Del fem: Förslag
52
Som tidigare nämnts, så visar analysen på att området skulle
hitta sin gestaltning i en kombination av den kosmiska arkitekturen på platsen i kombination med den mer romantiska arkitekturen i områdena söder om Norra station, alltså en kombination av övergripande struktur och större skala, med variation
och oregelbundenhet, och med utblickar och gröna fondväggar.
del av sin inspiration i de Hallmanska kvarteren från 1920-talet. Förslaget innebär att innerstadens tidigare ”mur” mot
ytterstaden och Solna, nu flyttas utåt och inkorporerar Norra
station i innerstaden. Fortfarande behålls den tydliga avgränsningen och upplevelsen av att ”här börjar innerstaden”, men
med några fler hål i ”stadsmuren” än tidigare.
Hur ska då en kombination av kosmisk och romantisk arkitektur
se ut? Kosmisk arkitektur är som sagt präglat av en storskalighet och likformighet, med en känsla av att platsen ingår i ett
övergripande system, medan romantisk arkitektur är i många
fall den kosmiska arkitekturens motsats, d.v.s. en upplevelse av
intimitet och småskalighet, mångfald och variation.
En variation förs in i stadsstrukturen med de oregelbundna gatorna och platserna som uppkommer. Dessa oregelbundna gator skapas av kvartersformer som är regelbundna, men inte alltför
likformade. Kvarteren är stora, och hela gårdsutrymmet disponeras som trädgård, det finns alltså ingen gårdsbebyggelse.
Bebyggelsestrukturen har alltså en överordnad, kosmisk struktur, samtidigt som den är varierad, med romantiskt oregelbundna
platser och gatuformer.
Denna syntes har formats till ett planförslag, som hämtar en
53
Planförslaget
54
Storgårdskvarteret
Planförslaget baserar sig på en särskild form av kvartersbebyggelse med gård, ett storgårdskvarter. Det karaktäristiska
för storgårdskvarteret är, som hörs på namnet, den stora gården. Storgårdskvarteret skiljer sig från 1880-talets vanliga
innerstadskvarter genom att inte ha någon gårdsbebyggelse,
utan gården är ett kringbyggt gårdsrum. Ambitionen är att gården ska vara något mer än en baksida.
Storgårdskvarteret har en läsbar form och skala, som gör att
Principskiss kvarter, skala 1:1000
55
området blir gripbart. Gården gör att det finns ett halvoffentligt
rum med social kontroll. Kvarteren har också en flexibilitet som
gör att funktioner kan blandas med gott resultat. Butiker kan
med fördel läggas i bottenvåningen, och med kontor och bostäder ovanpå.
Det finns dock nackdelar med att underbygga gården med garage eller liknande, det blir svårigheter att forma sammanhängande planteringar med större buskar och träd, och dessa är betydelsefulla element i utformningen av storgårdskvarteret. Träd
och grönytor har en gynnsam effekt på lokalklimatet, en plan-
terad gård kan en varm sommardag vara flera grader svalare
och ha en högre luftfuktighet än en hårdgjord gård. Den underbyggda, upphöjda gården har ännu ett problem, nämligen
tillgängligheten, att kunna ta sig steglöst från gatan till gården
är en förutsättning för portalen. Ytterligare en nackdel är att
hela bottenvåningen måste disponeras för butiker, kontor och
andra offentliga lokaler, då en enkelsidig lägenhet mot gatan
skulle få en trist insyn. Å andra sidan kan en upphöjd gård ha
andra fördelar, som t.ex. enkel inlastning till butiker, varor behöver inte lastas från gatan.
Principskiss på kvarter med butiker i gatuplan, med upphöjd resp. nedsänkt gård
56
Gårdarna i kvarteren ska vara en tillgång, inte bara för de boende, utan även för allmänheten. Men gårdarna blir inte alls
lika offentliga som gatorna, utan som ett slags halvoffenligt
rum. Fortfarande är dock bebyggelsekroppen runt gården helt
sluten, öppningen mot gatan blir i form av en portal.
