaefterföre,attbörjaarbetapreventivtpåallvarhandlarom helhetssyn,långsiktighet,tidigainsatser,rättaekonomiskaincitamentochtillgångtillsocialt investeringskapital.Detfinnsredanidaghospersonalen,hosvåramedborgareochhos politikeridéeromhurkommunenkanarbetasmartareförattminskaframtidakostnader. Tryggarehemgång,”FixarMalte”,informationsochkompetenshöjandeinsatser,bättreoch tidigaresamordningförinsatserutifrånanalyserärexempelpådetengagemanget.750000 krfördelastillvarderavårdochomsorgsnämndensochtillhumanistiskanämndenföratt arbetautifråndettänket.Dessutomkommerkommunstyrelsenatthaytterligare500000kr somsökbaramedelfrånallaförvaltningar. Lärandetärlivslångt,ochstödetiattväljarätttillgymnasietärmycketviktigt. Förstärkningenavstudieochyrkesvägledaresomgesettstortutrymmeattarbetemed utvecklingsfrågorknutnatillnäringslivet,bidrartillatthöjagrundskolansresultatochskapa tydligaremålbilderförelevernaattstuderavidare.Vitrorpåvåridéomettlärcentrumi kommunendärnäringsliv,Stensundsfolkhögskola,högskolan,arbetsmarknadsenhetenoch näringslivsenhetentillsammanskanutvecklaarbetsmarknadenikommunen.Detfinnsett glappmellanungdomarochdenkompetenssomefterfrågasvarförettlärcentrummedvida tentaklerkanökakvaliténiskolanochförvårtnäringsliv. 7 Varjegenerationdrarnyttaavdenvälfärdsomgenerationerföreossharlagtgrundentill.Vi kandärförtackavåraäldreidagförderasarbetesomgjortattdetskulleblibättreförnästa generation.Dennagenerationstankeliggerbakomdensvenskamodellendärvälfärdska fördelassolidarisktochefterbehov. Rehabiliteringsarbetetliksommöjlighettillickebiståndsbedömdaservicetjänsterär folkhälsoinsatsersomärsamhällsekonomisktlönsammaochsparlidandemenökar trygghetenfördenenskilda.De2miljonerkrsomvårdochomsorgsnämndensbudgetökar medtillföljdavdemografinmåsteocksåarbetamedmetodersomstärkerfolkhälsanhos våraäldre.Vifortsätterattavsättamedeltillen”FixarMalte”somkanutföradessa servicetjänstersomförhindrarfallochökartrygghetenochtillitenmänniskoremellan.Detär ettexempelpåatt”tänkaefterföre”,eninvesteringsompåsiktärlönsamfördenenskilda menocksåförsamhället.Trygghetenattkunnabohemmaommanblirsjukellerskadasär viktig,ochmöjlighetentillbostadsanpassningärenkommunalangelägenhet.Alltfleräldre väljerocksåattbohemmamedhjälpavbostadsanpassning.Inför2015höjdesbudgetenför deåtgärdernainomsamhällsbyggnadskontoretmenviserattmedhjälpavvårdoch omsorgspersonalochprofessionkandenenskildastrygghetytterligareökaomåtgärderna ocksåskerisamverkanmedvårdochomsorgsnämndenskunnigapersonal.Detta tillsammansmedtrygghetenav”FixarMalte”börkunnainnebäraattflerkankännasig tryggadådebehöverkommunensinsatser.Viförstärkerdärförvårdochomsorgsnämndens ramfördessainsatsermed1150000kr. Hemtjänstpengenärikommunenlikaförserviceochomvårdnad,ochLagenomvalfrihet (LOV)råder.Vianserattkommunenmåstekompenserabättreföromvårdnad.Viriktar därförettuppdragtillvårdochomsorgsnämndenattinombefintligkostnadsramför hemtjänstpengenfunderapåhurersättningföromvårdnadkanstärkas. Inomfunktionshinderområdetfinnsbehovavkompetenshöjandeinsatserochtillmer resurser.2miljonerkrförstärkervårdochomsorgsnämndensbudgetförLSS. 8 "" Trosakommunstårinförmångaspännandesamhällsbyggen.JärnvägsbyggetOstlänkenoch dessresecenter,ettnyttbostadsområdeiVagnhärad,Solbergakommerattpräglavår kommununderlångtid. 2016kommerkommunenhaennyöversiktsplan.Detärviktigtattflertaletavvåra medborgarekännersigtryggamedkommunenstillväxtambitionerochattenständigdialog finns. EntrygghetförungdomarärocksåUngdomenshusochfritidsgårdenIRL.Dessa mötesplatserdärdelaktighetråderärviktigtochdärförärdetglädjandeattarbetetmed ungdomsgruppersombildatungdområdviktigt.Dekommunlarådenärviktigaföratt utvecklakommunensverksamheterochvaraettytterligarebollplank.Förattstimulera ungdomsrådetsfinaarbetekandeattdelsfådeltaaktivtiattfördelainvesteringsmedelför tryggaplatserdelsfåenegenlitenbudgetpå25000kr. Ettriktochvarieratföreningslivbidrartillattskapagodalivsvillkorföralla.Vissaföreningar haregnamötesplatser/lokalerdärmedlemmarmötsochdärallmänheteniblandbjudsintill olikaarrangemang.Föreningarnaärocksåberoendeavaktivitetsstödförattkunnabedriva enbraverksamhetförvårabarnochunga. Demeröppnabibliotekenfungerarbraochharinneburitatttillgänglighetenökat.Den fortsattaservicenochbibliotekensomenviktigmötesplatsstimulerasytterligare.Detsamma gällermusikochkulturskolansomgermångaeleverstorglädjeochdetärviktigtattarbeta medattökatillgänglighetenochattavgifternainteärförhöga.Kulturochfritidsnämnden ramförstärksmed250000kr. Klimatansvaretspännerfrånglobaltilllokalnivå.Dengrönaomställningenhörocksåihop medpolitikenförflerjobbikommunen. Vivillattmedborgarnaskavaratryggamedkommunensmiljöåtgärdernärdetgäller återställandetavjordensklimat,mendetärviktigtattdennationellanivåntartäten.Enliten kommunsomvårkanpåolikavisbidramedattstadsplaneringenskermedklimatmålisikte, attvienergioptimerar,attbyggnationochrenoveringarskerenergieffektivt.Härkan kommunergärnatävlamedvarandraförattsporraochinspirera.Detärtydligtattman behöversättaprispåekosystemenochdärplånbokochsamhällsintressedraråtsammahåll. Grönavarorskavarabilligareänsvarta,somnationalekonomenKlasEklunduttryckerdet. DefriamedelsomfinnsförolikaprojektinomEUkanhärkommavältillpass. 9 ITrosaharstorainvesteringargjortsochkommunenslåneskuldharökatkraftigt.Denärnu uppei460miljonerkr. Vihartillsammansmedmajoritetenställtossbakomdeinvesteringarsomgjortsivår kommunmensocialdemokraternavaldeattförstinför2015sänkaskattentillsammanivå somdenstyrandealliansen. Medborgarnaharunderalliansens8årigaledningfåttseattprojektsomupphandlats fördyrats,försenats,överklagatsellergjortsom.Detharinneburitstorakostnaderför kommunen. Våraavskrivningskostnaderärberäknandeibudgeten2016tillhissnande39664000kronor detbegränsarvårtbudgetutrymmeförkommandebehovkraftigt. Isocialdemokraternasbudget2015påtaladeviliksomdenstyrandealliansenattvår kommunmåstegåinienlugnareinvesteringstakt.Ibudgetenför2016medplan20172018 väljervisocialdemokraterattprioriteravissainvesteringsobjektannorlundaochiblandmed ettlägrebeloppförinvesteringen.Vivetattmedentydligfasställdsiffraförvadsakerfå kostadestomerkännersigmänniskordelaktigaochtaransvar.Föruppfräschningavex skolgårdenHedeby/Fornbysåkanbådeeleverochpersonalvarakreativamenocksåkänna ansvarförvåragemensammatillgångar. Visocialdemokraterväljerocksåattlyftainvåravallöfteniinvesteringsbudgeten.Vår parkour/skateparksamtrekreationsområdetpåTrosahamnplanfinnsmedliksom utegymmetiVagnhäradsamtcykelochgångvägenfrånVästerljungtillVagnhärad.Den cykelvägenprioriterarviocksåatttidigareläggadådeblivandeårskurs7:ornakommeratt frånHT2016börjapåHedebyskolaniställetförTomtaklintskolan.Gångochcykelvägar kräversamordningochlyhördhetmenocksåanalysvarviktigastråkär.Dengångoch cykelvägsanalyssomgjorts2010ochdesatsningarsomgörsiinfrastrukturbudgetenårligen skafortsättamenvissaårkandestörreprojektsomVagnhäradVästerljungprioriteras. Vaddetgällervårtvallöfteomförbättradtrafiksäkerhetruntomikommunensåfinnsmedel avsattafördetdärbarnperspektivetskavaraifokus. Under20162017finnsdetförslagpånybyggnation/ombyggnationer/renoveringargällande kommunensförskolorpåöver17miljonerkrsamtidigtsomdegemensamma befolkningssiffrornagällandeförskolebarnvisarstabilasiffror.Vivillhaentydligare redovisningavbehovavförskoleplatserochlokalerförkommunenunderplanperioden.Vi avsätterbeloppenpåkommandeenskildaobjektmenriktarettuppdragtillteknikoch servicenämndenatttillsammansmedhumanistiskanämndenåterkommamedenutredning ombehovavförskolelokaler20162019infördenrevideradebudgeten. 10 Trosakommunharkanskeintebehovattinvesterasåstorabelopp2016ilokaler.Vår räntekänslighetharkanskesagtstoppfördenfriheten. Redanijuni2012varsocialdemokraternatydligamedattkommunenbehövervaramedoch byggainfrastrukturenförIT.Detärviktigtförnäringslivsutvecklingmenocksåförattöka kommunensattraktionskraftsombostadsort.Viärgladaöverattalltflerivårkommunfår tillgångtillfiberochattkommunensbolagärdenviktigaktörförattuppnådenationella målen. Mångakommunerstårinföromfattandeupprustningaravbefintligaanläggningar,ökade miljökravochnybyggnation.ITrosakommunlappadeochlagadesreningsverket2010och efterfleraårmedminuskommernuenavgiftshöjningpå11%förabonnenterna. Kommunenharocksåinvesteratförattgaranteradricksvatten.Vistårocksåinförbeslutom vårtreningsverkochdettamåsteförberedasunderplanperioden.Villvifortsättaatt prioriteravårEkokommunmåstevisomanvändervaramedochbetalanödvändiga miljöinsatser.Vibehöverocksåfåflerattanslutasigtilldetkommunalanätetförvattenoch avloppsåattflerkandelapåkostnaderna. Socialdemokraternaföreslårkommunstyrelsenföreslåkommunfullmäktige 1. attfastställautdebiteringenförår2016till21:26öreperskattekrona 2. attantaSocialdemokraternasförslagtillframtidsbudgetför2016medflerårsplanför 20172018. 3. attinföraettmedborgarbaseratkulturmål. 4. attinrättaettpersonalutskottunderkommunstyrelsen. 5. attgekommunstyrelseniuppdragatttaframenrekryteringsstrategiförattfå tillgångtillstatligamedelsåattlärarnafårmertidföreleverna. 6. attgehumanistiskanämndeniuppdragatttaframenfördelningsnyckelav elevpengen. 7. attgevårdochomsorgsnämndeniuppdragattseöverhuromvårdnadsdeleni hemtjänstpengenbättrekankompenseras. 8. attgeteknikochservicenämndeniuppdragatttillsammanshumanistiskanämnden underhösten2015presenteraenutredningomkommunensbehovav förskoleplatser20162019isyfteattminskainvesteringsvolymeninförden revideradebudgetenför2016. 11 9. attgekommunstyrelseniuppdragattunderhösten2015utarbetaettförslagföratt skapatydligareochmersamordningmellanTrosakommunochdekommunala bolagen. 10. attgekommunstyrelseniuppdragattutredahurfördelningavbehovkanfastställasi ekonomistyrningenavresultatenheterna. 11. attbemyndigakommunstyrelsenatturanslagförcentralbuffert,anvisamedelenligt fastställdakriterier. 12. attbemyndigakommunstyrelsenattfördela/omfördela”tänkefterföre”pengen. 13. attbemyndigakommunstyrelsenattfördelainvesteringsmedelurkommunstyrelsens investeringsreservtillannannämnd. 14. attbemyndiganämnderochstyrelseattbeslutaominvesteringarfördenegna verksamheteninomavkommunfullmäktigebeslutadeinvesteringsram. 15. attuppdraåtnämnderochstyrelseattsenastijanuari2016upprättainternbudgetar förår2016inombeviljadeanslagsamtgenomföraverksamhetsförändringarföratt klarabudgetförår2016. 16. attfastställakommunensinternräntatill5%. 17. atttaxanförmätochkartverksamhethöjs3%. 18. attBbeloppetförtaxanavseendeplanering,byggandeochstrandskyddfastställstill 47. 19. attfastställaförslagtilltaxorförbiblioteketenligtbilaga1. 20. attfastställataxornaförkommunalabåtplatserenligtbilaga2. 21. attfastställataxornaförkommunalakulturskolanenligtbilaga3. 22. attfastställataxornaföruthyrningavkommunalalokalerenligtbilaga4. 23. attkommunstyrelsenunderår2016harrättattnyupplåna,dvs.ökakommunens skulderunder2016medtotalt100000000krienlighetmedkommunens finanspolicy. 24. attkommunstyrelsenunder2016harrättattomsättalån,dvs.lånauppbelopp motsvarandedelånsomförfallerunderår2016 12 Bilaga A RESULTATBUDGET (TKR) Invånare 11 635 11 852 11 860 11 961 12 081 12 196 21:26 21:26 21:26 21:26 21:26 21:26 Bokslut Budget prognos Budget Plan Plan 2014 2015 mars 15 2016 2017 2018 125 222 105 570 127 932 110 315 108 665 109 928 -630 218 -624 857 -662 362 -650 800 -665 359 -689 009 3 000 3 000 -5 000 -5 000 Utdebitering kronor/skattekrona Socialdemokraterna Skatteprogn 29/4-15 Verksamhetens intäkter -Därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader -Därav jämförelsestörande poster Nettobesp. 2014-15 med 3 + 3 mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet -32 098 -37 664 -36 164 -39 664 -41 664 -43 664 Avskrivningar avgiftskollektivet -2 749 -3 478 -3 478 -4 038 -4 738 -5 438 0 -9 300 0 -9 300 -9 300 -9 300 -539 843 -569 729 -574 072 -593 487 -614 396 -639 483 536 107 552 699 552 076 583 548 608 640 634 203 Slutavräkning skatt -1 177 1 920 958 0 0 Inkomstutjämningsbidrag 21 839 35 331 35 971 36 445 37 644 39 417 Kostnadsutjämningsavgift -18 116 -22 092 -22 392 -23 109 -23 340 -23 563 Regleringspost 2 699 2 156 -459 -2 843 -5 275 -8 562 Utjämning LSS -11 645 -13 356 -13 217 -13 666 -13 803 -13 934 1 210 1 231 1 233 1 244 1 256 1 268 22 618 23 552 23 515 23 515 23 515 23 515 553 686 581 441 577 685 605 134 628 637 652 344 2 744 2 300 2 998 2 300 2 000 2 000 Finansiella kostnader -8 094 -11 700 -9 700 -11 700 -11 700 -11 700 Årets resultat 8 493 2 312 -3 089 2 247 4 541 3 161 0 5 000 5 000 4 000 Balanskravsresultat 8 493 7 312 1 911 6 247 4 541 3 161 Resultatmål 1% skattenetto 5 537 5 814 5 777 6 051 6 286 6 523 Central buffert=1,5 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Införandebidrag Strukturbidrag Fastighetsavgift Skattenetto Finansiella intäkter 151 Jämf.stör poster/Reavinster Öronmärkning, 8 mkr 2013 Bilaga B Investeringsbudget anläggningar (tkr) Tillägg och förändringar är fetmarkerade i förslag inför budgetberedningen Projekt skattefinansierade Överfört Budget Plan Plan Plan Plan från 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Stabilisering skredriskområden Statsbidrag 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 -1 000 Fritidsanläggningar och Fastigheter Renovering Safiren Fler avdelningar Väsby fsk X X Entré Väsby fsk X Investeringsreserv Fastigheter X X X Renovering Trosa VC X X X Upprustning utemiljö förskolor/skolor X X Nytt tak Trosa Vårdcentral X X X X X X X X X X X X X X X Markförberedelser plugin skolor/förskolor X Fageräng belysning/personalutrymme X Renovering Fagerängs förskola * X Fagerhult flytt-förskoleutredning* Förvärv Sockenstugan+renovering 500 dyrare X X X Ytrenovering Kyrkskolan X Ytrenovering Fornbyskolan Skolgården Hedeby/Fornby X Hedeby hemkunskap X X Hasselbacken ytskickt och utemiljö Tomtaklint förskola* X Tomtaklints förskola entre* X Skärgårdens k å d fförskola* k l * X Parkourbana med Skateramp X Välutnyttajade lekparker X Utegym för alla i Vagnhärad X Seniorgym X Häradsvallen X Skärlagsvallen X X Lånesta gård upprustning X Muddring Tureholmsviken X Utbyggnad Baltic-bryggan X X X X X X Köp/Ombyggnation Verktyget 4 X Reparationer/underhåll Verktyget Omläggning tak Industrigatan 8 o 8A + ommålning Rekreationsområde hamnen/toa/dusch/trädäck X X X X Grusad GC-väg Lånesta-Hagarna Grusad parkering med belysning Lånesta 40 platser Summa * Innan utredning X X X 13 730 7 599 30 825 16 875 9 230 5 350 Gator och parker Överfört Budget från 2014 Plan Plan Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2019 Trafiksäkerhetsåtgärder X X X X X Lekplatser X X X X X Utveckling parker grönmiljö X X X X X Utbyte av armaturer X X X X X X X X X X X Renovering Busstorget Strandskoning, proj. Proj Trosaån Trafiksäkerhet Vagnhärad/Trosa Arbete utifrån gång/cykelväg analys GC/Skolväg Västerljung-Vagnhärad Laddstolpar för elbilar Kyrskolans väntplats för buss Hamnen spontning etapp 2 av 3 Trygga/Folkhälsa/ Rådens prio Summa TOTALSUMMA X X X X X X 679 1 350 X 5 175 14 409 8 949 36 000 X 11 175 X X 6 875 1 350 28 050 16 105 6 700 Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt avgiftsfinansierade Överfört Budget Plan Plan Plan Plan från 2014 2015 2016 2017 2018 2019 X X Överföringsledning Trosa-Vagnhärad Återvinningsstation Källvik Allégatan X X Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna X Ny huvudvattenledning Sörtuna X Renovering Vagnhärads vattentorn X Pumpstationer Gunnarstensgatan X Nyängen etapp 2 vattenledning X Stationsvägen spillvattenledning Åtg Vhd ARV 2012-2013 Pumpstation Högbergsgatan X VA Skärlagsgatan Skärlagsparken dagvattenmagasin Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning X X VA-utbyggnad Öbolandet, etapp 3 Återvinning Västerljung X Pumpstation Gunnarstensgatan X Ny centrifug Trosa ARV Summa avgiftsfinansierat X 11 208 25 595 11 000 1 200 1 000 0 Investeringsbudget nämnderna (tkr) Projekt skattefinansierade Överfört Budget Plan Plan Plan Plan från 2014 2015 2016 2017 2018 2019 300 300 300 300 300 Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200 Skolbiblioteksinventarier 732 300 300 300 300 300 Inventarier socialkontoret 100 100 100 100 100 250 100 250 100 250 100 250 100 250 100 700 700 700 700 700 75 2 000 75 75 75 75 100 300 100 300 100 300 100 300 100 300 Inventarier tekniska kontoret 100 100 100 100 100 Traktor Arbetsmarknadsenheten 350 Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Förbifart Trosa Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning Kommunstyrelse IT-investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering) 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 200 200 200 200 200 Inventarier kommunkontoret Läsplattor politiker ny mandatperiod Investeringsreserv 10 000 4 700 5 000 5 000 5 000 732 19 075 11 425 11 725 11 725 11 725 Summa skattefinansierade 15 141 28 024 47 425 39 775 27 830 18 425 Totalt 26 349 53 619 58 425 40 975 28 830 18 425 Delsumma nämnder Bilaga C DRIFTBUDGET (TKR) Socialdemokraterna 2015 Budget 2016 Budget Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto 65 661 3 319 -62 342 66 030 3 039 -62 991 Politisk ledning 8 053 0 -8 053 7 875 0 -7 875 Kommunkontor Kommunstyrelse 46 500 2 759 -43 741 46 980 2 759 -44 221 Ekoutskottet 1 808 560 -1 248 1 876 280 -1 596 Central buffert 9 300 -9 300 9 300 -9 300 Humanistisk nämnd 314 620 20 124 -294 496 327 338 20 124 -307 214 Barnomsorg o utbildning 290 355 19 524 -270 831 302 784 19 524 -283 260 24 265 600 -23 665 24 554 600 -23 954 Individ och familjeomsorg Kultur- o fritidsnämnd 48 028 3 809 -44 219 48 689 3 809 -44 880 Vård- & omsorgsnämnd 166 949 25 528 -141 421 173 030 25 528 -147 502 Teknik o service skatt 126 685 87 280 -39 405 131 809 91 726 -40 083 14 706 2 983 -11 723 14 441 2 783 -11 658 1 878 908 -970 1 901 938 -963 -768 784 Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision 768 -784 Övr kommungem poster 9 413 0 -9 413 13 381 0 -13 381 Pensioner 7 500 0 -7 500 7 500 0 -7 500 Kommmungem 2 263 0 -2 263 4 131 0 -4 131 350 -250 Omställningsk/resultatöverf -350 Ökade avskrivningskostnader Tot skattefin verks Affärsdriv verks 250 2 000 -2 000 748 706 143 951 -604 755 777 404 147 947 -629 457 31 165 32 065 900 32 760 34 260 1 500 34 126 34 126 34 470 34 470 581 441 581 441 605 134 605 134 Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader 11 700 Öronmärkning Total 791 571 2 300 -9 400 5 000 5 000 798 883 7 312 11 700 821 864 2 300 -9 400 4 000 4 000 828 111 6 247 Bilaga 1: Taxor bibliotek Taxor för biblioteken Övertidsavgifter Vuxen lån/bok per dag DVD per dag Administrativ avgift vid utskick av faktura 3 kr 20 kr 50 kr Övriga avgifter Ej uthämtat fjärrlån 20 Nytt lånekort, barn/ungdom (under 18 år) 10 Nytt lånekort vuxen 25 Bortappad meröppet-bricka 100 kr kr kr kr Tjänster Vykort Plastkasse Utskrift/kopia Fax, inrikes Fax, utrikes Scanning USB-minne, 4 GB 5 kr 2 kr 2 kr/sida 10 kr 20 kr 10 kr 100 kr Försvunna eller skadade medier Skönlitteratur vuxen Skönlitteratur barn 200 kr 100 kr Facklitteratur vuxen Facklitteratur barn 300 kr 200 kr Ljudbok vuxen Ljudbok barn 250 kr 150 kr CD-skivor DVD-film Tidskrift 200 kr 500 kr 50 kr Ersättning av övriga medier Daisy-talbok 150 kr Bok & Daisy, Bok & mp3 250 kr Läsplatta 2500 kr Ersättningsavgift för förkommet fjärrlån beror på utlånande biblioteks taxa. Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Bilaga 2: Taxor kommunala båtplatser Taxor för kommunala båtplatser Brygga Adress Plats nr Djup Pris inkl moms A-Bryggan Askögatan 2-10 Akterpålar 3.0/ 0.3-1.1 1140 A-Bryggan Askögatan 11-33 Akterpålar 3.0/ 0.3-1.2 1632 A-Bryggan Askögatan 34-78 Akterpålar 3.0/ 0.3-1.3 1956 B-Bryggan Askögatan 1-10 Y-bom 2.6/4 0.4-1.1 2016 B-Bryggan Askögatan 11-38 Y-bom 2.6/4 0.4-1.1 2364 B-Bryggan Askögatan 39-76 Y-bom 3.1/6 0.4-1.1 2364 B-Bryggan Askögatan 77-116 Y-bom 3.1/8 0.4-1.1 2940 C-Bryggan Askögatan 1-10 Y-bom 2.8/6 0.4-1.2 2100 C-Bryggan Askögatan 11-57 Y-bom 2.8/6 0.4-1.2 2364 C-Bryggan Askögatan 58-94 Y-bom 2.8/6 0.4-1.2 2688 Kajen Karlsborg Strandvägen 1-55 Akterförtöj 2.4-3/ 1.2 2130 Ån Västra V:a Långg 1-18 Längs kaj 2m/6m 2280 Ån Västra V:a Långg 19-73 Längs kaj 2m/6m 1230 Ån Västra V:a Långg 74-108 Längs kaj 2m/6m 1032 Ån Östra Ö Långg 1-19 Längs kaj 2m/6m 2280 Ån Östra Ö Långg 20-70 Längs kaj 2m/6m 1230 Ån Östra Ö Långg 71-100 Längs kaj 2m/6m 1032 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 1-28 Akterpålar 3/ 1.5 2364 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 29-40 Längs kaj 3/ 1 1140 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 41-50 Längs kaj 3/ 1 1956 V:a Stadsfjärden V Långg/Kustv 51-56 Längs kaj 3/ 1 1188 Förtöjning Bredd/längd Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Brygga Adress Plats nr Djup Pris inkl moms Fiskebryggan Ö Hamnplan 1-24 Längs kaj 4/ 2 3876 Jungfrutomten V Hamnplan 1-7 Akterförtöj 3/ 1.2 3180 Inre Hamn V Hamnplan 1-15 Akterförtöj 3.8-4.4 2 4380 Baltic Gästhamn 1-7 Akterförtöj se pärm 2 4380 Baltic Gästhamn 8-83 Akterförtöj se pärm 2 3270 Förtöjning Bredd/längd El Sommartid Vintertid (15/10-15/4) 400 kr/säsong Faktisk förbrukning (separata elmätare) Båtplatskö Köavgift 200 kr/år Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Bilaga 3: Taxor kulturskolan Taxor för kulturskolan Terminsavgifter kr/termin En kurs Ytterligare kurser Hyra instrument 550 kr 300 kr/kurs 300 kr Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Bilaga 4: Taxor för uthyrning av kommunala lokaler Taxor för uthyrning av kommunala lokaler Yta m2/max antal pers Bidragsberättigad förening (kr/h) Privat (kr/h) Företag (kr/h) 675/450 180 pers 87 180 117 360 204 540 160/150 36 60 96 150/150 36 60 96 200/150 46 70 116 104/110 180 360 540 Hel plan Halv plan A Halv plan B Konferensrum Gymnastiksal 1032/800 576/440 456/360 25 pers 200/150 165 88 77 36 46 330 176 154 60 70 495 264 154 96 116 Friidrottsarenan hela 250 100 150 500 200 300 750 300 450 1200/800 165 330 495 Ungdomens Hus/ Trosa Fritidsgård 140 280 420 Biblioteken 100 200 300 Lokal Tomtaklintskolan Gymnastiksal Aulan Vitalisskolan Gymnastiksal Skärlagsskolan Gymnastiksal Kyrkskolan Gymnastiksal Hedebyskolan Matsal Hedebyhallen Gräsplan Friidrott Lånestahallen Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Lokal Yta m2/max Antal pers Bidragsberättigad förening (kr/h) Privat (kr/h) Företag (kr/h) Societetshuset 50 pers Halvt dygn (totalpris, ej timpris) Helt dygn 74 425 850 138 850 1 700 212 1 275 2 550 Sockenstugan 74 138 212 Kvarnen 120 pers 180 360 Städavgift 300 kr tillkommer på samtliga bokningar av Kvarnen 540 70/100 Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 77 Dnr KS 2015/86 Revidering av VA-taxa Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag om höjning av brukningsavgifterna för Vatten- och avlopp. Brukningsavgifterna höjs med 12 procent att gälla from 2016-01-01. Ärendet Trosa kommun har investerat i upprustning av Trosa reningsverk enligt beslut i kommunfullmäktige 2010-06-16 § 40. Kostnaden för upprustning inklusive överföringsledning mellan Trosa och Vagnhärad beräknades till 31,6 Mkr. Då angavs ett behov om en avgiftshöjning på 11 % till följd av de ökade kostnaderna. Avskrivningstiden för upprustningen av reningsverket sattes till 10 år medan överföringsledningen skrivs av på 50 år. Ytterligare investeringar pågår i överföringsledning Sörtuna samt för ny vattentäkt till en budgeterad kostnad av 30,5 Mkr. Avskrivningstiden för dessa är 50 respektive 100 år. Den avgiftshöjning som beräknades 2010 har inte genomförts. Med ytterligare investeringar i ny överföringsledning och vattentäkt beräknas avgifterna att behöva höjas med 12 procent från 2016. Brukningsavgifterna regleras årligen enligt tidigare beslutat index. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Teknik- och servicenämnden 2015-05-11, § 36 Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström 2015-05-05 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25 Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum 2015-05-11 § 36 Dnr TSN 2015/28 Revidering av VA-taxa Teknik- och servicenämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag om höjning av brukningsavgifterna för Vatten- och avlopp. Brukningsavgifterna höjs med 12 procent att gälla from 2016-01-01. Ärendet Trosa kommun har investerat i upprustning av Trosa reningsverk enligt beslut i KF 2010-06-16 § 40. Kostnaden för upprustning inklusive överföringsledning mellan Trosa och Vagnhärad beräknades till 31,6 Mkr. Då angavs ett behov om en avgiftshöjning på 11 % till följd av de ökade kostnaderna. Avskrivningstiden för upprustningen av reningsverket sattes till 10 år medan överföringsledningen skrivs av på 50 år. Ytterligare investeringar pågår i överföringsledning Sörtuna samt för ny vattentäkt till en budgeterad kostnad av 30,5 Mkr. Avskrivningstiden för dessa är 50 respektive 100 år. Den avgiftshöjning som beräknades 2010 har inte genomförts. Med ytterligare investeringar i ny överföringsledning och vattentäkt beräknas avgifterna att behöva höjas med 12 procent från 2016. Brukningsavgifterna regleras årligen enligt tidigare beslutat index. Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, 2015-05-05. Beslut till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10 Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2015/28 2015-05-05 Teknik och service Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-522 03 [email protected] Höjning av brukningsavgifterna för Vatten- och avlopp Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag om höjning av brukningsavgifterna för Vatten- och avlopp. Brukningsavgifterna höjs med 12 procent att gälla from 2016-01-01. Ärendet Trosa kommun har investerat i upprustning av Trosa reningsverk enligt beslut i KF 2010-06-16 § 40. Kostnaden för upprustning inklusive överföringsledning mellan Trosa och Vagnhärad beräknades till 31,6 Mkr. Då angavs ett behov om en avgiftshöjning på 11 % till följd av de ökade kostnaderna. Avskrivningstiden för upprustningen av reningsverket sattes till 10 år medan överföringsledningen skrivs av på 50 år. Ytterligare investeringar pågår i överföringsledning Sörtuna samt för ny vattentäckt till en budgeterad kostnad av 30,5 Mkr. Avskrivningstiden för dessa är 50 respektive 100 år. Den avgiftshöjning som beräknades 2010 har inte genomförts. Med ytterligare investeringar i ny överföringsledning och vattentäckt beräknas avgifterna att behöva höjas med 12 procent från 2016. Brukningsavgifterna regleras årligen enligt tidigare beslutat index. 2015 beräknar vi att VA-avgifterna ger en intäkt på 17 843 tkr. 12 % höjning av taxan motsvarar 2,1 Mkr. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 78 Dnr KS 2015/87 Taxa för nyttjande av kommunskyttar vid olägenheter med vilda djur i boendemiljö Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta taxa för nyttjande av kommunskyttar: – Uthyrning av fällor 500 kr/två veckors period Tillkommer avgift med 300 kr/dag för tillsyn av fälla – Hämtning av dött djur 500 kr/st – Fågelproblem 300 kr/besök – Utryckning/konsultation 300 kr/besök att taxan träder i kraft från och med 1 september 2015. att Teknik- och servicenämnden uppdras att fastställa tillämpningsföreskrifter för taxan. Ärendet Boende i Trosa kommun upplever speciellt under vår, sommar och höst olägenhet med vilda djur i boendemiljö. Det är inte självklart att det är kommunens ansvar att sköta omhändertagande av denna olägenhet. Det är oftast fastighetsägarens ansvar att ta hand om och lösa dessa olägenheter. Mot en avgift kan dock fastighetsägarna ta hjälp av kommunskyttarna för att lösa olägenheterna. Föreslagen taxa för anlitande av kommunskyttar är baserad på självkostnadsprincip. Yrkanden – Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag med följande tillägg: att taxan träder i kraft från och med 1 september 2015. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 Forts. § 78 – Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar på följande tillägg till beslutet: att Teknik- och servicenämnden uppdras att fastställa tillämpningsföreskrifter för taxan. Proposition Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Ordföranden ställer därefter proposition på bifall till Daniel Portnoffs (M) tilläggsyrkande mot avslag av detsamma och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Daniel Portnoffs (M) tilläggsyrkande. Ordföranden ställer därefter proposition på bifall till Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) tilläggsyrkande mot avslag av detsamma och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) tilläggsyrkande. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Teknik- och servicenämnden 2015-05-11, § 35 Tjänsteskrivelse från teknisk chef Stig Tördahl 2015-04-07 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum 2015-05-11 § 35 Dnr TSN 2015/32 Taxa för nyttjande av kommunskyttar vid olägenheter med vilda djur i boendemiljö Teknik- och servicenämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta taxa för nyttjande av kommunskyttar: x Uthyrning av fällor 500 kr/två veckors period Tillkommer avgift med 300 kr/dag för tillsyn av fälla x Hämtning av dött djur 500 kr/st x Fågelproblem 300 kr/besök x Utryckning/konsultation 300 kr/besök Ärendet Boende i Trosa kommun upplever speciellt under vår, sommar och höst olägenhet med vilda djur i boendemiljö. Det är inte självklart att det är kommunens ansvar att sköta omhändertagande av denna olägenhet. Det är oftast fastighetsägarens ansvar att ta hand om och lösa dessa olägenheter. Mot en avgift kan fastighetsägarna ta hjälp av kommunskyttarna för att lösa olägenheterna. Föreslagen taxa för anlitande av kommunskyttar är baserad på självkostnadsprincip. Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, 2015-04-07. Beslut till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2015/32 2015-04-07 Tekniska enheten Stig Tördahl Tel. 0156-523 31 Fax. 0156-522 03 [email protected] Taxa för nyttjande av kommunskyttar vid olägenheter med vilda djur i boendemiljö Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta taxa för nyttjande av kommunskyttar: x Uthyrning av fällor 500 kr/två veckors period Tillkommer avgift med 300 kr/dag för tillsyn av fälla x Hämtning av dött djur 500 kr/st x Fågelproblem 300 kr/besök x Utryckning/konsultation 300 kr/besök Ärendet Boende i Trosa kommun upplever speciellt under vår, sommar och höst olägenhet med vilda djur i boendemiljö. Det är inte självklart att det är kommunens ansvar att ombesörja omhändertagande av denna olägenhet. Det är oftast fastighetsägarens ansvar att ta hand om och lösa dessa olägenheter. Mot en avgift kan fastighetsägarna ta hjälp av kommunskyttarna för att lösa olägenheterna. Föreslagen taxa för anlitande av kommunskyttar är baserad på självkostnadsprincip: x Uthyrning av fällor 500 kr/två veckors period Tillkommer avgift med 300 kr/dag för tillsyn av fälla x Hämtning av dött djur 500 kr/st x Fågelproblem 300 kr/besök x Utryckning/konsultation 300 kr/besök Claes-Urban Boström Stig Tördahl Produktionschef Teknisk chef Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 79 Dnr KS 2015/80 Avgift för borgerliga vigslar Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att från och med 1 januari 2016 ta ut en avgift på 1000 kronor för genomförande av borgerliga vigslar. Ärendet Den 1 maj 2009 genomfördes en lagändring som innebar att lagfarna domare i tingsrätten förlorade sin vigselrätt och att ansvaret för att genomföra borgerliga vigslar helt övergick till vigselförrättare utsedda av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen förordnar vigselförrättare efter förslag från kommunen och efter de behov som kommunen har. Under senare år har de borgerliga vigslarna kommit att öka i antal. Flera kommuner har därför valt att införa avgifter för att täcka kostnaderna som följer av att anordna vigslarna. Under 90-talet genomfördes ca 20 borgerliga vigslar årligen i Trosa kommun. Detta går att jämföra med dagens nivåer på ca 60 vigslar årligen. Kommunen har hittills bekostat lokaler, material och administrativt stöd till de par som vill vigas borgerligt i kommunen. För att täcka dessa kostnader föreslås att kommunen framöver tar ut en avgift på 1000 kronor för att genomföra borgerliga vigslar. Avgiften föreslås gälla för alla par som bokar borgerlig vigsel genom kommunen från och med 1 januari 2016. Yrkanden – Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. – Bertil Malmberg (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. – Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med yrkanden från Bertil Malmberg (SD) och Daniel Portnoff (M) om bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 Forts. § 79 Reservation Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) reserverar sig enligt nedan skriftligen mot beslutet: ”Socialdemokraterna yrkar på att befästandet av kärlek i form av giftermål bör vara gratis för de enskilda och bidrar till kommunens turismsatsning då ofta sällskapen fungerar som lyckiga ambassadörer för vår kommun. Dessutom kan beslutet om att ta ut en avgift för vigseln strida mot gällande lagstiftning då det är myndighetsutövning.” Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2015-05-18 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/80 2015-05-18 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected] Avgift för borgerliga vigslar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att från och med 1 januari 2016 ta ut en avgift på 1000 kronor för genomförande av borgerliga vigslar. ________ Ärendet Den 1 maj 2009 genomfördes en lagändring som innebar att lagfarna domare i tingsrätten förlorade sin vigselrätt och att ansvaret för att genomföra borgerliga vigslar helt övergick till vigselförrättare utsedda av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen förordnar vigselförrättare efter förslag från kommunen och efter de behov som kommunen har. Under senare år har de borgerliga vigslarna kommit att öka i antal. Flera kommuner har därför valt att införa avgifter för att täcka kostnaderna som följer av att anordna vigslarna. Under 90-talet genomfördes ca 20 borgerliga vigslar årligen i Trosa kommun. Detta går att jämföra med dagens nivåer på ca 60 vigslar årligen. Kommunen har hittills bekostat lokaler (hyra av rådstugan), material (vigselbevis och vigselminne mm.) och administrativt stöd (bokningar och övrigt administrativt arbete som genomförs av serviceenheten inom kommunkontoret) till de par som vill vigas borgerligt i kommunen.1 För att täcka dessa kostnader föreslås att kommunen framöver tar ut en avgift på 1000 kronor för att genomföra borgerliga vigslar. Avgiften föreslås gälla för alla par som bokar borgerlig vigsel från och med 1 januari 2016. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef 1 Under 2014 vigdes 64 par borgerligt i kommunen. Av dessa var 20 par folkbokförda i kommunen och 44 par folkbokförda på annan ort. 0 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 80 Dnr KS 2015/40 Revidering av regler för barnomsorg i Trosa kommun Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att från och med den 1 juli 2015 fastställa reviderat regelverk för barnomsorg så att regelverket följer Skolverkets meddelande om indexreglering av maxtaxa. Ärendet Förordning (2001:160) reglerar statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Förordningen har nu ändrats på så sätt att inkomsttaket indexeras fr.o.m. den 1 juli 2015. Inkomsttaket höjs därmed från 42 000 kronor till 42 890 kronor. De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och att statsbidraget minskats i motsvarande omfattning. Detta gjordes redan när ramarna för 2015 fastställdes. Förordningsändringen kommer alltså inte ytterligare påverka den bidragsram som fastställts för varje kommun för 2015. Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september, med hälften av bidraget per gång. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2015-06-01 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/40 2015-06-01 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected] Revidering av regler för barnomsorg i Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att från och med den 1 juli 2015 fastställa reviderat regelverk för barnomsorg så att regelverket följer Skolverkets meddelande om indexreglering av maxtaxa. ________ Ärendet Förordning (2001:160) reglerar statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Förordningen har nu ändrats på så sätt att inkomsttaket indexeras fr.o.m. den 1 juli 2015. Inkomsttaket höjs därmed från 42 000 kronor till 42 890 kronor. De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och att statsbidraget minskats i motsvarande omfattning. Detta gjordes redan när ramarna för 2015 fastställdes. Förordningsändringen kommer alltså inte ytterligare påverka den bidragsram som fastställts för varje kommun för 2015. Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september, med hälften av bidraget per gång. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Regler för barnomsorg i Trosa kommun (revideringar gjorda på sid 11) 0 Regler för barnomsorg i Trosa kommun Gäller fr.o.m. 1 juli 2015 Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-xx-xx, § xx, dnr KS 2015/40 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift Innehållsförteckning BARNSOMSORG .................................................................................................. 2 Placering .......................................................................................................... 2 Barnomsorgsavgifter.......................................................................................... 4 Barnomsorg på obekväm arbetstid....................................................................... 6 Regler för placerade barn i förskola eller skolbarnomsorg ........................................ 6 Allmän förskola .................................................................................................. 9 Rätt till allmän förskola ...................................................................................... 9 Förskoleklass.................................................................................................... 10 6-åringar ....................................................................................................... 10 Tidigare start .................................................................................................. 10 Maxtaxa ............................................................................................................ 11 Avgiftsgrundande inkomst ................................................................................ 11 Skollovstaxa ................................................................................................... 12 Taxa under ”allmän förskola” ............................................................................ 12 Inkomstjämförelse ........................................................................................... 13 Vårdnadsbidrag ................................................................................................ 14 Rätt till vårdnadsbidrag .................................................................................... 14 1 BARNSOMSORG Placering Rätt till plats Rätt att erhålla plats på förskola har: x barn som är ett år upp till start i förskoleklass/skola och som är folkbokförda i kommunen vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar (enligt SL 8 kap 6 §), x barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling enligt SL 8 kap § 7,9, x barn som är ett år upp till start i förskoleklass/skola vars vårdnadshavare är föräldraledig, arbetssökande eller har vårdnadsbidrag för syskon, högst 20 timmar per vecka, x barn tre år till start i förskoleklass/skola, 15 timmar per vecka avgiftsfritt, så kallad allmän förskola, x barn när båda vårdnadshavarna är eniga om att nyttja platsen. Om endast en vårdnadshavare skriver under ansökan görs en särskild utredning om barnet ändå har rätt till plats. Rätt att erhålla plats på fritidshem har: x barn som går i förskoleklass/skola och är folkbokförda i kommunen och vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar (SL 14 kap 5 §), x barn som går i förskoleklass/skola vars vårdnadshavare är föräldraledig, arbetssökande eller har vårdnadsbidrag för syskon, högst 10 timmar per vecka, x barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling (SL 14 kap 6 §), x barn när båda vårdnadshavarna är eniga om att nyttja platsen. Om endast en vårdnadshavare skriver under ansökan om skolbarnomsorg görs en särskild utredning om barnet ändå har rätt till plats. Rätt till plats har barn som har ett omsorgsbehov under minst två månader. För barn som inte berörs av ovanstående och har behov av förskole- och fritidshemsverksamhet görs en individuell prövning av behovet enl. SL 14 kap 5 §. Ansökan Ansökan om plats på förskola eller fritidshem görs via barnomsorgswebben på Trosa kommuns hemsida. För barn som är folkbokförda i annan kommun görs en ansökan om så kallad interkommunal ersättning när det gäller plats i förskola eller skolbarnomsorg på särskild blankett som tillhandahålls via kommunens hemsida eller Skolkontoret. Verksamhetsformer Vårdnadshavare i Trosa kommun kan välja mellan barnomsorg och skolbarnomsorg i enskild eller kommunal regi inom kommunen eller i annan kommun. Verksamheten som bedrivs i enskild regi ska vara godkänd av den kommun där verksamheten bedrivs. 2 För barn i åldrarna ett år till start i förskoleklass och skola erbjuds förskola. Fritidshem erbjuds för barn som går i förskoleklass eller skola och upp till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Om barnet är i behov av tillsyn endast under läsårets lov eller studiedagar kan barnet få skollovsplats på fritidshemmet. Ansökan om skollovsplats görs på särskild blankett två månader innan önskad start. Placeringsordning Placering efter önskemål Ett barn ska erbjudas plats så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. (SL 8 kap 15§). Enligt Skollagen ska kommunen tillhandahålla plats med en väntetid av högst fyra månader. Inom denna garantitid kan dock inte alltid plats ges efter det uppgivna önskemålet. Vårdnadshavare kan tacka ja till tillgänglig plats och genom att informera handläggare inom barnomsorg på Skolkontoret har man möjlighet att ställa sitt barn i överflyttningskö till den önskade enheten. Om det uppstår kö till en viss enhet gäller följande turordning för kommunala enheter: 1. Barn placerade enl. SL 8 kap 9 § (barn i behov av särskilt stöd). 