Kallelse 2016-05-02
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Kommunstyrelsen Plats och tid KS-salen Utö Måndag 2016-05-02, kl. 15.30 Justeringens plats och tid 2016-05-11 Meeri Wasberg (S) Ordförande Anna Appelgren Sekreterare POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 2 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Föredragningslista Ärende Sida 120 Val av justerare .........................................................................................................3 121 Förslag om öppet sammanträde ...............................................................................4 122 Nya medborgarförslag. Bilaga 120.16.......................................................................5 123 Medborgarförslag: Förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan. Bilaga 108.16 ............................................................................................................6 124 Budgetuppföljning mars. Bilaga 121.16 ....................................................................8 125 Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) Låt alla Haninges barn idrotta. Bilaga 109.16 ......................................................................................10 126 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. Bilaga 110.16.................................13 127 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om projekt för fler bostäder åt flyktingar. Bilaga 111.16..........................................................................................15 128 Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter - De nyanlända och flyktingarna. Bilaga 112.16...............................18 129 Motion från Henrik Svensson (SD) om fall- och skadeprevention. Bilaga 113.16 .....................................................................................................................20 130 Ny skola och aktivitetshus i Vega – riktlinjer för fortsatt arbete. Bilaga 114.16.......22 131 Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Bilaga 115.16 ..........................................................................................24 132 Remiss: Miljöprogram för Huddinge kommun. Bilaga 116.16 .................................26 133 Planbesked fastigheten Vendelsö 3:1889. Bilaga 117.16.......................................29 134 Planuppdrag fastigheten Sundby 7:202 (Ornö). Bilaga 118.16 ..............................30 135 Nominering av borgerlig vigselförrättare. Bilaga 119.16 .........................................31 136 Meddelanden ..........................................................................................................32 137 Delegationsbeslut (Bilaga efter recit) ......................................................................34 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 3 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 120 Val av justerare Förslag till beslut 1. ………… väljs till justerare. __________ Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 4 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 121 Förslag om öppet sammanträde Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente § 28 bör nämnden ha öppet sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt § 13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag. __________ Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 5 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 122 Nya medborgarförslag. Bilaga 120.16 Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning. Nedan presenteras medborgarförslag som har överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. KS 2016/194 Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till naturreservat, inkom 2016-04-13 Underlag för beslut - Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till naturreservat Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelseförvaltningen för beredning. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 6 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2015/584 123 Medborgarförslag: Förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan. Bilaga 108.16 Sammanfattning Vega Villaförening inkom 2015-12-03 med ett medborgarförslag om att förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan. Förslagslämnaren skriver att det just nu sker en stor inflyttning i Vega och att den nya pendeltågsstationen kommer att trafikeras först om några år. Förslaglämnaren önskar bättre förbindelser med busslinje 810 mellan Vega och Gullmarsplan och efterfrågar en åtgärdsplan innehållande förbättringar. Förvaltningens synpunkter Stockholms läns landstings trafikförvaltning har ansvaret för att alla som bor i eller besöker Stockholms län har tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Detta inkluderar även busstrafiken till och från Vega. Vega Villaförening har tidigare skickat en med medborgarförslaget likalydande skrivelse till Haninge kommun och kommunstyrelsens ordförande har svarat 2016-01-17, se bilaga. Trafikoperatören Nobina, anlitad av landstingets trafikförvaltning, remitterade 2016-02-04 ett förslag på trafikförändringar i busstrafiken på Södertörn som innehåller förslag om nedläggning av busslinje 810 och förslag om ny busslinje till Farsta strand. Kommunens svar på remissen beslutades av kommunstyrelsen 2016-04-04. I remissvaret har kommunen utryckt starkt missnöje med såväl remissprocessen som trafikeringsförslagen från Nobina. Kommunen håller med förslagslämnaren och anser att det är viktigt att det fortsätter att finnas en bussförbindelse mellan Vega och Gullmarsplan, åtminstone fram tills Vega pendeltågsstation öppnar. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat 2015-12-03 - Kommunstyrelsens ordförande svar på tidigare skrivelse, 201601-27 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 7 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 - Remissvar till Nobina, kommunstyrelsens beslut 2016-04-04, § 109 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget anses m h t kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagslämnaren Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 8 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2016/6 124 Budgetuppföljning mars. Bilaga 121.16 Sammanfattning I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrreglerna lämnas en månadsrapport omfattande budgetuppföljning, prognos och finansiell utveckling. Kommunens budgeterade resultat för 2016 är efter mars månad 102,9 mnkr, vilket är 0,1 mnkr mer än ursprunglig budget för året som var 102,8 mnkr. I december 2015 reviderade fullmäktige 2016 års budget, nettoeffekten av revideringen var 0,1 mnkr totalt. Kommunfullmäktige beslutade vidare vid sitt sammanträde i februari 2016 om fördelning av tillfälligt statsbidrag för hantering av flyktingsituationen för 2016 på totalt 37,3 mnkr (KF 2016-02-15 § 21). Fördelningen påverkade inte kommunens budgeterade resultat eftersom intäktssidan ökade med motsvarande belopp i form av ökade statsbidrag. Utfallet på kostnadssidan är 5,0 % högre än samma period föregående år, medan intäkterna för perioden är 5,5 % högre än under samma period föregående år. Nettoutfallet för perioden på 67,4 mnkr är 4,6 mnkr sämre än faktiskt periodiserad årsbudget per mars på 72,0 mnkr. Nämnderna prognostiserar totalt ett underskott på 38,7 mnkr inklusive fullmäktiges reserv, medan finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om underskott motsvarar 1,0 % av total årsbudget. Årsprognosen för kommunen totalt är 88,2 mnkr vilket är 14,7 mnkr sämre än årsbudget. Grund- och förskolenämnden räknar efter mars med ett nollresultat, förutsatt kompensation för befarade avvikelser inom elevpengsystemet. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nollresultat. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognosticerar ett nollresultat. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 9 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Äldrenämnden prognostiserar ett underskott på 39,7 mnkr. Det prognostiserade underskottet avser kostnader för volymutveckling som inte ryms inom tilldelad budgetram. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0 mnkr, vilket motsvarar nämndens oförbrukade reserv. Stadsbyggnadsnämnden prognosticerar ett nollresultat. Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr till följd av en förbättrad skatteintäktsprognos i februari. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande 2016-04-19 - Uppföljning och prognos per 31 mars 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Budgetuppföljningen godkänns __________ Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Samtliga nämnder Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 10 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2015/360 125 Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) Låt alla Haninges barn idrotta. Bilaga 109.16 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) har inkommit med rubricerad motion med anledning av att bestämmelsen i socialtjänstlagen om fritidspeng för barn i årskurs 4-9 avskaffats. Motionärerna anser att det finns starka skäl att förstärka möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen och att socialnämnden i Haninge ska ges i uppdrag att även fortsättningsvis ersätta dessa hushåll för utgifter kopplade till barnens fritidsaktiviteter. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar: 1. att socialnämnden oavsett riksdagens beslut fortsätter att ersätta ekonomiskt utsatta hushåll för utgifter kopplade till barns fritidsaktiviteter med ett belopp om maximalt 3000 kr per tolvmånadersperiod. 2. att ersättning även kan erhållas för barn i årskurs 1-3. Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-21, § 44, att riksdagen avskaffade bestämmelsen om fritidspeng eftersom den inte stämmer överens med socialtjänstlagens principer om den enskildes ansvar och självbestämmande. Stöd till barn i utsatta familjer bör därför i stället utformas så att det möjliggör för barnen att själva välja vad de vill göra på sin fritid. Riksdagen har därför beslutat att i stället avsätta medel till en generell förstärkning av det ekonomiska biståndet till barnfamiljer i form av höjd riksnorm. En barnfamilj med försörjningsstöd får en höjning på 100-250 kr per månad och barn. Den kompensation som kommunerna har mottagit genom statliga medel har därmed upphört från och med årsskiftet. Socialnämnden anser att en höjning av riksnormen möjliggör ett större självbestämmande över barnens fritid och familjens ekonomi. Dessutom har intresset för fritidspengen varit svagt och Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 11 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 få ansökningar har inkommit. Höjningen av riksnormen kommer fler barn till del eftersom det ingår i hushållens försörjningsstöd och inte kräver en separat ansökan. Vidare skriver socialnämnden i sitt yttrande att förvaltningen alltid ska ta hänsyn till barnperspektivet i hanteringen kring försörjningsstöd och effekterna av olika beslut, vilket ger möjlighet till ersättning för fritidsaktiviteter i vissa fall. Socialnämnden ser därmed inget behov av att fortsätta erbjuda fritidspeng efter det att ändringarna i socialtjänstlagen trätt i kraft. Förvaltningens synpunkter Av kommunallagen framgår att vissa grundläggande principer gäller för all kommunal verksamhet. Dessa är: 1. Likställighetsprincipen 2. Lokaliseringsprincipen 3. Självkostnadsprincipen 4. Stöd till enskilda endast med lagstöd 5. Förbud mot retroaktiva beslut Principen under punkt 4 innebär att kommuner inte får ge understöd till enskilda om det inte framgår av lag att detta är tillåtet. Ett exempel är socialtjänstlagen (2001:453) där det framgår att kommunen under vissa förutsättningar ska lämna bistånd till enskilda. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) med innebörden att en ersättning för fritidsaktiviteter (fritidspeng) under vissa förutsättningar kunde betalas till hushåll med barn i årskurs 4-9. Bestämmelserna om fritidspeng avskaffades den 1 januari 2016 vilket medför att det från detta datum saknas lagstöd för fortsatta utbetalningar av fritidspeng. Mot bakgrund av att det från den 1 januari 2016 saknas lagstöd för att betala fritidspeng, för såväl barn i årskurs 1-3 som i årskurs 4-9, föreslår förvaltningen att motionen avslås. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 12 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Inget i socialnämndens yttrande föranleder en annan bedömning. Underlag för beslut - Motionen - Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 44 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: socialnämnden, motionären Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 13 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2015/248 126 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. Bilaga 110.16 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall på motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att-satser. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat yttranden från grundoch förskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och Haninge Bostäder AB. Förvaltningen föreslår mot bakgrund av vad som sägs i förvaltningens tjänsteskrivelse och i respektive yttrande att motionen ska anses vara besvarad vad avser samtliga 19 att-satser. Underlag för beslut - Motionen. - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2016-04-12 - Grund- och förskolenämnden § 113 , inkl utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden § 93, inkl utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse - Socialnämnden § 172, inkl socialförvaltningens tjänsteskrivelse - Yttrande från Haninge bostäder Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad __________ Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 14 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, GFN, GVN, SN, Haninge Bostäder, KSF Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 15 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2015/37 127 Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om projekt för fler bostäder åt flyktingar. Bilaga 111.16 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Mattias Bernhardsson (RS) skriver i rubricerad motion att många flyktingar bor kvar i Migrationsverkets asylbolenden efter att de fått uppehållstillstånd, vilket försenar möjligheterna till etablering i samhället. Eftersom antalet flyktingar som anvisas till Haninge kommun kan komma att öka i framtiden anser motionären att boendeförsörjningen för flyktingar behöver ses över och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: Kommunstyrelsen får i uppdrag att anskaffa fler lägenheter för flyktingar samt Kommunstyrelsen får i uppdrag att minska användandet av boende av karaktären vandrarhem. Motionen har remitterats till socialnämnden, som i sitt yttrande 2016-01-26, § 9, skriver att socialförvaltningen i samråd med kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en plan för tillgång till fler lägenheter. Den modell som socialförvaltningen tagit fram innebär att mottagna flyktingar erbjuds en genomgångslägenhet under initialt två år. En pool med genomgångslägenheter av varierande storlekar skapas genom förhyrning av separata lägenheter och blockförhyrning av grupper av lägenheter. Det kan också bli aktuellt att uppföra tillfälliga byggnader på tidsbegränsat bygglov. För att långsiktigt säkra tillgång till lägenheter för flyktingmottagandet behöver avtal tecknas med de fastighetsägare som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en andel av dessa lägenheter. Ett årligt inflöde av nya lägenheter behövs för att klara behoven för flyktingmottagande. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av socialnämndens yttrande. Socialförvaltningens svar grundar sig i den plan för Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 16 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 boendemöjligheter för flyktingmottagande som beslutades av socialnämnden 2015-09-29, § 140. Enligt den utredning som då gjordes står det klart att Haninge kommun behöver skapa en pool med 75-100 genomgångslägenheter att hyra ut i andra hand till mottagna flyktingar. Tillgången till lägenheter ska säkras på det sätt som socialnämnden beskriver i sitt yttrande enligt ovan. Socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen samarbetar för att boendeförsörjningen ska fungera. Socialförvaltningen ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna, medan kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet ansvarar för anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen. Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för att förhandla om tillgång till en andel lägenheter i samband med förhandlingar om markanvisningsavtal och exploateringsavtal. Haninge kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot och erbjuda bostad till 98 nyanlända under 2015. 2016-03-01 trädde en ny lag i kraft som ger staten rätt att anvisa flyktingar till kommunerna, enligt beräkningar rör det sig om ca 250 individer för Haninges del. Eftersom antalet personer som kom till Sverige och därmed även till Haninge kommun ökade kraftigt under 2015, har regeringen 2015-12-10 beslutat om ett extra statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuners hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. För Haninge kommun innebär det ett extra statsbidrag om 39,4 mnkr som är avsett att användas under 2015 och 2016. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-15, § 21, om fördelning av statsbidraget till de olika nämnderna. Bland annat har socialnämnden tilldelats 450 tkr för att täcka kostnader för administration av genomgångslägenheter. Kommunstyrelseförvaltningen har tilldelats 700 tkr för att täcka kostnader för arbete med att ta fram boenden för ensamkommande flyktingbarn och lägenheter till nyanlända flyktingar. Haninge kommun arbetar på många sätt för att nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd ska få möjlighet att hyra en genomgångslägenhet och ser att det är en av flera åtgärder som bidrar till integration och etablering i samhället. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår mot bakgrund av denna redogörelse att motionen anses besvarad. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 17 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Underlag för beslut - Motionen - Socialnämndens beslut 2016-01-26, § 9, med bilagor - Socialnämndens beslut 2015-09-29, § 140 med bilagor - Socialförvaltningens och kommunstyrelseförvaltningens gemensamma tjänsteskrivelse 2015-09-01, Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad med hänvisning till socialnämndens yttrande och kommunstyrelseförvaltningens redogörelse. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Socialnämnden, motionären Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2015/269 128 Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter De nyanlända och flyktingarna. Bilaga 112.16 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning Henrik Svensson (SD) skriver i rubricerad motion att Haninge kommun står inför stora ekonomiska utmaningar i samband med flyktingmottagandet. Motionären hänvisar till en utredning av kostnader för flyktingmottagande som gjordes i Växjö kommun år 2011 och menar att Haninge kommun och Växjö kommun är jämförbara både gällande befolkningsstorlek och liknande volymer av nyanlända. Eftersom Henrik Svensson (SD) vill sänka kommunalskatten med 25 öre år 2016 anser han att kommunens ekonomi behöver förbättras. Därför föreslår han i rubricerad motion en effektivisering av kommunens verksamheter genom uppsägning av överenskommelserna med Migrationsverket om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-22, § 43, att förslaget inte är lämpligt. Sedan januari 2014 har Migrationsverket rätt att anvisa ensamkommande flyktingbarn även till kommuner utan överenskommelser. Sedan 1 mars 2016 har Migrationsverket även rätt att anvisa även nyanlända med uppehållstillstånd till kommuner. Vidare skriver socialnämnden i sitt yttrande att det är kontraproduktivt att inte arbeta med mottagandet av ensamkommande barn och med nyanlända vuxna och familjer. För kommunerna gäller att aktivt arbeta med mottagningen och integrationen av de nyanlända för att främja etablering i arbete och samhällsliv och långsiktigt erbjuda och åstadkomma delaktighet i samhället. Om kommunerna inte arbetar med frågorna proaktivt riskerar vissa kommuner, t ex ankomstkommunerna, där ensamkommande barn bor den första tiden, att belastas mycket hårt. Individer kan ställas långvarigt utanför både bostads- och Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 19 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 arbetsmarknad. En negativ spiral av social marginalisering riskerar att uppstå och de grupper som hänvisas till socialtjänsten växer. Socialnämnden skriver att mottagandet av nyanlända kräver insatser som initialt kan vara kostsamma för stat och kommun, därför är beredskap och förmåga att arbeta proaktivt mycket viktigt. Denna typ av beredskap är viktig för hela socialtjänstens område och socialtjänsten behöver därför ständigt arbeta proaktivt i samspel med aktuella omvärldsförändringar. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av socialnämndens yttrande och har inget övrigt att tillföra. Mot bakgrund av yttrandet föreslår förvaltningen därför att motionen avslås. Underlag för beslut - Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter – De nyanlända och flyktingarna inkom 2015-06-04 - Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 43 inkl bilagor Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Socialnämnden, motionären Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 20 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2015/480 129 Motion från Henrik Svensson (SD) om fall- och skadeprevention. Bilaga 113.16 Ärende till kommunfullmäktige Sammanfattning I en motion från Henrik Svensson (SD) vill Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar – att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen äger samt att kommunen kräver vid bygglovsansökningar att bostäderna är anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och andra miljöhinder inte medför en begränsad aktivitet och delaktighet för personer 65 år eller äldre. – att äldreförvaltningen ska tilldelas ett årligt belopp, utöver den planerade budgeten för äldreförvaltningen, på 1,5 miljoner kr som öronmärks speciellt till fler fallpreventiva och skadepreventiva åtgärder för personer 65 år eller äldre. Äldreförvaltningen får bestämma hur dessa medel ska användas på bästa sätt. Förslag till hur dessa kan användas ges i bilaga 1 till motionen. Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden, äldrenämnden och Haninge Bostäder. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar genom stadsbyggnadsnämndens och äldrenämndens remissyttranden att förebyggande arbete kring fall- och skadeprevention redan bedrivs. Stadsbyggnadsnämnden och Haninge Bostäder följer i byggprocesser och vid anpassningar de myndighetskrav som finns utifrån Boverkets byggregler (BBR). Haninge Bostäder har i sitt äldre bostadsbestånd ibland svårt att göra anpassningar med hänsyn till avsaknad av ex. hiss. Sådana anpassningar blir oskäligt dyra. Äldrenämnden vidtar minst de förebyggande åtgärder som föreslås i motionen. Mot bakgrund av äldrenämndens redogörelse kring motionens bilaga, punkterna 1 – 14, anser kommunstyrelseförvaltningen Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 21 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 vidare att det inte är motiverat att öronmärka ytterligare 1,5 miljoner kr till ett preventionsarbete som redan bedrivs i skälig omfattning och som utgår från nämndens egen ambition. Underlag för beslut – Motion om fall- och skadeprevention – Stadsbyggnadsnämndens beslut 2015-12-10, § 180 – Äldrenämndens beslut 2015-12 17, § 148 – Haninge Bostäders svar 2016-01-21 – Boverkets byggregler BBR avsnitt 8, PDF Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden, Äldrenämnden, Haninge Bostäder, motionären. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 22 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2016/190 130 Ny skola och aktivitetshus i Vega – riktlinjer för fortsatt arbete. Bilaga 114.16 Sammanfattning På västra sidan av planerad pendeltågstation i Vega, söder om huvudgatan, finns en skoltomt för en grundskola (F-9). Ambitionen är att skoltomten även ska utvecklas till ett lokalt allaktivitetshus för boende och besökare i Vega. Den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall inrymma lokaler för kommunens verksamheter i Vega, såsom skola, bibliotek, fritidsgård och träffpunkt för äldre, m.m. Lokalerna ska ha en flexibilitet och utformas så att lokaler kan tillgängliggöras för andra verksamhe-ter på kvällar och helger. För att kunna ha lokalerna klara som planerat till hösten 2021 bör ett programarbete påbörjas nu för att identifiera de olika verksamheternas behov. Kommunfullmäktiges Mål och budget 2016-2017 innebär att det i nuläget inte är bestämt om skolan i centrala Vega skall byggas och drivas i kommunal eller privat regi. Det är angeläget att detta tydliggörs i samband med kommunfullmäktiges Mål och budget 2017-2018. Förvaltningens synpunkter Med hänsyn till omfattningen på uppdraget är det nödvändigt att besluta om programuppdrag för skolan och aktivitetshuset redan innan kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget 2017-2018, för att undvika förseningar i processen. Mycket stort fokus behöver läggas på att samnyttja lokaler mellan olika verksamheter och arbetet kommer att ske i samarbete med berörda förvaltningar. Som riktmärke för det fortsatta arbetet med lokalprogram för den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall gälla att byggnaden skall omfatta högst 12 500 m2 BRA. De funktioner som i utgångslä-get för arbetet skall beaktas är F-9 skola, matsal med scen, särskola, idrottshall med läktare, bibliotek, fritidsgård, musikskola, träffpunkt för äldre och café. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 23 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Oavsett vilken driftsform som kommunfullmäktige bestämmer sig för är det viktigt att nu påbörja programarbetet över vilka verksamheter som skall finns på platsen. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande 2016-04-13 – Ny skola och aktivitetshus i Vega riktlinjer för fortsatt arbete Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Föreliggande förslag till riktlinjer för fortsatt arbete med ny skola och aktivitetshus i Vega godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att snarast påbörja programarbetet för skolan och aktivitetshuset och att återredovisa resultatet till kommunstyrelsen senast i samband med kommunstyrelsens första sammanträde under 2017. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: ekonomiavdelningen För kännedom: Kultur-och fritidsnämnden, äldrenämnden, grundoch förskolenämnden, stadsbyggnadsnämnden och socialnämnden Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 24 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2016/112 131 Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun. Bilaga 115.16 Sammanfattning Ägaren av Lissma 4:82 har ansökt om att hans fastighet ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Enligt gällande lag får Kammarkollegiet besluta om en ändring i kommunindelningen som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommunerna. Om berörda kommuner är ense om en ändring får indelningsändring beslutas. Kammarkollegiet har remitterat ansökan till Haninge och Huddinge kommuner samt till Lantmäteriet. I tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning i Huddinge föreslås kommunen att gränsändring inte medges med hänsyn till att fastigheten ligger inom område som är intressant för naturreservat. Ärendet behandlas av Huddinge kommunstyrelse 2016-04-27 och av deras fullmäktige 2016-05-09. Kommunstyrelsen i Haninge beslöt hösten 2015, med hänvisning till riksintresset friluftsliv, ge negativt planbesked till önskemål om planläggning för industriändamål för grannfastigheten Dåntorp 1:2 med samma ägare som Lissma 4:82. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att Huddinge kommun med stor sannolikhet kommer att motsätta sig den begärda gränsändringen. Förvaltningen finner ingen anledning för Haninge kommun att uttala någon annan uppfattning än Huddinge kommun, särskilt inte mot bakgrund av att Haninge kommunstyrelse har lämnat ovan nämnt planbesked till markägaren. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 25 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Underlag för beslut - Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun, remiss från Kammarkollegiet, daterat 2016-02-10 - Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen daterat 2016-04-04 Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till Kammarkollegiet, daterat 2016-04-04 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommun avstyrker att fastigheten Huddinge Lissma 4:82 överförs till Haninge kommun. