Handlingsplan Smart industri
Handlingsplan Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Omslagsfoto ABB Produktion Näringsdepartementet Artikelnummer N2016.14 Bilaga till protokoll I 6 vid regeringssammanträde 2016-06-16 N2016/04273/FÖF Förord Sveriges välstånd är uppbyggt av och vilar alltjämt på exporten, innovationskraften i våra företag och kompetensen hos deras anställda. En stor del av dessa kreativa företag återfinns inom industrin och står för över 70 procent av vår export, en mycket stor del av våra investeringar i forskning och utveckling samt närmare en miljon jobb i Sverige. Sverige är och förblir en industrination. Detta är den första av flera följande handlingsplaner inom ramen för regeringens nyindustrialiseringsarbete. De konkreta åtgärder som vi nu presenterar kommer att stärka förutsättningarna för industrin att klara av den ökande internationella konkurrensen och det omvandlingstryck som digitaliseringen och växande krav på hållbar produktion och produkter ställer på industrin. I denna handlingsplan adresserar vi också industrins kompetensförsörjning och visar på inriktningen för den industrinära forskningen och Testbädd Sverige inför den kommande forskningspolitiska propositionen. Energipolitiken är inte en del av handlingsplanen utan har hanterats i en egen process. Dock är en långsiktig och stabil energiförsörjning naturligtvis helt grundläggande för industrins konkurrenskraft och investeringsvilja. Därför är det glädjande att vi nu för första gången i Sveriges historia har en bred blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken med en gemensam färdplan för övergången till ett förnybart elsystem. Mikael Damberg Närings- och innovationsminister Smart industri Industri 4.0 Hållbar produktion • Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling • Effektiva regelverk som underlättar omställning • Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk placering • Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser • Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi • Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran • Främjad miljö- och klimatteknik Kunskapslyft industri Testbädd Sverige • Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov • Samverkansprogram för kraftsamling av svensk innovationspolitik • Öka intresset för industrirelevanta utbildningar • Ett sammanhållet testbädd Sverige • Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser • Internationell bristkompetens blir mer tillgänglig i Sverige • Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks • Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen • Industriforskningsinstituten samlas under ett gemensamt varumärke • Omstöpning av det statliga riskkapitalet • Öka användningen av innovationsupphandling • Ett stärkt investeringsfrämjande med industri- och innovationsfokus • Förstärkt engagemang i EU:s innovationsprogram Horisontella insatser Handlingsplan Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Innehåll Inledning 2 Vision och mål med Smart industri 2 Fyra fokusområden 3 Handlingsplanen – från ord till handling 3 Regeringens insatser för en smart industri 4 Brett genomförande från lokal till global nivå 4 Insatser inom fokusområde Industri 4.0 7 Insatser inom fokusområde Hållbar produktion 11 Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri 15 Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige 20 2 Inledning Industrins betydelse för det gemensamma välståndet är stor. Industrin och de industrinära tjänsteföretagen skapar närmare en miljon jobb och står för över 70 procent av Sveriges samlade exportvärde. Sverige är en stark industrination som nu står inför stora utmaningar – men också stora möjligheter till ökad konkurrenskraft och framväxt av nya starka företag i hela landet. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt ytterligare. Automation och digitalisering skapar nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i en helt ny skepnad, uppkopplad, mer automatiserad och kunskapsintensiv. Samtidigt ställs allt högre krav på en långsiktigt hållbar produktion och effektivt resursutnyttjande. Den 21 januari 2016 fastställde regeringen Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategin ska bidra till att stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Nu följer den handlingsplan som aviserades i strategin. Handlingsplanen kommer att uppdateras och byggas på med fler åtgärder under arbetet med genomförandet av strategin. Strategin och handlingsplanen utgör en plattform för en nationell kraftsamling för industrins utveckling. I handlingsplanen presenteras åtgärder som regeringen nu genomför och planerar att genomföra för att stärka nyindustrialisering. Åtgärderna har utarbetats efter dialog med arbetsmarknadens parter, företag och akademi. Vision och mål med Smart industri Sverige ska konkurrera med digital och hållbar produktion samt utvecklade eller nya produkter. Häri ligger möjligheten för en svensk nyindustrialisering. En innovativ och hållbar industriell produktion är digitalt uppkopplad, flexibel, resurseffektiv, klimat- och miljövänlig samt ger förutsättningar för en attraktiv arbetsplats. Denna smarta industri ligger längst fram i användningen av digitaliseringens möjligheter, har hög automationsnivå och kan möta komplexa kundkrav och nya efterfrågemönster. Den konkurrerar genom såväl avancerad produktion som med produkter med högt kunskapsinnehåll, där gränsen mellan vara och tjänst har suddats ut och där datamängder skapar nya värden för kunder och leverantörer. Vision: Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. 