FSF- Journalen
FSF- Journalen Nr 1 2016 Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården Välkommen till konferens i Södertälje 7 mars och inspirationsresa till Åbo med FSF 14–15 april! Innehåll Ledare FSF styrelse 2016 ”Viktigt med kvalitet inom det sociala arbetet!” Inger Wolf Sandahl, Ordförande redaktör och ansvarig utgivare FSFJournalen [email protected] Telefon: 076213 39 60 Christina Claesson, Sekreterare [email protected] Telefon: 0492146 83 Sonja Lind Brolinson, Kassör/redaktion [email protected] Telefon: 070389 27 00 Ann Olaison, NOFCArepresentant [email protected] Telefon: 031366 42 29 Telefon: 070634 55 24 Gunilla Hallin, FfFrepresentant [email protected] Telefon: 070274 16 16 Anitha Stjernström [email protected] Telefon: 08578 291 82 Anne-Sofie Östling, Redaktion [email protected] Telefon: 08508 040 87 Gunilla Nilsson [email protected] Telefon: 070210 64 34 2 Ledare 3 Glimtar från Göteborgskonferensen september 2015 4 Reportage Intervju med Susanna Alakoski 5 Vilken djupintervju är bäst? 7 FSF:s remissyttrande om familjehemsvården 8 FOU Södertörns utbildning för familjehem till ensamkommande 10 Nominera till FSF-priset! 12 Kallelse till årsmöte 12 Nyheter i korthet 13 Inbjudan till kryssning till Åbo 14 Tryck och layout: Cicero Tryck och Media, Tyresö. 2 Sidan Styrelse och innehåll Inbjudan till konferensen i Södertälje 7 mars 2016 Men i en akut pressad situation är det inte underligt att kortsiktiga lösningar efterfrågas på bekostnad av hållbarhet och kvalitet. FSF vill slå vakt om kvaliteten i det sociala arbetet även under kris, inte minst inom familjehemsvården. Katarina Möllerberg, Adm. hemsidan/redaktion [email protected] Telefon: 070926 79 54 INNEHÅLL Sista halvåret har alla som arbetat med mottagandet av flyktingar haft en intensiv och arbetssam period. Det är glädjande att så många frivilliga visat solidaritet och hjälpt till på så många sätt. Regeringen har redan beslutat att frångå en del krav när det gäller tillstånd att ta emot flyktingbarn. Mer om detta inne i tidningen. När det gäller krav på blivande familjehem hörs röster om ”light”utredningar, alltså någon slags miniminivå för kontroll. På längre sikt kan det resultera i sammanbrott i placeringarna och pro blem hos barn som inte fått rätt hjälp. Att familjehem för flyktingbarn ofta inte får samma introduktion som andra har uppmärksammats av FOU Södertörn som anordnar särskild utbildning för dem. Läs mer om det i tidningen. Inbjudan till rikskonferens På vår konferens den 7 mars blir temat ”Barns röst”. Se inbjudan i tidningen. Vi vill fördjupa oss i och förstå vad barn uttrycker och hur barn ska bli mer delaktiga inom socialtjänsten. Vi kommer också att ge en uppdatering av de olika lagförslag som ska stärka placerade barns rättigheter och vi får en aktuell rapport från den nationella samordnaren av den sociala barnavården. Vi hoppas få se lika många som på förra årets konferens! Förutom konferensen slår vi här ett slag för att förena nytta med nöje! Inbjudan till inspirationsresa! Vi inbjuder medlemmar att delta gratis på kryssning till Åbo med Vikingbåten Amorella. Den avgår från Stadsgården mitt i Stockholm. Se inbjudan i tidningen. Vi avreser på kvällen torsdagen 14 april och är hem ma på eftermiddagen 15 april. Första 30 anmälda garanteras plats. Resan innebär enkelhytt, buffémiddag och underhållning men också en chans att påverka föreningens kommande inriktning och verksamhet. Missa inte detta tillfälle att koppla av med kollegor och förena nytta med nöje! Välkommen med din anmälan! baksidan Inger Wolf Sandahl, ordförande FSF 3 Glimtar från Göteborgskonferensen september 2015 Intervju med Susanna Alakoski Känsloladdade föreläsningar Familjehemskonferensen i Göteborg var som vanligt välbesökt med över 500 del tagare. Många känsloladdade föreläsning ar och kulturinslag presenterades. FSF deltog med informationsbord och hade en egen punkt på dagordningen: utdelning av FSF-priset. Ann Dahl fick priset och applåderades extra av arbetsgruppen som nominerat henne. Anne-Sofie Östling, Anitha Stjärnström, Sonja Lind Bro linson Mellan stat och klan SA: Jag skriver mycket om det goda sociala arbetet i ”Oktober i fattigsverige”. Där nämns även en gammal kollega och vän, Barbro, som också var en person som gjorde skillnad i mitt liv som ung. Hon ställde bland annat frågan vad jag ville bli, som det vore en självklarhet att jag kunde och ville bli något. Barbro berättade också, att de barn vars föräldrar tjänar mycket pengar, ofta gick långa utbildningar. De barn, vars föräldrar tjänar lite pengar, utbildade sig knappast inte alls. Hon tyckte jag kunde skärpa upp statistiken. Drömlösa tillstånd är farliga. Jag tror att Barbro planterade en viktig dröm i mig. Christina Claesson, (CC) sekreterare i FSF, intervjuar Susanna Alakoski. Susanna Alakoski (SA) om sin nya bok “April i