Klicka här för att ladda ner Henry nr. 1 2016 som PDF.
RÖDA KORSETS TIDNING #1.16 GRUNDAD 1909 Fotbollspelare får lära sig bli med-spelare sid 24 WAEL FRÅN SYRIEN VILL BARA LÄRA SIG SVENSKA OCH STARTA ETT NYTT LIV 17 år, ensam, rädd och orolig Anna Carlstedt ”Hoppas att 2016 blir ett ljusare år” q I Västerås syns frivilligledarna qF lykting 1999, nu hjälper han andra Sid 10 Foto: Jose Cendon, Röda Korset Länge leve livet! Ditt arv kan rädda liv i generationer. Av samma skäl tar Röda Korset varje år emot gåvor från andra människor som skrivit in oss i sina testamenten. Det är ett stort förtroende som räddar många liv. Och ingen gåva är för stor eller för liten. Varje bidrag gör det möjligt för oss att fortsätta kampen för livet. Även efter din bortgång. Vill du veta mer? Mejla oss på [email protected] så berättar vi mer. Eller beställ vår broschyr på www.redcross.se/testamente INNEHÅLL #1.16 4 BILDEN Fantasins vingar 6 NYHETER I KORTHET Stödtelefon mot extremism Frihet att drömma q heten för människor på flykt kom nära. Ald rig tidigare har så många i vår värld flytt undan krig, konflikter och katastrofer. Aldrig tidigare har så många sökt sig till Sverige för att söka asyl. Jag tänker speciellt på barnen. Av de 60 miljoner som befinner sig på flykt är hälften barn. Av de nästan 163 000 som sökte asyl i Sverige förra året var fler än 35 000 ensam kommande barn. Den stora majoriteten mel lan 13 och 17 år. 312 barn var under 6 år. Bakom siffrorna finns människorna, barn och vuxna, med sina drömmar. Några av dem möter vi i det här numret av Henry. 2015 BLEV FÖR många av oss året då verklig Henry minns Polen 1982 q Tuvalu med i Röda Korset q Jourhavande kompis q Slopat skatteavdrag för gåvor DEN PYJAMASKLÄDDE POJKEN Max som Sid 10–13 Hovhanes Zaxaryan var okontaktbar i tre år ”Jag kände inte igen mitt ansikte när jag vaknade.” F OTO : S O F I A S A B E L APATISKA BARN Sid 14–18 Funktionshindrade barn får hjälp att utvecklas Sid 20–23 Fotbollsspelare inspireras att bli med-spelare Isabel Expósito leder workshopen. Sid 24–26 27 VI I RÖDA KORSET Ingen moms på second hand q Arian kom 1999, nu vill han hjälpa andra flyktingar q Henry hyllar O M S L A G S B I L D E N : WA E L , 1 7, F R Å N S Y R I E N PÅ T R A N S I T B O E N D E F Ö R E N S A M KO M M A N D E B A R N I M A L M Ö . F OTO : J O I G R I N D E HENRY DUNANT , en ung bankir från Schweiz, råkade under en affärsresa i Italien 1859 bli vittne till ett av den tidens värsta fältslag – slaget vid Solferino. Upplevelsen av de sårade soldaternas lidande kom att förändra hans liv och gav honom idén till Röda Korset. 1863 grundade han Röda Korset och tog strax därefter också initiativ till Genèvekonventionerna. Han skulle så småningom få Nobels fredspris för sin livslånga gärning i humanitetens tecken. Visste du förresten att Henry Dunant döptes till Henri av sina föräldrar, men själv ändrade stavningen till Henry som vuxen? Läs mer på www.redcross.se/henry RÖDA KORSETS TIDNING HENRY ges ut fyra gånger per år och distribueras till bland annat Röda Korsets medlemmar och månadsgivare. Henry vilar på samma värderingar som föreningen Svenska Röda Korset och är politiskt och religiöst obunden. Röda Korsets tidning HENRY 1.16 F OTO : S O F I A S A B E L UNGDOMSPROJEKT Abed, 9, får hjälp i hemmet. F OTO : J O I G R I N D E PALESTINA Paul Hansen porträtterar på sidorna 4–5 drömmer sig bort till varmare land. När bilden togs för mer än 17 år sedan såg världen annorlunda ut. Och i pojkens värld, uppkru pen i fönstret med flygplanet i handen, fanns sannolikt inga gränser för resandet. För många av barnen som befinner sig på flykt är verkligheten annorlunda. De flyr från en tillvaro som inte längre är uthärdlig, utsätts för stor fara och går en osäker framtid till mötes. På vägen passerar de, i bästa fall, just gränser. Men vad händer sen? En som undrar är Wael, 17 år, från Syrien som vi möter på ett transitboende för ensam kommande barn i Malmö. Han känner sig ensam, rädd och orolig. Men han drömmer. Om att lära sig svenska och starta ett nytt liv. Kommer det att bli så? 2015 PRÄGLADES PÅ flera sätt av flykting situationen. På den positiva sidan ser vi att fler än någonsin valde att enga gerade sig som volontärer i Röda Korset. Det glädjer mig. Och det gör mig stolt. Nu har vi ett nytt år fram för oss och om jag får dröm ma så önskar jag att engagemanget håller i sig. Tillsammans gör vi skillnad – för Wael och andra barn som dröm mer om en fram tid i Sverige. F OTO : M A G N U S BERGSTRÖM Bara ett barn – men har tvingats lämna allt Orolig över framtiden på transitboende i Malmö. F OTO : J O I G R I N D E ENSAMKOMMANDE BARN Anna Bergén Redaktör anna.bergen@ redcross.se VILL DU BLI MÅNADSGIVARE ELLER MEDLEM? U WWW.REDCROSS.SE U [email protected] U 0771-19 95 00 3 BILDEN FANTASINS VINGAR BONDEGATAN, STOCKHOLM, SVERIGE, DECEMBER 1998 I luftrummet någonstans över Indiska Oceanen går ett plan ner för landning. På fantasins vingar är Max, 9 år, på väg till Sri Lanka. När det blåser snålt kring knuten gör det gott att packa upp minnet av förra vinterns semesterresa. Jag tar några bilder, men snart upptäcker den pyjamasklädde grabben i fönstret fotografen och magin bryts. Med hjälp av en snäll granne tar jag mig in i Max port. Hans mor berättar om familjens resa och att Max just fått ett leksaksplan i present. Det är nu arton jular sedan och fasaden på huset har för länge sedan fått ny puts. Varje gång jag passerar tittar jag upp mot fönstret på andra våningen och tänker på Max. För ett barn med ett leksaksplan och ett imaginärt boardingkort utan restriktioner finns inga gränser. Text och foto: Paul Hansen, fotojournalist, Dagens Nyheter 4 Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Röda Korsets tidning HENRY 1.16 5 NYHETER I KORTHET F OTO : CO N N Y B O H L I N Genusbaserat våld ökar efter naturkatastrofer Ett 70-tal enduroförare fick uppsöka Röda Korsets Förstahjälpare. Det genusbaserade våldet ökar under och efter naturkatastrofer. Det visar en ny rapport från Röda Korset. Sedan tidigare vet man att sådant våld ofta förekommer i samband med konflikter. Att det även sker vid naturkatastrofer är mindre känt. – Det genusbaserade våldet beror på ojämlikheter och diskriminering som existerar i samhället och som ökar i samband med en katastrofsituation, säger Madeleine Lundberg på Röda Korset. b Upplev flykten I Röda Korsets nya virtual realityfilm ges en möjlighet att kliva rakt in i verkligheten för människor på flykt. Med hjälp av scener tagna i 360 grader från gränserna i Makedonien, Serbien och Kroatien får tittaren möta människor som berättar om flykten, resan och drömmarna om framtiden. Se filmen i din smartphone eller padda via Youtube-appen. Sök på ”Kliv rakt in i en katastrof.” b Stöd till flyktingar Röda Korset och dess ungdomsförbund får 34 miljoner kronor av regeringen för att stärka det humanitära stödet för människor på flykt. – Pengarna är välkomna men behoven kommer att vara mycket stora under lång tid framöver, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare i Röda Korset. b Ladda ner tips Röda Korset har tagit fram ett informationsmaterial bestående av affischer och foldrar med enkla tips och råd som ska underlätta för människor på flykt. Informationen finns på flera språk och riktar sig även till personer som möter människor på flykt. Materialet är framtaget i samarbete med Svenska kyrkan och Rädda Barnen och finns för nedladdning på www.redcross.se b 6 F OTO : A N D E R S W I D L U N D / R Ö D A KO R S E T Lev med i flykten. EN HJÄLPARBETARES DAGBOK TOFTA, GOTLAND, 24 OKTOBER 2015 Klockan ringer redan 04.50. Dags att gå upp och dra på sig första hjälpen-kläderna inför dagens uppdrag. Idag ska drygt 2 600 förare köra ett endurolopp på Tofta skjutfält. Världen största endurotävling ska för 33:e året i rad ske just här på Gotland. Min roll idag är att vara uppdragsledare för alla Första hjälpare, att leda och fördela arbetet som vi ska göra ute på skjutfältet. Efter samling med hela sjukvårdsorganisationen tar vi Första hjälpare oss ner till depån på tävlingsområdet. Klockan är strax före 08.00 och det myllrar redan av folk. Mekaniker, anhöriga, brummande motorcyklar och förare gör sig redo för start. Vi packar upp och möblerar vårt tält, sätter på värmen och gör oss hemmastadda. Detta är vår arbetsplats under nio timmar framöver. Förutom jag är det fem personer som arbetar i tältet. Ytterligare en ska köra minibussen som transporterar dem som är lite mer skadade till annan plats, där läkare och sjuksköterskor tar vid och bedömer vilka som har behov av att åka vidare till sjukhuset. Förmiddagen är till en början lugn men så småningom börjar skadade förare strömma in. De flesta kan vi hjälpa med omplåstring och ögonsköljningar, men de som fått frakturer, stora sårskador och urledvridningar får åka vidare till läkare. Nästan hälften av dem som besöker oss, har så pass allvarliga skador att vi måste skicka dem vidare till läkare. Efter tio timmar på fältet är vi som jobbat i tältet glada, nöjda och väldigt trötta. Sammanlagt räknar vi till ett sjuttiotal förare som har fått hjälp av oss under dagen. Vi känner att vi har gjort ett bra jobb och klappar om varandra. b Johanna Johnte Uppdragsledare Första hjälpen-gruppen Treudden, Gotland Slopade skatteavdrag för gåvor Den 25 november 2015 fattade riksdagen beslut om slopad skattereduktion för gåvor från och med den 1 januari 2016. Skattereduktionen innebar att privatpersoner fick 25 procent avdrag på gåvor som uppgick till minst 200 kr per gåvotillfälle och sammanlagt minst 2 000 kr per år. Sammanlagt handlar det om 250 miljoner kronor som frivilligorganisationerna riskerar att gå miste om vid en minskad givarvilja. Utdelning av matpaket i Syrien. Röda Korsets hoppas dock att givarna fortsätter skänka samma belopp som tidigare så att arbetet för utsatta människor inte påverkas. – 250 miljoner kronor gör otroligt stor nytta, säger Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. För den summan kan vi ge mat i en månad till drygt 3 miljoner personer i Syrien. Gåvor som skänkts under 2015 påverkas inte och redovisas i kontrolluppgifter liksom tidigare år. b Röda Korsets tidning HENRY 1.16 HENRY MINNS MATUTDELNING I POLEN 1982 F OTO : O K Ä N D 152 långtradare kördes till Polen med förnödenheter Tuvalu medlem i Röda Korset Önationen Tuvalu i Stilla havet blev den 190:e medlemsnationen i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Högsta punkten på Tuvalu ligger 4,6 meter ovanför havsnivån och dess 12 000 invånare lever med hotet om att en stigande havsnivå ska göra ögruppen obeboelig. Under senare år har landet drabbats av flera cykloner och vågorna går allt längre in på land. Tuvalus Röda Kors har 600 frivilliga som utbildas i katastrofberedskap. b F OTO : R O S E M A R I E N O R T H / I F R C Tuvalu efter cyklonen Pam i mars 2015. Matutdelning i Barkinek, Polen. Den 13 december 1981 utlyste Polens försvarsminister, general Jaruzelski, krigstillstånd i landet. Hans avsikt lär ha varit att rädda Polen undan en sovjetisk invasion liknande dem i Tjeckoslovakien 1968 och Ungern 1956. 