3 Mål: Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna. Fyra fokusområden Regeringen har identifierat fyra områden som är avgörande för att säkerställa att svensk industri ska kunna stärka sin konkurrenskraft i den strukturomvandling som digitalisering och grön omställning nu driver på. • • • • Industri 4.0 – Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Hållbar produktion – Stärka industrins förmåga till hållbar och resurseffektiv produktion. Kunskapslyft industri – Säkra industrins kompetensförsörjning. Testbädd Sverige – Skapa attraktiva innovationsmiljöer. Handlingsplanen – från ord till handling I denna handlingsplan presenteras åtgärder på flera politikområden som stödjer arbetet med Smart industri i form av genomförda, pågående och kommande insatser. Åtgärderna har utarbetats efter dialog med arbetsmarknadens parter, företag och akademi bland annat genom de fyra s.k. industrisamtal som har hållits på strategins fokusområden. I utarbetandet av strategin och handlingsplanen har även det av regeringen inrättade rådet för nyindustrialisering 1 (advisory board) varit rådgivande. Handlingsplanen utgår från strategin och de fyra fokusområdena som där pekades ut. Fokusområdena spänner över flera politikområden och det finns starka synergier med andra initiativ som regeringen driver. Arbetet för goda ramvillkor och förutsättningar för näringslivet hanteras inom näringspolitiken i stort, oavsett bransch och sektor. Några av de faktorer som är viktiga för industrin har satts i förnyat fokus inom ramen för andra processer som regeringen har initierat, bland annat Energikommissionen, regeringens exportstrategi, den långsiktiga infrastrukturplaneringen, livsmedelsstrategin och den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 samt omställningen till att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. 1 Regeringens beslut den 12 november 2015 om inrättande av ett råd för nyindustrialisering (dnr N2015/07841/FÖF). 4 Goda och rättvisa villkor samt en bra arbetsmiljö för de kvinnor och män som arbetar inom industrin är fortsatt framgångsfaktorer för att Sverige ska kunna konkurrera som en stark och hållbar industrination. Det offentliga har en roll i att underlätta strukturomvandlingen i industrin. Goda förutsättningar för en konkurrenskraftig industri kräver insatser på lokal, regional, nationell, europeisk och internationell nivå, liksom aktiv medverkan från näringslivet och fackliga organisationer. Förmågan till strategisk samverkan mellan existerande industri, unga snabbrörliga företag, akademi, institut och offentlig sektor utgör motorn för förnyelsen. Hur industrin definieras är avgörande för hur insatser utformas och riktas. Regeringens utgångspunkt är att det krävs en definition som tar hänsyn till den strukturomvandling som industrin har gått igenom och som fångar tjänstefieringen och förflyttningen uppåt i de globala värdekedjorna. För strategin och handlingsplanen innebär det att industrin inkluderar såväl utvinnings- och tillverkningsindustrin som den industrinära tjänstesektorn. Strategins genomförande pågår kontinuerligt. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har från och med 2016 i uppdrag att genomföra analyser som ska bidra till arbetet med nyindustrialiseringsstrategin samt påbörja förberedande arbete för kommande utvärderingar av strategin 2. Regeringens insatser för en smart industri Insatserna i denna handlingsplan är huvudsakligen relaterade till de fyra fokusområdena. Samtidigt finns det några insatser som stärker visionen och målet för Smart industri på ett mer övergripande plan och som bidrar i lika stor utsträckning till genomförandet inom alla eller flertalet fokusområden. Brett genomförande från lokal till global nivå Industrin finns i hela landet och den regionala nivån har en avgörande roll i genomförandet av strategin. Här finns verktyg som saknas på nationell nivå och en direkt närhet till industrin. Strategisk samverkan mellan industrin och det offentliga kräver en samsyn avseende gemensamma och prioriterade insatser. Små och medelstora företags behov behöver beaktas särskilt. Svenska företag verkar på en global 2 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv (dnr N2015/08864/AS). 5 marknad och regelverk på europeisk och internationell nivå har därför stor betydelse för företagens villkor. Åtgärder: 1.1. Främja nyindustrialisering på regional nivå. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att stödja aktörer med regionalt utvecklingsansvar i att bidra till och stärka genomförandet av Smart industri genom erfarenhetsutbyte och projektmedelsfinansiering 3. Aktörer på regional nivå ges därigenom möjlighet att koppla upp satsningar mot det nationella arbetet med Smart industri. 1.2. Effektivisera och förenkla för små och medelstora företag. Små och medelstora företag har andra förutsättningar än stora företag att genomgå den strukturomvandling som digitalisering och grön omställning kräver. I vissa avseenden kan dessa företag vara mer snabbfotade i förändringsprocesser, men samtidigt har ofta små och medelstora företag begränsade förutsättningar att exempelvis arbeta med ett långsiktigt kompetensförsörjningsarbete eller delta i forskningsprojekt. Myndigheter och statliga bolag med uppdrag som ligger nära inriktningen i Smart industri kommer att engageras för en kraftsamling kring nyindustrialiseringsambitionerna, med särskilt fokus på att underlätta för små och medelstora företag att genomgå en digital och hållbar omvandling. 1.3. Synliggöra goda exempel på företag i framkant. Sverige har många företag som ligger i framkant inom industrins strukturomvandling och digitalisering, men kunskapen och medvetenheten om detta är ännu begränsad. Att lyfta fram svenska industriella styrkor är viktigt för att öka kännedomen om exempelvis industrins digitalisering och hållbar produktion i allmänhet och inom näringslivet. Ökad kännedom kan bidra till industrins attraktionskraft som arbetsgivare och medvetandegöra för andra företag vad som är möjligt att göra. Regeringen avser att uppdra åt en myndighet att i samverkan med näringslivet lyfta fram goda exempel på svenska företag i framkant som leder strukturomvandling på nationell och regional nivå. Målsättningen är att synliggöra konkreta exempel på Smart industri. 