1. No category

Guidebok för praktiker
Inspiration till strategier för hantering
av översvämningsrisker
Tom Raadgever, Nikéh Booister, Martijn Steenstra, Nico van der Schuit,
Jan van den Bossche, Julien Jadot, Fredrik Ohls, Wojciech Kiewisz, Doug Lewis
Guidebok för praktiker
2
STAR-FLOOD Guidebok för praktiker
Författare
Tom Raadgever, Nikéh Booister, Martijn Steenstra, Nico van der Schuit,
Jan van den Bossche, Julien Jadot, Fredrik Ohls, Wojciech Kiewisz, Doug Lewis
Status
STAR-FLOOD slutprodukt 7.4
Dokumentspridningsnivå: PU Allmänheten
Version
Slutlig, 21 mars 2016
Tack
Författarna tackar alla STAR-FLOOD-samarbetspartners som bidragit till denna vägledning
för praktiker/utförare. Den är baserad på resultaten från forskningsprojektet (se kapitel 8 i
denna guidebok och www.starflood.eu).
Arbetet som beskrivs i denna publikation har finansierats av EU: s sjunde ramprogram
genom bidrag till budgeten för det integrerade projektet STAR-FLOOD, kontrakt 308364.
Ansvarsfriskrivning
Det här dokumentet återspeglar bara författarnas åsikter och inte de av Europeiska unionen.
Detta arbete kan hänvisa till data från externa källor till STAR-FLOOD-projektkonsortiet.
Medlemmar i konsortiet tar inte ansvar för förluster eller skador som åsamkats tredje part
till följd av fel eller felaktigheter i uppgifterna. Informationen i detta dokument tillhandahålls
"i befintligt skick" och inga garantier ges att informationen lämpar sig för något särskilt
ändamål. Varken Europeiska unionen eller någon medlem av STAR-FLOOD-konsortiet är
ansvarig för eventuell användning som kan göras av informationen.
© STAR-FLOOD-konsortiet
Guidebok för praktiker
3
Guidebok för praktiker
4
Marken, Nederländerna, Källa: Rijkswaterstaat
Förord
Som delprojektledare för kunskapsspridning och nätverkande respektive projektkoordinator för forskningsprojektet STAR-FLOOD är vi och vårt team mycket stolta över att presentera
denna handbok för praktiker eller utövare. Med ordet praktiker (practitioner översatt från engelskan, reds anm.) menar vi i princip alla som arbetar med översvämningsfrågor utanför den
akademiska världen. Vi är övertygade om att samarbetet mellan forskare, beslutsfattare, frivilligorganisationer, konsulter och andra intressenter är nödvändig för att förbättra hanteringen av
översvämningsrisker. En samlad insats behövs för att öka Europas förmåga att hantera översvämningar!
Denna handbok är speciellt skriven för beslutsfattare och praktiker inom hantering av översvämningsrisker. Den avser att påpeka varför organisatoriska eller styrningsaspekter är nödvändiga
för att genomföra en omfattande och integrerad strategi för hantering av översvämningsrisker. Handboken innehåller rekommendationer och bästa praxis som kan ge dig nya insikter och
inspirera dig att förbättra din egen politik och praxis.
Denna handbok är också ett sätt att sprida resultaten av EU:s sjunde ramverksprojekt STAR-FLOOD (www.starflood.eu). Projektet har undersökt strategier för att hantera översvämningsrisker
i 18 utsatta stadsområden i 6 europeiska länder: England, Belgien, Frankrike, Nederländerna, Polen och Sverige. STAR-FLOOD har fokuserat på styrningsaspekter, ur ett kombinerat offentlig
förvaltnings- och rättsligt perspektiv.
Denna handbok presenterar de mest relevanta projektresultaten på ett attraktivt sätt för praktiker: strategiska beslutsfattare, konsulter och andra berörda parter på lokal, regional och nationell
nivå. Vi hoppas du kommer att ha glädje av att läsa denna guidebok och att du kommer att inspireras att tillämpa STAR-FLOOD-resultaten i ditt eget arbete!
Med vänlig hälsning,
Tom Raadgever
Delprojektledare för kunskapsspridning inom STAR-FLOOD.
Konsult översvämningsrisker på Grontmij/ Sweco
Prof. Peter Driessen
Projektkoordinator STAR-FLOOD
Professor i miljöförvaltning vid universitet i Utrecht
Guidebok för praktiker
5
Guidebok för praktiker
6
Översvämning i Hallsberg 2015, Sverige. Källa: Kicki Nilsson, Icon Photo
Sammanfattning
Av alla naturkatastrofer i Europa är översvämningar den vanligaste och står för det största
genom att man till exempel kan varna för översvämningar i tid och evakuera invånarna i
antalet olyckor och de största ekonomiska skadorna. Utan ytterligare åtgärder väntas
det översvämmade området. Slutligen, efter en översvämningshändelse kan 5) en snabb
både sannolikheten för och möjliga konsekvenser av översvämningar i Europa öka.
översvämningsåterhämtning uppmuntras genom att man förbereder återuppbyggnadsplaner
Ökad översvämningsrisk i Europa ställer krav på förbättrad förvaltning. Denna handbok
och statlig ersättning eller privata försäkringssystem.
syftar till att ge inspiration beträffande vilka strategier som kan användas för hantering av
översvämningsrisker och hur de tillämpas genom god förvaltning.
Trots detta finns det avsevärda skillnader mellan de strategier som länderna tillämpar. Det
finns inga universallösningar. En optimal mix har anpassas till den fysiska och samhälleliga
Denna handbok har utvecklats baserat på erfarenheter och analyser av STAR-FLOOD-
kontexten, och måste grundas på samhälleliga och politiska prioriteringar när det gäller
projektet i vilket förvaltningen av översvämningsrisker i Belgien, England, Frankrike,
målen.
Nederländerna, Polen och Sverige – har analyserats och jämförts.
En viktig lärdom av STAR-FLOOD-projektet är att för att säkerställa genomförandet av
Hantering av översvämningsrisker i Europa har traditionellt fokuserat på strukturella lösningar
strategier för hantering av översvämningsrisker är det nödvändigt med en god organisation
för att skydda sig mot översvämningar: ”att hålla vattnet borta från människor”. Även om
eller styrning. I regel behöver fyra förvaltningsaspekter vara på plats:
detta ofta tycks vara en ekonomiskt effektiv strategi, ökar stödet för att man även bör ha en
• de relevanta aktörerna, såsom samhällsplanerare, vattenförvaltare, räddningstjänst och
beredskap för översvämningar. Som rekommenderat i EU:s översvämningsdirektiv behövs
försäkringsbolag, måste ta ansvar och samarbeta för att genomföra strategin.
det en blandning av strategier som minimerar både sannolikheten för och konsekvenserna
• strategin är inbäddad i aktörernas diskurser, t ex i tänkande, diskussioner och politik.
av översvämningarna. På så sätt kan förlust av liv och sociala, ekonomiska, miljömässiga
• genomförandet backas upp av formella och informella regler och
och kulturella förluster minskas och återhämtning eller smart anpassning efter en
• aktörerna har den makt och de medel som krävs (finanser, kunskaper, politiska och
översvämningshändelse kan aktiveras.
interaktionsfärdigheter).
En blandning av strategier kan inkludera de följande fem strategierna för hantering av
Alla dessa förvaltningsaspekter måste fungera tillsammans: en felande länk kan hämma
översvämningsrisker. I den strategiska fasen före en översvämning minskar 1) förebyggande
genomförandet. Dessutom kan det när man har flera strategier för förvaltning av
av översvämningsrisker de potentiella konsekvenserna av översvämningar genom att
översvämningsrisker på plats orsaka splittring. Överbryggande mekanismer, eller aktörer,
begränsa exploatering i områden med risk för översvämningar; 2) översvämningsskyddande
politik, lagstiftning och andra verktyg och instrument som länkar samman och anpassar
infrastruktur, liksom åtgärder som ökar flodernas/älvarnas avbördningskapacitet eller som
strategier, är därför viktiga.
ökar vattenretentionskapaciteten uppströms, minskar sannolikheten för översvämningar,
och 3) minimering av översvämningsrisker minskar omfattningen eller konsekvenserna av
Rekommendationerna och bästa praxis-metoderna i denna guidebok bidrar till tre slutliga
översvämningar genom åtgärder i sårbara områden, som indelning i översvämningszoner,
mål för hantering av översvämningsrisker. Det första målet är motståndskraft, som inkluderar
översvämningssäkert byggande eller lokal vattenretention. I fall en översvämning inträffar, 4)
att ha på plats både förmåga att motstå översvämningar och förmågan att absorbera och
hjälper översvämningsförberedelser och responsförmåga till att minimera konsekvenserna
återuppbygga.
Guidebok för praktiker
7
Dessutom innehåller den adaptiva förmågan att lära sig och ändra. Det andra målet
hanteringen av översvämningsrisker. Integrerad planering för framtiden sker också av andra
effektivitet betonar att hantering av översvämningsrisker och förvaltning bör använda
skäl än genomförandet av översvämningsdirektivet. I Sverige utlöser klimatanpassning sådan
resurser (ekonomiska, personella, tekniska) på ett effektivt sätt, maximera önskade utfall och
planering; i Frankrike är integrerade handlingsplaner för förebyggande av översvämningar
minimera de nödvändiga insatserna. För det tredje bör hanteringen av översvämningsrisker
utvecklade av lokala myndigheter; och i Nederländerna, Belgien och England utvecklas
vara legitim: ingångsvärden, process och utfall bör vara samhällsmässigt acceptabelt.
exempel på integrerade och adaptiva planer som tar hänsyn till (framtida) osäkerhet. Andra
gemensamma utmaningar har att göra med samarbetet i flodområden mellan intressenter
Vi rekommenderar ett cykliskt tillvägagångssätt i fyra steg för att förbättra strategier för
uppströms och nedströms, och samarbete på flera nivåer mellan lokala, regionala och
hantering av översvämningsrisker och styrning mot de slutliga målen:
nationella myndigheter. Flodkontrakten i Vallonien är ett bra exempel på det första;
samarbete mellan bland andra kommunen, vattenstyrelsen och staten i den nederländska
1) analysera den nuvarande situationen och dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot.
staden Dordrecht är ett bra exempel på det senare.
2) fastställ den önskade situationen och bedöm vilka förändringar som krävs för att nå dit;
3) överväg vad som har prioritet och vad som kan ändras av vem,
I steget innan en översvämning är en viktig utmaning som flera länder möter hur man
4) Vidta åtgärder för att fastställa de önskade förändringarna.
försvarar sig mot översvämningar optimalt. Två goda rutiner är de holländska avancerade
systemen med strukturella försvar som garanterar säkerheten i ett högriskområde, och
Förbättringar som är resultatet av denna process kan bero på många aktörer i flera
det svenska systemet använder sig av tillfälliga översvämningsskydd för att hantera en
sammankopplade och icke-linjära processer, som endast delvis kan påverkas av enskilda
lägre och mer spridd översvämningsrisk. En liknande utmaning är hur man istället skapar
personer eller organisationer. Strävan efter förbättring kommer att kräva pågående arbete,
tillräckligt med plats för kontrollerade översvämningar utanför det utsatta området och på så
många upprepningar och varaktiga nätverk och kapacitetsuppbyggnad.
sätt minskar maxflödena. Bra exempel är hållbara dagvattensystem i England och Plats för
floden-projektet i Nijmegen, Nederländerna. En annan gemensam utmaning är att inkludera
Lyckligtvis pågår det ansträngningar för att förbättra hanteringen av översvämningsrisker
översvämningsrisker i samhällsplaneringen och byggandet. Detta kan bidra mycket till att
i många länder. Tidigare erfarenheter kan inspirera och främja mer riktad, och snabbare
minska konsekvenserna vid översvämningar. Ett bra exempel är Belgien där så kallade
förbättring. Denna handbok ger sådan inspiration genom att beskriva gemensamma
vattenbedömnings- och signalområden har införts som verktyg för att integrera vatten i
utmaningar och god praxis i hanteringen av översvämningsrisker som kan dras från den
beslutsfattandet i den urbana utvecklingen. I Sverige kan lokala och regionala myndigheter
mängd av information som har samlats in i Belgien, England, Frankrike, Nederländerna,
vägra bygglov baserat på risken för översvämningar. I Frankrike finns också särskilda
Polen och Sverige.
samordningsmekanismer mellan fysisk planering och riskhantering på plats.
Gemensamma utmaningar och goda metoder anordnas i följande kluster: 1) integrerad
Att säkra tillräckligt med pengar för investeringar i fysisk infrastruktur görs på flera sätt.
planering, samordning och samarbete, 2) hantering av översvämningsrisker innan en
Holländska finansieringsåtgärder sker genom allmänna skatter, medan det finns bra exempel
översvämning inträffar; 3) hantering av översvämningsrisker under en översvämning och 4)
på blandad finansiering genom partnerskap i England. Men hur prioriterar man mellan olika
hantering av översvämningsrisker efter en översvämning. För varje utmaning införs en eller
åtgärder? För detta vänder vi oss till goda exempel från England och Belgien, där flera typer
flera bra metoder, som beskriver hur utmaningen framgångsrikt har hanterats i specifika
av kostnads- och intäktsanalyser stöder beslutsfattandet. En sista gemensam utmaning
länder och fall.
i steget före en översvämning är att öka medvetenheten och uppmuntra medborgarna
att skrida till handling. I England spelar offentliga översvämningskartor en viktig roll i att
När det gäller integrerad planering, samordning och samarbete konfronteras alla EU-länder
skapa medvetenhet hos allmänheten och därmed skapa bottom-up effekter. I Belgien är
med genomförandet av direktivet om översvämning. Detta är både en utmaning och en
fastighetsägare skyldiga att informera intresserade köpare eller hyresgäster av en fastighet
möjlighet. I Polen innebar översvämningsdirektivet en möjlighet att ompröva och förändra
om riskerna för översvämning, vilket skapar medvetenhet.
Guidebok för praktiker
8
I steget under en översvämning, uppstår olika typer av utmaningar. En viktig
Denna förvaltningssammanfattning följs av en snabbreferenstabell som kan guida dig
gemensam utmaning är hur myndigheterna kan organisera sig innan och under ett
direkt till de bästa praxis-metoder som du är intresserad av. För varje bästa praxis visar
översvämningsförlopp. I England hittar vi en bra praxis när det gäller prognoser och varningar
diagrammet strategier för hantering av översvämningsrisker och vilka förvaltningsaspekter
för översvämningar, som är nödvändig för att man ska kunna reagera i tid. Här finns även
som diskuteras och till vilka slutmål som denna bästa praxis bidrar. Bästa praxis är
ett nationellt ramverk för att samordna lokala insatser på plats. I Frankrike samarbetar
grupperade per land. En mer detaljerad läsguide kan hittas i avsnitt 1.3
lokala, nationella och internationella partners i en stor krishanteringsövning i Parisregionen.
Förutom samarbete mellan myndigheter krävs det även medverkan från allmänheten och
volontärer för att hantera översvämningar med tanke på regeringens begränsade kapacitet.
I England skapar lokalsamhället aktionsgrupper för översvämningshantering, medan Polen
har goda erfarenheter med deltagande av de frivilliga brandkårerna, som omfattar lokala
volontärer och utnämning/identifiering av lokala ledare som är kapabla att öka och samordna
gemenskapsåtgärder. Eftersom deltagandet från allmänheten börjar med medvetenhet hos
allmänheten har delar av Sverige skapat kommunikationsprogram för översvämningsrisker
från stora dammbrott och Nederländerna har lanserat en webbplats för att informera
medborgarna om deras alternativ för evakuering i händelse av en stor översvämning.
Efter en översvämning startar återhämtningsfasen: vatten måste pumpas eller ledas bort,
området måste saneras och områden byggas om eller repareras. En gemensam utmaning
är att se till att det finns tillräckligt med pengar för återuppbyggnaden. I England liksom i
Belgien och Frankrike är försäkringssystem på plats. Antingen som en del av den vanliga
hemförsäkringen som i England och Sverige, som en del av den risk-brandförsäkringen
som i Belgien, eller som del av det privata-offentliga Cat Nat-systemet i Frankrike.
Nederländerna förlitar sig på en nationell utjämningsfond vid naturkatastrofer. I England
har man ett system för att kompensera kommunerna för oväntade kostnader i samband
med översvämningar. Att upprätthålla och återupprätta viktig infrastruktur, hälso-och
sjukvård och andra funktioner är en gemensam utmaning i fasen efter en översvämning. I
England lanserades ett särskilt program för kritisk infrastruktur som främjar organisationer
att integrera återhämtningsförmåga för att bättre kunna absorbera chocker och återhämta
sig snabbare efter en översvämning. Slutligen, efter en översvämning bör man dra lärdom
av erfarenheterna för att vara bättre förberedd i framtiden. Hur lär vi oss av det förflutna? I
England organiseras oberoende granskningar av hanteringen av översvämningsrisker och
respons på stora översvämningshändelser. I Polen utlöste Millennium-översvämningarna
1997 avsevärda förändringar i hanteringen av översvämningsrisker, vilket resulterade i
mycket bättre förberedelser och respons/reaktioner vid översvämningen 2010.
Guidebok för praktiker
9
Guidebok för praktiker
10
Nijmegen, Nederländerna. Källa: T. Raadgever
Referensdiagram
Land
God praxis
Strategier för hantering av översvämningsrisker
Styrningsaspekter
Förebyggande
Aktörer
Försvar
Riskreducerande
Förberedelser
Återhämtning
Diskurser
Belgien
Sigma-planen, försvar och kontrollerade
översvämningar
x
x
Belgien
Flodkontrakt i Vallonien
x
x
x
Belgien
Samhällsplaneringsverktyg för att minska framtida
skador i Flandern
x
x
Belgien
Kostnads-nyttoanalys för riskhanteringsplaner i
Flandern
x
x
x
Belgien
Informera husköpare och hyresgäster om
översvämningsrisker
x
x
x
Belgien
Försäkring med differentierade premier
England
Flerskalig och adaptiv förvaltning för Themsens
mynning
England
Hållbart stadsavvattningssystem
England
Partnerskapsfinansiering
England
Kostnads-nyttoanalys och livslängdskostnad
England
Uppmuntra lokala åtgärder för att minska
översvämningsrisker
England
x
x
x
x
x
Regler
Resurser
Återhämt- Effektningsivitet
förmåga
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Syfte/Slutmål
x
x
Legitimitet
x
4.3.4
x
x
x
x
Avsnitt
x
4.4.1
5.4.1
x
5.6.2
x
x
5.7.2
x
x
x
7.2.2
x
x
4.3.5
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
5.5.2
x
x
x
x
x
x
x
5.6.1
x
x
x
Organisera översvämningsprognoser och varningar
x
x
England
Ramverk för att samordna lokal katastrofhantering
x
x
England
Översvämningsaktionsgrupper och
översvämningsvakter
x
x
England
Översvämningsförsäkring och återförsäkring
x
x
x
x
x
x
x
x
x
5.3.1
x
x
x
x
x
x
x
x
Guidebok för praktiker
x
11
5.7.1
6.2.1
x
6.2.2
x
x
6.3.1
7.2.1
Land
God praxis
England
Bellwin-program för ersättning till kommuner
England
Program för återhämtningsförmåga hos den
nationella infrastrukturen
England
Oberoende översvämningsförvaltning och
responsrecensioner
Frankrike
PAPI, en nerifrån-upp-strategi för motståndskraft
Frankrike
Från tillsynsmyndighet till partner i interaktiv
utveckling i Nice
Frankrike
SEQUANA övning i hantering av
översvämningsrisker
Frankrike
Cat Nat offentlig-privata försäkringssystem
Strategier för hantering av översvämningsrisker
Styrningsaspekter
Förebyggande
Återhämtning
Aktörer
x
x
x
Försvar
Riskreducerande
Förberedelser
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Nederländerna Adaptiv deltaplanering
x
x
x
Nederländerna Flernivåsamarbete i Dordrecht
x
x
x
Nederländerna Säkerheten garanteras
x
Nederländerna Plats för floden, Nijmegen-Lent
x
Nederländerna Finansiering genom offentliga skatter
x
Polen
Översvämningsdirektivet som drivkraft för
förändring
x
Polen
Brandmän, volontärer och lokala ledare
Polen
Översvämningar som en utlösande faktor för
förändring
x
x
Sverige
Klimatanpassning som en utlösande faktor
x
x
Sverige
Tillfälliga översvämningsskydd
x
Sverige
Byggande och bygglov
Sverige
Häfte för att informera om översvämningsrisker
och evakueringsperspektiv
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
7.4.1
x
4.3.2
x
x
x
4.3.3
x
4.5.1
5.2.1
x
x
5.3.2
x
x
5.5.1
x
x
6.3.4
x
7.2.4
x
4.2.1
x
6.3.2
x
7.4.2
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
4.3.1
x
5.2.2.
x
x
Guidebok för praktiker
7.2.3
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
7.3.1
6.2.3
x
x
x
7.2.5
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Nederländerna Offentlig ersättningsfond
x
Legitimitet
5.4.3
x
x
Återhämt- Effektningsivitet
förmåga
x
x
x
x
x
Resurser
Avsnitt
x
x
Nederländerna Webbplats: "Ska jag stanna eller ska jag lämna?"
x
Regler
x
x
x
x
Diskurser
Syfte/Slutmål
x
12
5.4.2
x
6.3.3
Guidebok för praktiker
13
Guidebok för praktiker
14
Kaj i Antwerpen, Belgien. Källa: H. Mees
Innehållsförteckning
Förord
5
Sammanfattning7
Referensdiagram11
1Introduktion
3 Hantering av översvämningsrisker
31
3.1 Styrmekanismer för översvämningsrisker
31
3.2 Styrmekanismer i STAR-FLOOD-länderna
32
3.3 Faktorer som främjar stabilitet eller förändring
33
3.4 Hur förändrar man förvaltningen av översvämningsrisker i ett visst område?33
19
4 Integrerad planering, samordning och samarbete
37
1.1 Översvämningsrisken i Europa
19
4.1 Gemensamma utmaningar
38
1.2 Översvämningsrisker i STAR-FLOOD-länderna
20
4.2 Hur genomför man översvämningsdirektivet?
38
1.3 Så använder du denna guide
21
4.2.1 Översvämningsdirektivet som drivkraft för förändring: Polen
4.3 Hur planerar man integrerat för framtiden?
39
39
1.3.1 Huvudsakliga mål och målpublik
21
1.3.2 Guidebokens upplägg
22
4.3.1 Klimatanpassning som en utlösande faktor: Sverige
40
1.3.3 Guidebok online
23
4.3.2 PAPI, en nerifrån-upp-strategi för motståndskraft: Frankrike
41
4.3.3 Adaptiv Delta-planering: Nederländerna
42
4.3.4 Sigma-planen, skydd och kontrollerade översvämningar: Belgien
42
4.3.5 Flerskalig och adaptiv förvaltning för Themsens mynning: England
43
2 Strategier för hantering av översvämningsrisker
25
2.1 Strategier för hantering av översvämningsrisker
25
2.2 Strategier i STAR-FLOOD-länderna
27
4.4 Hur ska man samarbeta i flodområden?
44
2.3 Mot motståndskraft, legitimitet och effektivitet
28
4.4.1 Flodkontrakt i Vallonien: Belgien
44
2.3.1Återhämtningsförmåga/Resiliens
28
2.3.2 Effektivitet
28
2.3.3Legitimitet
29
2.4 Hur du väljer strategier för hantering av översvämningsrisker
4.5 Hur bygger man broar mellan olika statliga nivåer?
4.5.1 Samarbete på flera nivåer i Dordrecht: Nederländerna
29
Guidebok för praktiker
15
45
45
5 Innan en översvämningshändelse
47
7 Efter en översvämningshändelse
72
5.1 Gemensamma utmaningar
48
7.1 Gemensamma utmaningar
73
5.2 Hur skyddar man sig mot översvämningar?
49
7.2 Hur ge tillräckligt med pengar för återhämtning?
73
5.2.1 Säkerheten garanterad: Nederländerna
49
7.2.1 Översvämningsförsäkring och återförsäkring: England
74
5.2.2 Tillfälliga översvämningsskydd: Sverige
50
7.2.2 Försäkring med differentierade premier: Belgien
74
51
7.2.3 Cat Nat offentlig-privata försäkringssystem: Frankrike
75
5.3.1 Hållbara dagvattensystem: England
51
7.2.4 Offentlig ersättningsfond: Nederländerna
76
5.3.2 Plats för floden - Nijmegen-Lent: Nederländerna
52
7.2.5 Bellwin-system för ersättning till kommunerna: England
76
5.3 Hur skapar man tillräckligt med plats för vattnet?
5.4 Hur kan översvämningsrisker infogas i den fysiska planeringen?
52
5.4.1 Samhällsplaneringsverktyg för att minska framtida skador i Flandern: Belgien 53
5.4.2 Byggande och tillstånd: Sverige
53
5.4.3 Från tillsynsmyndighet till partner i interaktiv utveckling i Nice: Frankrike
54
5.5 Hur kan man garantera tillräckligt med pengar för fysiska åtgärder?
56
7.3 Hur upprätthåller och återupprättar man viktig infrastruktur,
hälso-och sjukvård och andra funktioner?
77
7.3.1 Program för återhämtningsförmåga hos den nationella infrastrukturen:
England
77
7.4 Hur man lär sig från tidigare...?
78
5.5.1 Finansiering genom statliga skatter: Nederländerna
56
7.4.1 Oberoende översvämningsförvaltning och responsutvärderingar: England
78
5.5.2 Partnerskapsfinansiering: England
56
7.4.2 Flodhändelser som en utlösande faktor för förändring: Polen
78
5.6 Hur ska man prioritera mellan olika åtgärder?
57
5.6.1 Kostnads-nyttoanalys och total livslängdskostnad: England
57
5.6.2 Kostnads-nyttoanalys för riskhanteringsplaner i Flandern: Belgien
58
5.7 Hur öka medvetenheten och medborgarnas engagemang?
58
5.7.1 Främjande av lokala åtgärder för att minska översvämningsrisker: England
59
5.7.2 Informera husköpare och hyresgäster om översvämningsrisker: Belgien
60
6 Under en översvämningshändelse
62
6.1 Gemensamma utmaningar
63
6.2 Hur kan myndigheter organisera sig vid översvämningar?
64
6.2.1 Organisera översvämningsprognoser och -varningar: England
64
6.2.2 Ramverk för att samordna lokal katastrofhantering: England
65
6.2.3 SEQUANA övning i hantering av en översvämningshändelse: Frankrike
66
6.3 Hur man kan involvera allmänheten gällande översvämningar?
68
6.3.1 Kommunal översvämningsaktionsplan och översvämningsvakter: England
68
6.3.2 Brandmän, volontärer och lokala ledare: Polen
69
6.3.3 Häfte för att informera om översvämningsrisker och
evakueringsperspektiv: Sverige
6.3.4 Hemsida "ska jag stanna eller ska jag lämna": Nederländerna
69
70
Guidebok för praktiker
16
Guidebok för praktiker
17
Guidebok för praktiker
18
Maeslant-barriären, Nederländerna, Källa: T. Raadgever
1Introduktion
"Som programchef för vatten i Dordrechts kommun har jag
genomfört en ny strategi för att göra den mycket sårbara
staden, som är omgiven av stora vattendrag, självständig
under översvämningar. Denna process krävde inte bara
toppmoderna tekniska insikter för att fastställa en smart
kombination av översvämningsskydd, utrymningsvägar,
vindskydd osv. Det krävdes också insikter i hur man
Ellen Kelder
programchef vatten,
Dordrecht kommun
organiserar denna förändring ur ett förvaltningsperspektiv. I
denna process har olika myndigheter och forskningsinstitut i
Nederländerna samarbetat framgångsrikt. Delta-programmet
gav en bra plattform för detta. Samtidigt har vi deltagit i
ett antal europeiska projekt där vi har utbytt erfarenheter.
Personligen tycker jag att utbytet mellan vetenskap och
politik och mellan olika städer och regioner är nödvändigt
för bra hantering av översvämningsriskerna. Därför är jag
nöjd med denna handbok för praktiker och hoppas att den
kommer att inspirera många människor."
1.1 Översvämningsrisken i Europa
Översvämningsrisk uppfattas ofta som produkten av sannolikheten för och konsekvenserna av
översvämningar. Det finns olika vägar genom vilka översvämningar inträffar: lokal nederbörd
(pluvial); floder eller säsongsbetonad snösmältning (fluvial), havet (tidvatten, stormfloder);
eller nederbörd i branta avrinningsområden och snabb avrinning (störtfloder). Eftersom
översvämningar påverkas av det komplexa och dynamiska samspelet mellan fysiska och
mänskliga system, är översvämningar mycket oförutsägbara.
Av alla naturkatastrofer i Europa är översvämningar den vanligaste och står för det största
antalet olyckor och de högsta ekonomiska skadorna (Guha-Sapir et al. 2013). Till skillnad
från andra naturliga faror är inget europeiskt land fritt från risken för översvämningar. Mellan
2000 och 2005 drabbades Europa av nio stora översvämningskatastrofer, som orsakade
155 dödsfall och ekonomiska förluster på mer än 35 miljarder euro (Barredo 2007). 2013
orsakade översvämningarna i Centraleuropa 25 dödsfall och 15 miljarder dollar i ekonomiska
skador (Munich Re 2014). Återkommande vinteröversvämningar 2013 och 2014 i olika
delar av Storbritannien översvämmade 5000 bostäder och orsakade 17 dödsfall samt
skador till ett värde av över 2 miljarder pund1. I oktober 2015 drabbades franska Rivieran
av kraftiga översvämningar med 19 döda och skador till ett värde av ca 625 miljoner
euro som följd2. Dessa händelser belyser utmaningen och vikten av effektiv hantering av
översvämningsriskerna.
Utan ytterligare åtgärder väntas både sannolikheten för och möjliga konsekvenser av
översvämningar i Europa att öka. Klimatförändringarna förväntas leda till att havsnivån stiger
och framkallar mer extrema väderförhållanden, vilket ökar sannolikheten för översvämningar
(IPCC 2011). I genomsnitt i Europa beräknas översvämningstoppar som återkommer med
en frekvens av mer än 100 år fördubblas i frekvens inom tre decennier (Alfieri et al 2015).
1
2
Källa: http://floodlist.com/insurance/uk/cost-of-2013-2014-floods
Källa: www.catnat.net, rapport om händelserna för perioden 2001-2015
Guidebok för praktiker
19
Marksättningar kan förvärra översvämningsriskerna, främst i deltaregioner. På samma gång
förstoras de potentiella konsekvenserna av extrema väderhändelser av befolkningstillväxt,
ekonomisk tillväxt och urbanisering i översvämningshotade områden (Barredo 2009; Mitchell
2003).
TextBox 1.1. STAR-FLOOD forskning om förvaltning av översvämningsrisker
STAR-FLOOD står för: ”STrengthening And Redesigning European FLOOD risk practices:
Framåt mot lämpliga och motståndskraftiga riskhanteringslösningar ". Projektet är
inriktad på att analysera, förklara, utvärdera och utforma politiken för att bättre hantera
översvämningsrisker i tätorter över hela Europa. Fallstudier har utförts i 18 utsatta
stadsområden i sex europeiska länder: Belgien, England, Frankrike, Nederländerna, Polen
och Sverige. Resultaten av detta ambitiösa projekt är mycket relevant för utvecklingen och
genomförandet av ny politik och lagstiftning på europeisk, nationell och regional nivå och
för utvecklingen av offentlig-privata partnerskap. STAR-FLOOD-projektet pågick från den
1 oktober 2012 till 31 mars 2016.
