K KS_2015_04_20

Kommunstyrelsen
KALLELSE – KUNGÖRELSE
Sammanträde i kommunstyrelsen
Tid och plats för sammanträde
Måndagen den 20 april 2015, kl. 15.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15,
Gnesta
Förslag till justerare
Ordinarie: Annika Eriksson (S) Ersättare: Linda Lundin (S)
Tid och plats för justering
I omedelbar anslutning till sammaträdet. Kommunledningskontoret, Västra
Storgatan 15, Gnesta
Allmänheten
Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet.
Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning
digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret.
Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000.
Dagordning
Sammanträdets öppnande samt upprop
Val av justerare och tid för justering
Godkännande av dagordning
Allmänhetens frågestund
Information
Nr.
Diarienummer
Ärendemening
1
KS.2015.16
Årsredovisning 2014 Gnesta kommun
2
KS.2015.138
Koncernbidrag för Thuleparkens upprustning och
försköning
3
KS.2015.17
Framtidsplan 2015 KS förvaltning
4
KS.2015.146
Investeringar IT-enheten 2015
5
KS.2015.148
Investeringar Kansli och kommunservice 2015
6
KS.2015.149
Investeringar Kommunikation och samverkan 2015
7
KS.2015.150
Investeringar Ekonomienhet och kommunchef 2015
8
KS.2015.139
Övergripande målområden för KF 2015-2018
Kommunstyrelsen
KALLELSE – KUNGÖRELSE
(kompletteras senare)
9
KS.2014.181
Revidering arvodesreglementet - ändring av arvode
för överförmyndare
10
KS.2015.147
Ombudsinstruktion för Gnesta kommunkoncerns
bolagsstämma
11
SN.2015.24
Översyn av ersättning till hemtjänstutförare
Johan Rocklind
Jenny Johansson
Ordförande
Sekreterare
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-13
KS.2015.16
Kommunstyrelsen
Årsredovisning 2014 Gnesta kommun
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
Godkänna årsredovisning 2014 för Gnesta kommun
Sammanfattning
Gnesta kommuns resultat för 2014 var 3,0 mkr, en ökning från 2013 (+1,5
mkr). Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 procent (4 procent 2013)
och skatteintäkterna ökade med 3,7 procent.
Gnesta kommun har åtta övergripande mål.
Av dessa uppfyllde Gnesta kommun fyra mål, medan fyra mål bedömdes som
delvis uppfyllda. Det var en förbättring från 2013 då tre mål uppfylldes. De fyra
mål kommunen uppfyllde 2014 var målet att hela kommunen ska utvecklas och
vitaliseras, att Gnesta ska utveckla ett gott företagsklimat, Gnesta kommun ska
ha ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla samt
att kommunen genom god planering ska skapa förutsättningar för en hållbar
befolkningsutveckling.
En utförlig redovisning finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål
utgår från de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan som i sin tur
grundar sig på varje nämnds årsredovisning föregående år. I måluppföljningen
ingår också andra indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar,
satsningar och åtgärder som också påverkar den totala måluppfyllelsen.
Gnesta kommun har tre finansiella mål:
• 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett
överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av de skatter och statsbidrag
som kommunen får. Årets resultat blev 0,5 procent av skatter och statsbidrag.
Målet uppfylldes inte.
• Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent.
Målet uppfylldes.
• Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina
långsiktiga pensionsåtaganden. Det innebär att avkastningen på kommunens
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
kapital bara får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet.
Målet uppfylldes.
Bilagor
1.
Årsredovisning 2014
Nils Erik Selin
Marlene Bernfalk Karlsson
Kommunchef
Ekonomichef
2(2)
Årsredovisning 2014
Innehållsförteckning
Inledning
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Kommunchefen har ordet Vision och styrmodell Gnesta i korthet 2
4
5
6
7
Förvaltningsberättelse Gnestas mål
Gnestas ekonomi
Gnestas medarbetare
Året som gått i nämnderna och bolagen
Gnesta och omvärlden
11
35
40
43
53
Ekonomi
Finansiell analys Redovisningsprinciper Resultaträkning och balansräkning för Gnesta och sammanställd
Resultaträkning och balansräkning inklusive ansvarsförbindelse
Resultaträkning och balansräkning för avgiftsfinansierad verksamhet Kassaflödesanalys för Gnesta och sammanställd Driftsredovisning Investeringsredovisning
Exploateringsredovisning
57
63
65
75
77
83
85
87
88
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse Omslagsfoto: Bertil Karlsson
2
-
Inledning
Foto: Kajsa Kromnér
Kommunstyrelsens
ordförande har ordet
När det nu har blivit dags att summera år 2014 kan
vi konstatera att Gnesta kommun återigen gör ett
positivt ekonomiskt resultat, efter att också ha avsatt
medel för både kommande kostnader och framtida
utvecklingsinsatser. Inom kommunens olika verksam­
heter har många arbetat för att hålla sin budget och
det är oerhört viktigt för att kommunen som helhet
ska kunna ha en ekonomi som inte behöver innebära
drastiska åtgärder i form av neddragningar i verksam­
heterna, vilket skulle krävas om budgetarna inte hålls
och ekonomin inte går ihop. Det finns fortfarande
arbete kvar att göra för att långsiktigt säkra en god
ekonomisk hushållning, men många har visat sig
beredda att ta ansvar för kommunens ekonomi och
det bådar gott inför det fortsatta arbetet.
2014 var ett år som politiskt präglades av de dubbla
valrörelser som ägde rum vilket var ansträngande för
många, men samtidigt utvecklande. Många politiska
partier valde att tydligare kommunicera sina stånd­
punkter i olika frågor, vilket vitaliserar den politiska
diskussionen. Med det sagt finns ändå ett stort mått
av vilja till diskussioner och kompromisser i Gnesta­
politiken, vilket i sig bidrar till stadga och långsiktig­
het i kommunens arbete. Det är bra eftersom Gnesta
står inför ett antal utmaningar, men också inför stora
möjligheter.
När vi ser till mandatperioden som helhet kan vi
konstatera att mycket av det arbete som gjorts har
bidragit till att vi nått eller närmat oss de övergripande
mål som kommunfullmäktige antagit för mandat­
perioden. På flera områden nådde arbetet inte ända
fram, men på många områden kom vi desto längre.
Lärdomar att dra av detta är att målstyrningen kan
förbättras vad gäller både avgränsning och tydlighet.
Men det går också att konstatera att de politiska målen
har en stor inverkan på inriktningen i kommunen.
För det vill jag rikta ett tack till alla anställda som de
senaste åren varit med och bidragit till att utveckla
4
Foto: Robert Paraniak
verksamheterna i riktning mot de övergripande målen
för Gnesta kommun.
Jag vill också rikta ett tack till alla de förtroende­
valda som på olika sätt bidragit till arbetet med att
utveckla vår gemensamma kommun i nämnderna, i
fullmäktige, i olika arbetsgrupper och i debatter. Det
har varit värdefulla insatser.
Nu tar vi med en ny politisk majoritet avstamp
mot en ny mandatperiod. Gnesta är en bra kommun,
men vi kan bli bättre. Viktiga utvecklingsfrågor kom­
mer att få ännu högre prioritet, takten skruvas upp.
I stället för att vänta in utvecklingen ska vi vara med
och forma den. Jag har en stor tilltro till att vi kan
prestera mer, när vi vill och vågar. Vi går en spännande
framtid till mötes!
Johan Rocklind (S)
Kommunstyrelsens orförande
Kommunchefen har ordet
Det har varit ett händelserikt år i Gnesta. Vi har tagit
flera viktiga strategiska beslut som påverkar Gnestas
framtid på ett positivt sätt:
• I arbetet med att utveckla Gnesta centrum togs
två arkitektförslag fram som visar olika utveck­
lingsinriktningar. Kommunen övertog Stor­
gatan, som är en viktig pusselbit i utvecklingen
av centrum. I den nya stadsdelen Frösjöstrand
började Gnestahem bygga ett bostadshus med
omkring 40 lägenheter. Området ska få både
hyreslägenheter och bostadsrätter i en blandning
av flerbostadshus och radhus i ett mycket centralt
läge vid Frösjön. Med inspiration från arkitekt­
förslagen och en omfattande medborgardialog
började också Thuleparken byggas om, och den
första etappen blev klar.
• Tillgång till snabb internetuppkoppling är en vik­
tig framgångsfaktor för kommunens invånare och
företag. Därför sålde kommunen Gnesta Stads­
nät AB. Tanken är att en privat aktör har bättre
kompetens och resurser att utveckla bredbands­
tillgången så att vi når målet – att 90 procent av
alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få
bredband med 100 Mbit/s senast år 2020.
• Kommunen köpte Åsbackaskolan av det statliga
bolaget Specialfastigheter. Köpet är strategiskt och
innebär att kommunen kan samla flera olika verk­
samheter i Åsbacka. Det ger både samordnings­
vinster i verksamheten och lägre lokalkostnader
eftersom kommunen kan lämna flera externt
hyrda lokaler (som vi inte hyr av kommunens eget
fastighetsbolag).
• En ny nämndorganisation och en ny förvalt­
ningsorganisation planerades och införs 1 januari
2015. Den nya organisationen innebär att olika
kompetenser har samlats för att samverka mer och
kunna arbeta ännu mer professionellt.
Foto: Kajsa Kromnér
Frågan om kommunens simhall avgjordes under året
och en stor ombyggnation av simhallen startade. Att
bygga om gamla simhallar är riskfyllt, men så här
långt löper arbetet på bra och projektet håller sig inom
både tidsram och budget. Simhallen färdigställs till
hösten 2015.
Gnesta är på rätt väg och har en stark utveck­
lingstakt. Förbättrade resultat inom skolan, trygghet
inom våra omsorger och en ökad satsning på olika
näringslivsaktiviteter är förstås viktiga faktorer. Detta
samtidigt som befolkningsantalet har nått rekordni­
våer och det ekonomiska resultatet är bra. Med det
sagt så kan jag bara blicka framåt med stor optimism
och framtidstro.
Nils-Erik Selin
Kommunchef, Gnesta kommun
5
Vision och styrmodell 2014
Styrmodell för Gnesta
All verksamhet inom kommunen styrs utifrån Gnesta
kommuns vision: Gnesta – för dig som vill växa i
stadens lugn och landets puls. Till visionen finns både
långsiktiga mål och en tillväxtstrategi.
Kommunens långsiktiga mål
Målen fram till 2020 är
• en ökande befolkning – kommunen ska ha 12 000
invånare 2020
• en trygg och hållbar livsmiljö
• kunskapstillväxt (bland annat genom utbildning).
Tillväxtstrategi
För att nå målen ska kommunen arbeta för
• ett förbättrat vägnät och god kollektivtrafik
• att kommuninvånare och besökare ska få beri­
kande upplevelser.
Framtidsplanen
Det övergripande styrmedlet för att uppnå visionen är
kommunfullmäktiges Framtidsplan. Framtidsplanen
uppdateras varje år för den kommande treårsperioden
och antas varje år i juni av kommunfullmäktige.
Framtidsplanen anger inriktningen för kommunens
verksamhet de närmaste tre åren, med politiska prio­
riteringar i form av mål och mått samt förutsättningar
som påverkar kommunen, till exempel skatteintäkter,
byggnation och befolkningstillväxt.
Gnesta har en målstyrning där förbättringsarbete
och uppföljning av indikatorer är grundstenar. För att
bedöma måluppfyllelsen använder kommunen flera
indikatorer eller mått:
• beslutade mått i Framtidsplanen
• resultat från medborgar- och brukarundersök­
ningar och fokusgrupper
• aktiviteter, insatser och åtgärder som kan kopplas
till respektive mål.
Alla mått ska successivt förbättras jämfört med
föregående år.
6
Utifrån kommunfullmäktiges mål sätter varje
nämnd sedan sina egna mål. Nämndernas mål
anger hur de kan bidra till de kommunövergripande
målen och på så sätt arbeta för att uppnå kommu­
nens vision.
Mål för verksamhet och ekonomi följs sedan upp
i delårsrapporten och i årsredovisningen. Delårs­
rapporten och årsredovisningen bildar tillsammans
med jämförelser och annan statistik ett viktigt under­
lag som kommunen använder när man beslutar om
förändringar inför nästa planeringsperiod. På så sätt
får kommunen en kontinuitet och ständig utveckling
av verksamheten samtidigt som den har politiska mål
som styr verksamheten.
Politiska partier i fullmäktige
Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Under
mandat­p erioden 2011–2014 styrdes Gnesta av
Socialdemokraterna med 11 mandat, Miljöpartiet
med 4 mandat och Vänsterpartiet med 1 mandat.
Moderaterna hade 8 mandat, Centerpartiet 3 mandat,
Folkpartiet 2 mandat, Kristdemokraterna 1 mandat
och Sverigedemokraterna 1 mandat.
Gnesta kommun hade tre kommunalråd: ett
vardera från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Moderaterna.
Gnestas organisation
Gnestas organisation omfattar Gnesta kommun med
dess nämnder samt Gnesta kommunkoncern AB.
I Gnesta kommunkoncern AB ingår Gnestahem AB,
Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och
Gnesta Centrumfastigheter AB.
Gnesta i korthet
Gnesta i korthet
Här redovisas kommunens resultat och
förbättringar de senaste åren inom några
områden som är viktiga för kommunens med­
borgare. Måtten omfattar ett brett perspektiv
på läget i kommunen. Resultaten redovisas
också i jämförelse med genomsnittet för de
220 kommuner som använder samma mått
som Gnesta.
Ungefär samma resultat för
måtten inom skolan
Måtten för skolan var i stort sett oförändrade mot 2013,
förutom vad gäller elever som fullföljer gymnasie­skolan
inom fyra år, där andelen har ökat. Alla resultat var
ungefär samma som kommungenomsnittet.
2012
2014
Medel
2014
Nationella prov Andel behöriga
Nationella
prov år 3, % åk 6, genom- till yrkesprogram
snittlig andel
på gymnasiet
(sv, ma, en) %
Elever som
fullföljer
gymnasiet
inom 4 år
inkl IV, %
(procent)
2013
100
75
Kortare väntetid till förskola och
äldreboende
Väntetiden till förskola minskade till en mer normal
nivå efter den höga nivån 2013 som bland annat
berodde på ökad efterfrågan. Väntetiden till äldre­
boende minskade 2014 och var betydligt lägre än
kommun­genomsnittet. Väntetiden för ekonomiskt
bistånd ökade något och är högre än kommun­
genomsnittet.
(Antal dagar)
80
2012
2013
2014
Riket
2014
70
60
25
0
Något lägre betyg för
hemtjänsten och ungefär
oförändrat för äldreboenden
Resultatet från den nationella brukarundersökningen
inom äldreomsorgen visar att betygen för hemtjänsten
försämrats något sedan 2013 och är på ungefär samma
nivå som för äldreboenden. Jämfört med kommun­
genomsnittet var Gnestas betyg högre för hemtjänst
och lika för äldreboende.
50
40
30
20
10
0
50
Plats i förskola
Plats i
äldreboende
Ekonomiskt
bistånd
(andel nöjda, %)
100
2012
2013
2014
Medel
2014
80
60
40
20
0
Hemtjänst
Äldreboende
7
Goda betyg inom miljöområdet
Andelen ekologiska livsmedel och miljöbilar i kommun­
organisationen var densamma som 2013 medan åter­
vinningen av hushållsavfall minskade något. Jämfört
med kommungenomsnittet hade Gnesta bättre resul­
tat inom återvinning och andel miljöbilar, men lika
resultat inom ekologiska livsmedel.
(procent)
2012
2013
2014
80
Riket
2014
60
40
20
Högre kostnader än väntat inom
tre områden och lägre inom två
områden
En jämförelse mellan Gnesta kommuns kostnader
och den så kallade standardkostnaden, som beräknas
i det statliga utjämningssystemet, visar att Gnestas
kostnader 20131 var högre än standardkostnaden
inom barnomsorg (5,5 mkr), grundskola (16 mkr),
gymnasie­skola (0,4 mkr), LSS (lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade) (3,1 mkr) och
äldreomsorg (15,2 mkr). Däremot var Gnestas kostna­
der lägre än standardkostnaden för IFO (individ- och
familjeomsorg) (5,5 mkr). Standardkostnaden beräk­
nas som förväntade kostnader för respektive område
utifrån den struktur som Gnesta kommun har vad
gäller befolkning i olika åldersgrupper, geografisk tät­
het, barn med utländsk bakgrund och andra faktorer.
(procent)
0
Återvinning av
hushållsavfall
(beräknat värde)
Andel inköpta
ekologiska
livsmedel
Försämrade resultat för kontakter
med handläggare, svar via e-post
och bemötande
En serviceundersökning som kommunen genomfört i
flera år visar att Gnesta försämrade sina resultat 2014
när det gäller svar via e-post och bemötande. Resultaten
var också lägre än kommungenomsnittet. Resultatet
för kontakt via telefon förbättrades däremot och var
över genomsnittet. Från att ha förbättrat resultaten för
varje undersökning pekar trenden mot försämringar
inom några områden, något som kommunen behöver
analysera och åtgärda.
(procent)
2012
2013
100
2014
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
-35
-40
Barnomsorg
2011
Grund- Gymnasie- IFO
skola skola
2012
LSS
2013
Äldreomsorg
Riket
2014
75
50
25
0
Svar via e-post
inom 2 dagar
Kontakt med
handläggare
via telefon
Gott bemötande
via telefon
Foto: Bertil Karlsson
Beräkningar för 2014 blir tillgängliga först i juni 2015.
1
8
Vart gick skattepengarna?
Vart gick skattepengarna?
Så här får kommunen sina pengar
84,79 procent av kommunens intäkter kommer från skatter
och utjämningsbidrag.
84,79 %
14,42 procent kommer från avgifter och ersättningar som
kommunen får för den service som kommunen erbjuder.
0,79 procent är finansiella intäkter såsom avkastning på
placeringar i värdepapper.
14,42 %
0,79 %
…och 100 kronor i skatt till
kommunen användes under 2014
så här…
24,10 kronor till för- och grundskoleverksamhet
11,87 kronor till förskolan
24,86 kronor till hälsa, vård och omsorg
8,44 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning
6,25 kronor till insatser för funktionsnedsatta
3,76 kronor till individ- och familjeomsorg
3,13 kronor till kommunövergripande verksamhet
4,85 kronor till särskoleverksamhet och elevhälsa
2,33 kronor till teknisk verksamhet och planering av
till exempel byggnation
2,51 kronor till subventioner för kommuninvånarnas
resor med SJ, SL och busstrafik
1,10 kronor till fritidsverksamhet
1,89 kronor till kulturverksamhet
1,21 kronor till räddningstjänst
0,83 kronor till plan- och byggverksamhet
0,16 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet
1,26 kronor till politiker, överförmyndaren och revisionen
1,44 kronor till kommunens pensioner
9
Förvaltningsberättelse
Foto: Bertil Karlsson
Gnestas mål
Gnestas mål
Gnesta kommun uppf yllde 2014 f yra av de
åtta övergripande målen, medan de resterande
fyra målen uppfylldes delvis. Måluppfyllelsen
ökade därmed återigen med ännu ett uppfyllt
mål (två 2012, tre 2013). Målen som uppfylldes
var utveckling och vitalisering av hela kommu­
nen, utveckling av ett gott företagsklimat, att
alla verksamheter ska arbeta med jämställdhet,
delaktighet och tillgänglighet samt målet att
skapa förutsättningar för en hållbar befolknings­
utveckling. Kommunen bedömer måluppfyllelsen
genom att granska dels om kommunen uppfyllt
de beslutade måtten, dels om man g jort åtgärder
och aktiviteter som lett till förbättringar som
närmat sig målet. Målen bedöms också utifrån
hur nöjda medborgare och brukare är med kom­
munens service och verksamheter.
Uppföljning av målen sammanfattas i bedömning
ut­ifrån alla indikatorer. Måtten bedöms utifrån om
det skett förbättringar eller inte mellan åren. Det base­
ras på grundtanken i styrsystemet om en organisation
som kännetecknas av ständiga förbättringar.
Eftersom målen är strävansmål bedömer kommu­
nen om ett mål är uppfyllt utifrån i vilken grad man
uppnått resultat och om kommunen under året gjort
tillräckliga aktiviteter för att nå målet. Uppföljningen
består i att analysera om kommunen är på rätt väg
att uppnå målet eller om det behövs andra aktiviteter,
eller ändrad inriktning på arbetet, för att nå målet.
Måluppfyllelsen redovisas i fyra nivåer, som beskrivs
nedan. De har också varsin färgsymbol.
Efter redovisningen av resultatet för varje mål
sammanfattas de olika verksamheternas vikti­
gaste insatser för att nå målen.
Resultaten var oförändrade eller visade en viss för­
bättring jämfört med föregående år och/eller några
aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt
eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfyll­
des inte helt. (Gult)
Uppfyllt
Målet är uppfyllt. Resultatet har förbättrats märk­
bart jämfört med föregående år och/eller viktiga
aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt)
Delvis uppfyllt
Arbete inlett
Inga effekter märks i resultatet men kommunen har
påbörjat arbetet med att uppnå målet och/eller har
genomfört aktiviteter till viss del. (Vitt)
Ej uppfyllt
Arbetet har inte påbörjats, det vill säga inga aktiviteter
genomfördes eller utvecklingen har gått i fel riktning
utifrån målets syfte och resultatet har försämrats.
(Rött)
11
1. Hela kommunen
ska utvecklas och vitaliseras
Bedömning av måluppfyllelse
Målet uppfylldes 2014. Som tidigare år är framtids­
mötena viktiga mötesplatser i yttertätorterna för att
ha en dialog med medborgarna om utvecklingen.
2014 beslutade kommunen bland annat om att göra
klart upprustning och försköning av mötesplatser vid
sjöar i Björnlunda, Stjärnhov och Laxne under 2015. I
Gnesta har andra former av medborgardialog använts
för att inhämta Gnestabornas synpunkter på utform­
ningen av centrum och Thuleparken. God plan­
beredskap i hela kommunen är en annan viktig faktor
för att uppfylla målen, liksom bostads­byggande och
utsmyckning i form av blommor i hela kommunen.
Uppföljning av mått
Antal framtidsmöten. Antal aktiviteter efter
framtidsmöten
I Stjärnhov genomfördes tre framtidsmöten med
Stjärnhovs Byalag, där styrelsen består av fyra kvinnor
och två män. En fråga som varit aktuell en längre tid
är Mötesplats Stjärnhov. Kultur- och tekniknämnden
beslutade om dessa åtgärder vid mötesplatsen:
• Iordningställande av parkeringsplats och skylt
om p-plats
• Tillgänglighetsanpassad omklädningshytt
• Anslutningsramp till promenadbryggan
• Rutschkana för mindre barn
I Laxne hölls ett möte med delar av styrelsen för Fören­
ingen Laxnegården. Styrelsen består av sex män och en
kvinna. Badplatsen, reningsverket och avloppsledning
till Gnesta, föreningsbidrag samt tomterna på Spår­
backen var några frågor som diskuterades. Kultur- och
tekniknämnden beslutade om dessa åtgärder:
• Uppsnyggning kring stranden vid sjön Kläm­
mingen med badbrygga, tillgänglighetsanpassad
omklädningshytt och lekutrustning
• Upprustning av motionsspår samt upprustning
av utrustning på lekplats
I Björnlunda hölls två öppna möten för alla Björn­
lundabor. På det första mötet i februari deltog tre
kvinnor och sex män, på mötet i maj deltog åtta kvin­
nor och elva män. En fråga handlade om den tidigare
12
inbrottsvågen och polisen deltog vid februarimötet
för att svara på frågor. Andra frågor handlade om
promenadstråk, lekplatser, husvagnsövernattning på
allmän plats, hjärtstartare, tomterna vid Aspliden samt
gång- och cykelvägar. Kultur- och tekniknämnden
beslutade om dessa åtgärder:
• Uppsnyggning kring stranden vid Kyrksjön, bland
annat upprustning av bänkar, utedass och brygga
samt slyröjning och tillgänglighets­a npassad
rastmöbel
• Att utrusta spontanidrottsplatsen med enklare
omklädningsmöjligheter och tillgänglighets­
anpassad rastmöbel
Antal påbörjade bostäder i nyproduktion
(enfamiljs- och flerfamiljshus)
Peab färdigställde två flerfamiljshus till sommaren
på Thulegatan med totalt 32 bostadsrätter. Inflytt­
ning pågår.
Gnestahem fick bygglov för 42 hyreslägenheter på
Frösjöstrand och bygglov beviljades för småhus (19
bostäder) 2014. Totalt beviljades bygglov för 61 bostä­
der 2014 (47 bostäder 2013 varav 32 i flerbostadshus).
Genomsnittlig handläggningstid och antal
aktiviteter efter medborgarförslag
Handläggningstiden för medborgarförslag och motio­
ner varierar stort beroende på när en motion eller ett
medborgarförslag inkommer till kommunen och när
nästa kommunfullmäktigemöte är. Alla medborgar­
förslag och motioner anmäls först till kommunfull­
Målförklaring
Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse.
Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska
förbättras och förskönas, det gäller både infarterna
till tätorterna och utformningen av Gnesta centrum.
Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal
handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva
kommunens befolkning är bosatt utanför central­
orten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del.
Gnestas mål
mäktige för att sedan delegeras till den nämnd som ska
svara. Medborgarförslag stannar i nämnden medan
motioner alltid går tillbaka till kommunstyrelsen och
kommunfullmäktige. Besvarade medborgarförslag
redovisas löpande som anmälningsärenden till kom­
munfullmäktige.
Medborgarförslag
Under 2014 fick kommunen totalt 16 medborgar­
förslag. Av dessa har 12 besvarats.
Motioner
Under 2014 fick fullmäktige in två motioner, varav
en besvarades på kommunstyrelsesammanträdet i
september. Handläggningstiden för denna motion var
161 dagar. Handläggningstiderna kan bli långa om
ärendet kräver en mer ingående beredning och ibland
svarsutredningar från andra nämnder. Handlägg­
ningstiden fördröjs också av hur kommunfullmäktige­
sammanträden samt nämndsammanträden ligger.
Invånarnas uppfattning om tillgänglighet
och information på hemsidan
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) granskar
varje år alla kommuners webbplatser utifrån drygt
250 vanliga medborgarfrågor. Gnesta kommun fick
2014 ett medelvärde på 77 av 100 möjliga, vilket är
ungefär som kommungenomsnittet.
Dagbefolkning
(antal personer som arbetar i kommunen)
År
2011
2012
2013
Gnesta
3 002
3 057
3 135
Män
1 385
1 367
1 378
Kvinnor
1 617
1 690
1 757
Ökningen med cirka 130 arbetstillfällen mellan 2011
och 2013 är en ökning med 4 procent. Kvinnor står
för hela ökningen.
Antal aktiviteter och antal medborgare
delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i
Gnesta
Två arkitektkontor anlitades för att ta fram förslag och
visioner för Gnesta centrum utifrån synpunkter från
medborgardialogerna 2013 och syn från kommunen.
Förslagen presenterades av arkitektkontoren på ett
öppet möte i mars 2014 där ett hundratal personer
kom för att ta del av informationen.
Våren 2014 hölls ytterligare en medborgardialog
utifrån de två arkitektförslagen. Under fyra öppna
möten deltog 29 personer. Utöver de öppna mötena
ställdes förslagen ut på biblioteket i Gnesta centrum
där medborgarna kunde lämna synpunkter och skicka
in dem via e-post till kommunen.
Under julmarknaden i november genomfördes
en medborgardialog om Stora torget och Storgatan.
Uppskattningsvis träffade och diskuterade kommun­
företrädare med över 150 deltagare. Sammanlagt fick
kommunen in 24 lappar med synpunkter, och av dessa
lämnades flera in av en grupp eller familj.
Uppföljning av övriga indikatorer
Gnesta centrum ska vara en plats med liv
och rörelse
Arkitektkontoren som lämnat förslag på centrum­
förnyelsen har flera gemensamma idéer, bland annat
att koncentrera handeln till centrumkvarteret och
Stora torget, utveckla gångstråket från Thuleparken
till Frösjön, skapa aktiviteter och gärna något land­
märke (pir, brygga) vid Frösjön, skapa småstadsgator
samt anpassa hushöjder till den befintliga bebyg­
gelsen. Arkitektkontoren föreslår nya bostäder bland
annat söder om Thuleparken, vid brandstationen, i
Marieströms­k varteret och i centrumkvarteret. De
olika förslagen bearbetas nu för att skapa en utveck­
lingsplan för centrum som kan beslutas under 2015.
Medborgardialog om Thuleparken
I samband med Kalaset i maj ställdes ett förslag
ut om utveckling av Thuleparken och synpunkter
samlades in. Förslaget byggde på medborgardialogen
kring centrumutveckling. Sammanlagt samlade
kommunen in synpunkter från 132 personer. I juni
2014 genomfördes dessutom en medborgardialog med
Frejaskolans elever från årskurs 6, 7 och 8. Dialogen
innehöll en kortare presentation om Gnesta centrum
och Thuleparken samt ett grupparbete om förslaget
om Thuleparken. Sammanlagt deltog cirka 70 perso­
ner i dialogen.
13
Deltagande vid medborgardialoger
inklusive könsfördelning
Dialog
Totalt
Pojkar/män
Flickor/kvinnor
Presentation av centrumförslag
ca 100
ca 50
ca 50
Centrum
29
16
13
Thuleparken (maj)
132
77
55
Thuleparken (juni)
ca 70
ca 35
ca 35
24
12
12
355
190
165
Stora torget och Storgatan
Totalt
Ny äldreomsorgsplan
Socialförvaltningen inledde arbetet med en ny äldre­
omsorgsplan för åren 2015–2018.
Klotter
Under året har kommunen fått in sex anmälningar
om klotter på sammanlagt 17 platser på kommunala
fastigheter. Det var en förbättring jämfört med 2013
då 33 platser klottersanerades. Förutom klotter som
saneras via ett upphandlat saneringsföretag utför vaoch renhållningsenheten övermålning på egna anlägg­
ningar så fort klotter upptäcks. Det har stor betydelse
för att det inte ska upprepas på samma anläggning.
Allt anmält klotter rapporteras till ett saneringsföretag
som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste
mån inom 48 timmar. Ett förnyat arbete genomförs
i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta
lösningar för klotter på deras fastigheter.
Nya hastigheter i Gnesta centrum
Den nya hastighetsplanen Rätt fart i staden har införts
i Gnesta, Björnlunda och Laxne. För Stjärnhov väntar
kommunen in ett yttrande från Trafikverket. För­
enklat innebär förändringen att alla typiska bostads­
gator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och
genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim.
14
Digitalt
Formulär
41
56
5
41
61
Mer blomsterprakt i kommunen
Fler urnor med sommarblommor placerades i Laxne,
Stjärnhov och Björnlunda. Även på Strömmentorget
i Gnesta placerades extra blomurnor ut tack vare ett
företagarinitiativ med en auktion på företagarmässan i
oktober 2013. Pengarna gick till nya blommor och nya
specialdesignade blomlådor. Sittbänkar har placerats
längs Solåkravägen. Rallarkajens gångstråk rustades
upp med planteringslådor med anpassat växtmaterial
och sittbänkar. Fler papperskorgar har satts upp. Ett
förenklat underhåll gör att det dagliga helhetsintrycket
förbättras betydligt.
Kulturskolans aktiviteter
Kulturskolan har arrangerat och/eller deltagit i 40
evenemang under året, de flesta i Gnesta tätort.
Kultur­skolans dag arrangerades för andra året i rad på
Skottvångs Grufva och kulturskolan hade dansupp­
visning i Björnlunda på midsommarafton.
Gnestas mål
2. Kommunen ska utveckla ett gott
företagsklimat
Bedömning av måluppfyllelse
Uppföljning av mått
Antal nystartade företag
2014 startade 48 företag i Gnesta kommun, siffran
för 2013 var 93 företag. Flest företag startades inom
bygg, gräv, måleri, el och vvs. Samtidigt avregistre­
rades 25 företag (2013 upphörde 17 företag och sju
gick i konkurs).
Målet uppfylldes 2014. Aktiviteter för och med före­
tagarna har fortsatt i stor omfattning. Kommunen
jobbar med att besöka företag samt att kommunicera
via webbplatsen, Facebook och nyhetsbrev. Mötes­
platser som ”morgonsoffa” och nätverksaktiviteter
lockar många företag. Under hösten genomfördes
både Gnesta Expo och en näringslivsgala. Allt i
enlighet med näringslivsprogrammets målområden
och handlingsplanen som näringslivsrådet tagit fram.
Insatser för att stärka utbildningsnivån hos invå­
narna har inom skolan höjt meritvärdena 2014, och
biblioteket genomförde fler läsfrämjande aktiviteter
än tidigare år (168 stycken).
Antal företag med fler än fem anställda
67 företag hade fler än fem anställda vid årets slut (lika
många som 2013).
Andel invånare med fullföljd gymnasieskola
och högskola
Invånare 25–64 år med efter­
Gnesta
2010
2011
Kvinnor
35,3
36,7
Män
24,4
24,9
Totalt
29,8
30,8
Kvinnor
35,6
gymnasial utbildning, andel (%)
Alla kommuner
Invånare 25–64 år med högst
Gnesta
2013
2014
37,3
38,1
*
25,5
25,9
*
31,4
32,0
*
36,6
37,4
38,1
*
Män
25,1
25,5
25,8
26,0
*
Totalt
30,2
30,9
31,4
31,9
*
Kvinnor
50,3
50,4
50,7
50,5
*
Män
56,5
56,9
57,1
57,3
*
gymnasial utbildning, andel (%)
Alla kommuner
2012
Totalt
53,4
53,6
53,9
53,9
*
Kvinnor
52,7
52,6
52,5
52,1
*
Män
56,5
57,2
57,6
57,8
*
Totalt
54,7
54,9
55,1
55,0
*
* Statistik för 2014 publiceras i april i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen.
Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är
nu på samma nivå som riket och ungefär lika som i
jämförelsekommunerna Trosa och Nykvarn. Gnesta
är en utpräglad småföretagarkommun vilket också
syns i andelen unga som är etablerade på arbetsmark­
naden eller studerar två år efter avslutat gymnasium.
53,5 procent av de som gått ett yrkesförberedande
program är sysselsatta med arbete eller studier två
år efter gymnasiet. Det är, näst efter Vingåker, bäst
i Sörmland.
Målförklaring
Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva
verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare
ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och
kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för
att stärka utbildningsnivån hos invånarna.
15
Vilket sammanfattande omdöme vill du ge
företagsklimatet i kommunen?
(Ur Svenskt Näringslivs undersökning om
företagsklimat)
Det sammanfattande omdömet företagen i Gnesta
kommun vill ge företagsklimatet i kommunen sjönk
från 3,6 till 3,42. Värdet har dock långsamt stigit
över tid.
Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning
till företag
Det finns inga resultat från nöjd-kund-index, NKI,
för perioden. Senaste resultatet är från 2012.
Planlagd och såld mark till företag (hektar)
I Gnesta finns planlagd mark på totalt 23 hektar, varav
20 är kommunal mark i Vackerby industriområde.
Planprogrammet som nyligen antagits för Norra
Gnesta innebär dock att cirka 17 hektar industrimark
i stället planläggs för bostäder. Därmed minskar
planberedskapen för industrimark i Gnesta, från 23
till 6 hektar, varav cirka 5 hektar är i kommunal ägo.