6 000 Solidaritet-aktivister, inklusive Lech Walesa som grundat fackföreningsrörelsen Solidaritet, arresterades och internerades. Hela samhället, inklusive fabriker och kommunikationsmedel, ställdes under militär kontroll. I stort sett alla kommunikationer med utlandet stängdes. Snart återställdes skenbar ordning och folk återvände till arbete, men svår brist på praktiskt taget allt uppstod. Ransonering av flera artiklar infördes. Från utlandet kom stora hjälpleveranser i form av livsmedel, hygien- och sjukvårdsartiklar, kläder och andra bristvaror. Redan innan det militära maktövertagandet hade situationen i Polen varit svår och Svenska Röda Korset bistod med matpaket och hygienartiklar till 70 000 gamla, sjuka, handikappade och barn som Polska Röda Korset hade särskilt ansvar för. I Sverige blev Polens sak vår. Utrikesminister Ola Ullsten lovade omedelbart att alla polacker i Sverige skulle få stanna. Vi satte svenskt rekord i direktsänd tvinsamling, skolklasser anordnade basarer och så mycket kläder skänktes till Röda Korset att lokalerna inte räckte till. 1 500 ton barnkläder, 50 000 filtar och 200 000 par skor och 8,4 miljoner kronor samlades in på en enda dag – den 9 januari – då Röda Korset, Rädda Barnen och Lions genomförde en landsomfattande insamling. Över 20 000 frivilliga från olika organisationer i Sverige ställde upp i arbetet. 152 långtradare fyllda med förnödenheter lämnade Sverige. 150 000 gamla, 50 000 barn och tiotusentals sjuka och handikappade fick del av hjälpen från Sverige. I början av 1982 fick Internationella rödakorskommittén dessutom tillstånd att besöka alla personer som internerats i samband med kuppen. Detta var första gången som Röda Korset fick möjlighet att besöka politiska fångar i ett kommunistiskt land. b TEXT: SVENSKA RÖDA KORSETS ÅRSBOK 1982 70 000 000 000 … (70 miljarder) kronor omsätter julhandeln i Sverige varje år. Under ett helt år skänker svenska folket 6 miljarder till välgörande ändamål. K ÄLLA: FRII Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Pengar i stället för julklappar Svenskarnas gåvor till välgörande ändamål ökar i kronor räknat, men ligger stilla i förhållande till våra inkomster. Gåvorna motsvarade cirka 0,3 procent av den sammanlagda konsumtionen i juletid. Enligt en undersökning gjord av Sveriges annonsörer kunde 68 procent av de tillfrågade tänka sig att skänka pengar i stället för att köpa K ÄLLA: FRII julklappar. b Glöm inte söka till utbildning 1 februari är sista dagen att söka utbildningen i att ”möta och stödja människor med trauma från krig och flykt” på Röda Korsets högskola. Utbildningen är på 7,5 högskolepoäng och genomförs på distans. Målgrupp är personer som möter flyktingar och nyanlända i sitt arbete och kursen startar i mars. Läs mer på www.rkh.se. b 7 NYHETER I KORTHET HALLÅ DÄR … Stödtelefon mot extremism Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, har gett Röda Korset i uppdrag att starta en stödtelefon i förebyggande syfte. Julia Kjällquist HÄR ÄR CHATTEN! Chatta kl 18–22 må–fre och kl 14–18 på helger. www.jourhavandekompis.se 8 Tidigare saknades en nationell aktör dit oroliga anhöriga kan vända sig för att få råd och stöd. – Det känns bra att stödtelefonen bemannas av Röda Korset som är en så erfaren och trovärdig nationell aktör i civilsamhället, säger Mona Sahlin. Röda Korset som har lång erfarenhet av stödtelefoner konstaterar att stödtelefonen gör nytta. – Sedan telefonen öppnade den 16 november har det varit ett jämnt tryck av samtal, säger Anna Carlstedt, ordförande i Röda Korset. Det är alltifrån privatpersoner till kommuner och lärare som ringer. Vi lyssnar, ger råd och tillsammans ska vi försöka göra skillnad. – Vi vet att ingen föds till extremist. All förändring börjar med ett första steg och vi kan alla hjälpas åt att bromsa en negativ utveckling, säger Anna Carlstedt. b STÖDTELEFONEN Tel 020–100 200 vardagar kl 9–15. Övriga tider kan du tala in ett meddelande. Samtalen är anonyma och de som svarar har tystnadsplikt. Mona Sahlin och Anna Carlstedt. BETYDELSEFULLA MÖTEN I GENÈVE Bättre skydd och hjälp för människor på flykt, psykologiska effekter av väpnade konflikter och våld samt efterlevnaden av den internationella humanitära rätten. Det var tre frågor som diskuterades vid den 32:e Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen i Genève 4–10 december. Då samlades förutom rödakorsrörelsen också representanter för nästan varje regering i världen för att tackla vår tids största humanitära utmaningar. På konferensen, som är rörelsens högsta beslutande organ, sätts den humanitära agendan tillsammans med de 196 stater som signerat Genèvekonventionerna. – Beslut som fattas här har betydelse för det humanitära arbetet under de närmsta 20 åren, säger Svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. Förutom generalskreteraren deltog bland andra Anna Carlstedt, ordföranden i Svenska Röda Kor- sets och Ungdomsförbundets ordförande Hala Mohammed. Sveriges regerings delegation bestod av medarbetare på Utrikesdepartementet (UD) och Sida. I Genève valdes också Eva von Oelreich, tidigare ordförande i Svenska Röda Korset, in till den Ständiga Kommissionen som förvaltar konferensen mellan två konferenstillfällen. Positionen har tidigare hafts av bland andra Folke Bernadotte och Christina Magnuson. b Röda Korsets tidning HENRY 1.16 F OTO : TO M A S O N E B O R G JULIA KJÄLLQUIST, verksamhetsutvecklare för Ungdomsförbundets chattjour Jourhavande kompis. Vad är Jourhavande kompis? – En chattjour som riktar sig till barn och unga upp till 25 år som behöver någon att prata med. Varför finns Jourhavande kompis? För att många barn och unga mår dåligt ”Jourhavande idag och känner att kompis är till de inte har för alla barn någon att dela sina och unga.” tankar och funderingar med. Vem kan höra av sig? – Barn och unga upp till 25 år som behöver prata med någon. Vad kan man prata om? – Du kan prata om precis det du vill! Du kanske är orolig över något som hänt, eller orolig för att något ska hända. Du kanske har problem hemma, eller i skolan. Eller är olyckligt kär? Vem svarar på frågorna? – Frivilliga personer sitter runt om i landet, inte psykologer eller terapeuter utan bara andra unga. Alla har fått en grundläggande utbildning för att kunna ta emot samtal i chattjouren. Hur kan Jourhavande kompis hjälpa till? – Chattjouren är en kompis som lyssnar på dig när du inte har någon annan att prata med. Om du mår dåligt ska en jourhavande kompis förhoppningsvis kunna stötta dig till att ta steget att prata med någon som kan hjälpa dig där du finns. Kan jag vara anonym? – Absolut! Både de som chattar in och de frivilliga som sitter i jouren är alltid anonyma. b Stödtelefonen riktar sig till familj och närstående som känner oro för att någon i deras närhet riskerar att dras in i, eller redan är aktiv i, en våldsbejakande extremistisk rörelse – i Sverige eller utomlands. Även kommuner och organisationer kan höra av sig. – Som nationell samordnare identifierade jag tidigt ett stort behov av stöd till den som befinner sig i närheten av personer involverade i våldsbejakande extremism. Det kan exempelvis röra sig om mamman, brodern, fotbollstränaren, läraren eller socialsekreteraren, säger Mona Sahlin. NEDSLAG I VÄRLDEN BOKTIPS … Regnet luktar inte här Frankrike Franska Röda Korset var snabbt på plats för att hjälpa drabbade och anhöriga när Paris utsattes för en terrorattack fredagen den 13 november 2015. 130 människor dödades och över 350 skadades under den flera timmar långa skottlossningen och explosioner på flera platser runt om i staden. Duraid Al-Khamisi Bokförlaget Atlas 2015 F OTO : I D R I S S A S O U M A R E / I F R C Journalisten Duraid Al-Khamisis självbiografiska debutbok är en poetisk och rasande uppgörelse med hans uppväxt i Husby utanför Stockholm. Han skildrar sin privilegierade barndom i Bagdad och hur utanförskapet i Sverige gör honom allt mer bitter. Hur föräldrarna hamnar i arbetslöshet och hur han själv använder våld och droger i ett försök att hantera sin frustration. I slutet av tonåren sker en vändning i hans liv då han utbildar sig och blir en framgångsrik journalist. Boken blir därmed inte enbart en berättelse om flykt och utanförskap, utan också om en ovanlig klassresa. Från guldsmedsson, via förortens hopplöshet till firad journalist. Det är inte okomplicerat, men Al-Khamisi förblir en ”förortare”, lojal med de vänner som delar hans öde. LÄS OM DU … vill bli påmind om att bakom varje flykt finns en unik livshistoria. Mellan rummen Alexander Mahmoud Bokförlaget Atlas 2015 Indien Sedan i början av november har södra Indien drabbats av de kraftigaste skyfall som uppmätts. Regnen som försvårades av den tropiska cyklonen Rovan har resulterat i 350 dödsfall och påverkat mer än tre miljoner människor i delstaterna Andhra Pradesh, Karnataka och Tamil Nadu. Tiotusentals familjer har förlorat sina hem, ägodelar och försörjningsmöjligheter. Röda Korset har funnits på plats för att hjälpa till med evakuering och hjälp till de nödställda. Ukraina Efter mer än två år av oroligheter är situationen svår för de 1,4 miljoner som lever som internflyktingar i Ukraina. Under vintermånaderna kan temperaturen sjunka till minus 20 grader och tillgången på mat, tak över huvudet och sjukvård är begränsad. Ukrainska Röda Korset har startat 26 mobila sjukvårdsteam som hjälper mer än 17 000 personer. Matkuponger och matpaket har delats ut till 12 000 personer och mer än 3 000 personer har fått psykosocialt stöd. ”Alla människor, oavsett legal status, har rätt till ett värdigt liv i säkerhet.” Sydsudan I Sydsudan har de senaste två årens stridigheter fått stora humanitära konsekvenser. Bristen på mat är stor och hundratusentals lider av hungersnöd. För många har de senaste två åren varit ett liv på flykt – på jakt efter mat och hälsovård samt från risken för sexuella övergrepp. Många har kommit ifrån sina familjer under flykten. Röda Korset arbetar för att åtgärda de mest akuta behoven genom att förbättra tillgången på bland annat mat och hälsovård. Elhadj As Sy, Generalsekreterare, Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Alexander Mahmoud fick Röda Korsets journalistpris hedersomnämnande för reportaget Hem till byn i tidningen Re:public. Hans debutbok Mellan rummen är en stark fortsättning på reportaget. Boken är skriven i en personlig dagboksform om livet i uppväxtorten i Småland och i Stockholm. I ett omedelbart och avskalat språk bevittnar vi ett vardagsrasistiskt Sverige. Mahmouds roman handlar om utsatthet, maktlöshet, sökande och överlevnad, men också om närhet till brodern och en framväxande kärlek till papperslösa Shirin. LÄS OM DU … vill förstå utanförskap och utsatthet i ett samtida Sverige. TIPS: ANDERS WIDLUND OCH K ARIN T E N G B Y, R Ö D A KO R S E T. F OTO : M A R I E S PA R R É U S / R Ö D A KO R S E T Röda Korsets tidning HENRY 1.16 9 RÖDA KORSET I SVERIGE / ENSAMKOMMANDE BARN Några spelar Memory, andra trär pärlarmband. När Röda Korsets volon tärer drar igång kvällens aktiviteter på transit boendet i Malmö hakar många av de ensam kommande barnen genast på, lättade över att få en stunds paus från malande oro och rädsla. på plats i Malmö FOTO: JOI GRINDE TEXT: HANNA WELIN G OLVEN I SALARNA i den gamla nedlagda skolan är fulla av sängar. Här sover 144 av de tusentals ensamkommande barn som sökt asyl i Sverige de senaste veckorna. I korridoren är det trångt. På stolar och golv sitter killarna och hänger, fipplar med sina telefoner, pratar med grannen eller bara tittar rakt ut. – Jag väntar på besked om vad som ska hända med mig. Det säger Ali, en lång 16-årig kille som liksom en majoritet av de andra här flytt från Afghanistan. 