PRIORITERADE
FÖRENKLINGAR
FÖR FÖRETAG INOM
BESÖKSNÄRINGEN
ELVA KONKRETA
OMRÅDEN SOM BÖR
PRIORITERAS
I ARBETET MED ATT
FÖRENKLA OCH
FÖRBÄTTRA
FÖRUTSÄTTNINGARNA
FÖR FÖRETAG
Företagen i besöksnäringen belastas av många och ofta krångliga
regler som tar tid att hantera, medför kostnader och gör det svårare
att bedriva verksamheten. Regler är viktiga för ett sunt företagsklimat men Visita anser att lagar och regler som belastar företag
på ett onödigt sätt måste ändras eller avskaffas. De avgifter
som företagen i olika sammanhang betalar måste vara rimliga,
det ska vara tydligt vad företagen betalar för och inga avgifter ska
tas ut om inte företagen får något för dem.
Vi vill också att såväl statliga som kommunala myndigheter i större
utsträckning ska arbeta förebyggande, ha hög tillgänglighet och ge
råd och upplysningar som är av betydelse för företagen inom deras
verksamhetsområden. Trots att myndigheterna redan idag ska ge råd
och service enligt förvaltningslagen, upplever många företag att de
inte får tillräckligt med stöd. Såväl företag som samhälle tjänar på
bättre upplysning och service från myndigheter.
2
MOTVERKA OSUND
KONKURRENS FRÅN
DET OFFENTLIGA
Inom besöksnäringen händer det att offentliga aktörer bedriver
verksamhet på samma marknad som det privata näringslivet. När
exempelvis en kommun bedriver restaurangverksamhet eller en
myndighet hyr ut sin kursgård till privatgäster är det inte konkurrens på lika villkor i förhållande till näringslivet.
Privata företag tar ofta stora ekonomiska risker och klarar inte
att driva verksamheten vidare med underskott medan offentlig
verksamhet kan täcka eventuella underskott med medel från
annan verksamhet eller bidrag från skattemedel.
I konkurrenslagen finns bestämmelser om konkurrensbegränsande
offentlig säljverksamhet. En domstol kan förbjuda staten, kommuner
eller landsting att sälja varor och tjänster på ett sätt som snedvrider eller begränsar konkurrensen. Kommuner och landsting
kan helt förbjudas att bedriva säljverksamhet.
Visita upplever att offentliga aktörer alltför ofta bortser från konkurrenslagens bestämmelser om offentlig säljverksamhet. Vi vill
att reglerna efterlevs. Varje kommun, landsting och myndighet bör
ha en policy för vilka verksamheter de ska bedriva och hur detta
ska ske utan att begränsa konkurrensen.
3
FÖRENKLA
FÖRETAGENS
UPPGIFTSLÄMNANDE
Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande
kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger
är betungande för företagen. Det tar tid och kostar pengar som
istället skulle kunna läggas på verksamheten.
Lagar, regler och myndigheternas verksamheter bör utformas och
tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa
börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma
uppgifter till myndigheter flera gånger och till flera olika ställen.
4
AVSKAFFA KRAV PÅ
”DANSTILLSTÅND”
Idag krävs ett så kallat danstillstånd för att gäster på exempelvis
restaurang, nattklubb och bar ska få dansa. Ansökan görs hos
polismyndigheten och kostar 700 kronor. Om någon dansar på ett
ställe som saknar danstillstånd måste ägaren se till att dansen
upphör. Annars kan det betraktas som en anordnad danstillställning
och företagaren kan drabbas av böter eller fängelse i högst sex
månader.
Visita anser att det är hög tid att denna förlegade lagstiftning
upphör. Självklart ska människor som vill dansa få göra det utan
att polisen godkänt det i förväg och utan att företagaren riskerar
att drabbas av böter eller fängelse. Det bör inte vara en polisiär
uppgift att kontrollera om människor dansar och ingripa om det
sker utan tillstånd.