Förutom Vackerby industriområde äger kommunen
en tomt i Frösjöstrand och en tomt i anslutning till
Tvålfabriken. Ingen mark såldes 2014.
Uppföljning av övriga indikatorer
Näringslivsprogram
Näringslivsprogrammet antogs i november 2013 och
2014 gick startskottet för det nya näringslivsrådets
arbete med att ta fram konkreta aktiviteter för att nå
målen i programmet. Under våren tog ett handlings­
program form med aktiviteter och olika arbetsgrupper.
I rådet ingår 13 företagare, två rektorer, två politiker
och tre tjänstemän från kommunledningen.
Företagsbesök
Kommunstyrelsens ordförande, oppositionsråd och
näringslivschef gjorde 25 företagsbesök. Av de besökta
företagen drevs 17 av män och sex av kvinnor medan
två var familjeföretag med delat ansvar. 2013 gjordes
19 företagsbesök.
Starta-eget-kurs
Tillsammans med Nyföretagarcentrum har Gnesta
kommun arrangerat två starta-eget-kurser om fem
tillfällen per omgång. Omkring 50 personer deltog,
varav 60 procent män och 40 procent kvinnor. 2013
deltog drygt 50 personer.
16
Morgonsoffor och föreläsningar
I samarbete med Företagarna, Regionförbundet
Sörmland, Nordea, Östsvenska Handelskammaren,
Svenska Kulturpärlor och Almi arrangerade kom­
munen fyra morgonsoffor, varav en också i samarbete
med Strängnäs kommun. Gnesta kommun deltog
också tillsammans med 19 andra sörmländska kom­
muner i en Sörmlandsmorgonsoffa i Flen. Totalt deltog
311 företagare på dessa företagsfrukostar. Dessutom
anordnade kommunen tre föreläsningar kvällstid för
företagare, varav två var så kallade webinarier (före­
läsningar på webben) i Almis regi. Två företagsträffar
anordnades också under konceptet Företagsfredag
samt två företagsträffar under konceptet Affärs­
lunchen. Kommunen skickade även ut 11 nyhetsbrev
till drygt 400 företag/mottagare.
Gnesta Expo och Gnesta Näringslivsgala
I oktober 2014 genomfördes Gnesta Expo – Gnesta
kommuns företagsmässa – för tredje gången. På
mässan visade ett 40-tal utställare sina produkter
och tjänster för drygt 500 besökare. I samband med
Gnesta Expo bjöd också Företagarna Trosa Gnesta,
Gnesta Handel och Gnesta kommun i samarbete
med Södertuna Slott och Skottvångs Grufva in till
en näringslivsgala där omkring 90 företagare deltog
under kvällen. Det delades ut priser till Årets nyföre­
tagare, Årets innovatör och Årets profil i kommunen.
Arbetsmarknadsåtgärder i samverkan
med företag och föreningar
Individ- och familjeomsorgens arbetsmarknads­
åtgärder har omfattat projektet Kulturarvslyftet och
sysselsättningen Slussen. Arbetet har bedrivits i nära
samarbete med arbetsförmedling, näringsliv och olika
förvaltningar. Enheterna inom äldreomsorgen och
omsorg om personer med funktionsnedsättning har
haft ett antal samverkansmöten med Försäkrings­
kassan för att ta emot praktikanter. Verksamheterna
har också tagit emot elever/studenter från olika skolor.
Träffpunktsverksamheten har samverkat med olika
föreningar.
Fjärrlån som underlättar eftergymnasiala
studier
Gnesta bibliotek hade en markant ökning av fjärrlån
2014, med 1 852 böcker inlånade från andra bibliotek,
jämfört med 1 465 böcker 2013. Då litteraturkostnad
är en stor kostnad för många studenter är möjligheten
till fjärrlån via det nationella bibliotekssamarbetet
viktigt.
Gnestas mål
Läsfrämjande aktiviteter på biblioteket för
att stärka utbildningsnivån
Inom Gnesta biblioteks arbete med läsfrämjande
anordnades 168 aktiviteter för barn och ungdomar
(143 aktiviteter 2013). I samarbete med skolan har
biblioteket anordnat bokprat, lånebesök samt projektet
Bokjuryn för årskurs fyra. Bokcirkeln Bookworms,
lovaktiviteter och teater var andra aktiviteter under
året.
I satsningen Bokrecept samarbetar kommunen med
logopedmottagningen i Nyköping med att stödja barn
som behöver träna extra på talets olika moment.
Tillsammans med förskolan och barnavårdscentra­
len har Gnesta bibliotek inlett ett samverkansprojekt
med arbetsnamnet Språkväskan. Målet är att stödja
och stimulera barns språkutveckling och motorik.
Foto: Bertil Karlsson
17
3. Kommunens verksamheter ska
arbeta aktivt med jämställdhet,
delaktighet och tillgänglighet – för alla
Bedömning av måluppfyllelse
Målet uppfylldes 2014. Flera goda resultat motiverar
bedömningen. CEMR-deklarationen1 har antagits och
en politisk referensgrupp arbetar med att ta fram en
handlingsplan. Jämställdhetsprojektet hade en lyckad
avslutning och kommunen genomförde en nationell
jämställdhetskonferens. En checklista för jämställdhet
har utarbetats och ska användas av såväl tjänstemän
vid tjänsteskrivelser som politiker vid beslutsfattande.
Föräldrar i skolan upplever en stor delaktighet.
Uppföljning av mått
Aktiviteter och resultat utifrån
CEMR-deklarationen
Gnesta kommun undertecknade CEMR-deklaratio­
nen som en fortsättning på SKL-projektet Hållbar
jämställdhet som pågått 2009–2013. Huvudsyftet var
att skapa förutsättningar för ett jämställdhetsarbete
hållbart på lång sikt.
CEMR-deklarationens sex grundprinciper
1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet.
2. För att jämställdhet ska garanteras måste fler­
faldig diskriminering och andra missgynnanden
bekämpas.
3. Ett representativt deltagande av kvinnor och
män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett
demokratiskt samhälle.
4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är
avgörande för att uppnå jämställdhet.
5. Jämställdhetsintegrering av alla kommunens/
regionens verksamheter är nödvändigt för att
främja jämställdhet.
6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig
finansiering är nödvändigt för att jämställdhets­
arbete ska nå framgång.
1
Council of European Municipalities and Regions (europeiska
kommuners och regioners deklaration för ökad jämställdhet
mellan kvinnor och män).
18
Utifrån dessa grundprinciper har 30 artiklar utformats
som omfattar såväl den politiska rollen som rollen som
tjänsteleverantör och arbetsgivarrollen. Just nu pågår
ett omfattande arbete med att färdigställa handlings­
planen för jämställdhet, där planen tydligt ska ange
prioriteringar, åtgärder och resurser. I arbetet deltar
en grupp politiker och tjänstemän. Parallellt med
jämställdhetsarbetet på ledningsnivå pågår praktiskt
förändringsarbete ute i verksamheterna.
Målförklaring
Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är
framme vid. Det är en rättighet för människor att
behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom
normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger
människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt.
Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn
och utvärderingar av styrdokument och praktiska
arbetssätt.
Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhets­­
områden där det är möjligt. De individuella behoven
och önskemålen kan se olika ut för olika människor,
därför är det angeläget att kommunen så långt som
möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god
delaktighet från invånare såväl som anställda ska
eftersträvas för att den kommunala verksamheten
ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet
ska kunna öka.
Kommunens invånare ska ges förutsättningar att
leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre
möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett
aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens
perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en
viktig del i kommunens verksamhet.
Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, funktionsnedsättning eller ålder har möjlighet
att leva ett aktivt liv.
Gnestas mål
Arbete med jämställdhet och likabehandling
i förskola och skola
Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan
många år ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som
har uppmärksammats på nationell nivå. I november
deltog Gnesta kommun vid Skolverkets rikskonfe­
renser i Stockholm och Göteborg på temat Jämställdhetsarbete i skolan – utveckling för ökad måluppfyllelse.
I november hölls också en regional konferens för
politiker och tjänstemän på uppdrag av länsstyrelsen
i Sörmland. Gnesta kommun bidrog även då med
erfarenheter, främst inom utbildning och lärande. I
slutet av året började Gnesta kommun även få interna­
tionella förfrågningar om kommunens jämställdhets­
arbete i skolan, bland annat från Danmark, Finland
och Island. En förskola tog emot ett studiebesök från
Danmark.
Det lokala arbetet med jämställdhet i Gnesta kom­
mun fortsatte utifrån de goda erfarenheterna från
SKL-projektet Hållbar Jämställdhet. Här ingår ett fort­
satt värdegrundsarbete med främjande, före­byggande
och åtgärdande arbete mot diskriminering och krän­
kande behandling. Arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling sammanfattas sedan 2009,
både enligt skollagen och enligt diskrimineringslagen,
i en likabehandlingsplan. I juni 2014 presenterade
kommunen tydligare riktlinjer för likabehandlings­
arbetet och en ny övergripande likabehandlingsplan.
Det främjande arbetet prioriteras så att alla barn och
ungdomar får goda möjligheter till utveckling och
lärande. Hösten 2014 förankrades det uppdraget
starkare i rektorsgruppen. Ett informationsmaterial
till föräldrar om vad Gnesta kommuns övergripande
likabehandlingsplan innebär togs fram och testades
med positivt resultat på en av skolorna vid föräldra­
möten för olika årskurser.
Nationell jämställdhetskonferens
Den 6 maj genomfördes en välbesökt jämställdhets­
konferens arrangerad av Gnesta kommun. Ett antal
inbjudna föreläsare medverkade, bland annat dåva­
rande jämställdhetsminister Maria Arnholm.
Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i
medborgardialogen
Kommunen har utvecklat sina medborgardialoger uti­
från ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Man
arbetar även med att göra fler jämställdhetsanalyser
när man tar fram detaljplaner.
Arbete mot våld i nära relationer
Socialförvaltningen fortsatte utveckla sitt arbete
mot våld i nära relationer. En samordnare för frågor
om våld i nära relationer har anställts i kommunen
och har regelbundna träffar med representanter från
socialförvaltningens olika delar samt jämställdhets­
strategen. Nya rutiner har tagits fram i samarbete med
personalen i socialförvaltningens olika verksamheter
med utgångspunkt från höstens utbildningar. Kom­
munen har antagit en handlingsplan för hela arbetet
mot våld i nära relationer, kartlagt omfattningen av
våld i nära relationer i Gnesta kommun och arbetat
med att sprida information i ämnet till allmänheten.
Checklista för jämställdhetsanalys
För att säkerställa jämställda politiska beslut finns
tydliga riktlinjer för tjänsteskrivelser och en checklista
för jämställdhetsanalys. Det finns även en checklista
för förtroendevalda för att de ska kunna kontrollera
att man tagit hänsyn till jämställdhetsperspektivet i
underlag för beslut.
19
Antal individuella valmöjligheter för medborgare/
brukare per verksamhetsområde
Renhållningen: Hushållen kan välja olika storlek på
sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtnings­
intervall och välja extrahämtningar vid storhelger
och sportlov.
Förskola: Förskola finns i alla kommundelar och man
kan välja förskola i mån av plats. I Gnesta tätort finns
både kommunal och fristående förskola.
Skola: Grundskola F–5 finns i alla kommundelar. För­
äldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar,
elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både
kommunal grundskola och friskola.
Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen
gymnasieskola men ungdomarna erbjuds utbildning
genom samverkansavtal med sex andra kommuner.
Ungdomarna kan även fritt välja en fristående skola.
I kommunen finns en fristående gymnasieskola.
Kulturskola: Instrument anpassade för yngre barn
finns för att ge möjligheter till de yngre eleverna att
börja med musikundervisning, och det finns flera olika
valmöjligheter inom dans, drama och instrumental­
musik. Genom LEK-kurserna (lärorikt, engagerande
och kul) erbjuds aktiviteter i alla kommundelar.
Vuxenutbildning: Vuxenutbildningens komvux och
lärvux erbjuder många olika ämneskompletteringar
och i övrigt köper kommunen ämnes- och yrkes­
utbildningar från andra anordnare.
Äldreomsorg: Gnesta kommun har valfrihetssystem
inom hemtjänsten, vilket innebär att privata företag
kan bli utförare av hemtjänst efter ansökan hos kom­
munen, och brukaren har möjlighet att välja en privat
eller kommunal utförare av sin hemtjänst.
Personer med funktionsnedsättning: Dessa kan välja
mellan privat eller kommunal assistansanordnare eller
att själva ansvara för assistansen.
20
Medborgarundersökning: Invånarnas
möjligheter till insyn, inflytande och påverkan
Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015.
Antal möten med handikappråd
och pensionärsråd
Fyra möten har hållits i handikapprådet där bland
annat planen för Thuleparken diskuterades utifrån
ett tillgänglighetsperspektiv liksom utvecklingen av
Frösjö strand och Stora torget. Handikapprådet och
även pensionärsrådet (två möten) har fått löpande
information om socialnämndens olika beslutsärenden.
Pensionärsrådets representanter deltog i kommunfull­
mäktigeberedningens arbete med förprojektering av
ett nytt äldreboende i Gnesta. Råden har även yttrat
sig om förslaget till lokala värdighetsgarantier. I mars
2015 ersätts handikapprådet och pensionärsrådet med
ett äldre- och omsorgsråd.
Antal aktiviteter och därpå efterföljande
åtgärder angående anmälda enkelt
avhjälpta hinder
Under 2014 har kommunen inte fått några nya anmäl­
ningar om enkelt avhjälpta hinder. Handikapprådet
har däremot lämnat in fyra punkter som ska utredas.
12 anmälningar fanns 2013 (varav 11 var från 2012),
av vilka tio är åtgärdade.
Fördelning av kommunala resurser inom
fritidssektorn mellan flickor och pojkar
Detta går inte att redovisa eftersom subventionerade
hyror i idrottslokaler inte går att fördela utifrån kön.
Denna subvention är på 0,9 mkr medan bidrag till
idrottsföreningar är 1,3 mkr.
Gnestas mål
Meritvärde för flickor respektive pojkar
Meritvärde för flickor respektive pojkar i åk 9
2011
Åk 9
pojkar
2012
flickor
pojkar
2013
flickor
pojkar
2014
flickor
pojkar
flickor
Frejaskolan
197,7
212,9
200,4
215,9
185,8
213,2
198,1
225,9
Riket
199,6
222,1
199,4
223,8
202,1
224,0
203,5
226,8
flickor
pojkar
flickor
pojkar
flickor
79
71
82
88
74
80
Källa: Skolverkets databas SIRIS 150106. Meritvärdet räknades på
16 ämnen i statistiken även 2014, trots förändringar i lagen.
Från och med ansökan till gymnasiet 2014 får elev­
erna som fått betyg i modernt språkval räkna med det
som ett 17:e betyg i meritvärdet. I betygsinsamlingen
har dock inte SCB haft möjlighet att särskilja ämnet
modersmål från modernt språk. Därför finns inte
statistik för 17 betyg på kommunal nivå för 2014.
Andel elever med fullständiga betyg i åk 9
(16 ämnen)
2011
Åk 9 (%)
pojkar
Frejaskolan
Riket
71
2012
flickor
pojkar
71
79
77,3
77,4
2013
2014
80
77
Källa: Kolada och SIRIS 150106, 2011–2012 samt 2014. 2013 skedde
en felrapportering till SCB, därför redovisas enhetens egna siffror.
Kommunen strävar efter en hög måluppfyllelse, det
vill säga att alla elever ska ha fullständiga betyg och
dessutom ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs
9. Båda måtten ökade 2014 och var bland de absolut
bästa sedan 2004. Flickornas meritvärde var i nivå
med riket och andelen elever med fullständiga betyg
var betydligt högre än riket.
Två utmaningar återstår dock; skillnaden mellan
pojkars och flickors meritvärde är för stor (27,8 poäng)
och resultaten för slutbetygen i årskurs 9 varierar
mellan åren. Utvecklingsarbetet som pågår inom för­
valtningen handlar därför om att stabilisera resultaten
på en hög nivå. Som stöd för en hög måluppfyllelse
arbetar förvaltningen med bättre uppföljning av resul­
tat, kompetensutveckling av personal och chefer samt
förbättring av arbetsmiljön för lärare.
Äldres möjligheter till delaktighet inom
äldreomsorgen
Arbetet med uppsökande verksamhet bland äldre
fortsätter efter att tjänsten som anhörigkonsulent blev
tillsatt efter sommaren.
Uppföljning av övriga indikatorer
Upplevelse av delaktighet inom förskola och
grundskola
880 vårdnadshavare besvarade den årliga föräldra­
enkäten. 89 procent av vårdnadshavarna i förskolan
och 88 procent av vårdnadshavarna i grundskolan
känner sig delaktiga i sitt barns förskolevistelse eller
skolgång. För förskolan var andelen densamma som
2013, men för grundskolan ökade andelen med 1
procentenhet.
Elever i årskurs 3–9 besvarade sex frågor om
delaktighet och inflytande. Sammantaget upplever
80 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna
delaktighet på olika sätt. Det är en stor ökning från
2013 då motsvarande andel var 70 procent.
Integrationsverksamheten
Flyktingmottagandet är fortsatt lågt i Gnesta kom­
mun, vilket framför allt beror på en ansträngd
bostadsmarknad i Gnesta. Under 2014 anlände totalt
12 personer, vara fyra inom anhöriginvandring. För att
underlätta för flyktingar att komma in i det svenska
samhället och lära sig språket har svenska kommuner
utvecklat ett system med språkvänner. Tanken är att
21
invandrare ska paras ihop med intresserade svenskar.
De träffas och gör saker ihop, som att gå på museum,
laga mat till varandra med mera. I Gnesta startade pro­
jektet i juni och hittills har fyra matchningar gjorts. I
februari genomfördes en kulturbytarmässa tillsammans
med sfi, Röda Korset och Studieförbundet Vuxen­
skolan. Språkcaféer genomfördes en gång i veckan i
samarbete med sfi i mars–maj.
Könsuppdelad statistik inom
fritidsverksamheten
Under 2014 fanns 21 registrerade idrottsföreningar
och tre friluftsföreningar. Av totalt 1 943 barn
och ungdomar 4–20 år var 823 flickor (42 procent)
och 1 120 pojkar (58 procent). Fördelningen var
densamma som 2013.
22
Gnestas mål
4. Kommunen ska aktivt samverka med
föreningsliv, kulturliv och näringsliv
Bedömning av måluppfyllelse
Uppföljning av övriga indikatorer
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Medborgarunder­
sökningen genomfördes inte 2014, men året präglades
av en positiv utveckling. Kommunen genomförde
ett antal samverkansmöten och Föreningarnas dag
genomfördes i samband med Gnestakalaset. Fören­
ingen c/o Gnesta var också med och planerade ett
antal aktiviteter under hösten.
Föreningarnas dag
I samband med Kalaset hölls Föreningarnas dag i
Thuleparken där kommunens föreningar fick möjlig­
het att visa upp sig. Många föreningar bidrog med
uppvisningar, smakprov och publika framträdanden.
I samband med Föreningarnas dag ställde kommunen
ut planen för Thuleparken. Tältet var välbesökt och
dialogen mycket lyckad.
Uppföljning av mått
Förskolors och skolors samverkan
Förskolor, skolor och vuxenutbildningen samarbetar
på olika sätt med idrottsföreningarna, andra för­
eningar, biblioteket och näringslivet. Via projektet
Skapande skola får eleverna samarbeta med lokala
kulturarbetare, exempelvis Art Lab Gnesta. Under
våren arrangerade vuxenutbildningen tillsammans
med Studieförbundet Vuxenskolan en välbesökt
internationell mässa på Elektron.
Under förskole- och skoltiden får barn och elever
ta del av teater- och musikföreställningar via Scen­
konst Sörmland och biovisningar anordnade av
Film i Sörmland. Flera av årets musikföreställningar
samarrangerades med kulturskolan. Kulturskolan
har också utvecklat ett samarbete med Skottvångs
Grufva och Ung Kultur Sörmland. Frejaskolan års­
kurs 6–9 genomför varje termin en arbetslivsdag då
yrkesverksamma bjuds in för att berätta om sitt yrke
för eleverna. Rektorer deltar i näringslivsrådet för att
stärka samarbetet mellan näringsliv och skola.
Antal samverkansmöten med förenings-,
kultur- och näringsliv inom olika områden: 10
Under året hölls fyra idrottsråd, ett kulturråd och två
gemensamma möten med både kultur-, intresse- och
idrottsföreningar. Gemensamma möten hölls i sam­
band med bidragsöversynen. Kommunen hade även
två planeringsmöten med Gnesta handel i samband
med Kalaset.
Antal aktiviteter efter samverkansmöten
Syftet med råden har varit att informera, kommuni­
cera och arbeta fram en långsiktig plan för hur kom­
munen och föreningslivet ska arbeta tillsammans. Det
gemensamma mötet var en del i dialogen i arbetet med
det nya bidragssystemet.
Medborgarundersökning: Nöjdhet med
anläggningar och möjligheter till utövande
inom fritidssektorn
Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015.
Medborgarundersökning: Nöjdhet
med tillgång till kulturaktiviteter inom
fritidssektorn
Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015.
Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och
näringsliv om kommunens vilja att samverka
Ingen undersökning gjordes 2014.
Målförklaring
För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och
utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar
i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande
förenings-, kultur- och näringsliv skapar mervärde
för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens
attraktions­kraft.
23
Samarbete med Sisu
Under året höll Sisu (den svenska idrottsrörelsens studie­
förbund) och Sörmlandsidrotten tre öppna konsulent­
träffar, utbildning i ”dolda utmaningar” samt utbildning
och support i det administrativa systemet Idrott Online.
Sponsring
Kommunen sponsrade många aktiviteter under året,
bland annat cirkusskola, Lakeside, fotbollsskola,
Gnesta gröna marknad, julmarknaden och Gnesta­
revyn.
Föreningen c/o Gnesta
Föreningen c/o Gnesta, med representanter från
näringsliv, föreningsliv och kommun, hade årsmöte,
stormöte och åtta styrelsemöten. Mötena resulterade i
planering av Gnesta gröna marknad, ökad samverkan
kring Gnesta marknad, initiativ till cykellopp och del­
tagande i planeringen av en oktoberfest tillsammans
med Gnesta handel.
Aktiviteter inom besöksnäring/turism
Under året hölls 14 nätverksträffar i länet. Åtta möten
hölls inom ramen för Destinationsutveckling Sörmland,
ett projekt som drivs av Sörmlands turismutveckling
AB på uppdrag av Regionförbundet. Arbetet sker i nära
samverkan med de nio kommunernas destinations­
coacher. Syftet med projektet är att skapa samverkan
mellan företag för en hållbar besöks­näring i Sörmland.
Det innebär bland annat att stödja företagen i regionen
med att utveckla och paketera produkter som möter
höga krav från internationella och svenska besökare.
I slutet av året inledde kommunen arbetet med att
utveckla en turistwebb – en ny digital marknadsföring
av Gnesta kommun som besöksmål. Kommunen höll
två workshops med representanter för besöksnäringen.
Lanseringen av den nya webben ska ske i mars 2015.
Gnesta turism finns på Facebook, Instagram
och Twitter. I juni öppnades också Visit Sörmlands
turismsajt på webben.
Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive
sommargäster/sommarhushåll och den finns även att
hämta på medborgarkontoret. Sommarprogrammet
producerades som vanligt, liksom en ny Sörmlands­
karta för gratis utdelning samt kartor för cykelleder.
Öppna verksamheter
Powerhusets öppna verksamhet hade i snitt 20 besö­
kare per månad och Flammans öppna fredagsfik hade
i snitt 15 besökare per månad.
24
Gnestas mål
5. Kommunen ska genom god planering
skapa förutsättningar för en hållbar
befolkningsutveckling
Bedömning av måluppfyllelse
Målförklaring
Målet uppfylldes 2014. Efter att ha minskat en period
ökade befolkningen igen och nådde rekordnivåer mot
slutet av året. Kommunen tog över ansvaret för Stor­
gatan för att kunna hålla ihop en framtida centrum­
utveckling. En del strategiska cykelvägar byggdes och
ombyggnationen av badhuset startade.
Gnesta kommun har en speciell identitet som kan
sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att
behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till
landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering
ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som
symboliserar Gnesta.
För en sund och långsiktig utveckling är hela
samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden,
grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra, avgör såväl
stadsbilden som invånarnas möjlighet till ett gott och
fungerande liv i Gnesta.
Uppföljning av mått
Befolkningsförändring årsvis, totalt och i
respektive tätort
Sedan kommunen bildades 1992 till och med decem­
ber 2014 har befolkningen ökat från 9 481 till 10 513
invånare. Könsfördelningen i kommunen är jämn med
5 246 pojkar/män och 5 267 flickor/kvinnor vid årets
slut. Anledningen till årets befolkningsutveckling i
Gnesta är främst att många flyttat till kommunen.
Ökningar andra år har även berott på invandring och
många födda.
Under 2000-talet har den genomsnittliga befolk­
ningsökningen varit omkring 50 personer per år.
Det varierar samtidigt mycket mellan olika år, och
befolkningen minskade under fyra år på 2000-talet,
2001, 2004, 2011 och 2013. Befolkningen ökade
mest 2003, med 188 invånare. Även 2008 och 2009
var befolkningsökningen ganska hög, 148 respektive
139 invånare.
Befolkningsutveckling i Gnesta kommun
1992-2014
Antal
10 700
10 500
10 300
10 100
9 900
9 700
9 500
9 300
1995
2000
2005
2010
År
2014 ökade befolkningen med 104 invånare trots
att kommunen hade ett födelseunderskott på tio.
Invandrings­överskottet var 16 och nettoflyttningen 96
invånare. Vid årets slut hade Gnesta 10 513 invånare (de
två som ”fattas” är en justering av SCB i statistiken).2
2
Födelsenetto (underskott eller överskott) är skillnaden
mellan antalet födda och antalet avlidna, flyttnetto
skillnaden mellan in- och utflyttade etc.
25
Befolkningsutveckling i de olika delområdena
(2014 års siffror kommer den 31/3)
Befolkning totalt
(2013-12-31)
M
Vackerby
1203
585
618
Gnesta centrum
1973
939 1 034
Dansut
1098
558
551
Namn
Gnestahöjden
Frönäs
K Befolkning totalt
(2014-12-31)
M
K
Befolknings­­ Utveckling Utveck­ling
utveckling totalt
M
K
1209
593
616
6
8
2019
945 1074
46
6
40
540
1099
568
531
1
10
– 9
267
284
561
281
280
10
14
– 4
– 2
720
350
370
718
348
370
– 2
– 2
0
1470
760
710
1472
760
712
2
0
2
Laxne tätort
170
93
77
166
88
78
– 4
– 5
1
Laxne landsbygd
913
479
434
931
481
450
18
2
16
Gnesta landsbygd
Björnlunda tätort
801
392
409
804
388
416
3
– 4
7
Björnlunda landsbygd
567
295
272
586
303
283
19
8
11
Stjärnhov tätort
559
288
271
575
293
282
16
5
11
Stjärnhov landsbygd
376
196
180
366
192
174
– 10
– 4
– 6
7
6
1
112
44
68
Restförda
Gnesta kommun
10401 5202 5199
10513 5246 5267
Den differens som föreligger gentemot det faktiska antalet invånare beror på att de saknade är restförda i kommunen eller tillhör
ett NYKO-område som definierats som restområde.
Medborgarundersökning: Hur nöjd är du med
din kommun i dess helhet som en plats att bo
och leva på? Hur nöjd är du med din kommun
vad gäller hur det planeras för bostäder?
Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015.
Utveckling av Thuleparken
Etapp 1 av utvecklingen av Thuleparken är klar enligt
tidplan med bland annat klätterlek. Nästa etapp ska
genomföras 2015.
Antal fastställda och andel överklagade
detaljplaner samt hur många lägenheter
som omfattas av överklaganden
Kommunen fastställde tre planer varav en blev över­
klagad, men inga planer som rör lägenheter har över­
klagats.
Upprustning av bibliotek och
medborgarkontor
Biblioteket och medborgarkontoret har fått en ansikts­
lyftning med nya golv, nymålade väggar samt ny
inredning och disk. Utformningen är gjord utifrån
medborgarförslag och intervjuer med medborgare
och personal.
Jämförelse mellan behov och faktiskt
tillgänglig hallyta inom fritidssektorn
Det finns ingen statistik på detta. Däremot visar för­
eningarnas behov att det inte finns tillräckligt med
hallyta för bollsporter, vilket gör att flera klubbar inte
kan träna så mycket som de vill.
Uppföljning av övriga indikatorer
Övertagande av Storgatan
Gnesta kommun tog över Storgatan från Trafikverket
2014. Övertagandet är viktigt för att komma vidare
med centrumutvecklingen och skapa mer attraktiva
infarter. Förberedelserna för att påbörja byggnationen
av den östra rondellen pågår och invigning beräknas
ske hösten 2015.
26
Upprustning av Elektron
Under året rustade kommunen upp Elektrons båda
salar med målning, nya armaturer i B-salen och nya
biofåtöljer i A-salen.
Om- och tillbyggnad av badhuset
Om- och tillbyggnaden av badhuset är i full gång.
Enligt tidplanen ska ett ombyggt badhus stå färdigt
till hösten 2015.
Gnestas mål
Gång- och cykelvägar
En cirka 400 meter lång gång- och cykelväg anlades
längs Häggvägen i Stjärnhov. Den nya gc-vägen ska
göra skolbarnens väg till Kvarnbackaskolan säkrare.
En gc-väg är också anlagd ut mot busshållplatsen vid
Frejaskolan och längs Västra Storgatan. Alla gc-vägar
är asfalterade.
Föräldrars nöjdhet med förskola och skola
Föräldrar som är nöjda med verksamheten blir goda
ambassadörer för kommunen. I föräldraenkäten
svarade 91 procent av föräldrarna i förskolan och
82 procent av föräldrarna i grundskolan att de kan
rekommendera sitt barns förskola respektive skola
till andra. För förskolan var det en ökning med 11
procentenheter från 2013 och för grundskolan en
ökning med 3 procentenheter.
27
6. Kommunen ska aktivt arbeta för att
vara en föregångskommun i miljö- och
klimatfrågor
Bedömning av måluppfyllelse
Målet uppfylldes delvis 2014. Målet att vara en före­
gångskommun är mycket ambitiöst. Under året tog
miljö- och hållbarhetsutskottet fram en resepolicy
och en grön it-plan som ska beslutas under hösten.
På Welandersborgs skola prövas den första solcells­
anläggningen i kommunens regi.
gjorts och förbundet har erbjudit informations- och
utbildningstillfällen.
Kalkning av sjöar: Provtagning utfördes planenligt
två gånger våren 2014 och sjökalkning med hjälp av
helikopter genomfördes under hösten.
Vad gäller åtgärder inom kommunens vatten- och
avloppsnät har kommunen beslutat om en överförings­
ledning för avlopp från Laxne till Gnesta reningsverk.
Uppföljning av mått
Ekologisk omställning
Uppföljning av mått i Gnesta kommuns
miljö- och hållbarhetsplan
Utöka antalet miljöcertifierade skolor och förskolor:
Minskat bilresande
Storgatan: Gnesta kommun har tagit över gatan och pla­
nerar åtgärder för att främja gång- och cykeltrafikanter.
Cykelplan: Antagen i juni 2014.
Användning av fossila energikällor ska
minska i samhället
Ett personligt informationsbrev har gått ut till 80
fastig­heter som enligt sotningsregistret har oljeeldning.
Gnesta kommun ska minska
energiberoendet i sin egen verksamhet
Kommunen har inventerat alla tänkbara kommunala
byggnader för att hitta lämpliga solcellslägen. Invente­­
ringen redovisar lämplig placering, investerings­
kostnad, möjligt effektuttag med mera. En första
solcellsanläggning testas på Welandersborgs skola.
En resepolicy för att anställda i Gnesta kommun
ska resa mer klimatanpassat är antagen.
Vatten
Avloppsinventering av kommunens alla enskilda
avlopp pågår för att minska växtnäringsläckaget till
kommunens vattendrag.
Samarbete med vattenorganisationer: Gnesta
kommun är medlem i Nyköpingsåarnas vattenvårds­
förbund och Trosaåns vattenvårdsförbund (Tvvf ).
I Tvvf:s regi har miljöövervakningsundersökningar
28
Alla förskolor har formulerat en projektplan för arbetet
med Grön Flagg1 och arbetar vidare för att få certi­
fiering. Welandersborgs skola har Grön Flagg.
Öka andelen ekologiska livsmedel till 50 procent
samt öka andelen miljöanpassade varor i upphandlingen och minska varuflödet: Statistik för 2014 har
inte presenterats för helåret men för årets tio första
månader var andelen inköpta ekologiska livsmedel
via kostenheten 23,9 procent.
En ”grön it-plan” håller på att tas fram.
Kommunens tätortsnära skogar ska skötas så att
de inbjuder till besök och skog i närheten av skolorna
kan erbjudas som skolskog: Arbetet med tätortsnära
natur fortsätter.
1
Ett verktyg för hållbarhetsarbete i det dagliga skol- och
förskolearbetet (drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent).
Målförklaring
Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv
förebild för såväl kommuninvånare som för andra
kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För
att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar
och minsta möjliga negativa påverkan på miljön.
Gnestas mål
Uppföljning av övriga indikatorer
Hållbar utveckling i förskola och skola.
På Welandersborgs skola pågår ett utvecklingsprojekt,
Idéskola, med fokus på naturvetenskap och miljö.
Skolan har också utrustats med solpaneler under
sommaren – ett tekniskt projekt som passar utmärkt
att koppla ihop med skolans pedagogik kring miljö.
Under vårens temavecka arbetade Frejaskolan
årskurs 6–9 med temat hållbar utveckling. Elevernas
uppgift var att på olika sätt skapa en framtidsbild av
Gnesta om 30 år. I arbetet deltog även kommunens
samhällsplanerare.
Miljöbilar
Andelen miljöbilar i den kommunala organisationen
var 63 procent 2014 (lika som 2013).
Ekokörning
Sedan 2006 ingår ekokörning i all körkorts­
utbildning. Alla som använder kommunens bilar
inom social­förvaltningen får utbildning i alkolås
och positionering­steknik. Förvaltningen har för när­
varande Exyplus (positioneringsteknik) i 26 bilar och
i det programmet ingår även ekokörning.
Enhetsspecifika miljöplaner
Alla enheter inom socialförvaltningen har börjat
upprätta enhetsspecifika miljöplaner för att minska
sin miljöpåverkan.
Överskridet gränsvärde vid Gnesta
reningsverk
Gränsvärdet för utsläpp av BOD (syreförbrukande
ämnen) vid reningsverket i Gnesta överskreds fort­
farande under 2014. För att få bukt med problemet
har bland annat gamla bassänger renoverats för att
börja användas igen.
Slam
Avloppsslam från det senaste året har sålts till en lokal
lantbrukare som ska använda det som gödningsmedel
på åkermark.
Kilo restavfall/invånare: 141 kg
Restavfall är det som blir kvar när man från hushålls­
avfallet tagit bort det utsorterade organiska avfallet.
Mängden 2014 var lägre än 2013, då den var 145 kg/
invånare. Varje person har dessutom slängt totalt 11 kg
mindre avfall i sopkärlen under året jämfört med 2013
(177 kg jämfört med 188 kg).