10 – Får jag stanna? Var ska jag bo? Skolan är ett transitboende, tänkt som ett tillfälligt hem i två, tre dagar innan ungdomarna ska resa vidare till den kommun där de placeras. Men numera behöver de flesta stanna betydligt längre. Två, tre veckor, ibland över en månad. – Därför är det så viktigt att de har något att göra. Vi kan ge dem en chans att slappna av en liten stund, säger Sophie Åhlander, frivilligledare för Röda Korsets tisdagsgrupp på boendet. Hon har just slagit sig ned i personalrummet tillsammans med fyra av de andra volon- tärerna i gruppen. Sedan oktober har de kommit en gång i veckan för att ordna aktiviteter och finnas där för ungdomarna. Ikväll är det sällskapsspel och pyssel som gäller. – De första gångerna var vi så ambitiösa. Jag tog med 15 av dem för att spela innebandy. Det var jätteroligt, men de uppskattar också när vi bara är här och umgås, säger Victor Valencia, som kommit direkt från jobbet. De plockar fram en trave spel och pärlaskar ur skåpen och ur sina egna väskor och sprider ut sig i boendets två uppehållsrum. – När flyktingsituationen uppstod kände jag att jag ville göra något aktivt. Dessutom Röda Korsets tidning HENRY 1.16 ”Vad ska hända med mig?” För många är väntetiden också en tid av oro för framtiden och för familjen. ville jag ge tillbaka. När jag var nio år kom min familj hit från Bolivia. Och det var Röda Korset som hjälpte min pappa, som var politisk flykting, säger Victor Valencia. Han slår sig ned med ett Uno-spel. Genast fylls stolarna runt bordet. Pekande förklarar Victor Valencia reglerna. Svenska blandas med dari, pashto och engelska. Och med fnitter och skratt. PÅ BARA ETT par månader har Malmö stad utökat antalet transitplatser för de ensamkommande barnen från 116 till 2 500. Gymnastiksalar och nedlagda skolor, alla tänkbara Röda Korsets tidning HENRY 1.16 byggnader har fyllts med sängar och madrasser och runt tusen personer har anställts. Redan i slutet av augusti fick Röda Korset frågan om de, tillsammans med Ungdomsförbundet och Rädda Barnen, kunde hjälpa till i det akuta och turbulenta läget. – Behovet av vuxennärvaro och fritidsakti- ”JAG VILL GE TILLBAKA. NÄR JAG VAR NIO ÅR KOM MIN FAMILJ HIT FRÅN BOLIVIA.” Victor Valencia, volontär för Röda Korset viteter var stort, säger Marika Sandgren, koordinator för Röda Korsets akutinsats för ensamkommande barn på transitboende i Malmö. Fem veckor senare hade Röda Korset rekryterat och utbildat 50 volontärer som var redo att ordna aktiviteter på fem av stadens närmare 30 transitboenden en till två gånger i veckan. – Engagemanget bland volontärerna har varit otroligt stort i Malmö. Fortfarande är det en strid ström av nya som vill göra en insats. Dessutom har Malmökretsens ordinarie verksamhet skalats upp, såsom läxhjälpen 11 RÖDA KORSET I SVERIGE / ENSAMKOMMANDE BARN Pärlor, Kinaschack, kortspel. Allt för att fördriva tiden under väntan på transitboendet. på boendena för barn som fått uppehållstillstånd, säger Marika Sandgren. vill bara få lära mig svenska och börja ett nytt liv. Det är svårt att ta in allt som de unga varit RUNT PYSSELBORDET GÅR pärlorna åt. Kilmed om. Ändå är det så viktigt att orka – och larna turas om att trä armband och halsband, våga – göra det, säger Sophie Åhlander. Inte gärna med pärlor som har bokstäver så att de minst för sin egen skull, för att kunna förstå. kan skapa egna ord. Eva Collett, volontär i – När du möter killarna själv så här, det är tisdagsgruppen, visar olika varianter de kan då saker verkligen drabbar en. göra. Som häromveckan när en av killarna ritade – Det här ger mig så en vacker, detaljerad mycket. De kunde ha teckning av en flicka. ”VILKET VACKERT varit mina barn, jag har sminkad HALSBAND, SA JAG. Omsorgsfullt själv tre vuxna söner, och, trodde Sophie NEJ, NEJ, SVARADE säger hon. Åhlander, med ett tajt 17-årige Wael från sittande smycke om halPOJKEN: HON BLEV Syrien visar sin handsen. HALSHUGGEN.” led. Han har redan två – Vilket vackert halsSophie Åhlander, volontär för Röda Korset armband. De har samband, sa jag. Nej nej, svama budskap som keprade pojken: Hon blev sen han bär: Sweden. Landet han satt allt sitt halshuggen. Talibanerna hade skurit halsen hopp till. av henne, inför hans ögon. Och nu, sex måna– Jag var tvungen att lämna min mamma der senare, satt han här rakt framför mig. och mina småsyskon i Beirut. Jag är så fruk17-årige Ahmed kommer in i uppehållstansvärt orolig för hur de ska klara sig, säger rummet, på jakt efter ett Kinaschack. Han ser han. trött ut, ögonen är rödsprängda. Ändå ler Pengarna till smugglarna räckte bara åt han. honom. Utan familjen vid sin sida tvingades – Jag spelade Kinaschack när Röda Korset han ner i den överfyllda gummibåten på väg var här förra veckan. Det var roligt. Ibland mot Grekland och att ensam ta sig den långa spelar jag också fotboll med personalen. Det vägen genom Europa, mestadels till fots. är så skönt att tänka på något annat en stund, – Jag är rädd, vad ska hända med mig? Jag säger han.b FAKTA q 162 877 personer sökte asyl i Sverige 1 januari till sista december 2015. q 35 369 av dem var ensamkommande barn. Majoriteten var mellan 13 och 17 år. q 8 procent av de ensamkommande barnen var under 13 år. 312 barn var under 6 år. q De flesta ensamkommande barn var pojkar, knappt en av tio var flicka. b 12 Eftersom tiden på transitboendet blir betydligt längre än tänkt är det viktigt att ge barnen något att göra, säger Sophie Åhlander, frivilligledare för Röda Korsets tisdagsgrupp. Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Röda Korset: Vi måste skapa en trygg situation för flyktingbarnen Aldrig förr har så många ensamkommande barn RÖDA KORSET sökt asyl PÅVERKAR i Sverige. Under 2015 var de över 35 000. Röda Korsets arbete för de utsatta barnen är viktigare än någonsin. – Att skapa en trygg situation betyder oerhört mycket. De ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har flytt från krig, konflikt och förföljelse i sitt hemland och separationen från familjen och andra närstående är ofta tung att bära. Det säger Ida Holmgren, sakkunnig i migration och integration på Röda Korset. – Nu ser vi dessutom att själva flykten i sig blir allt svårare och farligare. Många drabbas av ytterligare trauman till följd av våld och övergrepp. – En viktig pusselbit är att återfå kontakten med familjemedlemmar. Därför är vårt arbete med efterforskning av anhöriga mycket viktigt, säger hon. ANSVARET FÖR DE ensamkommande barnen ligger, fram tills de fyller 18 år, hos kommunerna förvar och att det även och socialtjänsten. fortsättningsvis ställs Den kraftiga ökningsamma krav på de en av antalet mindermånga gode män som åriga som söker asyl nu behövs. Det är de har gjort att nya som bevakar barnets boenden fått öppna i intressen, något som är rask takt och ny perIda Holmgren. extra viktigt i dagens sonal har anställts. situation. – En av de stora – De måste vara lämpliga för utmaningarna i dag är att se till uppdraget, få rätt utbildning att barnen inte flyttas runt för och inte ha för många uppdrag, mycket mellan olika boenden vilket vi tyvärr har sett förekomoch att personalen har rätt mer. kompetens, säger Ida HolmRöda Korset är vidare mycket gren. kritiska till regeringens förslag – En annan utmaning är de att införa åldersbestämningar, långa väntetiderna för att börja en metod som saknar stöd i skolan. Resurserna på boenden för att forskningen. hantera den nya situationen är Röda Korset har också uttalat ofta bristfälliga, menar Ida kritik mot beslutet att införa Holmgren. Rödakorskretsarnas tillfälliga uppehållstillstånd och och Röda Korsets Ungdomsförkraftigt begränsa möjligheterna bunds olika verksamheter runt att återförenas med sin familj. om i landet fyller en viktig funk– Det här kommer att leda till tion. en mycket svår situation, fram– Våra frivilliga gör ett fantas- för allt för barn och ungdomar tiskt arbete. Att stödja barnen som tvingas leva i en osäker och ungdomarna under deras situation, utan möjlighet att första tid här, med vuxennärvavare sig rota sig och bygga en ro, aktiviteter, kompisgrupper framtid eller återförenas med och läxhjälp, kan vara helt avgö- sina familjer. Har de dessutom rande. med sig traumatiska upplevelser blir osäkerheten extra svår TVÅ VIKTIGA FRÅGOR för Röda att bära, säger Ida Holmgren. b Korset är att barn inte sätts i TEXT: HANNA WELIN DETTA GÖR RÖDA KORSET Ensamkommande barn som förlorat kontakten med familjemedlemmar får hjälp att återfå kontakten och återförenas. Röda Korset ger även råd och stöd i asylprocessen. Röda Korset arbetar för att påverka lagstiftningen och hur den tillämpas, så att barns grundläggande rättigheter och behov tas tillvara. På Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade ges vård och behandling. Röda Korsets tidning HENRY 1.16 I Malmö har Röda Korset under hösten och vintern arbetat med att ta emot barn och unga vid ankomsten till Sverige. Man har också aktivitetsgrupper på transitboenden. Rödakorskretsarna har aktiviteter för ensamkommande barn i ett 50-tal kommuner. De ordnar läxläsning, svenskträning, utflykter och andra aktiviteter. Ungdomsförbundet har kompisgrupper för ensamkommande på många platser. Röda Korset har tagit fram utbildningar av gode män och en informationsskrift i samarbete med Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare och Sveriges Kommuner och Landsting. Lästips! Beställ ”Nytt liv i Sverige – en introduktion för gode män för ensamkommande barn” på www.rfs.se. b 13 RÖDA KORSET I SVERIGE / SKÖVDE