Tidningen som pdf
FYSIOTERAPI3 Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter 2016 NYHET Experterna sågar nya riktlinjerna inom neurologi DEBATT Depression ska inte mötas med prestige Forskning Fysisk träning som medicin mer stöd än stress REPORTAGET med jobbsnack hemma tycker paret i fysioterapi Elisabeth Pietilä-Holmner och Tom Pietilä. Mycket att vinna för unga amputerade Kerstin Hagberg lotsar patienter till ett rörligare liv med skelettförankrad protes. NYHETER Sjukgymnaster i Skåne IVO-anmälda • Stöttande familj avgör elitkarriär • Sjukskrivning vid artros varierar Äntligen en annons som kan löna sig. Du har fått helt nya förmåner som medlem i Fysioterapeuterna! Danske Bank och Fysioterapeuterna har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner. Från och med nu kommer du t ex kunna få: • Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %* Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram. Gå in på danskebank.se/fysioterapeuterna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina. Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/fysioterapeuterna I samarbete med: 2 * 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr FYSIOTERAPI 3.2016 INNEHÅLL 3 6 NYHETER Hur inaktiva barn sätts i rörelse ska utredas PROFILERNA Möt ett passionerat par i fysioterapi REPORTAGET Skelettförankrad protes kan ge mer frihet AVHANDLING Ny kunskap om medfödda hjärtfel 18 FACKPRESS Jobbrotation kan ge fysisk variation 29 28 NYHETER 6. Sex sjukgymnaster i Skåne IVO-anmälda MEDLEMSNYTT 36. Låt oss se styrkan i olikheterna 15. Nytt yrkeskort för dig som ska jobba i EU 38. Nya krav på arbetsgivare att förebygga ohälsa DEBATT 16. Möt inte depressioner med prestige! KREATIVT SKRIVANDE 49. Delta i Fysioterapis novelltävling! Vårt jobb är att vara ödmjuka och se människan, skriver fysioterapeutstudenten Zaza Unger. Nu utlyser Fysioterapi en novelltävling för att inspirera färdiga och blivande fysioterapeuter till kreativt skrivande. AVHANDLINGAR 28. Svensk bild av ortorexi belyst 29. Ny kunskap om medfödda hjärtfel FORSKNING PÅGÅR 30. Fysisk träning som medicin – del 1 Åsa Tornberg går igenom hur man som fysioterapeut kan förskriva och dosera fysisk träning. FYSIOTERAPI 3.2016 8 ALLTID I FYSIOTERAPI 36. Medlemsnytt & förbundets ledare 42. Kursannonser 46. Plats- & etableringsannonser 47. Korsordet 54. Krönikan 3 Vi ser till att du syns! Utgivningsplan 2016 Tidnings nummer Sista bokning annonser Lämning annonsmaterial Leverans bilagor Utgivnings datum 1 7 dec –15 10 dec –15 8 jan 21 jan 2 25 jan 28 jan 12 feb 25 feb 3 22 feb 25 feb 11 mars 31 mars 4 21 mars 24 mars 15 april 28 april 5 28 april 2 maj 20 maj 2 juni 6 7 juni 9 juni 1 aug 11 aug 7 22 aug 25 aug 9 sep 22 sep 8 26 sep 29 sep 14 okt 27 okt 9 14 nov 17 nov 2 dec 15 dec 1–17 5 dec 8 dec 13 jan –17 26 jan –17 Din nya annonskontakt på Mediakraft: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter FYSIOTERAPI www.fysioterapi.se LEDARE Ett kvitto på vår kunskapsbredd N är jag läser igenom slutkorrekturet av vårt marsnummer blir jag ännu en gång fascinerad över bredden i yrket fysioterapeut och djupet av kunskaper inom ämnet fysioterapi. Jag hoppas ni förstår vilken utmaning det är att på nio nummer per år hinna skildra det viktigaste som händer inom alla förgreningar inom fysioterapin. Nyligen kom ett mail som är ett roligt kvitto på att vi lyckats skildra mångfalden i såväl kunskaper som yrkesarenor. Mailet kom från Karolinska Institutets fysioterapeutprogram där man använt ett nummer av tidningen i undervisningen på termin ett. Det berättade bland annat att väldigt många studenter blev förvånade över och inspirerade av yrkets många möjligheter. Det här citatet från en student belyser det: ”Men när jag läser tidningen Fysioterapi förstår jag att yrket är långt mycket bredare än vad jag kunnat föreställa mig. Det verkar finnas oändliga möjligheter för hur och vad man kan arbeta med som fysioterapeut. Jag hade förstått att det var ett brett yrke, men ser nu fler och fler möjligheter och mindre begränsningar i mitt framtida yrkesliv. Jag blir så inspirerad över att se alla områden och sätt det finns att jobba inom och att jag kommer kunna utveckla mina kunskaper resten av livet.” Sådan inspiration vill vi bidra med. Lois Steen chefredaktör Ny novelltävling: Vi vill inspirera fler fysioterapeuter till kreativt skrivande. Läs mer om vår novelltävling på sidan 49. Omoderna riktlinjer: Att Socialstyrelsen förbiser evidensen om fysisk aktivitet och träning vid MS och parkinson är både kontraproduktivt och omodernt. Gör om. Gör rätt. Läs mer på sidan 7. även om våra ämnesval och intervjupersoner varierar ser jag kombinationen av engagemang och envishet som ett utmärkande drag hos professionen. Den tycks skapa ett starkt driv i sökande efter nya kunskaper och ett lika starkt driv att hjälpa patienterna förbi olika hinder på vägen mot tillfrisknande och självständighet. vissa berättelser vi publicerar berör lite ”Det verkar finnas oändliga möjligheter för hur och vad man kan arbeta med som fysioterapeut.” FOTO: GUSTAV GRÄLL extra. Så var det för mig att läsa Reportaget om unge Mårten Berg som får hjälp av fysioterapeuten Kerstin Hagberg att lära sig gå med en skelettförankrad protes, s 18. Så var det även att läsa krönikan av Emma Öhrström, på Medlemsnytt, s 39, som mer sällan får se sina patienterna tillfriskna. Att erbjuda god palliativ fysioterapi tillhör också yrkets mångfald av kunskaper. Medarbetare i nummer 3: Fredrik Mårtensson Johan Gunséus frilansskribent FYSIOTERAPI 3.2016 frilansfotograf Kristina Karlberg Joakim Roos Birgit Rösblad Åsa Fagerström Hilda Zollitsch Grill frilansskribent frilansfotograf red. Forskning pågår red. Fackpress redaktör & reporter 5 NYHETER Nyhetsartiklar & notiser: Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen Sex sjukgymnaster i Skåne IVO-anmälda En granskning av företagande sjukgymnaster i Region Skåne visar på så allvarliga brister att sex sjukgymnaster IVO-anmäls. En har även polisanmälts. GRANSKNING När Region Skåne i höstas gjorde en genomgång av de cirka 250 fysioterapeuter/sjukgymnaster man har samverkansavtal med enligt lagen om ersättning för fysioterapi sågs avvikande besöksantal hos elva vårdgivare. En särskild granskning gjordes därefter av dessa. Hos sex sjukgymnaster var bristerna i journalföring och sekretesshantering så allvarliga att de nu anmäls till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. En är dessutom polisanmäld. Majoriteten av verksamheterna är välfungerande och det är mycket ovanligt att en vårdgivare polisanmäls, skriver Region Skåne i ett pressmeddelande. – I det nu anmälda fallet handlar det om så uppenbara skillnader mellan utbetald ersättning och genomförda besök att vi inte ser någon annan tänkbar väg, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör. Under våren ska även vårdcentralernas fysioterapeuter granskas som ett led i ett systematiskt uppföljningsarbete för god och säker vård. Läs mer om att förebygga brister i Tema Kvalitet Fysioterapi nr 1–16 God ekonomi och stöttande familj avgör elitkarriär foto : colourbox Mer än tuff träning och talang avgör vilka barn som kan elitsatsa. En ny studie visar att landslagsidrottare oftast växt upp med mycket engagerade föräldrar med god ekonomi. Hur inaktiva barn ska sättas i rörelse utreds Allt fler barn och ungdomar lever fysiskt inaktiva liv och utövar ingen idrott alls. Centrum för idrottsforskning ska på regeringens uppdrag ta reda på varför. BARNS HÄLSA Utredningen ska undersöka orsakerna till att en del barn och unga inte deltar i föreningsidrott. Den ska också ta reda på vilka av idrotts rörelsens och skolans metoder som är effektiva för att få fler i rörelse. – Idrotten ska vara till för alla barn och unga. Då är det viktigt att undersöka vilka faktorer som spelar in för om barn är fysiskt aktiva eller inte, säger idrotts- 6 minister Gabriel Wikström som gett uppdraget till CIF. – Uppdraget är ett viktigt steg mot ökad kunskap om ungas fysiska aktivitet i skolan och på fritiden. Ur ett folkhälsoperspektiv är det givetvis extra viktigt att få ökad kunskap om de som rör sig minst, säger CIF:s utredare Johan R Norberg. Utredningens resultat ska presenteras för regeringen våren 2017. ELITSATSNING I studien som genomförts vid Linnéuniversitetet har nära 330 svenska landslagsidrottare från 39 specialidrottsförbund svarat på en omfattande enkät om sin väg till landslaget. Resultatet visar att majoriteten av dagens landslagsidrottare är uppväxta i villa med två svenskfödda föräldrar med god ekonomi och akademisk utbildning. Studien visar även ett tydligt samband mellan föräldrarnas idrottsbakgrund och landslagsutövarnas val av idrott. Exempelvis hade 36 procent av de kvinnliga utövarna och 54 procent av de manliga utövarna en pappa som utövat samma idrott. Cirka 90 procent uppger också att föräldrarnas stöd varit viktigt under hela karriären. Studien ingår i ett större projekt som finansieras av Riksidrottsförbundet och har bland annat resulterat i en FoU-rapport med titeln Vägarna till landslaget. Om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering. FYSIOTERAPI 3.2016 foto : colourbox Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av parkinson och MS har skickats ut på remiss. Riktlinjerna får skarp kritik från flera håll. Skälet är att träning och fysisk aktivitet inte finns med som behandlingsrekommendation. REMISS Fysisk aktivitet och träning finns inte med som rekommenderad behandling i Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av parkinson och MS, trots att det finns evidens för att man kan påverka gångförmåga genom styrke-, gång- och balansträning. Fokus i riktlinjerna ligger i stället på läkemedelsbehandling och täta kontroller hos läkare. och kritiken har inte låtit vänta på sig. Erika Franzén, fysioterapeut och parkinsonforskare vid Karolinska Institutet (se Forskning pågår i Fysioterapi nr 2, 2016) är en av dem som är upprörd över innehållet i Socialstyrelsens riktlinjer. – Det är väldigt olyckligt att fysisk aktivitet och träning inte finns med eftersom riktlinjerna kommer att styra vården framöver. Risken är att det då avsätts mindre resurser till träning och fysisk aktivitet eftersom det inte finns med i riktlinjerna, säger hon. Hon tycker att riktlinjerna är omoderna. – Man trampar runt i gamla spår. Internationellt har fysisk träning lyfts rejält och det finns också med i de europeiska riktlinjerna för den här patientgruppen, påpekar hon. FYSIOTERAPI 3.2016 Erika Franzén är kritisk till hur Socialstyrelsens arbetsgrupp varit sammansatt, med en stor övervikt av läkare. Det märks tydligt i teamrekommendationerna tycker hon. – Det är ju också ett gammalt tankesätt att klumpa ihop alla utom läkarna under beteckningen rehabilitering och inte skilja på olika hälsoprofessioner. Då har man ju inte sett vad de olika professionerna gör, menar hon. Även på Fysioterapeuterna är man mycket kritisk, för att inte säga upprörd. – Vi är missnöjda och kommer att agera, säger Birgit Rösblad, FoU-chef på förbundet. Hon har främst två stora invändningar. – Den ena är att fysisk aktivitet och träning inte lyfts fram i de centrala rekommendationerna, trots att det finns evidens för att träning har god effekt. Fysisk aktivitet och träning har dessutom, i motsats till läkemedel, inga allvarliga biverkningar och ger också positiva sekundära hälsovinster för patienterna, säger hon. Hennes andra invändning gäller rekommendationen om att det ska finnas tillgång till ett multidisciplinärt FOTO: LOIS STEEN De nya riktlinjerna sågas av experterna FOTO: SELMA WOLOFSKY, KI NYHETER Erika Franzén. Birgit Rösblad. team som ska bestå av läkare och sjuksköterska samt minst två andra professioner, där man kan välja mellan fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, uroterapeut, psykolog, logoped, dietist eller annan specialistläkare. – Jag tycker att man behandlar rehabilitering styvmoderligt när man säger att man till exempel kan byta ut en fysioterapeut mot en kurator eller en uroterapeut. Birgit Rösblad ser också en annan fara när rehabiliteringen får så lite plats i riktlinjerna. – De nationella kvalitetsregistren för MS och parkinson fokuserar på medicin och har inte med rehabilitering som parameter. Om Socialstyrelsen inte slår fast att fysisk träning ska prioriteras så kommer rehabilitering inte med i de nationella kvalitetsregistren i framtiden heller. Då kan man inte följa upp vilken behandling patienten har fått. Att man inte kan följa upp vem som får vad ser jag som en fara för jämlik vård. Remisstiden går ut den 1 april. Riktlinjerna på Socialstyrelsens webb: www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella riktlinjer/msochparkinsonssjukdom 7 PROFILERNA Ett par i fysioterapi Det snackas mycket jobb hemma, men det är mer stödjande än stressande, tycker makarna Tom Pietilä och Elisabeth PietiläHolmner. De valde varsitt fält inom fysioterapin men satsningen på barnens elitidrott har verkligen varit gemensam. text: Fredrik Mårtensson foto: Johan Gunséus kuggat i varandra inom fälten idrottsmedicin och smärtrehabilitering har familjeliv och arbete vävts ihop för Tom Pietilä och Elisabeth Pietilä-Holmner. Efter mer än 30 år vardera i yrket är arbetsglädjen ännu påtaglig, även om arbetslivet i dag har mer tonvikt på forskning och undervisning än patientmöten. – Elisabeth har alltid varit ett starkt stöd i jobbet – den person som jag kunnat vända mig till för att få goda råd, säger Tom när vi träffas på hans arbetsplats vid Umeå universitets idrottsmedicinska enhet i campus norra del. Hustrun Elisabeths arbetsplats på Smärtrehab ligger i Umeås gamla lasarett i den södra delen av det väldiga universitets- och sjukhusområdet. Hon instämmer i att de har stort yrkesmässigt utbyte av varandra. – Att Tom har så bred erfarenhet av idrottsmedicin och träningslära har jag också nytta av. Det kan gälla allt från funktionell anatomi till traumatologi, säger Elisabeth och fortsätter: – Visst blir det mycket jobbdiskussioner även hemma. Vi är båda väldigt engagerade. Men jag kan inte minnas att vi någon gång känt att det blivit för mycket så att vi behövt sätta upp regler för när jobbet måste kopplas bort. 1983 blev de ett par. Tom hade då börjat jobba för landstinget i Västerbotten efter examen och med karriärer som 8 Elisabeth var i slutfasen av utbildningen. Två barn har de tillsammans, som numera är vuxna men vars elitsatsningar inom skidåkning krävt ett stort föräldraengagemang och format familjen. Men makarna Pietilä-Holmner har egentligen aldrig jobbat tillsammans, möjligtvis då med undantag för en period på 80-talet då Tom drev privat verksamhet men ofta reste i jobbet och Elisabeth tog emot en del patienter. Och sett i backspegeln har deras väg till fysioterapin varit lite krokig. Tom Pietilä, som skrev historia 1976 som den förste finländaren att spela elitishockey i Sverige, läste först ekonomi. – Vägen mot idrottsmedicin var nog ändå ganska utstakad genom min bakgrund som hockeyspelare. Sedan tillkommer det alltid faktorer som bidrar till att man går i en viss riktning – i mitt fall att jag fick inspiration av Ronny Lorentzon, lagläkare för min klubb Björklöven och problem med ryggen som gjorde att jag slutade spela ganska tidigt och satsade på studier till sjukgymnast. för elisabeth var arbete inom vården givet. Redan som 17-åring tog hon det stora klivet från hembyn i Västerbotten till att jobba som sjukvårdsbiträde på Karolinska sjukhuset i Solna. – Redan där blev jag av en framsynt Sophiasyster, Birgitta Berger, skolad i det patientcentrerade FYSIOTERAPI 3.2016 '' Visst blir det mycket jobbdiskussioner även hemma. Vi är båda väldigt engagerade. FYSIOTERAPI 3.2016 9 . Ålder: 61 år , Umeå. i Mariehem s hu ad R : or B barnbarn. å tv barn och Familj: Tre ftsaktiviteter tts- och frilu Fritid: Idro och cykling. som segling en 1981, gymnastexam uk Sj d: un Bakgr a kommitté, iges olympisk er Sv r fö tas at jobb nor och Toyo aget Tre Kro sl nd la de ey ta ck ho och star lly. Var med VM-team i ra r idrotts fö t he sitets en e. Umeå univer orts medicin företaget Sp kt un medicin och dj itetsa ing: Univers Sysselsättn t. te si iver vid Umeå un [ ] [ ] TOM PIETILÄ tankesätt som jag sedan alltid jobbat efter. Jag läste till sjuksköterska och jobbade i både Kalmar och Göteborg, men kände att jag ville vidare. Efter sin sjukgymnastexamen arbetade Elisabeth först inom reumatologi i tio år. 1994 fick hon anställning vid Smärtrehab vid universitetssjukhuset i Umeå, och har trivts så bra att hon stannat kvar. – Här kände jag mig hemma direkt med modellen som vi jobbar efter, som innebär samverkan i form av multimodal rehabilitering. 10 ELISABETH PIE TILÄ-HOLMNER Ålder: 62 år . Bor: Radhus i Mariehem , Umeå. Familj: Två barn. Fritid: Silver smide och tr äning. Bakgrund: Sjukskötersk eexamen 1976, Sjukgy mnastexam en 1983. Arbetat tio år med reum at ologi, men sedan 1994 anställd vid Sm ärtrehab, Norrlands un iversitetssjuk hu s. Sysselsättn ing: Doktora nd vid Umeå universitet, arbete med kvalitet och samordning på Norrlands universitets sj uk FYSI OThu ERs. AP I 1. 