29
7. Kommunens verksamheter ska
kännetecknas av effektivitet, kvalitet och
långsiktig hållbar ekonomisk hushållning
Bedömning av måluppfyllelse
Målet uppfylldes delvis 2014. Ett av de finansiella
målen är att kommunen ska ha ett positivt resultat
på minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Kom­
munens resultat 2014 var 9,5 mkr (1,8 procent av
skatter och statsbidrag) före avsättningen till deponi i
Korslöt. Efter avsättningen blev resultatet 0,5 procent
av skatter och statsbidrag. Inventeringar i samband
med årsredovisningen visar att många insatser i kom­
munens verksamheter görs för att höja kvaliteten och
därigenom bidra till högre effektivitet.
Uppföljning av mått
Medborgarundersökning: Nöjdhet med olika
kommunala verksamheter
Medborgarundersökning genomförs nästa gång 2015.
Jämförelser med andra kommuner
avseende kvalitet och ekonomi
Kommunen tar varje år fram jämförelser av ekonom­
iska nyckeltal där även kvalitetsnyckeltal finns med.
De används i planeringen för kommande år för att
kunna jämföra Gnesta med andra kommuner när det
gäller kvalitetsnivån och hur mycket olika verksam­
heter kostar. Kommunen är också med i ett nätverk
som heter Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) där
cirka 220 kommuner deltar för att kunna jämföra både
kvalitet och kostnader (läs mer i avsnittet Gnesta i
korthet). Jämförelser redovisas varje år under dagen för
gemensamma planeringsförutsättningar för presidier,
chefer, revisionen och fackliga organisationer.
Kostnad per betygspoäng
Kostnaderna för skolan i förhållande till betygspoäng
har ökat mellan 2012 och 2014. I alla landets kom­
muner har kostnaden per betygspoäng ökat något
under de tre åren (15 kronor per betygspoäng) medan
kostnaden i Gnesta kommun har ökat betydligt mer,
med 34 kronor per betygspoäng. Det är ett resultat av
att Gnesta kommun medvetet har satsat på förskola
och grundskola.
30
Även om forskning visar att det inte finns några
direkta samband mellan resurser och resultat, kommer
kommunen ändå att analysera resultaten i förhållande
till skolverksamheternas resurser för att säkerställa att
pengarna används så effektivt som möjligt.
Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar
Redovisas i ekonomiavsnittet.
Ekonomiskt resultat
Redovisas i ekonomiavsnittet.
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter
Redovisas i ekonomiavsnittet.
Andel verksamheter som använder en
systematisk förbättringsmetod för att
utveckla verksamheten
Utveckling av verksamheten sker på olika sätt i olika
verksamheter och inte alltid systematiskt. Erfaren­heter
inom privat och offentlig verksamhet visar goda resultat
av att använda en metod för ett systematiskt förbättrings­
arbete. Arbetet med ett systematiskt förbättrings­arbete,
så kallat systemtänk, har startat med pilotprojekt inom
samhällsbyggnads­förvaltningen, kultur- och teknik­
förvaltningen och kommunledningskontoret. Arbetet
har inte genomförts som planerat 2014, främst på grund
av chefsbyte och personalomsättning.
Målförklaring
Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att
hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare
och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och
ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ,
effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt
delta i förbättringsarbetet.
Gnestas mål
Barn- och utbildningsförvaltningen gör ett syste­
matiskt förbättringsarbete genom att varje verksam­
het varje år beskriver sin måluppfyllelse och sina
utvecklingsområden i en kvalitetsredovisning. Den
ligger sedan till grund för nämndens årsredovisning
och för utvecklingsarbetet inom hela förvaltningen.
En del av det systematiska kvalitetsarbetet är enkäter
som elever i årskurs 3–9 och vårdnadshavare i förskola
och grundskola får svara på varje år.
Sammanvägt index om
innovativt organisationsklimat i
medarbetarundersökning
Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning.
Medarbetarnas egna initiativ till förändring
på arbetsplatsen i medarbetarundersökning
Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning.
Uppföljning av övriga indikatorer
Nytt bidragssystem
Under året tog kommunen fram förslag på ett nytt
bidragsreglemente. Arbetet innebar en analys av det
gamla systemet, omvärldsanalyser och dialog med
föreningarna. Syftet med det nya systemet är bland
annat att skapa ett mer rättvist och enkelt bidrags­
system för kommunens föreningar.
E-fakturering
Renhållningen införde möjlighet till e-faktura för
sophämtning och slamsugning. För att underlätta för
kommunens leverantörer att skicka e-fakturor erbjuder
kommunen en webbaserad tjänst som leverantörerna
enkelt kan ansluta sig till.
Teknisk kundtjänst
Under året pågick en översyn av marknaden vad gäller
teknisk support för felanmälan och ärendehantering
i den tekniska kundtjänsten. En slutsats är att det
finns många system att välja bland och att kom­
munen behöver ett ärendehanteringssystem som gör
det enkelt för medborgarna att kommunicera med
kundtjänsten, samtidigt som det är enkelt och effektivt
för kundtjänsten.
Verksamhetsuppföljning
Socialförvaltningen gjorde verksamhetsuppföljningar
utifrån en uppföljningsplan på tre år. 2014 gjordes
verksamhets­u ppföljningar på Liljedalshemmet,
Frustuna­gården och på Dammlöta Hages gruppbostad.
Läkemedelsgenomgång
Hälso- och sjukvårdsenheten genomförde förenklad
läkemedelsgenomgång med alla patienter som är
inskrivna i hemsjukvården, och fördjupad läkemedels­
genomgång med 20 patienter. Vid för­d jupad
läkemedels­genomgång krävs att en läkare deltar.
Ny organisation inom äldreomsorg
och omsorg om personer med
funktionsnedsättning
Omorganiseringen av verksamheterna inom äldre­
omsorg och omsorg om personer med funktions­
nedsättning fortsatte. En ny verksamhetschef tillträdde
i februari 2014. Kommunens hemtjänst fördelades på
två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta) och
verksamheten för personer med funktions­nedsättning
organiserades i två enheter.
Rättvis barnomsorgsavgift
Under hösten jämförde barn- och utbildnings­­
förvaltningen inkomstuppgifter från 2012 för
vårdnads­havare med barn inom förskola, pedagogisk
omsorg och fritidshem med den barnomsorgsavgift
de betalat. Syftet är att systemet ska vara rättvist så att
alla betalar rätt avgift för förskole- eller fritidshems­
platsen.
Övervakningssystem för vatten och avlopp
Kommunen upphandlade ett nytt övergripande drift­
övervakningssystem som införs i va-verksamheten.
Det nya driftövervakningssystemet kommer att
effektivisera och utveckla driften.
Arbete på vattenreservoar
Vattenreservoarer rengjordes på Gnesta vattentorn,
Laxne vattenverk, Björnlunda vattenverk och Stjärn­
hovs vattenverk för att säkra en fortsatt hög vatten­
kvalitet. Gnesta och Björnlunda vattentorn fick också
nya tak.
31
Ledningsförnyelse i Storgatan
Alla avloppsledningar i Storgatan undersöktes invän­
digt med kamera. Under hösten renoverades ett antal
va-ledningar i Storgatan. Arbetet fortsätter våren 2015
och är ett förarbete inför kommande ombyggnation
av Storgatan.
Avloppsledning från Laxne till Gnesta
Arbetet med va-ledningen mellan Laxne och Gnesta
fortsätter. Kommunen har kontaktat markägare och
gjort en geologisk undersökning.
32
Avloppsledning från Gnesta till
Himmerfjärdsverket
Kommunfullmäktige beslutade i maj om ett sam­
arbete med Syvab (Sydvästra Stockholmsregionens
va-verksaktiebolag) som innebär att kommunen ska
pumpa avloppsvatten från Gnesta till Himmerfjärds­
verket i Botkyrka kommun. Man kommer att bygga
en ledning mellan Gnesta och Mölnbo i stället för
att investera pengar i ett nytt reningsverk i Gnesta.
Förutom ökad driftsäkerhet är det bättre för miljön att
behandla Gnestas avloppsvatten vid Himmerfjärds­
verket, dels tack vare en avancerad reningsteknik, dels
för att slammet då kan bli till fordonsgas.
Gnestas mål
8. Kommunen ska vara en attraktiv
arbetsgivare med mönsterarbetsplatser
Bedömning av måluppfyllelse
Målet bedöms som delvis uppfyllt. Ingen medarbetar­
undersökning gjordes 2014. Tyvärr ökade sjuk­
frånvaron något, vilket den gör i hela landet. Flera
kompetensutvecklingsinsatser genomfördes och kom­
munen genomförde också en omfattande utbildning
i stresskunskap.
Uppföljning av mått
Total sjukfrånvaro i procent
Den totala sjukfrånvaron ökade till 6,7 procent (kvin­
nor 7,2 procent, män 4,7 procent) att jämföra med
2013 då den totala sjukfrånvaron var 5,9 procent
(kvinnor 6,4 procent, män 3,6 procent). Ökningen
var störst inom barn- och utbildningsförvaltningen
samt socialförvaltningen. Ökningen var marginell i
kultur- och teknikförvaltningen och minskade i övriga
förvaltningar.
Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i procent av
total sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron över 59 dagar ökade till 50,2 procent
av den totala sjukfrånvaron, jämfört med 45,8 procent
2013.
Andel heltidsanställda
Andelen heltidsanställda var oförändrad jämfört med
2013. 64 procent av kommunens månadsavlönade
personal har en heltidsanställning (62 procent av
kvinnorna och 74 procent av männen).
Hållbart medarbetarengagemang (HME)2
med delindex:
• Motivation
• Ledarskap
• Styrning
Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts
vartannat år i medarbetarundersökningen. Nästa
medarbetarundersökning genomförs 2015.
Eget initiativ till kompetensutveckling
och deltagande i kompetensutveckling i
medarbetarundersökning
Frågan har tagits bort ur medarbetarundersökningen.
2
Framtaget av SKL och RKA, Rådet för främjande av
kommunala analyser.
Målförklaring
Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en
attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledar­skap.
Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda
genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt
till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas
tillvara på bästa sätt. Andelen tillsvidareanställda som slutar sin
anställning inom två år
Av de tillsvidareanställda som anställdes mellan 1
januari 2013 och 31 december 2014 har 11 procent
slutat sin anställning, vilket var lägre än vid årsslutet
2013 då 12 procent av de tillsvidareanställda hade
slutat sin anställning inom två år.
33
Uppföljning av övriga indikatorer
Kompetensutveckling
För att utveckla delaktighet och samverkan inom
kompetens­u tveckling arbetar kommunen med
verksamhetsplanen inklusive strategisk kompetens­
försörjning inom barn- och utbildningsförvaltningen.
Syftet är att förvaltningen ska beskriva hur man ska
arbeta för att uppnå de politiska målen. I samband
med arbetet kommer medarbetare och chefer till­
sammans ta fram en kompetensutvecklingsplan för
att öka samarbetet och delaktigheten i organisationen.
Under året fick även förskolechefer och rektorer i
förvaltningens ledningsgrupp kompetensutveckling
för att utveckla ledarskapet.
Under året genomfördes fem ledarforum för kom­
munens alla chefer, bland annat en föreläsning om
effektiva möten och en aktualitetsdag.
Kommunchefens ledningsgrupp arbetade med
utveckling av ledningsgruppens syfte, mål och
samman­sättning.
Personal som berörs av krisledningshantering har
fått två dagars utbildning i stabsledningsmetodik.
Ett 60-tal lärare har fått kompetensutveckling
anordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten
(SPSM) kring barn med neuropsykiatriska svårigheter.
Ytterligare en kurs planeras till 2015. Kompetens­
utveckling inom det neuropsykiatriska området behövs
för att ge pedagogerna bättre verktyg för att stödja elev­
ernas utveckling och lärande. Dessutom visar forskning
att just kompetens i att stödja elever med svårigheter är
en viktig arbetsmiljöfaktor för pedagoger.
Som en del i att bli en lärande organisation anord­
nade förskolorna ett sommarsymposium i maj. Syftet
var att sprida kunskap om några av de projektarbeten
som genomfördes under våren och stimulera till kolle­
gialt utbyte.
En partssammansatt grupp har arbetat med att
tydliggöra innehåll och förutsättningar för lärares
arbetstid. Syftet med arbetet, som ska slutföras 2015,
är att minska upplevelsen av så kallat spänt arbete som
lärarna gav uttryck för i medarbetarenkäten.
Fritidshemmen är i stort behov av ett kompetens­
lyft. Under våren startade ett projekt för att utveckla
fritidshemmens roll och stärka personalen. Projektet
ska även öka samarbetet mellan fritidshem och skola för
att ytterligare stärka elevernas utveckling och lärande.
Ledarskapet behöver också utvecklas och stärkas på
alla nivåer inom förvaltningen. Barn- och utbildnings­
förvaltningens ledningsgrupp har utvecklat strukturer
för styrning och ledning, men också fått utbildning i
grupputveckling och ledarskap.
34
Mindre stress – mer kunskap för livet
Medarbetarundersökningen 2013 visade att de flesta
medarbetare var nöjda, och särskilt bra var resultaten
för motivation och engagemang. De svagare områdena
var arbetssituation och hälsa. 2014 har förvaltningarnas
ledningsgrupper fått utbildning i stresskunskap.
Utbildningen har även genomförts på flera enheters
arbetsplatsträffar.
I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda fick
möjlighet att prova på olika hälsofrämjande aktiviteter.
I december erbjöds alla anställda tre hälsokvällar
med föreläsningar om stress (av Hjärnkoll) samt före­
läsning om kost och motion, prova-på-mindfulness
och basal kroppskännedom under ledning av företags­
hälsovården Previa.
Önskad sysselsättningsgrad
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Gnesta
kommun var 88,1 procent 2014 (kvinnor 87,4 procent
och män 91,5 procent), vilket var en ökning sedan
2013 (totalt 87,8 procent varav kvinnor 87,3 procent
och män 90,6 procent).
Sysselsättningsgraden för de större yrkeskategorierna
i kommunen (%):
Barnskötare
Förskollärare Undersköterskor Vårdbiträden 86 (kvinnor 86, män 83)
97 (kvinnor 97, män 100)
85 (kvinnor 84, män 95)
83 (kvinnor 83, män 88)
Sysselsättningsgraden ökade mest bland under­
sköterskor (82,6 procent 2013) och vårdbiträden (78,7
procent 2013) och i dessa grupper står kvinnor för den
största ökningen.
Alla deltidsanställda inom äldreboenden har
erbjudits att öka sin arbetstid under viss tid, under
förutsättning att man är flexibel och kan tänka sig
att arbeta på flera enheter.
Hemtjänsten fortsatte arbetet med att använda
schemaläggningssystemet (Time Care) på ett bättre
sätt för att kunna vara mer flexibla utifrån brukar- och
verksamhetsbehoven. I dagsläget planeras personal
på fasta rullande scheman utifrån hur personalen
arbetar. Alla anställda inom hemtjänsten har erbju­
dits en högre sysselsättningsgrad, men det förutsätter
att personalen kan ha flexibla arbetstider och kan
skifta mellan flera olika enheter/arbetsgrupper. Alla
anställda inom hälso- och sjukvårdsenheten har den
sysselsättningsgrad de önskar.
Gnestas ekonomi
Foto: Bertil Karlsson
Gnestas ekonomi
Kostnadsutvecklingen dämpades
Budgetavvikelse
Nettokostnaderna ökade med 3,4 procent, vilket var
en mindre ökning än föregående år. Nettokostnads­
utvecklingen var 2,1 procent exklusive jämförelse­
störande poster. Höga nettokostnadsökningar gör
det svårt att behålla en god ekonomisk hushållning
på lång sikt.
Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 mkr.
De största positiva avvikelserna fanns inom samhälls­
understödda resor och ekonomienheten.
Underskottet på 0,1 mkr inom verksamhetsområdet
kommunchef beror på att projektet Gnesta företags­
utveckling hade kostnader för lokalhyra efter projektets
slut samt vissa andra kostnader som inte finansierades
inom projektet. Kansli- och nämndservice­enheten och
ekonomienheten redovisade överskott på 0,2 mkr respek­
tive 0,7 mkr på grund av tjänstledigheter. Underskottet
på 0,6 mkr för it-enheten beror på ökade kostnader för
nya serverlicenser, att samtalskostnaderna var för lågt
beräknade och att antalet datorer och datamängder
ökade vilket medförde högre kostnader för backup,
licenser och hantering.
Underskottet på 0,2 mkr för mark och fastigheter
beror dels på att ett hyreskontrakt är uppsagt, dels på
kostnader för installation av laddstolpar för elfordon.
Personalenhetens överskott på 0,1 mkr beror främst
på att kostnaderna för företagshälsovård blev lägre än
budgeterat. I samhällsunderstödda resor ingår kostna­
der för busstrafik samt subventionen för att resa med
SL-taxa på pendeltåget. Samhällsunderstödda resors
överskott, 0,8 mkr, beror på att kollektivtrafikmyndig­
hetens budget förändrades efter att budgeten i Gnesta
kommun fastställdes.
Nämnderna höll budget sammantaget
Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 mkr
mot budget. Övriga nämnder redovisade mindre under­
skott.
Ekonomisk redovisning per nämnd1
Kommunstyrelsen
Kostnadsutveckling
Totalt blev kommunstyrelsens nettokostnader 39,2 mkr,
vilket var en ökning med 1,9 mkr (5,1 procent) från
2013. Kostnadsökningen mellan åren 2013 och 2014
beror bland annat på att flera stabsfunktioner för­
stärktes i budgeten. Högst kostnadsutveckling hade
verksamhetsområdena kommunchef, personalenhet
och it-enhet.
1
Se även driftredovisning s. 85
35
Miljö- och byggnämnden
Kostnadsutveckling
Nämndens nettokostnader för 2014 var 11,2 mkr,
vilket var en minskning med 0,5 mkr (4,7 procent)
från 2013. Kostnadsminskningen beror främst på att
ansvaret för bostadsanpassningar (och därmed kost­
nader för dessa) flyttades till socialnämnden.
kostnaderna med 4,2 mkr beroende på att det var färre
elever än 2013. Inom förskolan minskade kostnaderna
med 1,8 mkr (–2,8 %), vilket var en stor skillnad mot
2013 då kostnaderna ökade med 9 procent. Kostna­
derna minskade trots att antalet barn i förskolan ökade
med 16 stycken. Det beror till viss del på att kommunen
har tagit emot fler förskolebarn från andra kommuner
och därmed fått in mer pengar än budgeterat.
Budgetavvikelse
Miljö- och byggnämnden redovisade ett underskott
på 0,1 mkr för 2014. Avloppsinventeringen genererade
inte så många debiterbara timmar som var planerat.
Orsaken är att bland de inventerade fastigheterna
fanns en större andel gamla ärenden från invente­
ringen 2008–2010 som gjorde att fastigheterna måste
ominventeras. Förvaltningen kunde då inte ta betalt
för inventering ännu en gång vilket gav ett underskott
på 0,2 mkr. Bygglovsintäkterna blev 0,2 mkr högre än
budgeterat på grund av två stora bygglov för simhallen
respektive Gnestahem AB:s bygge på Frösjöstrand. I
och med ombyggnaden av brandstationen väntades
hyran för 2014 öka. Den ökade kostnaden 2014 var
inte budgeterad, därför fick miljö- och byggnämn­
den (enligt kommunstyrelsebeslut i maj) tillåtelse att
överskrida budgetramen för hyresökningen. Hyres­
ökningen för augusti–december 2014 blev 0,2 mkr.
Barn- och utbildningsnämnden
Kostnadsutveckling
Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader för
2014 blev 251 mkr, en kostnadsminskning med 0,3
mkr jämfört med 2013.
De områden som hade den högsta kostnadsutveck­
lingen inom nämnden var administration med 21,8
procent, vuxenutbildning med 13,3 procent, elevhälsa
med 12,3 procent och särskola med 6,4 procent.
Ökningen inom administration förklaras bland
annat av ökade kostnader för dataprogram samt
ökande konsult- och personalkostnader. Elevhälsans
kostnadsökning på 1,4 mkr bestod av ökade personal­
kostnader. Inom särskolan beror kostnadsökningen på
fler internt köpta fritidshemsplatser på Regnbågen som
tillhör socialförvaltningen.
Kostnaderna inom grundskolan ökade med 1,9 mkr
eller 1,7 procent, vilket var lägre än ökningen av löner
för året. Det kan jämföras med kostnadsökningen
2013 som var 6,5 procent. Inom gymnasieskolan och
förskolan har kostnaderna istället minskat jämfört
med tidigare år. Inom gymnasieskolan minskade
36
Budgetavvikelse
Det totala underskottet var 43 tkr (0,02 procent) av
barn- och utbildningsnämndens budget – en stor
skillnad mot underskottet på hela 8,7 mkr 2013. Inför
2014 fick barn- och utbildningsnämnden därför en
budgetökning med 2,8 mkr.
Störst budgetavvikelse redovisade grundskolan,
–1,5 mkr eller 1,3 procent över budget. Nedan redovi­
sas resultaten inom olika verksamheter och områden.
• Kommunens grundskolor (–4,1 mkr):
• Ytterskolorna (–2,8 mkr), där bemanningen var
för hög i förhållande till elevpengen.
• Freja F–5 (–0,8 mkr), dels på grund av för hög
bemanning i förhållande till elevpeng, dels 400
tkr i oförutsedda kostnader för extra stöd till elever
samt rehabiliteringskostnader för personal.
• Freja 6–9 (+0,1 mkr).
• Dansutskolan F–5 (–0,6 mkr), på grund av beman­
ning för extra resurser till elever med behov av stöd.
• Interkommunala ersättningar och fristående sko­
lor (+3 mkr), på grund av att fler barn/elever valt
kommunens verksamheter samt högre intäkter
från andra kommuner än beräknat.
• Kompletteringstrafik och skolkort (–1,2 mkr), på
grund av att flera busslinjer drogs in inför 2014
och fick ersättas med taxiresor.
Inom förskolan beror underskottet 1,3 mkr bland annat
på fler barn i kommunens förskolor (452 barn mot
beräknade 435) vilket medfört ökade kostnader på 1,9
mkr. Dessutom har ytterförskolorna haft svårigheter
att anpassa bemanningen till den tilldelade barnpengen
eftersom barnens närvarotimmar kräver personal på
plats under stor del av dagen. Sammantaget har för­
skolorna haft totalt 1 mkr högre kostnad än barnpengen.
Pedagogisk omsorg redovisade ett mindre överskott på
49 tkr. Interkommunala ersättningar inom förskolan
bidrog till att förbättra resultatet genom 20 fler sålda
platser i förskolan än budgeterat. Vuxenutbildningen
stod för ett litet underskott på 0,1 mkr.
Gnestas ekonomi
Socialnämnden
Kostnadsutveckling
Socialnämndens nettokostnader för 2014 blev 195 mkr
och ökade med drygt 2,6 mkr (1,4 procent) mellan
2013 och 2014.
Budgetavvikelse
Socialnämndens budgetavvikelse totalt blev –0,5 mkr
eller 2,4 procent av budgeten. Socialnämnden fick en
budgetförstärkning med 4,3 mkr inför 2014.
Nämnd samt verksamhetsstöd, uppföljning och
tillsyn redovisade ett överskott på 2,5 mkr. Det beror
på att 3,4 mkr för ofördelad verksamhet budgeterades
här. Av dessa medel har en del använts för att analysera
verksamheterna och hitta mer effektiva arbetssätt. Uti­
från analysen har förvaltningen gjort en omorganisa­
tion inför 2015 och skapat ett helt nytt verksamhets­
område som ska hantera utbildning, arbetsmarknad
och integration.
Individ- och familjeomsorgen redovisade ett
överskott på 1,8 mkr, främst för att kostnaderna för
försörjnings­stöd blev 1,3 mkr lägre än budgeterat. Under
året startade arbetet med sysselsättning och ”Slussen”
öppnade. Kostnaden för den verksamheten var 0,5 mkr.
I övrigt beror överskottet på lägre personalkostnader på
grund av vakanta tjänster.
Äldre och omsorg om personer med funktions­
nedsättning redovisade ett underskott på 4,5 mkr. Den
budgeterade posten på verksamhetsstöd, uppföljning
och tillsyn skulle ha budgeterats här. Den största
avvikelsen gäller hemtjänst med ett underskott på
2,6 mkr, även Liljedalshemmet och Ekhagen hade
underskott. Under året påbörjade förvaltningen ett
arbete med att utveckla resursfördelningen.
Hälso- och sjukvård redovisade ett underskott på
0,2 mkr på grund av höga kostnader för sjukvårds­
material och andra apoteksvaror. Rutiner och hante­
ring ska ses över 2015.
Kultur- och tekniknämnden
Skattefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling
Nämndens skattefinansierade verksamheter hade netto­
kostnader på 26,1 mkr 2014. Det var en kostnads­ökning
med 1,1 mkr jämfört med 2013 (4,3 procent). Det beror
främst på ett tillskott i budgeten för föreningsbidrag
och underhåll av Storgatan efter övertagandet från
Trafikverket.
Foto: Bertil Karlsson
Administrationen (förvaltningsövergripande admini­
stration) minskade sina kostnader med 0,4 mkr sedan
2013. Det beror främst på att kultur- och fritidschefen
slutade sin anställning efter sommaren och ingen ny
chef rekryterades.
Fritidsverksamheten ökade sina kostnader med 0,8 mkr
sedan 2013, främst beroende på ett tillskott för ökade
föreningsbidrag. Mindre uthyrning av konstgräsplanen
än budgeterat bidrog också till de ökade kostnaderna.
Samtidigt var kostnaderna för badhuset lägre på grund
av stängningen under renoverings­arbetet.
Kostnaderna för gatu-, park- och anläggningsenheten
ökade med 0,7 mkr jämfört med 2013. Ökningen beror
främst på att en entreprenör lagat förstörda belysnings­
stolpar i stor omfattning under 2014 samt att underhålls­
budgeten förstärkts i samband med att kommunen tog
över Storgatan från Trafikverket.
Taxefinansierad verksamhet –
kostnadsutveckling
Vatten- och avloppsenheten redovisade ett underskott på
0,7 mkr, en försämring med 0,3 mkr jämfört med 2013.
Det beror främst på att avskrivningarna ökat markant
på grund av omfattande investeringsbehov för upprust­
ning av vattenverken, reningsverken och ledningsnät.
37
Kostnadshöjningarna kunde inte kompenseras av ökade
intäkter från va-taxan.
Resultatet för renhållningsenheten blev –0,4 mkr
jämfört med ett budgeterat nollresultat. Det beror främst
på indexreglering av avtal, ökade kostnader för lördags­
öppet under sommaren samt extra personal­kostnader för
teknisk kundtjänst. Resultatet för slamhanteringen blev
ett överskott på 0,3 mkr, främst beroende på en höjning
av taxan från och med 1 januari 2014.
Budgetavvikelse
Skattefinansierad verksamhet
Nämndens budgetavvikelse för den skattefinansierade
verksamheten var –0,2 mkr. De största avvikelserna
uppstod inom förvaltningsövergripande administra­
tion (+0,4 mkr) och fritidsverksamheten (–0,6 mkr).
Det beror främst på att en förvaltningsgemensam
reserv för oförutsedda kostnader inte utnyttjats och att
stängningen av badhuset under renoveringen innebar
att personalbudgeten minskade. På grund av överkla­
ganden fortsatte dock badhuset att vara öppet till och
med juni och därmed uppstod obudgeterade kostnader
för löner. Dessutom blev intäkterna för uthyrning av
konstgräsplanen lägre än beräknat vilket också bidrog
till underskottet.
Taxefinansierad verksamhet
Vatten- och avloppsenheten redovisade ett underskott
på 0,7 mkr, främst på grund av omfattande insatser i
vatten- och avloppsanläggningarna. Det handlar om
kostnader för att åtgärda problem som borde genom­
förts de senaste 10–15 åren, exempelvis avvikelser vid
tillsyn av miljöenheten/länsstyrelsen, driftsäkerhets­
problem, arbetsmiljöproblem och säkerhetsproblem.
Renhållningsenheten redovisade ett underskott på
0,1 mkr i form av ökade lokal- och personalkostnader i
samband med flytt av kundtjänst och utökad öppettid
på återvinningsgården under sommarhalvåret.
Investeringar
Under året gjorde kommunen investeringar för 34,5 mkr,
dubbelt så mycket som 2013 (17,2 mkr). Några av de största
avslutade investeringarna avsåg vatten- och avloppsled­
ningar, reningsverk (13,2 mkr), it-system (5,8 mkr), gator
och vägar inklusive gång- och cykelbanor (5,4 mkr), övriga
inventarier (3,8 mkr) varav en stor del var larm- och nyckel­
hanteringssystem samt belysningsarmaturer (3,4 mkr).
38
God ekonomisk hushållning
Lagens krav på god ekonomisk hushållning innebär
att en kommun ska ha ett rimligt överskott i både sin
budget och i bokslutet. Kommuner ska i sin budget
ta fram mål och riktlinjer som är viktiga för en god
ekonomisk hushållning, och ska ha mål för både eko­
nomi och verksamhet. Gnesta kommun ska bedriva
sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamåls­
enligt sätt. Därför är alla verksamhetsmål och finan­
siella mål kopplade till god ekonomisk hushållning.
En grundligare uppföljning av kommunfullmäktiges
övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen
tillsammans med den finansiella analysen visar att
Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning.
Nyckeltalen i den finansiella analysen har förbättrats
jämfört med de senaste årens nedgång. Kostnadsut­
vecklingen har bromsats och kommunen står stark
för att även i fortsättningen kunna nå målet om god
ekonomisk hushållning.
Avstämning av verksamhetsmål
Gnesta kommuns verksamhetsmål är så kallade strävans­
mål som de förtroendevalda valt att prioritera för den
aktuella mandatperioden. Det innebär att bedömningen
av om kommunen uppfyllt målen bygger på i vilken grad
verksamheterna uppnått resultat och gjort tillräckliga
aktiviteter varje år. Uppföljningen av målen handlar
därför om att analysera om kommunen är på rätt väg
att uppfylla målen eller om kommunen behöver ändra
inriktning för att nå dem.
Gnesta kommun har åtta övergripande mål. Av
dessa uppfyllde Gnesta kommun fyra mål och fyra mål
bedömdes som delvis uppfyllda. De fyra mål kommu­
nen uppfyllde 2014 var att hela kommunen ska utveck­
las och vitaliseras, att Gnesta kommun ska utveckla
ett gott företagsklimat samt att Gnesta kommun ska
ha ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och
tillgänglighet för alla samt att kommunen genom god
planering ska skapa förutsättningar för en hållbar
befolkningsutveckling. En utförlig redovisning finns i
avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från
de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan,
som i sin tur grundar sig på varje nämnds årsredovisning
föregående år. I måluppföljningen ingår också andra
indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar
samt satsningar och åtgärder som också påverkar den
totala måluppfyllelsen.
Gnestas ekonomi
Avstämning av finansiella mål
Balanskravsuträkning
Gnesta kommun har tre finansiella mål:
• Resultatet ska vara minst 1,5 procent av skatter
och statsbidrag. Långsiktigt ska resultatbudgeten
ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5
procent av de skatter och statsbidrag som kommu­
nen får. Årets resultat blev 0,5 procent av skatter
och statsbidrag. Målet uppfylldes inte.
• Investeringarna ska vara självfinansierade till 100
procent. Målet uppfylldes.
• Det överordnade målet är att säkerställa att kom­
munen kan fullgöra sina långsiktiga pensions­
åtaganden. Det innebär att avkastningen på
kommunens kapital bara får användas till det
långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes.
Kommunens resultat var 3,0 mkr 2014. I balans­
kravsuträkningen ska 0,2 mkr i kostnadsuppräkning
för Citybanan återföras till resultatet samtidigt som
reavinster på 3,1 mkr från placeringar dras bort från
resultatet. Det ger ett balanskravsresultat på 32 tkr.
Årets resultat och jämförelsestörande poster
2012
2013
2014
7,2
1,5
3,0
7,5
7,0
6,7
jämförelsestörande poster
–0,3
– 5,5
9,7
Resultat före finansnetto
0,6
– 2,6
0,9
(mkr)
Årets resultat
Jämförelsestörande poster enligt
resultaträkning
Årets resultat exklusive
Resultatet före finansnetto blev positivt, 0,9 mkr. 2013
blev resultatet före finansnetto –2,6 mkr. Verksam­
heternas nettokostnader får inte överskrida årets skat­
teintäkter om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar
ekonomi.
Foto: Bertil Karlsson
39
Foto: Robert Paraniak
Gnestas medarbetare
Antalet medarbetare minskade med fem personer
till 751 anställda vid årets slut. De flesta, 88 pro­
cent, arbetar inom barn- och utbildningsförvalt­
ningen och socialförvaltningen. Sjukfrånvaron
ökade till 6,7 procent. Kommunen genomförde
flera hälsofrämjande aktiviteter, bland annat
hälsokvällar med föreläsningar samt utbildning i
stresskunskap för både chefer och medarbetare. De
anmälda tillbuden var fler men arbetsskadorna
färre än 2013. De närmaste åren går många
medarbetare i pension, men rekryteringsläget är
ganska bra för Gnesta.
Antal månadsavlönade och årsarbetare
Nämnd
2013-12-13
Antal
anställda
2014-12-31
Årsarb
Antal
anställda
Årsarb
Barn- och
utbildnings­
nämnden
337
309,1
340
307,8
Socialnämnden
334
283,7
318
272,3
30
28,2
32
30,5
11
11
15
15
Kommunstyrelsen
Miljö- och
byggnämnden
Kultur- och
tekniknämnden
Totalt*
46
41,3
48
43,7
756
673,3
751
669,3
*
Går ej att sumera förvaltning till total eftersom några
personer arbetar i flera förvaltningar
Antal anställda minskade något
Vid 2014 års slut hade kommunen 751 anställda
med månadslön. Omräknat till heltidsanställningar
motsvarar det 669 årsarbetare. Antalet anställda mins­
kade med fem medan antalet årsarbetare minskade
med fyra jämfört med 2013.
Männens andel av de anställda ökade med två pro­
centenheter, från 15 till 17 procent, medan kvinnornas
andel minskade från 85 till 83 procent.
Antal månadsavlönade och årsarbetare
fördelat på kvinnor och män
Nämnd
Antal
anställda
kvinnor
Årsarb
Antal
kvinnor anställda
män
Årsarb
män
Barn- och utbild­
nings­­nämnden
290
264,8
50
42,9
Socialnämnden
281
238,9
37
33,4
21
19,5
11
11
10
10
5
5
Kommunstyrelsen
Miljö- och
byggnämnden
Kultur- och
tekniknämnden
Totalt
40
20
16,3
28
27,5
621
549,5
130
119,8
Gnestas medarbetare
Mindre stress – mer kunskap för livet
91 procent av kommunens månadsavlönade var
tillsvidareanställda vilket är oförändrat sedan 2013.
Utöver de månadsanställdas arbete utfördes
150 003 arbetstimmar av timavlönade medarbetare.
Det motsvarar 76 årsarbetare och var en ökning
med två årsarbetare jämfört med 2013 men i nivå
med 2012. De f lesta timavlönade arbetar inom
socialförvalt­ningens verksamheter, eftersom vårdoch omsorgsarbetet till stor del bemannas utifrån
det faktiska vårdbehovet, som varierar i omfattning.
Antalet arbetade övertidstimmar 2014 var 8 770
och antalet fyllnadstimmar var 18 722, vilket tillsam­
mans motsvarar 14 årsarbetare. Det var en minskning
med två årsarbetare jämfört med 2013.
