1. No category

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
Nummer 2 2016
Tema
Motkraft
1
2
Motkraft
Jag såg en dokumentär om jordbävningssäkra skyskrapor på TV.
I dokumentären förklarades det att när marken skakar blir
det en vågrörelse som förstärks genom huset. När vågrörelsen
möter nästa vågrörelse bryter den sönder husets bärande
konstruktion och huset rasar. För att förhindra detta kan man
bygga en slags pendel inne i husets mitt som tar emot vågrörelserna och stabiliserar konstruktionen – så att huset står kvar
även om marken skakar våldsamt.
Det var en bra bild för hur man bygger ett stabilt, tryggt och
gott liv när marken skakar. Jag upplever att det blir viktigare
och viktigare med en sådan pendel i ens inre - för visst skakar
marken …
i sig är deras åsikter ofarliga. Faran är den våg av rädsla de
sätter igång – rädslan för de andra, för det nya, för förändring.
Deras rörelser älskar rädslan, lever av den. Därför är pendeln i
ens inre viktig, så att man inte rycks med och bryts ner.
Jesus vill vara den pendeln i ditt liv som garanterar en sund
människosyn befriad från lögn och rädsla. Kan vi som kyrka
vara den pendeln i vårt samhälle?
Det är min önskan och längtan.
Jag undrar om västvärlden klarar av den jordbävning som just
nu verkar dra igenom henne.
Ta exemplet med den så kallade flyktingströmmen. Naturligtvis
kan Europa och resten av västvärlden hantera de människor
som kommer hit. Det är inte sakfrågan som är bekymret.
Pengar finns, plats finns, engagemang finns. I ett normalt skeende skulle man räkna befolkningstillväxt som en väldigt god
sak. Men det är inte egentligen flyktingarna saken gäller. Den
västerländska kulturens väggar har under en tid ansatts av en
ruttenhet i de bärande konstruktionerna, ett mögel, en rost, en
svamp från forna tider.
Foto: Jenny Arvidsson
Det handlar om människosynen, det handlar om ett ”vi” och
ett ”dom” som plötsligt blivit legitimt. När marken nu skakar
börjar rostets verkan på järnbalkarna bli tydligt. Den humanitära grundkonstruktion som varit bärande för det västerländska demokratiska samhället ifrågasätts, konspirationsteorier
sprids, media sätts ifråga, de mörka krafternas talesmän börjar
hota med en grå ansiktslös massa som har åsikter som vore de
hämtade från medeltiden… och etablissemanget börjar darra
och tar beslut som går emot allt vad de tidigare stod för.
Plötsligt är en vågrörelse igång där språket ändrat valör, extremåsikter blir legitima och grundfundamenten i det goda
samhället börjar krackelera. Putin, Erdoğan, Trump, Le Pen och
Åkesson är bara skummet uppe på vågen. Deras utgångspunkt
att förstå världen är en förvriden verklighetsuppfattning – och
Kyrkoherde Pär-Magnus Möller
Kontaktuppgifter
Denna tidning utges av Svenska kyrkan i Värnamo.
Ansvarig utgivare: Pär-Magnus Möller
Layout: Jenny Arvidsson
Omslagsfoto: Marianne Zingmark fotograferad av P-M Möller
Tryck: Värnamo Ljuskopiering AB
Upplaga: ca 10 400 ex
Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo
och Nydala-Fryele församlingar.
Församlingsexpeditionen är öppen
mån-tis, tor-fre 08.00-16.00, ons 13.00-16.00
Lunch 12.00-13.00
Telefon: 0370-30 04 00
Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo
Postadress: Box 624, 331 26 Värnamo
E-post: [email protected]
Hemsida: www.varnamopastorat.se
3
Göra skillnad
Med ungefär ett dygns varsel fick vi i Värnamo i höstas
uppgiften att ta emot ungefär 120 nyanlända flyktingar.
De behövde både sovplatser och mat.
Inom Svenska kyrkan fattades snabbt beslut att vi i församlingshemmet kunde ”frigöra” den så kallade kyrksalen för att användas som samlingsplats och matsal. Alltsedan dess har både
kyrksalen och entréplanet fyllts med liv och rörelse. Många
olika språk har talats och familjer och ensamkommande har
umgåtts. Barn med spring i benen har haft möjlighet att röra på
sig. Skratt och glädje.
Skaran av frivilliga från olika sammanhang, som på olika sätt
ville hjälpa till för att underlätta livet för dessa nyanlända, blev
överraskande stor. Över 200 engagerade värnamobor ordnar
idrottsaktiviteter, kulturupplevelser, simundervisning, språkcafé, lek med barnen med mera.
En av dessa volontärer, som man ofta ser i samband med matserveringen, är Marianne Zingmark. Hon verkar känna alla
och kan namnen på de flesta. Mångas livsberättelser har hon
fått ta del av. Hon pratar, skämtar och sprider glädje omkring sig.
Du verkar stortrivas! Vad driver dig?
Det är mötet med människor. Mitt engagemang handlar också om mina egna värderingar. Att kunna och ha möjlighet att
bemöta människor i nöd som medmänniskor. Människor som
varit tvungna att lämna allt invant bakom sig, familj, vänner,
försörjningsmöjligheter. Dessutom bär de med sig skräckfyllda
upplevelser av krig och flykt – inte minst den fasansfulla resan
Marianne sprider glädje omkring sig när hon jobbar som flyktingvärd i Värnamo församlingshem. Här kramar hon om Ayham som precis har ätit
dagens lunch. Från vänster: Hossan, Birgitta, Inaam, Ayham och Marianne.
4
Vad har det här arbetet lärt dig? Har du fått nya insikter?
Jag har lärt mig att se den enskilda människan bakom alla
siffror. Det har gjort mig medveten om att de bär på så många
otäcka upplevelser som påverkar dem. Jag har blivit mer öppen
och ödmjuk. Förstår varför mobilen är så viktig för dem. I den
finns ju länken tillbaka till allt det de upplevt hittills men fått
lämna. Bilderna på frun, barnen, släktingarna. Självklart vill de
veta hur ”de där hemma” har det idag. Genom de här kontakterna får jag ständiga påminnelser om hur mycket vi i Sverige
har förskonats från. Allt vi gör för dem besvarar de med stor
tacksamhet och goa leenden.
Jag har fått lära känna många nya människor från vår egen stad.
Vi volontärer kommer från olika sammanhang, har olika professioner, är olika personligheter. Alla har vi behövts och jag tror
att vi alla känt glädje i att tillsammans arbeta med något meningsfullt. Man får så mycket tillbaka när man ser flyktingarnas
tacksamhet och glädje.
Vad tror du vårt arbete och engagemang betyder för dem?
Kommer de att bära med sig någonting från sin tid här i
församlingshemmet?
Jag tror vi gör skillnad i deras tillvaro. Vi pratar med dem, lyssnar, delar deras oro, gläds med dem när barnet till exempel fått
en cykel eller bara ett nytt hårband, skrattar med dem när det
ivriga kroppsspråket leder till barocka missuppfattningar.
i den lilla gummiflotten över Medelhavet. Kan jag medverka till
att de för tillfället känner trygghet, medmänsklig omsorg och
kärlek, så ger det mig stor glädje. Vi kan göra skillnad – även
om språket ibland känns som ett hinder.
Meningen var att placeringen här i Värnamo skulle vara ett
transitboende. En del har fått flytta, andra har kommit men en
del av dem som anlände först är fortfarande kvar. Det gäller särskilt barnfamiljerna. Det har inneburit att jag hunnit få många
goda relationer och kontakter. Och barnen sprider glädje och
ger liv åt tillvaron. Det känns gott när de kommer och vill visa vad
de till exempel har målat och inte minst när de vill ge en kram.
Marianne i samspråk med Berit.
När de är ute på stan finns det ansikten de känner igen, människor
de kan heja på och som känner igen dem. De är inte anonyma.
Församlingshemmet har blivit den gemensamma samlingsplatsen. Här har familjer delat erfarenheter med varandra och barnen hittat lekkamrater. Någon har till och med hittat sin käresta här.
Är det något du vill tillägga?
Vi är många volontärer som kommer och går och gör våra insatser. Det krävs god organisation för att detta ska fungera. Efter
en kort inkörsperiod har arbetet löpt på bra. Vi har en bra företrädare som håller i alla trådarna. Han håller oss underrättade
om allt och gör oss delaktiga i både stort och smått. Och han
tackar oss! Jag är stolt över att ha fått möjlighet att vara en del
i denna organisation. Det har varit och är en positiv upplevelse.
Genom arbetet har många nya kontakter
knutits. Flyktingvärdarna kommer från alla
tänkbara sammanhang. Evy, Liselotte och
flera andra volontärer severar dagens lunch.
Text: Elsie Håkansson
Foto: Pär-Magnus Möller
Värme, mat och trygghet. Och en plats
att känna sig hemma på. Jomhur är en av
dem som varit längst på transitboendet.