1.4. Aktivt EU-arbete. Regeringen avser verka för att Sverige ska vara en aktiv röst i EU-samarbetet och strategiskt driva på för att möjliggöra att EU-lagstiftning och initiativ som stödjer industriell omvandling och hållbar utveckling, i linje med regeringens strategi Smart industri. Ett aktivt EU-arbete innebär bl.a. ansträngningar och resurser för att hitta och utveckla 3 Uppdrag att främja nyindustrialisering på regional nivå (dnr N2016/02958/FÖF). 6 samarbeten med likasinnade medlemsstater i EU, samt att agera i processer som kan riskera att få negativa konsekvenser för industrins konkurrenskraft. EU-arbetet är högst prioriterat, men även arbete inom OECD och övriga internationella fora är av vikt. 1.5. Internationell konferens kring omställningen mot Smart Industri. I samarbete med OECD och dess projekt ”Enabling the Next Production Revolution” kommer en konferens att genomföras i Sverige under hösten 2016. Konferensen bidrar till kunskapsspridning och ökade insikter om omvandlingen mot en Smart industri, samtidigt som kunskapen sätts i en svensk kontext 4. 4 Uppdrag att i samarbete med OECD planera och arrangera en konferens kring smart industri (dnr N2016/04094/FÖF). 7 Insatser inom fokusområde Industri 4.0 Målet med arbetet inom fokusområde Industri 4.0 är att företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Den digitala utvecklingen skapar radikalt nya förutsättningar för industriföretag att förnya sin produktion och sina affärsmodeller. Digitaliseringen går på djupet av alla delar av industrins verksamhet och berör bland annat produktutveckling, produktion, affärssystem, interaktion med underleverantörer och kunder, och relationen till de anställda. Industrin är mitt uppe i en internationell digital kapplöpning, där utmaningarna är många. Utvecklingen går fort och det finns stora konkurrenskraftsmässiga risker i att hamna på efterkälken. I strategin pekas följande behov ut inom fokusområdet: – – – – – Stimulera utvecklingen, spridningen och användningen av den digitala teknik som har högst potential att leda industrins omvandling. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering. Uppmuntra nya affärs- och organisationsmodeller för att tillgodogöra potentialen i den nya tekniken. Möta nya kunskapsbehov som den digitala utvecklingen medför. Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran. Stimulera utveckling och användning av digital teknik med potential att leda industrins omvandling Hos svenska företag finns många digitala lösningar med potential att radikalt utveckla industrins konkurrenskraft. I Sverige finns också goda förutsättningar att genom kunskap och kompetens utveckla digitala lösningar för många ännu olösta utmaningar inom industrin. Många gånger är det dock svårt för företag med olösta problem att identifiera hur och med vem eller vilka lösningar skulle kunna utvecklas. Åtgärder läggs därför fram för att stimulera utveckling och användning av digital teknik som har förutsättning att leda industrins omvandling. Åtgärder: 2.1. Analyser och insatser i samverkan för snabbare digitalisering av svensk industri. I ett uppdrag 5 till Verket för 5 Insatser för att främja en digitaliserad svensk industri (Dnr N2015/6246/IF) 8 innovationssystem (Vinnova) har digitala teknikområden som bedöms få stor betydelse för tillverkningsindustrin kartlagts, och därefter har Vinnova samlat berörda aktörer aktiva inom strategiska innovationsprogram, vilka initierat ambitiösa projekt för en digitaliserad svensk industri. 2.2. Digitaliseringspiloter i samverkan mellan näringsliv och forskningsmiljöer. Kraftsamlande samverkansprojekt har initierats genom ett regeringsuppdrag 6 till Vinnova. Inom uppdraget ska Vinnova bjuda in företag till forsknings- och innovationsprojekt för att ta tillvara digitaliseringens potential, för ökad konkurrenskraft hos svensk industri. Utgångspunkten för projekten ska vara svenska industriella styrkor som identifierats i tidigare analyser. Som resultat av uppdraget har projekt initierats inom flera områden, bland annat för mobil kommunikation i gruvor och för självlärande robotar inom industrin. 2.3. Öppen innovation i svensk industri. Regeringen avser att lämna ett uppdrag till Vinnova i syfte att stärka förmågan till samverkan mellan större industriföretag och unga snabbrörliga företag. Uppdragets mål kommer att vara att förmå större industriföretag att öppna upp sig som plattformar där små och medelstora företag i digitaliseringens framkant kan utveckla lösningar och kommersialisera produkter och tjänster, som svarar upp mot de stora företagens behov. Utnyttja digitaliseringens möjligheter brett oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk lokalisering Betydande delar av svensk industri ligger i digitaliseringens framkant, och är i många fall världsledande inom automatisering. Samtidigt finns det många företag som knappt ens påbörjat sitt digitaliseringsarbete och som därför inte kan hävda sig i de globala digitala värdekedjorna. För svensk industris konkurrenskraft finns stor potential i att stimulera till att fler företag utnyttjar digitaliseringens möjligheter, oavsett bransch, storlek eller lokalisering. Åtgärder: 2.4. Digitaliseringslyft för att främja mindre industriföretags användning av digital teknik. Inom ramen för ett regeringsuppdrag 7 till Tillväxtverket genomförs ett antal pilotinsatser med fokus på kompetensutvecklande insatser med syfte att öka företagens insikter om digitaliseringens 6 Uppdrag att genomföra samverkansprojekt för att utnyttja digitaliseringens potential för ökad konkurrenskraft hos svensk industri (dnr N2016/02169/IF). 7 Uppdrag att genomföra pilotinsatser för ett digitaliseringslyft riktade till små och medelstora industriföretag samt industrinära tjänsteföretag (dnr N2015/8391/FÖF). 9 möjligheter, och skapa förutsättningar för ökad användning av digital teknik. 