RAPPORT 2016:2 BROTTSPLATS STOCKHOLM KRIMINALITETEN HÄMMAR AFFÄRERNA KRIMINALITET – HOT MOT FÖRETAGARE I FÖRORTEN BROTTSLIGHET ÄR TYVÄRR EN DEL AV FÖRETAGENS VARDAG. DET HANDLAR OM HOT, VÅLD OCH RÅN. FRAMFÖR ALLT ÄR DET I UTANFÖRSKAPSOMRÅDEN SOM PROBLEMEN MED BROTT ÄR SÅ STORA ATT MÅNGA FÖRETAG ÖVERVÄGER ATT FLYTTA ELLER LÄGGA NER SIN VERKSAMHET. Störst är otryggheten i förorter som Rinkeby, Hallunda, Skärholmen och Flemingsberg. I Norsborg har utvecklingen varit tydligast; där anser åtta av tio företagare att otryggheten har ökat. Det visar en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Stockholms Handelskammare. jobb skapas i områden som behöver det allra mest. Vår undersökning visar att var fjärde företagare i dessa områden har fått en försämrad ekonomi på grund av brottslighet och att var tionde överväger att lägga ner eller flytta verksamheten på grund av att de utsatts för brottslighet. Men företagsklimat och kriminalitet behandlas ofta som två separata frågor. Trygghet brukar inte finnas med i uppräkningen, trots att brottslighet har en direkt inverkan på företagens ekonomi, service och utbud. Kriminaliteten drabbar i första hand de lokala företagen, vilket begränsar deras förmåga att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen. Kriminalitet är därmed inte bara ett resultat av, utan också en förklaring till, högre lokal arbetslöshet. Genom att förebygga och motverka kriminalitet kan ett lyft för företagande och nya 2 Politiker och företagare talar gärna och ofta om hur viktigt det är med ett bra företagsklimat. I samma andetag talar man om regelförenklingar, skattelättnader och kompetensförsörjning. Handelskammaren anser att det i varje utsatt område måste finnas lokalt förankrade poliser. Det finns redan i många områden, men det måste förstärkas. Polisen måste arbeta mer aktivt mot stölder, snatteri och småbrott som i dagsläget prioriteras ner. Stadsmiljön spelar också en viktig roll för tryggheten. I framtidens stadsplaBROTTSPLATS STOCKHOLM nering måste vi därför undvika att bygga områden med enbart bostäder. Områdena ska innehålla både arbetsplatser, skolor, restauranger och bostäder. Detta skapar en miljö där olika typer av människor och företag möts. Om Stockholms företag i utanförskapsområden ska blomstra måste politiken och polisen agera. Stockholm, mars 2016 MARIA RANKKA vd, Stockholms Handelskammare CRIME SCENE STOCKHOLM CONCLUSIONS: • The Stockholm Chamber of Commerce interviewed nearly 200 business owners in the Stockholm area. • In areas with low social status, 23 per cent of businesses reported that crime does affect them financially–twice the level in higher status areas. • In Sweden as a whole, businesses say crime is the fifth biggest problem they face. SUMMARY AND CONCLUSIONS Improving conditions for new and growth enterprises is a key issue in Sweden. But one question has been missing from policy discussions—how crime affects business. This is surprising because surveys show that crime is a major problem for the business community. For example, the World Bank Enterprise Survey found that 40 per cent of businesses in Sweden reported that they had been affected by crime in the past year. This is above the average of 25 per cent for developed economies. But the share that see crime as a major problem is lower in Sweden, 7 per cent against 10 per cent for the average modern economy. One explanation is that while less serious crime like fake invoicing is common in Sweden, more serious crime against businesses is rarer. In its Report, the Stockholm Chamber of Commerce states that crime not only causes direct costs for businesses in values stolen or lost, but is also a big risk. Instead of focusing on core business, enterprises have to put time and resources into limiting the risk of crime. Would-be entrepreneurs could give up on starting a business because of this risk. In January 2016, nearly 200 interviews were conducted with business owners in Greater Stockholm. The survey, commissioned by the Chamber of Commerce, found that businesses in parts of the city with low social status were more exposed to crime. BROTTSPLATS STOCKHOLM In these areas, 14 per cent of businesses said that crime does affect their future plans, while 17 per cent stated that crime reduces the extent of services and trade in their surroundings, and 23 per cent claimed that crime did affect their business finances. The levels in higher-status areas were around half these (7, 10 and 12 per cent respectively). Thus, crime hurts business opportunities in those areas of society where the need for growing businesses, new jobs, more services and trade is greatest. It is time to accept that preventing and combating crime is a vital part of creating a good business climate. As an added bonus, policies should also bring more opportunities for upward mobility into low status areas. 