F OTO : L I N D A E K L U N D HAN VAR ETT AV DE APATISKA BARNEN När systersonen David lades bredvid Hovhanes i sängen, kunde ett första tecken på rörelse ses – fladder under ögonlocken. Bilden är tagen i november 2012. Hovhanes Zaxaryan i Skövde är en av många traumatiserade flyktingar som fått hjälp av Röda Korset. I tre år låg han som ett paket i sängen och var helt apatisk. I dag är han en energisk och hoppfull ung man på 19 år. F ÖR FEM ÅR sedan sökte Hovha- Han har därför inte heller berättat för sina nes familj asyl i Sverige. Hovhakompisar. nes som då var 14 år började i – Jag vill hellre fokusera på studierna på skolan och blev en stökig elev. Komvux och på att komma in på utbildningOron för framtiden var stor. Han en som undersköterska, än att tänka på det bråkade och strulade. Tills han plötsligt som varit. stängde igen, släckte ner, slöt ögonen, och EXAKT VAD SOM orsakade Hovhanes insjukslutade tala och röra på sig. nande är oklart. Familjen som kommer från Fem år senare är situationen en annan. Armenien levde som kringflackande flykting– I dag mår jag jättebra. Jag kommer inte ar. De var hemlösa, utan pengalls ihåg den tiden som jag var på plats i Skövde ar och hade levt under politiskt i sängen. När jag vaknade visförtryck under lång tid. ste jag inte att vi flyttat, att vi Hovhanes minnesbilder av fått uppehållstillstånd eller att demonstrationer, våld och min syster var gravid. Ibland utsatthet fanns inom honom. får jag ont i hjärtat när jag tänHan mådde inte alls bra. ker på vad som hänt, säger Anita Axelsson, psykoteraHovhanes nu. FOTO: SOFIA SABEL peut vid Röda Korsets behandEn dag ska han berätta för TEXT: AGNETA SLONAWSKI lingscenter för krigsskadade sina egna barn. Han vill att de och torterade i Skövde, menar att förloppet ska veta hur han mådde. Hur svårt de hade det. Men fram till dess är det hans hemlighet. är typiskt för barn som blir apatiska. 14 Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Hovhanes Zaxaryan var 14 år när han stängde ute omvärlden, slutade tala och röra på sig. När han vaknade tre år senare kände han inte igen sitt eget ansikte. Röda Korsets tidning HENRY 1.16 15 RÖDA KORSET I SVERIGE / SKÖVDE – Men Hovhanes är det mest apatiska barn som jag har sett. Han var som en liten baby, säger Anita. Anita kom in i bilden under asylprocessen, efter det att en barnhandläggare på Migrationsverket sammankallat till nätverksmöte. Innan dess hade Hovhanes mamma Ludmila Sakoyan haft svårt för att få gehör för sin stora oro för sonen som låg alldeles stilla i ett hörn. – När familjen tappat hoppet om framtiden, blir det så ohanterligt för barnet att det börjar stänga av verkligheten. Därför arbetar vi med att man som anhörig ska inkludera barnet. När föräldrarna blir lugnare, när det börjar finnas hopp, då börjar barnet sakta återvända till verkligheten, förklarar Anita. Hon och sjukgymnasten Linda Eklund har besökt familjen två gånger i veckan, ofta var för sig. Först handlade det om praktiska saker som att ordna sondmatning, hemsjukvård, sjukhussäng, rullstol och lyft. Därpå kom stödsamtal om hur anhöriga kan hantera situationen. 16 Hovhanes föräldrar Ludmila och Sarqis är mycket tacksamma för den hjälp som de fick under de tre åren när Hovhanes var sjuk. – När jag träffade Hovhanes för fem år sedan hade han inte någon muskeltonus i sin kropp. Vi fick ingen kontakt. Då handlade det om att hjälpa familjen att ta hand om honom, säger Linda. jag Anita och Linda om han skulle bli frisk. Varje gång svarade de ja. Men jag visste inte, minns Ludmila. Så började saker och ting hända i familjen. Pappa Sarqis Zaxaryan, som under flykten blivit kvar i Ryssland, kom till Sverige. De fick äntligen uppehållstillstånd efter två år. Familjen flyttade till en nyrenoverad trerummare. Och storasystern födde en liten kille. Det blev liv och rörelse. När den lilla babyn lades bredvid Hovhanes i sängen, kunde Linda skönja ett första tecken på rörelse hos Hovhanes; fladder under ögonlocken. Efter det kände hon en svag muskeltonus i handleden, sedan lite stadga i nacken, en subtil rörelse i ett finger. – Men jag kände inget, säger Ludmila och går iväg för att hämta Hovhanes gamla uppehållstillståndskort. På bilden syns en ung man med slocknad blick, som håller upp huvudet med hjälp av ett nackstöd. Sedan gick allting väldigt fort. Efter tre år i sängen började Hovhanes steg för steg att MED LYFTENS HJÄLP hissades Hovhanes upp ur sängen och ned i mamma Ludmilas famn. Hon satt bredbent på sängen och han sänktes ned så att hon kunde hålla om honom bakifrån. Allt för att ge trygghet och kroppsvärme. Andra dagar rullade mamman piggbollar på hans kropp och läste sagor på armeniska. Så fortsatte det i två år, men Hovhanes visade inga tecken på att öppna ögonen. – Det var katastrof. Jag behövde mycket hjälp. Jag grät hela tiden. Varje gång frågade ”NÄR JAG V AKNADE KÄNDE JAG INTE IGEN MITT ANSIKTE I SPEGELN. JAG HADE SKÄGG.” Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Sjukgymnasten Linda Eklund och psykoterapeuten Anita Axelsson besökte familjen två gånger i veckan för att hjälpa Hovhanes och hans familj. HALLÅ DÄR … F OTO : M A G N U S B E R G S T R Ö M Charlotta Arwidson. räta upp sin kropp. Han kunde inte mycket svenska när han blev sjuk, nu fullkomligt exploderade språket. Han sa ja till livet. – När jag vaknade kände jag inte igen mitt ansikte i spegeln. Jag hade skägg, minns Hovhanes som då blivit 1,80 lång och 17 år. SNART FYLLER HAN 20. Han visar stolt en bild på sig själv som sexåring i Armenien. En liten kille med glittrande blick under lugg. – Jag är lik min systerson – eller hur? När jag såg honom första gången blev jag jätteglad. Han betyder allt för mig, säger Hovhanes. Men allt var inte enkelt, påminner Linda. Första tiden hade Hovhanes väldigt ont i kroppen eftersom musklerna var så otränade. Då sattes regelbunden sjukgymnastik in. Därpå började Hovhanes skolan igen för att ta igen tre förlorade år. Både Linda och Anita har sporadisk kontakt med familjen i dag. – Jag kan säga att ni kom som änglar. Ni har hjälpt oss jättemycket. Vad hade hänt om vi inte fått hjälp från er? Ni har förstått vår Röda Korsets tidning HENRY 1.16 situation och våra problem. Ni har levt med oss. Seriöst! Ni gjorde det! säger Hovhanes. – Vi åt jättemycket, skrattar Linda och Anita och syftar på det obligatoriska bordet med ostpiroger, färska dadlar, frukt, te och andra godsaker som Ludmila dukar fram. Hovhanes suckar ljudligt när hans mamma vill visa fler bilder på sin son. Men det är en kärleksfull tonårsprotest. – Så fort jag säger att jag har ont i huvudet eller är trött, så blir hon orolig och vill att jag ska gå till vårdcentralen. Man kan väl vara trött utan att vara sjuk? undrar Hovhanes. FAMILJEN FÖLJER NYHETERNA och är uppda- terade på vad som händer i världen. De känner en viss oro och undrar hur det ska gå för alla som kommer till Sverige. De inser att en del av flyktingarna är traumatiserade. Själva är de oändligt tacksamma över all hjälp de fått från Röda Korset. Det har varit ovärderligt. – Nu är det perfekt. Vi lever som de andra i samhället. Jag tror jag ska börja ta körkort i nästa vecka, meddelar Hovhanes. b CHARLOTTA ARWIDSON, som arbetar med Röda Korsets och Röda Korsets Högskolas undersökning om flyktingars psykiska hälsa. Varför gör ni undersökningen? – Det finns inte tillräcklig kunskap om hur människor mår efter att ha upplevt väpnad konflikt, våld, förföl”Vi vill öka jelse eller svåra migrationstrauman. Vi vill kunskapen kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa bland om psykisk nyanlända för att öka ohälsa bland kunskapen och förstånyanlända.” elsen kring detta. Varför är det viktigt att veta? – Tidigare forskning har visat att människor som är traumatiserade och inte mår bra kan ha svårt att lära sig ett nytt språk, att komma igång med en sysselsättning och skapa ett bra liv i det nya landet. Genom att ta reda på hur nyanlända mår kan vi utvärdera om det finns tillräckliga resurser för att ge stöd och behandling. Vem får enkäten? – 4 000 slumpmässigt utvalda vuxna personer från Syrien som anlänt till Sverige efter 2011. Enkäten skickas ut via Statistiska centralbyrån. Vilka frågor ställer ni? – Personerna som får enkäten kommer att ombes svara på frågor om sin psykiska och fysiska hälsa och om sina livsvillkor i Sverige. Enkäten kommer också att innehålla frågor om förväntningar på det nya livet i Sverige och eventuella svårigheter man kan ha upplevt. Till exempel om man har upplevt diskriminering. Varför just nu? – Frågan är aktuell eftersom fler människor än någonsin flyr till Sverige och vi behöver kunskap om deras mående för att säkerställa relevant stöd och behandling. Röda Korset och Röda Korsets Högskola arbetar sedan 2014 för att utveckla forskning kopplat till trauma, tortyr och psykisk ohälsa. Enkäten är en del i detta arbete. När kommer resultatet? – Enkäten skickas ut i slutet av februari och resultaten presenteras i början av hösten 2016. b VETA MER? Kontakta Charlotta Arwidson på Röda Korset: [email protected] 17 RÖDA KORSET I SVERIGE / SKÖVDE ”Alltför många står i kö för behandling” Röda Korsets första behandlingscenter för krigsskadade och torterade startades för mer än 30 år sedan. Nu är verksamheten mer aktuell än någonsin. MÅNGA FLYKTINGAR OCH andra migranter som kommer till Sverige har utsatts för tortyr eller lider av trauman på grund av väpnad konflikt, våld eller svåra migrationsupplevelser. – Siffran bland asylsökande med den här typen av trauman kan vara så hög som 30 procent, ingen vet säkert, säger Eva Hall som är chef för Röda Korsets vårdenhet. Varje år får över 1 500 patienter hjälp av Röda Korset, men trots den verksamhet som Röda Korset och andra vårdgivare bedriver råder det en generell brist på specialiserad traumavård. – Alltför många står i kö för att få behandling och väntetiderna är långa, inte sällan upp till 1,5 år. Tillgång till hjälp ska inte heller vara beroende av var man råkar bo, säger Eva Hall. I takt med att allt fler människor på flykt sökt sig till Sverige spås behoven och efterfrågan på hjälp öka. – Vi kommer att bli mer ansträngda men det är inte akut. De flesta behöver ordning omkring sig först och ha tid att ”landa”, säger Eva Hall. Många kommer också långt senare när ett tidigare upplevt trauma återuppväcks vid förändrade livssituationer eller nya trauman. En viktig del av Röda Korsets arbete är påverkansarbetet vad gäller rätten till vård och behandling. – Vårt stora arbete är att ligga på myndigheter som Socialdepartementet och även Sveriges Kommuner och Landsting för 18 FAKTA RÖDA KORSETS BEHANDLINGSCENTER FÖR KRIGSSKADADE OCH TORTERADE Arbetar för att minska lidandet och sviterna efter tortyr, krig och traumatiska flyktupplevelser. Det första