2. Syskon till redan placerade barn. 3. Återgång efter föräldraledighet om familjen haft plats på enheten innan föräldraledigheten. 4. Efter anmälningsdatum. Barn som bor i Trosa kommun går före barn boende i annan kommun. Enskild verksamhet har hand om sin egen kö. Innan placeringen Erbjudande om plats skickas hem till familjen. Vårdnadshavarna måste tacka ja i barnomsorgswebben inom två veckor, därefter går platsen vidare till nästa barn i kö. Vid gemensam vårdnad skickas även en blankett för godkännande av placering. Båda vårdnadshavarna ska vara överens om placering innan startdatum. Följande uppgifter ska lämnas in till skolkontoret innan placeringen kan börja: Inkomstuppgift Vårdnadshavare är skyldig att uppge alla förändringar som kan påverka avgiftens storlek t.ex. förändrade familjeförhållanden, ändrad inkomst mm. Om inkomstuppgift saknas utgår högsta avgift enligt kommunens debiteringstabell förutsatt att inget intyg inkommit till Skolkontoret som styrker lämnad inkomstuppgift. När inkomstuppgift inkommer justeras avgiften om kommunen debiterat för mycket. 3 Schema över omsorgsbehovet (gäller kommunal förskola) Schemat ska grunda sig på den tid som går åt för vårdnadshavare för arbete eller studier, restid samt tid för att hämta och lämna barnet. För barn till föräldralediga, arbetssökande eller barn i allmän förskola beslutas förläggningen av timmarna (15 timmar per vecka för allmän förskola eller 20 timmar per vecka om vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldraledig) av förskolechef/rektor. För barn som är placerade av andra anledningar görs en individuell bedömning av omsorgsbehovet. Vårdnadshavare till barn i enskilt driven verksamhet skickar dessa uppgifter direkt till enheten. Barnomsorgsavgifter Allmänt Kommunfullmäktige tar beslut om taxor. Avgift Barnomsorgstaxa För barn på förskola och fritidshem tas det ut avgift, se debiteringstabell på sidan 11. Taxan gäller både barn placerade i enskild som kommunal verksamhet i kommunen. Enskilt drivna enheter har möjlighet att reducera avgiften vid t.ex. föräldramedverkan. Om man tackat ja till plats är man skyldig att betala avgift från och med det erbjudna startdatumet, oavsett om man börjar det datumet eller önskar flytta fram startdatumet. Avgift tas ut 12 månader per år så länge barnomsorg innehas. Avgift tas även ut vid sjukdom, semester och annan ledighet. Avgiften grundar sig på vilken verksamhet barnet går i, familjens (hushållets) bruttoinkomst per månad (se nedan ”avgiftsgrundande inkomst”) samt antal placerade barn. Med familj räknas gifta eller sammanboende och deras barn, som är folkbokförda på samma adress. Obetalda barnomsorgsavgifter När man har fler än två obetalda ärenden när det gäller barnomsorgsavgifter skickar Skolkontoret ut ett uppsägningsbrev i början av månaden med uppgift om sista betalningsdag samt i de flesta fall en möjlighet att upprätta en betalningsplan. Det bör göras innan den 15:e innevarande månad, med ekonomikontoret, för att inte förlora sin/sina platser i förskolan och/eller fritidshem. I brevet ges upplysning om att Trosa kommun via Socialtjänsten ger råd och stöd i frågor om avbetalningar, budget, hushållsekonomi och skuldsanering. Ärendet behandlas utifrån ett barnperspektiv. 4 Avgiftsfri plats Verksamheten för förskolebarn från tre år, så kallad allmän förskola, är avgiftsfri 15 timmar per vecka (525 timmar per år) under terminstid, se allmän förskola på sidan 9 och Skollagen 8 kap 9 §. Avgiftsgrundande inkomst Avgiften grundar sig på familjens (hushållets) sammanlagda inkomst. Det gäller vuxna och barn, som är folkbokförda på samma adress. Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret. Som skattepliktig inkomst förutom lön räknas t.ex.: x föräldrapenning (bruttobelopp), x sjukpenning (bruttobelopp), x utbildningsbidrag (bruttobelopp under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och stimulansbidrag, x arbetslöshetsersättning – dagpenning (bruttobelopp), x kontant arbetsmarknadsersättning (bruttobelopp), x familjebidrag i form av familjepenning (bruttobelopp), x pensionsförmåner (bruttobelopp) inkl. barnpension, x periodiska understöd, x ersättning för vård i familjehem (arvodesdel), x vårdbidrag från kommun (anhörigbidrag), x vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning (arvodesdel). Kontroll av rätt inlämnad inkomstuppgift i barnomsorgswebben sker i efterhand en gång per år hos Skatteverket. För lite eller för mycket inbetald barnomsorgsavgift medför krav på inbetalning eller återbetalning, på belopp som överstiger 500 kr. Vid gemensam vårdnad/delad faktura Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos vårdnadshavarna och båda har behov av barnomsorg är båda platsinnehavare och har varsin barnomsorgsplats. Avgiften för varje plats grundas på den sammanlagda inkomsten i respektive platsinnehavares hushåll. De sammanlagda avgifterna kommer dock inte att överstiga avgiften för en plats. Blanketten som heter delad faktura finns i blankettarkivet på kommunens hemsida. Blanketten bör skrivas under av båda vårdnadshavarna, men det kan i vissa fall räcka med att en vårdnadshavare skriver under blanketten, förutsatt att båda har behov av barnomsorg. Barn i familjehem Barn placerade i familjehem betraktas som egna barn vid avgiftsbestämning för värdfamiljen. 5 Barnomsorg på obekväm arbetstid Trosa kommun erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid från måndag kl 18.00 till och med lördag kl 08.00. Verksamheten bedrivs för barn från och med barnet har fyllt ett år till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Erbjudandet riktar sig till vårdnadshavare med schemalagd arbetstid utanför vår ordinarie verksamhets öppettider. Barnomsorg på obekväm arbetstid är ingen skolform och bedriver inte pedagogisk verksamhet i den omfattning som exempelvis förskola eller fritidshem. Barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds antingen i form av barnskötare som kommer hem till barnet eller i form av nattbarnvårdare där barnet vistas i nattbarnvårdarens hem. För att få kvälls- och nattplacering krävs att ingen av vårdnadshavarna kan ta hand om barnet och att det är ordinarie arbetsschema som gäller. Skolkontoret gör en prövning vid varje ansökan och motivering krävs kring varför tidigare lösningar inte längre kan användas. Vid bedömning av om barnomsorg beviljas görs en utredning kring hur barnomsorgen kan lösas på andra sätt. Bedömning och beviljande görs i varje enskilt fall. Vid behov av barnomsorg på obekväm arbetstid görs ansökan på särskild blankett, som finns på kommunens hemsida. Regler för barnomsorg på obestämd arbetstid följer i övrigt Trosa kommuns regler för ordinarie barnomsorg. Regler för placerade barn i förskola eller skolbarnomsorg Allmänna regler Platsen får nyttjas fr.o.m. 1 års ålder t.o.m. vårterminen då barnet fyller 13 år. Verksamheten har ett flexibelt öppethållande under dagtid utifrån vårdnadshavares behov, dock högst 12 timmar per dag. På helger samt julafton, midsommarafton och nyårsafton är verksamheten stängd. Placeringen börjar med en inskolning på några dagar upp till två veckor för förskolebarn och en vecka för skolbarn. Rätt att använda plats Platsen får nyttjas för arbete eller studier (för arbetssökande och föräldralediga gäller särskilda regler). Schema Schemat ska grunda sig på vårdnadshavares arbetstid, restid samt tid för hämtning och lämning. Aktuellt schema ska alltid finnas i barnomsorgswebben. Om vårdnadshavarna har varsin plats skickas ett schema in via barnomsorgswebben från varje enskilt hushåll, som därefter sammanställs av kommunens handläggare för barnomsorg. Det är viktigt att uppge i kommentarsfältet att schemat avser t.ex. ojämna veckor för att undvika missförstånd. 6 Förändring av schematid Nytt schema ska läggs in via barnomsorgswebben, www.trosa.se/barnomsorgswebbenlogin vid alla stadigvarande förändringar (över en månad) och så fort som möjligt innan förändringen träder i kraft. Ansvaret för schemaändring ligger alltid hos vårdnadshavaren oavsett orsak till förändringen. Vid sjukdom, ledighet eller semester behöver man inte ändra schemat. Vårdnadshavare i enskild verksamhet lämnar nya scheman direkt till enheten. Vid arbetslöshet Vid arbetslöshet får arbetssökande behålla platsen på förskola högst 20 timmar per vecka. Vårdnadshavare till barn i förskoleklass eller skolklass får vid arbetslöshet behålla platsen på ordinarie schema, dock högst 10 timmar per vecka. Nytt schema ska lämnas in i barnomsorgswebben. Förläggningen av timmarna beslutas av förskolechef eller rektor efter behov och verksamhetens förutsättningar. Vid föräldraledighet Vid föräldraledighet får syskon i förskolan behålla platsen på högst 20 timmar per vecka och barn i förskoleklass och skolklass får man behålla platsen högst 10 timmar per vecka. Regeln träder i kraft efter hemkomsten från BB med syskon. Nytt schema ska lämnas in i barnomsorgswebben. Förläggningen av timmarna beslutas av förskolechef eller rektor efter behov och verksamhetens förutsättningar. Vid barns frånvaro i barnomsorgen Vid barns frånvaro från förskola och skolbarnsomsorg får platsen behållas i högst tre månader. Barnomsorgsavgift betalas under denna tid som vanligt. Personal på förskola och fritidshem måste informera Skolkontoret när ett barn inte nyttjat sin plats under tre månader. Kommunens handläggare för barnomsorg tar alltid kontakt med berörd vårdnadshavare innan avslut av platsen. Uppsägning av barnomsorgsplats Vårdnadshavare som önskar säga upp kommunens barnomsorgsplats gör det via barnomsorgswebben, www.trosa.se/barnomsorgswebbenlogin. Uppsägningstiden är en månad och avgift tas ut under uppsägningstiden. Om man inte har möjlighet att säga upp platsen via barnomsorgswebben finns blankett på förskolan att fylla i och som personalen skickar in till Skolkontoret. Tiden för uppsägningen räknas från och med det datumet blanketten inkommit till Skolkontoret. Om man vill byta barnomsorg från kommunalt driven till enskilt driven verksamhet eller tvärtom måste man säga upp den plats man lämnar. 4-månadersregeln Om platsen sägs upp och ny plats önskas inom fyra månader, sker retroaktiv debitering för hela perioden från sista placeringsdag. 7 Kommunen kan säga upp platsen Kommunen kan, när nedanstående skäl föreligger, återkalla tilldelad plats omedelbart: x om placeringen inte nyttjas på ett sådant sätt som överenskommits med kommunen, x om plats erhållits utan att reglerna uppfyllts, x om debiterade avgifter enligt gällande debiteringstabell inte har erlagts trots påminnelse och att upprättande av avbetalningsplan inte skett eller inte följts. Skolkontoret gör stickprov på de två första punkterna. Planeringsdagar Förskolan har två planeringsdagar per termin för utvärdering, planering och dokumentation av verksamheten samt fortbildning. De vårdnadshavare som inte har möjlighet att ta ledigt från arbete eller studier ska erbjudas ett alternativ. Verksamheten stänger även kl 16.00 tre dagar på våren och två dagar på hösten. Studiedagar På fritidshem är det två studiedagar per år. Begränsat öppethållande Under fyra veckor under sommaren har förskola och fritidshem ett begränsat öppethållande. Någon verksamhet är alltid öppen och tar emot de barn som under denna period har behov av barnomsorg. 8 Allmän förskola Rätt till allmän förskola De 3-åringar och äldre som inte går i förskola Höstterminen det år barnet fyller tre år ska man erbjudas förskola och har rätt till allmän förskola minst 525 timmar per år under skolans terminer. (SL 8 kap 4 §). Förläggningen av timmar under dagen beslutas av varje förskolechef. Rätten till allmän förskola gäller fr.o.m. hösten det år barnet fyller tre år och t.o.m. att barnet börjar i förskoleklass eller i skolan. Verksamheten är avgiftsfri under terminstider och bedrivs både på kommunala och på enskilt drivna förskolor. De barn som redan går i förskola För barn som redan går i förskola ingår ”allmän förskola” som en del av den vanliga förskoleverksamheten. Från och med september det år barnet fyller tre år reduceras avgiften med 525 tim/år. Barn som är mellan tre år och upp till förskoleklass och skola, vars vårdnadshavare är föräldraledig eller arbetssökande har rätt till 20 timmar förskola per vecka. Om man endast önskar allmän förskola 15 timmar per vecka under terminstid, så är den avgiftsfri. Om man önskar allmän förskola löpande under året betalar man enligt debiteringstabell under juni, juli och augusti. Ansökan Särskild blankett ska lämnas till förskolan gällande ansökan om allmän förskola och godkännas av förskolechef. Blanketten finns för utskrift i blankettarkivet på kommunens hemsida under Blanketter och e-tjänster. Skolkontoret ska sedan få blanketten för handläggning. Det överenskomna schemat på 15 timmar per vecka läggs in i barnomsorgswebben av de/den vårdnadshavare som har ansökt om allmän förskoleplats. Om det saknas schema läggs ett obestämt schema tills vidare in i barnomsorgswebben av handläggare på Skolkontoret. Ansökan bör skickas in i god tid och den börjar gälla från och med det datum ansökan kommer in till Skolkontoret, även om man uppgivit ett tidigare startdatum på blanketten. 9 Förskoleklass 6-åringar Höstterminen det år barnet fyller sex år erbjuds verksamhet i förskoleklass. Förskoleklassen är avgiftsfri, följer i stort skolans terminstider och ska omfatta minst 525 timmar per år. Den kan bedrivas i kommunal skola eller i friskola. För de barn där vårdnadshavaren har behov erbjuds fritidshem. Vårdnadshavare erhåller under vecka 3, det år barnet fyller sex år, information om förskoleklass, blankett för att välja skola med val om skolbarnomsorg, information om skolskjuts samt inbjudan till öppet hus till skolorna. Tidigare start I de fall vårdnadshavare önskar finns möjlighet för barnet att börja förskoleklass tidigare. Plats i förskoleklass för 5-åringar beviljas efter ansökan och i mån av plats. Rektor beslutar om tidigare start. (SL kap 9 § 5) 10 Maxtaxa Debiteringstabell för månadsavgift gällande barnomsorg och skolbarnomsorg i Trosa kommun. Kategorier Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4- Barn 1-3 år 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Till och med augusti det år barnet fyller tre år Allmän förskola under terminstid 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Avgiftsfri plats Allmän förskola under hela året 2,15% 1,43% 0,72% 0,00% Endast debitering juni – augusti (september – maj är avgiftsfri) Barn 3-5 år 2,15% 1,43% 0,72% 0,00% mer än 15 tim/vecka Fritidshem Kommentar Från och med september det år barnet fyller tre år 2,00% 1,00% 1,00% 0,00% Procentsatserna tillämpas på hushållets avgiftsgrundande gemensamma inkomst. 42 000 kronor i bruttoinkomst per månad motsvarar maxtaxans maxbelopp. Maxtaxans maxbelopp ändras årligen enligt Skolverkets förordning, som är indexbaserat. Yngsta barnet räknas som Barn 1, näst yngsta som Barn 2 osv. Avgiftsgrundande inkomst Avgiften grundar sig på familjens (hushållets) gemensamma inkomst under året (årsinkomst/12 = månadsinkomst). Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster av tjänst samt överskott av näringsverksamhet enligt Skattelagen (1999:1229) under bidragsåret. Avgiften tas ut från första inskolningsdagen och under 12 månader per år. Har den ena inkomsttagaren i hushållet nått maxbeloppet på 42 000 kr per månad (brutto) läggs den andra inkomsttagaren i hushållet på maxbelopp för att undvika att få inkomstförfrågan. Intyg vid 0:- i månadsinkomst Om man lämnar 0:- i månadsinkomst i barnomsorgswebben krävs ett intyg som styrker lämnad inkomstuppgift t.ex. från CSN, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. På intyget ska fullständigt namn och personnummer tydligt framgå och tidsperiod. Om inget intyg inkommer till Skolkontoret debiteras maxavgift för barnomsorg. 11 Skollovstaxa För barn som är placerade enbart under skolans eller förskoleklassens lovdagar och studiedagar (så kallad skollovsplats) uttages skollovstaxa. Skollovstaxan är en dagtaxa. Avgiften per dag är 1/20-del av maxtaxans månadskostnad. Skollovstaxan tas ut enbart för beställda dagar och kan aldrig överstiga maxtaxan per månad. Avbokning av plats eller dagar ska ske senast en månad innan placeringen börjar. Man ansöker på särskild blankett två månader innan lov. Taxa under ”allmän förskola” Allmän förskola inträder från och med höstterminen det år barnet fyller tre år och upp till förskoleklass och skola. Platsen är avgiftsfri om man väljer att enbart ha platsen under terminstider. Om man önskar ha platsen löpande under året tas avgift ut under juni, juli och augusti oavsett hur mycket eller lite man nyttjar platsen. Avgiften grundar sig på (hushållets) lämnade inkomstuppgifter i barnomsorgswebben. Förläggningen av timmarna beslutas av respektive förskolechef. För de som har en vanlig förskoleplacering, reduceras avgiften med 525 timmar per år. 12 Inkomstjämförelse Årlig inkomstjämförelse Skolkontoret jämför årligen hushållens deklarerade inkomster med den avgift som debiterats för barnomsorgen. Det innebär att hushåll som betalt för mycket i avgift kommer få pengar tillbaka och de som betalt för lite kommer få en extra faktura. Skillnader i avgifter under 500 kronor kommer inte att justeras. Varför inkomstjämförelse? Genom att göra en kontroll av inkomst och avgift blir det rättvist. Hushåll med lägre inkomst ska betala mindre i barnomsorgsavgift än hushåll med högre inkomst. Stickprovskontroll Skolkontoret kommer två gånger på året göra ett antal stickprovskontroller mot Försäkringskassan och Skatteverket och kontrollera angivna inkomstuppgifter. 13 Vårdnadsbidrag Om man är folkbokförd i Trosa kommun och är vårdnadshavare för barn från och med månaden då barnet fyllt ett år och till och med den månad barnet fyller tre år, kan man ansöka om ett skattefritt bidrag på 3000 kronor per månad och barn. Ansökan gäller från det datum ansökan inkommit till Skolkontoret och ska skickas in senast den 1:a i månaden före den första bidragsmånaden. För adoptivbarn gäller att födelsedatum är då vårdnadshavare får barnet i sin vård och vårdnadsbidrag kan utges efter ett år i högst två år, men längst till att barnet fyller fem år. Adoptivbarnet får inte vara makes barn eller eget barn. Rätt till vårdnadsbidrag För att få vårdnadsbidrag gäller att: x barnet du söker bidrag för är folkbokförd i kommunen, x barnet du söker bidrag för inte har plats i kommunal barnomsorg eller enskilt driven barnomsorg som får kommunala bidrag, x du som söker bidrag är vårdnadshavare, folkbokförd på samma adress som barnet och bor ihop med barnet, x vårdnadsbidraget tidigast får beviljas efter det att vårdnadshavare nyttjat 250 dagars föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå, samt att x du som vårdnadshavare (eller din make/maka, sambo) inte för samma kalendermånad eller del därav får: o Föräldrapenning (vare sig för barnet man sökt för eller dess syskon) o Arbetslöshetsersättning o Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning o Sjukpenning eller rehabiliteringspenning som du fått under mer än 365 dagar o Sjukpenning under eller omedelbart efter en period då arbetslöshetsersättning lämnats o Sjuk- eller aktivitetsersättning o Ålderspension o Äldreförsörjningsstöd o Introduktionsersättning Om båda vårdnadshavarna är eniga och skriftligt begär att vårdnadsbidraget ska delas mellan dem kan bidraget (vid växelvis boende) delas med hälften mellan vårdnadshavarna även om den ene inte är folkbokförd på samma adress som barnet, men dock inom kommunen. Det som står om vårdnadshavare ovan gäller också person som tagit emot barn för adoption. 14 Barnomsorg för syskon Syskon till barn som man erhåller vårdnadsbidrag för har rätt till plats på förskola 20 timmar per vecka förutsatt att syskonen är minst ett år. Om man har syskon på fritidshem har man rätt till 10 timmar per vecka. Ansökan Ansökan lämnas till Skolkontoret på särskild blankett senast den 1:a i månaden före första bidragsmånaden. Blanketten finns på kommunens hemsida i blankettarkivet men kan även fås av Skolkontoret. Ansökan kan endast avse innevarande år och ny ansökan för nästkommande år bör skickas in i god tid till Skolkontoret. Skolkontoret skickar ett skriftligt beslut om ansökan har beviljats eller inte efter kontroll hos Försäkringskassan gjorts och att villkoren för att få vårdnadsbidrag uppfyllts. Beslutet om vårdnadsbidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Uppgifter Den som får vårdnadsbidrag är skyldig att genast anmäla till Skolkontoret om förutsättningarna för bidraget förändras. Om en bidragstagare inte anmäler ändrade förhållanden som påverkar möjligheten att få bidrag eller lämnar felaktiga uppgifter kommer kommunen att återkräva det som betalats ut för mycket. Kommunen har möjlighet att kontrollera lämnade uppgifter. Utbetalning Bidraget utbetalas den 20:e varje månad på uppgivet bankkonto eller plusgiro. Uppsägning av vårdnadsbidrag Om man önskar säga upp vårdnadsbidraget innan perioden man ansökt för, finns en särskild blankett i kommunens blankettarkiv, som man skickar in till Skolkontoret. Efter uppsägning kan vårdnadsbidrag för samma barn beviljas tidigast från och med femte kalendermånaden som bidrag senast lämnades. 15 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 81 Dnr KS 2015/83 Förvärv av aktier från Trosa Fibernät AB Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att kontant förvärva 6 000 nyemitterade aktier à 1 000 kronor i Trosa Fibernät AB för totalt 6 000 000 kronor. att detta finansieras genom att samtidigt minska investeringsbudgeten för bredbandssatsningen under Kommunstyrelsen med 6 000 000 kronor. att uppdra till ägarombudet att överlämna föreliggande ärende till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. Ärendet Under 2013 och 2014 har en hög produktionstakt hållits för kommunens bredbandsutbyggnad. För att bibehålla den höga utbyggnadstakten även under 2015 behöver bolaget ytterligare finansiering. Ett förslag till finansiering av utbyggnad 2015-2018 har presenterats bl.a. för Kommunstyrelsen 2015-05-13. Som en del av denna finansieringsplan har bolaget nu framfört ett önskemål om att försälja 6000 nyemitterade aktier till Trosa kommun. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith 2015-05-19 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/83 2015-05-19 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected] Förvärv av aktier från Trosa Fibernät AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att kontant förvärva 6 000 nyemitterade aktier à 1 000 kronor i Trosa Fibernät AB för totalt 6 000 000 kronor. att detta finansieras genom att samtidigt minska investeringsbudgeten för bredbandssatsningen under Kommunstyrelsen med 6 000 000 kronor. att uppdra till ägarombudet att överlämna föreliggande ärende till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. ________ Ärendet Trosa Fibernät AB ska ta huvudansvaret för bredbandsutbyggnad i kommunens geografiska område. Genom den höga produktionstakt som har hållits under 2013 och 2014, och som enligt plan kommer att fortstätta framöver behöver bolaget ytterligare finansiering för byggnationen 2015. Ett förslag till finansiering av utbyggnad 2015-2018 har presenterats bl.a. för Kommunstyrelsen 2015-05-13. Som en del av denna finansieringsplan har bolaget nu framfört ett önskemål om att försälja 6000 nyemitterade aktier till Trosa kommun. Bakgrund 2006 etablerar Trosa kommun ett fibernät i Trosa och Vagnhärad. Behovet var stort att knyta ihop samtliga kommunala fastigheter för att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet i kommunens förvaltningsnät. Under 2008 ökade efterfrågan på att nyttja kommunens fibernät bland företag, allmännyttan, bostadsrättsföreningar och privata aktörer. 1 (3) 2009 bildas Trosa Fibernät AB som ett dotterbolag till Trosabygdens Bostäder AB och omgående påbörjades arbetet med att ansluta Trosabygdens Bostäder AB:s fastigheter. De första företagskunderna som fick tillgång till fibernätet 2009 var Camfil, Strömbergsgruppen samt D-data (landstinget). 2011 köper Trosa Fibernät AB ett etablerat men ej driftsatt fibernät i Vagnhärad. Med detta förvärv förfogar Trosa Fibernät AB över ett sammanbundet och komplett nät i både Trosa och Vagnhärad. Nätets stäckning följer i stora delar fjärrvärmenätet då samförläggning har skett i stor utsträckning. 2013 beslutar kommunfullmäktige om en Bredbandsstrategi för kommunen och avsätter samtidigt 12 MSEK i investeringsmedel för fortsatt utbyggnad. 2014 beslutar kommunfullmäktige om en snabbare utbyggnadstakt och omfördelar investeringsmedlen för att möjliggöra detta. 2015 presenterar bolaget hur långt man nått mot uppsatta mål samt en finansieringsplan för perioden 2015-2018. I denna lyfts prioriterade områden fram och till dessa tillhörande finansieringsbehov. Finansieringsplanen ligger sedan till grund bl.a. för behovet av nyemission. Finansieringsförslag Checkräkningskredit 5 MSEK Lösa befintliga skulder på 16,6 MSEK (Trobo & Trosa kommun) Lån hos Kommuninvest 16,6 MSEK Finansiering utbyggnad (22 MSEK) Nyemission 6 MSEK 2015 Nyemission 6 MSEK 2016 Lån hos Kommuninvest 10 MSEK Eventuellt statligt stöd ej inräknat 2 (3) Planerade utbyggnad 2015-2018 Prioriteringar 2015 (ca 7 MSEK) Vagnhärad Väsby (1,5 MSEK) Järn- och Bronsåldersv (0,7 MSEK) Mölna (0,5 MSEK) Nygårdsplatån (1,5 MSEK) Trosa Lagnö/Uddby (1,0 MSEK) Arrendegången (0,5 MSEK) Öbolandet Etapp 1 (1,0 MSEK) Segel- och Lundagatan (0,3 MSEK) Prioriteringar 2016-2018 (ca 15 MSEK) Vagnhärad Hagarna, Dalen, Fänsåker Centralt och Kyrkområdet Totalt ca 5 MSEK Trosa Vitalis, Tomtaklint, Nyängen Åda backar, Östermalm, Centralt, Hagaberg Totalt ca 5 MSEK Övriga Hunga, Hållsviken, Åshorn, Sund Landsbygden övrigt Totalt ca 5 MSEK Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef 3 (3) Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 82 Dnr KS 2015/85 Borgensramar för Trosa Fibernät AB Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att såsom egen skuld ingå borgen för Trosa Fibernät Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 30 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. att det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga belopp. att för kommunal borgen utta en borgensavgift om 35 räntepunkter. Ärendet Trosa Fibernät AB står mitt i en utbyggnadsfas i linje med kommunens bredbandsstrategi och har tecknat avtal om utbyggnad. Bolaget har hittills nått 60 % tillgänglighet till 100 MBIT/s för hushållen, vilket är något högre än rikssnittet på 54 %. Bolaget står nu inför säsongsstart för utbyggnad enligt affärsplanen. Återstående investeringar för att nå 90 % täckning beräknas till 22 mkr. Bolagets investeringar hittills har huvudsakligen finansierats med lån från Trobo, statsbidrag och nyemittering av aktier. Insatt aktiekapital är idag bundet i investerade tillgångar. Under 2015 nyemitteras 6 000 nya aktier vilket ger ett kapitaltillskott till bolaget med 6 mkr. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith 2015-05-19 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/85 2015-05-19 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected] Borgensramar för Trosa Fibernät AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att såsom egen skuld ingå borgen för Trosa Fibernät Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 30 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. att det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga belopp. att för kommunal borgen utta en borgensavgift om 35 räntepunkter. ________ Ärendet Trosa Fibernät AB står mitt i en utbyggnadsfas i linje med kommunens bredbandsstrategi och har tecknat avtal om utbyggnad. Bolaget har hittills nått 60 % tillgänglighet till 100 MBIT/s för hushållen, vilket är något högre än rikssnittet på 54 %. Bolaget står nu inför säsongsstart för utbyggnad enligt affärsplanen. Återstående investeringar för att nå 90 % täckning beräknas till 22 mkr. Bolagets investeringar hittills har huvudsakligen finansierats med lån från Trobo, statsbidrag och nyemittering av aktier. Insatt aktiekapital är idag bundet i investerade tillgångar. Under 2015 nyemitteras 6 000 nya aktier vilket ger ett kapitaltillskott till bolaget med 6 mkr. Se bifogad skrivelse Kapitalförsörjning till Trosa Fibernät AB. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilaga 1. Kapitalförsörjning till Trosa Fibernät AB, 2015-05-19 2015-05-19 Trosa kommun Kapitalförsörjning till Trosa Fibernät AB Trosa Fibernät AB står mitt i en utbyggnadsfas i linje med kommunens bredbandsstrategi samt tecknat avtal om utbyggnad. Bolaget har hittills nått 60 % tillgänglighet till 100 MBIT/s för hushållen, vilket är något högre än rikssnittet på 54 %. Bolaget står nu inför säsongsstart för utbyggnad enligt affärsplanen. Återstående investeringar för att nå 90 % täckning beräknas till 22 MSEK. Bolagets investeringar hittills har huvudsakligen finansierats med lån och statsbidrag. Insatt aktiekapital är också bundet i investerade tillgångar. Bolaget har gott utgångsläge att planera för expansion. Bolagets nuvarande situation kännetecknas av x hög efterfrågan på utbyggnad x uppgraderat nät för GBIT-trafik x systemstöd – Anslutamotorn - för anmälningar om anslutning samt projektstyrning x tillgång till checkräkningskredit, men begränsad likviditet för investeringar. För att Trofi ska kunna genomföra utbyggnad behövs alltså tillskott i form av aktiekapital och lån. Bolaget önskar att kommunen tecknar borgen på tillkommande lån. Om Trosa Fibernät AB förväntas genomföra planerad stadsnätsutbyggnad föreslås att Trosa kommun sedermera beslutar att öka aktiekapitalet stegvis genom att teckna aktier vid nyemissioner år 2015 och 2016 att bevilja kommunal borgen för lån på 10 MSEK för tillkommande utbyggnad. att bevilja kommunal borgen för lån till genomförda investeringar på 16,6 MSEK för lösen av lån till Trosabygdens Bostäder AB och Trosa kommun Bolagsstyrelsen föreslår därför bolagsstämman besluta att genomföra nyemission 2015 med 6 MSEK och 2016 med 6 MSEK Bolagsstyrelsen beslutade i § 51/15 att ta upp lån till investeringar på 10 MSEK för tillkommande utbyggnad att ta upp lån till genomförda investeringar på 16,6 MSEK för lösen av lån till Trosabygdens Bostäder AB och Trosa kommun att begära kommunal borgen för bägge lånen. Trosa Fibernät AB Jonas Ivervall Ordf. Trosa Fibernät AB Trosalundsgatan 4 619 32 TROSA Lennart Ekerbring VD Organisationsnummer 556793-1711 Telefon 0156-533 36 VD Fax 0156-177 91 Bankgiro 467-5096 Telefon 0156-52020 Stadsnätschef www.trofi.se Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 83 Dnr KS 2015/73 Prövning av frågan om ansvarsfrihet för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2014 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bevilja direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt de enskilda ledamöterna ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. att årsredovisningen anmäls och läggs till handlingarna. Ärendet Årsredovisning för kollektivtrafikmyndigheten har upprättats och granskats av förbundets revisorer. Revisorerna tillstyrker i upprättad revisionsberättelse att myndighetens direktion bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Trosa kommun har delgivits myndighetens årsredovisning och revisorernas revisionsberättelse och föreslår att direktionen i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith 2015-05-17 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 33 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/73 Kommunstyrelsen 2015-05-17 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected] Prövning av frågan om ansvarsfrihet för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt de enskilda ledamöterna ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. att årsredovisningen anmäls och läggs till handlingarna. ________ Ärendet Årsredovisning för kollektivtrafikmyndigheten har upprättats och granskats av förbundets revisorer. Revisorerna tillstyrker i upprättad revisionsberättelse att myndighetens direktion bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Trosa kommun har delgivits myndighetens årsredovisning och revisorernas revisionsberättelse och föreslår att direktionen i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Granskning av årsbokslut 2014 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken i Sörmland AB 2. Revisionsberättelse för år 2014 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken i Sörmland AB 3. Årsredovisning 2014 för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken i Sörmland AB KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 LÄNSTRAFIKEN ÅRSREDOVISNING 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB 2 Innehåll 3 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 ! 6 " #12 " $$14 "## $$ 29 & 40 "' 41 VÅRA RÄKENSKAPER 45 * 46 +$'$54 +- 55 < $#$# =$>$ ##@- --'Q< #'# ###Q!=$-- XYZ[Z@#' X'Q\YZ[]-- $$#-$#- ^#Q+=$#$]Z$' Q\$#[YZ$'>$ QYZ[_ # $# > ` $ - # $ ' #Q *> 'q-w ^z'q'$ ^'q{$>=$YZ[_ 3 Myndighetens ordförande har ordet: Strategiskt läge i gynnsamma Sörmland {-# --$# # Q| -X' '# -} Q~ '#-$--> -'$'' Q Attraktiv livsmiljö och dynamisk tillväxt X - $ '>-$$-- X> z} -' ` ' Q |# ' '' Q|#- - # #Q|# ' # Q Moderniserad kollektivtrafik med ny teknik YZ[]- ' Q& $$ ' - Q| #--# $$ ' Q Ökat resandet med tåg och buss glädjer YZ[] > Q | ' X>X 'X - ' --' Q^# ~ ' 'Q|X ' ' XQ YZ[]=^YZ[# ' # # $'$#Q = X - ' - # }"' & 4 *q-w 5 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE > YZ[]># $$> ## $$ 'Q 6 Inledning Vardagsresandet i fokus * > - # # $ > Q&YZ[]X[Z X $#$$ Q ^ - Y>] X$# # ' # Q$# Y_ ZZZ # - _Z $# $ $ ' #Q # ## > > $ > > > $ Q # $$`##>' ' -Q * $$ # # '> X[ZZZ$# >ZZ ~ ' =$ YZZ ' "#Q ^ > -> > X ' ' $$ X$Q w $$ YZ[_Q | - # ` $ $$` ' @ $$> > ' $ $Q # $$$#YZZQ Verksamheten stabiliseras ='YZ[] $$## -$ > - # #> - '#XQw#@ $- 'Q~ YZ[] $# # X Q < X X -YZ[]YZ[# Q |#$ ^$ YZ[] - # $# > z$ - #$## QQ#Q#- $# # X-&' X #$ #YZ[_Q\#$$- # #$ $' #- Q | - ' $ $'' # ^>'' Q +YZ[]X##Q ! $#]$' z Q ' ' ~ > "# ' Q X ' #> $ -Q - # $- ' Q + #$$ #$' #Q ~ X Q $#-> $# 'X} X - #- $$ - } - ' Q Utvidgat trafikansvar, ny teknik och nya fordon ' # $$ - $$ $ Q|- X$$- ' Q *# YZ[_ X>X'# X - # $$Q ! YZ[$$'' } X>$$ > -'Q YZ[]$#X$$ ' X-# #Q # $##Y]Z ' $$ # 'XQX - ' $# > $# -' X - - # $$ >'-Q YZ[] $$ #^$#$$ Q*$$ - # $# 7 $ $## YZ[YZ[Q w '$# #~ Q Myndigheten växer och mognar YZ[]'###X zQ *#- 'YZ[] - #Q|- - X # # $' ' Q ! ' YZ[] Q " - ' #'$ - -#Q! #-} -#z$$'-$ $'$##Q Valåret 2014 \ YZ[] > 'Q X 'Q|XYZ[_># '-$YZ[_}YZ[ >Q Myndighetens ledamöter och ersättare Katrineholms kommun $[YZ[_ q| ~-q Landstinget Sörmland Vingåkers kommun q > ! > & > ' w ~-q { ' w> z *w>="#$> '\ Eskilstuna Kommun q ~-q!~'w Nyköpings kommun q\ ~-q{ Oxelösunds kommun q* ~-q|<` Flens kommun q~ ~-q+^ Strängnäs kommun q' ~-q q{ < ~-q^ Trosa kommun q| w ' ~-q{ ~ Gnesta kommun q{ ~-q+' \#YZ[]' >< >>#'' -Q * X YZ[] X #-##`qw>>^ <X*w>''> Q> ~ >^=>* >{ >=$> < *w>> |>> w'^ > -Q'`#w>~ ># $ $$ ' #~ -Q 8 " - & ' | w ' Q | -$YZ[_}YZ[ $Q w # >'' # Q Engagemang vid årsskiftet 2014/15 #( % w' )*"#$#$*" $ Strategisk samverkan är vårt arbetssätt {<[ZZ -- > ' ' $# #Q# ' $ -$- Q {<{<[ {<^_ {<Z X $YZ[]q ~$' $ #Q$# # $ X'+ Q ' X 'YZ[] Q #'X ^$ YZ[ =^YZ[> # $ XQ !"#$$ X # {< ' + 'X-'Q|-# $ ' #Q $ -#-#$ Q $ %$&%% + $$$ '$Q % '# ( '# & "# '$#-#$$ $$ 'Q Hel- och delägda bolag, intressebolag och medlemsföreningar ~- ## -> [$'>${< Q < # [XYZ[] <w' {<' } > > > >$>"-'<' {<} Q | $ $' X ' ' $ {< z Q X _Z 'Q X ${< {<#$$ $< -#`YZ[][_Q | {< $$-- >' X # * YZ[Zq[Z_Q \YZ[] {< #- & > | w'Q {< $' {<Q ' > \$$ > " > ' {<{<$$# [$'Q{<^{<^ _Z$''{< `Q {< $$ = ^ YZ[ # ` -Q|]XYZ[] # ' $$ Q& ' '| w $$ ' Q *q-w 9 $ #{<^ X ## $ ### Q {< - X' > Q < $$` - ' $# > - ' X ''$'Q\# # - # {< Q | $$ '$ -- #' - $ ' Y{< -' `' - {<Q - Q # - ' X-$X XY{<Q " $w' > -#-$ > ` ' ' '' Q\YZ[_ - ->$$ X $$'Q Myndighetens principer \ #$ $'$ - $ > $-$$'$$#Q! $'$-'# -Q + $ #$ ! & -> '`$' $ Q + &# *&( - $>$# + $ $#$'> $'@z ' z #Q 10 Direktionens sammanträden under 2014 > # > YZ[]-z Q ! $ # Q\- - # #Q Ordinarie sammanträden " # $## > {<> $$ = ^ YZ[ $'~-Q*# ^#$ ' # Q < q # $$ ' Q| ' $$ X $$ XQ *# ' $$ ' ' $ $## '' # $ter 2014-02-06 & YZ['$X ' ' Q ' # -- $ $ # > '#- X 'X 2014-05-15 * # [>YZ[] YZ[# $$Q< YZ[_ @#$ YZ[}[ ' "$ YZ[_Q q - > ' X $$ $$ $ $' ' X land ' #YZ[_YZ[} [ X # ' ' $ =$z ^ $ * "# # $ '^} X $ - {< # # {< ! q [_ 'YZ[ $$ $# #=$ w{< ! q #YZ[ $## $'=^ YZ[ # $$ - $## '$$ ' $## $X ' Q 11 2014-10-09 * #$$Y>YZ[] Q -q -$$ ^X$ # {< - # < ' ! q YZ[_ ' =$z ^$ * "# X${< $## - < ' $$$$` *$ >Y{<'{< 2014-11-20 ! X#{<^ $## $$$ ^$ YZ[Q < q $ {<^ $ YZ[_[[ YZ[_ [[ $ YZ[_ - {< - # $ $- $ ' Q ! q # #$$Y>YZ[] ' $$ {< Extra sammanträden \ # > >- # Q 2014-03-10 < - ~ ' Q q -- $ - - $ ^' X ' Q ! #> $ # ' Q 2014-04-03 " - $$ =^YZ[> >' Q $$ # $##< '+ \$$ <+\Q 12 Viktiga händelser under året Januari " ~ $# Q Februari Mars ~ ' ~ ' $# XYYZ X~#Q~$ Q ~ >=$' Q < -- X~ Q -# Q April Z~ [$ ' ^ ^'Q ^# $ #=$ Q Maj --$ '^} X Q^ #XYZ[_ $$ X- `YZ[YQ - >'X Juni +# ' - $ -Q *# $$ $''$ $ 'Q ~X#-$# $ #Q 13 Juli * ' > X> #Q * #$ YZ[_ ^Q Augusti = =$> Q September Oktober ^ $$$ ' Q * $Q - $$ X$Q { # # @ Q *$ $# '-' Q ~$# X_ =$'X$# ~]X^$ Q ! Q November ## $$ ' Q | X# $$ Q December = } X> X ^ ' X '@ ~ } $# ' $#$ Q < {<q - $# # ~ Q !$# ^Q *q-w 14 Verksamheten ur olika perspektiv !-$$q $$ X ' > X$$ ' YZ[]> $$ # $ ' $' $$ # # ' ' Q *q-w 15 MEDBORGARPERSPEKTIV Information och kommunikation ~-X $ ##Q| X> YZ[]=^YZ[^$ YZ['-Z X#Q & ^ {< $ ^ YXQ| [_X'- -$ ^' X QX $$ X# - `[XQ |-'$$ >'Q '> Xq ~ Z> $##>^#$ YZ[_>^ > ~ > #X X - - $ > w$ ~ $ ~ > X ' ' Q w] `$-$### Q \# -'# $$ Q< # `$# ' # > ` > ' $ $' X Q \ YZ[] X - Z $ '#}Q" ` $>` #X $ Q!' $ ' #$$ #Q ~ Z#`- YZZ$QZ>> ^'^#$Q*## $$ #' XQ $$ - - ' X X -Q~- ' Q'#'$$- YZ[_Q{<$$ 'X#Q Attityder och nöjdhet [YZZ$X <{+!$$ X ' YZ[]Q - X X -#X#Q XX Q!]ZZ X $Q -$$# ># $$ YZ[]Q! #> - # Q * ' ' ' >' =^YZ[Q\ #-- ' # $ Q Kundtjänst 'X $> -''~ ZQ\YZ[]X_ZZ # ' $ X'> $ #> '$$#$Q Andel nöjda i Sörmland och riket i procent enligt KOLBAR. Förändringen sedan 2013 inom parantes. 16 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV /ZUUSFHJPOBMUÌHTTZTUFNJ.ÊMBSEBMFOt Ny Trafik 2017 !$ $$YZ[ z {< {< > ' > \$$ > >" 'Q ~ - - = ^ YZ[ - [[ ' YZ[Q = ^ YZ[->##YZ['YZ[> - - #Q | # # ' $ 'Q~ - '># -' $#-#-## Q $#@'- > #' Q--Z$'Q*- - $ ' $#Q~--$'# Z # #> >'$ #$# Q^ # >' #Q \ YZ[] - @ $X$$ ' $#X = ^ YZ[Q *# $ '$#->~ $ Q\$$ {^$X$#X#^Q~- $X'#$$ > # - $#$ Q$$ X-' $ $X X-> > X '$'$Q Trafiken och avtalen Tågtrafik * # # ' $Q {< # q $ $#" X }~ }=$}$ \"~= =$> Q |# '' '$## $ Q Bild: MÄLAB 17 ^# {< $# $$ ' Q {< $$ - # Q {< '# @$Q| $$ Q \ YZ[ - $ # X $# ~ ' ' # ` 'YZ[]Q ' ' # ' YZ[] - ^+ z$ $ - $#'YZ[_Q|-$$# #> Q~-#-- $$ }X YZ[_> &' '$'###' Q #'$ $$'YZ[] [[ X> $# YY X > $ ]> X>\"~=[> X>=$YY> X $ [[ X Q { $# #- $#[> XQ = X # $# $# # Q $ ' $ $# Q =$ $$# $# YZ[> $# YZ[ X $ Q X $#YZ[Y# $'Q $ # @- # q > $ ` $ ' Q * $# \"~= Q $# Y']$ ~ 'Q*$ > q$ #>- # ' $#YZ[Y##Q YZ[ $# $ Q w $' # $ YZ[] -^+q -# # ## ' 'Q ^ {<# '$'$#- # $ > ''#Q w $'#$ YZ[_>- $#'$ '$' > X#Q! X#$ $' '$ - ###X # " $ Q\$ $''#- - $$# $# #- Resandet med tågtrafik { $#$ ~ ZZZZ$#> X ]Y_ZZZ $#$# #'=$ZZZZZQ ,/ 0%' $# ~ { YZZZY ZY Y $ _]][ Y =$ =$$ I tabellen redovisas enbart resandet !"#$%&#'(#&)*"# + ##&,& #'(#&$% #&% #&/$$%##) 45%# 1#$ \"~= ~ $ $ X %' $#'$ ZZ [ZYZ[ [Z ][Z [Y_ [ _][Z[ [ QQ YZZZ ] 2 384 490 +2% 18 Busstrafik | X 'Q# X' XQ+ X > X $Q ~ >=$>' Q ^"' X ' ^ ^ $$ X' Q 6&#$% &&& $)&/78&4 # ! ~ > + ]Y Y YY] Y $ [][_Y[ _ > [ _ []_[Y Y ZZ [Y =$> + ('#;%$/ q =YZ[Z}YZ[}YZ[ ('#"(/1/<$'= =YZ[Z}YZ[}YZ[ !XYZ[_` = -# # Q*#[XYZ[ #-[ZZ¡ Q X' $# # - ##Q + ('# &= " YZ[Y}YZ[}YZYZ + ('#$ = <YZ[Y}YZ[}YZY[ + & = &^YZ[Z}YZ[_ \# - ^ $$# -$# $&^{<Q 1#$ $ Avtal i busstrafiken >' $# _[ ] Y $ Y[Y_[ Z_Y Y[Y [ [ [[ > $ &YZ[]X X$# $$ z ^> $$ # $' X # Q _ Y$> YQ { $# > @- X#Q\' $ -> Q Resandet med busstrafik ^#YZ[] [_'YZ[Q## `># X X@ X'@$$># -Q! '- >' '- }# #YZ[_Q\YZ[] 'X =$> X- # ^#Q 6&#$% /$$*#/& 9;7<"#/ /=>? #8$% #8$%> ?# #)*## #&8 &%&4 19 6&#$% #&& $)&/78&4 # ;$# ~ > >' $0 1#0 _Y[ []Y [Y $ []] [ Y][ [ [YY] Y Y[_ Y * > $ > [_[] Y [[ ]Z > ][Y [ Y__ $ [YZZ[ [ $ =$> __ [ _]_ [ $ YZ[Z [ YZ[]_ z > [_[ Z Z]Z Y _Y [ [ $ [Y _ [_Z ] [Z_[ ]]Z [[ Y [[][ [ _Z YY $ > ^>Qz Q^ $ "#> $ \ _ZY ] Y $ Y]Y ] 3 564 270 1% 2 206 565 5% _ [_][YZ _ # ;$#? #(" $ X | ' ' > z $'Q | $# '$# Q $ ' $ #' $'Q X '# - $ @ #Q ! "#$$#QYZ[]`'$' > -$'Q! ~ >=$' #$'Q ^ ^}' X > - X' & > ' YZ[] [ZZZZZQ{ #' $# ^Q &#&&#$% /&& $)&/78&4 >' $# 1#$ ' _YZY Y Z[Z ] $ YY][[ 4ÊSTLJMELPMMFLUJWUSBöLt½LBETBN ordning YZ[]' ' - $$ ' $ $ YZ[Zq[Z_ Y$Q[Y¢Q~$X - ' $XQ{ $$ $ ` [_XYZ[]Q|# X `[YZ[Q|$ -$ $$' $ Q YZ[] #- $$ - $$ X$- 20 # -Q| $$ X $$ X '$$ X#$$ $$Q *- '#$ '$ X YZ[_#- # Q \$$ -'$$ X - ' ' - Q | --X '# $$Q Anropsstyrd trafik |$> $$> # # =$ > $ - ' X # $# Q < X#> $$Q# ' $ YZ[] ^Q! $Q \YZ[_>X -' -Q |-#- $$>$$ 'Q Citybaneavtalet {< \$$ >" ' =$'$${ QQ Q { $ YZ[ YZ[Q < @ $#X YZ[Y # ' - $ Q ! X YZ[] [Z X YZ[] # 'XYZ[_[Z X- YZ[_Q\ ^# {<Q 1SPEVLUPDIJOUÊLUTVUWFDLMJOH < XYZ[]# $$' [Z X ] ' # _> XQ| #$ ' # ' ' Q $w >+-> X-Q| $ Z$' # QYZ[# $ X-$ Xq \ w ] X- +-}Q | $ $ $$Q 'w ' X-> ]] $' Y$'Q|# >#[_$'Y_$'Q 1SPEVLUPDISFTBOEFVUWFDLMJOH 6##*& &&$ #8?$($/&7< = $ > X #Q { 'Q~ - ' - # \ Q | '# $$# \> Q 21 { $>Qw >' ># Q | - > #> ` - $ - $ ' ' - X-Q~$$#$# '# > w - Q { # $' $' zQ{ X->#> ' Q + +- - #Q +- ' ' $> +-\'"z#Q< $ - $$ - > Q H #$$/&)*% 78&4 6&#&$%$%@&/C&$ #8?4<&$/&&&&# = >#&/,;%D&E %' $#? 