5
Ann-Mari Peterson var med på utställning i Ljungby och visade då upp den här vita mässhaken från sent 40-tal. Den är
tillverkad i siden och har vackra broderier.
6
Sakral konst
En utställning i samarbete med
Ljungbergmuseet och Växjö stift
En fin utställning av Sven Ljungbergs tavlor tillsammans med
kyrkornas textilkonst i Växjö Stift.
Pontus Ljungberg visade bildspel från kyrkor och församlingshem, bland annat från Värnamo Församlingshem och Uppståndelsekapellet.
Biskop Fredrik Modeus berättade om biskopens klädsel. Prästerna visade vackra mässhakar och jag och några till fick sedan
berätta lite om de mässhakar som vi hade med oss. Jag hade
en svart med från slutet av 1700-talet och en vit från 1949. Det
var den vita mässhaken som var mest intressant.
Den svarta mässhaken är från slutet på 1700-talet och används
med försiktighet i Fryele kyrka. Ett riktigt konstverk.
Konservator Karin Falk Drejer som renoverat den vita var där
och berättade lite om renoveringen också. Den är av siden med
mycket vackert broderi med silkestråd och guldtråd och kantat
med guldband. Den är skänkt av S Bengtsson till Fryele Kyrka. Några präster berättade historier och många skratt blev det.
Det var riktigt roligt att ställa ut och få titta på all denna vackra konst.
Ann-Mari Peterson, textilansvarig i Fryele kyrka.
Sven Ljungberg har målat fresken i Uppståndelsekapellet. På
utställningen visades flera av Ljungbergs tavlor. En del större verk
som detta fick visas med hjälp av fotografier.
Flera präster var med på utställningen och berättade historier
om kläderna som visades. Biskop Fredrik Modeus berättade om
biskopens klädsel.
7
Examensarbetet
En film om Mihai
Elionor Karlsson tog kontakt med Svenska kyrkan i
Värnamo när hon skulle göra sitt examensarbete.
Hon ville göra en film om en EU-migrants resa in i det
svenska samhället.
Berätta lite om dig själv:
Jag är äldst av fyra syskon och har sysslat med lite av varje i livet. Just nu går jag min sista termin på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och jobbar extra på akuten i Värnamo.
Jag och min sambo håller på att flytta in i vårt nya hus samtidigt som mitt examensarbete är i full gång, så det händer en
hel del just nu.
Vad handlar ditt examensarbete om?
Det består av två delar där den ena är att jag ska göra en kort
dokumentärfilm om min vän Mihai och hans resa från sin
uppväxt i Rumänien till en önskan om ett liv i Sverige. Jag har
fått uppdraget av Svenska Kyrkan i Värnamo och tanken är att
filmen ska visas på en församlingsaktivitet i sommar, vilket
kommer bli väldigt spännande.
Den andra delen är mer till för skolan och handlar dels om att
få praktisk erfarenhet, dels om att skriva en uppsats om hur
allt gått till från början till slut. Jag får följa med olika personer
i deras arbete med EU-migranter, hjälpa till på olika ideella
verksamheter, praktisera på Erikshjälpens centralorganisation
och träffa jättemånga fantastiska människor.
Hur lärde du känna Mihai?
Min mamma har under några år hjälpt några rumäner som
tigger i Värnamo och jag har lärt känna dem genom henne.
Mihai är lite tystare än de andra och vi hade ganska svårt att
förstå varandra i början, men ju mer vi pratar desto bättre går
det. Mihai lär sig mer och mer svenska och när det inte riktigt
räcker till blir det en blandning av rumänska, engelska och
kroppsspråk. Man förstår mer än man tror, men det är en sak
Namn:
Elionor Karlsson
Ålder:
26 år
Bor:
Gässhult, mellan
Horda och Lagan
Gör:
Studerar till
vårdadministratör
8
att ha ett aktivt samtal med någon där man kan gestikulera och
upprepa sig, en helt annan att lyssna på när någon berättar om
sitt liv. Jag kommer behöva hjälp med att översätta det Mihai
säger i filmen, eftersom jag vill att han ska prata obehindrat
och spontant måste det såklart bli på rumänska.
Vad har du för tankar kring filmen och det du vill förmedla
med den?
Det är svårt att förklara, egentligen. Jag har ingen exakt bild av
hur jag vill att den ska bli, men det tror jag främst är en fördel.
Jag blir inte låst varken i mitt tankesätt eller i hur jag arbetar
och förhoppningsvis gör det att resultatet blir mer äkta. Jag vill
att det ska träffa den som tittar i hjärtat och ju mindre jag blandar mig i Mihais sätt att berätta desto bättre, tror jag. Samtidigt
är det klart att jag måste hålla mig inom någon form av ram,
det måste ju bli en film tillslut också.
Förutom berättelser om hans uppväxt och liv i Rumänien vill
jag ha med Mihais tankar om Sverige, hur det var att komma
hit som tiggare och hur han upplevde sin första tid här. Jag
vill höra honom berätta om hur det kändes att få ett svenskt
personnummer och att få jobb här, vad han tycker om att få
lära sig svenska och vilka drömmar han har om framtiden. Jag
vill att fler ska få lära känna honom och jag hoppas att filmen
även ska göra att fler tänker ”människa” istället för ”tiggare”
eller ”EU-migrant”.
Hur kommer det sig att du ville göra just detta?
Mest för att jag själv tycker att det är intressant, givande och
otroligt lärorikt. Jag har alltid varit nyfiken på andra människor
och på olika sätt att leva och tänka. Jag tycker det är otroligt
kul att jobba som läkarsekreterare och längtar tills jag är färdig
vårdadministratör, men jag kände jag att jag ville göra något
annorlunda med mitt examensarbete. Första tanken var att
skriva ner några av Mihais många berättelser om sitt liv och
göra en bok av det, men jag insåg snabbt att tiden tyvärr inte
skulle räcka till. Jag ville även att fler skulle få en möjlighet att
höra honom berätta och verkligen se honom, så då fick jag idén
att göra en film istället.
Jag pratade med min mamma, som jobbar för Svenska kyrkan,
och sedan pratade vi med Pär-Magnus Möller om projektet
och han nappade direkt. Det blir ju en lite annorlunda utgångspunkt här än för liknande projektet, jämför man denna med
andra dokumentärer om EU-migranter finns en helt annan
grundstomme här. Jag vill liksom komma åt de något ovanligare delarna i Mihais historia och få vara med på en bit av den
resa han gör just nu, in i det svenska samhället.
Foto: Hedvig Siljedahl
Han är likadan idag
Vi har nyligen firat påsk och återupplevt vilka enorma krafter som varit i rörelse under det dramatiska skeendet
som utspelade sig och som nådde sin kulmen i påskdagens uppståndelsekraft.
Det var onda krafter som härskade ett tag men de möttes av en
motkraft, en kärlekens kraft utan like.
Med den kraften och styrkan i ryggen går vi nu vidare - framåt.
Det är samma värld vi fortsätter att leva i och nya starka krafter vi kommer att få att hantera. Vad har vi då att vänta oss?
På det personliga planet får vi ofta kämpa med ensamhet,
modlöshet, fruktan och rädsla, kanske destruktiva krafter,
sjukdom, självförakt. Men vi har något inom oss som säger att
vi vill kämpa emot och försöker mobilisera den kraften.
I vår omvärld finns det krafter som vill riva ner, både i vår närmaste omgivning och ute i den stora världen. Det kanske verkar avlägset, men vi har ju sett hur till exempel flyktingströmmarna till Europa berör även oss. Och här önskar jag att vi
kunde uppbåda alla goda krafter i en gemensam ansträngning
för att hjälpa människor i nöd.
Det kan kännas övermäktigt och då söker jag efter råd och
tröst i ordet och finner några bra exempel. Vad var det som
hände efter påsknatten? Jo, en sak var att Maria kom till graven
där hon visste att Jesus lagts. Hon sökte alltså efter honom där
hon trodde sig finna honom. Men hon mötte en person som
hon trodde var trädgårdsvakten och hon frågade honom var
de lagt Jesus. Hon fattade inte att det var Jesus, inte förrän han
tilltalade henne med hennes namn Maria, så personligt. Och
hennes modlöshet förbyts i iver att gå och berätta för de andra
lärjungarna vad hon varit med om. Hon sökte efter Jesus och
då är det han som möter henne.
En annan uppmuntrande händelse är den om Emmaus-vandrarna. De där lärjungarna som efter påskens tragik begav sig
från Jerusalem. Modfällda lämnade de lärjungagruppen och
gick till byn Emmaus. Under vandringen kommer en främling
och slår följe med dem. De samtalar om det hemska som hänt
i Jerusalem under påsken. Väl framme delar de kvällsmåltiden – och då fattar de vem det är de haft sällskap med och de
gör det när han bryter brödet, Jesus. Han försvinner för dem
men de har stärkts så av upplevelsen att de skyndar tillbaka
till Jerusalem för att berätta för de andra vad de varit med om.
Vem är det jag möter på vägen som jag inte känner igen, tänker
jag ibland.
