Tebladet nr 2 2012 - Region Örebro län
Posttidning B Tebladet. personal Nr 2 2012 årgång 31 Kämpar mot resistens Antibiotikaförskrivningen måste minska. Därför ska den lokala Stramagruppen, Samverkan mot antibiotikaresistens, åka runt till länets vårdcentraler och kliniker för att informera om ansvarsfull förskrivning. SIDAN 4 Granskar upphandling En oberoende granskning av landstingets upphandling av personaladministrativt datasystem ska göras. Detta sedan det tillkommit nya uppgifter. SIDAN 4 Hon brinner för psykiatrin Birgitta Johansson Huuva - så heter landstingets nya psykiatridirektör. Möt kvinnan som drivs av ett stort engagemang för att utveckla och förbättra psykiatrin. SIDAN 6 Fler lärlingar till hösten Folktandvårdens satsning på lärlingar blev en succé.Till hösten kommer man därför att ta emot fyra nya lärlingar som under sex månader får följa varsin tandsköterska. SIDAN 10 Ny handbok stöd för chefer Örebro läns landsting fortsätter satsningen på den kommunikativa chefen. Som ett led i det arbetet har det tagits fram en ny handbok. SIDAN 16 Kåseriet I klorna på kupongmaffian Vem hade kunnat tro att en kupong skulle kunna ställa till med så mycket oreda? Kåsören Kikki Påleruds Gladare fötter Så tar du hand om dina fötter på bästa sätt SIDORNA 8-9 besök i matvaruaffären tar en ände med förskräckelse. SIDAN 13 ... och Tebladstårtan går till Siv Kindgren SIDAN 3 Tebladet 2/12 2 Utredning, kommunikation och fötter Redaktionen Tebladet. Ann-Marie Wentzel ansvarig utgivare 019-602 73 55 Örebro läns landsting har varit flitigt förekommande i media den senaste tiden. I det här numret skriver vi om att landstinget ska tillsätta en oberoende utredning för att granska avtalet med ITföretaget Agresso. Vi skriver också om satsningen på den kommunikativa chefen. En ny handbok ska ge landstingets chefer stöd och öka deras kommunikationskompetens. Lika viktigt som det är med kommunikation är det att ta hand om sina fötter. Många vårdanställda går dagligen långa sträckor på hårda golv. Därför tipsar vi om hur man ska ta hand om fötterna. Varsågod - tidningen är din! E-post: ann-marie.wentzel@ orebroll.se Victoria Rydergård redaktör 019-602 73 57 E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör 019-602 75 47 E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Carl Olsson redaktör/webb 019- 6027548 Vill du lyssna på Tebladet? Beställ den inläst på CD eller i Daisyformat på telefon 019- 602 73 44. E-post: carl.olsson@ orebroll.se Tebladets utgivning och manusstopp 2012 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: [email protected] Annonsera i Tebladet! Tebladets upplaga är ca 13 000 ex. Med en annons når du också många läsare utanför landstingsområdet. Pris per spaltmm: 7:50 kr Helsida: 13 000 kr Halvsida: 6 500 kr Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 26 april (4 april) L 14 maj (2 maj) P 7 juni (21 maj) L 25 juni (11 juni) P 3 sept (22 aug) P Nr 8 Nr 9 Nr 10 Nr 11 Tryck: 27 sept (12 sept) L 15 okt (1 okt) P 15 nov (29 okt) L 17 dec (3 dec) P VF-tryck. Inledare Vården och omsorgen är grunden i allt som görs I bland kan det kanske uppfattas som om ekonomin är överordnad allt i landstinget, att det är målet med hela vår verksamhet. Men så är det ju inte. Naturligtvis är det verksamheten; vården, omsorgen och allt annat som görs för länsbornas bästa, som alltid och i grunden är vårt fokus. Att det ändå pratas så mycket om ekonomin är för att den är förutsättningen för hela vår verksamhet. Med en god ekonomi och en budget i balans kan vi svara upp mot alla åtaganden vi har gentemot länsbor och skattebetalare. Därför är det också så viktigt att noga följa såväl produktionen som ekonomin för att tidigt upptäcka obalanser. Vi måste helt enkelt hålla oss till vår budget – det är de pengar vi har. marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Förra årets bokslut visar ett överskott på 70 miljoner kronor, vilket är bra, och till och med något bättre än väntat. Dock drabbas vi, och alla andra landsting, av en oförutsedd ränteförändringskostnad som, när den räknas in, ger oss ett underskott. Länsbornas förtroende för vår samlade hälso- och sjukvård är stort, och särskilt stort för sjukhusen. Det visar den alldeles färska Vårdbarometern som är en enkät som varje år genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting. Våra sjukhus har det högsta förtroendet i landet, och förtroendet för den samlade hälso- och sjukvården ligger över rikets genomsnitt. Det höga förtroendet är något som ni alla medarbetare ska ta åt er äran av. Det arbete och det engagemang som ni lägger ner är själva grunden för vår verksamhet, och ni ska veta att det uppskattas. Länsbornas förtroende för vår samlade hälso- och sjukvård är stort. alla vårdcentraler har nu startat ett arbete som innebär starkt fokus på utveckling och förbättring. Målet är att vi ska ha Sveriges bästa vårdcentraler i Örebro län. Det är att sikta högt, men det ska vi göra. Ett förbättringsarbete innebär bland annat satsningar på förändrade öppettider för bättre tillgänglighet. En ökad dialog med patienter och anhöriga har också inletts. Ofta möter jag hos er medarbetare viljan att förbättra resultat, att göra ännu mer och göra det ännu bättre. Ni är en stor kraft i vår organisation, och tillsammans kan vi åstadkomma stora förändringar, det vet jag. Vi har en väl utbyggd vård i länet som är, och ska så vara också fortsättningsvis, en trygghet som länsborna ska kunna förlita sig på. I det här sammanhanget känns det bra att ta del av landstingets medarbetarenkät som visar att hela 88 procent av våra anställda inom Örebro läns landsting är nöjda med sitt arbete. Majoriteten känner också en stolthet och tycker oftast att det är roligt att gå till jobbet. Vårdbarometern visar att länsborna inte har lika stort förtroende för vårdcentralerna som för sjukhusen. Här ligger Örebro läns landsting under rikssnittet, även om nöjdheten ökar. Det här är en stor utmaning som vi har antagit: Primärvården med landstingets Det finns nu ett bra material för chefer och medarbetare att arbeta vidare med – för att ytterligare göra alla våra arbetsplatser till goda arbetsplatser som är attraktiva på arbetsmarknaden. Få saker är viktigare än att arbeta med att göra gott för människor! Koll på landstinget Örebro läns landsting satsar på att få Sveriges bästa primärvård. Vad kännetecknar den bästa vårdcentralen? Kerstin Bergström Persson, Socialdemokraterna: – Den bästa vårdcentralen har bra ledning, god tillgänglighet, vårdkedjan fungerar och alla medarbetare arbetar med patientens fokus, gärna förebyggande och med FAR. Personalen består av olika kategorier. Ett gott bemötande och en hög kvalitet är oerhört viktigt. – Ledning och medarbetare utvecklar tillsammans nya arbetssätt och arbetar gärna i team. Det innebär att patienten ibland får möta t ex en sjukgymnast eller någon annan profession för en första bedömning. Hanne Alvner, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Maria Rönnbäck, Centerpartiet: – Den är känd för kvalitet och tillgänglighet. Den erbjuder patienterna möjlighet till besök utan tidsbeställning, men också möjlighet till tidsbeställning via telefon och internet, samt kvällsöppet några gånger i veckan, för att öka patienternas valmöjlighet. – Den har ett bra samarbete med sjukhusen. Specialister, bland annat geriatriker, kommer till vårdcentralen för att öka vårdens tillgänglighet. Personalen känner sig delaktig och har möjlighet att påverka och planera arbetsdagen. – Där finns engagerade medarbetare som trivs och finner bra lösningar i mötet med patienten. Man vågar vara kreativ och utvecklar hela tiden verksamheten för att kunna svara mot patienternas och medborgarnas behov. Mötet med människor och en god samverkan med andra vård- och omsorgsgivare håller man alltid högt – Den bästa vårdcentralen är till för patienten och ger en god, säker och effektiv vård utan köer och väntetider. – Den ska ha ett helhetsansvar för patienten, finnas nära, vara lätt att ta sig till och besöka, ha fungerande öppettider, kvälls- och helgöppet samt erbjuda enkla bokningsrutiner. Pengar som tilldelas vårdcentralerna ska fördelas med hänsyn till att patienter inte är lika, så att en likvärdig vård kan erbjudas alla medborgare. Primärvården är basen i vården och Vänsterpartiet vill satsa på en utveckling av offentligt drivna vårdcentraler i stället för att öppna dörren för privata vårdbolagsetabler ingar. – Det ska vara enkelt att få kontakt med och få tid på vårdcentralen. Patienten ska kunna vara trygg och veta att det finns kompetens och ett professionellt omhändertagande. Varje person ska bli sedd och bemött utifrån sina förutsättningar och behov. – För att bli Sveriges bästa primärvård krävs att bemanningssituationen blir löst. Det borde kunna ske bland annat genom att utmana marknaden att starta vårdcentraler. – Jag har världens bästa vårdcentral, om någon svarar direkt när jag ringer och jag får komma samma dag, efter jobbet. Om jag känner mig lyssnad på och det finns tid för hela mig inte bara det som gör ont. Om någon klok person, som inger förtroende, lyssnar och hjälper mig. Om känslan är den när jag går därifrån att jag är på bättringsvägen. Ingrid Anders Östlund, Fries Hansson Sverigedemokraterna: Miljöpartiet: – En vårdcentral skall – Den är som en vara tillgänglig för medicinsk ”närbutik”, medborgarna, vilka blir pålitlig och lättåtkombemötta på ett profeslig, även för den som sionellt och värdigt sätt. saknar dator. Den Här skall finnas olika medicinska kompetenyrkeskategorier för att sen speglar behoven i kunna möta patienters befolkningsunderlaget olika behov när de och hos dem som lissöker vård. Arbetet skall tat sig där. Vid behov präglas av ett helhetskompletteras och perspektiv och arbeta varieras kompetensen förebyggande för att genom ett flexibelt främja hälsa till kropp samarbete med andra och själ. vårdgivare. – För att kunna göra – Sist men inte minst, detta behöver det råda så beror verksamett gott arbetsklimat där hetens bestånd och alla kompetenser tas utveckling på odlandet tillvara och man driver av en mänsklig, verkutveckling tillsammans. lighetsanknuten, kreativ och kunskapsgenererande arbetsmiljö. Tebladet 2/12 3 TÅRTAN Utblick Positiv kraft hos medarbetare och chefer V i är redan en bra bit in i årets tredje månad och kan nu på allvar känna vårens ankomst. Om ytterligare tre månader är det redan sommar och en del börjar gå på semester. Jag säger detta mot bakgrund av vår planering av produktionen som alla verksamheter i landstinget gör inför ett nytt år. Tiden går, och det är viktigt att vi kontinuerligt följer upp vår verksamhet för att i tid se till att vi är på rätt spår – att vi gör rätt saker och att vi har rätt tempo. I år är det första året som specialistsjukvården har en gemensam produktionsplanering för verksamheten i det som vi också kallar Ett sjukhus på tre ben. Den planeringen syftar till att specialistsjukvården vid årets slut ska vara i balans. Ingen patient som väntar på besök hos specialist eller operation ska behöva vänta längre än 90 dagar. I detta arbete har också primärvården en viktig funktion. Ett gott omhändertagande på vårdcentralen är den första viktiga länken i en effektiv vårdkedja. Visionen är att Örebro läns landsting inom några år ska ha Sveriges bästa primärvård. Det är en spännande utmaning som passar väl in i detta arbete. Jag vill också understryka vikten av hela vår verksamhet som en