centret öppnades 1985 och vi finns idag i Malmö, Göteborg, Skövde, Uppsala, Skellefteå och i Stockholm (där verksamheten är stiftelseledd). Filialer finns i Hässleholm, Kristianstad, Umeå och Luleå. Sedan hösten 2015 finns ett mobilt behandlingsteam som är aktivt i Västra Götalandsregionen. Luleå Eva Hall, vårdchef, Röda Korset. att framföra rätten till vård och behandling för alla med den här typen av trauman, oavsett var i Sverige man bor. UNDER LÅNG TID har Röda Korset också arbetat för att få till stånd en nationell lag om förbud av tortyr. I dag är ett förslag, där många av Röda Korsets synpunkter har integrerats, ute på remiss. – Det är viktigt att vi får till stånd en ny lag för att kunna driva frågan om upprättelse för offren, menar Eva Hall. Utöver detta arbetar Röda Korset med utbildning av personer som möter flyktingar och andra migranter inom exempelvis vård, skola och boenden för ensamkommande barn. Något som kommer att bli allt viktigare framöver. – De djupaste ärren syns inte. Det krävs kunskap och erfarenhet för att identifiera personer med den här typen av trauman. Vi måste alla bli bättre på att tidigt fånga upp dem som behöver stöd. Det har en enorm betydelse för den enskilde – och underlättar integrationen. b TEXT: AGNETA SLONAWSKI FOTO: OLA TORKELSSON Under 2015 fick fler än 1 500 personer behandling på något av våra center q Målgruppen är personer som lider av trauman från krig, tortyr eller svåra migrationsupplevelser. Skellefteå Umeå q Människor behandlas oavsett legal status, vilket gör att vi tar emot asylsökande, papperslösa, personer med uppehållstillstånd och svenska medborgare med flyktingbakgrund. q Behandlingen är för vuxna men på vissa center har vi verksamhet för barn och ungdomar. q Behandlingen är holistisk och utgår från den enskilde patientens behov och förutsättningar. q Psykoterapi är ofta grunden i behandlingen men vi inkluderar även fysioterapi samt läkar- och kuratorsstöd. Uppsala Stockholm Skövde Göteborg Hässleholm Malmö Västra Götaland Kristianstad Utöver behandling arbetar centren med: q Utbildningsinsatser kring trauma och tortyr. q Utveckling av forskning på området i samarbete med Röda Korsets Högskola. q Påverkansarbete för att bland annat lyfta frågor kopplade till rätt till vård och behandling. TT Nyhetsbyrån Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Tack för din aktiegåva. Om du skänker din aktieutdelning direkt till Röda Korset så är du med och räddar liv. Läs mer på redcross.se/aktiegavan Årets vinstpott – över 1,3 miljarder kronor I år har vi fyllt vinstpotten med 1 349 200 000 kr! Så ju tidigare på året du går med i Lotteriet, desto mer har du chans att vinna. Och desto mer får Röda Korset och våra andra förmånstagare som delar på överskottet. Nya vinster varje dag Veckans högsta ordinarie vinster lottar vi ut på fredagar – upp till 100 000 kr per lott, en Volvo V60 och en miljon! Dessutom får du delta i tre GrannYra-dragningar per år med många miljoner i vinstpotten och har chans på mängder av extravinster under året. Och alla vinster är skattefria! Nyhet! Postkod JackPott Med en lott är du automatiskt med när vi drar vår nya, spännande Postkod JackPott. Varje månad ökar den med 7 miljoner för att i november vara uppe i som mest 77 miljoner, om den inte har fallit ut innan dess. Den som har den vinnande lotten vinner hälften av alla miljoner och de lottköpande grannarna i postkoden delar på resten. Gå in på www.stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. postkodlotteriet.se RödaKorset_Januari.indd 1 2015-12-10 11:23 RÖDA KORSET I VÄRLDEN / PALESTINA Isolerad i ett rum, med ständiga olyckor i byxan. För inte länge sedan var det så livet såg ut för nioårige Abed Al Muti i Hebron. I dag kan han både sköta sina toalettbesök och spela fotboll med syskonen. Abed är ett av de barn som får hjälp av Röda Halvmånens program för unga med funktionsnedsättning i Palestina. Abed, 9, hölls helt isolerad – nu kan han leka med de andra H ETTAN DALLRAR ÖVER Wadi – Han kan ta hand om sig och vara en del al-Hussein, en dal med 50 hus av familjen, säger pappan och familjeöverhumitt i Hebron på Västbanken. vudet Ali Aljaburi. På avstånd hörs en omissAbed Al Muti har Downs syndrom. För ett kännlig melodi – glassbilens. år sedan satt han ensam i ett rum och gjorde Bilen kör inte hit, utan håller sig i den israelis- just ingenting om dagarna. Han kunde inte ka bosättningen på dalsluttningen intill. själv klä sig, inte heller gå på toaletten. I stälPå motsatt sida om dalen löper en asfaltelet kom det i byxorna. Illaluktande, frustrerad väg, som bara bosättarna får använda. Till rad och ofta arg, utan förmåga att göra sig Wadi al-Hussein tar du dig till fots, nerför en förstådd, var hans plats i familjen den undanstenig och skräpig sluttning. skuffades. I ett av husen väntar en uppspelt pojke. – Jag visste inte hur jag skulle hjälpa Han kan inte säga många ord. Men två är tyd- honom, säger modern. liga: ”Kan själv.” KÄNSLAN AV ATT inte veta hur – Innan kunde Abed inte på plats i Hebron man kan hjälpa är Abeds mamkommunicera så mycket. Nu ma inte ensam om att ha. Kunhar han lärt sig att visa vad han skapen om funktionsnedsättbehöver genom att gestikulera, ning, och vilka hjälpmedel och säger hans mamma. resurser som finns, saknas hos Stoltheten och lättnaden många. Det gäller både inom syns tydligt i hennes blick, likfamiljerna och i samhället i som hos de andra familjemed- FOTO: JOI GRINDE stort. Barnen blir ofta margilemmarna. TEXT: HANNA WELIN 20 Röda Korsets tidning HENRY 1.16 ”INNAN KUNDE ABED INTE KOMMUNICERA SÅ MYCKET. NU HAR HAN LÄRT SIG ATT VISA VAD HAN BEHÖVER GENOM ATT GESTIKULERA.” Abeds mamma naliserade, utan möjlighet att utvecklas. Av den anledningen jobbar Palestinska Röda Halvmånen sedan år 2000 med ett program för stöd och rehabilitering av barn och unga med funktionsnedsättning på Västbanken och i Gaza. Projektet drivs i samarbete med Svenska och Norska Röda Korset och varje år når man närmare 5 000 barn och ungdomar och deras familjer. – Det handlar både om att jobba direkt med barnen och om att involvera hela familjen och lokalsamhället. Dessutom bedriver vi ett påverkansarbete för att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, säger Linda Öhman, Svenska Röda Korsets representant i Palestina. RÖDA HALVMÅNEN HAR ett stort rehabiliteringscenter i Gaza och två på Västbanken. Där kan barnen få träning i bland annat tal och motorik och delta i olika aktiviteter. På Västbanken finns dessutom flera ställen, motsvarande Röda Korsets mötesplatser här hemma i Sverige, som arrangerar aktiviteter för unga med funktionsnedsättning. – Men många kan inte komma till centren. De förblir hemma, familjen kan sakna resurser eller vara förhindrade på grund av de omfattande begränsningarna i rörelsefrihet som är en del av palestiniers vardag, säger Linda Öhman. Tillfälliga utegångsförbud och uppblossat våld är andra hinder, liksom rörelsebegränsningarna som de olika typerna av ID-kort för med sig. – Allt det här gör att tillgången till social service, sjukhus och rehabilitering är begränsad. Dessutom är det här ingen service som regeringen prioriterar, säger Linda Öhman. Abed Al Muti, 9 år, har Downs syndrom. Tidigare hölls han instängd i huset och kunde inte göra sig förstådd. Nu får han hjälp av Röda Halvmånens rehabiliteringscenter. Hans och familjens liv har förändrats mycket tack vare rehabiliteringen. Här spelar han fotboll tillsammans med Linda Öhman, Svenska Röda Korsets representant i Palestina. Röda Korsets tidning HENRY 1.16 DÄRFÖR ÄR HEMBESÖK en stor och avgörande del av Röda Halvmånens program. Tillsammans med en volontär besöker en utbildad terapeut de barn som har allra störst behov i deras hem tre gånger i veckan under ett halvår. Walaa Tahboub har arbetat som behandlingsterapeut i fyra år och med rehabilitering av sammanlagt 80 barn. Ett av dem är Abed. – Det tog tid att vinna familjens förtroende. Och sedan Abeds. Men nu litar han på mig och har utvecklats mycket, säger hon. 21 RÖDA KORSET I VÄRLDEN / PALESTINA Abeds pappa Ali Aljaburi är glad att Abed nu deltar i familjelivet. Särskilt i de mest traditionella familjerna finns det ibland en skepsis mot att släppa in en terapeut och en volontär i hemmet. Det säger Muhammad Allahham, som är Röda Halvmånens projektkoordinator. – Det kan vara så att de inte accepterar att barnet skulle ha speciella behov, behov som de andra måste anpassa sig efter, säger han. Walaa Tahboub brukar så tydligt som möjligt förklara vad hon som terapeut kan hjälpa till med när hon träffar nya familjer med barn med funktionsnedsättning. Ofta tar hon andra barn som utvecklats med hjälp av programmet som exempel. – När de hör hur bra det gått för Abed, som kommer från en mycket traditionell familj, säger de okej. WALAA TAHBOUB OCH volontären Yousra Zdid Ewawi plockar fram två kuddar fulla av fastsydda klurigheter: blixtlås, knappar, fickor, snören och kardborreband. Abed lyser upp, böjer sig över den ena kudden och ger sig i kast med blixtlåset. När han får igen det tittar han förväntansfullt på Walaa och halvbröderna som samlats i en ring. De applåderar högljutt och Abed övergår till den klurigare knappen. 