3 Tryggheten är viktig 4 BROTTSPLATS STOCKHOLM Vi vet att trygghet är en viktig del av företagsklimatet. Ändå behandlas kriminalitet och företagsklimat ofta som två separata frågor. Vi har låtit undersökningsföretaget Demoskop intervjua företag i Stockholms län. Vi fann att förutsättningarna för företagande skiljer sig åt beroende på var i länet verksamheten finns. Företagen i så kallade utanförskapsområden är särskilt missgynnade, då utsattheten för kriminalitet är större där än i andra delar av länet. Utanförskapsområden kännetecknas bland annat av låg sysselsättning, låga inkomster och en hög andel utrikes födda. Företag i utanförskapsområden är mer drabbade av stölder, vandalisering, hot och våld jämfört med övriga företag i länet. Brottsligheten påverkar företagens ekonomi, utbud och service. Vår undersökning visar att vart fjärde företag i utanförskapsområden har fått en försämrad ekonomi till följd av brottslighet. Det är klart fler än i andra områden. När vi tittar på utbudet av service och företagens framtidsplaner ser vi samma mönster: förorterna är mer drabbade och pessimismen påtaglig. LOKALA FÖRETAG I utanförskapsområden upplever en av fyra företagare otrygghet i närom- 1/4 av företagarna upplever otrygghet i näromgivningen 1/5 givningarna och en av fem upplever otrygghet i verksamhetens lokaler. Även det är klart högre än i resten av länet. Några av de områden där otryggheten uppfattas öka är Norsborg, Hallunda, Fruängen, Rinkeby och Flemingsberg. I Botkyrka anser tre av fyra näringsidkare att otryggheten har ökat de senaste fem åren. ”Förutsättningarna skiljer sig åt” I Botkyrka anser tre av fyra näringsidkare att otryggheten har ökat de senaste fem åren. av företagarna upplever otrygghet i verksamhetens lokaler BROTTSPLATS STOCKHOLM 5 Dags att börja prata om företagsklimat Företagarna och deras anställda riskerar att utsättas för kriminalitet. Det kan handla om allt ifrån snatteri och vandalism till falska fakturor och stöld av företagshemligheter. Vissa former av kriminell verksamhet, till exempel inbrott, syns tydligt i den offentliga statistiken. Andra former, som utpressning, utgör mörkertal eftersom de sällan rapporteras in. Ibland begås brotten av professionella kriminella. I andra fall kan kunder vara ansvariga, eller rent av den egna personalen. Det kan också förekomma att företag, utan att ledningen är medveten om detta, blir en del av penningtvätt. Kriminalitet och företagsklimat behandlas ofta som två separata frågor. Men vetenskapliga studier har pekat på att kriminalitet är en av de faktorer som tydligt påverkar företagandets förutsättningar.1 Därför är trygghet viktigt för företagen. Som denna rapport lyfter fram är kriminalitet mot företag dessutom inte ett marginalfenomen, utan något som drabbar en bred grupp företagares vardag. Kriminaliteten drabbar i första hand de lokala företagen, vilket begränsar deras förmåga att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen. Kriminalitet är därmed inte bara ett resultat av, utan också en förklaring till, lokalt högre arbetslöshet. Genom att förebygga och motverka kriminalitet kan ett lyft för företagande och nya jobb skapas i Stockholm i allmänhet och i synnerhet i de stadsdelar där behovet av utveckling är som störst. Brottsförebyggande arbete bidrar inte bara till allmänhetens trygghet, utan utgör också en integrerad del av företagsklimatet. En tryggare tillvaro för företagande behövs om Stockholmsregionen ska kunna blomstra fullt ut. Brottsligheten på femte plats Hur kan förutsättningarna för nya och växande företag stärkas? Det är en fråga som regeringen och kommunledningarna i Sverige ständigt brottas med. Från höger till vänster i svensk politik finns i dag en vilja att stärka företagandets villkor. Därför riktas fokus på skattereformer, regelförbättringar och olika former av offentligt stöd till näringslivet. Även närliggande frågor, som kompetensförsörjningen till näringslivet från utbildningssektorn, lyfts