nödvändig resurs för länsborna. Glatt överraskad. Siv Kindgren, sjuksköterska på kirurgmottagningen på USÖ, blev kallad till ett akut möte. Döm om hennes förvåning när mötet istället visade sig vara tårtutdelning. FOTO: CARL OLSSON Tredje gången gillt och tårtan blev Sivs Hon har varit nominerad till Tebladstårtan två gånger tidigare. Nu blev det tredje gången gillt när Siv Kindgren, sjuksköterska på kirurgmottagningen på USÖ, fick ta emot månadens tårta och diplom. - Siv har ett stort ansvar som bröstcancersköterska. Hon får tackla såväl logistiken som sårdelen och kuratordelen på kliniken. Hon har också tagit över den remissfria delen där patienterna kan ringa in för bedömning. Det är ett tungt ansvar som vilar på Siv och hennes arbetsdag slutar när arbetet är klar och det är sällan på ordinär arbetstid, berättar Gunnel Westberg, som var den som låg bakom nomineringen. - Siv har ett oerhört engagemang i allt hon gör. Hon har ett otroligt tålamod, är alltid här och som doktor kan man alltid fråga Siv. Hon har koll Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: • Britt-Marie Lövqvist, Folktandvården Adolfsberg, av Sabri De Basso och Johannes Presher. på allt. Är det någon som är värd en Tebladstårta så är det Siv, fortsätter hon. Grundlurad av kollegorna Tårtmottagaren själv, som i vanliga fall har full koll, blev rejält grundlurad av sina kollegor. - Vi är kort om folk idag och det har varit stressigt hela dagen och så plötsligt kallar de till ett akut möte. Min första tanke var att ”det hinner vi inte”, berättar Siv Kindgren. Att mötet visade sig vara med Tebladet kom som en total överraskning. - Det känns väldigt omtumlande. Jag hade aldrig trott att jag skulle få tårtan. Jag tycker inte om att vara i centrum, så det hade räckt med nomineringarna. Men nu när ni är här känns det förstås jätteroligt. Det är knappt jag tror att det är sant, säger Siv Kindgren innan hon och kollegorna börjar tårtkalaset. Snabb som en vind hon fixar allt. Hon ordnar opera tionstid snabbt och kallt. Det ringer, hon sva rar, hon tröstar och stöttar. Patient med bröstcancer henne aldrig trötta r. Trots långa dagar hon sitter ofta kvar. Hon vill ha ordnin g och reda på alla och envar. I snart 30 år ha r hon kommit oc h gått. Tebladets tår ta skulle hon redan ha fått. Siv Kindgren, en pä rla hon är. Alla gillar henne uto mordentligt här. Gunnel Westberg VICTORIA RYDERGÅRD • Vera med personal, kostavdelningen, av Anna V, Maria B, Hanna P och Anna J. • Annalena Schuitema, kardiologiska kliniken, scs-mottagningen, av Anette Hermansson. • Lönecontrollerna, LoVS personal, av Ewa Boström. • Mona Inge och Lena Jensen, Storå vårdcentral, av Anna Olsson. • Evabritt Jansson, ortopedkliniken, av all personal på avdelning 37 och 27. • Cathrine Pedersen, avdelning Q Karlskoga lasarett, av avdelningens personal genom Kristina Larsson och Inger Ungerdal. • Irmeli Eriksson, Fellingsbro folkhögskola, av Katarina Wallin. • Birgit Ericsson, infektionskliniken USÖ, av Eva-Marie Olsson och Gunilla Knutsson. • Marie-Rose Andersson, avdelning 26, av Sara, Amanda, Linnéa och Agneta. Nästa tårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Har du förslag på någon lämplig mottagare av Tebladstårtan? Skicka in motiveringen till Tebladet via, brev, internpost, fax, mejl eller direkt från landstingets webb före 16 april. Tänk på att motiveringen är viktig för juryns val. PÅ GÅNG 22 mars Nämnden för forskning vård och folktandvård utskottet ning 3 april Nämnden för folkhälsa 16 april Landstingsstyrelsen 27 mars Nämnden för somatisk specialistsjukvård 28-29 mars Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel 10 april Nämnden för somatisk specialistsjukvård 18 april Landstingets revisorer 27 mars Nämnden för tillväxt, kultur och bildning 28 mars Nämnden för trafik, miljö och service 11 april Personalpolitiska utskottet 28 mars Nämnden för primär- 30 mars Hälso- och ekonomi- 26 april Tebladets länsnummer ute i brevlådorna 12 april Nämnden för forsk- 19 april Patientnämnden Gemensamt ansvar för att genomföra en gemensam produktionsplanering har Sjukhusledningsgruppen som består av mig själv, hälso- och sjukvårdsdirektören, de tre sjukhusdirektörerna och primärvårdsdirektören. För att vi tillsammans ska lyckas måste vi, tillsammans med verksamhetschefer och medarbetare, beslutsamt gå mot samma mål. Och målet är att tillgodose befolkningens behov av god vård i rätt tid. Nå, kommer detta att lyckas? Kommer vi att klara att uppfylla vårdgarantin? Jag menar att vi har alla förutsättningar för det. Och då menar jag inte att lösningen är att alla ska springa snabbare. I stället måste vi tillsammans se oss som en resurs, förvisso uppdelad i förvaltningar, som har ett gemensamt uppdrag. Och det uppdraget måste vi lösa tillsammans för länsbornas bästa. Det finns en oerhörd positiv kraft hos medarbetare och chefer. Det visar inte minst medarbetarenkäten där nio av tio medarbetare trivs med sitt arbete. Det är en bra grund att stå på inför det viktiga arbete vi har framför oss. Att personalen är landstingets främsta resurs har sagts tidigare, men förtjänar att upprepas. Den kompetens och kraft ni har, och de insatser som ni dag för dag gör för länsbornas liv och hälsa, gör mig stolt. Vi har i länet en unik situation för ett landsting med tre väl fungerande akutsjukhus inom en liten geografisk yta. Detta måste vi kunna utnyttja bättre genom att samverka mer kring vårduppdrag och kompetens inom respektive specialitetsområden. De nationella mätningarna av tillgänglighet visar tydligt att vi inte uppfyller vårt uppdrag gentemot länsborna. Fortsätter vi att jobba på samma sätt når vi samma resultat igen, och det är inte tillräckligt bra. Det bästa med situationen är att vi har frågan i våra egna händer. Vi har i vår organisation tillräckligt med beslutskraft för att förändra detta – vi äger själva frågan. Med gemensam produktionsplanering över förvaltningsgränserna ska vi tillgodose länsbornas behov – det är vårt gemensamma ansvar. Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting 4 Tebladet 2/12 Nyheter. NYHETER I KORTHET NY SKRIFT Folkhälsa och föreningsliv Forskning visar att människor som är aktiva inom föreningslivet upplever en bättre hälsa. Nu har Örebro läns landsting i samarbete med Örebro läns bildningsförbund och Örebro läns idrottförbund gett ut den nya skriften ”En kraft att räkna med – föreningsliv och folkbildning i folkhälsoarbetet i Örebro län.” Den är tänkt att fungera som kunskaps- och diskussionsunderlag. Skriften riktar sig till bland annat ansvariga inom föreningar, folkbildning, politiker och ledande tjänstemän. STROKEKAMPANJEN Lyckad strokekampanj Landstingens och regionernas nationella strokekampanj har varit en succé. Åtta av tio svenskar har uppmärksammat kampanjen och 99 procent av dem skulle larma 112 om de såg en person med symtom på stroke. Stroke, blodpropp eller blödning i hjärnan, är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Av de 30 000 personer som insjuknar i stroke varje år i Sverige avlider 8 000 personer. Att snabbt få vård kan vara livsavgörande och ett av strokekampanjens viktigaste mål är att få fler att direkt larma 112 vid en misstänkt stroke. Kampanjen ska pågå i tre år och utvärderingen av den första perioden visar goda resultat. UTÖKAD SERVICE Ny mottagning i Vretstorp Måndagen den 12 mars får Vretstorp återigen en egen distriktssköterskemottagning. Efter att ha varit stängd sedan maj 2011 öppnar mottagningen nu i ny regi. Den kommer att hålla öppet måndag och torsdag förmiddag för bokade besök. – Det handlar i de flesta fallen om regelbundna och ofta återkommande besök, till exempel omläggningar av sår, säger Ann-Mari Gustafsson, chef på Hallsbergs vårdcentral. Det är hon som ansvarar för mottagningen, men det är Hallsbergs kommuns sköterskor som står för bemanningen. – Det är svårt för oss att på egen hand hålla en mottagning i Vretstorp öppen. Att åka fram och tillbaka mellan Hallsberg och Vretstorp tar mycket tid i anspråk, och det hinner vi inte med, säger hon. Verksamheten startas på prov och kommer att utvärderas. Landstinget tillsätter oberoende utredning om PA-systemshantering Landstingets upphandling och införande av ett nytt personaladministrativt datasystem 20052010 ska utredas i en oberoende utredning. Bakgrunden är Örebro läns landstings upphandling av ett nytt personaladministrativt datasystem. Arbetet inleddes 2005 och avslutades 2010. Upphandlingen har under den senaste tiden granskats i medier. Företaget levererade inte Efter upphandling slöt landstinget avtal med företaget Agresso år 2007. Avtalet avslutades sedan i början av år 2010 efter att Agresso inte lyckats leverera enligt avtalet. – Nya uppgifter i frågan kom till landstingsledningen och vi tar dem på största allvar och har beslutat att tillsätta en oberoende utredning av hur hanteringen av projektet med Agresso skett, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise ForsbergFransson (S). – Under den tid som undersökningen pågår kommer lands- tingets personaldirektör Maria Åkesson, som varit ansvarig för projektet, inte att tjänstgöra som personaldirektör, säger landstingsdirektör Rickard Simonsson. Under tiden kommer Roland Hennerdahl vara tillförordnad personaldirektör för Örebro läns landsting. Åker till länets vårdcentraler för att minska antibiotikaresistens Resistenta bakterier är ett av de största hoten mot den sjukvård vi har i dag. Nu förstärks arbetet inom landstinget för att minska förskrivningen av antibiotika. Ju mer antibiotika som används i samhället, desto större är risken att bakterier blir resistenta mot de antibiotika som finns. De resistenta bakterierna överlever antibiotikabehandlingen och patienten kan inte längre botas. Genom att minska användningen av antibiotika kan man bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Därför gör landstinget en ny satsning under våren. Då kommer fyra medlemmar i den lokala Stramagruppen (Samverkan mot antibiotikaresistens) att åka runt till länets alla vårdcentraler och kliniker för att diskutera och informera om ansvarsfull förskrivning av antibiotika. Färre antibiotikarecept Målet är att antibiotikaförskrivningen ska minska. I Örebro län förskrevs närmare 340 recept per 1000 invånare under ettårsperioden oktober 2010 till september 2011. Regeringens mål är att förskrivningen ska vara mindre än 250 recept per 1 000 invånare och år till år 2014. Att man nu satsar på att åka ut till vårdcentralerna beror på att 60 procent av alla recept på antibiotika skrivs ut av distriktsläkare. – Vi arbetar också med de här frågorna där antibiotika skrivs ut på sjukhusen, säger Örebro läns landstings smittskyddsläkare Hans Fredlund. På vårdcentralen kommer medlemmarna i Strama att diskutera antibiotika, policy, risker och fällor. – Vi ska ge råd och fakta, berättar Folke Lagerström som är Arbete mot antibiotikaresistens. Stramagruppen är en landstingsövergripande sammanslutning med representanter från flera förvaltningar i landstinget. De arbetar för att minska förskrivningen av antibiotika och kommer under våren att åka runt till länets vårdcentraler för att diskutera och informera om antibiotikaförskrivning. I gruppen ingår Magnus Olsson, apotekare på Läkemedelskommittén, Hans Fredlund, Örebro läns landstings smittskyddsläkare, Mårten Prag, infektionsläkare på Universitetssjukhuset Örebro och Folke Lagerström, som är distriktsläkare på Vivalla vårdcentral i Örebro. distriktsläkare