2016 Sedan några år har Elisabeth bytt patientarbetet mot egen forskning och en kvalitets- och samordningsfunktion på Smärtrehab. Och om ett par år hoppas hon vara färdig att disputera inom sitt forskningsämne: utvärdering av multimodal rehabilitering vid långvarig smärta med fokus på primärvården. – 2013 fick jag ett uppdrag som projektkoordinator i ett REHSAM-projekt som bland annat handlade om att utveckla utvärderingsinstrument för FYSIOTERAPI 3.2016 '' Det är klart att det var väldigt hektiska år när båda barnen tillhörde landslag. rehabilitering av långvarig smärta inom primärvården. Det ledde till att jag fick en möjlighet att bli forskarstuderande. Forskar gör hon på halvtid. Resterande tid kombinerar hon kliniskt arbete med sitt kvalitetsoch samordningsuppdrag vid Smärtrehab enligt internationell CARF-ackreditering. (Läs om CARF i nr 2–16). Hon tar arbetet med CARF som exempel på hur karriär och familj måste kombineras. – Tom reste väldigt mycket i jobbet under 10–15 år. Men på senare år är det jag som fått möjlighet att via CARF ta internationella uppdrag, bland annat i Nordamerika, som kvalitetsgranskare av andra sjukhus vilket har varit både nyttigt och lärorikt. vinter-os 1998 i nagano i Japan blev en vändpunkt för Tom efter år av resor som chefssjukgymnast för Sveriges olympiska kommitté, ishockeylandslaget och Toyota (rally-VM). – Vår dotter Maria var 11 år då och lovande i både alpint och fotboll. Jag minns så väl att hon sa: ”Pappa, om du fortsätter att resa så mycket så måste jag nog sluta med slalom.” Så det var ett enkelt beslut att vara hemma mer och stödja Marias satsning, berättar Tom. Även lillebror Johan var duktig skidåkare och tävlade några gånger i Världscupen innan studie lusten tog över. Till våren tar han examen från Handelshögskolan i Stockholm. För Maria blev det en lång och ännu pågående karriär i världseliten med VM-medaljer både individuellt och i lag. – Det är klart att det var väldigt hektiska år när båda barnen tillhörde landslag. Samtidigt var det oerhört roligt och, kan jag känna, nyttigt för oss också. Även om det fanns en uppdelning där jag organiserade allt runtomkring och Tom höll i Marias träning, så fick vi båda göra mycket av allt. Tom blev exempelvis duktig på att laga mat, säger Elisabeth. De ständiga 70-milaresorna, tur och retur, mellan Umeå och backarna i Tärnaby, minns de i dag med glädje. Tiden då Västerbottens stora alpina FYSIOTERAPI 3.2016 VERKTYGET FÖR BÄTTRE BALANS Device Balance SD Skapa egna protokoll. Screena och rehabilitera dina patienter med Balance SD Fallrisk för alla +65 år och motverkande träning Primärvårdsrehabilitering Postoperativ ortopedi – korsband, menisk Neurorehabilitering Effekter av hjärnskakning – Concussions Management Idrottsmedicinska besvär Balance SD är lättanvänd med fasta protokoll för både test och träning. Egna protokoll kan snabbt skapas. Normvärden finns från 7 år till 85 år, både män och kvinnor. Biofeedback ges i form av ljud, bild och tal (engelska), vibrotaktil (tillbehör) BalanceSD ger möjlighet till statiska tester och dynamiska i 12 svårighetsgrader Kliniska manualer för nedladdning finns för olika patientgrupper (ACL, fallrisk m.fl.) Balance SD kan hyras genom Wasa kredit för 3.000 kr/månad exklusive moms vid 5 års hyra. Du kan också köpa den för 146.000 kr plus moms. I detta pris är inkluderat frakt till er lokal, halvdags utbildning, skrivare, omfattande dokumentation/ bruksanvisning, programvaruuppgraderingar och 1 års garanti. Kolla på film på Youtube; sök på biodexSD Info och beställning: Mobility Systems Scandinavia Skandinavisk generalagent. Telefon: 0707-160 410 E-post: [email protected] 11 löften, Anja Pärson och dottern ”Maria PH”, utvecklades till internationella stjärnor. Makarna Anders och ”Madde” Pärson blev snabbt vänner och arbetsfördelningen var rätt självklar: Anders tog hand om tjejernas teknikträning, Tom om fysträningen. Båda blev viktiga ledare för hela det alpina landslaget. bilden som växer fram är att detta par i fysioterapi lärt sig att komplettera varandra, praktiskt och personligt. Båda är envisa, vetgiriga, driftiga och har tävlingsådra, men där Elisabeth är mer spontan i uttrycken har Tom har en mer lågmäld framtoning. De är båda uppväxta i norr, men på varsin sida om Kvarken, hon i Västerbottens inland och han i Österbottens kustland. Det finns tydliga skillnader mellan svensk och finländsk idrott, tycker Tom. Kanske tydligast inom ungdomsidrotten där Sverige rör sig ifrån resultatfixering, medan det i Finlands görs listor och statistik även för mycket unga idrottare. – Men att säga att det ena är bättre än det andra är att göra det lite för enkelt för sig. Det finns delar som är bra med båda modellerna, tycker Tom. Han har själv satt tydliga avtryck inom viktiga delar av svensk ungdomsidrott. Det gäller kanske framför allt förbudet mot tacklingar inom ungdomsishockeyn för att motverka skador och tidig utslagning. På det lokala planet har han verkat i slalomklubben för att godkända studieresultat ska vara villkor för att delta på läger. I Toms tidiga karriär finns en röd tråd i sam arbetet med professor Ronny Lorentzon. Tillsammans jobbade de med ishockeylandslaget och den lokala elitklubben Björklöven. När universitetets idrottsmedicinska enhet byggdes upp i början av 90-talet handplockades Tom av Ronny Lorentzon som var chef för verksamheten. – I dag är en del av verksamheten som utredning och behandling avknoppad till ett företag, Sports medicine, där jag är delägare, berättar Tom när han visar runt i lokalerna med bland annat idrottslabb på 400 kvadratmeter för testverksamhet och undervisning. Tom var tidigare studierektor och arbetade kliniskt, men en cykelolycka för några år sedan följt av en stroke i början av 2014 har påverkat hans arbetsliv. – För närvarande undervisar jag i idrottsmedicin på tre program för tränare, studenter i idrottsvetenskap och idrottslärare/läkare. Jag jobbar 50 procent men hoppas kunna gå upp till 75 under våren, säger Tom och fortsätter: – Jag har mina bra och dåliga dagar, men känner 12 att det går åt rätt håll och vet mycket bättre nu hur jag behöver leva för att hantera sjukdomen. Jag kan inte göra för många saker samtidigt, vilket exempelvis följer av ett uppdrag som studierektor, och jag behöver vila hjärnan en stund mitt på dagen för att orka. Att kunna anpassa sina ambitioner till en ny helt ny situation var en av svårigheterna efter insjuknandet. Men Tom är noga med att framhålla det stöd han fått från vårdpersonalen, där framför allt hjälpen från neuropsykolog och hemrehab varit värdefull. – Nu har jag börjat kommit igång igen med landsvägscykling, ett av mina stora intressen under senare år, vilket känns riktigt bra. Elisabeth tycker att sjukdomen gjort familjen ännu mer omtänksam. Numera händer det att Tom frågar henne om hon inte borde ta det lite lugnare. Bådas yrkesliv har ju präglats av mycket och uthålligt arbete. – Det behöver jag höra för att reflektera om jag kanske jobbar för mycket, säger Elisabeth. FYSIOTERAPI 3.2016 Elisabeth och Tom i slalombacken Bräntberget, som ligger nära deras hem. Det var också här barnen började sina skidkarriärer. THERA-TRAINER BALO – DYNAMISK TRÄNING AV VERTIKAL POSITION För mångsidig träning av dynamisk vertikal position. Vid sidan av jobbet och sin forskning jobbar hon även fackligt i styrelsen för Smärtsektionen samt i specialistkommittén inom Fysioterapeuterna. Och det är nog en utmaning att sänka arbetstakten när hon bär på många visioner för framtiden. En av dem är att patienter med långvarig smärta ska få tillgång till den behandling och rehabilitering som man i dag vet har god effekt. – De möjligheterna ska finnas inom både primärvård och specialistvård. Att utveckla teamarbete är ett annat viktigt område, då långvarig smärta ofta får konsekvenser inom många livsområden. Då behöver vi samarbeta mellan olika yrkeskategorier och med arbetsgivare, arbetsförmedling och försäkringskassa, betonar Elisabeth. toms framtidsdröm är av ett lite annorlunda slag, att skriva en bok om sin morfar. – Han var motståndsman i Finland under första världskriget och bekämpade den ryska ockupationen. Morfars mod och handlingskraft har alltid varit en förebild. FYSIOTERAPI 3.2016 • dynamisk balansträning • träning av positionssymmetri • stegträning balo 524 Fysioline Sweden AB Västberga Allé 9, plan 8 SE-126 30 Hägersten Tel. 08-760 6100 | [email protected] www.fysioline.se 13 NYHETER Nyhetsartiklar & notiser: Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen Sjukskrivning vid artros varierar stort Variationerna är stora mellan landstingen när det gäller sjukskrivning vid knäoch höftartros. Det visar ny statistik från det nationella kvalitetsregistret BOA. I Jämtland är motsvarande siffra hela 21 procent. Även Uppsala och Gävleborg har hög andel sjukskrivna. – En orsak kan vara olika rutiner i vården. Men skillnaderna skulle också kunna bero på utbildning, inkomst och attityder säger Carina Thorstensson, ansvarig för registret, i ett pressmeddelande. Samma tendens kan man se när det gäller knäbesvär. På Gotland är andelen sjukskrivna vid första besöket 6 procent, i Gävleborg och Uppsala 19 procent. – Artros går ju inte över för att personen är sjukskriven. Sjukskrivning kan snarare vara ett tecken på att vården inte vet hur problemet ska hanteras, säger Carina Thorstensson. Hon tycker att det är viktigt att läkarna tänker på att en person kan sjukskrivas i sjukdomsförebyggande syfte så kort tid som några timmar de Carina Thorstensson. dagar i veckan som artrosskolan äger rum, så att deltagandet blir möjligt. Att artrosskolan faktiskt inverkar på sjukskrivningstalet visar ackumulerad statistik för hela riket. Av dem som var sjukskrivna för knäbesvär vid det första besöket på artrosskolan hade 25 procent kommit i arbete vid uppföljning efter ett år. foto : privat ARTROS Uppskattningsvis var fjärde individ över 45 år har artros i någon led, vanligast är artros i höfter, knän och händer. Den bästa hjälpen är att gå i artrosskola. Här lär man sig hantera sjukdomen bättre, smärtan kan minska och många slipper opereras. Enligt data i det nationella kvalitetsregistret BOA, Bättre Omhän dertagande av patienter med Artros, har artrosskola god effekt. Statistik från BOA:s färska årsrapport visar att andelen personer i arbetsför ålder som är sjukskrivna för höftbesvär när de påbörjar artrosskolan varierar kraftigt mellan olika landsting. Lägst andel sjukskrivna finns på Gotland, som har 7 procent. Läs mer: www.boaregistret.se Nedsatt höftstyrka hos korsbandsskadade En studie som publicerats i The American Journal of Sports Medicine pekar på att nedsatt statisk höftstyrka kan förutspå främre korsbandsruptur bland tävlingsidrottare. TESTAT I studien mättes statisk höftstyrka hos 501 idrottare innan tävlings säsongen startade. Det visade sig att den statiska höftstyrkan var betydligt lägre hos de idrottare som sedan fick en främre korsbandsruptur jämfört med de som inte fick det. Att testa statisk höftstyrka (extern rotation och abduktion) bör vara en del av en förebyggande riskanalys, anser forskarna. 14 Sju av tio styrkelyftare har ont men tränar ändå Hela 70 procent av svenska styrkelyftare har smärtproblem visar en enkätstudie. Många drabbas av skador, främst i ländrygg, axel och höft, men fortsätter ändå träna. ETT LYFT Enkätstudien är en del i ett projekt där en grupp forskare inom fysioterapi, ortopedi och idrottsmedicin vid Umeå universitet genomfört ett antal styrkelyftstudier för att ta reda på om optimering av motorik och rörelsekontroll kan minska antalet skador. Läs mer: www.idrottsforskning.se/category/medicin/ FYSIOTERAPI 3.2016 NYHETER foto : lois steen Nytt yrkeskort för jobb i EU Är du fysioterapeut och vill arbeta i ett annat EU-land kan du nu ansöka om ett elektroniskt europeiskt yrkeskort. anna lindhoff YRKESKORT European Professional Card, EPC, är ett elektroniskt bevis på att ens yrkeskvalifikationer har erkänts, det vill säga att man har kontrollerats av myndigheterna och fått sina yrkeskvalifikationer erkända i det land som man vill jobba i. Det kan både användas av den som vill jobba i ett annat EU-land tillfälligt och av den som vill flytta till ett annat EU-land och jobba där permanent. För permanent arbete i ett annat EU-land kan det finnas krav i det landet på ytterligare kontroller och på registrering i en yrkesorganisation innan man kan börja arbeta. Det nya EPC-kortet är en av nyheterna i det omförhandlade yrkeskvalifikationsdirektivet som gäller inom EU från och med den 18 januari 2016. En annan nyhet är att det nu finns ett nytt elektroniskt varningssystem där behöriga myndigheter får information om yrkesutövare som helt eller delvis begränsats eller förbjudits att utöva sitt yrke, eller om en domstol fastställer att en yrkesutövare har använt falska dokument. I Sverige behöver vissa lagar justeras som följd av det omförhandlade yrkeskvalifikationsdirektivet, bland annat patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det nya direktivet har dock så kallad ”direkt effekt” vilket innebär att det träder i kraft innan det fullt ut har genomförts i nationell lagstiftning. Källa: Socialstyrelsen, Europa.eu Läs mer och ansök på EU:s publikationsbyrås webbplats: http://bit.ly/1SVuErt Norrbotten betalar sjukgymnasters titelbyte Nu har Norrbottens läns landsting sällat sig till raden av arbetsgivare som bestämt sig för att betala avgiften för de anställda som vill byta titel från sjukgymnast till fysio terapeut. Socialstyrelsen tar som bekant ut en avgift på 700 kronor för ett titelbyte. Läs mer: www.fysioterapeuterna.se/avgiften FYSIOTERAPI 3.2016 Vi tog ett snack med Fysioterapeuternas utbildningssamordnare som postat ett 100-tal nya specialistansökningar till Specialistkommitténs första sammanträde 2016. 1. Hur många blev specialister förra året och hur många specialister finns det nu totalt? Under 2015 godkändes 84 nya specialister enligt förbundets Specialistordning. Det innebär att det nu i landet finns cirka tusen färdiga specialister. 2. Vilka specialistområden är vanligast? Flest utfärdade specialister finns inom Neurologi. Ortopedisk Manuell Terapi samt Fysisk aktivitet och idrottsmedicin har varit dominerande bland ansökningarna under flera år. Men i dag kommer det in fler ansökningar inom andra specialiteter. 3. Vilka är de vanligaste frågor handläggarna får? Den vanligaste frågan är hur man ska visa att man fullföljt sin studieplan. Det räcker inte att bara räkna upp alla lärande aktiviteter man genomfört, man måste beskriva och reflektera över vilken typ av fördjupad kunskap man tillägnat sig och på vilket sätt det påverkat det kliniska arbetet. En annan vanlig fråga är hur mycket man behöver askultera. Det kan då handla om att gå bredvid kollegor som jobbar inom ämnesfältet under 1–2 dagar. 4. Vilka är de vanligaste skälen till att en ansökan avslås? Det vanligaste är att de sökande inte har redogjort för hur de genomfört sin teoretiska och kliniska fördjupning och att de därmed måste komplettera eller förtydliga sin ansökan. Andra missar att beakta bredden i specialistområdet till exempel kännedom om alla åldersgrupper, patientgrupper och diagnoser/skador samt olika vårdformer inom specialistområdet. 5. Ni planerar att förbättra ansökningsprocessen. Vilka förändringar kommer det att innebära? Vi kommer att digitalisera hela ansökningsprocessen, något som är efterlängtat hos sökande, handläggare och Specialistkommittén. Arbetet med att ta fram underlag för ett sådant system har precis påbörjats. Vi arbetar också med att ta fram specifika ansökningsblanketter för respektive specialistområde. 