anhörigsverige”. CC: Inom socialtjänsten träffar vi på många barn som växer upp i missbruksmiljö. Du har själv den bakgrunden och dessutom är du socionom och har arbetat inom socialtjänsten. Har du några råd att ge till oss socialarbetare som möter dessa barn? CC: Du har skrivit flera böcker tidigare som berört svåra ämnen, men jag hörde i någon intervju, och även i boken ”April i Anhörigsverige” skriver du, att den boken var den allra svåraste att skriva. Vill du utveckla det lite mera? CC: Om du tänker tillbaka på din egen barndom och jämför den med de barn som växer upp i missbruksmiljö idag, finns det någon skillnad och hur ser den skillnaden i så fall ut? Per Brinkemo. SA: Svårt att svara på, men i grunden tror jag att det är samma nu som då, bortsett från att samhället i sig nog var tryggare då jag var ett barn. Barnfamiljer kunde till exempel inte vräkas. Jag har en känsla av att hela samhällsklimatet är förändrat till det hårdare. Sedan finns det ju fler former av droger idag dess utom. Samtidigt är kunskapen om anhöriga betydligt större idag, hur anhöriga påverkas. Det finns flera behandlingsalternativ. CC: Under din uppväxt träffade du säkert ganska många socialarbetare. Vilken var din bild av dem då? Och var det någon eller några som gjorde skillnad i ditt liv? Vad berodde det på i så fall? SA: Våga fråga och våga prata om det som är, även det som är svårt. Våga fråga flera gånger eftersom ett sviket barn ofta saknar tillit. Sedan är det viktigt att ha kunskap om frågorna och att förmedla hopp. Det viktigaste är såklart att det ska finnas adekvat hjälp att ge. I annat fall kan det bli ett övergrepp att fråga. CC: Om man som granne, ”kompisförälder”, lärare eller annan vuxen träffar barn som lever i missbruksmiljö, hur kan man då hjälpa dessa barn så att de får en bättre tillvaro? SA: Jag tror att det är en stor hjälp om till exempel skolsköterskan på skolan, och lärare är kunniga i anhörigfrågor. Det är viktigt att vuxenvärlden kan koppla barnets mående eller bekymmer till den verklighet hon eller han lever i. Detsamma gäller andra vuxna. Att få hjälp att bryta tystnaden om det svåra i livet är viktigt, att få hjälp att vända sig någonstans där det finns kunskap om inte kunskapen finns nära. CC: Finns det några insatser/åtgärder som du anser kan hjälpa barnen i familjerna innan det går så långt som till en placering? Insatser som bör priori teras? SA: Jag tror på familjeinriktade insatser. Så långt som möjligt bör man hjälpa hela familjen. Det finns många goda exempel, exempelvis Borgestadskliniken i Norge. Där arbetar man familjeinriktat sedan 1980-talet. 5 ▲ 4 Susanna Alakoski, föddes 1962 i Vasa Finland, men växte upp i Skåne. Numera bor hon i Stockholm. Hon är utbildad socionom och ge nusvetare, men det är som författare hon har nått sina stora framgångar. SA: Jag kände stort motstånd, men jag ville verkli gen tränga i in i det här med anhörigproblematiken på fullaste allvar. Under tiden jag skrev mådde jag fysiskt dåligt. Jag var tvungen att se livspriset av anhörigproblematiken i vitögat, se vad det kostat mig. Priset har varit högt. Att vara anhörig till en beroendesjuk person innebär förluster. Inger Wolf Sandahl och Ann Dahl Per Brinkemo, journalist, tog oss med på en guidad tur in i det somaliska klan samhället. Per förklarar vad klan är för något, varför det finns, hur det fungerar och vad det innebär när klanbaserade människor möter svenskarna, som levt med en stark stat i århundraden. Han beskriver det somaliska samhällets munt liga kultur, där inte ens den traditionella lagen är tecknad i bläck och vad det kan innebära att komma till ett papperssam hälle som det svenska. Per målar bilden av hur det kan upplevas för människor från ett överlevnadssamhälle att komma till en välfärdsstat. Bilden visar hur olika männi skor upplever tiden. Reportage Reportage Aktuellt ▲ CC: När det går så långt att det blir aktuellt med en familjehemsplacering av ett barn från en missbru karfamilj, är det något särskilt som man bör tänka på? SA: En viktig grund är att alltid visa stor respekt för barnet, och situationen barnet lever i. Barnet älskar förmodligen sina nyktra föräldrar, det är situationen som kräver att barnet flyttar. Det är viktigt att tala om vad beroendesjukdomen har ställt till med. Att påtala att det inte är barnets fel. CC: Hur ser du på barnets umgänge med sina miss brukande föräldrar under placeringen? SA: Alla barn bör träffa sina föräldrar så långt det är möjligt. Man måste skilja på friska och sjuka situa tioner. Men varje livssituation måste bedömas för sig. Såklart ska behandlare lyssna på barnets önskan. Det varierar över tid och rum vad ett barn är moget till, och vad det vill. Såklart kan det finnas situa tioner där det inte fungerar att barn och föräldrar träffas. CC: Det händer att missbrukande föräldrar blir drogfria efter en