på Vivalla vårdcentral i Örebro och medlem i Strama och läkemedelskommittén. Frågan om antibiotikaresistens är en mycket viktig fråga för dagens och framtidens sjukvård, enligt Stramas medlemmar. – Vi i gruppen är förvånade över hur snabbt resistensutvecklingen har gått de senaste åren, säger Mårten Prag, som är infektionsläkare på Universitetssjukhuset Örebro. Om bakterier överlever trots antibiotikabehandling kommer det inte att finnas effektiv medicin som botar bakterieorsakade sjukdomar. Antibiotikaresistenta bakterier orsakar redan tusentals dödsfall i Europa per år. – Om vi i framtiden inte har några mediciner att sätta in så kommer människor att dö i sjukdomar som lunginflammation igen. Antibiotika är den största medicinska landvinningen i världshistorien, säger Folke Lagerström. Antibiotikan har ökat medellivslängden. Ingen annan medicinsk behandling har haft så stor effekt. Antibiotika är också en framgångsfaktor för modern sjukvård, till exempel vid cancer- och leukemibehandling, protesoperationer och andra kirurgiska ingrepp. – Det är viktigt att vi kan ha kvar antibiotika även i framtiden, säger Folke Lagerström. Vårdcentraler gör olika Det är därför Stramagruppen nu satsar på att åka ut för att diskutera de här frågorna runtom på länets vårdcentraler. – Det handlar om hur man på respektive vårdcentral kan jobba vidare för att nå i mål med färre utskrivna recept på antibiotika, säger Hans Fredlund. – I dag finns stora skillnader mellan hur mycket antibiotika olika vårdcentraler skriver ut, säger Mårten Prag. Men att prata om antibiotika- användning handlar också om att få läkare att skriva ut andra sorters antibiotika. Hans Fredlund tycker att det har varit stort fokus på hur många recept som skrivs ut. Men det är minst lika viktigt vilken typ av antibiotika man väljer. – Hur man väljer antibiotika kan minska resistensen, säger han. – Det är större skillnad på vilka sorters antibiotika de olika vårdcentralerna skriver ut än hur mycket de skriver ut, säger Folke Lagerström. Är målet med 250 recept per 1 000 invånare realistiskt? – Målet är realistiskt eftersom det finns andra länder där man ligger på den nivån i förskrivning, säger Mårten Prag. Även undersökningar i Sverige talar för att målet bör kunna nås. – Det är ungefär 20 recept mindre per distriktsläkare och år, säger Hans Fredlund. På www.orebroll.se/strama kan du läsa mer. TEXT OCH FOTO KRISTIN LUNDSTRÖM Tebladet 2/12 Nyheter. 5 Bemötandet får högst betyg inom primärvården Bemötande och förtroende var de områden som fick högst betyg när länets patienter bedömde sitt senaste läkarbesök på en vårdcentral. Baggängens och Brickegårdens ärmarna och bli Sveriges bästa vårdcentraler i Karlskoga. primärvård. För att klara det Positivt är också att 11 av de måste vi våga prova nya arbets29 vårdcentraler som var med sätt, utbyta erfarenheter mellan i den förra vårdcentraler”Det finns en sammätningen na och sprida förbättrat sig stämmig ambition lyckade försök sedan sist. inom organiI den nationella patientenkät När det om att kavla upp sationen, säger som genomfördes inom primär- gäller bemö- ärmarna och bli han. vården i höstas fick 3 000 läns- tande, den Sveriges bästa En annan bor svara på hur de upplevde kategori där möjlig försitt senaste läkarbesök på en resultatet för primärvård.” bättring är en vårdcentral. länets vårdanpassning av Nu har svaren sammanställts centraler var bäst, ansågs den öppettiderna, för att på så sätt och i jämförelse med den natio- patientupplevda kvaliteten vara skapa bättre tillgänglighet för nella patientenkät som genom- 88 på en skala från noll till patienterna. fördes för två år sedan var hundra. Förtroende för läkaren – Vi ska bland annat införa siffrorna från höstens enkät i och upplevd nytta med besöket kvällsöppet inom primärvården, genomsnitt var två andra säger han. ”Det finns flera lägre. kategorier Även i jäm- enskilda vårdcensom länsin- Lärdom av resultatet förelse med vånarna lyfte Den nationella patientenkäten riksgenomsnit- traler som placerar fram framför är en del av den uppföljning av tet visade sig sig klart över riksde andra. vårdcentralerna som görs konlänets genom- genomsnittet.” Lägst tinuerligt. I enkäten är det den snittliga resulgenomsnittpatientupplevda kvaliteten som tat den här ligt poäng, mäts. Faktorer som har betydelgången vara något sämre, men 68, fick länets vårdcentraler när se för resultatet är bland annat spridningen är stor i länet. det gällde helhetsintrycket. om patienten får träffa samma – Det finns flera enskilda – Min uppfattning är att de läkare vid återkommande besök vårdcentraler som placerar sig här siffrorna visar att vi har ett och om bemötandet är bra. klart över riksgenomsnittet, stort förbättringsarbete att göra För att få största möjliga utbysäger Eva Frantz, enhetschef inom primärvården, säger Karl te av enkäten är det viktigt att på landstingets hälsovalsenhet G Bartoll, primärvårdsdirektör i både ledningen och verksamhesom ansvarar för avtal och upp- Örebro läns landsting. terna analyserar och tar lärdom följning av kvalitet för samtliga av resultatet. vårdcentraler, såväl privata som Kvällsöppet De landstingsdrivna vårdlandstingsdrivna. Han är övertygad om att alla centralerna presenterar sina bedömda kategorier kan förbätt- resultat på www.orebroll.se/ Förbättringsarbete ras. Det kommer dock att krävas vardcentralsenkat Nöjdast var länsborna med hårt jobb från alla inblandade. Carl Olsson Lekebergs vårdcentral, Äng– Men det finns en samstämens vårdcentral i Örebro samt mig ambition om att kavla upp Förtroendeingivande. Enligt Vårdbarometern 2011 har länsborna ett stort förtroende för sjukhusen. Stort förtroende för länets sjukhus Länsbornas förtroende för vården på sjukhus ligger i topp i landet. 81 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för länets sjukhus. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 71 procent. Vidare uppger 72 procent av länsborna att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för den samlade hälso- och sjukvården i Örebro län, jämfört med 66 procent i riket. Fyra av fem länsbor anser också att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Siffrorna är hämtade från den nationella befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2011, som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting. De goda resultaten för Örebro läns landsting överensstämmer i hög grad med förra årets mätning. Vårdbarometern visar också att åtta av tio länsbor är beredda att avstå antibiotika när det är möjligt, även om man riskerar några extra sjukdagar. Målet är att minska behandling med antibiotika, eftersom risken annars ökar för att bakterier utvecklar resistens. Befolkningen i Örebro län är också positiv till att specialisera sjukhus. Åtta av tio tycker att det är bra. Undersökningen omfattar drygt 40 000 personer, varav cirka 1 000 i Örebro län. Samverkan och fördelning när cancervården i länet ska bli bättre och mer jämlik Örebro läns landsting prioriterar arbetet med en jämlik cancervård. För att nå målet kommer det under året att krävas mer samverkan och fördelning mellan de tre sjukhusen i länet. I Sverige finns i dag stora skillnader i cancervården. Det visar undersökningen Öppna jämförelser. – Om kvaliteten för patienter med cancer ska förbättras behöver vården förändras, säger Mats Björeman, som är ordförande i RCC-råd Örebro län. Han är en av dem som är ansvariga för att jobba med frågan i RCC, som står för Regionalt cancercentrum i Uppsala – Örebroregionen. Detta centrum ska koordinera och stödja de olika landstingens arbete med att uppfylla en nationell cancerstrategi för att cancervården i Sverige ska bli mer jämlik och få en högre kvalitet. Örebro läns landsting ligger generellt något under riksgenom- snittet i Öppna jämförelser när det gäller behandlingsresultat vid cancersjukdomar, säger Mats Björeman. – För fem år sedan låg de på bottennivå i Öppna jämförelser när det gällKvalitet i vård viktigast de grovtarmsMen målet är tydlig uppsatt och cancer. Då togs beslutat av Örebro läns landsbeslut om att tingsfullmäktige: Cancervården Mats Björeman flytta alla operaska ha högre kvalitet och vara tioner till Västerås och minska jämlik, oavsett var patienten bor antalet personer som utförde i länet. operationer för att de skulle bli – Vi ska ge alla cancerpatien- mer specialiserade, säger Mats ter en likvärdig behandling och Björeman. vård. Det är en kvalitetsfråga, Och fortsätter: säger Mats Bjö– Arbetet gav reman. resultat och i ”Vi ska ge alla can– För att försenaste Öppna cerpatienter en likbättra cancerjämförelser vården inom värdig behandling 2011 hade vårt län måste och vård. Det är en Västmanland vi skapa väl bäst resultat i kvalitetsfråga.” sammansvetlandet när det sade team med gäller kirurgi tillräckligt många patienter för att och övrig behandling vid grovkunna upprätthålla hög kompe- tarmscancer. tens och därmed nå goda resultat, För Örebro läns landsting handsäger Mats Björeman. lar det om att hitta liknande straHan tar Västmanlands läns tegier inom de områden där man omstrukturering som ett lyckat behöver öka kvalitén. exempel. – För oss i länet kan det till exempel innebära att mer avancerad diagnostik och skräddarsydda behandlingar behöver koncentreras för att patienten ska få bästa kvalitet. Det handlar om att både upprätthålla personalens kompetens och att använda dyr apparatur och metoder på ett effektivt sätt, säger Mats Björeman. Sjukhus på tre ben För att förbättra cancervården behöver de tre sjukhusen, Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett, ha en mer gemensam planering av cancervården och en fördelning av uppdragen. I arbetet kommer hela tiden kvalitet och patientsäkerhet vara i fokus. Samarbetet inom cancervården är en del i arbetet med ”Ett sjukhus på tre ben”. Utvecklingsarbete pågår RCC-rådet i Örebro län har arbetat med de här frågorna sedan 2010 och har hittills arbetat inom områdena: tobaksprevention, palliativ vård, kontaktssjuksköterskenätverk, psykosocial can- cervård, vårdprogramgrupper, screening och kontaktmöte med representanter för patientföreningar inom cancerområdet. De har också arbetat aktivt med cancerforskning i samverkan med Örebro Universitet och andra medicinska fakulteter och universitetssjukhus. – Det har även bildats olika regionala grupper inom nästan alla de här områdena, säger Mats Björeman. Ett av de viktigaste områdena i cancerstrategin tycker Mats Björeman är patientens delaktighet. – I team med specialister ska patienten vara med. Det får inte vara så att specialister möts över huvudet på patienten. Kontaktsjuksköterskan är en viktig länk till vården för patienten med cancer. Kontaktsjuksköterskan ska vara tillgänglig för frågor och information, ansvara för att en individuell vårdplan upprättas för varje patient och förmedla kontakt med andra professioner vid behov, säger Mats Björeman. KRISTIN LUNDSTRÖM 6 Tebladet 2/12 Ny direktör för ny förvaltning. Birgitta Johansson Huuva är psykiatridirektör för den nya psykiatriförvaltningen. Hennes mål är att göra psykiatrin tydligare som samarbetspartner som kan stötta vården för att patienterna ska få så bra omhändertagande som möjligt. Brinner för psykiatrins patienter Psykiatridirektör med personligt engagemang och en psykiatri i förändring Hon drev bondgård i Norrbotten samtidigt som hon utbildade sig till läkare och psykiatriker. Birgitta Johansson Huuva är psykiatridirektör för