PRIORITERADE FÖRENKLINGAR FÖR FÖRETAG INOM BESÖKSNÄRINGEN ELVA KONKRETA OMRÅDEN SOM BÖR PRIORITERAS I ARBETET MED ATT FÖRENKLA OCH FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR FÖRETAG Företagen i besöksnäringen belastas av många och ofta krångliga regler som tar tid att hantera, medför kostnader och gör det svårare att bedriva verksamheten. Regler är viktiga för ett sunt företagsklimat men Visita anser att lagar och regler som belastar företag på ett onödigt sätt måste ändras eller avskaffas. De avgifter som företagen i olika sammanhang betalar måste vara rimliga, det ska vara tydligt vad företagen betalar för och inga avgifter ska tas ut om inte företagen får något för dem. Vi vill också att såväl statliga som kommunala myndigheter i större utsträckning ska arbeta förebyggande, ha hög tillgänglighet och ge råd och upplysningar som är av betydelse för företagen inom deras verksamhetsområden. Trots att myndigheterna redan idag ska ge råd och service enligt förvaltningslagen, upplever många företag att de inte får tillräckligt med stöd. Såväl företag som samhälle tjänar på bättre upplysning och service från myndigheter. 2 MOTVERKA OSUND KONKURRENS FRÅN DET OFFENTLIGA Inom besöksnäringen händer det att offentliga aktörer bedriver verksamhet på samma marknad som det privata näringslivet. När exempelvis en kommun bedriver restaurangverksamhet eller en myndighet hyr ut sin kursgård till privatgäster är det inte konkurrens på lika villkor i förhållande till näringslivet. Privata företag tar ofta stora ekonomiska risker och klarar inte att driva verksamheten vidare med underskott medan offentlig verksamhet kan täcka eventuella underskott med medel från annan verksamhet eller bidrag från skattemedel. I konkurrenslagen finns bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. En domstol kan förbjuda staten, kommuner eller landsting att sälja varor och tjänster på ett sätt som snedvrider eller begränsar konkurrensen. Kommuner och landsting kan helt förbjudas att bedriva säljverksamhet. Visita upplever att offentliga aktörer alltför ofta bortser från konkurrenslagens bestämmelser om offentlig säljverksamhet. Vi vill att reglerna efterlevs. Varje kommun, landsting och myndighet bör ha en policy för vilka verksamheter de ska bedriva och hur detta ska ske utan att begränsa konkurrensen. 3 FÖRENKLA FÖRETAGENS UPPGIFTSLÄMNANDE Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Det tar tid och kostar pengar som istället skulle kunna läggas på verksamheten. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter bör utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma uppgifter till myndigheter flera gånger och till flera olika ställen. 4 AVSKAFFA KRAV PÅ ”DANSTILLSTÅND” Idag krävs ett så kallat danstillstånd för att gäster på exempelvis restaurang, nattklubb och bar ska få dansa. Ansökan görs hos polismyndigheten och kostar 700 kronor. Om någon dansar på ett ställe som saknar danstillstånd måste ägaren se till att dansen upphör. Annars kan det betraktas som en anordnad danstillställning och företagaren kan drabbas av böter eller fängelse i högst sex månader. Visita anser att det är hög tid att denna förlegade lagstiftning upphör. Självklart ska människor som vill dansa få göra det utan att polisen godkänt det i förväg och utan att företagaren riskerar att drabbas av böter eller fängelse. Det bör inte vara en polisiär uppgift att kontrollera om människor dansar och ingripa om det sker utan tillstånd. 5 AVSKAFFA KRAV PÅ HOTELLTILLSTÅND För ungefär 50 år sedan tillkom hotellagen, som bland annat kräver att den som bedriver hotell- eller pensionatverksamhet måste ha tillstånd från polismyndigheten och föreståndaren måste vara godkänd. Ansökan kostar 3 700 kronor. Den som driver verksamhet utan tillstånd eller godkänd föreståndare kan dömas till böter. Numera finns andra regler om bland annat brandskydd och tillsyn som säkerställer att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt. Att just drift av hotell och pensionat till skillnad från annan näringsverksamhet kräver särskilt tillstånd från polisen är ologiskt. Visita anser att hotellagens bestämmelser och krav är onödiga och bör upphävas eller ersättas med enklare förfarande, exempelvis anmälningsplikt. 6 ÄNDRA BESTÄMMELSER OM KONTROLLAVGIFTER Den som säljer varor eller tjänster ska använda certifierade kassaregister som anmälts till Skatteverket, registrera all försäljning och erbjuda kunden kvitto vid varje betalning. I personalliggaren ska företaget löpande anteckna vilka personer som är verksamma i företagets lokaler och när. Företag som inte följer reglerna om kassaregister och personalliggare är skyldiga att betala en kontrollavgift till Skatteverket om 12 500 kronor, ibland mer. Under åren 2007-2015 betalade näringsidkare mer än 258 miljoner kronor i kontrollavgifter till Skatteverket. En betydande belastning för företag i berörda branscher. Visita är positiv till regelverk som försvårar skatteundandragande, illojal konkurrens och svart arbetskraft. Men vi upplever att kontrollavgifterna inte står i proportion till de misstag som begåtts och att de i hög utsträckning tas ut av företag där det inte förekommer något skattefusk. Ofta rör det sig om enkla mänskliga misstag, exempelvis kassapersonal som i en stressig situation glömmer erbjuda kvitto eller kanske en medarbetare som ringts in för att en annan är sjuk och glömmer att skriva in sig i personalliggaren. Ett alternativ till dagens regler skulle kunna vara att Skatteverket ger företag en eller flera varningar innan kontrollavgift påförs. 