Medarbetarundersökningen som genomfördes
2013 visade att flertalet medarbetare var nöjda, särskilt
bra var värdena för motivation och engagemang. De
svagare områdena var arbetssituation och hälsa. Under
2014 har förvaltningarnas ledningsgrupper utbildats
i stresskunskap och utbildningen genomfördes även
på flera enheters arbetsplatsträffar. 250 medarbetare
deltog 2014 och aktiviteten fortsätter 2015.
I juni genomfördes en må-bra-dag där anställda fick
möjlighet att prova på olika hälsofrämjande aktiviteter.
I december erbjöds alla anställda tre hälsokvällar
som innehöll föreläsningar om stress (av organisat­
ionen Hjärnkoll) och om kost och motion. De
fick också prova på mindfulness och basal kropps­
kännedom under ledning av Previa som ansvarar för
kommunens företagshälsovård
Framtida pensionsavgångar
Snittåldern bland alla medarbetare var 47 år. Av
kommunens anställda var 19 procent över 60 år och
förväntas gå i pension inom sju år, vilket var fler än vid
årsslutet 2013, då andelen var 13 procent. De största
yrkesgrupperna i åldersgruppen över 60 år är för­
skollärare, lärare, undersköterskor och vårdbi­träden.
Eftersom pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67
år är det svårt att förutsäga rekryteringsbehovet för
de närmaste åren. Rekryteringsläget är dock relativt
gott, bland annat på grund av kommunens läge som
lockar medarbetare från både Södermanlands län och
Stockholms län.
Sjukfrånvaron ökade
Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid ökade
under året till 6,7 procent mot 5,9 procent 2013.
Sjukfrånvaron ökade inom alla förvaltningar utom
kommunledningskontoret och samhällsbyggnads­
förvaltningen där sjukfrånvaron minskade något.
Även sjukfrånvaron i övriga Sörmlandskommuner
ökar vilket syns i jämförelsetabellen nedan.
2014
Trosa 5,8 % Flen 6,2 %
Nyköping 6,3 %
Gnesta 6,7 %
Strängnäs 7,0 %
Eskilstuna 7,2 % Oxelösund 8,2 %
(2013)
(5,3)
(5,6)
(6,1)
(5,9)
(6,4)
(6,7)
(7,8)
Total sjukfrånvaro i %
Nämnd Total
2013
Kvinnor
Män
Total
2014
Kvinnor
Barn- och utbildnings­nämnden
5,9
6,2
Socialnämnden
6,7
7,1
3,6
7,4
7,8
5
4,7
7,2
7,4
6,1
Män
Kommunstyrelsen
2,2
1,9
2,9
1,9
2
1,7
Miljö- och byggnämnden
5,4
10,4
1,4
3,4
5,2
0,9
Kultur- och tekniknämnden
Totalt
3
3,5
2,7
3,1
2,3
3,6
5,9
6,4
3,6
6,7
7,2
4,7
Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.
Sjukfrånvaron har ökat bland både kvinnor och män,
och ökade i alla åldersgrupper.
41
Total sjukfrånvarotid i % fördelat på åldersgrupp
Ålder
–29
2013
2014
Total
Kvinnor
Män
Total
Kvinnor
Män
3,5
4
2
4,2
4,6
2,6
30–49
6,6
7,1
4,4
7,1
7,4
5,7
50–
5,8
6,4
3,4
7
7,7
4,4
Totalt
5,9
6,4
3,6
6,7
7,2
4,7
Total
Kvinnor
Män
Total
Kvinnor
Män
Barn- och utbildnings­nämnden
42,9
42,9
18,5
Socialnämnden
50,8
52
39,4
0,4
0,7
0
12,13
16,62
0
Antalet sjukskrivningar i 60 dagar eller fler stod för
hälften av den totala sjukfrånvaron, vilket var en
ökning sedan 2013.
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer
Nämnd Kommunstyrelsen
2013
2014
Miljö- och byggnämnden
55,1
59,4
0
33,5
69,3
0
Kultur- och tekniknämnden
18,8
29,4
3,6
28,6
47,4
0
Totalt
45,8
48,2
25
50,2
52,2
36,3
Tabellen visar långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av den totala sjukfrånvarotiden
* Statistiken över sjukfrånvaro >60 dagar är ofullständig på grund av brister i underlaget. Uppgifter saknas för Barn- och
Utbildningsnämnden samt Socialnämnden. Orsakerna är dels organisationsförändringen den 1 januari 2015 då långtidssjukskrivna
personer bytte förvaltning, dels ett tekniskt fel i systemet i december 2014.
42
Fler tillbud – färre arbetsskador
Utmaningar i framtiden
2014 ökade antalet anmälda tillbud från 109 till 130
samtidigt som anmälda arbetsskador minskat från
51 till 33. Det är en positiv utveckling som pågått
några år och visar att det förebyggande arbetet ger
resultat. De flesta arbetsskador och tillbud sker inom
socialförvaltningens verksamheter och den vanligaste
typen av skada är våld/hot eller skada från brukare/
elev eller annan.
När en arbetsskada väl inträffar har det vanligtvis
redan skett flera tillbud, ofta med samma bakom­
liggande faktorer och liknande händelseförlopp. För
att undvika arbetsskada är det viktigt att ta tillvara
kunskapen om de inträffade tillbuden. Tillbuds­
rapporteringen är därför avgörande för att upptäcka
risker som kan leda till arbetsskador.
Att vara en attraktiv arbetsgivare med nöjda och stolta
medarbetare är en nyckel till att säkra en fortsatt posi­
tiv utveckling av kommunens verksamheter. Viktiga
områden att fokusera på är att utveckla kompetens och
ansvarstagande, gott ledarskap, god arbetsmiljö och
trygga anställningar där medarbetarna har attraktiva
arbetsuppgifter och önskad sysselsättningsgrad. Andra
framgångsfaktorer är främjande hälsoarbete och ett
tidigt och aktivt rehabiliteringsarbete.
Allt med stadig förankring i kommunens värde­
grund Drag – delaktighet, respekt och ansvar i Gnesta
kommun.
Året som gått
Foto: Robert Paraniak
Året som gått i
nämnderna och bolagen
Det hände mycket i Gnesta kommun 2014.
Bland annat beslutade kommunen om en ny
nämndorganisation och flera omorganisationer
bland annat inom omsorgen. Ett planprogram för
Norra Gnesta antogs med sikte på 200–250 nya
bostäder. Den första etappen av Thuleparken blev
klar. Efter många juridiska turer blev det också
klart för ombyggnad av simhallen. Strömmen hade
4 000 fler besökare än 2013 och året präglades av
en rad evenemang med tonvikt på musik, men även
de traditionella marknaderna och konstrundan.
Vad de olika verksamheterna g jort under året
beskrivs mer i detalj under varje nämnd.
Kommunstyrelsen
Uppgradering av telefonväxeln
Växeln uppgraderades under hösten, vilket gav nya
funktioner som tidigare inte varit tillgängliga, exempel­
vis kan man sätta inkommande samtal i vänteläge om
mottagaren är upptagen. Framöver får förvaltningarna
tillgång till videomöten och chatt, vilket kan minska
antalet mejl och möjliggöra fler resefria möten.
Arbetsgrupp för e-förvaltning
En kommungemensam arbetsgrupp med represen­
tanter från alla förvaltningar har bildats. Gruppens
huvud­uppgift är att arbeta fram en kommungemensam
plattform för e-tjänster. Kommunen har även påbörjat
en dialog med andra Sörmländska kommuner om
samarbete i e-förvaltningsfrågan.
Tecknade avtal
Kommunstyrelsen tecknade flera avtal, bland annat
ett leasingavtal för fordon, som kommer att minska
kostnaderna med över 3 procent, samt ett annat avtal
som sänker försäkringskostnaderna samtidigt som
försäkringarnas omfattning ökar.
Radiolänk för datakommunikation
En radiolänk för datakommunikation till renings- och
vattenverket i Gnesta har installerats med syfte att
sänka kommunens kostnader för datakommunikation
och öka driftsäkerheten. Det är även en förutsättning
för att övervakningssystemet för pumpar och verk ska
kunna skicka snabba larm så att man kan undvika
läckage från reningsverk och pumpstationer.
43
Nytt pensionsavtal för förtroendevalda
Kommunfullmäktige beslutade om nya pensions­villkor
för förtroendevalda, OPF-KL (Bestämmelser om
omställningsstöd och pension till förtroendevalda), som
ska gälla förtroendevalda som nytillträder efter valet
2014 eller senare. Vissa delar gäller även förtroende­
valda som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBF
(Bestämmelser om pension och avgångs­ersättning för
förtroendevalda).
omfattat kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden
samt kultur- och tekniknämnden. Medborgar­dialoger
genomfördes om centrumutveckling i flera omgångar
och om Thuleparken. En slutsats av dialogerna är att
medborgarna blir mycket mer engagerade om man
genomför dialogen vid etablerade mötesplatser, till
exempel Gnestadagen, Kalaset, Gnesta Gröna Marknad
och julmarknaden.
Socialnämnden
Beslut om ny nämndorganisation
Allmänt
En politisk referensgrupp har sett över kommunens
nämndsorganisation och gett ett förslag som beslutades
under våren. Förslaget innebar förändringar för alla
nämnder. Den största förändringen är att kultur- och
tekniknämnden avskaffas. Ansvarsområdet delas
huvudsakligen upp på kommunstyrelsen och samhälls­
byggnadsnämnden. Flera av nämnderna får även nya
namn och till viss del ändrade ansvarsområden.
Alla anställda inom socialförvaltningen erbjöds lex
Sarah-utbildning under året. Förvaltningen har också
upprättat en treårsplan för verksamhetsuppföljningar
inom äldreomsorg och omsorg om personer med
funktionsnedsättning samt en enhetlig modell för
verksamhetsuppföljningar.
Köp av Åsbackaskolan
Kommunen köpte Åsbackaskolan i augusti 2014. Köpet
innebär att kommunen kan samla en stor del av den
kommunala verksamheten i Åsbackaskolans lokaler.
Därmed kan kommunen kliva ur ett antal externt
hyrda lokaler. På sikt innebär det stora besparingar i
lokalkostnader och effektivare verksamhet.
Försäljning av Gnesta Stadsnät
Kommunstyrelsen godkände våren 2014 en försäljning
(ett aktieöverlåtelseavtal) av Gnesta Stadsnät AB till
Telia Soneras bolag Skanova AB. Beslutet överklagades
och därför försenades försäljningen. Förvaltningsrätten
ogillade överklagan det och försäljningen kunde genom­
föras i slutet av december. Syftet med försäljningen är att
få in en aktör med resurser och kompetens som kom­
munen saknar, för att öka utbyggnaden av bredband i
hela kommunen, i tätorter såväl som på landsbygd. Ett
övergripande mål är att nå ett av målen i den nationella
it-strategin: att 90 procent av kommunens hushåll ska
ha fått ett erbjudande om bredband senast år 2020.
Projekt om medborgardialog avslutades
Gnesta kommun deltog i ett projekt om medborgar­
dialog. Projektet leddes av Sveriges Kommuner och
Landsting och avslutades i december 2014. Projektet har
44
Individ- och familjeomsorg (IFO)
Samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningen,
landstinget och socialförvaltningen i arbetsgrupperna
Vits (Vardagsnära insatser i tydlig samverkan) pågick
under 2014. IFO har ordinarie BBIC-licens (Barns
behov i centrum), och alla barnutredningar följer BBIC.
Antalet hushåll med försörjningsstöd minskade från
98 till 83 hushåll i snitt per månad. Sysselsättningen
Slussen har haft en positiv inverkan. Där får kommun­
invånare som har ekonomiskt bistånd möjlighet till
arbete eller studier. Uppdraget att ta emot ensam­
kommande flyktingbarn fortsatte och kommunen tog
emot 11 ensamkommande barn 2014.
Äldreomsorg och omsorg om personer
med funktionsnedsättning inklusive
kostenhet (ÄoF)
Socialnämnden har antagit lokala värdighetsgaran­
tier för äldreomsorgen och omsorg om personer med
funktionsnedsättning.
Omorganiseringen fortsatte av verksamheter inom
äldreomsorg och omsorg om personer med funktions­
nedsättning. Kommunens hemtjänst fördelades till
två mindre enheter (Björnlunda och Gnesta). Omsorg
om personer med funktionsnedsättning organiserades
i två enheter.
I januari flyttades en enhet med tio äldreboende­
platser från Liljedalshemmet till Blåklockan på
Frustunagården.
Året som gått
Hemtjänsten fortsatte med förändringsarbetet för
att få balans mellan personaltimmar och beviljade
hemtjänsttimmar.
Socialnämnden antog nya riktlinjer för handlägg­
ning av äldreomsorg, minoritetsspråk och parboende­
garanti samt riktlinjer för hantering av privata medel.
Socialnämnden i Gnesta deltar i en gemensam
livsmedelsupphandling tillsammans med Oxelösund,
Nyköping och Trosa kommuner. Ett nytt avtal beräk­
nas träda i kraft 2015.
Gnesta blev 2014 den första kommunen i länet att
byta ut alla trygghetslarm till digitala.
Nya rektorsområden för mer samarbete
Hälso- och sjukvårdsenhet (HSE)
Ny timplan i matematik och mer
innovativt lärande
För att förbättra patientsäkerheten deltog hälso- och
sjukvårdsenheten i projektet Bättre liv för sjuka äldre
i samverkan med landstinget. I projektet ingår bland
annat olika kvalitetsregister, läkemedelsgenomgångar
och individuella samordnade vårdplaner. För att minska
akutintag ingår hälso- och sjukvårds­enheten i det
mobila närvårdsteamet med landstingets ambulans­
sjukvård som startades våren 2014. Patienterna kan få
hjälp hemma av kommunens sjuksköterskor. Hälso- och
sjukvårdsenheten fick i juli 2014 Skype1 i sina surf­
plattor från landstinget för att kunna ge bättre service
till patienterna i hemmet. Läkare på vårdcentralen
kan på så sätt använda surfplattan för att enklare nå
patienter som är hemma.
För att skapa bättre förutsättningar för pedagogisk
utveckling och erfarenhetsutbyte mellan pedagoger
och skolor omorganiserades kommunens rektors­
områden under våren. I mars blev rektor för Freja­
skolan F–5 också rektor för Kvarnbackaskolan, rektor
för Dansutskolan också rektor för Laxne skola och
rektor för Welandersborgs skola även biträdande rektor
på Frejaskolan 6–9. De små skolorna i ytterområdena
får på så sätt fler kollegor och samarbetsmöjligheterna
ökar för både medarbetare och elever, vilket väntas
öka måluppfyllelsen.
Timplanen i matematik förändrades inför hösten.
Anledningen var en lagförändring 2013. Förändringen
innebar mindre justeringar i elevernas scheman men
ska på sikt förbättra måluppfyllelsen.
Projektet Idéskola har pågått hela året på Welanders­
borgs skola. Projektet ska öka kunskapen i naturdidaktik
och ge pedagogerna verktyg för att utveckla det innova­
tiva lärandet.
Som en del i att bli en lärande organisation anord­
nade förskolorna ett sommarsymposium den 23 maj,
med syfte att sprida kunskap om några av de projekt­
arbeten som genomförts under våren samt stimulera
till kollegialt utbyte.
Barn- och utbildningsnämnden
Fler valmöjligheter i gymnasiet
Barnomsorgen har utökat omsorgstiden från 15 till
20 timmar per vecka för barn till föräldralediga och
arbetssökande föräldrar. Det innebär en ökad service
för Gnesta kommuns invånare. Avgifterna har för­
ändrats något.
Utifrån perspektivet ”rättvis avgift” jämförde
nämnden med hjälp av Skatteverket föräldrars taxe­
rade inkomst 2012 och de inkomstuppgifter som
avgiften för förskole- och fritidshemsplats baserats på.
Det medförde att de som betalat för hög avgift fick
tillbaka pengar och de som betalat för låg avgift fick
göra en extra inbetalning.
Nämnden tecknade samverkansavtal med Botkyrka
kommun för att ytterligare bredda möjligheterna för
eleverna att välja gymnasieutbildning och studieort.
Särvux bytte namn till lärvux den 1 augusti för att
bättre spegla verksamheten.
1
Konferens med besök av
jämställdhetsministern
En jämställdhetskonferens hölls den 6 maj där bland
andra jämställdhetsministern medverkade. Syftet med
konferensen var att sprida erfarenheter från kom­
munens omfattande jämställdhetsarbete. Barn- och
utbildningsförvaltningens framgångsrika arbete lyftes
också fram under konferensen.
En kostnadsfri bildtelefonitjänst via internet.
45
Foto: Bertil Karlsson
Granskad arbetsmiljö
Bostäder
Arbetsmiljöverket granskade arbetsmiljön på central
nivå samt på Frejaskolan och Dansutskolan. Ingen kri­
tik riktades mot det övergripande arbetsmiljöarbetet
men skolorna fick några påpekanden som redan har
åtgärdats. Granskningen ger möjlighet att hitta ännu
bättre arbetsformer för arbetsmiljöarbetet.
Under sommaren påbörjades inflyttningen i Peabs
två hus med 32 bostadsrätter på Thulegatan. 28 av 32
lägenheter är sålda. Totalt fick förvaltningen bygglovs­
ansökningar för 61 bostäder varav 42 hyreslägenheter
på Frösjö strand (Gnestahem). Bygget påbörjades under
sommaren och inflyttning beräknas ske hösten 2015.
Peab har inte skrivit på det godkända exploaterings­
avtalet och har därmed inte heller längre någon mark­
anvisning. Våren 2015 planeras en ny markanvisning
för intresserade byggare. En skiss för utformning av
parken och badplatsen redovisades för Gnestaborna i
september på Gnesta Gröna Marknad. Gnesta Förvalt­
nings AB har fått i uppdrag att begära en ändring av en
detaljplan i Frönäs för att bygga ett nytt äldreboende
med 36 platser.
Miljö- och byggnämnden
Norra Gnesta
Ett planprogram för Norra Gnesta tätort antogs i kom­
munfullmäktige i mars. Förslaget innehåller 200–250
bostäder på tomter i storleken 1 000–1 200 kvm. Plan­
programmet för Norra Gnesta tätort lägger grunden för
fortsatt planering i området och kan tillsammans med
redan detaljplanerade områden på sikt ge möjlighet till
500 nya bostäder.
Detaljplanen för Vängsö vann laga kraft
En detaljplan för Vängsö flygplats, numera Stockholm/
Gnesta, togs fram 2013. Planen ändrar inte villkoren
för flygverksamhetens omfattning utan reglerar bebyg­
gelsen på flygplatsen. Detaljplanen överklagades av när­
boende ända upp till Mark- och miljööverdomstolen,
som dock inte gav prövningstillstånd. Detaljplanen
vann därmed laga kraft den 13 januari 2014.
46
Bygglov Frejahallen – många turer
Miljö- och byggnämnden beslutade i december 2013
att ge Gnesta Förvaltnings AB bygglov för till- och
ombyggnad av simhallen. Ansökan innebär en liten
avvikelse från detaljplanens bestämmelser för en del
av byggnadens hörn (0,8 kvm). Grannar överklagade
beslutet med synpunkter på bland annat trafiksitua­
tionen och buller från fläktar samt klorlukt. Läns­
styrelsen tyckte precis som nämnden, att avvikelsen
från detaljplanen är liten och förenlig med planens
syfte, och avvisade överklagandet.
Året som gått
De som överklagat yrkade att Mark- och miljö­
domstolen skulle besluta om inhibition (att ställa
in, ”frysa”) av nämndens beslut om bygglov. Gnesta
Förvaltnings AB ansökte då om startbesked för att få
påbörja arbetet med simhallen trots att bygglovet var
överklagat. Motivet var att man ville börja med störande
arbeten som exempelvis sprängning under sommaren då
skolan inte har någon verksamhet. Nämnden beslutade
också att bevilja startbesked i juni.
I juli avslog Mark- och miljödomstolen klagandenas
krav på inhibition av bygglovet. Senare, i november,
beslutade Mark- och miljödomstolen att undanröja
underinstansernas beslut och skickade tillbaka ären­
det till miljö- och byggnämnden i Gnesta för fortsatt
handläggning, med motiveringen att det inte framgick
vilka handlingar som legat till grund för beslutet.
Gnestas miljö- och byggnämnd gjorde då ett förtyd­
ligande av vilka handlingar som ingick i bygglovet
och ärendet togs upp för ett nytt beslut i miljö- och
byggnämnden i november. Det beslutet överklagades
inte och bygglovet vann till slut laga kraft några dagar
in på 2015.
Båvenplanen
Genom beslut av länsstyrelsen har det generella strand­
skyddet på 100 meter utökats till 300 meter runt sjön
Båven. Båvenplanen är en gemensam översiktsplan
för Båvenområdet som antogs av Gnesta, Flen och
Nyköpings kommuner 1995. Varje kommun ska ha en
översiktsplan för hela ytan. Båvenplanen är en för­djupad
översiktsplan av Gnesta kommuns översiktsplan från
2003. En gemensam analys gjordes 2011 som visade
att planen har blivit konkretiserad genom att ett antal
skydd har tillkommit och Båvenplanen uppfyllde
därför sitt syfte vad gäller skydd. Därefter beslutade
länsstyrelsen 2013 om ett utökat strandskydd på 300
meter. Syftet med Båvenplanen var också att medverka
till landsbygdsutveckling, men där har planen troligen
haft en motsatt effekt. Kommunerna beslutade därför
2014 gemensamt att inaktualisera den gemensamma
översiktsplanen. Beslutet är skickat till länsstyrelsen.
Avloppsinventering – reviderad plan
Enligt den tidigare planen skulle alla avlopp (cirka
3 000) vara inventerade före 2017. I februari 2014
beslutade kommunfullmäktige att en avlopps­ledning
från Laxne till Gnesta anläggs som ersättning för det
befintliga reningsverket i Laxne. I december 2013
beslutade miljö- och byggnämnden att prioritera
inventering av avlopp med vattentoalett då dessa
innebär störst risk för människors hälsa och miljö.
Det innebär också att de avlopp som inventerades
1994–2000, och där inga krav ställdes på att åtgärda
underkända avlopp, ska återinventeras i detta projekt.
Det medför att projektplanen behöver ändras. På
grund av återinventeringen har fler fastigheter lagts till
i projektet som förlängts till 2021. Viktigt att notera är
att alla fastigheter i kommunen omfattas av projektet,
vilket även innebär att fastigheter som kan komma att
anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet
ingår. Det innebär att projekttiden kan komma att för­
kortas beroende på hur många fastigheter som kopplas
på den kommande avloppsledningen mellan Laxne
och Gnesta. Inventeringen ska som längst pågå till
och med 2020 och de sista avloppen ska åtgärdas 2021.
Foto: Bertil Karlsson
47
Försiktighetsmått Vängsö
I januari 2014 tog kommunens miljöenhet emot det
första formella klagomålet om störningar från flyg­
verksamheten. När kommunen får in synpunkter om
störningar gör kommunen en utredning för att se ifall
det finns skäl att kräva så kallade försiktighetsmått
om det riskerar att uppstå olägenheter för människors
hälsa eller miljö. Miljö- och byggnämnden beslutade
i september om totalt 17 olika försiktighetsmått för
Stockholm/Gnesta flygplats. Under hela processen
har kommunen haft en omfattande dialog med såväl
flygklubben som representanter för de som bor kring
flygplatsen. Enligt beslutet börjar försiktighets­måtten
gälla från den 1 januari 2015.
Nedan beskrivs vad som hänt under året inom de olika
verksamhetsområdena.
Fritidsverksamheten
Idrottsföreningarna genomförde många aktiviteter som
var positiva för invånarna. Alla tätorter har haft vinter­
aktiviteter för alla invånare och besökare. Utöver det
har fritidsverksamheten anordnat sportlovsaktiviteter,
idrottsskola, höstlovsaktiviteter, fotbollscuper, cirkus­
skola, handbollsskola med mera. För Gnestas löpare
anordnades Marknadsloppet och Kärruset.
Under året delade kommunfullmäktige ut stipendier
för SM- och VM-guld till Gnesta Gym. Årets ungdoms­
ledarpris gick till Art Lab.
Ändring i PBL
I juni beslutade riksdagen om lagändringar vad gäller
åtgärder som kan göras utan krav på bygglov. Lag­
ändringarna gäller från och med den 2 juli 2014 och
innebär att man utan bygglov kan bygga så kallade
Attefallshus på tomten för en- eller tvåbostadshus.
I områden som är värdefulla miljöer kan kommunen
fortfarande bestämma att åtgärderna kräver bygglov.
Bygglov krävs också fortfarande om åtgärderna gäller
byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt
värdefulla ur bland annat historisk, kulturhistorisk och
miljömässig synpunkt. I Gnesta kommun gäller det
Gnestahöjden och Hammersta fritidshusområde efter
särskilt beslut i miljö- och byggnämnden.
Kultur- och tekniknämnden
Även 2014 präglades av många stora utvecklings­
projekt och utredningar inom flera områden:
• Om- och tillbyggnad av badhuset
• Utredning om lokalisering och utformning av
ny idrottshall
• Utredningar om ett nytt avloppsreningsverk i
Laxne alternativt en avloppsledning från Laxne
till Gnesta
• Åtgärder i Gnesta reningsverk med anledning av
störning i reningsprocessen
• Fortsatt upprustning av biografen i Elektron
• Översyn av regler för föreningsbidrag
• Upprustning av entrén till Strömmen
• Övertagande av Storgatan från Trafikverket
• Ny plan för hastighetsbestämmelser i tätorterna
• Barnkalaset
• Utformning, upphandling och byggnation av
Thuleparken, etapp 1
48
Biblioteksverksamheten
Strömmen fortsätter att vara välbesökt – under året
steg antalet besökare till omkring 111 000, vilket var
nästan 4 000 fler än i fjol. De som besökt Strömmen
har mötts av en renoverad entré som visat sig vara
mycket uppskattad.
Kommuninvånarna kommer till Strömmen både
för att låna böcker, se på utställningar och delta i
aktiviteter. Biblioteket hade över 60 000 utlån under
året varav cirka 2 000 i Stjärnhov. Över 200 aktiviteter
och nästan 20 utställningar arrangerades.
Många aktiviteter är riktade till barn och i synner­
het dem med lässvårigheter. Här har flera samarbets­
projekt dragits igång under året, både tillsammans med
barnavårds­centralen, elevhälsan, logopedmottagningen
och länsbiblioteket.
Inom utlåningen ökar användningen av de tekniska
möjligheterna och tjänsterna:
• Antalet egna nedladdningar (för dem med läs­
svårigheter) ökade från 64 till 698.
• Utlåningen av talböcker ökade från 383 till 858.
• Fjärrlån till studenter ökade med en fjärdedel.
Antalet är fortfarande lågt i förhållande till den
totala utlåningen men den procentuella ökningen är
anmärkningsvärd.
Allmänkultur
I Gnesta kommun finns en stark musiktradition vilket
märks när året summeras. Under 2014 genomfördes
bland annat Gnestastämman på Elektron, Bellmans­
spelen, Sandviks musikfestival, Lakeside music lovers
festival Gnesta, Brunnskonsert i Gryt, Musik i sommar­
kväll, konserter på Elektron där Scenkonst Sörmland
Året som gått
och kulturskolan samarbetat med kultur och fritid,
konserter i Skottvångs Grufva, allsångskvällar i Gryt,
klassisk musik i arrangemang av Ateljé 42 och Musik
i Gryt, konserter i Björnlunda hembygdsgård samt
pianofestival i Björnlunda.
Till årets konstrunda kom över 1 200 besökare
för att titta på verk av 49 medverkande konstnärer.
Samlingsutställningen på Art Lab Gnesta lockade
närmare 600 besökare och besöken i konstnärernas
ateljéer varierade från 30 till över 400.
Vad gäller vägnätet har verksamheten gjort under­
håll som asfaltarbeten på ett flertal vägar, målning av
övergångsställen med mera samt anlagt nya gång- och
cykelvägar.
Gatu- och parkverksamheten har även satsat på
en försköning av samhällena med bland annat nya
blom­urnor. I och med övertagandet av Storgatan köpte
kommunen in ny julbelysning. Den gamla sattes åter
upp längs Torggatan.
Vatten och avlopp
Medborgarkontor
Gnesta medborgarkontor har i sin roll som informations­­­
central hanterat många olika frågor; turism, torgplatser,
bokning av Elektron, borgerliga vigslar, ­konsument­­­­ärenden,
åkkort för gymnasieungdomar, biljett­bokningar, evene­
mang på hemsidan, affischering och marknadsföring,
utlämning av gröna sorterings­påsar för matavfall med
mera.
Under året tog kommunen också tillbaka konsument­
vägledning i egen regi, efter att den har varit utlagd på
en jurist som skött detta.
Turism
Gnesta turism finns på Facebook, Instagram och Twit­
ter. I juni öppnades också Visit Sörmlands turismsajt
på webben.
Besöksguiden delades ut till alla hushåll inklusive
sommargäster och sommarbostäder, och den finns
även att hämta på medborgarkontoret. Sommar­
programmet producerades som vanligt liksom nya
gratis kommunkartor.
Gatu- och parkverksamhet
Vintervägunderhållet i början på året var både omfat­
tande och långvarigt med stora snömängder, men
det vägdes upp av en betydligt lindrigare start på
vinterväg­underhållet i november och december.
Gatu- och parkverksamheten inventerade kommu­
nens träd och buskar i parkmiljöer och på allmänna
platser och arbetade med skötselplaner.
Utbyte av kvicksilverarmaturer på gatubelysningen
fortsatte och alla gång- och cykelvägar får LED-belys­
ning. Senast 2015 ska all belysning med kvicksilver
vara utbytt. Elljusspåren har också setts över vad gäller
gamla ruttna stolpar och armaturer, och även dessa
har fått LED-belysning.
Året präglades av stora projekt och fortsatt förnyelse­
arbete inom enhetens olika delar. Arbetet har handlat
om allt från nya rutiner och dokumentering av risker
på vatten- och reningsverken till att bygga ny pump­
station på Gnesta reningsverk. De stora projekten
pågår fortfarande och under året beslutade fullmäktige
bland annat att satsa på en överföringsledning från
Gnesta till Mölnbo för att möjliggöra pumpning av
Gnestas avlopp till Himmerfjärdsverket strax öster
om Södertälje.
På avloppsreningsverket i Gnesta har det hela året
pågått arbete med att minska utsläppsnivåerna som
ligger över de godkända för BOD (syreförbrukande
ämnen). Många åtgärder har genomförts men pro­
blemet kvarstår delvis. Ett arbete pågick även kring
Gnesta vattenverk och vattentäkt för att säkra till­
förseln av vatten av bra kvalitet för överskådlig framtid.
Renhållning
Renhållningens olika delar har fungerat bra, framför
allt slamtömningen har flutit på mer problemfritt än
tidigare år.
Sorteringsnivåerna var ungefär lika som tidigare år,
det vill säga på en hög nivå jämfört med riket. Insam­
lingen av matavfall minskade dock något och renhåll­
ningen ska ta krafttag 2015 för att öka insamlings­
mängden.
Återvinningsgården fortsatte med sommar­öppet alla
lördagar även 2014. Det har inte bara höjt service­graden
utan har även förbättrat arbetsmiljön för personalen
då det blir en mer jämn och spridd ström av besökare.
Besöksantalet ligger stadigt på runt 30 000 per år.
Kundtjänsten startade ett arbete med att dels höja
servicenivån, dels öka kvalitetssäkringen för tjänsterna.
Första steget var att se över marknaden vad gäller
verktyg för kommunikation mellan kommuninvånare
och kundtjänst samt effektiva ärende­hanteringssystem.
Planen är att lansera ett nytt system 2015.
49
Foto: Bertil Karlsson
Koncernen Gnesta kommun
Kommunkoncernen, där kommunens helägda
bolag ingår, redovisade ett resultat på 10,3 mkr
2014, en klar förbättring mot 2013 (–2,3 mkr).
Kommunen sålde Gnesta Stadsnät AB enligt
tidigare beslut. Gnestahem påbörjade byggna­
tionen av 42 lägenheter på Frösjö strand. Gnesta
Förvaltnings satte upp solpaneler på taket till
Welandersborgs skola och började ombyggna­
tionen av simhallen. Bolaget köpte även Åsbacka­
skolan som ska användas till kommunens verk­
samheter. Olika arkitektförslag togs också fram
för gamla posthuset.
Gnesta kommunkoncern AB
Gnesta kommunkoncern AB är helägd av Gnesta
kommun. I koncernen ingår bolagen Gnestahem AB,
Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och
Gnesta Centrumfastigheter AB.
Koncernens resultat
Resultatet för hela koncernen inklusive alla bolag var
10,3 mkr (–2,3 mkr 2013). Det sammanställda resul­
tatet efter elimineringar för Gnesta kommun tillsam­
mans med bolagen blev 13,3 mkr (–0,8 mkr 2013).
Gnestahem AB
Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kom­
munens nämnder, Gnesta kommunkoncern AB.
Gnesta kommunkoncern AB började sin verksam­
het 2009. Koncernen ska, utifrån kommunens vision
och långsiktiga mål och företagspolicyn för Gnesta
kommun och dess bolag, ha en sammanhållande
ägarroll för de kommunala bolag där kommunen äger
minst 50 procent av aktierna.
Eftersom kommunen har ett bestämmande infly­
tande i Gnesta kommunkoncern AB ingår den i den
sammanställda redovisningen.
50
Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som
äger och förvaltar 818 lägenheter och ett 20-tal loka­­ler i
Gnesta kommun. Den totala förvaltade ytan är 63 336 m2.
Syftet med bolaget är att det på affärsmässiga grunder
ska bygga och förvalta bostäder och lokaler för såväl
kommersiella som kommunala ändamål. Bolaget ska
eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att till­
godose invånarnas olika önskemål vad gäller bostäder.
Gnestahem AB hade under 2014 inga lediga lägen­
heter och bolagets andel av det totala lägenhetsbestån­
det i Gnesta kommun är 63 procent. Bolaget skrev 115
nya lägenhetskontrakt och kötiden till lägenheterna
Året som gått
är i snitt 2 år. Gnestahems intressebank hade 2 620
intressenter vid årets slut. Ett antal hyresgästträffar
genomfördes med de lokala hyresgästföreningarna.
Effektiviseringarna av energianvändningen fort­sätter
och 2015 ska bolaget bland annat i Gnesta byta fönster
på kvarteret Snickaren, bygga om under­centralen på
Torggatan 20–26 och installera ny styr- och regler­
utrustning på fastigheterna i Stjärnhov.
Många små energibesparingsåtgärder och det
varma året 2014 gjorde att energiförbrukningen mins­
kade med 5 procent mellan 2013 och 2014.
Bolaget använde under året 0,6 mkr på att förbättra
tillgängligheten i fastigheterna.
Efter en offentlig upphandling påbörjade bolaget
2014 produktionen av 42 nya lägenheter på Frösjö­
strand i Gnesta. Lägenheterna beräknas bli klara i
december 2015.
Bolaget genomförde tillsammans med systerbolaget
en upphandling av ramavtal för byggnadsarbeten.
Gnestahem AB fortsatte med underhållsinsatser.
Bolaget har en ambitiös underhållsplan och investe­
rade 111 kronor per m2 2014 (147 kronor 2013).
De nya redovisningsreglerna med komponent­
avskrivning innebär att underhåll som tidigare bokförts
som kostnader nu istället aktiveras i balansräkningen.