alltmer fram. En fråga som har avgörande inverkan på företagandet glöms dock ofta bort, nämligen kriminaliteten. Under 2015 genomförde Världsbanken en djupgående analys över företagandets förutsättningar i Sverige. En utgångspunkt var att fråga företagsledningarna själva vilka hinder som de upplevde var de största för deras verksamheter.2 Som visas i tabell 1 hamnade brottslighet på femte plats i undersökningen, vilket innebär att det identifierades som ett av de största hindren i vägen för företagande i Sverige. KONKURRENS På sjätte plats rankades konkurrens från informella verksamheter. Detta Myten om det trygga Sverige I de industrialiserade länderna är det bara 25 procent av företagen som anger att deras verksamheter har drabbats av kriminalitet under det senaste året. Å andra sidan är det något vanligare i dessa länder att företagen upplever att brott och Tabell 1 De största upplevda hindren i vägen för svenska företagare. 1. Svårigheter att finna personal med rätt kompetenser 2. Arbetsmarknadslagstiftning 3. Tillgång till mark 4. Politisk instabilitet 5. Kriminalitet 6. Konkurrens från informella verksamheter 7. Tillgång till finansiering 8. Skattenivåer 9. Transportkommunikation 10. Tillståndsprövning KÄLLA: ENTERPRISE SURVEYS (2015). 6 syftar på att många företag behöver konkurrera med aktörer som inte följer lagen. Som exempel kan nämnas svarttaxi som kan ha lägre priser eftersom de vare sig betalar skatt eller anpassar sig till rådande regelverk. Svarttaxi och andra informella verksamheter får en konkurrensfördel gentemot de företag som följer lagen. Denna form av kriminell verksamhet har en indirekt effekt på laglydiga företag, till skillnad från till exempel inbrott som har en direkt inverkan. Trots att kriminalitet sällan lyfts fram i Sverige som en viktig del av det dåliga företagsklimatet är det alltså något som företagarna själva identifierar som en betydande faktor. En sannolik förklaring till att frågan inte får större politisk uppmärksamhet är föreställningen att kriminalitet är ett marginellt fenomen, som de flesta företag är skonade från. Tyvärr stämmer inte den bilden. BROTTSPLATS STOCKHOLM Många företag tvingas konkurrera med aktörer som inte följer lagen. Som exempel kan nämnas svarttaxi. vandalism utgör ett större problem jämfört med i Sverige (se figur 1).3 Det tycks således som att Sverige är ett land där en relativt hög andel av företagen utsätts för olika former av kriminalitet, samtidigt som brotten i snitt är mindre allvarliga jämfört med i andra delar av världen. Det rådande perspektivet hade varit rimligt i ett land där kriminalitet har liten eller ingen inverkan på företagandets villkor. HÖGST AKTUELLT Trots att Sverige på många sätt är ett av världens tryggaste länder är dock kriminalitet ett högst aktuellt problem för landets företagare. Internationella ”Ovanligt stor andel av de svenska företagen drabbas av kriminalitet i relation till andra jämförbara ekonomier” jämförelser visar rentav att en ovanligt stor andel av de svenska företagarna drabbas av kriminalitet i relation till andra jämförbara ekonomier. Världsbanken Enterprise Surveys finner att 40 procent av företagen i Sverige är drabbade av kriminalitet.4 n e g a t e r ö f v a t n e c o 40 vprerige är drabbade av i s iminalitet kr BROTTSPLATS STOCKHOLM 7 Figur 1 Andel företag vars verksamheter drabbas av brott och vandalism. Sverige 40 % OECD-länder 25 % KÄLLA: VÄRLDSBANKEN ENTERPRISE SURVEYS DATABAS. AVRUNDAT TILL HELA PROCENTTAL. ”Företagare måste spendera tid och resurser på att motverka brottslighet, vilket styr bort fokus från att utveckla kärnverksamheten” En större andel av företagen i Sverige drabbas av brott och vandalism jämfört med i andra moderna ekonomier. En annan global undersökning, som genomförs av företaget PwC, undersöker hur vanligt förekommande det är att ekonomiska oegentligheter drabbar företag. Skillnaden mot Världsbankens analys är att denna kartläggning har ett snävare fokus på ekonomisk brottslighet, i form av till exempel förskingring och penningtvätt. Där framkommer att 30 procent av de svenska företagen under det senaste året utsatts för ekonomiska oegentligheter, högre än snittet för de nordiska länderna på 23 procent.5 Kriminalitet inverkar på flera sätt på företagandet. Till att börja med uppstår en direkt kostnad av till exempel vandalism, snatteri och inbrott. Företagare måste spendera tid och resurser på att