1#$,(& (# %0 (#FGHI ;%, 2014 Kontant z 6# $)&@&$/&C %7D &%?#& # $/& #8 %&%&### %E"$# *G& && E #&/ ##&#! #&$% ?E#&#/&##&# ## 6##&&& E #&/)* ###&!# & $ && Y[Z[ Y]Z] __]Y[ Y [ _ +-\>"z> \ "z [YZ [ YZ[_] Z]Y Y]Z [ Y [ w ' Y__]Z] Sörmlandskort ZZY] [ \ _Y[ [Z ]Y [ Y [YY] [[Y ]Y Y YZ _ Y Q~ + $$ 22 Trafikstödjande funktioner och system Depåerna i Sörmland \YZ[]$ `'# $# #X$# Q~z $#- -$Q~ # ' $# '##Q |$#^>- - ># -' Q|$$$# `YZ[]Q "~ $#$##- ~ ' X- $$ Q < - $$ $#-Qw $##- -$#$'- ~ zQ {#X$# # - $#Q \ # YZ[_$ $#X-$ $# ' # Q *$ -'$ $'Qw $#-' - -#$#$#Q De tekniska systemen \ # !^ XQ - ' +Q`- +> Q | X- YZZ[YZZY' -> $`# Q\ #$#- ' $ Q ~ $$ D/$$*# J,G %? #?&#&< #8?&= )*#&&# &terade bussar i Sörmlands län samt en /&&& /! %##6,!? # & Bild: Karl Jilg 23 z $X ` - $$ Q wX <+\< '+ \$$ Q \$$ $' $ YZ[] $$ - X YZ[_ ' Q!- `-#YZ[Q+ ` #`YZ[># '# - ' Q~ ${< -'YZ[Q ! <+\ $## > #$->$'' X Q w + ` ' # - # X YZ[>#`#' Q\# X- " 'Q| - YZ[_Q \YZ[]$#X- $$ $ -' ' $ Q \$$ #YZ[_Q ^ $# - ` ' ' # # # Q \YZ[_-# #-Q J,G *%##$##PQ@6J!&& även ska hantera resandet i regio#&%& #/ /& )*# $#T)* **%## /&/& &%)* &" Bild: Karl Jilg 24 MEDARBETARPERSPEKTIV 7ÊSEFHSVOEt½WFSHSJQBOEFTUSBUF HJTLUNÌMt(SVOEQSJODJQFS Förslag till strategiska mål $$ $# q $$`-X# $$ Qw# ' - -$$ # #$$>$'-Q \ YZ[_ # $ $$ Q ! - #> ' - > # - # #- X$$$#- -Q - $ ' Q $ $$ # X $ ' > ' XQ $ ' ' Q "# - U *&*%##!$ ##)*#*Q| # $ $$ #$$ -V%& arbete kännetecknas av stolthet och engagemang över ? ##*##/&)# Q"'# - ` $'$ > ' 'Q $' $ -## '-->'# $Q \ YZ[] $ +$$Q # $$ > > - YZ[_Q \# # X #> ~ z$ Q " $' X $ zQ - - z $$Q | $' ' @ X Q Personalredovisning |'YZ[Y$ $# Q | $ -YZ[]'' YZ[] ] $ $# [ Q { ] $'> ] YQ[ #Q $$' [ ' Y $' ' Y$'Q X#YZ[]X##Q^ X# #Q# X#' X# #Q ! ## _ YZ[]Q Aktiviteter som utförts och planeras !YZ[]# ' #Q!-- ~# '-X -$# # - -Q! '#' ,&'"'# # #? % 2013 2014 [>] [> [> Y> Z>_ Z> Y> >[ ^ w$$ Y# wZ}# [> [>Z[ w]Z}]# > w_Z}_# [>] Z>[[ wZ# [ Z {# $$ YZ[qZ}]#$Q_Z#' Q 25 #Q\ - $ > # $###'$##Q & $ X $ YZ[]' YZ[_Q \ # $$ Q | YZ[_ $> $ Q \YZ[]' # w'#YZ[_ w Q! YZ[]'- Q { $ ' ' X - YZ[_Q\X$# $ ' ' X # Q ##' '' - #Q | - $# $# - ' -> # - ' > X' # Q~ # YZ[_# $ Q V*& ?&/ & %#### ##&#*/*&? Foto: Annika Broman 26 EKONOMISKT PERSPEKTIV ¯SFUTSFTVMUBUt#VEHFUGÚMKTBNIFU & $$# [£Q ]_ZY]£ #> Z_£ Q |- - -Q ~ YZ[]-#$Q #$>- Q"YZ[]$$# _[£> X]][£##Q ! # $$Q ^> >#$'X YZ[Q^YZ[] z' Q 'z #$ # z' Q ^ $ $#Y]£Q | $$' [Z£ YZ[]> X Y ZY[ $ # #Q | X ### X- `Q * $ # []£#Q !# #?? !# # ^ * X kostnader Infrastrukturkost$# `> `> $ &#$ JK 31 057 31 063 0% _Z] _ _Z] YZ YY YZ YY [] [_Z Y Intäktsutveckling ! #? & !? &#$ JK Y__ Y_ Z [__ZZ [_]Z [ ~ [Z_ [ZY_ Y Y[ ]Z _Y ]] Y [[] [Y Z =$ * ' #> X' XQ * $$# YY'$$ $ > Y Q | $ $ > > '` XQ* X$£{< $# _Z># #-$ Q < X # > # X # ' $$ # > $$# [Z__[Q!' $# # #> $# ' # X Q< X# X' -Q # ' $ $#[Q*YZ[] ' >## $#$ Q Nya uppdrag ! YZ[] ' ~ - $$ $ > - Z [ $ Q ! Z'#$$# XQ & > #-$$ #Q | - Z $$# [Z]ZQ 27 \$ X ' X -> [ Q \ $ >'X -> _YQ Balanskrav < - YZ[] > Q Q ! ##-## #' Q & Y {# Z < Y Pensionskostnader $ $$' _[ > X_YZ[Q| $ ` # $> # $ ' Q $ X[Qw# - ' - Q|` # $$ {w '$$ $ Q > #?%% 2014 2013 {- $ Q Y] []_ [ {`# $ ]Y Y ->`# $ [[_ Z [Y - * $ Soliditet och likviditet ' # $ Q $#[[$'> X[$' # #Q ~ - # Q YZ[_$$# [Z'YZ[] [ZQ #> Q # - $ `Q"$# $#[ZZ$'> $# #Q#- $# `Q Anläggningstillgångar och investeringar { # $ Q \ $# $ -Y]'# $$# ]]Q Samlad redovisning !'# {<Q < $# $$ - > ' X # *YZ[Zq[Z_Q + $$' ] Q ! ' # >]Z_> {<Q $$--][[# 'Q # $#Q <$# ^##--' -$#_[_Q $ # $$# [ZY $' ' > $# ' #Q ' [[$'$'YZ[]Q 28 Finansiella mål #$- # ' Q -$$# # X # q & $Q * # # $$# $' > ' > --$$ Q | $' # # > ' > - #Q & # $' >'Q | $' # $$' [>Y$' > Z>$'X#Q ^ - $$ # YZ[]Q *q*X & $$' [ Q ~ X ' - -#-$ # Q 29 Vår måluppfyllelse Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning -$ - # z'' Q # #^ >{-> X>~' + ' $$ XQ # # $$ > $# X $$'$ Q | - $$ # Q{ @ ' # - ' ' ' Q ^ - - $ - # } X> ~ } X}}#'YZ[]' # Q \ $ '# $# # $ # # YZ[ X -$#-Q|> $' ' #$ # # ''X>X> $$ X> QQ--> X>^># - YZ[_Q ! YZ[]X#> -#X - X $$' #>#' > > '$>`'$#Q| '#X -$ $ ' - ' QX# - $# # # ' # #Q =X#X-- # '$$ # Q X #> Q# $$ X> X #XQ * # - $# # #-# Q*# # - *q-w 30 ' Q\`' # #Q \ # $#^Q ' - ##' - X - $# < ' X- Q|- $ YZ[_> --#' - - Q$# $ Q |$ $$ ' ' $ X - > $ ' ' > > # - $ Q - $$ - Q|--#- '# # YZ[_'#Q | X >$>--# $Q & $# Q ^ z$ #'$#$# '@#>z' # Q 31 TILLGÄNGLIGHET ! $'*" #$# & $ (#$#$ #N "#( #?*"&#$N ( # # $$$"*"$"0 | - # $$ $# ' #-Q# $$ # ' # - $Q * X ' #-# $$ X X -Q*X #Q - # $$` - ' # # # #-# $$ Q Så här har vi arbetat under 2014 J* ( $( $&%% (# # "? ' ( # *" & # #'$$ Q\# ' > # YZ[_Q Uppföljning av funktion tillgänglighet ,#"("*"&# -X ZY YZ[QYQ - X ]Y ]ZYZ[Q_[Q -XZYZ[Q [Q ((#((&*"! % $'$$?"'% *"( # $ > #'Q$X# $ Q\YZ[] # $ ' '$Q '$=$Q %%$( !*";$$ %$ $# X$ ' $ Q ~ - ~ Q $### '~ }"# ' # ~ Q L (#$((*" # ! # $$$" % ## { # Y[]Y]ZQ { $ `[ZZ Y]ZY]ZQ { $[_ _Y]ZQ # $$$" % #"'% { $# $ ''> Q!~ 'Z$' _[# $ > # > $Q{ # $ $# X[ '#~ Q YZ[]#-$$- $$ X>X' XQ\# X Q= - $ Q 32 ATTRAKTIVITET ! ; ("'$#? #$? (("'*" (#0 + YZ[] ' - Q | X $ ' > Q =X # $# ##> Q\# ¤$ -> - X ' #Q~-$ > $# #> -$Q | - > ##'YZ[] $$ = ^ YZ[> # $ # # YZ[> - $ # $$ Q Så här har vi arbetat under 2014 !&&# # *" & % ( '*" $ ('%& \ YZ[] # } X Q \ # ~ ' @ # $# $ # `'YZ[]Q *(# ((&* '# ( # !' X#Q \#-$ '¤$ Q ( ( $ *( #*"(# # \ # # $$ # -' -$$ Q!- # ' ' ' #$# Q\# - -$ '^ X Q Uppföljning av funktion attraktivitet ,#"("*"&# # ^ Q %' $#DO& E \YZ[]$$>[ X z Q $' X YZ[Q { $## $$# $' Y>] XQ ^ XYZ[Q # %#$ +$ X Q - # `> >Q- # [>` -Q >&$" q# $ ^Y$'Q w - # #Q \ # ' YZ[] Q |$# # # -$## X#Q * Q#'-' $#- Q # # *" %#$ ' ~ [ $'> # YZ[Q \ YZ[] $# - #Q 33 ,& &$# #P&/&)# $&# *## #%&## * &<Y*%## #%/(&%=)* */$$ &<Y% $#= W##&#$&%!&')*&/ J /# $%# &!/#&&&? &6## &# &?&? ###%&)**###&U#*#/&*& #&&%%W& *#;(&)*#)*E #&/;&)*#@& #*?&##/& &&% #!&"$ ;>"#/!$ ;W& *#)*P (X&)/; 34 MILJÖ !% *"&K( '(,%'( *"$ 0 X # # ' $ Q X# > QzQ - $ X X> $`Q#> $# ^ --X$# # Q "# $ -#- $$>-#Q | $ # $$ Q Så här har vi arbetat under 2014 L $%'; { " ' < ~ ' $# Q~ ' = # - #[XYZ[Q ! ~ > [ZZ $' > - - $ 'YZ[_Q! YZ[_$ -# -~ Q L$$$ $#(#%'# # X # z ' #Q ¥ ## z X#'YZ[]Q ` - X ' # '-YZ[_Q Uppföljning av funktion miljö ## (# (#; {Y]Z[Z]$# Q _[#$#Q _ +~ $ Q $# _$'+~Q{ XYZ[Q 1# & %%D( E*" % z=z_Z'_>YY Z'>YZ[ w wZ>'Z>Z] Z>]'Z>Z_YZ[ >'Z>_ >'Z>YZ[ \ $$ $ - - > $# Q $$ > Q # - Q " - YZ[ ' YZ[] ''-- # > - $Q=- - X' $ # - $ $$#Q <`$ #Q >?&# #8 ? ?* *&&%&H 8/ % 2014. 35 *q-w J ?# & # 8&& ##&/$%W##+P #8&H !8/ 7 ?$/P" &?$/P" &?$/( &?& %% 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 z Y>] Y>Z Y>Z Y>_ Y> [> > > Y>] Z Z _Z w Z>ZY Z>ZY Z>ZY Z>ZY Z>ZY Z>Z[ Z>ZY Z>ZY Z>ZY Z>][ Z>] Z> Z>[Y Z>[[ Z>[[ Z>Y Z>YZ Z>[ >Z >Y > Y [YYZ [YZ_ [[]] z E / $E / 7 /$$? ?![* ^ > 2012 2013 2014 ^ ]] [_] Y | +~ ]_] _Z _Z[Y_ * Y[[ Y[Y[ [Z ~> ^ ]>[ ]>Z > - > $ ^ ]>Y ]>[ ]>Z | +~ >_ >] >] * > > >_ Y> > ]> >Z [>Y Y>] [> [> [> w' ^ < +~ * 36 EFFEKTIVITET !% *"&K # # 0 \YZ[] X - > $ ' Q |- #$ # #>''X>QzQ > X> $$ X ' Q w > X-$> - - `^ $ #$# > #Q^ - - # -$Q Så här har vi arbetat under 2014 L$$$ $#(#%'# # XQ Q&# ! O $%' (# ( $#($ $ , \#$XX'$ YZ[ # #Q ! $$ $'$ zQ^-$ - ¦# $ `$-Q~$- -Q$'$ #{<Q (&$!%'(( X- '^} X $ Q^ QQ^- #- &^{< $XYZ[_Q $ ( & $ ( ## < $#' > QzQ $'Q = - # # - ''Q! $$ - $# $'$$-Q Uppföljning av funktion effektivitet R &*$ < X # > Q z >$$' [Z XQ|$'Q!# $$' _> X>$'X# > $# Q # *$ $#*"%,/ ' ' ' XQ^ $$# ' YZ[]> > $$ $'> # YZ[Q | #Q=YZ []Z X # ' $# '_Z$' Q{ X X [_ =$}z > Z }* > Z }"# YZ ~ } ' _Z}Z $'Q'$# ~ Q #%% ( =- $ $ $$' YZ[] Y>Z>z Q #' Q<# - > ' $ ' Q <$#- $# []Q J&#$! (# (( ! YZ[]Q \ # - '^ X $ Q^` $-$# Q 37 *q-w Kostnadstäckningsgraden 2014 ligger i samt# %/\$)&! ### &&%#& 38 REGIONAL UTVECKLING !&* #,$ " *" S$" *" & $ (("' *" &#$# (# $0 > ' > ` $ Q* ' $$ ' >$$ =^YZ[Q| # $# ' ' - Q - $# ' Q = # -' Q Så här har vi arbetat under 2014 J* $ #*"( ; ' '=$ $'^Q" --X X X '=$-Q L# $ (!'$ $'~<- - ' Q \ YZ[] $X$$ $$ {<q #=^YZ[ Q| # $ > > #$'$#Q'##$$ X -$ '' X-Q Uppföljning av funktion regional utveckling %#$ &*$ w $#> # - 'Q-X $ >@' > - ' $# Q ! #'$ YZZ'YZ[> - ' $# Q > ^ ' ' > z $ #=$Q (,$"(&((& "&&#*" $('%& %#$$ # \'- -Q ' $$ $ ' $ # # $ Q'#'# # Q ~ - - z'' Q |$#-$# @ $$# [Z > - - X -$ Q< $ ZQ - $ X # ' #>$ Q# #-'@# XQ 39 '_ZZ$ 6&#&&/)*##&$# &&&>&` ?*&*& &##&&?&<&*#&= )*/&/E"$#+G&!\/#&/&%##V % )*W& *#< =%/#&//) & $#&#% Bubblornas storlek motsvarar antalet arbetspendlare mellan tätorterna enligt SCB 2011/12. ((& Pendling in i och ut ur kommunerna och över länsgräns. U # +H&$^_%&$#& <Y$/ #&= U ?# +H&$^_%& <Y$/ #&= #%# #$$ #&%# $ 2006 2013 2006 2013 ~ [] [_ [_ [ Flen Y] Y _ Gnesta Y_ Y __ __ Y[ YY Y Y] =$ [ Y[ Y] Y] z ]Y ] ]Z [ Y[ ]Y ] ^ Y Y _[ _Y "# Y_ Y ] $ ' [ Y[ Y Y ~$ [ [ 40 Årets arbete med internkontroll & #-# $ > ` - # ' $$` $ 'Q - --$$-$'' - XQ $ - § # >'Q $ -$ -#' $$Q + % 0 | Q q=$$-'Q + T&( *" % "$0 | $ Q | Qq+$ $$Q~ $$-$ - Q + T$ #$0 = $$ Q q | ' Q + #$0 + ' '$Qq~ ' Q + R%*"&%%"#$0| Q q + $ $$ ' YZ[_Q|$ - -X YZ[_Q" -$$ XYZ[_Q ! $ # # $' ' $ #Q $ Q ~ X$$'# z#` Q{$$ # Q * X## $ '$#$YZ[]q + # $ &0< ' ' Qq{- $$ ' - YZ[_ZYYQ + # $&0|Qq{-$$ 'Q*- YZ[_Z]ZQ + ( *" 0+ -Q q | $ YZ[_ZY YQ + *" "0+ ' Qq! 'z$ ' #Q + 0 | Q q | $ YZ[_ZYYQ + &# $%,0+Qq + ' YZ[_ZYYQ + #*" $0+ ' Q q $ - ' YZ[_ZYYQ + + )# *" O 0 | -z Qq=$ $$-'Q (, *" ,( #"0 - X Q q { X$ '' #Q"X'# ## + X #$ Qw ' Q + 0|Q q~$$-Q|' 41 Verksamhetens förväntade utveckling $#YZZ - #YZ[_Q { #> $$ ' ' ->' #$ #Q< #$ Q*-# z Qw $$-'' > $$`$ $$-$$ ' X> ''$XQ - - - ' # 'X>X> $$ X' -$ ' Q # - ' # X$#Q < # - # X - - ' -# ' Q Ökad nationell samordning | # - ' Q *@ ' $$Q ~- - ' # YZ[_Q # -$# $# #q ^$ > $$ #>YZ[] ' -$' $##Q \ - $z ' - # `> > `>X$zQ ^ $# $# ' $' $#Q * ^ -$> - # ' $ # Q *# `- # Q~# -- Q *q-w - ' ' ' Q < - - > # ~ }"#> =$} =$$> =$ ' }~$\$$ Q 42 Kundnöjdheten behöver förbättras ''X #'-#'Q! - --$'}-# # XQ ! - -> - #' QX # -' $' Q w# #$## $X ## &% - Qw -- $#`- # # ' $X #Q | # $# "'#Q Satsningar med resultat kommande år *#YZ[_'#$# Q!$$ -#> - Q - X, #$# &/&/ Sörmland'--# Q \# - $$ - > #'$# X-$' X X- --$ ' YZ[Q< # -' > ¤$ Q = - - ' $-'# X##Q\YZ[_ - $ # X ' -#- > > ' $$ > ' $ - Q \$YZ[_'##$#-Q|$## $# X ' $' $# # Qw ' $# $# YZ[_}YZY_ #- YZ[_Q *# YZ[ - Q|$# #' YZ[_-$-Q YZ[> #$' X $$$#> = ^ >- #Q!#X -$#- '''Q= ^$ - $$ [Q $ ' $#> $ -# $$ $# Y_ XQ $ ' $# zQ > ' $'QYZZ $#$ '' ' Q ! X> # $#> - - # $ Q \ $# '-' YZ[' $ - Q Samlad bedömning av utvecklingen - - ' # - > ' $$ Q # $$ $$ Q | - '`> > # Q | # $$ # - #> $$ '$#>Q ' $## - $#Q " $-$$' - ' ' #> $Q *q-w 43 44 *q-w 45 VÅRA RÄKENSKAPER >Q # > >`'Q - Q 46 Finansiell redovisning Driftsredovisning R?%% &#$ JKFGHU >$ F ( &#$?V R'(#$ 108 214 112 767 110 286 4% ,W 108 214 105 851 105 598 -2% < X _ZY _[Y _] [ < X ]][Y ] ][[_ ] 0 6 916 4 688 L$ + _ Y_ _[ ]]Y 517 829 507 568 515 238 -2% ` ]__]Y ]][ ]__]Y Y Skolkort Y] ZY _ 626 043 620 335 625 524 -1% " R'(#(( &(( ^ -$#Q 47 |`Q #?%% &#$ 1$ # JKFGHU >$ F ( &#$?V 26 830 23 962 25 475 - 11 % [_] [][ [_][ ]Z Y _Z[ ] w >$ { Q Y Z [Z Y [ Y[Z Y] [ *`{<> YY[ [] [[ YY _ Y [_ Y_ !# # 31 057 31 063 30 862 0% ^ _Z] _ _ * X _Z] [ YZ !$#QQ YY YZ Y] YY `>`> $ [] [_Z [[[] Y 568 156 565 308 566 888 -1% Y__ Y_ YZ Z [__ZZ [_]Z [__]] [ ^# [[]]] [[ZZ [[] [ [_Y [[ [] YZ 626 043 620 333 623 225 -1% 0 2 2 299 * ! # {$ &(( # X & 48 Resultaträkning och balansräkning %% (# !(;#$" JK 2014 JK 2013 (## $ JK 2014 &#$ JK 2013 2014 " [ [[ZZ [ZZ_ [[[Z [YY [YY " Y ]Z Y [Z Y_[ ]Y[Y { _ ]] ] ]Z_ _]Z [ - 449 942 - 436 667 - 449 103 - 437 236 - 456 281 ]_ZY] ]Y ]_ZY] ]Y ]__]Y ZZZ Z ZZZ Z < (" # ] * * X & ]_ [_ [Z] [ ]_ _ [Y Z ]Y _ 2 2 467 - 626 1 Balansräkning %% (# !(;#$" JK 2014 JK 2013 (## $ JK 2014 JK 2013 ^!&={+ { # _ * > =$$$ $'$ [Y [][[ [Z__ YZ ]Z[_Z ]Z[Z] [YZY [[ 40 862 41 515 32 256 30 089 _Y [Z] ] - # * [Z][Z [] _ [__ [Z =( $ $'$ 319 099 171 116 326 106 173 158 =RQXQ 359 961 212 631 358 362 203 247 Z] Z] ]Y[ Y Y ] Y 39 049 39 047 38 888 38 421 [Z 399 146 399 146 [[ YZ_[ [] [Z_ [] 320 513 173 438 319 075 164 679 359 961 212 631 358 362 203 247 ! ! ! ! { ! ! ! ! Q>R?<RQYZ)JT ~$ # =$% $% Skulder =K $ &# =Q>RYZ)JT 49 Kassaflödesanalys %% (# !(;#$" 2014 2013 (## $ 2014 2013 T%# (" + ` $ Y Y Z] Y { ]] ] ]] _]Z {- Y_ [] Y_ [] " X # S#'#%# (" #$ % [Z 1 199 822 5 515 5 460 [Z ]Z_ [[ [YY Y[] __ [Z_ Y ]Y _[ []Z_ Z_ []] [__ 53 103 23 299 54 348 24 118 Y] Y[Z Y [YY_ S#'#$ % S#'#%# (" R $ (" ! # ! # * X # Z Z [_ [_ * X # S#' $ (" [Z - 292 -2 190 - 6 965 - 1 225 - - - - X S# 52 812 21 109 47 384 22 893 #X _ ] [Z _] [] _ [__ [Z 1 $ (" S#'! $ (" # 50 Noter %% (# !(;#$" 2014 H F 2013 (## $ 2014 2013 < (" 191 800 190 805 191 810 196 223 < X [Z__[ [Z_Y_Z [Z__[ [Z_Y_Z ZY YZ] ZY YZ] Y__ YY_[ Y__ YZ < (" # 640 798 626 797 636 108 627 519 ^ __Z __YZ __Z __YZ _]Z ]Z ZZZ ] '- __ _ __ _ ' ` ][Y Z[ ][Y Z[ #( #$ 450 246 429 639 450 246 429 639 Y[]Z] [[ Y[]Z] [[ ~ [] [ [] [ Flens kommun [[_ [Y [[_ [Y Gnesta kommun [Y][ [Y]] [Y][ [Y]] YY] Y_ YY] Y_ =$ _[_ ] _[_ ] z Y[ Y_ Y[ Y_ I U Y_ Y Y_ Y ^ _ YZ _ YZ "# ]] ]_ ]] ]_ L$#$ \$$ + [ ZZZ ZZZ 712 1 411 31 055 28 903 Z Z Z Z & Z Y[ Z Y[ & Z [_] Z [_] Z Z Z Z _ _[ _ _[ Z Y Z Y ] ]] ] ]] ^ !# \#' {' # +# 51 %% (# !(;#$" 2014 2013 (## $ 2014 2013 *Q_ < '$ !# Z [[Y [[Y & Z Z & Z Z Z \#' [[Y [[Y {' $ ]] _] [] [ # [Z ][[ Y] ]Y [_ _ +# ! !# []] Z []] & Z []] Z & Z Z Z []] \#' []] []] []] []] {' []] []Y[ []] []Y[ Y_ [Y[ Y_ [Y[ Z Y_ Z Y_ # +# ' !# Z[ & Y] [ZZ [Y] [ZZ Z Z Z Z & \#' ] [ Z[Z {' _ YZ] Y][ YZ]Z # [_ _[ YY ]_ _ ]] _Z [ +# * !# ][[ ][[ [ZZ # +# ]ZY {' 52 %% (# !(;#$" 2014 2013 (## $ 2014 2013 _[ _[ Z Z *Q_ <' !# & & \#' {'' Z Z _[ _[ _Y _YY[ # _[_ _[_ +# ]_Y _Z [[_ [[_ & Z Z & Z Z ' !# \#' [[_ [[_ {'' [Y [[ ][ _Z]Z [__ [__ _[_ Z Z Z # +# + !# & & \#' Y_ZZ [__ [ [[ # [__ ]Y +# _YY ]Y {' \ $$ { > [ZZ ZZZ ZZZ 53 %% ^ (# !(;#$" # $ ^{< #? %% (## $ 2014 2013 2014 2013 0 # 0 # 0 # 0 # [ZZZZ [ZZ [ZZZ [ZZZ [ZZZ [ZZZ [ _ZZZ Z Z Z Z [] [ZZ {< _Z [ZZZ {< Z YZZZ [ [_ZZ {< ${< <~* &(( [] Z 1 150 Z 1 104 [] _Z _Z Z Z Y Y 1 202 1 186 $#YZ[]# ${<Q {<$#YZ[]# {< Q _ Y( $ $'$ 170 410 75 239 170 343 64 778 [_[[ ]YY_ [_[[ [ [__[ Y]_ [__[ Y_Z] [ ]Z_ [Z ]YY * '$$ $ ] / { # ' Y_ZZZQ HG $ !#- [] Z [] Z =X$ YZZ [[ YZZ [[ [ [ _Z Y _Z Y [] [] &# 320 513 173 438 319 075 164 679 [Y_ []YY[ YZZ_[_ [[_Y] [Y[Y [[[ [[_Z [__ + \#- HH 54 Redovisningsprinciper #$$- '# Q " $ $'$'$$- # #Q\$$ ` # Q " $$ '- '$ 'Q Intäkter och kundfordringar * X $ > X Q * X ` - ' -Q ! ' X Q - # $$ ` Q Anläggningstillgångar { # $# # ' - - $ $$Q { # $ Q { X>Q $$X#Q { $#X $ ` - ' ` # Q { $# #$#X -'` # Q Löner, semesterlöneskuld och pensionsåtaganden X-Q $# $$ $ ' `> $' $# > ' #XQw ' > +!w ZQ $X[Q $## # Q Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning | $$- # ' Q| $$- $$ Q |- - $$ [ZZ $' ' - $ Q ` - ' ' {<Q \$$ ++ [[Q] # - z$ ' $# $Q $#X $ '# -- $ $ #'YZ[_Q $ Xq ' < [Z}[Y YZ Y}] >_}_ 55 Revisionsberättelse för 2014 ~ > * > > >=$>z >>^ >"# Q "> > QYYYZZZY[Q |- # > ' X` Q|'#- ' Q +-> '$'$ $$># '` Q > > ' Q'-- '$Q "#-#$$- 'Q <#(- $#-# '#$ -Q <#(-$ -Q <#(- ' Q <#(- # # '# $$ > Q < ;-$ X Q "#$ '$$Q =$YYZ[_ ^ - |$$[}Q 56 ((&&#(# !(;#$" <z_[>[[[Z=¥w!=>Z[__YZYZ_Z ¨Q Q Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 84 Dnr KS 2015/63 Prövning av frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundet (RAR) i Sörmland 2014 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för samordningsförbundet (RAR) ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Ärendet Trosa kommun är medlem i samordningsförbundet RAR vars syfte är att verka för att främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet inom området arbetsinriktad rehabilitering. Årsredovisning för samordningsförbundet har upprättats och granskats av förbundets revisorer. Revisorerna tillstyrker i upprättad revisionsberättelse att förbundets ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Förbundet redovisar ett positivt resultat med 4,2 Mkr 2014. Trosa kommun har delgivits samordningsförbundets årsredovisning och revisorernas revisionsberättelse och föreslår att ledamöterna i förbundet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith 2015-05-17 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 34 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/63 Kommunstyrelsen 2015-05-17 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected] Prövning av frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundet (RAR) i Sörmland 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för samordningsförbundet (RAR) ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. ________ Ärendet Trosa kommun är medlem i samordningsförbundet RAR vars syfte är att verka för att främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet inom området arbetsinriktad rehabilitering. Årsredovisning för samordningsförbundet har upprättats och granskats av förbundets revisorer. Revisorerna tillstyrker i upprättad revisionsberättelse att förbundets ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Förbundet redovisar ett positivt resultat med 4,2 Mkr 2014. Trosa kommun har delgivits samordningsförbundets årsredovisning och revisorernas revisionsberättelse och föreslår att ledamöterna i förbundet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Granskning av årsredovisning 2014 för RAR i Sörmland 2. Revisionsberättelse för 2014 3. Styrelseprotokoll från Förbundsstyrelsen samt protokoll från medlemsmöte 2015-03-18 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 85 Dnr KS 2015/96 Prövning av frågan om ansvarsfrihet för Regionstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bevilja Regionstyrelsen ansvarsfrihet för 2014. Ärendet Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för 2014. Revisorerna förslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Regionförbudets resultat för 2014 var +3,2 Mkr på en omslutning av 70,6 Mkr. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith 2015-05-18 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 35 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/96 Kommunstyrelsen 2015-05-18 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected] Prövning av frågan om ansvarsfrihet för Regionstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja Regionstyrelsen ansvarsfrihet för 2014. ________ Ärendet Regionförbundet Sörmlands revisorer har granskat regionförbundets verksamhet och bokslut för 2014. Revisorerna förslår att årsredovisningen ska godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Regionförbudets resultat för 2014 var +3,2 Mkr på en omslutning av 70,6 Mkr. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Begäran om ansvarsfrihet, protokoll. Revisionsberättelse och granskning 2. Årsredovisning för regionförbundet Sörmland 2014 Årsredovisning 1 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll Inledning......................................................................................................5 Regionförbundets uppdrag........................................................................6 Redovisning av måluppfyllelse..................................................................7 Huvudverksamhet.......................................................................................8 Mål 1 i Sörmlandsstrategin 2020..................................................................8 Mål 2 i Sörmlandsstrategin 2020................................................................14 Mål 3 i Sörmlandsstrategin 2020................................................................18 Mål 4 i Sörmlandsstrategin 2020.................................................................28 Regionförbundets insatser utöver mål och strategier i Sörmlandsstrategin 2020............................................................................31 Politisk styrning...........................................................................................36 Förbundskontoret och det interna utvecklingsarbetet.................................37 ......................................40 Budgetavstämning .....................................................................................41 Huvudverksamhetens ekonomi..................................................................42 Sidoverksamhetens ekonomi......................................................................44 Politiska styrningens ekonomi.....................................................................44 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning................................45 Allmänna redovisningsprinciper...................................................................46 Resultaträkning............................................................................................47 Balansräkning..............................................................................................48 Årsredovisning 2014 Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland © Noter.............................................................................................................50 Layout: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland Foto: s.4 pixabay.com s.9 sxc.hu s.13 Matton s.15 Björn Andrén s.19 Susanne Kronholm s.27 Johnér s.29 Richard Hay s.38 Bo Enell s.54 Christian Holmér Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Inledning Regionförbundets verksamhet under 2014 har till stor del fokuserats på tre strategiska utvecklingsområden: kompetensförsörjning, regional infrastrukturplanering samt innovationsstrukturen. Dessutom har ett omfattande förberedelsearbete gjorts med sikte på EU:s nya strukturfonder. Den politiska kompetensberedningen har avslutat sitt arbete med att presentera ett handlingsprogram för fortsatt arbete med dessa frågor på regional nivå. Det konkreta arbetet under året har handlat om att dels föra ut kunskap om hur arbetsmarknaden ser ut, dels att få fler ungdomar att påbörja och slutföra sina studier. Bland annat har samtliga kommuner erbjudits möjlighet att pröva projektet ”Arbetsmarknadskunskap i skolan”. Förbundet har med stöd från Tillväxtverket även startat ett tvåårigt projekt som syftar till att visa kommunerna och landstinget som attraktiva arbetsgivare inom vård och omsorg. Efter ett omfattande förankringsarbete antog regionstyrelsen i juni en innovationsstrategi för Sörmland där fokus ligger på innovationer i företag och inom offentlig sektor. Under hösten har arbetet med att anpassa regionförbundets arbete på detta område inletts. Under våren fastställde regionstyrelsen den regionala transportinfrastrukturplanen som togs fram under slutet av 2013. Planen innehåller statliga satsningar på vägnätet, cykelvägar, kollektivtrafikåtgärder med mera motsvarande en miljard kronor fram till 2021. I den nya planen har satsningarna på cykelvägar och kollektivtrafik ökats väsentligt. Under året har ett arbete påbörjats för att förbättra tillgängligheten till internet och även öka användingen av digitala tjänster i länet. Årets resultat innebär ett betydande överskott vilket i grunden är ett resultat av att staten under 2013 och 2014 beviljat ett tillskott på fem miljoner kronor per år utöver den ordinarie tilldelningen av utvecklingsmedel som regionförbundet får disponera. Dessa extra medel har använts främst till satsningarna på kompetensförsörjning, utveckling av besöksnäringen samt företagsrådgivning för invandrare. Det har dock varit svårt att på så kort tid, använda de extra medlen på effektivt sett, vilket gör att insatserna måste spridas över flera år. EU:s nya strukturfondsperiod har inletts under 2014 och regionstyrelsen har godkänt förslagen till regionala program både för socialfonden och för regionalfonden. Under året har förbundet fått särskilda medel från ESF-rådet för att genomföra en förstudie kring vilka insatser som bör göras i länet med stöd av socialfonden de kommande sex åren. Regionstyrelsen har vidare fattat beslut om stöd till återuppbyggnad av Grafikens Hus i Mariefred samt tillsammans med Sparbankerna och länsstyrelsen avsatt medel för en samordnad satsning på sörmländsk mat. Den politiska kompetensberedningen har avslutat sitt arbete med att presentera ett handlingsprogram för fortsatt arbete med dessa frågor på regional nivå. Det konkreta arbetet under året har handlat om att dels föra ut kunskap om hur 4 5 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Regionförbundets uppdrag Redovisning av måluppfyllelse Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Regionförbundets uppgift är att samordna Sörmlandsstrategin 2020 samt följa upp dess inriktning och mål. Förbundet har det övergripande ansvaret, men om tydliga resultat ska kunna nås behövs en långtgående samverkan med andra aktörer. Ett viktigt led i uppföljningen är att stämma av utvecklingen i länet med hjälp av Sörmlandsstrategins indikatorer. Resultatet (måluppfyllelsen) ska leda till effekter i ett längre perspektiv (Sörmlandsstrategins mål). Den långsiktiga utvecklingen kan följas genom Sörmlandsstrategins indikatorer, vilket ger en bild över hur regionförbundets verksamhet bidrar till den hållbara tillväxt och utveckling som beskrivs i Sörmlandsstrategin 2020. Förbundet verkställer målen och strategierna i Sörmlandsstrategin genom projekt och aktiviteter (löpande verksamhet). Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins mål har i verksamhetsplanen för 2014 olika projekt och aktiviteter angivits, som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. För dessa projekt och aktiviteter angavs mål som ska uppnås under året. Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projekt- och aktivitetsnivå och redovisas i årsredovisningen. Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Sörmlandsstrategin 2020 Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Mål och strategier Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 6 Projekt Aktivitet Projektmål 2014 Aktivitetsmål 2014 7 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Huvudverksamhet ,6|UPODQGÀQQVJRGDI|UXWVlWWQLQJDUI|UXQJDRFK YX[QDDWWXWELOGDVLJRFKDUEHWD$UEHWVJLYDUHKDUJRGD P|MOLJKHWHUDWWUHNU\WHUDUlWWNRPSHWHQV Strategi: Vi anpassar utbildningar bättre till rekryteringsbehoven genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar vilka behov av Projekt Politisk kompetensberedning Projektmål Målet är att färdigställa en handlingsplan för regionala insatser och påbörja genomförandet av dessa. Uppföljning av mål 8 Projekt Regional kompetensplattform Projektmål Regeringsuppdraget fortsätter och projektet ska verka för en utvecklad samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Målet är att under 2014 underhålla och utveckla den samverkan som byggts upp i länet. Bland annat ska relevant underlag tas fram och kommuniceras till berörda parter. Mötesplatser där näringslivet, kommunerna och utbildningsanordnare kan träffas ska anordnas för att matcha behov och utbud av kompetens. Uppföljning av mål Under året har beredningens ledamöter besökt medlemmarnas utbildningsnämnder eller motsvarande för att berätta om sitt arbete och hämta synpunkter. Plattformen har under året varit drivande i tillkomsten och genomförandet av ”Kompetensförsörjningsdagarna”, två gemensamma konferensdagar för Sveriges samtliga regionala kompetensplattformar, berörda myndigheter och departement på temat socialfonden och yrkesutbildning. Under året har rapporterna ”Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet i Östra Mellansverige” och ”SYV-Barometern 2013” diskuterats i olika forum, bland annat på en gemensam konferens med regionförbundet Östsam. Beredningen bjöd in till konferensen ”Skola – omvärld” med ett brett deltagande från kommuner, landsting och näringsliv. Fokus för konferensen var studie- och yrkesvägledning som strategiskt verktyg för minskade avhopp i gymnasieskolan och bättre matchning på arbetsmarknaden. Beredningen deltog på ledningskonferensen i Helsingfors som hade tema kompetens. Ett studiebesök gjordes hos regionala skolstödsgruppen i Örebro län och länets utbildningschefer och utbildningsnämndsordföranden eller motsvarande bjöds in att delta. Beredningen deltog dessutom på Sörmlands läns Integrationsråd. En ansökan för projektet ”Attraktiva arbetsgivare inom vård och omsorg” har beviljats medel från Tillväxtverkets program för regionala kompetensplattformar. Projektet har sin grund i kompetensberedningens arbete och startade under hösten. De första månaderna användes till omvärldsspaning, projektformulering och framtagande av En styrgrupp har utsetts och en projektorganisation har formats. I samband med att beredningens uppdrag avslutades presenterades en rapport med förslag till insatser. Förslaget presenterades i form av ett magasin ”Uppdrag kompetens” och antogs av regionförbundets styrelse. Samtliga länets utbildningschefer eller motsvarande har besökts för dialogmöte. En länsgemensam konferens,Kompetensforum, genomfördes i Eskilstuna för diskussion om konkreta åtgärder. Konferensen innehöll sammanlagt 17 seminarier. Budget 500 000 kronor Budget 500 000 kronor Utfall 303 100 kronor Utfall 703 300 kronor 9 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Satsning på Mälardalens högskola Aktivitet Vård- och omsorgscollege i Sörmland Projektmål Målet är att säkerställa Mälardalens högskolas status och dess möjlighet att vidareutveckla viktiga utbildningar och forskningsområden. Aktivitetsmål Målet är att tillsammans med berörda intressenter utveckla verksamheten inom Vård! !" ## verksamheten. Uppföljning av mål Förbundskontoret har med stöd från Mälardalens högskola tagit fram en förstudie !! ! # !! !$&getåret 2014. Budget 1 000 000 kronor Utfall 417 000 kronor Högskolan har en viktig roll att säkerställa länets behov av kompetens på många områden, särskilt de offentliga myndigheternas. Samarbetet är utformat i en överenskommelse. Uppföljning av mål Budget 1 000 000 kronor Utfall 1 000 000 kronor Projekt Projektmål 10 '$ # !tal områden; inom satsningen kompetensförsörjning och höjd utbildningsnivå har aktiviteter inom entreprenöriellt lärande och nyanländas lärande genomförts. Inom hälso- och välfärdsteknik har fyra gemensamma projekt med företag och forskare genomförts; produktidéer inom larmområdet, ät-hjälpmedel, framtidens positionering för inomhusmiljöer samt erfarenheter kring användandet av robotkatt. Dessutom har MDH medverkat i arbetet med den regionala innovationsstrategin. Regionförbundet är också representerat i MKL:s (Mälardalens kompetenscentrum för lärande) styrgrupp. YH-Mälardalen (Yrkeshögskoleutbildning) *+$!&< Målet är att tillsammans med Västmanland fortsätta att driva en storregional funktion $!! & != #>?@& ! regionen. Under året ska beslut tas om en fortsatt form att driva verksamheten vidare i. Uppföljning av mål Uppdraget inom YH-Mälardalen har fortsatt som ett samarbete mellan Västmanland " &$ !! fonden där möjligheterna för en fortsättning ska undersökas. En samarbetsform för QXZ[$ ## av kommunerna har velat vara med. Budget 600 000 kronor Utfall 600 000 kronor Strategi: Vi ger unga och vuxna bättre möjligheter att gå från utbildning till arbete Projekt Arbetsmarknadskunskap i skolan Projektmål Målet är att starta en informationsverksamhet för samtliga elever i årskurs 7-8 i grundskolan och årskurs 1-3 i gymnasiet. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmarknaden och de krav som ställs för att gå ut i arbetslivet. Projektet genomförs i samarbete med organisationen Jobba i Västerås och ska pågå i första hand under 2014. Ambitionen är att kommunerna därefter ska avgöra om man vill fortsätta och därmed långsiktigt ta över ansvaret för projektet. Uppföljning av mål Under året mötte satsningen cirka 3 500 elever. Totalt genomfördes lektioner på 33 skolor i hela Sörmland och sammanlagt har 171 lektioner genomförts. Utbildningar har också genomförts med 250 studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare. Även föräldramöten har genomförts med totalt 342 föräldrar. Utvärderingen visar att inspirationslektionerna är mycket uppskattade och både elever och vuxna får ut mycket av arbetsmarknadskunskapsdeltagande i de sörmländska skolorna. En dialog om &#$ !$!! Budget 2 300 000 kronor Utfall 2 299 000 kronor 11 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projekt Europeiska Socialfonden (ESF), förstudie Projektmål Målet är att tillsammans med länets aktörer på området ta fram ett förslag på hur vi i Sörmland kan arbeta i nästa socialfondsperiod. Förslaget ska ha en tydlig koppling till Sörmlandsstrategin 2020 och föreslå ett arbetssätt för ett mer effektivt nyttjande av socialfondsmedlen. Uppföljning av mål Länets aktörer på socialfondsområdet har kontinuerligt träffats under året och en modell för samarbete kring projektsatsningar har tagits fram. En organisation för att hantera samarbetet inom Socialfonden mellan länen i Östra Mellansverige har skapats. Förstudien i Sörmland har medverkat i framtagandet av Socialfondens handlingsplan och årsplan 2015 för Östra Mellansverige. Socialfondens möjligheter har förankrats och gjorts kända hos länets myndigheter via informationsmöten hos organisationernas ledningar. Mot slutet av förstudien har arbetet inriktats på att förbereda länets aktörer inför 2015 års utlysningar. Workshops har genomförts inom temana drop-outs/ unga som gör avbrott i sina gymnasiestudier och integration/ arbetslösa utrikesfödda. Budget 0 kronor *! Q\XXXXX+Q\XXXXX< Utfall 0 kronor (intäkter från socialfonden 1 837 000 kr och kostnader 1 837 000 kr) ! "# $ %& 12 13 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 6|UPODQGKDUVWDUNDVDPEDQGPHGRPYlUOGHQ Strategi: Vi utvecklar ett hållbart transportsystem Projekt Storregionala samverkansprojekt inom En bättre sits (EBS) och Östra Mellansverige (ÖMS) Projektmål Målet är att aktivt medverka i de pågående storregionala samverkansprojekten och ta fram planeringsunderlag för Sörmland och dess omvärld. Inom EBS är frågan om hållbara godstransporter och logistik prioriterad. Uppföljning av mål I början av 2014 hade EBS-arbetet fokus på att sammanställa och kommunicera temaarbetet från 2013 (nulägesanalys och utmaningar) genom bland annat en konferens. Under perioden mars-augusti pågick ett tjänstemannaarbete där syftet varit att diskutera och konkretisera behoven av fördjupningar och utredningar inför en ny gemensam regional systemanalys 2016. Under hösten 2014 har upphandlingar för temagruppernas analysarbete genomförts och resten av året har bestått av utredningsoch analysarbete. Representanter från regionförbundet har aktivt medverkat i processerna och bland annat samordnat temagruppen ”regional utveckling” i EBS-arbetet. Inom ÖMS samarbete har Sörmland under 2014 deltagit i Stockholms aktualitetsprövning av RUFS. Diskussioner har också förts om hur de olika länen kan synkronisera sina arbeten med regionala utvecklingsplaner de kommande åren och vilka möjligheter &!! ]sioner om nya gemensamma analysinitiativ inför 2015 har diskuterats under hösten. 14 Budget 500 000 kronor Utfall 341 400 kronor Projekt Utredningar, som Ostlänkens och Skavstas vidare planering, åtgärder till stöd för en $ $ Projektmål Målet är att ta fram material som stödjer medlemmarnas planering och arbete för att utveckla och stärka de regionala sambanden och de hållbara transportsystemen inom länet och över länsgränserna. Uppföljning av mål Under våren har en rapport om tillväxtförutsättningarna för Sörmland och Östergötland med anledning av utbyggnaden av Ostlänken tagits fram tillsammans med Östsam. Under hösten beslutades att gå vidare med att göra en EU-ansökan för ett #!$ ! ^!+"$! _ # Under senhösten har en strategisk plan för fysisk planering/utredningar och integrerad planering tagits fram som stöd till ansökan. Slutet på året har haft fokus på att arbeta med ansökan och aktivitetsplanering för projektet. Budget 1 000 000 kronor Utfall 622 700 kronor 15 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Implementering och genomförande av cykelstrategin Aktivitet Delta i utvecklingsprojekten Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Projektmål Målet är att initiera och koordinera genomförandet av cykelstrategins olika delar och att stödja berörda parter i dess arbete. Aktivitetsmål Att som delägare i Nyköping- Östgötalänken AB följa arbetet via styrelsen och tjänstemannaberedningen. Uppföljning av mål Under 2014 har genomförandet av cykelstrategin fortgått genom arbete med åtgärds$ + !!$ # För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare projekt *zQQ@!< $! Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i mindre projekt Diskussioner om kontinuerliga cykelmätningar har påbörjats tillsammans med `$ På turistcykelområdet har en plan för utveckling av Näckrosleden tagits fram. Under våren 2014 genomfördes en workshop med kommunerna och andra intressenter om turismcykling. Under sommaren genomfördes en fältinventering av Näckrosleden. Under hösten färdigställdes utredningen ”Inventering och kartläggning av Näckros $ !$ #q'$&& &!# &## på Näckrosleden. Underlag för skyltplan och avtal med enskilda väghållare har också tagits fram under hösten. 16 Budget 400 000 kronor Utfall 339 100 kronor Aktivitet Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Aktivitetsmål Målet är att, utifrån de rutiner som är beslutade, genomföra den regionala planen i #$`$++ $!+ #relsen och landstinget. Uppföljning av mål Bidrag och stöd till de olika organisationerna har utbetalats enligt budget. Förbundet deltar aktivt i bolaget Nyköping-Östgötalänken AB:s löpande arbete. Budget 500 000 kronor Utfall 566 500 kronor Strategi: Vi skapar en modern IT-infrastruktur i Sörmland Aktivitet Bredband Aktivitetsmål Inventeringsarbete samt ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Uppföljning av mål En nulägesbeskrivning i form av en bredbandskartläggning är framtagen och kommunicerad i regionen. Arbetet med att utarbeta en regional strategi har pågått under hösten. Förbundet har också deltagit i en storregional konferens om mobiltäckning och stormöte kring bredbandsstöd. Förbundskontoret har också utvecklat samarbete med länsstyrelsen kring bredbandsstöd och den digitala agendan. Uppföljning av mål Länsplanen har genomförts enligt den årliga processmodellen. Samverkan har skett genom kontinuerliga träffar med nätverket ”regionala transportgruppen” och kommunerna. Uppföljning av planen avseende budget/VP och genomförande 2013 har $! z!&!{|@`$+ $!!&! genomförandet av länsplan. Budget 200 000 kronor Budget 600 000 kronor Utfall 140 100 kronor Utfall 543 200 kronor 17 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 6|UPODQGKDUHWWNRQNXUUHQVNUDIWLJWQlULQJVOLY Aktivitet Ung företagsamhet (UF) Aktivitetsmål = #!}!$!}@! länets gymnasieskolor. Visionen för Ung Företagsamhet är att alla elever i Sörmland som vill ska ha möjlighet att driva ett UF-företag under sin gymnasietid. Ett viktigt arbete för UF är att inspirera # !! Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Ung Företagsamhet har fortsatt sitt arbete att engagera lärare och elever för att medverka i UF:s verksamhet att starta företag. En elevmässa genomfördes under våren. Budget 275 000 kronor Utfall 285 000 kronor Aktivitet Samarbete med Nyföretagarcentrum Aktivitetsmål Målet är att träffa en överenskommelse om samverkan kring insatser för ökat nyföretagande i Sörmland. Uppföljning av mål ~!&^!$^! och Strängnäs. 500 000 kronor * !!ZXXXXX+# # [XXXX+ kostnader 2 850 000 kronor) Budget 50 000 kronor 360 500 kronor Utfall 46 100 kronor Projekt Främja kvinnors företagande Projektmål Målet är att följa upp genomförandet av beslutade projekt som utförs av ordinarie företagsfrämjande aktörer. Uppföljning av mål De fem projekten som beviljades medel i utlysningen 2013 har nu avslutats, med gott resultat. Samarbetet med länsstyrelsen om de gamla projekten som påbörjades 2011 fortsatte till programmets slut. Regionförbundet har deltagit i Tillväxtverkets erfarenhetsutbyten. Regeringens satsning på kvinnors företagande upphör nu, i denna form. Ett förslag till nationell strategi för företagsfrämjande på lika villkor läggs fram till regeringen våren 2015. Budget Utfall 18 Uppföljning av mål 19 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Aktivitet Samarbete med Östsvenska Handelskammaren Aktivitetsmål Handelskammaren ska genom sina insatser inom området näringslivsutveckling medverka till förverkligandet av Sörmlandsstrategin 2020. Projekt Genomförande av Sörmlands Innovationsstrategi Följande insatser ska genomföras: Projektmål Målet är att bygga ett fungerande innovationssystem, som i en region med brist på forskningsintensiva innovationsmiljöer uppmuntrar människor och företag att våga förverkliga sina idéer. Innovationssystemet ska locka till och stödja idéer så att de kan bli kommersiella produkter på marknaden, inte minst inom miljöområdet och bland tjänstenäringarna. Särskilt fokus ska vara på innovationsutveckling inom den offentliga sektorn. Inom ramen för strategin ska även olika sätt att stimulera ungdomars innovationsintresse prövas. Uppföljning av mål Innovationsstrategin 2020 antogs i juni 2014. Hösten har ägnats åt att förankra strategin i länet och åt omvärldsanalys inför det fortsatta arbetet. Planering av arbetet med ! $& !! ! $&+ &!"" !! av länets styrkeområden. Fortsatt internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland, administrativt bidra till förverkligandet av ett partnerskap för hanteringen av Tillväxtverkets olika checkar för företagsstöd, genomföra projektet Trampolinen som har till syfte att skapa kontakter mellan grundskolan och företag samt fortsätta initiativet kring former för samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor. Uppföljning av mål Partnerskapet har granskat och föreslagit Tillväxtverket att bevilja sju företagsansökningar inom områdena internationalisering och utveckling av varor och tjänster. Regionalfondsprojektet ”Internationalisering av små och medelstora företag i Sörmland” har haft kontakt med 39 företag som deltagit i kunskapshöjande insatser. Planering av internationella utbyten pågår. I projektet Trampolinen sker samarbeten mellan skolor och näringsliv i fem kommuner. " $$ innovationsrådgivning. En behovsanalys har gjorts, som visar hur vi fångar behov på innovationsområdet och vad som behöver utvecklas. Budget 750 000 kronor Utfall 750 000 kronor Budget 5 000 000 kronor Aktivitet Almi Internationella Invandrarföreningen (IFS) Utfall 4 190 600 kronor Aktivitetsmål = #!'