Gnesta Förvaltnings AB
Gnesta Förvaltnings AB hade under 2014 (liksom
2013) inga lediga lokaler.
Många små energibesparingsåtgärder och det
varma året 2014 minskade energiförbrukningen med
5 procent mellan 2013 och 2014.
Under sommaren satte bolaget upp solpaneler på
taket i Welandersborgs skola i Björnlunda. Dessa pane­
ler står nu för 12 procent av energibehovet på skolan
och investeringen är betald inom tio år.
Den 1 april utnyttjade bolaget sin option att köpa
tillbaka äldreboendena Frustunagården och Ekhagen,
för sammanlagt 66,9 mkr.
Bolaget köpte fastigheten Gnesta 42:12 (Åsbacka) för
42 mkr. Tanken är att delar av kommunens verksam­
heter successivt ska flytta in i fastigheten. En kommunal
förskola har flyttat in och Gnesta kommun har också
skrivit kontrakt och flyttat in i idrottshallen och köket.
Den 18 december inlöste Specialskolemyndigheten
sina hyreskontrakt i förtid vilket gav ett mycket stort
överskott för Gnesta Förvaltnings AB.
Tillsammans med systerbolaget Gnestahem AB
upphandlade bolaget ramavtal för byggnadsarbeten.
I juni 2014 påbörjade bolaget efter upphandling
en renovering och utbyggnad av simhallen i Gnesta.
Arbetet beräknas bli klart hösten 2015.
Foto: Kajsa Kromnér
51
Gnesta Stadsnät AB
Gnesta Stadsnät har i uppdrag att förvalta och driva
fiberoptiskt stadsnät i Gnesta. 35 procent av hushållen
och företagen i Gnesta är anslutna till stadsnätet. 2014
sålde kommunen bolaget till Skanova då kommunen
räknar med att en extern operatör har både bättre eko­
nomi och bättre kompetens för att få fler i kommunen
att ansluta sig till det fiberoptiska nätet.
Gnesta Centrumfastigheter AB
Gnesta Centrumfastigheter äger och förvaltar fastig­
heterna vid Strömmentorget i centrala Gnesta. Bolaget
äger både bostäder och lokaler. En fråga som diskute­
rats under året är det så kallade posthuset som har ett
stort renoverings- och underhållsbehov. De parallella
arkitektuppdragen som har genomförts har utmynnat i
olika förslag för posthuset. I alla alternativ är kvarteret
i och omkring posthuset av stor betydelse för Gnesta
centrums utveckling. Kommunen har ännu inte tagit
ställning till vad som ska hända med posthuset.
Övriga aktieinnehav
I följande bolag äger inte kommunen något bestäm­
mande inflytande, och därför ingår de inte i den
sammanställda redovisningen.
Gnesta kommun har ett andelskapital på 420 tkr
i kreditmarknadsbolaget Kommuninvest, som ägs av
mer än 280 svenska kommuner och landsting. Bola­
gets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa
de långsiktigt bästa villkoren för ägarnas finansiella
verksamhet.
52
Kommunen äger 1,79 procent av aktiekapitalet
i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafik­
myndighet som är huvudman för länets kollektivtrafik.
Kommunen äger 100 aktier (2 procent) i Energi­
kontoret i Mälardalen AB. Energikontoret ska arbeta
för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom
att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för
energi- och klimatfrågor.
Gnesta kommun äger också tre aktier (totalt 1 000 kr)
i Sörmlands turismutveckling AB (STUA). Sörmlands
turismutvecklings uppgift är att tillsammans med kom­
muner och näringsliv samt övriga regionala organisa­
tioner i Sörmland arbeta för ökad lönsamhet och tillväxt
inom turistnäringen i länet genom länsgemensam
marknadsföring och produktutveckling.
Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen
Gryts Föreningshus i Stjärnhov. Föreningens uppdrag
är att förvalta en byggnad med samlingslokal som hyrs
ut till föreningar. Kommunen äger också 6,5 andelar i
Daga Vattenregleringsföretag.
Gnesta och omvärlden
Gnesta och omvärlden
Foto: Bertil Karlsson
Gnesta har ett mycket bra geografiskt läge i Stockholmsoch Mälardalsregionen. Den kraftfulla till­växten
i Stockholmsregionen ger även effekter i Gnesta,
framför allt i Gnesta tätort. Gnesta kan erbjuda en
god boendemiljö till en relativt låg kostnad samtidigt
som kommuninvånarna har hela Stockholms arbets­
marknad och utbud inom rimligt avstånd.
Det är viktigt inför framtiden att hela Gnesta kom­
mun, såväl alla tätorter som landsbygden, ska leva
och utvecklas. Det framgår tydligt i den vision som
kommunfullmäktige antog 2008: Gnesta – för dig som
vill växa i stadens lugn och landets puls. Kommunen
arbetar därför med dialoger med kommuninvånarna,
bland annat genom framtidsmöten i kommunens olika
tätorter och med så kallad medborgardialog.
Kommunen fortsätter att utveckla Gnesta samhälle,
bland annat genom att ta fram en centrumplan och
bygga fler bostäder. Gnestahem har börjat bygga 42
lägenheter av totalt 140 planerade bostäder vid Frösjö­
strand. Det är kommunens största exploaterings­projekt
för närvarande. I samband med detta projekt ska kom­
munen även anlägga en promenadväg längs Frösjön,
samt en badplats och en småbåtshamn.
När det gäller utvecklingen av Gnesta centrum
har Thuleparken delvis byggts om under året och
kommunen har övertagit ansvaret för Storgatan. En
ombyggnad av Storgatan startar 2015. Två arkitekt­
kontor har utarbetat idéer och förslag på hur centrum
inklusive Storgatan kan förändras, och kommunen
arbetar nu vidare med dessa förslag.
Tillgång till snabb internetuppkoppling är en
viktig framgångsfaktor. Därför har kommunen sålt
Gnesta Stadsnät AB utifrån övertygelsen att en privat
aktör både har bättre kompetens och större finansiella
möjligheter att utveckla bredbandstillgången i Gnesta.
Målet är att 90 procent av alla hushåll i kommunen
ska ha möjlighet att få bredband med en hastighet på
100 mbit/s senast år 2020.
Ett av kommunfullmäktiges övergripande mål är ett
närmare samarbete mellan kommun, näringsliv, för­
eningsliv och kulturliv. Därför pågår en mängd olika
verksamheter riktade mot näringslivet, förenings­livet
och kulturlivet. Ett exempel är föreningen c/o Gnesta
(Care of Gnesta), där kommunen tillsammans med
företag och föreningar marknadsför Gnesta.
Kommunen har stora utmaningar när det gäller
idrottsanläggningar. Under 2014 startade ombygg­
naden av kommunens simhall, och planeringen för
en ny idrottshall fortsätter.
En viktig framtidsfråga är att fler unga läser vidare
efter gymnasiet. Det finns goda möjligheter till det
eftersom skolresultaten har förbättrats stadigt, behörig­­­­
heten till gymnasiet ökar och allt fler får full­ständiga
betyg i grundskolan. Ett tydligt tecken på de för­
bättrade skolresultaten är att det genomsnittliga merit­
värdet 2014 var högre än någonsin tidigare.
Befolkningen ökade 2014
Från att kommunen bildades 1992 till och med decem­
ber 2014 har befolkningen ökat från 9 481 till 10 513
invånare. 2014 ökade befolkningen med 104 personer,
och ökningen bestod nästan helt av inflyttning.
2013 beviljades bygglov för 47 bostäder varav
32 i flerfamiljshus. 2014 beviljades fler bygglov; 60
bostäder varav 42 i flerfamiljshus.
Kommunens vision är att ha 12 000 invånare år
2020. Bedömningen i dagsläget är en fortsatt ökning
men att befolkningen år 2020 kommer att vara
omkring 11 200.
53
Befolkningsutvecklingen i Gnestas delområden
(Totalbefolkningen i Gnesta 1992–2013)​
Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper
(Befolkningsförändringar bland kvinnor och män)
Antal
10 700
Antal
5 300
10 500
5 200
10 300
5 100
10 100
5 000
9 900
4 900
9 700
4 800
9 500
9 300
1995
2000
2005
2010
År
Befolkningsökningen är ojämnt fördelad i kom­mu­
nen, och störst i Gnesta tätort som har cirka 5 400
invånare. I tätorterna Björnlunda med 830 invånare,
Stjärnhov med 560 invånare och Laxne med 180
invånare har befolkningstalen de senaste åren i princip
varit oförändrade. Enligt kommunens befolknings­
prognos väntas både Björnlunda och Laxne tätort
få fler invånare kommande år. Befolkningstalen för
landsbygdsområdena väntas vara oförändrade eller
öka något med undantag för Laxne landsbygd där
befolkningen väntas minska.
54
Kvinnor
Män
4 700
1995
2000
2005
2010
År
Antalet barn i förskoleåldern ökar fram till 2015 då
ökningen planar ut. Antalet skolbarn i åldern 6–15
år ökar stadigt fram till 2020. Antalet gymnasielever
fortsätter däremot att minska fram till 2015 för att
sedan öka. År 2018 väntas gymnasieeleverna vara
ungefär lika många som 2013. Antalet ”äldre äldre”
(80 år och över) väntas börja öka år 2016 och framåt.
År 2020 är den gruppen cirka 15 procent större än
idag enligt kommunens befolkningsprognos.
Gnesta tappar många ungdomar redan i samband
med att de börjar gymnasiet, men framför allt ung­
domar i åldern 20–30 år. Därför har kommunen en
mycket liten andel invånare i åldern 25–30 år. Däre­
mot flyttar många barnfamiljer in vilket gör att Gnesta
har en stor andel invånare i åldern 35–60 år, det vill
säga den period där många är föräldrar och har barn
i skolan. Den stora andelen i åldern 65–75 år beror på
de stora 40-talskullarna och att Gnesta är attraktivt
för pensionärer. Anmärkningsvärt är att befolkningen
i arbetsför ålder är relativt liten i förhållande till antalet
pensionärer i kommunen.
Gnesta har en relativt jämn könsfördelning med
något fler flickor/kvinnor. Att det finns fler kvin­
nor än män i de högre åldrarna beror på att kvinnor
i genomsnitt lever längre än män.
I ålderskategorin 20–30 år finns det färre kvinnor
än män. Att det finns både få invånare och färre kvin­
nor i denna ålderskategori kan bland annat ha att göra
med utbildningsmöjligheterna i Gnesta samt att fler
kvinnor än män väljer att studera vidare på andra orter.
Gnesta och omvärlden
Gnestas befolkning i ettårsklasser 2014 – kvinnor
Arbetsmarknaden i Gnesta
Antal
100
I Gnesta finns 3 000 arbetstillfällen och över 1 000
företag, varav de flesta är fåmansföretag, många med
inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbets­
marknad domineras av arbeten inom vård och omsorg
samt utbildning. Totalt står de för 1 100 arbets­
tillfällen, eller 40 procent av arbetstillfällena i kom­
munen. Tillverkning och byggindustri sysselsätter
ungefär 300 personer, eller drygt 10 procent vardera.
2 800 Gnestabor pendlar till arbeten i andra
kommu­ner, varav 1 200 till Södertälje och 600 till
Stockholm. 700 personer pendlar in till Gnesta kom­
mun, främst från Södertälje kommun.
75
50
25
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Ålder
Gnestas befolkning i ettårsklasser 2014 – män
Antal
100
75
50
25
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Ålder
55
Ekonomi
Foto: Bertil Karlsson
Finansiell analys
Foto: Bertil Karlsson
Finansiell analys
Gnesta kommuns resultat för 2014 var
+3,0 mkr, en ökning från 2013 (+1,5 mkr).
Verksamheternas bruttokostnader ökade med
1 procent (4 procent 2013), medan intäk­
terna ökade med 3 procent (10 procent 2013).
Nettokostnadsandelen var 100 procent, det
vill säga kommunen förbrukade årets totala
skatteintäkter och statsbidrag. Soliditeten
ökade från 27 till 28 procent. Verksam­
heterna följde i stort sett budget och särskilt
socialnämnden och barn- och utbildnings­
nämnden förbättrade sin budgetfölj­samhet.
I stort är kommunens ekonomi stabil trots
stora investeringar 2014 och planerade inves­
teringar framöver.
Modell för finansiell analys
Den finansiella analysen bygger på fyra olika perspek­
tiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här redovisas
de parvis eftersom resultat och kapacitet har ett starkt
samband, liksom risk och kontroll.
Syftet med den finansiella analysen är att se om
kommunen uppfyller kommunallagens krav på god
ekonomisk hushållning.
Resultat och kapacitet
En analys av resultat och kapacitet kartlägger årets
resultat och dess orsaker. En obalans mellan kostnader
och intäkter, det vill säga att kostnaderna är högre än
intäkterna, är en varningssignal. Analysen av dessa
faktorer visar även vilken långsiktig finansiell styrka
kommunen har.
Skatte- och nettokostnadsutveckling
Förändring (%)
2012
2013
2014
Skatteintäkter
2,7
2,9
3,7
Nettokostnader
3,1
3,5
3,4
4,9
3,4
2,1
Nettokostnader exklusive
jämförelsestörande poster
Nettokostnadernas ökning var mindre än 2013.
Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelse­
störande poster var 2,1 procent, en minskning med
1,3 procentenheter. De jämförelsestörande posterna
var indexuppräkning för Citybanan (0,2 mkr) och
avsättning till deponi i Korslöt (6,5 mkr).
57
Intäkter och kostnader, ökning respektive
minskning
(%)
Verksamhetens bruttointäkter
Verksamhetens bruttokostnader
Avskrivningar
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämningar
Finansiella intäkter och kostnader
Soliditet
(%)
2012
2013
2014
9
10
3
Tillgångsförändring
Förändring av eget kapital
5
4
1
21
14
1
6
3
2
– 10
1
13
3
– 38
1
De minskade bruttointäkterna beror till stor del på att
kommunen höjde taxor och avgifter 2013. De största
intäkterna var taxor och avgifter samt bidrag.
Verksamheternas bruttokostnader ökade med 1 pro­
cent, vilket kan jämföras med 4 procent 2013. I pengar
var det en ökning med 5 mkr mellan 2013 och 2014,
medan ökningen från 2012 till 2013 var 25 mkr.
Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillna­
den mellan kommunens egen beskattningsbara inkomst
och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115
procent av skattekraften hos kommuner som ligger
på samma nivå som riksgenomsnittet. Gnesta hade en
skattekraft på 96,6 procent och fick därför inkomst­
utjämningsbidrag på 75 mkr 2014.
Finansnettot minskade med 0,3 mkr. Bland de
finansiella intäkterna minskade ränteintäkterna medan
borgen­savgifterna ökade, vilket gav en sammanlagd
ökning med 0,6 mkr. Övriga finansiella kostnader
ökade med 0,8 mkr främst på grund av avskrivning av
fordringar. I 2014 års finansnetto ingick även reavinster
på 3,1 mkr.
Olika kostnaders andel av skatteintäkter och
generella statsbidrag
(%)
Nettokostnadsandel
2012
2013
2014
100
100
100
99
101
99
Nettokostnadsandel med avdrag för
beslutade, men ej budgeterade,
satsningar samt övriga
jämförelsestörande poster
En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att
kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter.
Ett nyckeltal är nettokostnadsandelen, det vill säga hur
stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatte­
intäkter, statsbidrag och utjämningsavgifter. Riktvärdet
för landets alla kommuner är 98 procent. Gnesta hade en
nettokostnadsandel på 100 procent, det vill säga Gnesta
förbrukade årets skatteintäkter. Nettokostnadsandelen
exklusive jämförelsestörande poster var 99 procent.
58
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse
2012
2013
2014
28
27
28
6
– 2
1
2
0,4
1
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga
finansiella styrka. Den visar hur stor del av kommu­
nens tillgångar som har finansierats med egna medel
(skatteintäkter och andra intäkter). Soliditeten ökade
med 1 procentenhet 2014 och är därmed tillbaka på
2012 års nivå. Tillgångarna ökade med 1 procent
vilket motsvarar 4 mkr.
Skuldsättningsgrad
(%)
2012
2013
2014
43
40
40
9
8
9
– varav kortfristig skuldsättningsgrad
34
32
31
– varav långfristig skuldsättningsgrad
0
0
0
Total skuldsättningsgrad
varav avsättningsgrad
Den del av tillgångarna som kommunen har finan­
sierat med lån brukar kallas för skuldsättningsgrad.
Det är ett nyckeltal som beskriver hur räntekänslig
kommunen är. Den kortsiktiga skuldsättningsgraden
minskade med 1 procentenhet, bland annat på grund
av minskade leverantörsskulder.
Sammanfattning av perspektiven
resultat och kapacitet
Årets resultat på 3,0 mkr var högre än föregående
års 1,5 mkr. Även resultatet före finansiella poster
blev positivt, 0,9 mkr. Nyckeltalen visar också att
kommunens ekonomi förbättrats något jämfört med
2013. Nettokostnadernas ökningstakt har minskat
och skatte­intäkterna ökat. Verksamheternas netto­
kostnader får inte överskrida skatteintäkterna om
kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi.
Soliditeten ökade igen tillbaka till 2012 års nivå. På
grund av att Gnesta har finansiella tillgångar och
inga långfristiga skulder är soliditeten hög även när
ansvarsförbindelsen räknas med. Gnesta har tidigare
år satt av pengar för bland annat pensionskostnader,
sluttäckning av deponier och infrastruktursatsningar,
för att minska framtida kostnader. Trots det är årets
resultat inte tillräckligt. För att ha en fortsatt hög
kapacitet behöver kommunen ha ett resultat på minst
1,5 procent av skatter och statsbidrag. Riktvärdet är 2
procent, men Gnesta har en stark finansiell position
Finansiell analys
och därför kan kommunen ha ett lite lägre resultat­
mål, förutsatt att nämnderna följer budget och har
beredskap för oförutsedda händelser.
Finansiella nettotillgångar
(mkr)
Kort- och långfristiga skulder
Nettotillgångar
Med riskförhållande menar man hur utsatt kom­
munen är för finansiella risker. En god ekonomisk
hushållning innebär att kommunen i ett kort och
medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska
åtgärder för att möta finansiella problem. Här ana­
lyserar man också borgensåtagande och pensionsskuld.
Med kontroll menar man om och hur kommunen
följer sina finansiella mål och sin budget. En god
följsamhet mot budget innebär också en god ekono­
misk hushållning. Risk och kontroll hänger samman
genom att båda är ett mått på kommunens förmåga
att anpassa sin ekonomi till olika situationer.
Likviditetsmått
(%)
Likvida medel/kortfristiga skulder
2012
2013
2014
35
21
17
225
228
213
Kassalikviditet (omsättningstillgångar/
korta skulder)
Likviditeten, den kortsiktiga betalningsförmågan,
försämrades för tredje året i rad och har gjort det
sedan 2011 då likviditeten var 44 procent. De likvida
medlen minskade men det gjorde även de kortfristiga
skulderna.
Räknas alla omsättningstillgångar in i förhållande
till de korta skulderna är nyckeltalet högt, 213, bero­
ende på att medel som är avsatta för pensionskostnader
ska bokföras som omsättningstillgång. Dessa medel
får inte användas till löpande drift och är placerade så
att de förfaller (blir tillgängliga) i takt med kommande
pensionsutbetalningar. Minskningen jämfört med
2013 beror på minskade upplupna skatteintäkter. Är
kassalikviditeten lägre än 100 procent kan kommunen
tvingas låna eller sälja anläggningstillgångar för att
kunna betala sina kortfristiga skulder.
I slutet av månaden är likviditeten ändå relativt
hög eftersom kommunen fått in skatter men inte
betalat ut löner. Medelsaldot var negativt under fem
månader 2014 (två månader 2013), vilket innebär att
kommunen utnyttjat checkkrediten.
2013
2014
364
352
334
– 106
– 99
– 98
258
253
236
Omsättningstillgångar + finansiella
anläggningstillgångar
Riskförhållande och kontroll
2012
I finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella
tillgångar som kommunen beräknas omsätta inom
10–20 år. Utifrån den tidsperioden kan man bedöma
Gnestas betalningsberedskap som ”medellång”. 2014
minskade tillgångarna men även skulderna, och totalt
sett minskade de finansiella nettotillgångarna för
andra året i rad.
Ränte- och valutarisker
Ränterisk är risken för förändringar av räntorna och
med valutarisk menar man risk för eventuella valuta­
kursförluster. Kommunen är inte utsatt för ränterisk
eftersom merparten av kommunens lån flyttades
2003 i samband med att fastigheterna övergick till
kommunens fastighetsbolag. Gnestahem AB och
Gnesta Förvaltnings AB hanterar sin ränterisk bland
annat genom att göra så kallade ränteswappar för att
säkerställa en jämn räntenivå.
Enligt finanspolicyn får inte kommunen ta någon
valutarisk.
Kreditrisk
Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det
vill säga en risk att kommunen inte får fordringar
betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets
slut 6,4 mkr (6,7 mkr 2013).
Borgensåtagande/hyresåtagande och
koncernens resultat
(mkr)
Hyresåtagande 5 år framåt
Utnyttjad kommunal borgen
Sammanställt resultat
– varav Gnesta Kommunkoncern AB
2012
2013
2014
351,4 367,9 359,4
407
423
570
5,7
– 0,8
14,8
– 1,5
– 2,3
11,8
59
Hyresåtagandet visar vilka hyresavtal kommunen har
i åtagande för fem år framåt. Det ökade hyresåtag­
andet omfattar bland annat ny brandstation, sporthall,
förskola och upprustning av simhall vilket medför
högre hyra. Hyrorna är uppräknade med 2 procent
från och med 2017.
Kommunens tak för borgensåtagande 2014 uppgick
till 757 mkr, en ökning med 204 mkr jämfört med
2013. Borgensramen för Gnestahem AB höjdes med
100 mkr på grund av det planerade byggprojektet på
Frösjöstrand. Borgensramen för Gnesta Förvaltnings
AB höjdes i omgångar under året. En första höjning
gjordes med 20 mkr för om- och tillbyggnad av
simhallen. Inför köp av den tidigare skolfastigheten
Åsbacka höjdes ramen med ytterligare 44 mkr och i
oktober höjdes den med 40 mkr för att slutföra arbetet
med simhallen. Tabellen ovan visar den utnyttjade
kommunala borgen den sista december 2014. Risken
att behöva infria borgensåtagandena bedöms som låg.
Bostadsbolagets uthyrningssituation är god, med flera
nybyggda fastigheter, men vissa anläggningar i Gnesta
Förvaltnings AB har ett stort underhållsbehov.
Pensionsskuld
(mkr)
2012
2013
2014
12 676
13 860
13 921
8 713
8 763
8 088
185 964
194 985
190 412
207 353 217 608
212 421
Pensioner, individuell del,
inklusive löneskatt
Avsättning för pensioner,
inklusive löneskatt
Pensioner intjänade före
1998, ansvarsförbindelsen,
inklusive löneskatt
Total pensionsskuld,
inklusive särskild
löneskatt 24,26 %
Bokförda likvida medel
1 364
4 959
744
123 915
121 699
127 759
Bokfört värde, finansiella
placeringar
Totalt, finansiella
placeringar
125 279 126 658 128 503
Marknadsvärde, finansiella
placeringar
0
0
0
0
0
0
133 232
130 871
137 357
133 232
130 871
137 357
74 121
86 737
75 064
108
108
108
28
27
28
Finansiella placeringar utan
marknadsvärde
Marknadsvärde, finansiella
omsättningstillgångar
Marknadsvärde totalt,
finansiella placeringar
Skillnad mellan
pensionsåtagande och
öronmärkta medel
Finansiella placeringar,
marknadsvärde/bokfört
värde (%)
Soliditet inklusive
ansvarsförbindelsen (%)
Foto: Bertil Karlsson
60
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så
kallade blandmodellen. För pensioner intjänade före
1998 redovisas ansvarsförbindelsen utanför balans­
räkningen. Det är den största delen av kommunens
pensionsskuld. 2014 var kommunens pensionsskuld
inklusive löneskatt 212 mkr varav 190 mkr avser
ansvarsförbindelsen. Det innebär att omkring 90 pro­
cent av den totala pensionsskulden inte ingår i balans­
räkningen. Lägger man in den posten i balansräkningen
minskar soliditeten från 71 till 28 procent.
Enligt kommunens finanspolicy ska kommunen
använda avkastningen på pensionsportföljen till att
kapa topparna på de pensionsutbetalningar som över­
stiger 2 mkr från och med 2010. Under 2014 använde
kommunen 3,2 mkr till detta.
Finansiell Analys
Finansiella placeringar
Kommunens
tillgångar (%)
Limit
min
Limit
max
2012
2013
2014
Svenska aktier
0
10
0
0
3
Globala aktier
0
30
0
0
14
Aktieindexobligation
0
0
13
13
0
Nominella räntor
10
30
39
31
30
Realräntor
40
100
47
52
53
0
10
Kassa
Totalt
1
4
0
100
100
100
Avkastningen på pensionsportföljen blev 7,4 procent
2014 jämfört med –0,6 procent 2013. Innehaven ligger
inom placeringslimiterna (kommunens placeringsreg­
ler för riskspridning).
och åtgärderna bromsade upp kostnadsutvecklingen.
Båda nämnderna fick en ökad budget till 2014 och
fortsatte också att genomföra åtgärder för att nå en
budget i balans. Dessa åtgärder har gett effekt och
nämnderna var i stort sett i balans 2014. Den stora
avvikelsen för de kommungemensamma posterna beror
på att resultatet användes till att göra en avsättning för
kommande kostnader för deponin Korslöt.
Resultaträkning (mkr)
Budget
helår
Prognos
avvikelse
oktober
Budget­­
av­vikel­se
helår
poster
505,2
8,6
2,2
Kommunstyrelse
– 37,5
0,5
0,9
Miljö- och byggnämnd
– 11,8
– 0,4
– 0,1
utbildningsnämnd
– 242,9
0,4
0
Socialnämnd
– 186,0
0
– 0,5
– 25,0
– 0,1
– 0,1
Totalt
2
9,0
2,4
Vatten- och avloppsenhet
0
– 0,4
– 0,7
Renhållningsenhet
0
– 0,1
– 0,1
0
8,5
1,6
Kommungemensamma
Barn- och
Känslighetsanalys
Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte –
till exempel konjunkturförändringar eller förändrade
lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller
beslut kan få avgörande betydelse för kommunens
ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens eko­
nomi påverkas av olika tänkbara händelser.
Kultur- och tekniknämnd
Totalt inklusive
Händelser
Kostnad/intäkt +/– mkr
Förändrad skattesats 1 kr
21,7
Bruttokostnadsförändring 1 %
6,2
Löneförändring 1 %
3,4
Generella statsbidrag 1 %
1,0
Försörjningsstöd 10 %
0,6
Avgiftsändring 1 %
0,5
Prognossäkerhet och
budgetföljsamhet
En hög prognossäkerhet innebär att kommunen har
goda möjligheter att anpassa sig efter ändrade för­
utsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på
kommunens finansiella kontroll.
Prognosen efter oktober 2014 pekade på ett över­
skott på 9 mkr mot budget. Nämnderna har haft god
prognossäkerhet och budgetföljsamhet under året.
Stort fokus har också legat på att få en budget i balans
i kommunens två största nämnder, barn- och utbild­
ningsnämnden och socialnämnden. 2013 hade dessa
nämnder underskott jämfört med budget och kraftigt
ökade kostnader. Åtgärder för att nå en budget i balans
redovisades på nämndernas sammanträden i juni 2013
taxefinansierad
verksamhet
Sammanfattning av perspektiven
risk och kontroll
Den kortsiktiga betalningsförmågan är ansträngd.
Kommunen har investerat mer än dubbelt så mycket
2014 som 2013 och planerar att fortsätta investera i
bland annat centrumförnyelse, idrottsanläggningar
och vatten- och avloppsanläggningar.
Kommunens finansiella tillgångar är placerade för
att så långt som möjligt balansera risk mot avkastning.
Kostnaderna för pensionsutbetalningar ökar successivt
till omkring år 2022 och börjar sedan minska. Det
beror på att pensioner intjänade före 1998 redovisas
utanför balansräkningen, i den så kallade ansvarsför­
bindelsen. Både 2011 och 2012 gjorde kommunen
”förskottsinbetalningar” på totalt 7,9 mkr av delar av
pensionsskulden för att bli bättre ekonomiskt rustad.
61
Borgensåtagandet mot bostadsbolaget är högt och
kan innebära en risk för kommunen på lång sikt.
Prognossäkerheten förbättrades 2014. Gnesta kom­
mun jämför sig med andra liknande kommuner och
med kommunerna i nätverket Femklövern. Det är ett
viktigt verktyg för att se vilka verksamheter som är
kostnadseffektiva och har hög kvalitet.
Jämförelser av åren 2010–2013 visar också vilka
verksamheter som kostar mer (eller mindre) än stan­
dardkostnaden eller kostnaden som andra jämförbara
kommuner har. 2010 gick Gnesta med i Kommunens
kvalitet i korthet, KKiK. 2012 började kommunen
också använda en metod för systematiskt förbättrings­
arbete i verksamheterna.
Foto: Kajsa Kromnér
62
Ekonomin i framtiden
Gnesta kommun har en stabil ekonomi med goda för­
utsättningar att driva och utveckla sina verksamheter.
Kommunen har bra pendlingsmöjligheter och nära till
en stor arbetsmarknad, och befolkningen har också
ökat de senaste åren. Fokus på näringslivsfrågor har
stärkt företagarna och flera byggprojekt är på gång.
Kommunens förvaltningar fortsätter sitt arbete med
att säkerställa att kommunen använder sina resurser
kostnadseffektivt och bidrar till ökad medborgar­
nytta, samtidigt som personalens delaktighet och
arbetsglädje ökar.
Gnesta står dock inför förändringar i befolknings­
strukturen och ökade krav från medborgarna på en
effektiv service. En kommun måste agera långsiktigt
och ha tillräckligt bra resultat för att inte urholka
det egna kapitalet och tvingas till kortsiktiga beslut.
För att uppnå detta måste politikerna våga prioritera
hårdare och verksamheterna bli ännu mer kostnads­
effektiva i sin service till medborgarna.
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen
om kommunal redovisning och rekommendationer
från Rådet för kommunal redovisning.
Periodiseringar
Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild
av kommunens finansiella ställning för perioden. Det
innebär att utgifter bokförs för den period förbruk­
ningen skett och inkomster bokförs för den period
intäkterna avser.
Villkorade bidrag som sträcker sig över flera redo­
visningsperioder redovisas i takt med att villkoren
bedöms vara uppfyllda.
Väsentlighetsprincipen är utgångspunkten vid
periodisering av kostnader och intäkter. I boksluts­
anvisningen anges att belopp över 20 000 kronor ska
periodiseras.
Avsättningar
Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till perso­
nalen för sparade semesterdagar och okompenserad
övertid, redovisas som kortfristig skuld.
Den del av pensioner till personalen som hör till
det individuella valet särredovisas som kortfristig skuld
i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden, som
visstids- eller garantipension och intjänad pension på
lönedelar över 7,5 basbelopp, redovisas under avsätt­
ningar i balansräkningen.
Pensionsåtagandet före 1998 redovisas som
ansvarsförbindelse. Beräkningen av kommunens
pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som
anges i RIPS 071.
I årsredovisningen beskrivs även hur resultat- och
balansräkning skulle påverkas om ansvarsförbindelsen
inklusive löneskatt lyfts in i balansräkningen via eget
1
Styrelsen för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har
beslutat att rekommendera medlemmarna att från och med
verksamhetsåret 2007 tillämpa den modell för beräkning av
pensionsskuld som föreslås i Riktlinjer för beräkning av
pensionsskuld – RIPS 07.
kapital och uppskrivningen av ansvarsförbindelsen
tas upp som en kostnad i resultaträkningen, medan
utbetalningar från ansvarsförbindelsen tas direkt från
balansräkningen.
Kommunen har även bokfört övriga avsättningar,
det vill säga förpliktelser där beloppet eller tidpunkten
för betalning är okända. Avsättning för Citybanan
baseras på ett regeringsbeslut. Kalkylen indexuppräk­
nas utifrån basåret januari 2008.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar bokförs i balansräkningen
till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga
avskrivningar. Avskrivning görs på det ursprungliga
anskaffningsvärdet.
För att inventarier ska bokföras under förbruk­
ningsinventarier, korttidsinventarier eller inventarier
av mindre värde, ska de ha en ekonomisk livslängd
på högst 3 år eller ha ett anskaffningsvärde exklusive
moms som är mindre än ett halvt prisbasbelopp.
Inventariet avskrivs då inte utan bokförs i sin helhet
i samband med anskaffningen.
Inköp över ett halvt basbelopp bokförs i balans­
räkningen som en investering, förutsatt att de har en
livslängd på minst 3 år. Kalkylränta på 2,9 procent
har belastat alla investeringar i anläggningsregistret.
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar
görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär
avskrivning baserad på anskaffningsvärdet exklusive
eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark,
konst och pågående arbeten görs emellertid inga
avskrivningar. Viss vägledning för bedömning finns
i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till
avskrivningstider och Rådet för kommunal redo­
visnings skrift om avskrivningar.
Komponentavskrivningar
Kommunen började med komponentavskrivning
2014. Syftet är att minimera felaktigheter vad gäller
avskrivningar, det vill säga periodiseringar av anskaff­
ningsutgifter, i framtida resultaträkningar.
63
Det pågår en genomgång av kommunens gator och
vatten- och avloppsanläggningar i anläggningsregistret.
Beloppsgränsen för en komponent är beräknad
till 500 tkr.
Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassifi­
ceras som omsättningstillgångar. Utgångspunkten för
omklassificeringen av en exploateringsfastighet från
anläggnings- till omsättningstillgång är att detalj­
planen vunnit laga kraft och att kommunen tecknat
avtal med exploatören för att påbörja markarbeten.
Intäkter och kostnader från exploateringar går via
resultaträkningen och nollställs sedan mot balans­
räkningen. Först när exploateringen är färdig kommer
underskottet eller överskottet att påverka resultatet.2
Finansiella tillgångar
Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad
som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning
regleras i den finanspolicy som fullmäktige antagit.
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen för koncernen
Gnesta kommun har upprättats enligt förvärvsmet­
oden med proportionell konsolidering. Konsoli­
deringen innebär att kommunens och Gnesta kom­
munkoncern AB:s räkenskaper sammanförts efter
eliminering av alla koncerninterna mellanhavanden
2
64
Se även investerings- och exploaterings­verksamhet.
och att endast de ägda andelarna (räkenskapsposterna)
har tagits med.
Den sammanställda redovisningen är grundad
på årsredovisningar som inte har varit definitivt
fastställda vid konsolideringstidpunkten. Det kan
därför finnas vissa mindre avvikelser jämfört med de
definitiva årsredovisningarna i bolagen.
För Gnesta kommunkoncern AB gäller bok­
föringslagen och för kommunen har redovisningen
skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redo­
visningsprinciperna kan därför skilja något mellan de
ingående enheterna. Det rör sig dock om marginella
skillnader som inte väsentligt påverkar koncernens
resultat och ekonomiska ställning. Där det har varit
möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit
vägledande.
I Gnesta kommunkoncern AB:s redovisning
används för första gången K3-regelverket i enlighet
med BFNAR (Bokföringsnämndens allmänna råd)
2012:1.