motverka och hantera brottslighet, vilket styr bort fokus från att utveckla kärnverksamheten. Enskilda företag, som drabbas ovanligt hårt av kriminalitet, kan rentav gå i konkurs. Vid sidan av dessa direkta effekter finns också den indirekta effekten att benägenheten till nyföretagande och expansion av företag minskar på grund av kriminalitet. Ett annat är att marknadens funktionssätt försämras på grund av förekomsten av brottslighet, vilket skapar ekonomisk ineffektivitet.6 8 Utsatta för utpressning Vissa företag är särskilt utsatta för kriminalitet. Till exempel är det vanligt att företag inom hotell, handel och restaurang drabbas av brott. Även formen av brott skiljer sig åt. De företag som säljer fysiska varor i butiker löper större risk för snatteri. Inbrott förekommer ofta i butiker liksom i lagerlokaler. Verksamheter vars lokaler ligger på torg och längst gator, och är tillgängliga för allmänheten, löper större risk för att bli utsatta för utpressning. BROTTSPLATS STOCKHOLM Som jämförelse kan nämnas konsultverksamheter som drivs från hemmakontor. Dessa företag löper som regel relativt låg risk för såväl stöld som utpressning. Däremot utsätts de, liksom andra företag, för falska fakturor. 16 procent av de svenska företagen inom tillverkning har under de senaste tre åren fått ekonomiska förluster på grund av kriminalitet. Det kan jämföras med 69 procent av företagen inom handeln. Branschskillnaderna kan förklara varför företag som drivs av kvinnor i större utsträckning rapporterar förluster till följd av brottslighet.7 r ä r e h c s n a r b a t g t n a a s r t u u a t t s l i e särtsekll, handel och r ho Även företagsstorlek kan spela in. Som visas i tabell 2 betalar den stora majoriteten av företag i Sverige för säkerhetslösningar för att motverka brott. Bland företag i samtliga storlekskategorier är det fler i Sverige som betalar för säkerhetslösningar jämfört med snittet för OECD-länder. Nästan alla stora och medelstora företag, liksom tre fjärdedelar av de mindre företagen, betalar för säkerhetslösningar. En anledning kan vara att vissa mindre företag inte riskerar brottslighet, medan alla större aktörer har så pass stora verksamheter att de inte kan undvika risk för brottslighet. En annan är att många mindre företag inte har möjlighet att betala för säkerhet. Vid sidan av bransch är den viktigaste faktorn var företagen är lokaliserade. Risken för kriminalitet är som högst för företag som verkar i socioekonomiskt utsatta områden med hög förekomst av kriminalitet och vandalism. Polisen noterar som exempel i en rapport från 2015: ”I vissa utsatta geografiska områden har det förekommit upplopp med bland annat skadegörelse och bilbränder, så kallad social oro. Vid dessa tillfällen angrips polis och andra samhällsaktörer. Ofta drabbas näringslivet hårt av skadegörelsen och i några fall har situationen lett till att företag avvecklat sin verksamhet i vissa områden.”8 Det är viktigt att komma ihåg att kriminalitet och social utsatthet samverkar med varandra i form av en negativ spiral. Under ekonomiska nedgångar, och framför allt i områden med utsatt socioekonomisk miljö, tenderar kriminalitet att öka i takt med att möjligheten att försörja sig via arbete minskar. Eftersom den ökade brottsligheten drabbar företagen leder det till att möjligheten och viljan att växa och nyanställa minskar. Dessutom kan företag som drabbas hårt av kriminalitet komma att läggas ned, inte minst om deras lönsamhet redan påverkas av den ekonomiska krisen. Tabell 2 Andel företag som betalar för säkerhetslösningar (procent). SVERIGE OECD-LÄNDER Små, 5–19 anställda 76 56 Medelstora, 20–99 anställda 94 75 Stora, 100+ anställda 99 86 KÄLLA: VÄRLDSBANKEN ENTERPRISE SURVEYS DATABAS. AVRUNDAT TILL HELA PROCENTTAL. BROTTSPLATS STOCKHOLM 9 SÅ HÄR GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN: Vi har låtit undersökningsföretaget Demoskop göra 186 intervjuer bland företag i Stockholms län. Vi har undersökt hela länet, med visst fokus på de så kallade utanförskapsområdena. Intervjuerna genomfördes 15–22 januari 2016. Alla frågor som ställts är kopplade till företagens trygghet i vardagen, och undersöker bland annat hur utsatta företag är för kriminalitet och olika typer av brott. De intervjuade är antingen ägare eller huvudansvariga för näringsverksamheter på specifika platser i Stockholms län. Platserna valdes med hjälp av ett index, det vill säga en sammanvägning av följande tre faktorer: andel förvärvsarbetande i åldern 20–65, befolkningens medianinkomst samt andelen med utländsk bakgrund. Utanförskapsområden har ett lågt index, vilket betyder att området präglas av låg sysselsättningsgrad, låg inkomst och en hög andel med utländsk bakgrund. Det finns ett starkt statistiskt samband mellan utanförskapsområden och trygghetsproblem. I områden med lågt index uppfattas förutsättningarna för företagande som klart sämre än i områden med högt index. 