7 RIMLIGA AVGIFTER OCH KRAV PÅ MOTPRESTATION Företag inom besöksnäringen betalar många olika avgifter till myndigheter i samband med ansökningar och tillstånd. Exempelvis avgifterna för tillsyn enligt alkohol- och livsmedelslagstiftningen. Avgifterna skiljer sig åt från kommun till kommun. Ibland är avgifterna oskäligt höga och trots att företag betalat avgiften är det inte alltid tillsyn sker. Visita anser att kommunernas ansöknings- och tillsynsavgifter måste ligga på en rimlig nivå att transparensen måste bli större, så att det tydligt framgår vad företag egentligen betalar för. Avgifter ska inte heller tas ut om ingen tillsyn sker. 8 GÖR DET LÄTTARE ATT KAMERAÖVERVAKA För att få kameraövervaka platser dit allmänheten har tillträde krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt kameraövervakningslagen. Syftet med lagen är att skydda den enskilde individens integritet och samtidigt tillgodose behovet av kameraövervakning. När länsstyrelsen gör sin bedömning ska de ta särskild hänsyn till bland annat om övervakning behövs för att förebygga, avslöja, eller utreda brott. Visitas medlemmar upplever att det är svårt att få tillstånd till kameraövervakning trots att det behövs för personalens och gästernas säkerhet. Med tanke på de brott som kan förekomma på restauranger och hotell finns ett stort behov av kameraövervakning. Intrånget i den enskilde personens integritet kan inte anses omfattande eftersom gästen normalt vistas på de här anläggningarna under kortare tid. För bland annat butiker och banker krävs inga tillstånd för att kameraövervaka. Där räcker det att göra en anmälan till länsstyrelsen. Visita anser att samma regler borde gälla även för hotell, restauranger och andra verksamheter inom besöksnäringen. 9 GE FÖRETAG MÖJLIGHET TILL STÖRRE ANSVAR FÖR EGET AVFALL Enligt miljöbalken ska kommunerna ansvara för hushållsavfall. Kommunerna anser ofta att även avfall från restauranger, caféer och liknande verksamheter hör till deras ansvarsområde. Det innebär att kommunerna i princip har monopol på att transportera och återvinna avfall och att företag inte själva kan förhandla om pris, service och annat. Bara i vissa fall beviljar kommuner undantag. Många företag har idag miljöpolicys och hållbarhetsstrategier där de bland annat formulerat krav på avfallshantering. De kan bli svåra att efterleva när kommunen bestämmer över avfallshanteringen och inte kan möta företagens högt ställda miljökrav. Visita anser att företag inom besöksnäringen måste få bättre möjligheter att bestämma över det egna avfallet, exempelvis genom val av entreprenör. Då kan de påverka och ställa krav på återvinning, hanteringsfrekvens och hämtning viss tid på dygnet. 10 MOTVERKA BLUFFÖRETAG OCH BLUFFAKTUROR Idag finns tyvärr många blufföretag med bluffakturor som affärsidé. De här företagen är ofta aggressiva och uppfinningsrikedomen är stor. De skickar exempelvis ut fakturor utan någon tidigare kontakt eller ringer upp och frågar om företagets adressuppgifter, och anser sedan att de ingått avtal. Många företag är utsatta för dessa blufföretag. En del känner sig uppgivna och betalar, andra försöker bestrida fakturorna vilket kan resultera i påminnelser, hot och inkassokrav. Det tar tid och kraft och slutar ofta med att företaget betalar. Trots att många polisanmäler upplever de inte att frågan tas på allvar. Visita anser att det krävs lagändring och kraftfullt agerande från myndigheterna för att få ett slut på detta. Det behövs också informationsinsatser till företag och myndigheter om vad man bör vara uppmärksam på och hur man undviker den här sortens bedrägerier. 11 FÖRÄNDRING AV UPPSÄGNINGSREGLER VID LOKALHYRESAVTAL Det är hyresgästens ansvar att vid uppsägning ansöka om medling i hyresnämnden för att ha kvar rätten till ersättning, oavsett vem som säger upp avtalet. Det är ett krav att hyresvärden ska informera om detta vid uppsägning, men då informationstexten ofta får en undanskymd plats i uppsägningshandlingen är det lätt att missa. Hyresgästen har ofta sämre kunskap än hyresvärden om de rättsförluster som inträffar om inte medling söks i rätt tid. Det är exempelvis vanligt att hyresgäster drabbas av ekonomiska förluster för att de missat att ansöka i tid. Hyreslagen är en skyddslagstiftning till förmån för hyresgästen och Visita anser därför att reglerna ska ändras så att det åligger hyresvärden att ansöka om medling oavsett vem som säger upp avtalet. 12 HYRESNÄMNDEN MÅSTE FÅ YTTRA SIG OM ANNAT ÄN HYRAN Hyresnämnden kan idag yttra sig över lokalens marknadshyra om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Om det däremot krävs en omsättningsbaserad hyra anser sig hyresnämnden inte kunna ta ställning till det, utan uttalar sig istället om fast årshyra. Det är till stor nackdel för hyresgästen att hyresnämnden inte får uttala sig om skäligheten av andra villkor än just hyran. Det leder till att hyresgäster många gånger ser sig tvingade att acceptera de villkor som hyresvärden satt upp, eftersom det är för riskabelt och kostsamt att driva saken i domstol. Visita anser att lagen om arrende- och hyresnämnder bör ändras så att hyresnämnden kan yttra sig även över andra villkor än hyrans skälighet. 13 VISITA | visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 | Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 | Tullgatan 25, 831 35 Östersund, Telefon +46 63 14 10 99 16-01
© Copyright 2024