I fysiken talar man om att till varje kraft finns en motkraft. Om
du trycker din hand mot en vägg så använder du en kraft, men
du känner också ett motstånd. Det som gör att väggen står och
inte faller ihop när du trycker är motkraften. Har vi en sådan i
trons värld? Ja, fast vi tänker inte alltid på den, men för Maria
och Emmaus-lärjungarna blev den verklig. I påskens händelser
bevisar Jesus att han till och med besegrar döden.
Han vänder död till liv.
Ängsliga hjärta, upp ur din dvala!
Glömmer du alldeles bort vad du har:
Frälsarens vänskap, nåd o gemenskap.
Ännu han lever, densamme han var.
Text: Eva Olsson
9
Motkraft på gott och ont
En solig fredagsmorgon i mars ringde
(förkylning förhindrade ett personligt möte)
församlingstidningens tillfällige intervjuare upp:
Lars Alkner – kulturchef i Värnamo kommun. Uppväxt i
Linköping, studerade i Uppsala och Göteborg. Far till två flickor.
Kulturellt intresserad med musik, film, litteratur på menyn.
Men där finns också ett idrottsintresse. Hjärtat främst klappar
för IFK Norrköping. Men där finns också plats för ”det andra
IFK” - Värnamo. Har tidigare arbetat som ”murvel” (som han
kallar det) på Värnamo Nyheter och Hallpressen innan han
blev kulturchef här i Värnamo.
MOTKRAFTER BEHÖVS
Vi behöver alla Motkrafter, hävdar Lars. Politiken behöver
opposition. Arbetsgivarna behöver facken. Som individer
behöver vi människor som ifrågasätter vår uppfattningar och
positioner. Om vi aldrig blir ifrågasatta så fastnar vi och kan
inte se om våra uppfattningar håller. Det kan ju faktiskt vara
så att andras uppfattningar är riktigare. Därför behöver vi
samtalet, oppositionen, mötena med motståndarna.
Ett problem i vårt samhälle är att de olika grupperingarna
och uppfattningarna inte riktigt möts i ett ärligt och öppet
samtal. Det uppstår ett slags ”Balkanisering”, där man bara
möter likasinnade och förstärks i sina egna uppfattningar.
Kristna håller sig för sig själva, främlingsfientliga möter bara
främlingsfientliga. Många håller till på sin egen kant, med
sina egna meningsfränder, på sina egna sajter och möts aldrig
riktigt. Och det är ett demokratiskt problem. Motkrafter är ett
fundament i demokratin.
Isolerade kan motkrafter bli destruktiva och farliga. När man
inte möter andra i en öppen och ärlig dialog så kan det skapa
fundamentalism och extremism.
Men motkrafter behövs också. Människor som vågar stå
still och bromsa när alla rusar åt ett håll. Ett exempel är när
vindarna börjar hårdna i samband med flyktingkatastrofen och
politiker och andra ropar på hårdare tag och stängda gränser.
Då finns det, inte minst ideella krafter i samhället som vågar
vara motkrafter och höja sin röst och hävda medmänsklighet
och öppenhet.
”Motkrafter är ett
fundament i demokratin. ”
Kyrkans tradition av eftertänksamhet behövs i en kultur som
ofta fastnar i ytlighet.
Därför, säger Lars, tror jag att kyrkan, liksom vi som enskilda,
står inför valet att vara en positiv eller negativ motkraft i vårt
samhälle. Här i Värnamo har kyrkan valt att vara en positiv
motkraft i åtminstone ett avseende. Det är i att vara en viktig
länk i flyktingmottagandet.
MOTKRAFT ETT VIKTIGT BEGREPP
KYRKAN SOM MOTKRAFT
Motkraft är ett i grunden positivt begrepp men det kan
användas på olika sätt. Ibland behövs till och med motkraft
mot motkrafterna. Det vill säga att föra en dialog med dem
som vill isolera sig i sitt eget tänkande. Att lägga locket på i
debatten eller att stå i varsitt hörn och skrika löser ingenting.
Det är mycket bättre att mötas i att försöka definiera
problemen.
Samtidigt behövs idag hävdas det som är kristendomens
kärnvärden, till exempel alla människors lika värde. Och att det
finns andra värden än de ekonomiska, som ju ofta glöms bort.
Avslutningsvis säger Lars att han definierar sig som humanist,
och att det kräver av honom att personligt jobba med sina
värderingar. Det är ju på ett sätt svårare än att bara gå in
och rakt av anamma en religions eller kyrkas fasta tradition
och tro. Men det är ju en annan fråga som skulle behöva en
egen diskussion. Motkraft på gott och ont – valet är vårt, som
enskilda och som kyrka.
Om man tänker på kyrkan som motkraft så är det ju på gott
och ont. Ofta har ju kyrkan stått på förtryckets sida och varit
en negativ motkraft. Använts för att skapa motstånd mot andra
kulturer, religioner och minoriteter som exempelvis HBTQpersoner. Den kristna tron och den kyrkliga tillhörigheten
används ibland för att skapa ett ”vi” och ”dom”, ”vi kristna” mot
”de där muslimerna”. Det förekommer ju idag också.
10
Det förutsätter att jag är trygg som person och i mina
värderingar. Då vågar jag pröva mina åsikter mot andras och
kan möta andra med tolerans.
Text: Erling Resare
Mötesplats Maria
Välkommen att vara med på mötesplats Maria i Mariakyrkans lokaler på Vråen!
Här finns möjlighet till gemenskap.
Bön och andakt
Morgonbön måndag, onsdag, torsdag och fredag 09.15
Morgonmässa tisdag 08.15, därefter förstärkt frukost
Middagsbön torsdag 12.05, därefter sopplunch
Högmässa söndag 16.00
Foto: Ulrika Petersson
Café med bakverk från Hallongrottan
Sopplunch torsdagar 12.15 efter middagsbön (12.05)
Terminsavslutning 28 april med vårbuffé.
Skaparverkstaden är öppen under caféets öppettider.
ÖPPET
Måndag 09.00-12.00
Tisdag 09.00-12.00, 14.00-16.00
Onsdag 09.00-12.00, 14.00-16.00
Torsdag 09.00-11.00
Fredag 09.00-12.00
Onsdagar är våffeldagar!
Det finns möjlighet till ekonomisk rådgivning torsdagar
klockan 15, kontakta diakon för mer information.
Präst och diakon finns på plats för samtal och diskussion.
Kom gärna med idéer och tankar för vår mötesplats!
Vi vill att den ska få bli till glädje, gemenskap och
inspiration för alla besökare!
Foto: Ulrika Petersson
Välkommen!
Kontakt:
Anders Hallberg, Präst 0370-300437
Ulrika Petersson, Diakon 0370-300433
Kerstin Berggren, Diakon 0370-300406
11
Fem svarar
När gjorde du
något gott senast?
Text och foto: Sonja Hyltén
Margareta Lindahl
Lars Alkner
När jag bakade ostkaka.
När jag gav en tiggare pengar och
bjöd min flickvän på (god) mat.
Fredrik Olsson
Ingemar Nilsson
Karl Mats Bodestad
När jag bakade pepparkakor med min
lilla dotter.
När jag mitt i sorlet i affären träffade
en nybliven änkeman som ville prata
om begravningen.
Jag hälsade på en sjuk vän, i går.
Fri tolkning av Motkraft i skaparvekstaden. Thomas och Sivert och cykeln.
Foto: Marta Everstad
12
Månadsblad
Värnamo och Nydala-Fryele församlingar
8 april - 10 juni
2016
Här presenteras gudstjänster
och andra särskilda händelser som sker i våra församlingar.
Den fasta verksamheten finner du på församlingens hemsida.
www.varnamopastorat.se
Församlingsresa till Rom-Assisi
Den 7-14 november åker vi på församlingsresa till Rom-Assisi.
Upplägget är tänkt ungefär så här:
3 dagar klassiska Rom. Vi besöker Petruskyrkan, katakomber och
andra kända besöksmål.
1 ½ dag arbetar vi tillsammans med Kommuniteten St Egidio.
Det blir information om och praktiskt arbete med de fattiga i Rom.
Återstående tid vistas vi i Assisi, staden där St Fransiscos växte upp och verkade.
Reseledare för resan är Magnus Hullfors
Vi kommer att bo på kloster både i Rom och i Assisi.
I resans pris är inräknat samtliga resor, inträde, övernattningar och
halvpension (D.v.s. frukost och middag).
Pris ca 8000:- (Avbeställningsskydd och försäkringar står var och en
själv för – kolla din hemförsäkring)
Informationsträff om resan den 24 april klockan 18.00 i Värnamo församlingshem.
Därefter kan intresseanmälan göras.
Bindande anmälan skall ske senast den 15 augusti.
Efter den bindande anmälan kommer du inbjudas till två studieträffar
innan resan. En kommer handla om Kommuniteten St Egidios arbete
och en kommer handla om det Kristna Rom.
Vill du veta mer?