Det nya norra station kommer att präglas av rum, både på gårdarna och på gatan. Den oregelbundna kvartersformen ger utrymme för omväxlande platser och torg i kvartersmönstret. Rummen förbinds med varandra, gaturum med gaturum och gaturum
med gårdsrum. Gaturummen görs än mer omväxlande genom
att hushöjderna varieras, de ligger dock generellt på fem till sex
våningar.
Alla bostäder och arbetsplatser i och omkring området gör att
det kan upprätthållas ett utbud av service. Det kommer att finnas tillräckligt med människor i området för att upprätthålla
minst en större matvarubutik, ett flertal restauranger och caféer, och andra sorters butiker. Servicen i området kommer inte
att begränsas till kommersiell service, det kommer även att finnas plats för kommunal service i form av daghem och eventuellt en mindre skola.
Bebyggelsestrukturen med planförslaget
Principskiss gaturum
Den totala byggytan blir ungefär 350000m2 och med en tomtstorlek på ca 200000m2 ger det ett e-tal på 1,75.
57
Gårdsillustrationer
Byggnader
Förhållandet mellan gård och lägenhet är fundamentalt i storgårdskvarteret, och om gården skall fylla sin uppgift som centralrum i kvarteret, bör varje lägenhet ha en direkt kontaktyta mot
den. Enkelsidiga lägenheter som enbart vetter mot gatan kan
inte tillgodogöra sig de rumsliga kvaliteterna i ett storgårdskvarter. Dock kan enkelsidiga lägenheter mot gården accepteras, med hänsyn till gårdens attraktivitet. Enkelsidiga lägenheter mot gården är att föredra framför enkelsidiga mot gatan
även ur en annan synpunkt, nämligen bullret från gatan.
Den bästa lösningen för lägenheter är förstås genomgående,
med fönster både mot gården och mot gatan. Även små lägenheter kan göras genomgående om husdjupet blir litet, och om
58
antalet lägenheter begränsas till två per trapplan. Denna lösning ger ytterligare en tillgång i och med att trapphuset placeras vid fasad. Antalet lägenheter totalt blir ca 4000.
Grönområden
Några större sammanhängande grönområden skapas inte, därtill är marken för värdefull. Dock kommer ambitionen att binda
samman grönområdena vid Haga respektive Karlberg till uttryck genom att förgårdar och alléer planteras. Dessutom kommer de gröna gårdarna att vara en tillgång för de boende. Två
”pocket parks” finns i områdets norra delar som en grön kontaktyta mot Solna.
E4/Norra länken (rött) och Värtabanan (blått) under området
Trafik och parkering
Norra Stationsgatan är huvudgata i området. Parkering löses
med parkering under gårdarna, och besöksparkering på gatan.
nytt torg formas vid korsningen Norra stationsgatan/Solnavägen
(Torsplan).
Nya tunnelbanenedgångar läggs vid Torsplan, som blir en centralpunkt i det nya Norra station.
Till höger: Korsningen Norra stationsgatan/Solnavägen
(Torsplan) som i förslaget sänks till gatunivå
59
Det nya Torsplan med Solnavägen sänkt till gatunivå
60
Kommentarer och slutsatser
Att gå igenom hur innerstaden har utvecklats och fått tillägg
genom åren gör att man får en förståelse för planeringsproblemen som uppstår när nya stadsdelar ska tillfogas innerstaden. Förståelsen för varför vissa lösningar favoriserades vid
vissa tillfällen ökar när man får se det i ett större perspektiv.
Norberg-Schulz har utgått från större, mer homogena områden
i sin analysmetod. Analysen verkar vara utformad för hela städer, men det har fungerat bra att applicera modellen även på
mindre områden som Norra station. I sin bok Genius loci analyserar Norberg-Schulz tre platser, alla är hela städer. Prag,
Khartoum och Rom passar utmärkt in i analysen, då de var och
en är utpräglat romantisk, kosmisk respektive klassisk.