tid. För att nå dithän har de ofta fått arbeta hårt och lagt mycket fokus på själva drogfriheten. Många vill att deras barn ska flytta hem igen. Att vara/bli förälder för sitt barn är en annan sak än att vara drogfri. En del barn har bott i familjehem i flera år och har knutit an där. Även om föräldrarna har en ”bra” kontakt med barnet så är det inte alltid så enkelt att flytta hem igen. Hur tänker du om detta? SA: Detta är en komplicerad och omfattande fråga. Kan omöjligt svara i några korta rader. Också här gäller det att se till helhetssituationen och att gå långsamt fram med barnets bästa i fokus. När barnet trivs i sitt sammanhang... Grundtanken är att vi till stor del formas genom möten med människor i vår omgivning och möjligheten till förändring ligger i dessa nya möten/relationer. Vi erbjuder ett alternativ till institutionsvård genom kraftigt förstärkt familjehemsvård där en av föräldrarna i familjen är anställd på heltid. Utgångspunkten för vårt behandlingsarbete är vägledande samspel och mentaliseringsbaserad terapi vars behandlingsfokus ligger i själva processen. Våra behandlingsfamiljer ligger i närområdet runt våra kontor i Västervik, Vimmerby, Jönköping och Norrköping. För professionell behandling, utredning och vägledning finns ett team bestående av psykologer, psykiater och behandlingssamordnare. Alla finns i behandlingsfamiljens närhet för att kunna ge förstärkning och stöd. Tjust behandlingsfamiljer AB • Ängalundsgatan 1B • 593 35 Västervik • Tfn: 0490-343 46 • Fax: 0490-943 10 E-post: [email protected] • Hemsida: www.tjustbehandlingsfamiljer.se 6 Vilken djupintervju är bäst i samband med utredning av familjehem? Vilken är den bästa metoden för att djup intervjua familjehem? Vilka metoder har bäst stöd i forskning och beprövad erfar enhet? Därom tvistar de lärde och en del forskare. Kälvesten Forskaren Bo Vinnerljung uttalade sig om Kälvestens djupintervju att den är en ”hitte-på-metod”. Bodil Rasmusson, fil.dr i socialt arbete och Margareta Reg nér, fil dr i socialt arbete och leg. psykoterapeut, menar tvärtom att modellen erbjuder en kunskapsgrund som är forskningsbaserad, prövad och diskuterad under år tionden. De beskriver metoden i boken ”Ett utvalt hem till ett utvalt barn. Familjehemsutredningar och socialt arbete i praktiken”, 2013. Författarna genomför up pdragsutbildning av metoden på Göteborgs universitet. De upptäckte vid arbetet med boken att centrala frågor kring familj, parbildning, nära relationer och barns plats i familjer, var helt i paritet med nutida synsätt, trots att dagens familjer verkar förändrade på många sätt. Nya Kälvesten Psykologen Ilona Dèry Tegner, och socionom Ulla Fridsjö har utarbetat ”Nya Kälvesten” och anpassat metoden till både BraFam och Barn och unga i famil jehem och HVB (Socialstyrelsens material 2014 och 2013). Teorierna bakom ”Nya Kälvesten” grundar sig på forskning om affekt-, anknytnings- och mentaliser ingsteori. Intervjun syftar till att få fram i vilken mån de vuxna i familjen är ”känslomässigt tillgängliga och har ett reflekterande sinne” (Broberg et al. 2008, Natur & Kultur, sid 76). Intervjun ska utgöra den sista tionde len av en familjehemsutredning och socialarbetarna gör själva den slutliga helhetsbedömningen av all insamlad information. Intervjumaterial för utredning av släktinghem till ensamkommande barn Stockholms stads familjevård i stadsdelen Rinkeby-Ki sta utarbetade 2009 ett alternativt/kompletterande intervjumaterial att använda i medgivandeutredningar av släktingfamiljer till ensamkommande barn. Deras erfarenhet var att en intervju med hjälp av Kälvestens intervjuformulär inte gav tillräckligt underlag för en bra kartläggning och bedömning av familjens resurser. I varje enskilt ärende ska givetvis en bedömning göras om Kälvestens-intervjun är möjlig att använda. I ett projekt med medel från länsstyrelsen utarbetades ett intervjumaterial med frågor som ger en bild av familjens bakgrund, deras flytt/flykt till Sverige och vilken möjlighet de haft att informera sig om det svens ka samhället. Syftet är bland annat att få ett bättre un derlag för att bedöma familjens integrationsprocess och för att få en bild av det stöd familjen framöver behöver för sitt uppdrag. Liksom andra utredningsmodeller är syftet också att understödja den kontaktskapande delen i mötet med målet att utveckla en bärande relation. Intervjumaterialet används idag i de flesta av stadens stadsdelar. För ytterligare information kontakta familjevården via stadsdelens växel telefon 08-508 01 000. Anknytningsstil – IAS Intervju om Anknytningsstil (IAS), eller ”Attachment Style Interview (ASI)”, är en vetenskaplig, stan dardiserad intervju, som har använts i ett stort antal studier runt om i världen och har utvecklats av profes sor Antonia Bifulco vid Life Span Research Group, Middlesex University, England. IAS används