1.2 Översvämningsrisker i STAR FLOOD-länderna
Alla sex länder som analyseras i STAR-FLOOD - Belgien, England, Frankrike,
Nederländerna, Polen och Sverige - bemöter översvämningshotet, men typerna av
översvämningar och betydelsen av översvämningsrisken varierar. Andelen asfalterade
och bebyggda områden i Belgien är relativt hög. Detta minskar kapaciteten för
regnvatteninfiltration, vilket resulterar i en högre sårbarhet för pluviala översvämningar.
Även om de senaste händelserna hade främst en pluvial källa, orsakades de mest skadliga
händelserna på 1900-talet av stormar (de största 1953 och 1976). England har en hög
risk för översvämningar, en av sex fastigheter riskerar att drabbas av fluvial, kustnära
och/eller ytvattenöversvämningar (Environmental Agency/Miljöbyrån 2009). Med de
kommande klimatförändringarna, men också till följd av urbaniseringen, befolkningstillväxten
och åldrande dagvattensystem ökar denna risk. I Frankrike är omkring 60 % av
naturkatastroferna översvämningar och cirka 26 % av befolkningen (17 miljoner invånare)
bor i översvämningshotade områden. Dessa översvämningshotade områden påverkas
av tidvattensöversvämningar och stormfloder (västra och norra Frankrike), fluvial och
störtfloder (södra Frankrike), fluviala översvämningar längs de större floderna och pluviala
översvämningar i de flesta städerna. Eftersom stora översvämningar var relativt sällsynta på
1900-talet och 2000-talet är riskmedvetenheten bland befolkningen låg.
Figur 1.1: Länder och fall som analyserats i STAR-FLOOD
Guidebok för praktiker
20
26 % av Nederländerna är beläget under havsnivån och 59 % av landet är känsligt för
översvämningar. 55 % av landet skyddas av vallar och sanddyner från tidvatten- och
Tabell 1.1: Typerna av översvämningar, kostnader och dödsfall till följd av översvämningshändelser
mellan 2002 och 2013 i STAR-FLOOD-länderna (DG-miljö 2014)
Orsaker till
översvämning
Antal större
översvämningar
2002-2013
Totalkostnader
för alla händelser
2002-2013
(extrapolerat)
Total antal
dödsfall
2002-2013
Belgien
Pluvial, fluvial,
tidvatten,
svallvågor
10
180 miljoner euro
5
Frankrike
Pluvial, fluvial,
störtfloder
48
8700 miljoner euro
152
Nederländerna
Pluvial, fluvial,
tidvatten,
svallvågor
3
14 miljoner euro
0
Polen
Pluvial, fluvial
10
24 000 miljoner
euro
24
Sverige
Pluvial, fluvial,
snösmältning
1
320 miljoner euro
0
Storbritannien
Pluvial, fluvial,
tidvatten,
svallvågor,
störtfloder
48
23 000 miljoner
euro
57
flodöversvämningar. 1953 inträffade en stor översvämningskatastrof som resulterade i
över 1800 offer bara i Nederländerna och som även påverkade Belgien och England.
Som en reaktion på denna händelse utvecklade Nederländerna sitt Delta-program,
översvämningsskydd som byggts för att undvika en katastrof av denna magnitud. Efter
händelserna 1953 inträffade inga större händelser, det har varit några hotfulla situationer
1993 och 1995 men vattnet bröt inte igenom några vallar då. Småskaliga pluviala
översvämningar i tätorter uppstår då och då eftersom skyfallen på sommaren blir mer
intensiva på grund av klimatförändringar. Polen har en påtaglig översvämningsrisk, med
nästan hälften av kommunerna i fara. 1997 påverkade de s.k. millennieöversvämningarna
cirka 2 % av Polens territorium, som tillfogades skador till ett värde av ca 2,5 miljarder euro
(ca 1,7 % av BNP)3. Risken för översvämningar ökar på grund av urbanisering och den därav
följande ökningen av ogenomtränglig yta. 2010 inträffade på nytt omfattande översvämningar
i i stora delar av Centraleuropa, där Warszawa och andra områden påverkades kraftigt4.
Även om projektioner av klimatförändringar i Centraleuropa inte är tydliga när det gäller
förändringar av den genomsnittliga årliga nederbörden, är det troligt att intensiteten i
nederbördshändelserna kommer att öka. Riskerna för översvämning i Sverige är relativt små.
Sverige är emellertid ett av de största länderna i Europa, med en stor variation i hydrologiska
och geologiska förhållanden och befolkningstäthet. Därför varierar sannolikheten för och
konsekvenserna av översvämningarna betydligt. Fluviala översvämningar är den vanligaste
typen av översvämningar, som främst uppstår till följd av häftiga regn och snösmältning.
1.3 Så använder du denna guide
Det förväntas att temperaturerna kommer att öka i de skandinaviska länderna mer än det
1.3.1 Huvudsakliga mål och målpublik
beräknade globala genomsnittet, och med detta, antalet händelser med intensiv nederbörd.
Ökad översvämningsrisk i Europa kräver förbättrade metoder för förvaltningen. Huvudsyftet
med denna guidebok för praktiker är att ge inspiration om hur du skapar en effektiv strategi för
hantering av översvämningsrisker i ett land eller ett visst område och hur man ser till att strategin
genomförs genom goda styrningsformer. Detta kan gälla små stegvisa förändringar i din dagliga
verksamhet, såväl som mer strukturella förändringar. Guideboken är baserad på STAR-FLOODprojektets forskningsresultat. I vissa fall länkar den till bästa praxis och rekommendationer även
från andra forsknings- och policyprojekt (se §8.2.2). Den besvarar frågor som:
• Hur kan aktörerna hitta varandra i en splittrad miljö?
• Hur förverkligar man en motståndskraftig blandning av strategier?
• Hur säkerställer man att strategier tillämpas?
• Hur tar man hänsyn till särskilda villkor i ett land / stadsregion?
3
4
Källa: http://mcebrat.republika.pl/flood.htm
Källa: http://www.cbsnews.com/news/poland-flood-threatens-warsaw-submerges-towns/
• Vilka instrument finns tillgängliga?
Guidebok för praktiker
21
Denna handbok kan vara relevant för alla berörda parter som deltar i hanteringen av
Kapitel 4, 5, 6 och 7 behandlar gemensamma utmaningar och bästa praxis: för inspiration
översvämningsrisker i Europa. Den adresserar särskilt aktörer som är intresserade av
och för att du ska lära av andra länder och fall. Kapitel 4 introducerar integrerad planering,
hur styrningen av översvämningsrisker fungerar och vad deras egna möjligheter är för att
samordning och samarbetsutmaningar samt god praxis. Kapitel 5-7 tar upp utmaningar och
förbättra metoderna för hantering av översvämningsrisker. Detta inkluderar, men är inte
bra metoder för specifika "steg" i cykeln för hantering av översvämningsrisker:
nödvändigtvis begränsat till, följande grupper:
• Nationella, regionala, lokala beslutsfattare (myndigheter och icke-statliga organisationer)
5. Före en översvämning (översvämningsskydd och samhällsplanering).
som utvecklar eller inför en eller flera översvämningsriskstrategier på strategisk nivå
6. Under en översvämning (katastrofhantering); och
(sektorerna vatten och översvämning, samhällsplanering, katastrofhantering);
7. Efter en översvämning (återhämtning).
• Privata aktörer, som konsulter och försäkringsbolag.
Kapitlen kan läsas oberoende av varandra. Du kan navigera direkt till ditt intresseområde.
1.3.2 Guidebokens upplägg
Kapitel 4-7 börjar med en inspirerande intervju av en läkare. Sedan beskrivs de
Kapitel 2 introducerar fem strategier för hantering av översvämningsrisker och tre slutliga mål
gemensamma utmaningar som hittades i Belgien, England, Frankrike, Nederländerna, Polen
för hantering av översvämningsrisker. Baserat på denna information ger det vägledning om
och Sverige. Slutligen, för varje utmaning införs en eller flera bästa praxis-metoder, som
hur man utvecklar en bra mix av strategier.
beskriver hur utmaningen framgångsrikt har hanterats i specifika länder och fall. Vi hoppas
detta hjälper dig och ger inspiration att hantera de utmaningar du möter i din hantering av
Kapitel 3 beskriver varför god styrning är nödvändigt för genomförandet av dessa strategier
översvämningsrisker i praktiken.
och ger praktisk vägledning hur man kan bedöma om förändrad förvaltning är till nytta i din
situation. Om så är fallet ges steg för steg-förbättringar som du kan ta.
Nijmegen, Nederländerna. Källa: T. Raadgever
Guidebok för praktiker
22
Textbox 1.2. Val av bästa praxis
1.3.3 Guidebok online
Bästa praxis är projekt, instrument eller andra metoder som har visat sig vara effektiva för
Guideboken kan också läsas online. Innehållet är nästan samma som innehållet i denna
att nå målen för hantering av översvämningsrisker i olika sammanhang. De bidrar till de
bokversion. Online-versionen innehåller dessutom faktablad av de analyserade länderna
slutliga målen av återhämtningsförmåga, effektivitet och legitimitet (se §2.3).
och fall. Online-versionen är dessutom mer interaktiv, eftersom den består av många
De bästa praxis-metoder som beskrivs i denna handbok är konkreta exempel från
mindre block av information som intuitivt är länkade till varandra. Detta möjliggör en snabb
STAR-FLOOD-länderna. De valdes ut av författarna ur det stora empiriska material som
navigering till de ämnen du är intresserad av. Online-versionen finns på www.starflood.eu/
samlades in under forskningen och diskuterades med alla projektpartner. Vi är övertygade
guidebook.
att de kommer att fungera som inspirationskälla för andra länder och regioner.
Vi vill ändå vara tydliga med att urvalet i viss mån fortfarande är subjektivt, och betona
att det finns många fler bra metoder i STAR-FLOOD-länderna, i Europa och världen
över. Denna handbok hjälper dig att förstå grundläggande komponenter för hantering
av översvämningsrisker, för att få inspiration av internationell god praxis, och påbörja
förändringsarbetet. Samtidigt utmanar den dig att utforska och experimentera vidare!
Denna handbok innehåller några verktyg som kan hjälpa dig att navigera till relevanta avsnitt
ännu snabbare. Snabbreferensdiagrammet i början av handboken innehåller all god praxis
som beskrivs i kapitel 4-7. För varje bästa praxis visar diagrammet strategier för hantering
av översvämningsrisker och vilka förvaltningsaspekter som diskuteras och till vilka slutmål
som denna bästa praxis bidrar. Bästa praxis är grupperade per land. Detta möjliggör ett
sökande efter metoder baserat på land, strategi, styrningsaspekt eller syfte. De relevanta
strategierna, styrningsaspekterna och målen anges även med ikoner i början av varje avsnitt
som beskriver en bästa praxis. Till ytterligare hjälp för läsaren kan vara den ordlista i kapitel 9
som förklarar termer och förkortningar som är av central betydelse i denna handbok. Indexet
i kapitel 11 listar relevanta villkor i alfabetisk ordning och hänvisar läsaren till de sektioner där
de diskuteras.
Guidebok för praktiker
23
Guidebok för praktiker
24
Översvämningsskydd i Polen. Källa: B. Bednarek
2 Strategier för hantering av översvämningsrisker
2.1 Strategier för hantering av översvämningsrisker
Hantering av översvämningsrisker i EU:s medlemsstater har traditionellt fokuserat
politiska dokumenten, som EU:s översvämningsdirektiv (2007/60/EG) och UNIDSR Hyogo-
på strukturella lösningar för att skydda sig mot översvämningar: ”att hålla vattnet från
ramverket för åtgärder. I STAR-FLOOD-projektet gör vi åtskillnad mellan fem olika strategier
människor”. Det är dock nu allmänt erkänt att hantering av översvämningsrisker kräver en
för hantering av översvämningsrisker som kan kombineras i en diversifierad strategi. Dessa
blandning av alternativ som syftar till att minimera sannolikheten för och konsekvenserna
strategier illustreras i figur 2.1.
av flodhändelser. En sådan diversifierad strategi rekommenderas till exempel i de senaste
Förebyggande av översvämningar
Översvämningsskydd
Mildrande/Begränsning av
Förberedelse för- och respons på
översvämningar
översvämningar
Återhämtning efter översvämningar
Figur 2.1: Strategier för hantering av översvämningsrisker
Guidebok för praktiker
25
I denna guidebok för praktiker har vi grupperat de fem strategierna i de som är relevanta före
Textbox 2.1. Koppling till översvämningsdirektivet (2007/60/EG)
en översvämning, de som är relevanta under en översvämning och de som är relevanta efter
Direktiv 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker – eller kort
en översvämning5:
och gott översvämningsdirektivet - trädde i kraft den 26 november 2007. Detta direktiv
kräver av medlemsstaterna att de (1) bedömer om vattendrag och kustlinjer löper risk att
• Före en översvämningshändelse:
-- Förebyggande av översvämningar syftar till att minska konsekvenserna av
drabbas av översvämningar, (2) kartlägger översvämningarnas omfattning samt tillgångar
och människor i riskzonen i dessa områden och (3) att vidta lämpliga och samordnade
översvämningar genom att minska exponeringen av människor och egendom
åtgärder för att minska denna översvämningsrisk.
genom åtgärder som förbjuder eller motverkar utvecklingen i områden med risk för
Direktivet stärker också allmänhetens rättigheter att få tillgång till information om
översvämningar (t.ex. samhällsplanering, omlokaliseringspolitik, expropriationspolitik).
översvämningsrisker och att ha inflytande i planeringsprocessen.
Fokus i strategin är på "att hålla folk borta från vatten" genom att bygga endast
Översvämningsdirektivet utförs i samarbete med ramdirektivet om vatten.
utanför översvämningsbenägna områden.
Riskhanteringsplanerna och förvaltningsplaner är samordnade, precis som förfarandena
-- Översvämningsskyddande åtgärder syftar till att minska sannolikheten för
som allmänhetens deltagande i utarbetandet av dessa planer.
översvämningar. Detta görs genom infrastrukturella översvämningsskydd, som
Genomförandet av översvämningsdirektivet har påverkat och kommer att
vallar och fördämningar, samt genom att man ökar kapaciteten hos de befintliga
påverka förvaltningen av översvämningsrisker i EU:s medlemsstater. För vissa
avvattningsvägarna, ökar platsen för vattnet och genom att skapa utrymmen för
länder är det en viktig drivkraft för förändring. Med slutförandet av Planerna för
vattenretention uppströms. Med andra ord, ”hålla vattnet borta från människorna”.
hantering av översvämningsrisker 2015 har den första cykeln av genomförandet
-- Begränsning av översvämningsrisker fokuserar på att minska magnituden
av översvämningsdirektivet slutförts. STAR-FLOOD har analyserat påverkan av
eller konsekvenserna av översvämningar genom åtgärder i det utsatta
översvämningsdirektivet på hanteringen av översvämningsrisker och styrning och ger
området. Omfattningen av översvämningar kan minskas genom att man håller
viktiga lärdomar om hur man kan förbättra den andra genomförandecykeln. Dessa
tillbaka eller lagrar vatten i eller under det översvämningsbenägna området
lektioner beskrivs i slutprodukterna "Konstruktionsorienterat ramverk (D5.2)" och de
(t.ex. regnvattenretention). Konsekvenserna kan minskas genom indelning i
kommande "Policymeddelanden (D7.3)" (se §8.2.1.).
översvämningszoner eller (reglerat) översvämningssäkert byggande.
• Under en översvämningshändelse:
-- Översvämningsförberedelse och reaktion/responsåtgärder omfattar utveckling
av översvämningsvarningssystem, förberedelser av katastrofhantering och
evakueringsplaner och hantering av en översvämning när den inträffar.
• Efter en översvämningshändelse:
-- Översvämningsåterhämtning, inkluderar återuppbyggnad och återuppbyggnadsplaner
som offentlig ersättning eller privata försäkringssystem.s
5
Uppdelningen mellan före, under och efter en översvämning är baserad på litteraturen om riskhanteringscykel och
återhämtningsförmåga. Ändå är det ganska intuitivt och inte alltid entydigt. Till exempel översvämningsvarningssystem och evakueringsplaner som faller under strategin för översvämningsförberedelse och respons bör utvecklas före en översvämning för att fungera väl. För återställningsmekanismer som försäkring är detsamma giltigt.
Dessutom kan strategierna vara sammanlänkade. En hög försäkringspremie i ett högriskområde kan t.ex. få effekten
att människor väljer att inte bygga där (prevention), eller att folk vidtar åtgärder för att översvämningssäkra sina hus
(begränsning).
Guidebok för praktiker
26
2.2 Strategier i STAR-FLOOD-länderna
man genomför den riskförebyggande plan som infördes under 1980-talet. Under 2001 införde
På grund av ökade översvämningsrisker och översvämningar, lyfts hanteringen av
Frankrike sitt åtgärdsprogram för översvämningsförebyggande (PAPI), som introducerade
översvämningar upp allt högre på den politiska dagordningen i många europeiska länder.
principen om integrerad hantering av översvämningsrisker på lokal nivå. Inom detta
Dessutom kräver införandet av översvämningsdirektivet 2007 att alla EU:s medlemsstater
handlingsprogram ligger fokus främst på översvämningsskydd, men på grund av händelser på
analyserar översvämningsrisken i deras land och att man tar fram integrerade planer för
senare tid, får översvämningsförberedelser allt mer uppmärksamhet.
hantering av översvämningsriskerna. Ändå har länderna stor frihet när det gäller de mål som
de strävar efter och de strategier och åtgärder som de tillämpar för att uppfylla dessa mål.
På grund av historiska händelser och dramatiska upplevelser har Polen en strategi där
STAR-FLOOD-länderna skiljer sig också vad gäller de strategier som de tillämpar. I tabell 2.1
fokus till övervägande del ligger på att ha en teknisk infrastruktur på plats för att hantera
introduceras den relativa betydelsen av var och en av de fem strategierna för hantering av
översvämningsrisker. Polen fokuserar främst på översvämningsskydd, kompletterat av
översvämningsrisker i STAR-FLOOD -länderna .
översvämningsförberedelser och riskförebyggande. På grund av påtryckningar från EU i
6
samband med genomförandet av översvämningsdirektivet har Polen också börjat titta på
Tabell 2.1: Översikt över relativa betydelsen av strategier för hantering av översvämningsrisker i sex
EU-länder (år 2015)
Förebyggande Försvar/skydd Riskreducerande/
Begränsning
Förberedelser Återhämtning
Belgien
England
Frankrike
skadebegränsnings- och återhämtningsplaner, även om genomförandet av den nya metoden
bara har börjat.
I Nederländerna har översvämningsskydd varit en förutsättning för bosättning i låglänta
områden sedan medeltiden. Efter översvämningarna 1953 tog skyddsstrategin ännu
mer fart genom genomförandet av det (första) Delta-programmet. Kustlinjen förkortades
och vallar och sanddynernas höjd ökades. De senaste åren har riskreducering och
översvämningsförberedelse lyfts upp högre på dagordningen.
Nederländerna
Polen
Sverige
Också i England har hantering av översvämningsrisker en lång historia. Dessutom har en
diversifierad och holistisk strategi för hantering av översvämningsrisker funnits på plats länge,
sedan 1950-talet. Inom detta synsätt har en mängd åtgärder tillämpats konsekvent och under
de senaste åren har nya innovationer och åtgärder lagts till. Exempel inkluderar upptaget
Belgien består av tre politiska regioner: Flandern, Vallonien och Bryssel. Dessa regioner
av åtgärder på fastighetsnivå och samhällets handlingsplaner för översvämningar i syfte att
har utvecklat sin egen politik och planering självständigt de senaste 25 åren. Efter
förbättra strategier för begränsning, förberedelser och respons. England har nu en relativt
översvämningarna 1953 och 1976 fokuserade hanteringen av översvämningsriskerna
omfattande strategi för hantering av översvämningsrisker, vilket gör att olika strategier mer eller
i Belgien främst på förebyggande och översvämningsskydd. På senare år infördes
mindre tillskrivs samma betydelse.
riskreducerande åtgärder. På grund av landets institutionella komplexitet finns det en mängd
instrument tillgängliga i alla regioner.
Sverige har, i motsats till andra länder, inte en nationell anpassning eller strategi för
översvämningsrisker. Sverige adresserar hanteringen av översvämningsrisker främst genom
Frankrike fokuserar på förebyggande av naturliga och industriella risker. Detta görs genom att
6
en serie miljö- och byggpolicyer. Eftersom effekterna av översvämningar märks främst på
Mörkblått står för en relativt stor betydelse hos en strategi inom ett land och ljusblå för en relativt liten betydelse.
Det representerar den nationella skalan. Det kan finnas regionala och lokala variationer. Kategoriseringen är
baserad på analys av många vetenskapliga och policydokument och många intervjuer av intressenter per land (se
WP3-rapporter i §8.2.1). Ändå är det något godtyckligt i vilken kategori en strategi faller.
Guidebok för praktiker
27
lokal nivå och Sverige i grunden är ett relativt decentraliserat land tas de flesta åtgärder för
2.3.1Återhämtningsförmåga/Resiliens
hantering av översvämningsrisker också på lokal nivå. Till exempel organiseras krisberedskap
Återhämtningsförmåga, motståndskraft eller resiliens kan delas in i tre
och översvämningsförberedelser av kommuner. Relativt lite är organiserat på nationell nivå.
delar: förmåga att motstå översvämningar, förmåga att absorbera och
Det finns försäkringar mot översvämning som ingår i hemförsäkringen, vilket innebär att
återuppbygga och anpassningskapacitet. Förmåga att motstå definieras som
förmågan att förhindra att översvämningar uppstår, vanligtvis med hjälp av
fokus på renovering och återuppbyggnad efter översvämningar är viktigt. På senare år har
översvämningsskydd hamnat högre upp på dagordningen.
2.3 Mot motståndskraft, legitimitet och effektivitet
översvämningsskydd. Detta kan ses som "den första försvarslinjen".
Nästa ”försvarslinje” och nästa aspekt av motståndskraft är förmågan att absorbera och
återhämta sig från översvämningar. Denna förmåga är viktig, eftersom översvämningar
En mängd olika strategier finns och det finns betydande skillnader mellan de strategier
alltid kan uppstå, oavsett hur bra översvämningsskyddet är. Det ger möjlighet för (relativt)
som länderna tillämpar. Man kan undra i vilken riktning den aktuella uppsättningen av
säkra misslyckanden, precis som krockkudden i en bil. Förmågan kan förbättras genom
strategier och åtgärder i ett land kan förbättras. Eller med andra ord: Vad kan anses vara en
åtgärd som minskar konsekvenserna vid en översvämning och som möjliggör en bra
förbättring?
återhämtning. Exempelvis kan ekonomisk skada vid en översvämning minskas genom
översvämningsanpassat byggande (före en flod); invånarna kan evakueras enligt
Vårt svar på denna fråga är tvåfaldigt. För det första finns det inga universallösningar. Vad
evakueringsplaner (under en flod); och försäkringssystem kan möjliggöra en snabbare
som kan anses vara en förbättring beror på samhälleliga och politiska preferenser och de
återhämtning efter översvämningen. Indirekt kan försäkringssystem också främja enskilda
specifika fysiska och samhälleliga sammanhangen: Vilka typer av översvämningar finns
förebyggande och skadebegränsande åtgärder, till exempel genom att erbjuda billigare
det? Hur stor är risken? Vilka översvämningsrisker är acceptabla, och för vem? Hur långt är
försäkringar till fastighetsägare som vidtar åtgärder för att begränsa skadorna. Detta gör
samhället villigt att gå för att minska översvämningsriskerna? Till vilket (samhälleligt) pris?
att samhällen kan övervinna översvämningar och återgå till ”business as usual” med så lite
Vilka åtgärder genomförs redan? Och vilka är de fysiska och institutionella randvillkoren som
störningar som möjligt.
avgör vad som är möjligt i framtiden?
En tredje aspekt av motståndskraft är anpassningskapacitet, eller förmågan att lära, förnya
För det andra kan vi förse läsaren med allmänt önskvärda utfall som visar möjliga vägar
och förbättra hanteringen av översvämningsrisker.
framåt, baserat på det allra senaste i litteraturen om katastrofriskhantering och styrning
(STAR-FLOOD Deliverable 3.3 i §8.2.1). I det här avsnittet beskrivs tre önskade resultat för
2.3.2Effektivitet
hantering av översvämningsrisker – motståndskraft, legitimitet och effektivitet- och deras
Effektivitet är ett önskat resultat som betonar att hanteringen av
underliggande kriterier. De kan hjälpa till att avgöra i vilken riktning förbättringar bör göras.
översvämningsrisker och förvaltningen bör använda resurser (ekonomiska,
Kriterierna kan tillämpas för att välja strategier och åtgärder, samt för att utforma bättre
personella, tekniska) på ett effektivt sätt; maximera önskade utgångar
och minimera de insatser som krävs. Ekonomisk effektivitet fokuserar på
styrmekanismer (se nästa kapitel).
användningen av ekonomiska resurser. Det bredare kriteriet resurseffektivitet fokuserar på
Således ska de allmänna resultaten och kriterierna tas med en nypa salt. De ger inspiration
andra typer av resurser som teknik, infrastrukturella tillgångar och mänskliga resurser (t.ex.
för förbättring snarare än att vara dömande. De resultat och underliggande kriterierna
kunskaper, färdigheter och personal)7.
förklaras mer i detalj nedan.
7
OBS! Effektivitet eller uppnåendet av de uppsatta målen är ett underliggande villkor för både flexibilitet och
effektivitet. Därför är det också viktigt att förbättra effektiviteten för hantering av översvämningsrisker och styrning.
Guidebok för praktiker
28
2.3.3Legitimitet
Till exempel i länder med dominerande fokus på översvämningsskydd, som Belgien,
Legitimitet kan definieras som samhällets acceptans av insats, process och utfall
Frankrike, Polen och Nederländerna, är förekomsten av effektiva översvämningsskyddande
för hantering av översvämningsrisker och tillhörande styrmekanismer. Det omfattar
infrastruktur ett måste (”måsten”) medan andra strategier kan ses som tilläggsstrategier för
många aspekter: ansvar, öppenhet, social rättvisa, delaktighet, information,
att minska kvarstående risker (”bra att ha”). Ett land som England med mer av en balanserad
processuell rättvisa och acceptans. Till exempel bör beslutsprocessen och relevant
syn på strategier upplever faktiskt fler översvämningar, men presterar på samma gång
information vara transparent, så att alla berörda intressenter kan se hur besluten fattas.
bättre när det gäller respons och återhämtning. Och i Frankrike (och i mindre utsträckning
Dessutom bör det finnas möjligheter för olika intressenter att delta i relevanta punkter i
Belgien) är återhämtningssystemet väl utvecklat. Detta bidrar till motståndskraft, men ökar
beslutsprocessen. Alla intressenter bör kunna utmana beslut och rättsstatsprincipen skall
också risken att medborgare och företag ägnar mindre uppmärksamhet åt förebyggande och
säkras. Slutligen bör kostnader och fördelar fördelas på ett rättvist sätt mellan berörda parter.
skadebegränsande åtgärder, eftersom de litar på att deras förluster vid en översvämning
kommer att kompenseras på något sätt.
2.4 Hur du väljer strategier för hantering av
översvämningsrisker
Man kan undra vad de önskade resultaten av motståndskraft, effektivitet och legitimitet
Ett viktigt fynd från STAR-FLOOD är att om man har flera strategier på plats kan detta orsaka
splittring. Aktörer, politik, lagstiftning och andra verktyg och instrument som länkar samman
och anpassar strategier är därför viktiga.
innebär för de strategier man bör genomföra. De kriterier som är mest direkt tillämpliga för
att fastställa en optimal uppsättning strategier är förmågan att stå emot, kapaciteten att
Eftersom det inte finns någon universallösning rekommenderar vi att man utvärderar för- och
absorbera och resurseffektiviteten. De två första kapaciteterna speglar att regioner som är
nackdelar för varje strategi och kombination av strategier för ett visst land eller en region.
utsatta för översvämningar blir mer motståndskraftiga om flera strategier för hantering av
På detta sätt kan man utveckla en strategi som är anpassad till lokala fysiska, sociala och
översvämningsrisker genomförs samtidigt.
institutionella förhållanden.
I flera europeiska länder dominerar ingenjörer och skydd mot översvämningar området
I nästa kapitel (§3.4) beskriver vi fyra steg som kan vidtas för att analysera och förbättra
för hantering av översvämningsrisker. Även om detta oftast verkar vara en ekonomiskt
förvaltningen av översvämningsrisker i ett visst område. Anvisningarna gäller strategier för
effektiv strategi, skulle andra strategier kunna berika och förbättra hanteringen
tillämpning, samt styrningsaspekter som säkerställer deras genomförande och instrument
av översvämningsrisker. Genom att kombinera flera strategier för hantering av
för att överbrygga klyftor mellan strategier och styrmekanismer. Vidare i kapitel presenterar
översvämningsrisker kan förlust av liv och sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella
4 vi ett antal konkreta bästa praxis-metoder för integrerad planering. Dessa exempel kan ge
förluster minskas och återhämtning eller smart anpassning efter en översvämningshändelse
inspiration om hur du väljer en optimal portfölj av strategier och åtgärder.
kan möjliggöras. Med andra ord: om en strategi misslyckas finns en annan fortfarande på
plats, vilket fungerar som en reservlösning.
Å andra sidan är det eventuellt inte effektivt att genomföra alla strategier för hantering av
översvämningsrisker samtidigt. Det kan till exempel vara effektivare att investera pengar
i översvämningsskydd än att investera pengar i översvämningssäkra byggnader. Detta
beroende starkt på den lokala fysiska situationen, tidigare investeringar och på förvaltningens
kapacitet att genomföra vissa strategier.
Guidebok för praktiker
29
Guidebok för praktiker
30
Nivåmarkeringar i Tours, Frankrike, Foto: T. Raadgever
3 Hantering av översvämningsrisker
3.1 Styrmekanismer för översvämningsrisker
En växande mängd vetenskaplig litteratur (Hegger et al. 2014; Mees et al 2013; Mostert et
Tabell 3.1: Dimensioner och de underliggande aspekterna av styrmekanismer för hantering av
översvämningsrisker
al 2008) och politiska dokument (t.ex. EU:s översvämningsdirektiv; UNISDR Hyogo-ramverk
för åtgärder och principer som OECD vattenförvaltningsprinciper) påpekar att hantering av
översvämningsrisker inte bara är en teknisk fråga. Genomförandet av strategier för hantering
av översvämningsrisker – som deras ömsesidiga anpassning eller integration – anses
mer vara en styrningsfråga. En ordentlig inbäddning av strategier i styrmekanismer för
översvämningsrisker är avgörande för deras framgångsrika genomförande. Generellt kan vi
Aktörer
Diskurser
Regler
Makt och resurser
säga att följande element måste vara på plats:
•
•
•
•
• Relevanta
vetenskapliga
paradigm och
osäkerheter
• Policyprogram,
politiska mål
(upplevda frågor) och
politiska begrepp
• Historiska metaforer/
berättelser
• Politiska och rättsliga
principer
• Lagstiftning
• Konstitutionella,
processuella och
materiella normer
• Förfarandemässiga
instrument
• Rättsliga traditioner
• Anpassning av
reglerna över
hela landet och
tvärsektionellt
(integration)
• Politiska och rättsliga
principer
• Informella normer,
kultur
• Rättslig myndighet,
inklusive rätten att
reglera egendom
(expropriation)
• Finansiell makt
• Kunskap
• Informella politiska
nätverk
1) de relevanta aktörerna, som samhällsplanerare, vattenförvaltare, räddningstjänster och
försäkringsbolag tar ansvar och samarbetar för att genomföra strategin.