}"$ ! #&! få rådgivning så att de kan starta företag. Även nystartade företag av denna typ ska få rådgivning. En speciell satsning på kvinnor med utländsk bakgrund ingår också. Projekt ~& *+$!&< Projektmål Projektet har pågått i tio år som en del i Vinnovas Vinnväx-program. En ansökan om fortsättning på projektet har gjorts till Vinnova och regionförbundet är tilltänkt med#|## @+@# &~!& att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av mål ~& &$ !!{'^^_{ !$!# $! $lingsfonden påbörjas. Ansökan till regionalfonden ska göras så snart möjlighet ges. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja företagandet för personer med ut #&!# $ & !! Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för jämställdhet och kulturell integration. Uppföljning av mål 20 '}"&$$+& näringslivsenheterna besökts och informationsträffar med SFI-elever har genomförts (arabiska, engelska och somaliska). Man har deltagit i aktiviteter på Munktell Science Park och haft aktiviteter tillsammans med Nyföretagarcentrum. Invandrarföreningar i Eskilstuna och Strängnäs har besökts. Mentorprogrammet för invandrare har startat. = $!$ !& !$ kunde fortsätta sin verksamhet samt rådgivning på somaliska kunde påbörjas. Under året har det varit fortsatt fokus på kommersialisering av nya produkter på marknaden, samt på skapande och etablering av nya företag i vår region – totalt har robotdalen nu levererat 25 nya produkter, 24 nya företag och två internationella företagsetableringar. Budget 900 000 kronor Budget 1 500 000 kronor Utfall 1 581 500 kronor Utfall 1 500 000 kronor 21 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) *+$!&< Projektmål Målet är att få till en samverkan mellan företag, akademi och samhälle inom området industriell teknik. I samarbetet ingår industriföretag i Mälardalen och Mälardalens hög = # +& !@+$ !@ forskningsprojekt tillsammans. Uppföljning av mål En plattform med medverkande från tillverkningsindustrin, Mälardalens Högskola, kommunerna, Teknikcollege och skolan har etablerats. Inom MITC arbetar tio samverkande företag och kommuner med att lösa gemensamma utmaningar för framtiden inom områdena produktion, produktutveckling, innovation, energi och miljö. Fokus inom MITC $#!#$#!=# & till ett förbättrat innovationsklimat. Projektet har generarat konkreta forskningsprojekt och gett studenter tillgång till ett brett utbud av examensarbete på företag. Budget 500 000 kronor Utfall 500 000 kronor Projekt Teknikcollege, Sydöstra Sörmland *+$!&< Projektmål 22 ÅRSREDOVISNING 2014 Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Projekt Handlingsprogrammet för näringslivsutveckling Projektmål Målet är att utifrån handlingsprogrammets mål, genomföra utvecklingsinsatser i samråd med länets näringslivschefer. Uppföljning av mål En arbetsgrupp bestående av näringslivschefer i länet har arbetat med strategiskt viktiga branscher. Man har valt att gå vidare med att undersöka byggbranschen och kontakter har knutits mellan kommunerna, företag och branschorganisationer. En studieresa till Dalarna har genomförts. Aktiviteterna blev billigare än budgeterat. z Budget 350 000 kronor Utfall 128 700 kronor Projekt Det regionala turismuppdraget, inklusive regionalfondsprojektet Business Boost Projektmål Målet är att följa upp att det regionala uppdraget utförs enligt upphandling inklusive det särskilda regionalfondsprojektet. I uppdraget ingår från och med årsskiftet ansvaret för fortsatt genomförande av det pågående destinationsutvecklingsarbetet. Uppföljning av mål Det regionala uppdraget har nu fokus på att driva destinationsutvecklingen. Utföraren, Sörmlands turismutveckling, har anställt en särskild person för detta. I juni lanserades visitsormland.com, en försäljnings- och marknadskanal för länets företag, organisationer och kommuner, som ett led i destinationsutvecklingsarbetet. Del av budgeten har $#$# ! z@!! Budget 4 000 000 kronor *z@!ZXXXXXX` ![XXXXXX< Utfall 4 711 800 kronor Målet är att följa upp att samverkansprojektet mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga, bland annat om behov av kompetens. Uppföljning av mål Teknikcollege har fortsatt sitt samarbete med Östsvenska Handelskammarens projekt Trampolinen. Tillsammans har de informerat på högstadiet om vägen till arbete på de olika teknikföretagen i regionen. Företagen har en nyckelroll i Teknikcollege och är också aktiva när det gäller teknikutbildningars inriktning och utformning. Budget 100 000 kronor Utfall 100 000 kronor 23 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt " *+$!&< Projekt Energieffektivisering hos företag Projektmål Målet är att Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att ut$ #}# &! Projektmål Målet är att genomföra en förstudie kring hur man kan stimulera till ökad energieffektivisering inom små och medelstora företag. Förstudien ska utgöra grund för en ansökan om ett projekt med EU-stöd. Uppföljning av mål I arbetet med att förbereda en förstudie utvecklades kontakter och kunskap om att #$'z '&!& ! }## $! + regionen Östra Mellansverige. Sörmland medverkade i denna förstudie. Den blev klar vid årsskiftet. Kostnaderna belastade inte Regionförbundet Sörmland. Budget 70 000 kronor Utfall 0 kronor Regionförbundet bidrar till administrationen av Sörmlandsfonden tillsammans med länsstyrelsen. 24 Uppföljning av mål Sörmlandsfonden har under året investerat i ett företag. Tre ytterligare företag är klara för investeringar och ett 40-tal har varit i kontakt med fonden under året. Ett nätverk Q[@ ##! ]!rer för företagen. Investeringarna är kombinationer av insatser från Sörmlandsfonden, Almi Invest och Sörmlandsfondens affärsänglar. Budget 700 000 kronor Utfall 500 000 kronor Projekt Miljödrivna marknader *+$!&< Projekt Förstudie kring industrin i Sörmland och Östra Mellansverige Projektmål Målet är att skapa en plattform för forskning på miljöteknikens område i syfte att utveckla samverkan mellan små och medelstora företag och offentliga aktörer. Projektmål Uppbyggnad av en plattform för att utveckla de sörmländska industriföretagens kompetens och vässa deras styrkeområden. Detta ska ske genom ökat samarbete med högskolor och universitet samt med de större industriföretagen inom relevanta branscher. Uppföljning av mål Plattformen vid namn Clean har tagit form och fungerar nu som en plats där företag, högskola och projektinitiativ möts. Under året har små och medelstora svenska företag fått hjälp att komma med i Tillväxtverkets satsning på dessa företag för att komma med i EU:s program som främjar miljöteknikens utveckling och användning. Målet är att utveckla och använda ny miljöteknik. Uppföljning av mål Projektet initierades av länets Tillväxtråd under föregående år. Regionförbundet och # !&&& projekt. Under året har en första studie genomförts för att undersöka vilka företag och verksamhetsområden som kan vara av intresse att utveckla. Studien har presenterats för Tillväxtrådet och ett första kontaktseminarium med tilltänkta intressenter genomfördes i slutet av augusti. En dialog har sedan förts med det nätverk av företrädare för sörmländska industriföretag och närliggande akademier som etablerades vid seminariet. En rapport kring hittills genomfört arbete levereras under februari 2015. Budget Projektet fanns inte med i budget men projekt ska bekostas av regionförbundet och länsstyrelsen tillsammans. Regionförbundet har avsatt 100 000 kronor genom ett delegationsbeslut. Utfall Intäkter 142 800 kronor (netto) Budget 500 000 kronor Utfall 500 000 kronor 25 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Aktivitet Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, basuppdrag Aktivitetsmål Målet är att följa upp genomförandet av de politiskt beslutade ägardirektiven. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksam$!$ !!!$!! utlåning till små och medelstora företag. Uppföljning av mål Uppdraget rapporteras löpande via rapporter och insyn i styrelsen genom av regionen utsedda styrelseledamöter. Budget 5 100 000 kronor Utfall 5 080 500 kronor Aktivitet !!*+$!&< Aktivitetsmål = #!!!!!$! Mellansverige samt följa upp genomförda insatser. Uppföljning av mål Den satsning på utveckling av industriföretag i Mellansverige som planerades startade inte. Budget 1 000 000 kronor Utfall 0 kronor " # $$$@ rådgivning. En behovsanalys som gjorts visar hur vi fångar behov på innovationsområdet och vad som behöver utvecklas. 26 27 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 6|UPODQGKDUKnOOEDUDRFKDWWUDNWLYDOLYVPLOM|HU Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Projekt Strategi för regional fysisk planering Projekt Utmaningar inom bostadsmarknaden i Sörmland Projektmål Målet är att, med utgångspunkt från Sörmlandsstrategin 2020, konkretisera strategierna och koppla länets utveckling tydligare samman med det fysiska utvecklingsperspektivet. Det ska ge stöd till kommunerna och landstinget i deras utveck ! ! #!!]#$ analyssamverkan inom länet. Projektmål Målet är att tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen och företag i bostadsbranschen belysa utmaningarna på bostadsmarknaden och initiera lämpliga samverkansprojekt. Uppföljning av mål Arbetet tillsammans med länsstyrelsen har inletts och en större gemensam bostadskonferens genomfördes i november. Kostnaderna avser förberedelser och underlag för konferensen samt efterföljande initiativ. Budget 500 000 kronor Utfall 500 000 kronor Projekt Utveckling av landsbygdens näringar Projektmål Målet är att tillsammans med länsstyrelsen organisera arbetet med EU:s landsbygdsprogram så att effektiva insatser för att stärka näringslivsutvecklingen på landsbygden kan komma till stånd. Särskilt fokus ska riktas på maten som en växande näringsgren. Uppföljning av mål Projektet pågår med hjälp av länsstyreslens personal och är starkt kopplat till EU:s landsbygdsprogram. Styrelsen fattade i april beslut om att tillsammans med länsstyrelsen och Sparbankerna i länet stödja en satsning på matrelaterade näringar. Projektet kallas Stolt mat i Sörmland och kostnaderna på 150 000 kronor läggs in i det större projektet om utveckling av landsbygdens näringar. Uppföljning av mål Budget 500 000 kronor Utfall 210 900 kronor Projekt 28 Projektet har påbörjats. Framför allt har arbetet med ett gemensamt statistik- och analysarbete i länet påbörjats. Anskaffning av dataunderlag och kunskapshöjande insatser för förbundets medlemmar har skett under våren. }&!& Projektmål = #$ $!! & $!&!& Uppföljning av mål |#& ! $!ten, Biogas-Öst och en fordonstillverkare. I projektet ingår också en inventering av & !$# !# $!!punkt från Sörmlandsstrategin. Budget 1 000 000 kronor Budget 500 000 kronor Utfall 150 100 kronor Utfall 650 000 kronor 29 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 ' ! ()() Strategi: Vi skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos sörmlänningarna Projekt Genomföra planen för jämställd regional utveckling Projektmål Målet är att arbeta vidare med genomförandet av den antagna planen för jämställdhetsintegrering i det regionala utvecklingsarbetet. Uppföljning av mål 30 Handlingsplanen omfattar 2013-2014. 2013 genomfördes bland annat utbildningsinsatser för både styrelsen och förbundskontoret. Årets insatser har varit inriktade mot förbundets samarbetspartners, framför allt ordinarie företagsfrämjande aktörer som +^! Budget 100 000 kronor Utfall 0 kronor Projekt Introduktion av Sörmlandsstrategin 2020 Projektmål Målet är att föra ut och förankra Sörmlandsstrategin 2020 hos medlemmarna och samarbetspartners inom och utom länet. Sörmlandsstrategin ska uppfattas som hela länets utvecklingsprogram och ansvaret för genomförandet ska fördelas mellan ett # Uppföljning av mål Arbetet med att föra ut och förankra Sörmlandsstrategin 2020 hos våra medlemmar och övriga pågår alltjämt. Vårens Sifoundersökning visade att 80 procent av det totala antalet svarande hade hört talas om strategin. 62 procent av dem hade läst en större del, det mesta eller allt i den. 85 procent av de svarande ansåg dessutom att målen i Sörmlandsstrategin är realistiska. 45 procent av de svarande anser att mål nummer 1 är det viktigaste målet i strategin. Budget 150 000 kronor Utfall 102 000 kronor Projekt Analyssamverkan i Mälardalen Projektmål Målet är att utveckla samarbetet med berörda organ i Västmanland, Örebro och Östergötland kring regionala analyser samt ta fram ett förslag till en permanent organisation för gemensamt analysarbete. Uppföljning av mål Projektet har pågått sedan förra året och kommer från och med 2015 att övergå i en permanent samarbetsorganisation. Det gemensamma arbetet har under 2014 in! ! !$!mönstren i regionen. Gemensam upphandling av en databas har också genomförts. Härutöver har ett nätverk för statistik- och analysansvariga i landstinget och länets kommuner byggts upp. Budget 200 000 kronor Utfall 153 900 kronor 31 ÅRSREDOVISNING 2014 32 ÅRSREDOVISNING 2014 Projekt Tematisk utvärdering – insatser på det näringspolitiska området Projekt Morgonsoffor Projektmål I uppgiften att följa upp Sörmlandsstrategin 2020 ingår att årligen göra en tematisk uppföljning. 2014 är målet att studera effekter och resultat av insatser på det näringspolitiska området, det vill säga Mål 3 i Sörmlandsstrategin 2020. Uppföljningen ska bygga på regionala analyser och bidra till ett fördjupat lärande hos berörda intressenter. Projektmål Målet är att marknadsföra och öka kännedomen om Regionförbundet Sörmland i ett positivt sammanhang när det gäller företagande, marknadsföring och regional utveckling i Nyköping/Oxelösund, KFV-regionen och Gnesta. Uppföljning av mål Ett arbete har utförts för att få fram ett fokus för en utvärdering inom insatser på det näringspolitiska området. Utvärderingen ska, utöver att svara på genomförda projekts resultat, även ge ett lärande och vägledning inför det fortsatta arbetet med insatser inom det näringspolitiska området. Upphandlingen gav ett lägre pris än budget. Leverans av utvärdering tidigt år 2015. Uppföljning av mål Målet med att marknadsföra regionförbundet i dessa sammanhang fortgår. Under våren har Gnesta inlett ett samarbete med Strängnäs kommun vilket resulterade i publikrekord i Gnestas Morgonsoffa i maj där Strängnäs företagare även bjudits in. Under hösten arrangerades en Sörmlandssoffa med drygt 400 deltagare där regionförbundet var värd och samlande kraft för länets alla morgonsoffor. Budget 100 000 kronor (intäkter 150 000 kronor, kostnader 250 000 kronor) Budget 300 000 kronor Utfall 81 400 kronor Utfall 216 000 kronor Projekt Ledningskonferens 2014 Projektmål Målet med ledningskonferensen är att öka kunskapen om hur Sörmland påverkas av den globala ekonomin, inspirera till nytänkande för Sörmland i Stockholm-Mälarregionen samt att utveckla relationerna mellan regionförbundet och dess medlemmar. 2014 går ledningskonferensen till Finland i syfte att studera bland annat regionplaneringsfrågor, bostadsförsörjning och skolfrågor. Uppföljning av mål Målet med 2014 års ledningskonferens till Nylandsregionen i Finland uppfylldes och deltagarna har fått bättre kunskap om samhällsplanering och kompetensfrågor. Deltagarna var nöjda med resan när det gällde såväl innehållet som de praktiska arrangemangen. Enkätsvaren gav ett utfall på 4.45 i snitt av möjliga 6.0. De ändrade &$& Aktivitet Stödstruktur för ett effektivt utnyttjande av EU:s strukturfonder Aktivitetsmål Målet är att stödja och underlätta för medlemmarna och andra aktörer att utnyttja be !z@ $#z #$ !$ning och andra förberedelser inför den kommande strukturfondsperioden. Budget 150 000 kronor (externa intäkter 456 000 kronor, kostnader 606 000 kronor) Utfall 63 200 kronor z& hela programperioden ska byggas upp inom förbundskontoret. Uppföljning av mål Förberedelsearbetet inför kommande strukturfondsperiod har pågått hela året, både programarbete och förstudier kring kommande projektverksamhet. Förbundet har fått stöd från ESF-rådet för ett omfattande förstudiearbete kring insatser med stöd av EU:s socialfond. Budget 2 000 000 kronor Utfall 1 134 000 kronor 33 ÅRSREDOVISNING 2014 Aktivitet Nätverk för EU-samordnare Aktivitet Medlemskap i Stockholmregionens Europaförening (SEF) och Assembly of European Regions (AER) Aktivitetsmål Målet är att utveckla nätverket för länets EU-samordnare så att de kan stödja sina lokala politiker i kommande strukturfondsarbete för 2014 – 2020. Aktivitetsmål Fortsätta att utveckla regionförbundets engagemang och medlemskap i nämnda organisationer, bland annat genom att utse två representanter i AER:s Youth Regional Network. Arbetet med att utveckla nätverket för länets EU-samordnare fortsätter. Med anledning av den nya strukturfondsperioden arrangerades under våren en tvådagarsutbildning på Hedenlunda där den första dagen bestod av övergripande information kring strukturfonderna och den andra dagen innebar en fördjupning i de olika programmen. Under året har också ett antal möten hållits med nätverket bland annat för att lägga upp EU-utbildningarna som ska genomföras under 2015. Uppföljning av mål Medlemsavgifterna till AER respektive SEF är betalda. Budget 550 000 kronor Utfall 445 900 kronor Aktivitet Medlemskap i Reglab, forum för lärande om regional utveckling Aktivitetsmål Medlemskap och deltagande i det nationella forumet för lärande om regional utveckling. I forumet möts bland annat regioner, myndigheter och forskare för att lära sig mer. Reglab driver gemensamma utvecklingsprojekt och fördjupar de regionala analyserna. Uppföljning av mål Regionförbundet har fortsatt sitt engagemang och medlemskap i Reglab. Förbundet har deltagit i lärprojekt på innovations- och kompetensområdet. Budget 300 000 kronor Utfall 159 000 kronor Uppföljning av mål Budget 50 000 kronor Utfall 33 200 kronor Aktivitet Kommunikationsplan 2014 Aktivitetsmål Uppföljning av mål 34 ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunikationsplan 2014 omfattar bland annat byte av publiceringsverktyg på hemsidan, att publicera elva nyhetsbrev, engagemang i sociala medier, marknads!&+! $ $& ! nätverken för kommunikatörer i länet. Upphandlingen av ett nytt publiceringsverktyg för hemsidan har pågått under året. ' $!&$$$ reklambyrå i början av sommaren. Under maj månad genomfördes två större cykelarrangemang i Eskilstuna och Nyköping där det främsta syftet var att marknadsföra regionförbundet. Regionförbundet hade också ett arrangemang under Almedalsveckan. Utvecklandet av de två nätverken för kommunikatörer i länet har gått in i en ny fas där de olika aktiviteterna kopplas samman på ett helt annat sätt än tidigare. Budget 1 250 000 kronor Utfall 1 038 600 kronor Förbundet har deltagit i uppföljningen av AER:s sommarskola i Nyköping 2013 och har utsett två sörmländska ungdomar att delta i arbetet. I övrigt har förbundet varit representerat av landstingsfullmäktiges ordförande Christer Kax Sundberg. 35 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Politisk styrning * Regionstyrelsen, den sörmländska arenan för diskussion om regionala utvecklingsfrågor, har under året haft sex sammanträden, vid vilka följande aktörer har medverkat: Förbundskontoret är regionförbundets tjänstemannaorganisation som leds av förbundsdirektören. Kontoret består av två enheter. Enheten Regional utveckling samt enheten Ledningsstöd, som ansvarar för förbundskontorets administration, stöd till den politiska ledningen och utveckling av interna rutiner. Därtill kommer en stabsfunktion med strategisk kommunikation och regional analys som verksamhetsområden. Mälardalens högskola (Satsning på Mälardalens högskola) Arbetsmarknadskunskap Sörmland (Arbetsmarknadskunskap i skolan) Youth Regional Network /Assembly of European Regions (Medlemskap i SEF och AER) A-focus (Bredband) Sörmlands matkluster/Printz bageri (Utveckling av landsbygdens näringar) FöretagSam Nora (Främja kvinnors företagande) Human value consulting (Främja kvinnors företagande) STUA Sörmlands turismutveckling (Det regionala turismuppdraget) Visit Sörmland (Det regionala turismuppdraget) Almi Invest (Sörmlandsfonden) Regeringens bostadsplaneringskommitté (Strategi för en regional fysisk planering) Regionstyrelsens arbetsutskott genomförde sex sammanträden under året. Styrelsens beredning för kompetensfrågor, vilken tillsattes under 2013, har haft fem sammanträden under året samt gjort en studieresa till Örebro. Beredningens ledamöter har under året besökt utbildningsnämnderna i länets samtliga kommuner. Från och med november 2014 har en förändring av förbundskontorets organisation genomförts. Förändringen innebär en sammanhållen enhet för verksamhetsområdet regional utveckling och ett tydligare områdesansvar för kontorets strateger. Regionförbundet har en central roll i Sörmlandsstrategin 2020 genom att vara en viktig resurs i det regionala arbetet att samordna och följa upp strategin. Under 2014 har kontoret fortsatt arbetet med att utveckla och anpassa regionförbundets processer och metoder för att få genomslag för det regionala arbetssätt som beskrivs i Sörmlandsstrategin 2020. Övriga insatser som genomförts under 2014 är bland annat en fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En arbetsmiljöpolicy beslutades i början av året. Rutiner för hur det systematiska Beredningens arbete slutfördes med den stora konferensen Sörmlands Kompetensforum under senhösten, magasinet Uppdrag: Kompetens, och sammanfattades i styrelsens beslut om en handlingsplan. Styrelsens beredning för regional transportinfrastruktur, vilken tillsattes under 2013, har haft två sammanträden under året. arbetsmiljöarbetet ska bedrivas har tagits fram och en undersökning av den fysiska arbetsmiljön i samarbete med företagshälsovården har genomförts under hösten. Undersökningen visade på en generellt god fysisk arbetsmiljö, men att vissa åtgärder vad avser främst belysning och arbetsbord bör göras. En effektivisering genom digitalisering av handlingar till regionförbundets sammanträden samt ekonomihandlingar har genomförts. Under hösten har en undersökning om förutsättningar för arbete med eventuell miljöcertifiering genomförts. Miljöcertifiering innebär att verksamheten certifieras mot en internationellt antagen standard, en så kallad ISO standard. ISO 14001 i detta fall innehåller ett antal specifika krav (55 skallkrav). De 55 kraven revideras löpande genom miljöledningsarbetet. Certifikat utfärdas endast av ackrediterade certifieringsorgan. Bedömningen är att en certifiering är ett för omfattande och kostsamt verktyg att använda i förhållande till kontorets verksamhet. Istället har beslut tagits, i och med verksamhetsplanen för 2015, att förbundskontoret ska påbörja ett miljöarbete i syfte att tydliggöra och succesivt minska kontorets miljöpåverkan. Uppföljning ska ske genom ett antal miljönyckeltal. Förbundsdirektör Strategisk kommunikation och regional analys Regional utveckling Ledningsstöd Kommunikationsansvarig, regional analytiker Biträdande förbundsdirektör Administrativ chef Strateger 36 Regionsekreterare, administratörer, kommunikatör 37 ÅRSREDOVISNING 2014 39 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 , ' + , / 2 Regionförbundets resultat för 2014 är 3,1 miljon kronor. Om utfallet för EU 2020 Going Local inkluderas, där regionförbundet som Lead Partner har haft hand om budgeten och redovisningen för hela INTERREGprojektet, hamnar resultatet på cirka 3,2 miljon kronor. Resultatet är 3,19 miljoner kronor högre än 2013. I delårsbokslutet per 31 augusti 2014 presenterades en prognos på ett resultat om +1,53 miljoner kronor vid årets slut. Att utfallet för helåret blir högre än den nivån beror främst på att både intäkterna blev högre samt att kostnaderna blev lägre för huvudverksamheten än i prognosen. Enligt kommunallagen 8 kap 5 § ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. < ()#6 Regionförbundet har följande finansiella mål för 2014: Budget i balans (om inte synnerliga skäl finns). Eget kapital på en nivå som ger finansiell handlings beredskap, det vill säga 12 miljoner kronor. Nivån för kassalikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) ska överstiga 100 procent. Avser kvoten kortfristiga fordringar + kassa + bank och kortfristiga skulder. För Regionförbundet Sörmland gäller som finansiellt mål att i enlighet med kommunallagen ha en budget i balans och intäkterna ska därmed överstiga kostnaderna. Utfallet på + 3,2 miljoner kronor visar att det ekonomiska målet är uppnått. Det egna kapitalet är 22,1 miljoner och överstiger därmed det fastställda målet på 12 miljoner. Kassalikviditeten för perioden är 284 procent och överstiger därmed målet på 100 procent. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget samt jämförelse med utfallet för 2014 för de olika områdena. ()#6 budgetutfall < ()#0 ;<()() 7 = ()#6 ;<()() 7 = ()#0 0,13 -0,02 Intäkter 0A(A 0A(: 9))# 06:6 #B6 #EE 9))A #EB #):C ACA 90E# B#0 0B# 0C) 9)(# 0B# 1 )#: ):) %)0: )A0 Summa 52,83 49,09 +3,74 50,10 Medlemsavgifter ;, =, & ;- , huvudverksamhet Sidoverksamhet Övrigt 5+ #@#?,-( #CCE #B6E %#C) #C6E Summa 17,78 19,48 -1,70 17,48 Summa intäkter 70,61 68,57 +2,04 67,58 Kostnader %#6E %(#) %)A( %#B0 Förbundskontoret %#C(C %#A6) 9)EC %#A(6 Huvudverksamhet %60:# %6:E)0 %((B %66A6 %0B( Politisk styrning Sidoverksamhet %0B# %0C) 9)(# Övrigt %#0:6 %):C 9)CE %)E( -67,52 -68,57 -1,05 -67,55 RESULTAT 3,09 0,001 Resultat inklusive EU 2020 Going Local 3,22 Summa kostnader 5 0,03 0,01 1*,, ,- , */()#02 (!,3 04 ,$5()#6# 6 ", , ,%7+ & , 54 9#(:))) ()#6;<()()7 =, =5 4>?;'';7% 40 41 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 .RPPHQWDUWLOOXWIDOOHWRFKEXGJHWDYYLNHOVH Huvudverksamhetens ekonomi Huvudverksamhetens omfattning har varit lägre än budget. Årets överskott är också ett resultat av att staten under 2013 och 2014 beviljat ett tillskott på fem miljoner kronor per år utöver den ordinarie tilldelningen av utvecklingsmedel som regionförbundet får disponera. Det har dock varit svårt att på så kort tid använda de extra medlen på ett effektivt sätt. över anslaget samt administrerar och redovisar utfallet till Tillväxtverket. Medlen påverkar dock årsresultatet. Förbundets totala nettokostnader för huvudverksamheten uppgick till 32,9 miljoner kronor, vilket är en minskning med 2,6 miljoner kronor jämfört med föregående år. Under 2013 beslutade regeringen att öka 1:1 anslaget för Sörmland från 12,48 miljoner till 17,48 miljoner för 2013 respektive 2014. I budgeten för 2014 beräknades nivån till 19,48 miljoner då regionförbundet under 2013 hade gjort en begäran till Näringsdepartementet att få spara två miljoner av anslaget till 2014. Under 2013 fördelade dock regionförbundet ut hela beloppet och hade därför 17,48 till sitt förfogande 2014. Finansieringen har skett främst med det statliga så kallade 1:1-anslaget som utbetalas via Tillväxtverket samt med regionförbundets egna budgeterade medel. Projekten som fått stöd från anslaget finns med i verksamhetsplanen för 2014, främst inom målområdena ett och tre i Sörmlandsstrategin. Huvudverksamhetens nettokostnader var i regionförbundets budget fastställda till 19,56 miljoner kronor för hela året (26,32 miljoner kronor i kostnader och 6,76 miljoner kronor i externa intäkter). Till detta kom de statliga, regionala utvecklingsmedlen på 17,48 miljoner kronor som regionförbundet disponerar för projektverksamhet (1:1-anslaget). Dessa medel ingår inte i förbundets budgetomslutning utan är en särskild projektbudget där regionförbundet har beslutanderätt Inrapportering av genomförda, förbrukade projektmedel har skett till Tillväxtverket och regionförbundet har fått del av hela det anvisade regionala, statliga utvecklingsanslaget. Regionförbundet har också möjlighet att utöver ordinarie 1:1-anslag rekvirera medel för uppföljning och utvärdering av de insatser som finansieras av anslaget. Under 2014 har 300 000 kronor rekvirerats från Tillväxtverket för sådan uppföljning/utvärdering. Mål Budget helår Utfall helår :B))))) :0((6)) :0:)))) %:CCA)) Sörmland har starka samband med omvärlden 0())))) (::0))) 00#:))) %A6C))) Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv (#(B:))) ()#(06)) ()6(0))) %##C#A)) Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer (A))))) #:##))) ((6)))) %#)EB))) Övriga insatser :):)))) 06(C()) 0:(B))) %#A((E)) 6 32 937 000 34 857 000 -6 108 0007 39 045 000 Kompetensplattformen och kompetensberedningens initiativ kom igång sent och projektet ”Attraktiva arbetsgivare” startade under hösten. Skillnaderna i dessa budgetposter är dock små. Den stora avvikelsen mot budgeten är att de planerade insatserna i vård- och omsorgscollege inte behövdes eftersom den genomförda förstudien föreslog en annan finansieringsform. Detta målområde kom inte upp i budgeterat belopp, en differens på 647 000 kronor blev resultatet. Under året har inga större insatser inom ramen för länstransportplanen förekommit. Arbetet inom En Bättre Sits och det storregionala Östra Mellansverigesamarbetet har inte genomfört så många utvecklingsinsatser som man trodde vid årets början. Utredningar kring Ostlänken och Skavsta har inte heller kostat så mycket som budgeterat och ett utvecklingsprojekt kring Skavsta startar 2015 i stället för 2014. Insatserna kring cykelstrategin har inte heller kostat så mycket som budgeterats. Prognos i Avvikelse delårsbokslut budget-utfall '" !#! unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens TOTAL NETTOKOSTNAD Hela målområdet kom inte upp till budgeterat belopp. En differens på 578 000 kronor kan noteras. På innovationsområdet har den nya innovationsstrategin precis börjat sätta sig. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och styrkeområden har inte kommit igång i den takt som var tänkt. Projektet inom besöksnäringen var finansierat av EU:s regionalfond och där dröjde EU:s utbetalningar och påverkade projektet så att man inte hann upparbeta hela budgeten. Därutöver förekommer några mindre förskjutningar i budgetposterna där någon insats blivit större än budget och någon mindre. Hela målområdet kom inte upp till budgeterat belopp och en differens på 1 089 000 kronor redovisas. Det är främst projektet kring biogas som inte förbrukat budgeterat belopp. Det behövde göras betydligt mer research före utredningar och testaktiviteter kunde startas. Arbetet med regional samhällsplanering har inte startat under året på grund av personalförändringar på kontoret. Inom målområdet finns även en budgetpost för strategi för jämställd tillväxt. Där har insatser bedrivits utan att det genererat kostnader. ,QVDWVHUXW|YHU6|UPODQGVVWUDWHJLQVPnO Inom detta målområde har en budgetavvikelse på 1 172 000 kronor redovisats. Här kan man konstatera fyra större avvikelser mot budget. Det ena är att den satsning på den sörmländska industrins styrkeområden, som länets innovationsråd med länsstyrelsen och regionförbundet initierade, inte kom igång med full kraft. Det förde också med sig att den extra affärsrådgivning som Almi skulle ha genomfört inte blev av. Då detta upptäcktes, vid slutet av sommaren samtidigt som Almi upplevde ett hårt tryck på rådgivningen till invandrarföretag, tog styrelsen ett beslut att omdestinera den budgetposten till Almi IFS i stället. På detta område har en större budgetavvikelse på 1 623 000 kronor redovisats. En stor del av denna avvikelse härrör till regionförbundets engagemang i EU:s strukturfonder. Vid budgetering antogs att programmen för strukturfonderna skulle vara antagna av EU-kommissionen och vara fullt aktiva under 2014. Så blev det inte och de antogs först i december. Flera av de insatser som regionförbundet planerat som stödinsatser för medlemmarna genomfördes därför inte. Med detta följde även att insatserna i internationella nätverk där regionförbundet är representerat haft något färre aktiviteter än planerat. Under året har regionförbundet inte heller deltagit i så många av Reglabs aktiviteter som var tänkt i budgeten. A4 ,$5()#6 42 C4 ,$5()#6 43 ÅRSREDOVISNING 2014 Sidoverksamhetens ekonomi Politiska styrningens ekonomi * Regionförbundet Sörmland har sedan 2003 varit formell huvudman för olika insatser på vård- och omsorgsområdet. Under 2014 genomfördes en utredning kring den framtida strukturen för samverkan inom socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland. Utredningens förslag presenterades för regionstyrelsen i juni 2014 och efter godkännande skickades den till samtliga huvudmän för antagande av en förändring inför 2015. Från och med 2015 kommer verksamheten att ingå i en gemensam nämnd där landstinget är värdkommun. Under 2014 har dock regionförbundet varit huvudman för nedanstående områden. Kostnaderna för den politiska styrningen avser sammanträdesarvoden till regionförbundets förtroendevalda samt fasta arvoden till styrelsens presidium och arbetsutskott. Kostnader för regionförbundets revisorer ingår också. Årsbudgeten för förbundskontorets kostnader uppgår till 16,4 miljoner kronor. Kostnaden för förbundskontoret blev 17,27 miljoner kronor. I prognosen vid delårsbokslutet beräknades ett utfall i nivå med budget för helåret. Kostnaderna blev cirka 870 000 kronor högre i jämförelse med budget och prognos, på grund av en högre avsättning till pensionsstiftelsen än beräknat. )R8L6|UPODQG Driftverksamheten kring projektet FoU i Sörmland (tidigare FoU Äldre) fördes från och med 2008 över till Eskilstuna kommun, enligt ett avtal mellan parterna. Regionförbundet står som samordnare av projektets ekonomi, vilket innebär att förbundet rekvirerar avgiften från förbundets medlemmar, som sedan överförs till Eskilstuna kommun. De medlemsintäkter som fakturerats av regionförbundet har i sin helhet överförts till kommunen. Därmed har ett nollresultat för verksamheten uppnåtts. 6DPYHUNDQVVWUDWHJI|UYnUGRFKRPVRUJL6|UPODQG Kommuner och landsting i Sörmland har enats om en avsiktsförklaring för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling. Verksamheten bedrivs i projektform med Regionförbundet Sörmland som formell projektägare. Projektet leds av länsstyrgruppen för närvård. Länet har beviljats statliga medel via SKL till en gemensam tjänst som processledare/social handläggare. Delar av medlen som beviljats för 2014 har överförts till 2015 på grund av att projektet, som skulle ha startat 2010 blev förskjutet till 2011 och denna förskjutning har även påverkat 2014. I 2015 års budget är medel avsatta för att finansiera tjänsten som samverkansstrateg även om den formellt övergått till landstinget genom en verksamhetsövergång. 44 ÅRSREDOVISNING 2014 För hela året är en kostnad på 2,1 miljoner kronor budgeterad för den politiska styrningen och utfallet är 1,48 miljon kronor. I budgeten och utfallet ingår även arvoden till politiker i kompetensberedningen och infrastrukturberedningen. Det är främst kostnader för arvoden samt sammanträden som varit lägre än budget och även i jämförelse med föregående år. 3HUVRQDO Den huvudsakliga kostnaden för förbundskontoret är personalkostnader. Personalkostnaderna för förbundskontoret var för 2014 budgeterade till 12,7 miljoner kronor och resultatet blev 13,16 miljoner kronor. Det förklaras av en extra avsättning till pensionsstiftelsen (se vidare om pensionsskuld). Dock har lönekostnaderna varit lägre än budget på grund av personalomsättning på kontoret, att sjukskrivningar inte ersatts med vikarier samt att lönekostnader har finansierats inom ramen för vissa projekt som finansieras av EU-bidrag. Antalet tillsvidareanställda vid kontoret var vid årets slut 18 personer, varav tretton kvinnor och fem män. Enligt beslut i regionsstyrelsen har den fasta bemanningen utökats med en infrastukturstrateg under året. Regionförbundet har också kompletterat sin fasta bemanning med tidsbegränsade anställningar för olika projekt. Under året har en betydande personalomsättning skett och förutom tillsättningen av den nya infrastrukturtjänsten har fem (av sex) tillsvidaretjänster återbesatts med nya personer under året. Två tjänster har tillsatts med vikarier under året. Sjukfrånvaron har varit 6,72 procent, vilket är högre jämfört med föregående år (2,24 procent, 2013). Det är främst relaterat till långtidssjukskrivning. Regionförbundet är anslutet till företagshälsovården och subventionerar kostnaden för olika motionsaktiviteter. Det finns också en process för hur rehabilitering ska ske. 6WDWOLJHUVlWWQLQJI|USHUVRQDO Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till regionförbundet på 1,94 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. 3HQVLRQVVNXOG Den av KPA framräknade pensionsskulden för regionförbundet uppgick vid 2014 års slut till cirka 9,56 miljoner kronor. Behållningen i SKL:s pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, har under året ökat med cirka 870 000 kronor och uppgick vid årsslutet till 10 miljoner kronor. I och med det rådande ränteläget är förväntningarna för 2015 låga på avkastning från stiftelsens ränteportfölj. Eftersom kontoret utökat sin bemanning med en tjänst (infrastrukturstrateg) kommer även pensionsskulden att bli högre. Därför har en avsättning på 980 000 kronor gjorts. gYULJDNRVWQDGHU Övriga kostnader för förbundskontoret som till exempel kostnader för lokaler, kontorsmaterial och tjänster var budgeterade till 3,7 miljoner. Utfallet är 4,1 miljoner. Det beror på att konsultkostnader varit högre än budgeterat eftersom personalomsättningen på förbundskontoret lett till ökat behov av att komplettera med konsulttjänster. Förbundet har under året köpt tjänster för bland annat löne- och ekonomiadministration samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Även kontorstjänster i form av bland annat post- och kopieringsservice har köpts externt. Regionförbundet hyrde under året lokaler av Klövern Magasinet AB. 45 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Resultaträkning , /|QHU Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. cUVUHGRYLVQLQJHQ Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Den använda uppställningsformen bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. 9lUGHULQJVSULQFLSHU Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. $YVNULYQLQJDU Som anläggningstillgångar avses investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier - tre till fem år Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker i december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader och är fördelad per verksamhet. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. ', / 2 ()#0 Rörelsens intäkter med mera > , 1 Övriga rörelseintäkter ( AA(() C)(BC #):A 0#C 70 613 Summa intäkter med mera () 67 275 ()0 Rörelsens kostnader 3HQVLRQVI|USOLNWHOVHU Övriga externa kostnader 0 %:)6(C %:#E(# Personalkostnader 6 %#AB#6 %#::)E KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). 5 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Regionförbundets samtliga pensionsförpliktelser är intjänade efter 1998. Regionförbundet har avsatt medel i SKL:s pensionsstiftelse och tillgångarna där överstiger beräknad skuld i bokslutet 2014. J, , ', $QVYDUVI|UELQGHOVHU Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Alla leasingavtal betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. En tillläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. )LQDQVLHOODDQOlJJQLQJVWLOOJnQJDU %LGUDJ Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Regionförbundet beviljar bidrag för projekt i samband med att verksamhetsplanen beslutas och även löpande under året. Kostnaden för bidraget bokförs när utbetalning sker i samband med att regionförbundet har fakturerats eller bidrag har rekvirerats från projektet. Det innebär att regionförbundet kan ha åtagande för beviljade medel som inte utbetalats. %BE %EE -67 429 -67 427 3 185 -152 (66 0(6 %(## %#AA 33 %(#0 158%() 3 218 6 Periodens resultat 3 218 6 Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning -0,13 0,03 -6,64 0,95 A 0(#E Justerat resultat enligt balanskrav KRL 4 § 4 46 ()#6 > 3 218 6 47 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 , , / 2 L & > ()#6%#(%0# ()#0%#(%0# L &/ 2 TILLGÅNGAR ()#6 ()#0 23 887 21 215 Anläggningstillgångar (6C Periodens resultat ()0 519 707 766 Summa tillförda medel (:A0 0)#6 J /%2 /92 4 A #EE Finansiella anläggningstillgångar C 519 Summa anläggningstillgångar () A 0(#E EE () BE ()0 3 306 104 A:E0 (#:# ! Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar E ##6) #C)A " /%2 /92 * , 9 (#0B CC): = #) ()BAA #CCB0 L 11 A#(E A)B6 Summa omsättningstillgångar 32 935 36 312 SUMMA TILLGÅNGAR 33 642 37 078 " # %AA:0 6(C -70 2 578 3 236 2 682 Nettoinvesteringar SKULDER OCH EGET KAPITAL %(#0 #( 22 057 %() 4 ) ) Investeringar i övriga anläggningstillgångar %(B Summa nettoinvesteringar -29 %#) %(#0 -10 %() 18 839 0(#E A FINANSIERING Avsättningar ) ) J /%2 /92 ) Långfristiga skulder ) ) " /%2 /92 ) ) 0 0 - därav periodens resultat -0,13 Kortfristiga skulder = < , A:#( #0 :)C0 -0,13 0,03 AE6E -6,64 Förändring av likvida medel 11 585 18 239 -6,64 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 33 642 37 078 %##ECC %##)6B %##)A( %B(## $ 27 094 0,03 2 672 3 207 0,95 ##0B# Summa kortfristiga skulder ) 0,95 23 887 Ansvarsförbindelser 31 december 5 L5 #6 ? Regionförbundets leasingavtal är operationella 48 15 ((:C B)( 49 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 > >/ 2 Not 4 ()#6 >/ 2 Not 1 ()#0 Nettointäkter MedlemsavgifterE 0A(:C 06:60 Regionala medel länsstyrelsen #B60 #EB# "*< (CA6 () < , Summa nettointäkter (C0C ()0 (B000 (C)6B 70 297 66 220 = , , %ECE# %AC# , %00# %E## () %0:B ()0 Delsumma löner och ersättningar %#)E00 -9 951 ! %0C0) %06)6 Pensionskostnader %#A(6 %#0B0 Övriga personalkostnader %C(C %CA) %A)E# %:::C -16 914 -15 508 0)6 C00 #0 0(0 317 1 056 + %())#: %#:BAE Män L %(#6#) %(:#0( Kvinnor #0 #6 %#)BE %#666 Totalt #E #E Q */()#02- , Summa övriga rörelseintäkter %! &'$# ,/0) 2 7 = %B))%(#0 %() %E00 L % %6A6 %:(: %AC %:6 3 %66A %::C ' , %6B: %:CB %#660 %#CA( ' L , L , -0,13 %0## %CC( Resekostnader -6,64 0,03 %#6E0 %E0A 5 Faktisk arbetad tid - årsarbetare /, ,% , 2 ? , %(#0 -0,13 #AE 6%() 0,03 #A0 $ , (# ? , )) )# #EB #E# T T )%(B )))T (6)T 0)%6B #:A:T ##AT :)% )EBT 0:BT Totalt AC(T ((6T ? -6,64 #C0,95 0,95 Information %#(E: %#(C# Övriga kostnader %#C(# %#0CC -50 427 -51 821 ! ! T Ålder Män )AET (AAT (EE:6EA6 Flens kommun 600B#A Kvinnor ECAT #):T ; (C)0C:6 ? (BBBAE Totalt AC(T ((6T >& #6)()#E :A0AT AB#(T EMedlem = ! 