Kontakta Pär-Magnus Möller 0370 300 401 /070 660 62 67
13
Lördag 9 april
15.00 Arbetskretsens dag i Mariakyrkan
Söndag 10 april
3:e söndagen i påsktiden
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg.
Efteråt gemenskapskväll och Mariaforum.
17.00 Förberedelser inför mässan i Fryele församlingshem
18.00 Mässa med små och stora i Fryele kyrka. Resare
Tisdag 12 april
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Gudstjänst på finska i Mariakyrkan. Kantola
18.00 Församlingskåren i Värnamo församlingshem
Onsdag 13 april
15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem
17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan
17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 14 april
12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan
18.00 Mässa i Mariakyrkan
Lördag 16 april
09.00 Stilla dag i Mariakyrkan
Söndag 17 april
4:e söndagen i påsktiden
09.30 Mässa med små och stora i S:t Johannes kyrka.
Lennartsson
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Sunnliden
16.00 Högmässa i Mariakyrkan.Sunnliden
18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Lennartsson
Tisdag 19 april
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka
Onsdag 20 april
14.00 Öppet i hus i S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
19.00 Ekumeniskt bibelstudium i Fryele församlingshem
Torsdag 21 april
12.05 Middagsbön och sopplunch i Mariakyrkan
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan
Fredag 22 april
17.00 Taco-kväll i S:t Johannes kyrka
Lördag 23 april
18.00.”Vägen ut i det okända”. Musik ur Kristina från Duvemåla
Mässa i Värnamo kyrka. Sångare och musiker från Värnamo
Söndag 24 april
5:e söndagen i påsktiden
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg
18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare
Tisdag 26 april
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Bibelstudium på finska i Mariakyrkan
14
Onsdag 27 april
15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem
17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan
17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 28 april
12.05 Middagsbön och vårbuffé i Mariakyrkan
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Önskepsalmsgudstjänst i S:t Johannes kyrka
Lördagen 30 april
Valborgsmässoafton
19.00 Musikgudstjänst i Fryele kyrka. Valborgsfirande.
Söndag 1 maj
Bönsöndagen
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Lennartsson
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Sunnliden
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Sunnliden
18.00 Mässa i Taizéanda i Fryele kyrka. Lennartsson
Måndag 2 maj
18.30 Samtal om tro och teologi i Värnamo församlingshem
Tisdag 3 maj
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka
Onsdag 4 maj
14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
19.00 Ekumeniskt bibelstudium i Fryele församlingshem
Torsdag 5 maj
Kristi himmelsfärds dag
08.00 Gökotta i Svensbygd. Resare
08.00 Gökotta i Maramö Missionshus. Hallberg
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Sunnliden
Söndag 8 maj
Söndagen före pingst
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg
18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare
Tisdag 10 maj
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Bibelstudium på finska i Mariakyrkan
Onsdag 11 maj
15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem
17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan
17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 12 maj
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Ungdomsgudstjänst i S:t Johannes kyrka
Söndag 15 maj
Pingstdagen
11.00 Gemensam högmässa för hela pastoratet i Värnamo
kyrka. Efteråt gemenskap i Prostgårdsträdgården.
Måndag 16 maj
Annandag pingst
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Sunnliden.
Tisdag 17 maj
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka
15.00 Fika med biskopen i Butik Rättvist
Onsdag 18 maj
12.00 Gemensam resa för Arbetskretsarna. Anmälan.
14.00 Öppet hus i S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
19.00 Ekumeniskt bibelstudium i Fryele församlingshem
Torsdag 19 maj
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön i Mariakyran
Söndag 22 maj
Heliga trefaldighets dag
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg. Mariaforum
18.00 Högmässa i Fryele kyrka. Resare
Tisdag 24 maj
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Bibelstudium på finska i Mariakyrkan
Måndag 6 juni
Nationaldagen
Eventuellt Ekumenisk gudstjänst på Lidnäs,
se vidare information
Tisdag 7 juni
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Bibelstudium på finska i Mariakyrkan
Onsdag 8 juni
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 9 juni
18.00 Mässa i Mariakyrkan
Söndag 12 juni
3:e söndagen efter trefaldighet
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Sunnliden
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Sunnliden
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Aune
18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka. Aune
Eventuella ändringar kan förekomma.
Se hemsida och övrig annonsering.
Onsdag 25 maj
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 26 maj
18.00 Mässa i Mariakyrkan
Lördag 28 maj
11.00 Konfirmation i Värnamo kyrka.
14.00 Konfirmation i Värnamo kyrka
Söndag 29 maj
1:a söndagen efter trefaldighet
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Lennartsson
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Sunnliden
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Aune
18.00 Högmässa i Nydala klosterkyrka. Sunnliden
Måndag 30 maj
18.30 Samtal om tro och teologi i Värnamo församlingshem
Det händer i musikverksamheten
Johanneskyrkan
Medverkan i gudstjänster
10 april Johanneskvartetten
17 april Diamanterna och Rubinerna
5 maj OBS Maramö Johanneskören
29 maj Johanneskören
5 juni Johanneskvartetten
Mariakyrkan
Medverkan i gudstjänster
22 maj Mariakören
Tisdag 31 maj
08.15 Mässa och frukost i Mariakyrkan
14.00 Tisdagscafé i S:t Johannes kyrka
Nydala-Fryele
30 april Vi sjunger in våren
Musikgudstjänst klockan19 med Åsa Johnsson,Erling Resare
Därefter vårtal och körsång på kyrkbacken. Servering.
Torsdag 2 juni
18.00 Mässa i Mariakyrkan
19.00 Samtal och förbön i Mariakyrkan
Värnamo kyrka
23 april klockan 18.00 Vägen ut i det okända
Körmässa med musik ur Kristina från Duvemåla
Instrumentalister och solister ur kören samt pastoratets
musiker (mer info i separat text)
Onsdag 1 juni
11.00 Resa med Öppet hus, S:t Johannes kyrka
18.30 Mässa i Värnamo kyrka
Lördag 4 juni
18.00 Konsert med kören Voces i Värnamo kyrka
Söndag 5 juni
2:a söndagen efter trefaldighet
09.30 Högmässa i S:t Johannes kyrka. Resare.
11.00 Högmässa i Värnamo kyrka. Möller.
16.00 Högmässa i Mariakyrkan. Hallberg
18.00 Familjemässa i Fryele. Resare
5 maj Gökotta Svensbygd, kyrkokören medverkar
22 maj kyrkokören medverkar
Medverkan i gudstjänster Värnamo kyrka
24 april Torsdagskören
8 maj PRO kören
22 maj Torsdags kören
29 maj Kyrkokören
4 juni Konsert med kören Voces från Jönköpingklockan18.00
15
Kollekter
Tredje i påsktiden
Sveriges Kristna Råd
Inom Värnamo pastorat
finns följande Swish-nummer:
Fjärde i påsktiden
IM och Johannelunds teologiska högskola
Söndagens kollekt
i Värnamo församling
123 079 34 71
Femte i påsktiden
S:t Sigfrids och Oskarshamns folkhögskolor
Söndagens kollekt
i Nydala-Fryele församling
123 231 47 14
Bönsöndagen
Salt, barn och unga i EFS 1/2
Svenska kyrkans unga 1/2
Gåva till
Svenska kyrkans internationella arbete
genom Värnamo pastorat
123 092 87 47
Kristi himmelsfärds dag
Svältkatastrofen i Östra Afrika, särskilt i Etiopien
Söndagen före pingst
Hela Människan
Pingstdagen
Svältkatastrofen i Östra Afrika, särskilt i Etiopien
Församlingsexpeditionen
Mån-tis, tors-fre 08.00-16.00
Onsdagar 13.00-16.00 Lunch 12.00-13.00
Telefon: 0370-30 04 00
Besöksadress: Kyrkogatan 17, Värnamo
Vi svarar även på kyrkogårdsärenden.
Annandag pingst
Svältkatastrofen i Östra Afrika, särskilt i Etiopien
Heliga trefaldighets dag
Svenska kyrkans internationella arbete
Första efter trefaldighet
Svenska kyrkans Unga i Växjö stift
Andra efter trefaldighet
Värdigare liv för romer. Hjälp på plats i Rumänien.
Daglig tidebön i Värnamo kyrka
Måndag-lördag middagsbön 12.15
Måndag-lördag vesper 18.00
Tredje söndagen i påsktiden
Madona
Svenska kyrkans internationella arbete
Plusgironummer: 90 01 22-3
Bankgironummer: 900-1223
Närradion
98,1 Mhz
Varje vardag
06.15, 07.15, 08.15
Morgonandakt.
Från Värnamo Kristna
Samarbetsråd (VKS).
Måndag 19.00
Bibeltimman
Inspelning av
Håkan Sunnliden,
bibelförklaring.
16
Tisdag 07.30
Helgen är här. Repris från
lördagen.
Onsdag 09.00-10.00
Högmässa från
Värnamo kyrka.
Repris från söndagen.
Fredag
06.30, 07.30, 08.30, 20.15
Berättelsen.