5
AVSKAFFA KRAV PÅ
HOTELLTILLSTÅND
För ungefär 50 år sedan tillkom hotellagen, som bland annat kräver
att den som bedriver hotell- eller pensionatverksamhet måste ha
tillstånd från polismyndigheten och föreståndaren måste vara
godkänd. Ansökan kostar 3 700 kronor. Den som driver verksamhet utan tillstånd eller godkänd föreståndare kan dömas till böter.
Numera finns andra regler om bland annat brandskydd och tillsyn
som säkerställer att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt.
Att just drift av hotell och pensionat till skillnad från annan
näringsverksamhet kräver särskilt tillstånd från polisen är ologiskt.
Visita anser att hotellagens bestämmelser och krav är onödiga
och bör upphävas eller ersättas med enklare förfarande, exempelvis
anmälningsplikt.
6
ÄNDRA
BESTÄMMELSER OM
KONTROLLAVGIFTER
Den som säljer varor eller tjänster ska använda certifierade kassaregister som anmälts till Skatteverket, registrera all försäljning
och erbjuda kunden kvitto vid varje betalning. I personalliggaren
ska företaget löpande anteckna vilka personer som är verksamma
i företagets lokaler och när.
Företag som inte följer reglerna om kassaregister och personalliggare är skyldiga att betala en kontrollavgift till Skatteverket om
12 500 kronor, ibland mer. Under åren 2007-2015 betalade näringsidkare mer än 258 miljoner kronor i kontrollavgifter till Skatteverket. En betydande belastning för företag i berörda branscher.
Visita är positiv till regelverk som försvårar skatteundandragande,
illojal konkurrens och svart arbetskraft. Men vi upplever att kontrollavgifterna inte står i proportion till de misstag som begåtts
och att de i hög utsträckning tas ut av företag där det inte förekommer något skattefusk. Ofta rör det sig om enkla mänskliga
misstag, exempelvis kassapersonal som i en stressig situation
glömmer erbjuda kvitto eller kanske en medarbetare som ringts
in för att en annan är sjuk och glömmer att skriva in sig i personalliggaren. Ett alternativ till dagens regler skulle kunna vara att
Skatteverket ger företag en eller flera varningar innan kontrollavgift påförs.
7
RIMLIGA AVGIFTER
OCH KRAV PÅ MOTPRESTATION
Företag inom besöksnäringen betalar många olika avgifter till
myndigheter i samband med ansökningar och tillstånd. Exempelvis avgifterna för tillsyn enligt alkohol- och livsmedelslagstiftningen. Avgifterna skiljer sig åt från kommun till kommun. Ibland
är avgifterna oskäligt höga och trots att företag betalat avgiften är
det inte alltid tillsyn sker.
Visita anser att kommunernas ansöknings- och tillsynsavgifter
måste ligga på en rimlig nivå att transparensen måste bli större, så
att det tydligt framgår vad företag egentligen betalar för. Avgifter
ska inte heller tas ut om ingen tillsyn sker.
8
GÖR DET LÄTTARE ATT
KAMERAÖVERVAKA
För att få kameraövervaka platser dit allmänheten har tillträde
krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt kameraövervakningslagen.
Syftet med lagen är att skydda den enskilde individens integritet
och samtidigt tillgodose behovet av kameraövervakning. När
länsstyrelsen gör sin bedömning ska de ta särskild hänsyn till
bland annat om övervakning behövs för att förebygga, avslöja,
eller utreda brott.
Visitas medlemmar upplever att det är svårt att få tillstånd till
kameraövervakning trots att det behövs för personalens och
gästernas säkerhet. Med tanke på de brott som kan förekomma på
restauranger och hotell finns ett stort behov av kameraövervakning.
Intrånget i den enskilde personens integritet kan inte anses omfattande eftersom gästen normalt vistas på de här anläggningarna
under kortare tid.
För bland annat butiker och banker krävs inga tillstånd för att
kameraövervaka. Där räcker det att göra en anmälan till länsstyrelsen. Visita anser att samma regler borde gälla även för hotell,
restauranger och andra verksamheter inom besöksnäringen.