2.5. Utökat Digitaliseringslyft för fler pilotinsatser och bättre lärande. Mottagandet av pilotsatsningen Digitaliseringslyftet har varit mycket positivt, och betydande potential uppges finnas i att genomföra fler pilotinsatser – i fler branscher och fler regioner. Ett tilläggsuppdrag kommer därför att lämnas till Tillväxtverket. Därigenom skapas bättre förutsättningar inför framtida arbete med att digitalisera små och medelstora industriföretag. Anpassa ramvillkor och infrastruktur för den digitala eran För att företagen ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter krävs god infrastruktur och regelverk anpassade för den digitala eran. Den snabba digitala utvecklingen ställer vidare krav på företag att inte bara förstå och ta till sig nya tekniska lösningar, utan företagen måste också förhålla sig till nationella och internationella regelverk som påverkar hur de digitala lösningarna kan användas. Digitalisering skapar också behov av standardisering, exempelvis för att skapa enhetliga datastrukturer och för ökad it-säkerhet. Anpassningar av regelverk kan också behövas för att säkerställa ett tillräckligt skydd för de som arbetar i industrin. Åtgärder: 2.6. Främjat deltagande och engagemang i internationell standardisering. Regeringen har främjat deltagande i internationell standardisering och åtagande av sekretariatsansvar på för Sverige strategiskt viktiga områden, vilket stimuleras genom en beslutad 8 satsning från regeringen via Sveriges Standardiseringsförbund. 2.7. Kunskapsstöd för genomförande av EU:s nya dataskyddsförordning. Genom ett kommande regeringsuppdrag till Datainspektionen kommer information att tas fram för att underlätta för näringslivets anpassning till EU:s nya dataskyddsförordning, som träder ikraft senast 2018. Med ett kunskapsstöd för bland annat små och medelstora företag underlättas svenska företags anpassning till dessa nya viktiga regler för hantering av data, så att innovation och affärs- och verksamhetsutveckling kan fortgå utan att tappa tempo. 2.8. Aktivt arbete i EU-processer med relevans för industrins digitalisering. Prioriterade processer är exempelvis genomförandet av den digitala inre marknaden, planen för en digitaliserad europeisk industri och införandet av dataskyddsförordning. 8 Utbetalning av medel till Sveriges Standardiseringsförbund för satsning på Internationell standardisering (dnr UD2016/09162/HI). 10 Därtill planeras ett fortsatt arbete för att undersöka i vilken mån det finns regelverk och lagar som kan utgöra onödiga hinder för industrins digitalisering. Möjligheter att än bättre ta vara på de möjligheter som finns i internationell standardisering kommer också att undersökas. 11 Insatser inom fokusområde Hållbar produktion Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft i hela landet. Hållbarhet är en förutsättning för framtida konkurrenskraft, inte minst drivet av högre krav från konsumenter. Sverige har länge haft en ambitiös miljöpolitik och många svenska företag är skickliga på att nyttja hållbarhet i sina affärsmodeller samt minska kostnader genom effektivare resursutnyttjande. Samtidigt återstår stora utmaningar, inte minst i genomförandet av klimatavtalet från Paris. Genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för svensk industri att kontinuerligt utveckla hållbara lösningar för både produktion och produkter stärks industrins ställning i strukturomvandlingen. Industrins stora potential ligger i att bidra till minskade utsläpp och ökad miljönytta genom utveckling och export av miljöteknik, resurseffektiva produktionsmodeller och produkter. Då bidrar industrin till såväl det nationella miljömålsarbetet som FN:s Agenda 2030. I strategin uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: – Utveckla nya eller förbättra existerande tekniker, varor och tjänster med avseende på kraftigt minskade utsläpp, utfasning av särskilt farliga ämnen, högre energi- och resurseffektivitet, högre återanvändnings- och återvinningsbarhet, samt högre miljöprestanda. – Ta till vara potentialen i nya digitala och andra tekniker för omställningen mot en fossilfri och cirkulär ekonomi. – Uppmuntra affärsmodeller som skapar värden med utgångspunkt i cirkulär ekonomi. – Säkerställa att regelverk och andra styrmedel underlättar att producera resurssnålt och miljövänligt samt en hållbar råvaruförsörjning. Effektiva regelverk som underlättar omställning Det svenska näringslivet har potential att bidra till mer effektiva och hållbara produktionsmodeller och produkter. Med nya investeringar fasas äldre metoder ut och mer resurseffektiva och miljövänliga processer kommer till, utsläpp och miljöpåverkan minskas. Ledtiderna för miljöprövning är däremot fortsatt långa. Det leder till att investeringar riskerar att utebli eller hamna i länder med svagare miljölagstiftning i väntan på beslut. Därmed hämmas strukturomvandlingen och miljönyttan riskerar att utebli. Det är en hämsko för industrins utveckling och riskerar att försena investeringar i nya anläggningar och innovativa produktionsmodeller som driver teknikutvecklingen mot 12 mindre miljöpåverkan. Med fortsatt höga krav men effektivare processer ökas takten i omställningen. Åtgärder: 3.1. Förslag till effektivare miljötillståndsprövning läggs. Förslag till mer effektiv och ändamålsenlig miljöprövningsprocess utarbetas. Det innefattar bland annat effektivare tillämpning av bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar i miljöbalken i syfte att underlätta prövningsprocessen. 3.2. Statistik för prövningstider utarbetas. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att för branscher, olika typer av ärenden och instanser upprätta statistik för att följa ärendehanteringen av miljötillstånd över tid. 3.3. Uppdrag om förslag för snabbare prövning. Regeringen avser att lämna ett uppdrag lämnas med syfte att föreslå ytterligare konkreta förändringar av regelverk och processer som kan effektivisera prövningsprocessen. 