i Sverige både i forskning och i praktiskt socialt arbete. I Sverige används intervjun i forskning främst vid Göteborgs universitet där fil.dr. Karin Lundén, Inst. för Socialt arbete, undersöker anknytningsstilen hos familjehems föräldrar, blivande adoptivföräldrar samt omsorgss viktande föräldrar. I det praktiska arbetet används IAS idag som en del i bl.a. familjehemsutredningar, bar navårdsutredningar samt adoptions-utredningar. Forskningsmässigt är IAS väl undersökt. Studier har t.ex. visat att väsentligt otrygg anknytningsstil utgör en sårbarhetsfaktor för depression. Otrygg anknytning har också visat sig ha samband med låg självkänsla, otillräckligt stöd, problem i förhållandet samt er farenheter av omsorgssvikt i barndomen. En otrygg anknytningsstil kan ha samband med svårigheter att vara en tillräckligt bra förälder. IAS mäter vuxnas övergripande anknytningsstil samt graden av tryggotrygg anknytning sådan den ser ut nu. Intervjun mäter också kvaliteten på parförhållandet i förekommande fall, kvaliteten på relationen till ursprungsfamilj och kvaliteten på relationen till nära stödjande personer. IAS mäter också förmåga att skapa och behålla stöd jande relationer. Kommuner som idag har fått utbildning i IAS och använder sig av intervjun bland annat inom famil jehemsvård är t.ex. Kalmar, Östersund, Jönköping, Uppsala, Nässjö, Malmö, Lund. Syftet med utbildning i IAS är att ge behörighet att genomföra och koda IAS intervjun och därmed kunna koda den intervjuades övergripande anknytningsstil. I Sverige sker utbildning i IAS av leg psykolog Kerstin Frygner och fil.dr. Karin Lundén. 7 FSF:s remissyttrande om familjehemsvården Till Socialdepartementet Föreningen socionomer inom familjehemsvården, FSF, har följande synpunkter på SOU 2015:71, Barns och ungas rätt vid tvångsvård Föreningen socionomer inom familjehemsvården, FSF, som är en del av FfF Forum för familjevård, anser att utredningen SOU 2015:71 innehåller väl genomarbetade förslag som ökar rättssäkerheten och tryggheten för de placerade barnen. Både barn och vuxna ska förstå lagen. En tydlig utgångspunkt i utredningen är barnens rättigheter vid en placering. Barnkonventionen FSF anser att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Det innebär bland annat att Migrationsverket inte ska kunna utvisa ett barn som omhändertagits enligt LVU i Sverige. Vi anser därmed också att avskilj ning och isoleringsstraff för barn på institutioner ska avskaffas eftersom det inte är förenligt med Barn konventionen. I det avseendet motsätter vi oss utred ningens förslag om rätt till begränsad avskiljning. Juridiken FSF anser att nuvarande process vid LVU-beslut där kommunens politiska nivå har ett stort ansvar bör ändras till att beslut om tvångsvård handläggs direkt av förvaltningsdomstolar liksom i övriga europeiska länder. Med utredningens förslag att införa lämp lighetskrav på offentligt biträde och öka utbildning en och kraven på domare och jurister som handhar dessa mål skulle en ökad kvalitet och rättssäkerhet uppnås. Vi anser även att barn på SiS-institutioner ska kunna överklaga beslut som inskränker deras frihet. Handläggning inom familjehemsvården FSF välkomnar förslagen om bättre utbildning av familjehem och utbildning av HVB-personal liksom inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum samt nationella kampanjer i syfte att intressera fler för att bli familjehem. Vi instämmer även i att enskilda verksamheter som bedriver konsulentstödd familjehemsvård ska ha tillstånd för detta. 8 Sammanfattningsvis tillstyrker FSF förslagen men vill kommentera några av dem närmare nedan: När det gäller utbildning för nya eller nyss anlitade familjehem är vår bedömning att den uppskattning som görs i delbetänkandet angående antalet redan utbildade familjehem fram till 2015 är orealistisk. Regional samordning saknas i många län idag och det tar tid att bygga upp organisationer med personal för detta. De resurser som krävs för denna särskilda verksamhet är mer omfattande. Förslaget att avsätta 3 miljoner till kommunerna är alldeles för lågt för att täcka för de resurser som kommer att krävas för ge nomförandet. Förslaget att utredning av jourhem ska göras årligen kommer också att kräva mer personal och resurser i kommunerna. Vi ser dock positivt på den kvalitetshöjning av familjehems/jourhemsvården det skulle innebära, men förutsätter att medel avsätts till detta så att kommunerna kan fullgöra sina ålig ganden. Sker inte detta föreslår vi utredning vart tredje år. Tillfälliga placeringar i nätverk/närstående samt privatplaceringar Privatplaceringar Förslagen i utredningen om privatplaceringar är lika otydliga som de alltid varit. Socialtjänsterna gör olika. Vad i dessa placeringar ska övervägas var sjätte månad? Är det vården (en privatplacering föregås ju av en utredning som mynnar ut i att barnet inte behöver