den nya psykiatriförvaltningen. Hon drivs av ett stort engagemang för att utveckla och förbättra psykiatrin. I Birgittas rum finns en tavla från USA med namn på världskända begåvningar inom olika områden. Abraham Lincoln, Virgina Woolf, Winston Churchill och Leo Tolstoy är bara några på listan. De hade alla en psykiatrisk diagnos. Tavlan har hängt med henne sedan en psykiatrikonferens i USA 1991, och den speglar Birgitta Johansson Huuvas engagemang. – Jag vill höja statusen för psykiatrins patienter. Man ska inte bara se på psykisk störning som en belastning. Det går att se den som en särbegåvning istället. Vi kan självklart inte bortse från att det finns sjukdomskomplikationer, men man måste se individens karaktär och särdrag, säger hon. Bakom hennes engagemang och vilja att synliggöra patienten finns det personliga orsaker. En familjemedlem med psykiatrisk diagnos gör att hon vet att man inte är sin psykiatriska diagnos, utan en individ med potential och begåvning trots en sjukdom. Norrbotten till Örebro Birgitta Johansson Huuvas specialitet är ätstörningar och hon har jobbat som kliniker, haft egen firma, varit bonde, chef för psykiatrin i Norrbotten och arbetat för World Health Organisation, WHO, i Albanien med att bygga en plattform för deras nationella psykiatriska vård. Till Örebro län kom hon som psykiatrichef i maj 2007. Förändring efter kritik Hon började i Örebro läns landsting i en tid då psykiatrin i landstinget var kraftigt kritiserad. Åren som psykiatrichef har handlat om att försöka förändra och förbättra. Hon tycker att det har blivit stor skillnad i förhållande till 2007. – Men vi är inte i mål, utvecklingen är en pågående process, säger hon. Patientens bästa i fokus I och med att psykiatrin blev en egen förvaltning nu i januari 2012 vill Brigitta Johansson Huuva förtydliga uppdraget ännu mer. ”Jag vill höja statusen för psykiatrins patienter. Man ska inte bara se psykisk störning som en belastning. Det går att se den som en särbegåvning ” – Det gäller att samarbeta på det sätt som bäst gynnar patienten. Hon tror att det är viktigt att psykiatrin blir mer tydlig och att medarbetare i olika delar av landstinget förstår att det går att ta kontakt med specialistpsykiatrin när de behöver stöttning omkring en patient. – Vi i vården måste se på patientens situation och sätta in åtgärder direkt. Det handlar inte alltid om att patienten mår bäst av att komma in i psykiatrin. Ibland är det bättre med behandling där de är, kanske i primärvården eller skolhälsovården. Men då kan personalen där behöva stöttning från psykiatrins expertis, menar hon. Hon vill att samarbetet ska bli bättre. Psykiatrin är en resurs med expertis. Som exempel tar hon barn- och ungdomspsykiatrin – ett mycket viktigt område, enligt Birgitta Johansson Huuva. – Vi måste se vem som är bäst på att möta problemet och hjälpas åt för att se vad som blir bäst för barnet och de närstående, säger hon. Det finns redan i dag ett samarbete mellan psykiatrin och ungdomsmottagningen Knuffen i Örebro som heter ”Unga vuxna”. Där samarbetar olika vårdinstanser och aktörer i samhället för att bäst hjälpa individen. Som en del i att synliggöra situationen kring psykiatriska diagnoser anordnade barn- och ungdomspsykiatrin en rad föreläsningar i Wilandersalen på USÖ under 2011, både för personal och allmänheten. Denna föreläsningsserie blev så uppskattad att den ska upprepas under 2012. – Att vara tonåring är en förPERSONLIGT Namn: Birgitta Johansson Huuva Ålder: 55 år Funktion: Psykiatridirektör Familj: Två vuxna barn i Norrbotten, maken Christer i Örebro. Bor: Sjöboviken, nära Hjälmaren i Örebro. Yrkesmässig förebild: Gro Harlem Brundtland. Favoritcitat: People with mental illness enrich our lives. Favoritfilm: Anna och Kungen , ändringsprocess i sig och kan medföra psykisk ohälsa, men man mår inte alltid bäst av att komma till psykiatrin, säger hon. Hopp i hopplöshet Något som är viktigt att lyfta fram inom behandlingen av psykiska diagnoser är hopp, tycker Birgitta Johansson Huuva. Hon vet att det är lätt att känna hopplöshet när en patient är svårt sjuk och kanske kräver insatser från flera kompetenser, vårdinstanser och samhällsinstanser. –Insatserna gör skillnad och påverkar individens möjlighet till att bli bättre. Det finns alltid möjlighet att det gör skillnad för patienten, säger hon bestämt. TEXT OCH BILD: KRISTIN LUNDSTRÖM A beautiful mind och The secret life of words. Favoritförfattare: Det är olika i olika tider i livet, men jag gillar Herbjørg Wassmo, Marianne Fredriksson och Kerstin Ekman. Det här gör jag på fritiden: Så lite som möjligt, är ute i naturen, skriver, bakar, lagar mat, vilar, tittar på film. Det här vet inte så många om mig: Jag har ritat mitt eget fritidshus. 7 Tebladet 2/12 Landstingets anställda är nöjda Men det finns orosmoln som måste tas på allvar Örebro läns landsting är en uppskattad arbetsgivare med en motiverad och stolt personalstyrka. Samtidigt finns det orosmoln som måste tas på allvar om landstinget ska kunna attrahera nya medarbetare i framtiden. Det visar den medarbetarenkät som under hösten besvarades av 7 188 landstingsanställda. I enkäten svarade 88 procent av medarbetarna att de är nöjda med sin arbetssituation. De anställda anser också att de har den kompetens som krävs för att klara av sina arbetsuppgifter och att de gör ett bra jobb. Vidare säger sig personalen gärna rekommendera landstinget som arbetsplats till människor i sin omgivning. – Att vi har engagerade medarbetare som trivs med det de gör är något vi måste ta tillvara på och värna om, säger Kerstin Norman, arbetsmiljöstrateg på Örebro läns landsting. Utvecklingsmöjligheter Men det finns också områden där resultatet är sämre. Ett exempel på det är att många av medarbetarna uppger att de inte har ork kvar för sitt privatliv när de kommer hem efter arbetet. Här har landstinget ett visst ansvar, men Kerstin Norman ser också att varje enskild individ måste Kerstin Norman fundera över sin egen situation. – Att jobba inom vården är krävande. För att klara av det måste jag som anställd fråga mig om jag äter en ordentlig frukost, om jag tar ansvar för sömnen och om jag planerar ett rimligt arbetsschema. Vi behöver nog alla reflektera över våra livspussel då och då, säger Kerstin Norman. Även när det gäller utvecklingsmöjligheter, där tre av fem anser att deras arbetsgivare satsar på att de ska utvecklas och lära sig nya arbetsuppgifter, finns anledning till eftertanke. Detta eftersom möjligheten till utveckling är en av landstingets stora konkurrensfördelar när det gäller att rekrytera ny personal. – I landstinget behöver vi fråga oss om vi tar tillvara på medarbetarnas kompetens på rätt sätt. Det kan till exempel handla om sjuksköterskor som vidareutbildat sig eller om personal som kommer tillbaka till verksamheten efter att ha doktorerat, säger hon. Enligt Kerstin Norman kan landstinget som organisation också bli bättre på att följa upp uppsatta mål samt att förbättra kommunikationen mellan chef och anställd. – Vi ser att personalen gärna hjälper varandra och att de tycker att det råder en bra stämning på jobbet. Resultatet är däremot sämre när det gäller att komma överens med cheferna, säger hon. – Jag tror vi skulle ha nytta av att diskutera vilka förväntningar jag som anställd har på chefen, och vilka förväntningar chefen har på mig. Carl Olsson Vårdförbundet följer efterarbetet Arbetsglädje. Undersköterskan Christin Risberg trivs på Lindesbergs lasarett där hon finner glädje i att hjälpa patienterna. ”Jag känner att jag gör ett bra jobb” Stolt, glad och lite trött – det är så, om man hårdrar det lite, undersköterskan Christin Risberg känner sig efter ett arbetspass på Lindesbergs lasarett. Christin Risberg är en av de anställda som haft möjligheten att ge sin åsikt om landstinget som arbetsgivare i medarbetarenkäten. Hon har arbetat som undersköterska inom Örebro läns landsting i mer än 20 år. Till en början var hon på kirurgavdelningen, men arbetar numera på kliniken för medicin och geriatrik. – Jag trivdes väldigt bra på kirurgen, men där låg fokus på enskilda kroppsdelar, till exempel ett ben eller en galla. På medicin ser man till helheten på ett annat sätt, vilket passar mig bättre, säger hon. När hon berättar om sitt arbete för människor i sin omgivning gör hon det med viss stolthet. – Jag trivs väldigt bra som undersköterska och jag känner att jag gör ett bra jobb, säger hon. Rekommenderar gärna Hon har heller inget emot att rekommendera yrket till ungdomar på väg ut i arbetslivet. – Många unga vill ha snabba pengar på kort tid. Det får du inte som undersköterska, men du får så mycket mer. Som underskö- terska är du nära patienterna och du känner att de är tacksamma och nöjda för det du gör för dem, säger Christin Risberg. En annan fördel med att arbeta inom Örebro läns landsting är utvecklingsmöjligheterna. – Det handlar mycket om egen vilja. Från undersköterska kan du till exempel utbilda dig till sjuksköterska och sedan till specialistsjuksköterska, säger hon. Hon tycker också om den relativa frihet som yrket erbjuder. – Det finns naturligtvis vårdprogram som vi måste följa. Men inom ramarna för dessa program kan jag tillsammans med sjuksköterskan påverka hur jobbet ska göras, säger hon. På yrkets negativa sida vill Christin Risberg sätta upp det allt högre arbetstempot inom vården. Till viss del beror det på att dagens undersköterskor har fler arbetsuppgifter än vad deras föregångare hade. Det handlar bland annat om att servera mat, diska, rengöra sängar och inventera förråd. – Det blir mer spring, och jag känner att det tär på kroppen. Sen kan jag uppleva att många undersköterskor tycker att det är frustrerande att inte vara så mycket intill patienterna som de skulle vilja, säger hon. Text och Foto Carl Olsson Siv Wallberg, avdelningsordförande på Vårdförbundet i Örebro, har ännu inte fått Siv Wallberg någon möjlighet att fördjupa sig i svaren från medarbetarenkäten. Huvuddragen har hon dock klara för sig. – Många har uppgett att de känner sig trötta och slitna efter jobbet, och det gäller särskilt cheferna, säger hon. Vad detta beror på vet hon inte med säkerhet, men hon har sina aningar. – Jag vet att införandet av det nya personaladministrativa systemet Heroma medförde ökad arbetsbelastning på sina håll. Sedan ser vi att det är tufft i verksamheterna. Det händer mycket nu och det är stora förändringar på gång, säger hon. När det gäller förändringarna vill hon se ett ansvarsfullt agerande från ledningens sida. – Vi måste till exempel säkerställa att personalen hela tiden har de resurser och den kompetens som krävs ute på avdelningarna, säger hon. Nu ser hon fram emot att få följa landstingets uppföljningsarbete. – Arbetsgivaren har tagit fram verktyg för att underlätta arbetet med analysen av enkätsvaren. Det är viktigt att man tar det man får fram på allvar och åtgärdar detta. Det ska Vårdförbundet bevaka i de olika arbetsmiljöutskotten på förvaltningarna. Vi kommer att efterfråga vad man kommit fram till, säger hon. Hon har även noterat de positiva tongångarna i enkätsvaren. – Vi har sett att det finns en arbetsglädje hos personalen och det är roligt. Carl Olsson 8 Mitten. FRÅGAN Vad har du på fötterna när du jobbar? Kurt Nielsen, transportenheten, Karlskoga lasarett: – Skyddsskor med stålhätta vid tårna. Det är vi tvungna att ha eftersom vi kör truck och gör tunga lyft. De är ganska sköna. Tebladet 2/12 Behandla dina fö Många