10 BROTTSPLATS STOCKHOLM Skillnaderna är geografiska Sambandet mellan trygghet och förutsättningar att bedriva verksamhet är statistiskt mycket stark.9 Frågan som vi ställde till företagarna lyder: ”Hur tycker du förutsättningarna är att bedriva din typ av verksamhet på den här platsen?” Den skillnad som framträder allra tydligast är geografiskt betingad. I områden där andelen utlandsfödda är hög och förvärvsandelen samt medianinkomsten är låg bedöms förutsättningarna att driva företag vara sämre än i andra områden. Vi ser ett liknande mönster i andra länder. I utanförskapsområden är köpkraften låg till följd av låg utbildning, arbetslöshet och låga inkomster. Handelskammarens undersökning visar att kommunerna som har bäst förutsättningar i Stockholms län är Lidingö, Nynäshamn och Danderyd, medan de med sämst förutsätningar är Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Bland de specifika platser som undersökts bedöms förutsättningarna för företagen vara särskilt goda i Farsta, Alvik, Lidingö centrum, Fruängen samt Nynäshamn. Södertälje, Flemingsberg, Hallunda, Norsborg och Skarpnäck är de platser där förutsättningarna bedöms som mindre goda. Ser vi till både kommuner och specifika platser kan vi identifiera en viss norr–söder dimension; norra Stockholm synes ha något bättre förutsättningar för företagande jämfört med de södra delarna. De högsta värdena återfinns i Stockholms ytterkanter. BROTTSLIGHET OCH BRISTANDE KUNDUNDERLAG På den öppna frågan om vad som är det största problemet med att bedriva verksamheten på den aktuella platsen handlar de flesta svaren om brottslighet och bristande kundunderlag. Det förstnämnda är ett större problem i utanförskapsområden, det senare ett vanligare svar i andra delar av länet. Figur 2 Tydligt skilda förutsättningar i olika kommuner i Stockholms län. Hur goda tycker du förutsättningarna är att bedriva din typ av verksamhet på den här platsen? Stockholms län Lidingö Stockholm Järfälla Huddinge Botkyrka 0 Södertälje 0 0% Mycket goda 20% Ganska goda 17 67 17 40% Varken eller 0 27 40 33 5 0 24 29 33 10 0 36 27 36 60% Ganska dåliga 80% Mycket dåliga 0 0 33 44 22 Sundbyberg 18 9 36 36 0 5 11 11 32 42 Nacka 3 20 17 53 24 Solna 0 17 50 33 0 11 0 67 22 Danderyd 0 42 58 Nynäshamn 11 10 23 41 24 0 100% Vet ej/Ej svar BAS: SAMTLIGA, 186 INTERVJUER BROTTSPLATS STOCKHOLM 11 r ö f n a t u r a l i b i t i t t u s r ”Mänikhean när man ska gå hem.” but a l k c e v t u t t a t e h g i l j ö m n e g n i ”Jag vhearrksamhet här efterasgolmig min domsgäng bedriver ol gör att ung ksamhet utanför. Det in.” ver derna inte vågar gå kun . d n a l b i n i r e m m o k r e p y t r a a h m e m u D k . s n e l s e å d ”En har inte rent mjöl i tpeende.” De ett bedrägligt be t i v i l b g a j r a h n e g i ”Perastotnlför utpressning.” uts e k s n a k t e d , t e s g ä l v a e t i l r e ”Vi leigvgarit tryggare i en galleria.” r ä h had r o b m o s r a m o d g n u r ä t e ”D vandaliserar. På de nsyadet.” som karna utanför spraya bän d a t o h l o t s i p v e l b a d l l ä t s n E” n taivkemninmaitat på dagen.” i bu r ä r ä h t e m e l b o r p a t t s f r a ö h t s r t a h e ”D det sker rån. Vi t.” attn tre gånger total rå och r e t s n ö f r e d n ö s t i g a l s ”De thtarcigaretter.” sno n å r l o t s i p t f a h g a j r a h n P” ersotnvlåigegånger och blivit hotad.” Figur 3 Tydligt skilda förutsättningar på olika platser. Hur goda tycker du förutsättningarna är att bedriva din typ av verksamhet på den här platsen? Goda Lidingö Jakobsberg Saltsjöbaden Sämre Flemingsberg Nynäshamn Södertälje Större utsatthet för brott i utanförskapsområden Intervjupersonerna har tillfrågats i vilken utsträckning de blivit utsatta för följande brott de senaste två åren: stöld, vandalisering, hot, våld mot personal eller kunder och ”annan brottslighet”. I svaren kan vi se att både platsen och typen av verksamhet spelar roll. Vad gäller det förstnämnda är