Kommunal ekonomi Nr 4 2015

kommunal
Medlemstidning för
Kommunalekonomernas förening
# 4 2015
KOMPETENS
Hård konkurrens
om ekonomerna
LANDSTING
Region Gotland
vill leva året om
KRÖNIKAN
Nytänk om
kompetensen
xxxxxxx
En bok för alla
Årets Kommunalekonom Anna Cederqvist
belönas för sina läroböcker om kommunen
Årets Kommunalekonom 2015
Årets Kommunalekonom 2015 heter Anna Cederqvist,
ekonomi­chef i Lidköpings kommun. Hon är en allsidig eko­
nom och samhällsvetare som får priset främst för sina två
läroböcker om kommunal ekonomi och organisation.
n
TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: TERÉSE ANDERSSON
Mångsidig ekonom
tätar kunskapsluckor
V
ad får man om man korsar en civilekonom,
en samhällskunskapslärare, en författare
och en maratonlöpare? Den som gissar på
Anna Cederqvist, Årets Kommunalekonom
2015, gissar alldeles rätt!
Årets pristagare är en synnerligen mångsidig ekonom
som oförskräckt tar sig an uppgifter andra lätt backar
inför. Som att skriva böcker om kommunal ekonomi och
organisation, exempelvis.
VI TRÄFFAS I familjens villa i stadsdelen Stenhammar strax
norr om Lidköping för en pratstund. Jordgubbar, nybakat
bröd och katten Mips ramar in sommaridyllen på altanen.
Årets pristagare har starka band till trakten visar det sig,
inte minst genom föräldrahemmet ett stenkast bort och
syskonen med familjer som bor i grannhusen.
– Första sommarlovet kom pappa med en liten grön rodd­
båt som han förtöjde vid vår båtplats inne i Kinneviken.
”Det här är sommaren när du ska lära dig att ro”, sa han.
Varje dag var Anna med kompisar ute med båten. När
vinden blåste inåt land och iförda flytvästar, förstås.
– Vi gjorde ALLT, både fel och rätt, med roddbåten den
där sommaren. Just det här, pappas tilltro till att ”det här
fixar du” har format mig mycket.
Pappa var rektor och mamma speciallärare så akade­
miska studier var inte helt oväntat. Det blev en civileko­
nomexamen från Handels i Göteborg, med inriktning mot
småföretag. Men det var framförallt nationalekonomin
som tjusade Anna som alltid gillat matematik.
– Hur samhälle och politik kan göra avtryck i siffrorna
och hur man kan tolka världen – det intresserade mig.
Och, framförallt, hur man kan påverka världen.
Efter civilekonomexamen 1993 blev det ekonomijobb
på Ericsson i Mölndal, varvat med studier i samhälls­
Anna Cederqvist
Ålder: 44
Bor: Stenhammar, Lidköping
Familj: Man och tre söner, 18,
16 och 12 år.
16 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 kunskap, historia och pedagogik. Och så en flytt
hem till Lidköping och en avstyckad tomt på
föräldrahemmets fastighet tillsammans
med livskamraten Daniel.
Möte m
ed
Anna
Cederqvist
SÅ FÖLJDE NÅGRA intensiva år med barn,
Årets Ko
lärarjobb i Skara och så, det första kommu­
mm
ekonom unalnala ekonomjobbet på halvtid i Lidköpings
2015
kommun 2001. Sedan gick det fort. Redan
2007 fick hon huvudansvaret för kommunens
ekonomi.
En gynnad sits, tycker nog många. Sedan Lidköping
i slutet av 1990-talet sålde aktier i Gullspångs Kraft AB
för miljardbelopp har kommunen ett starkt ekonomiskt
utgångsläge. De finansiella frågorna är en stor del av
Annas vardag. Kommunen har anlitat två olika rådgivare
på skuld- respektive förvaltningssidan, vilka förser Anna
med finansiell kompetens och omvärldsanalyser.
– Finansfrågorna ser till att jag får lyfta blicken. Mina
arbetskamrater är lika mycket kommunens finansiella
rådgivare som våra egna ekonomer.