​Lördag 18.00-19.00
Helgen är här.
Söndag 17.00-18.00
Högmässa från
Värnamo kyrka.
Svenska Kyrkans Unga
är en demokratisk rörelse
av barn och ungdomar i
Svenska kyrkan.
Vi vill med Kristus i centrum
och med dopet som grund
verka i hela Guds skapelse
och vara en gemenskap i
församlingen där vi får växa
i tro och ansvar.
www.svenskakyrkansunga.com
Dietrich Bonhoeffer – en motkraft
”I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade. ”
(Martin Niemöller).
Orden glömmer jag aldrig. Jag har vid flera tillfällen gått runt i
Sachsenhausen, arbetslägret utanför Berlin. Där finns baracker,
ugnar, bilder med mera kvar från andra världskriget. På en av
väggarna har man skrivit in de här orden.
Orden kommer från en av lägrets fångar Martin Niemöller.
Niemöller var präst och aktiv i Bekännelsekyrkan i Tyskland.
Bekännelsekyrkan startade som en reaktion mot Hitlers övertagande i Tyskland och som en reaktion mot den del av kyrkan
som stödde makten. Ledningen av Bekännelsekyrkan kom att
till viss del hamna på Dietrich Bonhoeffer. Bonhoeffer ledde
rörelsens prästseminarium och var en tydlig röst mot Hitlers
propaganda. Han höll till exempel ett anförande i direktsänd
radio några dagar efter att Hitler tillträtt makten där han fördömde nazisternas brutalitet. Innan anförandet var färdigt
bröts sändningen.
För några är kanske Bonhoeffer mest känd för sin inblandning
i attentatet mot Hitler som utfördes av Stauffenberg. Hitler
överlevde och många av attentatsmännen avrättades däribland
Dietrich Bonhoeffer. Han avrättades genom hängning den 9
april 1945, enbart några veckor innan kriget tog slut.
För Bonhoffer själv var det nog ingen överraskning att han blev
avrättad. Han skriver bland annat i sina brev att när Jesus säger Följ mig – då betyder det ”Kom och dö med mig”.
Att Bonhoeffer riskerade att tillfångatas och kanske avrättas
var känt också långt utanför Tysklands fränser. Redan 1939
hade Bonhoeffers vänner förberett en flykt för honom. Det
var maskerat som en föredragsturne i USA, men Bonhoeffer
valde att återvända till Tyskland trots det hot som fanns mot
honom. Ylva Eggerhorn skriver om honom att ”Nyckeln till det
han skriver och den lidelse som driver också hans mest sakliga
arbete är inkarnationen – det faktum att Gud blev människa
i Jesus Kristus och på nytt blir det i efterföljarnas gemenskap
som är Kristi kropp på jorden.”
Som kristen kunde Bonhoeffer inte vara tyst när man hämtade
kommunister, fackföreningsfolk, judar och så vidare. Gud blir
människa på nytt i ”efterföljarnas gemenskap som är Kristi
kropp på jorden”.
Han svarade på Guds kallelse, följde Honom, och dog med Honom, och lever nu med Honom (i himlen men också genom sin
påverkan på nya generationer kristna som vill vara en del av
”efterföljarnas gemenskap som är Kristi kropp på jorden”).
Tystnad inför ondskan är i sig själv en ondska: Gud kommer
inte att hålla oss utan skuld. Att inte tala är att tala. Att inte
handla är att handla.
(Dietrich Bonhoeffer)
Fortfarande är Dietrich Bonhoeffer en tydlig röst mot förtryck
och människoförakt, samt en stark röst för att göra Gud tydlig genom våra handlingar. Han fortsätter att inspirera nya
människor genom de böcker som han skrev, också från tiden
som fånge för Kristi skull.
Text: Anders Hallberg
Lästips:
Böcker av Dietrich Bonhoeffer:
Motstånd och underkastelse : brev och anteckningar från fängelset
Din godhet och nåd ska följa mig - om Psaltaren och bönen
Efterföljelse
Liv i gemenskap
Böcker om Dietrich Bonhoeffer:
Bonhoeffer – Eric Metaxas
Bonhoeffer – Martin Lind
De här båda
böckerna finns att
köpa i Bokpärlan
på Storgatan 41
Gud är mitt i världen – om Bonhoeffer och hans relevans idag
Fånga dagen – med Dietrich Bonhoeffer (tankar för varje dag)
17
Foto: Ann-Mari Wiberg
Jag trivs
i sammanhang
där det finns
en längtan
efter Gud
18
Hjärta för barn
Sara är ny diakon i Värnamo - insatser för barn
I stillheten, självklarheten, säkerheten möter vi Sara Carlsson. Rummen står och andas. En vårmulen dag. I det
stora gula huset på Lasarettsgatan. Det som snart helt och hållet blir för barnen, medan vuxenavdelningen för Hela
Människan flyttar till det som varit Frälsningsarméns samlingslokal, kyrka och bostad under åtskilliga decennier.
- Nu ska vi tala om Hjärta för barn.
Sara Carlsson har redan haft värdefulla år i Värnamo. Det var
när hon gick i gymnasiet. Hennes familj bodde då i Forsheda.
En prästfamilj. Därefter flyttade hon till Östersund och
utbildade sig, absolut inte till diakon, som sin mamma, utan till
socionom. Men när hon som vuxen började se vilken otrolig
insats diakonerna gör, blev det annorlunda.
- Jag blev imponerad! berättar Sara. Steget till fortsatt
utbildning till diakon blev inte långt. Ett år på Ersta följde.
Och jag tänker på prästdottern från Forsheda, Maria
Cederschiöld, som tack vara kontakterna med ”Mormor på
Herrestad”, kom till Stockholm och sedan till utbildning i
Tyskland - blev den första diakonen i Svenska kyrkan med
tjänst i sociala insatser i fattigdomens Stockholmsmiljö.
Saras erfarenheter
Sara Carlsson vigdes till diakon för Visby stift och hade sin
första tjänst där 2001-2008. Sen kom Sara till Sofia församling
i Jönköping. Hennes tjänst var med inriktning barn, ungdomar
och familj.
- Jag arbetade med råd, stöd och ekonomiskt stöd för utsatta
familjer.
I tjänsten ingick att vara Svenska kyrkans medarbetare i
”Vårsol”, ett socialt arbete, familjecenter som Frälsningsarmén
har.
- En församlingstjänst kan vara ganska splittrande, betonar
Sara. Efter sju år var det dags att pröva något nytt.
satsningar inom rörelsen. Cina Byström har sin tjänst bredvid
sitt företag Spray. Det finns församlingsanställda som Camilla
Liljeqvist, Pingst, och Cecilia Sjöblom, Svenska kyrkan, som i
sina tjänster ägnar tid för Hjärta för barnen.
Så är det volontärer i alla åldrar. Det finns ambassadörer,
Värnamopersonligheter, som utifrån sina företag går in
och sponsrar. Hotell Scandic, Tre Liljor, Hemköp. Listan av
sponsorer, företag, är lång.
Hjärta för barn tycks verkligen ha blivit hela Värnamos
angelägenhet.
- Det är en kristen anda som bär, betonar Sara. I den direkta
verksamheten är det den allmänmänskliga, medmänskliga
andan som gäller.
Verksamheten bedrivs i samarbete med kommunens
socialtjänst, även skolkuratorer. Det är där de vet vilka familjer
som är utsatta. Utifrån familjernas egna behov och önskemål
förmedlas kontakten till Hjärta för barn. De kontakter familjer
redan har med vuxenavdelningen Hela människan är också
aktuella.
- Barn som känner varandra kan också ta med sin kompis i
liknande situation.
Bakomliggande problematik kan vara alkohol- och
drogmissbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa, även invandrares
svårigheter i det nya samhället. En tredjedel av barnen har
invandrarbakgrund.
Saras egna barn har blivit lite större nu, en son på 18 år, två
döttrar på 12 och 8 år. Bosatta i södra delen av Jönköping, åt
Värnamohållet till.
- När jag såg tjänsten som medarbetare på ”Hjärta för barn”,
en 50% projekttjänst på två år, här i Värnamo, blev jag genast
intresserad.
- Det här är ett arbete i ekumenisk anda, med många
volontärer. Jag trivs i sammanhang där det finns en längtan
efter Gud, betonar Sara, och berättar något om sitt uppdrag
som styrelseledamot för Wettershus, det ekumeniska
retreatcentrat vid Vätterns östra strand.
Motkraften
Så började Sara Carlsson sin tjänst den 1 februari, här i
Värnamo, med Hjärta för barn. Det nya sammanhanget bjuder
på kollegorna: Ann-Sofie Björhag, som numera har en del
av sin tjänst förlagd till LP-riks för att inspirera till liknande
De barn och ungdomar som kommer till Hela Människan, Hjärta för barn, får
en fristad från ett annars ganska trassligt liv.
19
En kärleksfull miljö
- Motkraften behövs, vi vill vara med och skapa goda relationer
och miljöer för barnen, säger Sara om sin nya tjänst.
