Kommunal ekonomi Nr 4 2015
kommunal Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening # 4 2015 KOMPETENS Hård konkurrens om ekonomerna LANDSTING Region Gotland vill leva året om KRÖNIKAN Nytänk om kompetensen xxxxxxx En bok för alla Årets Kommunalekonom Anna Cederqvist belönas för sina läroböcker om kommunen Årets Kommunalekonom 2015 Årets Kommunalekonom 2015 heter Anna Cederqvist, ekonomichef i Lidköpings kommun. Hon är en allsidig eko nom och samhällsvetare som får priset främst för sina två läroböcker om kommunal ekonomi och organisation. n TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: TERÉSE ANDERSSON Mångsidig ekonom tätar kunskapsluckor V ad får man om man korsar en civilekonom, en samhällskunskapslärare, en författare och en maratonlöpare? Den som gissar på Anna Cederqvist, Årets Kommunalekonom 2015, gissar alldeles rätt! Årets pristagare är en synnerligen mångsidig ekonom som oförskräckt tar sig an uppgifter andra lätt backar inför. Som att skriva böcker om kommunal ekonomi och organisation, exempelvis. VI TRÄFFAS I familjens villa i stadsdelen Stenhammar strax norr om Lidköping för en pratstund. Jordgubbar, nybakat bröd och katten Mips ramar in sommaridyllen på altanen. Årets pristagare har starka band till trakten visar det sig, inte minst genom föräldrahemmet ett stenkast bort och syskonen med familjer som bor i grannhusen. – Första sommarlovet kom pappa med en liten grön rodd båt som han förtöjde vid vår båtplats inne i Kinneviken. ”Det här är sommaren när du ska lära dig att ro”, sa han. Varje dag var Anna med kompisar ute med båten. När vinden blåste inåt land och iförda flytvästar, förstås. – Vi gjorde ALLT, både fel och rätt, med roddbåten den där sommaren. Just det här, pappas tilltro till att ”det här fixar du” har format mig mycket. Pappa var rektor och mamma speciallärare så akade miska studier var inte helt oväntat. Det blev en civileko nomexamen från Handels i Göteborg, med inriktning mot småföretag. Men det var framförallt nationalekonomin som tjusade Anna som alltid gillat matematik. – Hur samhälle och politik kan göra avtryck i siffrorna och hur man kan tolka världen – det intresserade mig. Och, framförallt, hur man kan påverka världen. Efter civilekonomexamen 1993 blev det ekonomijobb på Ericsson i Mölndal, varvat med studier i samhälls Anna Cederqvist Ålder: 44 Bor: Stenhammar, Lidköping Familj: Man och tre söner, 18, 16 och 12 år. 16 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 kunskap, historia och pedagogik. Och så en flytt hem till Lidköping och en avstyckad tomt på föräldrahemmets fastighet tillsammans med livskamraten Daniel. Möte m ed Anna Cederqvist SÅ FÖLJDE NÅGRA intensiva år med barn, Årets Ko lärarjobb i Skara och så, det första kommu mm ekonom unalnala ekonomjobbet på halvtid i Lidköpings 2015 kommun 2001. Sedan gick det fort. Redan 2007 fick hon huvudansvaret för kommunens ekonomi. En gynnad sits, tycker nog många. Sedan Lidköping i slutet av 1990-talet sålde aktier i Gullspångs Kraft AB för miljardbelopp har kommunen ett starkt ekonomiskt utgångsläge. De finansiella frågorna är en stor del av Annas vardag. Kommunen har anlitat två olika rådgivare på skuld- respektive förvaltningssidan, vilka förser Anna med finansiell kompetens och omvärldsanalyser. – Finansfrågorna ser till att jag får lyfta blicken. Mina arbetskamrater är lika mycket kommunens finansiella rådgivare som våra egna ekonomer. Det för en mindre kommun smått unika inflödet av finansiell kompetens och omvärldsanalys har exempelvis bidragit till att Lidköping startat en internbank, när en del andra kommuner gör tvärtom. – Kunniga externa bollplank är en tillgång fler eko nomer borde använda sig av. Då är det enkelt att hålla kursen när man simmar mot strömmen. Att ta hjälp av andra och ställa frågor är hon inte rädd för. Inte heller för att ta ett tag om hon ser något som behö ver göras. Det är den enkla förklaringen bakom de två färs ka böckerna om kommunens ekonomi och organisation. – Det kommer nya tjänstemän som frågar om vad som är skillnad mellan reglemente och delegation. Det behövs Utbildning: Civilekonom examen, gymnasielärare i ekonomiska ämnen och samhällskunskap. Yrkesliv: Ericsson Telecom i Mölndal, Skara kommun och fem olika tjänster inom Lidköpings kommun. Fritidsintressen: Frilutsliv, främst skidåkning och båtliv. Löpning. Läser mycket och lyssnar på klassisk musik. Motivering Årets Kommunalekonom 2015 ”Anna Cederqvist har som författare och föreläsare bidragit till att sprida kunskaper om kommunal förvaltning och ekonomi på ett lättfattligt sätt. Anna är en god pedagog med spetskunskaper kring finansfrågor. Anna har en förmåga att visa att det går att göra mycket med de resurser som finns – genom att tänka nytt, annorlunda och göra verkstad av planerna.” I VIKEN. Anna Cederqvist på barndomens stenpir i Kinne viken. KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 17 Årets Kommunalekonom 2015 ett enkelt sätt att hitta kunskaper och i det läget är jag nog en ”doer”. Idag är omsättningen på politiker hög, i vissa kommuner är mer än hälften nyvalda. I ekonomernas yrkesroll