2) strategin är inbäddad i aktörernas diskurser, t ex i tänkande, diskussioner och politik.
3) genomförandet backas upp av formella och informella regler; och
4) aktörerna har den nödvändiga makten och resurserna (finanser, kunskaper, politiska och
interaktionsfärdigheter).
Dessa fyra dimensioner är centrala i STAR-FLOOD-forskningen. Tabell 3.1 illustrerar de
mest relevanta aspekterna inom varje dimension. Alla dessa förvaltningsaspekter måste
Offentliga aktörer
Privata aktörer
Medborgare
Föreningar och
oppositionella
• Interaktionsmönster
fungera tillsammans: en felande länk kan hämma genomförandet. De grundläggande
kraven inkluderar en öppen samhällsdebatt och tydlig specifikation av normativa mål
(t.ex. acceptabla skyddsnivåer), en tydlig fördelning av ansvar, strukturer för information,
deltagande och samarbete mellan alla berörda intressenter, adekvat lagstiftning och politik,
tillräcklig och transparent finansiering. Vidare, som redan nämnts i det föregående kapitlet,
bör instrument som kopplar samman och anpassar olika strategier och styrmekanismer
finnas på plats för att undvika fragmentering (se nästa kapitel).
Guidebok för praktiker
31
3.2 Styrmekanismer i STAR-FLOOD-länderna
I Nederländerna är vattensystemförvaltning och hantering av översvämningsrisker (med
Styrmekanismerna för hantering av översvämningsrisker skiljer sig starkt mellan STAR-
fokus på skydd) traditionellt något som departement och de regionala vattenmyndigheterna
FLOOD-länderna. I Belgien har befogenheter för vattenförvaltning och samhällsplanering
ansvarar för. Provinser och kommuner deltar i samhällsplaneringen, förvaltningen av
överförts till regionerna (Flandern, Vallonien och Bryssel). Varje region har sina egna aktörer,
stadens avloppsnät och vattenledningsnät. Säkerhetsregionerna ansvarar för samordning
lagstiftning och politik. De regionala vattensystemlösningarna är mycket fragmenterade
av katastrofhanteringen. Regeringen ansvarar för att uppfylla rättsliga säkerhetsnormer
när det gäller aktörer. Kompetens delas in i 4 kategorier för vattendrag, som var och en
för vallar, enligt vattenlagen, som uppdateras för närvarande för att återspegla en
har olika vattenförvaltare. För att öka samordningen mellan vattenförvaltarna på alla nivåer
grundläggande säkerhet för alla invånare såväl som ekonomiskt värde och grupprisk.
och med samhällsplaneringsavdelningen, installerade den flamländska regeringen en
Myndigheterna har utvecklat flera integrerade politikområden, såsom den nationella
samordningskommitté för integrerad vattenpolitik (CIW) 2003. Samma år tog den vallonska
vattenplanen och Delta-programmet. De berörda nationella och regionala myndigheterna
regeringen ett liknande initiativ med den horisontella översvämningsgruppen (GTI). På
har en hel del tekniska specialkunskaper och kan räkna med tillräcklig finansiering genom
floddeltanivå, bedrivs integrerad vattenförvaltning av floddeltastyrelserna i Flandern och
nationella och regionala skatter.
flodkontrakten i Vallonien. Krishantering och försäkring är samordnade på federal nivå.
I Polen ansvarar de regionala myndigheterna för avvattning, bevattning och infrastruktur
I England identifieras Riskförvaltningsmyndigheter i Översvämnings- och
(WZMiUW) för 94% av översvämningsskyddet. Resterande 6 % faller under de lokala
vattenförvaltningslagen 2010: Miljöverket, Styrande lokal översvämningsmyndighet, intern
myndigheternas eller de regionala vattenförvaltningsstyrelsernas ansvar. WZMiUWs
avvattningsstyrelse, distriktsfullmäktige, Vägmyndighet och vatten-(VA-)bolag. Ändå finns
övervakas av de provinsiella regeringarna men har nära band till ministeriet för jordbruk och
det många fler intressenter som påverkar hanteringen av översvämningsrisker, såsom
landsbygdens utveckling. Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet stimulerade
t.ex. samhällsplanerare. Den engelska förvaltningen består av många dellösningar med
till snabb förändring, vilket ledde till integrerad riskanalys och förvaltning. Översvämningen
separat politik, lagstiftning och informella regler. Dessa olika lösningar är väl anpassade
1997 utlöste rättsliga och organisatoriska reformer, inklusive vattenlagen (2001), lagen
och länkade. Finansiering för försvar och skadebegränsande åtgärder kommer främst från
om status för naturkatastrofer och lagen om krishantering (2007). Skyddsåtgärderna mot
nationell nivå. Med partnerskapsfinansiering söker man emellertid även annan offentlig
översvämningar finansieras huvudsakligen av staten. Försvarsstrategin stöds allt mer av
och privat finansiering. Dessutom spelar försäkringsbolagen en viktig roll i återhämtningen.
förberedelser och förebyggande strategier.
Försäkringssystemet befinner sig för närvarande i övergången (se §7.2.1).
I de flesta länder spelar nationella myndigheter en viktig roll i hanteringen av
De huvudsakliga aktörerna i hanteringen av översvämningsrisker i Frankrike är centrala
översvämningsrisker, Sverige saknar en central övergripande myndighet för hantering
och lokala offentliga myndigheter. En process av decentralisering har startats men har
av översvämningsrisker. Den saknar också en nationell strategi för hantering av
ännu inte förverkligats fullt ut. Staten upprätthåller fortfarande en central ställning genom
översvämningsriskerna. Ändå finns ett antal nationella miljömål för 2020 på plats som delvis
lagstiftning och politik samt kontroll av förfaranden, medan ansvaret för infrastruktur är
berör frågor om översvämningsrisk. På detta sätt sprids frågan om översvämningsrisk över
delegerat till kommunal nivå. De främsta resurserna för åtgärder kommer från den nationella
de politiska områdena miljö, samhällsplanering och bostäder, som alla har sina viktiga
fonden för stora naturfaror (även känd som ”Barnierfonden”), som finansieras av skatter på
rättsliga instrument. De huvudsakliga aktörerna i de svenska riskhanteringsplanerna
hemförsäkringsavtalen (se §7.2.3).
är kommunerna. De är ansvariga för krishantering, samhällsplanering, vatten och
avlopp. De stöds av regionala och nationella myndigheter. De flesta av de ekonomiska
resurserna kommer från skatter och avgifter på lokal nivå. Kostnaderna bärs av den
part som gynnas mest av en åtgärd. Dessutom spelar försäkringsbolagen en viktig roll i
översvämningsåterhämtningen.
Guidebok för praktiker
32
3.3 Faktorer som främjar stabilitet eller förändring
Strategier för hantering av översvämningsrisker och styrmekanismer förändras över tiden.
Kunskap om vilka faktorer som leder till stabilitet och vilka faktorer som främjar förändring
3.4 Hur förändrar man förvaltningen av
översvämningsrisker i ett visst område?
Den presenterade informationen om strategierna för hantering av översvämningsrisker
är nödvändigt för att kunna främja förändring och förändring i önskad riktning. Genom
(kapitel 2), styrmekanismer och faktorer som främjar stabilitet och förändring (detta
litteraturstudier och analys av stabilitet och förändring i de sex länderna under de senaste
kapitel), kan användas för att analysera och förbättra hanteringen av översvämningsrisker
decennierna hittade vi de faktorer som kan förklara stabilitet och förändring. De är kopplade
och styrningsformer i ett visst land, region eller stad. I detta avsnitt presenterar vi
till i) fysiska omständigheter, ii) fysisk och social infrastruktur, iii) strukturella faktorer, iv)
generiska åtgärder som kan användas för att analysera och påverka hanteringen av
myndighet och v) katastrofhändelser (se D4.1 i §8.2.1). I praktiken kan förändringar ofta bara
översvämningsrisker.
förklaras av en uppsättning sammanhängande faktorer. Några av dessa faktorer kan styras
av intressenter som berörs av hanteringen av översvämningsriskerna (alla med sin egen
Vi rekommenderar att man först analyserar den nuvarande situationen och dess styrkor,
krets av påverkan), andra inte. I tabellen nedan presenteras faktorer som främjar förändring
svagheter, möjligheter och hot. Därefter rekommenderar vi att man fastställer vad den
och faktorer som främjar stabilitet i förvaltningen av översvämningsrisker.
önskade situationen skulle vara och vilka förändringar som krävs för att nå dit. Då är det
dags att överväga vad som ska prioriteras och vad som kan förändras och av vem. Slutligen,
och den största utmaningen är att vidta åtgärder för att införa ändringarna. Och sedan
övervaka resultaten av utförda åtgärder, cykeln börjar om. s
Tabell 3.2: Faktorer som främjar stabilitet och förändring
Svårt / kan inte
påverkas
Kan påverkas
Att främja stabilitet
Att främja förändring
• Tidigare stora investeringar i
infrastruktur (icke-återvinningsbara
kostnader)
• Ekonomisk utvecklingsnivå i landet
/ tillgängliga resurser
• Allmän fysisk situation (t.ex. typer
av översvämningshot)
• Klimatförändringar, socioekonomisk förändring
• Översvämningshändelser, reella
eller ”nära ögat”
• Ökande kostnader för att underhålla
översvämningsinfrastrukturen
(tidigare investeringar)
• Kultur av lärande, innovation och
förändring
• Förvaltningen är indelad i specifika
avdelningar med särskilda
ansvarsområden
• Starkt expertorgan och en stark
epistemiskt samhälle vad gäller
befintliga strategier
• Gällande lagstiftning
(formaliseringen av regler och
förfaranden)
• Politiska normer och etiska regler
• Starka historiska berättelser
• Allmänhetens förtroende för
befintliga institutioner och deras
effektivitet
• Tro på effektiviteten i nuvarande
strategier / lösningar
• Nuvarande genomförandegap
• Minskande legitimitet för nuvarande
regler
• Nya idéer, problemdefinitioner och
politiska begrepp
• Ny kunskap och kompetens
(lärande)
• Nya regler såsom EUs
översvämningsdirektiv
• Företagare belyser sub-optimalitet
av den nuvarande strategin
• Starka påtryckningar av
särintressen (koalitioner av aktörer)
Steg 1. Analysera nuläget
Det första steget är att analysera hur allvarlig risken för översvämning är i ett visst område,
vilka strategier som finns på plats, vilka som är involverade, vilka är deras perspektiv, vilken
lagstiftning och vilka oskrivna regler styr deras beteende och vilka ekonomiska resurser,
vilken makt och kunskap använder de? Vi råder att man fokuserar på strategierna och
styrmekanismerna i det egna geografiska området och arbetsområdet.
Som nästa steg är det klokt att göra en SWOT-analys: kartlägga styrkor, svagheter, möjligheter
och hot om aktuella strategier och styrmekanismer. Finns rätt åtgärder på plats för att minska
översvämningsriskerna till en acceptabel nivå, vilka flaskhalsar finns det när det gäller deras
genomförande och vilka framtida hot och möjligheter till förbättring kan identifieras?
Guidebok för praktiker
33
Steg 2. Definiera önskad situation
Steg 4. Starta förändring
Med SWOT-analysen som utgångspunkt kan man utveckla sina egna idéer om en idealisk
Efter att man bestämt vad man ska göra, finns det ingen tid att förlora! Vi råder att man
situation för hantering av översvämningsriskerna. Vilken framtida situation önskas, till
inrättar gemensamma åtgärder för att samla resurser och för att man ska fortsätta motivera
exempel om 50 år? Denna typ av tänkande kan hjälpa till att fokusera på vad man verkligen
varandra.
vill, i stället för på nuvarande begränsningar. Samarbetsseminarier som scenario och
visionära seminarier kan bidra till att utveckla en gemensam vision med andra intressenter8.
OBS! Denna stegvisa strategi kan tyckas enklare än den är. I verkligheten är en förbättrad
De utvärderingskriterier som presenteras i avsnitt 2.3 (uthållighet, effektivitet och legitimitet)
hantering av översvämningsrisker en komplex utmaning. Det omfattar många aktörer i flera
och den goda praxis som presenteras i kapitel 4-7 i denna handbok, kan också ge
sammankopplade och icke-linjära processer, som endast delvis kan påverkas av enskilda
inspirerande vägledning för förbättring.
personer eller organisationer. Det kommer att kräva pågående arbete, många iterationer och
varaktiga nätverk och kapacitetsuppbyggnad.
Steg 3. Definiera och prioritera åtgärder
Vilka åtgärder behövs för att uppnå den önskade situationen? Vilket är viktigast? Och vilka
är mest genomförbara? Organisatoriska förändringar kräver ofta mycket tid, ansträngning
och samarbete mellan flera aktörer. Man skulle kunna skissa en utvecklingsväg som
visar ändringarna mellan den nuvarande situationen och önskad framtid. Tekniker som
backcasting och adaptiva vägar kan vara användbart för detta. Bästa praxis i kapitel 4-7 kan
föreslå särskilda aktiviteter som kan användas för att uppnå specifika önskade ändringar.
Eftersom ingen vill slösa sin tid och energi, råder vi att man fokuserar på vad som är viktigast
och på förändringen som man verkligen kan påverka. Tabell 3.2 avsnitt 3.3 kan bidra till att
göra en åtskillnad mellan de faktorer som främjar förändring och som man kan eller inte kan
påverka. Vi rekommenderar att börja med "lågt hängande frukt" för att motivera aktörerna
som är inblandade i förbättringsprocessen, och att bygga vidare på de framgångar som
redan uppnåtts. Ett annat förslag är att analysera vilka förändringsprocesser som redan finns
på plats i det berörda området och om dessa processer kan påverkas på ett sådant sätt att
nya idéer kan förverkligas.
8
Se till exempel: http://participedia.net/en/methods/scenario-workshop
https://www.researchgate.net/profile/Stewart_Cohen/publication/251724704_Future_visioning_of_local_climate_change_A_framework_for_community_engagement_and_planning_with_scenarios_and_visualisation/links/54f7646c0cf28d6dec9e9c9f.pdf
och/eller http://www.ecologyandsociety.org/vol12/iss1/art19/
Guidebok för praktiker
34
Guidebok för praktiker
35
Första hjälpen-box, Nijmegen. Källa: T. Raadgever
Guidebok för praktiker
36
STAR FLOOD slutkonferens i Bryssel, Belgien, Källa: N. Booister
4 Integrerad planering, samordning och samarbete
"Jag är ansvarig för konvergensen av gemensamma teman
För att främja mer integrerad planering måste vi 1) identifiera huvudaktörerna i
mellan den regionala regeringens jordbruksdepartement,
samhällsplaneringen (stads- och landsbygdsområden) och vattenförvaltarna (vatten, avlopp
naturresurser och miljö och Institutionen för
och vattendrag), 2) låt dem samarbeta på regional nivå; 3) utveckla en gemensam vision;
samhällsplanering, stadsplanering och energi i Vallonien. När
4) säkerställa dialogen med forskare; och 5) kommunicera beslut och annan information till
det gäller hantering av översvämningsrisker strävar vi efter en
allmänheten. Mitt viktigaste råd är att organisera plattformar som för samman myndigheter
bättre bedömning av översvämningsrisker i jordbruksprojekt
och andra intressenter från flera nivåer, flera domäner och flera typer av organisationer.
(särskilt att förhindra lerströmmar på grund av markerosion)
François Mayer
Institutionen för jordbruk,
naturresurser och miljö,
Vallonien
och i bebyggelse nära jordbrukszoner. Vi utvecklar dess-utom
ett regionalt ramverk för regnvattenförvaltning på enskilda
skiften inom projekt eller lotter.
Ett bra exempel på en samarbetsplattform som behandlar flodöversvämningar är vallonska
Groupe Transversal Inondations ("övergripande" översvämningsgrupp). Denna struktur
följer planen "P.LU. I.E.S."som inrättades 2003. Det organiserar månatliga möten med
representanter från bland andra den akademiska världen, dricksvattenfederationen,
Jag ser behovet av en strategi som syftar till att främja
vattendragsförvaltare (provinsiella och regionala) och den regionala förvaltningen (med
infiltration av regnvatten i stadsmiljön. För detta behöver
ansvar för samhällsplanering; landsbygdsmiljön, vägar, och genomförandet av ramdirektivet
vi tekniska riktlinjer anpassade till lokala förhållanden
för vatten)9.”
(exempelvis lokal jordpermeabilitet) och anpassning av det
rättsliga ramverket. Dokument inom samhällsplanering och
samhällsplaneringsprojekt bör innehålla ett kapitel med en
bedömning av inverkan på vattnets kretslopp. I slutändan
skulle inrättandet av en teknisk stödfunktion för att stödja de
lokala myndigheterna vara fördelaktigt.
9
Mer information (på franska): http://environnement.wallonie.be/inondations/
Guidebok för praktiker
37
4.1 Gemensamma utmaningar
4.2 Hur genomför man översvämningsdirektivet?
I kapitel 2 illustrerade vi att motståndskraft omfattar både strategier som bidrar till motstånd
Som tidigare behandlats i kapitel 2 har alla EU-länder att genomföra direktiv 2007/60/
mot översvämningar, som översvämningsskydd, och strategier som möjliggör absorption
EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker – eller kort och gott
och återhämtning från översvämningar, som försäkring. Många länder och städer har
Översvämningsdirektivet. Översvämningsdirektivet kräver identifiering av områden med risk
traditionellt varit inriktade på översvämningsskydd och försöker nu att diversifiera sin
för översvämningar, framtagning av kartor över översvämningshotade områden som visar
inställning, och ägnar mer uppmärksamhet åt exempelvis översvämningssäkert byggande
typ och risknivå samt utveckling av riskhanteringsplanerna som beskriver de åtgärder som
och katastrofhantering. Man bör se till att sådan diversifiering inte leder till konflikter mellan
vidtas för att hantera översvämningsrisker. För bästa praxis när det gäller bedömningen
strategier: de bör vara kompletterande, länkade och väl anpassade i integrerade planer.
av översvämningsrisker hänvisar vi till FLOOD:s webbplats och Guiden för bästa praxis
beträffande riskbedömning och förvaltning10.
I kapitel 3 betonade vi behovet av en god organisation eller styrning – av aktörer, diskurser,
regler och resurser - för att garantera att de valda strategierna tillämpas korrekt. I alla de
Riskhanteringsplanerna för översvämningshotade områden var tvungen att vara klar senast
analyserade länderna möter vi många grupper av aktörer som deltar i utvecklingen och
den 22 december 2015. Planerna bör ange lämpliga mål för att minska risken och de
genomförandet av strategier för hanteringen av översvämningsrisker. Aktörer från olika
negativa effekterna av översvämningar samt åtgärder för att uppnå dessa mål. Strategier
typer av organisationer (myndigheter, frivilligorganisationer, företag, medborgare, forskare);
som skall beaktas omfattar förebyggande, skydd och beredskap såväl som riskreducering
olika sektorer eller domäner (vattenförvaltning, samhällsplanering, katastrofhantering,
genom hållbara landanvändningsmetoder, vattenretention och kontrollerade översvämningar.
försäkring, etc.); olika nivåer och omfattningar (EU, nationella, regionala, lokala); och olika
Detta innehåller strategier som ökar motståndskraften mot översvämningar samt strategier
platser i avrinningsområdet (uppströms, nedströms), alla med sina egna uppsättningar av
som ökar förmågan att absorbera och återhämta sig från översvämningar, vilket främjar
idéer, politik, lagstiftning, kunskap, ekonomi osv. Ett sådant komplext styrningssystem kan
återhämtningsförmågan. Dessutom bör åtgärderna beakta vad som särskilt kännetecknar
bli kaotiskt och dysfunktionellt om det inte finns tillräcklig samordning och samarbete mellan
avrinningsområdet. Översvämningsdirektivet ger medlemsstaterna stor frihet att välja de
berörda aktörer.
åtgärder som passar bra i den egna situationen.
I detta kapitel presenterar vi gemensamma utmaningar och god praxis på integrerad
planering, samordning och samarbete. De kan ses som ’överbryggningsmekanismer' att
bekämpa fragmentering och skapa synergieffekter genom att länka strategier och (grupper
av) aktörer i en gemensam och integrerad insats för att minska översvämningsrisker.
Vi har strukturerat detta kapitel runt fyra gemensamma utmaningar som alla EU-länder måste
ta itu med i viss utsträckning. Den första gemensamma utmaningen är genomförandet av
EU:s översvämningsdirektiv, andra är utvecklingen av integrerade planer, och de två sista
handlar om samordning och samarbete (mellan grannar) inom flodområden och mellan
aktörer på olika nivåer.
Mer gemensamma utmaningar och relaterade bästa praxis finns i kapitel 5-7. Dessa kapitel
fokuserar specifikt på praxis före, under och efter en översvämningshändelse, men omfattar
också metoder för integrerad planering, samordning och samarbete.
10
http://www.floodsite.net/html/guidance_docs.htm
Textbox 4.1. Seminarium om mål, åtgärder och prioriteringar
Tillsammans med arbetsgruppen för översvämningar hos ramdirektivet för vatten
organiserade STAR-FLOOD ett expertseminarium om fastställande av mål, åtgärder och
prioriteringen av dem. Seminariet ägde rum i Bryssel den 16 oktober 2013.
Ett viktigt fynd var att nuvarande praxis i länderna är så olika att det i allmänhet inte
verkar vara möjligt eller önskvärt att vara mer normativ på EU-nivå. Ett annat fynd var
att översvämningsdirektivet i flera länder uppfyller ett dagordningssättande syfte och
underblåser debatter om nya åtgärder för hantering av översvämningsrisker. Dessutom
pekade seminariet på att framstegen i utarbetandet av riskhanteringsplanerna skiljer sig
mycket mellan medlemsstaterna, och att verktyg behöver utvecklas för att förutsäga (i förväg)
och påvisa (efteråt) effekterna av åtgärderna på måluppfyllelsen. Detta kunskapsutbyte
mellan medlemsstaterna behövs för att lära av varandra och förbättra framtida val av
åtgärder. Mer konkreta exempel på hur målen sätts och hur åtgärder utvecklas och
prioriteras i olika medlemsstater hittar du i seminarierapporten (se Slutprodukt 2.1 i §8.2.1).
Guidebok för praktiker
38
Översvämningsdirektivet främjar också legitimiteten genom att stärka rättigheterna
Översvämningsdirektivet skapade ett mer strategisk och proaktivt perspektiv på hanteringen
för allmänheten att få tillgång till denna information och att man får tycka till i
av översvämningsrisker snarare än att vara reaktivt och ad hoc-efter en händelse. Till följd av
planeringsprocessen. En svag punkt i detta avseende är att den inte innehåller någon
avsaknaden av en nationell översvämningsstrategi väcktes tanken att använda sig av bästa
bestämmelse om tillgång till rättslig prövning. Genomförandet sker i stark samordning med
praxis från England (när det gäller den institutionell utformningen osv.). Men den engelska
ramdirektivet för vatten, bland annat genom samordning av riskhanteringsplanerna och
strategin visade sig vara svår att tillämpa på en helt annan kontext. Genomförandet av
förvaltningsplaner och samordning av förfarandena vid allmänhetens deltagande.
vattenförvaltning baserat på avrinningsområde (genomförd 1991) och översvämningsrisker
(en följd av översvämningsdirektivet) används som exempel.
I vissa länder, som Nederländerna, anses effekterna av översvämningsdirektivet vara
begränsade, eftersom integrerade planer fanns redan före införandet av direktivet och även
Andra länder med relativt outvecklad politik för hantering av översvämningsrisker bör
utvecklades i parallella processer. I andra länder fann vi att översvämningsdirektivet hade en
också ta vara på möjligheten som översvämningsdirektivet erbjuder att analysera
särskilt stark och positiv påverkan i omformningen av hanteringen av översvämningsrisker.
översvämningsrisker, utarbeta en integrerad strategi och lära under genomförandet. Utbyte
Polen är ett bra exempel på ett sådant land även om processen för genomförandet av den
i arbetsgruppen för översvämningar under den gemensamma genomförandestrategin kan
nya metoden fortfarande är i ett tidigt skede.
stimulera ömsesidig inlärning.
4.2.1 Översvämningsdirektivet som drivkraft för förändring: Polen
Strategier
4.3 Hur planerar man integrerat för framtiden?
Översvämningsdirektivet efterlyser integrerade planer, men vi hittade också andra exempel
på hantering av integrerad planering av översvämningsrisker i de analyserade länderna. Det
Styrningsaspekter
första som måste göras är att fastställa målen för hantering av översvämningsrisker. Målen
kan uttryckas i en gemensam vision av den framtida situationen, miniminormer för säkerhet
eller en viss riskminskning som ska uppnås. Frågor som kan tas upp är: Vilken risknivå är
Syfte/mål
acceptabel? För vem? Och vem ansvarar för att uppnå denna säkerhet? Bör regeringen
skydda medborgarna eller bör alla skydda sig själva?
I alla länder som analyserades i STAR-FLOOD har de offentliga myndigheterna en viss roll
eller ansvar i hanteringen av översvämningsrisker och att tillhandahålla säkerhet för sina
Översvämningsdirektivet, ramdirektivet om vatten och andra EU-regler har blivit en tydlig
medborgare. Men det finns också stora skillnader. En extrem är Nederländerna, med en
referenspunkt för hantering av översvämningsrisker och vattenförvaltningsprinciper i Polen.
regering som är ansvarig för att uppnå höga juridiska standarder för översvämningsskydd
Anslutning till EU har dessutom medfört inflödet av medel som leder till ett betydande antal
(gäller områden som skyddas av primära vallar från översvämning av stora floder och från
investeringar i infrastruktur. EU-förordningarna skapade också inledningsvis förändringar mot
havet). I de flesta andra länder har medborgare och företag mer ansvar själva.
en mer miljövänlig, "mjukare" förvaltning. Dock efter en förändring nyligen i styrningen har
fokus skiftat tillbaka till "hårda" infrastrukturella åtgärder med mindre oro för miljön.
Guidebok för praktiker
39
Adaptiv förvaltning kan vara en hjälp när man ska välja och planera åtgärder samt för
att förhindra under- och överinvesteringar. Det syftar till att utveckla robusta och flexibla
Goal Setting
strategier som fungerar bra i olika möjliga framtidsscenarier och kan ändras vid behov. Detta
innebär att man börjar med ”ångra inget”-åtgärder och väntar så länge som möjligt med
åtgärder som är nödvändiga och/eller där effekterna är osäkra. För mer information om
State / Policy Assessment
adaptiv förvaltning, se även Guideboken för adaptiv förvaltning av vattenresurser11.
Policy Formulation
De goda exemplen nedan beskriver hur Sverige använt klimatförändringar som ett sätt att
få upp hantering av översvämningsrisker på den politiska dagordningen och åstadkomma
Monitoring
& Evaluation
Policy Implementaion
förändring; hur franska regioner utvecklar sina egna riskhanteringsplaner; hur Nederländerna
och Belgien använder begreppet adaptiv förvaltning i praktiken i sin politik och hur London
förbereder Thames-området för framtiden.
Figur 4.1: Den adaptiva förvaltningscykeln (Pahl-Wostl 2007)s
4.3.1 Klimatanpassning som en utlösande faktor: Sverige
Utmaningen att välja strategier och utveckla en integrerad strategi som undviker splittring
introduceras redan i avsnitt 2.4 och i inledningen av detta kapitel. Detta avsnitt innehåller
Strategier
några bra metoder för hur man prioriterar strategier och åtgärder i integrerad planering.
Bästa praxis för att välja de mest effektiva och ändamålsenliga åtgärderna för fasen före en
översvämning behandlas i kapitel 5.
Styrningsaspekter
En liknande utmaning gäller komplexitet och osäkerhet. Vi känner inte till den exakta
nuvarande översvämningsrisken eller hur det kommer att utvecklas i framtiden. Vi vet inte
exakt effekterna av olika åtgärder och deras exakta kostnader. Kunskap om dessa aspekter
Syfte/mål
är avgörande för planeringsprocessen. En sista dimension att överväga är tid. Vilka åtgärder
bör vidtas när? Adaptiv förvaltning (se textruta 4.2) kan hjälpa till att ta itu med dessa
utmaningar.
Sverige är ett relativt glest befolkat land med låg risk för översvämningar, åtminstone
Textbox 4.2. Adaptiv förvaltning som ett sätt att hantera komplexitet, osäkerhet och
förändring
Adaptiv förvaltning är ett begrepp som har föreslagits som ett sätt att handskas med
systemkomplexitet, osäkerhet och förändring. Det erkänner att nuvarande kunskap aldrig
kommer att räcka för framtida förvaltning. Därför behandlas politik som hypoteser och deras
genomförande som experiment för att testa dem. Adaptiv förvaltning kräver en aktiv inlärning
av alla berörda parter, och kontinuerlig förbättring av strategier genom att lära från resultaten
av implementerade principer (Raadgever et al 2008; och se figur 4.1).
gällande översvämningar som orsakar allvarliga konsekvenser för samhället. Även om ingen
allvarlig händelse eller händelse med stora efterverkningar har inträffat de senaste åren,
skapar klimathotet en ökad medvetenhet hos allmänheten. Myndigheter på nationell och mer
decentraliserad nivå tilldelas pengar och andra resurser för att planera och styra planeringen
i en motståndskraftigare riktning.
Till följd av de förväntade klimatförändringseffekterna har man genomfört nya obligatoriska
nationella normer för utformning av bostäder och infrastruktur kopplade till möjliga
11
http://www.newater.uni-Osnabrueck.de/index.php?PID=1052
Guidebok för praktiker
40
översvämningssituationer som beräknas återkomma med tätare mellanrum. Användning
av BREEAM-certifiering stödjer detta ännu mer. Det är ett klassificeringssystem som ger
lägre betyg när en byggnad uppförs i ett översvämningshotat område (på ohållbara platser).
4.3.2 PAPI, en nerifrån-upp-strategi för motståndskraft: Frankrike
Strategier
Karteringar om vad som kan hända är tillräckligt för att påverka ekonomiska investeringar
och styra mot mer hållbar/motståndskraftig planering i Sverige.
Styrningsaspekter
Andra länder kan använda det svenska fallet som ett bra exempel. Att tillhandahålla
information genom kartering av riskerna från klimatförändringar på lokal och nationell nivå
kan förbättra medvetenheten och främja förändringar som leder till motståndskraft genom
Syfte/mål
förebyggande av översvämningar (se D3.5 i §8.2.1).
PAPIs (Programmes d’Action de Prévention des Inondations eller handlingsplaner för att
förebygga översvämningar) har skapats i Frankrike sedan 2002. Syftet med det innovativa
programmet är att lokala myndigheter minskar översvämningsriskerna genom att kombinera
strukturella åtgärder, som översvämningsretention och översvämningsskydd och icke-strukturella
åtgärder som riskreducerande och förberedelse. Mer specifikt är programmets mål införandet av
en bred strategi för hantering av översvämningsrisker inklusive följande sju anvisningar:
1. Ökade kunskaper och ökad riskmedvetenhet
2. Övervakning och översvämningsprognostisering
3. Översvämningsvarning och krishantering
4. Hänsynstagande till oro för översvämningsrisker i urbanisering
5. Åtgärder för minskad sårbarhet för tillgångar och människor
6. Åtgärder för översvämningsretention
Figur 4.2: Översvämningsdjup vid en modellerad pluvial översvämning innan förebyggande åtgärd i
Södertälje vid 100-årsregnet (översvämningsdjupet varierar från 0 m till 3 m)12. Oro för klimatförändringar
har bidragit till att karteringar av konsekvenser av 100-årsregn i tät bebyggelse används allt mer.