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Kammarkollegiet, Huddinge kommun Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 26 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2016/111 132 Remiss: Miljöprogram för Huddinge kommun. Bilaga 116.16 Sammanfattning Huddinge kommun har remitterat Miljöprogram för Huddinge kommun till bl a Haninge kommun för synpunkter. Syftet med miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i Huddinge kommun och programmet är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten. Miljöprogrammet berör i viss mån även social och ekonomisk hållbarhet. Miljöprogrammet ersätter lokal Agenda 21 2009-2015. Programmet är indelat i sex temaområden: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. I den årliga mål- och budgetprocessen ska målen i miljöprogrammet användas. De olika nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner ska visa relevanta åtaganden och åtgärder för att uppnå miljömålen. De kommunala bolagen ska planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse för de miljömål som de berörs av. Huddinge kommuns tidigare Klimat- och energiplan har reviderats och infogats i miljöprogrammet. Denna del av miljöprogrammet syftar till att uppfylla delar av lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Miljöprogrammet ska följas upp i sin helhet årligen i samband med årsredovisningen. Förvaltningens synpunkter Huddinges miljöprogram är omfattande och innehåller många ambitiösa mål och riktlinjer för kommunens miljöarbete. Många av målen har direkt bäring på Haninge, exempelvis inom temaområdet vatten. Specifikt kan nämnas de mål och åtgärdsplaner som föreslås för sjöarna Trehörningen och Orlången. Vattnet från dessa sjöar rinner vidare mot Haninge och Huddinges arbete för att minska miljöpåverkan på dessa sjöar har därmed betydelse även för miljökvaliteten för Haninges vatten. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 27 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Intentionen att samla kommunens samtliga mål och riktlinjer med bäring på miljö i ett dokument är god. Programmet har dock att vinna på en tydligare struktur. I inledningen anges att kommunen arbetat in nio av de 17 globala miljömålen i miljöprogrammet. På vilket sätt detta skett framgår dock inte. Kommunstyrelseförvaltningen menar att det hade varit önskvärt om relevant globalt miljömål angivits under respektive temaområde. De skrivningar som anges under rubriken Övergripande mål är identiska med de nationella miljömålen vilket framgår av läsanvisningen. Det hade med fördel kunnat framgå även under respektive temaområde. Kommunstyrelseförvaltningen saknar en övergripande beskrivning av kommunens största utmaningar inom respektive temaområde. En sådan beskrivning skulle utgöra en brygga mellan nationella miljömål och de lokala miljömålen och underlätta förståelsen för eventuella behov av samordning med grannkommuner. Under rubriken Delmål återfinns kommunens egna skrivningar, utöver dem som finns i ÖP. Här blandas skrivningar från andra styrdokument med sådana som endast finns i Miljöprogrammet. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att en tydligare uppdelning mellan skrivningar som härrör från andra styrdokument och sådana som endast beslutats i Miljöprogrammet skulle öka läsbarheten och göra Miljöprogrammet tydligare. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar vidare att det under rubriken Delmål återfinns både målformuleringar, indikatorer och generella riktlinjer vilket gör att rubriken Delmål blir otydlig och i viss mån missvisande. På sidan 49 anges de prioriterade miljömålen för Stockholms län. I detta stycke bör det framgå att de även finns en framtagen strategi för miljömålet Begränsad klimatpåverkan ”Klimat- och energistrategi för Stockholms län” (2013) och ett åtgärdsprogram för miljömålet Frisk luft ”Åtgärdsprogram för kväveoxid och partiklar” (2012). Förvaltningen anser att uppdelningen mellan kommunen som geografiskt område och kommunens egna verksamheter (sådana som kommunen har direkt rådighet över) är bra liksom att Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 28 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 miljöprogrammet anger att kommunen genom olika insatser kan verka för och skapa förutsättningar för att nå målen även utanför sina egna verksamheter. Rubriken Mått, som återkommer under varje temaområde, är otydlig och nämns inte i läsanvisningen. Förvaltningens bedömning är att rubriken kan utgå eftersom innehållet även redovisas i tabellen Mått och Målöversikt. Inom flera områden på miljöområdet är det svårt att definiera mätbara mål, exempelvis för Biologisk mångfald. Förvaltningen menar att resonemanget i miljöprogrammet om att ändå ha med mål som inte är mätbara, i syfte att ange önskad utveckling, är klokt. Underlag för beslut - Remissmissiv Miljöprogram för Huddinge kommun - Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021, remissversion Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens ovanstående synpunkter skall utgöra Haninge kommuns yttrande. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Huddinge kommun, Berit Pettersson, Malin Löfgren, Frida Nordström Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 29 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS-MEX 2016/56 133 Planbesked fastigheten Vendelsö 3:1889. Bilaga 117.16 Sammanfattning Ägaren av Vendelsö 3:1889 har ansökt om planbesked för att möjliggöra större byggrätt på fastigheten än vad som medges i befintlig detaljplan. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer utökad byggrätt lämplig. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i stadsbyggnadsförvaltningens bedömning och tillstyrker positivt planbesked. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2016-03-07. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Sökanden ges i besked att kommunen kommer att arbeta fram en detaljplan som medger utökad byggrätt. En detaljplan bedöms kunna antas 2017. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom: Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 30 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS-MEX 2016/57 134 Planuppdrag fastigheten Sundby 7:202 (Ornö). Bilaga 118.16 Sammanfattning Fastigheten Sundby 7:202 är i gällande detaljplan från 1964 planlagd för bensinmack. Någon bensinmack har aldrig funnits på fastigheten utan befintlig byggnad har använts som kiosk/butik. Det har också visat sig att en del av byggnaden står på grannfastigheten. Ägaren har ansökt om bygglov för att starta livsmedelsbutik och servering. Stadsbyggnadsförvaltningen söker nu planuppdrag för att i en ny plan kunna tillmötesgå fastighetsägarens önskemål om användning och för att möjliggöra reglering av fastighetsgränsen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2016-03-14. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom: Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2016/5 135 Nominering av borgerlig vigselförrättare. Bilaga 119.16 Sammanfattning Länsstyrelsen förordnar vigselförrättare efter nominering från kommunen. Följande nomineringar har inkommit till kansliet från Socialdemokraterna: Christina Andersson Jimmy Berg Underlag för beslut - Motivering vigselförrättare Christina Andersson Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Christina Andersson föreslås som borgerlig vigselförrättare 2. Jimmy Berg föreslås som borgerlig vigselförrättare __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Länsstyrelsen i Stockholms län (meddelas även den valdas kontaktuppgifter), den valda, förtroendemannaregistret Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 32 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 136 Meddelanden Sammanfattning Om inget annat anges finns meddelandena hos sekreteraren. Cirkulär 16:09 från SKL: Överenskommelse nytt Avtal Räddningstjänstpersonal i Beredskap Cirkulär 16:10 från SKL: Krav på legitimation för vikarier för sjuksköterskor från den 1 januari 2016. Cirkulär 16:11 från SKL: Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter, prop. 2015/16:135 Cirkulär 16:13 från SKL: Förtydligande av regelverk rörande traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster Cirkulär 16:14 från SKL: Nyheter och sammanfattning av reglerna om registerkontroll i arbetslivet. Cirkulär 16:16 från SKL: Vårpropositionen och vårändringsbudgeten för 2016 Protokoll från sammanträde med styrelsen för AB Vårljus 2016-0217 Kompetens och kvalitet i den sociala barn-och ungdomsvården, Skrivelse från Akademikerförbundet SSR, 2016-04-05 Kallelse till årsstämma 2016-04-14 i SRV återvinning AB Kallelse till årsstämma 2016-05-03 i AB Vårljus Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Meddelandena läggs till handlingarna. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 33 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 För kännedom: Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 34 (34) Sammanträdesdatum 2016-05-02 Dnr KS 2016/3 137 Delegationsbeslut (Bilaga efter recit) Sammanfattning Enligt 6 kap § 35 kommunallagen ska delegationsbeslut redovisas till styrelsen. Kommunstyrelsens ordförande redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Mark-och exploateringschefen redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-04 KS 2015/520 1 (1) Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Val av justerare Förslag till beslut 1. ………… väljs till justerare. __________ POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2015-11-04 KS 2015/521 1 (1) Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Förslag om öppet sammanträde Sammanfattning Enligt kommunstyrelsens reglemente § 28 bör nämnden ha öppet sammanträde vid behandling av medborgarförslag om förslaget är av allmänt intresse. Det åligger även kommunstyrelsen att enligt § 13 i samma reglemente att besluta om öppna sammanträden. Det föreslås därför att kommunstyrelsens sammanträde är öppet under de paragrafer som behandlar inkomna medborgarförslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten under paragraferna som behandlar inkomna medborgarförslag. __________ POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-20 KS 2015/522 1 (1) Handläggare Anna Appelgren, kommunsekreterare Nya medborgarförslag Sammanfattning När ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige för beslut ska förslagsställaren erbjudas möjlighet att presentera sitt medborgarförslag för kommunstyrelsen inför vidare beredning. Nedan presenteras medborgarförslag som har överlämnats från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen. KS 2016/194 Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till naturreservat, inkom 2016-04-13 Underlag för beslut - Medborgarförslag Gör skogsområdet Söderby Huvudgård 2:1 till naturreservat Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget lämnas till kommunstyrelseförvaltningen för beredning. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-06 KS 2015/584 1 (2) Handläggare Kent Lindgren, trafikplanerare Medborgarförslag: Förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan Sammanfattning Vega Villaförening inkom 2015-12-03 med ett medborgarförslag om att förbättra busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan. Förslagslämnaren skriver att det just nu sker en stor inflyttning i Vega och att den nya pendeltågsstationen kommer att trafikeras först om några år. Förslaglämnaren önskar bättre förbindelser med busslinje 810 mellan Vega och Gullmarsplan och efterfrågar en åtgärdsplan innehållande förbättringar. Förvaltningens synpunkter Stockholms läns landstings trafikförvaltning har ansvaret för att alla som bor i eller besöker Stockholms län har tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Detta inkluderar även busstrafiken till och från Vega. Vega Villaförening har tidigare skickat en med medborgarförslaget likalydande skrivelse till Haninge kommun och kommunstyrelsens ordförande har svarat 2016-01-17, se bilaga. Trafikoperatören Nobina, anlitad av landstingets trafikförvaltning, remitterade 2016-02-04 ett förslag på trafikförändringar i busstrafiken på Södertörn som innehåller förslag om nedläggning av busslinje 810 och förslag om ny busslinje till Farsta strand. Kommunens svar på remissen beslutades av kommunstyrelsen 2016-04-04. I remissvaret har kommunen utryckt starkt missnöje med såväl remissprocessen som trafikeringsförslagen från Nobina. Kommunen håller med förslagslämnaren och anser att det är viktigt att det fortsätter att finnas en bussförbindelse mellan Vega och Gullmarsplan, åtminstone fram tills Vega pendeltågsstation öppnar. Underlag för beslut - Medborgarförslag daterat 2015-12-03 - Kommunstyrelsens ordförande svar på tidigare skrivelse, 201601-27 POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-06 KS 2015/584 2 (2) Handläggare Kent Lindgren, trafikplanerare - Remissvar till Nobina, kommunstyrelsens beslut 2016-04-04, § 109 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Medborgarförslaget anses m h t kommunstyrelseförvaltningens redogörelse besvarat. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Förslagslämnaren Peter Jemtbring Näringslivs-och utvecklingsdirektör 27 januari 2016 Haninge kommun Svar på skrivelse om busstrafiken mellan Vega och Gullmarsplan Trafikförvaltningen på Stockholms läns landsting, i dagligt tal SL, har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Detta inkluderar även busstrafiken i Vega. Haninge kommun ges årligen, i februari, möjlighet att lämna yttrande på Trafikförvaltningens förslag på kollektivtrafikförändringar. Detta yttrande beslutas i kommunstyrelsen. I vissa fall gör Trafikförvaltningen även mindre förändringar och korrigeringar under andra tider på året som inte når kommunstyrelsen. Dessa görs endast om de inte medför stora förändringar för ett flertal av kommunens invånare. Under hösten 2015 var ett sådant förslag på trafikförändring aktuell hos Trafikförvaltningen. Det är detta förslag som det hänvisas till i både brevet från Vega Villaförening och i uppropet. Under tiden som förslaget växte fram visade det sig vara så omfattande att Trafikförvaltningen bedömde att det var lämpligt att ge Haninge kommun möjlighet att behandla förslaget genom den årliga remissen, vilket även kommunen i allra högsta grad instämmer i. Haninge kommun ser positivt på den utveckling som sker i och med att den nya stadsdelen i Vega växer fram. Att bygga en ny stadsdel sker succesivt och kommunen har full förståelse för det missnöje och de vardagliga utmaningar som uppstått till följd av att kollektivtrafiken ännu inte är fullt utbyggd. I ett stort utbyggnadsprojekt som Vega behövs tålamod från alla parter. 2018 beräknas den nya pendeltågsstationen i Vega att vara klar för trafik vilket kommer medföra goda möjligheter att resa kollektivt till och från Vega. Det är emellertid en högprioriterad fråga för både Trafikförvaltningen och Haninge kommun att bussförbindelserna till och från Vega tillgodoses fram tills den nya pendeltågsstationen öppnar. Brevet och uppropet ger oss ytterligare stöd för kommunens inställning. Haninge kommun hoppas att en lämplig lösning kan nås i och med de trafikförändringar som Trafikförvaltningen skickar på remiss nu i februari. Med vänlig hälsning 1 Meeri Wasberg Kommunstyrelsens ordförande 2 (2) C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\KSO Svar till Vega Villaförening_2016-04-21-16-24-10_7.doc.pdf Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum 2016-04-04 Dnr KS 2016/81 § 109 Remiss: Trafikförändringar i busstrafiken på Södertörn 2016 Sammanfattning Stockholms läns landsting (SLL) ansvarar för kollektivtrafiken i Haninge och hela Stockholms län. Trafikförvaltningen (SLL) har upphandlat och upprättat ett incitamentsavtal med trafikoperatören Nobina. I enlighet med incitamentsavtalet styr trafikoperatören den exakta utformningen på busstrafiken och därmed även ändringar i trafiken. Trafikförändringar inom incitamentsavtal kan ske löpande under året. Nobina samråder förslag på trafikförändringar i busstrafiken separat med kommunerna genom denna remiss. Nobinas förslag på trafikförändringar i busstrafiken har ett tänkt införande i augusti 2016 samt i sommartidtabellen 2016. Denna remiss avser endast busstrafik inom avtalet E23, det vill säga busslinjerna 401, 491, 783 samt alla i 800-serien. Parallellt med denna remiss har även Trafikförvaltningen (SLL) påbörjat arbetet med trafikförändringar, liksom tidigare år, genom att skicka ut en remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken som ska träda i kraft i december 2016. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till remissvar. Förslaget utmynnar i att Nobina bör dra tillbaka remissen och att landstinget får återkomma med förslag på förändringar, samt att en sådan remiss måste innehålla detaljerade konsekvensbedömningar av bl a förändrade resvägar och restider. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande 2016-03-08 – Remissvar till Nobina: Trafikförändringar i busstrafiken på Södertörn – Sommaren och hösten 2016 - Remiss från Nobina 2016-02-04 – Remiss om trafikförändring i busstrafiken på Södertörn – Sommaren och hösten 2016 Utdragsbestyrkande Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum 2016-04-04 Kommunalrådsberedningens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen gör följande uttalande Kommunstyrelsen vill mot bakgrund av det gemensamma uttalandet som antogs av kommunstyrelsen 2016-03-07 understryka vikten av att trafikförändringar av detta slag inom SL-trafiken skall remitteras av det politiska organ som har ansvar för kollektivtrafiken och som står för finansieringen. Kommunstyrelsen vill också framhålla att vi delar landstingets trafiknämnds tidigare ställningstagande gällande det oacceptabla i att ändra förutsättningarna för direktbussarna, för Haninges del in till Gullmarsplan och Centralstationen i Stockholm. Utifrån en samlad bedömning anser kommunstyrelsen att Nobina ska dra tillbaka remissen. I de fall landstingets trafiknämnd anser att det ändå föreligger behov av förändringar i busstrafiken på Södertörn, förväntar sig Haninge kommun att en sådan remiss skall innehålla detaljerade konsekvensbedömningar av bla förändrade resvägar och restider. 2. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande skall utöver uttalandet ovan utgöra Haninge kommuns remissvar till Nobina. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen gör följande uttalande Kommunstyrelsen vill mot bakgrund av det gemensamma uttalandet som antogs av kommunstyrelsen 2016-03-07 understryka vikten av att trafikförändringar av detta slag inom SL-trafiken skall remitteras av det politiska organ som har ansvar för kollektivtrafiken och som står för finansieringen. Kommunstyrelsen vill också framhålla att vi delar landstingets trafiknämnds tidigare ställningstagande gällande det oacceptabla i att ändra förutsättningarna för direktbussarna, för Haninges del in till Gullmarsplan och Centralstationen i Stockholm. Utdragsbestyrkande Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum 2016-04-04 Utifrån en samlad bedömning anser kommunstyrelsen att Nobina ska dra tillbaka remissen. I de fall landstingets trafiknämnd anser att det ändå föreligger behov av förändringar i busstrafiken på Södertörn, förväntar sig Haninge kommun att en sådan remiss skall innehålla detaljerade konsekvensbedömningar av bla förändrade resvägar och restider. 2. Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande skall utöver uttalandet ovan utgöra Haninge kommuns remissvar till Nobina. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Nobina, landstingets trafikförvaltning, Berit Pettersson (planeringschef), Mirja Thårlin och Kent Lindgren. Utdragsbestyrkande 8 mars 2016 Dnr 2016/81 Samhällsutveckling Mirja Thårlin Kent Lindgren Kommunstyrelsen Remissvar till Nobina: Trafikförändringar i busstrafiken på Södertörn – Sommaren och hösten 2016 Inledning Stockholms läns landsting (SLL) ansvarar för kollektivtrafiken i Haninge och hela Stockholms län. Trafikförvaltningen (SLL) har upphandlat och upprättat ett incitamentsavtal med trafikoperatören Nobina. I enlighet med incitamentsavtalet styr trafikoperatören den exakta utformningen på busstrafiken och därmed även ändringar i trafiken. Trafikförändringar inom incitamentsavtal kan ske löpande under året. Nobina samråder förslag på trafikförändringar i busstrafiken separat med kommunerna genom denna remiss. Nobinas förslag på trafikförändringar i busstrafiken har ett tänkt införande i augusti 2016 samt i sommartidtabellen 2016. Denna remiss avser endast busstrafik inom avtalet E23, det vill säga busslinjerna 401, 491, 783 samt alla i 800-serien. Parallellt med denna remiss har även Trafikförvaltningen (SLL) påbörjat arbetet med trafikförändringar, liksom tidigare år, genom att skicka ut en remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken som ska träda i kraft i december 2016. Övergripande synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen anser att samtliga förslag på trafikförändringar inom SL-trafiken ska remitteras av det politiska organ som har ansvar för kollektivtrafiken och som står för finansieringen. Det ska vara tydligt vem man ska kunna utkräva ansvar av. Vilka incitamentsavtal landstinget har saknar för kommunen betydelse i sammanhaget. Det är en helt och hållet intern fråga för landstinget. Haninge är en attraktiv tillväxt- och inflyttningskommun och är en del av Stockholmsregionens gemensamma arbets- och bostadsmarknad. Haninge har de senaste åren mer än väl tagit sin andel av bostadsbyggandet i regionen och har många bostadsprojekt på gång. 1 Haninges invånare måste erbjudas en välfungerande kollektivtrafik och en lättillgänglig och pålitlig busstrafik. Om detta inte kan uppnås riskerar kommunens attraktivitet att minska och Haninges varumärke som bostadsoch etableringsplats att tappa i värde. Kommunen verkar för att fler ska välja att övergå från bil till kollektivtrafik för att minska miljöpåverkan. I enlighet med RUFS satsar kommunen också tillsammans med sex stora fastighetsägare på att utveckla den regionala stadskärnan Haninge, där för närvarande en ny bussterminal byggs. Förslagen i remissen strider mot denna utveckling och går emot landstingets och kommunens uppsatta miljömål. I det remitterade föreslaget på förändringar i busstrafiken framgår det att ”Nobina har vid utarbetande av förslagen utgått från de styrande principer som finns för kollektivtrafiken i Stockholm län, samt från målsättningen i vårt uppdrag från SLL Trafikförvaltningen om att öka antalet resenärer, höja effektiviteten i trafiken samt öka andelen nöjda kunder.” Nobina har dragit slutsatsen att parallellgående buss- och pendeltågslinjer är ineffektiva, vilket är motivet för ett antal av de föreslagna förändringarna. Kommunstyrelseförvaltningen ifrågasätter ifall denna slutsats kommer från övergripande principer för kollektivtrafiken, enligt citat ovan, och om tolkningen är riktig. Den påstådda ineffektiviteten är enligt kommunens uppfattning i allt väsentligt en synvilla. Behovet av trafik beror på vad resenärerna har för start- och målpunkt samt på antal byten under resan. Det går därför inte att generalisera och säga att samtliga busslinjer som vid något tillfälle går parallellt med pendeltåget är ineffektiva. Det framgår även att föreslagna busstrafikförändringar stödjer sig på kommande förändringar i pendeltågstrafiken. SLL har emellertid ännu inte remitterat dessa pendeltågsförändringar till kommunerna och det finns inget beslut om vilka förändringar det blir i pendeltågstrafiken och när. Kommunstyrelseförvaltningen anser att genomförande av förändringar av busslinjenätet ska avvakta tills pendeltåget har fått utökad kapacitet, främst genom att den nya pendeltågstunneln i Stockholm öppnas, och tills Vega pendeltågsstation har öppnat 2019. I Vega utvecklas just nu kommunens största utbyggnadsområde, en helt ny stadsdel med 3 300 nya bostäder. I och med satsningen på en ny pendeltågsstation i Vega har utbyggnaden inte bara betydelse för kommunen utan för hela länet. Här pågår inflyttning av nya invånare och kommunstyrelseförvaltningen ser det som en självklarhet att Vegaborna ska erbjudas tillgänglig och effektiv kollektivtrafik. Fram tills Vega pendeltågsstation öppnar 2019 måste Vegaborna erbjuds direktbuss till Gullmarsplan. Tidigare överenskommelser om trafikering av nya busshållplatsen på Ishavsvägen måste hållas. 2 (4) Process och konsekvensbedömning Under 2015 initierade Nobina samtal med Haninge kommun kring förändringar i busstrafiken. Dessa visade sig vara allt för omfattande för att genomföras utan regelrätt samråd. Förslagen drogs därför tillbaka och Nobina utlovade att förslag till förändringar som skulle förbättra busstrafiken i Haninge istället skulle presenteras i den nu utskickade remissen. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att utskickad remiss innebär betydande omläggning av busstrafiken som är åtskilligt mer omfattande än vad som nämndes av Nobina i höstas. Förändringarna är inte tillräckligt utförligt beskrivna för att materialet ska bli överskådligt. Remissen innehåller inte heller tillfredställande konsekvensbeskrivningar av vad förslagen skulle innebära för resenärerna avseende förändrade resvägar och restider. Det medför att materialet är svårt att bedöma. Kommunstyrelseförvaltningen anser att Nobinas kommunikation med kommunen, allmänheten, företag och andra berörda i samband med remissutskicket har varit bristfällig. Det har inneburit en överväldigande mängd inkomna synpunkter till Haninge kommun om frågor som kommunen inte ansvarar för. Restider Ett betydande antal oroliga, upprörda och frågande resenärer har kontaktat kommunen och framfört anmärkningsvärt många negativa synpunkter på föreslagna trafikförändringar, framförallt gällande förslaget om att byta slutdestination från Gullmarsplan till Farsta strand och Handen. Boende i Vega, Svartbäcken, Dalarö, Jordbro och Söderby kommer att drabbas särskilt hårt av indragna direktbussar till Gullmarsplan. Majoriteten av de som har hört av sig till kommunen menar att Nobinas uppskattning av restidsvinster inte stämmer utan att restiden i stället förlängs. Utöver det menar många att förändringarna även innebär att många resenärer får fler byten som ytterligare förlänger restiden. Kommunstyrelseförvaltningen har inte kunnat bedöma restidsförändringarna i brist på fullständiga konsekvensanalyser på förslagen. Målpunkter I konsekvensbedömningarna har Nobina räknat med att majoriteten av resenärerna har Stockholms C som målpunkt, och att föreslagna förändringar innebär restidsvinster för majoriteten av resenärerna. I brist på detaljerade konsekvensbedömningar ställer sig kommunstyrelseförvaltningen frågande till detta. Synpunkter från kommuninvånare visar att många resenärer från Haninge kommun även har andra målpunkter, exempelvis norr om Stockholm C och runt Gullmarsplan, Vendelsö och Tyresö. Samlade slutsatser Kommunstyrelseförvaltningen bedömer utifrån ovan angivna synpunkter att Nobina bör dra tillbaka remissen och att landstinget får återkomma med förslag på förändringar, samt att en sådan remiss måste innehålla 3 (4) detaljerade konsekvensbedömningar av bl a förändrade resvägar och restider. 4 (4) Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2016-04-20 KS 2016/6 1 (2) Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Budgetuppföljning mars Sammanfattning I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrreglerna lämnas en månadsrapport omfattande budgetuppföljning, prognos och finansiell utveckling. Kommunens budgeterade resultat för 2016 är efter mars månad 102,9 mnkr, vilket är 0,1 mnkr mer än ursprunglig budget för året som var 102,8 mnkr. I december 2015 reviderade fullmäktige 2016 års budget, nettoeffekten av revideringen var 0,1 mnkr totalt. Kommunfullmäktige beslutade vidare vid sitt sammanträde i februari 2016 om fördelning av tillfälligt statsbidrag för hantering av flyktingsituationen för 2016 på totalt 37,3 mnkr (KF 2016-02-15 § 21). Fördelningen påverkade inte kommunens budgeterade resultat eftersom intäktssidan ökade med motsvarande belopp i form av ökade statsbidrag. Utfallet på kostnadssidan är 5,0 % högre än samma period föregående år, medan intäkterna för perioden är 5,5 % högre än under samma period föregående år. Nettoutfallet för perioden på 67,4 mnkr är 4,6 mnkr sämre än faktiskt periodiserad årsbudget per mars på 72,0 mnkr. Nämnderna prognostiserar totalt ett underskott på 38,7 mnkr inklusive fullmäktiges reserv, medan finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om underskott motsvarar 1,0 % av total årsbudget. Årsprognosen för kommunen totalt är 88,2 mnkr vilket är 14,7 mnkr sämre än årsbudget. Grund- och förskolenämnden räknar efter mars med ett nollresultat, förutsatt kompensation för befarade avvikelser inom elevpengsystemet. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nollresultat. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognosticerar ett nollresultat. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2016-04-20 KS 2016/6 2 (2) Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Äldrenämnden prognostiserar ett underskott på 39,7 mnkr. Det prognostiserade underskottet avser kostnader för volymutveckling som inte ryms inom tilldelad budgetram. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0 mnkr, vilket motsvarar nämndens oförbrukade reserv. Stadsbyggnadsnämnden prognosticerar ett nollresultat. Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr till följd av en förbättrad skatteintäktsprognos i februari. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande 2016-04-19 - Uppföljning och prognos per 31 mars 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Budgetuppföljningen godkänns __________ Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Ekonomiavdelningen För kännedom: Samtliga nämnder 19 april 2016 Controllerenheten Karin Reschke Uppföljning och prognos per 31 mars 2016 I enlighet med ekonomi- och verksamhetsstyrreglerna lämnas en månadsrapport omfattande budgetuppföljning, prognos och finansiell utveckling. Kommunens budgeterade resultat för 2016 är efter mars månad 102,9 mnkr, vilket är 0,1 mnkr mer än ursprunglig budget för året som var 102,8 mnkr. I december 2015 reviderade fullmäktige 2016 års budget, nettoeffekten av revideringen var 0,1 mnkr totalt. Kommunfullmäktige beslutade vidare vid sitt sammanträde i februari 2016 om fördelning av tillfälligt statsbidrag för hantering av flyktingsituationen för 2016 på totalt 37,3 mnkr (KF 2016-02-15 § 21). Fördelningen påverkade inte kommunens budgeterade resultat eftersom intäktssidan ökade med motsvarande belopp i form av ökade statsbidrag. Utfallet på kostnadssidan är 5,0 % högre än samma period föregående år, medan intäkterna för perioden är 5,5 % högre än under samma period föregående år. Nettoutfallet för perioden på 67,4 mnkr är 4,6 mnkr sämre än faktiskt periodiserad årsbudget per mars på 72,0 mnkr. Sammanfattning av nämndernas resultat mot fastställd budget Nämnd/förvaltning Grund- och förskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Stadsbyggnadsnämnd Äldrenämnd Revision Valnämnd Södertörns Överförmyndarnämnd Södertörns upphandlingsnämnd Kommunfullmäktiges reserv S:a skattefinansierad verksamhet Finansförvaltning Haninge kommun Prognos 2016 Nettoutfall perioden 201601-201603 -386 834 -94 942 -48 276 -43 845 -191 009 -24 618 -165 066 -575 -1 -4 526 -316 0 -960 008 1 027 409 67 400 Budget helår 2016 -1 606 100 -387 000 -202 150 -183 750 -804 400 -120 000 -666 500 -1 600 -100 0 0 -59 850 -4 031 450 4 134 300 102 850 Prognos helår 2016 -1 606 100 -387 000 -202 150 -182 750 -804 400 -120 000 -706 200 -1 600 -100 0 0 -59 850 -4 070 150 4 158 300 88 150 Avvikelse mot budget helår 0 0 0 1 000 0 0 -39 700 0 0 0 0 0 -38 700 24 000 -14 700 Avvikelse Föregående Skillnad jmf (%) månads föregående mot budget avvikelse månads helår mot budget avvikelse 0,0% 0 0 0,0% 1 000 -1 000 0,0% 0 0 -0,5% 1 000 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0 6,0% -39 700 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0 1,0% -37 700 -1 000 0,6% 24 000 0 -13 700 -1 000 88 150 1 Nämnderna prognostiserar totalt ett underskott på 38,7 mnkr inklusive fullmäktiges reserv, medan finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr. Den skattefinansierade verksamhetens prognos om underskott motsvarar 1,0 % av total årsbudget. Årsprognosen för kommunen totalt är 88,2 mnkr vilket är 14,7 mnkr sämre än årsbudget. Grund- och förskolenämnden räknar efter mars med ett nollresultat, förutsatt kompensation för befarade avvikelser inom elevpengsystemet. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nollresultat. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden prognosticerar ett nollresultat. Äldrenämnden prognostiserar ett underskott på 39,7 mnkr. Det prognostiserade underskottet avser kostnader för volymutveckling som inte ryms inom tilldelad budgetram. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0 mnkr, vilket motsvarar nämndens oförbrukade reserv. Stadsbyggnadsnämnden prognosticerar ett nollresultat. Finansförvaltningen prognosticerar ett överskott på 24,0 mnkr till följd av en förbättrad skatteintäktsprognos i februari. Förvaltningarnas kommentarer till utfall och prognos Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ursprungliga budget för 2016 är 198,8 mnkr. Kommunstyrelsens budget har reviderats vid två tillfällen, dels 0,6 mnkr för ökade kostnader för överförmyndarverksamheten (KF 2015-12-07 § 253) och dels 2,8 mnkr i samband med fördelning av det tillfälliga statsbidraget för hantering av flyktingsituationen (KF 2016-02-15 § 21). Inklusive tilläggen är kommunstyrelsens budget per mars 202,2 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 48,3 mnkr, vilket är 0,3 mnkr (0,6 %) lägre än den ackumulerade budgeten på 48,6 mnkr. Hittills under året följer delarna inom kommunstyrelsens ansvarsområde, förtroendemannaorganisationen, anslagsfinansierade gemensamma kostnader och kommunstyrelseförvaltningen budgeten. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Risk- och känslighetsanalys I ovanstående driftsredovisning prognostiseras ett nollresultat. Det finns dock alltid risker att några kostnadsposter kommer att avvika från prognosen. Lokalbanken har under de senaste åren följt budget men förändringar i verksamhetens behov kan innebära att lokaler ställs av, vilket kan medföra att lokalbankens budget inte räcker till om alternativa lösningar inte går att få fram tillräckligt snabbt. IT-verksamheten inom kommunstyrelseförvaltningen visar just nu på ett nollresultat, men kostnaden för IT-verksamheten beror bl. a på hur verksamheterna utnyttjar infrastrukturen. Verksamheten ser löpande över antal program som finns, vilket kan minska kostnaderna. Men om verksamheterna ökar sitt IT-användande kan kostnaderna för ITinfrastrukturen öka ytterligare. Inom exploateringsverksamheten är en viss fastighetsförsäljning budgeterad. Prognosen förutsätter att försäljning sker i enlighet med budget. Tidigare år har utfallet emellertid blivit något bättre än budget. Kostnaden för försäkringsskador kan variera över tiden. De senaste åren har kommunen varit förhållandevis förskonad från större skador. Prognosen att budget hålls förutsätter att denna trend fortsätter. Risk- och känslighetsanalys, Ks Lokalbanken Positiv risk, tkr 1 000 IT-verksamheten Exploateringsverksamheten 4 000 Kostnad försäkringsskador 1 000 Summering: 6 000 Negativ risk, tkr - 2 000 - 6 000 - 8 000 Stadsbyggnadsnämnden Nämndens beslutade anslagsfinansierade budgetram för år 2016 uppgår till 120,0 mnkr. Det ackumulerade utfallet för perioden är 24,6 mnkr vilket motsvarar 20,5 procent av årsbudgeten. Resultatet är 3,0 mnkr bättre än periodens budget vilket motsvarar 11,0 procents avvikelse. Periodens överskott beror till största delen på lägre kostnader inom vägverksamheten och högre intäkter inom planverksamheten jämfört med budget. Vatten och avlopp samt lantmäteri redovisar underskott för minskade intäkter för perioden medan bygglov redovisar underskott pga. ökade kostnader. Övriga avdelningar och verksamheter visar resultat i nivå med budget eller mindre överskott. Helårsprognosen för nämnden är ett nollresultat. Risk- och känslighetsanalys Ingen risk- och känslighetsanalys är aktuell efter mars månad. Grund och förskolenämnden Budgetramen för 2016 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges beslut om elevpeng samt anslag för tilläggsbelopp för grundsärskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel nyanlända, modersmålsundervisning och skärgårdsbidrag. Nämndens budgetram för 2016 uppgick ursprungligen till 1 605,0 mnkr men utökades i feb 2016 med 1,1 mnkr som del av det tillfälliga statsbidraget för hantering av flyktingsituationen (KF 2016-02-15, § 21). Därmed uppgår grundoch förskolenämndens budget till 1 606,1 mnkr för 2016, en nettoökning med 1,1 mnkr jämfört med nämndens ursprungliga budget. Nettoutfallet i mars var 130,2 mnkr och det ackumulerade nettoutfallet för perioden uppgick till 386,8 mnkr. Utfallets andel av den totala helårsramen motsvarar 24,1 %. Utfallet är 5,0 mnkr eller 1,3 procent lägre än periodiserad årsbudget som uppgår till ca 391,9 mnkr till och med mars månad. I den ackumulerade budgetavvikelsen ingår ett underskott för perioden i elevpengsystemet med 4,6 mnkr. Helårsprognosen efter mars månad är ett nollresultat. Årsprognosen utgår från att eventuella över- eller underskott i elevpengsystemet fullt ut regleras, dvs. är kostnadsneutralt för nämnden i årsbokslutet för 2016. Risk- och känslighetsanalys Risk- och känslighetsanalysen ska återge faktorer som kan komma att påverka årets resultat utöver vad som redan är beaktat i årsprognosen. Analysen visar att det finns faktorer som kan komma att påverka den ekonomiska prognosen för helåret 2016 i intervallet 0 till -25,2 mnkr. I fullmäktiges Mål och budget för 2016 som beslutades i juni 2015, budgeterades att 320 individer i genomsnitt per månad skulle erhålla ”strukturbidrag för nyanlända”. Det faktiska utfallet har i början av 2016 legat över den budgeterade volymen. I mars erhöll 406 elever strukturbidrag för nyanlända, samma antal som i februari men prognosen är att antalet kommer att minska och ligga något lägre resten av året jämfört med utfallet i mars. Årsprognosen efter mars månads utfall ligger på 38,7 mnkr vilket är 7,2 mnkr över den totala budgetramen på 31,5 mnkr men en förbättring med 0,9 mnkr jämfört med årsprognosen i februari månads budgetuppföljning. Utbildningsförvaltningen kommer löpande under året att följa volym- och kostnadsutvecklingen för den här tilläggsersättningen. Haninge kommun är inne i en period där det sker en relativt stor inflyttning till kommunen. Det kan konstateras att i princip samtliga verksamhetsområden i januari och mars 2016 har faktiska volymer som överstiger budgeterade volymer. Detta innebär i sin tur att kostnaderna för barn- och eleversättningar i elevpengsystemet ligger över budget efter årets tre första månader. Bedömningen i nuläget är att det här läget kommer att kvarstå under åtminstone resten av våren 2016 och att underskottet till och med kan komma att öka ytterligare då det förväntas tillkomma ytterligare barn och elever varje månad fram till och med juni månad. Det är framförallt inom grundskolans årskurs 7-9 som volymökningen är som störst i förhållande till budgeterade värden. I nuläget görs en schablonmässig årsprognos som utgår från ett underskott på 1,5 mnkr/månad i pengsystemets volymbaserade grundersättning. Utbildningsförvaltningen kommer löpande under året att följa volym- och kostnadsutvecklingen inom pengsystemet. I årsprognosen per mars månad beaktas ännu inte de befarade underskotten för ”strukturbidrag för nyanlända” och underskottet i pengsystemets volymbaserade grundersättning i den faktiska årsprognosen för nämnden, eftersom det i nuläget är svårt att bedöma hur utfallet till och med mars månad faktiskt kommer att påverka det slutliga utfallet för helåret 2016. Däremot beaktas här risken, vilken skrivs ned något jämfört med föregående månads risk- och känslighetsanalys. Risk- och känslighetsanalys, Gfn Pengsystem Strukturbidrag för nyanlända elever Pengsystem volymökningar utöver budgeterade nivåer Summering: Positiv risk, tkr Negativ risk, tkr - 7 200 0 - 18 000 0 - 25 200 0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetram enligt Mål och budget 2016 uppgår till 387,0 mnkr och inga justeringar av budget har gjorts sedan dess. Nämndens ackumulerade utfall för perioden uppgår till 94,9 mnkr, vilket är 1,6 mnkr respektive 1,8 % högre än periodiserad budget. Utfallets andel av den totala helårsramen motsvarar 24,5 %. Avvikelserna från budget är utspridda på flera olika verksamhetsområden och beror dels på att verkliga intäkter och kostnader inte sammanfaller med budget och dels på programersättning för ett större antal asylsökande elever än budgeterat. Helårsprognosen för nämnden är ett nollresultat. Risk- och känslighetsanalys I helårsprognosen räknas med ett stabilt elevantal under resten av vårterminen, både vad gäller folkbokförda, asylsökande och papperslösa elever. Antalet elever på språkintroduktion har stadigt ökat sedan i somras och om ökningen fortsätter med ytterligare tio folkbokförda elever i april som är kvar resten av året skulle kostnaden öka med 0,7 mnkr. Förra månaden beräknades effekten om ytterligare 20 asylsökande elever tillkom som kommunen inte alls hinner bokföra bidrag från Migrationsverket för. Då gjordes beräkningen på helårsbasis. Denna gång räknas endast med de återstående nio månaderna. Liksom förra månaden presenterades även känsligheten för elevintag till höstterminen. Om det blir 30 färre eller fler elever än budgeterat beräknas halvårseffekten bli antingen positiv eller negativ med 1,5 mnkr. Risk- och känslighetsanalys, Gvn Språkintroduktion, ytterligare 10 folkbokförda elever Språkintroduktion, ytterligare 20 asylsökande elever eftersläpande Känslighet i eleversättningar givet 30 färre eller fler elever Summering: Positiv risk, tkr Negativ risk, tkr - 0 1 500 1 500 700 - 1 400 - 1 500 - 3 600 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens ursprungliga budgetram uppgick till 181,8 mnkr. I februari tilldelades nämnden 2,0 mnkr i statsbidrag för nyanlända (KF 2016-0215, § 21) Därmed uppgår nämndens totala budget för 2016 till 183,8 mnkr. Per mars månad har förvaltningen förbrukat 23,9 % av årsbudgeten. Det ackumulerade utfallet är 43,8 mnkr att jämföra med budgeterade 45,8 mnkr, vilket motsvarar ett överskott på 2,0 mnkr och en budgetavvikelse på 4,4 %. Föreningsbidraget påverkar förvaltningens utfall negativt med 1,1 mnkr genom att den periodiserade årsbudgeten inte harmoniserar med utbetalningarna. Föreningsbidraget beräknas i slutänden gå jämnt ut. Resultat exklusive föreningsbidrag är ett överskott på 3,1 mnkr. Efter mars månad är prognosen för helåret ett överskott på 1,0 mnkr, motsvarande nämndens reserv. Risk- och känslighetsanalys Ingen risk- och känslighetsanalys är aktuell efter mars månad. Socialnämnden Socialnämndens ram enligt Mål och budget 2016-2017 (KF 2015-06-09, § 146) är 792,8 mnkr. I december 2015 reviderades budgeten (KF 2015-12-07, § 253) då ramen ökades med 1,5 mnkr för att kompensera för förändrat förbehållsbelopp och därmed kostnader för ekonomiskt bistånd. I februari reviderades budgeten (KF 2016-02-15, § 21) då ramen ökades med 10,1 mnkr för tillfälligt statsbidrag för hantering av flyktingsituationen. Nämndens sammanlagda ram 2016 är därmed 804,4 mnkr. Nämndens utfall för perioden är 191,0 mnkr mot periodens budget på 192,5 mnkr, dvs. ett överskott på 1,5 mnkr (0,8 %) jämfört med budget. Nämnden har därmed förbrukat 23,7 procent av årets budgetram. Förvaltningens bedömning är att detta förklaras av tillfälliga kostnadsminskningar. Årsprognosen för nämnden är ett nollresultat. Risk- och känslighetsanalys Det finns en volymrisk i prognosen för LSS, då vissa kostsamma nya insatser kan tillkomma. Det pågår en omfattande översyn av boenden för verksamhet enligt LSS och SoL i egen regi för att verksamheten ska kunna bedrivas inom 2016 års budget. Om inte denna omstrukturering lyckas genomföras tillräckligt snabbt så kommer detta att innebära underskott i denna verksamhet. Styrningen av köp av placeringar och behandlingar för barn och vuxna ses över. Det ligger vissa besparingar som redan är diskonterade i 2016 års budget. Det kan dock finnas ytterligare potential till kostnadsminskningar. Risk- och känslighetsanalys, Sn Positiv risk, tkr Ökade kostnader insatser enligt LSS 0 Omställning av boenden LSS och SoL klaras inte inom budget Besparingar vid köp av placeringar och behandlingar, barn och vuxna Summering: 0 Negativ risk, tkr - 4 000 - 2 500 2 000 2 000 0 - 6 500 Äldrenämnden Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-08 § 146 om Mål och Budget för 2016, enligt beslutet fastställdes äldrenämndens driftbudgetram för 2016 till 665,0 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-15 § 21 att utöka 2016 års budgetram för äldrenämnden med 1,5 mnkr av tillfälligt statsbidrag för hantering av flyktingsituationen. Ramtillskottet med 1,5 mnkr ska täcka insatser kopplade till Haninge kommuns flyktingmottagande under 2016. Efter ramjusteringen i februari uppgår äldrenämndens ram för 2016 till totalt 666,5 mnkr. Utfallet för perioden januari-mars 2016 är en redovisad nettokostnad på 165,1 mnkr (24,8 % av årsbudget) eller en negativ avvikelse med 3,5 mnkr jämfört med den periodiserade budgeten för perioden. Avvikelsen i procent mot den periodiserade budgeten är 2,2 procent. Årsprognosen är ett underskott med 39,7 mnkr eller en avvikelse med 6,0 procent mot årsbudgeten. Det prognostiserade underskottet för 2016 avser kostnader för volymutveckling som inte ryms inom tilldelad budgetram. Ram och prognos Insatser under 65 år Ram kf Juni 2015 tkr 21 860 Justerad ram Flyktingmottagning Aktuell ram feb Årsprognos Februari 2016 2016 2016 tkr tkr tkr 21 860 40 660 Insatser 65 år och äldre 643 140 1 500 644 640 665 540 Sammantaget 665 000 1 500 666 500 706 200 Prognostiserat underskott 39 700 Volymutveckling Hemtjänstinsatser antal timmar Hemtjänstinsatser Jan-mars 2016 Jan-mars 2015 17 698 14 889 +18,9% 65 år och äldre 140 020 139 358 +0,5% Totalt 157 726 154 247 +2,3% Totalt 2014 Totalt 2015 Prognos 2016 37 736 68 065 68 000 65 år och äldre 519 117 576 367 620 000 Totalt 556 853 644 432 688 000 Under 65 år Hemtjänstinsatser Under 65 år Förändring Antal belagda platser i vård- och omsorgsboende 2010-2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Jan 405 425 420 465 493 494 495 Feb 403 425 432 461 493 495 494 Mar 407 421 429 474 499 507 506 Apr 404 422 433 467 494 503 Maj 416 428 421 490 486 499 Jun 419 422 430 508 487 490 Jul 413 425 443 495 489 487 Aug 417 426 447 502 491 491 Sep 422 425 455 512 492 488 Platser i särskilt boende och korttidsboende 2010-2015 Genomsnitt jan-dec 2010-2015 600 550 493 500 485 450 400 496 440 417 421 350 300 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Årsprognosen för 2016 är 515 belagda platser i genomsnitt Okt 421 414 453 490 492 488 Nov 434 410 456 483 499 493 Dec 433 414 460 477 498 497 Betalda platser särskilt boende och korttidsboende 65 år och äldre Behovet av platser i särskilt boende och korttidsboende - som inte minst under 2013 ökade mer än vad förvaltningen prognostiserat - har under 2014 och 2015 stabiliserats och antalet betalda platser ligger nu i början av 2016 i nivå med de bedömningar som gjordes i långtidsprognoser 2010. Under mars 2016 uppgick antalet betalda platser till 506 varav 295 i egen drift och 211 med annan utförare (42 procent). Av de 211 platser som köptes av extern utförare var huvudparten 147 platser hos utförare med verksamhet i Haninge. Risk- och känslighetsanalys Negativ risk: Volymprognoserna som äldreförvaltningen gjort inför kommande budgetår har under många år visat sig stämma med det verkliga utfallet. Volymutvecklingen 2011 och 2013 avvek dock kraftigt från prognoserna både inför budgetåret och jämfört med de första prognoserna under respektive verksamhetsår. Avvikelsen mot prognoserna uppkom genom kraftig ej förutsebar volymutveckling under tertial II respektive år. Positiv risk: Det åtgärdspaket som äldrenämnden och äldreförvaltningen arbetat med under 2015 har nu börjat få effekter på nettokostnadsutvecklingen, exempelvis ökade avgiftsintäkter och viss uppbromsning av volymutvecklingen. För flera av åtgärderna är det svårt att i förhand göra bedömningar av alla konsekvenser. Målet är att klara huvudparten av pris- och löneutvecklingen under 2016 genom vidtagna åtgärder för ca 11,0 mnkr. Om utfallet av åtgärderna får full effekt kan utfallet bli större än beräknat. Kommentar känslighets- och riskanalys, Än Positiv risk, tkr Kraftigare volymutveckling än beräknat Negativ risk, tkr - 20 000 Större effekter än beräknat för pågående effektiviseringsarbete 10 000 Dämpad volymutveckling jmf med prognos 10 000 Summering: 20 000 - 20 000 Finansförvaltning Finansförvaltningens budget består av skatteintäkter och generella statsbidrag, arbetsgivaravgifter, pensionskostnader samt finansiella intäkter/kostnader. Den ursprungliga budgeten för 2016 är en intäkt på 4 097 mnkr. I samband med att kommunfullmäktige fördelade det extra generella statsbidraget för hantering av flyktingsituationen budgeterades intäkten, 37,3 mnkr, på finansförvaltningen. Totalt är budgeten därmed en intäkt på 4 134,3 mnkr. Den ackumulerade utfallet för perioden är 1 027,4 mnkr, vilket är 6,2 mnkr (0,6 %) lägre än den ackumulerade budgeten på 1 033,6 mnkr. Prognosen för helåret är ett utfall på 4 158,3 vilket är ett överskott på 24,0 mnkr. Det är den senaste skatteprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016-02-26 som visar på en bättre prognos än vad som finns i budgeten. Nästa skatteprognos kommer i slutet av april. Under mars har Tornberget tagit över kommunens externa låneskuld, vilket kommer att påverka kommunens finansnetto negativt. Som kompensation kommer Tornberget att betala en borgensavgift till kommunen samt sänka hyrorna. Detta tillsammans ska täcka kommunens försämrade finansnetto. Övriga kostnader och intäkter inom finansförvaltningen är inom budget. Sammantaget är årsprognosen inom finansförvaltningen ett överskott på 24,0 mnkr. Risk- och känslighetsanalys Nästa skatteprognos kommer i april. Det finns alltid en osäkerhet om vad som kan bli resultatet av de kommande skatteintäktsprognoserna. Tornberget tar över kommunens låneskuld. Tidigare år har finansnettot blivit bättre än de 14,0 mnkr som är budgeterade. Prognosen efter mars är att finansnettot kommer att vara enligt budget. Troligen kommer finansnettot att bli bättre än budget men vi avvaktar någon månad innan det kommer in i prognosen. Pensionskostnaderna har ökat de senaste åren. Just nu ligger utfallet inom den budgeterade ramen. I augusti görs en ny prognos och det finns en risk att kostnaderna kan bli högre än de budgeterade. Risk- och känslighetsanalys Förändrad skatteintäktsprognos Tornberget tar över kommunens låneskuld Ökande pensionskostnader Summering: Positiv risk, tkr Negativ risk, tkr 10 000 - 10 000 6 000 0 0 16 000 - 6 000 - 16 000 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron under perioden januari-februari var för kommunen som helhet 8,9 procent, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period förra året (8,3 procent). Sjukfrånvaron var på kof 7,1 procent, ksf 4,8 procent, sof 8,5 procent, sbf 5,0 procent, ubf 9,6 procent och äf 9,8 procent. Jämfört med samma period förra året minskade sjukfrånvaron inom kof och ökade inom övriga förvaltningar. Befolkning Den 29 februari hade Haninge 84 143 invånare. Det innebär att vi passerade 84 000 invånare under februari. Under månaden föddes 89 barn och 53 personer dog. 570 personer flyttade till Haninge varav 99 från andra länder. 401 personer flyttade härifrån, varav 48 flyttade utomlands. Arbetslöshet I februari var 7,3 procent av arbetskraften 16-64 år inskrivna som arbetssökande. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med februari 2015. Jämfört med Stockholms län var arbetslösheten 1,1 procentenhet högre i Haninge. 597 personer hade varit öppet arbetslösa i mer än sex månader. Bland unga i åldern 18-24 år var 10,4 procent inskrivna arbetssökande. Det motsvarar 548 personer och är 0,1 procentenheter mer än förra året. 70 unga hade varit öppet arbetslösa i mer än sex månader. Ungdomsarbetslösheten i Haninge är 2,9 procentenheter högre än i länet, men 2,3 procentenheter lägre än i Sverige som helhet. Jörn Karlsson Ekonomidirektör Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-12 KS 2015/360 1 (3) Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Tobias Hammarberg (FP) och Pia Lublin (FP) Låt alla Haninges barn idrotta Sammanfattning Tobias Hammarberg (L) och Pia Lublin (L) har inkommit med rubricerad motion med anledning av att bestämmelsen i socialtjänstlagen om fritidspeng för barn i årskurs 4-9 avskaffats. Motionärerna anser att det finns starka skäl att förstärka möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta hushåll i kommunen och att socialnämnden i Haninge ska ges i uppdrag att även fortsättningsvis ersätta dessa hushåll för utgifter kopplade till barnens fritidsaktiviteter. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar: 1. att socialnämnden oavsett riksdagens beslut fortsätter att ersätta ekonomiskt utsatta hushåll för utgifter kopplade till barns fritidsaktiviteter med ett belopp om maximalt 3000 kr per tolvmånadersperiod. 2. att ersättning även kan erhållas för barn i årskurs 1-3. Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-21, § 44, att riksdagen avskaffade bestämmelsen om fritidspeng eftersom den inte stämmer överens med socialtjänstlagens principer om den enskildes ansvar och självbestämmande. Stöd till barn i utsatta familjer bör därför i stället utformas så att det möjliggör för barnen att själva välja vad de vill göra på sin fritid. Riksdagen har därför beslutat att i stället avsätta medel till en generell förstärkning av det ekonomiska biståndet till barnfamiljer i form av höjd riksnorm. En barnfamilj med försörjningsstöd får en höjning på 100-250 kr per månad och barn. Den kompensation som kommunerna har mottagit genom statliga medel har därmed upphört från och med årsskiftet. Socialnämnden anser att en höjning av riksnormen möjliggör ett större självbestämmande över barnens fritid och familjens ekonomi. Dessutom har intresset för fritidspengen varit svagt och få ansökningar har inkommit. Höjningen av riksnormen kommer fler barn till del eftersom det ingår i hushållens försörjningsstöd och inte kräver en separat ansökan. Vidare skriver socialnämnden i sitt yttrande att förvaltningen alltid ska ta hänsyn till POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-12 KS 2015/360 2 (3) Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare barnperspektivet i hanteringen kring försörjningsstöd och effekterna av olika beslut, vilket ger möjlighet till ersättning för fritidsaktiviteter i vissa fall. Socialnämnden ser därmed inget behov av att fortsätta erbjuda fritidspeng efter det att ändringarna i socialtjänstlagen trätt i kraft. Förvaltningens synpunkter Av kommunallagen framgår att vissa grundläggande principer gäller för all kommunal verksamhet. Dessa är: 1. Likställighetsprincipen 2. Lokaliseringsprincipen 3. Självkostnadsprincipen 4. Stöd till enskilda endast med lagstöd 5. Förbud mot retroaktiva beslut Principen under punkt 4 innebär att kommuner inte får ge understöd till enskilda om det inte framgår av lag att detta är tillåtet. Ett exempel är socialtjänstlagen (2001:453) där det framgår att kommunen under vissa förutsättningar ska lämna bistånd till enskilda. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) med innebörden att en ersättning för fritidsaktiviteter (fritidspeng) under vissa förutsättningar kunde betalas till hushåll med barn i årskurs 4-9. Bestämmelserna om fritidspeng avskaffades den 1 januari 2016 vilket medför att det från detta datum saknas lagstöd för fortsatta utbetalningar av fritidspeng. Mot bakgrund av att det från den 1 januari 2016 saknas lagstöd för att betala fritidspeng, för såväl barn i årskurs 1-3 som i årskurs 4-9, föreslår förvaltningen att motionen avslås. Inget i socialnämndens yttrande föranleder en annan bedömning. Underlag för beslut - Motionen - Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 44 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-12 KS 2015/360 3 (3) Handläggare Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare 1. Motionen avslås. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: socialnämnden, motionären Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-12 KS 2015/248 1 (2) Handläggare Sören Berglund, demokratiombudsman Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn Sammanfattning Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall på motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att-satser. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har inhämtat yttranden från grundoch förskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och Haninge Bostäder AB. Förvaltningen föreslår mot bakgrund av vad som sägs i förvaltningens tjänsteskrivelse och i respektive yttrande att motionen ska anses vara besvarad vad avser samtliga 19 att-satser. Underlag för beslut - Motionen. - Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 2016-04-12 - Grund- och förskolenämnden § 113 x, inkl utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden § 93, inkl utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse - Socialnämnden § 172, inkl socialförvaltningens tjänsteskrivelse - Yttrande från Haninge bostäder Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar - Motionen anses besvarad __________ POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-12 KS 2015/248 2 (2) Handläggare Sören Berglund, demokratiombudsman Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs-och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Motionären, GFN, GVN, SN, Haninge Bostäder, KSF 12 april 2016 Dnr KS 2015/248 Samhällsutvecklingsavdelningen Sören Berglund Kommunstyrelsen Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn Sammanfattning Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall på motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. I motionen belyses problematiken kring våld i nära relationen och hedersrelaterat våld och förtryck, samt vilka former av stöd och skydd de som utsätts kan tänkas ha ett behov av. Motionen omfattar nitton att-satser. 1. Att anta som kommunens mål att garantera skyddat boende åt alla som söker. Ingen ska nekas på grund av platsbrist. 2. Att möjliggöra en utökning av antalet platser i skyddat boende med åtta platser genom att fullt ut finansiera placeringar via både kommunen och Haninge kvinnojour. 3. Att underlätta utslussning från skyddade boenden genom förtursmöjlighet i Haninge Bostäders bostadsbestånd samt att söka samverkan med andra allmännyttiga bostadsbolag. 