3.4. En referensgrupp för kontinuerlig dialog om förbättringar skapas. En referensgrupp för kontinuerlig dialog med representanter för näringsliv och myndigheter skapas i arbetet för att minska ledtiderna. Mer fokus i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser Den svenska industrin står för knappt en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen har minskat med 24 procent sedan 1990 och Sveriges industri tillhör den minst utsläppande globalt. Likväl är inte minst de processrelaterade utsläppen svåra att minska och stora utmaningar kvarstår i industrin. Fortsatta insatser krävs för att kontinuerligt minska utsläppen och ta nödvändiga tekniksprång. EU är det ekonomiska område som har hårdast krav på utsläppsminskningar för sin industri, som oftast är utsatt för internationell konkurrens. För att svensk industri ska kunna fortsätta driva teknikutvecklingen mot minskade utsläpp och inte konkurreras ut av mer utsläppsintensiva konkurrenter krävs ett fokuserat och samlat arbete av statens resurser på området. Åtgärder: 3.5. Samordning av arbetet med att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Regeringen avser att uppdra åt Statens energimyndighet att i samverkan med Naturvårdsverket, Vinnova och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt övriga berörda myndigheter samordna arbetet för minskade processutsläpp inom svensk industri. Samordningen utgör en grund för gemensamt arbete och förstärker möjligheter till samverkan med näringslivet. 13 3.6. Ett utsläppshandelssystem som gynnar de som leder omställningen. Regeringen avser inom ramen för översynen av EU:s utsläppshandelssystem arbeta för ett ambitiöst regelverk för att nå EU:s utsläppsmål till 2030. Utgångspunkten är fortsatt att systemet måste ställa krav på de minst effektiva anläggningarna och premiera de mest effektiva anläggningarna som driver omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi. Bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi Cirkulär och återvinningsbaserad ekonomi kan i ökad utsträckning bidra till nya affärsmöjligheter, effektivt resursutnyttjande och stärkt konkurrenskraft. Trösklar i form av organisatoriska hinder för samarbeten, möjligheter till klusterutveckling, brist på statistik för återvinningspotential samt hämmande regelverk och styrmedel måste minska för att så ska ske. Även information om kemikalier i varor och innehåll av särskilt farliga ämnen kan förbättras för att bidra till giftfria och resurseffektiva kretslopp och därmed högkvalitativa sekundära råvaror. Åtgärder: 3.7. Stödja cirkulära affärsmodeller. Regeringen avser att uppdra åt Vinnova att stödja utarbetande av cirkulära affärsmodeller för att kluster och samarbeten inom cirkulär ekonomi och industriell symbios enklare kan utvecklas och replikeras. 3.8. Nyttja gruvavfall för återvinning. Regeringen avser att uppdra åt Sveriges geologiska undersökning att identifiera sekundära mineralresurser i exempelvis gruvavfall. Resurserna skulle kunna inbegripa mineral nödvändiga för avancerade produkter så som solceller och vindkraftverk. 3.9. Skapa regelverk för att möjliggöra cirkulära affärsmodeller. I förhandlingarna om EU:s paket för cirkulär ekonomi, som inkluderar en handlingsplan och revideringen av sex olika direktiv på avfallsområdet, arbetar regeringen för att EU:s regelverk ska främja omställningen till en cirkulär ekonomi med stärkta möjligheter för nya hållbara affärsmodeller och sekundära råvaror av hög kvalitet. Främjad miljö- och klimatteknik Sverige är ett av världens mest innovativa länder och såväl nya produkter som tillverkningsprocesser har potential att minska utsläpp och bidra till miljönytta inte bara i Sverige utan också globalt. Därigenom har innovation och teknisk utveckling en stor potential att kunna bidra till såväl skalbar miljönytta som stärkt konkurrenskraft. 14 Åtgärder: 3.10. Strategiska medel till miljö- och klimatteknik. Regeringen satsar 62 miljoner kronor per år för insatser inom miljö- och klimatteknik. Totalt satsar 248 miljoner kronor under perioden 2016–2019. Härmed skapas bättre förutsättningar för miljö- och klimatteknikföretag att växa och att öka innovations- och konkurrenskraften. Miljö- och klimatteknikpaketet består av tre delar: – 25 miljoner kronor till testbäddar inom miljöteknikområdet genom ett uppdrag till Vinnova 9, – 20 miljoner kronor till förstärkning av befintliga program hos Vinnova för ökad återvinning och resurseffektivitet med fokus på giftfria och resurseffektiva materialströmmar 10, – 17 miljoner kronor till Naturvårdsverket i samverkan med Statens energimyndighet och Boverket för strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling 11. Mer fokus i arbetet för minskad påverkan av farliga kemikalier och utfasning av särskilt farliga ämnen Kemikalier finns överallt och är en närmast nödvändig del av det som uppfattas som ett modernt och bekvämt liv. De flesta av dem är heller inte farliga men dagens produktion av varor innebär också ett ohållbart användande av farliga kemikalier. Information, kunskap och substitution av särskilt farliga ämnen till allt mindre farliga ämnen är ledord för hållbar industri och näringsliv. Satsningar på forskning, innovation och miljöteknik inom kemikalieområdet är viktigt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften och skapa nya affärs- och exportmöjligheter samt arbetstillfällen hos svenska företag som ligger långt framme inom dessa områden. Åtgärder: 3.11. Utredning om ett Centrum för substitution En särskild utredare har tillsats för att utreda förutsättningarna för att inrätta ett centrum för ökad substitution av farliga ämnen i kemiska produkter och varor 12. Ett viktigt syfte är att stödja små och medelstora företags förutsättningar för hållbar produktion. 9 Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv (dnr N2015/08872/IF). 10 Se not 9. 11 Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling (dnr N2016/03599/IF) 12 dir. 2016:25 15 Insatser inom fokusområde Kunskapslyft industri Kompetensförsörjningssystemet på lokal, regional och nationell nivå ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Bristen på arbetskraft med lämplig kompetens är en av de största utmaningarna och tillväxthindren för industrin i dag. Regeringens övergripande mål är att öka sysselsättningen. Var femte rekrytering leder dock inte till att någon anställs 13. Kompetensförsörjningen är därför central och kan förbättras genom tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid. I strategin uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: – Öka intresset för naturvetenskap och teknik samt öka industrirelevanta utbildningars attraktivitet. – Förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer. – Säkerställa att utbildningssystemet förser studenterna inte bara med rätt kunskaper utan även med rätt kompetenser, i form av de förmågor och färdigheter som krävs i kunskapssamhället och för omställning till en digitaliserad och cirkulär ekonomi. – Förbättra förutsättningarna för livslångt lärande. – Främja karriärväxling och mobilitet mellan universitet och högskolor och näringsliv. Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov För att öka sysselsättningen och möta industrins behov av kompetens är det viktigt att utbildningssystemet kan möta behovet i den omfattning och med den inriktning som behövs i alla delar av landet. Åtgärder: 4.1. Nya utbildningsplatser till högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen för att tillgodose industrins behov. Inom ramen för Kunskapslyftet 14 tillförs nya platser till högskolan fram till 2019. Under 2015 inleddes en utbyggnad av högskolan som motsvarar ca 14 600 helårsstudieplatser. Delar av dessa platser kan lärosätena själva disponera och exempelvis prioritera civil- och högskoleingenjörsutbildningarna i högre utsträckning överlag om lärosätena anser att det är prioriterat. Yrkeshögskolan har tillförts 3 000 nya platser och ytterligare 3 000 nya platser tillkommer 2017. Regeringen har även tillfört 13 14 Att söka men inte finna – Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010. Se propositionen 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). 16 19 200 nya utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux 15 under 2016. Inom yrkesvux finns många industrirelaterade utbildningar. Det utökade antalet studieplatser ger också möjligheter att starta nya industrirelevanta utbildningar. 4.2. Pilotprojekt för bättre regional samverkan för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning samt för ökad industriell relevans. För att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna samordna sig bättre och på regional nivå kunna erbjuda en större bredd på yrkesvuxutbildningar genomför Skolverket en pilotsatsning som syftar till bättre regional samverkan för yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning. Inom ramen för Skolverkets pilotprojekt avser regeringen även besluta om medel för ett mindre antal regioner särskilt avsedda för yrkesutbildningar på yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning med industriell relevans. På så sätt får kommuner som ingår i pilotprojektet bättre möjligheter att tillsammans genomföra nischade utbildningar som svarar mot industrins behov av kompetens. Öka intresset för industrirelevanta utbildningar En utmaning för industrin är tillgången till arbetssökande med rätt kompetens, både på kort och lång sikt. Om utbildningar inom teknik och naturvetenskap ska få ökat söktryck när antalet utbildningsplatser ökar är det viktigt att stärka kompetensen i undervisningen och öka kunskapen och samverkan så att fler kvinnor och män söker de teknikoch ingenjörsutbildningar som efterfrågas från arbetsmarknaden. Informationsinsatser om arbetslivet bidrar även till att ungdomars studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Åtgärder: 4.3. Öka attraktiviteten att bli lärare inom matematik och teknik. Målet med satsningen om en kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå är att få fler ämneslärare och lektorer i matematik, naturvetenskap och teknik 16. Satsningen innehåller även ett utbildningsbidrag till de studerande. 4.4. Särskilda medel för att kraftsamla om samverkan mellan industri och skola. Kompetensförsörjning anges av bl.a. småoch medelstora företag vara ett av de största tillväxthindren. För att förbättra skolans kunskaper om industrin som arbetsplats behövs kraftsamling genom samverkan. Regeringen avser att uppdra åt Tillväxtverket att genomföra en pilotsatsning tillsammans med näringslivsorganisationer, arbetsgivare samt 15 16 Se propositionen Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1), tabell 9.1, s. 193. Se Budgetproposition för 2015 (prop. 2014/15:1) utgiftsområde 16, s. 162. 17 aktörer med regionalt utvecklingsansvar, för att engagera och bjuda in t.ex. elever, lärare och studie- och yrkesvägledare till aktiviteter som arbetsplatsbesök och mässor. I uppdraget kommer även insatser för framtagning av informationsmaterial att ingå samt stöd till innovativa samverkansprojekt som syftar till att säkerställa industrins behov av kompetens nu och i framtiden. Tillväxtverket kommer att utföra uppdraget efter samråd med Skolverket. Ett utbildningssystem som ger elever rätt kunskaper och kompetenser Under 2000-talet har svenska elevers försämrade kunskaper inom ämnen som matematik och naturvetenskap bekräftats i internationella utvärderingar. Matematikundervisningen och skolans förmåga att ge eleverna en god it-kompetens behöver utvecklas för att förbereda eleverna för ett alltmer digitaliserat samhälle. Åtgärder: 4.5. Mer tid till matematik i skolan. Goda matematikkunskaper lägger grunden för att möjliggöra studier inom teknik och naturvetenskap. Regeringen har föreslagit 17 utökad undervisningstid i årskurs 4–6 med start läsåret 2016–2017. Den totala undervisningstiden i matematik föreslås utökas successivt med minst 105 timmar i grundskolan. Förslaget om att öka undervisningstiden syftar till att ge mer tid för eleverna att tillägna sig kunskaper för att nå kunskapskraven. 4.6. Genomförande av strategier för användning av it i skolan. Ökad it-kompetens är vital för industrins långsiktiga utveckling och kompetensförsörjning. Skolverket har, på uppdrag av regeringen 18, tagit fram förslag till it-strategier som vänder sig till t.ex. förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Strategierna syftar bl.a. till att förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv. I uppdraget betonas särskilt programmering som inslag i undervisningen. Internationell bristkompetens blir mer tillgänglig i Sverige Sverige är en av världens mest öppna ekonomier och den globala konkurrensen om kunskap är hård. För att attrahera bristkompetenser och experter som matchar industrins kompetensbehov krävs ett regelverk som främjar rörlighet av kompetens. 