7. Förvaltning av skyddande infrastrukturer13
Programmet började med ett första samtal inom projekt riktade till alla lokala myndigheter
(kommun, intercommunality, 'département', region och flodområdesmyndighet) och bygger
på viljan hos myndigheterna att delta. Projektförslag validerades med hjälp av en lista
med kriterier, och när de godkänts av Kommissionen för översvämningar (kommissionen
Mixte Inondation, en församling bestående av staten, lokala myndigheter och företrädare
för civilsamhället) har de fått PAPI-intyget. Detta intyg öppnar upp möjligheten för dessa
Källa: Swecoutredning på uppdrag av Södertälje kommun
13
Tillämpningsområde specifikation av PAPI kan laddas ner på miljödepartementets webbplats (på franska): http://
www.developpement-durable.gouv.fr/IMG/pdf/110215_PAPI_vdef.pdf
12
projekt att få bidrag från den nationella fonden för förebyggande av stora naturkatastrofer.
Detta bidrag varierar från 20 till 50 procent av investeringen som krävs, beroende på typ
Guidebok för praktiker
41
av operation. Varje märkt projekt kan också finansieras av miljöministeriet. Varje år beviljas
Förutsägelser om konsekvenserna av klimatförändringarna innehåller inneboende
PAPIs 300 miljoner euro för hantering av översvämningar.
osäkerheter. För att hantera dessa osäkerheter har det nederländska Delta-programmet
antagit en adaptiv metod. En adaptiv metod förhindrar överinvesteringar och är baserad på
Varje PAPI-projekt bygger på en bedömning av territoriets sårbarhet för översvämningar.
”ångra inget”-åtgärder.
Resultaten av bedömningen delas bland och godkänns av de berörda intressenterna. Varje
PAPI är utvecklat i samarbete mellan statliga och lokala myndigheter, leds av en lokal myndighet
Forskning som utförts inom ramen för Delta-programmet har visat på omfattningen
och genomförs av ett brett spektrum av intressenter (staten, lokala myndigheter, företrädare för
av potentiella, framtida peak-utsläpp genom de stora flodsystemen i Nederländerna. I
företag, jordbrukare, icke-statliga organisationer). PAPIs täcker inte alla områden med potentiellt
Delta-programmet har områden identifierats som skyddas med hjälp av regelbundna
betydande översvämningsrisk som identifieras under den första omgången av genomförandet
instrument för samhällsplanering. För att kunna vidta åtgärder i framtiden och ta itu med
av översvämningsdirektivet. Ändå är det sannolikt att PAPI-programmet kommer att användas i
mer extrema klimatförändringskonsekvenser, bör vissa områden förbli fria från omfattande
framtiden som ett sätt att finansiera de åtgärder som krävs om möjligt.
markexploatering. Ett exempel är den Rijnstrangen, ett område i östra Nederländerna som
är reserverat eftersom det eventuellt behövs efter 2050 som extra retentionsområde för Rijn/
Strategin utformades inledningsvis endast för minskning av fluviala översvämningsrisker,
Rhen. Dessa områden har identifierats genom scenarioanalys (se D3.2 i §8.2.1).
men åtgärden förnyades 2011 och utvidgades då till att även omfatta marin översvämning.
Sedan 2011 sker urvalet av projekt inom ramen för en permanent projektinfordran. Förslagen
Ett annat exempel på adaptiv planering finns i den kustnära byn Petten. Två alternativ att
kontrolleras av staten och valideras av ”Kommissionen för översvämningar”. En annan
förstärka ett befintligt kustnära skydd i Petten var möjligt: 1) stärka befintliga betongvallar;
myndighet (Basin Commity) kan göra denna validering för projektförslag där man begär mindre
eller 2) utveckla en flexibel vall med lös sand. Det senare alternativet valdes eftersom det
än 3 miljoner euro.
var mer flexibelt jämfört med betongvallen. I ett scenario där havsnivåökningen accelererar,
kan mer sand tillföras på ett billigt och enkelt sätt. I ett scenario där havsnivån stiger mindre
Idag genomförs mer än 100 PAPIs i Frankrike. Detta visar på framgången för detta
snabbt, förhindras överinvesteringar i en betongvall. En annan fördel av flexibla "mjuka"
program när det gäller att uppmuntra till ytterligare åtgärder i en nerifrån-och-upp- och
vallar var förmågan att skapa ekologiska livsmiljöer och möjligheter till kustnära rekreation.
samverkansprocess. Nya åtgärder genomförs, vilket förhindrar ytterligare exploatering och
Sådana Byggande med naturen-lösningar – varav Sandmotorn nära Haag är ett ännu mer
förebygger en ökning av risken i översvämningshotade områden (se D3.7 i §8.2.1).
känt exempel - tillämpas i allt större utsträckning över hela världen som flexibla lösningar.
4.3.3 Adaptiv Delta-planering: Nederländerna
4.3.4 Sigma-planen, skydd och kontrollerade översvämningar: Belgien
Strategier
Strategier
Styrningsaspekter
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Syfte/mål
Guidebok för praktiker
42
Översvämningsskydd i Schelde-mynningen bestäms huvudsakligen av den
identifiering av triggerpunkter och hantering av risker genom förutbestämda insatser, medan
flamländska regeringens Sigma-plan. Sigma-planen kombinerar tre mål: tillgänglighet
man bygger in en viss flexibilitet för att anpassa svaren efter de förändrade förhållandena;
till floden, översvämningsskydd och naturutveckling. Fullt genomförd beräknas det att
genomförandet av Themsens mynning 2100-projektet är ett bra exempel på en sådan
avrinningsområdet kommer att skyddas mot en 1/1000 till 1/4000-storm, beroende på plats.
långsiktig och flerskalig planering.
Planen innebär en uppsättning åtgärder för att minska risken för översvämningar. Det
Framtida oro är också integrerat in Förvaltningsplanerna för flodupptagningsområdena som
inkluderar både lokala höjningar av vallar (till exempel 90 cm i Antwerpen) och åtgärder
stöder strategiskt beslutsfattande över en tidsram på 50 till 100 år. Detta beslutsfattande är
för att skapa plats för floden. I vissa områden har man tagit bort invallningarna för att
indelat i tre tidshorisonter med egna teman:
skapa mer plats för floden. Dessutom utvecklas områden för kontrollerad översvämning
• De första 25 åren (2010-2034), som innebär en fortsättning av underhållet, skapandet av
som kan vattenfyllas på ett kontrollerat sätt. Åtgärderna kombinerar översvämningsskydd
med naturutveckling i flodmynningarna. Planen använder sig av befintliga
nya vanor – med en blick mot framtiden och säkrandet av plats för framtida utveckling;
• De mellersta 15 åren (2035-2049), som omfattar en höjning och större renovering av
många befintliga vallar, väggar och mindre barriärer;
samhällsplaneringsinstrument.
• Till slutet av århundradet (2050-2100). Beslut i detta skede kommer att anpassas till den
Sigma-planen bygger på en förväntad havsnivåhöjning på 0,60 m fram till år 2100. Ändå är
faktiska situationen och framtiden, med klimatprognoserna och förväntningar i denna
det osäkert om denna beräkning kommer att bli verklighet. Således kommer Sigma-planen
tidsperiod (se figur 4.3).
vid behov att anpassas 2050 (se D3.4 i §8.2.1) .
14
4.3.5 Flerskalig och adaptiv förvaltning för Themsens mynning: England
Strategier
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Anpassningskapacitet i hanteringen av översvämningsrisker är nödvändigt för att säkerställa
en fortsättning av effektiva riskhanteringsplaner under osäkra miljö-, klimat- och socioekonomiska förhållanden för framtiden i systemet. När det gäller översvämningsskydd
förespråkas hanterade adaptiva strategier alltmer för storskaliga system. Detta kräver
Figur 4.4: Tidshorisonter och teman i Thames 2100-systemet (EA 2012)
14
Mer information (på nederländska): http://www.vnsc.eu/publicaties/wetenschappelijke-publicaties-en-rapporten/107-maatschappelijke-kosten-batenanalyse-voor-de-actualisatie-van-het-sigmaplan.html
Guidebok för praktiker
43
4.4 Hur ska man samarbeta i flodområden?
myndigheter som deltar i hanteringen av översvämningsrisker och är en viktig drivkraft för
Floderna respekterar inte konstgjorda gränser: avrinningsområden som Donau och
samhällets motståndskraft eftersom de underlättar kommunikationen mellan medborgarna
Rhen går genom flera länder och regioner. Flodförvaltning inom översvämningsområdet
och vattenförvaltarna.
som uppförandet av översvämningsskydd eller vattenretention uppströms kan påverka
översvämningsriskerna nedströms. Översvämningar som börjar i ett område kan leda till
Flodkontraktens exakta roll varierar beroende på avrinningsområdet. För att etablera ett
översvämningar i andra områden. Snabbare avledning uppströms kan leda till översvämning
flodkontrakt måste medlemmarna komma överens om ett treårigt handlingsprogram. I vissa
nedströms. Detta kan leda till intressekonflikter mellan "grannar" i ett avrinningsområde. Det
fall tar flodkontraktet en mycket proaktiv roll i hanteringen av översvämningar. Till exempel
kräver samordning och samarbete.
i Senne-floddeltat samarbetar flodkontraktet med lokala vattenförvaltare och ger råd om
prioriteringen av åtgärder baserat på lokal kunskap.
I STAR-FLOOD-projektet har vi stött på olika bästa praxis-metoder i gränsöverskridande
samordning och samarbete. Det mest slående exemplet är flodkontrakten i Vallonien,
Flodkontrakten är icke-statliga, ideella organisationer, vilket garanterar deras självständighet
som beskrivs nedan. Ett annat exempel var samarbetet mellan Sverige och Finland i
och neutralitet. De organiseras runt lokala förhandlingsplattformar som består av
genomförandet av översvämningsdirektivet i Haparanda-flodområdet (se D3.3 i §8.2.1).
representanter från kommuner, provinser, den regionala förvaltningen och icke-statliga
organisationer. Varje flodkontrakt är utrustat med en permanent personal på ca 3-6 personer.
För fler verktyg för samarbete och allmänhetens deltagande i vattenförvaltning hänvisar vi till
Utvecklingen av flodkontrakten sker nedifrån och upp; initiativet tas oftast av kommunen eller
Harmonicop-handboken .
provinsmyndigheten. Medlemskap av intressenter som berörs är frivillig. Regionen Vallonien
15
godkänner flodkontraktets handlingsprogram och stöder det ekonomiskt. Bortsett från icke-
4.4.1 Flodkontrakt i Vallonien: Belgien
Strategier
statliga organisationer bidrar varje deltagande intressent med finansiering också. För varje
euro som spenderas, lägger den vallonska regeringen 2,33 euro.
Flodkontrakten är uppbyggda kring två generalförsamlingar om året, en styrelse för att
Styrningsaspekter
Syfte/mål
förbereda generalförsamlingen, en projektkoordinator och arbetsgrupper (särskilda teman
eller problem). Det finns tekniskt bistånd från ministerier.
I skrivande stund finns det 13 flodkontrakt i Vallonien med personal på 54 heltidsekvivalenter
och en budget på 2,6 miljoner euro. De omfattar 92 % av området Vallonien och innehåller
232 av 262 kommuner. Flodkontrakten är involverade i totalt 8000 projekt.
För att öka samordningen på delavrinningsområdesnivå och stärka samhällets
återhämtningsförmåga införde Vallonien "flodkontrakt". Flodkontrakten är tänkta att ena
de olika funktionerna och användningarna av floden, flodbankarna och vattenresurserna.
Detta är regionala förhandlingsplattformar där projekt diskuteras mellan offentliga och
privata aktörer. Flodkontrakten syftar till att avhjälpa den stora fragmenteringsgraden mellan
15
http://www.harmonicop.uni-osnabrueck.de/handbook.php
Guidebok för praktiker
44
4.5 Hur bygger man broar mellan olika statliga nivåer?
Ön Dordrecht i sydvästra delen av Nederländerna är mycket utsatt för översvämningar. Ön
Ett system med flernivåstyrning kännetecknas av verksamhet eller faser i den politiska
är belägen mellan och vid flera stora floder och ligger dessutom i ett tidvattensområde. Om
processen som sker på olika geografiska nivåer. I ett typiskt centraliserat system formuleras
en översvämning inträffar, blir den djup och snabb. Tillgängligheten till ön är begränsad:
strategiska mål och politik endast på nationell nivå, och regionala nivåer genomför enligt
endast tre broar, två tunnlar och färjetrafik förbinder den med fastlandet. Följaktligen är
order från ovan. Aktörer från nationell nivå har en ledande roll. I mer polycentriska eller
evakueringsmöjligheterna begränsade. Översvämningsrisken hanterades tidigare genom att
decentraliserade system utvecklar regionala myndigheter egna strategiska mål och
hela ön skyddades med primära försvar, ett ansvar för den nationella regeringen och den
skräddarsydda regler (Pahl-Wostl et al., 2013). Medan nuvarande planering av hantering av
regionala vattenmyndigheten.
översvämningsrisker är ganska centraliserad i Nederländerna är den mycket decentraliserad
i Sverige. Detta kan förklaras av det faktum att översvämningsrisken är mycket större i
Men kommunen hade tanken att använda säkerhetsåtgärder på flera nivåer – att
Nederländerna än i Sverige, och översvämningar kan ha en inverkan på hela landet. I
kombinera översvämningsskydd med robust byggnad och katastrofförvaltning kunde vara
Sverige är översvämningsriskerna mycket lägre och effekterna av en händelse är mycket
mer fördelaktigt för öns säkerhet. Dordrecht var tänkt att kunna förhindra och hantera
mer lokala.
översvämningar helt själv, bli så kallat självständig. Den mest sårbara delen av ön skulle
skyddas bättre och andra delar skulle kunna översvämmas i extrema situationer, något
Båda typerna av system och systemen där emellan har sina fördelar och nackdelar.
som kräver bland annat goda möjligheter för evakuering på ön. För att kunna dela upp ön
Centraliserad regimer har ofta mer (lagstiftande) makt och resurser. Å andra sidan tenderar
i fack - och skydda den mest sårbara delen - behövde de regionala skydden stärkas. Men
decentraliserade system att utveckla mer skräddarsydda lösningar och har en högre
för att finna stöd för sin plan var kommunen ändå tvungen att övertyga andra (ansvariga)
adaptiv och transformativ kapacitet. I decentraliserade system är det viktigt att ha effektiva
myndigheter att ändra den befintliga politiken, juridiken och finansieringen.
samordningsmekanismer på plats och att hitta en balans mellan bottom-up och top-downprocesser (Pahl-Wostl et al., 2013). Kampen för en bra balans är också synlig i STAR-
Delta-programmet kom som ett gyllene tillfälle att diskutera och genomföra den nya idén.
FLOOD-länderna. I Sverige ser vi en uppmaning till mer samordning, kunskap och finansiellt
Inom detta program blev ön Dordrecht ett pilotprojekt för metoden med skydd på flera nivåer.
stöd från nationell nivå nu när klimatförändringarna ger ökade översvämningsrisker, medan
Kommunen har spelat en viktig roll i att sammanföra alla aktörer. Den har bra förbindelser
det i nederländerska kommuner som Dordrecht (se §4.5.1) och Nijmegen (se §5.3.2) är fler
med (alla) inblandade aktörer och underlättar kommunikationen. Planerna baseras även på
och fler inblandade för att utveckla lösningar som accepteras av lokala intressenter.
de lokala medborgarnas kunskap och erfarenhet.
4.5.1 Samarbete på flera nivåer i Dordrecht: Nederländerna
I skrivande stund verkar det som att den önskade skräddarsydda strategin kommer att
Strategier
genomföras, inklusive de nödvändiga ändringarna i säkerhetsstandarder och finansiering.
Faktorer som möjliggjorde detta är bl.a. en proaktiv och visionär policyentreprenör med
stöd av kommunfullmäktige, gemensam faktainsamling med olika forskningsinstitut i olika
Styrningsaspekter
projekt för att analysera problem och utveckla en strategi, gemensam programplanering
och gemensam faktainsamling med andra myndigheter och intressenter på olika nivåer. En
proaktiv metod kan också vara fördelaktig för andra kommuner som strävar efter förändring.
Syfte/mål
Guidebok för praktiker
45
Guidebok för praktiker
46
Översvämning Wouwendonksebeek, Duffel, Belgien. Källa Provins Antwerp, Dienst Integraal Waterbeleid
5 Innan en översvämningshändelse
”100% av territoriet i min stad Saint Pierre des Corps ligger
Projektet är ett bra exempel på motståndskraftig urbanisering: utveckling av städer med
i översvämningshotat område, och vid översvämning
beaktande av översvämningsrisker. Den är baserad på flera relativt unga initiativ i europeiska
av floden Loire bryter vattnet igenom vallarna. Den
städer som Hamburg och Rotterdam, liksom franska städer som Rennes och Strasbourg.
senaste översvämningen inträffade 1866. I slutet av 1990
Tekniska, ekonomiska och rättsliga aspekter behöver fortfarande utarbetas för att komma
analyserade jag de potentiella effekterna av en sådan
fram till en gemensam förståelse för hur man genomför sådan motståndskraftig urbanisering.
händelse, och jag bestämde mig för att samarbeta med de
statliga myndigheterna för att komma på ett sätt att fortsätta
Marie-France Beaufils
Borgmästare i Saint Pierre des
Corps, Senator, ordförande
i europeiskt centrum för
översvämningsriskprevention
(CEPRI)
utvecklingen av min stad samtidigt som den anpassades
för risken för översvämning. Detta samarbete gjorde att
man hittade innovativa och urbana och arkitektoniska
lösningar med låg risk för att leva i översvämningsbenägna
flodområden. Det tog mer än ett decennium att genomföra
dem.
Figur 5.1: Översvämningsanpassad passage i St Pierre de Corps
Guidebok för praktiker
47
Ombyggnad eller förnyelse av städer i översvämningsbenägna områden är en känslig
fråga. Många aktörer är inblandade och uttrycker olika - till synes oförenliga - synpunkter:
några stöder idén om ett byggstopp i översvämningshotade områden; andra är för idén om
anpassning av befintliga byggnader och infrastruktur. Denna mångfald av visioner skapar en
komplicerad spelplan där det är svårt att nå samförstånd.
5.1 Gemensamma utmaningar
När översvämningsrisker redovisas, antingen genom modellering eller på grund av
tidigare översvämningar, kan åtgärder vidtas inför eventuella framtida översvämningar.
Som beskrivet i kapitel 2, i fasen före en översvämningshändelse är det möjligt att minska
översvämningsrisker genom att (1) att hålla folk borta från översvämningshotade områden;
(2) minska exponeringen för översvämningar genom skyddsinfrastruktur; och (3) minska
risken genom att minska omfattningen av en översvämning med vattenlagring/retention eller
genom skapandet av översvämningssäkra byggnader och infrastruktur.
Vi har också ärvt ett svårt arv. 17 miljoner personer bor för närvarande i sårbara
översvämningsutsatta områden. De är mer eller mindre skyddade av försvarsinfrastruktur,
men statusen är inte alltid tillräcklig på grund av bristande underhåll. Dessutom är det
juridiskt tillåtet i många territorier med stadsförnyelse i översvämningshotade områden,
alternativt uppmuntras det implicit av lagen. Andra utmaningar är osäkerheten kring framtiden
för lokala myndigheter och deras jurisdiktion, budgetrestriktioner och ekonomiska och sociala
kriser.
Det finns ett samband mellan de tre strategierna. Vid fullständig prevention (man bor inte
i översvämningshotade områden), finns det förstås ingen anledning att bygga försvar eller
riskreducerande åtgärder. Men i de flesta länder finns det ont om plats och man vill inte avstå
från att använda den bördiga och attraktiva marken nära vattendragen. Tvärtom finns det
en stor social och ekonomisk press att leva och arbeta i översvämningshotade områden. På
grund av klimatförändringar riskerar dessutom nya områden att drabbas av översvämningar.
Det finns också ett samband mellan översvämningsskydd och begränsning. Stora tidigare
investeringar i översvämningsskydd gör de flesta riskreducerande åtgärder omöjliga ur
ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta är till exempel fallet i Nederländerna med dess
höga vallar. Om någon till exempel bor i djupa invallningar och riskerar att översvämmas
av 5 m vatten, finns det lite man kan göra för att översvämningssäkra dennes hus. När den
förväntade omfattningen av en översvämning är lägre (t.ex. 0,5 m vatten i ett hus), kan det
Följaktligen förblir övervägandena av översvämningsrisken i stadsförnyelseprojekt ofta
vaga, fjärran och inte en prioritet. Vi har inget annat val än att skapa samförstånd om att
förnya städerna i översvämningshotade områden. Vi har att följa, föra närmare, lugna och
förena de olika synsätten. Genom att göra detta placerar vi oss i hjärtat av genomförandet
av det europeiska översvämningsdirektivet och den nationella strategin för hantering av
översvämningsrisker. En lovande väg framåt är det nationella projekt som kallas ’Territorier i
förvandling exponerade för översvämningsrisk’. Den förvaltas av ’den allmänna inriktningen
av stadsplanering, bostäder och natur’ och den ’allmänna inriktningen av riskförebyggande’
vid det franska miljödepartement, och integrerar insikter från flera lokala pilotprojekt."
vara mer effektivt att vidta riskreducerande åtgärder än att bygga en vall.
Vi organiserade detta kapitel runt sex gemensamma utmaningar som vi funnit genom att
jämföra de sex länder som analyserades i STAR-FLOOD:
• Hur man skyddar sig mot översvämningar (§5.2);
• Hur skapar man tillräckligt med plats för vattnet (§5.3);
• Hur kan man inkludera översvämningsrisker i samhällsplaneringen (§5.4);
• Hur kan man garantera tillräckligt med pengar för fysiska åtgärder (§5.5);
• Hur man prioriterar mellan olika åtgärder (§5.6); och
• Hur man ökar medvetenheten och medborgarnas engagemang (§5.7).
Vi hänvisar läsaren till mer gemensamma utmaningar och relaterade bästa praxis i kapitel 4
om integrerad planering, samarbete och samordning, kapitel 6 (under en översvämning) och
kapitel 7 (efter en översvämning).
Guidebok för praktiker
48
5.2 Hur skyddar man sig mot översvämningar?
Översvämningsskydd bidrar till det slutliga målet att motståndskraft genom att öka förmågan
att motstå översvämning, och således sänka sannolikheten för översvämningar. De flesta
5.2.1 Säkerheten garanterad: Nederländerna
Strategier
länder som har analyserats i STAR-FLOOD-projektet har översvämningsskydd.
En utmaning är att skapa en bra kunskapsbas för att utforma ett "vattentätt" system av
Styrningsaspekter
försvar. Modern kunskap om hydrauliska förhållanden i extrema händelser, geoteknisk
kunskap om vallar och marken under och kunskap om konstruktioner som dammar och
fördämningar krävs. En fullständig översikt över systemet behövs, eftersom den svagaste
Syfte/mål
länken avgör hur starkt skyddssystemet är. Tillfälliga översvämningsskydd eller förslutbara
fördämningar eller dammar utgör ofta den svagaste länken i systemet och kräver särskild
uppmärksamhet. Även om de ger en stor flexibilitet, är risken för mänskliga eller tekniska fel
under deras installation och drift betydande.
Som ett låglänt deltaland har Nederländerna varit beroende av ett system av vallar för skydd
mot översvämningar i över 1000 år. Hanteringen av översvämningsskyddssystem och skydd
Översvämningsskydd har i allmänhet en förväntad livslängd på 50 till 100 år. De bör inte
genom vallar har institutionaliserats högt. Översvämningsförsvarsstrategin kännetecknas av
bara utformas för att tåla aktuella extrema förhållanden, utan även framtida förhållanden.
en tydlig ansvarsfördelning, explicita standarder och föreskrifter och säkrad finansiering.
Eftersom investeringar i ny infrastruktur ofta är betydande, bör det råda enighet i avtal om
deras nödvändighet och funktioner (nu och i framtiden). Idéer för en adaptiv förvaltning som
Översvämningsskydd
infördes i §4.3 kan hjälpa till att skapa smarta konstruktioner och investeringsplaner.
Ett av de integrerade syftena med den nederländska vattenlagen är att förebygga,
och där så är nödvändigt, begränsa, översvämningar och vattenmättnad. Juridisk
Ett återkommande tema som påverkar alla STAR-FLOOD-länder (med undantag för
åtskillnad görs mellan primär- och icke-primär (även kallat "regionala" eller "sekundära")
Nederländerna), är bristen på resurser för att finansiera översvämningsskyddande
översvämningsförsvarsstrukturer. För de områden som skyddas av primära
infrastruktur. Den globala ekonomiska recessionen under 2009 verkar har förvärrat
översvämningsskydd har rättsliga säkerhetsnormer fastställts. (De flesta) regionala
problemet. Begränsningar för finansiella resurser verkar ha störst effekt på underhållet av
översvämningsförsvarsstrukturer har säkerhetsnormer fastställda i provinsiella stadgar.
skydd. Brister i finansieringen redovisas i Belgien, England, Frankrike och Polen. Detta kan
Behöriga (mestadels regionala) vattenmyndigheter måste göra en insats för att uppnå dessa
få allvarliga konsekvenser för att upprätthålla normerna för skydd.
normer och har särskilda instrument till sitt förfogande. De kan stärka eller flytta vallar och
utse skyddszoner.
Översvämningsskydd är en särskilt dominerande strategi i Polen och Nederländerna.
I Nederländerna är översvämningsriskerna mycket höga eftersom omkring 60 % av
Inom vattensäkerhetsprogrammet, som ingår i det nyutvecklade Delta-programmet, utvecklas
landets yta kan översvämmas från stora floder och havet. Därför finns det ett system med
nya rättsliga säkerhetsnormer för de primära översvämningsskydden. Dessa kommer
permanenta översvämningsskydd. I Sverige och även i England använder man sig av
sannolikt att baseras på den maximala enskilda risken att dö i en översvämning på en viss
tillfälliga översvämningsskyddsystem som installeras när en översvämning förväntas inträffa.
plats, grupprisker och potentiella ekonomiska skador.
Nedan beskrivs två extrema metoder: det holländska omfattande systemet för skydd mot
översvämningar kontra det svenska systemet med tillfälliga försvar som är kopplade till
katastrofhantering.
Guidebok för praktiker
49
Standarder-testning-förstärkning
Behöriga myndigheter har ett stort utrymme för skönsmässig bedömningspolitik för att uppnå
standarderna. De måste regelbundet rapportera aktuell status för försvarssystemet till de
5.2.2 Tillfälliga översvämningsskydd: Sverige
Strategier
övervakande organen, nämligen ministern för infrastruktur och miljö och de provinsiella
cheferna. Deras rapporter måste baseras på förinställda hydrauliska förutsättningar och
tekniska riktlinjer. Tillsynsmyndigheterna kan ge rättsligt bindande anvisningar rörande
Styrningsaspekter
genomförandet av omsorgsplikten för vattensäkerhet, men hierarkisk styrning äger i
allmänhet rum på politisk nivå genom strategisk planering snarare än på genomförandenivån.
Syfte/mål
Effektivitet och kunskapsbas
De nationella och regionala vattenmyndigheterna som ansvarar för genomförandet
av översvämningsskyddssystemet är mycket specialiserade organisationer med
en stark kunskapsbas. Detta säkerställer ett korrekt genomförande och underhåll
Översvämningar inträffar mer sällan i Sverige och är relativt svåra att förutsäga. Händelser
av strukturåtgärderna, en pågående anpassning och förbättring av strategin för
är ofta lokala och drabbar relativt få människor varje gång. Därför saknas det i allmänhet
översvämningsskydd. Det producerar också innovativ teknik som kan exporteras. Kostnads-
en känsla av att det brådskar hos invånarna, beslutsfattare och politiker när det gäller att
nyttoanalys, kostnadsfördelningsarrangemang och effektivitetsbaserade förfaranden används
hantera översvämningar. Byggandet av fasta försvarssystem blir på de flesta ställen för dyrt
alltmer för att uppnå särskilda skyddsnivåer på det mest kostnadseffektiva sättet.
att finansiera. Att bygga permanenta försvar är ofta också motstridigt med estetiska och
ekonomiska värden: människor som bor nära vatten och som har utsikt mot vattnet från sina
Finansiering genom skatter
hus. Fastigheter nära vatten har därför högre priser. Att bygga översvämningsskydd kan
Översvämningsskydd finansieras främst av nationella och regionala skatter. De regionala
förstöra utsikten mot vattnet och leda till lägre huspriser.
vattenmyndigheterna har egna system för beskattning som ger rätt att höja skatter för att
uppfylla sina skyldigheter. De är en branschorganisation med en vald styrelse, men för att
De tillfälliga åtgärder som kan vidtas inkluderar demonterbara försvar och sandsäckar, samt
vara en branschorganisation är de relativt oberoende av de allmänna politiska nyckerna (Se
pluggning av dagvattenrör eller kulvertar (för att förhindra att vatten rinner i fel riktning)
även § 5.5.1).
och pumpning. De demonterbara översvämningsskydden lagras centralt vid svenska
beredskapsverket i Kristinehamn (finns även kommunala hos några riskkommuner). Dessa
I Nederländerna är systemet med en mycket institutionaliserad strategi för
försvar är en investering som den svenska nationella regeringen gör, vilket är effektivare
översvämningsskydd onekligen viktigt, eftersom en stor del av BNP produceras i
eftersom endast en investering behöver göras för alla 290 kommuner. Myndigheten har
områden som är känsliga för översvämningar. De demokratiskt organiserade, regionala
personal som alltid är redo att vidta åtgärder och man har ett nära samarbete med Sveriges
vattenmyndigheterna har växt organiskt i århundraden och det stora beroendet av
meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI. Vid intensiv nederbörd (mer än 50 mm
Nederländernas översvämningsskyddssystem motiverar deras existens som en separat
per dygn eller 1 mm per minut) finns det knappast tid att förbereda för en eventuell pluvial
demokratisk enhet med sitt egna skattesystem. Systemet med standarder, testning
översvämning, här måste god samhällsplanering minska risken. Men vid prognoser om
och förstärkning av skyddssystemet kan med fördel tillämpas i andra länder där en
extrema vattenföringar i älvar och vattendrag finns det mer tid att vidta åtgärder och de
försvarsstrategi antas.
demonterbara skydden används. Bara tre städer, som har en relativt hög översvämningsrisk,
har permanenta skydd på plats eller planeras (Kristianstad, Arvika och Göteborg i
planeringsfas).
Guidebok för praktiker
50
Metoden med tillfälliga åtgärder kan användas som ett bra exempel i glest befolkade regioner
i Europa eller i regioner där sannolikheten för översvämningar är låg. En förutsättning för
att arbeta med tillfälliga försvar är att det finns varningssystem på plats för att varna för
5.3.1 Hållbara dagvattensystem: England
Strategier
översvämningar och tillräckligt lång ledtid vid en hotande översvämning att upprätta skyddet.