15 DEBATT Debattredaktör: Lois Steen [email protected] Depressioner ska inte mötas med prestige! En prestigekamp mellan professionerna om huruvida tabletter eller träning är bästa behandlingen vid depression hjälper inte patienten. Vårt jobb är att vara ödmjuka och se människan, skriver Zaza Unger, fysioterapeutstudent*, Luleå tekniska universitet i sitt debattinlägg. '' 16 kan öka tillståndets uppkomst. Vid en depression uppstår kemiska förändringar, en obalans i hjärnan och nervsystemets signalsubstanser, som gör att samspelet påverkar personens sinnesstämning. Ämnen som dopamin, noradrenalin och serotonin påverkar hur vi upplever känslor, men de har även betydelse för vår aptit, sexlust och sömn. en depression kan behandlas med stöd samtal, sjukskrivning, motion och läkemedel. För att återfå balanserade värden ordinerar läkare gärna antidepressiva läkemedel som stegrar signalsubstanserna. Och fysioterapeuter hävdar i sin tur att fysisk aktivitet är nyckeln till en ”happy ending”. Vi vet ju att hjärnans molekylära system påverkas vid träning vilket bygger upp självförtroende och självkänsla. Och att dopamin, noradrenalin och endorfiner utsöndras och gör oss mer resistenta mot stress. Rena mirakelmedicinen! Men är det så enkelt? Jag tror att det finns en bakomliggande orsak till att en människa diagnosticeras med en depression, en förklaring, en djupare knut som behöver redas ut – inifrån. Tabletter kommer inte lösa Vårt jobb oavsett profession är att vara ödmjuka och se människan framför oss och hantera patienten därefter. problemen, inte heller en timme på löpbandet. Vårt jobb oavsett profession är därför att vara ödmjuka och se människan framför oss och hantera patienten därefter. Jag tror ZAZA UNGER Fysioterapeutstudent, det är viktigt att förstå att det inte Luleå tekniska universitet. finns någon mall att följa, inget facit för behandling eller manus för oss som sjukvårdare. Det behövs en lyhördhet för våra patienter, vi måste lära oss att förstå sjukdomen och dess variation. foto : privat PRESTIGEKAMP Som Fysioterapeuter kan vi med rak rygg och stöd från vetenskapen påstå att fysisk aktivitet har läkande effekter och minskar depressiva symtom. Samtidigt menar många läkare att läkemedel är den rätta vägen tillbaka. Så vad är egentligen etiskt korrekt, att enbart erbjuda antidepressiva tabletter när fysisk aktivitet har visat lika goda effekter? Är det ens rimligt att föreslå fysisk aktivitet till patienter med redan stor press på sig själva? I dagens turbulenta samhälle får vi tidigt lära oss att det är bäst att vi lyckas; gud nåde den som inte springer milen, som inte får högsta betyg eller inte klarar en avancerad utbildning. Det räcker inte längre att vara en i mängden, vi ska lyckas med karriären, vara en god partner, ha det flottaste huset, snabbaste bilen, smalaste midjan och den bästa atletiska förmågan. I takt med dessa begär skapas förväntningar vilket ofta leder till stress, en känsla av otillräcklighet, misslyckande, prestationsångest och utmattning. Vi beräknar idag att 20 procent av Sveriges befolkning drabbas av depression. Stress, trauman och somatiska sjukdomar är några riskfaktorer som olika vårdprofessioners rykten har inte vuxit fram ur intet, med läkare som skriver ut läkemedel som om de löste all världens problem eller fysioterapeuter som hävdar att ”träna bör du annars dör du!” Varifrån kommer hårdheten och prestigen? Det är dags att alla vårdyrken stiger av sina höga hästar och börjar jobba med och inte mot varandra. Jag tror att brist på tid och brist på kunskap om alternativa behandlingar är ett stort problem i denna fråga. Vårdprofessionerna måste bli bättre på att ta vara på expertisen som finns, använda ny kunskap och ge upp gamla behandlingsmetoder. Olika professioner måste även börja visa förtroende för varandra och bjuda in varandra att utöva sin respektive kunskap och därigenom utveckla bättre behandling mot psykisk ohälsa. Jag efterlyser därför ett vidare samarbete mellan professionerna, FYSIOTERAPI 3.2016 foton : colourbox där vi erbjuder patienten terapi, fysisk aktivitet tillsammans med eventuell medicinering. Detta tror jag kan ge ett snabbare och mer hållbart resultat, än när varje profession kämpar för sina egna behandlingsalternativ. förslagsvis bör läkare som regel alltid skicka vidare sin patient till fysioterapeut. Jag tror även på att ge vår patient mer kunskap kring behandlingsalternativ och att försöka hitta den primära orsaken till depressionen. Patienternas situation handlar inte om oss, det handlar om dem. Det är inte vårt ego som ska tillfredsställas. Vi ska hjälpa människor vars liv kan hänga på vår kunskap, vårt sätt att utrycka oss och förstå. Det är den sköra trådens hopp. *Fotnot: Debattinlägget har valts ut av studenter på T3 på Fysioterapeutprogrammet på LTU, som det bästa bidraget i en skrivuppgift i momentet ”Fysioterapi och psykisk ohälsa”. Ställ inte tabletter mot träning, flera behandlings alternativ behövs, tycker Zaza Unger. Referenser: • Kringlen, E., Torgersen, S., & Cramer, V. (2014). A Norwegian psychiatric epidemiological study. American journal of psychiatry. • Ernst, C., Olson, A. K., Pinel, J. P., Lam, R. W., & Christie, B. R. (2006). Antidepressant effects of exercise: evidence for an adult-neurogenesis hypothesis? Journal of psychiatry & neuroscience, 31(2), 84.Chicago • Beck J.S. Cognitive therapy. Basics and beyond. New York: Guilford Press; 1995. • Biguet, G., Keskinen- Rosenqvist, R., Levy-Berg, A. (2012) Att förstå kroppens budskap, sjukgymnastiska perspektiv (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur. • 1177-Vårdguiden. (2014). Läkemedel vid depression. Hämtad 2015-11-24, från http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-depression/ Bokserie av Robin McKenzie om självbehandling BEHANDLA DIN EGEN RYGG Robin McKenzie Böckerna ger dina patienter kunskap och insikt i hur besvär uppstår och hur man på egen hand kan förbättra sin hälsa. De innehåller övningar som bygger på de principer som gjort McKenzie-metoden till en framgångsrik egenbehandlingsmetod. Patienten är själv delaktig i sin behandling och får bättre möjligheter till en effektiv rehabilitering. Övningarna är enkelt beskrivna med bild och text och kan repeteras vid behov om läsaren har ett eget exemplar hemma. Kontakta oss för vidareförsäljning av bokserien till era patienter. För mer info: 08-770 25 00 [email protected] Återförsäljarpriser på hela vårt soriment. 10% introduktionsrabatt under april månad! BEHANDLA DIN EGEN NACKE Robin McKenzie BEHANDLA DIN EGEN AXEL Robin McKenzie Grant Watson Robert Lindsay TREAT YOUR OWN KNEE Fyra separata självbehandlingsböcker. Finns för rygg, nacke, axel och knä. FYSIOTERAPI 3.2016 Robin McKenzie Grant Watson Robert Lindsay Se böckerna och våra hjälpmedel för hållningskorrigering www.scanergo.se Scanergo Ergonomisk utrustning för rätt hållning 17 REPORTAGET SKELETTFÖRANKRAD PROTES GER STÖRRE FRIHET ”Jag vill gå vart jag vill” På Sahlgrenska universitetssjukhuset tar benamputerade Mårten Berg sina första steg med en skelettförankrad protes. Han provar också att sitta med benen i kors för första gången på flera år. Fysioterapeuten Kerstin Hagberg leder träningen som ska lotsa honom till ett friare och rörligare liv. 18 FYSIOTERAPI 3.2016 text: Kristina Karlberg foto: Joakim Roos Mårten Berg är på Sahlgrenska universitetssjukhuset för att ta sina första steg med skelettförankrad protes. FYSIOTERAPI 3.2016 19 REPORTAGET Mårtens familj: mamma Chatarina, lillebror Filip och flickvännen Alice har följt med som sällskap. ”Gör det ont någonstans? Ska vi justera höjden?” tjugoårige mårten berg från Uppsala plockar upp ett par nya vita gymnastikskor ur en kasse. Han ska strax lära sig att gå med sin nya benprotes som är förankrad i skelettet, till skillnad från vanliga hylsproteser som spänns fast på utsidan av amputationsstumpen. Under det senaste halvåret har Mårten genomgått två operationer för att sätta in ett implantat av titan som ska växa ihop med skelettet och fungera som fäste för protesen. − Gör det ont någonstans? Ska vi justera höjden? Innan Mårten får ta sina första steg i träningshallen vid den ortopedtekniska mottagningen i Göteborg, kontrollerar fysioterapeuten Kerstin Hagberg och ortopedingenjören Eva Häggström att protesen sitter som den ska. Han får också lära sig att sätta fast protesen i fästet som sticker ut några centimeter ur det amputerade benet. − Då ger vi oss ut på vårt eget ”Göteborgsvarv”, säger Kerstin skämtsamt. Först ska han gå i barren. Med stor koncentration tar 20 Mårten steg för steg. Väldigt snabbt blir gången alltmer säker. − Wow, vad det går bra! utbrister hans mamma Catharina som tillsammans med lillebror Filip och Mårtens flickvän Alice finns med som åskådare och sällskap. efter en kort paus och några små justeringar av protesen väntar nya utmaningar. − Nu ska vi ta en promenad ut i korridoren och testa mer vardagliga situationer. När du kommer tillbaka till Uppsala kan du upptäcka ditt hem på nytt med den nya protesen, säger Kerstin. Med ett klickande ljud sätter Mårten på sig benprotesen utan hjälp. Med stöd av två kryckor följer han med Kerstin Mårten Berg får lära sig att sätta fast protesen i fästet. Den sätts enkelt fast med ett klick. Ortopedingenjören Eva Häggström justerar höjden på protesen. FYSIOTERAPI 3.2016 Fysioterapeuten Kerstin Hagberg instruerar Mårten hur han ska göra för att lära sig gå med sin nya protes. Nyfiken på diagnostiskt ultraljud? – Prata med Medema först www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 3.2016 21 I Mårtens träning, liksom för andra amputerade, ingår det att lära sig gå i trappor. REPORTAGET ut ur träningshallen. Han får bland annat prova att sitta på toaletten med protesen på, lägga benen i kors när han sitter i en fåtölj och gå i trappor. Men dagens höjdpunkt verkar vara när han kurar ihop sig på en hård träbänk med ryggen lutad mot väggen och båda benen uppdragna mot kroppen. − Det är extremt skönt. Så här har jag aldrig trott att jag skulle kunna sitta igen, säger Mårten med mycket glädje i rösten. Kerstin berättar att många av hennes patienter upplever ett ”hallelujah-moment”, den stunden när de upptäcker vilken frihet som den skelettförankrade protesen kan ge dem. − Redan då, när jag precis hade vaknat upp, kände jag att jag ville ha den sortens protes. Men kort därefter drabbades Mårten av testikelcancer som spred sig till lungorna. Han fick genomgå tuff cellgiftsbehandling. Under hösten 2014 när han blivit friskförklarad från cancern och kände sig starkare igen, påbörjades processen med att få en skelett förankrad benprotes. Vid det första besöket i Göteborg gjordes röntgen och fysiska undersökningar. Mårten fick träffa fysioterapeuten Kerstin och de andra i behandlingsteamet. Han fick även möjlighet att möta personer som hade fått skelettförankrade proteser. − Jag kände mig taggad och mårten beskriver sina senaste ville börja behandlingen. Jag pliqstep är -ett Cliqstep mekaniskt är ett mekaniskt är- ett Cliqstep hjälpmedel mekaniskt hjälpmedel är ettsom hjälpmedel mekaniskt lämnar som lämnar som ett hjälpmedel ”klickande” lämnar ett ”klickande” som ettljud ”klickande” lämnar närljud önskad ett närljud ”klickande” önskad belastning när önskad belastning ljudärbelastning när önskad är ärbelastning är år som en tuff resa. I september trivdes inte alls med hylspropnådd. uppnådd. uppnådd. gjorde han ett självmordsskavde ochgradvis gavkräver ifrångradvis altt ortopediska flertal - Ett ortopediska flertal tillstånd ortopediska -2012 Ett flertal tillstånd (proteser, ortopediska tillstånd (proteser, frakturer, (proteser, tillstånd frakturer, muskel-, frakturer, (proteser, muskel-, ochmuskel-, senrupturer) frakturer, ochtes. senrupturer) ochDen muskel-, senrupturer) kräver kräver gradvis och senrupturer) kräver gradvis astning ad belastning ökadförbelastning att för förbättra ökad att för förbättra belastning läkning. attoch förbättra läkning. för att läkning. förbättra läkning. försök blev påkörd av sig pruttliknande ljud när jag iqstep är mycket -Cliqstep är mycket enkel är -Cliqstep mycket att enkel montera att enkel ärmontera mycket och att montera geroch enkel både ger att och patient både montera ger patient både ochoch patient och gerpersonal både och objektiv personal patient objektiv indikation och objektiv indikation personal påindikation objektiv på påindikation på tåget. Han blev då av med sittpersonal rörde mig. Jag kände mig stel skad elastning. önskad belastning. belastning. önskad belastning. högra ben och den ena skinkan. och höften blev helt låst i vissa iqstep är gjord -Cliqstep är av gjord återvinningsbara är av -Cliqstep gjord återvinningsbara av återvinningsbara är gjord material. avmaterial. återvinningsbara material. material. På Akademiska sjukhuset i lägen. Det var till exempel helt Uppsala blev han informerad omöjligt för mig att komma in om metoden att fästa ben med benen under matbordet proteser med inopererade hemma. titanskruvar, som utförs vid Teamet informerade honom Sahlgrenska universitets om vilka förväntningar som var sjukhuset. realistiska att ha på behand- Cliqstep underlättar rehabilitering CLIQSTEP är ett mekaniskt hjälpmedel som med ett klickande ljud guidar patient och personal till önskad belastning. Det underlättar rehabilitering av 30 kg 30 kg 30 kg 20 kg 2030kgkg20 kg 12 kg 1220kgkg 12flera kg 12 kg ortopediska tillstånd. Nu även apassad för träning av ”tågångare”... 22 Druiden Druiden AB Druiden Medical AB Medical AB Druiden Medical AB Medical Jan-Olof Jan-Olof Svärd Jan-Olof SvärdSvärd Jan-Olof Svärd [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] +46-70-7471666 +46-70-7471666 +46-70-7471666 +46-70-7471666 klick [email protected] www.druiden.se FYSIOTERAPI 3.2016 Dagens höjdpunkt för Mårten var att sitta på en bänk med båda benen uppdragna mot kroppen. ”Det är extremt skönt. Så här har jag aldrig trott att jag skulle kunna sitta igen.” lingen. Han kommer till exempel inte att kunna springa eller hoppa med protesen. − Jag kommer nog inte att spela fotboll igen. Däremot hoppas jag på att få ett enklare vardagsliv. Jag längtar efter att kunna gå vart jag vill, sitta skönt och ta på mig ett par tighta jeans. Vid den första operationen, i mars 2015, monterades en titanskruv in i Mårtens skelett. När operationsområdet var läkt kunde han använda hylsprotes fram till den andra operationen, i september. Då opererades en förlängningsdel fast i titanskruven, som gör att benprotesen kan fästas. Därefter blev han ordinerad vila i sex veckor. − Det var den jobbigaste tiden. Jag blev väldigt beroende av andra och hoppade omkring på ett ben på jobbet på dataspelsföretaget. När jag inte kunde träna fick jag också fantomsmärtor. Efter sex veckor fick han sätta igång med ett träningsschema som utformats av Dags för en ny behandlingsbänk? – Medema har favoriterna www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 3.2016 23 REPORTAGET ”Jag har varit med från början och kunnat bygga upp den fysioterapeutiska delen i behandlingen.” klara av att träna på egen hand. En del kommer från andra delar av världen och har inte tillgång till någon fysioterapeut när de kommer hem, berättar Kerstin. hon ser sig framför allt som Kerstin Hagberg, fysioterapeut vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. hans fysioterapeut Kerstin Hagberg i Göteborg. Programmet innehöll belastningsträning och styreträningsövningar som han gjorde med en knäkort träningsprotes. Mårten har både tränat hemma och besökt en fysioterapeut vid Gåskolan i Uppsala en gång i veckan. − Det är enkla övningar för att successivt öka belastningen på implantatet, öva upp rörligheten i höften på den amputerade sidan och stärka mage och rygg. Våra patienter måste en lots i arbetet som fysioterapeut. Hon instruerar och försöker få patienterna att förstå övningarna. − Det viktigaste att förmedla till patienterna är att de ska använda förnuftet mer än protesen när de tränar. Det tar tid, flera månader upp till ett år, innan det har bildats nya benceller som gör att implantatet sitter fastväxt inuti skelettet. Jag uppmanar mina patienter att gå sakta fram med belastning och träning. Kerstin har arbetat med benamputerade patienter vid Ortopedteknik på Sahlgrenska universitetssjukhuset sedan början av 80-talet. Där arbetade hon när den första patienten i världen genomgick operationer för att få en benprotes fäst med titanimplantat. Det var Göteborgsläkaren Per-Ingvar Brånemark som utvecklade denna metod. − Jag har varit med från början och kunnat bygga upp den fysioterapeutiska delen i behandlingen, berättar Kerstin. Att vara anställd på en orto pedteknisk enhet möjliggör teamsamarbete med andra yrkeskategorier. − Min närmsta samarbetspartner är ortopedingenjören. Vi träffar ofta patienterna tillsammans och våra kunskaper kompletterar varandra. Men hon har också skapat ett kontaktnät med andra fysioterapeuter i Sverige och utomlands. Dem samarbetar hon med när en patient behöver hjälp med rehabilitering på hemorten. kerstin delar sin arbetstid mellan patientarbete och forskning. 2006 disputerade hon med en avhandling som jämförde funktion och hälsorelaterad livskvalitet hos personer med lårbensamputation FAKTA BRÅNEMARKMETODEN: På 1950-talet upptäckte professor Per-Ingvar Brånemark att implantat av titan som opererades in i benvävnad växte fast och blev en del av benvävnaden. Fenomenet kallade han för osseointegration. Först användes metoden för att fästa tandimplantat. Därefter utvecklades samma teknik till att fästa bland annat ben- och armproteser. 1990 fick en lårbensamputerad patient för första gången ett titanimplantat inopererat. Behandlingen har sedan dess utförts vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Per-Invar Brånemark avled 2014. Men sonen och läkaren Rickard Brånemark fortsätter att vidareutveckla metoden. Fram till i dag har cirka 160 patienter med lårbensamputationer fått skelettförankrade benproteser vid sjukhuset. 