22 Abed håller i åsnan medan hans halvbror hoppar upp. ”ETT STORT PROBLEM ÄR ATT VÅRA ANSTÄLLDA KAN HA SVÅRT ATT KOMMA HIT. IBLAND LÅTER SOLDATERNA DEM INTE KORSA VÄGEN.” Muhammad Allahham, Röda Halvmånen – En av aktivitetskuddarna har jag sytt själv, säger hans mamma. En likadan som den vi fått låna. Andra träningsverktyg kan vara skålar med bönor och kikärter, som barnet kan sortera för att träna upp sin motorik. Det viktiga är att hitta saker som finns nära, som inte behöver kosta pengar. – Vi jobbar mycket med att involvera hela familjen. Och framförallt med att ge mamman verktyg för att kunna fortsätta med övningarna när vi inte är där, säger Walaa Tahboub. För Abed har en stor del av träningen gått ut på att jobba bort rädslan för toaletten. Nu, när han inte längre luktar illa och själv kan ta på sig kläder, har hans självförtroende ökat enormt, liksom självrespekten. Det har också förändrat mammans situation. Bland Västbankens och Gazas befolkning på strax över fyra miljoner beräknas cirka 113 000 ha någon form av funktionsnedsättning. Men uppfattningen att det är skamligt att få ett barn med funktionshinder är utbredd. Som kvinna är det, traditionellt sett, en skyldighet att få barn. Abeds mamma har förutom Abed en äldre dotter. Hennes man har ytterligare en fru, som har sju söner och fyra döttrar. Abeds utveckling underlättar därför inte bara mammans vardag, det har också stärkt hennes ställning i familjen. – Nu kan min son hjälpa mig ibland. Han har till exempel köpt grönsaker som jag bett honom om på marknaden. Helt själv, säger hon. ABEDS STORASYSTER LER stolt mot sin lille- bror och säger att rehabiliteringen har visat att han har talanger. – Om bussen hade fått köra hit hade han kunnat åka till centret i stan och fått ännu mer träning, säger hon. Hebron, den största palestinska staden på Västbanken, är sedan 1997 splittrad i två delar. H1, där majoriteten av invånarna bor, är palestinskt kontrollerat. H2 kontrolleras av Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Abed jobbar med aktivitetskudden medan volontären Yousra Zdid Ewawi, Abeds två halvsyskon och behandlingsterapeuten Walaa Tahboub kollar in framstegen. israelisk militär, som ska ansvara för både den palestinska majoriteten och de israeliska bosättarnas säkerhet. Här övervakas kontrollstationer och vägspärrar av tungt beväpnade israeliska soldater och gränspolis i full stridsmundering. För palestinierna, i synnerhet i H2-delen, är rörelsefriheten därför begränsad, vilket påverkar invånarna i Abeds familj och andra som bor i Wadi al-Hussein-dalen. De är kringskurna av bosättningen Kiryat Arba och den asfalterade väg som enbart bosättare och israelisk militär får köra på. – Palestinierna i dalen får bara korsa vägen till fots. Ibland får de inte ens det, säger Muhammad Allahham från Röda Halvmånen. Det gör, säger han, att det är svårt att frakta hit gastuber och vattentankar som behövs i hushållen. Det gör också att varken sopbilar eller ambulanser kan komma fram till huset – eller bussar, som den som skulle kunna ta Abed till centret. – Ett stort problem är att våra anställda kan ha svårt att komma hit. Ibland låter soldaterna dem inte korsa vägen eller hindrar dem som bor i byar runt stan att komma in i H2-området, säger Muhammad Allahham. Den senaste tiden har situationen i Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Hebron dessutom eskalerat och Abed och hans familj i Wadi al-Hussein-dalen, liksom palestinska familjer i andra utsatta områden, är extra hårt drabbade. – Just därför är det ännu viktigare att Röda Halvmånen finns på plats och att våra behandlingsterapeuter och volontärer kan fortsätta att nå barn som Abed utan att behöva kämpa för att ta sig igenom avspärrningar eller behöva resa på farliga vägar, säger han. WALAA TAHBOUB NICKAR. Hon bor själv i Gamla staden i Hebron och har flera gånger hindrats från att promenera den relativt korta vägen till Abeds hus i H2-området. – Men jag älskar att jobba med barnen, särskilt dem i den här regionen som har extra svårt att ta sig någonstans. Just nu har jag tolv barn som jag träffar. Yousra Zdid Ewawi, 24, har jobbat som frivillig i programmet i över ett år. Men som färdigutbildad socialarbetare söker hon nu jobb. Arbetslösheten är hög i Hebron, i synnerhet för kvinnor. – Att ha jobbat som volontär är en merit, säger hon. Men får jag jobb kommer jag verkligen att sakna både Abed och de andra. Ute på den asfalterade gårdsplanen spelar FAKTA Svenska Röda Korset stöttar Palestinska Röda Halvmånens arbete på Västbanken och i Gaza genom följande projekt: Community Based Special Education I detta projekt ingår hembesöksprogrammet som beskrivs i reportaget men också tre rehabiliteringscenter och ett universitet för utbildning av personal. Vidare drivs en skola för barn med hörselskada och flera mötesplatser med olika aktiviteter. Man bedriver också påverkansarbete för att öka förståelsen för barn med funktionsnedsättning. Community Based Health and First Aid Ett projekt där volontärer informerar olika grupper i samhället om hälsosammare sätt att leva. Detta görs genom olika event med hälsoinriktning, hembesök och påverkansarbete gentemot beslutsfattare i samhället. Svenska Röda Korset bidrar också till att stärka Palestinska Röda Halvmånen som organisation och göra den mer hållbar. barnen i familjen fotboll. Abed också. Det är svårt att tänka sig att han tidigare satt isolerad inomhus hela dagarna. ETT PAR GRANNBARN ansluter. De ingår i Abeds vängrupp. En viktig del i hembesöksprogrammet är att ordna ett socialt sammanhang för barnen. Det hjälper dem att integreras i det lokala samhället. Fyra pojkar och två flickor, grannar och kusiner, leker och spelar fotboll med honom flera gånger i veckan. Abeds mamma kommer ut. Hon balanserar en bricka med kaffe medan hon vilar blicken på sin uppspelte son. – Jag blir så glad när jag ser honom leka med de andra, så lycklig. Hans själ är stark. Han vill, han har styrka. Pappan tar emot en av de små kopparna, tar en klunk. – Det är bra, nu kan han delta i firandet av våra högtider, säger han. På planen får Abed till ett hårt skott. Barnen jublar och omfamnar sin nyfunne fotbollskompis. b Fotnot: Abeds mamma och syster vill inte vara med med namn och bild i reportaget. 23 RÖDA KORSET I SVERIGE / ANGERED UNITED På Gunnaredsplans konstgräs möter Ilma Brdar andra fotbollsintresserade tjejer från olika områden runt Angered. Zlatan och Asllani ska Vad har Isabel Expósito, projektledare på Röda Korsets Ungdomsförbund, och tjejerna i Angered United gemensamt? De älskar fotboll! Nu möts Sveriges två största frivillighetsrörelser i ett unikt projekt. 24 V ÄSTKUSTDIMMAN HÄNGER TUNG på plats i Angered FOTO: SOFIA SABEL TEXT: KARIN HYLANDER över bergen och över bostadsområdena i nordöstra Göteborg. Det hindrar inte spelarna i Angered Uniteds F02-03-lag från att samlas i mörkret på Gunnaredsplan. Tisdagar är träningsdagar och det här är ett gäng som brinner för sin fotboll! Men i dag är det ingen vanlig träning. Bollmottagning, skottfinter och passningsspel är utbytt mot en workshop med Röda Korsets Ungdomsförbund. I kväll ska tjejerna spela spelet ”Är du Röda Korsets tidning HENRY 1.16 Tjejkraft. Emilia Dorota Kondziak, Evangelia Revi, Melly Tang, Sofia Revi och Heba Mohamed har roligt utanför planen också, trots att de kommer från olika bostadsområden och inte har spelat tillsammans så länge. inspirera med-spelare med-spelare?” och bli socia- ”VI VILL VISA ATT och utvisningshotad kille på la entreprenörer. år, vars situation KosoMAN KAN GÖRA tre Isabel Expósito samlar vare Asllani ville uppmärkspelarna i ett omklädnings- SKILLNAD.” samma. Isabel Expósito , projektledare på rum och börjar droppa känUnder spelets gång kan Röda Korsets Ungdomsförbund da spelarnamn, namn på fotAngered Uniteds tjejer fylla bollsspelare som har visat på med fler idoler med socisitt samhällsintresse både på och vid sidan alt engagemang. Ronaldo, som gick in på plaom planen. nen hand i hand med en syrisk flyktingpojke. – Vet ni varför Kosovare Asllani gjorde den Zlatan, som målade hungrande människors här målgesten? undrar Isabel och låter tre namn på huden för att uppmärksamma värlfingrar spreta ner mot kakelgolvet. den på hur många som svälter. – Jo, för det blir ett M som i Mal, en sjuk – Vi vill att ungdomarna ska inspireras av Röda Korsets tidning HENRY 1.16 sina idoler och visa att man kan göra skillnad, säger Isabel Expósito. DET VAR HON som kläckte idén till ”Är du med-spelare?” och som har drivit pilotprojektet i samarbete med Göteborgs och Västergötlands Fotbollförbund. – Idrottsvärlden är en ny och viktig arena för oss. Idrottsrörelsen och Röda Korsets Ungdomsförbund möter båda unga i sin verksamhet och vill båda jobba utifrån barnkonventionen som grund. – Tidigare har vi kört parallellt, nu gör vi 25 RÖDA KORSET I SVERIGE / ANGERED UNITED något ihop, säger Isabel och Han tycker att samar”HÄR ÄR VARJE IF. fortsätter: betsövningarna i spelet ”Är LAG SOM ETT – Gensvaret på ”Är du du med-spelare?” passar med-spelare?” har varit jätsärskilt bra i den nybildade LITET FN.” David Ahlgrand, klubben. testort. Nu ska vi gå vidare Göteborgs Fotbollförbund från pilotprojektet och har – Det var stor rivalitet redan fem nya klubbar i mellan lagen tidigare. Nu Göteborg, Alingsås och Gullspång som vill försöker vi få in ett United-tänk. göra det här. Det är också en brygga till andra – De här tjejerna har inte spelat så länge samarbeten. tillsammans och det är viktigt att få dem sammansvetsade. DAVID AHLGRAND ARBETAR på Göteborgs David betonar att klubben även haft hjälp Fotbollförbund och som föreningsutvecklare av Röda Korset i andra sammanhang. i IF Angered United, som är en sammanslag– Röda Korset har en kompetens som ning av Angered KIF, Lärje/Angered IF, behövs här, där varje lag är som ett litet FN. I Marieholm BoIK och delar av Rannebergens Eriksbo har till exempel inte en enda av våra Passionen för fotboll delar de redan. Nu vill Isabel Expósito från Röda Korsets Ungdomsförbund ge Göteborgsungdomarna verktygen för att arbeta med socialt entreprenörskap också. hundra spelare svenska föräldrar. I klubbhuset fortsätter spelet. Tjejerna har delat upp sig i smågrupper och funderar på hur de själva skulle kunna göra något som med-spelare i samhället. Efter intensiva diskussioner och omröstning vinner grupp 2:s förslag: Att spela in en film om mobbning för att visa hur man kan göra så att alla får vara med. – I ”Är du en med-spelare?” får vi beviset för att de unga själva vet vad som behöver göras där de finns. De har viljan och svaren. Vi vill att de utifrån sin passion, som i det här fallet är fotbollen, ska få verktyg att förändra. Ger vi dem bollen så tar de den vidare! säger Isabel Expósito. b FAKTA OM ”ÄR DU MED-SPELARE” Syftar till att motivera unga idrottare till socialt engagemang och praktisera Barnkonventionen utifrån deras egna intressen. 