vård)? Är det medgivandet? I så fall hur? Placeringar i barnets nätverk Vi ser positivt på att lyfta ut tillfälliga placeringar i nätverkshem och ha särskilda riktlinjer för dessa. Det är bra att man begränsar tiden till tre månader. Det finns behov av att korta ned tillfälliga placering ar eftersom de tenderar att bli allt längre. Barn och unga lever i ovisshet, ibland i flera års tid, då place ringar förlängs utan beslut om permanent placering eller planering. Det hade även varit bra att lyfta ut de stadigvarande familjehemmen i barnets nätverk. So cialtjänsten gör idag många sådana placeringar som inte bedöms på samma vis som ett för barnet okänt hem. Realiteten ser ofta ut så att barnet redan varit där länge och att det bedöms olämpligt ur barnets synpunkt med omplacering trots en del brister hos familjehemmet. Utredning av familjehem och jourhem FSF anser att familjehemsutredningar ska utföras av socialtjänstens personal. Det är rimligt att social tjänsten står för utbetalning av arvode och omkost nad direkt till familjehemmen för att få mer insyn och upprätta tydliga avtal med dem så att det t.ex. går att avsluta konsulentstöd om en vårdnadsöver flyttning skulle gynna barnet. Vi ser även positivt på uppdelningen att först göra en familjehemsutredning som enbart den utredda familjen har tillgång till och senare en medgivandeutredning där alla parter har insyn vilken beslutas av socialnämnden. Idag råder osäkerhet kring den administrativa hantering en av familjehemsutredningar. Våra erfarenheter av Socialstyrelsens manual ”Initial bedömning av familjehem” är goda. Vi förutsätter att den imple menteras fullt ut liksom Socialstyrelsens material för utbildning av familjehem. I handboken inom projek tet ”Trygg och säker vård” anges vad mer som ska ingå i en familjehemsutredning och detta behöver implementeras i alla kommuner. Om familjehemmen skulle utredas med samma noggrannhet av enskilda verksamheter skulle kvalitén höjas. FSF önskar en tvingande lagstiftning som ger kommunerna huvud ansvaret för att utreda familjehem och jourhem. Hela processen ska betraktas som myndighets utövning och ska inte i några delar överlåtas till andra aktörer. Anledningen till ställningstagandet är erfarenheter av att privata aktörer, relativt ofta, utrett och godkänt familjehem som kommunerna tidigare underkänt. Ytterligare skäl är att när familjehemmet inte klarat uppgiften så återgår huvudansvaret till placerande kommun som har det yttersta ansvaret. Centralt register FSF instämmer i att det behövs upprättas ett register för familjehem som är olämpliga. Utredningens förslag att tydliggöra olika former av placeringar och villkoren för dessa är ett steg i rätt riktning för att bringa ordning i innehållet i dessa verksamheter. Ny placeringsform ”Behandling i familj” FSF ser positivt på den nya placeringsformen. Mån ga barn behöver mycket stöd och då krävs särskilda insatser. Det är angeläget att samma kvalitetskrav som gäller HVB som bedriver behandling ställs även på denna verksamhet. Ett bra förslag i betänkandet är att även andra vuxna, förutom den anställde som del tar i vården, ska kontrakteras som uppdragstagare. Det gör att det går att ställa krav även på den perso nens engagemang i placeringen och motverkar risken med att en i familjen inte är delaktig i placeringen. Slutligen Vi är i huvudsak positiva till förslagen i utredning en. Många motstridiga krav och förväntningar på familjehemmen från samhällets sida kommer dock att kvarstå. Familjehemmen ska vara vanliga hem och inte stå för behandling. Samtidigt ska de klara av barn med stora särskilda behov och samarbeta med deras föräldrar som ofta mår dåligt. Familjehemmen förväntas knyta an till barnen men de ska samtidigt vara beredda på att de flyttar hem. De har ersättning, stöd, kontroll och uppföljning men förväntas fungera som ”vanliga föräldrar”. Inget är enkelt i detta men vi tror att förslagen i betänkandet kan leda framåt. Det behövs även mer utbildning efter socionomex amen med praktik och specialkompetens. Vi går inte in närmare på detta i detta remissvar, men behoven är stora. Allra viktigast är att satsningar görs så att kommunerna får råd att genomföra förslagen. Det behövs för att personalen som arbetar med denna viktiga uppgift ska orka göra vad de ska och stannar kvar i arbetet – för BARNENS skull. Stockholm 2015 11 30 Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården (FSF) Antal placeringar i familjehem Förslaget att placering av fler än tre barn i ett famil jehem ska föranleda anmälan till IVO är utmärkt. 