24 FYSIOTERAPI 3.2016 som orsakats av olycksfall eller tumörsjukdom, och som bar hylsprotes respektive skelettförankrad protes. Resultatet visade på en bättre funktion och ökad livskvalitet vid användning av den skelettförankrade benprotesen. Den användes mer än hylsprotesen och man slapp skav, tryck och smärta som hylsprotesen kan ge. Den skelettförankrade protesen gav också bättre gångmöjligheter, ökad rörlighet och bättre sittkomfort. Nu forskar hon vidare om hur det går för de med skelettförankrade benproteser på längre sikt. − Många skulle få ett aktivare vardagsliv utan hylsprotes. Men det finns också risker med behandlingen. Hon berättar att den svåraste komplikationen som kan inträffa är djupgående infektion mellan implantat och skelett, vilket är allvarligt men sällsynt. Alla patienterna som behandlas genomgår först en noggrann utredning. Deras ben amputation ska ha skett av annan orsak än diabetes eller kärlsjukdom, vanliga anledningar är olycksfall, cancer eller så kallade mördarbakterier. Genom specialistremiss kommer även patienter från utlandet som exempelvis har skadats i terrordåd eller krig. − De svåraste besluten handlar om personer som har ett ganska bra liv med hylsprotes. Det är ett stort ingrepp som ska göras och vi vill inte att någon ska bli sämre. Samtidigt finns det mycket att vinna för unga patienter med livet framför sig. För Mårten väntar nu ett nytt träningsprogram som är anpassat till den riktiga benprotesen. − Har du någon plan mark utomhus där du kan gå 500– 1 000 meter? undrar Kerstin. − Det kan nog funka att gå hemifrån och till Konsum, säger Mårten. − Är det isfläckar ute kan du gångträna i ett köpcentrum i stället, tipsar Kerstin. hans återbesök i Göteborg är snart över för denna gång. Framöver ska han successivt ha på sig protesen alltmer, både inomhus och utomhus. Samtidigt uppmanar Kerstin honom att vila vid smärta och att inte forcera träningen. Om tre månader ska de ses igen. Mårten tar på sig skinnjackan och när han med hjälp av kryckor är på väg ut från träningshallen, ropar Kerstin till honom: − Nästa gång vi ses är det dags att släppa kryckorna! ”Nästa gång vi ses är det dags att släppa kryckorna!” Trött på dåliga träningsband? – Medema har originalet www.medema.se | 08-404 1200 FYSIOTERAPI 3.2016 25 FACKPRESS Redaktör: Åsa Fagerström [email protected] Jobbrotation kan ge viktig fysisk variation FOTO: COLOURBOX Dagens alltmer specialiserade och slimmade organisationer gynnar inte fysisk variation av arbetsuppgifter. Lösningen kan ligga i en medveten strävan mot mer växlande arbetsuppgifter, anser Arbetsmiljöverket. ARBETSMILJÖ Professor Svend Erik Mathiassen har på uppdrag av Arbets miljöverket gjort en sammanställning av det internationella forskningsläget på området fysisk variation i arbetet tillsammans med forskarkollegan Charlotte Lewis. Många yrken har under senare år blivit mer högspecialiserade, standardiserade eller datoriserade. Den fysiska variationen i ett sådant arbete blir ofta mer begränsad, något vi i bästa fall försöker kompensera för genom att träna utanför arbetstid. Men senare tids studier visar tydligt att lång tids stillasittande inte kan kompenseras så lätt. På organisationsnivå, menar forskarna, kan man bredda de anställdas arbetsuppgifter genom att försöka hitta alternativ i de uppgifter som redan finns, eller genom ”in-sourcing”. Företaget kan sålunda plocka hem vissa upphandlade tjänster – till exempel städning. I praktiken skulle detta kunna betyda att en kontorsanställd avsätter en viss tid för städning för att variera jobbet framför datorn. Citerat ur rapporten: ”Arbetsväxling (jobbrotation) är alltså ett sätt att öka den enskildes fysiska variation, förutsatt att de arbetsuppgifter som står till buds tydligt skiljer sig i belastningsnivå och/eller belastningsvariation från de hen redan har.” Alla experter verkar vara överens om att både pauser, arbetsutvidgning och arbetsväxling är att rekommendera. Ändå finns det förvånansvärtlite forskning kring hur fysisk variation påverkas av arbetsuppgifternas utformning och kombinationer över tid. De studier som publicerats handlar i första hand om pauser, inte växling av arbetsuppgifter. Arbetsmiljöverket. Rapport 2016:1. Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet. Populärt? I praktiken skulle jobbrotation kunna innebära att en kontorsanställd avsätter en viss tid för städning för att variera jobbet framför datorn. Öka träningseffekten vid stroke via helkroppsvibrationer Helkroppsvibrationer kan hjälpa strokepatienter att öka aktiviteten i benmuskulaturen under statisk träning. VIBRATIONER Det visar en studie av 36 patienter med stroke som fått träna under olika förhållanden: Utan vibrationer, med lågintensiv helkroppsvibration (WBV) respektive högintensiv helkroppsvibration. I denna studie användes synkron WBV, som ger vibrationer företrädesvis i vertikal riktning (till skillnad från mer sidalternerande vibrationer). De åtta statiska övningarna gjordes med vardera tre reps, i 10 sekunder, och med 5 sekunders paus däremellan. Nivåerna av muskelaktivitet mättes bilateralt via EMG i dels tibialis anterior, dels biceps femoris. Träning med såväl låg- som högintensiv vibrationsterapi 26 visade sig ge signifikant mer muskelaktivitet än utan WBV. Effekterna var ungefär likvärdiga för det paretiska och ickeparetiska benet och graden av aktivitetsökning var inte beroende av nivå för motorisk skada eller spasticitet. För biceps femoris var EMG-svarets uppreglering signifikant större vid högintensiv WBV än lågintensiv. Tidigare metaanalyser har visat att träning med WBV har positiva effekter på äldres balans, styrka och rörlighet. En stor systematisk genomgång från 2014 konstaterade dock att det inte fanns tillräcklig evidens för dess effekter på neuromuskulär funktion efter stroke. Liao LR et al. Effects of Vibration Intensity, Exercise, and Motor Impairment on Leg Muscle Activity Induced by Whole-BodyVibration in People With Stroke. Phys Ther. 2015 Dec;95(12):1617-27. FYSIOTERAPI 3.2016 Kondition och meditation funkar mot depression PSYKISK OHÄLSA En mindre studie visar på mycket goda effekter av ett sådant kombinationsprogram – efter bara två månader. I programmet ingick träning två gånger i veckan under åtta veckors tid. Varje pass inleddes med 30 minuters meditation med fokuserad medvetenhet vilken följdes av 30 minuters konditionsträning. Studiegruppen utgjordes av studenter, 22 med depression och 30 friska män och kvinnor. Vid utvärdering efter avslutad träningsperiod kunde man se en genomsnittlig minskning av symtom på cirka 40 procent. Programmet provades också på unga mödrar som tidigare varit hemlösa. De hade svåra depressiva symtom och ångest vid studiens början, men hade förbättrats och fått en mer positiv livssyn efter interventionen. Neurogenes under träning är svår att påvisa i den mänskliga hjärnan men finns det djurstudier som visar att konditionsträning ökar antalet hjärnceller – och att ansträngande inlärning och koncentration kan hålla dem vid liv. Forskarna hoppas att den testade kombinationsterapin kan erbjuda ett relativt lättadministrerat sätt att öka den kognitiva och mentala hälsan vid depression. Alderman BL et al. MAP training: combining meditation and aerobic exercise reduces depression and rumination while enhancing synchronized brain activity. Transl Psychiatry. 2016 Feb 2;6:e726. UR BO FOTO N: CO LO X FOTO: COLOURBOX Meditation och konditionsträning i kombination kan vara ett framgångsrikt recept för att förhindra eller lindra depressiva symtom. Hårdare träning ger inte större kaloriförbränning Enbart mer träning räcker inte för den som vill gå ned eller hålla sin vikt. Människor som ägnar sig åt upp till måttlig aktivitet förbrukar något mer energi än de mera stillasittande. Hårdtränande personer däremot uppvisar inte en energiförbränning som motsvarar deras fysiska ansträngningar. Forskarna bakom en nyligen publicerad studie hävdar att våra kroppar anpassar oss till en hög aktivitetsnivå och att intensiv, regelbunden träning inte nödvändigtvis innebär ökad kaloriförbränning. De har följt daglig energiförbränning och fysisk aktivitetsnivå hos 300 män och kvinnor under en veckas tid. När aktivitetsnivån steg över måttlig slutade kaloriförbränningen att stiga i samma takt. Det krävs således inte bara fysisk aktivitet, utan även förändringar av kosten, för att gå ned i vikt, menar författarna bakom studien. Pontzer H et al. Constrained Total Energy Expenditure and Metabolic Adaptation to Physical Activity in Adult Humans. Curr Biol. 2016 Feb 8;26(3):410-7. Risk för förlust motiverar mer än vinstchans FOTO: COLOURBOX Om målet är att uppmuntra till ökad träning så fungerar det bättre med hot om att förlora pengar än med löften om att vinna motsvarande summor. Det visar amerikanska forskare som försökt motivera 281 överviktiga eller fetlagda personer att gå minst 7 000 steg per dag under tretton veckors tid. Deltagarna randomiserades till fyra grupper som erbjöds olika saker: 1.) 1,40 dollar för varje dag de lyckades uppnå målet (max 42 dollar), 2.) en initial pott på 42 dollar och en minskning med 1,40 för varje dag de inte lyckats, 3.) chans att vinna totalt 42 dollar i dagliga lotterier samt 4.) ingen ekonomisk belöning. Den grupp som riskerade att förlora pengar lyckades uppnå målet ungefär 45 procent av dagarna. Motsvarande för de två grupper som hade chans till extra belöning var 30–35 procent, vilket inte var mer än för den grupp som inte fick någon belöning alls. Patel MS et al. Framing Financial Incentives to Increase Physical Activity Among Overweight and Obese Adults: A Randomized, Controlled Trial. Ann Intern Med. 2016 Feb 16. E-pub. FYSIOTERAPI 3.2016 27 AVHANDLINGAR Redaktör: Lois Steen [email protected] Svenska bilden av ortorexi belyst En ny avhandling från Göteborgs universitet belyser den svenska populärversionen av ortorexi och jämför den med internationell evidens. Begreppet står för en osund besatthet av att äta hälsosamt, men svenskar beskriver oftast ortorexi i termer av träningsberoende. FOTO: COLOURBOX ortorexi uppmärksammas alltmer såväl inter- nationellt som i Sverige, men forskningen om tillståndet är ännu begränsad och visar motstridiga resultat. Avhandlingen Extrem jakt på hälsa av Linn Håman belyser hur begreppet ortorexi används och förstås i Sverige. Hon bygger sin analys på fokusgruppintervjuer med personliga tränare, enkätsvar från gymutövare samt granskningar av internationella vetenskapliga artiklar och svenska dags- och kvälls tidningsartiklar. Fram träder bilden av en svensk populärversion som skiljer sig från den vetenskapliga versionen av ortorexi. – Den svenska populärversionen av ortorexi innefattar överdrivna och besatta förhållningssätt till mat och ätande, en ohälsosam och överdriven träning samt en strävan efter en vältränad kropp. I den vetenskapliga versionen däremot är inte ohälsosam och överdriven träning en definierande del av ortorexi och Avhandlingens titel: Extrem jakt på hälsa. En explorativ studie om ortorexia nervosa resultaten gällande strävan efter en vältränad kropp är inkonsekventa, säger Linn Håman. När ohälsosam och överdriven träning betonas som främsta kännetecken för ortorexi i Sverige, förväxlas ortorexi med det som inom forskningen beskrivs som träningsberoende, lyfter hon fram. – Överdriven träning kan förekomma såväl hos personer som betraktas ha ortorexi som hos personer med diagnostiserade ätstörningar. Det är däremot inte är träningen som definierar ortorexi, eftersom det handlar om en besatthet av att äta hälsosam mat, betonar Linn Håman. Båda versionerna av ortorexi kan dock förstås som en konsekvens av en extrem jakt på hälsa, där hälsa utvecklats till ett mål till skillnad från en resurs i vardagen. Det kan börja som en vilja att uppnå ett hälsosamt ideal men utvecklas med tiden till destruktiva beteenden för att uppnå perfekt hälsa, sammanfattar hon. Skandinaviens største fagmesse Inbjudan till en värld av möjligheter på Health & Rehab Scandinavia Skandinaviens största fackmässa 10.-12. maj 2016 Bella Center · København för hjälpmedel, ergonomiska produkter, vård- och sjukhusutrustning och Health & Rehab Scandinavia er fagmessen for sundheds- og velfærdsteknologi, hälso- och välfärdsteknologi. rehabilitering, hjælpemidler, serviceydelser samt pleje- og hospitalsudstyr. Health & Rehab Scandinavia är den unika mötesplatsen för fackfolk och aktörer Health & Rehab messen er ikke kun en traditionel fagmesse; en lang række somkonferencer präglar området – ochgør i slutändan arbetsmiljön vardagen för oss alla. faglige og seminarer, messen til et vigtigt forumoch for inspiration, faglig udvikling og vidensdeling. 10–12 maj 2016 i Bella Center · Köpenhamn Produktnyheter Livskvalitet IS GRATTRE N E Inspiration Kost og trivsel Workshops Workshops Innovation Produktnyheder Vård Inspiration Kost och trivsel Networking Pleje Nätverkande For yderligere information [email protected] | www.health-rehab.com Läs mer och anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.health-rehab.com 28 FYSIOTERAPI 3.2016 Text: Hilda Zollitsch Grill Nytt om vuxna med medfödda hjärtfel Barn med medfödda hjärtfel överlever numera oftare till vuxen ålder. I en avhandling har Camilla Sandberg studerat muskelfunktion, fysisk aktivitet och kroppssammansättning hos vuxna med medfödda hjärtfel. Vissa resultat förvånade henne. större än en liten studie på kliniken av jobbar sedan flera år på Hjärtcentrum detta, berättar Camilla som disputerade på Universitetssjukhuset i Umeå. Hon på materialet i slutet av januari i år. träffar via remiss många patienter med medfödda hjärtfel, både enkla som stora landvinningar inom behandlingsen trång hjärtklaff och komplexa, det området har gjort att många fler barn vill säga flera hjärtfel med medfödda hjärtfel i kombination. Mottagnumera uppnår vuxen ningen för vuxna med ålder. Men eftersom fokus medfödda hjärtfel har legat på barn finns det ingen egen fysioterabara ett fåtal studier där peut knuten till sig vilket man har tittat på muskelen del andra kliniker funktion och fysisk akti i landet har. Camilla vitet hos vuxna med Sandberg tog upp fysiomedfödda hjärtfel. terapifrågan på jobbet. – När vi såg att de har en Det ledde till att man nedsatt muskelfunktion startade en klinisk och avvikande längd och studie för att se hur vikt väcktes en misstanke det stod till med muskelom att de kanske har en funktion och fysisk annorlunda kroppssamaktivitet i denna patientmansättning. Vi studerade Camilla Sandberg. grupp. Det är sedan uppgifter om längd, vikt tidigare känt att patienoch BMI i nationella ter med medfödda hjärtfel har nedsatt registret SWEDCON och trodde att vi kondition, men studien på kliniken skulle hitta en större andel av fetma. visade att de var lika fysiskt aktiva på Men förvånande nog var framför allt medelintensiv nivå som den friska männen med medfödda komplexa kontrollgruppen. Den visade också att hjärtfel i större utsträckning korta patienter med komplexa hjärtfel hade och underviktiga jämfört med kontrollnedsatt muskelfunktion jämfört med gruppen, vilket är ny kunskap och kan friska personer. tyda på en annorlunda kroppssamman– Allteftersom vi började samla in sättning, berättar hon. data, insåg jag att vi måste göra något – Vi kommer att gå vidare med forskning kring vad som kan ligga bakom den nedsatta muskelfunktionen och den avvikande kroppskonstitutionen. i hennes avhandling är att ett arbetsprov som används inom KOL-rehabilitering, Constant Work Rate, fungerar väldigt bra för utvärdering av träningseffekt i denna grupp då det utvärderar uthållighet och inte maximal prestation. För Camilla Stenberg fortsätter forskandet om vuxna med medfödda hjärtfel under 2016, nu på halvtid. Övrig tid arbetar hon kliniskt på Hjärtcentrum i Umeå. ett annat resultat FOTO: ANDREAS NILSSON camilla sandberg är sjukgymnast och SYFTE RESULTAT I URVAL TITEL Öka kunskapen om fysisk kapacitet, fysisk aktivitet och kroppssammansättning hos vuxna med medfödda hjärtfel. Vuxna med komplexa medfödda hjärtfel hade nedsatt muskelfunktion. De var fysiskt aktiva på medelintensiv nivå i samma utsträckning som den friska kontrollgruppen. Män med medfödda hjärtfel hade större förekomst av undervikt och var kortare i jämförelse med befolkningsdata. Physical performance, physical activity, body composition and exercise training in adults with congenital heart disease. Umeå universitet 2016 FYSIOTERAPI 3.2016 Länk till avhandling: http://bit.ly/1UFFsHI 29 FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad [email protected] SAMMANFATTNING Möjligheten att använda träning som medicin öppnar upp många möjligheter och vinster för både individen och samhället. Träning är biverkningsfri och ger en systemisk effekt, till skillnad från kemiska mediciner som har bieffekter och ger mycket specifika effekter. Ur ett samhällsperspektiv skulle ett minskat användande av kemiska mediciner ge lägre kostnader, eftersom fysisk träning kostar mindre. Ett minskat användande skulle även vara bra för miljön då rester från förbrukad medicin kommer ut i avloppsvattnet och oanvända läkemedel hamnar i sophanteringen när de kasseras. Vid all förskrivning av träning på recept måste dosen av träningen anpassas till individen. När träning skall användas som medicin, sekundär prevention, är det viktigt att se på träningsdosen på liknande sätt som vid kemisk medicinering. På samma sätt som man har en plan för sitt