4. Att anta som kommunens ansvar att även anslå medel till den verksamhet av Haninge kvinnojour som ej är knuten till sängplatser, för att minska jourens beroende av samt arbetstid med att söka ideell och privat finansiering. 5. Att finansiera Manscentrums önskan att utöka antalet tjänster med en heltidstjänst. 6. Att kommunens anslag till Haninge kvinnojour och Manscentrum beslutas om för treårsperioder. 7. Att säkerhetsställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor. 8. Att garantera att alla brottsoffer för våld och förtryck i hemmet i Haninge aktivt erbjuds en stödperson eller ett målsägandebiträde som kan stödja den utsatte med kontakt mellan olika myndighetsorgan och instanser. 1 9. Att inte tillåta religiösa friskolor. Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa inslag utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt undervisas i religionskunskap ska tas fram. 10. Att starta ett projekt för att erbjuda långvarigt hemmavarande föräldrar att skaffa yrkeskompetens samt/eller arbete med kollektivavtal inom kommunen, även utifrån icke-utbildningsgrundad kompetens. 11. Att säkerhetsställa att det finns kommunala öppna förskolor och parklekar i alla kommundelar. 12. Att säkerhetsställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge. 13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen. 14. Att kartlägga om socialtjänstens hotbildsbedömningar för utsatta för förtryck i hederns namn utförs i tid, är noggranna och kompetensenliga. 15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt skol- och fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella). 16. Att söka samarbete med andra kommuner och det nationella kompetensteamet i syfte att möjliggöra stödboenden på hemliga distansorter med särskild inriktning på utsatta som har flytt förtryck i hederns namn. 17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter. 18. Att tillsätta ett jämställdhetsråd (likt MR-beredningen) som utöver politiskt förtroendevalda även inkluderar i ämnet sakkunniga från förvaltningar och frivilligorganisationer med syfte att arbeta med ovanstående beslutspunkter samt med alla frågor som rör förtryck i hederns namn och mäns våld mot kvinnor. 19. Att tillsätta en tjänst för att samordna kommunens insatser och arbete mot förtryck i hederns namn och mot mäns våld mot kvinnor samt för att leda arbetet med jämställdhetsrådet. Ärendets hantering Motionen har remitterats till socialnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, grund- och förskolenämnden samt Haninge bostäder. Samtliga har inkommit med remissvar. 2 (6) Socialnämnden har lämnat svar på att-satserna 1-2, 4-8, 10, 13-14,16, 18 och 19. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grund- och förskolenämnden har lämnat svar på att-satserna 7, 9, 11-13, 15 och 17. Haninge bostäder har lämnat svar på att-sats 3. Remissinstansernas synpunkter Nedan följer sammanfattade synpunkter på respektive att-sats: 1. Socialnämnden konstaterar att skyddat boende är en biståndsbeslutad insats som ges till dem som har behov av detta och ingen nekas plats på grund av platsbrist. 2. Socialnämnden köper platser av kvinnojouren när det finns ett behov, men kan inte styra över hur många platser som kvinnojouren väljer att erbjuda. 3. Haninge Bostäder har idag en mycket stor efterfrågan på bostäder där mer eller mindre alla som söker har ett mycket stort behov. Haninge Bostäder anser att det främst är socialförvaltningens eller annan liknande myndighets ansvar att hantera denna typ av fråga. 4. Socialförvaltningen konstaterar att kommunen inte kan finansiera ideella föreningar på annat sätt än genom föreningsbidrag. För särskilda projekt kan särskilt aktivitetsbidrag sökas. 5. Socialförvaltningen finansierar idag en 50% tjänst hos Manscentrum. En dialog förs med föreningen om förvaltningens behov av framtida insatser. 6. Socialförvaltningen har idag reglerat bidragen till Haninge kvinnojour och Manscentrum i avtal som löper för hela mandatperioden. 7. Socialnämnden, grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden konstaterar att skolan inte är en allmän plats och det är rektorns ansvar vilka organisationer som ges möjlighet att besöka Haninges skolor. 8. Alla brottsoffer som efterfrågar stöd kan få detta via socialtjänsten, stödcentrum för unga brottsoffer, Haninge kvinnojour, Manscentrum och Brottsoffersjouren där de även bistår med stöd i kontakt med andra myndigheter. Målsägandebiträde förordas av tingsrätten. 9. Utbildningsförvaltningen informerar om att religiösa friskolor inte är en kommunal fråga. Det är staten som sätter upp regler för friskolor och ger tillstånd till friskolor att bedriva verksamhet. 10. Socialförvaltningen konstaterar att personer som saknar arbete i första hand ska vända sig till Arbetsförmedlingen. På socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet finns ett flertal insatser som vänder sig till personer som varit utan arbete en längre tid. Förvaltningens två familjecentraler arbetar med att bryta hemmaisolering hos föräldrar. 3 (6) 11. Utbildningsförvaltningen informerar om att de öppna förskolorna tillhör socialförvaltningen och ligger därmed utanför grund- och förskolenämndens ansvarsområde. 12. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grund- och förskolenämnden skriver i sitt svar att rektor avgör i förhållande till skolans behov och resurser omfattningen av personal inom elevhälsan. Det är reglerat i skollagen vilka yrkesgrupper som ska ingå i elevhälsan. 13. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grund- och förskolenämnden samt socialnämnden anger att det finns en beslutad handlingsplan som är gemensam för socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Handlingsplanen gäller från och med 2015-06-24 för att på ett samordnat sätt kunna möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. 14. Socialnämnden har under året genomfört kartläggning av den interna kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck. I samband med detta har man nu börjat använda riskbedömningsinstrumentet PATRIARK som särskilt är framtaget för att fånga upp hedersproblematik. 15. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grund- och förskolenämnden skriver att varje skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I planen ingår en kartläggning av hur elever upplever trygghet i skolan. Den beslutade handlingsplanen 2015-06-24 är ett stöd i arbetet mot hedersrelaterat våld. 16. Socialnämnden lyfter fram att man är medfinansiär till Origo, som är ett resurscentrum med fokus på ungdomar som lever i hederskontext. Resurscentrumet är ett samarbete mellan kommuner i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms län och Stockholms läns landsting. Origo har god kunskap om vilka boenden som är särskilt anpassade för dessa personer och är därmed behjälpliga i att förmedla kontaker. 17. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och grund- och förskolenämnden skriver att varje skola har rätt att utarbeta sina rutiner för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare så länge de uppfyller skollagen. All personal inom skolan är skyldig att anmäla till socialnämnden om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa. 18. Socialnämnden konstaterar att ett jämställdhetsråd inte är ett beslut som fattas av socialnämnden. Förvaltningen ställer sig positiv att bistå med kompetens om ett råd inrättas. 19. Socialnämnden konstaterar att en tjänst kopplat till ett jämställdhetsråd inte är ett beslut som fattas av socialnämnden. Arbetet inryms till viss del inom socialförvaltningens styrgrupp mot våld i nära relationer. Förvaltningen deltar även i externt nätverk som 4 (6) omfattar mans- och kvinnolotsar, polisen, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och ett flertal frivillighetsorganisationer. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i det som de olika nämnderna yttrat enligt ovan och gör i det följande tillägg till några av att-satserna: 7. Grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skriver att det är möjligt för Haninge kvinnojour och Manscentrum Östra Södertörn att kontakta ansvarig rektor på de skolor de vill besöka. Förvaltningen kan konstatera att både Haninge kvinnojour och Manscentrum Östra Södertörn har sin främsta uppgift i att möta klienter. De har därför liten möjlighet att kontakta skolor eftersom de har begränsad tid för administration. Både Haninges skolor och de berörda organisationerna behöver således utifrån sina respektive förutsättningar bidra till att utveckla kontaktytorna till fördel för Haninges elever. 8. Det välutvecklade samarbetet som finns för brottsoffer via socialtjänsten, stödcentrum för unga brottsoffer, Haninge kvinnojour, Manscentrum Östra Södertörn och Brottsofferjouren kan också få stöd av kommunstyrelseförvaltningens trygghetssamordnare. 13. Den beslutade handlingsplanen mot hedersrelaterat våld som avser tre förvaltningar är ett mycket bra sätt att arbeta med denna typ av fråga. Arbetet kan på så sätt drivas framåt och viktiga utvecklingsområden kan identifieras och detta kommer att vara viktigt för utvecklingen av det lokala arbetet. Samtidigt kommer möjligheter till kunskapsutveckling inom de områden som efterfrågas höjas och det kommer gynna det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld. Som stöd till skolans arbete med diskriminering och kränkande behandling har Haninge kommun genom MR-beredningens arbete skrivit avtal med Rättvisebyrån där skolor har möjlighet att kontakta byrån för hjälp och stöd. Detta gäller samtliga som bor och verkar i Haninge. Rättvisebyråns arbete startar under våren 2016. 18. Förvaltningen anser att frågan som motionen tar upp inryms inom MRberedningens ansvarsområde. Kommunfullmäktige beslutade 201212-10 att inrätta en beredning för frågor om mänskliga rättigheter (MRberedningen) för att fullfölja de arbeten som demokratiberedningen och JIM-kommittén beslutat om. Kommunfullmäktige beslutade 201310-14 (§156) att fastställa MR-beredningens förslag på reglemente. I MR-beredningens ansvarsområde ingår enligt reglementet bland annat att ”vara pådrivande i arbetet för att främja jämställdhet och mångfald och förhindra diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder” (2 §). MR-beredningen arbetar utifrån detta med aktiviteter för jämställdhet och mot våld i nära relationer som ett prioriterat område. 5 (6) 19. Inom förvaltningen finns redan idag resurser för att stödja MRberedningen i deras arbete enligt ovan. Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen att motionen ska anses vara besvarad. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad Bengt Svenander kommundirektör Peter Jemtbring närings- och utvecklingsdirektör 6 (6) 24 september 2015 Dnr GFN 2015/115 Handläggare Kersti Hansell Yttrande över motion om åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn Sammanfattning Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall för motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att -satser. Utbildningsförvaltningens förslag till yttrande Utbildningsförvaltningen har tagit del av motionen och anser att fem att-satser direkt berör barn, elever och anställda inom grund- och förskolenämndens eller gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ansvarsområden. Synpunkter på dessa att-satser följer nedan: 7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor. Yttrande: Skolan är ingen allmän plats och rektorn har ansvar för ordningen på skolan. Med hänsyn till skolans arbetsformer och fostrande uppgift har begreppet ordning ett något vidare innehåll inom skolan än det har till exempel när det är fråga om en allmän plats. Med detta som utgångspunkt har skolan till uppgift att tydligt visa vilka värderingar som gäller. Skolan ska verka för demokratins idéer och uppmuntra att skilda uppfattningar förs fram. Det är rektor som beslutar om vilka organisationer, som ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor och inte något nämnden kan garantera. 12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge. Yttrande. Det är reglerat i skollagen vilka yrkesgrupper, som ska ingå i elevhälsan. Det ligger dock ej i nämndernas ansvarsområden att besluta om tjänsternas omfattning För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska 1 stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 §§ skollagen Rektor anställer personal på sin skola. Rektor avgör i förhållande till skolans behov och resurser omfattningen av personal inom elevhälsan. 13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen. Yttrande: Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck gäller from 2015-0624. Handlingsplanen är gemensam för socialförvaltningen, kultur-och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen för att på ett samordnat vis kunna möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förstryck. Implementering av handlingsplanen är ett åtagande och en aktivitet i en gemensam överenskommelse mellan socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt utbildningsförvaltning inför 2016. 15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skol- och fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella). Yttrande: Varje skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling I denna plan ingår att kartläggning av hur eleverna upplever tryggheten i skolan. Hänvisar också till den Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck s.8-9 där skolans arbete beskrivs. Det ligger inte inom gymnasie- och vuxenutbildningens ansvarsområde att genomföra andra kartläggningar med frågeställningar som avses i att-satsen. 17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter. Yttrande: Varje skola har rätt att utarbeta sina rutiner för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare så länge de uppfyller skollagens krav. Om elev uteblir från undervisningen oavsett skäl så sker den första kontakten mellan lärare och förälder. Om problemet inte kan lösas i den relationen ligger det fortsatta arbetet under rektors ansvar. All personal som arbetar inom skolan är skyldig att anmäla till socialnämnden om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa (14 kap 1 § SoL). Skolan ska ha en fungerande rutin för hur orosanmälan till socialtjänsten görs. Nedan följer information gällande punkterna nio och elva 9. Att inte tillåta religiösa friskolor. Nya riktlinjer som omöjliggör religiösa inslag utöver det ämnesplanerade som på ett objektivt sätt redan undervisas i religionskunskap ska tas fram. 2 (3) C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Motion TJUT GFN 2015 115_2016-04-21-16-24-14_7.docx.pdf Detta är inte en kommunal fråga. Det är staten som sätter upp regler för friskolor och ger tillstånd till friskolor att bedriva verksamhet. 11. Att säkerställa att det finns kommunala öppna förskolor och parklekar i alla kommundelar. I Haninge tillhör de öppna förskolorna socialförvaltningen och ligger därmed utanför grund- och förskolenämndens ansvarsområde. Underlag för beslut - Motion från Rättvisepariet Socialisterna KS 2015/248. Förslag till beslut 1. Utbildningsförvaltningens förslag till yttrande godkänns och lämnas till kommunstyrelsen. 3 (3) C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Motion TJUT GFN 2015 115_2016-04-21-16-24-14_7.docx.pdf Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-19 Dnr GVN 2015/57 § 93 Motion om Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor Sammanfattning Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall för motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att -satser. Förvaltningens synpunkter Utbildningsförvaltningen har tagit del av motionen och anser att följande fem att-satser direkt berör barn, elever och anställda inom grund- och förskolenämndens eller gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområden 7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor. 12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge. 13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen. 15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skoloch fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella). 17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter. Synpunkterna redovisas för de aktuella att-satserna i tjänstutlåtande Utdragsbestyrkande Beslutande organ Dokumenttyp Sida Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-10-19 TJUT GFN 2015/115 Yttrande över motion om Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. Underlag för beslut - Motion från Rättvisepariet Socialisterna KS 2015/248. - TJUT GVN 2015/57 Yttrande över motion om Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn. Förslag till beslut 1. Gymnasie– och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. GVNAUs förslag till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Enligt förvaltningens förslag. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 1. Gymnasie– och vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelsen. __________ Expedieras: Akt, kommunstyrelseförvaltningen Utdragsbestyrkande 24 september 2015 Dnr GVN 2015/57 Kersti Hansell Yttrande över motion om Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn Sammanfattning Mattias Bernhardsson, RS, har i en motion till kommunfullmäktige, Åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, yrkat bifall för motionen som helhet eller på varje enskild att-sats. Motionen omfattar 19 att -satser. Utbildningsförvaltningens förslag till yttrande Utbildningsförvaltningen har tagit del av motionen och anser att fem att-satser direkt berör barn, elever och anställda inom grund- och förskolenämndens eller gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ansvarsområden. Synpunkter på dessa att-satser följer nedan: 7. Att säkerställa att Haninge kvinnojour och Manscentrum ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor. Yttrande: Skolan är ingen allmän plats och rektorn har ansvar för ordningen på skolan. Med hänsyn till skolans arbetsformer och fostrande uppgift har begreppet ordning ett något vidare innehåll inom skolan än det har till exempel när det är fråga om en allmän plats. Med detta som utgångspunkt har skolan till uppgift att tydligt visa vilka värderingar som gäller. Skolan ska verka för demokratins idéer och uppmuntra att skilda uppfattningar förs fram. Det är rektor som beslutar om vilka organisationer, som ska ha möjlighet att besöka Haninges skolor och inte något nämnden kan garantera. 12. Att säkerställa att det finns heltidsanställd kurator och heltidsanställd sjuksköterska på samtliga skolor i Haninge. Yttrande. Det är reglerat i skollagen vilka yrkesgrupper, som ska ingå i elevhälsan. Det ligger dock ej i nämndernas ansvarsområden att besluta om tjänsternas omfattning För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. För elevhälsans insatser ska det finnas tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska 1 stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 §§ skollagen Rektor anställer personal på sin skola. Rektor avgör i förhållande till skolans behov och resurser omfattningen av personal inom elevhälsan. 13. Att genomföra en kompetenssatsning för alla lärare och elevvårdande personal i för-, grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildningen och SFI samt för berörda inom Socialförvaltningen i kunskaper om genusanalys, könsmaktsordning, förtryck i hederns namn, mäns våld mot kvinnor och normaliseringsprocessen. Yttrande: Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck gäller from 2015-0624. Handlingsplanen är gemensam för socialförvaltningen, kultur-och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen för att på ett samordnat vis kunna möta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förstryck. Implementering av handlingsplanen är ett åtagande och en aktivitet i en gemensam överenskommelse mellan socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt utbildningsförvaltning inför 2016. 15. Att genomföra en enkät i gymnasieskolan för att kartlägga förekomsten av våld i hemmet, restriktioner i umgänge samt i skol- och fritidsaktiviteter, könsstympning samt tvångs- och barnäktenskap (även inofficiella). Yttrande: Varje skola ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling I denna plan ingår att kartläggning av hur eleverna upplever tryggheten i skolan. Hänvisar också till den Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck s.8-9 där skolans arbete beskrivs. Det ligger inte inom gymnasie- och vuxenutbildningens ansvarsområde att genomföra andra kartläggningar med frågeställningar som avses i att-satsen. 17. Att utvärdera hur skolornas rutiner fungerar i kontakt med föräldrar som begränsar barnens skolaktiviteter. Yttrande: Varje skola har rätt att utarbeta sina rutiner för kontakt med föräldrar/vårdnadshavare så länge de uppfyller skollagens krav. Om elev uteblir från undervisningen oavsett skäl så sker den första kontakten mellan lärare och förälder. Om problemet inte kan lösas i den relationen ligger det fortsatta arbetet under rektors ansvar. All personal som arbetar inom skolan är skyldig att anmäla till socialnämnden om de får kännedom eller misstänker att ett barn far illa (14 kap 1 § SoL). Skolan ska ha en fungerande rutin för hur orosanmälan till socialtjänsten görs. Underlag för beslut - Motion från Rättvisepariet Socialisterna KS 2015/248 2 (3) C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Motion TJUT GVN 2015 57_2016-04-21-16-24-14_10.docx.pdf Förslag till beslut 1. Gymnasie – vuxenutbildningsnämnden överlämnar förvaltningens yttrande till kommunstyrelseförvaltningen. 3 (3) C:\Program Files (x86)\Formpipe Software AB\Document Converter by Formpipe\App_Data\Temp\Motion TJUT GVN 2015 57_2016-04-21-16-24-14_10.docx.pdf Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-04 KS 2015/37 1 (3) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef, Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Motion från Mattias Bernhardsson (RS) om projekt för fler bostäder åt flyktingar Sammanfattning Mattias Bernhardsson (RS) skriver i rubricerad motion att många flyktingar bor kvar i Migrationsverkets asylbolenden efter att de fått uppehållstillstånd, vilket försenar möjligheterna till etablering i samhället. Eftersom antalet flyktingar som anvisas till Haninge kommun kan komma att öka i framtiden anser motionären att boendeförsörjningen för flyktingar behöver ses över och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att anskaffa fler lägenheter för flyktingar samt 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att minska användandet av boende av karaktären vandrarhem. Motionen har remitterats till socialnämnden, som i sitt yttrande 2016-01-26, § 9, skriver att socialförvaltningen i samråd med kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en plan för tillgång till fler lägenheter. Den modell som socialförvaltningen tagit fram innebär att mottagna flyktingar erbjuds en genomgångslägenhet under initialt två år. En pool med genomgångslägenheter av varierande storlekar skapas genom förhyrning av separata lägenheter och blockförhyrning av grupper av lägenheter. Det kan också bli aktuellt att uppföra tillfälliga byggnader på tidsbegränsat bygglov. För att långsiktigt säkra tillgång till lägenheter för flyktingmottagandet behöver avtal tecknas med de fastighetsägare som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en andel av dessa lägenheter. Ett årligt inflöde av nya lägenheter behövs för att klara behoven för flyktingmottagande. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av socialnämndens yttrande. Socialförvaltningens svar grundar sig i den plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande som beslutades av socialnämnden 2015-09-29, § 140. Enligt den utredning som då gjordes står det klart att Haninge kommun behöver skapa en pool POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-04 KS 2015/37 2 (3) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef, Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare med 75-100 genomgångslägenheter att hyra ut i andra hand till mottagna flyktingar. Tillgången till lägenheter ska säkras på det sätt som socialnämnden beskriver i sitt yttrande enligt ovan. Socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen samarbetar för att boendeförsörjningen ska fungera. Socialförvaltningen ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna, medan kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet ansvarar för anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen. Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för att förhandla om tillgång till en andel lägenheter i samband med förhandlingar om markanvisningsavtal och exploateringsavtal. Haninge kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta emot och erbjuda bostad till 98 nyanlända under 2015. 2016-03-01 trädde en ny lag i kraft som ger staten rätt att anvisa flyktingar till kommunerna, enligt beräkningar rör det sig om ca 250 individer för Haninges del. Eftersom antalet personer som kom till Sverige och därmed även till Haninge kommun ökade kraftigt under 2015, har regeringen 2015-12-10 beslutat om ett extra statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuners hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. För Haninge kommun innebär det ett extra statsbidrag om 39,4 mnkr som är avsett att användas under 2015 och 2016. Kommunfullmäktige beslutade 2016-02-15, § 21, om fördelning av statsbidraget till de olika nämnderna. Bland annat har socialnämnden tilldelats 450 tkr för att täcka kostnader för administration av genomgångslägenheter. Kommunstyrelseförvaltningen har tilldelats 700 tkr för att täcka kostnader för arbete med att ta fram boenden för ensamkommande flyktingbarn och lägenheter till nyanlända flyktingar. Haninge kommun arbetar på många sätt för att nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd ska få möjlighet att hyra en genomgångslägenhet och ser att det är en av flera åtgärder som bidrar till integration och etablering i samhället. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår mot bakgrund av denna redogörelse att motionen anses besvarad. Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-04 KS 2015/37 3 (3) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef, Anna Clara Stenvall, kommunsekreterare Underlag för beslut - Motionen - Socialnämndens beslut 2016-01-26, § 9, med bilagor - Socialnämndens beslut 2015-09-29, § 140 med bilagor - Socialförvaltningens och kommunstyrelseförvaltningens gemensamma tjänsteskrivelse 2015-09-01, Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad med hänvisning till socialnämndens yttrande och kommunstyrelseförvaltningens redogörelse. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Socialnämnden, motionären 1 september 2015 SN 2015/204 Kommunstyrelseförvaltningen Jesper Schönberg Socialnämnden Socialförvaltningen Helena Dahlin Kasse Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i april 2015 att teckna en överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. Kommunfullmäktige gav samtidigt socialnämnden i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en plan för tillgång till fler lägenheter. Socialförvaltningen föreslår efter samråd med kommunstyrelseförvaltningen en plan för att möta bostadsbehoven för nyanlända flyktingar. Ett operativt samarbete ska inledas för att skapa en pool av genomgångslägenheter för mottagna flyktingar. Ett fortsatt samarbete mellan förvaltningarna behövs därefter då ett kontinuerligt inflöde av lägenheter för målgruppen behöver åstadkommas. Underlag för beslut Plan för boendemöjligheter för flyktingmottagande. Förslag till beslut 1. Socialnämnden antar planen för boendemöjligheter för flyktingmottagande. Siw Lideståhl förvaltningschef Anders Chronqvist avdelningschef Vuxen 1 Bakgrund De senaste åren har många asylsökande kommit till Sverige. Detta innebär utmaningar för kommunerna. För att få en fungerande mottagning av flyktingar är det viktigt att det finns tillgång till bostäder. Ansvaret för flyktingmottagande och bosättning av nyanlända är uppdelat på flera olika myndigheter, däribland Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och kommunerna. För att mottagningsprocessen ska kunna fungera är det viktigt att kommunerna tar sin del av ansvaret och tar fram bostäder för att kunna ta emot de personer som fått permanent uppehållstillstånd. Asylsökande kan välja eget boende under väntetiden eller vänta i ett anläggningsboende. De som sedan beviljas uppehållstillstånd får vänta på så kallad kommunplacering eller hittar sitt boende på egen hand. Migrationsverket har svårt att hitta kommuner som med tillräcklig beredskap och kapacitet kan ta emot nyanlända. Därför blir många asylsökande kvar länge i Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på kommunplacering. Detta leder till en försenad etablering för individen och en stor kostnad för staten. Den 1 februari 2015 bodde fler än 9 300 personer med uppehållstillstånd kvar i Migrationsverkets anläggningsbostäder. Svårigheterna med flyktingars bosättning i kommunerna beror på en kombination av orsaker; bostadsbristen, det höga antalet asylsökande samt de organisatoriska förändringar som genomfördes då ansvaret för flyktingmottagandet övergick till Arbetsförmedlingen 2010. Kommunfullmäktige beslutade 13 april 2015 att teckna en överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen om att ta emot 98 nyanlända flyktingar per år. Samtidigt gavs uppdrag till socialnämnden att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en plan för att öka tillgången till fler lägenheter, varför socialförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen tillsammans berett frågan. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom utvecklingsteamet på socialförvaltningen och ekonomiavdelningen på kommunstyrelseförvaltningen. Förvaltningens synpunkter Behov För att kunna ta emot 98 flyktingar om året behöver ett antal lägenheter för andrahandsuthyrning tillgängliggöras varje år. Antal lägenheter som behövs beror i hög grad på lägenheternas storlek och storleken på de familjer som väntar på en kommunplacering. Då de flesta som nu väntar på kommunplacering är småhushåll finns ett större behov av mindre lägenheter, 1-2 rum och kök/kokvrå. Utifrån detta uppskattas Haninge kommuns behov till 30-50 lägenheter per år, både större och mindre lägenheter. Dessa lägenheter utgör den pool av genomgångslägenheter som behöver finnas till målgruppen. 2 Målsättningen med de integrationsinsatser som görs för flyktingar som beviljats asyl är att de snabbt ska kunna komma i arbete och därigenom klara sin egen försörjning. Efter en inledande etableringsperiod bör en stor andel av de nyanlända flyktingarna kunna bli godkända för ett eget kontrakt. Lägenheterna hyrs därför endast ut i andra hand. Utöver de lägenheter som behövs till lägenhetspoolen behöver kommunen teckna avtal med de fastighetsägare som producerar nya hyresrätter om inhyrning av en andel av dessa lägenheter för kommunens olika behov. Uppskattningsvis behövs ett inflöde på ca 10 lägenheter om året för att klara kommunens behov för flyktingmottagande. Åtagandet för bostäder till flyktingar måste ses ur ett kommunalt helhetsperspektiv och måste harmoniera med socialförvaltningens övriga åtaganden. Utgångspunkten måste vara de riktlinjer för bostadsförsörjning som finns. Utöver behovet av bostäder för flyktingmottagandet har kommunen också ett behov av genomgångslägenheter till andra grupper som har svårt att få eget boende och som behöver stöd. För att kunna arbeta bosocialt med individer som behöver stöd, och att dessa efter social rehabilitering ska kunna få ett eget kontrakt, uppskattas att socialförvaltningen behöver ett kontinuerligt inflöde av ytterligare 20 nya lägenheter om året. På detta sätt kan lägenhetstilldelningen bli långsiktigt hållbar. Risken för intern konkurrens om lägenheter undanröjs och kommunens kostnader för tillfälligt boende blir lägre. Planen Den modell som föreslås är att erbjuda mottagna flyktingar en genomgångslägenhet med andrahandskontrakt med avstående från besittningsskydd under två år. Under boendetiden ges bosocialt stöd så att de mottagna på sikt kan skaffa sig en egen lägenhet. För att kunna möta kommunens åtagande behöver en pool med 75 till 100 genomgångslägenheter skapas. Lägenheterna behöver vara av varierande storlekar men till övervägande del bestå av ettor och tvåor. Förvaltningarna föreslår fyra alternativ för att säkra tillgången till lägenheter: - I första hand införskaffas lägenheter till lägenhetspoolen genom friställande av lägenheter som kommunen hyr eller äger idag och som just nu inte används till bostadsändamål. Även inhyrning av enskilda lägenheter i det befintliga beståndet av hyreshus i kommunen kan bli aktuellt. - I andra hand införskaffas lägenheter genom inhyrning av enskilda bostäder eller blockförhyrning av grupper av lägenheter i de hyreshus som uppförs genom nyproduktion i kommunen. 3 - I tredje hand införskaffas lägenheter genom inköp av bostadsrätter. Detta kan dock endast ske efter att beslut om investeringsbudget tagits i ett särskilt ärende. - I fjärde hand genom uppförande av tillfälliga byggnader på tidsbegränsat bygglov. Detta kan dock endast ske efter att beslut om investeringsbudget tagits i ett särskilt ärende. Ansvarsfördelning Socialförvaltningen ansvarar för förvaltning och tillsyn av lägenheterna i lägenhetspoolen avseende kontakter med fastighetsägare, kontraktsskrivning och löpande kontakt med andrahandshyresgäster. Lediga lägenheter i lägenhetspoolen anmäls av socialförvaltningen till arbetsförmedlingen, som är kommunens samarbetspart för kommunplacering av nyanlända flyktingar. Anskaffning av lägenheter till lägenhetspoolen hanteras av kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet. Exploateringsenheten på kommunstyrelseförvaltningen har ansvaret för att i samband med tecknande av markanvisningsavtal och exploateringsavtal avseende flerfamiljshus förhandla om att kommunen ska få tillgång till en andel av de lägenheter som produceras för att tillgodose kommunens behov av lägenheter. Aktuell situation Den 1 september 2015 har kommunen tagit emot 20 nyanlända flyktingar enligt avtalet där boendet erbjudits genom: En femrumslägenhet (bostadsrätt som kommunen äger) i Handen från och med sommaren 2015. Två lägenheter i Jordbro (en trea och en fyra) från socialförvaltningens bestånd av genomgångslägenheter från och med 1 juli respektive 1 september På gång: Tretton tvårumslägenheter i tillfällig byggnad med tidsbegränsat bygglov i Brandbergen som nu används som evakueringslägenheter för Skansvägens boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Lägenheterna finns tillgängliga från och med våren 2016. Fem tvårumslägenheter under uppförande i Vega från och med hösten 2016. _____________ Exp. Akt KSF Flyktingsamordnare 4 Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-04 KS 2015/269 1 (2) Handläggare Niklas Näslund, kanslichef Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter - De nyanlända och flyktingarna Sammanfattning Henrik Svensson (SD) skriver i rubricerad motion att Haninge kommun står inför stora ekonomiska utmaningar i samband med flyktingmottagandet. Motionären hänvisar till en utredning av kostnader för flyktingmottagande som gjordes i Växjö kommun år 2011 och menar att Haninge kommun och Växjö kommun är jämförbara både gällande befolkningsstorlek och liknande volymer av nyanlända. Eftersom Henrik Svensson (SD) vill sänka kommunalskatten med 25 öre år 2016 anser han att kommunens ekonomi behöver förbättras. Därför föreslår han i rubricerad motion en effektivisering av kommunens verksamheter genom uppsägning av överenskommelserna med Migrationsverket om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. Socialnämnden skriver i sitt yttrande 2016-03-22, § 43, att förslaget inte är lämpligt. Sedan januari 2014 har Migrationsverket rätt att anvisa ensamkommande flyktingbarn även till kommuner utan överenskommelser. Sedan 1 mars 2016 har Migrationsverket även rätt att anvisa även nyanlända med uppehållstillstånd till kommuner. Vidare skriver socialnämnden i sitt yttrande att det är kontraproduktivt att inte arbeta med mottagandet av ensamkommande barn och med nyanlända vuxna och familjer. För kommunerna gäller att aktivt arbeta med mottagningen och integrationen av de nyanlända för att främja etablering i arbete och samhällsliv och långsiktigt erbjuda och åstadkomma delaktighet i samhället. Om kommunerna inte arbetar med frågorna proaktivt riskerar vissa kommuner, t ex ankomstkommunerna, där ensamkommande barn bor den första tiden, att belastas mycket hårt. Individer kan ställas långvarigt utanför både bostads- och arbetsmarknad. En negativ spiral av social marginalisering riskerar att uppstå och de grupper som hänvisas till socialtjänsten växer. Socialnämnden skriver att mottagandet av nyanlända kräver insatser som initialt kan vara kostsamma för stat och kommun, POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-04 KS 2015/269 2 (2) Handläggare Niklas Näslund, kanslichef därför är beredskap och förmåga att arbeta proaktivt mycket viktigt. Denna typ av beredskap är viktig för hela socialtjänstens område och socialtjänsten behöver därför ständigt arbeta proaktivt i samspel med aktuella omvärldsförändringar. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av socialnämndens yttrande och har inget övrigt att tillföra. Mot bakgrund av yttrandet föreslår förvaltningen därför att motionen avslås. Underlag för beslut - Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter – De nyanlända och flyktingarna inkom 2015-06-04 - Socialnämndens yttrande 2016-03-22, § 43 inkl bilagor Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen avslås. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Socialnämnden, motionären Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2016-03-22 Dnr SN 2015/134 § 43 Svar på remiss – Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter - De nyanlända och flyktingarna Sammanfattning Henrik Svensson (SD) har lämnat en motion den 15 maj 2015 där en effektivisering av kommunens verksamheter förslås genom uppsägning av överenskommelserna med Migrationsverket om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. Kommunfullmäktige har bett socialförvaltningen att lämna synpunkter på motionärens förslag. Förvaltningen anser inte att förslaget är lämpligt. Sedan 1 januari 2014 har Migrationsverket rätt att anvisa ensamkommande barn även till kommuner utan överenskommelser. En ny lag börjar gälla 1 mars 2016 som ger Migrationsverket rätt att anvisa också nyanlända med tillstånd till kommuner. Att inte arbeta med mottagande av ensamkommande barn eller med nyanlända vuxna och familjer är kontraproduktivt. För kommunerna gäller att aktivt arbeta med mottagningen och integrationen de nyanlända för att främja etablering i arbete och samhällsliv och långsiktigt erbjuda och åstadkomma delaktighet i samhället. Underlag för beslut - Svar på remiss – Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter – SFI - Motion från Henrik Svensson (SD) om effektivisering av kommunens verksamheter – SFI Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner svaret på remissen. 2. Svaret lämnas till kommunfullmäktige. Utdragsbestyrkande Beslutande organ Dokumenttyp Sida Socialnämnd Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2016-03-22 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Enligt förslag. Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden godkänner svaret på remissen. 2. Svaret lämnas till kommunfullmäktige. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: Kommunfullmäktige För kännedom: Helena Dahlin Kassé Utdragsbestyrkande Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-12 KS 2015/480 1 (2) Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Motion från Henrik Svensson (SD) om fall- och skadeprevention Sammanfattning I en motion från Henrik Svensson (SD) vill Sverigedemokraterna att kommunfullmäktige beslutar – att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen äger samt att kommunen kräver vid bygglovsansökningar att bostäderna är anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och andra miljöhinder inte medför en begränsad aktivitet och delaktighet för personer 65 år eller äldre. – att äldreförvaltningen ska tilldelas ett årligt belopp, utöver den planerade budgeten för äldreförvaltningen, på 1,5 miljoner kr som öronmärks speciellt till fler fallpreventiva och skadepreventiva åtgärder för personer 65 år eller äldre. Äldreförvaltningen får bestämma hur dessa medel ska användas på bästa sätt. Förslag till hur dessa kan användas ges i bilaga 1 till motionen. Motionen har remitterats till stadsbyggnadsnämnden, äldrenämnden och Haninge Bostäder. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar genom stadsbyggnadsnämndens och äldrenämndens remissyttranden att förebyggande arbete kring fall- och skadeprevention redan bedrivs. Stadsbyggnadsnämnden och Haninge Bostäder följer i byggprocesser och vid anpassningar de myndighetskrav som finns utifrån Boverkets byggregler (BBR). Haninge Bostäder har i sitt äldre bostadsbestånd ibland svårt att göra anpassningar med hänsyn till avsaknad av ex. hiss. Sådana anpassningar blir oskäligt dyra. Äldrenämnden vidtar minst de förebyggande åtgärder som föreslås i motionen. Mot bakgrund av äldrenämndens redogörelse kring motionens bilaga, punkterna 1 – 14, anser kommunstyrelseförvaltningen vidare att det inte är motiverat att öronmärka ytterligare 1,5 miljoner kr till ett preventionsarbete som redan bedrivs i skälig omfattning och som utgår från nämndens egen ambition. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-12 KS 2015/480 2 (2) Handläggare Bo Jensen, säkerhetsstrateg Underlag för beslut – Motion om fall- och skadeprevention – Stadsbyggnadsnämndens beslut 2015-12-10, § 180 – Äldrenämndens beslut 2015-12 17, § 148 – Haninge Bostäders svar 2016-01-21 – Boverkets byggregler BBR avsnitt 8, PDF Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Motionen anses besvarad med hänvisning till kommunstyrelseförvaltningens redogörelse. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Niklas Näslund Kanslichef Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Stadsbyggnadsnämnden, Äldrenämnden, Haninge Bostäder, motionären. Beslutande organ Dokumenttyp Sida Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-12-10 Dnr SBN 2015/301 § 180 Motion från Henrik Svensson (SD) om falloch skadeprevention Sammanfattning I motionen föreslår Henrik Svensson (SD) att kommunens ska stärka individ- och familjeomsorgen i kommunen. Motionären yrkar bl a på att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen äger samt att kommunen vid bygglovsansökningar kräver att bostäder är anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och andra miljöhinder inte medför begränsad aktivitet och delaktighet för personer som är 65 år eller äldre. Stadsbyggnadsnämnden har att yttra sig i motionen senast 2016-01-31. Stadsbyggnadsförvaltningen strävar hela tiden efter att stärka och främja individ- och familjeomsorgen genom att minska riskerna för fall i den fysiska miljön. Detta gäller alla invånare i kommunen, i synnerhet de äldre. Det är därför förvaltningen noggrant följer den lagstiftning som är till för att minska just dessa risker, Boverkets byggregler (BBR). Ett helt kapitel i BBR (kap. 8) handlar just om skadeprevention och att minimera risker för fall. Bifogas. Förvaltningens synpunkter Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att lagstiftningen täcker dem flesta aspekterna inom detta område. Stadsbyggnadsförvaltningen vill därför understryka att inga fler skadepreventiva åtgärder behövs. Underlag för beslut - Motion från Henrik Svensson (SD) om fall- och skadeprevention, daterad 2015-10-09. - Boverkets byggregler, BBR. Avsnitt 8: Säkerhet vid användning. Förslag till beslut 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Utdragsbestyrkande Beslutande organ Dokumenttyp Sida Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag 2 (2) Sammanträdesdatum 2015-12-10 Trafik- och arbetsutskottets förslag till stadsbyggnadsnämnden 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Stadsbyggnadsnämndens beslut 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar anta förvaltningens yttrande som sitt eget. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: KS/KF Utdragsbestyrkande Haninge Bostäders yttrande som underlag för kommunstyrelsens beslutstagande avseende pkt 1 i Sverigedemokraternas motion ”Fall- och skadeprevension” Motionens yrkande enligt pkt 1: ”att kommunen utreder och åtgärdar de bostäder som kommunen äger samt att kommunen kräver vid bygglovsansökningar att bostäderna är anpassade så att nivåskillnader, trappor, hissar och andra miljöhinder inte medför en begränsad aktivitet och delaktighet för personer 65 år och äldre.” Haninge Bostäders yttrande: Bolaget framhåller att det följer de regler och föreskrifter som enligt aktuell lagstiftning gäller för bostadsbyggande/renovering. Kommunens bygglovshandläggare har på samma sätt att förhålla sig till gällande lagstiftning och agera utifrån denna. Bolagets vilja är självfallet att , så långt det är möjligt, kunna möta upp till de behov och önskningar som kommunens Bostadsanpassningsenhet har. Dock har många av våra äldre hus tyvärr en begränsning i tillgänglighet p g a att t.ex hiss saknas och kostnaden för att uppdatera till dagens kravnivåer blir orimligt höga. Bolaget anser därför att det är svårt att på alla punkter kunna uppfylla Sverigedemokraternas motion. Haninge den 21 januari 2016 Haninge Bostäder AB Christoph Vejde Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2016-04-13 KS 2016/190 1 (2) Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Ny skola och aktivitetshus i Vega - riktlinjer för fortsatt arbete Sammanfattning På västra sidan av planerad pendeltågstation i Vega, söder om huvudgatan, finns en skoltomt för en grundskola (F-9). Ambitionen är att skoltomten även ska utvecklas till ett lokalt allaktivitetshus för boende och besökare i Vega. Den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall inrymma lokaler för kommunens verksamheter i Vega, såsom skola, bibliotek, fritidsgård och träffpunkt för äldre, m.m. Lokalerna ska ha en flexibilitet och utformas så att lokaler kan tillgängliggöras för andra verksamhe-ter på kvällar och helger. För att kunna ha lokalerna klara som planerat till hösten 2021 bör ett programarbete påbörjas nu för att identifiera de olika verksamheternas behov. Kommunfullmäktiges Mål och budget 2016-2017 innebär att det i nuläget inte är bestämt om skolan i centrala Vega skall byggas och drivas i kommunal eller privat regi. Det är angeläget att detta tydliggörs i samband med kommunfullmäktiges Mål och budget 2017-2018. Förvaltningens synpunkter Med hänsyn till omfattningen på uppdraget är det nödvändigt att besluta om programuppdrag för skolan och aktivitetshuset redan innan kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget 2017-2018, för att undvika förseningar i processen. Mycket stort fokus behöver läggas på att samnyttja lokaler mellan olika verksamheter och arbetet kommer att ske i samarbete med berörda förvaltningar. Som riktmärke för det fortsatta arbetet med lokalprogram för den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall gälla att byggnaden skall omfatta högst 12 500 m2 BRA. De funktioner som i utgångslä-get för arbetet skall beaktas är F-9 skola, matsal med scen, särskola, idrottshall med läktare, bibliotek, fritidsgård, musikskola, träffpunkt för äldre och café. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Ekonomiavdelningen 2016-04-13 KS 2016/190 2 (2) Handläggare Jörn Karlsson, ekonomidirektör Oavsett vilken driftsform som kommunfullmäktige bestämmer sig för är det viktigt att nu påbörja programarbetet över vilka verksamheter som skall finns på platsen. Underlag för beslut - Tjänsteutlåtande 2016-04-13 – Ny skola och aktivitetshus i Vega riktlinjer för fortsatt arbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Föreliggande förslag till riktlinjer för fortsatt arbete med ny skola och aktivitetshus i Vega godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att snarast påbörja programarbetet för skolan och aktivitetshuset och att återredovisa resultatet till kommunstyrelsen senast i samband med kommunstyrelsens första sammanträde under 2017. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Jörn Karlsson Ekonomidirektör Expedieras: Akt För verkställighet: ekonomiavdelningen För kännedom: Kultur-och fritidsnämnden, äldrenämnden, grundoch förskolenämnden, stadsbyggnadsnämnden och socialnämnden 13 april 2016 Ekonomiavdelningen Jesper Schönberg Kommunstyrelsen Ny skola och aktivitetshus i Vega – riktlinjer för fortsatt arbete Bakgrund På västra sidan av planerad pendeltågstation i Vega, söder om huvudgatan, finns en skoltomt för en grundskola (F-9). Ambitionen är att skoltomten även ska utvecklas till ett lokalt allaktivitetshus för boende och besökare i Vega. Detaljplanen medger därför annan verksamhet för att skapa förutsättningar för ett "aktivitetshus" på platsen inkluderande exempelvis idrottssalar, bibliotek, fritidsgård eller motsvarande. Den nya grundskolan på tomten är tänkt som en F-9 skola, 2-3 parallell verksamhet för årskurs F-6 med plats för ca 350-400 elever och en 4-5 parallell verksamhet för årskurs 7-9 med plats för ca 300-400 elever, totalt ska den nya grundskolan dimensioneras för ca 700 elever. Den nya skolan ska också ha en flexibilitet att över tid kunna hantera variationer mellan årskurserna men också att under ”elevpucklar” till viss del kunna utökas ytterligare. Kommunfullmäktiges Mål och budget 2016-2017 innebär att det i nuläget inte är bestämt om skolan i centrala Vega skall byggas och drivas i kommunal eller privat regi. Det är angeläget att saken beslutas i samband med kommunfullmäktiges Mål och budget 2017-2018. Riktlinjer för fortsatt arbete Tanken med den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega är att den skall inrymma lokaler för kommunens andra verksamheter i Vega, såsom bibliotek, fritidsgård och träffpunkt för äldre, m.m. Utöver det skall också byggnaden utformas så att lokaler kan tillgängliggöras för studieförbund och föreningar på kvällar och helger. Mycket stort fokus behöver läggas på att samnyttja lokaler mellan olika verksamheter. Med hänsyn till omfattningen på uppdraget är det nödvändigt att besluta om programuppdrag för skolan och aktivitetshuset redan innan kommunfullmäktige beslutar om Mål och budget 2017-2018, för att undvika förseningar i processen. Inom kommunstyrelseförvaltningen ansvarar ekonomiavdelningens lokalförsörjningsenhet för planeringen av kommunens framtida verksamhetslokaler. Här ligger därmed ansvaret för att ta fram det nu aktuella lokalprogrammet. I enlighet med investeringsprocessen sker samarbete med utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, äldreförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Skolan och aktivitetshusets funktioner mm Som riktmärke för det fortsatta arbetet med lokalprogram för den centrala skolan och aktivitetshuset i Vega skall gälla att byggnaden skall omfatta högst 12 500 m2 BRA. Kommunstyrelseförvaltingen bedömer att nedanstående funktioner ryms inom denna yta under förutsättning att samnyttjande sker mellan funktionerna. De funktioner som i utgångsläget för arbetet skall beaktas är följande. F-9 skola avsedd för totalt 700 elever Kök och matsal med scen Lokaler för särskola Fullstor idrottshall med läktare Bibliotek Fritidsgård Kommunal musikskola Träffpunkt för äldre Café Byggnaden skall utformas så att de lokaler som är av intresse för studieförbund, föreningar och andra intressenter att nyttja på kvällar och helger förläggs i den mer publika aktivitetshusdelen. I samband med programarbetet skall utredas vilka av skolans funktioner som är lämpliga att förlägga i aktivitetshusdelen, och också föreslå hur huvudmannaskapet för dessa lokaler bör se ut för att underlätta tillgängliggörandet av dem. Tidplan Tomten som den nya skolan skall byggas på kommer fram till sommaren 2019 vara ianspråktagen av det provisoriska spåret för pendeltågstrafiken. Den tidplan som kommunen i dagsläget arbetar efter utgår från att byggstart skall kunna ske direkt i augusti/september 2019 när spåret är borttaget från tomten. Bygget beräknas ta ca 18 månader vilket innebär att skolan och aktivitetshuset kan vara färdiga för invigning till sommaren 2021. Närmast planeras programarbetet pågå fram till årsskiftet 16/17 med beslut om lokalprogram i berörda nämnder under början av 2017. Under 2017 och början av 2018 sker förprojekteringen där en arkitekt ritar upp och gestaltar 2 (3) byggnaden. Våren 2018 påbörjas projektering och upphandling sker under slutet av 2018 och början av 2019. Ovanstående tidplan gäller för uppförande i egen regi. Oavsett vilken driftsform som kommunfullmäktige bestämmer sig för så måste kommunen ta fram någon form av program över vilka verksamheter som skall finns på platsen. Om kommunfullmäktige bestämmer, i samband med Mål och budget 2017-2018, att byggnaden skall byggas och drivas av extern part kommer uppdraget delvis att förändras. Exempelvis behöver förslag till ett ersättningssystem för att driva bibliotek och fritidsverksamhet tas fram av kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att om en byggnad skall kunna stå klar hösten 2021 måste avtal med externa leverantörer vara klart i början av 2017. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Föreliggande förslag till riktlinjer för fortsatt arbete med ny skola och aktivitetshus i Vega godkänns. 2. Kommunstyrelseförvaltningen ges i uppdrag att snarast påbörja programarbetet för skolan och aktivitetshuset och att återredovisa resultatet till kommunstyrelsen senast i samband med kommunstyrelsens första sammanträde under 2017. Bengt Svenander kommundirektör Jörn Karlsson ekonomidirektör 3 (3) Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-14 KS 2016/112 1 (2) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Remiss: Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun Sammanfattning Ägaren av Lissma 4:82 har ansökt om att hans fastighet ska flyttas från Huddinge kommun till Haninge kommun. Enligt gällande lag får Kammarkollegiet besluta om en ändring i kommunindelningen som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommunerna. Om berörda kommuner är ense om en ändring får indelningsändring beslutas. Kammarkollegiet har remitterat ansökan till Haninge och Huddinge kommuner samt till Lantmäteriet. I tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens förvaltning i Huddinge föreslås kommunen att gränsändring inte medges med hänsyn till att fastigheten ligger inom område som är intressant för naturreservat. Ärendet behandlas av Huddinge kommunstyrelse 2016-04-27 och av deras fullmäktige 2016-05-09. Kommunstyrelsen i Haninge beslöt hösten 2015, med hänvisning till riksintresset friluftsliv, ge negativt planbesked till önskemål om planläggning för industriändamål för grannfastigheten Dåntorp 1:2 med samma ägare som Lissma 4:82. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att Huddinge kommun med stor sannolikhet kommer att motsätta sig den begärda gränsändringen. Förvaltningen finner ingen anledning för Haninge kommun att uttala någon annan uppfattning än Huddinge kommun, särskilt inte mot bakgrund av att Haninge kommunstyrelse har lämnat ovan nämnt planbesked till markägaren. Underlag för beslut - Ansökan om ändring av gränsen mellan Haninge och Huddinge kommun, remiss från Kammarkollegiet, daterat 2016-02-10 POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-14 KS 2016/112 2 (2) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef - Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen daterat 2016-04-04 Huddinge kommuns tjänsteutlåtande till Kammarkollegiet, daterat 2016-04-04 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Haninge kommun avstyrker att fastigheten Huddinge Lissma 4:82 överförs till Haninge kommun. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Kammarkollegiet, Huddinge kommun Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-07 KS 2016/111 1 (3) Handläggare Malin Löfgren, kommunekolog Remiss: Miljöprogram för Huddinge kommun Sammanfattning Huddinge kommun har remitterat Miljöprogram för Huddinge kommun till bl a Haninge kommun för synpunkter. Syftet med miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i Huddinge kommun och programmet är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten. Miljöprogrammet berör i viss mån även social och ekonomisk hållbarhet. Miljöprogrammet ersätter lokal Agenda 21 2009-2015. Programmet är indelat i sex temaområden: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. I den årliga mål- och budgetprocessen ska målen i miljöprogrammet användas. De olika nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner ska visa relevanta åtaganden och åtgärder för att uppnå miljömålen. De kommunala bolagen ska planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse för de miljömål som de berörs av. Huddinge kommuns tidigare Klimat- och energiplan har reviderats och infogats i miljöprogrammet. Denna del av miljöprogrammet syftar till att uppfylla delar av lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Miljöprogrammet ska följas upp i sin helhet årligen i samband med årsredovisningen. Förvaltningens synpunkter Huddinges miljöprogram är omfattande och innehåller många ambitiösa mål och riktlinjer för kommunens miljöarbete. Många av målen har direkt bäring på Haninge, exempelvis inom temaområdet vatten. Specifikt kan nämnas de mål och åtgärdsplaner som föreslås för sjöarna Trehörningen och Orlången. Vattnet från dessa sjöar rinner vidare mot Haninge och Huddinges arbete för att minska miljöpåverkan på dessa sjöar har därmed betydelse även för miljökvaliteten för Haninges vatten. POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-07 KS 2016/111 2 (3) Handläggare Malin Löfgren, kommunekolog Intentionen att samla kommunens samtliga mål och riktlinjer med bäring på miljö i ett dokument är god. Programmet har dock att vinna på en tydligare struktur. I inledningen anges att kommunen arbetat in nio av de 17 globala miljömålen i miljöprogrammet. På vilket sätt detta skett framgår dock inte. Kommunstyrelseförvaltningen menar att det hade varit önskvärt om relevant globalt miljömål angivits under respektive temaområde. De skrivningar som anges under rubriken Övergripande mål är identiska med de nationella miljömålen vilket framgår av läsanvisningen. Det hade med fördel kunnat framgå även under respektive temaområde. Kommunstyrelseförvaltningen saknar en övergripande beskrivning av kommunens största utmaningar inom respektive temaområde. En sådan beskrivning skulle utgöra en brygga mellan nationella miljömål och de lokala miljömålen och underlätta förståelsen för eventuella behov av samordning med grannkommuner. Under rubriken Delmål återfinns kommunens egna skrivningar, utöver dem som finns i ÖP. Här blandas skrivningar från andra styrdokument med sådana som endast finns i Miljöprogrammet. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att en tydligare uppdelning mellan skrivningar som härrör från andra styrdokument och sådana som endast beslutats i Miljöprogrammet skulle öka läsbarheten och göra Miljöprogrammet tydligare. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar vidare att det under rubriken Delmål återfinns både målformuleringar, indikatorer och generella riktlinjer vilket gör att rubriken Delmål blir otydlig och i viss mån missvisande. På sidan 49 anges de prioriterade miljömålen för Stockholms län. I detta stycke bör det framgå att de även finns en framtagen strategi för miljömålet Begränsad klimatpåverkan ”Klimat- och energistrategi för Stockholms län” (2013) och ett åtgärdsprogram för miljömålet Frisk luft ”Åtgärdsprogram för kväveoxid och partiklar” (2012). Förvaltningen anser att uppdelningen mellan kommunen som geografiskt område och kommunens egna verksamheter (sådana som kommunen har direkt rådighet över) är bra liksom att Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Samhällsutvecklingsavdelningen 2016-04-07 KS 2016/111 3 (3) Handläggare Malin Löfgren, kommunekolog miljöprogrammet anger att kommunen genom olika insatser kan verka för och skapa förutsättningar för att nå målen även utanför sina egna verksamheter. Rubriken Mått, som återkommer under varje temaområde, är otydlig och nämns inte i läsanvisningen. Förvaltningens bedömning är att rubriken kan utgå eftersom innehållet även redovisas i tabellen Mått och Målöversikt. Inom flera områden på miljöområdet är det svårt att definiera mätbara mål, exempelvis för Biologisk mångfald. Förvaltningen menar att resonemanget i miljöprogrammet om att ändå ha med mål som inte är mätbara, i syfte att ange önskad utveckling, är klokt. Underlag för beslut - Remissmissiv Miljöprogram för Huddinge kommun - Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021, remissversion Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelseförvaltningens ovanstående synpunkter skall utgöra Haninge kommuns yttrande. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Huddinge kommun, Berit Pettersson, Malin Löfgren, Frida Nordström KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2016-02-22 KS-2015/1004.809 1 (2) Remissinstanser Helena Gerrby 08-535 301 37 [email protected] Stockholms läns landsting Botkyrka kommun Haninge kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Södertälje kommun Salems kommun Tyresö kommun Miljöprogram för Huddinge kommun Miljöprogram för Huddinge kommun Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 13 maj 2016. Remissen har även gått ut till andra remissinstanser. I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 slutade att gälla 2015 har kommunstyrelsen givit kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett nytt miljöprogram. Syftet med miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i kommunen. Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. Härmed får ni Miljöprogrammet för Huddinge kommun 2017-2021 på remiss med möjlighet att lämna synpunkter. Vid frågor kontakta: Lena Fyrvald, miljöstrateg, [email protected] Katarina Persson, miljöstrateg, [email protected] Johanna Pettersson, miljöstrateg, [email protected] Skicka era svar till [email protected]. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA 2016-02-22 KS-2015/1004.809 2 (2) Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8 Miljöprogram för Huddinge kommun 2017-2021 Remissversion 2016-02-08 Foto: Richard Vestin Innehåll Inledning .............................................................................................................................3 Uppdrag och syfte...............................................................................................................3 Dokumentets upplägg ........................................................................................................4 Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet........................................................5 Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete ..................................................................7 Klimat och luft.....................................................................................................................8 Vatten ...............................................................................................................................13 Biologisk mångfald och friluftsliv......................................................................................18 Markanvändning och samhällsplanering ..........................................................................22 Gifter i miljön....................................................................................................................30 Informera och engagera ...................................................................................................34 Mått och målöversikt........................................................................................................36 Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden............................................................46 Metod för kommunens interna miljöarbete.....................................................................50 2 Inledning Huddinge kommun har sedan länge arbetat med miljöfrågor. Kommunen är en ekokommun sedan 1996. Detta innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, vilket är ett nätverk med fokus på just kommuners miljöarbete. För ytterligare information om Sveriges ekokommuner se sidan 49. Huddinges första agenda 21-dokument antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer. Under 2005 reviderades dokumentet för första gången, och 2010 antogs den andra revideringen av kommunfullmäktige: Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015. Miljöprogram 2017-2021 är alltså det fjärde agenda 21-dokument/miljöprogram som kommunen har tagit fram. Miljöprogram 2017-2021 är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. I augusti 2010 beslutade kommunfullmäktige att anta en klimat- och energiplan för Huddinge kommun. I denna fanns mål och åtgärder inom områdena klimat och energi. Under 2015 följdes klimat- och energiplanen upp i sin helhet. Vid uppföljningen fann man ett behov av att revidera planen. Detta har gjorts i samband med framtagandet av detta miljöprogram och de delar som fanns med i klimat- och energiplanen återfinns nu i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Denna del i miljöprogrammet syftar alltså även till att uppfylla delar av lagen om kommunal energiplanering (1977:439). Plan för miljöarbete, som beslutades i fullmäktige 2010 och som beskriver kommunens arbete med interna miljöfrågor finns numera finns inarbetad i miljöprogrammet under rubriken Metod för kommunens interna miljöarbete, se sidan 50. Världens ledare beslutade 2015 om 17 nya globala mål för hållbar utveckling fram till 2030. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in 9 i miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). För ytterligare information se sidan 47. Uppdrag och syfte I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 slutade att gälla 2015 har kommunstyrelsen givit kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett nytt miljöprogram. Syftet med miljöprogrammet är att styra miljöarbetet i kommunen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i kommunen. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. De mål som redovisas under rubrikerna ”Kommunens egna verksamheter” är mål som kommunen som organisation själv har rådighet över. 3 Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. Dokumentets upplägg - läsanvisning En beskrivning och status av miljötillståndet och trender i Huddinge finns i Miljöbarometern, www.miljobarometern.huddinge.se. Ett nuläge finns redovisat vid de delmål där det finns ett nuläge. Miljöprogrammet är indelat i sex temaområden där de olika nationella miljömålen beskrivs. De sex temaområdena är: Klimat och luft Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft Vatten Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Säker strålmiljö Gifter i miljön Nationella miljömål: Giftfri miljö, avfallsdelen från miljömålet God bebyggd miljö Informera och engagera Det finns inget specifikt nationellt miljömål för detta temaområde. Följande nationella miljömål ingår inte i miljöprogrammet: Skyddande ozonskikt, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö. Miljöproblemen kopplade till dessa mål är inte stora i Huddinge och har därför inte heller prioriterats. För ytterligare information om de nationella miljömålen, se sidan 45. Övergripande mål Under varje temaområde finns rubriken ”Övergripande mål”. Där finns texten för de nationella miljömålen som är relevanta för temaområdet. De övergripande målen för Huddinge är desamma som de nationella miljömålen. Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan 2030 (beslutad 2014) Under denna rubrik beskrivs redan beslutade riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan (ÖP) med bäring på miljöområdet. Översiktsplanen vägleder och ger stöd i beslut om 4 användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Delmål (redan beslutade respektive nya delmål för Huddinge) Delmålen i miljöprogrammet är dels en sammanställning av redan beslutade miljömål, dels nya miljömål. För varje beslutat miljömål anges i vilket dokument det är beslutat, till exempel avfallsplanen. Där inget dokument anges är miljömålet nytt för Huddinge, d.v.s. målet har inte varit med i Huddinges styrdokument tidigare. Målen i dokumentet redovisas dels för Huddinge som geografiskt område, dels för Huddinge kommuns egna verksamheter. Med rubriken ”Kommunens egna verksamheter” menas de kommunala verksamheter som kommunen har rådighet över, d.v.s. där kommunen själv kan bestämma mål, åtgärder etc. Med Huddinge som geografiskt område menas det område som avgränsas av kommungränsen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i kommunen. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. Däremot kan kommunen genom olika insatser verka för och skapa förutsättningar för att nå målen. Mål som berör kommunala bolag finns delvis under kommunens egna verksamheter och delvis under kommunen som geografiskt område. Detta eftersom bolagen verkar både inom de kommunala verksamheter och i det geografiska området. Mått och målöversikt Efter alla temaområden finns en mått- och måltabell som visar alla mått och deras koppling till respektive mål. Där redovisas också uppföljningsintervallen för måtten. Ett fåtal mål i programmet är inte uppföljningsbara och har därför inget mått, men finns ändå med i programmet eftersom de anger en önskad utveckling. Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet Miljöprogrammet ska styra miljöarbetet i kommunen. I det årliga framtagandet av Mål och budgetdokumentet ska målen i miljöprogrammet användas. Mål och budget utgör sedan underlag för nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner. Dessa ska redovisa, för nämnden relevanta, åtaganden och åtgärder för att uppnå miljömålen. Dessutom styr miljöprogrammet nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner direkt. Alla nämnder berörs inte av alla målen i miljöprogrammet. De kommunala bolagen är ansvariga för att uppnå de mål, som de berörs av. De ska således planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse. Miljöprogrammet följs upp i sin helhet årligen. Detta görs i samband med årsredovisningen. Alla mått följs dock inte upp årligen. Detta på grund av att vissa mått förändras lite från år till år så att det därför inte är meningsfullt att följa upp dem årligen. Vissa mått kräver mycket resurser att mäta, varför det görs mer sällan. Uppföljning sker även i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Se figur nedan. 5 För att miljöprogrammet ska bli enkelt att använda kommer de delar som berör samhällsplaneringen att samlas i ett dokument och de delar som berör kommunens egna verksamheter att samlas i ett dokument. Dessa dokument kommer att bli verktyg för dem som är berörda av samhällplaneringen och för dem som är berörda av kommunens interna miljöarbete. Uppföljning av miljöprogrammet Miljöprogrammet används i framtagandet av Mål och budget Mål och budget och miljöprogrammet används i nämndernas VP Figur 1. Årscykeln i kommunen och hur miljöprogrammet ska följas upp och genomföras. 6 Inriktning1 för Huddinge kommuns miljöarbete Hållbar utveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på utveckling. Detta miljöprogram fastställer Huddinge kommuns ambition och inriktning för det ekologiska perspektivet. Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Punkterna nedan utgår ifrån de fyra hållbarhetsprinciperna. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: 1 ta hänsyn till miljö- och naturvärden i våra beslut medverka till att bevara biologisk mångfald i kommunen arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder kontinuerligt minska energianvändningen öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter verka för ett miljöanpassat byggande aktivt minska innehållet av farliga ämnen i varor och kemiska produkter i kommunens verksamheter samt i kommuninvånarnas vardag ställa relevanta krav i upphandling av varor och tjänster öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter engagera och utbilda medarbetare och förtroendevalda så att arbetet inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas kommunicera hållbar utveckling med invånare och andra intressenter Kan likställas med en miljöpolicy 7 Klimat och luft Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Övergripande mål Begränsad klimatpåverkan ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås”. Frisk luft ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.” Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på målområdet Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av miljöprogrammet). Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med ”Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län”. 8 Delmål Kommunen som geografiskt område 1. Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet2) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen3 vara 0 ton/invånare (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 1,7 ton/invånare (2013) 2. Koldioxidfotavtrycket4 (konsumtionsperspektivet) ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 jämfört med 2004 (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) och 1,0 ton/invånare senast 2050 (nytt mål). Nuläge: 10,2 ton/invånare (2004) 3. Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde5 (nytt mål). 4. Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde6 (nytt mål). 5. Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 (beslutat i Huges fastigheter AB:s energiplan). Nuläge: minskning med 20 procent (2014) 6. Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014. (nytt mål) Nuläge: 7000 MWh/år (2014) (Huge fastigheter) 7. Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). Nuläge: 14 tankställen (2 biogas, 11 etanol, 1 RME)och 9 laddplatser (2015) (nuläget avser publika tankställen/laddplatser). 8. Andelen miljöbilar (enligt statlig definition) ska uppgå till minst 40 procent 2021 (nytt mål). Nuläge: 20 procent (2014/2015) Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras inom kommunens gränser till exempel utsläpp från industrier och trafiken. 3 Med nettoutsläpp menas skillnaden mellan de utsläpp som görs inom ett område och det upptag av växthusgaser som görs av kolsänkor, främst skog och mark. Sverige har som mål att inte ha några nettoutsläpp år 2050. 4 Koldioxidfotavtrycket mäter den mängd utsläpp av fossil koldioxid som vi orsakar, direkt eller indirekt, via konsumtion av varor och tjänster, oavsett var i världen utsläppen har skett till exempel importerade matvaror. 5Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 6 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 2 9 Kommunens egna verksamheter 9. Samtliga nybyggda kommunala lokaler ska fr.o.m. 2017 vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen7 (nytt mål). 10. Energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler ska senast 2020 vara högst 137 kWh/m2 (beslutat i Mål och budget). Nuläge: 156 kWh/m2 (2014). 11. Uppvärmningen med direktverkande el i arrendegårdarna ska vara helt utfasad 2021 (reviderat från klimat- och energiplanen). Nuläge: samtliga arrendegårdar har direktverkande el som huvudsaklig uppvärmning (2015). 12. Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen 2021 (reviderat från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 90 procent (2015). 13. Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende 2025 (nytt mål). Nuläge: 20 procent (2015). 14. Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2014 (nytt mål). Nuläge: 88 kg/anställd (2014). 15. Koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2017 (nytt mål). 16. Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska till 2021 jämfört med 2013 (nytt mål). 17. Inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (nytt mål). Mått Kommunen som geografiskt område Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv) 7 Växthusgasutsläpp per sektor (procent) Växthusgasutsläpp per sektor (ton/inv) Koldioxidfotavtrycket (ton/inv) Halten kvävoxider årsmedelvärde (µg/m3) Halten partiklar årsmedelvärde (µg/m3) Energianvändning i Huges fastighetsbestånd (procent) Mängd producerad el från sol och vind i Huges bestånd (MWh) till exempel Miljöbyggnad, Breeam och Svanen 10 Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel (st) Andel miljöbilar (procent) Kommunens egna verksamheter Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade (procent) Energianvändning i kommunala lokaler (kWh/m2) Antal arrendegårdar där direktverkande el fasats ut (st) Andel förnyelsebar energi i kommunala lokaler (procent) Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (procent, kg/anställd) Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor (procent, kg/anställd) Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta (procent) Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter (ton) Andel inköp mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (procent) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område För att uppnå målen för kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med fossila bränslen och öka attraktiviteten för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare och företag och samarbete med näringslivet. Alla typer av energibesparande åtgärder kan ha en initial kostnad, men innebär ekonomiska besparingar på sikt. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att uppnå målen riskerar kommunen att inte leva upp till de nationella målsättningarna på klimatområdet. Om miljökvalitetsnormerna för luft inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. 11 Kommunens egna verksamheter För kommunens verksamheter innebär målen en omställning dels till att effektivisera och minska antalet transporter dels till en högre andel förnyelsebara bränslen. Initialt kan fler fordon med förnyelsebara drivmedel vara kostnadsdrivande. Dock är exempelvis elfordon betydligt billigare i drift, då drivmedlet är billigare. Målet om att certifiera kommunens byggnader innebär en ökad kostnad. Dock måste kommunen ta hänsyn och anpassa sig till artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) som säger att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollbyggnader efter den 31 december 2018. Att certifiera byggnader är en sätt för kommunen att säkerställa att så sker. En lägre energianvändning innebär också lägre kostnader vid användning av byggnaden. Vad gäller målet om att inköpt kött ska minska är detta ett mål som innebär en minskad kostnad eftersom kött är dyrare i förhållande till många andra livsmedel. Ur hälsosynpunkt är det viktigt att dra ner på mängden rött kött och charkuterier då dessa livsmedel är klassade som hälsofarliga i alltför stora mängder. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter max 500 gram i veckan. 12 Vatten Nationella miljömål: Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Grundvatten av god kvalitet Övergripande mål Ingen övergödning ”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.” Levande sjöar och vattendrag ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.” Hav i balans samt levande kust och skärgård ”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.” Myllrande våtmarker ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.” Grundvatten av god kvalitet ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” 13 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar nedströms. Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med programmet. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras. Delmål Kommunen som geografiskt område 18. Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste 2021. Inget vatten får försämras (beslutat i och med Vattendirektivet). 19. Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l (nuläge 2015: 51 µg/l) Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l (nuläge 2015: 100 µg/l) Orlången: ca 23 µg/l (nuläge 2015: 46 µg/l) Magelungen: ca 22 µg/l (nuläge 2015: 31 µg/l) Drevviken : ca 18 µg/l (nuläge 2015: 32 µg/l) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) 20. Siktdjupet8 i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till: Långsjön (Segeltorp): ca 2,0 m (nuläge 2015: 1,0 m) Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m (nuläge 2015: 0,6 m) Orlången: ca 1,9 m (nuläge 2015: 0,8 m) Magelungen: ca 2,2 m (nuläge 2015: 2,1 m) Drevviken : ca 2,2 m (nuläge 2015: 3,1 m) (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015) 8 Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom det i dessa är mycket näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet. 14 21. Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Skyddszoner9 ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark (nytt mål). 22. Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden10. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 23. Sjöar och vattendrag11 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer och spridningsvägar för växter och djur (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 24. Vattenmiljöer ska bevaras, återskapas och utvecklas kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 25. Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram (reviderat delmål från Agenda 21 20092015). 26. Våtmarkerna12 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur. Befintliga våtmarker ska bevaras och utvecklas. Ytterligare våtmarker återskapas kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 5,35 ha (2015). För mål om dagvatten, se vidare under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering. I skyddszoner får det inte plöjas, gödslas eller spridas bekämpningsmedel. Vegetationen i zonerna ska skördas kontinuerligt genom slåtter eller bete. Skyddszoner är även viktiga för att tillgängligöra odlingslandskapet för friluftslivet samt för att gynna den biologiska mångfalden. 10 Huddinge kommun, miljönämnden 2012. 11 Vattendrag delas in, enligt följande: bäck, å, ström. 12 Våtmarker är övergångszoner mellan land och vatten. Våtmarker är bland annat myrar (mossar och kärr), sumpskogar (våtmarker som är bevuxna med skog), våtmarksstränder vid och grunda områden i sjöar, vattendrag och hav samt småvatten. 9 15 Mått Kommunen som geografiskt område Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status (procent) Andel sjöar som uppfyller god kemisk status (procent) Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (µg/l) Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (meter) Areal skyddszoner (ha) Antal sjöar som skyddats under året. Antal vandringshinder som åtgärdats under året. Areal återskapad våtmark (ha) Mål från: Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden med bäring på målområdet Dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status nås/bibehålls i grundvatten. De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. 16 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Kommunen har tagit fram två åtgärdsplaner för de mest påverkade sjöarna Trehörningen och Orlången. I dessa beskrivs vilka åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormerna för dessa sjöar ska klaras. Eftersom dessa sjöar rinner vidare till andra sjöar som har miljökvalitetsnormer påverkas även dessa sjöar av utvecklingen i Trehörningen och Orlången. Arbetet med åtgärderna finansieras av den årliga Tyresåmiljonen som kommunen har avsatt, medel från Stockholm Vatten samt årliga kommunala äskanden. Åtgärdsplaner för ytterligare sjöar kommer att tas fram under de kommande åren. Härnäst kommer åtgärdsplaner för Långsjön och Magelungen att tas fram. Vattenåtgärder av mer biologisk karaktär finansieras delvis inom ordinarie budget inom natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Många åtgärder sker också inom ordinarie verksamhet till exempel olika typer av tillsyn. Även Stockholm Vatten arbetar inom ordinarie verksamhet med att till exempel åtgärda felkopplingar, bräddningar och läckage i ledningsnätet. Om miljökvalitetsnormerna för vatten inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. Icke vidtagna åtgärder leder på sikt till igenväxning av sjöar, minskad artrikedom, fiskdöd, dålig badvattenkvalitet med mera. 17 Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål: Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv Övergripande mål Levande skogar ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.” Ett rikt odlingslandskap ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.” Ett rikt växt- och djurliv ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” Riktlinjer från översiktsplanen som har bäring på målområdet Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård, Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat) och Ågesta. Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen kan värnas och stärkas. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (redan genomfört), Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (redan genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (redan genomfört). De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifika känslighet undviks. 18 Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på icke kommunalägd mark. Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse. Delmål Kommunen som geografiskt område 27. I skogarna ska växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser med livskraftiga bestånd. Arealen skogsmark som skyddas som naturreservat ska öka till 2021 enligt de områden som anges i ÖPs riktlinje (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 40 procent (2015) av den totala skogsmarken. 28. Strategiskt viktig grönstruktur ska bevaras. Sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer ska inte brytas. I svaga avsnitt ska sambanden stärkas, så att det blir lättare för människor och djur att ta sig fram (nytt mål). 29. Andelen skyddad natur ska öka med de områden som anges i riktlinjen i översiktsplanen senast 2030 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 37 procent (2015) av kommunens totala areal. 30. Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter13 ska bekämpas kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 31. Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 365 passager/1000 invånare (2015) i ett av kommunens naturreservat Nuläge: 34,5 % (2014) av invånarna promenerar ofta på leder i skogen eller motionerar på elljusspår. 32. Naturbetesmarkerna14 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 33. Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 35 ha(2015). 34. Ängsmarkerna15 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 14 ha (2015). 13 14 t ex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla Naturbetesmark är mark som använts länge (minst 20-30 år) ofta hundratals år till bete men som inte plöjts, odlats eller skördats. 19 35. Eklandskapet ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas (nytt mål). 36. De tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). 37. Jordbruksmarken16 bör ej bebyggas, i syfte att bevara den biologiska mångfalden och erbjuda rekreationsmiljöer (nytt mål). Nuläge: 533 ha jordbruksmark (2015) 38. Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 27 procent ekologiskt jordbruk av total jordbruksmarkareal (2013) Mått Kommunen som geografiskt område Andel skogsmark som skyddats som naturreservat (procent) Andel skyddad natur (procent) Bekämpning av invasiva arter har skett (ja eller nej) Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden (antal/invånare) Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår (procent) Areal naturbetesmarker (ha) Areal våtmarksbetesmarker(ha) Areal ängsmarker (ha) Areal jordbruksmark (ha) Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (ha) Ängsmark är marker där vegetationen består av gräs och örter. Den gödslas eller plöjs inte men skördas kontinuerligt. 