vårdanställda går flera kilometer varje dag på hårda golv. Att ta hand om fötterna är en förutsättning för att orka med jobbet på sikt. Men hur sköter man egentligen om sina fötter på bästa sätt? Tebladet har konsulterat Kristin Nilsson, Yvonne Johansson och Inger Nordgren - tre av Örebro läns landstings fotterapeuter. text: Victoria Rydergård foto: Kristin Lundström Maria Olsson, sjuksköterska, onkologen USÖ: – Rosa Foppatofflor. Jag har valt dem för att de är lätta att hålla rena och för att de är sköna att gå i. Jag går mycket i jobbet och då känns det viktigt att ha sköna skor. Gisela Mildner, ekonomibiträde, landstingskansliet: – Jag har fotriktiga skor. Man måste ha ordentliga skor när man jobbar i kök ifall man skulle tappa grejer. Jag har valt de här skorna för att de är sköna och bra att gå i, och jag går mycket under en arbetsdag. Du som går mycket i jobbet behöver tänka på att sköta om och vårda dina fötter. – Fötterna ska tvättas regelbundet. De allra flesta duschar varje dag, men det kan vara skönt att då och då mjuka upp fötterna med ett riktigt fotbad. Tio minuter i 34-37 grader varmt vatten brukar vara lagom och gärna med lite barnolja i vattnet. Det är kanonbra, berättar Inger Nordgren. Efter badet är det viktigt att torka fötterna ordentligt, speciellt mellan tårna, annars är det lätt att få svamp. Klipp naglarna efter badet. Den rätta tekniken är att följa tåns kant och inte ner vid sidorna. – Använd en nageltång med rak egg. Är den rundad är det lätt att du klipper för mycket, tipsar Yvonne Johansson. – Och det man har klippt bort kan man inte sätta tillbaka. Klipp med små, korta tag. På en lilltånagel får man kanske göra fyra klipp. Titta på hur tårna ser ut och följ formen på naglarna. smörja in en mjukgörande kräm. Torra fötter ska smörjas dagligen, annars får du sprickor. Har du torra hälar kan du fila in fotsalvan. Då går den in ordentligt i sprickorna, säger Inger Nordgren. Fila försiktigt – Det är viktigt att inte smörja Fila lätt och försiktigt fötterna fria mellan tårna. Där ska det vara från förhårdnader. torrt. – Använd en Skorna är vanlig fotfil, ”Man kan inte, som många a och o för inte en hyvel. kvinnor gör, köpa storlek 38 att fötterna Rår du inte på för att man alltid har haft ska må bra. förhårdnaderna det, utan man måste kolla Därför är det med filen ska du att skon verkligen passar.” viktigt att söka till en fotteanvända skor rapeut, säger Yvonne Johansson. som passar fötterna. Intensivt filande stimulerar – Fötterna blir större när man huden och en alltför intensiv blir äldre på grund av att man har behandling kan ge motsatt effekt trampat ner fotvalven. Därför är eftersom förhårdnader uppkom- det viktigt att man köper tillräckmer av tryck. ligt stora skor. Man kan inte, som – Fila fötterna högst en gång många kvinnor gör, köpa storlek i veckan och avsluta med att 38 för att man alltid har haft det, Välj rätt skor Att gå omkring på jobbet hela dagarna innebär en stor påfrestning på fötterna. Därför är valet av skor viktigt. – Tänk på hur mycket du rör dig i jobbet och lägg pengar på dina arbetsskor. Du får vad du betalar för. Jag tycker att man ska lägga mer pengar på jobbskorna än på finskorna, men de allra flesta gör tvärtom, säger Inger Nordgren. Som arbetsskor ska du välja hela skor med bra svikt och stöd för hälen och hålfoten. Är du överviktig är det ännu viktigare att du har bra skor eftersom fötterna får ta emot hög belastning. – Klackskor hör hemma på fest, inte till vardags. Går du mycket med höga klackar belastas fötterna felaktigt och hälsenorna blir kortare, säger Kristin Nilsson. Använd stödstrumpor Erik Larsson, arkivarie, landstingsarkivet: – Jag har kängor eller tofflor på mig. Jag springer mycket fram och tillbaka under en arbetsdag. När jag är ute har jag kängorna och när jag sitter still inne har jag tofflor. Det känns skönt att byta skor under dagen. Paula Mossbäck, diabetessköterska, Fellingsbro vårdcentral: – Jag har stödstrumpor och ett par bekväma träskor på mig. Jag är kort, så jag behöver skor med klack. utan man måste kolla att skon verkligen passar, säger Yvonne Johansson. Proffs på fötter. Fotterapeuterna Inger Nordgren, Kristin Nilsson och Yvonne Johansson delar gärna med sig av sina bästa tips för gladare fötter. En fot innehåller 26 ben, så det är inte så konstigt att man kan få ont i fötterna om man inte sköter om dem. För den som går mycket på hårda golv kan det vara bra att använda stödstrumpor. – Numera finns det lite roligare stödstrumpor att köpa. Använder man inte stödstrumpor ska man ha strumpor av ull eller bomull. Tubsockor är inte bra. De saknar häl och har dålig passform, säger Yvonne Johansson. – Har du tendens till fotsvamp – byt strumpor, gärna flera gånger per dag. Det är mycket vätska som försvinner från fötterna. Jobbar man långa pass kan det vara bra att byta skor och strumpor mitt på dagen, speciellt på sommaren, säger Kristin Nilsson. Hon och hennes kollegor kan inte nog poängtera sambandet mellan skor och åkommor. – Ju sämre skor, desto fler krämpor. Yngre vårdpersonal har oftast inga problem med fötterna, men det är när du är ung som du ska förebygga problemen, annars kommer de som brev på posten när du blir äldre, säger Yvonne Johansson. Mitten. Tebladet 2/12 ötter med kärlek 9 FRÅGAN Vad har du på fötterna när du jobbar? Lena Köhlström, informatör, LoVS kommunikation: – Just nu stövlar. Jag har alldeles för många skor och byter ofta. Stövlar, kängor, boots, jag har alla varianter. Helst ska skorna vara både snygga och bekväma. Förr kunde jag köpa obekväma skor bara för att de var snygga och så fick jag ont i flera dagar efter att jag hade haft dem, men jag har blivit petigare med åren. Kristin Eriksson, underläkare, Mikaeli vårdcentral: – Jag har Birkenstock. De är sköna att gå i och håller länge. Monica Bader, biomedicinsk analytiker, Varberga vårdcentral: – Lila Foppatofflor, fast de här är mer som sandaler. De är sköna och mjuka att gå i. Fotterapeuternas bästa tips Tvätta fötterna regelbundet. Ta gärna fotbad. Det mjukar upp fötterna. Tio minuter i 34- 37 grader varmt vatten brukar vara lagom. Torka fötterna ordentligt, speciellt mellan tårna. Johan Nylander, läkare, rehabmedicinska kliniken, USÖ: – Birkenstock och strumpor, ibland med hål i. Jag är plattfot och de här tofflorna är så himla sköna att gå i. Klipp naglarna. Den rätta tekniken är att följa tåns kant och inte ner vid sidorna. Fila fötterna fria från förhårdnader lätt och försiktigt. En alltför intensiv behandling kan ge motsatt effekt eftersom förhårdnader uppkommer av tryck. Avsluta med att smörja in fötterna med en mjukgörande kräm. Använd strumpor av ull eller bomull. Använd gärna stödstrumpor. Använd skor som passar dina fötter och som är tillräckligt stora. Skorna ska ha bra svikt och stöd för hälen och hålfoten. Använd friskvårdscheckarna och unna dig en professionell fotbehandling ibland. Det är en investering för framtiden. Bengt Isacson, sjukhussjälavårdare, USÖ: – Jag har sandaler. De är sköna och funkar bra när man som jag ska gå långa sträckor här på sjukhuset. Men framförallt är de tysta att gå i. Det är skönt. Tebladet 2/12 10 Lyckad satsning på tandläkarlärlingar Till hösten tar Folktandvården emot ännu fler Folktandvårdens satsning på lärlingar blev en succé. Därför kommer man på nytt att erbjuda unga länsinvånare lärlingsplatser. Det var i höstas som Folktandvården för första gången drog igång lärlingsverksamhet. Unga länsbor som hade avslutat ett gymnasieprogram med så bra betyg att de har möjlighet att komma in på tandläkarprogrammet erbjöds att under sex månader jobba som lärlingar hos Folktandvården. Syftet med projektet var att skapa intresse för tandläkaryrket och underlätta framtida rekrytering till Folktandvården i Örebro län. Två utvalda – Vi fick in ett tiotal intresserade och bland dem valde vi ut två. De började den 1 september, en på kliniken i Adolfsberg och en på Sofia-kliniken i Örebro. Den ena lärlingen var kvar tiden ut och slutade nu den sista februari. Den andra kom in på tandläkarutbild- ningen och hoppade av lite tidigare, men så var dealen, berättar personalchef Pia Lindahl. Lärlingarna har följt varsin tandsköterska, som fungerat som handledare, och de har blivit väl insatta i klinikernas verksamhet. Mycket nöjda – Vi är mycket, mycket nöjda. Lärlingarna har tillfört mycket ute på klinikerna och det har bara varit positivt att få in unga människor i verksamheten. Det här var en test från vår sida och det har verkligen fallit väl ut, konstaterar Pia Lindahl. Ny omgång till hösten Lärlingsverksamheten gav mersmak och därför kommer Folktandvården redan i höst att ta emot en ny omgång lärlingar. – Vi tänker köra samma upplägg den här gången. Lärlingarna kommer att få börja den 1 september och vara hos oss i sex månader med en lärlingslön på 14 000 kronor i månaden, berättar Pia Lindahl. – Förra gången var vi lite sent ute när vi sökte lärlingar, så många hade redan planer för hösten. Den här gången kommer jag redan i slutet på den här månaden att vända mig till alla gymnasieskolor i länet med naturvetenskaplig inriktning för att marknadsföra lärlingsplatserna, fortsätter hon. Folktandvården kommer att ta emot fyra lärlingar, en i varje tandvårdsområde. Sista ansökningsdag är den 23 april. victoria rydergård Göran Stegersjö - ny tandvårdsdirektör Pascal ersätter e-Dos Göran Stegersjö, så heter landstingets nye tandvårdsdirektör. Han arbetar idag som specialisttandvårdschef i Folktandvården Västra Götaland och tillträder sin tjänst i Örebro läns landsting den 1 september. Pascal ordinationsverktyg ersätter e-Dos. Från och med 23 april måste förskrivare och annan sjukvårdspersonal använda Pascal ordinationsverktyg för att hitta aktuell ordination för patienter med ApoDos. Genom att använda Pascal får du som förskrivare snabbt och enkelt en uppfattning om ApoDos-patientens läkemedelsbehandling och kan på ett smidigt sätt ordinera, förlänga, ändra, sätta ut eller makulera läkemedel. Under mars och april påbörjas storbildsvisningar av Pascal – Det känns mycket bra att börja arbeta i Örebro läns landsting. Jag har varit chef för specialisttandvården i Folktandvården Västra Götaland sedan 2007 och trivts väldigt bra, men tycker att det nu är dags för en ny utmaning. Örebro läns landstings utbildning av specialisttandläkare är mycket välrenommerad, och genom kontakter med den nuvarande Göran Stegersjö tandvårdsledningen tycker jag att jag har en bra insikt i hur landstingets tandvård fungerar, säger Göran Stegersjö. Han är född 1953 och uppvuxen i Borås, är gift och har två söner. Göran Stegersjö har en bakgrund som tandläkare med specialitet i oral protetik. Han har arbetat som både allmäntandläkare och specialist i Göteborg och Borås och har även tjänstgjort på Tandläkarhögskolan i Göteborg. – Jag ser fram emot att leda och arbeta tillsammans med tandvårdens alla engagerade chefer och medarbetare runt om i Örebro län. En utmaning för Folktandvården är förstås bemanningen och att fortsatt se till att lösa tillgänglighetsfrågorna på ett bra sätt för alla länsbor, säger Göran Stegersjö. Göran Stegersjö efterträder tandvårdsdirektör Bengt Sjödin som går i pension. ordinationsverktyg på länets tre sjukhus. På storbildsvisningen visas bland annat ordinationsfunktioner och funktioner som varning för dubbelmedicinering och interaktioner. Efter driftstart kommer öppet hus att anordnas på de tre sjukhusen dit du som sjukvårdspersonal