utanförskapsområden återigen mer utsatta än andra platser i länet, och då främst för stölder, vandalisering och våld. Ombedda att ge 14 exempel på brottslighet de personligen varit utsatta för beskriver företagarna i utanförskapsområden, oftare än andra, tillfällen då de utsatts för vandalisering, hot, stök och inbrott, medan näringsidkare i mer välbärgade områden oftare har varit utsatta för stöld och annan brottslighet. Handelskammarens undersökning visar att andelen som varit utsatta för brottslighet är störst i Södertälje, Jakobsberg, Flemingsberg och Hallunda, och lägst i Mörby centrum, Bergshamra och Alvik. Hälften av alla tillfrågade företagare känner till andra företagare i området som drabbats av hot, våld eller annan brottslighet. Bland kommunerna i länet sticker Botkyrka ut i negativ och Sundbyberg i positiv riktning. STOCKHOLM STOCKHOLM STAD I VÄRLDEN Vissa företag är särskilt utsatta för kriminalitet. I vår undersökning ser vi att butiker är den mest drabbade typen av verksamhet. Inbrott förekommer ofta i butiker liksom i lagerlokaler. Verksamheter vars lokaler ligger på torg och längst gator, och som är tillgängliga för allmänheten, löper större risk för att bli utsatta för utpressning. Tre av tio av de tillfrågade har i mycket eller ganska stor utsträckning varit utsatta för stölder de senaste två åren. Det näst vanligaste brottet de varit utsatta för är vandalisering, följt av hot, våld mot personal eller kunder och annan brottslighet. Butiker är överlag mer utsatta än restauranger och verksamheter som bedriver servicetjänster. Figur 4 Butiker mest utsatta. I vilken utsträckning har verksamheten varit utsatt för följande under de senaste två åren? 50 % Samtliga I ganska/mycket stor utsträckning 40 % Butik 30 % Restaurang Servicetjänster /Annat 20 % 28 10 % 0% 14 Stölder Vandalisering 7 5 5 Hot Våld mot personal eller kunder Annan brottslighet BAS: SAMTLIGA, 211 INTERVJUER Figur 5 Verksamheter i utanförskapsområden har oftare påverkats negativt av brottsligheten. I vilken utsträckning upplever du att hot, våld eller annan brottslighet i området har påverkat verksamheten negativt när det gäller …? 50 % Index -50 40 % Index 51-100 I ganska/mycket stor utsträckning Index 101- 30 % 20 % 10 % 23 14 0% 17 12 Verksamhetens ekonomi 9 10 Utbudet av service och a ärer i området 14 8 7 Verksamhetens framtidsplaner BAS: SAMTLIGA, 211 INTERVJUER (Se förklaring om index i spalten på sidan tio.) Brottsligheten påverkar ekonomin En viktig fråga som vi ställde till företagarna i Stockholms län undersöker i vilken utsträckning hot, våld eller annan brottslighet i området påverkat verksamheten negativt när det gäller framtidsplaner, utbudet av service och butiker i området samt verksamhetens ekonomi. Var sjätte företagare som vi har intervjuat i Stockholms län uppger att hot, våld och brottslighet i området har påverkat verksamheten negativt när det gäller ekonomin. Bland näringsidkare i utanförskapsområden svarar en av fyra att ekonomin påverkats negativt. De redan utsatta områdena är alltså mer ekonomiskt BROTTSPLATS STOCKHOLM drabbade av brottslighet i jämförelse med resten av länet. Allra störst påverkan på ekonomin syns i Norsborg, Saltsjöbaden och Jakobsberg. I andra änden av skalan finns Nynäshamn, Lidingö, Farsta, Alvik och Mörby centrum, där verksamheten inte har påverkats alls vare sig det gäller ekonomi, service eller framtidsplaner. Tunnelbanestråket söderut utmärker sig återigen i negativ mening, så även blå linjen och länets utkanter mer generellt. ”17 procent uppger att servicen i området har drabbats” Drygt var tionde företagare uppger att hot, våld och brottslighet påverkat utbudet av service och affärer i området negativt. I utanförskapsområden är företagarna i en sådan situation nästan dubbelt så många, då 17 procent av företagarna uppger att servicen i området har drabbats. I Norsborg, Hallunda och Skarpnäck uppger minst hälften av de tillfrågade företagarna att utbudet påverkats negativt. Detta innebär att kundrelationerna och servicekvaliteten förhindras hålla den nivå som kunderna i resten av länet är vana vid. Kriminaliteten leder således till fler missnöjda kunder och så småningom till en försämrad ekonomi för företaget. Brottsligheten i området har påverkat framtidsplanerna för en av tio företagare, fler i Norsborg och Flemingsberg. Bland företagare i utanförskapsområden överväger en av tio att lägga ner eller flytta verksamheten. Fem procent låter bli att utöka verksamheten till följd av brottsligheten i området. Det är allvarliga siffror för områden där behovet av ett dynamiskt företagsklimat är som allra störst. Att planera långsiktigt på platser där kundunderlaget är lågt och köpkraften svag är en stor utmaning i sig. Utsikten att bli offer för brottslighet kan mycket väl bli utslagsgivande. 