50 %BE0) Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Not 3 ()#0 Personalkostnader $ $# Not 2 ()#6 ()#6 E Medlem ()#6 Oxelösunds kommun (CB)B# Katrineholms kommun EB)AC6 7 (C6A6A Strängnäs kommun EE:0B) $ (0(E0: $ UA) 51 ÅRSREDOVISNING 2014 >/ 2 Not 5 ÅRSREDOVISNING 2014 ()#6 ()#0 Not 10 Avskrivningar Årets avskrivningar >/ 2 ;V > Summa avskrivningar -88 () Handkassa -98()0 Summa Not 6 ()#0 20 271 17 100 Likvida medel %BE %EE ()#6 693 694 1 () 0()0 20 966 17 793 6 128 6 094 18 839 18 832 Materiella anläggningstillgångar 4 , Årets anskaffningar < , < , AB( AE( (B #) ) ) C(# AB( %666 %06C %EE %BE %:0( %66: Not 11 ) $ Penningmarknadsfond Mega Not 12 ) Ingående eget kapital 4 Årets avskrivningar Periodens resultat ( 3 218 6 22 057 18 839 < , < Not 13 ($# Personalens källskatt ( #EB %(#0 < (6C%() ! Not 7 < Finansiella anläggningstillgångar, aktier >& %J, ::AA#(%AA0A, #EAT * !! ::A#6#%E0B(, E:T Förutbetalda intäkter () () 6BB -0,13 -6,64 0,95 Övriga fordringar Redovisad moms Övriga fordringar Not 9 #):B #A:0 E# :0 ##6) #C)A (6) A0 #6(6 06# < , (A: :(6: Periodiserade leverantörsfakturor (#6 ():A Förutbetalda kostnader övrigt < , Preliminära ankomstregistrerade leverantörsfakturor Not 15 -1 462%() -764 -766 -5 570 -104 -3 271 -5 073 -11 391 -0,13 -9 558 = (6(AT -2 319 0,03 -8 892 -6,64 0,95 -2 157 Summa -11 877 -11 049 5 !L=@ -10 082 -8 476 , $# %(#0 -2 123 * Summa Förutbetalda hyror -980 -735 -11 062 -9 211 2 257 902 Leasingavtal med mera Regionförbundets samtliga leasingavtal är operationella. 4 0 %6 (#0B 52 Not 14 519 519 Not 8 6BB 0,03 Summa -322 -347 -1 735 CC)6 53 Oxelösunds hamn. 3 W ! Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155 778 90 E-post: [email protected] www.region.sormland.se Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 86 Dnr KS 2015/71 Budget 2016 för samordningsförbundet RAR i Sörmland Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna samordningsförbundet RAR:s förslag på budget för år 2016. Ärendet Samordningsförbundet RAR i Sörmland har 2015-04-24 inkommit med en hemställan till förbundets medlemmar om att fastställa 2016 års budget för förbundet. Vid samordningsförbundets medlemsmöte föreslås budgeten vara densamma som tidigare år, dvs. totalt 15 mkr. Sörmlands kommuner svarar för 25 procent av medlemsinsatserna, totalt 3 750 tkr. Varje kommuns medlemsinsatser baseras på antal invånare 16-64 år 1 november 2014. För Trosas del innebär det en kostnad på 155 018 kronor, vilket är en minskning med 232 kronor jämfört med budget 2015. Landstinget svarar för 25 procent av medlemsinsatserna och staten för 50 procent. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith 2015-05-18 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2015/71 Kommunstyrelsen 2015-05-18 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected] Budget 2016 för samordningsförbundet RAR i Sörmland Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna samordningsförbundet RAR:s förslag på budget för år 2016. ________ Ärendet Samordningsförbundet RAR i Sörmland har 2015-04-24 inkommit med en hemställan till förbundets medlemmar om att fastställa 2016 års budget för förbundet. Vid samordningsförbundets medlemsmöte föreslås budgeten vara densamma som tidigare år, dvs. totalt 15 mkr. Sörmlands kommuner svarar för 25 procent av medlemsinsatserna, totalt 3 750 tkr. Varje kommuns medlemsinsatser baseras på antal invånare 16-64 år 1 november 2014. För Trosas del innebär det en kostnad på 155 018 kronor, vilket är en minskning med 232 kronor jämfört med budget 2015. Landstinget svarar för 25 procent av medlemsinsatserna och staten för 50 procent. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1.Fastställande av 2015 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 87 Dnr KS 2015/75 Regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun i enlighet med förvaltningens förslag 2015-05-11. Ärendet Trosa kommun har idag ett antal olika priser och utmärkelser för att uppmärksamma goda prestationer hos medborgare, anställda och företag/ organisationer. Priserna är inriktade på områden så som företagande, byggnation, kultur och miljö. Bland priserna finns även en särskild utmärkelse för lång och trogen tjänst, som delas ut till de personer som varit anställda i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige beslutade 2008-10-22, § 68 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förtjänsttecken som ska gälla även för kommunens förtroendevalda. Sådana förtjänsttecken är idag vanligt förekommande bland Sveriges kommuner men formerna för hur de delas ut och vad förtjänsttecknen består av skiljer sig åt. Förslag till regler för förtjänsttecken Det förslag som förvaltningen tagit fram grundar sig i uppdragstid och avgränsas till uppdrag i kommunfullmäktige. Förslaget innebär att förtroendevalda som under totalt 25 års tid haft uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige i Trosa kommun ska tilldelas ett förtjänsttecken. Uppdragstiden behöver inte vara sammanhängande. Kommunkansliet genomför varje mandatperiod en sammanräkning av de förtroendevaldas uppdragstid och lämnar besked till fullmäktiges presidium om vilka personer som har uppnått kvalifikationstiden. Kommunfullmäktiges ordförande fastställer därefter, i samråd med övriga i kommunfullmäktiges presidium, vilket förtjänsttecken/gåva som ska köpas in och delas ut. Förtjänsttecknet/gåvan ska ha ett värde av högst 10 procent av ett prisbasbelopp. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 Forts. § 87 Förtjänsttecknen delas ut av fullmäktiges ordförande 1 gång per mandatperiod. Utdelning sker vid mandatperiodens sista sammanträde med fullmäktige. Namnet på den som tilldelas ett förtjänsttecken förs till fullmäktiges protokoll. Förvaltningen gör bedömningen att det kommer att röra sig om ett begränsat antal förtroendevalda som varje mandatperiod kommer att komma ifråga för ett förtjänsttecken. Kostnaderna för dessa föreslås belasta fullmäktiges budget. Annan avtackning i nämnder/styrelser och fullmäktige Ledamöter och ersättare i nämnder/styrelser som har mer än 25 års uppdragstid eller som avgår från sitt uppdrag bör givetvis uppmärksammas på lämpligt sätt i respektive nämnd/styrelse. Dessa uppdrag bör av praktiska skäl dock inte vara kvalificerande för förtjänsttecken. Likaså bör det även stå fullmäktige fritt att på lämpligt sätt uppmärksamma avgående ledamöter och ersättare i fullmäktige som inte uppnått kvalifikationstiden för förtjänsttecken. Det bör åligga ordföranden i respektive nämnd/styrelse/fullmäktige att avgöra hur avgående förtroendevalda eller förtroendevalda med 25 års uppdragstid i nämnd/styrelse ska uppmärksammas. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Valberedningen/Arvodeskommittén 2015-05-19, § 12 Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2015-05-11 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Valberedningen/ Arvodeskommittén Sammanträdesdatum 2015-05-19 § 12 Dnr KS 2015/75 Regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun Valberedningen/ Arvodeskommittén föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun i enlighet med förvaltningens förslag 2015-05-11. ________ Ärendet Trosa kommun har idag ett antal olika priser och utmärkelser för att uppmärksamma goda prestationer hos medborgare, anställda och företag/ organisationer. Priserna är inriktade på områden så som företagande, byggnation, kultur och miljö. Bland priserna finns även en särskild utmärkelse för lång och trogen tjänst, som delas ut till de personer som varit anställda i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige beslutade 2008-10-22, § 68 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förtjänsttecken som ska gälla även för kommunens förtroendevalda. Sådana förtjänsttecken är idag vanligt förekommande bland Sveriges kommuner men formerna för hur de delas ut och vad förtjänsttecknen består av skiljer sig åt. Förslag till regler för förtjänsttecken Det förslag som fullmäktige har att ta ställning till grundar sig i uppdragstid och avgränsas till uppdrag i kommunfullmäktige. Förslaget innebär att förtroendevalda som under totalt 25 års tid haft uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige i Trosa kommun ska tilldelas ett förtjänsttecken. Uppdragstiden behöver inte vara sammanhängande. Kommunkansliet genomför varje mandatperiod en sammanräkning av de förtroendevaldas uppdragstid och lämnar besked till fullmäktiges presidium om vilka personer som har uppnått kvalifikationstiden. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Valberedningen/ Arvodeskommittén Sammanträdesdatum 2015-05-19 Forts. § 12 Kommunfullmäktiges ordförande fastställer därefter, i samråd med övriga i kommunfullmäktiges presidium, vilket förtjänsttecken/gåva som ska köpas in och delas ut. Förtjänsttecknet/gåvan ska ha ett värde av högst 10 procent av ett prisbasbelopp. Förtjänsttecknen delas ut av fullmäktiges ordförande 1 gång per mandatperiod. Utdelning sker vid mandatperiodens sista sammanträde med fullmäktige. Namnet på den som tilldelas ett förtjänsttecken förs till fullmäktiges protokoll. Förvaltningen gör bedömningen att det kommer att röra sig om ett begränsat antal förtroendevalda som varje mandatperiod kommer att komma ifråga för ett förtjänsttecken. Kostnaderna för dessa föreslås belasta fullmäktiges budget. Annan avtackning i nämnder/styrelser och fullmäktige Ledamöter och ersättare i nämnder/styrelser som har mer än 25 års uppdragstid eller som avgår från sitt uppdrag bör givetvis uppmärksammas på lämpligt sätt i respektive nämnd/styrelse. Dessa uppdrag bör av praktiska skäl dock inte vara kvalificerande för förtjänsttecken. Likaså bör det även stå fullmäktige fritt att på lämpligt sätt uppmärksamma avgående ledamöter och ersättare i fullmäktige som inte uppnått kvalifikationstiden för förtjänsttecken. Det bör åligga ordföranden i respektive nämnd/styrelse/fullmäktige att avgöra hur avgående förtroendevalda eller förtroendevalda med 25 års uppdragstid i nämnd/styrelse ska uppmärksammas. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2015-05-11 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/75 2015-05-11 Kanslienheten Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 17 [email protected] Regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun Förslag till beslut Arvodeskommittén/ Valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta regler för förtjänsttecken till förtroendevalda i Trosa kommun i enlighet med förvaltningens förslag 2015-05-11. _______ Ärendet Bakgrund Trosa kommun har idag ett antal olika priser och utmärkelser för att uppmärksamma goda prestationer hos medborgare, anställda och företag/ organisationer. Priserna är bland annat inriktade på områden så som företagande, byggnation, kultur och miljö. Bland priserna finns även en särskild utmärkelse för lång och trogen tjänst, som delas ut till de personer som varit anställda i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige beslutade 2008-10-22, § 68 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förtjänsttecken som ska gälla även för kommunens förtroendevalda. Sådana förtjänsttecken är idag vanligt förekommande bland Sveriges kommuner men formerna för hur de delas ut och vad förtjänsttecknen består av skiljer sig mycket åt. Förslag till regler för förtjänsttecken Förvaltningen föreslår att Trosa kommuns förtjänsttecken ska grunda sig i uppdragstid och avgränsas till uppdrag i kommunfullmäktige. Förslaget innebär att förtroendevalda som under totalt 25 års tid haft uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige i Trosa kommun ska tilldelas ett förtjänsttecken. Uppdragstiden behöver inte vara sammanhängande. Kommunkansliet genomför varje mandatperiod en sammanräkning av de förtroendevaldas uppdragstid och lämnar besked till fullmäktiges presidium om vilka personer som har uppnått kvalifikationstiden. 1 Kommunfullmäktiges ordförande fastställer därefter, i samråd med övriga i kommunfullmäktiges presidium, vilket förtjänsttecken/gåva som ska köpas in och delas ut. Förtjänsttecknet/gåvan ska ha ett värde av högst 10 procent av ett prisbasbelopp. Förtjänsttecknen delas ut av fullmäktiges ordförande 1 gång per mandatperiod. Utdelning sker vid mandatperiodens sista sammanträde med fullmäktige. Namnet på den som tilldelas ett förtjänsttecken förs till fullmäktiges protokoll. Förvaltningen bedömer att det kommer att rör sig om ett begränsat antal förtroendevalda som varje mandatperiod kommer att komma ifråga för ett förtjänsttecken. Kostnaderna för dessa föreslås belasta fullmäktiges budget. Annan avtackning i nämnder/styrelser och fullmäktige Ledamöter och ersättare i nämnder/styrelser som har mer än 25 års uppdragstid eller som avgår från sitt uppdrag bör givetvis uppmärksammas på lämpligt sätt i respektive nämnd/styrelse. Dessa uppdrag bör av praktiska skäl dock inte vara kvalificerande för förtjänsttecken. Likaså bör det även stå fullmäktige fritt att på lämpligt sätt uppmärksamma avgående ledamöter och ersättare i fullmäktige som inte uppnått kvalifikationstiden för förtjänsttecken. Det bör åligga ordföranden i respektive nämnd/styrelse/fullmäktige att avgöra hur avgående förtroendevalda eller förtroendevalda med 25 års uppdragstid i nämnd/styrelse ska uppmärksammas. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Regler för förtjänsttecken för förtroendevalda i Trosa kommun, förslag 2015-05-11. 2 Reglerförförtjänstteckentillförtroendevaldai Trosakommun (förslag20150511) Fastställdavkommunfullmäktige2015xxxx,§xx,dnrKS2015/75 Dokumentkategori:Styrdokument Dokumenttyp:Regel §1 Förtroendevalda som under 25 års tid haft uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige i Trosa kommun tilldelas ett förtjänsttecken/ gåva av kommunen. Uppdragstiden räknas från och med år 1992 och behöver inte vara sammanhängande. §2 Kommunkansliet genomför varje mandatperiod en sammanräkning av förtroendevaldas uppdragstid. Efter genomförd sammanräkning lämnar kommunkansliet besked till fullmäktiges presidium om vilka personer som har uppnått kvalifikationstiden. §3 Förtjänsttecknet/gåvan ska ha ett värde av högst 10 procent av ett prisbasbelopp. Fullmäktiges ordförande fastställer, i samråd med övriga i fullmäktiges presidium, vad förtjänsttecknet/gåvan ska utgöras av. §4 Förtjänsttecknen/gåvorna delas ut av fullmäktiges ordförande 1 gång per mandatperiod. Utdelning sker vid mandatperiodens sista sammanträde med fullmäktige. §5 Namnet på den som tilldelats ett förtjänsttecken/gåva ska föras till fullmäktiges protokoll. Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 88 Dnr KS 2015/81 Antagande av detaljplan del av Trosa 10:64 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för del av Trosa 10:64. Ärendet Företaget Finessa Båtar AB driver sedan lång tid tillbaka varvsverksamhet inom hamnområdet i Trosa tätort. Under en längre tid har företaget sett en ökad efterfrågan av båtförvaring vintertid. Företaget har idag en båthall i industriområdet i norra delen av Trosa. Lokaliseringen innebär omfattande transporter genom centrala Trosa vilket är olämpligt ur flera aspekter. Sedan 2014 arrenderar företaget området väster om vandrarhemmet Snipan invid Västra Stadsfjärden. För att möjliggöra en utveckling av verksamheten har en detaljplan som möjliggör byggnation av en båthall tagits fram. Förslag till detaljplan har varit ute på granskning och föreslås nu godkännas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från planchef Linda Axelsson 2015-05-20 Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-21, § 34 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/81 2015-05-20 Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel. 0156-520 37 Fax. 0156-520 88 [email protected] Antagande av detaljplan del av Trosa 10:64 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för del av Trosa 10:64. ________ Ärendet Företaget Finessa Båtar AB driver sedan lång tid tillbaka varvsverksamhet inom hamnområdet i Trosa tätort. Under en längre tid har företaget sett en ökad efterfrågan av båtförvaring vintertid. Sedan tidigare har företaget en båthall i industriområdet i norra delen av Trosa. Lokaliseringen innebär omfattande transporter genom centrala Trosa vilket är olämpligt ur flera aspekter. Sedan 2014 arrenderar företaget området väster om vandrarhemmet Snipan invid Västra Stadsfjärden. För att möjliggöra en utveckling av verksamheten har en detaljplan som möjliggör byggnation av en båthall tagits fram. Förslag till detaljplan har varit ute på granskning och detaljplanen föreslås nu godkännas av kommunstyrelsen och därefter lämnas över för antagande av kommunfullmäktige. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Expedieras Linda Axelsson, Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Planchef Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-21 § 34 Dnr SBN 2014/12 Ny detaljplan för del av Trosa 10:64 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande att godkänna förslag till detaljplan och därefter skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande Ärendet Finessa Båtar AB driver sedan lång tid tillbaka varvsverksamhet inom hamnområdet och har under en längre tid sett ett ökat behov av båtförvaring vintertid. Sedan tidigare har företaget en båthall i industriområdet i norra delen av Trosa. Lokaliseringen innebär omfattande transporter genom centrala Trosa vilket är olämpligt ur flera aspekter. Sedan 2014 arrenderar företaget området väster om vandrarhemmet Snipan invid Västra Stadsfjärden. För att möjliggöra en utveckling av verksamheten har en detaljplan som möjliggör byggnation av en båthall tagits fram. Förslag till detaljplan har varit ute på granskning och detaljplanen föreslås nu godkännas av Samhällsbyggnadsnämnden och därefter skickas vidare för antagande av kommunfullmäktige. Planen har handlagts med normalt planförfarande. Beredning Skrivelse från Finessa daterad 2014-02-11 Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-03-11, § 21 Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-12-09, § 107 Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2015-02-03, § 7 Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 Detaljplan del av Trosa 10:64, Finessa Planområde https://www.google.se/maps/@58.8923586,17.5490323,1140m/data=!3m1!1e3 TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 1(8) Dnr 2014-12 Detaljplan för del av Trosa 10:64 m fl, Trosa hamn, Trosa kommun Planområde Dnr 2014-12 Upprättad 2015-03-31 Bo Åhl Arkitektkontor AB ANTAGANDEHANDLING TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 2(8) Dnr 2014-12 PLANBESKRIVNING Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter av Kommunfullmäktige. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. Handlingar Planhandlingarna består av plankarta med planbestämmelser, planbeskrivning och fastighetsförteckning. Planbestämmelserna är utformade enligt de förslag till nya bestämmelser som publicerats i Boverket/Kunskapsbanken. Syfte Denna ändring syftar till att möjliggöra nybyggnad av en hall för båtförvaring vintertid. Planområdet är enligt den gällande detaljplanen avsett för båtupplag där byggnader ej får uppföras. Planbestämmelsen föreslås kompletteras med en byggrätt för båthall med storlek lika angränsande bebyggelse på Snipan 2 och 3. Takhöjden ger möjlighet att bedriva en rationell verksamhet i byggnaden. Syftet är även att anpassa detaljplanen till befintliga förhållanden beträffande trafikföring och vandrarhemmets tre befintliga små fristående byggnader, idag uppförda med tidsbegränsat bygglov. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet ligger i Trosas västra hamnområde och har en areal om ca 4.500 m2. Området gränsar i norr till parkmark och en allmän bilparkering. I öster ligger Snipans vandrarhem. I söder gränsar planområdet till kvartersmark för båtupplag där byggnader ej får uppföras och i väster avgränsas planområdet av vattenområde som ej får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för bryggor. Vattenområdet ska vara tillgängligt för tillfart till angränsande fastigheter/områden. Markägoförhållanden Angränsande allmän platsmark är kommunägd. Trosa kommun äger även all kvartersmark inom planområdet. Kvartersmarken är upplåten med arrende till privatföretag. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan och riksintressen Gällande översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige 16 juni 2010. Detaljplanen överensstämmer med riktlinjerna för Trosa stadskärna. TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 3(8) Dnr 2014-12 Planområdet är beläget inom följande riksintresseområden: Trosa stad, kust och skärgård samt riksintresseområdet för rörligt friluftsliv. Riksintresseområdet för yrkesfiske tangerar området. Riksintressena bedöms inte påverkas negativt då marken redan är ianspråktagen som båtupplag. Detaljplaner Gällande detaljplan är P 07-3, Detaljplan för Snipan 2 och 3 m fl, Nya Varvet i Trosa, Trosa kommun antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2006-11-13 § 141 och laga kraftvunnen 2006-12-15. Genomförandetiden går ut 2016-12-15. Planområdet gränsar till P 99-13 Detaljplan för Snipan m fl, i Trosa, Trosa kommun antagen av KF 1999-09-15 § 87 och laga kraftvunnen 1999-10-13. Genomförandetiden gick ut 2014-10-13. P 98-2 Detaljplan för kv Båthuset mm i Trosa, Trosa kommun antagen av KF 1997-04-09 § 68 och laga kraftvunnen 1997-10-09. Genomförandetiden gick ut 2012-10-09. Behovsbedömning En behovsbedömning har utförts av kommunen. Den samlade bedömningen är att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande MKB enligt 6 kap miljöbalken behöver därför inte upprättas. Detaljplanens genomförande bedöms inte innebära risker för människors hälsa, enligt den utförda behovsbedömningen. Miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Ett genomförande av detaljplanen strider inte mot riksintressen. Området ansluter väl till befintlig infrastruktur och energiförsörjning mm. Planförslaget medger ingen verksamhet som finns uppräknad i MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Aspekter avseende trafiklösningar, VA, utformning mm utvecklas ytterligare innan detaljplanen antas. Behovsbedömningen har samråtts med länsstyrelsen som delar kommunens bedömning. Länsstyrelsen framför följande aspekter inför det fortsatta planarbetet. Riksintressets värden bör framgå av planbeskrivningen. Det är av stor betydelse att nybyggnaden får en väl och medvetet anpassad utformning för landskapsbilden och för sambanden mellan staden och vattnet. Väl utformad kan riksintresset tillföras nya värden. Strandskyddet ska prövas mot miljöbalken. Länsstyrelsen har inget att tillägga beträffande planens intentioner rörande strandskyddet. Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott har 2014-02-25 § 19 beslutat föreslå samhällsbyggnadsnämnden beluta att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag till ny detaljplan för del av Trosa 10:64. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Området är plant och beläget ca en meter över medelvattennivån. Det förekommer TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 4(8) Dnr 2014-12 ingen vegetation inom planområdet men norr om området finns ett lövträdsbestånd längs fastighetsgränsen. Geoteknik och radon Trosa tätort är till stor del byggd på gammal sjöbotten. Planområdet består av fyllnadsmassor på en undergrund av lera. Grundförhållandena är osäkra. I samband med byggnation ska de geotekniska förhållandena undersökas ytterligare för att klarlägga grundläggningsmetod och höjdsättning. Fastigheten ligger inte inom högriskområde för radon. Markföroreningar Det har inte funnits några kända markföroreningar inom planområdet. Inför antagandet har en översiktlig markundersökning gjorts. Undersökningen har gjorts av ÅF Infrastructure AB. Kommunens miljökontor har utifrån resultatet skrivit ett utlåtande. Såväl utredning som utlåtande finns arkiverat i planakten. Resultatet på undersökningen visar att inga gränsvärden överskrids för mindre känslig markanvändning (MKM) och det finns därför inga begränsningar för markanvändningen vid uppförande av båthallen. Kommunens miljökontor är tillsynsmyndighet i ärendet. Markanvändningen kommer att kvarstå för verksamheter och det är inte aktuellt att klassificera marken för känslig maranvändning (KM). Om föroreningar påträffas vid markarbeten ska arbetena avbrytas och tillsynsmyndigheten (kommunens miljökontor) kontaktas. Risk för skred och översvämning Någon risk för skred anses inte föreligga på den relativt plana tomten. Risk för översvämning bedöms föreligga. Ny bebyggelse ska inte grundläggas under +1,6 meter över havet, vilket är den bedömda framtida högsta vattennivån på en 100 års period (i höjdsystemet RH 2000) i enlighet med kommunens översiktsplans riktlinjer. Strandskydd Nya strandskyddsregler gäller efter 1 juli 2010. Detta innebär att det generella strandskyddet införs i planområdet och att det är kommunen som beslutar om att upphäva strandskyddet, helt eller delvis, i samband med att planen ska antas. För att upphäva strandskyddet enligt de nya reglerna krävs att det både finns ett särskilt skäl enligt 7 kap 18 c-d §§ MB och att intresset av att ta ett område i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset. Kommunens beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan ska inte, enligt 7 kap. 18 f § MB, omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna säkerställa fri passage för allmänhet och bevara goda livsvillkor för växt och djurliv. Beslut om strandskydd 100 meter strandskydd gäller utmed Västra Stadsfjärden i de fall detaljplaner inte hävt detta. Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom kvartersmarken i samband med att planen antas. I och med att gällande detaljplan ändras återinträder strandskyddet fullt TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 5(8) Dnr 2014-12 ut och kommunen måste i detaljplanen ange de särskilda skäl till att häva strandskyddet igen. Särskilda skäl Kommunen anser att intresset att upphäva strandskyddet inom kvartersmarken väger tyngre är strandskyddsintresset. De skäl som hänvisas till för att häva strandskyddet är Miljöbalken 7 kap 18 c §: x Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, x Anläggningen måste för sin funktion ligga vid vattnet och behovet kan inte tillgodoses utanför området, x En pågående verksamhet ska utvidgas och utvidgningen kan inte genomföras utanför området. Trosa kommun menar att det är av stort värde att den pågående varvsverksamhet som finns inom hamnområdet ska få fortsätta. Som en kustkommun utgör den en betydelsefull del av det lokala näringslivet. Det är också viktigt att minska antalet tunga transporter av båtar genom den riksintressanta stadskärnan som blir följden av att etablera verksamheten på annan plats. Även kommunens Kust- och strandplan anger en tydlig inriktning där tätortens utveckling måste ha hög prioritet i kommande detaljplaneprocesser. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns. Om fornfynd eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Kulturmiljö Planområdet ligger inom riksintresseområdet för kulturmiljövården Trosa stad. Området är sedan tidigare i anspråk taget men kommunen menar att en omvandling i enlighet med föreslagen detaljplan kan tillföra kvaliteter till hamnområdet. Genom att anlägga en båthall med en styrd utformning kan den idag något brokiga uteförvaringen till stor del tas bort även om viss uteverksamhet kan kvarstå. Genom att fortsätta den marina verksamheten på platsen fortsätter Trosa tätorts långa tradition som båt- och kuststad. Plankartan ges bestämmelser om utformning och under det kommande genomförandeskedet ska samråd ske med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande för att säkerställa en kvalitativ utformning. Bebyggelse Kvartersmarken är upplåten med arrenderätt. Arrendeavtalet är avsett att omförhandlas. Planförslaget tillåter varvsverksamhet med inriktning på båtförvaring och showroom i en nybyggnad med måtten 33,2x54 meter. Tillåten totalhöjd är 9,5 meter i likhet med likartad byggnad på den närbelägna Snipan 3. Den norra delen av byggnaden har en lägre totalhöjd, 8 meter, och är uppdelad i enlighet med illustrationen. Byggnadens funktion förutsätter hög tillgänglighet för fordonstransporter med stundtals stora båtar. Detta medför att golvnivån måste ligga i omgivande markens nivå. För att klara översvämningsrisken utförs väggkonstruktionen vattentät upp till nivån +1,6 meter över medelhavsnivån. Utformningen av nybyggnader avses ansluta till karaktärsdragen i omgivningen vad TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 6(8) Dnr 2014-12 gäller materialval och färgsättning av fasader och tak. Samråd om utformningen ska ske med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. Detta har säkerställts som planbestämmelser på plankartan. I den nordöstra delen av planområdet möjliggörs även byggrätter för de tre befintliga övernattningsstugorna som hör till Snipans vandrarhem. Byggrätten redovisas på plankartan. Solstudie En solstudie för perioden april-september har utförts. Den föreslagna nya byggnadens avskuggning av bebyggelsen öster om planområdet sker enligt bild nedan. Under vår och höst avskuggas bebyggelsen på Snipan 1 kvällstid. Närmaste fasad på Snipan 1 avskuggas något även dagtid hela året. Fastigheten Snipan 2 avskuggas kvällstid under vår och höst samt delvis kvällstid under sommaren. Avskuggningen sker dock under relativt kort tid. Under betydande delar av den ljusa årstiden kan den berörda bebyggelsen inte anses störd ur solsynpunkt. TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 7(8) Dnr 2014-12 Angöring och parkering Angöring till tomtplatsen sker enligt gällande detaljplan P 07-3 över norra delen av fastigheten Snipan 1. De tre befintliga fristående byggnaderna är delvis belägna över rättighetsområdet varför tillfarten i dag sker i den södra delen av planområdet. Planförslaget anpassas till befintliga förhållanden. Byggrätt skapas för de tre befintliga fristående byggnaderna och rätten till tillfart flyttas till den södra delen av planområdet. Parkering förutsätts ske på den egna fastigheten. Vatten och spillvatten Bebyggelsen kan anslutas till kommunens VA-nät. En befintlig spillvattenledning berör planområdet i nordost och skyddas genom ett u-område. Dagvatten Inom kvartersmark finns goda möjligheter att anlägga fördröjningsmagasin för dagvatten. Uppvärmning Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas. El, tele och fiber Angränsande bebyggelse är ansluten till el- och telenät. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet. Markförlagda kablar får ej byggas över och måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Planområdet kan anslutas till fibernätet. Avfall Hantering av avfall ska ske i enlighet med kommunens reglemente. TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 8(8) Dnr 2014-12 REDOVISNING AV PLANENS GENOMFÖRANDE Tidplan Beslut om samråd Beslut om granskning Granskningstid Godkännande Antagande Laga kraft Samhällsbyggnadsnämnden 2014-12-09 2015-02-03 2015-02-09—2015-03-02 Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-21 Kommunfullmäktige 2015-06-17 Juli 2015 Handläggningen har övergått till normalt planförfarande. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för angränsande allmänna platsmark. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. Avtal Arrendekontrakt upprättas till överensstämmelse med planförslaget. Ekonomiska frågor Kostnader för upprättande och genomförande av detaljplanen åvilar AB Finessa Båtar. Planavgift ska ej tas ut vid bygglov. Fastighetsbildningsfrågor Ingen ny fastighetsbildning erfordras. Kommunen avser att även fortsättningsvis upplåta marken med arrende. Servitut kan bildas i enlighet med detaljplanens intentioner om ändrade tillfarter. Medverkande tjänstemän Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med samhällsbyggnadskontoret. Solstudien har utförts av Carlstedt Arkitekter AB. Bo Åhl Arkitekt SAR/MSA Bo Åhl Arkitektkontor AB Linda Axelsson Planchef Trosa kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 89 Dnr KS 2015/84 Antagande av fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7 m.fl. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7 m.fl. Ärendet Öbolandet är reglerat i tre förhållandevis nya detaljplaner som vann laga kraft under åren 2010-2011. I dessa detaljplaner regleras bland annat byggrätt, delningsmöjligheter och huvudmannaskap men även möjlighet för vissa fastigheter att köpa till kommunalägd mark. Denna möjlighet är vanligast i anslutning till vägarna i området men i vissa fall har landhöjningen åstadkommit nya landremsor som formellt är allmänna. Flera av de nu aktuella fastigheterna berörs av sådan mark och några har uttryckt intresse att förvärva dessa landremsor. Det har dock visat sig finnas olika uppfattning om på vilket sätt fastighetsindelningen ska göras. I Plan- och bygglagen 2011 skapades ett nytt instrument som kallas Fastighetsindelningsbestämmelser (en förenklad variant av det som tidigare benämndes fastighetsplan) och detta används i fall där processen kring en kommande fastighetsindelning behöver formaliseras. Förslag till detaljplan har varit ute på granskning och föreslås nu godkännas av kommunfullmäktige. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från planchef Linda Axelsson 2015-05-20 Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-21, § 36 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 40 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/84 2015-05-20 Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel. 0156-520 37 Fax. 0156-520 88 [email protected] Antagande av fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7 m.fl. ________ Ärendet Öbolandet är reglerat i tre förhållandevis nya detaljplaner som vann laga kraft under åren 2010-2011. I dessa detaljplaner regleras bland annat byggrätt, delningsmöjligheter och huvudmannaskap men även möjlighet för vissa fastigheter att köpa till kommunalägd mark. Denna möjlighet är vanligast i anslutning till vägarna i området men i vissa fall har landhöjningen åstadkommit nya landremsor som formellt är allmänna. Flera av de nu aktuella fastigheterna berörs av sådan mark och några har uttryckt intresse att förvärva dessa landremsor. Det har dock visat sig finnas olika uppfattning om på vilket sätt fastighetsindelningen ska göras. I Plan- och bygglagen 2011 skapades ett nytt instrument som kallas Fastighetsindelningsbestämmelser (en förenklad variant av det som tidigare benämndes fastighetsplan) och detta används i fall där processen kring en kommande fastighetsindelning behöver formaliseras. Förslag till detaljplan har varit ute på granskning och detaljplanen föreslås nu godkännas av kommunstyrelsen och därefter lämnas över för antagande av kommunfullmäktige. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef Expedieras Linda Axelsson, Samhällsbyggnadskontoret Trosa kommun Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-21 § 36 Dnr SBN 2014/29 Fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7, 38:8 och 38:9 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande att godkänna förslag till fastighetsindelningsbestämmelser och därefter skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande ________ Ärendet Öbolandet är reglerat i tre förhållandevis nya detaljplaner som vann laga kraft under åren 2010-2011. I dessa detaljplaner regleras bland annat byggrätt, delningsmöjligheter och huvudmannaskap men även möjlighet för vissa fastigheter att köpa till kommunalägd mark. Denna möjlighet är vanligast i anslutning till vägarna i området men i vissa fall har landhöjningen åstadkommit nya landremsor som formellt är allmänna. Flera av de nu aktuella fastigheterna berörs av sådan mark och några har uttryckt intresse att förvärva dessa landremsor. Det har dock visat sig finnas olika uppfattning om på vilket sätt fastighetsindelningen ska göras. I Plan- och bygglagen 2011 skapades ett nytt instrument som kallas Fastighetsindelningsbestämmelser (en förenklad variant av det som tidigare benämndes fastighetsplan) och detta används i fall där processen kring en kommande fastighetsindelning behöver formaliseras. Under granskningen av förslaget har inga ytterligare synpunkter inkommit varför Samhällsbyggnadsnämnden föreslås godkänna förslaget samt skicka det vidare för slutligt antagande i Kommunfullmäktige. Beredning Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2014-09-30, § 81 Ordförandebeslut 2014-12-10 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2015-02-03, § 9 Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10 TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 1(3) Dnr sbn 2014/29 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan genom införande av fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7,38:8 och 38:9, Trosa kommun Planområde Dnr sbn 2014/29 ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2015-01-18 TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 2(3) Dnr sbn 2014/29 HANDLINGAR Planhandlingarna består av denna planbeskrivning samt plankarta. SYFTE OCH HUVUDDRAG Ägarna till bostadsfastigheterna Öbolandet 38:9 mfl har till Trosa kommun inkommit med begäran om att få köpa till mark som kommunen äger mellan bostadsfastigheterna och vattnet i enlighet med gällande detaljplan P 2010-11. För att bestämma den nya gränsdragningen mellan bostadsfastigheterna mot vattnet har samhällsbyggnadsnämnden 2014-09-30 § 81 beslutat att uppdra till samhällsbyggnadskontoret ta fram förslag till fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7, 38:8 och 38:9. Genom fastighetsindelningsbestämmelser kan en detaljplans genomförande säkerställas i fastighetsrättsligt avseende. Fastighetsindelningsbestämmelser är ett genomförandemedel som med bindande verkan styr fastighetsindelningen. Fastighetsindelningsbestämmelser ska antas om det behövs för en ändamålsenlig fastighetsindelning och detaljplanens genomförande underlättas. HANDLÄGGNING Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detta förslag har prövats genom enkelt planförfarande enligt 5 kap 28 § PBL. Det innebär att förslaget varit på samråd hos berörda sakägare och andra berörda. Inkomna synpunkter har sammanställts och kommenteras i ett granskningsutlåtande och bestämmelserna antas sedan av samhällsbyggnadsnämnden. PLANDATA Planområdets läge Planområdet omfattar bostadsfastigheterna Öbolandet 38:7, 38:8 och 38:9 samt del av Öbolander 2:1. Fastigheterna är belägna på östra delen av Öbolandet. Markägoförhållanden Öbolandet 38:7, 38:8 och 38:9 ägs av privata fastighetsägare och Öbolandet 2:1 ägs av Trosa kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplaner Gällande detaljplan är P 2010-11. Detaljplan för Östra Öbolandet, etapp 2, Trosa kommun antagen av kommunfullmäktige i Trosa kommun 2010-06-16 § 16 och laga kraftvunnen 2010-07-14. Genomförandetiden är 5 år från detaljplanens laga kraft. TROSA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 3(3) Dnr sbn 2014/29 Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden har 2014-09-30 § 81 beslutat att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag till Fastighetsindelningsbestämmelser för Öbolandet 38:7, 38:8 och 38:9. FÖRSLAG TILL FASTIGHETSINDELNING Trosa kommun har på platsen stakat ut ett förslag till ny fastighetsindelning för den mark mot vattnet som enligt detaljplanen skall kunna överföras till respektive bostadsfastighet. De föreslagna nya gränserna har redovisats med plankarta i skala 1:1000. Gränsen mellan Öbolandet 38:8 och 38:9 har föreslagits att ligga några decimeter öster om ett dike. Diket bedöms av Trosa kommun som en naturlig avgränsning mellan fastigheterna men föreslås ligga på Öbolandet 38:8 då stor del av diket uppströms ligger på denna fastighet. Gränsen mellan Öbolandet 38:7 och 38:8 har naturligt anpassats mot vikens mitt. Figur 1 omfattar ca 277 kvm. Figur 2 ca 656 kvm och figur 3 ca 466 kvm. De föreslagna gränserna medför att de tre bostadsfastigheterna blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpade för sitt ändamål samt får en lämplig utformning. Fastighetsindelningen blir lämpligare och leder till en mer ändamålsenlig markanvändning. Fördelarna överväger kostnaderna och olägenheterna som markregleringen kan medföra. Administrativa frågor Tidplan Samrådstid Antagande Laga kraft december 2014/januari 2015 Samhällsbyggnadsnämnden februari 2015 mars 2015 Tidplanen är preliminär och kan ändras om nya förutsättningar tillstöter. Genomförandetid Underliggande gällande detaljplan får en ny genomförandetid för den del som ändringen avser med denna planändring. Den nya genomförandetiden föreslås vara 5 år räknat från den dag denna planändring vunnit laga kraft. Avtal Kostnader för upprättande av detaljplanen åvilar Trosa kommun. Markregleringsavtal kan tecknas mellan parterna efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Avtalet reglerar markkostnader mm. Medverkande tjänstemän Deltagande tjänstemän i planarbetet har varit Mats Gustafsson, Linda Axelsson och Björn Wieslander på Samhällsbyggnadskontoret. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 90 Dnr KS 2015/69 Anslutande av Trosa kommun till bredbandsstrategin för Sörmland Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att ansluta Trosa kommun till bredbandsstrategin ”Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland”. Ärendet Regionförbundets styrelse har antagit en länsöverskridande bredbandsstrategi som utarbetats i samverkan med kommunerna och andra aktörer på marknaden. Nu önskar man att länets kommuner ansluter sig till strategin. Strategin innehåller bland annat en nulägesbeskrivning av bredbandsutbyggnaden, en vision för Sörmland om digital infrastruktur för alla, en beskrivning av tillvägagångssätt för fortsatt arbete samt en ansvarsfördelning mellan länets kommuner, regionförbundet och länsstyrelsen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från näringslivschef Jonas Ivervall 2015-05-15 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 41 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/69 2015-05-15 Kommunkontoret Jonas Ivervall Tel. 0156-522 17 [email protected] Anslutande av Trosa kommun till bredbandsstrategin för Sörmland Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige beslutar att ansluta Trosa kommun till bredbandsstrategin ”Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland”. ________ Ärendet Regionförbundets styrelse har antagit en länsöverskridande bredbandsstrategi som utarbetats i samverkan med kommunerna och andra aktörer på marknaden. Nu önskar man att länets kommuner ansluter sig till strategin. Strategin innehåller bland annat en nulägesbeskrivning av bredbandsutbyggnaden, en vision för Sörmland om digital infrastruktur för alla, en beskrivning av tillvägagångssätt för fortsatt arbete samt en ansvarsfördelning mellan länets kommuner, regionförbundet och länsstyrelsen. Trosa kommuns synpunkter x Strategins utformning i stort är god och speglar väl de möjligheter och utmaningar som bredbandsutbyggnaden i länet står inför. Strategin bedöms kunna samverka bra med Trosa kommuns lokala planer och strategier. x Strategin kan utgöra ett stöd för utformningen av den framtida lokala inriktningen. x Angivna mål och visioner är både rimliga och lämpliga som indikatorer. x Strategin följer i alla väsentliga delar de av staten uppsatta målen. x Kravet att ha en bredbandssamordnare i kommunen är redan uppfyllt i Trosa kommun. x Trosa kommun ställer sig positiv till samverkan över kommungränserna i de fall detta är möjligt. Johan Sandlund Kommunchef Jonas Ivervall Näringslivschef Bilagor 1. Digitalt innanförskap – En vision om bredband i Sörmland, februari 2015 Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland Februari 2015 Förord För individer, företag och offentliga organisationer blir digitala tjänster alltmer nödvändiga för att kunna kommunicera och fungera effektivt. I takt med att digitala tjänster påverkar och blir allt mer betydelsefulla i våra liv har bredband blivit viktig infrastruktur i det digitala samhället. Konsekvensen av att ha dåligt, eller inget bredband, leder till digitalt utanförskap. Vi vill se till allas möjligheter att använda digitala tjänster och därigenom ge alla lika villkor för möjligheterna att ta del av information, tjänster och kommunikation. Vår vision för bredband i Sörmland är därför att alla skall ha tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är tillgängliga för olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt och att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. Vår ambition på kort sikt är att inte bara undanröja de hinder som försvårar och fördyrar utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturer utan att även så långt det är möjligt aktivt engagera oss i frågan genom att samarbeta med olika aktörer. Efter bästa förmåga och tilldelade ekonomiska resurser skall vi fortsätta att medfinansiera och stödja utbyggnad av bredband i kommersiellt svaga områden för att sträva efter ett digitalt innanförskap för alla i Sörmland. In i detta arbete tar vi med oss insikten att detta inte löses med en tillfällig kraftansträngning utan att de digitala infrastrukturerna blir allt mer samhällskritiska och kräver långsiktighet och är ett kontinuerligt arbete under överskådlig framtid. Ett arbete vars framgång är beroende av ett samarbete mellan kommunerna i Sörmland, regionförbundet och länsstyrelsen men också med utbyten med närliggande kommuner och län som är framgångsrika inom området. 2 Innehåll 1 Inledning ................................................................................................................................. 4 2 De digitala tjänsternas allt större betydelse ........................................................................ 5 3 Bredbandsutbyggnaden - nuläge ......................................................................................... 7 4 Visionen för Sörmland – digital infrastruktur för alla .................................................... 13 5 Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång .................................................. 14 6 Vem gör vad ......................................................................................................................... 22 6.1 Sörmlands kommuner ................................................................................................. 22 6.2 Regionförbundet Sörmland ........................................................................................ 23 6.3 Länsstyrelsen ................................................................................................................ 24 6.4 Aktiviteter ..................................................................................................................... 25 6.5 Uppföljning ................................................................................................................... 25 3 1 Inledning Tillgång till bredbandsinfrastruktur och därmed digitala tjänster är en viktig fråga för tillväxt, näringsliv, landsbygd, medborgare och i utvecklingen av den offentliga sektorn. Enligt regeringens bredbandsstrategi skall utbyggnaden i första hand ske genom marknadens försorg och staten skall bidra där marknadens aktörer saknar förutsättningar för att verka. För att skapa förutsättningar för bredbandsutbyggnaden är kommuner, länsstyrelser och regionförbund nyckelaktörer och engagemanget därifrån är många gånger avgörande för att få infrastruktur på plats. Detta både för att skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer att investera i fast och mobil infrastruktur för bredband men även för att på olika sätt medverka till utbyggnad i områden som är av minst kommersiellt intresse. Merparten av kommunerna i Sörmland har tidigare tagit fram lokala strategier och handlingsplaner för bredbandsutbyggnaden. Sedan en tid tillbaka samarbetar länsstyrelsen i Södermanland och regionförbundet Sörmland kring utbyggnaden av såväl fast- som mobilt bredband i regionen/länet. Under år 2014 beslutade vi att ta fram en regional bredbandsstrategi med målsättningen att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden samt att ligga till grund för handlingsplaner och utbyggnadsåtgärder i länet. För detta arbete anlitades konsultföretaget A-focus som har lett arbetet. Förutom löpande möten och avstämningar med ansvariga personer på regionförbundet och Länsstyrelsen har representanter från samtliga kommuner i Sörmland varit aktivt involverade. Befattningshavare som har inkluderats i processen har varit kommunstyrelsens ordförande, kommunchefer, näringslivssamordnare samt IT och bredbandsansvariga. 4 2 De digitala tjänsternas allt större betydelse Digitala tjänster påverkar allt fler aspekter av våra liv. Det är inte längre bara enklare bastjänster som e-post, meddelandetjänster och telefoni utan även e-handel, informationssökning, sociala nätverkstjänster och myndighetskontakter. Till detta kommer ett allt större utbud och konsumtion av audiovisuella tjänster. I takt med att samhället blir allt mer digitalt påverkas också allt fler viktiga områden som är av stor betydelse i människors liv. Det är inte bara enskilda individer som berörs av denna utveckling utan även företagen och det offentliga. För nästan alla företag har digitala tjänster på kort tid utvecklats till en nödvändighet för kontakter med kunder, leverantörer och myndigheter, men också för olika former av affärsmöten via videokonferens. Även för myndigheter, skola, vård och andra offentliga organ är digitala tjänster av allt större betydelse och redan idag används de för undervisning på distans och i hemsjukvården. Grundläggande faktorer som rätten till utbildning, arbete och vård berörs i allt större utsträckning. De digitala tjänsterna påverkar snart sagt alla aspekter av våra liv. Digitala tjänster påverkar Hur vi interagerar med andra människor Hur vi arbetar Hur vi bedriver företag Hur vi har kontakt med offentliga organisationer Hur kommuner bedriver sin verksamhet Hur landstinget bedriver sin verksamhet Hur våra bilar och andra prylar fungerar 5 Bilden nedan visar på internets utveckling med avseende på vad nätet används till för ändamål. Inledningsvis när internet blev allmänt populärt runt år 2000 var de vanligaste användningsområdena e-post och hemsidor. Då gick det ännu utmärkt att ansluta sig till internet med modem via telejacket, en tjänst som idag är obsolet. Sedan dess har internet ökat i popularitet både hos användarna och hos dem som tillhandahåller tjänsterna – oavsett om de är globala företag som Apple och Google eller om de är den lokala handlaren i byn – alla är där. Historik och prognos med avseende på vilka digitala tjänster internet används till Ur användarens perspektiv är det användningsområdena som attraherar, vad man kan göra med hjälp av tjänsterna på internet. Att kommunicera, bli underhållen, göra affärer, kontakta myndigheter etc. För svenskarna är internet redan idag den främsta informationskällan både när det gäller nyheter, politik, kultur och underhållning. På lite längre sikt går så gott som alla digitala tjänster, kommunikation och mediadistribution, via internet - inklusive det mesta av tv och radio samt även samhällskritiska tjänster som trygghetslarm och kommunikation med 112tjänster. Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. Betydelsen av en väl fungerande internetanslutning via bredband ökar med antal tjänster och tillämpningar och utvecklingen i den riktningen går mycket snabbt. Utan bra bredband kan användarna inte ta del av allt detta. Att ha dålig eller ingen anslutning till internet är att vara i digitalt utanförskap, vilket har konsekvenser för individen men också för samhället i de fall då individer inte är digitalt nåbara. Det gör i sin tur att bredband är en fråga som har stor betydelse för ett antal områden som är av stor vikt för regionen och dess olika kommuner. Vilka av nedanstående områden som är av störst betydelse 6 varierar naturligtvis något från kommun till kommun, men alla berörs i hög grad av de flesta av områdena. Av denna anledning är tillgången på bra bredband, både fast och mobilt, av stort intresse för oss. Bredband har betydelse för: tillväxt och förutsättningar att bedriva företag att attrahera arbetskraft till en kommun individers möjlighet att utbilda sig bra vård och omsorg hur attraktivt det är att bosätta sig i regionen att bedriva effektiv offentlig verksamhet regionenens attraktivitet som turistmål 3 Bredbandsutbyggnaden - nuläge Sedan i början av 2000-talet har infrastruktur för bredband successivt byggts ut i stora delar av Sverige. Bredband har kunnat erbjudas genom nyetablering av fiber, mobilnät som har uppgraderats och byggts ut med 3G och därefter 4G, teknikuppgradering av fasta nät som initialt byggdes för andra syften, exempelvis kopparnätet och kabel-tv-näten. Generellt i Sverige råder det betydande skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika kommuner, så är även fallet i Sörmland. Vissa kommuner har kommit längre i utbyggnaden av t ex fiber och andra har av olika skäl bättre täckning och kapacitet i mobilnäten. Givet den snabba utvecklingen av användarnas behov står dock samtliga kommuner i länet inför fortsatta utmaningar avseende utbyggnaden av infrastruktur för bredband. Fast bredbandsinfrastruktur Den fasta bredbandsinfrastrukturen ansluter i huvudsak bostäder och arbetsställen. Vad som användarna uppfattar vara bra bredband varierar över tiden. Grundkraven är att bredbandet ska vara tillräckligt snabbt för att inte vara hämmande för de digitala tjänster man avser att använda det för. Det skall också ha en stabilitet som motsvarar dess betydelse för individerna eller verksamheten och det skall finnas att tillgå till en rimlig kostnad. Utvecklingen avseende hur och till vad internet används har medfört en succesiv förändring av användarnas krav på bredbandens hastighet och tillförlitlighet. Nedanstående bild visar utvecklingen av olika hastigheter på det fasta bredbandet. 7 Nationell ökad efterfrågan på bredband i allt högre hastigheter, PTS 2014 Bredband på upp till 10 Mbit/s som tidigare ansågs vara en fullt tillräcklig bandbredd för de allra flesta användarna minskar successivt och har i princip halverats i antal under de senaste fem åren. Trenden är att om ytterligare fem år kommer ytterst få ha fast bredband på hastigheter under 10 Mbit/s – om de kan välja. För de fasta infrastrukturerna har den utvecklingen ökat efterfrågan på fiber, framförallt på bekostnad bredband via det gamla kopparnätet, så kallat xDSL. 8 Fast bredbandsanslutning, Svensk telemarknad fram till första halvåret 2014, PTS Fast bredband via fiber är den infrastruktur som kan erbjuda högst hastighet och tillväxten av fiber är en direkt följd av den ökade användningen av internet till allt mer bandbreddskrävande tillämpningar. Bredband via kopparnätet (xDSL) har tekniska begränsningar att erbjuda de höga hastigheter som allt fler användare efterfrågar och tappar därför marknadsandel. Bredband via kabel-tv har ingen större tillväxt i antal anslutningar men hastigheterna i dessa nät blir allt högre i och med uppgradering av den tekniska utrustningen i nätet och fiber närmare kabel-tv fastigheterna. En fortsatt utbyggnad av fiber för fast bredband är en förutsättning för att användandet av digitala tjänster inte skall hämmas av bredband som är otillräckligt för användarnas behov. De nationella målen är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år 2010. Från de mätningar som PTS gör avseende detta kan vi se att det finns mycket utbyggnad kvar att göra i Sörmland innan de nationella målen är nådda. Värt att notera är att regeringens mål bara avser fast bredband, men användarnas efterfrågan finns naturligtvis även på mobilt bredband. 9 Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, 2013 80% 70% 60% 50% Rikssnitt 40% Rikssnitt 30% 20% 10% 0% Befolkning Arbetsställen Jämförelse av tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s via fiber eller kabel tv år 2013, PTS Den prognos över tillväxten av bredband i Sörmland som gjordes i utredningen ”Bredbandskartläggning Sörmland 2014” visar att om utbyggnaden fortsätter i samma takt som under perioden 2010 – 2012, kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång till fiber år 2020. Det är dock stora skillnader mellan de olika kommunerna i Sörmland och vissa ligger närmare målet än andra. Med ”tillgång till bredband” avses enligt PTS tolkning att infrastrukturen är utbyggd fram till fastigheten. För att bedöma hur stor utbyggnad som återstår mäter PTS även om fiber finns inom drygt 300 meter från fastigheterna. Inom detta avstånd finns fiber till 66 procent av bostäderna och 55 procent av arbetsställena i Sörmland. Det stora flertalet fastigheter som återstår att ansluta med fiber är enfamiljshus som idag i bästa fall har xDSL. Mobil bredbandsinfrastruktur Användandet av internet och digitala tjänster är dock inte avgränsat till hemmet eller arbetsplatsen dit fiber kan nå. Behoven finns där i alla situationer, även när användarna är mobila. Därför är det trådlösa bredbandet minst lika viktigt som det fasta. Det är sällan lika snabbt men har fördelen att det fungerar även utanför hemmet och arbetsplatsen, i bästa fall nästan överallt. Numer ansluts också allt fler terminaler trådlöst oberoende om det är inomhus eller utomhus. Trådlöst bredband kan antingen vara av typen mobilt bredband (4G) eller WiFi. För att möta den ökade efterfrågan på gränslös kommunikation krävs en stor utbyggnad av trådlös access. Eftersom exempelvis pris och kapacitet upplevs som begränsande i mobilnät har 10 efterfrågan på WiFi ökat under senare år. Även om tekniken i första hand är avsedd för inomhusmiljö har den även börjat användas för att erbjuda täckning i gränslandet mellan inomhus- och utomhusmiljö som exempelvis köpcentra, sportarenor och på torg. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning i slutet av 2013 visar att situationen i Sörmland var strax under riksgenomsnittet på flera områden. Av PTS kartläggningen framgår att alla hushåll och arbetsställen i länet täcks av mobilt 4G, åtminstone för mobiltelefonitjänsten utomhus. Beräknad mobiltäckning för telefonitjänsten är dock inte detsamma som att man från sin smartphone kan använda alla de tjänster man önskar. Täckningen varierar för olika tjänster. Datahastigheten i mobilnät är högst närmast basstationen och kan där medge användning av video och andra krävande applikationer. Längst ut från basstationen medger kapaciteten att endast telefoni och meddelandetjänster fungerar. Täckningen för mer bandbreddskrävande tjänster än telefoni och sms är således långt ifrån heltäckande i regionen, sådana täckningskartor saknas dock. En indikation på den generella kvalitén på mobilnäten i Sörmland är den genomsnittliga hastighet som användarna i praktiken mäter upp från sina terminaler. Den informationen kan hämtas från tjänsten bredbandskollen som Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) sammanställer. I jämförelse med ett antal närliggande län erbjuder flera av operatörerna lägre kapacitet i mobilnäten i Sörmland. 11 Medelhastighet mobil nedladdning Mb/s 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Uppmätt medelhastighet i mobilnäten under tidsperioden januari-maj 2014, källa .SE Den uppmätta medelhastigheten i mobilnäten är i huvudsak en konsekvens av hur många mobilbasstationer som mobiloperatörerna har i förhållande till antalet användare. Att hastigheten i mobilnäten i Sörmland är lägre än i andra län är en indikation på att mobilnäten i Sörmland är i ännu större behov av förtätning och förbättring än i många andra län. Därmed inte sagt att användarna är nöjda med mobilnäten i andra län, de har dock anledning att vara mindre missnöjda. Vilka möjliga lösningar som kan bli aktuella för att öka kapaciteten i publika nät för trådlös kommunikation är olika beroende på typen av nät. Mobilnäten behöver framförallt förbättras avseende nätens densitet, det vill säga fler basstationer behöver byggas. WiFi-nät finns i mycket stora antal redan idag men de behöver genom nya affärsmodeller bli publikt tillgängliga på sätt som användarna känner sig trygga med. Även fler nya WiFi-nät i publika miljöer kommer med stor sannolikhet att etableras. Sverige ligger efter inom detta område. Ett illustrerande exempel på det är att Telia i Sverige har färre än 5 tusen publika WiFi och deras motsvarighet i Storbritannien har hela 5 miljoner WiFi. Det finns all anledning att tro på en mycket stark ökning av antalet basstationer för trådlösa nät, oavsett teknisk lösning – 4G eller WiFi. Prognosen från A-focus rapport ”Digitala tjänster - Gemensamma regler ger tillväxt i Europa i rapporten” till Näringsdepartementet 2015 är att antalet basstationer 12 för mobilnät kommer att öka från dagens cirka 20 tusen till 50 tusen år 2030, vilket betyder att också mobilnäten är långt ifrån färdigbyggda. 4 Visionen för Sörmland – digital infrastruktur för alla För att möta den samhällsförändring som vi är mitt inne i och tillgodose efterfrågan från privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland en vision som eftersträvar att inkludera alla, utan undantag. Alla som är permanentboende i Sörmland Alla som arbetar i Sörmland Alla som bedriver offentlig verksamhet i Sörmland Alla som går i skolan i Sörmland Alla som bedriver näringsverksamhet i Sörmland Alla som är på tillfälligt besök i Sörmland Alla som har fritidshus i Sörmland Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. För att det vackra Sörmland fortsatt ska vara en attraktiv plats att leva, verka och växa i krävs tillgång till bra bredband. Hög kostnad, bristfällig kvalitet eller att det helt enkelt saknas bredband riskerar att hämma utvecklingen av det digitala Sörmland. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Visionen det digitala Sörmland kräver ett långsiktigt arbete för att steg för steg undanröja hinder och vidta åtgärder. Resultat kräver ett nära samarbete mellan marknadens aktörer, kommuner, intresseorganisationer, regionförbundet och länsstyrelsen. Genom att identifiera och adressera hinder samt samordna och öka vårt engagemang i frågor och utmaningar som rör bredband ska vi successivt arbeta oss närmare och närmare att uppnå visionen. Vision Visionen är att alla i Sörmland: har tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är prisvärda - med minsta möjliga skillnad mellan olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt, att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. 13 5 Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång Visionen innebär att den digitala infrastrukturen i form av fast och trådlöst bredband utvecklas till en samhällsviktig infrastruktur i likhet med exempelvis el, vatten, vägar och järnvägar. I likhet med dessa infrastrukturer kommer bredband att kräva ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. För att tillvarata de möjligheter som IT, internet och bredband medger i samhället presenterades 2009 en nationell bredbandsstrategi med målen att: Sverige ska ha bredband i världsklass. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mb/s. Alla hushåll och företag böra ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Med ett tidsperspektiv på tio år identifierades även ett delmål 2015 då 40 procent förväntas ha tillgång till 100 Mb/s. Delmålet är redan uppnått. Bredband är inte ett offentligt ansvar på samma sätt som exempelvis vård, skola och omsorg. I den nationella bredbandsstrategin tydliggörs att det i första hand inte är det offentligas roll att stå för de investeringar som krävs för att användarna ska ha möjlighet att få tillgång till det bredband de vill ha, och behöver. Även om huvuddelen av finansieringen kommer från kommersiella aktörer har kommun, region och staten en avgörande roll för utvecklingen. Nedan beskriver vi några olika förhållningssätt. 14 Inte agera alls På nivån underst i bilden är förhållningssättet att det offentliga inte på något sätt agerar i denna fråga. Investeringar och utbyggnad av bredband genomförs av kommersiella aktörer och drivs av användarnas efterfrågan och betalningsvilja. Utbyggnaden är kringgärdad av regler och tillstånd där det offentliga har en stor roll. Krångliga regler, otydlighet och höga kostnader ökar investeringsriskerna. Med ökade risker minskar möjligheterna att användarnas efterfrågan får genomslag i faktisk utbyggnad. Även i de kommersiellt starkaste områdena i Sverige försöker idag det offentliga underlätta för marknadsaktörer att genomföra investeringar. Därigenom är denna understa nivån ”inte agera alls” ett alternativ som numera tillhör historien Skapa grundförutsättningar – nationell nivå Som ett resultat av den nationella bredbandsstrategin har ett antal nationella initiativ tagits för att skapa bra grundförutsättningar för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum Bredbandsforum bildades 2010 med syftet att främja samverkan kring bredbandsutbyggnaden. Ett av huvudsyftena är att identifiera åtgärder för att skapa grundförutsättningar för utbyggnad av bredband. Företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans hitta lösningar som ökar tillgången till bredband. Forumets styrgrupp består av företrädare för olika företag, organisationer och leds av ansvarig minister. Arbetsgrupper inom bredbandsforum har arbetat med att exempelvis identifiera och undanröja hinder för utbyggnad, robusthet samt stöd till byalag. Det pågående arbetet fokuserar på hur efterfrågan kan samordnas och utbyggnad av fiber till villor. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera infrastruktur för elektronisk kommunikation i den fysiska planeringen och i bygglovsärenden. Elektronisk kommunikation är ett allmänt intresse. Detta innebär att vid planläggning och i bygglovsärenden ska möjligheterna till elektronisk kommunikation vägas mot andra allmänna intressen för att åstadkomma ett från helhetssynpunkt bra resultat. Elektroniska kommunikationer ingår därmed i den grundläggande infrastrukturen för bebyggelse och ska finnas med i kommunernas översiktsplanering. Ändring av svensk lag för att underlätta utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Regeringen arbetar med att införa EU-direktivet om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (2014/61/EU) i svenska lag. 15 Direktivet syftar till att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband för att uppnå målen i den digitala agendan för Europa och berör ett flertal olika infrastrukturägare. Ett av syftena är att kunna utnyttja annan infrastruktur för att underlätta och minska kostnaderna för utbyggnad av bredband. Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast den 1 januari 2016. Skapa grundförutsättningar – lokal nivå Under de kommande åren står vi inför en kraftansträngning i utbyggnad av främst fiber och trådlös infrastruktur. För att lyckas krävs förståelse och samverkan mellan involverade parter. Eftersom utbyggnaden av fiber och trådlöst bredband är lokal och involverar kommuner ur flera olika perspektiv har kommunernas agerande en stor betydelse. Oavsett om det rör sig om utbyggnad av infrastruktur för fast eller trådlöst bredband är den kommunala organisationen och ansvarsområdena involverade på ett flertal olika sätt. Några exempel på sådana områden är beviljande av marktillträde, grävtillstånd, samförläggning i samband med andra infrastrukturprojekt, detaljplaner. Att se till att samtliga sådana områden och beröringspunkter med de som vill investera i infrastruktur för bredband går smidigt och till rimliga kostnader är att skapa goda förutsättningar. Årligen investeras drygt nio miljarder kronor inom elektronisk kommunikation av privata och offentliga aktörer. Under senare år är det främst fiber och mobilnät som stått för de stora investeringarna. Det är inte bara olika tekniker utan även olika geografiska områden som slåss om investeringsmedlen. För att nå Sörmlands vision är det avgörande att regionen skapar bra grundförutsättningar och attraherar en så stor del som möjligt av dessa investeringar. Investeringar i bredbandsinfrastruktur har stora likheter med andra typer av företagsinvesteringar. Det rör sig om kommersiella företag som genom investeringar önskar etablera något som kan ge en skälig avkastning. Liksom för andra investeringsobjekt är inte heller denna riskfri. Utöver exempelvis betalningsvilja, anläggningskostnader och konkurrens påverkar kommunens agerande och bemötande investeringskalkylen. Hur enkel eller besvärlig man är att ha att göra med har betydelse. 16 Telenor har låtit göra en undersökning av förutsättningarna att investera i olika kommuner. Studien är inte heltäckande för alla Sveriges kommuner men visar på viktiga faktorer ur en investerares perspektiv. Mobil Fast Index över förutsättningarna att nätutbyggnad i några kommuner. Källa Nexia DA. Studien redovisar ett index som är en sammanvägning av olika praktiska faktorer. Krångliga regler, långa handläggningstider, hinder och höga avgifter försvårar utbyggnaden. Linköping och Västerås är exempel på kommuner som har betydligt högre tillgång på bra bredband än Eskilstuna och Jönköping. Det beror på att man i både Linköping och Västerås i många år varit aktiva inom detta område och förutom att investera i eget stadsnät har man en välkomnande och öppen attityd till de kommersiella aktörernas investeringar, vilket tabellen ovan visar. Rätt hanterat behöver det inte finnas något motsatsförhållande mellan egna offentliga investeringar i stadsnät och attraktivitet för kommersiella investeringar. För att ytterligare öka intresset att investera i Sörmland kan kommunerna dra nytta av varandra. Genom mer likformade villkor för att investera och en samlad dialog med marknadsaktörerna underlättas förutsättningarna för investeringar. Här har regionförbundet och länsstyrelsen en viktig roll att bistå kommunerna och samordna dialogen med marknadsaktörerna Bredbandssamordnare Som tidigare beskrivits möter investerare kommunerna ur många olika perspektiv exempelvis strategisk partner, som tillståndsgivare och fastighetsägare. Detta innebär många olika beröringspunkter inom den kommunala organisationen. Det är inte unikt för den här typen av investeringar utan gäller även i många andra fall, därför finns näringslivskontoren i 17 kommunerna. Denna funktion är lika viktig för att stimulera investeringarna i bredband som för andra investeringar från kommersiella aktörer i kommunen. En kommunal bredbandssamordnare har här en viktig funktion som sammanhållande för marknadsaktörernas kontakter med kommunen. I en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna kan möjligheter och hinder identifieras. Utöver att hjälpa marknadsaktörerna i kontakter med kommunen har även bredbandssamordnaren ofta en viktig roll att driva det interna arbetet med bredbandsfrågor inom den kommunala organisationen. Idag är bredbandssamordnare organisatoriskt placerade på olika funktioner i regionens kommuner. Bredbandssamordnaren bör vara placerad på eller ha ett nära samarbete med näringslivskontoret. Placering på kommunalägt stadsnät bör undvikas eftersom möjligheterna agera oberoende och trovärdigt i förhållande till konkurrenter är begränsade. Det är exempelvis inte möjligt att trovärdigt föra diskussioner om strategiskt samarbete eller utbyggnadsplaner för fiber respektive trådlös infrastruktur. Viktiga arbetsuppgifter för bredbandssamordnaren: Underlätta och vägleda investerare i infrastruktur i kontakter med kommunen. Identifiera behovet av mobil och fast bredbandsinfrastruktur i kommunen för offentlig verksamhet, privatpersoner och företag. Kartlägga tillgång till mobil och fast bredbandsinfrastruktur och ha dialog med infrastrukturägare om utbyggnad och investeringar. Samordna kontakter med andra kommuner, regionförbundet och länsstyrelsen. Bygga bredband – nationell nivå Utöver bra grundförutsättningar kräver bredbandsutbyggnaden betydande investeringar i både trådlös och fast bredbandsinfrastruktur för att möta efterfrågan. Finansiering av bredbandsutbyggnad Årligen investeras drygt nio miljarder kronor på den svenska marknaden för elektronisk kommunikation. Det motsvarar cirka 15 procent av slutkundsintäkterna på marknaden. De totala investeringsbeloppet har varit relativt konstant under många år. Däremot varierar vilka aktörer samt i vilken infrastruktur och till vilka tjänster som investeringarna går till. I dagsläget och för de närmaste åren har de kommersiella aktörerna extra fokus på nyetablering av fiber till enfamiljshus i tätort samt förtätning av antalet basstationer i mobilnäten. Den bidragsfinansierade utbyggnaden har fokus på byanätsprojekt i glesbygd. 18 Årliga investeringar i miljarder kronor 12 10 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringar i mobilnät Investeringar i fastnät - marknadens aktörer Investeringar i fastnät - stadsnät Investeringar i fastnät - stöd Investeringar i fast och mobil infrastruktur under perioden 2010-2014. Källa: A-focus Diagrammet ovan visar de totala investeringarna under de senaste fem åren, vilka i genomsnitt har legat på cirka 9,2 miljarder. Marknadens kommersiella aktörer står för 80 procent, stadsnäten för 15 procent och olika former av stöd för 5 procent. Det visar betydelsen av att som region attrahera investeringarna från de kommersiella aktörerna, varav Telia är den största. Ett antal olika uppskattningar har gjorts av vilka investeringar som krävs för att nå de nationella målen om bredbandsutbyggnad. Eftersom de nationella målen inte omfattar utbyggnad av trådlöst bredband omfattar uppskattningarna bara utbyggnaden av bredband för att täcka in permanentboende och arbetsställen. Under år 2014 genomförde EY (Ernst & Young) en undersökning initierad av IT&Telekomföretagen, Skanova, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) och Sveriges Kommuner & Landsting (SKL). För att nå de nationella målen uppskattades att ytterligare 50 miljarder kronor behöver investeras i accessnätsfiber. I tillägg till dessa investeringar i accessnätet tillkommer även vissa investeringar exempelvis fiber mellan olika byar och samhällen. Beräkningarna visar att kostnaderna succesivt ökar för att nå de sista procenten av befolkningen och arbetsställena. 19 Investeringar i acessnätsfiber 29 mdkr 40 mdkr 54-60 mdkr Ca 45 mdkr 56% med 100 Mb/s (fiber och kabel-TV enlig PTS, 2013) Genomförda investeringar > 80 % > 90% Nära 100% Framtida investeringar Framtida investeringar i fiber för att nå olika delar av befolkningen i Sverige, EY 23 juni 2014 Vi kan konstatera att med nuvarande investeringsnivåer är det en utmaning att möta efterfrågan av fast bredbandsinfrastruktur. Förutom detta krävs även omfattande investeringar i trådlös infrastruktur som bedöms behöva ökas från nuvarande årliga nivå på drygt tre miljarder kronor. Investeringar kommer i största utsträckning att, direkt eller indirekt, finansieras via användarnas efterfrågan och betalningsvilja. I kontakter med marknadsaktörerna säger de sig märka en ökad betalningsvilja för fiberaccess vilket kan underlätta utbyggnaden. För Sörmland är det viktigt att skapa bra grundförutsättningar för investeringar och föra en aktiv dialog med marknadens aktörer för att attrahera nödvändigt investeringskapital till regionen. Även med en stark efterfrågan kommer områden med höga kostnader och anslutning av betalningssvaga användare vara en utmaning. Utöver marknadsaktörernas investeringar har genom åren olika offentliga stöd tilldelats via exempelvis kommunala investeringar, landsbygdsprogrammet, strukturfonder, PTS och kanalisationsstöd. För tidsperioden 2014 - 2020 finns 3,25 miljarder kronor avsatta i landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband på landsbygden. Däremot omfattar strukturfondsmedel i Östra Mellansverige där Sörmland ingår inte bredband för perioden 2014 - 2020. Utöver EU eller statliga medel kommer det utifrån lokala förutsättningar även finnas behov av kommunala investeringsmedel för att stötta utbyggnaden av bredband. Vilka medel som finns att söka från vilken myndighet och för vilket ändamål har varierat över tiden. Det är därför viktigt att hålla sig informerad om dessa medel och att ha beredskap för kommunal medfinansiering när så behövs. 20 Bygga bredband – lokal nivå Förutom att skapa goda grundförutsättningar kan vi vara mer eller mindre aktivt involverade i utbyggnaden av bredband. Det kan ta sig många olika former med allt ifrån att investera och driva ett eget kommunalt stadsnät till att aktivt stötta byalagsnät eller att ingå samarbetsavtal med en eller flera operatörer. De kommuner och regioner som tar ett aktivt intresse i bredbandsfrågan även på denna nivå är också dom som har bäst fast och mobilt bredband i landet. Vår ambition är att bli en av dom. Som tidigare konstaterats krävs en kontinuerlig dialog med marknadsaktörerna för att skapa bra grundförutsättningar för utbyggnad. Utbyggnadsplaner för mobil och fast bredband bör vara en del av dialogen för att även identifiera områden där det kommersiella underlaget är svagt och kommersiell utbyggnad uteblir. Länsstyrelsen har här med stöd av kommunerna en viktig roll att prioritera och tilldela de stödmedel som finns i landsbygdsprogrammet. De kommuner som investerat och byggt kommunala stadsnät bör utnyttja dessa investeringar för att bidra till konkurrens, utbyggnad av mobil infrastruktur och utbyggnad i kommersiellt svaga områden. Särskilt om trådlöst bredband Under senare år har det i flera kommuner aktualiserats om kommunen själv eller i samarbete med andra ska erbjuda WiFi på allmän plats. I vissa fall erbjuds uppkoppling gratis. Idag finns kommersiella aktörer som erbjuder trådlösaccess via mobilnät och WiFi varför kommunen måste genomföra en noggrann analys innan en eventuell utbyggnad av WiFi. Hur kommunen väljer att agera kan variera stort. Allt från att kommunen upplåter plats för accesspunkter på kommunala fastigheter, tillhandahåller fiber access till accesspunkter, investerar i accesspunkter till att kommunen erbjuder gratis access till internet. Innan ett beslut om att satsa på WiFi måste kommunen analysera om en satsning står i strid med i första hand kommunallagen, statsstödsreglerna eller konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. Några frågor som behöver besvaras och analyseras i förhållande till lagstiftningen. Syftet, varför ska WiFi erbjudas? Hur ser den lokala marknaden ut? Finns risk för snedvridning av konkurrensen? Hur ska tjänsten realiseras? Upphandling eller uppdrag till stadsnät? Hur ska tjänsten finansieras? 21 I Helsingborg har WiFi erbjudits gratis i kommunens lokaler och utomhus i de centrala delarna av Helsingborg. I oktober 2014 påbörjade Konkurrensverket en förstudie för att undersöka om kommunens agerande står i strid med konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. Sammanfattningsvis innebär den ökade efterfrågan från användarna ett stort fokus på utbyggnad av fiber och trådlös infrastruktur under de närmaste åren. 6 Vem gör vad Som beskrivits tidigare är en förutsättning för att nå visionen om ett digitalt Sörmland att samarbetet mellan de olika inblandade fungerar bra. Eftersom arbetet är långsiktigt krävs en öppen dialog om åtgärder och kontinuerliga förbättringar. 6.1 Sörmlands kommuner Kommunerna har en viktig roll för en positiv utveckling. Eftersom förutsättningarna varierar mellan regionens kommuner både i nuvarande tillgång till infrastruktur och förutsättningar för utbyggnad är det av stor vikt att kommunerna tar ställning och dokumenterar hur kommunen ska stödja den regionala strategin. Vilka mål och konkreta aktiviteter krävs i den egna kommunen? Ställningstagande, mål och aktiviteter bör dokumenteras i en kommunal bredbandsstrategi. Eftersom efterfrågan utvecklas och behov förändras krävs en återkommande utvärdering av status, mål och aktiviteter för att nå visionen om ett digitalt Sörmland. För att attrahera investeringar behöver kommunerna kontinuerligt, i dialog med investerare och andra kommuner, arbeta med att minska ekonomiska och administrativa hinder för utbyggnaden av alla former av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur. Villkoren för utbyggnad ska vara tydliga och icke diskriminerande. Harmoniserade villkor och processer innebär att investerare kan värdera investeringar i hela Sörmland snarare än i enskilda kommuner. Genom samarbete mellan kommunerna under regionförbundets ledning kan kommunerna verka för att harmonisera villkor för utbyggnad. Redan idag pågår samverkan mellan kommuner för att gemensamt hitta lösningar för utbyggnad i gränstrakter mellan kommunerna. En samverkan som bör fortsätta och systematiseras. 22 Sammanfattningsvis ansvarar kommunerna för att: ta ställning och dokumentera hur kommunen ska stödja den regionala strategin, mål och aktiviteter i en kommunal bredbandsstrategi. Återkommande utvärdera om kommunens agerande strävar mot regionens vision om ett digitalt Sörmland. arbeta aktivt för att minska ekonomiska och administrativa hinder för utbyggnaden av alla former av fast och trådlös bredbandsinfrastruktur. ha tydliga och icke diskriminerande villkor och regelverk som påverkar offentliga och privata aktörers utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. verka för att i regionen harmonisera villkor för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. ha en bredbandssamordnare med arbetsuppgifter och organisatorisk placering enligt strategin. medverka i en regional samordningsgrupp med uppdrag att bereda och förankra strategiska bredbandsfrågor i regionen och fungera som kompetensresurs i regionen. 6.2 Regionförbundet Sörmland Som tidigare konstaterat är samverkan en viktig faktor för att lyckas med strategin. Samverkan krävs både för beslutsfattande och operativt arbete. Regionförbundet har här en viktig uppgift att bistå kommunerna i deras arbete och facilitera den regionala samverkansgruppen för bredbandssamordnare i regionen. Sörmland har stor samverkan och utbyte med närliggande regioner. På liknande sätt som samverkan inom regionen bidrar till att attrahera investeringsmedel och underlätta utbyggnad bör samverkan även sökas med närliggande regioner för att dra nytta av varandras ansträngningar. Samverkan bör även sökas för att undersöka förutsättningarna för utbyggnad i gränstrakter mellan regionerna. Regionförbundet ansvarar för att tillsammans med kommunerna och länsstyrelsen följa upp utvecklingen i regionen i förhållande till bredbandsstrategin. Se nedan om uppföljning av strategin. Initiativ ska tas till nya mål och aktiviteter för att nå visionen om ett digitalt Sörmland. Uppföljningen av strategin och förslag till åtgärder redovisas för regionförbundets styrelse. Sammanfattningsvis ansvarar regionförbundet för att: ha bredbandssamordnare och sakkunskap i frågor som rör utbyggnaden av bredband. leda regionala samverkansgruppen för bredband. årligen följa upp utvecklingen i regionen vid behov föreslå nya mål och aktiviteter för att uppfylla bredbandsstrategin. 