Styrningsaspekter
5.3 Hur skapar man tillräckligt med plats för vattnet?
Markanvändningen i Europa är mer antropogen, vilket påverkar översvämningsriskerna.
Avskogning och användning av jordbruksmark leder till snabbare dränering av vatten.
Syfte/mål
Urbanisering och den relaterade ökningen av belagda ytor har samma effekt. Som en följd
av detta leder extrem nederbörd till utsläpp med högre toppar i floderna, samt fler pluviala
översvämningar och störtfloder. På samma gång har många floder begränsats: deras
flödesprofiler har varit begränsade av vallar och vågbrytare och deras ursprungliga flodslätter
I stadsområden kan översvämningar uppstå på grund av extrem nederbörd och avrinning
används för urban och annan utveckling. Följaktligen rymmer många floder mindre vatten än
över asfalterade ytor i staden. Dessa typer av översvämningar är svåra att förutse, och det
under naturliga förhållanden.
är svårt att mildra effekterna av dessa översvämningar. Hållbara urbana system för ytlig
vattenavledning (i England så kallade ”SuDS”) genomförs i England för att lagra/fördröja
STAR-FLOOD-resultaten pekar på att alla analyserade länderna i viss mån möter
vatten från dessa intensiva nederbördshändelser tillfälligt och ge vattnet möjlighet att
utmaningen att vända dessa processer; att skapa plats för vattnet, istället för att ta plats.
infiltrera/sippra ned i jorden långsamt. SuDS ansluter ogenomträngliga ytbeläggningar till
Detta kan göras på flera sätt. I §5.4 beskriver vi exempel som begränsar utvecklingen
underliggande mark och på så sätt avvattnas de asfalterade ytorna i staden till grundvattnet
på flodslätter och översvämningsbenägna områden. Nedan beskriver vi hållbara
och förhindrar att stadsområden översvämmas.
stadsavloppssystem, lokala åtgärder som genomförs för att lagra vatten i England
och bromsa avrinningen. Sådana åtgärder genomförs också i Belgien, Frankrike och
Allt sedan april 2015 har SuDS behandlats formellt som ett ytterligare planeringshänsyn
Nederländerna. Ett annat bra exempel på att skapa mer plats för vattnet är programmet Plats
som krävs inom det befintliga planeringssystemet i England. Markutvecklaren är skyldig
för floden i Nederländerna.
att upprätta en underhållsregim som är bäst lämpad för de lokala översvämningsriskerna,
orten och typen av utveckling (Defra, 2014a). Lokala planeringsmyndigheter skall säkerställa
att stadsutveckling av 10 fastigheter eller fler överväger möjligheten att använda SuDS
och att konsultera ledande lokala flodmyndigheter (enligt det nationella planeringspolitiska
ramverket).
I vissa städer finns det så kallade, "lokala SuDS-främjare", individer som arbetar intensivt för
att främja användningen av SuDS-åtgärder inom staden. Det finns dock ett antal hinder för
att genomföra SuDS, såsom den upplevda effekten av vissa alternativ, konflikter i motivation
mellan riskhanteringsmyndigheter och förseningar i de nationella riktlinjerna. Ett användbart
tillägg till nuvarande strategi, skulle vara en strategi för införandet av SuDS i efterhand för
större stadsområden.
Guidebok för praktiker
51
5.3.2 Plats för floden - Nijmegen-Lent: Nederländerna
Strategier
Skapandet av plats för floder kan göras på många platser där detta utrymme finns och
för närvarande separerar vallar floden från en del av dess flodslätter. Integrerade projekt,
såsom i fallstudien Lent, är särskilt användbara när många olika mål står på spel, dvs. i
stadsområden. Kommuner i allmänhet kan integrera olika insatser och kan därför spela en
Styrningsaspekter
Syfte/mål
viktig roll i sådana projekt.
5.4 Hur kan översvämningsrisker infogas i den fysiska
planeringen?
Oavsett hur bra översvämningsskyddet är kan det alltid misslyckas under extrema förhållanden.
Därför rekommenderas det att man även utvecklar förmågan att absorbera flodhändelser
för att minimera skador och dödsfall vid en översvämning. Många instrument för att göra
Den traditionella översvämningsskyddsstrategin i Nederländerna använder vallar som
detta kan hittas inom området samhällsplanering. Det finns dock en allmän spänning mellan
skyddar marken bakom den. När mer säkerhet behövdes, byggdes vallar. Införandet av
de ekonomiska utvecklingsintressena i översvämningshotade områden, och intresset för
integrerad förvaltning av vattenresurser på nationell nivå leder till nya lösningar: att (åter)
att minimera översvämningsriskerna. Denna spänning är högre i länder med ett stort antal
skapa plats för floderna för att hantera större kontrollerade översvämningar. Flodslätter
översvämningshotade områden, som Nederländerna. I den fysiska planeringen kolliderar alla
förstoras genom att man placerar vallar längre från floden, sänker flodslätter och undanröjer
dessa intressen. Ett ofta hört klagomål från vattenförvaltarna är att alltför många byggprojekt
hinder.
tillåts i översvämningshotade områden. I slutändan bör det dock vara ett samhälleligt eller
politiskt val vilka byggprojekt som godkänns i översvämningshotade områden och inte.
I fallet med Lent tog staden Nijmegen hand om projektet ”Plats för floden” och skapade ett
projekt som integrerar vattensäkerhet och byggandet av en ny stadsdel. Projektet innebär att
Samhällsplaneringsinstrument kan till stor del delas i två kategorier. En är att förbjuda byggande
man placerar vallen längre bort från floden, gräver en ny översvämningskanal och skapar en
i översvämningshotade områden, en annan är att utveckla planeringsvillkor som minimerar
ö i floden.
potentiella skador orsakade av översvämningar genom översvämningssäkrande av byggnader.
Lent-projektet visar inte på någon förändring i strategin för hantering av översvämningsrisker,
Frankrike har en särskilt stark samhällsplaneringpolitik, med zonindelning som
eftersom det fortfarande är tänkt att hålla vatten från människor, men det visar på en
förbjuder byggande i områdena med högst risk. Belgien, England och Sverige har en
förändring av nya integrerade lösningar som omfattar förvaltning och fysisk planering. Denna
samhällsplaneringspolitik som syftar till direkt utveckling bort från områdena med störst risk,
förändring i åtgärder korrelerar med en förändring i styrningen från sektorbaserad till mer
med möjlighet till undantag under vissa omständigheter (t.ex. brist på tillgänglig mark med
integrerad styrning.
lägre risk). I Belgien och Nederländerna är vattenförvaltarna inblandade i samhällsplaneringen
för att kontrollera effekterna av ny utveckling på vatten och översvämningshanteringen och
Beslutet att utveckla programmet ”Plats för floden” och målet om en sänkning av vattennivån
för att ge råd. Försäkringsmekanismer kan också användas för att motverka utvecklingen
togs på nationell nivå. Det första beslutet krockade med Nijmegens planer. Men staten
i översvämningshotade områden, t.ex. genom att ta ut högre premier för fastigheter i
stimulerade regionala och lokala myndigheter att ta fram planer som skulle integrera lokala
översvämningsbenägna områden (se §7.2).
(rumsliga) utvecklingsplaner. Efter förhandlingar anammade Nijmegen den nya metoden och
utvecklade den till en verkligt integrerad plan.
Guidebok för praktiker
52
I många länder finns samhällsplaneringsregler för att förhindra eller mildra översvämningsrisker.
Genom att kontrollera verksamheten och utvecklingen av obebyggd mark, syftar den
En återkommande fråga är dock bristen på tillsyn av dessa regler. Detta kan kräva ett system
flamländska regeringen till att undvika en betydande ökning av potentiella risker. Signalområden
med flera kontroller och avvägningar.
är främst områden med en "konstruktions"-placering (t.ex. bostäder) i översvämningsbenägna
områden. Potentiella framtidsscenarier för dessa områden sträcker sig från en innovativ
De goda exemplen som beskrivs nedan är vattenbedömning och signalområden i
översvämningssäkring inom den nuvarande placeringen till en nydefinierad gestaltning av
Flandern, byggnad och tillstånd i Sverige och sambandet mellan samhällsplanering och
området med omfattande åtgärder, se Cirkuläret LNE/2015/2 per den 19 maj 2015.
översvämningsrisk i Nice (Frankrike).
Metoden med signalområde är kopplad till vattenbedömningsinstrumentet och
5.4.1 Samhällsplaneringsverktyg för att minska framtida skador i Flandern:
Belgien
Strategier
informationsskyldigheten som beskrivs i §5.7.2. Tillsammans påverkar dessa instrument
byggandet i översvämningshotade områden. De tar itu med den tidigare bristen på
uppmärksamhet vad gäller vattenrelaterade problem i den flamländska samhällsplaneringen
och tvingar planerare och statliga institutioner att fokusera mer på detta. Liknande instrument
kan också tillämpas för att förbjuda eller styra utvecklingen i översvämningshotade områden
Styrningsaspekter
i andra länder.
5.4.2 Byggande och tillstånd: Sverige
Syfte/mål
Strategier
Styrningsaspekter
Med ökande urbanisering ökar även den asfalterade och ogenomträngliga markytan, vilket
leder till en minskning av vatteninfiltrationen och -lagringen. Detta ökar risken och antalet
flodhändelser med den efterföljande effekten i form av fler skador på fastigheter. För att
Syfte/mål
minska framtida skador har Flandern två verktyg som påverkar samhällsplaneringsförfaranden:
vattenbedömningen och signalområden. Dessa indikerar minskningen av plats för vatten och
den ökade ogenomträngligheten . Med dessa instrument hoppas den flamländska regeringen
kunna undvika en betydande ökning av potentiell översvämningsrisk.
I de nya nationella riktlinjerna (2016) från Svenskt Vatten sägs det att platsen för ny urban
utveckling måste vara säker gällande både fluvial och pluvial översvämning till följd av en
Vattenbedömningsverktyget är en skyldighet för myndigheterna att rådfråga vattenförvaltaren
regnhändelse som inträffar vart hundrade år. Planerna måste också godkännas formellt i
om effekterna av tillstånd, planen eller programmet om vattensystemet (gäller alla bygglov).
många olika skeden i planeringsprocessen, vilket minimerar risken att projekt som avsevärt
Råden är inte bindande men myndigheterna måste motivera skälen till att avvika från
ökar översvämningsrisken slinker igenom.
den i det slutliga tillståndet, planen eller programmet. Detta kan hindra att utrymmet för
vatten minskar ytterligare på platser där vattenlagring är viktigt och kan förhindra att
Bygglov, som kan innebära begränsningar för att bygga på vissa områden, kommer från
markens absorptionsförmåga försämras ytterligare. Med detta råd ökar medvetenheten hos
kommunal nivå, som har en fullständig överblick över den lokala situationen. Kommunen
myndigheterna för effekterna av den planerade utvecklingen.
ansvarar också för detaljerad samhällsplanering och har att bedöma både pluvial som
Guidebok för praktiker
53
fluvial översvämningsrisk. Länsstyrelserna har dessutom en viktig funktion i kontrollen av
utvecklingen hållbarare. Det utmanar den nationella strategin och ramverket. Förhållandet
kommunerna. Om länsstyrelsen inte håller med kommunens beslut att tillåta byggandet på
mellan staten och de lokala myndigheterna har utvecklats över femton år.
grund av översvämningsrisken, kan de stoppa detaljplanen.
1999 utfärdades det första förslaget till en mycket restriktiv indelningsplan i
5.4.3 Från tillsynsmyndighet till partner i interaktiv utveckling i Nice: Frankrike
Strategier
översvämningszoner för Nice med omgivningar. Det godkändes slutligen 2013, med en
uppmjukning av zonindelningsförordningarna. Evolutionsprocessen ägde rum i den särskilda
rättsliga ramen för en nationell intresseoperation16 (OIN) som lanserades 2008 för att främja
projektet Eko-dalen. Det ledde till en övergripande plan där statliga och lokala myndigheter
Styrningsaspekter
styr lokala markanvändningsplaner. Syftet med planen är att lansera fyra stora projekt
(ett businesscenter och multimodalt transportnav, ett teknisk centrum, en livsmedels- och
trädgårdsodlingsplattform och ett eco-distrikt).
Syfte/mål
Förutom planen för förebyggande av översvämningsrisker spelar andra instrument en roll i
hanteringen av översvämningar och samhällsplanering också i Nice, och dessa involverar
flera intressenter. Bland dessa är den offentliga organisationen för energiutveckling
(Etablissement Public d’Amenagement – EPA) det operativa organet för den nya
Riskförebyggande åtgärder är sedan bildandet av avdelningen för riskförebyggande
utvecklingsvänliga koalitionen. Utvecklingsorganisationen genomför Eko-dalen-projektet
vid miljödepartementet i slutet av 1980-talet, ett oberoende (och flerdimensionellt)
genom att samla olika offentliga och privata partners.
verksamhetsområde som domineras av staten. Det är en del av en bredare planeringskultur
som domineras av principen om stränga restriktioner för byggandet i riskområden.
2012 utarbetade utvecklingsorganisationen en särskild studie för planering av Grand Arenassektorn, affärscenter och multimodalt transportnav: SCHAE-studien. I den bedöms möjligheten
Kommunerna spelar också en viktig roll, eftersom de ansvarar för samhällsplanering och
att bygga utan att öka riskexponeringsnivån både i Grand Arenas-sektorn och angränsande
utfärdande av byggnadstillstånd. Det är värt att notera att principen om oberoende av lagen
områden, för att visa att det låter sig göras. Detta utgjorde ett viktigt steg i processen mot att
leder till ett separat genomförande av politiken för risk- och stadsplanering. De två viktigaste
lätta upp kraven i den restriktiva översvämningslagstiftningen i den riskförebyggande planen.
planeringsverktygen (riskprevention (PPRi) och den lokala markanvändningsplanen) används
således av två oberoende myndigheter. Planen för förebyggande av översvämningsrisker
Samtidigt har två åtgärdsplaner för förebyggande av översvämningar (PAPI 1 2009-2014 och
är utarbetad av staten och anger övergripande regler för samhällsplanering och
PAPI 2 2012-2018, se även §4.3.2) genomförts, främst för att garantera finansieringen av
byggande i översvämningsbenägna områden. Staten lägger sin vision om hantering av
större skyddsanordningar. Det formella upptaget av vallar i dessa planer öppnar vägen för
översvämningsrisker på lokala myndigheter, genom att de förbjuder byggande, eller genom
utvecklingsprojekt.
att begränsa eller reglera med skyldigheter att anta byggnadsbegränsande åtgärder. På
detta sätt är lokala myndigheter skyldiga att beakta översvämningsrisken i sina planer för
I slutet av denna process ändras statens roll från en leverantör av förordningar och
landanvändningen.
controller till en aktör som, bland annat, styr förhandlingarna att kombinera utveckling och
förebyggande av översvämningar. Var och en företräder fortfarande sina egna intressen,
Fallet Nice illustrerar denna progressiva evolutionsprocess som lokalt har lett till en
uppmjukning av den restriktiva översvämningslagstiftningen men ändå gjort den lokala
men för dialog. De involverade myndigheterna utforskar vilka byggprojekt som fortfarande är
möjliga i det översvämningsbenägna området utan att öka översvämningsrisken.
16
Den nationella intresseoperationsstatusen ges av staten till projekt med omfattningar av nationellt intresse.
Guidebok för praktiker
54
Intervju med Svensk praktiker/utövare
Rebecca Enroth
Miljöinspektör, Aneby kommun
Rebecca arbetar som miljöinspektör i den relativt lilla
En självklar förutsättning när vi påbörjade vårt arbete var att det skulle bli mycket svårt för
självbestämmande kommunen Aneby med 6525 invånare
någondera av de berörda kommunerna att själva upphandla och finansiera en kartering,
i södra Sverige. Som miljöinspektör i en liten kommun är
dessutom blir ju karteringen bättre ju större område som ingår. Därför ville vi samarbeta. Vi ville
arbetsuppgifterna varierande och täcker allt från inspektion
också att karteringen skulle komma så många som möjligt till nytta, samtidigt som vi ville vara
av miljöfarlig verksamhet till översvämningshantering.
säkra på att vi inte missar något viktigt geografiskt område. För att redan från början försöka
Rebeccas huvudsakliga sysselsättning är att bedriva tillsyn
få kontakt med så många intressenter som möjligt och lyfta perspektivet började vi med att
och myndighetsutövning utifrån nationell lagstiftning gentemot
i samarbete med vattenrådet bjuda in till fyra olika informationsmöten om klimatförändringar
företag och enskilda. Rebecca har de senaste året varit aktiv
på olika teman. I slutet av informationsmötena berättade vi om våra planer att kartera och
i översvämningsnätverket SANT som är ett samarbete mellan
bjöd in intresserade att delta i den processen. Det var efter ett sådant informationsmöte som
flera kommuner i Småland, i södra Sverige.
Länsförsäkringar hörde av sig och erbjöd sig att finansiera en översvämningskartering.
Rebecca och nätverket SANT (Översvämningskartering
Så vitt jag känner till är det här första gången ett försäkringsbolag finansierar en
för Svartån uppströms Sommen Aneby, Nässjö,
översvämningskartering. Länsförsäkringar i Jönköping har dock en lång tradition av att hjälpa
Tranås) bildades när de upplevde att Svenska Staten
kommunerna med annat som rör beredskap, såsom material som behövs i akuta situationer.
borde ha karterat översvämnings-risken längs den
En ytterligare anledning till detta är att Länsförsäkringar ägs av försäkringstagarna och därför
översvämningsbenägna Svartån men prioriterade åar och
kände bolaget att detta kunde medföra en bättre medvetenhet hos försäkringstagarna att
älvar som rinner genom större samhällen och kommuner.
skydda sig om fakta togs fram.
För oss små kommuner är det en alldeles för stor utgift att
Eftersom översvämningskartorna förs in i översiktsplanerna kommer politiskt
göra en översvämningskartering. Även om det bor relativt få
hänsynstagande att bli nödvändigt vid samhällsplanering, vi får ett underlag att bedöma
människor här så har vi i små kommuner ett lika stort ansvar
bästa åtgärderna för mildring av översvämningskonsekvenser och vi kan upprätta
gentemot våra medborgare. Så sent som år 2007 drabbades
krishanteringsplaner för olika översvämningsscenarion. I Sverige finns ingen tradition av
området av ett 50-årsflöd och flera översvämningar
högre premier för de i översvämningsriskområden och det är för att undvika detta i framtiden
inträffade, framför allt påverkades vägbankarnas stabilitet.
samt för att få trevlig publicitet som försäkringsbolaget var med och betalade.
Guidebok för praktiker
55
5.5 Hur kan man garantera tillräckligt med pengar för
fysiska åtgärder?
På grund av Delta-fonden och det faktum att regionala vattenmyndigheterna höjer sin
Översvämningsskydd, vattenretention och anpassat byggande kan vara kostsamma
Medborgare som bor utanför det område som skyddas av vallen ingår inte i solidaritetsavtalet
åtgärder. I alla analyserade länder rapporterades därför en brist på ekonomiska resurser som
och förutom grundläggande krishantering får de inte något skydd eller kompensation.
skatt är översvämningsskyddet i Nederländerna är relativt oberoende av politiska nycker.
en faktor som hindrar genomförandet av hantering av översvämningsrisker. Detta är särskilt
fallet för översvämningsskyddande åtgärder. I de analyserade länderna investeras finansiella
Systemet med regionala vattenmyndigheter som höjer sina egna skatter har historiskt vuxit
resurser från olika aktörer. Mestadels, finansieras åtgärderna av offentliga myndigheter
i Nederländerna och på grund av det stora beroendet av vallar för att garantera säkerheten
med hjälp av skatter som i Nederländerna. i England privata aktörer (sam)finansiering av
har de har varit en separat demokratisk enhet. Också på andra platser där en strategi för
översvämningsåtgärder; i Frankrike finansierar Barnier-fonden åtgärder från ett tillägg till
översvämningsskydd är framträdande kan ett system med tydlig ansvarsuppdelning, tydliga
försäkringspremierna (se §7.2.3); och Polen förlitar sig i lika utsträckning på Världsbanken
normer och regler samt säker finansiering vara fördelaktigt.
som EU:s investeringar samt på offentliga medel i strukturella åtgärder.
5.5.2 Partnerskapsfinansiering: England
5.5.1 Finansiering genom statliga skatter: Nederländerna
Strategier
Strategier
Styrningsaspekter
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Syfte/mål
Partnerskapsfinansiering är regeringens politik och syftar till att diversifiera
Översvämningsförsvar i Nederländerna kännetecknas av en tydlig ansvarsfördelning,
finansieringskällorna för hantering av översvämningsrisker. Den stöds av en sexårig
uttryckliga normer och förordningar och säkrad finansiering. Hantering av
investeringsplan som ger en medellång planeringshorisont för finansiering genom bidrag
översvämningsrisker i Nederländerna är mestadels en offentlig angelägenhet och finansieras
och underlättar processen för partnerskapsfinansiering och insamling av ytterligare
på grundval av solidaritet.
finansiering. Investeringsplanen allokerar £2,3 miljarder i investeringar för mer än 1 400
översvämningsförsvarssystem, med målsättningen att detta kommer att förbättra skyddet
Medborgarna betalar allmänna skatter till staten och vattenförvaltningsskatter till
för 300 000 fastigheter och minska de befintliga översvämningsriskerna med 5% fram till
sina regionala vattenmyndigheter. De senare är i viss mån riskberoende, eftersom
2021 (HM Treasury, 2014. Defra, 2014b). Investeringsplanen syftar till 'betalning för resultat",
vattenmyndigheter i områden med större risk för översvämningar kan ta ut högre skatter.
där de som gynnas bidrar mer till kostnaderna, vilket återspeglar principen stödmottagande
Primära översvämningsskydd finansieras från Delta-fonden baserat på kapitel 7 § i
betalar. Kostnaderna bör delas mellan stat, marknad och civilsamhällets aktörer efter
vattenlagen. Särskilda projekt betalas av nationella medel (50 %), unionens regionala
omfattningen av enskilda projekt eller översvämningsriskåtgärder.
vattenmyndigheter (40%) och den specifika vattenmyndighet som genomför projektet (10
%). Detta ger alla ett incitament att minimera totalkostnaden.
Guidebok för praktiker
56
Genomförandet av partnerskapsfinansieringen 2012 syftar till att möjliggöra att ytterligare
Varje metod har sina styrkor och begränsningar. Till exempel leder i kostnads-nyttoanalysen
utveckla översvämningsskydd och begränsningsplaner jämfört med tidigare. I kontrast till det
en beskrivning av potentiell förlust av liv eller negativa effekter på ekologiska eller kulturella
tidigare systemet som gynnade prioriterade system är detta nya tillvägagångssätt en stegvis
och historiska värden i monetära termer ofta till svåra (etiska) diskussioner. Och det
förändring där fler system är berättigade till finansiering (beroende på förhållandet mellan
är ofta svårt att uppskatta indirekta skador av översvämningar. På samma sätt väcker
kostnader och fördelar). De specifika åtgärder som vidtas är beroende av den ledande lokala
flerkriterieanalys frågor om den relativa vikten av aspekter i bedömningen. För alla metoder
översvämningsmyndigheten, som har att fördela och använda alternativa finansieringskällor
måste frågans ställas av om resultaten kan leda direkt till ett beslut eller om de endast utgör
för att fylla finansieringsluckor.
grunden för vidare diskussion och beslutsfattande.
Ett exempel på denna finansiering av blandade resurser är Nestlé, som har bidragit med £1.
I Belgien, England och Sverige spelar kostnads-intäktsanalysen en avgörande roll i
65m till översvämningsbegränsningssystemet i nedre Dove i Derbyshire, som ligger nära
fördelningen av budgetar för skydd och riskreducerande åtgärder och för att fastställa
företagets fabrik vid Tutbury (Defra, 2014b). Totalt uppskattas att 25% av de ekonomiska
skyddsnivåer. Den tillgängliga budgeten fördelas endast bland de åtgärder som har
bidragen mellan april 2011 och mars 2015 ska ha kommit från den privata sektorn (NAO,
den högsta avkastningsgraden. I Nederländerna, där det finns lagligt etablerade
2014). Ett annat exempel är Willerby och Derringham översvämningsbegränsningssystem,
säkerhetsstandarder, är säkerhetsnivån som skall uppnås fastställd (även om kostnader
där finansiering har säkrats genom det nationellt administrerade bidraget från Defra, lokala
och fördelar också har bedömts vid fastställandet av dessa standarder). Ändå används
avgifter från Yorkshires regionala översvämnings- och kustkommittén samt Europeiska
prioriteringsverktyg för att bedöma alternativa åtgärder som kan användas för att uppnå
regionalutvecklingsfonden.
normerna.
Partnerskapsfinansiering verkar vara ett lovande instrument för att finansiera fler projekt, och
5.6.1 Kostnads-nyttoanalys och total livslängdskostnad: England
för att involvera fler lokala regeringar och samhällen i beslutsprocessen. Genomförandet av
projekt är emellertid fortfarande beroende av sourcing av ytterligare intäkter på lokal nivå.
Strategier
Några framgångar har rapporterats; i andra fall är det fortfarande en utmaning att locka lokal
offentlig och privat finansiering.
5.6 Hur ska man prioritera mellan olika åtgärder?
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Eftersom pengar och andra resurser för hantering av översvämningsrisker är knappa,
måste strategier och åtgärder prioriteras. Gemensamma metoder för att jämföra åtgärder är
flerkriterieanalys och kostnads-intäktsanalyser. Båda metoderna jämför kostnader, positiva
effekter och negativa effekter av potentiella åtgärder. Flerkriterieanalys används ofta på ett
Även om det inte finns några fastställda normer för skydd i England är principen om
mer kvalitativt sätt, medan kostnads-intäktsanalys är mer kvantitativ, i ett försök att uttrycka
effektivitet tydligt integrerad i styrningsprocessen. Detta inkluderar fördelningen av medel för
alla kostnader och nyttan i monetära termer.
översvämningsskydd samt begränsning och de resulterande skyddsnormerna som tillhandahålls
över hela landet. Nationell politik uppmuntrar att man beaktar en portfölj av åtgärder, inklusive
åtgärder med direkta fördelar samt indirekta fördelar från "möjliggörandeaktiviteter" som
översvämningsvarning.
Guidebok för praktiker
57
För att bestämma fördelningen av bidrag för förvaltning av översvämnings- och kusterosionsrisk
För att öka den ekonomiska effektiviteten och samhällelig rättvisa har den flamländska
(FCERM) används kostnads-nyttoanalys för att säkerställa största möjliga värde för pengarna.
regeringen blivit en flitig användare av kostnads-nyttoanalyser. Genom att beräkna den
För att skapa en bild har man detta beslut i närtid grundat sig på ett 8:1-förhållande; med £8
optimala resursallokeringen i samhället är avsikten att höja effektiviteten och legitimiteten av
(€10,8) nytta som uppnås för varje £1 (€1,35) som regeringen spenderar. Enligt den nationella
hantering av översvämningsrisker.
revisionsmyndigheten hade Miljöbyrån från och med mars 2014 uppnått ett förhållande av 9,5:1
mellan kostnad och nytta. Fördelar fastställs i) i termer av fördelar för bostadsägaren, ii) fördelar
Kostnads-nyttoanalys har använts i utvecklingen av Sigma-planen (se även §4.3.4) och
för företag, jordbrukets produktivitet och skydd av medborgare- och lokalinfrastruktur och iii)
planer för hantering av översvämningsrisker i Flandern. Genom att använda kostnads-
fördelar för miljön. Detta betraktas allmänt som ett robust och lämpligt sätt att anslå medel.
nyttoanalys i utformningen av Sigma-planen har flera alternativ per plats beaktats och
baserat på detta har de bästa och mest genomförbara lösningarna valts.
Vidare informeras bedömningsprocessen också av total livslängdskostnad för att bestämma
den mest kostnadseffektiva metoden: med hänsyn till fördelarna med alternativ, rutinunderhåll
Även om kostnads-nyttoanalys är en ofta använd metod är den inte alltid så transparent.
såväl som kapitalersättning och förbättring för livet av tillgången (Defra, 2014b). En rad
Lokala regeringar understryker att metoden är en förenkling och resultaten bör därför inte
bedömningsverktyg finns för att stödja dessa processer, inklusive den flerfärgade manualen
användas på ett stelbent sätt. De betonar att kostnads-nyttoanalys bör förbli ett hjälpverktyg
(Penning-Rowsell et al., 2013) och FCERM-bedömningsvägledning (Miljöbyrån, 2010a).
i stället för ett avgörande verktyg. På detta sätt kan kostnads-nyttoanalys ge de behöriga
myndigheterna information, och dessa myndigheter är fortfarande ansvariga för de beslut
Den nationella investeringsplanen möjliggör planering på medellång sikt och möjligheter för Risk
som fattas. Dessutom bör kostnads-nyttoanalysen inte hindra medborgarnas deltagande.
hanteringsmyndigheterna att "paketera" projekt och upphandla konkurrenskraftiga priser från
Exempel på kostnads-nyttoanalyser som används finns i BASE-projektet17.
leverantörer. Vidare uppskattas det att effektivitetsbesparingar kommer att göras (ca. 10%) som
kan återinvesteras i skydd och skadebegränsande åtgärdsprojekt, vilket ger en positiv feedback
till insatser för att förbättra förmågan att motstå översvämning (se D3.3 i §8.2.1).
5.6.2 Kostnads-nyttoanalys för riskhanteringsplaner i Flandern: Belgien
Strategier
5.7 Hur öka medvetenheten och medborgarnas
engagemang?
Nivån på statlig inblandning i hanteringen av översvämningsrisker skiljer sig starkt mellan
de analyserade länderna. STAR-FLOOD-forskning visade trots detta att arbete gjordes i
alla länder för att höja riskmedvetandet bland enskilda medborgare och företag. Att höja
medvetenheten syftar till att främja åtgärder för medborgare och företag i syfte att 1)
Styrningsaspekter
förhindra ökningen av, eller till och med minska risker (genom att begränsa eller anpassa
nya exploateringar i översvämningshotade områden); 2) stärka förmågan att motstå
översvämningar (genom att bidra till översvämningsskydd); och/eller 3) stärka förmågan
Syfte/mål
att absorbera översvämningar (genom vattenretention och/eller översvämningssäkring).
Allmänhetens medvetenhet och engagemang är också relevant i förhållande till
katastrofhantering under en översvämning (se § 6.2.2) och i förhållande till återhämtning
efter en översvämning (se § 7.2.1).
17
http://base-adaptation.EU/
Guidebok för praktiker
58
Översvämningsdirektivet ålägger alla EU:s medlemsstater att tilldela områden med risk för
översvämningar och ta fram kartor över översvämningsrisker. Dessa kartor är tillgängliga för
allmänheten. Men det är fortfarande en utmaning att på lämpligt sätt kommunicera risk till att
alla invånare i översvämningshotade områden. I allmänhet är privata parter mer medvetna
5.7.1 Främjande av lokala åtgärder för att minska översvämningsrisker:
England
Strategier
och engagerade när de konfronteras regelbundet med översvämningshändelser. Möjligheten
för medborgare och företag att vidta åtgärder av sig själva, och kommunikation och
rådgivning av regeringen i detta sammanhang bidrar också till medvetenhet och åtgärder.
Styrningsaspekter
Men i de flesta av de analyserade länderna förlitar sig medborgarna på att regeringen ska
skydda dem, även om detta inte är i linje med regeringens politik och lagstiftning. Sådana
missriktade förväntningar begränsar medborgarna att vidta åtgärder.