9 FOU Södertörns utbildning för familjehem till ensamkommande Bakgrund Uppmärksamheten på de barn och unga som brukar kallas ensamkommande ökar stadigt och under den höst vi lagt bakom oss har den accentuerats än mer. De ensamkommandes livssituation utmanar samhäl lets stödsystem, inte minst socialtjänsten som bär ett stort ansvar för dessa barn och unga. Socialtjäns ten ska som bekant erbjuda utbildning och stöd till familjehem. Det har dock visat sig att just de famil jer som tar emot ensamkommande inte erbjuds en sådan utbildning i lika hög utsträckning som övriga familjehem. En av förklaringarna kan vara att kom munernas socialtjänster byggt upp särskilda enheter för att möta ensamkommande barn och ungdomars behov, men där erfarenheter av familjehemsvård i mer traditionell bemärkelse saknas. Det är mot den här bakgrunden som FoU- Södertörn har genomfört en utbildningssatsning för familje hem som just tar emot ensamkommande. Vi som har ansvarat för utbildningen är Christina Sandahl, utvecklingsledare inom familjehemsvård, Eva-Marie Åkerlund, forskningsassistent inom migration och Live Stretmo forskningsledare inom migration. Vi har utgått från Socialstyrelsen utbildningsmaterial ”Ett hem att växa i” och utvecklat vissa teman i ma terialet utifrån våra kunskaper, vilka dels handlar om forskning kring målgruppen ensamkommande dels om familjehemsvård och utbildning. Förberedelser och genomförande Utbildningen har omfattat tre heldagar. Vi skick ade en inbjudan till alla södertörnskommuner och responsen från socialtjänsten var mycket positiv. Handläggarna rekryterade sedan familjer till utbild ningen. Av de som tackade ja hade drygt hälften av familjerna redan fått uppdraget och några väntade på placering. Vissa medverkande var släktinghem och andra var familjehem som inte kände ungdomar na sedan tidigare. Samtliga familjer hade utländsk bakgrund och vissa hade själva erfarenhet av att ha kommit som flyktingar. För att alla skulle kunna till godogöra sig utbildningen arbetade vi med tolk och vi hade samma tolk alla tre dagarna. Familjehemmen fick ersättning för förlorad arbetsinkomst. Vissa teman av Socialstyrelsens utbildningsmate rial utvecklade vi med en tydligare inriktning mot ensamkommande barn och ungdomar i forskning och praktik. Vi vävde bland annat in exempel från FoU-Södertörns forskning om och med dessa barn och ungdomar, i vilken även socialtjänstens arbete med målgruppen över tid ingår. I det följande ger vi exempel på hur vi bearbetade vissa teman. Kapitel 2 Ett uppdrag i samverkan med barnet i fokus I detta tema la vi till den gode mannens roll och barnens asylprocess. Kapitel 3 Att stödja barns behov av närhet och anknytning Eftersom många av de ensamkommande barnen är i tonåren valde vi i detta tema att först och främst fokusera på frågor om tilllit, samspel och till hörighet. Kapitel 4 Att hantera separationer och förluster Här vi tog hjälp av psykolog Anna Thom från Rädda barnen som berättade om traumamedveten omsorg och hur man i vardagen kan vara ett stöd att bearbeta kriser. Kapitel 5 Livslånga relationer och ursprungsfa miljens betydelse I detta tema la vi fokus på hur det kan vara för barn att ha sina närstående på avstånd samt på hur detta påverkar barnets och familjehemmets vardag. Kapitel 6 Barns skolgång och hälsa Här la vi fokus på hur familjehemmen kan stötta barnen att lära sig svenska språket och hjälpa dem att hitta lämplig skolgång samt på hur familjehemmen kan hjälpa barnen till en bättre psykisk hälsa. Istället för att använda oss av de filmer som föreslås i Socialstyrelsens material visade vi en film från UR – play om ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige och etablerar sig i det nya samhället. Erfarenheter Med de tillägg vi gjorde är vår uppfattning att Socialstyrelsens utbildningsmaterial är användbart också för familjer som tar hand om ensamkommande barn. Familjehemmens frågeställningar under utbildningen påminde mycket om de tankar som även kommer upp på grundutbildningar till andra familjehem. Vi tyckte att det fungerade bra att arbeta med tolk. Det vi dock reagerade på i utbildningsma terialet var att det där enbart fanns fotografier av vita människor. med varandra. Det familjerna önskade mer av var till exempel mer tydlighet kring hur ansvarsfördel ning mellan socialtjänst, god man och familjehem ser ut, hur man ska hantera situationen mellan sina biologiska barn och familjehemsplacerade barn och mer kring ungdomarnas egna synpunkter på att vara familjehemsplacerad. Utbildningen blev uppskattad och familjerna som deltog trodde att de skulle ha nytta av den i sin vardag. Vid utvärdering framkom att de värdesatte att träffa andra familjehem och dela erfarenheter Christina Sandahl Det var även lärande och givande för oss som ut bildare och vi kommer att ha en ny utbildning till våren Eva-Marie Åkerlund ABCJourhemärettväletableratföretagmed15årserfarenhetavkonsulentstödd ABC Jourhem är ett väletablerat företag med 15 års erfarenhet av konsulentstödd jourhemsverksamhet.Visökerflerstabilafamiljersomisamarbetemedossregelbundetvilltaemot jourhemsverksamhet. Vi söker fler stabila familjer som