26 Vänder sig till spelare mellan 12 och 18 år och är utvecklat av Röda Korset tillsammans med föreningsaktiva i Göteborg och VILL DU VETA MER? Trollhättan. Satsningen sker tillsammans med Göteborgs samt Västergötlands Fotbollförbund. Läs mer på www.rkuf.se eller kontakta Isabel Expósito, projektledare på Röda Korsets Ungdomsförbund: [email protected] Röda Korsets tidning HENRY 1.16 VI I RÖDA KORSET ANNA HAR ORDET ” Sverige, Europa och världen kan och måste göra mer.” HALA MOHAMMED är ordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund. Följ RKUF på facebook.com/rodakorsetUF Ingen moms på second hand Från och med 1 januari 2016 slipper ideell second hand-försäljning att inkomstbeskattas och betala moms. Det står klart efter att Riksdagen beslutat om ett förtydligande i inkomstskattelagen. I Motala där man tagit beslutet att gå ner i öppettider och minska på personalen är glädjen stor. – Det är mycket positivt. Nu kan vi ha öppet på heltid igen, säger Ulf-Henrik Östlund, ordförande i Röda Korset i Motala. Även i Umeå, där man för ett år sedan flaggade för att man skulle behöva lägga ner second hand-verksamheten om den blev momspliktig, är glädjen stor. – Vi firar med tårta, säger Anna-Marja Hagner på Röda Korsets Second hand i Umeå. Mer info finns på Rednet. b F OTO : M A R I E S PA R R É U S NÄR JAG SUMMERAR året 2015 gör jag det med Du bidrar till matpaketet som delas ut i flykblandade känslor. Detta var året då antalet tinglägret, den varma filten för flyktingbarnet människor på flykt översteg 60 miljoner i vid Medelhavets strand, och det rena vattnet världen. Röda Korset har funnits på plats efter naturkatastrofen. Du möjliggör också längs många flyktvägar, vägar som för några den verksamhet som vi har för dem som flyr lett ända till vårt land. Och vi finns på tusenhit till Sverige. Du är därmed med och hjälper, tals ställen i Sverige. konkret eller via andra, långt efter att media Världen brinner, och vi har inte alltid räckt tystnar. till. Men en sak vet jag säkert, och det är att FÖR DIG SOM är medlem vill allt vi åstadkommit har gjort ” Världen brinner, och jag berätta hur medlemsavgifskillnad. På riktigt. Och det är ten används: detta enorma engagemang som vi har inte alltid räckt Hälften av den går till att gör mig glad, trots allt det fruktill. Men en sak vet jag stärka organisationen, admitansvärda som pågår. Egentlisäkert, och det är att nistrativa kostnader såsom gen kan det jag vill uttrycka adressregister, den här tidsammanfattas i ett enda, otillallt vi åstadkommit ningen, medlemsvärvning och räckligt ord: TACK! har gjort skillnad.” medlemsutveckling och Varje dag drabbas människor omkostnader för opinionsav förödande katastrofer. Men bildning med mera. varje dag arbetar Röda Korset Den andra halvan används för att rädda liv och ge hopp till att möjliggöra verksamhet lokalt och du är den del av detta! i Sverige, exempelvis läxhjälp, ENGAGEMANGET KAN SE olika besök på asylboenden, sjukhus och ut. Många av oss rödakorsare är häkten. Om du är medlem i en både medlemmar och månadsgilokalorganisation, det vill säga en vare. En del väljer att ställa krets, är dessa pengar öronmärkta upp med sin röst och sitt för just den kretsens verksamhet. ställningstagande som Om du är nyfiken på hur Röda medlem. Andra hjälper till Korset använder gåvor från som månadsgivare för att bland annat månadsgivare skänka regelbundna kan du läsa om det på gåvor till det arbete www.redcross.se/saansom sker både här vandsgavan. hemma i Sverige VI RÖDAKORSARE och ute i världen. DELAR en vision – att Oavsett om ingen ska lämnas du är medlem ensam i en kataeller strof. TACK för att månadsgidu är med och gör vare, skillnad. Jag önseller kar dig ett gott nytt både år och att 2016 blir ett och, så ljusare år än det vi just bidrar du lämnat bakom oss. till ambulansen i det Anna Carlstedt brinnande Ordförande, kriget i Syrien. Svenska Röda Korset F OTO : E M M A S TA R K / R K U F Hoppas 2016 blir ett ljusare år HALA MOHAMMED Momsen slopas för ideell second handförsäljning. ”Frivilligarbete är vår ryggrad.” Ulla-Britt Boström, ordförande i Röda Korsets Piteåkrets F OTO : M A R I E S PA R R É U S / S R K Röda Korsets tidning HENRY 1.16 FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE 27 HALLÅ DÄR … Med på resan var också Mia Tossavainen och Ingela Hermansson från Luleå-kretsen och Anna-Karin Horney från kretsen i Kalix. VISST KOMMER HJÄLPEN FRAM! L ika viktigt som att samla in är återkoppling till givaren, det vet vi alla. ”Kommer hjälpen fram?” är en fråga vi volontärer ofta får. Vi är många som bidrar på olika sätt och alla har vi vår solskenshistoria. Här kommer min som bevisar att Röda Korset gör Ingegerd Hagelin. skillnad. F OTO : J O I G R I N D E MARIA OLOFSSON, rödakorskretsen i Boden, som nyligen kommit hem från en utbytesresa till Sudan. Vad var syftet med resan? – Den var en del i ett projekt som Röda Korset har med Röda Halvmånen i Sudan. Det går ut på att stärka respektive föreningar genom utbyte av erfarenheter. Förra året var Sudans Röda Halvmåne på besök i Norrland. Hur var det? – Roligt och givande! De var intresserade av ”Vi fick ett vårt konfantastiskt cept för second mottagande.” hand och hur vi samlar in pengar, men visade också intresse för strukturen kring medlemskap och medlemsavgifter. Har deras besök lett till några konkreta resultat? – Ja, i några kretsar har de tankar på att starta second handförsäljning. De samlar också in kläder och delar ut till flyktingar. Finns det liknande utmaningar? – Ja, framförallt när det gäller flyktingfrågan, eftersom Sudan är ett transitland för många på flykt. Andra likheter är utmaningen att rekrytera och behålla volontärer och att förbättra samarbetet mellan kretsarna. Vad var det bästa med resan? – Mötet med alla människor! Vi fick ett fantastiskt mottagande och massor av inspiration till hur vi kan fortsätta att samarbeta och lära av varandra. Vad tar du med dig hem? – Känslan av att vi tillhör samma organisation, att vi är ett Röda Kors och jobbar utifrån samma principer och värderingar. b F OTO : E L B A D AW I E KO N O N A , R Ö D A H A LV M Å N E N S U D A N Maria Olofsson. DET KOM ETT BREV … ETT AV DAGENS samtal kom från en ung kille, Arian Dushku, ordförande i föreningen Klippans Unga Muslimer, som vill erbjuda oss sin hjälp. Han berättar att han själv kom till Sverige som flykting tillsammans med sin familj när han var fyra år. Deras flygplan landade i Ljungbyhed där Röda Korset tog emot dem. Han berättar om vilken trygghet de kände då de var i säkerhet. Jag undrade om det var 1999 och höll andan. Och visst var det så! Så – alla rödakorsare i Ljungbyhed och Skåne och i resten av landet – här kommer beviset. Röda Korset gör skillnad! Killen som ringer mig säger att hans föräldrar många gånger berättat hur väl de blev mottagna av Röda Korset. Om hur detta välkomnande fick dem att känna den trygghet som de så väl behövde. Jag drar mig till minnes hur det gick till 1999. Migrationsverket ringde och undrade om ”Jag har fortfarande kvar nallen som jag fick när jag kom som flykting 1999”, säger Arian Dushku, 21. Här med sin bror Fitim, 19. vi på Röda Korset kunde vara beredda att ta emot ett antal plan med flyktingar från Kosovo. Javisst – sa jag – vi är en katastroforganisation. TVÅ DAGAR SENARE stod vi beredda i en av hangarerna: Första hjälpen-grupperna förstärkta med rullstolar och bårar, psykosociala teamen, Ungdoms förbundet för att ta hand om barnen. Våra jourhavande medmänniska-team hade soppan varm och brödet nybakat. På plats fanns också vår flykting- 28 VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE konsulent med en grupp flyktingungdomar beredda att möta sina landsmän och tolka. Bland dem vi mötte då fanns Arian och hans två år yngre bror Fitim och deras föräldrar. Nu, 16 år senare, ringer han och vill erbjuda oss sin hjälp. Han hälsar från familjen och ber mig tacka alla som var med när de kom 1999. Är inte det fantastiskt? Så kära volontärer – när det tar emot och känns tungt – kom ihåg att ni gör skillnad! b INGEGERD HAGELIN, LJUNGBYHED I DECEMBER 2015 Röda Korsets tidning HENRY 1.16 INFOSERVICE Här svarar Röda Korset Frivilligledare Christina Jönsson (till vänster) i samspråk med frivilliga Ulla Olsson. I Västerås syns frivilligledarna I Västerås ställde sig kretsstyrelsen frågan hur man skulle skapa fler kontaktytor mellan styrelseledamöterna och frivilligledarna. Och hur ledarna skulle kunna bli mer delaktiga i planeringen av verksamheten. Svaret var enkelt. UTE FALLER VINTERNS första snö och i Mötesplats Kupan i centrala Västerås råder full aktivitet. Besökare passar på att handla under lunchen eller tar en fika. I ett rum bakom butiken står rödakorsfrivilliga Ulla Olsson och sorterar kläder. Christina Jönsson, som är frivilligledare för Kupan och de frivilliga som jobbar i butiken, frågar hur det går. För dagen har fyra frivilligledare samlats på kontoret för att berätta om hur de blivit mer delaktiga i Västerås rödakorskrets verksamhet. – Det är viktigt att man känner sig uppskattad och att alla frivilliga och ledare syns. Som frivilligledare är det inte alltid så att man ses som ledare av de frivilliga man arbetsleder. Då är det bra att man vet att man har styrelsen bakom sig. Styrelsen har mycket mer kontakt med oss frivilliga idag, säger Christina Jönsson. De andra frivilligledarna vittnar också om stora förändringar, om ”öppen stämning i väggarna” och ”att vi känner att vi betyder något”. – Idag finns en öppenhet och lättsamhet som inte fanns förr. Vi kan se en tydlig för- Röda Korsets tidning HENRY 1.16 ändring hos styrelsen som nu syns mer ute i verksamheten. Man räds inte att ta upp komplicerade frågor. Vi jobbar med känsliga frågor och det är viktigt att kunna lyfta dessa, säger Gunilla Linde, frivilligledare för flyktingguiderna. BAKGRUNDEN TILL FÖRÄNDRINGEN var bland annat en kartläggning som Västerås rödakorskrets ordförande Peder Sandahl gjorde för kretsstyrelsens räkning. Genom att intervjua styrelseledamöter, frivilligledare och frivilliga fick styrelsen underlag för att ta fram en strategi för att skapa en större förståelse för de olika aktörernas roller och även skapa en större delaktighet i varandras uppdrag. Styrelseledamöterna har alla fått ansvar för olika frivilligverksamheter och blivit kontaktpersoner för frivilligledarna för de verksamheter man ansvarar för. Tillsammans har de regelbundna möten och har tagit fram underlag för verksamhets- och arbetsplaner, inklusive budget, mätbara resultat och uppföljning. – Vi har ingen verksamhetschef, så mycket ansvar hamnar på frivilligledarna som behöver ha argument för att leda. Som ledare har man också ansvar och då behövs tydliga mål och planer, men även tydligare roller och mandat, säger Peder Sandahl. b TEXT OCH FOTO: ERIK HALKJAER Fotnot: Under fliken verktyg och stöd på Rednet finns mer information och tips om arbetet med frivilligledare. Madeleine Stjernström svarar på de vanligaste frågorna som Infoservice får. Jag har fått ett medlemskap men kommer inte ihåg att jag ansökt om att bli medlem. Varför? – Troligtvis har du gått en Första hjälpenkurs hos oss och kryssat i att du vill bli medlem. Eller så kan du ha blivit värvad genom våra månadsgivarvärvare på stan eller via telefon. Första året är gratis men vi hoppas såklart att du kommer att vilja vara medlem även efter det. Har du fler frågor kring medlemsaviseringen så får du snabbast svar om du skickar ett mejl till [email protected]. Varför får jag Henry trots att jag avsagt mig prenumerationen? – Medlemskort och inbetalningskort skickas till alla medlemmar tillsammans med årets första nummer av Henry. Att göra separata utskick till dem som vill ha tidningen och dem som avsagt sig skulle vara mycket dyrare. Det betyder inte att du kommer få de andra tidningarna under året. Varför saknas det belopp på mitt inbetalningskort? – Om det saknas belopp på ditt inbetalningskort så behöver du inte göra någon inbetalning, det står även makulerad på själva avin. Ditt medlemskap för 2016 är redan betalt eller så har du fått ett gratis medlemskap det första året. Varför tillhör jag både en krets och en förening? – Om du är under 31 år och har