träningsupplägg skall man också ha en strategi för hur man skall följa träningen för att få bästa effekt. I denna artikel kommer jag att fokusera på hur man förskriver och doserar träning. I nästa, uppföljande artikel kommer jag resonera kring de kända mekanismer i muskulaturen som forskningen visat har medicinska effekter och vilka doser som behövs samt ge några exempel på hur man kan träna vid några olika sjukdomstillstånd. Fysisk träning som medicin Del 1: Förskrivning och dosering FOTO: PRIVAT när jag började arbeta som sjukgymnast för snart ÅSA TORNBERG Docent i fysioterapi Verksam vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 25 år sedan var det fortfarande relativt nytt att patienten inte skulle vara sängliggande, utan skulle upp ur sängen så fort som möjligt för att tillfriskna och minska risken för komplikationer, biverkningar. Tio år senare när jag påbörjade min forskarbana hade kunskapsläget flyttats ytterligare framåt och det började bli accepterat att daglig fysisk aktivitet minskade risken för ohälsa. De första tankarna kring att man kunde använda träning som behandling (1) vid andra sjukdomstillstånd än muskuloskeletal ohälsa såsom diabetes började tillämpas kliniskt. De första starka bevisen forskningsmässigt kom också som visade att träning ger medicinska effekter som till och med kan vara mer effektiva än kemisk medicinering. Kunskapen om vad som händer biokemiskt i kroppen och muskulaturen HIIT Högintensiv intervallträning MUSCLE Styrketräning CON Kontinuerlig konditionsträning COMB Kombinerad styrke-och konditionsträning PA Vardaglig fysisk aktivitet Tabell 1. Begrepp för olika typer av träningsformer 30 var fortfarande låg. Inom forskningen sökte man en lägsta nivå av vilken fysisk aktivitet som man behövde utöva för att få en hälsofrämjande effekt. För cirka fem år sedan kom de första bevisen för att högintensiv intervallträning (HIIT) är mycket effektiv för att påverka flera olika biokemiska riskfaktorer för att utveckla typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom i positiv riktning. Idag har kunskapsläget flyttats fram ytterligare och man förstår mer kring det som händer i muskulaturen vid träning. Synen på skelettmuskeln har flyttats från att ses som ett organ som enbart producerar kraft och skapar rörelse till att även vara ett endokrint organ. Vi vet nu att skelettmuskeln även är ett organ som skapar proteiner, så kallade myosiner (2), som kommunicerar med andra organ i kroppen. Kunskapen kring vilken sorts träning som är mest effektiv för att åstadkomma medicinska effekter har också ökat bara de senaste åren. Möjligheten att använda träning som medicin öppnar upp många möjligheter och vinster för både individen och samhället. Träning är biverkningsfri och ger en systemisk effekt, till skillnad från kemisk medicin som har bieffekter och ger en mycket specifik effekt. På ett samhällsperspektiv skulle ett minskat användande av kemiska mediciner ge lägre FYSIOTERAPI 3.2016 Träningseffekt – ett träningstillfälle Träningseffekt – Upprepade träningstillfällen Träning Startpunkt Träning Träning Anabol Katabol Träning Träning Återhämtning Överkompensation Figur 1. Akut träningseffekt efter ett träningspass samt träningseffekt efter upprepade träningspass med optimal vila mellan (4). skattekostnader och spara miljön från de medicinrester som kommer ut i avloppsvattnet och även minska mängden oanvända kemiska mediciner. FITT – konceptet ger stöd vid dosering av träning Vid all förskrivning av träning på recept måste dosen av träningen anpassas till individen. När träning skall användas som medicin för sekundär prevention är det viktigt att se på träningsdosen på liknande sätt som vid kemisk medicinering. Vid dosering av träning är FITT-konceptet (3) lämpligt och lätt tillgängligt att använda. Om vi skall använda analogin till kemiska mediciner, så står F för frekvensen, hur ofta medicinen skall tas. Till exempel tre gånger dagligen, eller två gånger per vecka. I:et, intensiteten, motsvara styrkan/koncentrationen på den kemiska medicinen, till exempel 400 mg eller 1000 μg av någon kemisk substans. Första T:et står för tiden, hur länge som den kemiska medicinen skall tas, till exempel under två veckor. Det andra T:et står för vilken typ av medicinering det är, det vill säga vilken kemisk substans. Frekvens: Om vi nu skall omsätta detta i fysisk träning så kommer F, frekvensen på träningspassen, att syfta på hur ofta man genomför varje tränings session, till exempel tre gånger per vecka. Men det syftar även på tiden mellan träningspassen, vilken är viktig för den medicinska effekten av ett tränings pass. Själva träningen i sig innebär en nedbrytande, katabol effekt, en effekt vilken kommer att stimulera olika hälsofrämjandeprocesser i kroppen. FYSIOTERAPI 3.2016 Vilan och återhämtningen mellan träningspassen kommer att ge förutsättningar för en förbättrad kapacitet, bygga upp så kallad anabol effekt (figur 1). Men frekvensen kan även syfta på hur många repetitioner man genomför vid styrketräning (MUSCLE) eller antalet intervaller vid högintensiv intervallträning (HIIT). Intensitet: Intensiteten, I, det vill säga styrkan på den medicinska träningen, bestäms utifrån individens egen förmåga. Man pratar om intensiteten både i absoluta och relativa mått. Pratar man om den relativa intensitet så utgår man från individens maximala förmåga, så som maximal syrgasupptagningsförmåga, maximal hjärtfrekvens, maximal styrka och sätter intensiteten i procent av det maximala värdet. För att kunna bestämma den relativa intensiteten behöver man ta reda på individens maximala förmåga. Detta gör man genom att testa individens kondition, maximal hjärtfrekvens och/ eller maximal muskelstyrka. Pratar man om den absoluta intensiteten, syftar man på energiförbrukning per tidsenhet, vilket blir ett volymmått. Även här kommer individuella faktorer att spela in, så som kroppsvikt, kroppssammansättning, muskelfibersammansättning. När man beskriver den absoluta intensiteten kan man använda sig av ett mått, metabola ekvivalenter, METs (1METs =3,5 ml O2/kg kroppsvikt/min). Detta hänvisar till hur mycket syre en viss aktivitet kräver per minut. Man kan även prata om energiförbrukning i mått av kcal/min och kJ/min. ➤ 31 ➤ Tid: T som i tiden, syftar både på längden på tränings- passet, till exempel 40 minuter, och träningsperioden, till exempel 12 veckor. Men variabeln T syftar även till den tid mellan träningspassen som krävs för att få en fysiologisk tillvänjning på lång sikt. Med T så syftar man på hur långa intervallerna vid HIIT-träning är, till exempel 30 sekunders arbete med 5 minuter vila mellan arbetena. Men även vid MUSCLE-träning så tar man hänsyn till hur lång tid det tar att genomföra ett visst antal repetitioner samt vilan mellan övningarna. Typ: T som i typen av träning, såsom kombinerad träning av konditionsträning och styrketräning (COMB), högintensiv intervallträning via konditionsträning (HIIT), kontinuerlig konditionsträning (CON), styrketräning för ökad muskeltillväxt (MUSCLE) samt vardaglig fysisk aktivitet (PA) kommer att ge olika stark medicinsk effekt beroende på vilka biokemiska parametrar man analyserar. Vid all träning så kommer kroppen att anpassa sig till den belastning den är utsatt för. Därför är det viktigt att kontinuerligt testa de personer som behandlas med träning som medicin. Träningen kommer att behöva anpassas efter den progression, förbättring, som sker så att träningen förblir effektiv och ger en fortsatt förbättrad kapacitet. Hur följer man träningen? På samma sätt som man har en plan för sitt träningsupplägg ska man också ha en strategi för hur man ska följa träningen för att få bästa effekt. Man kan dela upp träningsperioden i mikro-, meso- och makrocykler. En mikrocykel är cirka en vecka, en mesocykel är 6 till 12 veckor medan en makrocykel kan sträcka sig över ännu längre perioder, upp till flera år (4). Mikrocykeln speglar träningsplaneringen som man har från vecka till vecka. Träningen som görs kan man följa med hjälp av träningsdagböcker som finns i många olika versioner. Det är viktigt att registrera enligt FITT-konceptet för att träningen skall kunna utvärderas i efterhand. I träningsdagboken skall man kunna registrera när i tid träningen utfördes, så att man kan utvärdera frekvensen på träningen. Även träningens intensitet är viktig att följa och dokumentera, och senare i denna artikel diskuteras hur man kan beräkna denna. I träningsdagboken skall man också kunna registrera hur lång tid som träningen varade. Det är också viktigt att beskriva vilken form av träning som genomförs COMD, HIIT, CON, MUSCLE eller PA (se tabell 1). Det är bra att på något sätt registrera PA även när 32 man inte har PA som träningsform, eftersom PA bidrar till träningsdosen. När annan fysisk träning påbörjas som behandling så vill man inte att individen skall minska på den PA den gjort tidigare. Mesocykelns längd sammanfaller med den tid som behövs för att de fysiologiska anpassningarna som sker till träningen skall kunna börja manifesteras. Så tidsrymden 6–12 veckor är lagom mellan tester av kondition, muskelstyrka och biomarkörer såsom HbA1c. Det är inte rimligt att förvänta sig fysiologiska förändringar tidigare än så. Makrocykeln, vilken är längre än 12 veckor, är den tid som krävs för att se kliniskt relevanta medicinska förändringar av träning. Det har exempelvis visats att det krävs upp mot 20 veckors träning för att åstadkomma sänkt HbA1c, dvs. förbättrad blodglukoskontroll, som är kliniskt relevant och i samma storleksordning som med gängse medicinering (5). Intensitet, tid och energikällor Musklerna behöver energi för att kunna arbeta i form av adinosintrifosfat (ATP). ATP bildas via framförallt kolhydrater och fett som vi får via kosten. Både kolhydrater och fett kan lagras i kroppen. Kolhydrater lagras i musklerna och i levern, fett lagras i depåer under huden och inne i buken. ATP kan bildas i muskelcellerna på tre olika sätt. 1. Dels genom redan lagat ATP och kreatinfosfat (CrP), så kallad alaktacid energiproduktion utnyttjas. Musklerna får ATP från detta energisystem under de första 8–10 sekunderna av ett arbete med konstant belastning samt vid absolut maximal intensitet på arbetet (se figur 2). Fortsätter arbetet vid samma belastning under längre tid, steady state-arbete, måste ATP skapas på annat sätt. 2. Nästa energisystem som aktiveras är det glykolytiska energisystemet. ATP kommer att bildas genom att glukos bryts ned i cellen utan syre, så kallad anaerob energiproduktion. Vid anaerob energiproduktion kan endast kolhydrater användas för att bilda ATP. I samband med glykolysen kommer mjölksyra att bildas (se figur 2). Glykolysen svarar för ATP-produktion i upp till 2 minuter efter påbörjat arbete och vid högintensivt arbete. 3. Vid arbeten på konstant belastning som överstiger 2 minuter kommer ATP att bildas via oxidation vilket bara kan ske om det finns tillgång till syre i muskelcellernas mitokondrier, så kallad FYSIOTERAPI 3.2016 Energi till musklerna vid träning INTENSITET aerob energiproduktion. Vid aerob energiproduktion kan både kolhydrater och fett användas för att skapa ATP (se figur 2). Aerob energiproduktion används framförallt vid långvarigt arbete och vid låg- och medelintensivt arbete (6). Varje gång som intensiteten i arbetet förändras kommer de olika energisystemen att aktiveras. Denna princip utnyttjas vid intervallträning. Intervallträningen stimulerar cellerna till att utnyttja de olika energisystemen. Längden på intervallerna och vilan mellan intervallerna kommer att styra vilka energisystem som stimuleras mest. Träningseffekter Här ges bara en kort introduktion till hur träning påverkar ämnesomsättningen på tre olika sätt i muskulaturen. I nästa artikel fördjupas detta resonemang. 1.) Fler glukostransportörer till muskelcellens yta Ett enda träningspass ökar skelettmuskulaturens glukosupptag via mekanismer som inte stimuleras av insulin, utan stimuleras av själva muskelkontraktionen i sig. 2.) Ett ökat antal insulinreceptorer leder till ökad insulinkänslighet Träningspasset innebär därigenom ett ökat glukosupptag på helkroppsnivå. Effekten kvarstår i mer är 16 timmar men avklingar efter cirka 48 timmar (7, 8), varför det är viktigt att träna regelbundet. Upprepade träningspass innebär att glukosupptag styrt av insulin underlättas på grund av ökad insulinkänslighet. 3.) Skelettmuskelns förmåga att förbränna fett ökar Träning kommer även att påverka skelettmusklernas oxidativa förmåga, genom att påverka cellkärnan i muskelcellen. Muskeln kommer därigenom att bli bättre på att även förbränna och använda fett som energi (8). HIIT påverkar energibalansen i muskeln genom att ATP som finns lagrat i muskeln snabbt kommer att sjunka under det högintensiva arbetet. Bristen på ATP kommer göra så att lagrad glukos i muskeln kommer att användas för att skapa energi. Sjunk ande nivåer av glukos i muskeln kommer i sin tur att stimulera till att energi måste skapas via oxidation. Den akuta energibristen kommer att stimulera cellkärnan, DNA, i muskeln till att öka muskelns oxidativa förmåga genom att bland annat skapa fler och bättre fungerande mitokondrier (9). FYSIOTERAPI 3.2016 Energi i muskeln ATP–CrP Kolhydrater Glykolys Fett & Kolhydrater Oxidation TID Energi i muskeln ATP–CrP Kolhydrater Glykolys Fett & Kolhydrater Oxidation Figur 2. Energikällor till muskulaturen under träning, beroende av tiden och intensiteten på träningen (10). Hur träning förskrivs All träning måste anpassas till den individ som skall utföra den och till det syfte man har med träningen utifrån om man vill öka konditionen, styrkan, koordinationen, rörlighet eller den metabola kapaciteten i muskulaturen. Dosen av träning kommer att avgöra storleken på träningseffekten, det finns med andra ord ett dos-responssamband. Här finns ett antal principer som ger vägledning när man planerar träningen: Specificitetsprincipen Kroppen kommer att anpassa sig till den träning som genomförs. Träningen måste planeras så att man påverkar de kvalitéer man vill påverka i kroppen. Individprincipen Träningen måste anpassas till den person som skall genomföra träningen och hans eller hennes förutsättningar. Är individen gammal eller ung, kvinna eller man, vältränad eller otränad, frisk eller sjuk? Överbelastningsprincipen För att träningen skall öka den förmåga som tränas måste kroppen överbelastas. Under återhämtningen efter träningspasset kommer kroppen att överkompensera för överbelastning som skett. En akut respons på träningen har skett. Adderar man sedan flera träningspass efter varandra kommer kroppen att anpassa sig till den nya belastningsnivån, en lång tidsrespons på träningen har skett (se figur 1, sid 31). ➤ 33 ➤ Återhämtning För att en överkompensation skall kunna ske måste återhämtning mellan passen ske. Progressionsprincipen Efter en tids träning när kroppen har anpassat sig till den nya belastningsnivån, kommer ingen ytterligare träningsrespons att ske om man inte ändrar belastningen. Utvecklingen, progressionen, gör att kroppen nu måste anpassa sig till den nya belastningsnivån och en ytterligare tränings respons kan ske. Dosering av träning Träningsresponsen kommer att vara beroende av hur ofta (frekvensen) träningen genomförs, hur hård träningen är (intensiteten), hur länge träningen genomför (tid) samt vilken sorts träning (typ) man gör. Intensitet är ett relativt begrepp, det vill säga att hur hård träningen är, det beror på hur tränad individen är och inte på vilken sorts träning som genomförs. Frekvens och tid är absoluta begrepp som mäts i antal och en tidsenhet. Att beräkna och följa intensiteten på träningen Intensiteten på träningen bestäms utifrån individens maximala förmåga. Maximal förmåga kan mätas som individens maximala syrgasupptagningsförmåga (VO2max), maximala hjärtfrekvensen (HFmax) samt en repetition maximum, 1 RM . När det gäller att följa intensiteten på träningen så är det opraktiskt att använda sig av VO2max eftersom detta kräver att man mäter syrgasförbrukningen i utandningsluften. Hjärtfrekvens däremot är relativt enkelt att utnyttja. Vet man inte en individs HFmax kan man räkna ut den med hjälp av 220 minus åldern (11). HFmax är beroende av ålder och genetiska faktorer. Man kan inte öka HFmax med träning. Eftersom hjärtats slagvolym ökar med CON och HIIT träning, så kommer HFvila att sjunka. Detta gör att man även bör ta hänsyn till HFvila och inte endast HFmax när man bestämmer och följer vid vilken HF det är lämpligt att träna (HFträning). När man vill bestämma vid vilken HF man skall träna kan man göra detta genom att räkna fram ”heart rate reserv”, så kallad HRR enligt Karvonen (12). Man behöver då känna till HFvila och HFmax. Man räknar fram HFträning genom HFmax – HFvila multiplicerat med den intensitetsnivå i procent som man vill träna på. Därefter lägger man till HFvila. Summan kommer då att ge HFträning. (HFmax – HFvila) x HRR% + HFvila = HFträning Känner man inte till HFvila kan man räkna fram HFträning i procent av HFmax. HFmax x HF% = HFträning Ett exempel på uträkning av träningsintensitet En person som är 50 år beräknas har ett HFmax på 220-åldern, det vill säga 220 – 50 = 170 slag per minut. En otränad person på 50 år kan förväntas ha en vilopuls, HFvila, på cirka 80 slag per minut. Vi vill nu att vår person skall träna enligt HIIT på hög intensitet. I tabell 2 kan vi se att för att träningen ska ske på hög nivå bör vi välja att träna på en puls som ligger på 75–94 procent av personens HRR, heart rate reserv. Vi väljer nu 80 procent av HRR och beräkningen blir då: (HFmax – HFvila) x HRR% + HFvila = HFträning (170 – 80) x 0,8 + 80 = 152 152 är då den puls personen bör ligga på under pass med hög nivå. Skulle vi endast använda oss av HFmax för att bestämma träningspulsen, HFträning skulle uträkningen se ut så här: HFmax x HF% = HFträning 170 x 0,8 = 136 slag per minut eller 170 x 0,9 = 153 slag per minut Så som vi ser i exemplet så kommer den relativa intensiteten att bli olika beroende på om man använder sig av HFmax eller HRR för att träningspulsen skall bli densamma. REFERENSER • 1. Eriksson KF, Lindgärd F. Prevention of Type 2 (non-insulin-dependent) diabetes mellitus by diet and physicla exercise. Diabetologia 1991;34:891-898. • 2. Pedersen BK, Febbraio MA. Muscle as an endocrine organ:focus on muscle-derived interleukin-6. Physiol Rev 2008;88:1379-1406. • 3. ACSM’s Guidelines for Exercise Testing and Prescription. 