Syfte/mål
I Nederländerna förser regeringen invånarna med höga skyddsnivåer för att säkerställa
att marken är attraktiv att leva på och investera i. Medvetenheten om enskilda
översvämningsrisker och eventuella riskreducerande åtgärder är låg, och åtgärder av
I England har översvämningsriskkartor varit offentligt tillgängliga online sedan 2000.
individer för att översvämningssäkra sina fastigheter är vanligtvis ineffektiva. I England och
Sedan dess har varianterna, mängden information och presentationen ökat och förbättrats
Belgien, där de potentiella konsekvenserna av översvämningar är mindre och mer lokala,
avsevärt. Miljöbyråns webbplats visar risken baserat på en postnummersökning, för att
och skyddsnivåer också är lägre, upplevs översvämningar oftare. Dessutom är det mer
göra informationen lättillgänglig. Vidare stöder tillhandahållandet av översvämningskartor
effektivt i dessa länder att vidta lokala, privata åtgärder. Nedan beskrivs två bra praxis från
från Miljöbyrån till professionella och offentliga intressenter en mängd aktiviteter som
dessa länder.
samhällsplanering, krisberedskap och medvetenhet i samhällen som ligger i riskzonen. I
detta sammanhang kan översvämningsmodellering och kartläggning ses som en mycket
Slutligen är det viktigt att allmänheten får ge sin syn samt engagera sig i beslutsfattanden
viktig brobyggande mekanism.
för uppnå det slutgiltiga målet om legitimitet (se §2.3.3). Detta gäller mål och standarder,
att välja strategier i politik och juridik, liksom att välja konkreta åtgärder för att hantera
Betydande insatser görs att uppmuntra medborgare att ta ett ansvar för att hantera risken för
översvämningsrisker i specifika områden. Kostnaden och nyttan av sådana åtgärder
översvämningar och genomföra åtgärder på fastighetsnivå. Från 2009 till 2011 finansierade
ska fördelas på ett rättvist sätt, vilket innebär till exempel att intressenter som skadas
Defra £5,2 miljoner för att stödja ett översvämningskyddssystem på fastighetsnivå, vilket
oproportionerligt av ett försvar eller en riskreducerande åtgärd bör få tillräcklig kompensation
leder till införandet av fastnivååtgärder i 1,109 fastigheter inom 63 riskzonssamhällen. Efter
för detta.
detta lanserades "Flood Resilience Community Pathfinder Scheme" 2012. Det är en plan
som stöder samhällena att öka sin översvämningsmotståndskraft utan att bara börja bygga
skydd överallt.
Genom detta system gjordes £5m tillgängligt för 13 utvalda lokala myndigheter för att
förbättra den lokala responsen (och ägande av) på översvämningsrisker. Verksamheten
varierade från frivillig övervakning av flodnivåer (t.ex. i Calderdale), inrättande av
gemenskapens motståndskraftsgrupper och lokala "främjare" (t.ex. i Blackburn), för att
utveckla system för frivilliga översvämningsvakter och samhällets översvämningsplaner (t.ex.
i Buckinghamshire). Sådana initiativ utgör försök att främja nerifrån-och-upp-aktiviteter och
Guidebok för praktiker
59
ägande av översvämningsrisker bland samhälle som befinner sig i riskzonen.
På individnivå, i enskilda hushåll och på samhällsnivå observeras självstyre i England i ett
antal former. Dessa inkluderar;
5.7.2 Informera husköpare och hyresgäster om översvämningsrisker: Belgien
Strategier
• Installation av motstånd på fastighetsnivå och åtgärder för att höja motståndsförmågan.
• Köpa försäkringsprodukter eller väljer att självförsäkra;
• Bildandet av lokala grupper; dessa kan vara inblandade i kampanjer och lobbying för
Styrningsaspekter
strukturella skydd eller andra översvämningsstyrningsåtgärder. medan andra deltar mer
aktivt i översvämningsstyrningen;
• Samhällets översvämningsvarningssystem; På grund av missnöjet med de officiella
Syfte/mål
översvämningsvarningarna i Thames Ditton (Themsen, väster om London) har samhället
utvecklat sina egna processer för att observera floden och ett kommunikationssystem som
tar in råden från betrodda lokala slussvakter; de arbetar sedan tillsammans för att besluta
om och aktivera en kollektiv samhällsrespons.
För att öka deras riskmedvetande, måste fastighetsägare i Belgien som
Det finns många hinder i utvecklingen. Exempelvis är upptaget av åtgärder på fastighetsnivå
vill sälja sin egendom ange fastighetens sårbarhet vid översvämning
och utveckling av samhällets översvämningshandlingsplaner förståeligt nog större i områden
i fastighetsannonser, för att informera de blivande köpare och/eller
som nyligen har upplevt översvämningar. En annan utmaning är hur man kan stötta
hyresgästerna i en fastighet. Denna skyldighet att informera är en
dessa ansträngningar i takt med att antalet översvämningshändelser ökar eller människor
skyldighet att informera den blivande köparen eller hyresgästen att
flyttar från ett område. Det finns också en brist på resurser för att stödja samhällets
fastigheten är belägen i ett översvämningshotat område. Eftersom fastigheter med en
engagemangsfrämjare. Vidare finns det ingen standardfond genom vilken hushåll/samhällen
annons av det slaget ger ett lägre slutpris, kan skyldigheten att informera uppmuntra
kan ansöka för att köpa åtgärder på fastighetsnivå; ofta är detta en privat investering som
fastighetsägare att vidta åtgärder för att kunna sälja sina fastigheter till ett högre pris.
lägenhetsinnehavaren får stå för själv (se D3.3 i §8.2.1).
I annonsen måste vissa symboler användas, baserat på översvämningsrisken:
• "Effektivt översvämmningsbenägna" (översvämningar på senare tid eller frekvens < 100 år)
• "Potentiellt översvämningsbenägna" vid extrema förhållanden eller misslyckande av
fördämningsinfrastruktur
Detta instrument kommer att ses över inom kort, eftersom fastighetsägare påstår att
fastighetspriserna i översvämningshotade områden sjunker oproportionellt i förhållande till
risken. En webbplats är tillgänglig med detaljerad information18.
För att minska skadorna finns en guidebok om skyddsåtgärder tillgänglig. Det är en broschyr
och animerad film, producerad av den flamländska miljöbyrån (VMM); "Bygga och leva tryggt
i översvämningsområden"19. Den ger information och råd om; vad man ska göra, var du kan
få information, upplysningar om försäkringar, förfaranden att följa vid nya konstruktioner och
eventuella åtgärder att vidta för att skydda en byggnad vid risk för översvämning.
Mer information (på nederländska): http://www.integraalwaterbeleid.be/nl/beleidsinstrumenten/informatieplicht/
informatieplicht-overstromingsgevoelig-vastgoed#richtlijnen voor publicatie
19
Mer information (på nederländska): http://www.integraalwaterbeleid.be/nl/publicaties/brochure-overstromingsveilig-bouwen-en-wonen
18
Guidebok för praktiker
60
Guidebok för praktiker
61
Översvämningsförebyggande av ett hus, Polen, Källa: R. Konieczny
6 Under en översvämningshändelse
"Jag leder ett team som samordnar staden Wroclaws
nödvändiga mängden material och utrustning (väskor, film, geotextil, skottkärror, etc.) och
översvämningsskyddande aktiviteter. Före en
har sex lokala, innovativa sandförråd. Vi lagrar ca 20.000 m3 av sand i form av högar täckta
översvämning förbereder vi oss genom att utveckla en
med jord och integrerade i området. Under en översvämning förbereder och samordnar vi
solid grund för verksamheten i krishanteringsteamet under
åtgärder för krishanteringsteamet. Under stora översvämningar arbetar vår sektion 24 timmar
översvämningen. Det är viktigt att ha en bra operationell plan
per dag.
för översvämningsskydd. Vår plan måste uppdateras.
En viktig fråga i Polen är fragmenteringen i kompetens och bristande tillsyn av institutioner
Inom Wroclaws översvämningsledarprogram arrangerar vi
Jerzy Weraksa
Institutionen för säkerhet och
krishanteringskontoret i staden
Wroclaw, sektionen för Wroclaw
Floodway System (WFS) och
skydd mot översvämningar.
utbildningar och möten med översvämningsledare. De lokala
samhällsledarna (medlemmar i stadsdelsnämnderna) leder
översvämningsarbetet på lokal nivå. Översvämningsledare
organiserar och övervakar volontärer, som till exempel
övervakar status för vallar och placerar ut sandsäckar där
på området översvämningsskydd. Som lokala myndigheter kan vi inte ändra detta system.
Därför är våra handlingar riktade främst mot goda samarbeten och avtal med dessa
olika intressenter före och under översvämningen. Moderniseringen av hela Wroclawflodsystemet befinner sig i avslutningsfasen. Moderniseringen har förändrat extrema flöden,
översvämningsmönster och status och gett ändrade skydd mot översvämningar. Därför är
det nödvändigt att anpassa vår verksamhet: detta måste återspeglas i vår operativa plan.
det behövs. De samarbetar med krishanteringsstyrelsen och
brandmän.
Vi arrangerar även dagliga samarbeten med förvaltarna
av den befintliga översvämningsinfrastrukturen och andra
enheter kopplade till Wroclaw-flodsystemet. En annan viktig
uppgift är tillsyn av översvämningslagren. Vi lagrar den
Den andra viktiga frågan är att öka samhällets medvetenhet om vad man ska göra vid en
översvämning, genom att förbättra arbetet från lokala översvämningsledare och genom
att träna ett bredare spektrum av invånarna, t.ex. genom att utbilda studenter. Det dagliga,
samvetsgranna arbetet som min sektionspersonal utför gör att vi kan nå våra mål trots de
utmaningar vi står inför.
Guidebok för praktiker
62
Det är svårt att ge goda råd till andra ansvariga för skydd mot översvämningar, eftersom
varje land och varje region har en unik hydrologisk situation. Wrocław är en specifik stad
med en mycket hög översvämningsrisk. Detta beror på stadens placering, där Oder påverkas
av fyra mindre men lika farliga floder. Fortfarande skulle jag föreslå till andra att utveckla
partnerskap med samhället. Vi gjorde detta genom att på ett framgångsrikt sätt skapa en
grupp av översvämningsledare. Dessutom är vi mycket villiga att dela våra erfarenheter med
alla som bryr sig om stadens översvämningssäkerhet."
6.1 Gemensamma utmaningar
Detta kapitel behandlar de översvämningsförberedelser och responsåtgärder som ger
bra katastrofledning under en översvämning. Dessa åtgärder omfattar utveckling av
översvämningsprognoser och varningssystem, förberedande av katastrofhantering och
evakueringsplaner och katastrofhantering när en översvämning inträffar. Även om kapitlet
heter "under en översvämningshändelse", måste flera åtgärder följaktligen utvecklas redan
innan översvämningen äger rum.
Översvämningsprognoser är etablerade i alla de analyserade länderna: Belgien, England,
Frankrike, Nederländerna, Polen och Sverige. Tekniska framsteg har spelat en central roll
i att förbättra tillhandahållandet av översvämningsvarningar i tid. Varningar som ges i tid är
nödvändigt för att skapa tillräcklig ledtid för snabb aktion. Alla länder har också ett system för
att kommunicera översvämningsvarningar till medborgare som befinner sig i riskzonen samt
räddningspersonal på plats. England har ett avancerat system med flera vägar för att sprida
översvämningsvarningar, inklusive en opt-out-tjänst för att maximera räckvidden hos formella
varningar. Frivilliga samhällsbaserade varningssystem som underlättar kommunikationen av
formella översvämningsvarningar är på plats i England och Polen.
Nöd- eller katastrofhantering förändras på flera sätt i de analyserade länderna, från i)
civilförsvaret till holistiska riskbaserade metoder ii) från reaktiva till proaktiva strategier
och iii) från kommando-och kontrollsystemsstrukturer till mer samverkande former av
beslutsfattande där flera aktörer är involverade. Tydliga roller och ansvar verkar vara ett
grundläggande villkor för framgång.
Alla länder arbetar med flerriskstrategier för krisberedskap. Detta innebär att bestämmelser
om hanteringen av översvämningshändelser är inbäddade i bredare konstruktioner av "akut"
och "krishantering". För att klargöra roller och ansvar och för att svara på samtida risker
har krishanteringen genomgått en stor omorganisation på 2000-talet i alla analyserade
länderna. Till exempel lagen om säkerhetsregioner från 2010 i Nederländerna upprättar
säkerhetsregioner (dvs. specialiserade krisberedskapsmyndigheter) och ger en omfattande
organisatorisk grund för integrerad krisberedskap genom flera aktörer. Förutom tydliga roller
och ansvar krävs mekanismer för att underlätta integrerat samarbete mellan flera aktörer.
Slutliga villkor för framgång är utförandet av periodiska övningar för att testa planerna för
räddningsinsatser.
Guidebok för praktiker
63
Forskningen visade också på tre frågor som rör krishantering som är på plats i
varierande grad i de analyserade länderna. I alla länder tenderar det att finnas en brist
på riskmedvetenheten bland allmänheten. Allmänheten har dessutom en tendens att
6.2.1 Organisera översvämningsprognoser och -varningar: England
Strategier
lita på statligt ingripande i stället för att hjälpa sig själva. Slutligen, i Belgien och Polen
finns det bevis på bristande resurser för katastrofhanteringsåtgärder särskilt på de lägsta
förvaltningsnivåerna. (se D5.2 i §8.2.1).
I detta kapitel beskriver vi goda exempel på hur myndigheterna kan dela roller och
ansvar, på åtgärder för att öka riskmedvetandet och medverkan av allmänheten i tider av
Styrningsaspekter
Syfte/mål
översvämningar, och på att hålla medvetenhet om vad du gör vid en översvämning vid liv.
Mer gemensamma utmaningar och relaterade god praxis finns i kapitel 4 om integrerad
planering, samarbete och samordning, kapitel 5 (före en översvämning) och kapitel 7 (efter
Met Office tillhandahåller en offentlig väderservice (PWS) för England, som erbjuder
en översvämning).
kostnadsfria prognoser till allmänheten. Något annat som tillhandahålls är en nationell
vädertjänst för att varna för allvarliga väderhändelser med potential att påverka allmänhetens
6.2 Hur kan myndigheter organisera sig vid
översvämningar?
I kristider är det särskilt viktigt att veta vem som kan fatta vilka beslut, vem som ska göra vad,
säkerhet (när väderhändelsen kan leda till översvämningar eller någon annan risk). Även om
Met Office tillhandahåller en offentlig tjänst är det också en ”handelsfond” inom institutionen
för affärsinnovation och kompetens (ett departement) och fungerar på kommersiell basis
under satta mål.
och vem som kommunicerar med vem. Exempelvis bör det stå klart vem som bestämmer
att ett område ska evakueras, vem som kommunicerar detta beslut och om medborgare är
Att kombinera prognosförmåga inom Met Office och Miljöbyrån, översvämningsprognoscentret
skyldiga att evakuera. En utmaning är att samordna och samarbeta i en miljö med många
är ett samriskprojekt som grundades 2009 för att ge prognoser för alla typer av
intressenter, inklusive; områden med vattenförvaltning, allmän säkerhet, etc. i synnerhet
översvämningar. Översvämningsprognoscentret har också en användargrupp för intressenter,
jämförelser tvärs över landet visar på vikten av etablerade mekanismer för uppskalning och
bestående av representanter från viktiga samarbetspartners i regeringen, näringslivet,
nedskalning nödreaktioner när det är relevant. Detta bör följa principen om subsidiaritet,
forskarvärlden och räddningspersonal. Ett viktigt mål för gruppen intressenter är att ge
vilket innebär att en mer central myndighet endast bör utföra sina uppgifter om de inte kan
feedback till centrumets ledningsgrupp för att forma deras framtida riktning.
utföras på en decentraliserad nivå (se D5.2 i §8.2.1).
Inom översvämningsprognoscentret finns Storbritanniens kustnära övervaknings- och
Exempel på god praxis är organisationen av översvämningsprognoser och -varningar samt
prognostiseringstjänst. Detta har också ett antal partner och intressenter. Partners är bl.a.
krisberedskap på flera nivåer i England. Andra intressanta samordningsmekanismer finns
Proudman Oceanographic Laboratory, som tillhandahåller data (särskilt tidvattenförutsägelser
även i Sverige, där samarbetsområden.
och vågmodelleringar). Berörda parter inkluderar internationella organisationer (t.ex. den
nederländska organisationen Rijkswaterstaat ansvarar för översvämningskoordinering på
andra sidan Nordsjön från England), sjöfartsföretag, hamnmyndigheter, energibolag etc.
Guidebok för praktiker
64
Översvämningsprognosmottagare inkluderar några av dessa aktörer tillsammans med
medlemmar i det offentliga, professionella mottagare, leverantörer av infrastruktur och andra
Varning för hårt
väder
Met Office kommer att utfärda
varningar för svåra väderförhållanden
med potential att orsaka störningar
(baserat på den nationella tjänsten
”Allvarlig vädervarning”).
Bulletiner
Utfärdas dagligen för att ange 20-60% Met. Office
sannolikhet för förväntat svårt väder
eller extremväder. Tidiga varningar:
utfärdas fram till 5 dagar innan en
händelse och indikerar 60-80%
sannolikhet för förväntat svårt väder
eller extremväder. Flashvarningar:
utfärdas när sannolikheten överstiger
80% och ger minst 2 timmars varsel..
Varningar för
grundvattenöversvämningar
Uppgifter om status för grundvatten i
områden i England finns on-line och
för vissa områden utfärdas varningar
för grundvattenöversvämning.
offentliga och statliga tjänster.
Betydelsen av och påverkan från det vetenskapliga forskningssamhället som arbetar
med översvämningsprognoser och relaterad vetenskap bör inte underskattas. Både Met
Office och i viss mån Miljöbyrån har vetenskapliga forskningsfunktioner och forskare
som arbetar inom dessa. Dessutom ger båda organisationerna andra organisationer i
uppdrag att bedriva forskning. Till exempel grundades Hadley Centre 1990, som en del
av Met Office, och detta forskningscenter arbetar dedikerat med klimatförändringar. Detta
medfinansieras av Institutionen för energi och klimatförändringar och Departementet för
miljö, livsmedel och jordbruksfrågor och ger råd till regeringen i klimatvetenskapliga frågor.
En annan egenskap att nämna är att Storbritannien agerar i utvecklingen av det europeiska
översvämningsvarningssystemet (EFAS) särskilt genom centret för väderprognoser på
Storbrittaniens motsvarighet till SMHI=
Met. Office
Miljöbyrån
medellång sikt baserat i Reading, England.
6.2.2 Ramverk för att samordna lokal katastrofhantering: England
Tabell 6.1: Översvämningsvarningsprodukter tillgängliga för allmänheten, professionell räddningspersonal och andra intressenter i England tidigt 2014
Typ av varning
Beskrivning
Leverantör
Offentlig översvämningsvarningstjänst
Varning till områden med
risk för översvämningar från
floder eller havet, under
kategorierna Översvämningslarm,
Översvämningsvarning och Allvarlig
översvämningsvarning.
Environ-ment Agency= Miljöbyrån
Vägledande översvämningsuttalanden
Vägledning för flod- och kustnära
översvämningar från FFC. 3 till 5
dagars prognoser utfärdas dagligen
för mycket låg och låg risk; medelhög
risk; och hög risk.
Flood Forecasting Centre=
Översvämningsprognoscenter
Varningar för extrem
nederbörd
Utfärdas av FFC när sannolikheten för Översvämningsprognoscenter
extrem nederbörd är > 20%. Varningar
utfärdas dagligen i form av vägledning
och uppdateringsuttalanden. Dessa
varningar kan indikera risk för
ytvattenöversvämningar
Strategier
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Så länge sedan som för flera decennier sedan infördes styrmekanismer kring krisberedskap
i England. Översvämningar bör inte isoleras i den civilrättsliga lagstiftningen som ett distinkt
problem, utan snarare omfattas av det bredare begreppet "akuta" (enligt definitionen i Civil
Contingencies Act 2004). Ändå finns det ett särskilt strategiskt ramverk kallat det nationella
ramverket för akuta översvämningar för England 2013, som upprätthålls av Defra.
England är organiserat genom ett enda juridiskt ramverk för lokal räddningstjänst, kallad
Civil Contingencies-lagen 2004 och Civil Contingencies Act (Contingency Planning)
förordningarna 2005.
Guidebok för praktiker
65
Två kärngrupper av aktörer särskiljs i lagstiftningen. nämligen kategori 1 och 2 respondenter/
Beredskapssystemen underbyggs av periodiska bedömningar av lokala risker i Community
utövare av den praktiska översvämningshanteringen (som anges i lagen om samhällsskydd
Risk Registers (regeringskansliet 2013b). Denna uppgift är ett lagstadgat krav för kategori
och beredskap). Kategori 1 respondenter (lokala myndigheter och Miljöbyrån) är centrala
1-responders funktion inom lokala motståndskraftsfora. Lokala motståndskraftsfora upprättas
för "frontlinje"-räddningsinsatser och omfattas av hela uppsättningen av räddningstjänstens
för varje polisdistrikt i England och består av både kategori 1 och 2-respondenter (som
arbetsuppgifter bedöma, planera och råda allmänheten och andra respondenter om
krävs i Civil Contingencies (Contingency Planning) förordningar 2005). Detta garanterar att
potentiella och nya risker. Kategori 1 respondenter har dessutom skyldighet att upprätta
det breda utbudet av räddningstjänstaktörer har en delad förståelse för lokala risker. Lokala
och upprätthålla system för att dela information, både med allmänheten och andra akuta
motståndskraftsfora producerar en rad olika generiska och riskspecifika planeringsdokument.
respondenter. Något annat som lagts på räddningspersonal är skyldigheten att främja
När det gäller översvämningar tar de fram översvämningsplaner för flera instanser för att
kontinuitet i förvaltningen och uppmuntra företag att utveckla återhämtningsplaner. Kategori
stödja strategiskt och taktiskt beslutsfattande (Defra 2011).
2 respondenters, mestadels allmännyttiga företag och transportorganisationer fungerar
i huvudsak som 'samarbetsvilliga organ' till kategori 1-respondenter och är skyldiga att
Nödsituationsförvaltningen styrs övergripande av den juridiska principen om subsidiaritet,
samarbeta och dela information och råd med alla nödvändiga respondenters inblandade.
som förespråkar decentralisering av beslutsfattandet till lägsta lämpliga nivå, med behov av
En annan skyldighet genom lagstiftningen är att respondenter tar hänsyn till den frivilliga
samarbete och samordning på högsta nivå (Defra, 2013. Regeringskansliet, 2011). Detta
sektorn, även om särskilda mekanismer för detta inte behandlas.
innebär att olika aktörer kan involveras i samband med hanteringen av översvämningar,
beroende på omfattningen av översvämningshändelsen. Ytterst sker krisberedskapen på
uppdrag av regeringskansliet och Civil Contingencies-sekretariatet.
6.2.3 SEQUANA övning i hantering av en översvämningshändelse: Frankrike
Strategier
Styrningsaspekter
Syfte/mål
SEQUANA är en omfattande övning i krishantering i samband med översvämning som ägde
rum under ledning av generalsekreteraren för försvars- och säkerhetszonen i Paris, från den
7 till den 8 mars 2016. Detta projekt finansieras delvis av Europeiska kommissionen.
Runt de senaste tio åren har risken för en större översvämning i Ile-de-France (Parisregionen)
Dordrecht, Nederländerna. Källa: T. Raadgever
blivit ett reellt bekymmer för både offentliga och privata aktörer. Detta scenario är en stor risk
som regionen kommer att behöva hantera en dag. Parisregionen är hem för en tredjedel av
Guidebok för praktiker
66
den franska ekonomiska verksamheten. Det är den näst största ekonomiska zonen i Europa.
Alla de centrala förvaltningarna finns här, samt huvudkontoren för många stora företag. En stor
översvämning i Paris kan direkt eller indirekt påverka nästan 5 miljoner invånare och påverkar
ett stort antal aktiviteter, med betydande återverkningar på mänsklig, ekonomisk och social
nivå. 850 000 människor lever för närvarande i en översvämningsriskzon. Över en miljon
människor skulle bli utan el om en sådan stor händelse inträffade.
Denna övning syftar till att testa alla inblandade aktörers förmåga att hantera en större
ökning av nivåerna av floden Seine, för att samordna åtgärder för alla inblandade på zonnivå,
och bedöma relevansen av de planer som utarbetats av de tjänster och aktörer som berörs.
Det måste också leda till en förbättring av räddningstjänsternas insatsförmåga och test av
det civil-militära samarbetet med användning av Neptunus-styrkan. 1 500 militärer av de 10
000 som tillhandahålls i försvarsmaktens operativa kontrakt kommer att engageras för första
gången i en verklig övning på marken.
SEQUANA är också en möjlighet att mäta omfattningen av informationen som utfärdas till Ilede-France-invånarna och ökar medvetenheten om den viktiga roll som medborgarna spelar
vid sidan av de offentliga myndigheterna och andra parter som deltar i krishanteringen.
Deltagande av över 90 partners i projektet gör det möjligt att kommunicera till dessa parter
och till allmänheten hur man förbereder sig och vad man ska göra vid en översvämning, inom
sitt eget behörighetsområde.
För att förbereda denna övning på ett samverkande sätt, har en samarbetsplattform
skapats så att berörda parter lättare kan utbyta idéer. Deltagarna har försetts med
verktyg för att gemensamt utveckla en sammanhängande strategi. Samordning sker av
generalsekreteraren på försvars- och säkerhetsområdet. Projektet började tidigt 2014 och
kommer att fortsätta efter mars 2016 med granskning av resultaten.
En översvämning av denna skala skulle överstiga den zonala och nationella kapaciteten
i form av mänskliga och materiella resurser. Övningen kommer även att involvera den
europeiska civila säkerhetsmekanismen. Préfecture de Police kommer att dra nytta av de
civila säkerhetsresurserna från 4 länder: Belgien, Spanien, Italien och Tjeckien.
Denna typ av översvämningsövningar kan vara mycket värdefulla för att vara förberedd
Kaj i England, Källa: Grontmijs fotodatabas
när en större översvämning verkligen händer. Regelbundna övningar är något som
rekommenderas för alla översvämningsutsatta regioner.
Guidebok för praktiker
67
6.3 Hur man kan involvera allmänheten gällande
översvämningar?
Medborgarna och företagen är ofta otillräckligt förberedda för översvämningar. De vet
ofta inte vad man ska göra, vilket ibland leder till felaktiga beslut med potentiellt dödliga
6.3.1 Kommunal översvämningsaktionsplan och översvämningsvakter:
England
Strategier
konsekvenser. Vid översvämningen på den franska Rivieran i oktober 2015, dog till exempel
medborgare som försökte rädda sina bilar från sina underjordiska garage. Människor
behöver veta om de ska stanna i sina hem, bör lämna området (horisontell utrymning), eller
Styrningsaspekter
gå till ett lokalt säkert högt placerat skyddsrum (vertikal evakuering). Detta kan meddelas
när händelsen inträffar, men denna kommunikation är långt mer effektiv när människor
redan har en allmän medvetenhet om vad man ska göra vid en översvämning. Det är en
Syfte/mål
gemensam utmaning att hålla medvetenheten på en hög nivå, också när det går lång tid utan
en översvämningshändelse. Sådana perioder förekommer oftare i länder med skydd som är
konstruerade enligt höga säkerhetsnormer.
Samhällsengagemang är starkt etablerat i England. Till exempel upprättas
Mobilisering av medborgarna kräver tydlig kommunikation av den händelse som äger rum,
översvämningsaktionsgrupper för samhället av allmänheten. De arbetar vanligtvis
dess konsekvenser och vilka alternativ att vidta åtgärder som medborgare och företag har.
i partnerskap med lokala myndigheter och Miljöbyrån, samt det nationella
En annan utmaning som blev resultatet av forskningen är att regeringen måste vara försiktig
översvämningsforumet (en registrerad välgörenhetsorganisation) (se även §6.2.1). I
i hur de presenterar information om vad man ska göra, eftersom de kan ställas till svars om
ett försök att förbättra beredskapen på samhällsnivå, utvecklas handlingsplaner för
man ger felaktig information till medborgarna.
samhällets hantering av översvämningar, med stödjande vägledning som tillhandahålls
av Miljöbyrån och regeringskansliet (2011). Frivilligbaserade översvämningsvakter i
Nyligen har den nederländska regeringen valt att investera mer arbete i riskkommunikation.
samhället har etablerats i vissa områden för att underlätta kommunikationen av officiella
Budskap till medborgarna är att även om det finns bra översvämningsskydd på plats, finns
varningsmeddelanden.
det finns fortfarande en liten kvarvarande risk och folk borde veta vad man ska göra vid en
översvämning. Detta underlättas genom nationella, regionala och lokala medvetandehöjande
En valfri översvämningsvarningstjänst finns även mellan Miljöbyrån och teleoperatörerna. På
kampanjer, informativa hemsidor (www.overstroomik.nl, se §6.3.4) och övningar (som krävs
den lokala skalan kan medlemmar i samhället fungera som översvämningsvakter (i samråd
enligt vattenlagen). Liknande bestämmelser finns i de andra STAR-FLOOD- länderna.
med Miljöbyrån och samhället), vilket ger en lokal källa av översvämningsinformation,
garanterar att varningar når utsatta grupper och bistår i responsinsatser.
Frivilliga kan också hjälpa till att rädda andra genom att utföra nödåtgärder att lägga ut
sandsäckar eller hjälpa till med evakueringen. I England är allmänhetens deltagande starkt
formaliserat och integrerat inom hanteringen av översvämningsrisker, som beskrivet i
§6.3.1. Även i Polen växer det fram beredskapshöjande samhällsaktiviteter. Allmänhetens
deltagande sker via frivilligbrandkårerna och programmet översvämningsledare i
staden Wroclaw (se §6.3.2). I Nederländerna har så kallade "valarméer" (som består av
medborgare) en lång tradition och växer i betydelse. Även i Frankrike spelar medborgare
i brandkåren en viktig roll i katastrofhanteringen, eftersom majoriteten av personalen är
frivilliga.
Guidebok för praktiker
68
6.3.2 Brandmän, volontärer och lokala ledare: Polen
Strategier
6.3.3 Häfte för att informera om översvämningsrisker och
evakueringsperspektiv: Sverige
Strategier
Styrningsaspekter
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Syfte/mål
I Polen är en hel del frivilliga och icke-frivilliga brandmän aktiva vid översvämningar. Den
frivilliga brandkåren (VFB) har en ca 100 år lång tradition och består för närvarande av 4 000
De stora kraftverksdammarna vid Luleälven byggdes runt 1960-talet. Vid ett dammbrott
operativa organ och 16 000 frivilliga brandmansbrigader rekryterade från lokala invånare och
skulle älven hundratals kilometer nedströms dammen svämma över och stora delar av
finansieras på lokal nivå via de kommunala budgetarna.
städerna Boden och Luleå skulle ligga flera meter under vatten.
De professionella och frivilliga brandmännen utför regelbundet översvämningsövningar
Översvämningsriskerna med ett dammbrott är bland de mest kända riskerna i Sverige.
för att förbereda sig för möjliga översvämningshändelser och optimera sitt handlande.