i samarbete med oss regelbarnochungaisitthemunderkortareperioder.Niärenfamiljsomkanerbjudakänslomässigvärme ochettgottbemötandeförbarnikris.NiboriStockholmslänochkanerbjudaettegetrumtillde bundet vill ta emot barn och unga i sitt hem under kortare perioder. Ni är en familj barnsomfårdelaerfamiljegemenskapunderentid. som kan erbjuda känslomässig värme och ett gott bemötande för barn i kris. Ni bor i Stockholms län och kan erbjuda ett eget rum till de barn som får dela er familje SomjourhemhosABCJourhemfårniutbildning,regelbundenhandledningochstödav gemenskap under en tid. jourhemskonsulenterdygnetrunt.Konsulenternaärallasocionomermedlångerfarenhet. Ekonomiskersättningutgårochvierbjuderfastakontrakt. jourhem hos ABC Jourhem får ni utbildning, regelbunden handledning och stöd Som Kontaktaossgärnapertelefon:08-6033530 av jourhemskonsulenter dygnet runt. Konsulenterna är alla socionomer med lång erfarenhet. Ekonomisk ersättning utgår och vi erbjuder fasta kontrakt. Kontakta oss gärna per telefon: 08-603 35 30 www.abcjourhem.se 10 11 Aktuellt Nyheter i korthet Kallelse till årsmöte 2016 Måndagen den 7 mars kl 17:00 Välkommen till FSF:s, Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården, årsmöte. Alla medlemmar är välkomna att närvara. Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Dagordning utdelas vid mötet. Plats: Södertälje stadshus, Lokal Trombonen, Campusgatan 26, Södertälje Nomineringar mottages av styrelsen. Välkomna! Inger Wolf Sandahl, ordförande [email protected] Nominera mera! Nu är det dags för 2016 års FSF-pris! Varje år delar FSF ut ett pris i anslutning till konferenser eller årsmötet. I år kommer priset att delas ut i Södertälje den 7 mars. Priset består av ett diplom och en minnesgåva. 12 Under hösten 2015 påbörjade Socialstyrelsen, genom Julia Zyto, utredare och Pia Kyhle Wester mark, forskare och fil.dr., ett utvecklingsarbete med ”vinjetter” tillsammans med Humana Familjehem & Öppenvård, Eva Yamba Yamba, utvecklingskoordi nator. Under februari 2016 kommer ett antal erfarna familjehemskonsulenter att testa metoden. Metoden kommer ursprungligen från USA och an passas nu till svenska förhållanden. Sju s.k. vinjetter, korta berättelser, beskriver tänkbara realistiska situa tioner som kan inträffa i uppdraget som familjehem. Först kommer en kort berättelse och sedan intervju personens svar på den. Svaren sammanställs utifrån en skattningsguide som omfattar nio kompetenser baserade på barns vård- och omsorgsbehov. Dessa kompetenser finns till viss del beskrivna i BBIC och BRA-fam. Metoden ska leda till att den intervjuade reflekterar över personliga känslor, resurser och behov av stöd i uppdraget och förebygga oplanerade sammanbrott i familjehem. Inom ramen för utvecklingsarbetet kommer inter vjuerna att göras på ett urval av familjer, antingen som ett kompletterande moment i den ordinarie utredningen av ett nytt familjehem alternativt i samband med handledning av redan godkända familjehem. Resultaten sänds till Socialstyrelsen för jämförelse och analys under våren 2016. Därefter beslutas om fortsättningen. Samordning av insatser Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna infor mationsinsatser om familjehem, jourhem, kontakt person/kontaktfamilj, god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare. Syftet är att underlätta för kommunerna att rekrytera och säkra tillgången på familjehem m.m. Under 2015 får användas 200 000 kronor. Nationell satsning för att underlätta rekrytering av familjehem. Socialstyrelsen ska genomföra en analys av situ ationen i kommunerna. Insatser för att nå männi skor som vill hjälpa ensamkommande barn är en prioriterad del av satsningen. Regeringen avser att avsätta 3 miljoner kronor för nationellt samordnade informationsinsatser under 2016 och 2017 under förutsättning att riksdagen beviljar medel för än damålet. Utdrag från pressmeddelande från Socialstyrelsen 4 november 2015 ang HVB Allt fler ensamkommande barn söker asyl i Sverige – antalet kan mer än fyrdubblas i år jämfört med förra året. För att kommunerna ska klara att ordna boenden till alla föreslår Socialstyrelsen nu vissa undantag från föreskrifterna om hem för vård eller boende (HVB). Ändringarna innebär att kommuner na får göra undantag från kraven på att boendets föreståndare ska vara högskoleutbildad och att loka lerna ska vara bemannade dygnet runt. IVO föreslås få göra samma undantag när de prövar tillstånd till privata HVB. Undantagen föreslås gälla HVB där det bor barn och unga från 16 år, under förutsättning att boendet inte bedriver behandling eller tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning. Det ska alltid finnas personal med beredskap för att komma till boendet om det uppstår behov. – Kommunerna ska kunna garantera barnens säker het och trygghet. Men de nya ändringarna ger dem större utrymme att hitta