17 18 Regeringens proposition 2015/16:149 Ytterligare undervisningstid i matematik. Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet (dnr U2015/04666/S). 18 Åtgärder: 4.7. Industrirelevanta snabbspår för nyanlända. Framtagningen av snabbspår 19 innebär att en process tas fram för hur nyanlända ska etablera sig snabbare på arbetsmarknaden inom yrken med arbetskraftsbrist. Det sker genom validering av kompetenser, kompletterande arbetsmarknadsutbildning och kontakter med en arbetsplats. Arbetsförmedlingen för samtal med arbetsmarknadens parter om utformning av snabbspår för bl.a. CNC-operatörer 20, industriarbetare, ingenjörer, maskinförare, maskinoperatörer och mekaniker. 4.8. Verka för välfungerande system för personrörlighet. Det är viktigt att företag i Sverige kan rekrytera sådan kompetens som de är i behov av, särskilt spetskompetens. Regeringen anser att det är angeläget att åstadkomma effektivare prövning av exempelvis arbetstillstånd. Industrins arbete med strategisk kompetensförsörjning stärks Industrin har i dag svårt att hitta personer med rätt kompetens för att kunna bedriva sin verksamhet. Rekryteringen kan avsevärt underlättas genom en utökad och förbättrad validering mot aktuella kompetenskrav för yrket eller branschen. Både kunskapen om nyttan med kompetensanalyser och kännedomen om validering som verktyg för en effektiv rekrytering och kompetensutveckling behöver öka för att fler företag ska kunna arbeta effektivt med strategisk kompetensförsörjning. Särskilt små och medelstora företag har begränsade möjligheter att avsätta resurser för rekrytering, vilket ger sämre förutsättningar för utveckling och konkurrenskraft. Regeringen har intensifierat arbetet med validering, men möjligheterna till validering måste förbättras för att säkerställa industrins strategiska kompetensförsörjning. Åtgärder: 4.9. Nationell strategi för validering tas fram. Valideringsdelegationen har tillsatts av regeringen 21, delegationen ska ta fram en nationell strategi för validering och säkra ett effektivt, långsiktigt och överblickbart system. 4.10. Validering och matchning genom Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har nya möjligheter att satsa på valideringsprogram och förbättrar nu stödet för arbetsgivare 19 Baseras på regeringens samtal med arbetsmarknadens parter. CNC-maskiner är verkstadsmaskiner som utför till exempel svarvning, fräsning, borrning eller pressning och styrs av ett datasystem, CNC (Computer Numerical Control). 21 Baseras på regeringens samtal med arbetsmarknadens parter. 20 19 genom specialister med inriktning mot företagsrådgivning och förbättrade digitala tjänster som ska bidra till en effektivare matchning mellan rekryteringsbehov och arbetssökande. 4.11. Användandet av befintliga valideringsmodeller främjas med nytt stöd. Små och medelstora företag ska erbjudas valideringscheckar för att främja strategiskt kompetensförsörjningsarbete genom validering av de anställdas kompetenser. 20 Insatser inom fokusområde Testbädd Sverige Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka industriell och hållbar produktion i hela landet. Det ska vara intressant både för forskning och näringsliv att investera i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Genom stärkt samverkan mellan samhällsaktörer och näringslivet och mellan olika politikområden samlar Sverige befintliga tillväxtresurser till internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva utvecklingsmiljöer – Testbädd Sverige. I strategin uppmärksammas följande behov inom fokusområdet: – Rikta forsknings- och innovationssatsningar mot områden som har särskilt stor potential att bidra till nyindustrialisering och långsiktig konkurrenskraft. – Öppna upp det offentliga att vara industrins testbädd för att lösa samhällsutmaningar i nära samverkan med aktörer på lokal och regional nivå. – Öka användningen av innovationsvänlig upphandling. – Främja samverkan mellan universitet och högskolor och industri inom forskning, samt utveckla institutsektorn. – Göra det mer attraktivt för forskare att vara verksamma i Sverige. – Göra det mer attraktivt för företag att investera i och bedriva FoU-verksamhet i Sverige. Samverkansprogram för kraftsamling av svensk innovationspolitik Efter diskussion i det Nationella innovationsrådet som leds av statsministern, har regeringen lanserat följande fem samverkansprogram. 1. Nästa generations resor och transporter. 2. Smarta städer. 3. Cirkulär biobaserad ekonomi. 4. Life science. 5. Uppkopplad industri och nya material. Syftet med samverkansprogrammen är att gemensamt kraftsamla innovationsinsatser för att stärka Sveriges konkurrenskraft och samtidigt möta och dra nytta av dagens samhällsutmaningar. Samverkansprogrammen bygger på Sveriges och det svenska näringslivets komparativa fördelar samt områden som bedöms vara av särskild betydelse för framtida tillväxt och som samtidigt är centrala för att hantera de omfattande globala utmaningarna. Svensk industri kommer att ha en central roll i alla fem samverkansprogrammen. 21 Många av insatserna i samverkansprogrammen kommer att starkt kunna bidra till arbetet med Smart industri. 5.1. Samverkansinsatser via Vinnova. Regeringen har uppdragit åt Vinnova att genomföra insatser inom ramen för regeringens samverkansprogram 22. Insatserna som finansieras ska främja samverkan för innovation och nyttiggörande i svenskt näringsliv, mellan forskning, näringsliv och andra relevanta aktörer. Ett sammanhållet Testbädd Sverige Testbädd Sverige omfattar flera olika typer av insatser och kan genomföras via strategiska innovationsområden, test- och demonstrationsmiljöer 23, forskningsinfrastruktur, forskningsinstitut, utmaningsdriven innovation och samverkansprogrammen. 