Det för en mindre kommun smått unika inflödet av
finansiell kompetens och omvärldsanalys har exempelvis
bidragit till att Lidköping startat en internbank, när en
del andra kommuner gör tvärtom.
– Kunniga externa bollplank är en tillgång fler eko­
nomer borde använda sig av. Då är det enkelt att hålla
kursen när man simmar mot strömmen.
Att ta hjälp av andra och ställa frågor är hon inte rädd
för. Inte heller för att ta ett tag om hon ser något som behö­
ver göras. Det är den enkla förklaringen bakom de två färs­
ka böckerna om kommunens ekonomi och organisation.
– Det kommer nya tjänstemän som frågar om vad som
är skillnad mellan reglemente och delegation. Det behövs
Utbildning: Civilekonom­
examen, gymnasielärare i
ekonomiska ämnen och samhällskunskap.
Yrkesliv: Ericsson Telecom
i Mölndal, Skara kommun
och fem olika tjänster inom
Lidköping­­s kommun.
Fritidsintressen: Frilutsliv,
främst skidåkning och båtliv.
Löpning. Läser mycket och
lyssna­­r på klassisk musik.
Motivering
Årets Kommunalekonom 2015
”Anna Cederqvist har som författare och före­läsare
bidragit till att sprida kunskaper om kommunal förvaltning och ekonomi på ett lättfattligt sätt. Anna är
en god pedagog med spetskunskaper kring finansfrågor. Anna har en förmåga att visa att det går att göra
mycket med de resurser som finns – genom att tänka
nytt, annorlunda och göra verkstad av planerna.”
I VIKEN.
Anna Cederqvist
på barndomens
stenpir i Kinne­
viken.
KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 17
Årets Kommunalekonom 2015
ett enkelt sätt att hitta kunskaper och i det
läget är jag nog en ”doer”.
Idag är omsättningen på politiker hög, i
vissa kommuner är mer än hälften nyvalda.
I ekonomernas yrkesroll ingår numera att
utbilda sina politiker, anser hon:
– Det finns få saker som retar mig så
mycket som när man får höra: ” Äsch, det
där tar vi inte upp med våra politiker, det
begriper de ändå inte.”
– Nähä, tänker jag då. Då får vi förklara
det hela en gång till. Det är ju bara vi som
kan göra det.
Ytterst handlar det om att ha tillräcklig
kompetens för att säkra den kommunala
självstyrelsen. Anna har bara fått positiva
reaktioner på böckerna:
– Ekonomiboken är antagen som kurslit­
teratur på Förvaltningshögskolan i Göte­
borg. Det är jag väldigt glad för, det sätter en
fin kvalitetsstämpel på boken.
VI BLÄDDRAR I ekonomiboken och inser
snabbt att skatteutjämningssystem, pen­
sionskostnader och resultatutjämningsre­
server kräver en god pedagog i ena ändan
och intresserade politiker i den andra. Har
ekonomin blivit för svår för politikerna?
– Jag vill vända på frågan: Vilka frågor
bör vi ekonomer driva inom sektorn och
gentemot våra politiker? Regelverk, som
exempelvis resultatutjämningsreserven,
reglerar resultat i närtid, men hjälper oss inte
med de stora framtidsfrågorna: Hur fördelar
vi resurserna på bästa sätt? Och hur möter vi
de enorma demografiska utmaningarna vi
står inför?
”Det är en viktig uppgift för oss ekonomer: att
kunna visa för politiken att det här händer i
verksamheten om vi tar bort en krona.”
Slaget om resurserna är redan här. Kom­
munerna måste bli bra på att tydliggöra
resurseffektivitet, konstaterar hon:
– Om vi tar bort en krona ur verksamheten
måste vi veta var den gör minst skada. Eller,
tvärtom, ifall vi kan lägga till en krona, var
gör den mest nytta? säger hon och fortsätter:
– Det är en viktig uppgift för oss ekono­
mer: att kunna visa för politiken att det här
händer om vi tar bort en krona. Och att vara
transparenta och tydliga med det.