- Vi möter barnen i åldersgrupper, Happy 8-11 år, Hope 12-13
år, Dream för tonåringar. Så finns det en Öppet Hus kväll för
alla, Home.
- När grupperna möts har vi en måltid tillsammans, vi samtalar.
Det är samtal, det igenkännande samtalet. Barnen delar av
sina egna erfarenheter, förstår att de inte är ensamma om den
problematik de lever i. Det är ett läkande samtal.
Man har pyssel tillsammans, man gör utflykter, sommarläger
inte minst. Det finns en verksamhet som fyller ett helt rum
med kläder, storlekarna på rad, tröjor, byxor, ytterkläder. Inget
saknas i det rum volontärerna på nytt och på nytt förser med
kläder.
- Hjärta för barn är en fristad för barnen. De behöver inte vara
rädda för att det de säger och gör tas in i någon myndighet,
vars insatser barnen kan uppleva negativt - barnen har ju sina
syskon, föräldrar som det allra närmaste, det allra käraste,
trots svårigheterna och utsattheten.
Text och foto: Ann-Mari Wiberg
Sara Carlsson, diakon, är projektanställd som medarbetare på Hjärta för barn
som är en del av Hela Människan-Lp Finnveden. Det är ca 30 församlingar i
bygden som står som huvudmän och det är ett socialt arbete på kristen grund
vilken bland annat betyder att man jobbar för alla människors lika värde.
Verksamheten bedrivs i samarbete med kommunens socialtjänst och även
skolkuratorer. - Det är en kristen anda som bär, betonar Sara.
www.glomdabarnenvarnamo.se
Happy, 8-11 år
Hope,12-13 år
Dream, tonåringar
Home, öppet hus för alla
Utdrag från Facebook
”Är så tacksam för allt fantastiskt vi upplever på hjärta för barn.
Alla kontakter vi får där igenom. Det innebär en hel del jobb och
ett stort engagemang men framför allt massor av kärlek.
Igår hade vi en finfin dag med en av tonårstjejgrupperna.”
”Prince har varit oss i Dream och delat med sig av sin erfarenhet
av att växa upp i en familj med stora svårigheter. Han berättade
att det är möjligt att vända det som varit svårt till något
man kan ha nytta av i framtiden, Turn Shit to Roses, tex att
det är lättare att se och stötta andra i samma situation. Han
uppmanade att be om hjälp och berätta hur det egentligen är för du är inte ensam. Tack Prince och välkommen tillbaka!”
20
Tjernobylbarnens oas
Ann-Mari Peterson berättar om Tjernobylbarnens Oas som
ligger i Bergsgården utanför Gnosjö. Hon och flera av hennes vänner har länge varit engagerade i detta arbete för
att erbjuda barn från Vitryssland och Ukraina en oas under
sommaren.
Ann-Mari Peterson, Ulla Gunnarsson Inger Gustafsson med ett
utav deras fadderbarn, Dacha, som kom på besök till Sverige.
Tjernobylbarnens oas har funnits i 20 år och det är Ove
Claesson som startade och driver det. Från början var det
barn med skador från Tjernobylkatastrofen som kom. Nu är
det barn till föräldrar Vitryssland och Ukraina som är missbrukare, fattiga och lever i misär.
Fryele församling har tagit upp kollekter till oasen och
ibland bjudit in en omgång med barn, runt 40 stycken. De
har då varit med och medverkat i kyrkan med sång och tal
och därefter har vi bjudit på mat, lite godis och glass.
Vi brukar samla in pengar under året vid till exempel kyrkkaffet och köper både nyttoprylar och någon lite roligare
sak som vi packar i varsitt paket till dem. Barnen uppskattar
detta mycket, det är så man kan ta på deras glädje. Vi som
hjälps åt får också mycket glädje tillbaka.
Barnen tackar alltid genom att sjunga.
Vi träffade barnen senast när de var på Bergsgården i Gnosjö över jul. Vi brukar träffas ett par dagar före och göra i
ordning julklappslådor till familjerna. Många utav familjerna är romer och har det mycket fattigt.
Att få göra något för dem är roligt för oss och förhoppningsvis ger det lite guldkant för dem. De tackar alltid med att
sjunga för oss och Dacha visade denna gång att hon har
börjat spela piano och spelade en låt för oss.
Ann-Mari Peterson
Ann-Mari berättar att Dacha har lärt sig att spela piano.
Vad längtar du efter?
I slutet av mars skickades ett brev ut till församlingsborna i
Nydala-Fryele församling. Det handlar om att försöka få till
stånd en dialog om kyrkan och förväntningar/längtan som ni
har. Svara kan man göra genom att skriva brev och skicka till:
Nydala-Fryele församling,
komminister Erling Resare,
Box 624
331 26Värnamo
eller genom att maila till [email protected]
Gå in på hemsidan www.varnamopastorat.se och läs brevet.
Vår nye Biskop Fredrik Modeus har också skrivit ett brev om
”DET HAN HÖRT” utifrån de samlingar han haft med anställda,
frivilligmedarbetare och förtroendevalda i Växjö stift.
I samband med gudstjänsten i Fryele söndagen den 24 april
klockan 18.00 kommer vi att ta upp och ge möjlighet att
samtala utifrån det han skrivit.
Erling Resare
21
Anslagstavlan
Öppna förskolan
Måndagar klockan 09.30–12.00
i S:t Johannes kyrka
Babysång
Tisdagar klockan 10.00
i S:t Johannes kyrka
Sjung och lek
Onsdagar klockan 14.00–15.30
i Mariakyrkan
Café i S:t Johannes
Tisdagar jämna veckor klockan 14.00–16.00
fram till och med 14 juni
Mariaforum
Söndag 10 april
Efter högmässan som börjar 16.00 i Mariakyrkan
Församlingskåren
Program våren 2016
Tisdag 12 april klockan 18.00
Medverkan av Tobias Munkholm i Värnamo församlingshem
Lördag 23 april klockan 09.00
Vårkonsert i Forsheda
Tisdag 10 maj klockan 18.00
Medverkan av Håkan Sunnliden i Värnamo församlingshem
Chaufför alla gångerna är Ingemar Johansson 0370-176 02
Mässorna i Mariakyrkan byter dag
Numera är det Mässa och frukost 08.15 på tisdagar
i Mariakyrkan.
Mässan 18.00 är på torsdagar i stället. Och Samtal och förbön blir också på torsdagar 19.00 jämna veckor. Den här
terminen blir det inget bibelstudium i Mariakyrkan.
Arbetskretsarna
Onsdagar ojämna veckor
15.00 Andreaskretsen i Värnamo församlingshem
17.00 Arbetskretsen i Mariakyrkan
17.00 Arbetskretsen i S:t Johannes kyrka
Bibelstudier i Fryele
Onsdagar jämna veckor klockan 19.00
i Fryele församlingshem
Under våren pratar vi om Johannesevangeliet.
Ledare Erling Resare.
Middagsbön och soppa
Torsdagar kl 12.05 i Mariakyrkan
Fram till 28 april då vi avslutar terminen med vårbuffé.
Öppet hus i Mariakyrkan
Lördag 9 april klockan 15.00
Kaffeservering, lotterier och 16.30 sjunger vi
vårsånger tillsammans.
Välkomna önskar Mariakyrkans arbetskrets.
22
Öppet Hus
Onsdagar jämna veckor klockan 14.00
i S:t Johannes kyrka
En samling under enkla former, med varierat program och
god gemenskap.
Varje gång samlas vi till en andakt samt dricker kaffe.
20 april
Allmän hälsa och benskörhet med Margareta Lindahl.
Musik med Helena Othin.
4 maj
Pelle Näver och hans liv,
med Pär-Olof Högstedt.
18 maj
En musikeftermiddag
med Norra Mo Mandoliner.
1 juni
Resa i vårens fägring.
Mer information kommer senare.
Taco-kväll i S:t Johannes kyrka
Fredag 22 april Klockan 17.00.
Alla är välkomna att ha fredagsmys med oss.
Anmäl gärna till Cecilia Sjöblom:
[email protected]
Önskepsalmsgudstjänst
Torsdag 28 april klockan 19:00 firar vi
Önskepsalmsgudstjänst i S:t Johannes kyrka.
Önska i förväg på lista i S:t Johannes kyrka,
på S:t Johannes Facebooksida eller på plats.
Med reservation för ändringar.
Gå gärna in på hemsidan för mer information:
www.varnamopastorat.se
Eller kontakta församlingsexpeditionen:
0370-30 04 00
Oas-möte i Jönköping
26-30 juli
Läs mer på http://oasrorelsen.se/jonkoping
Körsång för barn
Samtal om tro och teologi
Måndagar klockan 18.30–20.30 i Värnamo församlingshem
2 maj och 30 maj
Ungdomsgudstjänst
Torsdag 12 maj klockan 19.00 i S:t Johannes kyrka.
Fika med Biskopen
Tisdag 17 maj
Klockan 15.00-16.00 i Butik Rättvist
Ta chansen att träffa Biskop Fredrik Modeus för ett
avkopplande samtal vid kaffebordet.