kan vända dig med frågor. För mer information om införandet av Pascal ordinationsverktyg nationellt och i Örebro läns landsting, se http://intra. orebroll.se/pascal En frisk komedi om ett sjukhus Liljedal Communication av Camilla Blomqvist. Redan 3 000 sålda biljetter! Tebladet 2/12 11 Ny plan ska ge nöjdare besökare Alla barn, ungdomar och anhöriga som besöker barn- och ungdomskliniken på USÖ ska vara nöjda med det bemötande de får. Målet ska uppnås genom tydlig och enhetlig information från personalen. Så snart svaren från förra vårens nationella patientenkät var sammanställda och analyserade började jakten på förbättringar på barn- och ungdomskliniken på USÖ. Arbetet resulterade i en utbildningsplan som överläkaren Maria Lodefalk, medicinskt ansvarig på avdelning 26, koordinerat och godkänt. Öka kunskaperna Utbildningsplanen bygger på regelbundna veckoträffar för klinikens personal där internutbildning varvas med diskussioner om bemötande och arbetsrutiner. – Vi tror att de här träffarna är ett bra sätt att kontinuerligt få in nya kunskaper och möjlighet till förbättringar i organisationen. Syftet är att öka personalens kunskaper och se till att vi alltid bemöter patienterna på ett sätt som stämmer överens med vår värdegrund, säger Patrik Hultgren, chef över avdelning 26 och barn- och ungdomsmottagningen. Vill bli bättre. Gunnar Skeppner, verksamhetschef på barn- och ungdomskliniken på USÖ, och Patrik Hultgren, chef över avdelning 26 och barn- och ungdomsmottagningen, är på väg mot förbättringar när det gäller bemötande och information till patienter och anhöriga. ning, där patienternas anhöriga påpekat brister i bekvämligheten, har också medfört att en del av de Nya sängar sängar som finns på avdelningen Förhoppningen är att insatsen ska kommer att bytas ut. På så sätt resultera i att patienterna får lika- ska bekvämligheten öka för de dana svar oavsett vem ur perso- föräldrar som övernattar på avdelnalen de frågar. ningen tillsam– Men alla i ”Jag skulle tro att mans med sina personalen kan patientenkäten barn. inte kunna allÄven vissa ting. Ibland får nästa vår visar ett schemaförman ta reda på bättre resultat än ändringar har svaret och åter- det vi fick senast.” genomförts. komma, säger – Vi siktar Patrik Hultmot en jämnare gren. bemanning och en jämnare komFörra vårens enkätundersök- petens, säger Patrik Hultgren. Både Gunnar Skeppner, verksamhetschef på barn- och ungdomskliniken på USÖ, och Patrik Hultgren är övertygade om att arbetet ska ge resultat. De poängterar dock att det kan ta lite tid innan detta märks fullt ut. – Det här är ett långsiktigt arbete som måste få pågå året ut. Jag skulle tro att patientenkäten nästa vår visar ett bättre resultat än det vi fick senast, tack vare det arbete vi nu gör, säger Gunnar Skeppner. Text och foto Carl Olsson Bakgrund I höstas presenterade Sveriges kommuner och landsting, SKL, resultatet av en nationell enkätundersökning om patientupplevd kvalité. I Örebro län byggde enkäten på svar från 800 föräldrar vars barn besökt Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett eller Universitetssjukhuset Örebro under våren. Undersökningen byggde inte på resultatet av den medicinska behandlingen. Den byggde istället på områdena bemötande, delaktighet, information, förtroende, upplevd nytta, tillgänglighet och om man kan rekommendera mottagningen eller avdelningen till andra. Enkäten visade att anhöriga till de barn som sökt vård på Universitetssjukhuset Örebro var övervägande nöjda med det bemötande de fått. På akutmottagningen och öppenvården låg Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, i paritet med riket som helhet. När det gällde slutenvården var dock inte föräldrarna lika nöjda som Sveriges övriga föräldrar. Enligt de svarande upplevde de vissa brister när det gällde information, bemötande och bekvämlighet. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Karlskoga lasarett fick överlag höga värden, både när det gällde akutmottagningen och öppenvård. ”Arbetet med ett bra bemötande är ständigt pågående” Vid förra vårens patientenkät fick barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Karlskoga lasarett goda resultat. Det har dock inte hindrat verksamhetschefen Märtha Lundkvist från att driva på förbättringsarbetet. – Här på mottagningen finns en vilja hos all personal till ständiga förbättringar och att alltid finnas till för patienterna. Arbetet med ett bra bemötande är ständigt pågående, och det kommer nog aldrig att bli färdigt, säger Märtha Lundkvist. Som exempel nämner hon det faktum att en del av de svarande ansåg att de fick vänta för länge i väntrummet utan information. Det har man nu försökt att rätta till. till. Det handlar om respekt för andra människor och vi märker att det leder till ökad förståelse, säger hon. Förbättringar. Verksamhetschefen Märtha Lundkvist och övrig personal på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Karlskoga lasarett arbetar ständigt med frågor som information och bemötande. – Vet vi i förväg att vi är sena får patienterna veta det redan i receptionen. Och om ett besök drar ut på tiden går vi ut och säger Samstämmighet En annan sak som varit uppe till diskussion på mottagningen som en följd av enkäten är att vissa svarande tyckte att läkarna frågade saker som andra läkare redan fått svar på. – Att läkarna ställer samma frågor är en medveten strategi. Det betyder inte att våra läkare är dåligt pålästa utan att de vill bilda sig en egen uppfattning, säger Märtha Lundkvist. Även mottagningens öppettider har diskuterats i personalgruppen. – Det går kanske inte att göra jättestora förändringar men att ändra lite för att underlätta för patienterna kanske kan vara något, säger hon. En av mottagningens styrkor var enligt patientenkäten samstämmigheten i ord och handling från personalens sida. Det är något Märtha Lundkvist tagit till sig och försökt att utveckla ytterligare. – Vi håller på att gå igenom vårdlinjerna igen för att säkerställa att vi behandlar alla patienter på samma sätt och att vi ger patienter som lider av samma sjukdom likadana råd, säger hon. Hon uttrycker också en vilja om att göra egna enkäter bland olika patientgrupper och samarbetspartners. Text och Foto Carl Olsson Tebladet 2/12 12 Tredjepriset i Tebladets Här kommer novellen som fick tredjepris i Tebladets novelltävling. Den är författad av Solveig Engström Pedersen. Efter regnet R egnet kommer plötsligt om än inte oväntat. Himlen har antagit en alltmer hotfull min ju längre eftermiddagen fortskridit, så när ovädret till slut är ett faktum, väcker det inte förvåning. Vattenmassorna kastar sig ettrigt ner över henne och gör henne genomblöt på någon minut. Hon upplever vätan, de genomdränkta kläderna, som en lättnad efter den tryckande värmen. När hon har ett hundratal meter kvar till huset upphör skyfallet och ersätts av ett glest regn som sakta avtar helt. Hon parkerar med viss möda cykeln i det som vanligt överfulla cykelstället. När hon vänder sig om för att gå de få stegen fram till porten ser hon honom, en liten kille, i fyraårsåldern. Det glittrar om hans gula regnkläder i galon. Han står där som en solros i den svarta och blänkande asfalten. Han vänder ansiktet mot henne som en solros vänder huvudet emot ljuset. – Hej, säger hon. – Hej, svarar han. – Så du är ute ensam i regnet, fortsätter hon. – Neej, säger pojken. Hon stirrar frågande på honom – Det regnar inte längre, säger pojken. Och så är jag inte ensam. – Nej, säger hon leende. Jag är ju här. – Jag menar inte dig, svarar han ivrigt. Jag menar dom här. Han har stått med armarna bakom ryggen, men nu drar han fram den ena handen i en svepande rörelse och i handen har han en klarröd hink med grönt handtag. På botten av hinken ringlar ett antal maskar. Hon böjer sig ner över honom och hans hink. Pojken böjer även han huvudet över hinken. – Jag har hittat dom på trottoaren och på gården. På parkeringsplatsen fanns det också några, säger pojken med rösten full av stolthet. Hon stirrar ner i hinken och vet inte riktigt vad hon ska säga. – Tycker du dom är äckliga, frågar pojken med viss förväntan i rösten. – Nej, jag tycker dom är fina. – Tanter brukar tycka maskar är äckliga, fortsätter han. Hon ler inom sig. ”Trettiotre år och tant”, tänker hon. – När jag var liten brukade jag gräva efter mask åt min pappa. – Varför det? Vad skulle han med dom till, frågar pojken. – Min pappa tyckte om att fiska och han agnade med mask. – Vad betyder agna? – Man sätter fast masken på kroken för att locka fiskar att försöka äta upp masken och när dom gör det fastnar dom på kroken när dom försöker svälja masken. – Gör det inte ont på masken? Och gör det inte ont på fisken? – Det gör det nog, svarar hon. Han stirrar tyst ner i sin hink. Med den fria handens fingrar stryker han försiktigt över maskarna. – Jag tänker inte sätta fast dom här på nån krok i alla fall, säger han bestämt. Pojken slutar smeka maskarna och stoppar istället med viss möda ner handen i fickan på galonjackan och drar upp en mångfärgad, kladdig klump. ”Smågodis”, tänker hon. Försiktigt sätter han ner hinken på marken och lösgör något ur klumpen och räcker detta något till henne. Med viss fördröjning tar hon emot den gröna godisgroda han håller fram mot henne. Hon stoppar den i munnen och börjar tugga. – Tack. Pojken får loss en hallonbåt från klumpen och stoppar den i munnen. De står tysta och tuggar och kastar då och då en blick ner i hinken. – Varför ser man dom bara när det har regnat, frågar han. – Min pappa sa att det var för att om maskarna ville flytta på I handen har han en klarröd hink med grönt handtag. På botten av hinken ringlar ett antal maskar. sig från ett ställe till ett annat så var dom tvungna att göra det när det var blött på marken för annars kunde dom bli uttorkade. – Jaha….Vad äter maskar då? – Hm…, svarar hon tveksamt. Jag tror dom äter delar från växter. – Jag vet, säger pojken tvärsäkert, att dom bor i gångar i jorden. Det är därför vi inte ser dom. Hon nickar. Pojken tar tag med ena handen i nederdelen av hennes T-shirt och drar henne försiktigt i riktning mot bänken som står invid husväggen. – Kom, säger han. Vi sätter oss där. Hon följer med honom till bänken och slår sig ner. De våta kläderna klistrar mot kroppen och trots den varma luften ryser hon till. Pojken räcker hinken till henne utan att säga ett ord och när hon har den i ett stadigt grepp kravlar han sig upp bredvid henne och sätter sig tillrätta. Han tar hinken ifrån henne och sitter med den i knäet. Då och då tittar han ner på maskarna och emellanåt tittar han leende upp mot henne. Hon ler tillbaka. Värmen stiger inom henne. Minuterna går. En buss passerar och motorns buller bryter tystnaden under ett antal sekunder. – Jag tycker synd om dom, säger pojken plötsligt med allvarlig röst. Dom trivs säkert inte i en hink. Här kommer dom ju ingen vart. Annars hade dom ju hela jorden att krypa runt i. Han tittar frågande upp på henne. – Nej, säger hon. Jag tror inte heller dom trivs i en hink. – Kom, säger pojken samtidigt som han hoppar ner från bänken. Kom, vi släpper ut dom i rabatten. Han går fram till rabatten, vinklar hinken försiktigt och skakar varligt på den. Maskarna glider huller om buller ner i myllan. Hon sätter sig på huk bredvid pojken och tittar på hur de kryper iväg åt olika håll. – Nu trivs dom! – Det tror jag också, svarar hon. Hon tillägger: – Nej, nu måste jag gå in. Pojken tittar upp mot henne. De ler mot