Det handlar om att ha koll på verksam­
heterna. Hur ser det ut med personaltäthet,
kvalitet och resultat? Går eleverna ut skolan
med godkända resultat?
– Utan kvalitet och resultat får inte våra siff­
ror något värde. Det måste vi jobba mer med.
Jag är lyckligt lottad som sitter vägg i vägg med
kommunens kvalitetsstrateg. Vi har krokat
arm och jobbar bra ihop med de här frågorna.
Att hantera knappa resurser handlar om
yrkesroll och etik. Ibland måste ekonomerna
ta makten över vilka frågor som kommer upp
på fullmäktiges bord.
– Tänk dig en förskola när det är dags för
budget: En journalist gör ett nedslag och
hittar många barn på liten yta. Föräldrarna
rasar i olika media och kräver mer personal.
Och politikerna hänger på, säger hon och
fortsätter:
– Men, egentligen är det kanske sämre
personaltäthet inom äldreomsorgen. I så­
Anna Cederqvist om …
… att ha skrivit en lärobok
i ekonomi: ”Vänta nu! Jag
är ingen ekonomiguru. Men,
visst händer det att folk ringer
och frågar saker. Det är bara
roligt.”
… sitt scoutintresse:
”Scoutandet har betytt att jag
alltid vistats mycket ute i skog
och mark. Det präglar vår
familj, vi är ofta ute i naturen
och med båten.”
… att vara ekonomichef: ”Jag
är en ledarpersonlighet i grunden. Jag är fascinerad av hur
mycket man kan åstadkomma
när en grupp arbetar tillsammans mot uppsatta mål. ”
… löpningens betydelse: ”Att
få sticka ut på en tidig löptur
innan jobbet. Att få vara
ensam en stund och ladda
batterierna, det är nog dagens
bästa stund.”
… engagemanget i Missions­
kyrkan, nuvarande Equme­
niakyrkan: ”Jag är tacksam
för vad det gav mig i min
uppväxt. Åkte mycket på läger
och fick på det sättet ett stort
kontaktnät som jag fortfarande har glädje av. Engagemanget är för mig ett aktivt
val och en inre kompass.”
… att få utmärkelsen Årets
Kommunalekonom: ”Jag är
såklart glad över priset, det är
en fin uppmuntran. Men allra
mest är jag stolt över att vara
en av drygt 4 000 kommunalekonomer som jobbar varje
dag för att vår kommunala
självstyrelse faktiskt ska fungera. Det är stort!”
18 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 dana lägen önskar jag att vi ekonomer orkar
träda fram och säga att personaltätheten är
tillräcklig i förskolan - vi har faktiskt större
brister i äldreomsorgen. Den matchen tror
jag blir den viktigaste att gå: att visa fram rätt
underlag och att ta klivet ut i debatten.
SLAGET OM RESURSERNA kommer att kräva
trygghet i ekonomernas yrkesroll och en
säker etisk kompass.
– Vi ekonomer måste ligga steget före i
utvecklingen. Vi måste ställa oss fråga: vem
jobbar jag för? Ytterst är det fullmäktige vi
ansvarar inför, inte förvaltningschefen eller
nämnden.
Till frågan om resurseffektivitet hör att
göra det bästa med det man redan har. Och
att ta till sig ny forskning och göra verkstad
av kunskaperna:
– I debatten hör vi ofta att det är svårt att
göra socioekonomiska insatser, det saknas
resurser. Ändå vet vi att insatser som inte
görs idag kommer att kosta väldigt mycket
pengar och mänskligt lidande i framtiden,
säger hon och fortsätter:
– Lågräntemiljön är här för ett stanna,
åtminstone inom överskådlig tid, och de
finansiella kostnaderna sjunker. Tänk, om
alla kommuner skulle ta denna kostnads­
minskning och använda till förebyggande
insatser för barn- och unga – då sparar vi in
kostnaderna flera gånger om, i många år! ●