15 Figur 6 En majoritet i Norsborg och Hallunda anser att området blivit otryggare de senaste fem åren. Hur upplever du att tryggheten i området utvecklats de senaste fem åren? Stockholms län 11 0 89 0 100 Farsta Huvudsta 0 Alvik *Övriga 7 Lidingö centrum 8 50 0 17 33 0 50 17 Skärholmen 18 0 82 33 17 8 67 Vårby gård 7 7 79 64 27 Sundbyberg 0 Bergshamra 10 0 70 20 91 25 0 75 25 0 0% 0 33 17 42 8 0 70 20 10 9 27 27 67 Norsborg 0 0 27 36 36 33 0 75 36 Jakobsberg 0 Södertälje 0 20 80 Saltsjöbaden 0 9 17 17 67 **Fruängen 0 Hagsätra 9 38 13 25 25 Skarpnäck 0 Flemingsberg 0 **Rinkeby 0 Hallunda 10 19 58 13 Nynäshamn 0 Mörby centrum 0 0 80 20 20% Blivit tryggare 40% Ingen skillnad 60% 80% Blivit otryggare 100% Vet ej/Ej svar *ÖVRIGA = JORDBRO, BAGARMOSSEN; **LÅG BAS I FRUÄNGEN, RINKEBY BAS: SAMTLIGA STOCKHOLM, 186 INTERVJUER Utbredd otrygghet Vi har även undersökt hur trygga företagarna känner sig samt hur tryggheten utvecklats de senaste fem åren. Drygt en av tio av de tillfrågade näringsidkarna i Stockholms län känner sig mycket eller ganska otrygga i verksamhetens lokaler. Fler, 16 procent, känner sig otrygga i näromgivningarna. Kvinnor känner sig något oftare otrygga i näromgivningen än män. I utanförskapsområden känner företagarna sig i större utsträckning otrygga i såväl lokalerna som näromgivningen. Störst är otryggheten i Norsborg, Rinkeby, Hagsätra och Skärholmen. Medan ingen av de tillfrågade i Vårby gård, Nynäshamn, Mörby centrum, Skarpnäck, Huvudsta, Bergshamra, Alvik eller Lidingö centrum känner 16 sig otrygga i vare sig lokalerna eller omgivningarna. Något fler anser att tryggheten i deras område försämrats snarare än förbättrats under de senaste fem åren. Störst försämring syns i utanförskapsområden. I Norsborg har utvecklingen varit tydligast; här anser åtta av tio företagare att otryggheten har BROTTSPLATS STOCKHOLM ökat. I Hallunda anser sju av tio företagare att det blivit otryggare och i Jakobsberg en av tre. Även i Södertälje uppger relativt många att otryggheten ökat. På kommunal nivå ser vi en negativ utveckling i Järfälla, Södertälje och Botkyrka. I Botkyrka upplever tre av fyra företagare att deras område blivit otryggare de senaste fem åren. I utanförskapsområden känner företagarna sig i större utsträckning otrygga i såväl lokalerna som näromgivningen. Figur 7 Tre av fyra i Botkyrka upplever att deras område blivit otryggare. Hur upplever du att tryggheten i området utvecklats de senaste fem åren? 13 Stockholms län 58 19 Danderyd 0 100 Nynäshamn 0 11 5 11 26 67 Sundbyberg 0 8 17 91 17 Stockholm 12 71 36 Nacka 9 59 14 Huddinge Järfälla 0 33 7 0 12 14 27 27 67 Södertälje 0% 0 58 8 Botkyrka 0 89 Solna Lidingö 10 0 9 33 8 42 20 0 17 73 20% Blivit tryggare 40% Ingen skillnad 60% Blivit otryggare 0 80% 100% Vet ej/Ej svar BAS: SAMTLIGA STOCKHOLM, 186 INTERVJUER BROTTSPLATS STOCKHOLM 17 SLUTSATSER tenderar att i första 1. Kriminalitet hand prägla företagandet i socialt utsatta områden, det vill säga samma stadsdelar där behovet av nya och växande företag är som störst. Risken är påtaglig att kriminalitet mot företag därmed blir del av en självförstärkande spiral, där social utsatthet i ett område ökar risken för brottslighet, vilket minskar antal arbetstillfällen hos lokala företag, vilket ytterligare stärker den sociala utsattheten. och deras anställda 2.Företagare är människor av kött och blod. Utsatthet för kriminalitet översätts inte bara till ekonomiska förluster, utan också till en omfattande risk för individen. 