Rekommendationen K3 kräver att en anläggnings­
tillgång som omfattar stora delar med väsentligt olika
nyttjandeperioder ska delas upp på dessa kompon­
enter, och varje komponent ska skrivas av var för sig
över nyttjandeperioden.
Det innebär att ingående värden i kommunkoncer­
nens materiella anläggningstillgångar ändrats något.
Förändringarna har redovisats direkt mot eget kapital.
Räkenskaper
Resultaträkning
Tkr
Gnesta kommun
Not
2014
Sammanställd
Budget
Avvikelse
2014 budget/utfall
2013
2014
2013
Verksamhetens intäkter
1
96 280
101 401
– 5 121
93 712
175 211
152 847
Verksamhetens kostnader
2
– 620 660
– 631 267
10 607
– 615 649
– 641 594
– 643 469
Jämförelsestörande kostnader
3
– 6 698
0
– 6 698
6 966
– 6 698
6 966
Avskrivningar
4
– 10 558
– 13 164
2 606
– 9 054
– 33 158
– 25 070
– 541 636
– 543 030
1 394
– 524 025
– 506 232
– 508 726
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
5
437 570
438 312
– 742
430 105
437 570
430 105
Generella statsbidrag och utjämning
6
103 175
102 185
990
91 262
103 175
91 262
Finansiella intäkter
7
5 056
4 200
856
4 499
3 239
3 096
Finansiella kostnader
8
– 1 207
– 298
– 909
– 372
– 18 482
– 15 937
2 958
1 369
1 589
1 469
19 270
– 200
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
– 4 225
0
Skattekostnader
0
0
0
0
– 1 778
– 597
2 958
1 369
1 589
1 469
13 267
– 797
198
0
198
144
0
0
– 3 124
0
– 3 124
– 362
0
0
0
0
0
0
0
0
32
1 369
– 1 337
1 251
ÅRETS RESULTAT
Återföring tidigare års öronmärkning
Citybanan
Reavinst
Nedskrivningar
ÅRETS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET
65
Balansräkning
Tkr
Gnesta kommun
Not
2014
Sammanställd
2013
2014
2013
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
9
617
1 070
617
1 118
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
10
85 058
65 614
772 707
594 396
Maskiner och inventarier
11
Materiella anläggningstillgångar
Summa materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
12
Summa anläggningstillgångar
23 337
21 069
24 584
31 265
108 395
86 683
797 291
625 661
125 010
125 010
4 510
5 572
234 022
212 763
802 418
632 351
Omsättningstillgångar
Förråd, lager och exploateringsfastigheter
13
23 203
25 592
23 404
25 765
Fordringar
14
41 740
57 578
69 670
55 082
Kortfristiga placeringar
15
127 759
121 699
127 759
121 699
Kassa och bank
16
16 724
21 718
46 023
30 172
Summa omsättningstillgångar
209 426
226 587
266 856
232 718
Summa tillgångar
443 448
439 350
1 069 274
865 069
– 316 695
– 313 737
– 315 623
– 300 905
– 2 958
– 1 469
– 13 267
797
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
17
därav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
18
– 8 088
– 8 763
– 8 088
– 8 763
Övriga avsättningar
19
– 20 488
– 17 498
– 20 939
– 17 979
– 28 576
– 26 261
– 29 027
– 26 742
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
20
0
0
– 569 749
– 391 195
Kortfristiga skulder
21
– 98 177
– 99 352
– 154 875
– 146 227
– 98 177
– 99 352
– 724 624
– 537 422
– 439 350 – 1 069 274
– 865 069
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
66
– 443 448
Räkenskaper
Tkr
Gnesta kommun
Not
Panter och ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inklusive löneskatt 24,26 %
2014
Sammanställd
2013
2014
2013
22
190 412
194 985
0
0
569 755
423 329
0
0
Kommunal borgen Gnesta kommunkoncern AB, Gnestahem AB och
Gnesta Förvaltnings AB
Borgen och förlustansvar egna hem
Operationella leasingavgifter 12 månader och framåt
Framtida hyror med förfall överstigande 5 år
Summa ansvarsförbindelser
Förvaltningsuppdrag
0
0
0
0
6 073
8 182
0
0
359 398
367 911
0
0
1 125 638
994 407
0
0
1 110
1 110
0
0
67
Tilläggsupplysning
Sammanställd redovisning
Bidrag, tillskott och utdelningar
Bolag:
Ägartillskott
Givna
Koncernbidrag
Mottagna
Givna
Utdelning
Mottagna
Givna
Mottagna
Gnesta kommun
0
0
0
0
0
2 160
Gnesta Kommunkoncern AB
0
2 000
0
2 160
2 160
0
Gnestahem AB
0
0
2 160
0
0
0
2 000
0
0
0
0
0
Gnesta Förvaltnings AB
Kostnader, intäkter, fordringar och skulder
Bolag
Försäljning
Köpare
Gnesta kommun
Gnesta Kommunkoncern AB
Säljare
Givna
Borgen
Mottagna
Givna
Mottagna
7 474
0
0
569 755
0
125
0
0
0
0
45 400
Gnestahem AB
4 406
2 576
0
0
0
223 355
Gnesta Förvaltnings AB
2 783
61 774
0
0
0
301 000
160
0
0
0
0
0
Gnesta Centrumfastigheter
68
64 350
Lån
Räkenskaper
Noter
Tkr
Kommunen
2014
2013
Sammanställd
2014
2013
Not 1. Verksamhetens intäkter
Inklusive interna poster
avgår interna poster
243 724
– 147 444
275 373
– 181 661
0
0
0
0
Verksamhetens intäkter
varav försäljningsmedel
varav taxor och avgifter
varav hyror och arrende
varav bidrag
varav försäljning av verksamhet
varav övriga förvaltningsintäkter
96 280
5 677
52 019
2 515
29 222
6 847
0
93 712
5 316
50 262
2 458
31 424
4 239
13
175 211
5 677
52 019
77 715
29 222
6 847
3 731
152 847
5 316
50 262
57 713
31 424
4 239
3 893
– 768 104
147 444
– 797 310
181 661
0
0
0
0
– 620 660
– 615 649
– 641 594
– 643 469
– 148 955
– 14 457
– 341 514
– 63 523
– 145 376
– 15 553
– 341 152
– 63 245
– 148 955
– 14 457
– 353 817
0
– 145 376
– 15 553
– 356 743
0
– 52 211
– 50 323
– 124 365
– 125 797
– 198
– 6 500
0
– 6 698
– 144
0
7 110
6 966
– 198
– 6 500
0
– 6 698
– 144
0
7 110
6 966
Not 4. Avskrivningar
Immateriella tillgångar
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa
– 636
– 3 200
– 6 722
– 10 558
– 657
– 2 712
– 5 685
– 9 054
– 684
– 25 178
– 7 289
– 33 151
– 706
– 17 756
– 6 608
– 25 070
Not 5. Skatteintäkter
Preliminär skatteinbetalning
Preliminär slutavräkning innevarande år
Slutavräkningsdifferens föregående år
Summa
438 635
73
– 1 138
437 570
432 402
– 2 545
248
430 105
438 635
73
– 1 138
437 570
432 402
– 2 545
248
430 105
75 007
3 498
20 333
74 721
4 753
19 795
75 007
3 498
20 333
74 721
4 753
19 795
3 445
892
103 175
– 6 571
– 1 436
91 262
3 445
892
103 175
– 6 571
– 1 436
91 262
2 455
74
0
1 938
589
5 056
2 873
168
0
1 458
2 576
74
0
0
589
3 239
2 928
168
0
0
0
3 096
Not 2. Verksamhetens kostnader
Inklusive interna poster
avgår interna poster
Verksamhetens kostnader
varav entreprenader och köp
av verksamhet
varav bidrag
varav personalkostnader
varav lokalkostnader
varav förbrukning och
främmande tjänster
Not 3. Jämförelsestörande poster
Indexuppräkning Citybanan
Avsättning deponi
Förändrad pensionsskuld p g a räntesänkning
Summa
Not 6. Generella statsbidrag och utjämning
Bidragsintäkter
Inkomstutjämningsbidrag
Reglerings-/strukturbidrag
Kommunal fastighetsavgift
Bidragskostnader
Kostnadsutjämningsavgift
Utjämningsavgift LSS
Summa
Not 7. Finansiella intäkter
Ränteintäkter
Ränteintäkter kundfordringar
Ränta på reverslån
Borgensavgift
Övriga finansiella intäkter
Summa
4 499
69
Tkr
Not 8. Finansiella kostnader
Räntekostnader
Dröjsmålsränta
Bankavgifter
Övriga finansiella kostnader
Summa
Kommunen
2014
2013
Sammanställd
2014
2013
– 93
– 28
– 97
– 989
– 1 207
– 97
– 21
– 233
– 21
– 372
– 17 368
– 28
– 97
– 989
– 18 482
– 15 662
– 21
– 233
– 21
– 15 937
3 697
183
0
0
3 880
3 697
0
0
0
3 697
3 941
183
0
0
4 124
3 941
0
0
0
3 941
Avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar
Utrangeringar/omklassificering
Summa
– 2 627
– 636
0
– 3 263
– 1 970
– 657
0
– 2 627
– 2 823
– 684
0
– 3 507
– 2 117
– 706
0
– 2 823
Nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Utrangeringar/omklassificering
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
617
3-5 år
1 070
3-5 år
617
3-5 år
1 118
3-5 år
Not 10. Materiellla anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Årets investeringar
Avyttrat under året
Utrangeringar/omklassificering
Summa
128 699
22 644
0
0
151 343
121 360
7 339
0
0
128 699
789 711
206 088
– 3 816
0
991 983
751 510
40 467
– 2 266
0
789 711
Avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar
Utrangeringar/omklassificering
Summa
– 63 085
– 3 200
0
– 66 285
– 60 373
– 2 712
0
– 63 085
– 191 966
– 21 605
946
– 212 625
– 174 649
– 17 755
438
– 191 966
Nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Utrangeringar/omklassificering
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
– 3 349
– 3 302
0
– 6 651
– 3 349
0
0
– 3 349
Utgående bokfört värde
85 058
65 614
772 707
594 396
Varav:
Verksamhetsfastigheter
Fastigheter för affärsverksamhet
Publika fastigheter
Bostadsfastigheter
Mark/markanläggning
Summa
526
42 769
21 110
0
20 653
85 058
608
33 232
11 121
0
20 653
65 614
298 583
42 769
21 110
348 728
61 517
772 707
232 806
33 232
11 121
255 720
61 517
594 396
10-50 år
10-50 år
10-50 år
10-50 år
Not 9. Immateriella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Årets investeringar
Avyttrat under året
Utrangeringar/omklassificering
Summa
Utgående bokfört värde
Avskrivningstider
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar.
Pågående investeringar avskrivs ej
Avskrivningstider
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar.
Pågående investeringar avskrivs ej.
70
Räkenskaper
Tkr
Not 11. Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Vid årets början
Årets investeringar
Avyttrat under året
Utrangeringar/omklassificering
Summa
Kommunen
2014
2013
Sammanställd
2014
2013
63 477
9 117
– 128
0
72 466
57 668
6 343
0
0
64 011
80 608
9 282
– 10 482
0
79 408
73 852
6 756
0
0
80 608
Avskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar
Utrangeringar/omklassificering
Summa
– 42 407
– 6 722
0
– 49 129
– 37 257
– 5 685
0
– 42 942
– 49 343
– 7 289
1 808
– 54 824
– 42 735
– 6 608
0
– 49 343
Nedskrivningar
Vid årets början
Årets nedskrivningar
Utrangeringar/omklassificering
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Utgående bokfört värde
Varav:
Kommunstyrelsen
Miljö- och byggnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Socialnämnden
Kultur- och tekniknämnden
Bolagen
Summa
23 337
21 069
24 584
31 265
2686
67
5983
4905
9696
0
23 337
2 359
0
6 174
4 026
8 510
0
21 069
2686
67
5983
4905
9696
1 247
24 584
2 359
0
6 174
4 026
8 510
10 196
31 265
3-20 år
3-20 år
3-20 år
3-20 år
Avskrivningstider
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Pågående investeringar
avskrivs ej.
Not 12. Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i koncernföretag
55 856
55 856
756
756
Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
– 115
– 115
– 115
– 115
Andelskapital i Kommuninvest*
420
420
420
420
Obligationer
0
0
0
0
Reversfordran Gnesta Förvaltnings AB
0
0
0
0
Reversfordran Gnesta kommunkoncern AB
66 200
66 200
0
0
Övriga långfristiga fordringar
1 705
1 705
2 505
3 567
Bostadsrätt
944
944
944
944
Summa
125 010
125 010
4 510
5 572
*Gnesta kommun har i maj 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida
förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande
borgensförbindelse. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av
ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret
fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till
storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten
av Gnesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala
förpliktelser till 299 065 mkr och totala tillgångar till 290 730 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 389,3 mkr per 201412-31 och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 377,7 mkr.
71
Tkr
2013
Sammanställd
2014
2013
Not 13. Förråd, lager och exploateringsfastigheter
Förråd
Exploatering Fasanvägen, Laxnevägen servis
Exploatering Björnlundagården 1:1 servis
Exploatering Frösjöstrand servis
Exploatering gatukostnader Fasanvägen
Exploatering Gnesta tätort, Mårdstigen
Exploatering Vackerby 3:3, 4:70
Exploatering Österkärv, Gnesta 84:14, Gnestahöjden
Exploatering Gnesta 38:17
Exploatering gatukostnad Frösjöstrand
Exploatering Björnlunda 1:5 och del av 1:1
Exploatering Ytterby 4:24
Exploatering Vässlevägen
Exploatering Prästhopen 2:1, 2:2, industri
Exploatering Prästhopen 2:1, 2:2, bostad
Exploatering Vackerby industriområde
Exploatering Gnesta tätort, Thulegatan
Exploatering Gnesta Centrum
Exploatering Vackerby Hage 2 + Norra Vackerby
Exploatering Framnäs, villor + förskola
Exploatering Skenda (Aspliden)
Exploatering Stationsområdet
Exploatering färdigställande, Frönäs Gärde, Hovgården
Summa
0
222
33
305
303
– 191
– 1 038
992
1 704
1 163
128
– 1 313
– 296
5 041
7 032
678
82
742
– 261
1 087
374
– 151
6 567
23 203
0
243
33
0
291
– 202
– 1 038
978
1 790
0
128
– 1 313
– 296
5 116
10 139
678
195
0
779
1 537
374
– 151
6 311
25 592
201
222
33
305
303
– 191
– 1 038
992
1 704
1 163
128
– 1 313
– 296
5 041
7 032
678
82
742
– 261
1 087
374
– 151
6 567
23 404
173
243
33
0
291
– 202
– 1 038
978
1 790
0
128
– 1 313
– 296
5 116
10 139
678
195
0
779
1 537
374
– 151
6 311
25 765
Not 14. Fordringar
Kundfordringar
Momsfordran
Fordringar skattekonto
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader
Upplupna skatteintäkter
Upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Summa
6 401
4 217
0
783
15 865
14 147
0
327
41 740
6 729
4 016
69
2 313
14 329
22 598
7 088
436
57 578
28 465
4 217
0
1 463
21 051
14 147
0
327
69 570
7 169
4 016
69
3 278
10 428
22 598
7 088
436
55 082
127 759
127 759
121 699
121 699
127 759
127 759
121 699
121 699
43
0
16 681
16 724
148
431
21 139
21 718
66
0
45 957
46 023
152
431
29 589
30 172
– 313 737
0
0
852
– 1 708
– 2 958
– 316 695
– 312 268
0
0
180
– 1 783
– 1 469
– 313 737
– 300 905
– 2 525
1 074
852
– 1 708
– 13 267
– 315 623
– 301 656
– 1 120
1 074
180
– 1 783
797
– 300 905
– 4 248
– 62
8
227
– 4
– 4 079
– 3 994
– 69
– 44
228
– 369
– 4 248
– 4 248
– 62
8
227
– 4
– 4 079
– 3 994
– 69
– 44
228
– 369
– 4 248
Not 15. Kortfristiga placeringar
Obligationer, värdepapper
Summa
Not 16. Kassa och bank
Kassa
Plusgiro
Bank
Summa
Not 17. Eget kapital
Ingånde eget kapital
Direktbokning mot eget kapital
Balanserat resultat
varav vatten- och avloppskollektivet
varav avfallskollektivet
Årets resultat
Utgående eget kapital
Not 18. Avsättningar pensioner
Avsättning exklusive ÖK-SAP
Ingående balans
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Nya utbetalningar
Sänkning av diskonteringsränta/intjänad PA-KL
Utgående bokfört värde
72
Kommunen
2014
Räkenskaper
Tkr
Kommunen
2014
2013
Sammanställd
2014
2013
Avsatt till pensioner ÖK-SAP
Ingående balans
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Utbetalning ÖK-SAP
Sänkning av diskon.räntan (2013)
Ändrad samordning (2013)
Övrig post
Utgående bokfört värde
Övrig post
Löneskatt på pensioner
– 2 784
– 39
6
400
0
0
7
– 2 410
– 20
– 1 579
– 2 998
– 50
– 33
401
– 55
– 111
62
– 2 784
0
– 1 711
– 2 784
– 39
6
400
0
0
7
– 2 410
– 20
– 1 579
– 2 998
– 50
– 33
401
– 55
– 111
62
– 2 784
0
– 1 711
Summa avsättningar
– 8 088
– 8 763
– 8 088
– 8 763
Upplysning avseende avsättning enligt ÖK-SAP
förpliktelse minskad genom försäkring
Överskottsmedel i försäkringen
Aktualiseringsgrad
29 566
0
94 %
24 755
0
92 %
29 566
0
94 %
24 755
0
92 %
– 10 087
– 198
0
3 408
– 6 877
– 11 962
– 144
0
2 019
– 10 087
– 10 087
– 198
0
3 408
– 6 877
– 11 962
– 144
0
2 019
– 10 087
0
0
0
0
– 6 411
– 6 500
300
– 12 611
– 6 711
0
300
– 6 411
– 6 411
– 6 500
300
– 12 611
– 6 711
0
300
– 6 411
– 1 000
0
0
– 1 000
– 1 000
0
0
– 1 000
– 1 000
0
0
– 1 000
– 1 000
0
0
– 1 000
– 13 611
– 7 411
– 13 611
– 7 411
0
0
– 451
– 481
– 20 488
– 17 498
– 20 939
– 17 979
Not 19. Övriga avsättningar
Avsättning Citybanan
Redovisat vid årets början
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Utbetalning kollektivtrafikmyndigheten
Utgående avsättning
Ackumulerad överavskrivning
Avsättning för återställande av deponier/soptippar
Korslöt
Redovisat värde vid årets början
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Utgående avsättning
Käxle
Redovisat värde vid årets början
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Utgående avsättning
Summa deponier/soptippar
Uppskjuten skatteskuld
Summa övriga avsättningar
Under åren 2008–2014 har indexuppräkning skett för Citybanan. Avsättning för återställande av deponin Korslöt sker i sambarbete med Trosa.
Korslöts fond avslutades 2002. Gnesta kommun amorterar 300 tkr per år. Ny avsättning avser utökade kostnader för sluttäckning. Avsättning för
återställande av Käxletippen. Projektering av den sista etappen pågår för närvarande och kan komma att leda till ökade kostnader. Det är
länsstyrelsen som beslutar om slutdatum.
Not 20. Långfristiga skulder
SEB
Nordea
Kommuninvest
Swebank
SBAB
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
– 37 925
– 90 000
– 319 145
– 45 000
– 77 679
– 569 749
– 47 925
– 90 000
– 175 151
0
– 78 119
– 391 195
73
Tkr
Not 21. Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Personalens källskatt
Okompenserad övertidsersättning
Upplupna semesterlöner
Upplupna sociala avgifter
Upplupen särskild löneskatt
Upplupen pension individuell del
Interima skulder
Statsbidrag med villkor
Förutbetalda hyror och avgifter
Övriga kortfristiga skulder
Summa
Not 22. Panter och ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelse ingående balans
Försäkring IPR
Ränteuppräkning
Basbeloppsuppräkning
Gamla utbetalningar
Sänkning av diskonteringsräntan
Bromsen
Aktualisering
Övrig post
Löneskatt
Pensionsförpliktelse intjänad före 1998, inkluxive löneskatt 24,26 %
Aktualiseringsgrad
Kommunägda företag, Gnesta kommunkoncern
SBAB
SEB Bolån
Swedbank
Kommuninvest
Nordea
Summa
Kommunen
2014
2013
– 28 850
– 4 861
– 1 191
– 19 789
– 5 783
– 7 139
– 11 203
– 5 432
– 13 770
0
– 159
– 98 177
– 34 269
– 4 894
– 1 247
– 18 998
– 5 678
– 12 506
– 11 154
– 5 063
– 4 768
0
– 775
– 99 352
156 917
0
1 427
165
– 5 426
0
– 766
– 172
1 092
37 175
190 412
94 %
149 657
– 4 262
1 681
2 930
– 5 371
11 692
0
330
260
38 068
194 985
92 %
77 679
37 925
45 000
319 151
90 000
78 124
47 925
0
175 151
122 129
569 755
423 329
Operationella leasingavgifter
2015
2016-2020
Datautrustning
Kopiatorer & faxar
Kaffemaskin
Personbilar
Telefoniutrustning, trygghetslarm
45
192
36
293
2 252
2
115
6
128
3 004
2 818
6 073
3 255
Summa
Föregående års operationella leasingavgifter
2014
62
249
56
661
10
1 747
27
380
44
292
0
4 654
2 785
8 182
5 397
Summa
359 398
367 911
1 125 638
994 407
Hyror med förfall överstigande 5 år
Hyror
Summa panter och ansvarsförbindelser
74
2015-2019
Datautrustning
Kopiatorer & faxar
Kaffemaskin
Personbilar
Massagefåtölj, gasflaska
Telefoniutrustning, trygghetslarm
Sammanställd
2014
– 41 782
– 4 861
– 1 191
– 19 789
– 5 783
– 7 139
– 11 203
– 30 015
– 13 770
– 5 384
– 13 958
– 154 875
2013
– 36 577
– 4 894
– 1 247
– 19 475
– 5 829
– 12 506
– 11 154
– 10 119
– 4 768
– 4 559
– 35 099
– 146 227
Räkenskaper
Resultaträkning
Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse
Tkr
Verksamhetens intäkter
Jämförelsestörande intäkter
Verksamhetens kostnader
Jämförelsestörande intäkter och kostnader
Årets förändring av ansvarsförbindelsen
2014
2013
96 280
93 712
0
0
– 620 660
– 615 649
– 6 698
6 966
4 573
– 9 021
– 10 558
– 9 054
– 537 063
– 533 046
Skatteintäkter
437 570
430 105
Generella statsbidrag och utjämning
103 175
91 262
5 056
4 499
– 1 207
– 372
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
7 531
– 7 552
Extraordinära intäkter
Resultat före extraordinära poster
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
7 531
– 7 552
ÅRETS RESULTAT
Förändringen av ansvarsförbindelsen till KPA har förts på resultatet.
Nedan visas skillnaden mellan kommunens bokförda resultat och resultat inklusive
ansvarsförbindelsen.
Kommunens redovisade resultat
Resultat inklusive ansvarsförbindelsen
Skillnad av resultat
2 958
1 469
– 7 531
– 7 552
4 573
– 9 021
75
Balansräkning
Gnesta kommun inklusive ansvarsförbindelse
Tkr
2014
2013
617
1 070
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
85 058
65 614
Maskiner och inventarier
23 337
21 069
Summa materiella anläggningstillgångar
108 395
86 683
Finansiella anläggningstillgångar
125 010
125 010
Summa anläggningstillgångar
234 022
212 763
Omsättningstillgångar
Förråd, lager och exploateringsfastigheter
23 203
25 592
Fordringar
41 740
57 578
127 759
121 699
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
16 724
21 718
Summa omsättningstillgångar
209 426
226 587
Summa tillgångar
443 448
439 350
– 126 282
– 118 751
– 7 531
7 552
– 190 412
– 194 985
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
därav årets resultat
Avsättningar
Ansvarsförbindelse KPA inklusive löneskatt
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
– 8 088
– 8 763
– 20 488
– 17 498
– 218 989
– 221 247
Skulder
Långfristiga skulder
0
0
Kortfristiga skulder
– 98 177
– 99 352
Summa skulder
– 98 177
– 99 352
– 443 448
– 439 350
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
I balansräkningen inklusive ansvarsförbindelsen har posten ansvarsförbindelse lagts upp som en egen post och därmed reducerat
det egna kapitalet.
76
Räkenskaper
Resultaträkning
Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp
Tkr
Not
Utfall 2014
Utfall 2013
Budget 2014
Avvikelse budget/utfall
Verksamhetens externa intäkter
1
13 424
11 943
12 677
747
Verksamhetens interna intäkter
2
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens externa kostnader
3
Verksamhetens interna kostnader
4
2 040
831
552
1 488
15 464
12 774
13 229
2 235
– 10 070
– 9 470
– 10 298
228
– 4 308
– 2 335
– 1 551
– 2 757
– 14 378
– 11 805
– 11 849
– 2 529
– 1 766
– 1 388
– 1 380
– 386
– 680
– 419
0
– 680
9
12
0
9
– 1
– 13
0
– 1
– 672
– 420
0
– 672
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
– 672
– 420
0
– 672
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
5
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
ÅRETS RESULTAT
6
77
Balansräkning
Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp
Tkr
Not
2014
2013
38 406
28 477
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
7
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
0
0
38 406
28 477
768
496
8
Förråd, lager, exploateringsfastigheter
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
65
75
Fordringar
1 840
524
Summa omsättningstillgångar
2 673
1 095
41 079
29 572
Eget kapital
180
– 240
Årets resultat
672
420
Summa eget kapital
852
180
– 27 378
SUMMA TILLGÅNGAR
Eget kapital
9
Skulder
78
Långfristiga skulder
10
– 39 495
Kortfristiga skulder
11
– 2 436
– 2 374
Summa skulder
– 41 931
– 29 752
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
– 41 079
– 29 572
Räkenskaper
Noter
Avgiftsfinansierad verksamhet vatten och avlopp
2014
2013
Not 1. Verksamhetens externa intäkter (tkr)
Brukningsavgifter
11 890
0
0
57
19
Avyttrat under året
110
34
13 424
11 943
Hyror och arrende
Summa
2013
Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr)
13 257
Anläggningsavgifter
Driftbidrag från staten
2014
IB
28 477
24 596
Anskaffning under året
11 695
5 269
0
0
Avskrivning enligt plan
– 1 766
– 1 388
Utgående bokfört värde
38 406
28 477
38 406
28 477
0
0
38 406
28 477
768
496
Varav:
Not 2. Verksamhetens interna intäkter (tkr)
Personalintäkter mot investeringar
Försäljning av verksamhet *
Summa
Verksamhetsfastigheter
1 282
0
758
831
2 040
831
Maskiner och inventarier
Summa
* Avser slamtömning från septitankar
Not 8. Omsättningstillgångar (tkr)
från renhållningsenheten
Exploateringsfastigheter
Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr)
Värdereglering kundfordringar
Kundfordringar
Entreprenader och köp av verksamhet
– 1 103
– 2 667
Förutbetalda kostnader
Personalkostnader
– 4 843
– 3 443
Summa omsättningstillgångar
Lokalkostnader
Förbrukning och främmande tjänster
Diverse kostnader
Summa
– 3
– 3
– 3 287
– 2 880
– 834
– 477
– 10 070
– 9 470
1 910
567
– 70
– 43
65
75
2 673
1 095
Ingående eget kapital
180
– 240
Årets resultat
672
420
Utgående eget kapital
852
180
Not 9. Eget kapital (tkr)
Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr)
Övriga interna kostnader
– 2 722
– 2 335
därav gemensamma
verksamhetskostnader
Lån från kommunen
– 2 672
– 1 214
– 50
– 4
Kalkylräntekostnad
– 919
– 707
Intern personalkostnad för gatupersonal
– 667
– 410
– 4 308
– 2 335
därav övriga interna kostnader
Summa
Not 10. Långfristiga skulder (tkr)
Förutbetalda intäkter serviser
Summa
– 2 105
– 596
– 39 495 – 27 378
Not 11. Kortfristiga skulder (tkr)
Leverantörsskulder
Momsskuld
Not 5. Avskrivningar (tkr)
– 37 390 – 26 782
– 1 480
– 1 466
– 307
– 329
– 281
– 274
Upplupna semesterlöner, okompenserad
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
– 1 766
– 1 388
övertidsersättning
Summa
– 1 766
– 1 388
Upplupna sociala avgifter och källskatt
– 178
– 149
Upplupen pensionskostnad
– 153
– 106
– 37
– 26
0
– 24
Not 6. Finansiella intäkter (tkr)
Upplupen löneskatt
Ränteintäkter kundfordringar
9
12
Interima skulder
Summa
9
12
Övriga kortfristiga skulder
Summa
0
0
– 2 436
– 2 374
79
Resultaträkning
Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning
Tkr
Not
Utfall 2014
Utfall 2013
Budget 2014
Avvikelse budget/utfall
Verksamhetens externa intäkter
1
14 156
13 329
13 951
205
Verksamhetens interna intäkter
2
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens externa kostnader
3
Verksamhetens interna kostnader
4
107
55
80
13 436
14 006
285
– 12 559
– 11 311
– 12 275
– 284
– 1 428
– 1 376
– 1 333
– 95
– 13 987
– 12 687
– 13 608
– 379
– 390
– 469
– 368
– 22
– 86
280
30
– 116
16
11
0
16
– 5
– 16
– 30
25
– 75
275
0
– 75
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
– 75
275
0
– 75
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
5
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
ÅRETS RESULTAT
80
135
14 291
6
Räkenskaper
Balansräkning
Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning
Tkr
Not
2013
2012
3 817
4 132
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
7
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
310
4 442
334
406
34
320
8
Förråd, lager, exploateringsfastigheter
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Fordringar
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Eget kapital
235
4 052
0
0
368
726
4 420
5 168
– 1 783
– 1 508
9
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
75
– 275
– 1 708
– 1 783
– 1 898
Skulder
Långfristiga skulder
10
– 830
Kortfristiga skulder
11
– 1 882
– 1 487
Summa skulder
– 2 712
– 3 385
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
– 4 420
– 5 168
81
Räkenskaper
Noter
Avgiftsfinansierad verksamhet renhållning
2014
2013
Not 1. Verksamhetens externa intäkter (tkr)
Brukningsavgifter
Övriga externa intäkter
Summa
Försäljning av verksamhet
Summa
2013
Not 7. Materiella anläggningstillgångar (tkr)
13 516
12 894
640
435
14 156
13 329
Not 2. Verksamhetens interna intäkter (tkr)
Anläggningsavgifter
2014
135
107
0
0
135
107
IB
4 442
4 671
0
240
Avskrivning enligt plan
– 390
– 469
Utgående bokfört värde
4 052
4 442
3 817
4 132
235
310
4 052
4 442
334
406
Anskaffning under året
Avyttrat under året
Varav:
Verksamhetsfastigheter
Maskiner, inventarier, bilar
Summa
Not 3. Verksamhetens externa kostnader (tkr)
Entreprenader och köp av verksamhet
– 9 196
– 8 343
Not 8. Omsättningstillgångar (tkr)
Personalkostnader
– 2 558
– 2 117
Kundfordringar
Lokalkostnader
Förbrukning och främmande tjänster
Diverse kostnader
Summa
0
– 34
– 607
– 473
Nedskrivning kundfordringar
Förutbetalda kostnader
– 198
– 344
Summa omsättningstillgångar
0
0
34
320
368
726
– 1 783
– 1 508
– 12 559 – 11 311
Not 9. Eget kapital (tkr)
Not 4. Verksamhetens interna kostnader (tkr)
Övriga interna kostnader
därav avgifter för externslam
Ingående eget kapital
– 1 428
– 1 376
– 552
– 552
därav hyreskostnad
– 83
– 39
därav övriga interna kostnader
– 22
– 48
– 145
– 155
Kalkylräntekostnad
Interna personalkostnader
renhållningspersonal
Summa
– 626
– 582
– 1 428
– 1 376
Not 5. Avskrivningar (tkr)
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa
Utgående eget kapital
75
– 275
– 1 708
– 1 783
Not 10. Långfristiga skulder (tkr)
Lån från kommunen
– 830
– 1 898
Summa
– 830
– 1 898
Leverantörsskulder
– 954
– 744
Momsskuld
– 104
– 105
– 145
– 62
Not 11. Kortfristiga skulder (tkr)
– 315
– 312
Upplupna semesterlöner, okompenserad
– 75
– 157
övertid
– 390
– 469
Upplupna sociala avgifter och källskatt
– 81
– 62
Upplupen pensionskostnad
– 81
– 66
Not 6. Finansiella intäkter (tkr)
82
Årets resultat
Upplupen löneskatt
Ränteintäkter kundfordringar
16
11
Interima skulder
Summa
16
11
Summa
– 20
– 16
– 497
– 432
– 1 882
– 1 487
Räkenskaper
Kassaflödesanalys
Tkr
Kommunen
Not
2014
Justering för av- och nedskrivningar
1
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
2
3 972
Sammanställd
2013
2014
2013
2 958
1 469
13 267
– 797
10 558
9 054
33 151
25 070
55
6 106
– 1 091
15 838
4 717
– 14 558
7 885
2 389
– 8 564
2 361
– 8 542
Ökning (+)/minskning (–) kortfristiga skulder
– 1 175
– 6 759
8 648
– 14 624
Medel från den löpande verksamheten
34 540
– 28
48 975
7 901
– 183
0
– 183
0
0
0
0
0
– 31 761
– 13 682
– 215 370
– 47 223
128
0
10 531
1 828
– 10 476
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
Ökning (–)/minskning (+) kortfristiga fordringar
Ökning(–)/minskning(+) förråd och varulager
Investeringsverksamheten
Förvärv immateriella anläggningstillgångar
Försäljning immateriella anläggningstillgångar
Förvärv materiella anläggningstillgångar
3
Försäljning materiella anläggningstillgångar
– 23 162
– 10 355
– 23 162
Försäljning finansiella omsättningtillgångar
Förvärv finansiella omsättningtillgångar
4
19 151
10 494
20 213
10 494
Medel från investeringsverksamheten
– 35 827
– 13 543
– 207 971
– 45 377
Nyupptagna lån
0
0
178 554
24 590
Amortering av skuld
0
0
0
0
Ökning långfristiga fordringar
0
0
0
0
Finansieringsverksamheten
Minskning av långfristiga fordringar
0
0
0
0
Minskning av avsättningar pga.utbetalningar
– 3 707
– 2 319
– 3 707
– 2 319
Medel från finansieringsverksamheten
– 3 707
– 2 319
174 847
22 271
Årets kassaflöde
– 4 994
– 15 890
15 851
– 15 205
Likvida medel vid årets början
21 718
37 608
30 172
45 377
Likvida medel vid årets slut
16 724
21 718
46 023
30 172
Summa
– 4 994
– 15 890
15 851
– 15 205
83
Noter
Kassaflödesanalys
Tkr
Kommunen
2014
Sammanställd
2013
2014
2013
Not 1. Justering för av- och nedskrivningar
636
657
684
706
Mark, byggnader, tekniska anläggningar
Immateriella anläggningstillgångar
3 200
2 712
25 178
17 756
Maskiner och inventarier
6 722
5 685
7 289
6 608
10 558
9 054
33 151
25 070
1 025
0
1 025
0
Summa
Not 2. Justering för ej likviditetspåverkande poster
Värdereglering placeringar
Ej kapitaliserad ränta
Justering gjorda avsättningar
Justering reavinster
Övertagande av kollektivtrafikmyndigheten
0
197
0
197
6 024
194
5 912
– 225
– 3 074
– 362
– 3 074
– 362
0
0
0
0
2 247
– 657
Justering aktiägartillskott
0
Förändring bundna reserver
Justeringspost
– 3
26
– 4
– 44
3 972
55
6 106
– 1 091
– 22 644
– 7 339
– 206 088
– 40 467
– 9 117
– 6 343
– 9 282
– 6 756
– 31 761
– 13 682
– 215 370
– 47 223
– 23 162
– 10 355
– 23 162
– 10 355
Bolagen
0
0
0
– 121
Betald upplupen ränta
0
0
0
0
– 23 162
– 10 355
– 23 162
– 10 476
Summa
Not 3. Förvärv materiella anläggningstillgångar
Anskaffning mark, byggnader, tekniska anläggningar
Anskaffning maskiner och inventarier
Summa
Not 4. Förvärv finansiella anläggningstillgångar
Inköp värdepapper
Summa
84
Räkenskaper
Driftsredovisning
Tkr
Kommungemensamma poster
Utfall
2013
Utfall
2014
Förändring
2013/2014
Förändring
2013/2014
Utfall
2014
Budget
2014
Budget­
avvikelse
2 185
519 802
526 673
6 871
1,3 %
526 673
524 488
Revision
– 614
– 622
– 8
1,4 %
– 622
– 622
– 0
Överförmyndare
– 819
– 886
– 67
8,2 %
– 886
– 865
– 21
– 4 646
– 5 225
– 579
12,5 %
– 5 225
– 5 612
387
2 844
Övriga förtroendevalda
Pensioner
– 8 311
– 7 697
614
– 7,4 %
– 7 697
– 10 541
521 366
540 745
19 379
3,7 %
540 745
540 497
248
Räntenetto/borgensavgift
4 454
7 234
2 780
62,4 %
7 234
4 000
3 235
Övrigt kommungemensamt
8 372
– 6 875
– 15 247
– 182,1 %
– 6 875
– 2 369
– 4 507
– 37 264
– 39 155
– 1 891
5,1 %
– 4 614
– 5 567
– 953
20,7 %
Skatter/statsbidrag
Kommunstyrelsen
Kommunchefen
– 39 155 – 40 070
– 5 567
– 5 433
915
– 134
Kansli- och nämndserviceenheten
– 4 823
– 4 596
227
– 4,7 %
– 4 596
– 4 752
156
IT-enheten
– 5 585
– 6 367
– 782
14,0 %
– 6 367
– 5 776
– 591
Ekonomienheten
– 4 008
– 4 190
– 182
4,6 %
– 4 190
– 4 887
697
141
– 174
– 315
223,7 %
– 174
– 14
– 161
Mark och fastigheter
Personalenheten
– 4 980
– 5 809
– 829
16,6 %
– 5 809
– 5 944
135
Samhällsunderstödda resor
– 13 395
– 12 450
945
– 7,1 %
– 12 450
– 13 263
813
Miljö- och byggnämnden
– 83
– 11 705
– 11 153
552
– 4,7 %
– 11 153
– 11 069
Samhällsbyggnad administration
– 1 460
– 1 721
– 261
17,9 %
– 1 721
– 1 730
9
Plan- och byggenheten
– 1 695
– 749
946
– 55,8 %
– 749
– 804
55
Planeringsenheten
– 1 274
– 1 282
– 8
0,6 %
– 1 282
– 1 313
31
Räddningsenheten
– 6 426
– 6 374
53
– 0,8 %
– 6 374
– 6 420
46
– 849
– 1 026
– 177
20,9 %
– 1 026
– 802
– 225
Miljöenheten
Barn- och utbildningsnämnden
BoU administration
Förskoleverksamhet
– 251 589 – 251 334
– 5 517
– 6 722
255
– 0,1 % – 251 334 – 251 291
– 1 204
21,8 %
– 43
– 6 722
– 6 551
– 171
– 60 558
– 59 255
– 1 303
– 114 111 – 112 607
– 1 504
– 62 318
– 60 558
1 761
– 2,8 %
– 112 206
– 114 111
– 1 905
1,7 %
Särskola
– 10 807
– 11 495
– 688
6,4 %
– 11 495
– 12 150
654
Elevhälsa
– 11 800
– 13 247
– 1 447
12,3 %
– 13 247
– 14 344
1 097
Grundskola
Kulturskola
Gymnasieskola
Vuxenutbildning
Socialnämnden
Nämndkostnader
– 2 186
– 2 117
69
– 3,2 %
– 2 117
– 2 150
33
– 42 566
– 38 341
4 225
– 9,9 %
– 38 341
– 39 581
1 241
– 4 188
– 4 744
– 556
13,3 %
– 4 744
– 4 652
– 91
– 192 558 – 195 171
– 2 612
1,4 % – 195 171 – 194 700
– 471
– 21
0
21
– 100,0 %
0
– 30
30
– 6 721
– 7 425
– 704
10,5 %
– 7 425
– 9 820
2 395
Individ- och familjeomsorg
– 18 013
– 20 052
– 2 039
11,3 %
– 20 052
– 21 820
1 768
Myndigheten för vård och omsorg
– 75 465
– 41 438
34 027
– 45,1 %
– 41 438 – 44 488
3 049
Äldreomsorg
– 23 855
– 60 694
– 36 839
154,4 %
– 60 694 – 54 567
– 6 126
Stödverksamheten
– 37 852
– 33 311
4 541
– 12,0 %
– 33 311
– 32 176
– 1 136
Gemensam verksamhet
Kostenheten
– 14 166
– 14 528
– 362
2,6 %
– 14 528
– 14 285
– 243
Hälso- och sjukvårdsenheten
– 16 465
– 17 722
– 1 257
7,6 %
– 17 722
– 17 514
– 208
85
Tkr
Kultur- och tekniknämnden (totalt)
Utfall
2013
Utfall
2014
Förändring
2013/2014
Förändring
2013/2014
– 25 217
– 26 903
– 1 686
– 25 072
– 26 156
– 7
0
Utfall
2014
Budget
2014
Budget­
avvikelse
6,7 %
– 26 903 – 25 989
– 913
– 1 084
4,3 %
– 26 156 – 25 989
– 167
7
– 100,0 %
Kultur- och tekniknämnden
(skattefinansiering)
Nämndkostnader
0
– 41
41
450
KoT administration
– 1 490
– 1 103
387
– 26,0 %
– 1 103
– 1 553
Bibliotek/allmänkultur/medborgarkontor
– 7 532
– 7 537
– 4
0,1 %
– 7 537
– 7 654
117
Fritidsverksamhet
– 4 852
– 5 631
– 779
16,1 %
– 5 631
– 5 009
– 622
– 11 190
– 11 885
– 695
6,2 %
– 11 885
– 11 732
– 153
Gatu-/park-/anläggningsenheten
Kultur- och tekniknämnden
(taxefinansiering)
– 145
– 747
– 602
415,0 %
– 747
0
– 747
Vatten- och avloppsenheten
– 420
– 672
– 252
60,0 %
– 672
0
– 672
275
– 75
– 350
– 127,2 %
– 75
0
– 75
1 469
2 958
1 489
– 101,4 %
2 958
1 368
1 590
Renhållningsenheten
Kommunen totalt
86
Räkenskaper
Investeringar
Årets aktiverade nettoinvesteringar är:
Årets nettoinvesteringar är 31 946 tkr. De investeringar som
har aktiverats i kommunens anläggningsregister uppgår till
Vatten och avloppsledningar, reningsverk 13,2
34 490 tkr. Utgående värde för pågående investeringar är
Asfalt samt vägar 5,4
27 tkr. Att aktiveringen i anläggningsregistret är högre än
IT-investeringar 5,8
nettoinvesteringarna beror på att det fanns ett ingående
Belysning 3,4
värde för pågående investeringar.