Norberg-Schulz analysmodell går att applicera på mindre enheter, trots att den är utformad för större sammanhängande
städer eller landskap.
Förslaget visar på att det går att drastiskt minska trafikbuller i
ett område, genom att minska källan till bullret, nämligen trafiken själv. Har man inte den möjligheten, att som i förslaget
lägga trafikled i tunnel, kan bullret även minskas på andra sätt.
Ett sätt är att bygga slutna gårdar, där man har möjlighet att
utnyttja den tysta sidan av lägenheten som bildas mot gården.
Genom att lösa gårdarna som trädgårdsrum snarare än som en
baksida, kan dessutom gårdarna bidra ytterligare till trevnaden
i området.
61
Källförteckning
Norberg-Schulz, Christian, Genius loci - towards a
phenomenology of architecture. Rizzoli International
Publications Inc. New York 1984, ISBN 0-8478-0287-6.
Åström, Kell, Stadsplanering i Sverige. Byggförlaget 1993, ISBN
91-7988-080-0
Norén-Brunbäck, Barbro, Tarschys, Rebecka, Åberg, Alf,
Stockholmsperspektiv. Byggförlaget 1989, ISBN 91-7988-0274
Råberg, Marianne, m.fl., Husen på malmarna - en bok om Stockholm. Bokförlaget Prisma 1985, ISBN 91-518-1760-8
Stockholms översiktsplan -99 med Stockholms byggnadsordning
Backlund, Ann-Charlotte, m.fl., Nordvästra Vasastaden,
byggnadshistorisk inventering 1974-1988. Stadsmuséet 1989,
ISBN 91-85238-55-4
Linn, Björn, Storgårdskvarteret - ett bebyggelsemönsters bakgrund och karaktär. Statens institut för byggnadsforskning 1974,
ISBN 91-540-2307-6
Gullberg, Anders, Sidenbladh, Göran m.fl. Stockholm blir stor
stad. Tiden 1948-1998. Sthlm 1998.
Tidskriften Arkitektur, nr 5 1992
Generalplan för Stockholm. Stadsplanekontorets förslag upprättat under åren 1945-52
Paulsson, Thomas, Den glömda staden, Stockholm 1959
Regional utvecklingsplan för Stockholmsområdet (RUFS), RTK/
SLL
Andersson, Henrik O. och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader - en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm. Bokförlaget Prisma Stockholm 1973, ISBN 91-518-0711-4
Björk, Cecilia, Kallstenius, Per, Reppen, Laila, Så byggdes husen
1880-1980 - arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 100 år. Svensk byggtjänst 1983, ISBN 91-5404015-9
Björk, Cecilia, Reppen, Laila, Så byggdes staden. AB Svensk Byggtjänst 2000, ISBN 91-7332-921-5
62
City 67. Principplan för den fortsatta citysaneringen framlagd i
maj 1967
Stockholms Stads webbplats, http://www.stockholm.se/
Stockholms Stads historiska laboratorium,
http://histlab.itc.edu.stockholm.se/
Vägverkets webbplats, http://www.vv.se/
Företagsgruppen Norrtulls webbplats, http://www.norrtull.com/
Regeringens webbplats,
http://www.regeringen.se/galactica/service=irnews/owner=sys/
action=obj_show?c_obj_id=51579
AB Familjebostäders webbplats,
http://www.familjebostader.stockholm.se/
Klara Zenitprojektets webbplats, http://www.zenit.nu/
Bilder av författaren om inget annat anges.
Texten är satt med Rotis Sans serif.
Programvara:
Autodesk Architectural Desktop 2004
@Last Software Sketchup 3.0
Adobe PageMaker 6.5
Adobe Photoshop 5.0
Adobe Illustrator 8.0
Microsoft Office 2002
63