23 ansvara för kontakter och samordna dialogen med närliggande regioner. 6.3 Länsstyrelsen I likhet med regionförbundet har länsstyrelsen en viktig roll att bistå kommunerna med kunskap och facilitera samverkan. Länsstyrelsen har också ett viktigt ansvar för tilldelning av stödmedel ur landsbygdsprogrammet för utbyggnad av bredband. Under perioden 2014 - 2020 finns cirka 110 miljoner kronor i stödmedel för Sörmland. För att underlätta ansökningar av bidrag arbetar länsstyrelsen med att sprida kunskap om villkoren för stödmedel och prioritera tilldelning av medel där de utifrån den regionala strategin ger maximal effekt. Redan idag har länsstyrelsen en dialog med flertalet marknadsaktörer och bör samordna dialogen inom regionen för att både föra dialog om investeringsplaner och strategiska samarbeten. I dialogen med marknadsaktörerna är det rimligt att kräva att varje aktör har en samordnare för sina aktiviteter i Sörmland. För att både framhålla potentialen i att investera i Sörmland och försöka säkerställa att eventuella regionala särintressen tillvaratas bör länsstyrelsen medverka i nationella forum för bredbandsfrågor. Sammanfattningsvis ansvarar länsstyrelsen för att: ha bredbandssamordnare och sakkunskap i frågor som rör utbyggnaden av bredband. samordna och leda dialogen med marknadens aktörer. tydliggöra regelverket för att effektivisera ansökningsprocessen av nationella stödmedel. tillsammans med regionen prioritera tilldelning av stödmedel för bredbandsutbyggnad för att maximera effekten i förhållande till den regionala strategin. medverka och positionera Sörmland i nationella forum för bredbandsfrågor. bedriva strategiskt arbete inom ramen för Digital Agenda. 24 6.4 Aktiviteter De huvudaktiviteter som initialt behöver vidtas under 2015 redovisas nedan. Aktivitet Kommun Beslut om bredbandsstrategi Region Länsstyrelsen X X Beslut om att stödja den regionala strategin, mål och aktiviteter i en kommunal bredbandsstrategi X Erbjuder processtöd Tillsätter bredbandssamordnare och etablerar regional samordningsgrupp X X Kartläggning av villkor för utbyggnad av mobil och fast bredband Bidrar med underlag X Tydliggör villkor och prioriterar stödmedel för bredband Bistår X Bistår Bistår X Bidrar med underlag X Bidrar med underlag Strukturerar dialog med marknadsaktörer Årlig uppföljning av strategin 6.5 X Uppföljning Att återkommande följa upp strategin är av stor betydelse för att identifiera vilka åtgärder som krävs för att nå visionen. Eftersom visionen tar utgångspunkt i användarperspektivet är det viktigt att uppföljningen tar sin utgångspunkt från användaren. För att identifiera åtgärder bör även grundförutsättningar och utbyggnad följas upp. Användarperspektivet En återkommande kvalitativ undersökning varje eller vartannat år som riktar sig till ett urval av användare i länet som består av privatpersoner, företag och offentlig verksamhet. Undersökningen ska primärt försöka identifiera hur användare i regionen upplever tillgången och efterfrågan på bredband. Kvantitativ uppföljning av bredbandstillgången. Årligen samlar PTS och .SE in uppgifter om tillgången till bredband och kapacitet. Uppgifterna sammanställs och presenteras av regionförbundet. Grundförutsättningar och utbyggnad Uppföljning av förutsättningar för utbyggnad och investeringar i bredband. Utvärdering görs genom enkät till kommuner och ägare av mobil respektive fast 25 bredbandsinfrastruktur i regionen. Resultatet sammanställs i ett index. (Jämför med Nexias undersökning åt Telenor) Uppföljning Exempel på frågor till kommuner Tillåts inplacering av basstationer i kommunalt ägda fastigheter? Hyra för inplacering av basstationer? Finns en kommunal strategi för utbyggnad av trådlös bredbandsinfrastruktur? Handläggningstid angående bygglov för basstationer? Har kommunen process för samförläggning av infrastruktur? Återställningskrav för grävtillstånd? Tillåts microtrenching? Handläggningstid för grävtillstånd? Tillhandahåller kommunalt stadsnät svartfiber? Uppföljning pp j g Exempel på frågor till ägare av bredbandsinfrastruktur Finns gemensam kontaktperson för kommuner, regionförbund och länsstyrelse i Sörmland? Ange på en skala 1-10 hur enkla Sörmlands olika kommuner är att arbeta med? Är den politiska inriktningen i bredbandsfrågorna i kommunerna kända? Ange på en skala 1-10 hur enkla länsstyrelsen respektive regionförbundet är att arbeta med för utbyggnad av bredband? Kommer ni för respektive kommun att öka eller minska era investeringar inför kommande år i jämförelse med nuvarande investeringsnivå? 26 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 91 Dnr KS 2014/184 Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun, POSOM Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun. Ärendet Vid större och akuta krissituationer där ett flertal personer och anhöriga drabbas inom kommunens geografiska område ska psykiskt och socialt omhändertagande säkerställas. För att klara dessa insatser finns en POSOM-grupp. Ansvaret för POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) ligger på socialkontoret och samverkan sker med skola, kyrka, polis, räddningstjänst, primärvården och Landstingets psykiatriska katastrof-ledningsgrupp (PKL). Den framtagna planen för psykiskt och socialt omhändertagande ingår i det krishanteringssystem som ytterst regleras av Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Humanistiska nämnden 2015-05-05, § 38 Tjänsteskrivelse från socialchef Graham Owen 2015-04-20 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 42 Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-05-05 § 38 HN 2015/36 Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun, POSOM Humanistiska nämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun. __________ Ärendet Vid större och akuta krissituationer där ett flertal personer och anhöriga drabbas inom kommunens geografiska område ska psykiskt och socialt omhändertagande säkerställas. För att klara dessa insatser finns en POSOM-grupp. Ansvaret för POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande) ligger på socialkontoret och samverkan sker med skola, kyrka, polis, räddningstjänst, primärvården och Landstingets psykiatriska katastrof-ledningsgrupp (PKL). Den framtagna planen för psykiskt och socialt omhändertagande ingår i det krishanteringssystem som ytterst regleras av Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse 2015-04-20 från Graham Owen, socialchef. – Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun. Beslut till Kommunstyrelsen POSOM-gruppen Författningssamlingen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 Tjänsteskrivelse Humanistiska nämnden Dnr HN 2015/36 2015-04-20 Socialkontoret Graham Owen Socialchef Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun, POSOM Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun. Ärendet Vid större och akuta krissituationer där ett flertal personer och anhöriga drabbas inom kommunens geografiska område ska psykiskt och socialt omhändertagande säkerställas. För att klara dessa insatser finns en POSOM-grupp. Ansvaret för POSOM ligger på socialkontoret och samverkan sker med skola, kyrka, polis, räddningstjänst, primärvården och Landstingets psykiatriska katastrof-ledningsgrupp (PKL). Den framtagna planen för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) ingår i det krishanteringssystem som ytterst regleras av Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen har det geografiska samordningsansvaret med olika interna och externa aktörer vid en extraordinär händelse och ska säkerställa att förtroendevalda (krisledningsnämnd) och personal inom krisledningsorganisationen har nödvändig utbildning och övning. Graham Owen Socialchef Bilaga – Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun. POSOM-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer för Trosa kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx Innehåll 2 Kommunens roll i krishanteringssystemet 2 Krishanteringssystemet 2 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM 2 Gränsdragning POSOM-ledningsgrupp och Krisledningsstab 3 När och hur ska planen användas 3 Organisation 3 Effektmål 4 Stödgruppen 4 Information och lokalt stödcenter 4 Lokaler 4 Planering, utbildning och övning 5 Aktivering av POSOM 5 Arbetsredskap och praktiska frågor 5 POSOM-ledningsgrupp - primära uppgifter 6 POSOM-ledningsgruppens arbetsuppgifter i operativt läge Arbetsuppgifter för POSOM-ledningsgrupp skede 1 Arbetsuppgifter för POSOM-ledningsgrupp skede 2 Arbetsuppgifter för POSOM-ledningsgrupp skede 3 (POSOM-samordnare) Bilagor 7 Checklista 1:1 för POSOM ledningsgrupp 8 Checklista 2:2 för operativ stödgruppsledare 9 Checklista 3:3 för POSOM-väska 1 Kommunens roll i krishanteringssystemet Sverige har sedan den 1 juli 2002 ett nytt krishanteringssystem som gäller alla nivåer i samhället. Kommunens uppgifter i detta system utgår från en helhetssyn, som i sin tur bygger på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet, kompletterad med åtgärder som förberetts för att kunna hantera en extraordinär händelse. En bärande idé i krishanteringssystemet är att det byggs upp underifrån. Det betyder att verksamhetsansvaret, dvs. kommunens ansvar för bl.a. socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, under normala förhållanden också gäller vid stora olyckor, katastrofer och händelser som bedöms som extraordinära. Ansvaret omfattar såväl ekonomisk och praktisk hjälp som psykosocialt stöd. Krishanteringssystemet Denna plan för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) ingår i det krishanteringssystem som ytterst regleras av Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen har det geografiska samordningsansvaret med olika interna och externa aktörer vid en extraordinär händelse och ska säkerställa att förtroendevalda (krisledningsnämnd) och personal inom krisledningsorganisationen har erforderlig utbildning och övning. Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM Vid större och akuta krissituationer där ett flertal personer och anhöriga drabbas inom kommunens geografiska område ska psykiskt och socialt omhändertagande säkerställas. Detta ska utgå från Socialstyrelsens ”Allmänna råd för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer, 1991:2” samt ”Kunskapsunderlag – Krisstöd vid svåra händelser” som är utarbetat av Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP) år 2007. För att klara dessa insatser finns en POSOM-grupp. Ansvaret för POSOM ligger på socialkontoret och samverkan sker med skola, kyrka, polis, räddningstjänst, primärvården och Landstingets psykiatriska katastrof-ledningsgruppen (PKL). Socialkontoret ansvarar i den ordinarie verksamheten för stöd till individer och familjer. Kommunens socialjour träder i kraft efter ordinarie tjänstetid kvällar och helger. Socialjouren utförs genom avtal av Södertälje kommun och ska i krislägen då insatser blir mer omfattande än ordinarie individ- och familjeärenden, kontakta socialchefen för bedömning om sammankallandet av kommunens POSOM-grupp. Vid larm kan även polis, räddningstjänst, kommunledningen, annan kommuns POSOM eller SOSalarm söka uppstart av kommunens POSOM-grupp via socialchef eller dess ställföreträdare. Gränsdragning POSOM-ledningsgrupp och Krisledningsstab I det fall Krisledningsgruppen är aktiverad underställs POSOM-ledningsgruppen denna. Socialchef är kommunikationsansvarig ledningsgrupperna emellan. Därigenom undviks gränsdragningsproblem mellan Krisledningsstab och POSOM-ledningsgrupp. 2 När och hur ska planen användas POSOM-gruppen är en del av kommunens krisberedskap och sammankallas endast vid extraordinära händelser (större olyckshändelser eller katastrofer). Katastrof definieras här som ”en akut inträffad eller hotande situation vid vilken omedelbart tillgängliga hälso- och sjukvårds-, hälsoskydds-, socialtjänst- och smittskyddsresurser är otillräckliga för de insatser som behövs och där extraordinära och samordnande åtgärder är nödvändiga”. En svår påfrestning är inte en enskild händelse i sig, till exempel en olycka, ett sabotage osv, utan är ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig eller eskalerar till att omfatta flera delar av samhället. Organisation Socialchefen, som ingår i den centrala krisledningsgruppen, har det övergripande ansvaret för POSOM-organisationen och ansvarar för samordningen. POSOM-organisationen består av en ledningsgrupp med kontaktpersoner från Svenska Kyrkan i Trosa, Räddningstjänsten och de kommunala verksamheterna Vård & omsorgskontor, Kultur-, fritid-, teknik & servicekontor, Skolkontor och Socialkontor. Stödgruppen som består av utsedda personer från respektive verksamheter. Varje representant i POSOM-ledningsgruppen ska till sitt förfogande ha minst två stödpersoner från sina verksamheter. Dessa ska vid behov kunna ersätta ordinarie representant samt ansvara för att respektive verksamhet har resurspersoner i tillräcklig omfattning att tillkalla när en större olycka eller katastrof har inträffat. Administrativ stödperson med ersättare ska finnas för dokumentation. Representanterna i POSOM-ledningsgrupp ska ha genomgått MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) POSOM-kurs. Kursavgift, vikariekostnad mm belastar den förvaltning/organisation, som har POSOM-representanten anställd. Socialchefen ansvarar för att ny medlem rekryteras och tillsätts, när någon avgår från gruppen. POSOM-ledningsgruppen ska stå i samband med informationsansvarig gällande informationsfrågor. Vid krisläge ansvarar informationsansvarig för samordning av officiell information med Trosa kommun som avsändare. Effektmål Initialt hantera de första akuta åtgärderna inom krishantering för drabbade och anhöriga, för att senare kunna slussa hjälpbehövande till annan ordinarie stödverksamhet Verksamheten ska säkerställa psykiskt och socialt omhändertagande för olycksdrabbade och anhöriga. Kunna upprätta info- och stödcentrum Kunna samverka med övriga organisationer som är berörda av olyckan POSOM ska vara verksam med en startorganisation inom 1 timme och med erforderlig kapacitet inom 2-3 timmar 3 Stödgruppen (checklista 2:2) POSOM:s stödgrupp består av personer som utför psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade och anhöriga vid en händelse/krissituation. Deras uppgifter är främst att: Vara medmänskligt stöd till drabbade Ge känslomässig första hjälp Hjälpa till att lösa praktiska problem Ge skydd och stöd till drabbade Inom stödgruppen ska finnas personer som vid behov upprättar stödcenter eller någon liknande insats. De är även ansvariga för sambandet med POSOM-ledningsgruppen. Möjlighet ska finnas för inbördes avlösning inom stödgruppen efter behov. Information och lokalt stödcenter POSOM-ledningsgruppen ansvarar för att informationsverksamheten fungerar till drabbade och anhöriga vid operativa insatser samt att sekretess säkerställs likvärdigt med socialtjänst. Informations- och sambandsansvar ska finnas med samarbetspartners såsom räddningstjänst, polis, sjukvård, kyrka och frivillig-organisationer. Vid behov upprättas lokalt stödcenter i för situationen lämpliga lokaler. Lokaler Socialkontorets sammanträdesrum på Tomtaklintgatan 2 D utgör samlingsplats för POSOMledningsgruppen. I Trosa församlingshem på Smäckbrogatan 17 ska stödcenter kunna upprättas. Alternativa lokaler för båda dessa funktioner kan, efter behovsbedömning av ledningsgruppen, vara i mer geografiskt lämpliga lokaler. Lokalen ska vara försedd med tekniskt ledningsstöd (IT-stöd, telefoni). Planering, utbildning och övning POSOM-ledningsgruppen ska i samarbete med kommunens beredskapssamordnare ansvara för; att verksamheten har uppdaterade och aktuella rutiner, telefonlistor samt att hjälpmedel och praktiska materiel finns på angiven plats, att POSOM:s stödgrupp hålls uppdaterade och informerade om sitt uppdrag, att POSOM:s stödgrupp får regelbunden och behovsstyrd utbildning och övning för sitt uppdrag (bemötande av drabbade/krishantering så väl som organisatorisk förmåga), att kontinuerliga kontakter finns med samverkande myndigheter, och frivilligorganisationer, att extern information finns om verksamheten till företag, myndigheter, föreningar och enskilda inom kommunen, att möjlighet till avlastande samtal finns vid behov för POSOM ledningsgrupp och stödgrupp. 4 Aktivering av POSOM POSOM-ledningsgrupp har inte beredskap. Har de ordinarie personerna förhinder, kontaktas ersättare. Polis, Räddningstjänst, Socialjour eller SOS-alarm kontaktar socialchefen. Vid större händelse kan kommunen kontaktas direkt enligt larmlista för krissituationer. Socialchefen bedömer om det är ett socialtjänstärende (dvs. individärende som inte får direkta följdverkningar för ett större antal personer eller för kommunen på annat sätt) eller om POSOM ska kontaktas. Om så är fallet rings POSOM-ledningsgruppen in i prioriterad ordning (ansvarig, ansvariges ersättare osv.) Någon i POSOM-ledningsgruppen ringer in POSOM:s stödgrupp efter behov och tillgänglighet samt underrättar tjänstgörande kommunchef. När POSOM-ledningsgrupp är aktiverad har den mandat att kalla in de resurser som erfordras t.ex. att rekvirera logi, förnödenheter och transportmedel efter de behov situationen kräver upp till 20 000 kronor. Därutöver tas beslut av tjänstgörande kommunchef i samråd med kommunstyrelsens ordförande eller ersättare. Rutiner för att säkra informationsbehov mellan POSOM-ledningsgrupp och kommunens krisledning ska i första hand sökas via kommunens informationsansvarig. Arbetsredskap och praktiska frågor (checklista 3:3) En väska märk ”Trosa kommun - POSOM” ska finnas med aktuellt material och vara tillgänglig för POSOM:s stödgrupp vid utryckning till händelseplats, väskan förvaras på socialkontoret. Innehållet ska vara adekvat utrustning för att upprätta och driva POSOM-verksamhet vid behov. Telefonnummer till personerna i POSOM-ledningsgruppen ska finnas tillgänglig för kommunens krisledningsorganisation, SOS alarm, Socialjouren, Räddningstjänsten och Polisen. POSOM-ledningsgrupp - primära uppgifter (checklista 1:1) Ta emot larm från Polis, Räddningstjänst SOS-alarm, Socialtjänst eller SOS-alarm. Inringning av POSOM:s stödgrupp inkl. avlösning. Organisations- och bemanningsplan. Upprätta lokalt stödcentra i samband med olycksplats. Samband med kommunens informationsansvarige. Planering och analys av behovet av psykiskt- och socialt omhändertagande. Ledning och uppföljning av operativa insatser. Samverkan med övriga av krisen berörda myndigheter/organisationer. Kontakt med akutsjukhusens PKL-grupp. Långsiktig planering och analys av behovet av stödinsatser. Dag-/loggbok förs löpande. Notera datum, klockslag, viktiga händelser, vidtagna åtgärder, vem som beslutat om åtgärden och när den är utförd. Dokumentation av inkommande information och telefontrafik. 5 POSOM-ledningsgruppens arbetsuppgifter i operativt läge Arbetsuppgifter för POSOM-ledningsgrupp i skede 1 Händelsen Vilka är drabbade? Vilket stöd behövs? Av vem ska det ges? Upprätta en stab med dess ledningsfunktion – fördela arbetsuppgifter/roller. Ordna för informationsvägar (telefonnummer och mailadresser). Ordna för information mot allmänhet i samverkan med informationsansvarig. Arbetsuppgifter för POSOM-ledningsgrupp i skede 2 Samordna de resurser som är aktiverade. Samverka med aktuella samarbetspartner. Dokumentera insatsen. Koordinera insatsen. Öppna stödcentra. Vid behov ordna mat & logi, transporter etc. Planera framåt utifrån kunskaper om tillgängliga personer. Bedöma behov av och planera för stöd till drabbade personer på kort och lång sikt. Kommunchef och/eller personalchef fungerar stödjande till POSOM-ledningsgrupp så länge inte kommunens krisledningsstab upprättats. I de fall krisledningsstab sammankallats underställs POSOM-ledningsgrupp denna. POSOM-ledningsgrupp kallar när den bedömer det som lämpligt in, leder och samordnar erforderliga resurser. Arbetsuppgifter för POSOM-ledningsgrupp i skede 3 (POSOM-samordnare) Ordna avlastningssamtal och debriefing för POSOM-ledningsgrupp och övriga berörda stöd- och resurspersoner. Sammanställa dokumentationen. Utvärdera insatsen. 6 1:1 Checklista för POSOM ledningsgrupp Åtgärd Utfört Datum/Tid Kommentarer Utse administrativ stödperson Inringning av ansvarig och övriga i stödgrupp Samband med: Kommunchef, Informationsansvarig Öppna ledningsrum på socialkontoret Upprätta organisationsplan tillsammans med adm. stödperson Upprätta och föra loggbok Bedöma om behov för lokalt stödcentra Bedöma behov av transporter Bedöma behov av förplägnad Bedöma behov av insatser från PKL. Ansvara för uppföljning med personal vid samlingsplats/ stödcentra Utvärdering samt redovisning av gjorda insatser 7 2:2 Checklista för operativ stödgruppsledare Åtgärd Utfört Datum /Tid Kommentarer Hämta och kontrollera material i ”POSOM-väska”. Upprätta ”stödcenter” eller motsvarande och anvisa plats Organisera bemanning av resursgrupp Ut se personer som ska föra dagbok, registrering och avregistrerar av drabbade som åker vidare hem eller till annan hjälpinstans. Ansvara för samband med POSOMchefen, tele, datauppkoppling och radio. Ansvara för förtäring (filtar, värme, kläder) sitt och liggplatser, transporter m.m. Ansvara för att personalresurser fördelas för stöd- och avlastande samtal. Ansvara för att kontakt finns med anhöriga. Efter avslutad insats ansvara för att tillsammans med POSOM-ansvarig och adm. stödperson redovisa insatsen kvantitativt och kvalitativt. Checklistan ifylld av: Namn .................................................................................................................... Lämnas/skickas till POSOM-ansvarig för uppföljning efter uppmaning. 8 3:3 Checklista för POSOM-väska Utrustning OK Datum Signatur POSOM-plan Larmlista Trosa kommun Kollegieblock och pennor Dagboksblad för dokumentation Registreringsblankett/mall för skadade/evakuerade Kommunkarta Varselvästar märkta ” Trosa kommun - POSOM” Ficklampa med batterier Inplastade skyltar ”Stödcenter” Inplastade anvisningspilar Lista över hotell, pensionat, vandrarhem och andra övernattningsmöjligheter Lista över buss- och taxibolag Lista över restauranger, caféer och livsmedelsaffärer Övrigt 9 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 92 Dnr KS 2014/207 Lånestahedens naturreservat Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till beslut om bildande av Lånestahedens naturreservat inklusive föreskrifter och skötselplan. Ärendet Trosa kommun har under flera års tid verkat för att bilda ett naturreservat av Lånestaheden i Vagnhärad. En överenskommelse är nu nådd med den markägare som förutom kommunen äger marken för det tilltänkta naturreservatet. Förslag till reservatsbeslut inklusive föreskrifter och skötselplan har varit ute på remiss under perioden 28 jan till 28 mars. Samtliga inkomna yttranden har varit positiva till reservatsbildningen. Kommunekologen har efter remissen gjort vissa justeringar i reservatsbeslut, föreskrifter och skötselplan samt tagit fram förslag till samrådsredogörelse. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Kommunstyrelsens ekoutskott 2015-04-27, § 17 Tjänsteskrivelse från kommunekolog Elin van Dooren 2015-04-21 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 43 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ekoutskottet Sammanträdesdatum 2015-04-27 § 17 KS 2014/207 Lånestahedens naturreservat Ekoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till beslut om bildande av Lånestahedens naturreservat inklusive föreskrifter och skötselplan. Ärendet Trosa kommun har under flera års tid verkat för att bilda ett naturreservat av Lånestaheden i Vagnhärad. En överenskommelse är nu nådd med den markägare som förutom kommunen äger marken för det tilltänkta naturreservatet. Förslag till reservatsbeslut inklusive föreskrifter och skötselplan har varit ute på remiss under perioden 28 jan till 28 mars. Samtliga inkomna yttranden har varit positiva till reservatsbildningen. Kommunekologen har efter remissen gjort vissa justeringar i reservatsbeslut, föreskrifter och skötselplan samt tagit fram förslag till samrådsredogörelse. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2015-04-21 från Elin van Dooren, kommunekolog. Kopia till Akten 8 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott Dnr KS 2014/207 2015-04-21 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 [email protected] Lånestahedens naturreservat Förslag till beslut Ekoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till beslut om bildande av Lånestahedens naturreservat inklusive föreskrifter och skötselplan. Ärendet Trosa kommun har under flera års tid verkat för att bilda ett naturreservat av Lånestaheden i Vagnhärad. En överenskommelse är nu nådd med den markägare som förutom kommunen äger marken för det tilltänkta reservatet. Förslag till reservatsbeslut inklusive föreskrifter och skötselplan har varit ute på remiss under perioden 28 jan till 28 mars. Samtliga inkomna yttranden har varit positiva till reservatsbildningen. Kommunekologen har efter remissen gjort vissa justeringar i reservatsbeslut, föreskrifter och skötselplan samt tagit fram förslag till samrådsredogörelse. Elin van Dooren Kommunekolog Bilaga Förslag till beslut om bildande av Lånestahedens naturreservat Samrådsredogörelse inför bildande av Lånestahedens naturreservat Beslut till Akten Dnr KS 2014/207 2015-04-21 Förslag till beslut om bildande av Lånestahedens naturreservat Beslut Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar Trosa kommun att förklara det område som avgränsats på bifogad karta, bilaga 1, som naturreservat, med föreskrifter och skötselplan enligt nedan. Reservatets gränser utmärks i fält. Uppgifter om naturreservatet Reservatets namn Natura 2000-område Län Kommun Församling Lägesbeskrivning Naturgeografisk region Kulturgeografisk region Ekonomiskt karta Areal Fastigheter Markägare Lånestahedens naturreservat SE220203 Södermanland Trosa Trosa-Vagnhärad Naturreservatet ligger i Vagnhärads tätort. Närmsta punkten ca 170 m norr om Vagnhärads centrum. Reservatet sträcker sig därifrån i nordöstlig riktning på båda sidor om Gnestavägen. 24 Mellanbygden 9H7j 29,6 ha Lånesta 1:20, Norra Husby 1:3, Norra Husby 2:3, Fagerhult 2:10. Trosa kommun - Lånesta 1:20, Fagerhult 2:10. Fastighetsbolaget Billy Gustafsson - Norra Husby 1:3, Norra Husby 2:3. Syfte med naturreservatet Syftet med Lånestahedens naturreservat är att vårda, bevara och utveckla den värdefulla livsmiljön betade kalkrika hällmarker och de växt- och djursamhällen som är karaktäristiska för dessa miljöer. Att vårda och synliggöra fornlämningar av stort kulturhistoriskt värde och säkerställa möjligheterna till friluftsliv, rekreation, natur- och kulturupplevelser i anslutning till Vagnhärad, i enlighet med allemansrätten och inom ramen för bevarandet av områdets naturvärden. Syftet ska nås genom att de kalkrika hällmarkerna hävdas genom bete eller slåtter samt att gamla ädellövträd och hassel bevaras. Den mindre granplantering som finns i anslutning till hassellund och betade hällmarker avverkas. Övrig skog får utvecklas fritt genom naturlig föryngring och bildandet av död ved. Enkla anordningar för friluftslivet uppförs. I övrigt undantas naturreservatet från exploatering och skogsbruk. Reservatsföreskrifter Föreskrifterna ska inte utgöra hinder för förvaltaren av naturreservatet att vidta de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med reservatet och den uppföljning som framgår av föreskrifterna enligt B nedan. För att uppnå och tillgodose syftet med naturreservatet förordnar Trosa kommun med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken att nedan angivna föreskrifter ska gälla. A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden Utöver vad som i övrigt gäller enligt föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. uppföra byggnad eller anläggning. Kommunen kan dock ge tillstånd för enklare anläggning som behövs för friluftsliv såsom vindskydd, grillplats och liknande. 2. anlägga väg. 3. anlägga luft- eller markledning. 4. anordna upplag annat än tillfälligt. 5. borra, gräva, dika, schakta, utfylla, tippa, dika eller dämma. 6. kalka eller gödsla mark eller vatten. 7. avverka eller skada träd eller buskar. 8. ta bort eller upparbeta döda träd eller vindfällen. 9. bedriva annan jakt än skyddsjakt. 10. framföra motordrivet fordon annat än i samband med skötselåtgärder. 11. använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel. Ovanstående föreskrifter ska inte utgöra hinder för: 12. underhåll av befintliga byggnader eller anläggningar. 13. underhåll av befintliga vägar och ledningar. B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om vad ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter förpliktas tåla Markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet förpliktas tåla att följande anordningar uppförs och följande åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med naturreservatet: 1. Utmärkning av reservatets gränser enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 2. Uppsättning av informationstavlor och underhåll av stigar, stängsel och genomgångar. 3. Tillgänglighetsanpassning av stigar och genomgångar. 4. Genomförande av undersökningar av djur- och växtarter samt av mark och vattenförhållanden i uppföljningssyfte. 5. Skötselåtgärder i form restaurering av betesmark, avverkning av granplantering, naturvårdande röjning av sly och inväxande gran i hagmark, hassellund och vid fornlämningar. 6. Hävd av betesmark genom bete eller slåtter. C. Föreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom reservatet samt om ordningen i övrigt inom reservatet Utöver vad som i övrigt gäller enligt föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående och omkullfallna träd och buskar. 2. skada, plocka eller samla in växter, svampar eller lavar. Att plocka bär, matsvamp och ej fridlysta blommor för eget bruk är dock tillåtet. 3. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift. 4. göra upp öppen eld på annat sätt än på särskilt iordningställd plats. 5. fånga och samla in ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs. 6. Medföra okopplad hund inom betesmark. Det är förbjudet att utan tillstånd från Trosa kommun: 7. anordna lägerverksamhet. 8. anordna tävlingar. Skötsel och förvaltning I enlighet med 3 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken fastställer Trosa kommun bifogad skötselplan (bilaga 2) med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. Trosa kommun är förvaltare för naturreservatet. För den del av naturreservatet som ingår i Natura 2000- området Lånestaheden gäller tillståndsplikt för åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Beskrivning av området och skälen för beslut Lånestaheden utgör ett av kommunens mest värdefulla naturområden. Området består av betade kalkrika hällmarker, hassellund och blandskogsmark med stort inslag av tall. Den östra delen som består av kalkrika hällmarker med hassellund hyser en rik och för länet sällsynt flora. De sydvästra delarna är värdefulla främst för det tätortsnära friluftslivet och den stora andelen död ved. Hela området hyser värdefulla fornlämningar. Inom området har det registrerats 10 arter som står på rödlistan samt flera för länet ovanliga arter. Förutsättningarna att bevara naturreservatets värden är goda om området sköts i enlighet med syfte, föreskrifter och skötselplan. I Trosa kommuns översiktsplan från 2010 står att området är tilltänkt som naturreservat och anges som en prioriterad grönstruktur. Natura 2000-området Lånestaheden beskrivs som ett område med särskilda natur- och friluftsvärden. Beslut om att avsätta området som naturreservat strider därför inte mot 7 kap. 8 § miljöbalken. Beslutet är dessutom väl förenligt med miljöbalkens 3 kap. med hänvisning till områdets höga natur- kulturoch friluftsvärden. Naturreservatet utgör också ett led i arbetet med att uppnå de av riksdagen antagna miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. Vid en prövning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken av enskildas rätt att använda området bedömer Trosa kommun att de inskränkningar som föreslås inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Bilaga 1. Beslutskarta för Lånestahedens naturreservat Bilaga 2 Dnr KS 2014/207 2015-04-21 Förslag till skötselplan för Lånestahedens naturreservat Den sällsynta fältsippan är en karaktärsart för Lånestaheden. Naturreservatets syfte Syftet med Lånestahedens naturreservat är att vårda, bevara och utveckla den värdefulla livsmiljön betade kalkrika hällmarker och de växt- och djursamhällen som är karaktäristiska för dessa miljöer. Att vårda och synliggöra fornlämningar av stort kulturhistoriskt värde och säkerställa möjligheterna till friluftsliv, rekreation, natur- och kulturupplevelser i anslutning till Vagnhärad, i enlighet med allemansrätten och inom ramen för bevarandet av områdets naturvärden. Syftet ska nås genom att de kalkrika hällmarkerna hävdas genom bete eller slåtter samt att gamla ädellövträd och hassel bevaras. Den mindre granplantering som finns i anslutning till hassellund och betade hällmarker avverkas. Övrig skog får utvecklas fritt genom naturlig föryngring och bildandet av död ved. Enkla anordningar för friluftslivet uppförs. I övrigt undantas naturreservatet från exploatering och skogsbruk. Beskrivning av naturreservatet Översikt Lånestahedens naturreservat består av betade kalkrika hällmarker, hassellund och blandskogsmark med stort inslag av tall. Den östra delen som besår av kalkrika hällmarker med hassellund hyser en rik och för länet sällsynt flora. De sydvästra delarna är värdefulla främst för det tätortsnära friluftslivet och den stora andelen död ved. Hela området hyser värdefulla fornlämningar. Administrativa data Namn Skyddsform Län Kommun Församling Fastigheter Lägesbeskrivning Naturgeografisk region Kulturgeografisk region Markägare Förvaltare Areal Ekonomiskt karta Natura 2000 Naturvårdsprogram Lst. Ängs- och Hagmarksinventering Naturvärdesobjekt Fornlämningsregistret Lånestahedens naturreservat Naturreservat Södermanland Trosa Trosa-Vagnhärad Lånesta 1:20, Norra Husby 1:3, Norra Husby 2:3, Fagerhult 2:10. Naturreservatet ligger i Vagnhärads tätort. Närmsta punkten ca 170 m norr om Vagnhärads centrum. Reservatet sträcker sig därifrån i nordöstlig riktning på båda sidor om Gnestavägen. 24 Centralbygden Trosa kommun - Lånesta 1:20, Fagerhult 2:10. Fastighetsbolaget Billy Gustafsson Norra Husby 1:3, Norra Husby 2:3. Trosa kommun 29,6 ha 9H7j SE220203 80-130 88-3, klass 3 09H7j, objekt nr 06 Trosa-Vagnhärad socken. Fornlämningsnummer: 95-97, 99-100, 108-115, 201-204, 207, 241, 246, 477. Uppgifter om naturtyper, arter och bevarandevärden Uppskattade arealer av markslag Naturbetesmark Skogsmark Hassel och blandlövskog Gles tallskog med hassel Blandskog Natura 2000-naturtyper Uppspruckna kalkstenshällmarker (8240) TOTALT 5,73 16,9 5,97 7,37 4,40 ha ha ha ha ha 6,50 ha 29,6 ha Prioriterade bevarandevärden Markslag Naturtyper Strukturer (landskapselement) Växt- och djursamhällen Friluftsliv Kulturmiljövärden Skogsmark, naturbetesmark Uppspruckna kalkstenshällmarker Död ved Växter, lavar, svampar Stigar, stängselgenomgångar, informationsskyltar Järn- och bronsåldersgravar, fornåkrar Historisk och nuvarande markanvändning Lånestaheden är del av ett stort kulturområde som sträcker sig genom den moderna tätorten Vagnhärad. Det är ett rikt och omfattande kulturlandskap med allt från hällristningar, bosättningar, fornåkrar och gravplatser från bronsålder fram till modern tid. Den östra delen av naturreservatet präglas av ett gravfält från järnåldern som kan kopplas till Lånesta gård. Något längre västerut finns ett bosättningsområde från bronsåldern med så kallade skärvstenshögar, sophögar med skörbrända stenar och annat hushållsavfall. I slänten mot villaområdet i sydost finns forntida odlingar med stensatta terrasskanter. Det var under bronsåldern som grunden lades till det jordbruk som bedrevs i området fram till 1700-talet. Lånestaheden har under historisk tid ingått i inägomarken till Lånesta gård och framförallt använts till ängsslåtter och betesmark. Området har dock periodvis tillåtits att växa igen. Enligt häradskartan, kartlagd åren 1897-1904, bestod då i det närmaste hela naturreservatet av barrskog (figur 1). På senare tid har naturreservatets östra delar betats endast periodvis vilket resulterat i att buskar och träd brett ut sig över tidigare öppna områden. I slutet av 2000-talet restaurerades den östra delen av reservatet, som också är ett Natura 2000-område, för att öppna upp betesmark och skapa god miljö för hävdgynnade arter. Området har sedan dess betats. Figur 1. Häradskartan över Lånestaheden, kartlagd åren 1897-1904, visar att större delen av området då var täckt av barrskog. Biologiska bevarandevärden Lånestahedens biologiska bevarandevärden består främst i de växtsamhällen som är beroende av den öppna, kalkrika hällmarken i norr och skötseln av den. Alldeles intill Vagnhärads tätort och Lånesta industriområde utbreder sig en oexploaterad bergrygg med mycket höga naturvärden. Berggrunden består av en relativt lättvittrad urkalksten vilket gör att flera ovanliga och kalkgynnade växtarter trivs på Lånestaheden. Den centrala platån är delvis öppen och delvis bevuxen med tall, sötkörsbär och buskvegetation bestående av bl.a. nyponros, stenros, hartsros, oxbär, spärroxbär, en och slån. Hävdgynnade arter som kattfot, småfingerört, vildlin, knutnarv, harmynta, fältsippa och jungfrulin växer här. I helt öppna delar är vit fetknopp, tulkört och grusslok mycket vanliga. I hällarnas sprickor och skrevor växer kalksvartbräken och murruta i stort antal. Utanför hällmarksområdet är de nuvarande naturvärdena inte gynnade av bete. I den beskogade sydsluttningen mot Gnestavägen dominerar hassel och lövträd. Här finns välutvecklade hasselbuketter och de sällsynta arterna stor bockrot, luden Johannesört, skogsknipprot, krissla och slöjröksvamp. Även i nordsluttningen förekommer en intressant flora. Sterila bestånd av backskafting dominerar delvis fältskiktet och i brynet mot norr växer skogsvicker. Omedelbart söder om Gnestavägen sträcker sig i öst-västlig riktning en strövvänlig, gles tallskog med grova tallar och ett välutvecklat skikt av gammal grov hassel. Här är vårfloran rik och den döda veden utgör bra substrat för bl. a en lång rad svampar. Tabell 1. Rödlistade arter och indikatorarter som registrerats i objektet. Rödlistekategori följer Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. (VU)=sårbar, (NT)=missgynnad. Svenskt namn Latinskt namn Rödlistad/indikatorart Silversmygare Mindre blåvinge Mellangulspetsvivel Slöjröksvamp Toppjungfrulin Skogsalm Ask Backklöver Månlåsbräken Stor bockrot Fältsippa Luden Johannesört Skogsknipprot Krissla Grusslok Spärroxbär Kalksvartbräken Murruta Kattfot Vildlin Jungfrulin Knägräs Backtimjan Gullviva Darrgräs Harmynta Småfingerört Hesperia comma Cupido minimus Apion interjectum Lycoperdon mammiforme Polygala comosa Ulmus glabra Fraxinus excelsior Trifolium montanum Botrychium lunaria Pimpinella major Anemone pratensis Hypericum hirsutum Epipactis helleborine Inula salicina Melica ciliata Cotoniaster divaricatus Asplenium trichomanes ssp quadrivalens Asplenium ruta-muraria Antennaria dioica Linum catharticum Polygala vulgaris Danthonia decumbens Thymus serphyllum Primula veris Briza media Satureja acinos Potentilla tabernaemontani NT NT NT VU (ÅGP-art) VU VU VU NT NT NT Regionalt rödlistad Regionalt rödlistad Sällsynt i Sörmlands län Sällsynt i Sörmlands län Sällsynt i Sörmlands län Tämligen sällsynt Växer enbart på kalk Växer enbart på kalk God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator God hävdindikator Kulturhistoriska bevarandevärden Genom hela naturreservatet löper ett stråk med riksintressanta fornlämningar i form av boplatser, brons- och järnåldersgravar, fornåkrar mm. Gravhögarna utgör bitvis ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Fornlämningarna utgör spår från en tid då området hade stort strategiskt värde invid den havsvik där idag, på grund av landhöjningen, istället Trosaån rinner. Vid de partiella utgrävningar som genomförts under tidigt 1900-tal hittades bland annat urnor med brända ben och kol, stenskärvshögar och terrasserade odlingslotter. Bevarandevärden för friluftsliv Områdets tillgänglighet, tätortsnära lokalisering samt höga natur- och kulturvärden gör Lånestaheden till ett mycket attraktivt område för det rörliga friluftslivet. Naturreservatet är dessutom ett utmärkt utflyktsmål för närliggande skolor och förskolor att bedriva natur- och kulturstudier i. Geologiska bevarandevärden I området finns urkalksten som påvisar olika vittringsfenomen som t.ex. karstvittring. Regnvatten har under årtusenden runnit nedför sluttningarna och gjort att kalken lösts upp och håligheter bildats på hällarna. Plan för områdets skötsel Naturreservatet är indelat i skötselområden som utgår från de bevarandemål och de skötselåtgärder som ska utföras för respektive område. För karta över skötselområden och friluftsliv, se bilaga 1. Skötselområden med bevarandemål och åtgärder Skötselområde 1 – Betesmark med uppspruckna kalkstenshällmarker Areal: 11,9 ha. Beskrivning: Området består av en bergsrygg med öppna, kalkrika hällmarker och mycket höga naturvärden. Berggrunden består av en relativt lättvittrad urkalksten vilket gör att många ovanliga och kalkgynnade växtarter trivs här. Den centrala platån är mestadels öppen med ett glest trädskikt bestående av tall och sötkörsbär och buskvegetation bestående av bl.a. nyponros, stenros, hartsros, oxbär, spärroxbär, en och