9
GE FÖRETAG
MÖJLIGHET TILL
STÖRRE ANSVAR
FÖR EGET AVFALL
Enligt miljöbalken ska kommunerna ansvara för hushållsavfall.
Kommunerna anser ofta att även avfall från restauranger, caféer
och liknande verksamheter hör till deras ansvarsområde. Det innebär att kommunerna i princip har monopol på att transportera och
återvinna avfall och att företag inte själva kan förhandla om pris,
service och annat. Bara i vissa fall beviljar kommuner undantag.
Många företag har idag miljöpolicys och hållbarhetsstrategier där
de bland annat formulerat krav på avfallshantering. De kan bli
svåra att efterleva när kommunen bestämmer över avfallshanteringen och inte kan möta företagens högt ställda miljökrav.
Visita anser att företag inom besöksnäringen måste få bättre möjligheter att bestämma över det egna avfallet, exempelvis genom
val av entreprenör. Då kan de påverka och ställa krav på återvinning, hanteringsfrekvens och hämtning viss tid på dygnet.
10
MOTVERKA
BLUFFÖRETAG OCH
BLUFFAKTUROR
Idag finns tyvärr många blufföretag med bluffakturor som affärsidé.
De här företagen är ofta aggressiva och uppfinningsrikedomen är
stor. De skickar exempelvis ut fakturor utan någon tidigare kontakt eller ringer upp och frågar om företagets adressuppgifter, och
anser sedan att de ingått avtal.
Många företag är utsatta för dessa blufföretag. En del känner sig
uppgivna och betalar, andra försöker bestrida fakturorna vilket
kan resultera i påminnelser, hot och inkassokrav. Det tar tid och
kraft och slutar ofta med att företaget betalar. Trots att många
polisanmäler upplever de inte att frågan tas på allvar.
Visita anser att det krävs lagändring och kraftfullt agerande från
myndigheterna för att få ett slut på detta. Det behövs också informationsinsatser till företag och myndigheter om vad man bör vara
uppmärksam på och hur man undviker den här sortens bedrägerier.
11
FÖRÄNDRING AV
UPPSÄGNINGSREGLER
VID LOKALHYRESAVTAL
Det är hyresgästens ansvar att vid uppsägning ansöka om medling
i hyresnämnden för att ha kvar rätten till ersättning, oavsett vem
som säger upp avtalet. Det är ett krav att hyresvärden ska informera om detta vid uppsägning, men då informationstexten ofta får
en undanskymd plats i uppsägningshandlingen är det lätt att missa.
Hyresgästen har ofta sämre kunskap än hyresvärden om de rättsförluster som inträffar om inte medling söks i rätt tid. Det är
exempelvis vanligt att hyresgäster drabbas av ekonomiska förluster för att de missat att ansöka i tid.
Hyreslagen är en skyddslagstiftning till förmån för hyresgästen och
Visita anser därför att reglerna ska ändras så att det åligger hyresvärden att ansöka om medling oavsett vem som säger upp avtalet.
12
HYRESNÄMNDEN
MÅSTE FÅ YTTRA SIG
OM ANNAT ÄN HYRAN
Hyresnämnden kan idag yttra sig över lokalens marknadshyra om
hyresvärden eller hyresgästen begär det. Om det däremot krävs en
omsättningsbaserad hyra anser sig hyresnämnden inte kunna ta
ställning till det, utan uttalar sig istället om fast årshyra.
Det är till stor nackdel för hyresgästen att hyresnämnden inte får
uttala sig om skäligheten av andra villkor än just hyran. Det leder
till att hyresgäster många gånger ser sig tvingade att acceptera de
villkor som hyresvärden satt upp, eftersom det är för riskabelt och
kostsamt att driva saken i domstol.
Visita anser att lagen om arrende- och hyresnämnder bör ändras så
att hyresnämnden kan yttra sig även över andra villkor än hyrans
skälighet.
13
VISITA | visita.se
Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 | Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00
Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 | Tullgatan 25, 831 35 Östersund, Telefon +46 63 14 10 99
16-01