16 Jordbruksmark är sådan mark som används, eller nyligen använts för jordbruk. Här ingår åkermark, kultiverad betesmark, träda, naturbetesmark och ängsmark. 15 20 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbete och åtgärder för ökad biologisk mångfald faller till en stor del inom natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde. Åtgärderna finansieras delvis inom ordinarie budget, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Till exempel ingår skötsel av ängsmarker och naturbetesmarker inom ordinarie drift samt framtagande av underlag för naturreservatsbildande. Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och sammanhängande grönstruktur, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. 21 Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Övergripande mål God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” Säker strålmiljö ”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.”17 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet Bebyggelse och ökad sammanhållning Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden. Vid planläggning ska det alltid prövas ifall det är möjligt att få in funktioner som är underrepresenterade i området. Särskilt viktigt är det att få in service och arbetsplatser i områden som domineras av bostäder för att dessa områden ska bli mer levande och attraktiva. I varje kommundel och delområde ska det eftersträvas att den bostadstyp och upplåtelseform som är underrepresenterad tillskapas så att fördelningen mellan upplåtelseformerna blir mer jämn. Men i mycket goda kollektivtrafiklägen ska alltid en hög exploateringsgrad eftersträvas med i huvudsak flerbostadshus med olika upplåtelseformer. Samtliga kommunens delar knyts samman med omkringliggande områden via bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur eller rekreationsstråk. Det goda vardagslivet Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en samlokalisering med kommersiell service. Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har t ex målet om radon i förskolor uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är särskilt känsliga då skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska undvikas på platser där barn och unga vistas, t ex genom skuggande träd. 17 22 Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. I alla samhällsbyggnadsprojekt beaktas hur miljön kan utformas så att den blir trygg och tillgänglig för samtliga individer och befintliga otrygga miljöer åtgärdas där så är möjligt. Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn Det befintliga näringslivet ges möjligt att växa i kommunen för att säkerställa att fler och olika typer av arbetstillfällen existerar för att kunna erbjuda förvärvsarbete till en heterogen befolkning (tillgång till arbete nära boendeplats, minskar behovet av resande). Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i anslutning till huvudkollektivtrafikstråk. Attraktiva parker och stora strövområden De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende kvalitet och tillgänglighet. Avståndet till närmaste park och lekplats bör inte överstiga 500 meter från bostaden, helst betydligt kortare. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800 meter till ett större grönområde. Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte påverkas negativt. Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster. Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation används vid framtagande av Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt, detaljplaner och exploateringsavtal. 23 Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda kollektivtrafiklägen. Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras. Vatten är en grundförutsättning Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa en uthållig vattenförsörjning genomförs. Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar åtgärder avseende trafikdagvatten. Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras. Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande dagvattenanläggningar finns markerade på markanvändningskartan. Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk Jordbruksmark bör ej bebyggas. Gång-, cykel och kollektivtrafik i fokus Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan. De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av strategiskt viktiga länkar. Parkeringsprogram och parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan parkeringsfrågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS 2010 samt planera för ”resecentrum” i varje regional stadskärna. Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik. 24 Säkra livsmiljöer En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas. Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så att bullerstörningarna minskar. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med ”Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län”. Länsstyrelsens riktlinjer om när och hur riskutredningar ska tas fram vid bebyggelse nära riskkällor ska följas. På sikt bör verksamheter med större skyddsavstånd flytta ut från kollektivtrafiknära lägen till redan störda lägen där de inte står i konflikt med stadsutvecklingen. Riktlinjer från handelspolicyn med bäring på målområdet Nya dagligvarubutiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som förbättrar tillgängligheten för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl har svårt att förflytta sig långa sträckor. Nya butiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som minimerar de negativa miljöeffekterna, främst med avseende på effekterna av den tillkommande biltrafiken. I syfte att öka tillgängligheten till dagligvarubutiker, minska behovet av bil i samband med varuinköp och förbättra konkurrensen, kommer kommunen att verka för och ha en generös inställning till nya dagligvaruetableringar i bostadsnära lägen. Kommunen ska kontinuerligt verka för förbättringar av kollektivtrafikförsörjningen vid såväl befintliga som nya butiker. Nya områden för externhandel är inte aktuella. Delmål Kommunen som geografiskt område 39. Översiktsplanens riktlinjer ska följas. 40. Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 71 procent (2015) av mätta bostäder under året 41. Försiktighetsprincipen ska tillämpas vad gäller elektromagnetisk strålning i samhällsplaneringen18 (nytt mål). 42. Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster integreras i kommunens samhällsplanering (nytt mål). 43. Vid ny- och ombyggnation ska livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål). 18 Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation. 25 44. Uppkomsten av dagvatten ska minimeras (beslutat i Dagvattenstrategin). 45. Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka (beslutat i Dagvattenstrategin). 46. Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden (beslutat i Dagvattenstrategin). 47. Förorening av dagvatten ska undvikas (beslutat i Dagvattenstrategin). 48. Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts (beslutat i Dagvattenstrategin). 49. Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient (beslutat i Dagvattenstrategin). 50. Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden (beslutat i Dagvattenstrategin). 51. Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system (beslutat i Dagvattenstrategin). 52. Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras (beslutat i Dagvattenstrategin). 53. Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp (beslutat i Dagvattenstrategin). 54. Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks (beslutat i Dagvattenstrategin). 55. Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 dB(A) vid fasad ska minska till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 49 procent (2015) 56. Antalet boende i bostäder som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dB(A) vid fasad, utmed kommunala vägar ska minska till 4700 personer 2024. De bostäder som åtgärdas ska efter åtgärd inte ha högre ljudnivå inomhus än 30 dB(A) ekvivalentnivå (beslutat i Åtgärdsprogram för buller). Nuläge: 5700 personer har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dB(A) vid fasad 57. Andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Nuläge: gång- 20 procent, cykel- 5 procent, kollektiv- 25 procent, biltrafik 45 procent (2011) 58. Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Nuläge: 39 procent bor inom 600 meter respektive 71 procent inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation. 22 procent arbetar inom 600 meter respektive 52 procent inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation (2012). 26 Kommunens egna verksamheter 59. Grönytefaktorn19 på befintliga skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska bibehållas eller öka (Huge fastigheter ABs grönytefaktor) (nytt mål). 60. Vid nybyggnation av skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska grönytefaktorn bibehållas (Huges fastigheters ABs grönytefaktor) (nytt mål). 61. För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus följas (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). 62. Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Nuläge: 32 procent (2014) 63. Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 6 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Nuläge: 26 procent (2014) Mått Kommunen som geografiskt område Radonhalten i under året mätta bostäder (Bq/m3) Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden (antal/invånare) Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare) Andel invånare och arbetande som har max 600 meters gångavstånd till spårstation (procent) Andel invånare och arbetande som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation (procent) Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik (procent) Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) (procent) 19 Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) (procent). Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär (procent) Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola (procent) Grönytefaktorn är andelen grönyta i förhållande till den totala ytan inom ett definierat område. En hög grönytefaktor har betydelse för dagvattenhantering, klimatanpassning, biologisk mångfald och människors hälsa. 27 Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola (procent) Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent) Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 dB(A) vid fasad (procent) Antal boende som inte klarar ljudnivån 55 dB(A) (antal) Kommunens egna verksamheter Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare) där grönytefaktorn har bibehållits (procent) Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare)där grönytefaktorn har bibehållits (procent) Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 dB(A) (procent) Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 dB(A) (procent) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Översiktsplanens riktlinjer liksom de flesta av delmålen är redan beslutade, dvs de finns redan i kommunens styrdokument och ska genomföras och följas upp i enlighet med dessa. För kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen för att uppnå målen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med bil och öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare, näringslivet och andra aktörer för att öka kunskapen om hur man kan minska växthusgasutsläppen m m. Närhet till kollektivtrafik, service och grönområden bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer, där man minskar bilberoendet och risken för ohälsa. Målen innebär inga direkta ökade kostnader utan handlar mer om andra arbetssätt och kunskapsspridning. Nya verktyg och metoder kan behöva arbetas fram. Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare fråga, då bebyggelsen ökar och klimatet förändras. Genom att undvika att hårdgöra alltför stora ytor minskar risken för skador på fastigheter och samhällsviktiga funktioner vid kraftiga skyfall. Dagvatten utgör för Huddinges del den största källan till påverkan på sjöar och vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska klaras måste dagvattnet tas om hand, så nära källan som möjligt. Om miljökvalitetsnormerna för vatten, luft och buller inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. 28 Kommunens egna verksamheter Målen om buller och grönytefaktor kan komma att komplicera planering och byggande av verksamhetslokaler. Gröna ytor kan också vara dyrare i drift. Dock har kommunen ett ansvar för att kunna erbjuda barn och unga en hälsosam miljö. Att under lång tid utsättas för buller kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser. En ökad mängd grönyta i form av träd och buskar bidrar bland annat till skuggade miljöer. Idag ökar antalet fall av hudcancer. Att utsättas för stor mängd UV-strålning i unga år vet man ökar risken för att drabbas. Förutom skugga bidrar gröna ytor till lokalt omhändertagande av dagvatten. 29 Gifter i miljön Nationellt miljömål: Giftfri miljö Övergripande mål Giftfri miljö ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på målområdet Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen. Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling av matavfall undersökas. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för medborgarna. Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen. Delmål Kommunen som geografiskt område 64. Spridning av miljögifter, t ex perfluorerade ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 12 ng/l PFOS (2013) i ytvatten i Drevviken 65. Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet20 ska minimeras (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: bly 21 mg/kg, kadmium 0,8 mg/kg, kvicksilver 0,6 mg/kg (2015) 66. Användningen av farliga ämnen och skadliga kemikalier i byggprodukter ska minimeras21 (nytt mål). 20 21 I Henriksdals reningsverk, som merparten av Huddinge avloppsvatten tas om hand i. Exempel på verktyg är databaserna BASTA och Sunda hus. 30 67. Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark. 22(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 27 procent (2013) ekologiskt jordbruk av total jordbruksmark 68. Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). 69. Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska till 2021 jämfört med år 2000 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 328 kg/invånare (2014) 70. 2021 ska insamlade tidningar och förpackningar öka till samma nivå som rikssnittet23 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 50 kg/invånare (2014) 71. 2020 ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011). 72. 2020 ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011). 73. 2020 ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall (beslutat i Avfallsplanen 2011). 74. 2020 ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll (beslutat i Avfallsplanen 2011). Kommunens egna verksamheter 75. 2021 ska samtliga av farliga ämnen i varor och kemiska produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter24 ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi (nytt mål). 76. Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka. Vid upphandling ska livscykelperspektiv eftersträvas (nytt mål). 77. Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler25 ska inte köpas in eller användas (nytt mål). för att minska bekämpningsmedel och konstgödsel Rikssnittet är 69,5 kg/invånare. 24 De egenskaper som avgör om kemikalier anses farliga är huruvida de bryts ned i naturen (persistens), anrikas i människor eller djur (bioackumulation) eller är giftiga (toxicitet). Ytterligare egenskaper är cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande och hormonstörande. (Länsstyrelsen) 25 REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen 22 23 31 78. Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2020 (beslutat i Mål och budget). Nuläge: 40 procent (2015) 79. 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till (nytt mål). 80. 2018 ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall (nytt mål). 81. Samtliga verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet (nytt mål). 82. Minst en ny återbruksverksamhet ska starta senast 2019 (nytt mål). Mått Kommunen som geografiskt område Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken (ng/l) Inventerade och sanerade förorenade områden Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (µg/l) Mängd hushållsavfall (kg/inv) Mängd insamlat källsorterat material (kg/invånare) Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 meter respektive 800 meter till en återvinningsstation (procent) Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (procent) (Sortera hemma) Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling (procent) Andel hushåll som sorterar ut matavfall (procent) Andel felsorterat farligt avfall (procent) Kommunens egna verksamheter Andel skadliga kemikalier som fasats ut (procent) Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler har köpts in (ja eller nej). Andel avtal där miljökrav ställs (procent) Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar (procent) Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall (procent) 32 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Det kommunala bolaget SRV återvinning AB har kommunens uppdrag att ansvara för avfallshanteringen i kommunen. Ökad service till invånarna kan innebära ökade kostnader. Detta regleras främst via avfallstaxan. Ansvaret för tidnings- och förpackningsinsamlingen ligger i dag på Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Företagen som tillverkar förpackningar, ska också se till att dessa samlas in. En statlig utredning pågår, där ansvaret för insamlingen av förpackningar föreslås övergå i kommunal regi. Detta kan få konsekvenser för hur kommunen väljer att organisera detta. Tungmetaller och miljögifter så som perfluorerade ämnen ger hälsorisker om de till exempel återfinns i dricksvatten. De kan även leda till förgiftning av växter och djur. Att bedriva ekologiskt jordbruk är viktigt för att minska giftspridningen. Det ekologiska jordbruket kan ge lite lägre avkastning än det konventionella. Vid exploatering tillkommer kostnader då förorenad mark behöver saneras. Kommunens egna verksamheter Ekologiska livsmedel är i många fall något dyrare än konventionellt producerade livsmedel. Kommunen har under flera år framgångsrikt bedrivit arbete för att öka andelen ekologiskt utan att ha extra medel avsatta. Detta har lyckats genom att planera måltiderna annorlunda, dra ner på mängden kött och använda livsmedel efter säsong. Liksom vid inköp av ekologiska livsmedel är miljömärkta produkter ofta något dyrare. Dessutom krävs det vid upphandlingar en relativt god marknadskännedom. En upphandlingsprocess som inte bara utvärderar anbud på priset kräver större kunskap. Därmed kan det behövas utbildningsinsatser för kommunens verksamheter. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att minska farliga kemikalier riskeras hälsan för dem som kommunens verksamheter är till för och för kommunens anställda. På avfallssidan innebär det ingen ökad kostnad att sortera i olika fraktioner. Initialt krävs en mindre kostnad för installation av avfallskärl där dessa inte finns. 33 Informera och engagera (Inget specifikt nationellt miljömål) Övergripande mål Huddinges invånare och verksamma samt anställda i Huddinge kommun ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur deras val till vardags påverkar möjligheterna att nå miljömålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot dem. Ambitionen är att invånare och verksamma ska uppleva miljöarbetet som utvecklande och att det är lätt att göra rätt. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan kommunala verksamheter och mellan kommunen, boende och verksamma. Delmål Kommunen som geografiskt område 83. Det ekologiska fotavtrycket26 ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Nuläge: 5,5 globala hektar (2004) 84. Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka till 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 134 st (2015) 85. Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). 86. De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier (nytt mål). 87. Naturinformation och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas i och om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad (nytt mål). 88. Energi- och klimatrådgivningen ska fortsätta att finnas tillgänglig för privatpersoner, företag och organisationer (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Kommunens egna verksamheter 89. Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor (beslutat i Plan för miljöarbete). 90. Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer (nytt mål) 91. Miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten (nytt mål). 26 För att beräkna det ekologiska fotavtrycket utgår man från statistik över vad vi konsumerar av olika varor och tjänster för att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har behövts för denna konsumtion, oavsett var i världen produktionen sker. 34 92. Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 20 procent senast 2021 (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015). Nuläge: 13,5 procent (2015) Mått Kommunen som geografiskt område Ekologiskt fotavtryck (globala hektar) Antal miljöcertifierade och miljödiplomerade företag Antal publika arrangemang/kampanjer Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart (ja/nej) Arbete har skett med naturinformation (ja/nej) Kommunen egna verksamheter Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning (procent) Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer (ja/nej) Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. (procent) Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbetet med att engagera och informera invånarna har idag begränsade resurser. En ökad ambitionsnivå i detta arbete, som miljöprogrammet föreslår, innebär att ökade resurser behöver avsättas. Det handlar både om personella resurser och om resurser för genomförande av åtgärder. Kommunens egna verksamheter Målet om att alla anställda ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor är inget nytt mål utan har funnits sedan länge i kommunen. Tidigare har kommunen haft en webbutbildning som samtliga anställda gjorde. Ett liknande upplägg är troligtvis den effektivaste metoden eftersom det innebär att varje anställd avsätter ca en timme någon gång under sin anställning i kommunen. Kostnad tillkommer för att köpa in utbildningen. Internt miljöarbete ingår redan nu i utbildningen för nyanställda chefer. Att certifiera skolor enligt någon etablerad certifiering innebär en kostnad för de skolor och förskolor som certifierar sig. 35 Mått och målöversikt Mått Enhet MätMål intervall Klimat och luft Växthusgasutsläpp per invånare ton/inv årligen Växthusgasutsläpp per sektor procent ton/inv årligen Koldioxidfotavtrycket ton/inv vart femte år Halten kvävoxider årsmedelvärde µg/m3 vart femte år Halten partiklar årsmedelvärde µg/m3 vart femte år Energianvändning i Huges fastighetsbestånd procent årligen Mängden producerad el från sol och vind i Huges bestånd Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel Andel miljöbilar MWh årligen antal årligen procent årligen 1. Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen vara 0 ton/invånare 1. Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (74 procent jämfört med 1990) (produktionsperspektivet) senast 2030 och senast 2050 ska nettoutsläppen vara 0 ton/invånare 2. Koldioxidfotavtrycket (konsumtionsperspektivet) ska minska till 4,0 ton/ invånare senast 2030 jämfört med 2004 och 1,0 ton till 2050. 3. Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde 4. Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde 5. Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 6. Mängden framställd energi från solkraft och vindkraft från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014 7. Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 8. Andelen miljöbilar (statlig definition) ska uppgå till minst 40 procent 2021 36 Mått Enhet fortsättning Klimat och luft Andel nybyggda procent lokaler som är miljöcertifierade MätMål intervall årligen Energianvändning i kommunala lokaler kWh/m2 årligen Antal arrendegårdar där direktverkande el fasats ut Andel förnyelsebar energi i kommunala lokaler (Sekom27) Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (Sekom) Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter Andel inköp mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel antal årligen procent årligen procent, kg/anställd procent, kg/anstä lld procent årligen ton årligen procent årligen 27 9. Samtliga nybyggda kommunala lokaler ska fr.o.m. 2017 vara certifierade enligt något av de etablerade miljöcertifieringssystemen 10. Energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler ska senast 2020 vara högst 137 kWh/m2 11. Uppvärmningen med direktverkande el i arrendegårdarna ska vara helt utfasad 2021 12. Andelen förnyelsebar energi i kommunala lokaler ska utgöra minst 95 procent av den totala energiförbrukningen 2021 14. Koldioxidutsläppen per anställd från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2014 15. Koldioxidutsläppen per anställd från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2017 13. Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende 2025. mäts 2017 och 2021 årligen 16. Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska 2021 jämfört med 2013 17. Inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel. Sverige ekokommuners nyckeltal 37 Mått Enhet MätMål intervall procent vart sjätte år Andel sjöar som uppfyller god kemisk status procent vart sjätte år Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken µg/l årligen Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken Areal skyddszoner meter årligen ha årligen Antal sjöar som skyddats under året antal årligen Vatten Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status 18. Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste 2021. Inget vatten får försämras 18. Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker som har miljökvalitetsnorm ska uppnås senaste 2021. Inget vatten får försämras 19. Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l, Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l, Orlången: ca 23 µg/l, Magelungen: ca 22 µg/l, Drevviken : ca 18 µg/l 20. Siktdjupet i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till: Långsjön (Segeltorp): ca 2,0 m Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m Orlången: ca 1,9 m Magelungen: ca 2,2 m Drevviken : ca 2,2 m 21. Påverkan/ läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Skyddszoner ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark. 22. Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreations-värden. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 38 Mått Enhet Mätintervall antal årligen ha årligen procent årligen Andel skyddad natur (Sekom) procent årligen Bekämpning av invasiva arter har skett ja eller nej årligen Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår antal/in vånare årligen procent vart tredje år fortsättning Vatten Antal vandringshinder som åtgärdats under året Areal återskapad våtmark Biologisk mångfald Andel skogsmark som skyddats som naturreservat Mål 25. Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram 26. Våtmarkerna ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur. Befintliga våtmarker ska bevaras och utvecklas. Ytterligare våtmarker återskapas kontinuerligt 27. I skogarna ska växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser med livskraftiga bestånd. Arealen skogsmark som skyddas som naturreservat ska öka till 2021 enligt de områden som anges i ÖPs riktlinje. 29. Andelen skyddad natur ska öka med de områden som anges i riktlinjen i översiktsplanen senast 2030. 30. Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter ska bekämpas kontinuerligt 31. Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar 31. Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar 39 Mått Enhet fortsättning Biologisk mångfald Areal ha naturbetesmarker Mätintervall Mål årligen 32. Naturbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka till 2021. 33. Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka till 2021. 34. Ängsmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka till 2021. 37. Jordbruksmarken bör ej bebyggas, i syfte att bevara den biologiska mångfalden och erbjuda rekreationsmiljöer 38. Ekologiskt jordbruk ska bedrivas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark. Areal våtmarksbetesmarker ha årligen Areal ängsmarker ha årligen Areal jordbruksmark ha årligen Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (Sekom) ha årligen Markanvändning och samhällsplanering Radonhalten i under Bq/m3 årligen året mätta bostäder Cykeltrafikanter i antal/in årligen förhållande till vånare folkmängden Resor med kollektivresor/in årligen trafiken (Sekom) vånare Andel boende och procent mäts var arbetande som har tredje år max 600 meters gångavstånd till spårstation Andel boende och procent mäts var arbetande som har tredje år max 1200 meters gångavstånd till spårstation 40. Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft 57. Andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka fram till 2030 57. Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 58. Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 58. Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 40 Mått Enhet Mätintervall Mål fortsättning Markanvändning och samhällsplanering Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola Färdmedelsfördelning: gång, cykel, kollektivtrafik, bil Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 dB(A) vid fasad procent årligen 57. Andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka fram till 2030 procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent årligen Följer upp ÖP-riktlinje procent mäts var tredje år 57. Andelen transporter med gång-, cykeloch kollektivtrafik ska öka fram till 2030 procent årligen 55. Andel nya bostäder i planer antagna efter 2008 som har trafikbuller överstigande 55 dB(A) vid fasad ska minska till 2021. 41 Mått Enhet Mätintervall Mål fortsättning Markanvändning och samhällsplanering Antal boende som antal årligen 56. Antalet boende i bostäder som har en inte klarar ljudnivån dygnsekvivalent ljudnivå över 55 dB(A) vid 55 dB(A) fasad, utmed kommunala vägar ska minska till 4700 personer 2024. De bostäder som åtgärdas ska efter åtgärd inte ha högre ljudnivå inomhus än 30 dB(A) ekvivalent nivå. Andel av befintliga procent Vid för59. Grönytefaktorn på befintliga skolor, förskolor, skolor och ändring på förskolor och idrottsanläggningar ska idrottsanläggningar platsen bibehållas eller öka (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare) där grönytefaktorn har bibehållits Andel av nybyggda procent Vid för60. Vid nybyggnation av skolor, förskolor förskolor, skolor och ändring på och idrottsanläggningar ska idrottsanläggningar platsen grönytefaktorn bibehållas (där Huge fastigheter AB är fastighetsägare)där grönytefaktorn har bibehållits Andel förskolor med procent årligen 62. Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A) riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 Andel skolor med procent årligen 63. Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A) riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 6 procent till 2024 Gifter i miljön Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken ng/l årligen 64. Spridning av miljögifter, t ex perfluorerade ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras 42 Mått Enhet fortsättning Gifter i miljön Inventerade och sanerade förorenade områden Mätintervall Mål årligen 68. Förorenade områden (av t ex tungmetaller och miljögifter) ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras 65. Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet ska minimeras 69. Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska 2021 jämfört med år 2000 70. 2021 ska insamlade tidningar och förpackningar öka till samma nivå som rikssnittet Följer upp ÖP-riktlinje Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (Sekom) Mängd hushållsavfall (Sekom) µg/l årligen kg/inv årligen Mängd insamlat källsorterat material kg/invån årligen are Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 m respektive 800 m till en återvinningsstation Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (Sortera hemma) Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling Andel felsorterat farligt avfall Andel hushåll som sorterar ut matavfall procent årligen procent årligen 71. 2020 ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling procent årligen procent årligen procent årligen 72. 2020 ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling 74. 2020 ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll 73. 2020 ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall 43 Mått Enhet fortsättning Gifter i miljön Andel skadliga procent kemikalier som fasats ut Mätintervall Mål årligen 75. 2021 ska samtliga av de farliga ämnen i varor och kemiska produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi 77. Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler28 ska inte köpas in eller användas Produkter och tjänster som innehåller kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler har köpts in Andel avtal där miljökrav ställs ja eller nej årligen procent årligen Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall procent årligen procent årligen procent årligen 28 76. Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka. Vid upphandling ska livscykelperspektiv beaktas 78. Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2020 79. 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till 80. 2018 ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen 44 Mått Enhet Mätintervall fortsättning Informera och engagera Ekologiskt fotavtryck globala vart femte år hektar Antal miljöcertifierade antal årligen och miljödiplomerade företag Antal publika antal årligen arrangemang /kampanjer Arbete har skett för ja/nej årligen att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart Arbete har skett med naturinformation ja/nej årligen Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling procent årligen ja/nej årligen procent årligen Mål 83. Det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar 84. Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka till 2021 85. Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer 86. De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier 87. Naturinformationen och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad 89. Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor 90. Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer 92. Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 20 procent senast 2021 45 Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden Huddinge kommun är beroende av sin omvärld. Kommunens miljö och invånare både påverkas av de globala miljöproblemen och bidrar till dem. Vi behöver därför förhålla oss till den forskning, de överenskommelser och det arbete som görs på internationell, nationell och regional nivå. Nedan beskrivs några av de viktigaste delarna som kommunen behöver ta hänsyn till i sitt strategiska miljöarbete och vid utformning av lokala mål och åtgärder. Planetära gränser29 Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Begreppet som utvecklades vid forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre innebär att det finns nio miljöproblem i världen och att vart och ett utav dem har en gräns för vad jorden kan hantera. De nio planetära gränserna är: 1. Klimatförändring 2. Förlust av biologisk mångfald 3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären 4. Havsförsurning 5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler) 6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning) 7. Färskvattenanvändning 8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer) 9. Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). Forskarna bedömer att fyra av de nio planetära gränserna nu överskrids. Dessa är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Överskridandet beror på oss människor och att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Genom att överskrida gränserna riskerar t ex marina ekosystem att förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av. 29 www.stockholmresilience.org 46 17 globala mål30 På FN:s toppmöte den 25-27 september 2015 beslutade världens ledare om 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Dessa ersätter de åtta tidigare milleniemålen och kommer att vägleda internationellt utvecklingssamarbete fram till 2030. De 17 globala målen är: 1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt. 2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning. 6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla 7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. 10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder. 11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. 14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling. 15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen31 De nationella miljökvalitetsmålen har beslutats av riksdagen och utgör grunden i den svenska miljöpolitiken. Målen och dess preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som 30 31 www.globalamalen.se www.miljomal.se 47 miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna används också i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Generationsmålet anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Uppföljningen innehåller en bedömning om dagens styrmedel och om de åtgärder som görs före år 2021 är tillräckliga för att nå målen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelserna i landet har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen. I Stockholms län arbetar länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och för att miljön ska bli bättre. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljömålsdialog. 32 Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2021 valts ut för prioriterade insatser i länet. Arbetet med de prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet. Som ett stöd i hur 32 www.lansstyrelsen.se/stockholm 48 detta görs har regionala miljömålsrådet hittills enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram och gemensamma insatser. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och för Ett rikt växt- och djurliv. Huddinge kommun i samverkan Huddinge kommun är en ekokommun, vilket innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Genom medlemskapet får kommunen tillgång till ett nätverk bestående av ett stort antal andra svenska kommuner och landsting för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Sekom arbetar även med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör det uthålliga samhället. Som medlem är kommunen med och påverkar. Till Sekom rapporterar kommunen årligen in siffror till de tolv nyckeltal som nätverket har tagit fram för att mäta tillståndet i medlemskommunerna. Sekoms medlemmar ska i alla politiska beslut ta hänsyn till de fyra hållbarhetsprinciperna33: 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen Principen innebär att vi ska arbeta för att minska spridning och nyanvändning av material som hämtas ur berggrunden och som negativt påverkar miljön, exempelvis tungmetaller och olja. Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället. 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen Detta handlar exempelvis om att minska kemikalieanvändningen, öka vår återvinning och källsortering och sträva efter att minska förorenande utsläpp till luft och vatten. 33 www.sekom.se 49 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas Principen innebär att vi inte ska använda våra resurser i en snabbare takt än vad naturen hinner återskapa, exempelvis avverka mer skog eller fiska mer än vad som motsvarar återväxten. Det innebär också att vi ska undvika olika former av manipulation av ekosystemen, såsom att förändra grundvattenflöden, skapa jorderosion eller att asfaltera över bördig jordbruksmark. 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov Ett samhälle kan aldrig bli långsiktigt hållbart om inte människor mår bra. Detta innebär exempelvis att vi behöver ha ett demokratiskt samhälle där medborgarnas synpunkter tas tillvara. Kommunen har även genom Södertörnssamarbetet samarbete inom miljöområdet. Södertörnskommunerna tar årligen fram en nyckeltalsrapport med jämförande miljönyckeltal. I Södertörns utvecklingsprogram anges att Södertörnskommunerna ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle. Inom detta område har kommunerna uppdrag kring att genomföra omställningen till samordnad varudistribution och kring att arbeta för en förstärkt infrastruktur för förnyelsebara drivmedel. 34 Metod för kommunens interna miljöarbete35 Kommunen är den näst största arbetsgivaren i Huddinge kommun med nära 6000 anställda. Kommunens verksamheter omfattar service- och tjänsteproduktion, myndighetsutövning, förvaltning av mark och fastigheter, upphandling, vård- och omsorg samt utbildning. Eftersom kommunen genom sin verksamhetsutövning påverkar miljön har vi även stora möjligheter att genom att minska miljöbelastningen från våra verksamheter bidra till en hållbar utveckling. Principer för det interna miljöarbetet Kommunens interna miljöarbete integreras i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess och följer därmed principen för ”Planera → Utföra → Följa upp → Förbättra”. 34 35 www.sodertornskommunerna.se tidigare Plan för miljöarbete 50 Planera Identifiera miljöaspekter och tillhörande miljöpåverkan I miljöarbetet ska de betydande miljöaspekterna prioriteras. Dessa är Energi- och vattenanvändning i verksamhetslokaler Person- och varutransporter Förbrukning av varor Avfall Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att ta fram övergripande miljöutredningar för miljöaspekter som är kommungemensamma. Miljöutredningar görs även på förvaltningsnivå enligt en kommungemensam modell. På arbetsplatsnivå används checklistor som är anpassade till respektive verksamhet och dess miljöaspekter. Identifiera lagar och andra krav Kommunstyrelsens förvaltning identifierar lagar och andra krav som kan vara relevanta för respektive förvaltnings miljöaspekter. Mål och åtaganden Mål inom respektive miljöaspekt ska finnas på övergripande nivå i miljöprogrammet och i Mål och budget. Mål ska även finnas på nämndnivå och redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. Till målen ska mått, nyckeltal och åtaganden finna kopplade. På enhets- och verksamhetsnivå ska åtgärder finnas. Utföra Resurser, roller, ansvar och befogenheter Varje förvaltning ska avsätta de resurser som behövs i tid och pengar för att driva och samordna miljöarbetet på förvaltningen. Varje förvaltning definierar roller, ansvar och befogenheter för den egna organisationen. Miljöarbetet sker på minst tre nivåer; kommunövergripande nivå, förvaltningsnivå och avdelnings/enhetsnivå. En miljösamordningsgrupp med representanter från alla förvaltningar ska finnas. Gruppen har i uppdrag att samordna insatser samt arbeta fram metoder för kommunens miljöarbete. Miljöombud ska finnas på de förvaltningar där det anses lämpligt. Nämnderna avgör själva om det ska finnas. Miljöombuden agerar stöd för sin förvaltnings miljösamordnare och stöttar cheferna i miljöarbetet på arbetsplatsen. Roll övergripande nivå På den kommunövergripande nivån finns en miljöstrategisk funktion som: följer och samordnar miljöarbetet i hela kommunen så att en övergripande struktur hålls tar fram mallar, guider och lathundar har expertkunskap i miljöfrågor förankrar miljöarbetet i kommunens ledningsgrupp 51 Kunskap om miljöfrågor Chefer och nyckelpersoner ska utbildas i principerna för miljöarbete. All personal ska ha en grundläggande kunskap om miljöfrågor, olika lösningar på dem samt viktiga miljömål. Miljöutbildningen ska innefatta både lokala och globala miljöfrågor. All personal ska känna till hur deras arbetsuppgifter kan påverka miljön och vad de ska göra för att förebygga, minska negativ eller bidra till en positiv miljöpåverkan. Kommunikation Relevant och uppdaterad information om miljöarbetet ska finnas tillgängligt på intranätet och kommunens webbplats. Huddinge kommun ska vara en inspirerande förebild, där miljöarbetet och engagemanget för miljön ska signaleras. Dokumentation Miljöarbetet ska dokumenteras och synliggöras i verksamhetsplaner, arbetsplaner och verksamhetsberättelser. Om förvaltningen/avdelning/enhet så beslutar kan separata miljöhandlingsplaner finnas. Följa upp Uppföljning ska ske på alla nivåer genom redovisning av miljöåtaganden, mått och nyckeltal i ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Mål och mått på nämndnivå ska redovisas i verksamhetsberättelser och delårsrapporter. Förbättra Förvaltningarna ska årligen genomföra granskningar av miljöarbetet och dess styrning för att identifiera möjligheter till förbättringar i ordinarie uppföljningsarbete. Avvikelser ska korrigeras genom ändrade rutiner i arbetet och förebyggande åtgärder ska vidareutvecklas. 52 Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Mark och exploatering 2016-04-11 KS-MEX 2016/56 1 (1) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Planbesked fastigheten Vendelsö 3:1889 Sammanfattning Ägaren av Vendelsö 3:1889 har ansökt om planbesked för att möjliggöra större byggrätt på fastigheten än vad som medges i befintlig detaljplan. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer utökad byggrätt lämplig. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen instämmer i stadsbyggnadsförvaltningens bedömning och tillstyrker positivt planbesked. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2016-03-07. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Sökanden ges i besked att kommunen kommer att arbeta fram en detaljplan som medger utökad byggrätt. En detaljplan bedöms kunna antas 2017. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom: POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST 2016-03-07 Dnr: PLAN.2015.46 Ola Grimell Kommunstyrelsen Planbesked för Vendelsö 3:1889 Sammanfattning Planavdelningen föreslår att i detaljplan med standard planförfarande utreda förutsättningar för detaljplaneändring som möjliggör att befintlig huvudbyggnad byggs ihop med garage. Fastigheten ägs i dag av Eva Öhman och Leif Öhman, och ligger inom detaljplanelagt område. Utökad byggrätt på Vendelsö 3:1889, enligt fastighetsägarnas skiss, bedöms vara lämpligt på platsen, och planläggning bedöms kunna påbörjas år 2016. Bakgrund Den 16 december 2015 inkom en ansökan om planbesked för fastigheten Vendelsö 3:1889 från Leif Öhman. Syftet med förfrågan är att utreda möjligheten att utöka byggrätten på Vendelsö 3:1889, för att kunna bygga ihop det befintliga garaget med huvudbyggnaden. Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se 2016-03-07 Dnr: PLAN.2015.46 Ola Grimell Kommunstyrelsen Förutsättningar Fastigheten Vendelsö 3:1889 ligger i Gudö nära Gudöbroleden. Avståndet till Handens centrum är cirka 6,0 kilometer där även närmaste pendeltågsstationen ligger. Planområdet innefattas av gällande detaljplanen, D 132. Detaljplan D 132, reglerar användningen av området där friliggande villabebyggelsen idag är satt till bostadsändamål. Detaljplanen D 132 innehåller även en stor del prickmark, som reglerar husens placering och byggnads- och bruttoarea. Inom planområdet är byggrätterna fördelade utifrån en procentsats av fastigheternas storlek där den aktuella fastigheten är förhållandevis liten och har istället tilldelats större byggrätt för uthus. I området finns i dag kommunalt vatten, spill och dagvatten. Inom fastigheten finns inga inventerade särkskilda naturvärden. Planområdet består till stor del av berg som har prickats bort. Planavdelningens bedömning De sökande föreslår i sin ansökan, utökad byggrätt på Vendelsö 3:1889, och går därmed inte emot rådande översiktsplan. Planavdelningen föreslår att i detaljplan utreda fastighetsägarnas förfrågan om att utöka planområdets byggrätt. Planavdelningen ser det bifogade förslaget, inskickat i samband med planförfrågan, som ett förslag som måste utredas vidare. Underlag för beslut Översiksplan, antagen 2005 Dagvattenstrategi, antagen 2010 Detaljplan D 132, antagen 2001 Stadsbyggnadsförvaltningens förslag Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen förklarar sig beredd att pröva förutsättningarna att ta fram en ny detaljplan för utökad byggrätt för Vendelsö 3:1889. Förvaltningen anser att föreslagen detaljplan kan handläggas med standardförfarande och detaljplanen kan antas av stadsbyggnadsnämnden under 2017. Martin Mansell Enhetschef plan Ola Grimell Handläggare Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Mark och exploatering 2016-04-11 KS-MEX 2016/57 1 (2) Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Planuppdrag fastigheten Sundby 7:202 (Ornö) Sammanfattning Fastigheten Sundby 7:202 är i gällande detaljplan från 1964 planlagd för bensinmack. Någon bensinmack har aldrig funnits på fastigheten utan befintlig byggnad har använts som kiosk/butik. Det har också visat sig att en del av byggnaden står på grannfastigheten. Ägaren har ansökt om bygglov för att starta livsmedelsbutik och servering. Stadsbyggnadsförvaltningen söker nu planuppdrag för att i en ny plan kunna tillmötesgå fastighetsägarens önskemål om användning och för att möjliggöra reglering av fastighetsgränsen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker planuppdrag. Underlag för beslut - Stadsbyggnadsförvaltningens underlag daterat 2016-03-14. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Sundby 7:202 som medger livsmedelsbutik och servering. __________ Bengt Svenander Kommundirektör Peter Jemtbring Näringslivs- och utvecklingsdirektör POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Mark och exploatering 2016-04-11 KS-MEX 2016/57 Handläggare Britta Orring, mark- och exploateringschef Expedieras: Akt För verkställighet: Stadsbyggnadsnämnden För kännedom: Sida 2 (2) 2016-03-14 Dnr: PLAN 2016.6 Samuel Rizk Planuppdrag för Sundby 7:202 (Ornö) Fastighetens läge vid Mörbyfjärdens tomtområde / Brevik Fastighetens läge på Ornö Sammanfattning Planuppdraget rör fastigheten Sundby 7:202 i Brevik på Ornö. Detaljplanens syfte är att möjliggöra butiks- och serveringsverksamhet på fastigheten samt att ge förutsättningar för en justering av fastighetsgränsen så att hela byggnaden hamnar på rätt fastighet. Planavdelningen bedömer att föreslagen planläggning av området överensstämmer med såväl gällande översiktsplan som samrådsförslaget till ny ÖP samt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Detaljplanen bedöms inte vara av stor vikt eller ha principiell betydelse och bedöms därför komma att antas av Stadsbyggnadsnämnden. Planavdelningen uppskattar att detaljplanen kommer att kunna antas 2018. Bakgrund 1964 upprättades gällande detaljplan (B 178) för norra delen av Mörbyfjärden, Ornö. Detaljplanens huvudsakliga syfte var att möjliggöra en omfattande fritidshusbebyggelse på denna del av Ornö. Bland ett hundratal fastigheter inom detaljplanen är Sundby 7:202 i princip den enda som inte är avsedd för bostadsändamål utan fick ändamålet ”Område för motortrafikändamål, bensinstation”. Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se 2016-03-14 Dnr: PLAN 2016.6 Samuel Rizk Någon bensinstation anlades dock aldrig på platsen, utan istället byggdes här en bangolfbana som 1977 kompletterades med en mindre kiosk på 20 m². Sedan dess har butiken byggts om och byggts till i olika etapper, med såväl permanenta som tillfälliga bygglov. I dagsläget har byggnaden en sammanlagd byggnadsarea på runt 200 m². Sommaren 2015 inkom en ansökan om bygglov för ändrad användning av befintliga lokaler, med syfte att åter igen starta upp livsmedelsbutik och servering. Bygglovet berör den 48m² stora inglasade terrass som man tidigare haft tillfälligt bygglov för och där man nu vill bedriva serveringsverksamhet. I samband med denna ansökan upptäcktes att en del av byggnaden står utanför fastighetsgränsen, vilket också bekräftats av en mätning gjord av lantmäteriet. Förutsättningar I kommunens översiktsplan antagen 2005 och reviderad 2012 är området inte särskilt utpekat. I Fördjupad översiktsplan för Ornö, antagen 1999 ligger fastigheten inom område markerat som ”befintlig bebyggelse”. Här finns även en karta för friluftsliv och turism där butik och restaurang finns markerad på fastigheten. I Regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS2010) är Ornö utpekad som så kallad ”kärnö”, vilket innebär att den fungerar som servicepunkt för befolkningen på kringliggande öar samt för turismen och friluftslivet. På Ornö finns enligt samrådsversionen av ny översiktsplan för Haninge, beräknad att antas under 2016, ”förutsättningar att utveckla samhällsservicen och infrastrukturen”. I samrådsförslaget till ny översiktsplan står även att ”vi vill underlätta för helårsboende och att öka antalet fastboende på ön. Ornö har goda förutsättningar för detta och ett ökat antal fastboende ger ett bredare och stabilare underlag för en utveckling av handel och service på ön”. I samrådsförslaget till ny ÖP ligger den aktuella fastigheten inom en rödskrafferad markering som innebär att kommunen vill ”ge utrymme för mindre komplettering med nya bostäder. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan”. Trafikverket skriver i en rapport (2015) att färjeförbindelsen till Ornö bör övergå från enskild till allmän. Om detta visar sig bli fallet kommer med stor sannolikhet investeringar i infrastrukturen på land och på Ornö bli aktuella. Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se 2016-03-14 Dnr: PLAN 2016.6 Samuel Rizk Planavdelningens bedömning Planavdelningen bedömer att föreslagen planläggning av området överensstämmer med både översiktsplanen och Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS), liksom den fördjupade översiktsplanen för Ornö. Planavdelningen vill betona att det är viktigt att detaljplanen utformas på ett sådant sätt att den säkerställer att det även i framtiden blir någon form av publik verksamhet på fastigheten. Detaljplanen kommer att omfatta fastigheten Sundby 7:202 samt den del av Sundby 7:318 (kommunens mark) som föreslås uppgå i Sundby 7:202. Det finns en del frågetecken kring avloppsfrågan som kommer att behöva utredas under planarbetet för att säkerställa en god och hållbar avloppshantering. Förslaget till detaljplan bedöms vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande, är inte av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen antas inte medföra en betydande miljöpåverkan. Standardförfarande kommer därför att tillämpas vid framtagande av detaljplanen. Detaljplanen bedöms inte vara av stor vikt eller ha principiell betydelse och bedöms därför komma att antas av Stadsbyggnadsnämnden. Planavdelningen bedömer att detaljplanen kommer att kunna antas 2018. Underlag för beslut 1. Översiktsplan, antagen 2005, reviderad 2011 2. Ny översiktsplan, samrådsförslag 2015, föreslås antas 2016 3. Fördjupad översiktsplan för Ornö, antagen 1999 4. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, 2010 Stadsbyggnadsförvaltningens förslag Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att arbeta fram en detaljplan för Sundby 7:202, där ändamålet är att säkra någon form av publik verksamhet på fastigheten. ………………………………………. Anna Lina Axelsson …………………………………………. Samuel Rizk Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se 2016-03-14 Dnr: PLAN 2016.6 Samuel Rizk Enhetschef plan Planarkitekt Haninge kommun, 136 81 Haninge Telefonnummer 08-606 70 00 växel www.haninge.se Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-14 KS 2016/5 1 (1) Handläggare Nominering av borgerlig vigselförrättare Sammanfattning Länsstyrelsen förordnar vigselförrättare efter nominering från kommunen. Följande nomineringar har inkommit till kansliet från Socialdemokraterna: Christina Andersson Jimmy Berg Underlag för beslut - Motivering vigselförrättare Christina Andersson Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Christina Andersson föreslås som borgerlig vigselförrättare 2. Jimmy Berg föreslås som borgerlig vigselförrättare __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Länsstyrelsen i Stockholms län (meddelas även den valdas kontaktuppgifter), den valda, förtroendemannaregistret POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-13 KS 2015/523 1 (2) Handläggare Anna Appelgren, kommunsekreterare Meddelanden Sammanfattning Om inget annat anges finns meddelandena hos sekreteraren. Cirkulär 16:09 från SKL: Överenskommelse nytt Avtal Räddningstjänstpersonal i Beredskap Cirkulär 16:10 från SKL: Krav på legitimation för vikarier för sjuksköterskor från den 1 januari 2016. Cirkulär 16:11 från SKL: Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter, prop. 2015/16:135 Cirkulär 16:13 från SKL: Förtydligande av regelverk rörande traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster Cirkulär 16:14 från SKL: Nyheter och sammanfattning av reglerna om registerkontroll i arbetslivet. Cirkulär 16:16 från SKL: Vårpropositionen och vårändringsbudgeten för 2016 Protokoll från sammanträde med styrelsen för AB Vårljus 2016-0217 Kompetens och kvalitet i den sociala barn-och ungdomsvården, Skrivelse från Akademikerförbundet SSR, 2016-04-05 Kallelse till årsstämma 2016-04-14 i SRV återvinning AB Kallelse till årsstämma 2016-05-03 i AB Vårljus Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Meddelandena läggs till handlingarna. __________ POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected] Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-13 KS 2015/523 Handläggare Anna Appelgren, kommunsekreterare Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: Sida 2 (2) Förvaltning Dokumenttyp Kommunstyrelseförvaltningen Recit Sida Avdelning/Enhet Datum Diarienummer Kansliavdelningen 2016-04-13 KS 2015/524 1 (1) Handläggare Anna Appelgren, kommunsekreterare Delegationsbeslut Sammanfattning Enligt 6 kap § 35 kommunallagen ska delegationsbeslut redovisas till styrelsen. Kommunstyrelsens ordförande redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Mark-och exploateringschefen redovisar delegationsbeslut enligt bilaga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Delegationsbesluten läggs till handlingarna. __________ Expedieras: Akt För verkställighet: För kännedom: POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST [email protected]
© Copyright 2024