9 ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2014. P.161-193. • 4. Kenttä G, Svensson M. Idrottarens återhämtningsbok – Fysiologiska, psykologiska och näringsmässiga fakta för snabb och effektiv återhämtning. Stockholm: SISU Idrottsböcker;2008. p. 195-228. 34 • 5. Boulé NF, Haddad E, Kenny GP, Wells GA, Sigal RJ. Effects of exercise on glycemic control and body mass in type 2 diabetes mellitus: a meta-analysis of controlled clinical trials. JAMA 2001;286:1218-1227. • 6. Kenny WL, Wilmor JH, Costill DL. Physiology of sport and exercise. 5 ed. USA: Human Kinetics; 2012. p. 49-67. • 7. Zierath JR. Invited review: Exercise training-induced changes in insulin signaling in skeletal muscle. J Appl Physiol. 2002;8750-7587. • 8. Hawley JA, Lessard SJ. Exercise training-induced improvements in insulin action. Acta Physiol. 2008;1748-1716 (Electronic). FYSIOTERAPI 3.2016 Har man inte möjlighet att mäta hjärtfrekvens under träningen, så kan man skatta ansträngningen enligt Borg, RPE (13) under HIIT- och CON-träningen, se tabell 3. Vid styrketräning så använder man måttet ett repetition maximum, 1 RM. Det är den vikt som man orkar lyfta en gång. Eftersom det är förknippat med skaderisk att testa ett sant 1 RM, så kan man använda sig av transformeringstabell, se tabell 4 (14). Det viktiga när man använder sig av denna tabell är att individen man testar, verkligen inte skall orka göra ytterligare en repetition på den aktuella belastningen. För att träningen skall vara muskelvolymsökande bör man träna på 6–12 RM (15). Tabell 2. Intensitetsnivåer uttryckt på olika sätt (10) Mycket låg intensitet/aktivitet < 20 % VO2max ~ % VO2R och % HRR < 40 % maxHF RPE< 8 < 1,5 METs Låg intensitet 20–30 % VO2 max ~ % VO2R och HRR 40–59 % maxHF RPE 8–11 1,5–2,9 METs Måttlig intensitet 40–90 % V02max ~ % VO2R och HRR 60–74 Max HF RPE 12–13 3,0–5,9 METs Hög intensitet >60–89 % VO2max ~ % VO2R och % HRR RPE 14–17 75–94 Max HF 6,0–8,9 METs Utvärdering av träningseffekten Vid all förskrivning av träning måste effekten av träningen utvärderas. För att träningen skall gå att utvärdera måste man veta vad det är man vill påverka med sin träning (syrgasupptag, muskelstyrka, metabolkontroll). Före träningsperioden genomför man ett lämpligt test och/eller blodprov. Under träningsperioden är det önskvärt att den som tränar på något sätt registrerar sin träning, detta för att det resultat man får efter träningsperioden skall gå att utvärdera. Tabell 3. Skattningsskala av ansträngningsgrad enligt Borg (13) 6 7 Mycket, mycket lätt Tabell 4. Transformeringstabell för att beräkna 1 RM (14) Antal reps % av max 1 100 2 – 3 90 – 95 4 – 5 85 – 90 6 – 7 80 – 85 8 – 10 70 – 80 12 ~ 15 60 13 ~ 25 50 ~ 50 30 8 9 Mycket lätt 10 11 Ganska lätt Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket ansträngande 18 19 20 Mycket, mycket ansträngande Mycket hög intensitet 90 % VO2max ~ % VO2R och % HRR > = 95 % maxHF RPE > = 18 > = 9 METs VO2max = maximal syrgasupptagningsförmåga; % V02R= procent av syreupptagningsreserven; % HRR= procent av ”heart rate reserv”; Max HF = maximal hjärtfrekvens; RPE= Ansträngningsgrad enligt Borgs skattningsskala; METs = uttrycker hur mycket energi som förbrukas vid en viss aktivitet. 1 MET är lika med energiförbrukning i vilande tillstånd. • 9. Gibala MJ, Little JP, Macdonald MJ, Hawley JA. Physiological adaptations to low-volume, high-intensity interval training in health and disease. J Physiol. 2012 1;590(Pt 5):1077-84. • 10. FYSS – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 3 ed.: Statens folkhälsoinstitut. 2015. • 11. Astrand PO, Ryhming I. A nomogram for calculation of aerobic capacity (physical fitness) from pulse rate during sub-maximal work. J Appl Physiol. 1954;7:218-21. • 12. Karvonen MJ, Kentala E, Mustala O. The effects of training on heart FYSIOTERAPI 3.2016 rate; a longitudinal study. Ann Med Exp Biol Fenn. 1957;35:307-15. • 13. Borg G. Borg’s Perceived exertion and pain scale. Champaign, IL:Human Kinetics. 1998. p. 47. • 14. DeLorme, T. and A.L. Watkins, 1945. Restoration of power by heavyresistance exercises. J. Bone Joint Surg, 27: 645-667. • 15. Wernbom M, Augustsson J, Thomeé R. The influence of frequency, intensity, volume and mode of strength training on whole muscle cross-sectional area in humans. Sports Med. 2007;37:225-264. Denna artikel finns i pdf-format på www.fysioterapi.se under fliken Forskning 35 MEDLEMSNYTT Förbundets ledare: Låt oss se styrkan i olikheterna vårt förbund består av många olika delar och våra uppdrag inom förbundsstyrelsen är att via Professionsrådet och Distriktsrådet leda förbundets sektioner och distrikt. Det har vi gjort sedan 2012 med ledning av kongressbeslutet att verka för en bättre samverkan mellan förbundets olika delar. Vi har båda en bakgrund ifrån lagidrott och har haft många diskussioner om parallellen till vårt lagarbete i Fysioterapeuterna. I en idrottsklubb arbetar vi sedan några år med att ständigt påminna oss om att ”Vi är Hovås Billdal”, detta efter ett värdegrundsarbete där vi kunde konstatera att vi alltid hamnade i olika positioneringar: pojklag jämfördes med flicklag, damlag jämfördes med herrlag och elit jämfördes med bredd. Vi kunde konstatera att dessa ständiga jämförelser skapade konflikter och otydlighet. På många sätt var Hovås Billdal en mycket framgångsrik klubb, men vårt sätt att tänka om varandra tog mycket kraft och syftet med det vi gjorde – att arbeta för rörelseglädje och gemenskap – kom i skymundan. Denna lärdom bär vi med oss i vårt arbete inom Fysioterapeuterna. Vårt förbund tar allt oftare plats i samhällsdebatten på en nationell nivå. Den återkoppling vi får av externa parter är vilken energi och kraft det finns hos våra medlemmar. Hur kan vi använda denna kraft bättre? Vi tror att det är genom att samla och rikta vår kraft i en gemensam riktning. Om vi lär oss mer om varandra inom förbundet och ser våra olikheter som styrkor så kan vi lyfta oss en nivå till. Vi tänker också att det är viktigt att vi tar plats i lokala dialogmöten med varje region/landsting om hur vi fysioterapeuter kan bidra till en bättre tillgänglighet och bättre kvalitet inom hälso- och sjukvården. vi, fysioterapeuterna, är indelade i 16 olika sektioner och 21 distrikt. Vi arbetar inom olika organisationer, vi arbetar inom kommun, landsting och privat. Det finns en oerhörd bredd inom vår profession. Låt oss se det som en styrka att vi är olika och kan tillföra olika saker. Vi är ett fackförbund och ett professionsförbund, och tillsammans är vi Fysioterapeuterna. till en gemensam heldag för att hitta nya fördjupade former i vårt påverkansarbete. Det var en stark upp slutning i såväl antal som i kraft. Frågan som lyftes av Frida Blom, från Westanders PR-byrå, är hur kan vi använda denna kraft och energi i vårt påverkansarbete? Fridas budskap var klart och koncist – tänk över samhällsnyttan och tårtsäkra ert mål. En direkt effekt av mötet blev att några distrikt och sektioner arbetade fram en påverkansrapport att använda i arbetet med fysioterapeuternas betydelse för psykisk ohälsa. FOTON: EVA DALIN i november samlade vi samtliga distrikt och sektioner Mikael Hjerne Mari Lundberg ordförande Distriktsrådet, ordförande Professionsrådet, ledamot i förbundsstyrelsen ledamot i förbundsstyrelsen FÖRBUNDSSTYRELSEN Stefan Jutterdal, ordförande 070–624 98 95 [email protected] Marie Granberg, ledamot 08–89 30 75, 0708–89 83 00 [email protected] Mari Lundberg, ledamot 0701–10 46 62 [email protected] Helena Pepa, vice ordförande 019–602 23 04, 070–334 04 84 [email protected] Elisabeth Haraldsson, ledamot 060–18 15 43, 070–240 28 32 [email protected] Pia Nilsson, ledamot 0340–48 20 36, 0708–24 73 70 [email protected] Lennart Dückhow, ledamot 031–750 40 10, 0734–12 04 66 [email protected] Mikael Hjerne, ledamot 010–103 34 57, 0703–99 70 48 [email protected] Cecilia Winberg, ledamot 046–222 18 09, 0705–59 60 01 [email protected] 36 FYSIOTERAPI 3.2016 FOTO: FRIDA ERIKSSON FOTO: PETER KARLSSON FOTO: PETER KARLSSON FOTO: FRIDA ERIKSSON www.fysioterapeuterna.se Några av de personer förbundet och Stefan Jutterdal träffat i Framtidsdialogen är Sineva Riberio, ordförande för Vårdförbundet, Jesper Olsson, utvecklingsansvarig på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Anders Ekholm, vice VD på Institutet för Framtidsstudier, Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet, Göran Arrius, ordförande för Saco. Förbundet får nya inspel via framtidsdialog Inför Fysioterapeuternas kongress i november har förbundsstyrelsen initierat en framtidsdialog. Den handlar både om förbundets interna utveckling och om framtidens hälso- och sjukvård. UTVECKLING Förbundets medlemmar har fått möjlighet att svara på en enkät via hemsidan och det har kommit in ett stort antal svar. En särskild uppmaning har även gått till sektioner och distrikt om att delta i framtidsdialogen. Många tycker att förbundet gör mycket bra i dag, men har också förslag på sådant som kan göras bättre. En återkommande synpunkt är att förbundet borde vässa arbetet med lön och villkorsfrågor, många lyfter även frå- gan om specialistutbildning och specialisttjänster. Det finns också en efterfrågan på att förbundet ska synas mer i den politiska debatten om hälso- och sjukvården. Samtidigt som Framtidsdialogen pågår internt träffar förbundet också en stor mängd aktörer utifrån. Vi har samlat andra professioner och fackförbund, politiker, arbetsgivare, media och forskare för att prata om hur vi kan stärka patienternas roll, vilka som är framtidens utmaningar och hur Fysioterapeuterna skulle kunna bli en starkare aktör. Ett tydligt tema i diskussionerna är att hälso- och sjukvården kommer att behöva tänka nytt för att möta framtidens patienter. I arbetet med kongresspropositioner kommer förbundsstyrelsen att samla ihop alla kloka inspel och försöka staka ut en riktning för förbundets arbete kommande fyra år. Sedan är det upp till alla kongressombud att sätta ner foten kring framtiden. www.fysioterapeuterna.se/kongress2016 Som medlem i Fysioterapeuterna kan du ta del av ett nytt medlemserbjudande hos Danske Bank. FÖRMÅN Det är Saco, där förbundet ingår, som tecknat ett ramavtal om konkurrenskraftiga villkor på bankens samtliga privatkundstjänster för Sacoförbundens medlemmar. Avtalet innebär bland annat att du kan få en bolåneränta hos Danske Bank som är 0,7 procentenheter lägre än bankens listpris. Det ger (vid denna tidnings pressläggning) bolån från 1,29 procent, samt förmånlig ränta på bil- och båtlån och andra erbjudanden. Sedan tidigare kan du genom ditt medlemskap i förbundet teckna bolån med SEB, samt få medlemslån hos SEB, Swedbank och Nordea. Du hittar mer om dessa erbjudanden och alla övriga medlemsförmåner på webben. www.fysioterapeuterna.se/medlemsformaner FYSIOTERAPI 3.2016 Seminarium: för nya chefer eller företagare Under våren fortsätter Fysioterapeuterna, i samarbete med Saco, att erbjuda seminarium för dig som är ny som chef eller företagare. VÄLKOMMEN På seminariet Ny som chef – vad kännetecknar ett gott ledarskap och vad behöver du för att utvecklas och lyckas? föreläser Hillevi Cederberg. Hon pratar bland annat om ditt uppdrag som chef, vilka förväntningar och skyldigheter du har, samt om den senaste forskningen kring ledarskap. På seminariet Att driva företag – lönande råd för små företag föreläser Anders Andersson. Han ger lönsamma och handfasta råd både för dig som driver företag och för dig som funderar på att starta eget. Han pratar om hur du hanterar juridik och ekonomi för att ditt företag ska nå ökad lönsamhet och tillväxt. FOTO: ROGER OLSSON Billigare lån genom ditt medlemskap Hillevi Cederberg. Anders Andersson. 7 april, Linköping Kl. 11.30–14.30 Ny som chef Kl. 15.00–18.00 Att driva företag 21 april, Karlstad Kl. 11.30–14.30 Ny som chef Kl. 15.00–18.00 Att driva företag ANMÄL DIG PÅ WEBBEN! www.fysioterapeuterna.se/kalendarium 37 MEDLEMSNYTT Tydligare krav på arbetsgivaren att förebygga ohälsa föreskriften ska främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa som orsakas av arbetsmiljön. Skriften inne håller även ett nytt lagkrav på tid för återhämtning och ställer tydliga krav på att chefer och arbetsledare ska känna till hur de ska förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling vid arbetsplatsen. – Den nya föreskriften kommer få stor betydelse för Fysioterapeuternas medlemmar. Jag förväntar mig att en förändring kommer att ske ute på arbetsplatserna, säger Martha Gurmu, bolagsjurist på Fysioterapeuterna. – Arbetsgivarna kommer att förstå värdet i att ha ett förebyggande arbetsmiljöarbete, som resulterar i en bättre hälsa för samtliga arbetstagare, inklusive chefer och arbetsledare. Friska arbetstagare innebär även en FOTO: COLOURBOX Arbetsmiljöverket har beslutat om en ny föreskrift kring arbetsmiljön som börjar gälla 31 mars 2016. Den nya föreskriften ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” förtydligar arbetsgivarens ansvar för en god arbetsmiljö och innehåller regler om arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. ökad ekonomisk lönsamhet, tillägger Martha Gurmu. En klar förbättring är att föreskriften kräver att arbetsgivarna ska se till att arbets tagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till. Vidare kräver den nya föreskriften att arbetstagaren ska veta vem hen ska vända sig till för att få hjälp och stöd med sina frågor. Det ska således finnas tydliga rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet. fakta: arbetsmiljöarbete • Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar risker som finns i verksamheten. • De anställda ska inte skadas, bli sjuka eller må dåligt på grund av sina arbets uppgifter. • Undersökningar och förbättringar av arbetsmiljön ska ske regelbundet och finnas med i verksam hetetens rutiner. Som förtroendevald och skyddsombud kan du med fördel använda den nya föreskriften i ditt uppdrag. På Fysioterapeuternas hemsida finns länk till den nya föreskriften och även skriften ”Fysioterapeuten och arbetsmiljön”. www.fysioterapeuterna.se/skrifter Skicka posterförslag till Patientsäkerhetskonferensen Påminnelse: Skriv motion till kongressen Snart fyra tusen som heter fysioterapeut Fysioterapeuterna är medarrangör till nästa Patientsäkerhetskonferens som anordnas på Stockholmsmässan i Älvsjö den 21–22 september. Patientsäkerhetskonferensen är en nationell samlingsplats för dig som arbetar med patientsäkerhetsfrågor inom hälso- och sjukvården. Konferensens fokus är förebyggande av vårdskador. Fram till och med den 4 april kan du skicka in förslag till posterutställningen. Var med och påverka! Fram till och med den 2 maj kan du skicka in en motion till Fysioterapeuternas kongress i november. Vad vill du som medlem att förbundet ska förädla, förnya eller förändra i sin verksamhet? Ifall din motion bifalls av kongressen får förbundet i uppgift att förverkliga din tanke eller idé. På webben finns en mall att utgå ifrån när du skriver din motion. Antalet legitimerade fysioterapeuter fortsätter att öka. I början av februari fanns det 3 558 legitimerade fysioterapeuter, enligt statistik från Socialstyrelsen. Av dessa har 2 306 valt att byta titel och har haft legitimation som sjukgymnast tidigare. Allt fler arbetsgivare väljer också att betala avgiften för namnbytet för de anställda som önskar byta till nya yrkestiteln. Sedan 1 januari 2014 är fysioterapeut nytt namn på yrket sjukgymnast. www.patientsakerhetskonferensen.se/ www.fysioterapeuterna.se/kongress2016 www.fysioterapeuterna.se/namnbyte 38 FYSIOTERAPI 3.2016 www.fysioterapeuterna.se FOTO: PRIVAT Reflekterat Emmy Öhrström sjukgymnast, Visby lasarett Dags att ta farväl luften står stilla, ljuset dämpat, käkar avslappnade men en familj står nu här utan sin mamma och en man är utan sin stödda, ögonen inte riktigt slutna, som om de stod lite på glänt. En blomma, en vit lilja med några blommor redan vissna ligger på ditt bröst, du är kall och till slut även död. Det är dags att ta farväl. Även för mig. Som du kämpat emot. Som vi tillsammans kämpat för att kunna ha kalas för din son, för att kunna åka på permission, för att orka vara närvarande fast kraften inte funnits den senaste tiden. Jag har sällan sett en sådan kämpe som du, och jag känner mig priviligierad som har fått hjälpa dig genom tiden i slutet av ditt liv. Vad kan vara mera meningsfullt? hustru. En familj som nu förväntas starta ett nytt liv. En sargad familj som står på en okänd stig utan karta och kompass tillgänglig. Hur börjar man? Vart går man? De här barnen får inte växa upp med båda sina föräldrar och jag sörjer å deras vägnar. Jag sörjer de tillfällen de kommer sakna sin mamma. Alla de tillfällen en saknad mamma blir ett enormt tomt, bottenlöst hål, ett rop utan eko i en mörk sal. Jag sörjer med er fast jag inte känner er och skänker en tacksamhetens tanke att jag fortfarande är frisk och vid liv. nu är din strid om liv över, din tid här på jorden slut, dina relationer är över så också vår. I korridoren möter jag dina barn med nedslagen blick. Jag ser din man snart lika tunn som du. Han märkt av livet snarare än döden som märkt dig. Han omfamnar mig länge och tårarna bränner även bakom mina ögonlock. FRÅGA FACKET Jag har blivit erbjuden ett jobb hos en liten privat arbetsgivare. Det saknas kollektivavtal på arbets platsen, vågar jag ta jobbet? SVAR Ja, det vågar du. Men då måste du förhandla och se till att de viktigaste förmånerna som finns i kollektivavtal i stället finns med i ditt anställningsavtal. De arbetsrättsliga lagarna, där grunden finns, är i huvudsak lagar som ska skydda den anställde. Semesterlagen exempelvis, ger jag går vidare till nästa rum där livet fortfarande existerar, där någon nu kämpar precis som du nyss gjort. Tyngd av det som just hänt, går med en klump i halsen, är det nu någon annan som behöver min hjälp. Dags att ställa om, gå vidare och fortsätta dagens arbete. Mitt arbete som sjukgymnast i den palliativa vården. Mitt arbete en vanlig dag på jobbet på Onkologen. Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen. Maila: [email protected] alla anställda rätt till betald semester med 25 dagar per år, vilket kan jämföras med kollektivavtalet för kommun- och landstingsanställda som ger 32 semesterdagar för den som fyllt 50 år. Kollektivavtalens största ekonomiska värden finns i betald tjänstepension (värt minst 4,5 procent av din lön), sjuklönetillägg och föräldralönetillägg. Rätt till betalning för att jobba övertid, liksom OB finns bara i kollektivavtal. Om du jobbar hos en arbetsgivare utan kollektivavtal har du inte heller rätt att bli delaktig i frågor som rör förändringar på arbetsplatsen och som du inte tänkt på att reglera i ditt eget avtal. En lista på vad du behöver tänka på finns här: www.fysioterapeuterna.se/kollektivavtal Pia Stråle, förbundsjurist. FOTO: EVA DALIN FYSIOTERAPI 3.2016 39 SEKTIONSNYTT www.fysioterapeuterna.se/sektioner Utmaning att tolka barns signaler om smärta Andning & cirkulation 14 april anordnar vi i samarbete med Primärvårdssektionen en utbildningsdag i Stockholm om Socialstyrelsens riktlinjer för astma och KOL. Föreläsare är bland annat Margareta Emtner, årets fysioterapeut 2015. Den 3–4 november är det åter dags för Nordisk kongress för fysioterapeuter inom andning och cirkulation. Mer info på vår hemsida. Ergonomi Boka in temadagen Belastningsergonomi inom vård och omsorg – Att förebygga arbetsskador och vårdskador i Linköping den 19 maj och flera ergonomer medverkar. Dagen arrangeras av Arbets- och miljömedicin i Linköping i samverkan med sektionen. Se mer info på vår hemsida. Habilitering & pediatrik På Hab och Peds hemsida hittar du information om lokalt aktivitetsstöd och resestipendium men även handouts från Hab och ped dagarna, årsmötesprotokoll samt vilka som ingår i 2016 års styrelse. Sista dagen för ansökan om resestipendium och lokalt aktivitetsstöd är 30 april. På vår facebook sida pågår ständigt informationsutbyte. Sök på sektionen för habilitering och pediatrik. Kvinnors hälsa Vi har glädjen att meddela att den välbesökta och lyckade grundkursen i inkontinens/ bäckenbottendysfunktion går i repris 22–23 augusti 2016 i Göteborg. Gå in på hemsidan för anmälan och mer info. Mekanisk Diagnostik & Terapi Utbildar du dig inom MDT? Då kan du få hjälp 40 av en mentor om du behöver stöd eller har frågor kring patientfall/behandling. Sju mentorer med MDT-examen är tillgängliga för er som vill nå längre. Läs mer på hemsidan eller kontakta [email protected] för info. Det finns platser kvar till vårens kurser. Gå in på mckenzie.se redan idag och anmäl dig! Mental hälsa Utbildningsdagen i Göteborg blev en succé! Tack till alla som deltog fysiskt och på webben – och en speciell stor tack till våra fyra presentatörer Christina Bader-Johansson, Mats Hallgren, Louise Danielsson och Lena Hedlund, samt vår moderator Mari Lundberg som ledde oss genom dagen på bästa sätt! Kolla handouts och nya styrelsens konstitution på vår hemsida. Ortopedisk-kirurgisk rehabilitering Nu har vi ett Facebook-konto! Följ oss på www.facebook.com/ok.sektionen. Skriv inlägg, kom med tips och kommentarer. Vi finns även med i Manualen nummer 2. Har du idéer om lokala föreläsningar eller workshops och behöver hjälp, kontakta oss. Kontaktuppgifter under Styrelsen på hemsidan. Ortopedisk Manuell Terapi Nu är OMT/FYIM-kongressen fullbokad och vårens Sahrmann kurs har endast ett fåtal platser kvar. Är du intresserad av våra kurser anmäl dig snarast för att få en plats. Mer info på hemsidan. Primärvård Välkommen till utbildningsdagen den 15 april i Stockholm om de nya riktlinjerna FOTO: PETER KARLSSON FÖRELÄSNINGAR I februari samlades Smärtsektionen till en eftermiddag med föreläsningar och årsmöte i Stockholm. Annicka Toppe föreläste om smärtlindring via neuromodulation. Sjukgymnast Camilla Melin föreläste om smärta hos barn med funktionsnedsättning. Hon pratade om utmaningarna med att upptäcka och tolka barns signaler på smärta. för astma och KOL. Föreläsare är Margareta Emtner. Samma dag hålls även vårt årsmöte där vi gärna vill träffa många av er. Anmäl dig och läs mer info på vår hemsida. Sista anmälan: 1 april. Reumatologi Du glömmer väl inte EULAR i juni och Reumaveckan i september. Gå in på sektionens hemsida för mera information. Smärtsektionen Välkomna till ett spännande symposium arrangerat av Svenska Medicinska Akupunktursällskapet i samarbete med Smärtsektionen: Akupunktur vid akut smärta och idrottsskador. Stockholm 16 april kl. 9–17. Rabatterad kursavgift för medlemmar. Se även inbjudan på vår hemsida. Äldres hälsa Sektionen finns på Facebook! Ett forum att utbyta information och få kontakt med kollegor. Kom ihåg att det går att ansöka om aktivitetsbidrag. Läs mer om detta på hemsidan. Studentsektionen Den nya studentstyrelsen hade sitt första möte 6–7 februari. Då diskuterades fokusfrågor för året och välkomnades en ny ledamot, Alvin Berggren från Luleå. Rikstävlingen närmar sig och anmälan är nu öppen. Förra årets vinnare Uppsala arrangerar årets tävling. Skriv in datumen 13–15 maj i kalendern och anmäl er, förra året försvann platserna snabbt! För mer info och anmälan kontakta er lokala studentrepresentant. FYSIOTERAPI 3.2016 www.fysioterapeuterna.se LOKALA OMBUD KALENDARIUM (Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud Förbundsaktiviteter Blekinge • Kontakta Distrikt Blekinge via www.fysioterapeuterna.se/distrikt 7 april Dalarna • Pia Ohlsson e-post: [email protected] arbete: 0768-37 57 02 Gotland • Kontakta distrikt Gotland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Gävleborg • Eva Matton e-post: [email protected] arbete: 070-200 33 59 Halland • Kontakta distrikt Halland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Jämtland/Härjedalen • Monica Berg e-post: [email protected] Jönköping • Agneta Siebers e-post: [email protected] tel: 036-32 18 76 mobil: 073-557 86 57 Kalmar • Hanna Kristelius e-post: [email protected] arbete: 0491–78 27 83 Kronoberg • Mattias Cloodt e-post: [email protected] arbete: 0767–20 79 44 Norrbotten Kristina Larsson e-post: [email protected] arbete: 0920-28 20 12 mobil: 070-325 62 46 Skåne • Terttu Lempinen e-post: [email protected] arbete: 046-17 17 26 • Anna Österblad e-post: [email protected] arbete: 0411-99 54 44 Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Tel ( växel ): 08–567 06 100 måndag–fredag 8.30–16.45 (lunchstängt 12.00–13.00) E-post: [email protected] Webbplats: www.fysioterapeuterna.se FYSIOTERAPI 3.2016 Stockholm • Aina Blom e-post: [email protected] tel: 0707-63 01 29 • Mikael Malmén, (företagare) e-post: [email protected] arbete: 08-611 92 62 Sörmland • Barbro Renberg e-post: [email protected] mobil: 070-089 38 55 Uppsala • Agneta Engvall, Uppsala e-post: [email protected] arbete: 018-611 65 42 Värmland • Mariann Rehult e-post: [email protected] tel: 0733-92 04 68 Västerbotten • Kajsa Hedin e-post: [email protected] arbete: 090–785 71 15 mobil: 070–785 50 39 Västmanland • Kontakta distrikt Västmanland via www.fysioterapeuterna.se/distrikt Saco ihop med Fysioterapeuterna med flera förbund anordnar seminarium i Linköping för nya chefer och företagare. 7–8 april Distriktsrådet samlas till tvådagarsmöte i Solna. 8 april I Västerås anordnar AkademikerKompetens seminarium för medlemmar. 18 april Distrikt Stockholm har styrelsemöte. 19 april Distrikt Västerbotten har nätverksträff i Skellefteå för medlemmar inom kommunal sektor. 20 april AkademikerKompetens har seminarium för medlemmar i Stockholm. 21 april Facklig kurs i praktisk arbetsrätt för förtroendevalda arrangeras i Stockholm. Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall e-post: [email protected] arbete: 060-18 15 43 22 april Västra Götaland • Abdol Vazae e-post: [email protected] arbete: 073-663 6889 25 april Örebro • Åsa Eliasson e-post: [email protected] tel: 019-602 03 37 (tisdagar/fredagar) mobil: 076-81 78 100 Östergötland • Albert de Haan, Linköping e-post: [email protected] mobil: 0705-902 085. Fysioterapeuternas företagarråd har tvådagarsmöte på Djurönäset. Distrikt Örebro har styrelsemöte. KONTAKTA MIG! Jag är är kommunikationsansvarig på Fysioterapeuternas kansli och ansvarar för informationen på dessa sidor. Kontakt: Tel: 08–567 06 117 [email protected] Medlemsjour Telefon: 08–567 06 100 Telefonjour: 9–12 måndag–fredag (ej tisdagar) samt torsdagar även 13–15 Medlemsregistret, prenumeration och ekonomi Telefon: 08–567 06 150 [email protected] Företagarjour Telefon: 08–567 06 100 Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12 [email protected] [email protected] Alla kontaktuppgifter hittar du på: www.fysioterapeuterna.se/kontakt (Kansliet personal, ombudsmän och förbundets olika råd) 41 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] KURSER KI UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Eftertraktade kurser på avancerad nivå ANM ÄL DIG RED AN NU Led- och muskelrelaterade funktionsproblem OMT 30 hp En kurs för dig som är läkare, fysioterapeut eller har liknande utbildning inom hälso- och sjukvård och vill fortbilda dig inom ämnet inför en eventuell magisterexamen, samt för fysioterapeuter som ett led mot specialistkompetens. Magisterutbildning i demensvård för fysioterapeuter och arbetsterapeuter 60 hp Utbildningen är utformad för att ge dig som är fysioterapeut eller arbetsterapeut en djupare förståelse inom området demens, höja din grundläggande kompetens och bidra till utvecklingen av en effektiv och kvalitetssäkrad demensvård. Information och anmälan: ki.se/uppdragsutbildning 42 Smärtskolan ”Kunskap för livet” Evidensbaserad ledarutbildning för patientskola i primärvården. Om smärta, vardagsbalans, fysisk aktivitet och motivation som leder till hälsofrämjande förändringar av livsstilen. För fysioterapeuter och arbetsterapeuter i team. Skolan omfattar 4 gruppträffar plus en uppföljning. Allt material ingår. Kan tjäna som grund för MMR. När och var 18-19 maj i Stockholm, 20-21 september i Göteborg, 2016 För anmälan och mer information www.reumautveckling.se [email protected] Boka en egen kurs! Vi gör också kurser på beställning från olika landsting på den plats ni bestämmer. Max 30 deltagare per kurs. Kontakta: [email protected] FYSIOTERAPI 3.2016 KURSER . A kurs är att vä å g xa tt Fördjupa dina kunskaper Utvecklas Få nytändning Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare har internationell lärarexamen och är aktivt verksamma inom MDT. Anmäl dig idag och hitta inspirationen och glädjen i ökad kunskap! ns i Gbg Konfere 016 2 1 april idan! s på hem Läs mer Kursprogram 2016 A-kurs, Lumbalryggen Gbg Sthlm Ystad Sthlm Gbg Sthlm 6-9 april 27-30 april 25-28 maj 13-16 september 14-17 september 28-29/10 + 11-12/11 B-kurs, Cervikal- och Thorakalryggen Sthlm 19-22 april Gbg 21-24 september Sthlm 23-26 november Ystad 7-10 december C-kurs, Avancerad problemlösning lumbalrygg + nedre extremitet Ystad 15-18 juni Gbg 5-8 oktober D-kurs, Avancerad problem- lösning cervical- och thoracalrygg + över extremitet Sthlm 10-13 april Gbg 30/11-3/12 Examen Sthlm Gbg mckenzie.se/vardgivare 21 maj 26 november HÖSTTERMINEN 2016 Uppdragsutbildning i Neurovetenskap EPILEPSI HOS BARN OCH VUXNA – Avancerad nivå 7,5 hp Ytterligare information och ansökningshandlingar www.neurophys.gu.se/unp Gunnel Carlsson, Universitetslektor [email protected], tel: 031–342 37 43 Annika Särnström, kurssekreterare [email protected], tel: 031–342 12 29 Kursavgift: 10 000 kr/ 7,5 hp Sista anmälningsdag: 15 maj 2016 i mån av plats kan anmälan tas emot fram till kursstart FYSIOTERAPI 3.2016 43 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] KURSER Önskar du att kunna erbjuda det nya behandlingskonceptet, Grundkurs i Linköping 10-11 maj 2016 Grundkurs i Linköping november 2016 Du kan även anordna kurs på din ort www.teamvertigo.se BalanceWear® Therapy till dina patienter? Fysioterapeut Cindy Gibson-Horn från USA håller en tredagars kurs i BalanceWear® Therapy (BWT), tillsammans med fysioterapeuter från Skodsborg Fysioterapi. Cindy Gibson-Horn har utarbetat BWTkonceptet under de sista 15 åren i sitt arbete med neurologiska patienter i Californien. BWT är ett hjälpmedel i form av en väst, som förbättrar balansen, genom ett diskret viktsystem som ger sensorisk afferens som påverkar den posturala orienteringen. Kursen är i första hand praktikorienterad, och kursdeltagarna får en grundläggande kunskap och praktiska färdigheter i undersökning, testning och tillpassning av västen till patienter med diagnoserna, MS, Ataxi, Neuropati, Apopleksi, Parkinson mv. Det finns möjlighet för att ta med egna patienter. Vid slutet av kursen blir man certifierad BWT-terapeut och kan därefter erbjuda västen till sina egna patienter. Sveriges bästa kurser i manuell terapi Datum: 27 – 29 maj, 2016 Pris: 6 500 Dkr. Sista anmälningsdatum: Mån 25 april på mail [email protected] NYHET!! Nervous System 2.0 12-13/5 NYHET!! Läs mer på spinalapproach.com Obs! Vi har begränsat antal platser. För ytterligare information: www.balancewear.com [email protected] Kursen hålls på Skodsborg Fysioterapi, Skodsborg Strandvej 125 A, 2942 Skodsborg, Danmark. Boende är möjligt på Kurhotel Skodsborg (där kursen hålls) eller First Hotel Marina i Vedbæk (5 min. I taxi eller buss). Seminarium Funktionell biomekanik och muskelfunktion under gång Kursen är en inspirerande heldag som belyser biomekanik, muskelfunktion och det funktionella händelseförloppet i nedre extremiteter vid normal gång. Kursdeltagaren får en ökad förståelse för sambandet mellan muskelfunktion och GÄSTF ÖRELÄ gångmönster. Kursen kommer också att ge en inblick i SARE: Jessica Parnev olika ortoslösningar som finns tillgängliga för ik-Muth patienter med droppfotsproblem. VÄLKOMMEN TILL: Östersund 26 april, Linköping 26 maj 2016 För mer info ang program och plats besök www.camp.se, fliken seminarium Basal Kroppskännedom Grundläggande funktioner för vardagens aktiviteter och möten Nyheter och information: www.ibk.nu ortope dm e dic in ska in sti tu te t avancerad manuell terapi (amt) -Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling -Ledmobilisering -Differentialdiagnostik -Avancerad mjukdelsteknik ortopedmedicinska.se 44 FYSIOTERAPI 3.2016 KURSER 9 av 10 läsare är nöjda med FYSIOTERAPI Kursstart augusti 2016 Boka-tidigt-pris tom 31 mars 2016. Utbilda dig till Rehabyogalärare! En yogalärarutbildning för dig som vill arbeta med yogans tekniker med fokus på rehabilitering. Utbildningen är av internationell standard. Efter avslutad utbildning erhåller du ett diplom för godkänd terapeutisk yogalärarutbildning inom IAYT (The International Association of Yoga Therapists) Utbilda digi Stockholm, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Utbilda dig Göteborg, Malmö, Halmstad, Falun, Östersund, Kalix Falun, Gävle, Umeå,Luleå Luleå och och Kalix. MediYoga Institutet. Läs mer: www.mediyoga.se 08-21 03 30 Skandinavisk Forum for Lymfologi Kurs 2016 -2017 w w w. l y m fo l o g i . n o 2016-02-29 Aktiv avspänning, andning & egenvårdskurs Namnlöst-7 1 15:45 10-16/7 naturskönt vid havet i Bohuslän, Strömstad med sjukgymnast Lisa Danåsen Wikström. 