Utfärd med arbetskretsarna i S:t Johannes kyrka
och Mariakyrkan, Församlingskåren och
Andreaskretsen.
Onsdag 18 maj klockan 12.00
vid Värnamo församlingshem.
Tag gärna med någon god vän.
Bussen rymmer många.
Program kommer senare.
Varmt välkomna med önskar Andreaskretsen.
Fest med barnen från Tjernobyl
Söndag 5 juni klockan 18.00 i Fryele kyrka.
Efter gudstjänsten är det fest i församlingshemmet med
korvgrillning och utdelning av presenter till barnen från
Tjernobyl. Barnen medverkar med sång.
Måndagar
17.00 Diamanterna i S:t Johannes kyrka. För barn 7-12 år.
Ledare: Helena Othin
Onsdagar
17.00-18.00 Rubinerna i S:t Johannes kyrka. För barn 5-7 år.
Vi sjunger, pysslar och leker.
Ledare: Helena Othin.
Körsång för vuxna
Tisdagar
18.00 Johanneskören i S:t Johannes kyrka.
Blandad fyrstämmig repertoar.
Ledare: Anette Wettebrand.
​
Torsdagar
14.00-15.00 Torsdagskören i Värnamo församlingshem.
Pensionärkör/dagledigkör.
Medryckande sånger, för det mesta utan stämmor.
Ledare: Katarina Johansson.
18.30 Kyrkokören i Värnamo församlingshem.
Blandad fyrstämmig repertoar.
Ledare: Åsa Johnsson​
19.00 Mariakören i Mariakyrkan. Blandade sånger i stämmor.
Ledare: Katarina Johansson.
19.00 Nydala-Fryele kyrkokör i Fryele församlingshem.
Ledare: Helena Othin.
Nya medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till alla körerna!
Nystart
I höst startar en nybörjarkör för dig som gillar att sjunga men
inte har vågat gå med i någon kör tidigare. Herrar, damer, killar
och tjejer är välkomna att under ett år få träna sång på ett
lättsamt sätt. Inga förkunskaper krävs!
Kören kommer öva varannan söndagseftermiddag.
Mer information kommer när det närmar sig.
Ledare: Åsa Johnsson
Vägen ut i det okända, en mässa med musik ur
Kristina från Duvemåla
Denna mässa handlar om Kristina och Karl-Oskar,
karaktärerna ur Wilhelm Mobergs Utvandrarepos,
och den tolkning av livet de gjorde. Likheterna är
många med våra nutida liv och inte minst för alla
de flyktingar som nu når vårt land. Mässan förenar
bibeltexter, dikter och tankar kring livet med ett urval sånger ur musikalen ”Kristina från Duvemåla”.
”Vägen ut i det okända” skapades av Lars Björksell
och Erik Sidenvall 1999 och har framförts ett antal
gånger i Växjö domkyrka.
Den 23 april framför kyrkokörerna i pastoratet,
i en projektkör med ytterligare sångare, verket i
Värnamo kyrka. Solister hämtas ur kören och till
ackompanjemang kommer det finnas piano/orgel,
bas, slagverk och flöjt.
23
Pelarsalen
Hallongrottan finns på Hornaryd!
Köp vårt goda hembakade bröd i Gårdsbutiken på Hornaryd,
där vi även säljer rättvisemärkta produkter.
Torsdagar 13.00 – 17.30
Butik Rättvist på Storgatan 41
Butik Rättvist består av Världsbutiken,
Bokpärlan, Café Hallongrottan och en
skaparverkstad.
I butiken finns böcker och massor av
rättvisemärkta produkter!
Välkommen in och ta en titt!
Öppettider:
Tisdag-Fredag 12.00 - 18.00
Lördag 10.00 - 13.00
Café i Butik Rättvist
Tisdag-Fredag 13.30 - 17.00
Lördag
10.00 - 13.00
Välkommen in på en fika!
Man kan även köpa med sig fika hem;
ekologiska bröd och bullar som vi själva bakar.
Hallongrottans bageri tar emot
beställningar på bröd, frallor, kakor
och knäckebröd. Tala med oss i
butiken så ordnar vi det du behöver!
Kolla in nyheterna
på leksakshyllan
Här finns fina trätåg, pussel med
siffror och bokstäver, väskor, goa
mjukisdjur och mycket mer…
Leksakerna är Fairtrade
och giftfria!
Köp dem hos oss!
Second Hand Vråen
Tipset!
Berits bästa produkt från
Världsbutiken är
Mixade torkade frukter.
Hon rekommenderar dem
till fruktsoppa och hon har
dem gärna i müsslin.
Våra öppettider:
Tisdag 13.00 - 18.00
Torsdagar 10.00 - 12.00
13.00 - 18.00
Lördagar 10.00 - 13.00
Läs mer om vad vi gör
i Pelarsalen på hemsidan.
www.varnamopastorat.se
24
Skaparverkstaden
Intervju med Tomas Jonsson och Conny Wickström.
Övriga som jobbar i Skaparverkstaden är flera medarbetare
från Pelarsalsprojektet.
Skaparverkstaden är i Församlingshemmets källare. Här utförs
cykelreparationer endast för flyktingarnas cyklar som håller till
i församlingshemmet, samt reparationer av cyklar som sedan
ska till Second hand Vråen för försäljning.
Cyklar som skänks tas gärna emot för att lagas upp och sedan
skänkas vidare till flyktingarna.
I Skaparverkstaden renoveras allt möjligt, cyklar, möbler och tavlor.
Det är medarbetare från pelarsalesprojektet som jobbar här.
Några flyktingar får hjälpa till att laga sina egna cyklar som extra sysselsättning, träna på det svenska språket och få ta del av
vårt samhälle. Givande både för flyktingarna samt personalen i
skaparverkstaden.
Utöver cykelreparationer renoveras möbler. Några blir i shabby
shic-stil. Dessa möbler säljs sedan på Second hand Vråen som
ligger mittemot Folktandvården i Vråens Centrum.
Tomas Jonsson som är ansvarig i Skaparverkstaden säger att
han trivs väldigt bra. Den sociala biten tycker han är väldigt
viktig för honom.
”Det är givande att få ta in några av flyktingarna i lokalen
ibland så att de känner sig delaktiga i samhället, får lära sig
svenska och ha en extra sysselsättning. Vi är ett härligt gäng i
projektet”- säger han med ett stort leende på läpparna!
Text och foto: Hanna Dohrnér
Conny Wickström gör i ordning ett bord
för försäljning i Second Hand Vråen.
Thomas Jonsson är ansvarig i Skaparverkstaden. Han trivs väldigt
bra och tycker att den sociala biten är viktig.
Thomas och de andra medarbetarna hjälper en av flyktingarna att göra i ordning en cykel.
25
Stå fast
Förra hösten recenserades en bok av den danske professorn i
psykologi Svend Brinkmann. Boken hade blivit en försäljningssuccé och nu översatts till svenska med titeln Stå fast!
Jag kan förstå succén.
Brinkmann, Svend.
Nordstedts förlag 2015
Finns till försäljning i Bokpärlan
på Storgatan 41, Värnamo
Det är känt att tiden efter Andra Världskriget har varit en tid
präglad av stor framtidsoptimism. Efter kriget kan allt bara bli
bättre, menade man. Och visst har Sverige blivit ett välfärdsland och visst har vi mycket att vara tacksamma för. Samtidigt
har annat blivit sämre, särskilt på religionens, etiken och moralens område. Eller åtminstone kraftigt förändrats. Men få har
protesterat kanske just därför att vi har varit så upptagna med
att få det bättre.
Problemet är bara det att grundläggande funktioner som religion, etik och moral påverkar andra områden som politik, ekonomi, juridik och media för att ge några exempel. Så flyttas den
ena gränsen efter den andra utan att någon särskild motkraft
uppstår. I stället får ansvariga retirera, rättfärdiga omoral, förklara och ursäkta. Gränser suddas ut, förskjutningar äger rum,
attityder förändras och lagar justeras. Utan att vi förstår det
riskerar vår optimism att förvandlas till något negativt. Sådana
skeenden går att upptäcka inte bara nationellt utan också lokalt och i det egna livet.
Brinkmann talar i sin bok om utvecklingen som ett utvecklingstvång som mer skadar än hjälper oss. Hela vår kultur säger idag att vi ska utvecklas, få en ”flott kropp, en flott karriär,
en flott familj”. Det fullständigt sköljer över oss från vaggan
till graven. Det gäller inom arbetslivet men lika mycket i privatlivet. Allt ska förbättras och alla har vi rätt till lyckan, sägs
det. Vem vill säga emot? Så fångas vi i ett system som skapar
meningslöshet, sjukskrivningsepidemier, tomhet, stress och
ensamhet.
Brinkmann är naturligtvis påläst när han talar om vikten av att
vi som individer bör lära oss att sätta gränser. Han menar att vi
både kan och oftare ska säga emot. Vägra vår tids utvecklingstvång, sluta sträva efter förbättringar och sluta jaga lyckan. Tala
om motkraft, om att gå mot strömmen!