varandra. Han nickar mot henne några gånger som om han ville bekräfta något. Så vänder han sig om och med hinken svängande i ena handen springer han iväg mot nästa upplevelse. solveig engström pedersen Grattis till vinnarna 1:a pris Peter Baeckström, Olaus Petri vårdcentral i Örebro, 3 000 kronor 2:a pris Stina Ståhl, vuxenhabiliteringen Örebro läns landsting, 2 000 kronor 3: pris Solveig Engström Pedersen, närpsykiatrin Karlskoga lasarett, 1 000 kronor Första- och andrapristagarens noveller publicerades i Tebladet nummer 9 och nummer 11 2011. Tebladet 2/12 13 novelltävling KÅSERI Kikki Pålerud Kåsör och undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Kupongmaffian V ILLUSTRATION: ELISABETH WERNGREN Solveig glad tredjepristagare Solveig Engström Pedersen - så heter tredjepristagaren i Tebladets novelltävling. För sin novell Efter regnet belönas hon med 1 000 kronor. Grattis till tredjeplatsen! Hur känns det? – Tack! Det är klart att det känns glädjande att få lite uppskattning. Var kommer ditt skrivarintresse ifrån? – Jag kan inte säga att jag har något direkt skrivarintresse. Det var faktiskt bara ett infall som fick mig att skriva novellen och skicka in den till tävlingen. Har du skrivit noveller tidigare? – Nej, det har jag inte gjort, fast när ungarna var små skrev både jag och min man sagor till dem. Men det är drygt 20 år sedan nu. Hur fick du idén till din novell Efter regnet? – Den är faktiskt skriven utifrån Tredjepristagare. Solveig Engström Pedersen, som är psykolog vid närpsykiatrin på Karlskoga lasarett, vann tredjepriset i Tebladets novelltävling. en delvis sann historia. Fast i verkligheten slutade den inte på samma sätt. Har du någon favoritförfattare? – Nej, jag har jättemånga och kan Foto: Kristin Lundström inte bara nämna en. Vad ska du använda prispengarna till? – En resa skulle jag tro. victoria rydergård änta lite! Jag vet att jag har en kupong i väskan! Fyra kronor rabatt på ett kilo torskfile! Det tänker jag inte missa! Hon gräver djupt i väskan, som verkar innehålla halva hennes liv. – Oj då! Här hittar jag en annan. Det är väl typiskt. Den har jag glömt bort. Två kronor på en burk hundmat. Rune! Hämta en burk! Skynda dej! – Men vi har ju ingen hund, svarar den lätt stressade maken. – Hämta den genast Rune! fräser hon. Kön bakom växer, och en viss oro har infunnit sig. En gapskrikande gosse i femårsåldern sträcker sig mot godispåsarna som frestar vid kassan. Mamman tittar sig ursäktande omkring. Den kupongsökande damen snörper på munnen vid oljudet och vänder samtidigt upp och ner på väskan och rafsar vilt bland papper och annat. Alvedon, nässpray och tops blandas med två papiljotter och en påse bröstkarameller. Ur kön hörs nu ett uppretat mumlande. – Kan ingen flytta på kärringen? Jag ska på spinning om en kvart! – Finns det ingen speciell snigelkassa för sådana där, säger en annan. Kassörskan, som kämpat tappert för att vara trevlig och tillmötesgående, har nu blivit vass i tonen. – Ni har väl glömt kupongen hemma? Vi får ta den en annan dag. Det är många som vill betala nu! – Det säger jag dej, lilla vän, att jag har aldrig någonsin glömt en kupong hemma. Sitter du och påstår att jag är dement? Jag har väl aldrig varit med om maken! Rune kom nu hasande med famnen full med hundmatsburkar. – Rune! Du har tagit fel sort. Gå tillbaka med dom där! Tänk att du aldrig kan göra något rätt! – Personal till kassorna! Personal till kassorna, hör man från högtalarna. Kön ställer sig nu i startblocken och laddar för kassabyte. Som frustande travhästar väntar de på plinget från en nyöppnad kassa. – Jag stod längst fram, säger en stor kraftig karl med hår på bröstet och tordönstämma. – Först till kvarn, får han till svar. Hans ansiktsfärg antar en vinröd ton och musklerna spelar under skjortärmarna. – Stick inte upp, snorunge, om livet är dej kärt. Jag var först! Käftandet fortsätter, och ingen märker att en liten dam i åttioårsåldern smidigt smiter förbi. – Jag har inte tid att stå här hela dagen bara för att folk i kön ska bråka! Tordönstämman rycker till och spärrar ögonen i den lilla damen. – Ni vet att ni tog min plats! Jag var först! – Flytta på mej då om du törs, piper damen. Då får du en falukorv i skallen! Hon lastar ur sina varor långsamt och med stor precision. När varorna väl har hamnat på bandet, och kassörskan säger summan, så kommer handväskan fram. – Jaha, då var det kupongerna. Jag har dom här någonstans. Men var? Tog jag fel handväska? Nej, här ligger dom ju. Varsågod. – De här är alldeles för gamla. De gick ut för fjorton dagar sedan. Kassörskan har nu fullt upp att lugna de galna kunderna i kön. – Hur många kärringar finns det egentligen, undrar någon. Har alla kuponger? Det här är inte klokt! Från min plats längst bak i kön iakttar jag med spänning dramat framför mig. Ingen såpa i världen kan överträffa detta. – Ge ungen en klubba så han tiger!!! Jag betalar bara han blir tyst, mullrade tordönstämman. Mamman bryter ihop och ilskan i kön vänds nu emot barnhataren. Den gamla damen kan i lugn och ro leta vidare efter sina kuponger. Efter fyrtio minuter var det äntligen min tur. Glasspaketen hade tinat och papperskassen sprack i botten, och inte blev det bättre av att jag hade förlagt mina kuponger… Tebladet 2/12 14 Uppmana patienterna att besvara enkäterna Patienternas synpunkter på, och erfarenheter av, vården är värdefulla. Därför är det viktigt att så många patienter som möjligt besvarar de nationella patientenkäter som skickas ut under våren. – För att vi ska kunna uppnå bästa möjliga resultat behöver vi få det kvitto från patienterna som enkäterna ger, säger Pia Öijen, hälso- och sjukvårdsdirektör på Örebro läns landsting. ”Åsikterna ger tips” Under våren 2012 är det slumpmässigt utvalda patienter inom psykiatrin, specialiserad sjukhusvård, öppenvård, dialys och tandvård som får enkätfrågor hemskickade ett par veckor efter besöket i vården. Frågorna behandlar bland annat bemötande, delaktighet, förtroende och information. – För att få in så många svar som möjligt är det viktigt att personalen uppmanar patienterna att svara på enkäten. Åsikterna ger oss hjälp och tips på förbättringsåtgärder, säger Katarina Waldenborg, patientsäkerhetscontroller på Örebro läns landsting. Enkäterna kan, förutom via brev, också besvaras via webben. Oavsett hur svaren skickas in är de helt anonyma och skyddas av sekretess. Resultat i sommar Enligt tidsplanen ska svaren vara sammanställda i slutet av sommaren. Resultaten används sedan för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. – I samband med det är det viktigt att varje avdelning och mottagning tydligt visar vilka förbättringar man jobbar med. Patienterna ska se vilka synpunkter vi i vården tagit till oss, säger Katarina Waldenborg. Carl Olsson Fakta Mätperioder våren 2012 Januari - mars Psykiatri (slutenvård) Psykiatri (öppenvård) Februari - mars Specialiserad sjukhusvård (sluten) Mars – april Specialiserad sjukhusvård (öppen)April DialysApril TandvårdMars ÖREBRO LÄNS LANDSTING Är du vårdpersonal med erfarenhet av att vara patient eller av att vara närstående? Är du sjukvårdspersonal, verksam inom slutenvården på något av länets tre sjukhus och har du själv någon gång under de senaste två åren vårdats minst två dygn inom slutenvård eller har du varit närstående till patient som vårdats inom slutenvård minst två dygn under de senaste två åren? Du inbjuds i så fall att delta i en studie om patienteller anhörigupplevelser som genomförs vid Vårdvetenskapligt forskningscentrum (VFC), Örebro läns landsting. Studiedeltagandet innebär en individuell intervju där du ombeds att berätta om dina erfarenheter av att ha varit patient eller anhörig, med utgångspunkt i ditt eget yrkeskunnande. Fokus för intervjuerna är bemötande och patientsäkerhet. Om du är intresserad av mer information eller av att delta, kontakta projektledare: Agneta Anderzén Carlsson, telefon 019-602 58 46, e-post: [email protected] Landstingets riktlinjer för sociala medier Örebro läns landsting har fått riktlinjer för användning av sociala medier. – Sociala medier är ett sätt för landstinget att nå ut och kommunicera, både med medborgarna och potentiella medarbetare. De är ett komplement till våra övriga kommunikationskanaler. Det har varit efterfrågan från förvaltningarna på riktlinjer, säger kommunikationsdirektör Ann-Marie Wentzel. Av riktlinjerna framgår att Örebro läns landsAnn-Marie Wentzel ting i grunden har en positiv hållning till sociala medier. – I dag är det många som använder sociala medier. Riktlinjerna för sociala medier har tagits fram som ett stöd och en trygghet i användningen av sociala medier. Riktlinjerna gäller den yrkesmässiga användningen av sociala medier, men kan även vara till nytta vid privat bruk, konstaterar Ann-Marie Wentzel. Varje förvaltning har ansvar för sin egen kommunikation och beslutar själv om användningen av sociala medier. – Ansvaret för informationen följer verksamhetsansvaret. Det betyder att förvaltningschefen är den som är ytterst ansvarig för förvaltningens närvaro i sociala medier, säger Ann-Marie Wentzel. Tänk igenom syftet Innan man börjar använda en ny kanal ska man noga tänka igenom syfte och mål med att Tänk igenom syftet. Innan man börjar använda en ny kanal ska man noga tänka igenom syfte och mål med att använda just den kanalen. På www. orebroll.se kommer det inom kort finnas en sida där alla landstingets förvaltningars engagemang i sociala medier ska finnas samlade. använda just den kanalen. – Det är också viktigt att tänka på att man måste ha tid och möjlighet att underhålla sidan. Det ska finnas rutiner för att uppdatera sidan, svara på frågor som kommer in och se till att det inte förekommer kränkande personuppgifter eller spridning av brottsligt material. Naturligtvis gäller tystnadsplikten även på internet, säger Ann-Marie Wentzel. Upparbetade nätverk På www.orebroll.se kommer det inom kort att finnas en sida där alla landstingets förvaltningars engagemang i sociala medier ska finnas samlade. – Det finns vinster med att ha upparbetade nätverk i sociala medier vid exempelvis en kris. På så sätt kan vi snabbt både nå ut med och få in information till stora grupper, säger Ann-Marie Wentzel. Även landstingets personalorganisation ser nyttan med att använda sociala medier. – Sociala medier kommer att vara en viktig kanal i rekryteringsarbetet. För att nå ut till våra framtida medarbetare är det viktigt att landstinget finns där de är. Vi vet att dagens ungdomar är ständigt uppkopplade mot exempelvis Facebook. Då måste vi också finnas där, säger Majlis Blomér Thörnholm, personalstrateg på ledningskansliet. På http://intra.orebroll.se/ socialamedier kan du läsa mer om landstingets riktlinjer för användning av sociala medier. victoria rydergård eTjänstekort – när, hur och varför? Det kommer att bli förändringar för dig som anställd när du ska logga in i en dator eller i olika system på jobbet. De flesta har hittills loggat in med användarnamn (t ex mtr007) och ett lösenord. Men nu kommer det att bli vanligare att du ska logga in med ditt eTjänstekort. Användningen av eTjänstekort i olika system kommer att öka. Redan nu krävs inloggning med eTjänstekort för systemen NPÖ, Mina vårdkontakter och Kvalitetsregister. Snart krävs även inloggning med ditt eTjänstekort för att logga in i Pascal ordinationsverktyg som ersätter e-Dos i april. I år kommer även vårdsystemen SysteamCross och Infomedix att successivt gå över till