0739 843815 www.gullnas.se Även andra kurser. YOGAUTBILDNINGAR & RETREAT WWW.NORDISKYOGA.SE ullnäsgården - livskraft rekreation medvetenhet Utbilda dig till vattengympainstruktör: Aqua Basic & Aqua Instructor - via webben Med Vattnet som Redskap - praktiska kursdagar Oskarshamn 11 mars 2016 Kristianstad 7 april 2016 Norrköping 20 maj 2016 Vi tar även uppdragskurser och kommer till er om så önskas! www.aquaeducation.se - utbildningar i vattengymnastik Kursledare Kerstin Sjögren Akupunktur för behandling av smärta? 25 maj, Smärta små barn samt spädbarnskolik. Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com [email protected] tel 0346-361 00 Kontakta oss för bokning och annonsfrågor: VI SER TILL ATT DU SYNS! i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter FYSIOTERAPI www.fysioterapi.se FYSIOTERAPI 3.2016 Robert Wallner försäljningschef 08–23 45 32 0709–92 53 43 robert.wallner@ mediakraft.se Gabrielle Hagman annonssäljare 08–23 45 34 0736–27 79 84 gabrielle.hagman@ mediakraft.se Anneli Bonde materialkontakt 08–23 45 36 0733–9347 63 anneli.bonde@ mediakraft.se Vid årsskiftet bytte Fysioterapi annonssäljarbyrå. Nu är det teamet på Mediakraft som ska se till du får ut maximal nytta av din annonsering i vår tidning. Via tidningen Fysioterapi når du majoriteten av landets fysioterapeuter/sjukgymnaster. Vår TS-upplaga är 12 900 exemplar. Varje nummer har en räckvidd på ca 15 500 läsare. 45 ANNONSER Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected] PRODUKT FYSIOTERAPEUTENS BÄSTA VÄN MLS LASER LASERKURS STOCKHOLM ARTRO CLINIC Fredag 8:e april För mer info se vår hemsida BOKA BESÖK & DEMO LÅNA EN LASER & PROVA PÅ KLINIKEN! www.optilaser.se 0650-18609 NY TEKNIK! • MLS TVÅ VÅGLÄNGDER I SAMMA PROB • FÖRINSTÄLLDA PROGRAM FÖR OLIKA DIAGNOSER • UPPLADDNINGSBAR • 2 ÅRS GARANTI OPTILASER.SE EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER RESULTAT Validerade stegräknare och en vetenskapligt baserad webbtjänst för FaR®. Läs mer på keepwalkingmedical.se och keepwalking.se. www.skanlab.se [email protected] 0525 36915 Oavsett var Katastrofen är Inom 36 timmar kan vi vara där I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att ge din gåva. Tack. Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser™ • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans PLATS- & ETABLERING Behandlingsrum uthyres på Östermalmsgatan 65 Med tillgång till gym, gymnastiksal och varmvattensbassäng 33 grader i nyrenoverade lokaler. Hyra från 10 000 kr/mån. För mer info kontakta Lisa Michelotti 070-6246831. 46 Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter FYSIOTERAPI FYSIOTERAPI 3.2016 KRYSSET Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 14 april 2016. Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till [email protected] och delta i utlottningen av 2 biobiljetter! KULTBILD STRÖMNING ALLA OCH INGA MÄNGDER ALLMÄNNYTTIGT BOLAG GUL HUND ÄR FET OCH SMAL EN RING SOM SKA VARA BEREDD PÅ PLATS PALMPRODUKT SLUTSLAG FINNS I BOUDOIRER LAG UTIFRÅN SVARTVIT RAD INGEN VÄN KVINNA FÖRBI DRYCK MORFIN LJUDENHET SÖKS LYCKAN I NEGATIVA SLUTEN KURVA AVSKEDA BRUKAR MAN SKAKA I SVINDEL EN FÅGEL OCH DESS LÄTE BLOMSTRAR NÅGOT I UTLÖSA ÄR VÄLDIGT GRÄDDIG TILLBEHÖR SKYDDSFÖREMÅL GER PROV PÅ DET ÄR KNÄPPT © ORDSMEDJAN ARSENIK DET LOCKAR FLUGOR KANEL KASTAR MAN VATTEN I HAS AVSLUTAS MED ELDAR ALSTRAR NEDSATT DRÖNIG 12 FÖR MÅNGA FASTSMÄLT GLASMASSA TILLÄGG PLATS FÖR HUMERUS VALLAR ELAK TEXT HANDRÖRELSE STRÅLENHET KOMMER IN PÅ UPPREPAR REVYPUBLIK VIDARE KOLA ARTICULATIO GENUS ROMMACKOR KROPPSSKÅL FÖLL STÅLIS FÖR VISAR VISSA KORT KAN TURISTER HA I FICKAN ORD VID DÅLIGT TILLSTÅND GARN FETTÄMNE SPEL BÄRS NITADE SKINN PÅ NÄSAN ARBETE TRÖTTANDE TAKVÄXTEN ANHOPNING FULLTRÄFFEN TJURSKALLIGA BLIR AVHYST FASAD KVAL INBJUDANDE VÄLJA MÄRLFORM BLIR LÄTT BRÖLLOP KÄMPIGT FYSIOTERAPI 3.2016 BARNMAT FICK MAN RO UTAN RO PÅ LIKNAR EN METKROK GULDKALV DAMMSUGARE KRYPIN MED MER VATTEN DRA IN BAISSE 47 böcker Redaktör: Hilda Zollitsch Grill [email protected] För de som vill slipa skidtekniken Ett boktips sent i skidsäsongen: Med bidrag från Johan Olsson och Charlotte Kalla har de norska längdskidfantasterna bröderna Aukland samlat sina bästa råd om träning, skidteknik, vallning, utrustning och tävlingsförberedelser. Här finns inslag om skadeförebyggande träning, att toppa formen och inte minst – återhämtningen. Boken vänder sig till skidåkare på alla nivåer. Titel: Träning för alla. Tema – längdskidor Klinisk kunskap om nervsystemet Lärobok i behändigt format: Klinisk neurovetenskap är den första svenska läroboken i sitt slag som riktar sig till medellånga grundutbildningar inom exempelvis fysioterapi, arbetsterapi och omvårdnad. Författarna har gedigen klinisk och akademisk erfarenhet från området och är verksamma vid svenska universitet. Bokens 224 sidor ger grundläggande kunskaper om det normala nervsystemets anatomi och funktion, diagnostik, sjukdomar och skador i nervsystemet, rehabilitering samt principer och praxis kring multidisciplinärt samarbete inom vård, omsorg och rehabilitering. Titel: Klinisk neurovetenskap Författare: A Aukland, J Aukland Författare: Bo Norrving med flera författare. Förlag: Orage, 2015 Förlag: Liber, 2015 Skapa ledningssystem för ökad patientsäkerhet Det ställs allt högre krav på en vårdgivare att ha ett ledningssystem med rutiner för att öka patientsäkerheten. Nu finns en ny bok med praktiska råd om hur ett processorienterat ledningssystem kan skapas efter en tydlig struktur som, enligt författaren Anita Edvinsson, gör det både användarvänligt och möjligt att underhålla. Hon är konsult och utbildare inom processutveckling och ledningssystem och har varit verk samhetschef och vård utvecklare inom offentligt driven och privat vård. Boken vänder sig främst till studerande inom hälsooch sjukvård och social omsorg, men den kan också vara vägledande till chefer i vårdbranschen. Titel: Processorienterat ledningssystem för patientsäker vård Författare: Anita Edvinsson Förlag: Liber 2016 48 ACTIVE Patella - En stabil knäortos! Stabiliserar patella sidledes Öppen modell Uttagbar, halvmåneformad plastskena Ventilerande material Passar även ungdomar, finns i str. XXS - L Inbyggd pelott som håller patella på plats Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport 042-25 27 01 [email protected] www.camp.se FYSIOTERAPI 3.2016 Delta i vår novelltävling! Har du skrivarådra? Och gillar du att berätta? Nu utlyser Fysioterapi en novelltävling för att inspirera färdiga och blivande fysioterapeuter till kreativt skrivande. Ämnet är ett möte som påverkat ditt yrkesliv eller din yrkesroll. Uppgift: Skriv en novell som inspirerats av ETT MÖTE som påverkat ditt yrkesliv eller din syn på din yrkesroll. Du är fri att släppa det dokumentära och akademiska. Syftet är att skriva kreativt och skönlitterärt. Textlängd: Din text får inte vara längre än 20 000 tecken med blanksteg. Det kollar du via verktyget Räkna ord i ditt Word-program. Var noga med textlängden. Vi kan varken bedöma eller publicera för långa texter. Lämningsdag: Fysioterapi behöver ha din text senast måndag 9 maj 2016. Maila texten i en Word-fil till redaktör Hilda Zollitsch Grill: [email protected] Juryn: Inskickade texter läses och bedöms av Fysioterapis redaktion som väljer ut ett vinnande bidrag. Priset: Det vinnande bidraget publiceras i tidningen Fysioterapi. Skribenten vinner även en helårsprenumeration på tidningen Skriva. EN SJUK GYMNAST BEHÖVER MER ÄN ENBART EN SJUKGYMNAST ELLER HUR? Du som är fysioterapeut och arbetar med att återföra alla sorters människor från skador varje dag vet vad som gäller för ett lyckat resultat: Kunskap och rätt hjälpmedel. KaptenMiki HUR är en av de ledande i världen på träningsmaskiner och programvaror för exakt och effektiv förebyggande och rehabiliterande vård. Gå in på www.hursverige.se för produkt- och kontaktinformation. HUR.03.16.indd 1 FYSIOTERAPI 3.2016 2016-03-06 20.59 49 KRÖNIKA Mossan växer i gamla hjulspår med mera. Fysisk aktivitet och träning, som är biverkningsfritt, finns inte med i de centrala rekommendationerna, trots att det finns evidens och en bok som heter FYSS. Det känns väldigt mossigt. Att en person med Parkinson eller MS troligen kan arbeta i större utsträckning och under längre tid, vara aktiv och delaktig i sitt eget liv och klara sig med mindre hjälp under längre tid tack vare fysisk aktivitet och träning verkar väga lätt. Fast riktlinjerna framhåller ändå vikten av multidisciplinära team, invänder kanske vän av ordning. Jo förvisso, men i det finstilta skriver man att de förutom läkare och sjuksköterska ska bestå av minst två andra professioner: fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, uroterapeut, logoped, dietist eller annan specialistläkare. Vårdgivaren kan alltså välja att bara lägga till en logoped och en kurator och skippa fysioterapeuten och arbetsterapeuten. En vän till mig har Parkinson. Han fick strida för att få en intensiv period av multidisciplinär rehabilitering med bland annat fysisk träning. Tack vare träningen behöver han inte minska sin arbetstid än på ett tag. Men den som inte strider får inte sådan rehab. Ojämlik vård kallas det. Den ojämlikheten kan bli mindre med bra riktlinjer. Nu blev jag visst själv en gnällspik utan glada ögon. Hilda Zollitsch Grill redaktör FOTO: JOHANNA HANNO M an ska ha glada ögon när man framför en åsikt” sa någon, ”då blir man bättre lyssnad på”. Det ligger mycket sanning i det. Oglada gnällspikar blir snabbt långrandiga och det är svårt att inte börja skruva på sig och leta efter utgången när de gnisslar igång. En gammal bekant till mig tillhör den skaran. Hennes ögon är sällan glada utan för det mesta uppspärrade i häpen misstro över tingens ordning. Raden av ofattbart korkade beslut om nyordningar fattade utan eftertanke av obegripligt inkompetenta chefer på hennes arbetsplats tycks aldrig ta slut. En gång försökte jag få stopp på gnällandet genom att föreslå henne att fly frustrationerna och byta jobb. Men då slog hon in på så-svårt-att-få-jobbnär-man-inte-har-kontakter-spåret i stället. Så nu letar jag mest efter utgången när hon drar igång. Hur glada ögon man hade på Social styrelsen när man publicerade riktlinjerna för behandling av parkinson och MS är svårt att säga. På nyhetsplats kan du läsa lite mer om dem och reaktionerna på dem. ”Suck” är en bra sammanfattning av riktlinjer som trampar på i gamla hjulspår med en läkardominerad arbetsgrupp som räknat på vilken läkemedelskombination som kostar mest och hur motiverade de olika läkemedelsvalen är utifrån biverkningar FOTO: GUSTAV GRÄLL FYSIOTERAPI Postadress: Box 3196, 103 63 Stockholm Besöksadress: Vasagatan 48 Tel (vx): 08–567 06 100 [email protected] Tidningen Fysioterapi ges ut av Fysioterapeuterna 50 Chefredaktör & ansvarig utgivare Lois Steen Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104 [email protected] Prenumeration Fysioterapi nr 4, 2016 kommer 28 april Helår: 780 kronor Skriv till oss: [email protected] inklusive moms Lösnummer: 90 kronor (+ porto) Fysioterapi på internet Utlandet: 979 kronor Tidningen publiceras även som pdf Redaktör Hilda Zollitsch Grill Adressändring, utebliven tidning, Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103 prenumerationsärenden: [email protected] Tel: 08–567 06 150 [email protected] Grafisk form Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare Malcolm Grace AB Göran Hagberg Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54 [email protected] Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar ISSN 1653-5804 TS-kontrollerad upplaga: 12 800 (2014) Annonser Mediakraft Gabrielle Hagman Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84 [email protected] Bokningsstopp för annonser: Se utgivningsplan www.fysioterapi.se på vår hemsida www.fysioterapi.se Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015 Följ oss på facebook! Sök på Tidningen Fysioterapi Omslagsbild Kerstin Hagberg, fysioterapeut vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Foto:Joakim Roos För insänt icke beställt material – text såväl som bilder – ansvaras ej. FYSIOTERAPI 3.2016 Irradia The New L på medicinsk laser Specialist Laser phototherapy - the future of medicine The development of pharmaceuticals has dramatically contributed to improved global health but pharmaceuticals are also creating severe side effects for patients and the environment. Researchers are therefore looking for non-pharmaceutical therapies. This book describes one of the most promising Medicinsk laser normaliserar besvär på ett naturligt therapies in this search - laser phototherapy. • • • The New Laser Therapy Handbook a s e r sätt: reducerar After more than inflammation 40 years of use, still no serious side effects of using laser light as a medical treatment modality have been minskar smärta observed. Low energies of laser light affect the natural and snabbare läkning ochand förbättrad basic mechanisms in our cells restore theirkvalitét. impaired func- T h Laser/Ljusterapi i klass 3B är en helt naturlig behandlingsform utan kända e biverkningar. Dessutom är det ett trevligt ekologiskt hållbart alternativ till r smärtmedicin. En vanlig behandlingseffekt av laser är minskat intag av NSAID. (Bidra till a minskade miljö och vattenföroreningar). p y tion, thereby triggering a cascade of positive effects. Some of these lead to improved wound healing, reduction of oedema, healing of neurological injuries, increased microcirculation and to pain relief, just to mention a few of the indications reported in the scientific literature. Laser phototherapy is often been looked upon as an “alternative” medical modality. More than 2000 scientific references in this book are telling a different story. As with all kinds of scientific work, new discoveries create new questions. In spite of great steps ahead in the scientific understanding of the medical effect on light, we still do not know all the optimal parameters. But we do know enough to make laser phototherapy a candidate for a therapy based upon evidence. of växande. Denstrong oberoende forskningen kring medicinsk laser ärSome ständigt Handbook that evidence is found in this book. Nu är det över 4200 laserstudier (www.PubMed.com). Skriv “lllt” i sökfönster eller lllt + indikation. Credit: NASA, NOAO, ESA, the Hubble Helix Nebula Team, M. Meixner (STScI), and T.A. Rector (NRAO). Prima Books Jan Tuner & Lars Hode Gingivitis Acute stroke Third molar Inflammatory acne Tinnitus Herpes simplex TMD Mucositis) Neck pain Shoulder pain Frozen shoulder Mastalgia Lymphoedema Lumbar disc herniation Muscle fatigue Epicondylitis Peripheral nerve injuries Carpal tunnel syndrome Low back pain Knee osteoarthritis MPDS Venous ulcers Postoperative oedema Achilles tendinopathy Ankle sprain Plantar fasciitis Courtesy: Anders Nobel, Irradia Exempel på evidensbaserade indikationer (RCT-studier dubbelblinda) Prima Books Kursschema vt 2016 - Irradia medicinsk laser rat Rekommende Heldagskurser - inriktning sjukgymnastik - fördjupning Stockholm - Från teori & metodik till verkliga patientfall lör 16 april Ledare (Cecila Lind sjg, författare av ny svensk laserbok. Beställ bok på www.laserguide.se) Stockholm - Diagnosspecifik laserbehandling nacke och senskador, bröst- och ländrygg. lör 30 april Ledare (Anders Bergström sjg, Högre examen OMI, Examen McKenzie, Dipl. Injektionsterapi) Stockholm - Laserbehandling för att aktivera lymfsystemet lör 4 juni Ledare (Helena Janlöv Remnerud ssk, Medicinsk Lymfterapeut, långvarig laservana.) Missa inte våra toppföreläsare denna vår, tillsammans har dom Med stor multiprob (12 st lasrar, täcks nacksmärtan fort. Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde. över 30 års lasererfarenhet. Kurserna har praktisk fokus. Kvällsemnarium Stockholm - Introduktion medicinsk laser (special axelsmärta) Halmstad - Introduktion medicinsk laser (Det trodde du inte om laser) Stockholm - Laserbehandling i rörelse - dynamisk behandling ons 6 april ons 27 april tisd 10 maj Djurkurser Stockholm, Ågesta - Laserkurs häst, heldag fred 15 april Anmälan: via www.irradia.se, [email protected] eller 08-767 27 00 Medicinsk laser fungerar lika bra på människa som djur. På bilden nya MID-laser med 12-prob Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar. FYSIOTERAPI 3.2016 Irradia Tel: 08-7672700 www.irradia.se [email protected] 51 Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l POSTTIDNING B / Economique Returer till ”Fysioterapi” Box 3196, 103 63 Stockholm Hjälp människor på flykt! Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs. SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor. Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645. Tack!
© Copyright 2024