slån. Här växer hävdgynnade arter såsom kattfot, småfingerört, vildlin, knutnarv, harmynta, fältsippa och jungfrulin. I helt öppna delar av området är vit fetknopp, tulkört och grusslok mycket vanliga. I hällarnas sprickor och skrevor växer kalksvartbräken och murruta i stort antal. Bevarandemål: Arealen betesmark med uppspruckna kalkstenshällmarker ska vara minst 11,9 ha. Hävd- och kalkgynnande arter förekommer rikligt. Igenväxningsvegetation finns i mycket begränsad omfattning och ökar inte. Rikligt med död ved i form av lågor och högstubbar förekommer, varav en stor del solbelyst. Skötselåtgärder: Naturvårdsinriktad betesdrift eller slåtter. Vid slåtter ska vegetationen avlägsnas. Området ska vara välhävdat vid säsongens slut. Röjning av igenväxningsvegetation vid behov. Brynen luckras upp, i synnerhet i norr där fältsippa växer, och gläntor utökas så att grässvålen utvecklas. Den befintliga hagen utvidgas västerut till att omfatta hela skötselområdet. Betesdriften dokumenteras och stängsel underhålls. Grova träd gynnas och bevaras. Grövre död ved och grenar från ädellövträd lämnas, men ska inte försvåra betesdriften på de stora ytorna. Vid restaurering görs en bedömning av hur stor andel död ved som ska lämnas kvar. Skötselområde 2 - Hassellund Areal: 5,96 ha. Beskrivning: Området består av väl utvecklade hasselbuketter och lövdominerad blandskog. Här växer de ovanliga arterna krissla, stor bockrot, luden Johannesört, skogsknipprot och slöjröksvamp. I områdets norra del finns en mindre granplantering (ca 1 ha). Bevarandemål: Arealen hassel- och lövdominerad blandskog ska vara minst 5,96 ha. I området förkommer rikligt med välutvecklade hasselbuketter och inslag av barrträd minskas successivt. I gläntor växer krissla, slöjröksvamp, stor bockrot, luden Johannesört och skogsknipprot. Rikligt med död ved och hålträd förekommer. Skötselåtgärder: Granplanteringen i områdets norra del avverkas. Gran och tall hålls efter för att gynna hassel och lövträd. Grova träd gynnas och bevaras. Vid behov öppnas mindre gläntor upp för att skapa en mer mosaikartad struktur i enlighet med åtgärdsprogrammet för slöjröksvamp och för att förhindra att de ljusälskande arterna krissla och luden johannesört skuggas ut. Vid behov kan området betas eller slåttras för att förhindra igenväxning och gynna de mer ljuskrävande arterna. Naturligt död ved kvarlämnas. Vid restaurering görs en bedömning av hur stor andel död ved som ska lämnas kvar. Skötselområde 3 – Blandskog Areal: 4,40 ha. Beskrivning: Området består av främst av ung tallskog i väster som successivt övergår till tät aspskog mot öster. Det är liten åldersvariation på träden och relativt lite död ved förekommer i området. Bevarandemål: Arealen blandskog ska vara minst 4,4 ha och fungera som en buffertzon för reservatets inre delar gentemot industrimarken i norr. Död ved förekommer i området i form av lågor och högstubbar. Skötselåtgärder: Skogsområdet lämnas i huvudsak orörd som buffertzon. Grova träd gynnas och bevaras. Högstubbar skapas och en del träd ringbarkas för att tillskapa mer död ved i området. Naturligt död ved kvarlämnas. I övrigt fri utveckling. Skötselområde 4 – Gles tallskog med hassel Areal: 7,37 ha. Beskrivning: Strövvänlig gles tallskog med grova tallar och ett välutvecklat skikt av gammal grov hassel. Området har en rik vårflora. Gott om död ved förekommer vilket utgör ett bra substrat för bl. a ett stort antal svampar. I norr finns ett fuktstråk med inslag av lövträd. Bevarandemål: Arealen gles tallskog med hassel ska vara minst 7,37 ha. I området finns kontinuitet av välutvecklade hasselbuketter och olikåldrade tallar. Rikligt med död ved förekommer. Skötselåtgärder: Begränsad röjning av ung hassel, granplantor och annat sly för att gynna återväxten av hasselbuketter med grova stammar och bevara områdets strövvänlighet. I övrigt fri utveckling. Grova träd gynnas och bevaras. Naturligt död ved ska i första hand kvarlämnas på lämplig plats. Vid restaurering görs en bedömning av hur stor andel död ved som ska lämnas kvar. Friluftsliv Areal: Hela reservatet, 29,6 ha. Beskrivning: Områdets tillgänglighet, tätortsnära lokalisering samt höga natur- och kulturvärden gör Lånestaheden till ett mycket attraktivt område för det rörliga friluftslivet. Naturreservatet är dessutom ett utmärkt utflyktsmål för närliggande skolor och förskolor att bedriva natur- och kulturstudier i. I områdets nordöstra del finns en parkering och genom reservatet löper flera välanvända stigar. I väster gränsar reservatet till en välbesökt öppen plats med grillmöjlighet och i den betade delen i norr finns flera picknickbord. Bevarandemål: Området erbjuder upplevelser av artrikedom, varierad natur och kulturminnen. Området ger möjlighet till rekreation och friluftsliv i form av bl.a. stigar och rastplatser. Besökare ska kunna erhålla information om områdets olika natur- och kulturvärden. Väl fungerande stängselgenomgångar finns vid alla korsningar mellan stängsel och välanvända stigar. En parkeringsplats för besökare till reservatet finns i områdets östra del. Naturreservatets gränser är väl utmärkta. Alla anordningar hålls i gott skick. Skötselåtgärder: Reservatsskyltar placeras vid parkeringen i öster, norr om Gnestavägen och i anslutning till grillplatsen i väster. Informationstavlor om natur- och kulturvärden sätts upp. Sopställ ska finnas i anslutning till parkering vid Lånestavägen. Kontinuerligt underhåll av stängselgenomgångar, stigar, rastplatser och parkering genomförs. Områdets tillgänglighet för funktionshindrade ses över och vid behov tillgänglighetsanpassas delar av reservatet på ett sådant sätt att naturvärden inte tar skada. Fornlämningar Areal: Hela reservatet, 29,6 ha. Beskrivning: Genom hela naturreservatet löper ett stråk med riksintressanta fornlämningar i form av boplatser, brons- och järnåldersgravar, fornåkrar mm. Gravhögarna utgör bitvis ett påtagligt inslag i landskapsbilden, särskilt i områdets östra delar. Bevarandemål: Väsentliga delar av fornlämningarna i naturreservatet är synliga och välhävdade. Informationstavlor finns uppsatt i anslutning till gravhögar och andra fornlämningar. Skötselåtgärder: Gravhögar som ingår i betesmarken betas och vid behov slyröjs. Övriga fornlämningar synliggörs genom märkning och årliga röjningsinsatser. Uppföljning Uppföljning av skötselåtgärder Trosa kommun ansvarar för uppföljning av genomförda skötselåtgärder. Uppföljningen ligger sedan till grund för en eventuell omprövning av skötselplanen. Djurhållaren ansvarar för dokumentation av betesdriften. Uppföljning av bevarandemål Trosa kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs årligen för: x Informationsskyltar x x Trosa x x x x x Stigar, stängsel, genomgångar, rastplatser och parkering Underhåll av igenväxningsvegetation i betesmark och i anslutning till fornlämningar kommun ansvarar för uppföljning av bevarandemål var 10:e år för: Utbredning av naturtyper Typiska arter Grov hassel Död ved Gränsmarkering Kostnad och finansiering Skötselåtgärder och uppföljning bekostas av Trosa kommun. I de fall det är möjligt ansöks om statsbidrag. Ansvarig enhet På Trosa kommun ansvarar ekologienheten för naturreservatets skötsel och uppföljning samt övriga frågor rörande naturreservatet. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd Tidpunkt Plats Prioritet Gränsmarkering Sätta upp reservatsskyltar Inom ett år Inom ett år 1 1 Bete alternativt slåtter Vid behov Hela reservatet Enligt karta Skötselområde 1, 2 Restaurering av betesmark Inom 3 år Skötselområde 1 1 Ta bort igenväxningssly Vid behov Avverkning av granplantering Underhåll av stigar, rastplatser, stängsel och genomgångar Inom 3 år Skötselområde 1, 2 och 4 Skötselområde 2 Vid behov Hela reservatet Tillgänglighetsanpassning Vid behov Underhåll av befintliga gränser Inventering av arter, naturtyper och död ved Tillskapa död ved Sätta upp informationsskyltar Sätta upp vägskylt Röjning av vegetation vid fornlämningar Uppföljning av skötselåtgärder Uppföljning av bevarandemål Vid behov Skötselområde Friluftsliv Hela reservatet Vart 10:e år Hela reservatet 1 Inom 3 år Inom 3 år Inom 3 år Skötselområde 3 2 2 2 Vid behov Fornlämningar 2 Efter genomförd åtgärd Årligen resp. vart 10:e år Hela reservatet Hela reservatet 1 1 1 1 1 1 2 1 Referenser Adoxa naturvård, Förslag till skötselplan för blivande naturreservatet Lånestaheden i Trosa kommun. 2004 Adoxa naturvård, Förslag till skötselplan för blivande naturreservatet Labro ängar i Nyköpings kommun. 2000 Gärdenfors U, m fl. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdatabanken, SLU i samarbete med Naturvårdsverket, 2000. Naturvårdsverket, Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket 2003. Naturvårdsverket, Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2003. Rydberg H, m fl., Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket, 1997. Rydberg H, Wanntorp H-E, Sörmlands flora, Sörmlands Botaniska sällskapet i Stockholm 2001. Bilaga 1 Skötselplanskarta för Lånestahedens naturreservat Lånestahedens naturreservat är indelad i fyra olika skötselområden: 1. Betesmark med uppspruckna kalkstenshällmarker 2. Hassellund 3. Blandskog 4. Gles tallskog med hassel Dnr KS 2014/207 2015-04-21 Ekologienheten Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 [email protected] Samrådsredogörelse inför bildande av Lånestahedens naturreservat Ett stort tack till alla som inkommit med synpunkter på remissversionen av reservatsbeslut med skötselplan och föreskrifter för Lånestahedens naturreservat. Det omarbetade reservatsbeslutet behandlas i kommunstyrelsens ekoutskott den 27 april och går sedan vidare till kommunstyrelsen och slutligen till kommunfullmäktige. Efter att reservatsbeslutet har antagits i kommunfullmäktige kommer alla som yttrat sig att få beslutet skickat till sig. Remissyttrandena återges nedan i sin helhet. Under remisstiden har följande skrivelser inkommit: Nr Datum Remissinstans/medborgare Synpunkter 1. 2015-01-28 Kultur, fritid, teknik- och service Synpunkter 2. 2015-02-02 Föreningen Sörmlandsentomologerna Synpunkter 3. 2015-02-03 Skogsstyrelsen Ingen erinran 4. 2015-02-04 Vagnhärads Hembygdsförening Ingen erinran 5. 2015-02-06 Samhällsbyggnadskontoret Ingen erinran 6. 2015-03-26 Länsstyrelsen i Södermanlands län Synpunkter 7. 2015-03-31 Naturskyddsföreningen Trosabygden Synpunkter Synpunkter 1. Kultur, fritid, teknik- och service I stort så är underlaget och förslaget bra men det saknas en viktig del. Du skriver att Trosa kommun ska stå för en hel del kostnader och att Lånestahedens naturreservat kan upplåtas om Trosa kommun godkänner det. Vem ska stå för kostnaden och vem är det som kommer att besluta om upplåtelse? En tydlighet om var i organisationen Trosa kommun detta hör hemma är på sin plats. De flesta kommer tro att det är vi inom KFTS som borde sköta om detta och så är inte fallet. Därför vore det på sin plats att det står i dokumentet vilken del inom organisationen som har kostnaderna och ansvaret för upplåtelser. I övrigt mycket bra. Bemötande Skötselplanen kompletteras med förtydliganden om vart i Trosa kommuns organisation ansvaret för naturreservatet ligger. 2. Föreningen Sörmlandsentomologerna Föreningen Sörmlandsentomologerna stödjer i princip förslaget men ställer sig frågande varför man under reservatsföreskrifterna C 5 infört generellt insamlingsförbud av ryggradslösa djur och inte följer den sedan många år rådande policy som länsstyrelsen i Södermanlands län införde under 1990-talet och som lyder: ’…förbjudet att fånga och insamla ryggradslösa djur på sådant sätt att deras biotoper eller reproduktionsmiljöer skadas eller förstörs.’ Skälet är att totalt förbud mot insamling begränsar intresset för spontana besök av entomologer. Naturreservaten kommer i dylika fall att bli försummade när det gäller kunskapen om förekomster och förändringar av den lägre faunan. Bemötande Föreskrifterna justeras i enlighet med Sörmlandsentomologernas förslag. 6. Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län har beretts möjlighet att lämna synpunkter på kommunens förslag till beslut och lämnar följande synpunkter. Länsstyrelsen är positiv till kommunens förslag att långsiktigt skydda Lånestaheden som naturreservat. Detta tätortsnära område har mycket höga naturvärde samtidigt som det är värdefullt för det rörliga friluftslivet. Uppgifter om naturreservatet Reservatets namn Enligt naturvårdsverkets vägledning, Process att bilda naturreservat, bör ordet naturreservat finnas med antingen före eller efter områdets ortsnamn. Syfte Det står att syftet ska nås genom att de kalkrika hällmarkerna ska betas. Det kan vara bättre att skriva t ex att markerna ska hävdas genom i första hand bete, så att man inte utesluter slåtter som ett alternativ om det t ex skulle vara svårt att få tag i betesdjur. Reservatsföreskrifter För djurhållare på Lånestaheden har det varit ett stort problem med lösa hundar i området som skrämt djuren. Även besökande barngrupper kan känna obehag av lösspringande hundar. Det kan därför vara lämpligt att reglera i föreskrifterna att hundar ska vara kopplade inom naturreservatet där det finns betande djur. Föreskrift A1 Det står. Förbjudet att uppföra byggnad eller anläggning. Kommunen kan dock ge tillstånd för byggnad eller annan anläggning som behövs för friluftsliv såsom vindskydd. Det behöver förtydligas vad som menas med undantaget från föreskriften. Om det gäller byggnad bör det klart framgå vad det är som avses. För anläggning kan man förtydliga med att det gäller enklare anläggning. Föreskrift A7 Man bör aldrig hänvisa till skötselplanen i beslutet, man kan då bli tvungen att ändra i beslutet om skötselplanen behöver revideras. Meningen Undantaget är underhållsinsatser och avverkning av granplantering enligt skötselplan bör strykas. Undantag från föreskriften ges redan i och med första stycket i kapitlet Reservatsföreskrifter, Föreskrifter ska inte utgöra hinder för …………..och beskrivs i föreskriften B4. Föreskrift B4 Här bör man nämna skötselåtgärden bete/slåtter. Skötselplan Historisk och nuvarande markanvändning Den historiska analysen är kanske lite kort. Stora delar av reservatet har troligen betats under lång tid. Skötselområde 1 Kanske ska det inte stå att det ska betas extensivt eller så behövs ett förtydligande vad som önskas. Den magra marken kanske inte behöver så många djur som betar, alternativt många djur under en kort period. Även denna mark behöver vara väl avbetad vid säsongen slut. Enskilda år med betesuppehåll kanske också kan vara bra. Öppna upp för alternativ men var inte för detaljerad i skötselplanen. Kompletterande slåtter borde kunna tillåtas och bör därför nämnas. T ex i områden där gräsväxten är produktiv som intill P-platsen. Skrivningen att all död ved lämnas i skötselområdet kan vara bra att göra lite mildare. Annars innebär det att all död ved måste lämnas. Bättre att skriva grov död ved och grenar från ädellövträd kan lämnas men ska inte försvåra betesdriften på de stora ytorna. Förslag: En generell skrivning om att alla döda träd och grenar som bildas inom reservatet ska i första hand lämnas kvar på lämplig plats. Vid restaurering görs en bedömning av hur mycket som kan tas ut respektive lämnas. Skötselområde 2 Bra att öppna upp för åtgärder vid behov även i detta område. Bra att krissla lyfts fram som målart. En slåttergynnad växt som håller sig kvar på några få ställen i det sörmländska landskapet. Kan vara bra att ha en öppning i skötselplanen för att även i detta område ha betesdjur ibland. Generellt Något om att grova träd ska gynnas eller att på sikt få fram grova träd inom reservatet. Friluftsliv Skötselåtgärder: I ett så tätortsnära naturreservat kan det vara bra att sätta ut sopställ på lämpliga platser Kostnad och finansiering Här kan man kanske nämna något om att det går att söka EU:s miljöstöd. Bemötande Uppgifter om naturreservatet Naturreservatets namn och syfte justeras i enlighet med länsstyrelsens yttrande. Reservatsföreskrifter Föreskrifterna kompletteras med skrivning om förbud mot lösa hundar i de delar av naturreservatet där det finns betande djur. Föreskrift A1 kompletters med förtydligande om vad som avses med enklare anläggning för friluftsliv. Det avser möjlighet att sätta upp vindskydd, grillplats och liknande. Föreskrift A7 och B4 justeras i enlighet med länsstyrelsens förslag. Skötselplan Avsnittet Historisk och nuvarande markanvändning ses över och kompletteras med mer information. Skötselområde 1 justeras i enlighet med länsstyrelsens förslag angående bete/slåtter och kvarlämnande av död ved. Skötselområde 2 justeras i enlighet med länsstyrelsens förslag angående möjlighet till bete. Även möjligheten till slåtter läggs till. Skötselplanen kompletteras med skrivning om att grova träd ska gynnas samt att sopställ ska finnas i anslutning till parkering. Avsnittet Kostnad och finansiering kompletteras med skrivning om att EU-stöd (miljöstöd) söks för tillämpliga delar. 7. Naturskyddsföreningen Trosabygden Vi ser mycket positivt på att Trosa kommun nu äntligen gör ett av kommunens värdefulla naturområden till ett naturreservat; Dock ser vi det som en stor brist att kommunen minskat ner reservatsområdet från det som pekades ut i beslutad ÖP 2010. Möjligheterna att verkligen lyckas bevara ett områdes grundläggande värden är alltid beroende av att man avsätter tillräckligt stora ytor och buffertområden. En annan vinst med att också avsätta den delen från ÖP 2010 som Naturreservat, mer mark söder/syd-väst från Gnestavägen, är att behålla strövvänlig närnatur inpå exploaterade områden samtidigt som det bevarar det som beskrivs som höga naturvärden; grova gamla tallar, gammal grov hassel, rik på död ved och en rik vårflora. Vinster för både hälsa och naturvärden. Bemötande Området väster om det föreslagna naturreservatet är viktiga grönytor för rekreation och naturupplevelse i staden men har inte samma höga naturvärden som det blivande naturreservatet. Skogen väster om Gnestavägen fungerar som buffertzon för reservatets kärnvärden som finns öster om Gnestavägen. Avgränsningen har under arbetets gång samråtts med länsstyrelsens naturenhet. I förslaget till ny Översiktsplan 2015 har samma stora område som i Översiktsplan 2010 utpekats som prioriterat grönområde i Vagnhärad. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 93 Dnr KS 2015/39 Reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun. Ärendet Förvaltningens förslag Nuvarande reglemente för de kommunala råden omfattar endast Pensionärsrådet och Rådet för personer med funktionsnedsättning. I Trosa kommun finns ett Brottsförebyggande råd och ett Trafikråd som inte finns reglerat i något reglemente. I det reviderade reglementet har de inkluderats. I reglementet beskrivs rådens funktion, sammansättning och arbetsformer. En annan förändring i reglementet är att det förtydligas vem som bör väljas som ordförande i Pensionärsrådet respektive Rådet för personer med funktionsnedsättning. Ärendets hantering Kommunfullmäktige beslutade 2015-04-22, § 34, efter yrkande från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), att återremittera ärendet till kommunstyrelsen. Återremissen motiverades med att en samlad översyn av kommunens råd bör ske innan fullmäktige tar beslut om reglementet, att ungdomsrådet bör inkluderas i reglementet samt att rådens synpunkter i frågan bör inhämtas innan reglementet antas. Önskemål framfördes även om att eventuellt införa arvodering av de frivilliga organisationer som deltar i rådens arbete. Förvaltningen har utrett frågan vidare men bedömer att ärendet beretts på ett ändamålsenligt sätt och att reglementet för råden bör utformas enligt tidigare framlagt förslag. Yrkanden – Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till eget förslag till reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun. – Maria Arman (MP) biträder Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) yrkande. – Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 44 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-06-03 Forts. § 93 Proposition Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till förvaltningens förslag. Reservation Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) reserverar sig enligt nedan skriftligen mot beslutet: ”Kommunfullmäktige har bifallit en motion om inrättande av ungdomsråd. Dessutom används ett ungdomsråd i kommunala sammanhang. Socialdemokraterna anser att reglementet bör kompletteras med ungdomsrådet, vilket finns med i Socialdemokraternas förslag. Dessutom bör människors frivilliga engagemang till att utveckla kommunen reseersättas.” Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från utredare Helena Edenborg 2015-05-27 Kommunfullmäktige 2015-04-22, § 34 (minoritetsåterremiss) Kommunstyrelsen 2015-04-08, § 40 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-25 Tjänsteskrivelse från utredare Helena Edenborg 2015-03-19 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 45 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/39 2015-05-27 Kanslienheten Helena Edenborg Tel. 0156-522 50 [email protected] Reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun. Ärendet Förvaltningens förslag Nuvarande reglemente för de kommunala råden omfattar endast Pensionärsrådet och Rådet för personer med funktionsnedsättning. I Trosa kommun finns ett Brottsförebyggande råd och ett Trafikråd som inte finns reglerat i något reglemente. I det reviderade reglementet har de inkluderats. I reglementet beskrivs rådens funktion, sammansättning och arbetsformer. En annan förändring i reglementet är att det förtydligas vem som bör väljas som ordförande i Pensionärsrådet respektive Rådet för personer med funktionsnedsättning. Ärendets hantering Kommunfullmäktige beslutade 2015-04-22, § 34, efter yrkande från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), att återremittera ärendet till kommunstyrelsen. Återremissen motiverades med att en samlad översyn av kommunens råd bör ske innan fullmäktige tar beslut om reglementet, att ungdomsrådet bör inkluderas i reglementet samt att rådens synpunkter i frågan bör inhämtas innan reglementet antas. Önskemål framfördes även om att eventuellt införa arvodering av de frivilliga organisationer som deltar i rådens arbete. Förvaltningen har utrett frågan vidare men bedömer att ärendet beretts på ett ändamålsenligt sätt och att reglementet för råden bör utformas enligt tidigare framlagt förslag. Johan Sandlund Kommunchef Helena Edenborg Utredare Bilaga 1. Förslag till reviderat reglemente för de kommunala råden. Reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun Förändringar markerat med gult Antagen av kommunfullmäktige 2006-02-15, § 12, dnr 2006/51. Reviderad av kommunfullmäktige 2011-09-14, § 55, dnr KS 2011/105. Reviderad av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, § X, dnr KS 2015/39 TROSA KOMMUN Kommunala råd 2015-XX-XX § 1, Funktion och uppgifter De kommunala råden är samråds- och informationsorgan mellan deltagande myndigheter och organisationer. För den kommunala verksamheten är råden referensorgan och remissinstans och har förslagsrätt till kommunstyrelse och nämnder. Kommunen ska i pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning informera om verksamhet, planerade förändringar och åtgärder som berör pensionärer respektive funktionshindrade. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska i samverkan med myndigheter, föreningar, företag och organisationer verka för att öka tryggheten och minska brottsligheten samt initiera gemensamma förebyggande insatser i kommunen. Under BRÅ lyder en samrådsgrupp som ska fokusera på ungdomar. Samrådsgruppens uppdrag är att lyfta behovet av vilka insatser som behövs i kommunen och verkställa de åtgärder BRÅ beslutat om. Samrådsgruppen leds av kommunens ungdomssamordnare. Trafikrådet ska i samverkan med myndigheter, föreningar, företag och organisationer verka för en säkrare och tryggare trafikmiljö i kommunen. § 2, Sammansättning och organisation De kommunala råden är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Mandatperioden för de förtroendevalda ledamöterna sammanfaller med den mandatperiod som gäller för kommunstyrelsen. Avgår ordföranden eller annan av kommunstyrelsen utsedd ledamot före periodens utgång ska ny ordförande/ledamot utses av kommunstyrelsen för återstående tid. Tjänsteman från Trosa kommun är sekreterare i råden. Representanter i råden ska vara enligt följande: Pensionärsråd En ordförande och två ledamöter ska utses av kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämndens ordförande bör utses till ordförande i rådet. Övriga representanter utses av pensionärsorganisationerna. Rådet för personer med funktionsnedsättning En ordförande och två ledamöter ska utses av kommunstyrelsen. Teknik- och servicenämndens ordförande bör utses till ordförande i rådet. Övriga representanter utses av organisationerna för personer med funktionsnedsättning. Möjligheten för landstinget att utse representanter ska finnas. Brottsförebyggande rådet En ordförande och en ledamot ska utses av kommunstyrelsen. Ordförande och ledamoten bör vara förtroendevalda i kommunstyrelsen. I rådet ingår följande representanter från Trosa kommun: Skolchef, socialchef, samhällsbyggnadschef, fritidschef, gata- och parkingenjör och ungdomssamordnare. I rådet ingår representant från polismyndigheten. Rådet kan erbjuda plats till fler aktörer efter samråd med rådets övriga representanter. 1 TROSA KOMMUN Kommunala råd 2015-XX-XX Trafikrådet En ordförande och en ledamot ska utses av kommunstyrelsen. Ordförande och ledamoten bör vara förtroendevalda i teknik- och servicenämnden. I rådet ingår följande representanter från Trosa kommun: Gata- och parkingenjör, kollektivtrafiksamordnare och samhällsplanerare/planchef. I rådet ingår representant från Rådet för personer med funktionsnedsättning, pensionärsalliansen, polismyndigheten, NTF och övriga berörda aktörer i kommunen. § 3, Arbetsformer Frågor som rör enskild individ får inte behandlas i råden. Kommunala förtroendemän i råden har yttranderätt men deltar inte i beslut vid behandling av remisser eller någon annan fråga av föreningspolitisk karaktär. Råden ska varje år redovisa sin verksamhet i en verksamhetsberättelse som överlämnas till kommunstyrelsen under första halvåret efterföljande år. Eventuella samverkansinitiativ mellan råden bör framgå av verksamhetsberättelsen. § 4, Kallelse Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista bör skickas till ledamöter och ersättare senast fem dagar före sammanträdet. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas. § 5, Sammanträden Råden bör sammanträda minst fyra gånger per år. Ordföranden är sammankallande till respektive råds sammanträden. Datum för sammanträden fastställs vid årets början. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande eller hälften av rådets medlemmar begär det. Rådens sammanträden är inte öppna för allmänheten. Pensionärsrådets och Rådet för personer med funktionsnedsättnings sammanträden ska protokollföras. Protokollet justeras av ordförande och en representant från föreningarna. Vid Brottsförebyggande rådet och Trafikrådets sammanträden ska det föras mötesanteckningar. Protokoll/mötesanteckningar ska delges respektive råd, kommunstyrelsen samt berörd nämnd. § 6, Arvoden Förtroendevalda kommunala representanter i råden får sammanträdesarvode i enlighet med kommunfullmäktiges arvodesreglemente. 2 Reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun (Förslag från Socialdemokraterna) Förändringar markerat med gult Socialdemokraternas förslag till tillägg markerade med rött Antagen av kommunfullmäktige 2006-02-15, § 12, dnr 2006/51. Reviderad av kommunfullmäktige 2011-09-14, § 55, dnr KS 2011/105. TROSA KOMMUN Kommunala råd 2015-XX-XX Reviderad av kommunfullmäktige 2015-XX-XX, § X, dnr KS 2015/39 § 1, Funktion och uppgifter De kommunala råden är samråds- och informationsorgan mellan deltagande myndigheter och organisationer. För den kommunala verksamheten är råden referensorgan och remissinstans och har förslagsrätt till kommunstyrelse och nämnder. Kommunen ska i pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning informera om verksamhet, planerade förändringar och åtgärder som berör pensionärer respektive funktionshindrade. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ska i samverkan med myndigheter, föreningar, företag och organisationer verka för att öka tryggheten och minska brottsligheten samt initiera gemensamma förebyggande insatser i kommunen. Under BRÅ lyder en samrådsgrupp som ska fokusera på ungdomar. Samrådsgruppens uppdrag är att lyfta behovet av vilka insatser som behövs i kommunen och verkställa de åtgärder BRÅ beslutat om. Samrådsgruppen leds av kommunens ungdomssamordnare. Trafikrådet ska i samverkan med myndigheter, föreningar, företag och organisationer verka för en säkrare och tryggare trafikmiljö i kommunen. Ungdomsrådet är ungdomarnas egna organ för inflytande och organisering i kommunen. Ungdomsrådet får vuxenstöd av en av kommunens fritidsledare. Under ungdomsrådet kan olika grupper finnas vars syfte är att skapa engagemang och bättre förutsättningar för ungdomar i kommunen. § 2, Sammansättning och organisation De kommunala råden är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Mandatperioden för de förtroendevalda ledamöterna sammanfaller med den mandatperiod som gäller för kommunstyrelsen. Avgår ordföranden eller annan av kommunstyrelsen utsedd ledamot före periodens utgång ska ny ordförande/ledamot utses av kommunstyrelsen för återstående tid. Tjänsteman från Trosa kommun är sekreterare i råden. Representanter i råden ska vara enligt följande: Pensionärsråd En ordförande och två ledamöter ska utses av kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämndens ordförande bör utses till ordförande i rådet. Övriga representanter utses av pensionärsorganisationerna. Rådet för personer med funktionsnedsättning En ordförande och två ledamöter ska utses av kommunstyrelsen. Teknik- och servicenämndens ordförande bör utses till ordförande i rådet. Övriga representanter utses av organisationerna för personer med funktionsnedsättning. Möjligheten för landstinget att utse representanter ska finnas. Brottsförebyggande rådet En ordförande och en ledamot ska utses av kommunstyrelsen. Ordförande och ledamoten bör vara förtroendevalda i kommunstyrelsen. 1 TROSA KOMMUN Kommunala råd 2015-XX-XX I rådet ingår följande representanter från Trosa kommun: Skolchef, socialchef, samhällsbyggnadschef, fritidschef, gata- och parkingenjör och ungdomssamordnare. I rådet ingår representant från polismyndigheten., Rådet kan erbjuda plats till fler aktörer efter samråd med rådets övriga representanter. Trafikrådet En ordförande och en ledamot ska utses av kommunstyrelsen. Ordförande och ledamoten bör vara förtroendevalda i teknik- och servicenämnden. I rådet ingår följande representanter från Trosa kommun: Gata- och parkingenjör, kollektivtrafiksamordnare och samhällsplanerare/planchef. I rådet ingår representant från Rådet för personer med funktionsnedsättning, pensionärsalliansen, polismyndigheten, NTF och övriga berörda aktörer i kommunen. Ungdomsrådet, samlar ungdomar i åldern 13 till 18 från skola/fritidsgårdarnas ungdomgrupper som väljer funktionen ordförande. Två politiker utses av kommunstyrelsen. § 3, Arbetsformer Frågor som rör enskild individ får inte behandlas i råden. Kommunala förtroendemän i råden har yttranderätt men deltar inte i beslut vid behandling av remisser eller någon annan fråga av föreningspolitisk karaktär. Råden ska varje år redovisa sin verksamhet i en verksamhetsberättelse som överlämnas till kommunstyrelsen under första halvåret efterföljande år. Eventuella samverkansinitiativ mellan råden bör framgå av verksamhetsberättelsen. § 4, Kallelse Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista bör skickas till ledamöter och ersättare senast fem dagar före sammanträdet. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas. § 5, Sammanträden Råden bör sammanträda minst fyra gånger per år. Ordföranden är sammankallande till respektive råds sammanträden. Datum för sammanträden fastställs vid årets början. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande eller hälften av rådets medlemmar begär det. Rådens sammanträden är inte öppna för allmänheten. Pensionärsrådets och Rådet för personer med funktionsnedsättnings sammanträden ska protokollföras. Protokollet justeras av ordförande och en representant från föreningarna. Vid Ungdomsrådet, Brottsförebyggande rådet och Trafikrådets sammanträden ska det föras mötesanteckningar. Protokoll/mötesanteckningar ska delges respektive råd, kommunstyrelsen samt berörd nämnd. 2 TROSA KOMMUN Kommunala råd 2015-XX-XX § 6, Arvoden Förtroendevalda kommunala representanter i råden får sammanträdesarvode i enlighet med kommunfullmäktiges arvodesreglemente. Representanter från frivilliga organisationer som inte är avlönade eller som representerar sig själva i råden erhåller reseersättning enligt det kommunala ersättningsreglementet. 3 Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-04-22 § 34 Dnr KS 2015/39 Reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa Kommun Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen. ________ Ärendet Nuvarande reglemente för de kommunala råden omfattar endast Pensionärsrådet och Rådet för personer med funktionsnedsättning. I Trosa kommun finns ett Brottsförebyggande råd och ett Trafikråd som inte finns reglerat i något reglemente. I det reviderade reglementet har dessa råd inkluderats. I reglementet beskrivs rådens funktion, sammansättning och arbetsformer. En annan förändring i reglementet är att det förtydligas vem som bör väljas som ordförande i Pensionärsrådet respektive Rådet för personer med funktionsnedsättning. Yrkanden – Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar med följande motivering att ärendet återremitteras: ”En samlad översyn av kommunens råd bör ske innan reglementet underställs fullmäktige för beslut. I reglementet finns inte ungdomsrådet beskrivet, inte heller har en fullständig beredning skett där de olika rådens synpunkter inhämtas. Fullmäktige borde i detta fall inte ha bråttom att fastställa ett reglemente som ska gälla i flera år utan en utredning där också andra kommuners organisering av sina råd bör beaktas. Frågan om eventuell arvodering också till de berörda frivilliga organisationerna bör också tas med.” – Tommy Fogelberg (V) biträder Ann-sofie Soleby-Erikssons yrkande om återremiss. Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Trosa kommun Sammanträdesdatum 2015-04-22 Forts. § 34 – Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut samt att ärendet avgörs under dagens sammanträde. Proposition Ordföranden ställer proposition på bifall till Daniel Portnoffs (M) yrkande om att ärendet ska avgöras under dagens sammanträde mot bifall till Ann-sofie SolebyErikssons (S) yrkande om återremiss. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om att ärendet ska avgöras under dagens sammanträde. Votering Votering begärs och verkställs genom ja-röst för bifall till Daniel Portnoffs (M) yrkande och nej-röst för bifall till Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) yrkande. Voteringen utfaller, enligt bilagd voteringslista (bilaga 3), med 20 ja-röster mot 13-nej-röster. Då mer än en tredjedel av de närvarande ledamöterna begärt återremiss finner ordföranden att ärendet, i enlighet med kommunallagen 5 kap 36 §, ska återremitteras genom så kallad minoritetsåterremiss. Ärendets beredning Kommunstyrelsen 2015-04-08, § 40 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-25 Tjänsteskrivelse från utredare Helena Edenborg 2015-03-19 Kopia till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/39 2015-03-19 Kanslienheten Helena Edenborg Tel. 0156-522 50 Fax. 0156-520 17 [email protected] Reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderat reglemente för de kommunala råden i Trosa kommun. Ärendet Nuvarande reglemente för de kommunala råden omfattar endast Pensionärsrådet och Rådet för personer med funktionsnedsättning. I Trosa kommun finns ett Brottsförebyggande råd och ett Trafikråd som inte finns reglerat i något reglemente. I det reviderade reglementet har de inkluderats. I reglementet beskrivs rådens funktion, sammansättning och arbetsformer. En annan förändring i reglementet är att det förtydligas vem som bör väljas som ordförande i Pensionärsrådet respektive Rådet för personer med funktionsnedsättning. Johan Sandlund Helena Edenborg Kommunchef Utredare Bilaga Förslag till reviderat reglemente för de kommunala råden. Sammanträdesprotokoll Trosa kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-06-03 § 94 Dnr KS 2015/79 Uppföljning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att uppdrag 5, 7 och 8 ska anses genomförda. att lägga redovisningen av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till handlingarna. Ärendet Kommunkontoret har gjort en sammanställning av de uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Uppdrag angivna i sammanställningen bereds av berörd nämnd/ förvaltning. Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-25 Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2015-05-15 Kopia till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 46 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/79 2015-05-15 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected] Uppföljning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdrag 5, 7 och 8 ska anses genomförda. att lägga redovisningen av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till handlingarna. ________ Ärendet Kommunkontoret har gjort en sammanställning av de uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Uppdrag angivna i sammanställningen bereds av berörd nämnd/ förvaltning. Jakob Etaat Kanslichef Bilagor 1. Redovisning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, 2015-05-15 0 2015-05-15 Redovisning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Beslutsdatum Instans Uppdrag Ansvarig nämnd/ förvaltning Status 1. 2008-10-22, § 68 KF Utarbeta förslag om regelverk för utdelande av förtjänsttecken KS Ärendet avses behandlas vid fullmäktiges sammanträde 2015-06-17 2. 2010-06-16, § 40 KF Uppdrag att ta fram detaljplan samt exploatör i syfte att primärt bygga bostäder på fastigheten Världens ände 1 SBN Ärendet är i en förberedelsefas KS Ärendet är under beredning och planeras att behandlas under 2015. – ansvara för att till budget 2018 ta fram beslutsunderlag baserat på framtaget material för Alt B – komplettera med för beslutet relevant yttre tillkommen fakta 3. 2012-02-29, § 10 KF Kommunstyrelsen uppdras att återkomma med förslag till medborgarbaserat jämställdhetsmål, när sådant finns tillgängligt. 1 Beslutsdatum Instans Uppdrag Ansvarig nämnd/ förvaltning Status 4. 2013-06-19, § 36 KF TSN får i uppdrag att göra en analys av den faktiska lokalanvändningen i kommunens skollokaler. TSN Uppdraget planeras att slutföras under sommaren 2015. 5. 2014-04-23, § 54 KF Kommunkontoret Ärendet slutfördes vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-05-13 6. 2014-04-23, § 59 KF Samtliga nämnder/ Kommunkontoret Uppdraget planeras att återrapporteras under hösten 2015 Kommunstyrelsen ges i egenskap av pensionsmyndighet i uppdrag att utforma kompletterande anvisningar till bestämmelserna (pensionsbestämels erna OPF-KL). Nämnderna uppdras att i samråd med kommunkontoret se över vilka av kommunens verksamheter som bör ges kompletterande HBTI- kompetens. Nämnderna uppdras att genomföra erforderliga kompetenshöjande insatser och återrapportera dessa till kommunstyrelsen under hösten 2015. 2 Beslutsdatum Instans Uppdrag Ansvarig nämnd/ förvaltning Status 7. 2012-09-05, § 75 KS Kommunstyrelsens kontor får i uppdrag att i anslutning till hanteringen av delårsbokslutet ombesörja en information till nämnderna om Trosa kommuns hantering av lokaler och investeringar. Kommunkontoret Ärendet slutfördes i samband med förtroendemannautbildningen 2015-02-24 8. 2014-04-09, § 39 KS Partsammansatt projektgrupp för ökad sysselsättnin gsgrad/ kommunkontoret Ärendet slutfördes vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-02-25 9. 2014-04-09, § 40 KS Kommunchef/ ledningsgrupp Ärendet planeras att återrapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott inför budgetarbetet för 2016. Den partsammansatta projektgruppen ges i uppdrag att fortsätta sitt arbete och i november 2014 återkomma med ytterligare förslag till hur kommunen kan uppnå ökad sysselsättningsgrad bland dess anställda. Kommunchefen ges i uppdrag att i samråd med ledningsgruppen vidta långsiktiga åtgärder med anledning av den lönestatistik som presenteras i kommunkontorets PM 2014-03-12. KSau ges inför budgetarbetet för 2016 en återkoppling av åtgärder. 3 Beslutsdatum Instans 10. 2014-06-04, § 83 KS 11. 2014-11-26, § 160 (KF 2014-0312, § 26) KS/ KF Uppdrag Kommunstyrelsen begär att teknikoch servicenämnden i november 2014 inkommer till kommunstyrelsen med en slutrapportering av projektet rörande ombyggnationen av Safiren. Utredning rörande införande av fritt WLAN i delar av kommunen Ansvarig nämnd/ förvaltning Status TSN Ärendet avses behandlas vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-06-03 KS Under våren 2016 planeras en återrapportering ske till KSau kring hur arbetet med införandet av fritt nät i kommunen fortlöpt. 4 Tjänsteskrivelse Kommunfullmäktige Dnr KF 2015/5 2015-06-09 Kanslienheten Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected] Övriga anmälningsärenden Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna. ____________ Anmälningsärenden 1. KS 2015-06-03, § 67 Slutrapport av ombyggnationen av Safiren Jakob Etaat Kanslichef
© Copyright 2024