inloggning via eTjänstekort. Säkrare inloggning Genom att logga in med eTjänstekort får man en säkrare identitets- ringskod (underskrift). De består av sex siffror. Identifieringskoden används för inloggning i datorsystem och signeringskoden används till elektroniska underskrifter. Den tredje pin-koden används i dörrar som inpasseringskort och har fyra siffror. Denna kod får man när man hämtar ut eTjänstekortet. Snart ska du använda eTjänstekort vid inloggning i datorn. kontroll. Det är en förutsättning för att en bredare användning av nationella tjänster ska fungera. Det finns tre pin-koder till ditt eTjänstekort. En identifieringskod (identifiering) och signe- Beställa nya koder Samtliga pin-koder är personliga och går att byta ut. Koderna är en värdehandling som skickades till din folkbokföringsadress innan du löste ut kortet. Är värdehandlingen borta kan du kontakta eTjänsteförvaltningen så beställer de en ny kod. Det tar tre arbetsdagar. Om du inte har en kortläsare på din dators tangentbord kan du beställa en extern kortläsare hos Landstings IT. Läs mer på intranätet: http:// intra.orebroll.se/etjanstekort Tebladet 2/12 15 Ortopedtekniks nya lokaler invigda i V-huset Nu har ortopedtekniks lokaler i det nybyggda V-huset på Universitetssjukhuset Örebro invigts. Invigningen förrättades av landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise ForsbergFransson. Besökarna som visades runt i de nya lokalerna fick se både patientmottagningen och verkstaden där de ortopedtekniska hjälpmedlen tillverkas. Huset är byggt utifrån ett miljöperspektiv. Man har också lagt extra fokus på att skapa en välkomnande och lättillgänglig miljö för barn och ungdomar. Det innebär bland annat barnanpassad konst och mycket leksaker. Invigning. Genom att klippa av det blågula bandet invigde landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson ortopedtekniks nya lokaler i V-huset på Universitetssjukhuset Örebro. Foto Terése Andersson ÖREBRO LÄNS LANDSTING PÅ JOBBET På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Örebro läns landsting. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post till oss och berätta. Gärna med bild: [email protected] Nya förordnanden USÖ, sjukhusstaben ekonomi: Christer Lundqvist förordnas som tf ekonomichef under tiden 2012-02-01 2012-06-30. USÖ, lungkliniken: Kerstin Fredlund förordnas som tf verksamhetschef under tiden 2012-01-10 - 2012-12-31. USÖ, plastikkirurgiska kliniken: Anders Westerborn förordnas som tf verksamhetschef under tiden 201201-01 - 2012-04-30. Adolfsbergs vårdcentral: Ulla Sundström, förlängt förordnande som verksamhetschef t o m 140430. Askersunds vårdcentral: Ulla Neander, ny verksamhets- chef, förordnande t o m 151130. Brickegårdens vårdcentral: Håkan Lagerqvist, förlängt förordnande som verksamhetschef t o m 140331. Laxå vårdcentral: Jeanette Günther ny verksamhetschef, förordnande t o m 160131. Hällefors vårdcentral: Birgitta Sternberg, förlängt förordnande som verksamhetschef t o m 121031. Pilgårdens vårdcen- Birgitta tral: Karin EineSternberg fors, ny verksamhetschef, förordnande t o m 160131. Karolina vårdcentral: Elisabeth Axelsson, ny verksam- hetschef, förordnande t o m 151031. Fellingsbro vårdcentral: Sven Blomkvist (verksamhetschef vid Lindesbergs vårdcentral) är även verksamhetschef vid Fellingsbro vårdcentral t o m 130930. Varberga vårdcentral: Stellan Johansson (verksamhetschef vid Olaus Petri vårdcentral) är även tf verksamhetschef Stellan vid Varberga t o m Johansson 121031. Ewa Öhrling förordnas som verksamhetschef vid plastikkirurgiska kliniken, USÖ under tiden 2012-05-01 2016-04-30. Stort tack Onkologiska kliniken för en trevlig fest, fina presenter, god mat, fin musik och god stämning vid min avslutning sfest på strålbehandlingen torsdagen 2 februari 2012. Kram på er! Oscar ”Pensionä r” Är du sjukvårdspersonal, verksam inom slutenvården på något av länets tre sjukhus och har du vid något eller flera tillfällen under de senaste två åren deltagit i vården av en patient som själv är sjukvårdspersonal? Du inbjuds i så fall att delta i en studie där vi avser att kartlägga erfarenheter av att vårda patienter som har ett vårdyrke. Studien är en del av ett större projekt som genomförs vid Vårdvetenskapligt forskningscentrum (VFC), Örebro läns landsting. Studiedeltagandet innebär en individuell intervju där du ombeds att, utan att röja patientens identitet, berätta om dina erfarenheter av vården av en patient som har ett vårdyrke. Särskilt fokuseras på erfarenheter kopplat till patientens yrkeskunnande samt på bemötande och patientsäkerhet. Om du är intresserad av mer information eller av att delta i studien, kontakta någon av nedanstående: Projektledare: Agneta Anderzén Carlsson Telefon 019-6025846 E-post: [email protected] För uppvaktningen inför min pensionering. Ett varmt tack till alla. Thorsten Wallin Elsektionen LT-fastigheter USÖ. Tack Har du vårdat en patient som själv är sjukvårdspersonal? Stort tack Till alla mina arbetskamrater på ANIVA kliniken. Tack för de fina presen terna jag fick när jag gick i pension. Barbro Svenman Ansvarig för aktuell studie: Mia Svantesson E-post: [email protected] Tebladet Telefon: 019 - 602 73 57, 019 - 602 75 47 E -post: [email protected] 16 Sista. apropå Är landstingets chefer bra på kommunikation? Ilona Gunnersen, städenheten, Karlskoga lasarett: – Ja, det tycker jag. Jag anser att jag får den information jag behöver. För det mesta är det min arbetsledare som står för informationen. Maria Stargård, distriktssköterska, Fellingsbro vårdcentral: – Min närmsta chef har jag hela tiden en dialog med. Chefer högre upp får man lite information ifrån via intranätet, men det känns som envägskommunikation. Marianne Eklund, biomedicinsk analytiker, Mikaeli vårdcentral: – Ja, de som jag har här på vårdcentralen är det. Min närmsta chef är superb på kommunikation. Hur det är med andra landstingschefer vet jag inte. Maria Nilsson, barnmorska, Varberga vårdcentral: – Med min närmaste chef har jag bra kommunikation, men de andra cheferna vet jag inte så mycket om. Fast det viktigaste är att kommunikationen på arbetsplatsen är bra. Sven Severinsson, sjuksköterska, Lindesbergs lasarett: – De högre cheferna hör man inte så mycket ifrån, men de skickar ju ut lite blad ibland. Jag tycker informationen blir bättre ju längre ner i chefskedjan man kommer. Ny handbok. Örebro läns landsting fortsätter satsningen på den kommunikativa chefen. Som ett led i det arbetet har man tagit fram en ny handbok som kommer att delas ut till samtliga chefer. Kommunikationsstrateg Viktoria Cassersten, som är projektledare, är nöjd med resultatet. Handbok i kommunikation ger cheferna stöd Cheferna är organisationens viktigaste kommunikatörer. Därför fortsätter Örebro läns landsting satsningen på den kommunikativa chefen. – Förra året lanserades tolv kommunikationsverktyg som landstingets chefer kan jobba med på egen hand eller med hjälp av en coach. I dagsläget är 15 kommunikatörer utbildade coacher och kan hjälpa cheferna med allt ifrån att planera sin kommunikation till att driva förändring med kommunikation, översätta övergripande budskap, utveckla sina kommunikationssystem och skriva kommunikationskontrakt, säger kommunikationsdirektör Ann-Marie Wentzel. – Coacherna erbjuder både personlig och gruppvis coachning i konkreta fall, berättar kommunikationsstrateg Viktoria Cassersten, projektledare för den kom- munikativa chefen. Som ett led i arbetet med att få landstingets chefer mer kommunikativa har man nu tagit fram handboken Den kommunikativa chefen. Syftet med handboken är att ge cheferna konkret stöd och metoder som kan hjälpa dem i deras dagliga kommunikation. – Vi jobbade med boken under hösten 2011 och nu är den klar. Boken är en lightvariant av kommunikationsverktygen och vänder sig till chefer på alla nivåer. Den kommer att delas ut till samtliga chefer i landstinget, berättar Viktoria Cassersten. Omskrivna texter Grundmaterialet till handboken har köpts in. – Men vi har till viss del skrivit om texterna så att de passar Örebro läns landsting. I det arbetet har bland annat medarbetare från personal och beredskaps- och säkerhetschef Birgitta Westberg varit inblandad. Dessutom är bilderna i boken tagna här i landstinget, säger Viktoria Cassersten. Utbildning för ledare Handboken är indelad i tolv kapitel och handlar bland annat om chefens kommunikationsuppdrag och om hur man genom planerad och strukturerad kommunikation kan kommunicera mer effektivt och öka förutsättningarna för att nå verksamhetens mål. Den tar också upp hur man håller möten som engagerar och hur man ger feedback på bästa sätt. – Baserat på verktygen och handboken har vi också tagit fram en kommunikationsutbildning för ledare. Utbildningen vänder sig i första hand till chefer, projektledare och gruppledare, men även andra som har ett kommunikationsansvar är välkomna att delta, berättar Viktoria Cassersten. – Vi körde en pilot av utbildningen i höstas och den föll väl ut. Tanken var att vi skulle ha fyra utbildningstillfällen i år, men intresset var så stort att vi fick lägga till fyra utbildningstillfällen och alla är i dagsläget så gott som fullbokade. Det känns jätteroligt att intresset är så stort, tillägger hon. Öka kompetensen Hur kommer det sig att Örebro läns landsting valt att satsa på att få cheferna mer kommunikativa? – Vi vill öka chefernas kommunikationskompetens och hjälpa dem att bli säkrare i sin kommunikativa roll både vad gäller extern och intern kommunikation. Resultaten från tidigare medarbetarenkäter visar att det finns behov av att cheferna blir tydligare. Förhoppningen är också att personalen ska känna mer delaktighet när kommunikationskompetensen ökar, säger Ann-Marie Wentzel. text och foto: victoria rydergård Fyra röster om den kommunikativa chefen Jan Wennerlund, avdelningschef vårdsystem, landstings IT: – En grupp från oss var med på en träff i höstas där vi gick igenom systemverktyget. Det var väldigt givande och något jag kan rekommendera. Framförallt fick vi en struktur i vad som ska göras och vem som ska göra det. Jag har egentligen bara nosat på det här. Det finns mycket mer att ta del av. I november ska jag gå kommunikationsutbildningen för ledare. Hillevi Schmalfeld, sjuksköterska/vårdinformatör, USÖ: – Jag provade coachningen i höstas i samband med att vi skulle öppna patientforum. Vi hade redan kommit en bit på väg när vi testade cochningen. Den var väldigt bra och fick oss att tänka till lite mer på hur vi kunde göra en bättre kommunikationsplanering. Coacherna tog upp aspekter som vi inte hade tänkt på och fick oss att hitta nya kommunikationsvägar. Fredrik Trossö, kvalitetsledare, och Agneta Colliander, biträdande verksamhetschef, laboratoriemedicinska länskliniken: – När vi blev länsklinik hade vi tänkt trycka en informationsbroschyr. I samband med det fick vi nys om kommunikationsverktygen. Vi träffade coacherna och de fick oss att tänka på ett nytt sätt och att identifiera bristerna i vår kommunikationsplanering. Vi hade exempelvis missat den interna kommunikationen. Coacherna fick oss att fundera på syftet med vår kommunikation. Allt utmynnade i en kommunikationsplan som alla blivit engagerade i. Nu går vi regelbundet igenom planen för att se att vi håller linjen. Annars är det lätt hänt att man skapar dokument som blir hyllvärmare. Att det finns ett helt koncept har underlättat för oss. Nu ser vi fram emot handboken.
© Copyright 2025