ingår numera att utbilda sina politiker, anser hon: – Det finns få saker som retar mig så mycket som när man får höra: ” Äsch, det där tar vi inte upp med våra politiker, det begriper de ändå inte.” – Nähä, tänker jag då. Då får vi förklara det hela en gång till. Det är ju bara vi som kan göra det. Ytterst handlar det om att ha tillräcklig kompetens för att säkra den kommunala självstyrelsen. Anna har bara fått positiva reaktioner på böckerna: – Ekonomiboken är antagen som kurslit teratur på Förvaltningshögskolan i Göte borg. Det är jag väldigt glad för, det sätter en fin kvalitetsstämpel på boken. VI BLÄDDRAR I ekonomiboken och inser snabbt att skatteutjämningssystem, pen sionskostnader och resultatutjämningsre server kräver en god pedagog i ena ändan och intresserade politiker i den andra. Har ekonomin blivit för svår för politikerna? – Jag vill vända på frågan: Vilka frågor bör vi ekonomer driva inom sektorn och gentemot våra politiker? Regelverk, som exempelvis resultatutjämningsreserven, reglerar resultat i närtid, men hjälper oss inte med de stora framtidsfrågorna: Hur fördelar vi resurserna på bästa sätt? Och hur möter vi de enorma demografiska utmaningarna vi står inför? ”Det är en viktig uppgift för oss ekonomer: att kunna visa för politiken att det här händer i verksamheten om vi tar bort en krona.” Slaget om resurserna är redan här. Kom munerna måste bli bra på att tydliggöra resurseffektivitet, konstaterar hon: – Om vi tar bort en krona ur verksamheten måste vi veta var den gör minst skada. Eller, tvärtom, ifall vi kan lägga till en krona, var gör den mest nytta? säger hon och fortsätter: – Det är en viktig uppgift för oss ekono mer: att kunna visa för politiken att det här händer om vi tar bort en krona. Och att vara transparenta och tydliga med det. Det handlar om att ha koll på verksam heterna. Hur ser det ut med personaltäthet, kvalitet och resultat? Går eleverna ut skolan med godkända resultat? – Utan kvalitet och resultat får inte våra siff ror något värde. Det måste vi jobba mer med. Jag är lyckligt lottad som sitter vägg i vägg med kommunens kvalitetsstrateg. Vi har krokat arm och jobbar bra ihop med de här frågorna. Att hantera knappa resurser handlar om yrkesroll och etik. Ibland måste ekonomerna ta makten över vilka frågor som kommer upp på fullmäktiges bord. – Tänk dig en förskola när det är dags för budget: En journalist gör ett nedslag och hittar många barn på liten yta. Föräldrarna rasar i olika media och kräver mer personal. Och politikerna hänger på, säger hon och fortsätter: – Men, egentligen är det kanske sämre personaltäthet inom äldreomsorgen. I så Anna Cederqvist om … … att ha skrivit en lärobok i ekonomi: ”Vänta nu! Jag är ingen ekonomiguru. Men, visst händer det att folk ringer och frågar saker. Det är bara roligt.” … sitt scoutintresse: ”Scoutandet har betytt att jag alltid vistats mycket ute i skog och mark. Det präglar vår familj, vi är ofta ute i naturen och med båten.” … att vara ekonomichef: ”Jag är en ledarpersonlighet i grunden. Jag är fascinerad av hur mycket man kan åstadkomma när en grupp arbetar tillsammans mot uppsatta mål. ” … löpningens betydelse: ”Att få sticka ut på en tidig löptur innan jobbet. Att få vara ensam en stund och ladda batterierna, det är nog dagens bästa stund.” … engagemanget i Missions kyrkan, nuvarande Equme niakyrkan: ”Jag är tacksam för vad det gav mig i min uppväxt. Åkte mycket på läger och fick på det sättet ett stort kontaktnät som jag fortfarande har glädje av. Engagemanget är för mig ett aktivt val och en inre kompass.” … att få utmärkelsen Årets Kommunalekonom: ”Jag är såklart glad över priset, det är en fin uppmuntran. Men allra mest är jag stolt över att vara en av drygt 4 000 kommunalekonomer som jobbar varje dag för att vår kommunala självstyrelse faktiskt ska fungera. Det är stort!” 18 KOMMUNAL EKONOMI #4 2015 dana lägen önskar jag att vi ekonomer orkar träda fram och säga att personaltätheten är tillräcklig i förskolan - vi har faktiskt större brister i äldreomsorgen. Den matchen tror jag blir den viktigaste att gå: att visa fram rätt underlag och att ta klivet ut i debatten. SLAGET OM RESURSERNA kommer att kräva trygghet i ekonomernas yrkesroll och en säker etisk kompass. – Vi ekonomer måste ligga steget före i utvecklingen. Vi måste ställa oss fråga: vem jobbar jag för? Ytterst är det fullmäktige vi ansvarar inför, inte förvaltningschefen eller nämnden. Till frågan om resurseffektivitet hör att göra det bästa med det man redan har. Och att ta till sig ny forskning och göra verkstad av kunskaperna: – I debatten hör vi ofta att det är svårt att göra socioekonomiska insatser, det saknas resurser. Ändå vet vi att insatser som inte görs idag kommer att kosta väldigt mycket pengar och mänskligt lidande i framtiden, säger hon och fortsätter: – Lågräntemiljön är här för ett stanna, åtminstone inom överskådlig tid, och de finansiella kostnaderna sjunker. Tänk, om alla kommuner skulle ta denna kostnads minskning och använda till förebyggande insatser för barn- och unga – då sparar vi in kostnaderna flera gånger om, i många år! ●
© Copyright 2024