Möbler 1,4
Fordon 1,5
Övriga inventarier 3,8
Summa 34,5
Tkr
Ingående
Årets Utgående
Beslutade
Beslutade
Totalt
värde anskaffning
värde investeringar investeringar
beslutade
2014
före 2014 investeringar
Immateriella anläggningar
184
184
0
500
tekniska anläggningar
24 167
24 167
53 870
Maskiner och inventarier
10 139
10 139
13 456
Summa
34 490
34 490
0
0
1 522
– 1 522
Återstår
beslutssumma
500
316
32 041
85 911
61 744
8 240
21 696
11 557
67 326
40 781
108 107
73 617
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Mark, byggnader,
Pågående immateriella
anläggningar
Pågående mark, byggnader,
tekniska anläggningar
Pågående maskiner
och inventarier
1 049
– 1 022
27
20
650
670
643
Summa
2 571
– 2 544
27
20
650
670
643
Summa
2 571
31 946
34 517
67 346
41 431
108 777
74 260
106
2 349
2 455
3 240
2 224
5 464
3 009
0
72
72
80
0
80
8
Varav
Kommunledningskontoret
Samhällsbyggnads­
förvaltningen
Barn- och
utbildningsförvaltningen
0
2 028
2 028
5 446
1 619
7 065
5 037
70
1 871
1 941
1 305
4 701
6 006
4 065
teknikförvaltningen 1
2 395
25 626
28 021
57 275
32 887
90 162
62 141
Summa
2 571
31 946
34 517
67 346
41 431
108 777
74 260
1 522
11 695
13 217
39 100
22 206
61 306
48 089
Socialförvaltningen
Kultur- och
Varav taxekollektivet 1
Vatten- och avloppsenheten
Renhållning
Summa
0
0
0
350
125
475
475
1 522
11 695
13 217
39 450
22 331
61 781
48 564
87
Exploateringar
Under perioden har de 32 lägenheterna på Thulegatan
pågår för närvarande. Planprogram för Norra Gnesta
färdigställts. Byggnationen påbörjades i juli 2013 och stod
antogs i fullmäktige i mars 2014 och en detaljplan för en
klar för inflyttning i maj 2014. Förutom lägenheterna har
första etapp med ett tiotal villatomter påbörjas våren 2015.
trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Thulegatan genomförts
Arkitektuppdrag har genomförts för Gnesta centrum och
med bland annat avsmalning av gatan. I projekt Frösjö
arbete pågår med etappindelning och prioritering av
strand påbörjades i augusti 2014 byggnationen av 42
projekt. Som ett led i centrumarbetet har en villafastighet
hyresrätter i Gnestahems regi. Därutöver finns byggrätt för
på Dagagatan köpts (Gnesta 38:17). En gatukostnads­
att bygga ytterligare cirka 70 bostäder i flerbostadshus och
utredning för Fasanvägen i Stjärnhov har antagits i
cirka 30 bostäder i radhus/kedjehus. Gator, park och
november 2014 och gatan planeras byggas ut under 2015.
badplats har projekterats hösten 2014 och kommer att
Utredningen är för närvarande överklagad av en
byggas under 2015. Upphandling av markentreprenör
fastighetsägare.
Pågående exploateringar
Inkomster Utgifter
Vinst/förlust
Omklassificering Utgående­
balans
Expl. Vackerby industriområde servis
209
0
0
0
0
209
Expl. Fasanvägen Stjärnhov servis
222
0
0
0
0
222
Expl. Laxnetorp 1:16, Laxneväg servis
21
0
– 21
0
0
0
Expl. Björnlundagården 1:1 servis
33
0
0
0
0
33
Expl. Thulegatan 1:1 servis
11
0
– 11
0
0
0
0
0
305
0
0
305
Expl. Vackerby 3:3
– 951
0
0
0
0
– 951
Expl. Ytterby 4:24
– 1 313
0
0
0
0
– 1 313
Expl. Frösjöstrand, bostad, servis
Expl. Vässlevägen
– 296
0
0
0
0
– 296
Expl. Präshopen 2:1, industri
5 116
– 75
0
0
0
5 041
Expl. Präshopen 2:1, bostad
10 139
– 3 918
811
0
0
7 032
469
0
0
0
0
469
1 537
– 450
1
0
0
1 088
374
0
0
0
0
374
Expl. Stationsområdet
– 151
0
0
0
0
– 151
Expl. Gnesta tätort, Mårdstigen
– 202
0
11
0
0
– 191
Expl. Vackerby industriområde
Expl. Framnäs, villor+förskola
Expl. Skenda, Aspliden
Expl. Vackerby Hage 2
258
0
– 1 057
0
0
– 799
Expl. Norra Vackerby
521
0
16
0
0
537
Expl. Hovgården, Stjärnhov
– 56
0
80
0
0
24
Expl. Thulegatan
184
– 117
15
0
0
82
Expl. Österkärv
Expl. Vackerby 4:70
Expl. Björnlunda 1:5 och del av 1:1
55
0
0
0
0
55
– 87
0
0
0
0
– 87
128
0
0
0
0
128
6 367
0
172
0
0
6 539
Expl. Gnestahöjden
923
0
14
0
0
937
Expl. Gatukostnader fasanvägen
291
0
12
0
0
303
Expl. Frönäs Gärde
Expl. Gnesta Gnesta 38:17
88
Ingående
balans
1 790
– 90
4
0
0
1 704
Expl.Gnesta Centrum
0
0
742
0
0
742
Expl. Gatukostnad Frösjöstrand
0
0
1 163
0
0
1 163
Expl.färdigsställande Frönäs m fl
0
0
4
0
0
4
25 592
– 4 650
2 261
0
0
23 203
Resultat
PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora
TEXTBEARBETNING: Eva Jönsson | KORREKTUR: Hanna Williamsson
|
LAYOUT: Albin Ström
Årsredovisning 2014 Gnesta kommun
Gnesta kommun, Västra Storgatan 15, 646 80 Gnesta
Telefon: 0158-275 000 E-post: [email protected]
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-20
KS.2015.138
Kommunstyrelsen
Koncernbidrag för Thuleparkens upprustning och försköning
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
Gnestahem AB får i uppdrag att genomföra en värdeöverföring i form
av ett koncernbidrag till Gnesta kommunkoncern AB motsvarande 1
000 tkr för upprustning och försköning av Thuleparken.
Ärendebeskrivning
Gnesta kommun genomför tillsammans med Gnestahem AB en omfattande
upprustning och försköning av Thuleparken med lekpark, multiplan,
grillområde, planteringar etc. Kostnaderna är beräknade till totalt 7,2 mkr för
planering, projektering, markarbeten samt utrustning. Den färdiga parken
kommer att rikta sig till alla åldersgrupper. Parken ligger i direkt anslutning till
flera av Gnestahems flerbostadshus och delvis på Gnestahems mark och
möjligheterna är stora för hyresgästerna att utnyttja parken.
Förvaltningens synpunkter
Den upprustade parken ger stora möjligheter för Gnestahems hyresgäster i
området att nyttja parken på sin fritid. Åtgärder i form av upprustning av
parkområden har dessutom visat sig innebära såväl ökad trivsel, ökad social
samvaro som ökad trygghet i parker och dess närhet. Diskussion har förts med
Gnestahem AB om en gemensam satsning på upprustning och försköning av
Thuleparken. För att kunna genomföra satsningen föreslås Gnestahem AB
göra ett koncernbidrag till Gnesta kommunkoncern AB, som sen i sin tur
levererar till Gnesta kommun. Beloppet som föreslås som koncernbidrag är
1 000 tkr.
Ekonomiska konsekvenser
Av totala kostnader för upprustning och försköning med 7,2 mkr kommer
Gnestahem AB med detta förslag att bidra med 1 mkr.
Juridiska konsekvenser
Eftersom utdelningen i form av ett koncernbidrag kommer att användas av
Gnesta kommun till åtgärder som främjar social sammanhållning i ett av
Gnestahems bostadsområden är bedömningen att detta inte strider mot de
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
2(2)
begränsningar som finns i lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala
bostadsbolag §5.
Checklista för jämställdhet
En viktig utgångspunkt för upprustning av Thuleparken har varit
jämställdhetsperspektivet. Det innebär att välja utrustning som attraherar både
flickor och pojkar, kvinnor och män. Exempel är att i anslutning till
multiplanen byggs en scen vilket möjliggör aktiviteter för olika
intresseinriktningar och båda könen. Utöver det har mycket kraft lagts på att
tillgänglighetsanpassa de olika delarna.
Beslutet ska skickas till:
- Gnestahem AB
- Gnesta kommunkoncern AB
Nils Erik Selin
Bengt Klintbo
Kommunchef
Biträdande förvaltningschef
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-27
KS.2015.17
Kommunstyrelsen
Framtidsplan 2015 för kommunstyrelsens förvaltning
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
1. Godkänner Framtidsplan 2015 för kommunstyrelsens förvaltning
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsens förvaltning har utarbetat Framtidsplan 2015 främst med
avseende på uppdrag och organisation samt drift- och investeringsbudget.
Nämndmål och indikatorer beslutas i ett senare skede när
kommunövergripande mål fastställts.
Som framgår av bifogat dokument har ansvarsområdet utökats för
kommunstyrelsen i och med organisationsförändringen som trädde i kraft från
1 januari 2015. Från f d kultur- och tekniknämnden har kultur- och
fritidsfrågor, vatten- och avloppsverksamheten samt renhållningen tillförts.
Bilagor
1. Framtidsplan 2015 för kommunstyrelsens förvaltning
Nils Erik Selin
Marlene Bernfalk Karlsson
Kommunchef
Ekonomichef
Framtidsplan 2015
KS förvaltning
Kommunstyrelsen 2015-04-20
INNEHÅLL
1.
INLEDNING...............................................................................................................
3
2.
UPPDRAG OCH ORGANISATION.........................................................................3
3.
NÄMNDENS BUDGET...............................................................................................
5
4.
PERSONAL INOM FÖRVALTNINGEN..................................................................6
5.
INVESTERINGAR FÖR 2015-2017......................................................................6
6.
UPPFÖLJNING INTERNKONTROLL.....................................................................8
7.
HÄNDELSER AV BETYDELSE.................................................................................9
1. Inledning
I nämndens framtidsplan finns beslut om de ekonomiska förutsättningarna för de olika
verksamheterna inom nämndens ansvarsområde. Dessutom redogörs för viktiga händelser i den
nära framtiden. Verksamheten, mål och ekonomi följs sedan upp och återrapporteras i
nämndernas delårsrapport och årsredovisning.
På grund av att det är ny mandatperiod och majoritetsskifte kommer kommunstyrelsen fatta
beslut om nämndspecifika mål efter att kommunfullmäktige fattat beslut om kommunens
övergripande mål.
Under året kommer det strategiska upphandlingsarbetet att prioriteras för att säkerställa att
upphandling och inköp genomförs korrekt och kostnadseffektivt. Förnyelsen av Gnesta centrum
har påbörjats och under 2015 kommer ombyggnaden av Västra Storgatan att starta. Vidare så
kommer en markanvisningstävling genomföras när det gäller Frösjöstrand, syftet är att få fart på
utbyggnaden av området.
Simhallen har renoverats under 2014 och våren 2015 och kommer att öppna under hösten 2015.
Fortsatt satsning på dialog med medborgare och besökare genom olika sociala medier planeras
samt ytterligare satsning på medborgardialoger.
En särskild satsning avseende turistinformation och marknadsföring genom att lansera en helt ny
turistwebbplats sker under våren 2015.
2. Uppdrag och organisation
Kommunchefen arbetar med stöd till förtroendevalda i det strategiska ledningsarbetet och som
organisationens främsta företrädare i genomförandet av de uppsatta målen. Kommunchefen
företräder kommunen utåt i samråd med kommunstyrelsens ordförande. Kommunchefen är
chef för förvaltningscheferna och själv förvaltningschef på kommunledningskontoret.
Kommunchefen ska följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomi och ta
initiativ till effektiviseringsåtgärder och samverkan.
Kansli och kommunservice främsta uppgifter är att tillhandahålla service till medborgare,
förtroendevalda och andra förvaltningar. Medborgarna tar del av enhetens service främst genom
vårt bibliotek och medborgarkontor. Där kan de låna böcker, delta i bokcirklar och
barnverksamhet och mycket mer. De kan också få svar på sina frågor om vad som händer i
kommunen, de kan få konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning.
Enhetens service lämnas också i form av sekreterarskap i nämnder och styrelser, stöd i ärendeoch dokumentationshantering, juridisk konsultation, beslutsunderlag, utredningar, stöd vid
upphandlingsförfarande, diarieföring, arkivvård och konsultation i arkivvårdsfrågor,
försäkringsfrågor, kopiering, frankering mm.
IT-enheten har driftansvar för kommunens gemensamma IT-miljö, det vill säga nätverk,
servrar, kommunikationssystem, alla persondatorer och kommungemensamma
verksamhetssystem. IT-enheten arbetar nära övriga förvaltningar och med långsiktiga mål för att
säkerställa organisationens krav på tillgänglighet och utveckling. IT-enhetens syfte är att förse
förvaltningarna med ett bra IT-stöd så de kan ge medborgarna den service kommunfullmäktige
beslutat om. Ekonomienheten tillhandahåller analys och utvärdering av det ekonomiska utfallet och fungerar
som ett stöd i ekonomiska frågor till verksamhetsansvariga och politiker. Enheten svarar också
för allt löpande redovisningsarbete och ekonomiadministration. Dessutom upprättas budget,
delårsrapport och årsbokslut för kommunen och kommunens stiftelser i enlighet med
kommunallagen och den kommunala redovisningslagen. Enheten ansvarar även för
3
kvalitetssäkring av kommunens målprocess genom att ge verksamhetsansvariga och politiker stöd
vid formulering av mål och indikatorer samt vid uppföljning av mål och verksamhet.
Från och med 2015 ingår även ansvar för det strategiska upphandlingsarbetet. Under våren
kommer en upphandlingsstrateg att rekryteras. Stort fokus kommer att läggas på att utveckla
kommunens upphandlingsfunktion.
Mark- och fastigheter Inom området mark- och fastigheter finns kommunens
exploateringsverksamhet och övergripande planering (översiktplan, centrumutveckling mm) som
utförs av samhällsbyggnadsförvaltningen samt kris- och säkerhetsarbete mm.
Personalenheten ansvarar för att förvaltningarnas behov av information, stöd och rådgivning
samt utbildning i personalfrågor/arbetsrätt tillgodoses. Enheten har det operativa ansvaret för
lönebildningen, ansvarar för handläggning av pensioner, förvaltningsövergripande
kompetensutveckling, friskvård, löneförhandlingar och tvisteförhandlingar. Enheten ger stöd
och råd i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor samt samordnar kontakten med
företagshälsovården. Enheten arbetar strategiskt för en god personal- och lönepolitik.
Lönehanteringen sköts i samverkan med Katrineholms kommun.
Samhällsunderstödda resor: Under detta verksamhetsområde sorterar busstrafik och tågtrafik
som kommunen är med och finansierar.
Kommunikation och samverkan är enheten som ansvarar för samordning och produktion av
kommunens kommunikationsbehov, internt såväl som externt samt marknadsföring av Gnesta
kommun i ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Här finns det övergripande ansvaret för
externa och interna webbplatser och sociala medier. Dessutom ligger ansvaret för näringsliv och
turism samt kultur- och fritid inom verksamhetsområdet. Näringslivsprogrammets sex
målområden arbetas och följs upp i näringslivsrådet med konkreta aktiviteter för 2015. Inom
kultur- och fritidsområdet ansvaras för föreningsbidrag, planering och öppnandet av den
renoverade simhallen samt olika kulturevenemang som kommunen deltar i.
Vatten och avlopp (VA)
VA-verksamheten står inför stora utmaningar för att modernisera verksamheten med bl a
avloppsledningar från Laxne till Gnesta respektive från Gnesta till Himmerfjärdsverket i
Botkyrka kommun samt ny vattentäkt i Gnesta och förnyelse av ledningsnätet.
VA ansvarar för den kommunala vattenförsörjningen och omhändertagande av avloppsvatten.
Detta är kopplat till bl a livsmedelslagstiftning och miljölagstiftning. I ansvaret ligger 4 vattenverk
och 4 avloppsreningsverk, ledningsnät på drygt 200 km, 21 pumpstationer, 2 vattentorn och 3
lågvattenreservoarer, 2 tryckstegringsstationer. Personalansvar och personalbudget ligger under
samhällsbyggnadsnämnden.
Renhållningen
Renhållningen skattas högt av invånarna i bl a medborgarundersökningar. Med utgångspunkten
att fortsätta utveckla sopsortering och utveckla formerna för dialogen med abbonnenterna finns
en grund för en fortstatt god servicenivå. Renhållningen ansvarar för att sophämtning och
slamsugning blir utförd för kommunens invånare, fritidsboende, verksamheter och företag.
Ansvaret innefattar även behandling och transport av olika typer av avfall. För ändamålet
upphandlas entreprenörer. Ledord vid upphandling är kvalité, miljönytta och utveckling. För att
kvalitetssäkra verksamheten drivs kundtjänst och Återvinningsgården i egen regi. Kraft läggs
även på information till kunderna. Personalansvar och personalbudget ligger under
samhällsbyggnadsnämnden.
3. Nämndens budget
4
Budgetramen har räknats upp med 18,7 mkr mellan åren 2014 och 2015. De största
förändringarna avser den nya organisationen. Kansli och kommunservice och Kommunikation
och samverkan har utökats med fler ansvarsområden och taxekollektiven för renhållning och
vatten- och avlopp har flyttats till kommunstyrelsen.
Utfall
Verksamhetsområde
Budget
Budget
2014
2014
2015
Kommunchef
-5 567
-5 434
-3 196
Kansli- och kommunservice
-4 596
-4 752
-10 423
IT-enheten
-6 367
-5 776
-6 091
Ekonomienheten
-4 190
-4 887
-5 219
Mark- och fastigheter
Personalenheten
Samhällsunderstödda resor
-174
-14
-624
-5 809
-5 944
-6 622
-12 450
-13 263
-13 226
Kommunikation och
-
-
-13 372
samverkan
VA-enheten
-
-
0
Renhållningsenheten
Totalt
-
-
0
-39 155
-40 070
-58 773
Kommunchef
I samband med organisationsförändringen har tjänsten som jämställdhetsstrateg flyttat till
personalenheten och tjänsterna som information- och näringslivchef och assistent inklusive
budget har flyttats till kommunikation och samverkan.
Kansli och kommunservice
I samband med omorganisationen flyttades budget för bibliotek och medborgarkontor till kanslioch kommunservice ansvarsområde. Några av de större budgetposterna avser frankering, 450 tkr
och kopiering 75 tkr.
IT-enheten
Budgeten har utökats med 300 tkr totalt och budgeten för licenser och back-up av datalagring
har ökat med 800 tkr till totalt 1 600 tkr.
Ekonomienheten
Budgeten har utökats med en tjänst för upphandlingsstrateg. I ekonomienhetens budget ingår
även licenskostnader för ekonomisystemet och programvara för skanning mm, 450 tkr.
Mark- och fastigheter
Inom området mark- och fastigheter finns bland annat budget för de fastigheter kommunen
äger, medel för kommunens del i programmet för landsbygdsutveckling (LEADER), 250 tkr,
kris- och säkerhetsarbete mm. I budgeten ingår även medel för kommunaltekniska utredningar,
150 tkr.
Budgeten har samtidigt utökats med 300 tkr för kommande arbete med en ny översiktsplan.
Personalenheten
Budgeten för lönehantering har ökat med 200 tkr till 1 600 tkr. Budget för utbildningskostnader i
verktyget Timecare-pool har tillförts enheten med 200 tkr. Budgeten för friskvård har också
utökats med 115 tkr till 300 tkr.
5
VA-enheten
VA-verksamheten finansieras via VA-kollektivet. 2014 hade VA budgeterade kostnader på 13
229 tkr utifrån beräknade intäkter på samma belopp. Budgeten är förstärkt med 1 200 tkr sedan
2014 i och med beslut om höjd taxa från den 1 januari 2015.
Renhållningsenheten
Renhållningen finansieras via renhållningskollektivet (sophämtningsabonnemang och taxor för
slamtömning). 2014 hade Renhållningsenheten budgeterat kostnader på 13 635 tkr utifrån
beräknade intäkter på samma belopp. Sophämtningen och slamtömningen utförs på
entreprenad.
Samhällsunderstödda resor
Budgeten är i princip oförändrad jämfört med år 2014.
4. Personal inom förvaltningen
I samband med ny organisation från och med 2015 utökas kommunstyrelseförvaltningen med
verksamheterna bibliotek och medborgarkontor, turism, kultur och fritid.
Utfall
Budget
2014
2015
Antal årsarbetare
30,5
42,1
Antal personer, därav
32,0
51,0
-
kvinnor
21,0
39,0
-
män
11,0
12,0
Sjukfrånvaro, därav
1,9
-
kvinnor
2,0
-
män
1,7
5. Investeringar för 2015-2017
För att fortsätta att effektivisera administrativa processer och på sikt minska kostnaderna finns
investeringsmedel för utveckling av ekonomisystem samt kommunens webbplatser.
Utbyggnaden av kommunens förvaltningsnät minskar kommunens kostnader att hyra
kommunikation. I övrigt är det investeringar och reinvesteringar inom VA som står för de
största posterna.
Inom Kommunikation och samverkan finns flera investeringar kopplade till våra webbplatser,
dels är det fortsatt utveckling av turistwebbplatsen för att locka turister och besökare att komma
till Gnesta kommun. Även kommunens webbplats och intranät behöver fräschas upp med olika
funktioner t ex smidiga kartfunktioner, design och struktur.
Utveckling av Thuleparken genomförs med etapp 2 under 2015 som bl a omfattar multiplan och
scen. Välkommenskyltar till varje tätort handlar om att välkomna besökare, boende och turister
till alla våra tätorter, där konstnärer från respektive ort har formgivit en bild vardera.
Elektroniska skyltar för utomhusbruk till t ex stationsområdet i Gnesta men också de andra
tätorterna i samarbete med matbutikerna där olika evenemang och viktig samhällsinformation
kan visas.
På fritidssidan handlar investeringarna om inventarier, utrustning och komplettering av befintlig
utrustning till badhuset och komplettering av gymutrustning efter renoveringen men också till
den framtida nya sporthallen. Även en allmän upprustning av badplatser, Klämmingsbergsbadet
och Dammhagen. Idrottsplatser och friluftsområden behöver också ses och över. Där behöver
man bland annat komplettera med utrustning till fotbollsplanerna på Skillingavallen och
6
Hagstumosse och byte av dåliga staket, underhåll av elljusspår i form av flis och byte av utdömda
stolpar i Björnlunda och Gnesta. Lötbodalsområdets rekreationsområde behöver kompletteras
med t ex underlagsmaterial för tillgänglighetsanpassat gångstråk, upprustning av grillplats,
vindsskydd, torrklosett.
Föreningsregistret FRI som visas på hemsidan, där också all bokning av lokaler sker behöver
uppgraderas och utbildas i för att systemet ska nyttjas fullt ut. Bokningsmodul till FRI köps in
för att förenkla och digitalisera bokningarna som idag sker för hand.
Inom VA-verksamheten genomförs främst investeringar i avloppsledning från Laxne till Gnesta
samt förnyelse av ledningsnätet.
2015
-100
-200
-1 500
-120
-500
-60
-100
Nyinvesteringar
Inventarier kommunhus
Framtagande av turist/webbplats
Utbyggnad av förvaltningsnät
Uppgradering växeln
Serverrum
Nätskrivare
Hemsida www.gnesta.se
Utveckling ekonomi- och
beslutsstödssystem, förstudie
Hjälpmedel funktionsnedsatta bibl.
Upprustning publika lokaler - plan 201517
Teknisk utrustning: fast projektor i Asalen, bättre lösning för högtalare m.m.
Nya sporthallen (inventarier o
utrustning)
Infartsskyltar
(Stjärnhov/Björnlunda/Laxne)
Thuleparken
Allmän upprustning
badplatser,idrottsplatser och
friluftsområden
Bokningssytem FRI
Summa nyinvesteringar
Reinvesteringar
Servrar och kommunikationsutrustning
Generella IT-investeringar (nätverk och
övervakning)
Förnyelse av datorpark
Läsplattor
Utrustning Strömmen
Inventarier badhus efter renovering
Gym (upprustning och komplettering)
Ubyte av kvicksilverlampor i elljusspår
Elektroniska infartsskyltar
Kartor (inklusive tillstånd)
Summa reinvesteringar
Totalt skattekollektivet
2016
-500
-200
2017
-100
-60
-100
-60
-400
-400
-200
-300
-200
-50
-400
-700
-500
-5 400
-1 400
-100
-10 130
-1 300
-300
-3 960
-1 160
-1 500
-500
-500
-500
-900
-22
-100
-1 200
-500
-200
-500
-900
-20
-500
-900
-20
-60
-4 982
-15 112
7
-500
-200
-60
-2 680
-6 640
-300
-2 220
-3 380
Nyinvesteringar taxekollektivet
VA-enheten
Avloppsledning till Himmerfjärdsverket
Avloppsledning Gnesta -Laxne
Gnesta vattenverk (utredning, åtgärder
mm), Vattentäkt
Summa nyinvesteringar
taxekollektivet
Reinvesteringar taxekollektivet
-500
-11 500
-300
-25 000
-500
-2 000
-10 000
-8 000
-14 000
-35 300
-8 500
-600
-300
-600
-8 400
-5 000
VA-enheten
(Div.reinv. VA-verk pumpar och
automatik) Investeringar i elektronik, el,
styrsystem
(Div.reinv. Ledningsnät ventiler och
brunnslock) Invest i maskiner, verktyg o
utrustning
Ledningsnät
Vattenverk. Pumpar, ventiler och
elektronik
Ventiler, brunnar, pumpstationer
Styr- o övervakningssystem
VA saneringsplan
Utrustning VA
UV-ljusfilter Gnesta vattenverk
Gnesta reningsverk upprustning
Björnlunda reningsverk sandfilter
Inköp VA-databas
Låssystem
Reservkraft
-1 000
-1 800
-2 000
-500
-700
-600
-1 500
-1 500
-500
-500
-600
-500
-1 500
-200
-500
-50
-800
-300
-21 600
-35 600
-10 050
-45 350
-1 700
-5 000
-900
-700
Renhållningen
Fordon Återvinningsgården
Summa reinvesteringar
taxekollektivet
Totalt taxekollektivet
-6 600
-15 100
6. Uppföljning internkontroll
En ny policy för internkontroll och en plan för intern kontroll beslutades av kommunstyrelsen i
under 2012. I planen för intern kontroll pekades fyra kommunövergripande fokusområden ut:
1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv
2. Tydlig och förankrad krishantering
3. Säkerställa en god kompetensförsörjning
4. Säkerställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs
De kommunövergripande fokusområdena och de nämndspecifika kontrollområdena följs upp i
ett separat ärende i mars 2015.
8
7. Händelser av betydelse















Det strategiska upphandlingsarbetet kommer att prioriteras av förvaltningen för att
säkerställa att upphandling och inköp genomförs korrekt och kostnadseffektivt.
Förnyelsen av Gnesta centrum har påbörjats. Under 2015 kommer ombyggnaden av
Västra Storgatan att starta.
Under året kommer arbetet med medborgardialog att utvecklas ytterligare.
Simhallen har renoverats under 2014 och -15 och kommer att öppna under hösten 2015.
Fortsatt satsning på dialog med medborgare och besökare genom olika sociala medier
planeras.