Kraftverksdammar anses dock vara mycket säkra och i händelse av ett osannolikt dammbrott
De genomför övningar både ute på fältet och skrivbordsövningar, som täcker olika typer
så skulle detta ske långsamt.
av respons på olika översvämningsscenarier. Dessa övningar involverar också lokala
krishanteringsmyndigheter, företrädare för lokalsamhället och kommunala myndigheter. De är
För att förbättra riskmedvetenheten hos medborgarna delades en broschyr ut till alla hushåll
organiserade på regional och lokal nivå. Till följd av dessa övningar är alla inblandade aktörer
i Luleå och Boden 2012 (53 000). Broschyren informerar om riskerna med dammbrott,
väl förberedda om en riktig översvämning skulle inträffa.
utrymningsvägar och samlingsplatser i olika städer. Det ger också information om tiden
mellan ett dammbrott och tidpunkten då vattnet kommer att nå platsen av intresse.
Lokala och regionala krishanteringsstyrelser använder sig av frivilliga för att minimera
översvämningsskador och effektivt engagera det lokala samhället. Bland de inblandade
Men att tillhandahålla ett häfte en gång löser inte problemet. För att kontrollera att budskapet
organisationerna på lokal nivå är; scouter, frivilliga vattenräddningspatruller osv. Den lokala
når fram måste det distribueras om och om igen med vissa intervaller. Broschyren bör
och regionala krishanteringsstyrelsen övervakar volontärer under översvämningshändelser.
dessutom helst kombineras med kommunikation via andra kanaler som TV, sociala nätverk,
internet, tidningar och information i stadsrummet. Detta ökar medvetenheten hos människor
Det finns också sporadiska exempel på bästa praxis-metoder i nationell skala. Till exempel
om risken för översvämningar och andra naturkatastrofer och vad man ska göra i händelse
har staden Wroclaw etablerat ett översvämningsledarprogram 2007, som ett sätt att komma
av en katastrof.
åt den lokala kunskap som innehas av nyckelpersoner i samhället och underlätta effektiv
respons på översvämningshändelser (se D3.3 i §8.2.1).
Guidebok för praktiker
69
6.3.4 Hemsida "ska jag stanna eller ska jag lämna": Nederländerna
Strategier
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Tills nyligen fick medborgarna i Nederländerna mycket lite information om
översvämningsriskerna och de åtgärder som människor kan vidta. Forskning visar att
Vall runt hus
medborgare har en mycket låg medvetenhet när det gäller såväl översvämningar eftersom
skyddsnivåerna är höga. Den allmänna uppfattningen är att regeringen kommer att ta
hand om människor, medan regeringen i själva verket har begränsade befogenheter vid en
nödsituation. Nyligen, särskilt efter orkanen Katrina i New Orleans, har mer uppmärksamhet
ägnats åt konsekvenshanteringsåtgärder. En reklamkampanj startades för att bättre
informera medborgarna om deras lokala situation när det gäller eventuella översvämningar.
För att informera medborgarna om vilka åtgärder de kan vidta i händelse av en
översvämning har en webbsida utformats. Webbplatsen, www.overstroomik.nl, innehåller
specifik information per postnummerområde om risken för översvämningar, konsekvenserna
av översvämningar (t.ex. maximalt vattendjup) och råd om vad man ska göra vid en
översvämning och hur man förbereder sig (t.ex. ta med filtar, dricksvatten, mat, radio och
mediciner). Frågan "ska jag stanna eller ska jag lämna" är framträdande på många platser i
Nederländerna. Vertikal evakuering - exempelvis till de övre våningarna av byggnader - kan
resultera i mindre olyckor än horisontell evakuering under vissa omständigheter. Detta är
också ett relevant alternativ i många andra låglänta länder och regioner, där vägnätet också
riskerar att översvämmas.
Guidebok för praktiker
70
Guidebok för praktiker
71
Thamesbarriären, England. Källa: T. Raadgever
7 Efter en översvämningshändelse
Aidan Kerr
Affärschef för Flood Re, en
översvämningsåterförsäkring
som administreras på uppdrag
av den brittiska regeringen.
Aidan var tidigare chef för
fastighetsutveckling vid Brittiska
försäkringsföreningen och
arbetade med utvecklingen av
Flood Re, samt var chef för
investering och finansiering
vid Brittiska Miljöbyrån
(Environment Agency) där
han var ansvarig för att
leverera deras långsiktiga
strategi för hantering av
översvämningsrisker.
Aidan ansvarar för att Flood Re’s verksamhet utformas,
I huvudsak är Flood Re en fond som inrättats för att försäkra hushålls egendom, och som
genomförs och uppfyller sina leveransmål och syften. Det
med alla försäkringsfonder kommer den att växa när det förekommer färre utbetalningar
uppskattas att ca 350 tusen översvämningsriskutsatta
och minska när det förekommer fler översvämningar än normalt. Om detta inträffar under de
brittiska hushåll i dagsläget skulle få det riktigt tufft att få
första åren, kommer Flood Re ändå att ha täckning, eftersom vi kommer att köpa vår egen
prisvärda översvämningsförsäkringar utan ett system som
återförsäkring. Flood Re kommer att hålla i reserver och kapital så att vi till fullo kan täcka
Flood Re.
alla krav i åtminstone 99,5% av åren.
Från och med april 2016 kommer systemet att lanseras, och
En del av Flood Re-systemet inbegriper också att erbjuda hjälp till människor att öka sin
ett större antal försäkringsbolag kommer att kunna erbjuda
förståelse för sin egen översvämningsrisknivå och förklara hur de kan vidta åtgärder för att
allmän översvämningsförsäkring, eftersom de kommer att
minska sin risk, där så är möjligt. Flood Re kommer enligt planerna bara att vara kvar i 25 år,
använda Flood Re systemet. Försäkringsbolagen kommer
vilket ger tid för regeringen, lokala myndigheter, försäkringsbolag och samhällen att bli bättre
att skicka vidare översvämningsriskanta hemförsäkringar
förberedda för översvämningar. Detta kan innebära till exempel en bättre fysisk planering,
till Flood Re, och vi kommer att debitera försäkringsbolagen
hållbar dagvattenhantering, hållbar utveckling och effektiv hantering av översvämningsrisker.
en premie baserad på fastighetens kommunalskatt. För
att täcka underskottet mellan den beräknade kostnaden
för översvämningsskador och de nya lägre premierna och
självriskerna, kommer försäkringsbolagen att betala Flood
Re en avgift på ca £ 180 miljoner per år. Som ett resultat,
bör det bildas ett större urval av hemförsäkringar för kunder i
När Flood Re avslutas, bör vi kunna återgå till ett system för hemförsäkringsprissättning
som mer exakt kommer att avspegla den översvämningsrisk som varje hushåll faktiskt
har (riskrelaterad prissättning). Därför kommer det att finnas ett incitament för husägare,
lokala myndigheter och regeringen att vidta åtgärder för att försöka mildra effekterna av
översvämningar.
riskzonen för översvämningar.
Guidebok för praktiker
72
7.1 Gemensamma utmaningar
Försäkringsmekanismer varierar vad gäller nivån av samarbete med staten. Spektrumet
Efter en översvämning börjar återhämtningsfasen. Först av allt behöver vattnet att rinna
spänner från det svenska försäkringssystemet med litet statligt ingripande till det franska
bort eller pumpas ut i området. Därefter måste området saneras och skadade byggnader
systemet som är i hög grad statligt reglerat. I de flesta länder är översvämningsförsäkringar
och infrastruktur måste återställas. Detta bör planeras noggrant, baserat på skadorna.
knutna till de allmänna hemförsäkringarna och/eller är kopplade till brandförsäkringen.
Viss grundläggande infrastruktur som vägar, elförsörjning, vattenförsörjning och avlopp
Denna sammanslagning ger fördelen att den sprider risker och kostnader mellan
bör återställas innan individuella egenskaper kan återställas och normala boende och
alla försäkringstagare och bidrar till en hög täckningsgrad. Å andra sidan kan detta
arbetsfunktioner kan börja igen (se §7.3).
tillvägagångssätt begränsa i vilken omfattning som fastighetsägare uppmanas att hålla sig
borta från översvämningshotade områden eller att anpassa sina egna fastigheter. Dessutom
En gemensam utmaning är att se till att det finns tillräckligt med pengar för återhämtning,
höjer det premierna för människor som lever utanför översvämningshotade områden.
antingen genom privata försäkringar, offentlig ersättning eller en blandning av båda (se §7.2).
Om sådana instrument inte är på plats, finns det en risk att återställandet av vissa områden
I Belgien har privata översvämningsförsäkringar införts för att flytta ansvaret för
kommer att ta lång tid eller inte kommer att vara möjlig alls. Ett exempel på en sådan
återhämtning från staten till de enskilda som drabbas (och marknaden). Detta system av
problematisk situation är återuppbyggnaden av New Orleans efter orkanen Katrina.
riskdifferentierade premier används för att förhindra att individer bygger i högriskområden.
Dessutom gäller inte den gemensamma jordbrukspolitiken som fastställts av regeringen
En sista utmaning är hur man använder erfarenheter och lärdomar från tidigare
för premier för översvämningar för hus byggda i dessa områden efter 23 september
översvämningshändelser för att förbättra hanteringen av översvämningsrisker (se §7.4).
2008. Det finns fortfarande en katastroffond som backar upp den privata försäkringen
(se §7.2.2). I Frankrike tillhandahålls privatförsäkringar i samarbete med staten, som
Mer gemensamma utmaningar och relaterade bästa praxis finns i kapitel 4 om integrerad
garanterar återförsäkring för att täcka extrema händelser. Återförsäkring möjliggör lägre
planering, samarbete och samordning, kapitel 6 (under en översvämning) och kapitel 7 (efter
premier och möjliggör landsomfattande täckning, oavsett graden av risk (se §7.2.3). Det
en översvämning).
svenska försäkringssystemet håller på att reformeras. På kort sikt som korssubventioner
för högriskfastigheter som sammanförs inom branschen för att hålla priserna på överkomlig
7.2 Hur ge tillräckligt med pengar för återhämtning?
nivå. På längre sikt kommer dessa subventioner sakta att försvinna i ett försök att uppmuntra
villaägare att vidta riskbegränsande åtgärder (se §7.2.1).
Två huvudsakliga tillvägagångssätt vid finansiering av översvämningsåterhämtning i
STAR-FLOOD-länderna är privata försäkringar och statlig ersättning. Men finns det stora
I Nederländerna och Polen ligger ansvaret för ersättning för översvämningsskador kvar i
skillnader i hur dessa system fungerar i varje land. Dessa skillnader återspeglar de olika
den offentliga, snarare än i den privata domänen. I Nederländerna uppmuntrar inte de höga
perspektiven i ansvarsområdena för översvämningsrisker. I England och Sverige är
säkerhetsnormerna och kompensationsmekanismen (se §7.2.4) medborgarna att försäkra
översvämningsskydd och återhämtning juridiskt sett, individens ansvar. Därför finansieras
sig själva. Endast ett företag erbjuder översvämningsförsäkring för stora översvämningar.
översvämningsåterhämtning ofta genom privata försäkringsmekanismer. I Frankrike är
I Polen ansvarar medborgarna och företagen för att finansiera sin egen återuppbyggnad.
solidaritetsprincipen etablerad i konstitutionen, vilket kan förklara förekomsten av både
Ändå förväntas statligt stöd och ersättning vid en översvämning, och staten har stått
offentliga och privata lösningar. I Nederländerna kan det begränsade utbudet av försäkringar
för detta tidigare. Men detta är inte en formaliserad och enhetlig strategi och är därför
hänföras till den höga skyddsnivån och skyldigheten som staten har att skydda sina
inte en säker källa till ersättning. Även för Frankrike och Nederländerna, där offentliga
medborgare. Eftersom översvämningsrisker ökar på grund av klimatförändringar, uppmuntras
kompensationsmekanismer upprättas enligt lag - har kritiker pekat på det faktum att
länder att ompröva och förbättra sina försäkringssystem. Uppmaningen till riskbaserade
ersättningen påverkas av politisk vilja och påtryckningar från allmänheten.
metoder blir allt mer angelägen i alla länder.
Guidebok för praktiker
73
Bortom medborgarbaserade återhämtning finns det ekonomiska återhämtningsmekanismer
omfattas fortfarande av samma allmänna nationella myndigheter och EU:s regler om
för att stödja lokala myndigheter i deras återhämtningsförsök också i England, Sverige och
tillhandahållande av finansiella tjänster; men Flood Re har medfört att man måste införa
Nederländerna. I England sker detta arrangemang genom Bellwin-systemet (se §7.2.5). I
ytterligare lagstiftning. Antagandet av denna nya strategi syftar till att säkerställa att
Sverige och Nederländerna kan statliga bidrag ges efter allvarliga händelser. Dessa bidrag
försäkringarna är universella och har överkomliga priser för majoriteten av inhemska
beslutas på grundval av fall (se till D5.2 i §8.2.1).
fastigheter (det finns vissa undantag) och hanterar övergången på lång sikt mot riskreflekterande prissättning av översvämningsförsäkring. Det finns dock vissa farhågor om hur
7.2.1 Översvämningsförsäkring och återförsäkring: England
Strategier
detta ska genomföras i praktiken och om denna nya försäkring/återförsäkringsordning gör
tillräckligt för att uppmuntra anpassning på hushållsnivå.
Översvämningsförsäkring har alltid lämnats via privata försäkringsbolag, enbart på
Styrningsaspekter
grundval av marknaden. Det nya Flood-Re-systemet antyder dock en högre grad av statlig
inblandning och reglering, som indikerar en potentiell förskjutning av maktdelningen mellan
staten och marknaden (Defra, 2013). Aspekter som gör det engelska systemet till en god
Syfte/mål
praxis är en hög penetrationsgrad av översvämningsförsäkring som en del av hushållens
skadeförsäkring, långsiktigt överkomliga priser via återförsäkring och planerna för mer riskreflekterande prissättning, vilket uppmuntrar till anpassning på hushållsnivå.
7.2.2 Försäkring med differentierade premier: Belgien
Översvämningsförsäkring i England ingår som en del av hemförsäkringen (byggnader
och lösöre) och omfattas därför av det bredare politikområdet av hemförsäkrings- och
Strategier
återförsäkringslösningar. Den har en hög penetrationsfrekvens. Översvämningsförsäkring
är den primära mekanismen genom vilken individer och företag har möjlighet att säkerställa
ekonomiskt stöd efter översvämningarna.
Från och med 2016 kommer en icke-vinstdrivande återförsäkring, Flood Re, att införas.
Införandet av Flood Re syftar till att säkerställa att översvämningsförsäkring är tillgänglig
Styrningsaspekter
Syfte/mål
på medellång sikt och att de är ekonomiskt överkomliga för alla (enligt vattenlagen 2014).
Flood Re blir ett pool-uppbackat system där premierna för fastigheter med hög risk kommer
att få en maxnivå och subventioneras av poolen. Även om de flesta hushåll inte påverkas,
möjliggör den nya metoden den formella korssubventioneringen av dessa egenskaper vid
Från och med 2 mars 2006 måste försäkring mot skador orsakade av översvämningar
högre risk för översvämningar och tillhandahållandet av ett premietak, vilket begränsar
ingå i "den vanliga risk-brandförsäkringen". Försäkringen är generaliserad att omfatta
försäkringskostnaderna för dessa hushåll.
alla naturkatastrofer (t.ex. jordbävningar, jordskred, vallar som bryts igenom osv.).
Denna generalisering görs eftersom alla belgiska medborgare riskerar att drabbas av
Flood Re kommer att införa ytterligare komplexitet på den inhemska marknaden, med
naturkatastrofer. Även om denna försäkring inte är obligatorisk, har 95% av egnahemsägarna
ett företag som inrättats av industrin för att hantera fondens återförsäkring och en ökad
och 89% av hyresgästerna i Belgien tecknat denna försäkring.
reglerande roll för regeringen. De företag som tillhandahåller översvämningsförsäkring
Guidebok för praktiker
74
Eftersom inte alla har samma risk för översvämningar, förde beslutsfattarna en hel
del diskussioner om huruvida man ska förhindra översvämningsrisker (genom att öka
medvetandet om riskerna) eller om man ska erbjuda prisvärda översvämningsförsäkring
7.2.3 Cat Nat offentlig-privata försäkringssystem: Frankrike
Strategier
för alla (solidaritet). Slutakten från 17 september 2005 av Land Insurance Contract Act
balanserar mellan dessa två diskurser. Översvämningsrisker är integrerade i den allmänna
brandförsäkringen. Lagen bestämmer att följande skador bör kompenseras:
Styrningsaspekter
• Direkta skador av översvämningar;
• Indirekt skada, också i samband med åtgärder som vidtas av en behörig myndighet;
• Sanerings- och rivningskostnader i samband med återuppbyggnad och återställande;
Syfte/mål
• Boendekostnader i tre månader, om bostaden har blivit otjänlig att bo i.
Ändå är försäkringsgivare inte skyldiga att täcka byggnader och deras innehåll när de har
byggts efter 23 september 2008 i högriskområden.
Efter diverse naturliga katastrofer med allvarliga konsekvenser under det tidiga 80-talet
I princip har försäkringsgivare frihet att bestämma själva vilka premier de vill tillämpa.
röstade det franska parlamentet 13 juli 1982 om en lag för ersättning till offer för
De använder sig av översvämningsriskkartor för att beräkna rätt tariff för en viss plats,
naturkatastrofer. Denna lag utgör grunden för vad som brukar kallas Cat Nat-systemet.
uppdaterad med ersättningskrav för skador. Dock definierade tarifferingspresidiet den
maximala tariff som kan begäras för politiken, oberoende av platsen för relevanta
Cat Nat-systemet är ett blandat försäkringssystem, ett slags offentlig-privat partnerskap.
byggnader och den tillhörande (översvämnings)risken. Det enda undantaget är igen
Det samlar försäkringsbolag, "Caisse Centrale de Réassurance" (CCR)20, andra
att de maximala taxorna inte är tillämpliga på byggnader och deras innehåll när de har
återförsäkringsföretag och staten. Staten garanterar i slutändan betalningsförmågan hos
byggts efter 23 september 2008 i högriskområden (se även §5.4.1 för faktorer som gör det
systemet.
mindre lockande att bygga i översvämningsbenägna områden). Denna mekanism syftar
således till att hålla folk borta från vattnet, genom att göra det mindre lockande att bygga i
Cat Nat-systemet vilar på principen om nationell solidaritet. Varje försäkringstagare betalar
översvämningsbenägna områden.
samma standardiserade premie för försäkringen för att täcka naturliga risker, oavsett vad
dennes riskexponering är. En extra premie för "naturkatastrofer" tas från alla försäkringsavtal
Också för återbetalning av fordringar efter en katastrof är en intressant mekanism
som täcker skador på fastigheter (12% tas och sparas av den nationella regeringen i
på plats. En viss interventionströskel har fastställts per katastrof. När det ansöks
en särskild fond). Dessa avtal kallas "baseline-avtal"21 och är obligatoriska i Frankrike.
om mer pengar kommer överskottet att ersättas av katastroffonden (CANARA –
Penetrationsgraden för Cat Nat-försäkringen är således mycket hög. Dessutom anses
kompensationsmekanismen). Denna mekanism sprider förlusterna vid större katastrofer
kostnaderna för varje försäkringstagare vara blygsamma.
mellan alla aktiva brandförsäkringsgivare i Belgien. En hög penetrationsgrad via
brandförsäkringen, omfördelning av fordringar mellan försäkringsgivare och mekanismen
Försäkringsbolagen kan återförsäkra sig, särskilt genom att välja CCR, det enda
som motverkar byggande i översvämningshotade områden bidrar till god praxis.
återförsäkringsföretaget med en soliditet som garanteras av staten.
Vilka krav ställs på en fastighetsägare för att denne ska kunna ta del av Cat Nat-garantin?
Nationella återförsäkringsföretag, CCR är ett återförsäkringsföretag med uppdrag att utforma, implementera och
hantera effektiva instrument för att tillhandahålla återförsäkringsskydd för exceptionella faror i syfte att tillgodose sina
kunders behov samt tjäna allmänintresset.
20
"Contrats socles" på franska
20
• Fastigheter måste vara försäkrade inom ramen för "baseline kontrakten"
• Den drabbade staden måste erkännas som i en situation av "naturkatastrof" genom
ett gemensamt ministerbeslut baserat på den ”exceptionella intensiteten” i händelsen.
Guidebok för praktiker
75
Tröskeln till denna "exceptionella intensitet" motsvarar en översvämning eller en
Offren kompenseras för vissa kategorier av skador som anges i lagstiftningen, i områden
regnhändelse med en återkomsttid på minst tio år. Det är ett av de lägsta tröskelvärdena
som betecknas som "katastrofområde" av den nationella regeringen. Skador bedöms
över hela världen.
av experter och fastställs i skaderapporter som ligger till grund för ersättning. Genom
ministerdekret vidtas särskilda åtgärder när det gäller ersättningen för varje enskild olycka.
En annan fransk egenhet är att en del av dessa tilläggspremier tas för att finansiera en fond
Bestämmelser för ersättning kan enligt lag göras speciellt för exceptionella situationer där
för förebyggande av stora naturkatastrofer (känd som "Barnier-fonden" eller nationella fonden
inget annat sätt för ersättning är tillgängligt och riskerna inte kan försäkras.
för förebyggande av stor naturlig risk (FNPRNM)). Denna fond kan finansiera en tredjedel
av den nationella politiken för hantering av översvämningsrisker i Frankrike. Så denna fond
Vi presenterar detta system som bästa praxis för att visa på ett välordnat alternativ
utgör en intressant länk med åtgärder före en översvämning (kapitel 5).
till ett försäkringsbaserat system. Men, det finns begränsade erfarenhet med
utjämningsmekanismfunktionen, särskilt vid riktigt förödande översvämningar.
Detta system har visat sig vara mycket effektivt i återhämtningsperioden efter en
översvämningshändelse, men kritiseras samtidigt. Även om Barnier-fonden används för
att betala för hantering av översvämningsrisker före en översvämning (se kapitel 4), är den
garanterade tillgängligheten av medel för återhämtning allmänt ansedd som begränsad av
7.2.5 Bellwin-system för ersättning till kommunerna: England
Strategier
förebyggande och riskreducerande åtgärder. Perspektivet som omfattas vid en händelse
uppmuntrar inte befolkningen att vidta åtgärder för att begränsa följderna av katastroferna. Detta
är anledningen till potentiella reformer av Cat Nat ofta lyfts upp på den politiska dagordningen.
7.2.4 Offentlig ersättningsfond: Nederländerna
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Strategier
Styrningsaspekter
Bellwin-systemet är ett centralt statligt finansierat och organiserat system som ger
finansiering för oförväntade förluster till kommunala funktioner. Stödordningen avser inte
Syfte/mål
bara att ge ekonomiskt stöd från översvämningar utan även från ett utbud av olika typer av
händelser som kräver brådskande utgifter.
Exempel på typer av omständigheter varigenom kommuner kan söka bistånd enligt Bellwinmetoden inkluderar kostnaderna för evakuering och tillfälligt boende för invånare eller
Vid en översvämning i Nederländerna kan offer få ersättning genom 1998 års
kostnader för inledande motorvägsreparationer där ett träd har fallit.
katastrofersättningslag. Denna lag kompenserar offren för översvämningarna och
jordbävningar eller katastrofer av en liknande storlek. Lagen gäller endast när offret inte
På central myndighetsnivå administreras systemet av departementet för samhällen och
kan lastas för skador, skadan kan inte vara försäkrad och när ersättning inte kan krävas
lokala myndigheter. De som söker medel på lokal nivå är skyldiga att lämna in en ansökan
någon annanstans. Dessutom gäller det för närvarande fysiska skador på varor och inte för
med uppgifter om stödberättigande utgifter till denna avdelning.
personskador.
Guidebok för praktiker
76
Bellwin-systemet är en bästa praxis som gör det möjligt för lokala myndigheter att återhämta
sig från översvämningar, men man kan hävda att systemet kunde göra mer för att säkerställa
att dessa myndigheter vidtar förebyggande åtgärder innan en översvämning.
7.3 Hur upprätthåller och återupprättar man viktig
infrastruktur, hälso-och sjukvård och andra
funktioner?
I forskning och politik riktas allt mer uppmärksamhet mot att upprätthålla kritisk eller viktig
7.3.1 Program för återhämtningsförmåga hos den nationella infrastrukturen:
England
Strategier
Styrningsaspekter
Syfte/mål
infrastruktur under en översvämning och på att återställa denna infrastruktur snabbt
efter en översvämning. Detta inkluderar transportinfrastruktur som vägar, järnvägar och
flygplatser, sjukhus (i synnerhet under en översvämning), samt verktyg som elförsörjning,
vattenförsörjning och avlopp. Särskild uppmärksamhet behövs dessutom för industrier och
Den kritiska infrastrukturen i England är ett komplext och sammanlänkat system. Att bygga in
anläggningar som allvarligt kan förvärra följderna av en översvämning, som kärnkraftverk och
motståndskraft i denna infrastruktur är viktigt för att minska sårbarhet inför naturkatastrofer.
kemiska industrier.
Programmet för återhämtningsförmåga hos den nationella infrastrukturen främjar integration
av motståndskraft inom infrastruktur, leverans-och distributionssystem samt affärsplanering
I Nederländerna har man börjat tänka på "vital och sårbar" infrastruktur de senaste åren. I
(Regeringskansliet, 2011). Programmet leds av Civil Contingencies-sekretariatet och
Delta-programmet beslutades att sårbarhet för översvämningar av tretton "vital och sårbara"
etablerades i mars 2011. Det uppmuntrar organisationer att bygga upp motståndskraft i sina
funktioner kommer att tas upp. Detta inkluderar funktioner som energiproduktion och
nätverk och system för att kunna absorbera chocker och återhämta sig efter en händelse.
distribution, telekom, hälso-och sjukvård, transport och den kemiska och nukleära industrin.
Ansträngningen när det gäller vitala och sårbara funktioner är en del av det bredare målet att
Återhämtningsförmåga beskrivs i termer av "motstånd", "tillförlitlighet", "redundans" och
göra Nederländerna mer vattenrobust 2050. Under de kommande åren kommer studier av
"respons och återhämtning". Där motståndet är inriktat på att ge skydd för att förhindra
alla tretton funktioner ge mer insikt i faktiska risker. Dessa studier är beroende av varandra,
skada eller störningar. Komponenten tillförlitlighet garanterar att infrastrukturen (element)
eftersom många orsaker och effekter samverkar i de olika nätverken. Om till exempel
till sin natur är utformad för att fungera under en rad villkor och lindra skador eller
elnätet går ned, kan detta ha en stor effekt på funktionen hos pumpar, vilket resulterar i mer
förluster från en händelse. Tillgången till reservinstallationer och reservkapacitet beskriver
allvarliga översvämningar. När transportsystemen misslyckas, kommer detta ha en stor effekt
redundanselementet och möjliggör för verksamheter att avledas eller flyttas till andra delar av
på en fungerande sjukvård. Dessa typ av interrelationer undersöks med hjälp av pilotprojekt.
nätet under händelsen för att säkerställa kontinuitet. Respons och återhämtningselementet
Nästa realistiska mål kommer att inrättas för de valda funktionerna. Perioden fram till 2050
beskriver planering, förberedelse och övningar inför händelser för att möjliggöra en snabb
kommer att behövas för att anpassa infrastrukturen. Genom att ansluta investeringar till den
och effektiv reaktion och återhämtning från samhällsstörande händelser.
befintliga cykeln av underhåll och förnyelse av nätverken kan kostnader sparas.
En guide har skrivits för att utveckla denna modell av återhämtningsförmåga21. Den
En bästa praxis som redan är mer utvecklad än diskursen/debatten i Nederländerna finns i
delar bästa praxis och råd för ägare och operatörer av kritisk infrastruktur i England
England, som beskrivs nedan.
(och Storbritannien) för att förbättra säkerheten och motståndskraften i deras tillgångar.
Tillsynsmyndigheterna ger stöd där detta är relevant och nödvändigt, men guiden är inte
21
https://www.gov.uk/Government/uploads/system/uploads/attachment_data/File/61342/Natural-Hazards-Infrastructure.pdf
integrerad i ytterligare föreskrifter eller standarder.
Guidebok för praktiker
77
7.4 Hur man lär sig från tidigare...?
översvämningsrisker; även om det finns bevis som tyder på att detta saknas i vissa delar av
Begreppet adaptiv planering behandlades redan i kapitel 4. Policyer betraktas som
landet. Slutligen, dessa mekanismer skapar vägar för institutionellt lärande och att förbättra
hypoteser som ska testas i praktiken, och ändras baserat på nya insikter. Oavsett hur
nuvarande översvämningsriskhantering och praxis.
förödande översvämningshändelser kan vara, ger de också en möjlighet att utvärdera och
förbättra nuvarande hantering av översvämningsrisker. Bästa praxis i detta avseende är de
oberoende utvärderingarna i England och användningen av drivkraften till förändring efter
7.4.2 Flodhändelser som en utlösande faktor för förändring: Polen
översvämningshändelser för att stimulera förändring i Polen.
Strategier
7.4.1 Oberoende översvämningsförvaltning och responsutvärderingar:
England
Styrningsaspekter
Strategier
Syfte/mål
Styrningsaspekter
Syfte/mål
Den så kallade Millennium-floden 1997 i Polen utlöste olika förändringar. Innan denna
översvämningshändelse var fokus i landet främst på sociala och ekonomiska frågor, men
översvämningen 1997 förde upp frågan om översvämningar tillbaka centralt i städernas
dagordningar. Betydande förändringar i planering och organisation väcktes till liv av
styrinstrument som vattenlagen 2001 och programmet för Odra 2006 (som började
För att stärka insynen och ansvarighet i hanteringen av översvämningsrisker, och
utvecklas 1999). Staden Wroclaw påverkades särskilt av översvämningen; över 30 % av
för att främja lärande, är oberoende utvärderingar och offentlig granskning av
staden översvämmades. Efter översvämningen lade Wroclaw mer kraft på hanteringen
översvämningsriskhantering och respons på viktiga händelser organiserade. Tanken
av översvämningar. Försämringarna av vallar och dräneringssystem i Polen och främst i
ligger i att bidra positivt till utvärderingen av legitimitet och inte att skapa en "granskande
Wroclawregionen gav anledningar till mer omfattande åtgärder mot översvämningar, som en
kultur" som pekar finger. Täta utvärderingar av parlamentsutskotten och den nationella
del av det omfattande översvämningsskyddssystemet för hela regionen. Förutom strukturella
revisionsmyndigheten, samt externa recensioner som Pitt Review bidrar till att öka
förändringar efter 1997, visade översvämningen 2010 på stora förbättringar i krishanteringen.
öppenheten och ansvarigheten. Dessa oberoende recensioner och utvalda kommittéer har
tidigare betonat ineffektiviteter i varningssystemen. Ett exempel är Pitt Review som ledde
Utvärderingar av betydande översvämningshändelser används på lokal och nationell nivå.
till bildandet av Miljöbyrån & Met. Office gemensamma översvämningsprognoscenter 2009
De omfattar en översikt av orsakerna till översvämningar och skydd, dräneringsinfrastruktur
(se §6.2.1). Ett annat exempel från Pitt review är formaliseringen av ansvar i samband
samt hur aktörer som varit involverade i översvämningincidentresponsen presterat.
med ytvattenöversvämningar; mer konsekvent lagstiftning, nämligen översvämningar och
vattenförvaltningslagen 2010, har också inrättats.