18 BROTTSPLATS STOCKHOLM sidan av de rena kostna3.Vid derna som kriminalitet medför påverkas företagare och deras anställda också av den upplevda risken för framtida brott. I likhet med höga skatter och rigida regelverk kan kriminalitet därmed minska lönsamheten hos existerande verksamheter och också minska viljan till att starta nytt och expandera. företag, som ofta inte 4.Mindre har tillgång till avancerade säkerhetslösningar, kan i synnerhet påverkas av kriminalitet. Av samma skäl kan kriminalitet ha en stark inverkan på nyföretagandet. BROTTSPLATS STOCKHOLM 19 HANDELSKAMMARENS FÖRSLAG Hur kan vi öka tryggheten för företagare i hela huvudstadsregionen? Det måste ske i form av såväl traditionell social prevention som brottsbekämpning. VV I varje utsatt område måste det finnas lokalt närvarande och förankrad polis. Polisiär närvaro finns redan i många utanförskapsområden, men den måste ytterligare prioriteras. VV Polisen måste arbeta mer aktivt mot stölder och snatteri. Dessa småbrott prioriteras ned i dagsläget, vilket gör brotten lönsamma. VV Människors ekonomiska situation, tillgång till arbete och utbildningsnivå är avgörande för deras känsla av trygghet. Här behövs ett ökat fokus på utbildningsinsatser. VV Stadsmiljö och stadsplanering spelar en viktig roll för tryggheten. I vetenskaplig forskning är det väl belagt att områden som är ekonomiskt dynamiska och blandade även är trygga. I framtidens stadsplanering måste vi därför undvika att bygga områdena med enbart bostäder. Området ska i stället innehålla både arbetsplatser, skolor, restauranger och bostäder. Kvarteren ska helst vara korta, gatorna många och helst inte för långa. Detta främjar cirkulation av människor och gör att vissa gator kan nås på flera sätt. Gammal bebyggelse ska helst blandas med ny. Detta skapar en miljö där olika typer av människor och företag möts. Rinkebystråket är ett initiativ där fastighetsförvaltare och de Arbeta mer aktivt mot snatteri och stölder 20 BROTTSPLATS STOCKHOLM högre prioritet på polisiär närvaro i utsatta områden boende, privat och offentlig sektor på ett ganska radikalt sätt ändrat gatumiljön till det bättre. Här finns nu butiker, restauranger och vardagsservice. Att förhindra och stoppa kriminalitet är en av den offentliga sektorns kärnuppgifter. Kriminalitet förstör många människors liv, ofta inklusive den som begår den kriminella handlingen. Förebyggande arbete som minskar risken för att människor senare hamnar i en kriminell bana i livet, liksom Allmänhetens och företagarnas rättighet att känna sig trygga i sin och direkt ingripande mot brott, vardag behöver social är därmed viktigt av sociala hamna i fokus för trygghet skäl. Att kriminalitet starkt i stort. I inverkar på företagandet addedet politiska synnerhet rar bara ett ytterligare skäl till arbetet. gynnas marökade insatser från samhällets sida. Genom att bekämpa kriminalitet som påverkar företag, vilket ofta kan vara den huvudsakliga inkomstkällan för kriminella nätverk, kan otrygghet minskas i samhället i stort. I Stockholm och andra städer kan åtgärder mot minskad brottslighet skapa ett lyft för företagande, jobb ginaliserade stadsdelar där kriminalitet i särskilt stor utsträckning hämmar framväxten av nya företag och nya arbetstillfällen. Allmänhetens och företagarnas rättighet att känna sig trygga i sin vardag behöver därför hamna i fokus för det politiska arbetet. ökat fokus på utbildning undvik att bygga områden med bara bostäder BROTTSPLATS STOCKHOLM 21 Referenser Bressler, M.S. (2009). “The impact of crime on business: A model for prevention, detection & remedy”, Journal of Management and Marketing Research, 2:12–20. Enterprise Surveys (2015). “Sweden’s Business Climate A Microeconomic Assessment”, Världsbanken. McCollister, K.E., M.T. French och H. Fang (2010). ”The cost of crime to society: New crime-specific estimates for policy and program evaluation”, Drug and alcohol dependence 108;1:98–109. Världsbanken Enterprise Surveys databas. Informationen inhämtades 201601-03 och baseras på intervjuer som genomfördes med ägare och höga chefer i 600 svenska företag mellan januari och november 2014. Polisen (2015). ”Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015”. PWC (2014). ”Global Economic Crime Survey 2014 – Resultat från Sverige”. 22 BROTTSPLATS STOCKHOLM Slutnoter 1 Se till exempel sammanfattning av forskningslitteraturen i Brassler (2009). 2 Enterprise Surveys (2015). 3 Ibid. 4 Världsbanken Enterprise Surveys databas. 5 PWC (2014). 6 Se exempelvis Bressler (2009) samt McCollister, French och Fang (2010). 7 Enterprise Surveys (2015). 8 Polisen (2015). 9 Statistisk härledning genomförd för Handelskammarens räkning av Demoskop BROTTSPLATS STOCKHOLM 23 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ISSN: 1654-1758 ANSVARIG ANALYS: Alen Musaefendic och Nima Sanandaji [email protected] [email protected] ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström [email protected]
© Copyright 2024