ett rörelsemedlemskap (medlem både i en krets och i Röda Korsets Ungdomsförbund) så har du tidigare fått ett medlemskort för kretsen och ett för Ungdomsförbundet. Nytt sedan två år är att båda skrivs på samma medlemskort. b KONTAKT MED INFOSERVICE Telefon: 0771-19 95 00. Vardagar kl. 10–16, tisdagar till kl. 19, lunchstängt 12–13. E-post: [email protected] Vi jobbar på Infoservice: Fredrik Gladh, Jeanette Bernström, Carina Bruks, Henric Hedberg, Jörgen Hellgren, Inger Lindqvist, Kerstin Lindh, Minna Mwakisopile, Karin Roos af Hjelmsäter, Danijela Semunovic, Sonja Sjöstrand, Madeleine Stjernström, Luke Warren och Viola Åberg. VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE 29 LANDET RUNT q HUDDINGE Under hösten samlade elever på Vistaskolan i Huddinge in över 56 000 kronor till människor på flykt. Röda Korsets ordförande Anna Carlstedt besökte skolan för att uppmärksamma deras fina insats och dela ut diplom. q BURSERYD Röda Korsets mötesplats Kupan i småländska Burseryd blev först ut i kommunen att bli Miljönär-vänlig. – Vi är stolta över utmärkelsen, säger Margareta Ekelund, som fick ta emot ett klistermärke av kommunstyrelsens ordförande. Märket ska sättas på dörren för att visa upp att verksamheten är miljövänlig. Märkningen går ut på att uppmärksamma verksamheter som har som huvudfokus att låna, laga eller återanvända. q HEDE Det var fullsatt i församlingshemmet i Hede när Röda Korset och SFI bjöd på syrisk mat. Ett 70-tal Hedebor mumsade i sig Kbbe, Molokhia, Bamie, Kazan Kebabi och falafel och lyssnade till sång och musik. – Jättekul att så många kom. Egentligen var det tänkt att eleverna skulle käka tillsammans med gästerna, men det blev helt enkelt för trångt, säger SFI-läraren Dan Regnander. – Tillställningen gav ett bra tillskott i kassan och pengarna som kom in gick till flyktinghjälpen, berättar Ingrid Bergström, Röda Korset i Hede. ordförande Ulla-Britt Boström. Många såg också fram emot modevisningen, där mannekänger visade upp begagnade kläder som lämnats in till försäljning. q PITEÅ Ansiktsmålning, specialpriser, lotteriförsäljning, våfflor och modevisning lockade många när Röda Korset i Piteå firade 100-årsjubileum i dagarna två på Kupan i Piteå. – Det går jättebra, vi har sålt bra, sa Piteåkretsens q BOTILSÄTER I slutet på november anordnade Värmlandsnäs Rödakorskrets sin 47:e julbasar i Botilsäter. 1969 hölls den första basaren i Millesviks församlingshem då man bland annat sålde hemstöp- På Öland hjälps man åt. Sandy och Lena sorterar kläder som öborna har skänkt till asylsökande. ta ljus och hembakade bullar. I år lockade den traditionella tombolan liksom paket- och matlotteriet. Många köpte hemslöjd eller något från bröd- eller matborden och fyndade i loppishörnan. Andra passade på att dricka kaffe och få en pratstund med bekanta. Årets resultat blev cirka 47 000 kronor. q LANDSKRONA Företagarnätverket Selma i Landskrona har utnämnt Rödakorskretsens ordförande Sylva Rampe till ”Årets Selma”. Enligt motiveringen får Sylva utmärkelsen för den beundransvärda insats som hon, tillsammans med sitt team, gör i form av lokala projekt, till exempel läxhjälp och stöd till ensamkommande flyktingbarn. – Det är härligt att Röda Korsets verksamhet uppmärksammas och det ger oss ny energi, säger Sylva Rampe. q VETLANDA q HÖGSBY På två veckor har medlemmar i Högsby rödakorskrets stickat cirka 400 små mössor till företaget Innocents projekt ”Den stora stickningen”. – Det är ett gott ändamål och det är ju därför vi ställer upp. Sedan har det varit väldigt roligt eftersom det går fort att sticka, säger Kristina Larsson. Mössorna ska sättas på juiceflaskor som säljs i affärerna med början i februari. För varje såld flaska skänker företaget två kronor till Röda Korsets besöksverksamhet för äldre. Rekordinsamling på Öland q HÖGBY-LÖTTORP I höst och i vinter har Röda Korset i Högby på Öland samlat in mer kläder än någonsin. – Vi behövde göra något extra! Många flyktingar har kommit i bara tunna kläder och sommarskor, säger Lena Jonsson från Röda Korset. Med tillströmningen av asylsökande har frivilligt hjälpande krafter på Öland gått samman. Röda Korset i Högby-Löttorp startade, i samarbete med nätverket Tillsammans Öland, en framgångsrik klädinsamling. – Responsen bland ortsborna blev fantastisk, berättar Gunnel Johansson, ordförande i rödakorskretsen. – Det har gått flera släpkärror fulla med kläder varje söndag till olika flyktingboenden, säger Lena Jonsson. Lena sorterar kläder som ännu inte delats ut med hjälp av Sandy, en av de unga asylsökande som flytt från krig och våld. Hon har själv fått varma kläder via insamlingen. Sandy ger Lena en kram. – Det är viktigt att de nyanlända ser att här bor människor som bryr sig, säger Lena Jonsson. – Det blir kanske lite mer sammanhållning på en ö, för här måste man ställa upp för varandra, säger Aina Törnqvist, en annan engagerad rödakorsare i Löttorp. b Glöm inte att tävla om bästa produkt Tävlingen om bästa profilprodukt 2016 är nu i full gång. Förhoppningsvis flödar kreativiteten redan nu i de rödakorskretsar som tar fram nya produkter av material som lämnas in till Röda Korset Second hand. Ditt färdiga bidrag vill vi ha senast den 4 april. Vinnare av profilprodukt tävlingen utses den 8 maj 2016 och priset är en resa till Stock- holm med övernattning på hotell. Har du glömt att anmäla dig? Gör det snarast till: [email protected] Mer info finns på Rednet. b 30 VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE TEXT OCH FOTO: FREDRIK LOBERG Rödakorskretsarna i Vetlanda har gjort gemensam sak med familjer från Afghanistan och ställt till med fest i Allianskyrkan. Sex maträtter serverades och man räknade med drygt 100 gäster. – Det här är ett sätt för dem som har lyckats fly från Afghanistan att hjälpa dem som är kvar i landet. Tanken var också att det skulle bli en trevlig samvaro mellan svenskar och afghaner, säger Marie Schön, från Röda Korset. Överskottet av intäkterna gick till samarbetsprojektet med Afghanska Röda Halvmånen. b Vinnare i Profilproduktstävlingen 2015 var Vallentuna Rödakorskrets, och här är det vinnande bidraget. F OTO : K I M E L D I N AD OT T E R Röda Korsets tidning HENRY 1.16 HENRY HYLLAR … F OTO : F E L I C I A T EG L É N … Farad, volontär som tolkar åt flyktingar Farad Mirzada kom till Sverige från Afghanistan när han var 13 år. Under hösten och vintern har han spenderat all sin lediga tid som tolk på ett flyktingboende i Vårberg utanför Stockholm. DE flesta som kommer till boen- det har flytt från Syrien. Andra kommer från Afghanistan och Irak. Farad själv är från Afghanistan men har bott i Sverige sedan han var 13 år. Att han pratar både svenska och persiska flytande gör honom till en eftertraktad volontär. Sedan i september ägnar han flera dagar i veckan åt att hjälpa till som tolk och hjälpen är uppskattad. – Så fort jag pratar mitt språk ser jag flera leenden. Folk blir väldigt glada. De har haft en tuff resa hit, det är viktigt att de kan känna att RÖDA KORSETS TIDNING HENRY det finns någon här som förstår dem. När Farad är på boendet sitter han aldrig still, det finns alltid något att hjälpa till med. Både barn och vuxna behöver kunna ställa frågor och berätta hur de mår, speciellt om de är sjuka och i behov av vård. FARAD minns speciellt ett möte med en flicka från Afghanistan. Flickan var fem år men såg mycket yngre ut. Hon var helt blek i ansiktet, torr om läpparna och väldigt smal. Farad försökte få henne att berätta om hur hon mådde, men hon sa ingenting. – Hennes blick gick rakt in i mig och sa en miljard ord som inte behövde tolkas. Det kändes i hela kroppen. Jag kan inte glömma den där lilla flickan. Det är inte hennes fel att hon är på flykt. Att möta människor på flykt och ta del av deras historier är ibland svårt, men för Farad betyder det mycket. Han tycker att volontärarbetet lärt honom massor och gjort honom till en starkare person. ANLEDNINGEN till att Farad har valt att engagera sig i just Röda Korset är att han delar organisationens värdegrund och respekten för allas lika värde. Med tårar i ögonen berättar han att det allra bästa med att vara volontär är att verkligen få hjälpa. – Att höra ”tack” här är obeskrivligt. Det är inga vardagliga tack, deras tack är från hjärtat och det känner man i hela kroppen. Det värmer och får mig verkligen att känna att det jag gör är bra. b TEXT: KELLY RICHARDSSON VEM SKA HYLLAS? q Vet du någon rödakorsare som du tycker gör en ”Henry-insats”? Det kan vara allt från första hjälpen till insamling till att hjälpa nyanlända flyktingar. Den som hjälper oss att hitta den ”Henry-insats” som p ubliceras får en snygg Henrytröja. Hjälpen på film Under senaste halvåret har vi sett en enorm vilja att bidra till människor på flykt. Nu finns en ny film för att visa hur pengarna används och hur vi hjälper människor Röda Korsets tidning HENRY 1.16 – hela vägen från Syrien till Sverige. Använd den i second hand-butiker eller på möten för att påminna om att vi gör skillnad. Du hittar alla våra filmer på Rednet. b MEJLA TIPS TILL [email protected] Tips om härbärge Vill du och din krets ta del av konkreta tips och råd om hur man kan starta och driva övernattningsprojekt? Nu finns en metodhandbok på Rednet. Materialet är sammanställt av Folkrättskretsen i Stockholm som under vintern 2014/15 erbjöd tillfälliga härbärgen för hemlösa EU-medborgare. b Svenska Röda Korset/ Röda Korsets Ungdomsförbund, Postadress: Box 17563, 118 91 Stockholm. Besök: Hornsgatan 54. Tel: 08-452 46 00. Hemsida: www. redcross.se/henry. Bg:900-8004 Pg:90 08 00-4 q ANSVARIG UTGIVARE: Morgan Olofsson, morgan. [email protected]. q REDAKTÖR : Anna Bergén, anna.bergen@ redcross.se. 08-452 46 02. q LAYOUT: Yvonne Westerman, Sitrus. q KORREKTUR: Leif Eriksson. q REPRO: Turbin, Stockholm. q TRYCK: Printagon Graphics, Helsingborg. q TS- kontrollerad upplaga 154 400 ex. ISSN 2000-0332. q Du som medverkar i Henry ger ditt tillstånd till att Röda Korset får an vända materialet för digital lagring och pub licering. För ej beställt material ansvaras ej. Citera oss gärna, men ange källan. • Insamlingsbilagor medföljer i de Henry som skickas till medlemmar och månadsgivare från 18 år och uppåt. NÄSTA HENRY KOMMER 22-24 APRIL 3041 0934 VI I RÖDA KORSET: FÖR DIG SOM ÄR FÖRENINGSAKTIV. LÄS MER PÅ REDNET.REDCROSS.SE 31 Tack! Foto: Röda Korset Tack företagspartners för ert stöd under 2015. Efva Attling Wallenius Lines Arlanda Express Telenor Euroflorist Bokningsbolaget innocent Ramlösa Ett varmt tack även till alla övriga företag som på olika sätt bidragit till att vi kan fortsätta kämpa för att ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Vi önskar er alla en riktigt god fortsättning på det nya året. Sätt hjälpen i rörlese på stod.redcross.se/foretag/
© Copyright 2024