Sådana lärdomar från tidigare händelser visar sig vara mycket användbara. Ändå vill vi
betona att för att utveckla en bra anpassningskapacitet bör man inte enbart förlita sig på ad
Lokala granskningsstyrelser är också etablerade under översvämnings- och
hoc-lärande. Lärande bör vara en kontinuerlig, proaktivt och framåtblickande process.
vattenförvaltningslagen från 2010 för att utvärdera lokala strategier för hantering av
Guidebok för praktiker
78
Guidebok för praktiker
79
Sandsäckar i Polen, Källa: B. Bednarek
8Referenser
8.1Litteratur
• Alfieri, L., Burek, P., Feyen, L., and Forzieri, G. (2015). Global warming increases the
frequency of river floods in Europe, Hydrol. Earth Syst. Sci., 19, 2247–2260
• European Union (2007), Directive 2007/60/EC of the European Parliament and of the
council, on the assessment and management of flood risks
• FLOODsite (2009). Flood risk assessment and flood risk management. An introduction
• Barredo JI (2007). Major flood disasters in Europe: 1950-2005. Nat Hazards 42(1):125-148
and guidance based on experiences and findings of FLOODsite (an EU-funded Integrated
• Barredo JI (2009). Normalised flood losses in Europe: 1970–2006. Nat. Hazards Earth
Project). Deltares | Delft Hydraulics, Delft, the Netherlands
Syst. Sci., 9: 97–104
• Cabinet Office (2011) Keeping the country running: Natural hazards and infrastructure.
Civil Contingencies Secretariat. Cabinet Office; London DG Environment (2014), Study
• Guha-Sapir D, Hoyois Ph., Below.R. (2013). Annual Disaster Statistical Review 2012:The
Numbers and Trends. CRED, Brussels
• Hegger, D. L. T., Driessen P. P. J. , Dieperink C. Wiering M., Raadgever G. T., and Van
on Economic and Social Benefits of Environmental Protection and Resource Efficiency
Rijswick H. F. M. W. (2014). Assessing stability and dynamics in flood risk governance: an
Related to the European Semester, ENV.D.2/ETU/2013/0048r, Final version
empirically illustrated research approach. Water Resources Management 28:4127-4142.
• Defra (2013). Securing the future availability and affordability of home insurance in areas
of flood risk. A consultation seeking views on the Government’s proposals for securing the
availability and affordability of flood insurance in areas of flood risk. Defra; London
• Defra (2014a), Delivering Sustainable Drainage Systems (SuDS) available from: https://
www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/399995/RFI7086_
sud_consult_doc_final.pdf
• Defra (2014b) Flood risk standing advice (FRSA) for local planning authorities. Available
from https://www.gov.uk/flood-risk-standing-advice-frsa-for-local-planning-authorities
Available from: http://dx.doi.org/10.1007/s11269-014-0732-x
• HM Treasury (2014) National Infrastructure Plan 2014. Available from https://www.
gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/381884/2902895_
NationalInfrastructurePlan2014_acc.pdf (accessed 03/03/2015)
• IPCC (2011). Summary for Policymakers of Intergovernmental Panel on Climate
Change Special Report on Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to
Advance Climate Change Adaptation. Cambridge University Press, Cambridge
• Mees, H.L.P., Driessen, P.P.J., Runhaar, H.A.C. (2013) Legitimate adaptive flood risk
(accessed 03/03/2015) Environment agency (2009) Flooding in England: A National
governance beyond the dikes: The cases of Hamburg, Helsinki and Rotterdam. Regional
assessment of flood risk
Environmental Change 14(2):671-682. DOI 10.1007/s10113-013-0527-2
• DG Environment (2014), Study on Economic and Social Benefits of Environmental
Protection and Resource Efficiency Related to the European Semester, ENV.D.2/
ETU/2013/0048r, Final version
• Environment Agency – EA (2009) Flooding in England: A National Assessment.
Environment Agency, Bristol
• Environment Agency – EA (2010) Flood and Coastal Erosion Risk Management Appraisal
Guidance, Bristol Environment Agency; March 2010
• Environment Agency – EA (2012), Thames Estuary 2100, Managing Flood risk trough
• Mitchell, J.K. (2003). European river floods in a changing world. Risk Analysis 23(3)567574
• Ministère de l'Écologie, du Développement durable, des Transports et du Logement
(2003), Programmes d’action de prévention des inondations (PAPI)
• Mostert, E., Pahl-Wostl, C., Rees, Y., Searle, B., Tàbara, D., and Tippett, J. (2007). Social
learning in European river-basin management: barriers and fostering mechanisms from 10
river basins. Ecology and Society 12(1): 19. Available from: http://www.ecologyandsociety.
org/vol12/iss1/art19/
London and the Thames Estuary
•
Guidebok för praktiker
80
• Mostert, E., Craps, M., and Pahl-Wostl, C.. 2008. Social learning: the key to
8.2 Vidare läsning
integrated water resources management? Water International 33(3):293-304.
8.2.1STAR-FLOOD-publikationer
Doi:10.1080/02508060802275757
STAR-FLOOD arbetsprogram 1 slutprodukt (D1.1): Hantering av översvämningsrisker i Europa:
• Munich Re (2014), NatCat Service, Natural Catastrophes 2013 overview, Münchener
Rückversicherungs-Gesellschaft, Geo Risks Research
• NAO - National Audit Office (2014) Strategic flood risk management. HC 780, Session
2014-15, 5th November 2014. Available from http://www.nao.org.uk/wp-content/
uploads/2014/11/Strategic-flood-risk-management.pdf (accessed 10/08/2015)
• OECD - Directorate for Public Governance and Territorial Development (2015), OECD
Principles on Water Governance
• Pahl-Wostl, C. (2007). Requirements for adaptive water management. Pages 1–22 in Pahl-
• D1.1.1. Green, C., Dieperink, C., Ek, K., Hegger, D.L.T., Pettersson, M., Priest, S., and
Tapsell, S., (2013). Flood Risk Management in Europe: the flood problem and interventions.
STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, the Netherlands. ISBN: 978-94-91933-02-8
• D1.1.2. Dieperink, C., Green, C., Hegger, D.L.T., Driessen, P.P.J., Bakker, M., Van Rijswick,
M., Crabbé, A., Ek, K. (2013), Flood Risk Management in Europe: governance challenges
related to flood risk management, STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands.
ISBN: 978-94- 91933-03-5
• D1.1.3. Bakker, M.H.N, Green, C, Driessen, P, Hegger, D, Delvaux, B, Van Rijswick, M,
Wostl, C., Kabat P. and Möltgen J., editors. Adaptive and integrated water management:
Suykens, C, Beyers, J.C, Deketelaere, K, Van Doorn-Hoekveld, W & Dieperink, C 2013,
coping with complexity and uncertainty. Springer, Berlin, Germany
Flood Risk Management in Europe: European flood regulation, STAR-FLOOD Consortium,
• Pahl-Wostl, C., Becker G., Knieper C., and Sendzimir J. (2013). How multilevel societal
learning processes facilitate transformative change: a comparative case study analysis
Utrecht, The Netherlands. ISBN: 978-94-91933-04-2
• D1.1.4. Hegger, D.L.T, Green, C, Driessen, P, Bakker, M, Dieperink, C, Crabbé, A,
on flood management. Ecology and Society 18(4): 58. Available from: http://dx.doi.
Deketelaere, K, Delvaux, B, Suykens, C, Beyers, J.C, Fournier, M, Larrue, C, Manson,
org/10.5751/ES-05779-180458
C, Van Doorn-Hoekveld, W, Van Rijswick, M, Kundzewicz, Z.W & Goytia Casermeiro, S,
• Penning-Rowsell, E., Priest, S., Sally, E., Morris, J., Tunstall, S., Viavattene C,., Damon,
2013, Flood Risk Management in Europe: Similarities and Differences between the STAR-
O.,Chatterton, J., (2013) Flood and Coastal Erosion Risk Management, A Manual for
FLOOD consortium countries, STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands. ISBN:
Economic Appraisel
978-94-91933-05-9
• Raadgever, G. T., Mostert E., Kranz N., Interwies E., and. Timmerman J. G. (2008).
Assessing management regimes in transboundary river basins: do they support adaptive
STAR-FLOOD arbetspaket 2 delresultat för utvärderingsramverket:
management? Ecology and Society 13(1): 14. [online] URL: http://www.ecologyandsociety.
• D2.1. Hegger, D.L.T., van Herten, M., Raadgever, G.T., Adamson, M., Näslund-
org/vol13/iss1/art14/
• Raad van State (2009). Water Act, Waterwet Nederland Available from: http://wetten.
overheid.nl/BWBR0025458/2016-01-01
• Strategic Alliance for Integrated Water Management Actions SAWA (2010). Flood and
Risk Mapping under the Floods Directive – Scenarios in Lidköping and Karlstad, Report
2010:69, date of issue 25-02-2010, Available from: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/
Sv/Publikationer
• Sheppard S.R.J., Shaw A., Flanders, D., Burch, S., Wiek, A., Carmichael, J., Robinson,
J., Cohen, S., (2011) Future visioning of local climate change: A framework for community
engagement and planning with scenarios and visualization, Volume 43, Issue 4, May 2011,
Pages 400–412
• UNIDSR - The United Nations Office for Disaster Risk Reduction (2005), Hyogo
Framework for Action, Building the resilience of nations and communities to Disaster
Landenmark, B., Neuhold, C., Report of the WG F and STAR-FLOOD Workshop on
Objectives, Measures and Prioritisation Workshop, final report (version 4), 25 April 2014
• D2.2. Larrue, C, Hegger, D.L.T, Trémorin, J.B (2013), Researching Flood Risk Policies
in Europe: a framework and methodology for assessing Flood Risk Governance, STARFLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands, ISBN: 978-94-91933-01-1.
-- D2.2.1. Alexander, M., Priest, S. and Mees, H. (2015) Practical guidelines for
evaluating flood risk governance. [In] Larrue, C., Hegger, D., Trémorin, J-B (Eds).
Researching flood risk governance in Europe: A framework and methodology for
assessing flood risk governance. STAR-FLOOD deliverable report (Deliverable 2.2.1)
-- D2.2.2. Larrue, C., Trémorin, J.B., Hegger, D.L.T. (2013), Researching Flood
Risk Policies in Europe: a framework and methodology for assessing Flood
Risk Governance (Deliverable 2.2.2), STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The
Netherlands, ISBN: 978-94-91933-00-4
Guidebok för praktiker
81
STAR-FLOOD arbetpaket 3 delresultat för lands- och fallanalysen:
• D3.1. Hegger, D.L.T., Bakker, M.H.N., Raadgever, G.T., Crabbé, A. 2016. Country and case
study workshop report. STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands
• D5.2. Pettersson, M., Ek, K., Suykens, C., Priest, S., Alexander, M. and Pardoe, J., Best
practices and design principles for resilient, efficient and legitimate flood risk governance –
Lessons from cross-country comparisons, Second draft, December 1 2015
• D3.2.Kaufmann, M., Van Doorn-Hoekveld, W.J., Gilissen, H.K., Van Rijswick, H.F.M.W.
(2016), Drowning in safety. Analysing and evaluating flood risk governance in the
STAR-FLOOD arbetspaket 7 delresultat, Kunskapspridning:
Netherlands , STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands.
• D7.3.1. Raadgever, G.T., Steenstra, M., Steenbergen, J., van Herten, M., Hegger, D.L.T.,
• D3.3.Alexander, M., Priest, S., Micou, A.P., Tapsell, S., Green, C., Parker, D., and
Bakker, M., Dieperink, C. (2014). Towards improving the implementation of integrated flood
Homewood, S. (2016). Analysing and evaluating flood risk governance in England –
risk management. STAR-FLOOD Policy brief, Issue no 1, April 2014, Grontmij and Utrecht
Enhancing societal resilience through comprehensive and aligned flood risk governance.
University, De Bilt, the Netherlands
STAR-FLOOD Consortium. Flood Hazard Research Centre, Middlesex University
• D3.4.Mees, H., Suykens, C., Beyers, J.C., Crabbé, A., Delvaux, B., Deketelaere, K., 2016,
Analysing and evaluating flood risk governance in Belgium. Dealing with flood risks in an
urbanised and institutionally complex country, University Antwerp, KU Leuven, Belgium
• D3.5.Ek, K, Goytia, S, Pettersson, M and Spegel, E, 2016, Analysing and evaluating flood
risk governance in Sweden - Adaptation to Climate Change?, STAR-FLOOD Consortium,
Utrecht, The Netherlands
• D3.6.Matczak P., Lewandowski J., Choryński A., Szwed M., Kundzewicz Z.W. 2016, Flood
8.2.2 Andra relevanta publikationer
• CATALYST results: A Best Practices Notebook for Disaster Risk Reduction and Climate
Change Adaptation: Guidance and Insights for Policy and Practice from the CATALYST
Project. Available from: http://www.catalyst-project.eu
• EA Guide on Urban adaptation to climate change in Europe. Available from: http://www.
eea.europa.eu/publications/urban-adaptation-to-climate-change
• EU Floods Directive. Available from: http://ec.europa.eu/environment/water/flood_risk/
risk governance in Poland: Looking for strategic planning in a country in transition, STAR-
• EU JRC Floods portal. Available from: http://floods.jrc.ec.europa.eu/
FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands
• FLOOD-probe Guidance on Technologies for the Cost-effective Flood Protection of the
• D3.7. Larrue, C., Bruzzone, S., Lévy, L., Gralepois, M., Schellenberger, T., Trémorin, J. B.,
Fournier, M., Manson, C., Thuilier, T, (2016). Analysing and evaluating Flood Risk Governance
in France: from State Policy to Local Strategies, French STAR-FLOOD Team, Tours, France
Built Environment. Available from: http://www.floodprobe.eu/partner/assets/documents/
Floodprobe-Guidance_10_12_2013.pdf
• FLOODsite Best practice guide on flood risk assessment and management. Available
from: http://www.floodsite.net/html/guidance_docs.htm
STAR-FLOOD arbetspaket 4 delresultat för den internationella jämförelsen:
• D4.1. Matczak, P., Wiering, M., Larrue, C., Lewandowski J., Tremorin, J.B.,
Schnellenberger, T., Mees, H., Kaufmann, M., Crabbé, A., Ganzevoort, W., Liefferink,
D., Alexander M., van Rijswick, H.F.M.W. Choryński, A., Ek K., Pettersson M., (2016)
Changes and beyond: Overview and comparison of Flood Risk Governance arrangements
in six countries, STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands
• D4.2. Choryński, A., Raadgever, G.T., Jadot, J. 2016. Experiences with flood risk
governance in Europe; a report of international workshops in four European regions.
STAR-FLOOD Consortium, Utrecht, The Netherlands.
• Flood-wise Good practice examples for cross-border flood risk management. Available
from: http://floodwise.nl/
• GFDDR report Cities and Flooding: A Guide to Integrated Urban Flood Risk Management
for the 21st Century. Available from: https://www.gfdrr.org/urbanfloods
• Harmonicop handbook: Tools for collaboration and public participation in water
management. Available from: http://www.harmonicop.uni-osnabrueck.de/handbook.php
• NeWater results: The Adaptive Water Resources Management Guidebook. Available from:
http://www.newater.uni-osnabrueck.de/index.php?pid=1052
• OECD Water Governance Principles. Available from: http://www.oecd.org/governance/
oecd-principles-on-water-governance.htm
STAR-FLOOD arbetspaket 5 delresultat för det Konstruktionsinriktade ramverket:
• UNIDSR Hyogo Framework for Action. Available from: http://www.unisdr.org/we/coordinate/hfa
• D5.1. Ek, K., Raadgever, G.T., Suykens, C., Bakker, M., Pettersson, M., Beyers, J.C..
• Water Governance Centre Building Blocks for good water governance. Available from:
Deliverable. Second expert panel: Feedback on the results of Work Package 5 on the
http://www.watergovernancecentre.nl/Publikaties/?lang=en
design-oriented framework. (Deliverable 5.1). Submitted draft, 29 January 2015
Guidebok för praktiker
82
Guidebok för praktiker
83
Hafencity Hamburg, Tyskland. Källa: T. Raadgever
9Ordlista
I denna ordlista anges termer som används ofta i denna guidebok i alfabetisk ordning.
Konsekvenserna av översvämningar
Ordlistan förklarar hur författarna använder begreppet i samband med hantering av
Ekonomiska, sociala eller miljömässiga skador (eller förmåner) orsakade av en
översvämningsrisker och styrning i denna guidebok, utan vetenskaplig motivering och
översvämning, inklusive offer och skada för individer.
referens. I indexet kan du hitta i vilket avsnitt av handboken som termen används.
Katastrofledning eller Katastrofinsatser
Aktör
Hanteringen av resurser och ansvar för att hantera alla humanitära aspekter av
En individ eller organisation som har befogenhet att agera (eller omvänt att hindra andra från
nödsituationer, särskilt beredskap, respons och återhämtning, för att minska katastrofers
att agera), inom en viss domän och vissa spelregler. Aktörer har ett intresse i resultatet av en
påverkan.
beslutsprocess eller kommer att drabbas av konsekvenserna av ett beslut av andra aktörer
och de resulterande åtgärderna.
Diskurs
En sammanhängande uppsättning uttalanden, idéer, begrepp, kategorier och berättelser
Anpassningskapacitet
genom vilket mening ges till sociala och fysiska fenomen, och som produceras och
Förmåga att lära och justera naturliga eller mänskliga system med hänsyn till faktiska
reproduceras genom en identifierbar uppsättning metoder.
eller förväntade yttre ändringar för att dämpa skada eller för att ta till vara gynnsamma
möjligheter)
Ekonomisk effektivitet
Användning av ekonomiska resurser på ett effektivt sätt, baserat på förhållandet mellan
Överbryggningsmekanismer
önskat/önskade utfall i förhållande till insatsen.
Verktyg och instrument som motverkar fragmentering och skapar synergieffekter genom
att länka och justera strategier för hantering av översvämningsrisker, offentliga och privata
Effektivitet eller resurseffektivitet
aktörer från olika domäner och nivåer av beslutsfattande och/eller andra styrningsaspekter.
Användning av resurser, inklusive finansiella, tekniska och mänskliga resurser, på ett effektivt
sätt, baserat på förhållandet mellan önskade/önskat utfall och insats(er).
Förmåga att motstå
Förmågan hos de naturliga och mänskliga systemen i en viss region att minska
Krisberedskap
sannolikheten eller omfattningen av översvämningsrisker.
Se Katastrofhantering.
Kapacitet att absorbera och återhämta
Exponering för översvämningar
Förmågan hos de naturliga och mänskliga systemen i en viss region att minska
Människor, ekonomiska, sociala eller kulturella tillgångar och verksamheter,
konsekvenserna av en översvämning, göra det möjligt att absorbera en översvämning och/
försörjningsmöjligheter, miljötjänster och resurser samt andra delar av sociala eller fysiska
eller snabbt återställa systemet efter en översvämning.
system som finns på platser som kan påverkas negativt av en översvämning.
Guidebok för praktiker
84
EU:s översvämningsdirektiv
Strategi för hantering av översvämningsrisker
Direktiv 2007/60/EG - Europaparlamentets och rådets förordning om bedömning och
Särskild målinriktad metod för att minska översvämningsriskerna eller andra sätt att
hantering av översvämningsrisker, som trädde i kraft den 26 november 2007.
hantera översvämningar. De fem strategierna för översvämningsrisker som urskiljs i denna
guidebok är 1) översvämningsförhindrande, 2) översvämningsskydd, 3) reducering av
EU:s vattendirektiv
översvämningsrisk, 4) översvämningsförberedelse och respons samt 5) återhämtning efter
Direktiv 2000/60/EG - Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för
översvämning.
gemenskapsåtgärder på området för vattenpolitik, som trädde i kraft den 22 december 2000.
System för styrning av översvämningsrisker
Störtflod
Samspel (metoder och processer) mellan berörda aktörer i alla politikområden som är
Översvämning via nederbörd i branta avrinningsområden med snabb avrinning.
relevanta för hantering av översvämningsrisker; deras dominerande diskurser; formella och
Översvämningar sker snabbt och svarstiden är kort.
informella regler; och deras makt och resursbas.
Översvämningsskydd
Reducering av översvämningsrisker
Strategin syftar till att minska sannolikheten för översvämningar av infrastrukturella
Strategin fokuserar på att minska omfattningen eller konsekvenserna av översvämningar
översvämningsskydd, som vallar och fördämningar, samt genom att öka kapaciteten hos
genom åtgärder i utsatta området, t.ex. retention eller lagring av vatten i eller under det
befintliga kanaler, öka utrymmet för vatten och genom att skapa utrymme för uppströms
översvämningsbenägna området, översvämningszonindelning eller (förordningar för)
vattenretention.
översvämningssäkert byggande.
Översvämningsförberedelse och respons
Förebyggande av översvämningsrisk
Strategi för att minska konsekvenserna i händelse av översvämningar, genom
Strategin syftar till att minska konsekvenserna av översvämningar genom att minska
översvämningsvarning, katastrofhantering och evakuering.
exponeringen av människor och egendom via åtgärder som förbjuder eller motverkar
utvecklingen i områden med risk för översvämningar (t.ex. samhällsplanering,
Översvämningsåterhämtning
nytilldelningspolicy, expropriationspolicy).
Strategin syftar till en snabb återhämtning efter en översvämning, inbegripet återuppbyggnad
och ombyggnadsplaner samt system för ersättning och försäkring.
Översvämningsdirektivet
Se EU:s översvämningsdirektiv.
Översvämningsrisk
En funktion av sannolikheten för en översvämningshändelse och dess konsekvenser. På
Fluviala översvämningar
samma sätt kan det anges som en funktion av tre faktorer: översvämningsrisk, sårbarhet och
Översvämning av floder eller säsongsbetonad snösmältning.
exponering.
God praxis
Hantering av översvämningsrisker
God praxis är projekt, instrument eller andra metoder som har visat sig vara effektiva för att
Verksamhet som omfattar riskanalys, bedömning av risker, och identifiering och
nå målen för hantering av översvämningsrisker i olika sammanhang.
genomförande av åtgärder för att minska översvämningsrisker eller på annat sätt hantera
översvämningsrisker.
Guidebok för praktiker
85
Styrning
Risk
Uppsättning av styrningsprocesser och metoder genom vilka beslut tas och genomförs, och
Se översvämningsrisk.
beslutsfattare hålls ansvariga. Se även styrmekanismer för hantering av översvämningsrisker
(mer specifikt).
Regler
Formella eller informella föreskrifter eller restriktioner för vad som kan göras eller skall
Fara
göras eller inte göras, inklusive sociala normer, (in)formella avtal, lagstiftning och
En fysisk händelse eller mänsklig verksamhet som skulle kunna leda till skada (t.ex. förlust
genomförandemekanismer.
av liv, skada, skada på egendom, förlust av försörjning och tjänster, sociala och ekonomiska
störningar eller skador på miljön).
Solidaritet
Enhet (som en grupp) som producerar eller bygger på gemenskapens intressen, mål och
Legitimitet
normer. I fråga om hantering av översvämningsrisker kan solidaritet innebära likvärdiga
Anspråk på någon form av makt i någon domän som accepteras av dem över vilka makten
säkerhetsnormer eller att kostnaderna för åtgärder eller återställning bland medborgarna
utövas. Legitimitet omfattar ansvarighet, öppenhet, social rättvisa, delaktighet, tillgång till
delas lika.
information, rättsförfarande och acceptans.
Subsidiaritetsprincipen
Pluviala översvämningar
Principen förespråkar decentralisering av beslutsfattandet till lägsta lämpliga skalan, med
Översvämningar vid lokal nederbörd.
samarbete och samordning på den högsta nivå som behövs.
Sannolikheten för översvämningar
SuDS
Sannolikheten för att en översvämningshändelse inträffar under en viss tidsperiod.
Engelsk benämning på Hållbara dagvattensystem. En naturlig metod för att fördröja eller
Exempelvis har en 1:100-översvämning en årlig sannolikhet av 1/100 att uppstå.
hålla tillbaka vatten som rinner av från en fastighet eller annan bebyggelse.
Motståndskraft mot översvämningar
Tidvattensöversvämningar
Förmågan hos de naturliga och mänskliga systemet i en viss region att hantera störningar
Översvämning genom stormfloder från havet.
samtidigt som man behåller samma grundläggande struktur och sätt att fungera. Den
består av kapacitet att motstå översvämning, förmåga att absorbera översvämningar och att
Slutligt mål
återhämta sig från översvämningar, samt adaptiv förmåga.
Målet som ska uppnås genom hantering av översvämningsrisker. I denna guidebok skiljer vi
på motståndskraft, effektivitet och legitimitet.
Resurs
Ett bestånd eller leverans av pengar, material, människans förmåga, kunskap och andra
Sårbarhet för översvämningar
tillgångar som kan användas av en person eller organisation för att utöva makt och hantera
Graden som naturliga och mänskliga system i en viss region är mottagliga för, och inte klarar
översvämningsrisker.
av att hantera negativa effekter av flodhändelser.
Resurseffektivitet
Ramdirektivet för vatten
Se effektivitet.
Se EU:s vattendirektiv.
Guidebok för praktiker
86
Guidebok för praktiker
87
Dordrecht, Nederländerna. Källa: T. Raadgever
10Index
Indexet listar termer som används ofta eller som på annat sätt är viktiga i alfabetisk ordning
Katastrofledning
och hänvisar till det avsnitt där de beskrivs. Ordlistan innehåller förklaringar av termer som
Diskurs3.1
2.1, 6.1, 6.2, 6.2.1, 6.2.2, 6.2.3, 6.3, 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3
används ofta.
Skyldighet att informera
5.7.2
Ekonomisk effektivitet
2.3.2, 5.6.2
Ansvarighet
2.3.3, 7.4.1
Effektivitet
2.3.2, 2,4
Aktör 3.1
Krisberedskap
2.1, 6.1, 6.2, 6.2.1, 6.2.2, 6.2.3, 6.3, 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3
Anpassningskapacitet2.3.1
EU:s översvämningsdirektiv
2.1, 4.2, 4.2.1
Adaptiv förvaltning
Evakuering
2.1, 6.1, 6.2, 6.2.2, 6.2.3, 6.3, 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3, 6.3.4
Finansiering
3.1, 5.5, 5.5.1, 5.5.2, 5.6, 7,2
1.1
4.3, 4.3.3, 4.3.4, 4.3.5
Områden med risk för översvämningar
(i översvämningsdirektivet)
4.2
Störtflod
Medvetenhet
4.3.1, 5,7
Översvämningskontrollområden4.3.4
Barnier-fonden
5.5, 7.2.3
Översvämningsskydd 2.1, 5.1, 5.2, 5.2.1
Bellwin-systemet7.2.5
Översvämningsövning
6.1, 6.2, 6.2.3, 6.3, 6.3.2
BREEAM-certifiering
Översvämningsförberedelse
2.1, 6.2
Överbryggningsmekanismer4.1
Översvämningssäkert byggande
2.1, 5.4, 5.4.1
Bygga med naturen
4.3.3
Översvämningsåterhämtning
7.1, 7.2, 7.3 och 7.4
Förmåga att motstå
2.3.1
Översvämningsrisk1.1
4.3.1
Kapacitet att absorbera och återhämta 2.3.1
Styrmekanismer för hantering
Cat Nat-försäkringssystem
7.2.3
av översvämningsrisker
Förändring
3.4, 3.4
Riskhanteringsplaner
Klimatförändringar och anpassning
1,1, 1,2. 3.3, 4.3.1, 4.3.3, 4.3.5, 5.1, 6.2.1, 7,2
(i översvämningsdirektivet)
Samarbete
4.1, 4.4
Strategier för hantering av
3.1, 3.2
4.2
Samordning4.1
översvämningsrisker
2.1, 2.2, 2.4
Kommunikation
4.4.1 4.5.1, 5.6.2, 5.7.1, 6.3, 6.3.1, 6.3.3
Riskkartor 4.2, 5,7, 5.7.1
Samhällsengagemang
4.4.1 5.7.1, 6.3, 6.3.1, 6.3.2
Reducering av översvämningsrisker 2.1, 5.1, 5.4
Ersättning
7.2, 7.2.4, 7.2.5
Förebyggande av översvämningsrisk 2.1, 5.1, 5.4
Kostnads-nyttoanalys
4.3.5, 5.1, 5.2.1, 5.6, 5.6.1, 5.6.2
Översvämningsdirektivet (EU)
2.1, 4.2, 4.2.1
Kritisk infrastruktur
7.3, 7.3.1
Översvämningsvakt/-ledare
6.3, 6.3.1, 6.3.2
Delta-programmet
4.3.3, 4.4
Fluviala översvämningar
1.1
Borttagning av invallningar
4.3.4
Prognoser och varningar
2.1, 6,1, 6.2.1
Guidebok för praktiker
88
God praxis
1.3.2
SuDS5.3.1
Styrning 3.1
SWOT-analys3.4
Hälso- och sjukvård
7.3, 7.3.1
Skatter
5.2.1, 5.5, 5.5.1
Oberoende granskningar
7.4, 7.4.1, 7.4.2
Tillfälliga översvämningsskydd
5.2.2
Försäkring
7.1, 7.2, 7.2.1, 7.2.2, 7.2.3
Tidvattensöversvämningar 1.1
Integrerad planering
2.4, 4.1, 4.2, 4.2.1, 4.3, 4.3.1, 4.3.2,.4.3.3, 4.3.4, 4.3.5
Gränsöverskridande samordning
4.4
Legitimitet
2.3.3, 2,4
Slutliga mål
2.3, 2.4
Underhåll av infrastruktur
5.1, 5.2, 5.2.1
Volontärer
6.3, 6.3.1, 6.3.2
Flerkriterieanalys5.6
Verktyg för vattenbedömning
5.4.1
Flerriskstrategi6.1
Ramdirektivet för vatten
4.2
Samarbete på flera nivåer
4.3.5, 4.5, 4.5.1
Total livslängdskostnad
5.6.1
Flernivå-/skiktad säkerhet
2.1, 2.4, 5.4.1
Lokal aktionsgrupp
6.3, 6.3.1
Långsiktig planering
4.1, 4.3, 4.3.1, 4.3.2, 4.3.3, 4.3.4, 4.3.5
PAPI4.3.2
Tillståndsgivning
5.4, 5.4.1, 5.4.2, 5.4.3
Pluviala översvämningar 1.1
Makt och resurser
3.1
Allmänhetens deltagande/medverkan 2.3.3 5,7, 5.7.1, 5.7.2, 6.3, 6.3.1, 6.3.2, 6.3.3, 6.3.4
Offentlig-privata partnerskap
4.3.2, 5.5.2, 6.3.1, 7.2.3
Prioritering
2.4, 3.4, 5.6, 5.6.1, 5.6.2
Återförsäkring
7.1, 7.2, 7.2.1, 7.2.2, 7.2.3
Återhämtningsförmåga 2.3.1, 2,4
Resurser
3.1, 5.5, 5.5.1, 5.5.2, 7,2
Hantering av avrinningsområden/
samordning
2.1, 4.1, 4.4, 4.4.1
Flodkontrakt4.4.1
Plats för floden
4.3.4, 5.2, 5.3.2
Regler3.1
Säkerhetsstandard
2.2, 5.2, 5.2.1
Sigma-plan4.3.4
Signalområden5.4.1
Samhällsplanering
5.1 5.4, 5.4.1, 5.4.2, 5.4.3
Stabilitet
3.3, 3.4
STAR-FLOOD1.1
Strategier
2.1, 2.2, 2.4
Guidebok för praktiker
89
www.starflood.eu