En särskild satsning avseende turistinformation och marknadsföring genom att lansera en
helt ny turistwebbplats sker under våren 2015.
Utbyggnad av kommunens interna förvaltningsnät för att sänka kostnaden för externt
hyrd fiber
Lokalisera och digitalisera processer för en effektivare förvaltning
Öka samarbetet med grannkommuner inom e-förvaltning och e-tjänster för
medborgarna
Säkra upp utrymme för serverrum och utbyte av serverpark
Ianspråktagande av lokaler på Åsbacka samordnas och leds från
kommunledningskontoret.
Kommunen kommer under första halvåret 2015 kunna erbjuda e-faktura till kund.
En förstudie inför uppgradering av ekonomisystemet kommer att genomföras under
hösten.
Under 2015 kommer en ny Renhållningsordning att arbetas fram (Avfallsplan samt
Renhållningsföreskrifter).
Ett system för felanmälan och ärendehantering ska upphandlas och implementeras för
att skapa en modern kundtjänst som innefattar hela tekniksidan.
9
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-26
KS.2015.146
Kommunstyrelsen
Investeringar IT-enheten 2015
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
1.
Investeringar enligt investeringsbilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar
2015 för IT-enheten får tas i anspråk.
Sammanfattning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför
ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I
Framtidsplanen 2015 finns följande nyinvesteringar och reinvestering avseende
IT.
Nyinvesteringar
Utbyggnad förvaltningsnät 1 500 tkr
Uppgradering växeln 120 tkr
Serverrum 500 tkr
Reinvesteringar
Nätskrivare 60 tkr
Servrar och kommunikationsutrustning 1 500 tkr
Generella IT-investeringar 500 tkr
Förnyelse av datorpark 900 tkr
Bilagor
1.
Nyinvestering/reinvestering i kommunstyrelsen 2015 för IT-enheten
Nils Erik Selin
Marlene Bernfalk Karlsson
Kommunchef
Ekonomichef
Kommunledningskontoret
INVESTERING
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-27
KS.2015.146
Kommunstyrelsen
Nyinvestering/reinvestering i kommunstyrelsen 2015 för ITenheten
Sammanfattning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska
alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. Belopp över 500 tkr
ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. I Framtidsplanen 2015 finns bl a
följande investeringar beslutade för kommunstyrelsen 2015.
1. Utbyggnad av förvaltningsnät – nyinvestering
Omfattning
Investeringen beräknas spara 130 tkr genom att kommunen äger nätet istället för
att hyra. Investeringen är indelad i tre delar. Första delen avser grävning av
kommunal fiber från korsningen Nygatan/Platåvägen till vattentornet via
kommunens verksamhet på Platåvägen. Nästa del avser kommunikation från
vattentornet i Gnesta till vatten reservoaren i Björnlunda med radioteknik och
vidare till Ekhagen och Welandersborgsskolan.
Grävning mellan Hagstumosse-Ringleken- Dansutskolan.
Investeringsbelopp
1 500 tkr enligt offert.
Tidplan
Grävning mellan Nygatan – Vattentornet och Vattentornet – Björnlunda planeras
till perioden april-juli. Grävning mellan Hagstumosse-Ringleken- Dansutskolan
planeras till augusti-oktober.
Komponenter i investeringen
Komponent
Datautbyggnad – nät
Datautbyggnad – fiberinfrastruktur
Belopp
500 tkr
1 000 tkr
Nummer
9010
9030
2. Uppgradering av växeln– nyinvestering
Omfattning
Investeringen påbörjades under 2014 och beräknas vara fullt genomförd 2015.
Uppgraderingen ger utökad funktionalitet som t.ex. chatt och videosamtal.
Investeringsbelopp
Kommunledningskontoret
INVESTERINGSBILAGA
2(3)
120 tkr enligt offert.
Tidplan
Klart juli 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Telefonväxel
Belopp
120 tkr
Nummer
9010
3. Serverrum– nyinvestering
Omfattning
Nytt serverrum är första delen i ett projekt att säkra upp kommunens servrar, teleoch datakommunikation och reservkraft för digital kommunikation. Investeringen
ska säkerställa en stabil IT-miljö.
Investeringsbelopp
500 tkr enligt upphandlade priser via SKL Kommentus och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
Tidplan
Färdigställs under 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Datautrustning
Belopp
500 tkr
Nummer
9005
4. Nätskrivare– reinvestering
Omfattning
Utbyte av mindre utskriftsenheter anslutna till nätverket.
Investeringsbelopp
60 tkr, uppskattad kostnad.
Tidplan
Löpande när behov uppstår.
Komponenter i investeringen
Komponent
Skrivare – enklare modell
Belopp
60 tkr
Nummer
9003
5. Servrar och kommunikationsutrustning– reinvestering
Omfattning
2015 blir nuvarande bladservrar tre år och ska bytas enligt plan. Även utbyte av
kommunikationsutrustning som switchar, komponenter i trådlösa nät ska bytas
enligt plan.
Investeringsbelopp
1 500 tkr, enligt upphandlade priser via SKL Kommentus.
Tidplan
Kommunledningskontoret
INVESTERINGSBILAGA
3(3)
Genomförs löpande under 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Datautrustning – servrar mm
Belopp
1 500 tkr
Nummer
9003
6. Generella IT-investeringar– reinvestering
Omfattning
Avser oförutsedda händelser som kräver utbyte av IT-utrustning.
Investeringsbelopp
500 tkr
Tidplan
Genomförs löpande under 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Datorer
Belopp
500 tkr
Nummer
9003
7. Förnyelse av datorpark– reinvestering
Omfattning
Kommunen har ca 600 stycken PC-arbetsplatser och har en utbytesplan på tre år.
Denna reinvestering avser utbyte av ca 200 stycken av dessa datorer. (Ej
pedagogiska datorer/elevdatorer).
Investeringsbelopp
900 tkr
Tidplan
Genomförs löpande under 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Datorer
Hans Haglund
IT-chef
Belopp
900 tkr
Nummer
9003
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-27
KS.2015.148
Kommunstyrelsen
Investeringar i kommunstyrelsen 2015 avseende enheten
kansli och kommunservice
Förslag till beslut
1.
Investeringar enligt investeringsbilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar
för kommunstyrelsen 2015 för enheten kansli och kommunservice får
tas i anspråk.
2.
I Framtidsplan 2015 för kommunstyrelseförvaltningen var "Hjälpmedel
funktionsnedsatta" klassificerad som investering, posten förs om till
reinvestering.
Ärendebeskrivning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför
ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I
Framtidsplanen 2015-17 finns följande investeringar beslutade för
kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kansli och kommunservice.
Nyinvestering
Upprustning av publika lokaler 200 tkr
Reinvestering
Hjälpmedel för funktionsnedsatta i biblioteket 50 tkr
Utrustning i Strömmen 100 tkr
Läsplattor 22 tkr
Förvaltningens synpunkter
I investeringsbilagan redogörs för omfattning av investeringen,
investeringsbelopp och tidsplan. Förvaltningen föreslår att samtliga
investeringar enligt bilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar för
kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kansli och kommunservice får tas i
anspråk.
Bilagor
1.
Investeringsbilaga
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Nils Erik Selin
Mia Öhrnell
Kommunchef
Kansli och kommunservice
2(2)
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-23
KS.2015.125
Kommunstyrelsen
Investeringar i kommunstyrelsen 2015 avseende enheten
kommunikation och samverkan
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
1.
Investeringar enligt investeringsbilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar
för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och
samverkan får tas i anspråk.
Ärendebeskrivning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför
ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I
Framtidsplanen 2015-17 finns följande investeringar beslutade för
kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan:
1. Framtagande av turist/webbplats -200 tkr– nyinvestering
2. Hemsidan e-tjänster - 100 tkr – nyinvestering
3. Thuleparken -5 400 tkr – nyinvestering
4. Allmän upprustning badplatser, idrottsplatser och friluftsområden -1 400 tkr
– reinvestering
5. Bokningssystem FRI -100 tkr - nyinvestering
6. Inventarier badhus efter renovering -1 200 tkr – nyinvestering
7. Gym (upprustning och komplettering) -500 tkr – nyinvestering
8. Utbyte av kvicksilverlampor -200 tkr – reinvestering
9. Kartor (inklusive tillstånd) -60 tkr – reinvestering
Förvaltningens synpunkter
I investeringsbilagan redogörs för omfattning av investeringen,
investeringsbelopp och tidsplan. Förvaltningen föreslår att samtliga
investeringar enligt bilagan Nyinvesteringar/reinvesteringar för
kommunstyrelsen 2015 avseende enheten kommunikation och samverkan får
tas i anspråk.
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Bilagor
1.
Investeringsbilaga
Beslutet ska skickas till:
~
Ekonomienheten
Nils Erik Selin
Bengt Klintbo
Kommunchef
Biträdande förvaltningschef
2(2)
Kommunledningskontoret
INVESTERING
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-23
KS.2015.149
Kommunstyrelsen
Nyinvestering/reinvestering i kommunstyrelsen 2015 avseende
enheten kommunikation och samverkan
Sammanfattning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska
alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. Belopp över 500 tkr
ska dessutom skrivas fram till kommunstyrelsen. I Framtidsplanen 2015-17 finns
följande investeringar beslutade för kommunstyrelsen 2015 avseende enheten
kommunikation och samverkan.
1. Framtagande av turist/webbplats – nyinvestering
Omfattning
Framtagande av en helt ny turistwebb för kommunens besöksnäring i syfte att
locka fler besökare till kommunen. Samma tekniska plattform som www.gnesta.se
samt intranätet används.
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 200 tkr för 2015 och är beräknad utifrån
erfarenheterna från uppfräschningen av gnesta.se under 2014.
Tidsplan
Tidplanen för turistwebben i ett första skede är lansering i april 2015. Därefter sker
vidareutveckling av turistplattformen efter sommaren när besöksnäringen
återkopplat.
Komponenter i investeringen
Komponent
Webbutveckling, design och layout
Belopp
200 tkr
Nummer
9003
Kommunledningskontoret
INVESTERINGSBILAGA
2(5)
2. Hemsidan e-tjänster – nyinvestering
Omfattning
Kommunens webbplats och interna intranät kommer att fräschas upp med olika
funktioner t ex smidiga kartfunktioner, design och struktur.
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 100 tkr för 2015 och är beräknad utifrån
erfarenheterna från uppfräschningen av gnesta.se under 2014.
Tidsplan
Påbörjas under hösten 2015 när turistwebben är lanserad och klar.
Komponenter i investeringen
Komponent
Belopp
Nummer
Webbutveckling, design och struktur
100 tkr
9000
3. Thuleparken – nyinvestering
Omfattning
Etapp 2 av Thuleparkens utveckling omfattar färdigställande av lekpark, grillytor,
scen, multiplan samt skate- och cykelyta.
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 5 400 tkr för 2015 och är beräknat i en utredning av
kostnader för utveckling av Thuleparken.
Tidsplan
För närvarande pågår upphandling av etapp 2. Upphandlingen kommer att vara
genomförd i slutet av mars och etapp 2 påbörjas senast den 1 maj.
Komponenter i investeringen
Komponent
Parkutrustning
Belopp
5 400 tkr
4. Allmän upprustning badplatser, idrottsplatser och
friluftsområden – reinvestering
Omfattning
Investeringen omfattar följande delar:
Nummer
9020
Kommunledningskontoret
INVESTERINGSBILAGA
3(5)
-
Skyltar vid idrottsanläggningar/badplatser
-
Upprustning av badplatser
-
Upprustning av idrottsplatser (t ex inköp fotbollsmål, avbytarbås, läktare)
-
Upprustning av friluftsområden (inkl motionsspår)
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 1 400 tkr för 2015 och är beräknad utifrån kända
behov och krav från lagstiftning för kommunala badplatser.
Tidsplan
Pågår kontinuerligt under året.
Komponenter i investeringen
Komponent
Belopp
Köksmaskiner – spisar, kylskåp, tvättmaskiner o s v 200 tkr
Park- och badplatsupprustning
685 tkr
Skyltar
15 tkr
Idrottsplatsutrustning
300 tkr
Staket
150 tkr
Livräddningsutrustning
50 tkr
Nummer
9005
9010
9005
9005
9010
9005
5. Bokningssystem FRI - nyinvestering
Omfattning
Investeringen omfattar grundutbildning, fortbildning och uppdatering av
programvaran med extra moduler för bland annat bidragsansökning via webben.
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 100 tkr för 2015
Tidsplan
Pågår kontinuerligt under året 2015
Komponenter i investeringen
Komponent
Utbildning, support, programvara
Belopp
100 tkr
Nummer
9003
6. Inventarier i badhus efter renovering – nyinvestering
Omfattning
Investeringen omfattar bland annat följande delar för:
-
Utrustning för bad/ lek/ undervisning
Kommunledningskontoret
INVESTERINGSBILAGA
-
Inredning till simhallen
-
Säkerhet- och livräddningsutrustning
-
Städmaskiner
-
Inredning till personalrum
-
Inredning till cafeteria/ reception/ kontor
-
Köksmaskiner (mikro, kaffemaskin, mjukglassmaskin)
-
Kontorsutrustning
4(5)
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 1 200 tkr för 2015.
Tidsplan
Investeringen genomförs hösten 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Inredning/ inventarier till badhus
Belopp
1 200 tkr
Nummer
9010
7. Gym i badhus (upprustning och komplettering) –
nyinvestering
Omfattning
Investeringen omfattar komplettering av konditions- och styrkemaskiner
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 500 tkr för 2015.
Tidsplan
Investeringen genomförs hösten 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Gymutrustning
Belopp
500 tkr
Nummer
9007
8. Utbyte av kvicksilverlampor – reinvestering
Omfattning
Enligt lagstiftning ska kvicksilverlampor bytas ut senast 2015 och denna investering
avser lampor i elljusspår. Utbytet har pågått i två år.
Kommunledningskontoret
INVESTERINGSBILAGA
5(5)
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 200 tkr för 2015 och är beräknad utifrån tidigare
byten av lampor.
Tidsplan
Pågår under sommarhalvåret.
Komponenter i investeringen
Komponent
Belysning
Belopp
200 tkr
Nummer
9003
9. Kartor (inklusive tillstånd) – reinvestering
Omfattning
Framtagning av uppfräschad fritidskarta inklusive kartlicenskostnad till Metria samt
nya rivkartor till besökare till Gnesta i kommunhusets reception samt
medborgarkontoret.
Investeringsbelopp
Beslutad investering uppgår till 60 tkr för 2015 och är beräknad utifrån tidigare
inköp av kartor.
Tidsplan
Arbetet påbörjas under sommar höst 2015 så att kartan är klar senast december
2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Licenskostnad, layout och tryck
Vatten- och avloppsledningar
Anna Sandklef
Chef kommunikation och samverkan
Belopp
60 tkr
XXX tkr
Nummer
9003
9050
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-27
KS.2015.150
Kommunstyrelsen
Investeringar Ekonomienhet och kommunchef 2015
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
1.
Investeringar enligt investeringsbilaga "Nyinvesteringar ekonomienhet
och kommunchef 2015" får tas i anspråk.
Sammanfattning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför
ska alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015.
I Framtidsplanen 2015 finns följande nyinvesteringar för ekonomienhet och
kommunchef.
Nyinvesteringar
Inventarier kommunhus 100 tkr
Förstudie inför uppgradering av ekonomisystem 200 tkr
Bilagor
1.
Nyinvesteringar ekonomienhet och kommunchef 2015
Nils Erik Selin
Marlene Bernfalk Karlsson
Kommunchef
Ekonomichef
Kommunledningskontoret
INVESTERING
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-27
KS.2015.150
Kommunstyrelsen
Nyinvesteringar Ekonomienhet och kommunchef 2015
Sammanfattning
2014 avslutades samtliga tidigare beslutade investeringar i kommunen. Därför ska
alla investeringar oavsett belopp skrivas fram till nämnd 2015. I Framtidsplanen
2015 finns bl a följande investeringar beslutade ekonomienhet och kommunchef.
1. Inventarier kommunhus – nyinvestering
Omfattning
Investeringen omfattar inventarier till kommunhuset, t ex möbler.
Investeringsbelopp
100 tkr
Tidplan
Löpande under året.
Komponenter i investeringen
Komponent
Kontorsmöbler
Belopp
100 tkr
Nummer
9010
2. Uppgradering ekonomisystem – nyinvestering
Omfattning
Investeringen omfattar en förstudie inför uppgradering av ekonomisystemet.
Förstudien ska resultera i en prioriterad åtgärdslista som ska åtgärdas i
uppgraderingen. Uppgraderingen planeras till våren 2016.
Investeringsbelopp
200 tkr
Tidplan
Hösten 2015.
Komponenter i investeringen
Komponent
Programvara
Marlene Bernfalk Karlsson
Ekonomichef
Belopp
200 tkr
Nummer
9003
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
2015-03-30
Diarienummer: KS.2014.181
Kommunstyrelsen
Revidering arvodesreglementet – ändring av arvode för
överförmyndare
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1. Bilaga till arvodesreglementet fastställs i den del som avser arvode till
överförmyndaren samt dennes ersättare.
Ärendebeskrivning
Vid fullmäktiges behandling av arvodesreglementet med bilaga i november
beslutades att nivån för överförmyndarens arvode ska behandlas i separat beslut.
Den gamla nivån har därför gällt. Arvodesberedningen har därefter behandlat
frågan.
Med en skrivelse inkommen från överförmyndaren som grund har arvodesberedningen beslutat föreslå att arvodet ändras från 10 % av riksdagsmannaarvodet till 15 %. Ersättarens arvode föreslås vara oförändrat, 3 %.
Förvaltningens synpunkter
Orsaken till att höjningen begärts är främst den ökning av ärenden avseende
ensamkommande flyktingbarn som skett de senaste åren. Den begärs också med
anledning av ökade krav på utbildning för gode män. Detta innebär en högre
belastning på överförmyndaren vilket kräver en större arbetsinsats. Förvaltningen
har höjt tjänstgöringsgraden för handläggaren från 50 % av heltid till 60 % som
en följd av detta. Den föreslagna höjningen av överförmyndarens arvode
förefaller därmed rimlig.
Checklista för jämställdhet
Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende.
Bilagor
1. Tjänsteskrivelse 2015-03-30
2. Protokoll KF 2014-11-17, § 112
3. Protokoll Arvodesberedningen, 2015-01-28, § 6
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunledningskontoret
4. Angående arvodet som överförmyndare, skrivelse från Fredrik Norberg
Beslutet ska skickas till:
 Överförmyndaren
 Ersättaren för överförmyndaren
 Arvodesberedningen
Nils-Erik Selin
Mia Öhrnell
Kommunchef
Chef för kansli och kommunservice
2(2)
FÖRSLAG
Bilaga till arvodesreglemente
Dokumentnamn
Dokumenttyp
Fastställd/upprättad
Beslutsinstans
Bilaga
tillarvodesreglemente
Bilaga till reglemente
2014-12-15
Kommunfullmäktige
Dokumentansvarig
Diarienummer
Senast reviderad
Giltig till
Chef för kansli och
kommunservice
KS.2014.181
Tills vidare
Dokumentinformation
Dokumentet gäller för
Bilagan anger nivåerna för arvode till
förtroendevalda i Gnesta kommun
Förtroendevalda i Gnesta kommun
Kommunledningskontoret
2(3)
Bilaga till arvodesreglementet
Ekonomiska ersättningar för politiska uppdrag.
Alla arvoden baseras på riksdagsmannaarvodet och anges i procent av detta.
För den som har fler uppdrag med fast arvode får den sammanlagda ersättningen
inte överstiga riksdagsmannaarvodet.
I det fasta arvodet ingår även arvode för sammanträden med nämndens utskott.
Där ej annat uppges fördelas posterna som ordförande och 1:e vice ordförande
inom kommunfullmäktiges majoritet.
Posten som 2:e vice ordförande fördelas inom oppositionen.
Justering mot riksdagsmannaarvodet ska ske den 1 januari varje år.
Fasta arvoden
Kommunfullmäktige
Ordförande
månadsarvode
8%
Vice ordförande
månadsarvode
4%
Ordförande
månadsarvode
85 %
1:e vice ordförande
månadsarvode
85 %
2:e vice ordförande
månadsarvode
70 %
Kommunstyrelsen
Vuxen- och omsorgsnämnden
Ordförande
månadsarvode
25 %
1:e vice ordförande
månadsarvode
15 %
2:e vice ordförande
månadsarvode
15 %
Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande
månadsarvode
20 %
1:e vice ordförande
månadsarvode
9%
2:e vice ordförande
månadsarvode
12 %
Samhällsbyggnadsnämnden
Ordförande
månadsarvode
18 %
1:e vice ordförande
månadsarvode
8%
2:e vice ordförande
månadsarvode
10 %
Dokumentnamn
Fastställd/upprättad
Beslutsinstans
Bilaga till arvodesreglemente
2014-12-15
Kommunfullmäktige
Kommunledningskontoret
3(3)
Revisionen
Ordförande månadsarvode 8 %
(opposition)
Gruppledararvode
Gruppledare månadsarvode 4 %
Utgår till de partier som ej har kommunalråd.
Sammanträdesarvoden och förrättningsarvode
Ordförande i valnämnd, utskott, beredningar, arbetsgrupper, ordinarie ledamöter i
fullmäktige och nämnder samt den som är berättigad till förrättningsarvode
arvoderas med 1 %.
Ledamöter i utskott, beredningar, arbetsgrupper samt ersättare i fullmäktige och
nämnder arvoderas med 0,7 %
Sammanträdesarvode utgår ej till de som har fast arvode när de tjänstgör i utskott,
beredningar och arbetsgrupper tillsatta av fullmäktige eller den nämnd där det fasta
arvodet utbetalas. Ej heller vid sammanträden i den egna nämnden.
Fullmäktiges presidium erhåller ej sammanträdesarvode vid
fullmäktigesammanträdena.
Övriga uppdrag
Förtroendevald vigsel-/begravningsförrättare
Vigsel-/begravningsförrättare arvode per uppdrag 1 %
Vid vigsel ska minst en av personerna vara folkbokförd i Gnesta kommun.
Vid begravning ska den avlidne vara folkbokförd i Gnesta kommun.
I arvodena ingår reseersättning
Överförmyndare
Överförmyndare månadsarvode 15 %
Ersättare månadsarvode 3 %
Dokumentnamn
Fastställd/upprättad
Beslutsinstans
Bilaga till arvodesreglemente
2014-12-15
Kommunfullmäktige
GNESTA ä
KOMMUN -X
Arvodesberedningen
PROTOKOLL
Protokoll från arvodesberedningen
Tid och plats
Närvarande
Frånvarande
Justerare
Måndagen den 28 januari 2015, kl. 15.00 -15.30
Elektron, Björken
Gert Nilsson (S), Anette Furå (S), Sven Anderson (M) Mats Dellrud (MP)
Ann-Christine Höök (V)
Anette Furå (S)
Underskrifter
Sekreterare
S81244-4-rMaj-Iik/Taengh
Ordförande Gert Nilsson
Å e ge_ Cm'
Justerare Anette Furå
Utdragsbestyrkande
GNESTA tTb
KOMMUN -X
Arvodesberedningen
PROTOKOLL
2(3)
Sammanträdesdatum: 2015-01-28
§ 1 Öppnande och närvarande
Ordförande, Gert Nilsson öppnar mötet
§ 2 Godkännande av dagordning
Dagordningen godkänns
§ 3 Presentation av ledamötena
Då ledamöterna är kända för varandra utgick paragrafen
§ 4 Formalia
Mötessekreterare - Maj-Lie Taengh
Närvarolistan delas ut och skrevs på
Distribution av protokoll kommer att skickas ut med e-post
Övrigt
§ 5 Val av justerare tid och plats för justering
Anette Furå väljs till justerare
Tid för justering: tisdagen den 3 februari 2015 kl. 16.30
Plats: Kommunhuset, Elektron
§ 6 Ärende 1 - En skrivelse från Överförmyndaren Fredrik
Norberg
En skrivelse har kommit in från Överförmyndare Fredrik Norberg angående
månadsarvodets sänkning
Arvodesberedningen föreslår kommunstyrelsen att ge i uppdrag till förvaltningen
att skriva fram ett beslut på 15 °/ci från den 1 januari 2015 samt att revidera
bilagan. Arvodet för överförmyndarersättare blir °förarn:hat 3 %.
§ 7 Ärende 2 - En skrivelse från Michael Gustafsson,
ordförande i samhällsbyggnadsnämnden
En skrivelse har kommit in från Michael Gustafsson ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden angående ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Arvodesberedningen föreslå kommunstyrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att
se över arvodesreglementet punkt 6 med avseende på månadsarvoderads rätt till
ersättning för förlorad arbetsinkomst. Punkten behöver förtydligas enligt
kommunallagen kap 4 § 12 ekonomiska förmåner. Arvodesberedninge.n nämner
på förslag en uppdelning av arvodet typ Marks kommun eller liknande.
Arvodesberedningen föreslår att tidigare inkomna ersättningskrav för förlorad
arbetsinkomst fås avvakta till beslut tas om reviderat arvodesreglemente.
Ordförandens siUr
Justerares sig atur
Utdragsbestyrkande
•
GNESTA
KOMMUN:K
Arvodesbered ni ngen
PROTOKOLL
3(3)
Sammanträdesdatum: 2015-01-28
§ 8 Ev. framskrivning till KS/KF
Behandlad under
§ 9 Partistöd
55 6 och 7
-
en tolkningsfråga
Diskuteras - Partirepresentanterna tar med till respektive parti att stödet måste
sökas före 2015-02-28. Ansökan skickas till Gnesta kommun
Kanslienheten/ekonomienheten.
§ 10 Övriga frågor
Inga övriga frågor ställs under sammanträdet
§ 11 Nästa möte
Efter särskild kallelse, då behov uppkommit
§12
Ordförande tackar och avslutar mötet
a,
Ordförandens sign r
Justerares signatur
Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum: 2014-11-17
Ärendenummer: KS.2014.181
§ 112
Revidering arvodesreglementet
Beslut
1.
Bilagan tillhörande arvodesreglementet, fastställd av
kommunfullmäktige 2014-06-16, upphävs.
2.
Nytt förslag till bilaga tillhörande arvodesreglementet fastställs att
gälla från 1 januari 2015.
3.
Nivån kring överförmyndaren ska regleras i ett separat beslut i
kommunfullmäktige.
Sammanfattning av ärendet
Arvodeskommittén har vid sammanträde den 29 oktober 2014 behandlat
bilagan till arvodesreglementet, vilken reglerar ersättningarnas nivåer. I
underlaget för beslut anges att revideringen har skett med anledning av en
ny politisk majoritet i kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag
1.
Tjänsteskrivelse 2014-11-05
2.
Gällande bilaga till reglementet
3.
Protokoll samt underlag från Arvodeskommittén 2014-10-29
Kommunstyrelsens förslag till beslut
1.
Bilagan tillhörande arvodesreglementet, fastställd av
kommunfullmäktige 2014-06-16, upphävs.
2.
Nytt förslag till bilaga tillhörande arvodesreglementet fastställs att
gälla från 1 januari 2015.
3.
Nivån kring överförmyndaren ska regleras i ett separat beslut i
kommunfullmäktige.
Förslag till beslut på sammanträdet
Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) föreslår återremiss för vidare beredning
till ekonomikontoret.
Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) föreslår i andra hand avslag av ärendet.
Carl Werner (MP) bifaller Kukkamariia Valtola Sjöbergs (MP) förslag till
återremiss.
Lena Staaf (V) föreslår att ärendet återremitteras till ekonomikontoret.
Lena Staaf (V) föreslår att arvodena för kommunstyrelsens ordförande och
1:e vice ordförande sänks med vardera 5 % samt att 2:e vice ordförande i
Ordförandes signatur
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige
PROTOKOLL
övriga nämnder tas bort och att 1:e vice ordföanden i nämnderna tillfaller
oppositionen. Vänsterpartiet anmäler särskilt yttrande. Anders Simme (V)
bifaller Lena Staafs (V) förslag.
Göran Ehrenhorn (SD) föreslår att ärendet återremitteras. I andra hand
yrkar Göran Ehrenhorn (SD) på att oppositionsrådsposten försvinner och
att arvodet delas upp på partiföreträdarna.
Sarah Kinberg (FP) deltar inte i beslutet.
Ingrid Jerneborg Glimne (M) och Håkan Ekstrand (C) bifaller det
framskrivna förslaget.
Beslutsgång
Ordföranden frågar om ska ärendet avgöras idag eller senare och finner att
kommunfullmäktige beslutat att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden
finner attt ärendet ska avgöras idag.
Omröstning begärs och ska genomföras. De som tycker att ärendet ska
avgöras idag röstar Ja, de som röstar för att ärendet ska avgöras senare
röstar Nej. Omröstningen utföll med 22 Ja-röster, 8 Nej-röster och en
avstår. Ärendet ska avgöras idag.
Ordföranden frågar om kommunfullmäktige beslutar enligt
kommunstyrelsens förslag till beslut eller avslår det samma, ordföranden
finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag till
beslut.
Ordföranden frågar om kommunfullmäktige bifaller Lena Staafs (V)
tilläggsförslag eller Göran Ehrenhorns tilläggsförslag. Ordföranden finner
att fullmäktige bifallit Lena Staafs (V) förslag.
Ordföranden frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt det
framskrivna förslaget eller enligt Lena Staafs tilläggsförslag och finner att
kommunfullmäktige beslutat enligt det framskrivna förslaget.
Reservationer
Miljöpartiet anmäler skriftlig reservation.
Göran Ehrenhorn (SD) reserverar sig muntligt.
Ordförandes signatur
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-25
KS.2015.147
Kommunstyrelsen
Ombudsinstruktion för Gnesta kommunkoncerns
bolagsstämma
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
Kommunfullmäktiges ägarrepresentant på bolagstämman för Gnesta
kommunkoncern AB och dess bolag beviljar styrelsen och VD
ansvarsfrihet sant godkänner styrelsens förslag till disponeringar av
vinstmedel, samt överlämna fullmäktiges ägardirektiv och medelar att
arvodena ska vara oförändrade.
2.
Fastställa förslag till ombudsinstruktion till bolagstämmorna för Gnesta
kommunkoncern AB, Gnestahem AB, Gnesta förvaltnings AB och
Gnesta Centrumfastigeheter AB.
Sammanfattning
Sven Anderson (M) är kommunens representant och uppdras agera efter
ombudsinstruktionen vid Gnestahem AB, Gnesta Förvaltning AB:s och
Gnesta Centrumfastigheter AB:s: bolagstämmor den 10 juni 2015.
Beslutet ska skickas till:
~
Sven Anderson
~
Gnesta kommunkoncern AB
Nils Erik Selin
Kommunchef
Jenny Johansson
Kommunsekreterare
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad:
Diarienummer:
2015-03-31
SN.2015.24
Kommunstyrelsen
Översyn av ersättning till hemtjänstutförare
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare ändras från 357 kr per
timme till 373 kr per timme och i egen regi från 337 kr per timme till
359 kr per timme.
2.
Beslutet gäller fr.o.m. 1 juni 2015.
Sammanfattning
Vuxen och omsorgsförvaltningen har gjort en översyn av förslaget till
hemtjänstpeng. Underlaget grundar sig på kommunens egna kostnader för
hemtjänst. I hemtjänstpengen ingår personalkostnader, arbetsledning,
förbrukning samt momskompensation och gång-/res-/rapporttid.
Förvaltningens synpunkter
Ärendet har beretts av vuxen- och omsorgsförvaltningen,
kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet.
Checklista för jämställdhet
Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta
ärende.
Bilagor
1.
Tjänsteskrivelse den 24 mars 2015.
2.
Utdrag ur vuxen- och omsorgsnämnen 150326, § 13
Beslutet ska skickas till:
~
Kommunfullmäktige
Marlene Bernfalk Karlsson
Tf. Kommunchef
Jenny Johansson
Kommunsekreterare
Kommunledningskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE
2(2)
Vuxen- och omsorgsnämnden
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum: 2015-03-26
Ärendenummer: SN.2015.24
§ 13
Översyn av ersättning till hemtjänstutförare
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare ändras från 357 kr per
timme till 373 kr per timme och i egen regi från 337 kr per timme till
359 kr per timme.
2.
Beslutet gäller fr.o.m. 1 juni 2015.
3.
Omedelbar justering
Sammanfattning av ärendet
Förvaltningen har gjort en översyn av förslaget till hemtjänstpeng.
Underlaget grundar sig på kommunens egna kostnader för hemtjänst. I
hemtjänstpengen ingår personalkostnader, arbetsledning, förbrukning samt
momskompensation och gång-/res-/rapporttid.
Beslutsunderlag
1.
Tjänsteskrivelse den 24 mars 2015.
Tjänsteförslag
1.
Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare blir 373 kr per timme
och i egen regi 359 kr per timme.
2.
Beslutet gäller fr.o.m. 1 juni 2015.
3.
Omedelbar justering
Förslag till beslut på sammanträdet
Ordföranden föreslår att tidigare timpeng skrivs in i beslutspunkt 1, som då
lyder: "Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare ändras från 357 kr per
timme till 373 kr per timme och i egen regi från 337 kr per timme till 359 kr
per timme."
Beslutsgång
Ordföranden frågar om nämnden beslutar enligt framskrivet förslag eller
enligt framskrivet förslag med ordförandens tilläggsförslag och finner att
nämnden beslutar enligt framskrivet med ordförandens tilläggsförslag.
Ordförandes signatur
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Vuxen- och omsorgsnämnden
PROTOKOLL
Sändlista:
Ordförandes signatur
~
Kommunstyrelsen
~
Kommunfullmäktige
Justerarens signatur
Utdragsbestyrkande
Vuxen- och omsorgsförvaltningen
Upprättad:
Diarienummer:
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-03-24
SN.2015.24
Vuxen- och
omsorgsnämnden
Översyn av ersättning till hemtjänstutförare
Förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
Hemtjänstpengen 2015 till externa utförare blir 373 kr per timme och i
egen regi 359 kr per timme.
2.
Beslutet gäller fr o m 1 juni 2015.
3.
Omedelbar justering
Ärendebeskrivning
Översyn av hemtjänsttaxan för externa utförare och för egen regi i kommunen
har gjorts.
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen har gjort en översyn av förslaget till hemtjänstpeng. Underlaget
grundar sig på kommunens egna kostnader för hemtjänst. I hemtjänstpengen
ingår personalkostnader, arbetsledning, förbrukning samt momskompensation
och gång-/res-/rapporttid.
Ekonomiska konsekvenser
Hemtjänstpengen för externa utförare föreslås till 373 kr per timme och i egen
regi till 359 kr per timme.
Skillnaden mellan externa utförare och egen regi beror på att kostnaderna för
kommunens gemensamma administration, ekonomiadministration, fackliga
kostnader, personalredogörare mm ligger centralt i kommunen och belastar
alltså i det här fallet inte hemtjänsten.
I budget för 2015 ligger 23 025 tkr hos biståndsenheten, vilket skulle räcka till
ca 63 000 timmar, fördelat 60% på egen regi och 40% extern utförare. I dag är
ca 60 000 timmar beviljad hemtjänst.
Checklista för jämställdhet
Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta
ärende.
Vuxen- och omsorgsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
Beslutet ska skickas till:
~
Kommunstyrelsen
~
Kommunfullmäktige
Marja Kammouna
Lena Lindberg
Förvaltningschef
Ekonom
2(2)