lokala lösningar. Vi kom mer att följa utvecklingen noga, säger Pär Ödman, rättschef på Socialstyrelsen. När det gäller Socialstyrelsens allmänna råd om att varje barn bör ha ett eget rum kan kommunerna göra undantag redan i dag. Detta eftersom det handlar om en rekommendation och inte en bindande regel. Regeländringarna skickas på remiss i dag med målet att de ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016. De föreslagna ändringarna är tillfälliga i avvak tan på den översyn Socialstyrelsen just nu gör av HVB-föreskrifterna i sin helhet. Det arbetet ska redovisas för regeringen senast den 1 april 2016. ▲ Det ska lyfta fram personer som utfört betydande insatser inom familjehemsvården vilket främjar barns möjligheter till en god uppväxt. Utvecklingsarbete på Socialstyrelsen med ”Familjehemsvinjetter” 13 Nyheter i korthet ▲ Civila samhället och trossamfunden stärks med 105 miljoner för arbetet med människor på flykt Regeringen har idag 11 december 2015 beslutat om att fördela 105 miljoner kronor till det civila samhällets organisationer i arbetet med flyktingsituationen. Dessa engångsmedel ska stärka organisationernas pågående arbete, med både mottagande och etablering. Sammanlagt kommer regeringen att fördela 200 miljoner kronor till civila samhällets organisationer, studieförbunden och idrottsrörelsen. Inbjudan till kryssning till Åbo De 105 miljoner till organisationer och föreningar kommer att fördelas enligt följande: 34 miljoner kronor till Svenska Röda Korset, varav 4 miljoner kronor ska disponeras av Röda Korsets ungdoms förbund. 17 miljoner kronor till Svenska Kyrkan, 12 miljoner kronor till Rädda Barnen, 10 miljoner kronor till Riksföreningen Sveriges stadsmissioner. Resterande 21 miljoner kronor fördelas på Indivi duell Människohjälp, Islamic Relief Sverige, LRF, Skyddsvärnet, IOGTNTO och Flyktinggruppernas riksråd. Trossamfunden tilldelas 10 miljoner kro nor, en miljon går till övrigt. Följ med oss på färden! Föreningen Socionomer inom familjehemsvården bjuder på en gratis inspirationsresa till Åbo 1415 april. Båten Amorella avgår torsdagen den 14 april från Stockholm, Stadsgården (nära Slussen) kl 20.00 och inleds med buffémiddag. Man måste vara vid gruppincheckningen senast kl 19.00. Du som är medlem kan bjuda med en arbetskamrat som inte är medlem. Avståndet till Stockholm ska inte vara ett hinder. FSF bidrar med resekostnad upp till 1 500 kr. Sveriges största söktjänst inom HVB och familjehem! Underlätta ditt arbete - På HVBGuiden.se kan du anonymt och kostnadsfritt lämna in en placeringsförfrågan så matchar vi den mot verksamheter över hela landet. • Vi är oberoende och matchar din placeringsförfrågan mot alla verksamheter • Du läser svaren från verksamheterna i lugn och ro • Du väljer vilka verksamheter du vill kontakta • Du kan välja att vara anonym och slipper risken att bli nedringd 14 På resan bjuds förutom ankomstmiddagen på frukost, lunch och sex timmars konferens. Alla får egen hytt. Vi är åter i Stockholm fredagen 15 april kl 18.55. De första 30 som anmäler sig får plats. På anmälan måste anges namn, kön, födelseuppgifter (årmånaddag) och nationalitet. Anmälan ska göras senast 29 februari. Välkommen med din anmälan till kassör Sonja Lind Brolinsson via mejl: [email protected]. För mer info: Inger Wolf Sandahl telefon 076213 39 60. Bekräftelse på din anmälan kommer den 12 mars via mejl. Ta chansen till en trevlig samvaro med dina kollegor! Vi ser fram emot dina idéer och tankar på föreningens framtida verksamhet. Styrelsen för FSF 15 KONFERENS 7 mars 2016 STADSHUSET SÖDERTÄLJE FSFdagen 7 mars 2016 Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården inbjuder till konferens den 7 mars 2016 Plats: Södertälje Stadshus Tid: 10:0016:30 09:3010.00, registrering. För och eftermiddagskaffe + lunch ingår. ”Barnets röst” Vad säger barnen inom familjehemsvården? Föreläsare: Cecilia Grefve, Socialdepartementet, nationell samordnare för den sociala barnavården, berättar om sitt uppdrag och nuläget Berith Josefsson och Pernilla Krusberg, Socialstyrelsen, sekreterare i ”Utredningen om tvångsvård för barn och unga” om aktuella och planerade förändringar inom familjehemsvården Carina Örgård, socionom, Rädda Barnen, om olika psykiska tillstånd hos barn i familjehem Karin Alexandersson, fil dr i socialt arbete, Uppsala Universitet. ”Varför ska barn vara delaktiga?” Pia Holmgren, familjehems/barnsekreterare i Burlöv. ”Att stärka placerade barns röster genom praktiskt, vardagligt socialt arbete” Maja Hagström, processledare Sollentuna. ”Unga röster i soc” Kostnad och anmälan: Kostnad för medlem 950 kr, ej medlem 1 200 kr. Anmälan före den 25 februari 2016 till: [email protected] telefon 070389 27 00. Efter första mars är anmälan bindande. Ange namn på alla som anmälan avser samt önskemål om specialkost. Ange även fakturaadress.
© Copyright 2024