Till sin hjälp vänder sig Brinkmann till stoicismen, en av
antikens mäktiga kulturyttringar som eftersträvade självbehärskning och frihet från starka känslor. I stället var idealet
sinneslugn och jämnmod. Det är inte så att Brinkmann hävdar
att vi alla ska bli stoiker utan han menar att vi kan lära något
av stoikerna i en ”accelererande tid”.
I vår tid kan vi köpa oss terapi, coachning och rådgivning.
Många vill bli mer sociala, mer kapabla att känna efter, sova
bättre, äta på ett visst sätt, bli mer positiva och kunna förverkliga sin inre potential. En mängd självutvecklingsteknologier
har institutionaliserats på olika sociala arenor som medarbetarsamtal och personlighetsutvecklande kurser.
26
De stoiska idealen utgår emellertid inte från individen utan
från dygderna, sådant som var viktigt förr, som till exempel
självbehärskning, pliktkänsla, integritet, värdighet, sinnesro
och en vilja att förlika sig med sig själv och sin livssituation.
Och dessa kan genom övning införlivas i vardagslivet bland
annat genom att tänka på det negativa lika väl som på det positiva. Det är genom att våga se livet sådant det är med olyckor,
sjukdomar, åldrande och död, för det är sådant det är, som vi
kan nå sinnesro. Att bara tänka positivt och sträva efter lycka
leder fel och ger upphov till vår tids självhjälpshysteri, depressioner och sjukskrivningar.
Brinkmanns bok består av sju kapitel som samtidigt är sju råd,
alla inspirerade av stoicismen:
1. Sluta känna efter i dig själv.
2. Fokusera på det negativa i ditt liv.
3. Ta på dig nej-hatten.
4. Håll tillbaka dina känslor.
5. Avskeda din coach.
6. Läs en roman - ingen självhjälpsbok eller biografi.
7. Dröj vid det förflutna.
Här finns inte utrymme att exemplifiera från de olika råden,
men när det gäller det andra rådet skriver Brinkmann: ”När jag
säger att man ska ta på sig nej-hatten betyder det inte att man
alltid ska ha den på sig. Men ibland är det viktigt att säga nej.”
Det kan kräva mod eftersom det i dag oftast är ja-sägarna som
blir chefer och går först i ledet.
Det här är punkter inspirerade av stoicismen. Paulus som
levde nära stoikerna knöt ofta an till stoikerna. Tänka bara på
uppmaningarna i de olika breven att visa kärlek, glädje, frid
tålamod, vänlighet, godhet, trohet mildhet eller självbehärskning. Vi kanske behöver sluta se in i oss själva och i stället fästa
uppmärksamheten på sådant som en gång i tiden var ideal?
Det finns mycket tänkvärt i Brinkmanns bok. Det är framförallt
två saker jag tar med mig. Det första är att sätta idealen före
jaget, en revolution i sig. Det andra är att det kan vara nödvändigt för individer att lära sig att säga nej. Det har att göra
med din och min personliga integritet. Den danske filosofen
Sören Kirkegaard varnade oss för att vara ”dussin-människor”,
människor utan egen vilja, sådana som förspiller sitt liv genom
att bara göra som alla andra. Denne dansk, Svend Brinkmann,
gör detsamma.
Text: Håkan Sunnliden
Vänskap med nyanlända ungdomar
En ny fas av flyktingmottagande har börjat i Värnamo.
I mitten av mars hölls en träff för att hjälpa nyanlända ungdomar få en god start i livet i Sverige.
Samlingen började med en resumé av det senaste halvårets
intensiva händelser med att på 24 timmar ordna boende, tak
över huvudet, och mat för ca 120 flyktingar. Det är kommunens
informationsstrateg Giovanni Rojas som berättar.
- Tack vare de snabba insatserna från kommunens personal
och de många volontärinsatserna var det möjligt, säger Rojas.
Insatser av 220 volontärer har samordnats av Pär-Magnus
Möller. Flertalet av dessa flyktingar har nu kommit till migrationsverkets boende på andra håll. I Värnamo finns ca 20 kvar, i
Herrestad 50.
Värnamo kommun har en ordinarie mottagning av ca 100 kvotflyktingar. Av årets kvot har 20 anlänt. De ensamkomna flyktingarna som i juridisk mening är barn under 18 år, är 120 till
antalet. De finns nu i Bryggan, Bron, Slussen, Östboskolan och i
Bor. En del av dessa bor i familjehem.
Faddergrupper
Informationsstrategen i Värnamo kommun Giovanni Rojas och
kyrkoherde Pär-Magnus Möller i samtal och planläggning.
Närmare 50 personer, människor med god vilja, från föreningar, studieförbund, församlingar mötte upp. Pär-Magnus Möller
förklarar.
- Kommunen svarar för boende och mat, att dessa ungdomar
får skola och sjukvård. De har en god man. Det är basvillkoren.
- Det är kämpar vi talar om. Det är ungdomar som med tuffa
bakgrunder med iver vill ta sig an sin nya tillvaro. Det är här
som vi med våra medmänskliga relationer kan var med att
lotsa dessa unga in i samhällsgemenskap.
Tanken är att 2-3 vuxna möter 3-4 unga. Träffas i aktiviteter
man själva önskar, delar ansvar och glädje. Kvällens deltagare
antecknade sig, uttryckte önskemål och samtalade om riktlinjer i en sådan fadderverksamhet. En ny samling hålls inom
kort. Följ utvecklingen och om du själv vill vara med
- se www.varnamopastorat.se.
Text och foto: Ann-Mari Wiberg
- Jag känner inte igen mig i mediernas skildring av flyktingboende,
säger Anna Gradeen som är föreståndare för ett par boende.
De unga är generellt vana vid stort ansvar hemifrån, kompetenta
och levnadsglada.
Ett 50-tal personer samlades i denna första träff. Bland dem var en god man som
berättade om sina värdefulla erfarenheter
av kontakten med de unga.
27
Vilka är Andens frukter förutom glädje, ödmjukhet, trofasthet,
godhet och tålamod? (Galaterbrevet 5:22-23)
MELLAN
ÖVERTINGSRYD
NATURLIG
OCH NYBRO
DE BLÖTER
JORDEN
DÄR KÖR
PIRATERNA
GRYMTOXE
SJUKDOM
BÖNAR
AV OLIKA
SLAG
LÄRAN OM
DET SKÖNA
FISK
JAMES
BOND
GÅNGART
RAKELS
SYSTER
VRED
USLINGAR
ELLER
KREATUR
YTLIG
SKÅDA
SOTARE
OM KÖNSORGANEN
PLASTRÖRET
FISK, BESVÄRAR
ELLER STAKE
NÄMND
LÖSER SIG
INTE I
VATTEN
MELLAN VÄXJÖ
OCH VETLANDA
STICKS
MÄRKENA
ANTAGONIST
SLAGSKÄMPAR
MELLAN
ETT OCH
TRE
AVSÖNDRAR
SALIV
RÅDA OCH
VARNA
METALL
VÄLSITUERAD
HÅRDFÖR
ELEFANTDJUR
SKEPSIS
UNDERLIGA
GLOSA
TÄLJER
FILATELISTEN
REGLADE
GORMA
ELLER
MATTA
SYFTAR
TILLBAKA
PÅ NÅGOT
FRUKT
KRISTEN
HÖGTID
KATTDJUR
HEMSK
ELDSTÄDERNA
SKIVA
ORDNING
NERSVÄRTAD
BARON
OCH
GREVÉ
TALLHED
SMEK
HUVUDBONAD
ORSAKAS
AV FREON
BÄRS PÅ
RYGG
RIGIDA
KYRKOMUSIKER
BARON
OCH
GREVE
TV-SERIE
OM FLYGOLYCKA
LÖVTRÄD
HÖRS I
OPERA
SKYLT
ERKÄNNA
KÄPP
ELLER LED
TYCKTE
NÅGON VAR
VÄRD DET
VÄDERSTRECK
VILA
MUSIKAFTNAR
BÖRJAR
SKALA
HURSA?
I VISS MÅN
RIKSMÄSTERSKAP
ROVDJUR
GULLIGT
I REDA
PENGAR
Korsordskonstruktion: Lars-Göran Ståhl
NÖDSIGNAL
Bild: Dungodung
Skicka in ditt svar senast 4 maj till:
e-post: [email protected]
Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo
Rätta svaret förra numrets korsordstävling var:
”Jag skall låta honom få ro”
Tre vinnare har vi dragit:
Kristina Johansson, Melvin Karlsson och Britt Jakobson
Grattis till er!
Presentkort som gäller i Butik Rättvist kommer på posten.
28
Storgatan 41 i Värnamo
I Butik Rättvist finns Världsbutiken,
Bokpärlan, Café Hallongrottan
och en skaparverkstad.
Tisdag-Fredag 12.00-18.00
Lördag 10.00-13.00