5.2. Nationell funktion för Testbädd Sverige. En nationell funktion skapas. Funktionen ska ha ansvar för att driva på, informera, hålla ihop och bedriva kunskaps- och lärandeutveckling inom Testbädd Sverige. En viktig uppgift är att vara en tydlig och lättillgänglig kontaktpunkt för aktörer gentemot Testbädd Sverige. 5.3. Den forskningspolitiska propositionen. Regeringen tar ett helhetsgrepp kring den svenska forsknings- och innovationsmiljön i den forskningspolitiska propositionen som planeras att beslutas i slutet av detta år. Industriforskningsinstituten samlas under ett gemensamt varumärke Industriforskningsinstituten, under holding bolaget Research Institutes of Sweden AB (RISE) 24, har på uppdrag av regeringen genomfört en konsolidering som möjliggör att instituten kan få en förstärkt roll som forsknings- och innovationspartner. 5.4. Ett samlat RISE. I det nya sammanhållna RISE, som skapades i april 2016, samlas instituten under ett gemensamt varumärke. Det skapas också en ny struktur med tvärgående affärsområden 22 Uppdrag att genomföra insatser som en del av regeringens samverkansprogram för innovation (dnr N2016/03930/IF). 23 Test och demonstrationsmiljöer kan delar in i tre kategorier: 1. Lab miljöer – större och mindre, 2. Isolerad miljö – test- och demonstration i isolerad och kontrollerbar miljö uppbyggd för syftet t.ex. gruva, testbilbana, samt 3. IRL-miljöer – reella publika miljöer med medborgardelaktighet t.ex. inom vården, skolan, delar av vägar, offentliga byggnader etc. 24 RISE-instituten är en länk mellan näringsliv, akademi och andra aktörer. RISE koordinerar i dagsläget flera strategiska innovationsområden och tillhandahåller ca 2/3 av Sveriges test- och demonstratorer och blir därför central för deras fortsatta utveckling. 22 som speglar industrins utmaningar. Ett samlat RISE blir en mer effektiv organisation och tydligare gentemot företag och speciellt små och medelstora företag. Ett gemensamt varumärke ger också styrka i den internationella positioneringen. Omstöpning av det statliga riskkapitalet. Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag i propositionen Staten och kapitalet – Struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop 2015/16:110), avser regeringen att förändra statligt riskkapital och inrätta ett nytt nationellt utvecklingsbolag. Utvecklingsbolaget får i uppgift att investera genom privata fonder (fond-i-fond) i företag i utvecklingsfaser. 5.5. Investeringar i demonstrationsprojekt och testbäddar. Det nationella utvecklingsbolaget kan inom sitt verksamhetsområde etablera fonder inom vilka investeringar kan riktas mot mindre företag som står inför investeringar i demonstrationsprojekt och testbäddar. Detta eftersom det i vissa branscher, t.ex. material, energi och miljöteknik, finns ett marknadsmisslyckande när ny teknologi ska utvecklas eller när processer ska gå från att producera i liten skala till att producera i kommersiell skala. Öka användningen av innovationsupphandling Det offentliga kan på olika sätt driva på innovationsprocesser. Offentlig upphandling är ett verktyg som kan bidra till samhällsutveckling och konkurrenskraft i bredare mening, men kan också verka som drivkraft för förnyelse och en hållbar utveckling av näringslivet. Som kvalificerad och aktiv beställare kan det offentliga stimulera efterfrågan på nya, innovativa lösningar från industrin och bidra till att innovativa företag får de första viktiga beställningar. Innovationsupphandling kan också bidra till att etablera öppna testbäddar i offentliga miljöer som kan användas av industrin för att lösa samhällsutmaningar. Upphandlingsmyndigheten har regeringens uppdrag att ge stöd i syfte att öka kompetensen om innovationsupphandling. Vinnova har kunskap och erfarenhet på området genom sitt arbete med finansiering av innovationsupphandling och innovationsledning. 5.6. Ökat fokus på innovationsupphandling i regeringens nationella upphandlingsstrategi. I den nationella upphandlingsstrategin avser regeringen att uppmana upphandlande myndigheter och enheter att göra innovationsupphandling till en del av sin verksamhetsutveckling bl.a. genom att ta hjälp av de initiativ och hjälpmedel som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. 5.7. Främjande av innovationsupphandling genom stöd till beställare. Regeringen avser genomföra en satsning för att främja användningen av innovationsupphandling genom att 23 utveckla Upphandlingsmyndighetens och Vinnovas pågående arbete. Inriktningen ska vara att samla efterfrågan genom att formera beställargrupper. I ett första steg samlas upphandlande myndigheter, även på lokal och regional nivå, i beställargrupper kring ett gemensamt behov där innovativa lösningar från små och stora industriföretag kan bidra. Ett stärkt investeringsfrämjande med industri- och innovationsfokus Sverige ska vara ett attraktivt land för hållbar industriell produktion, forskning och utveckling. Ett aktivt och fokuserat främjande i hela landet kan vara en bidragande faktor när företag väljer att förlägga produktion eller utöka befintlig produktion i Sverige. Insatsen går i linje med regeringens ambitioner i Sveriges exportstrategi att stärka investeringsfrämjandet genom ett Team Sweden för investeringar. 5.8. Satsning på investeringsfrämjande med industriellt fokus. Regeringen avser att göra en satsning för att stärka investeringsfrämjandet med inriktning på företag med industriell produktion. Att internationellt marknadsföra vad Sverige har att erbjuda inom Testbädd Sverige är en delkomponent i ett aktivt investeringsfrämjande med industriellt fokus. Förstärkt engagemang i EU:s innovationsprogram Genom deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation kan svenska aktörer öka sin kompetens och kunskap. Strukturen och de övergripande prioriteringarna i EU:s ramprogram stämmer väl överens med svenska intressen. Svenska aktörer har goda förutsättningar för deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation. För att ytterligare öka förutsättningarna för deltagande, kommer regeringen att verka för att svenska prioriteringar kopplade till Smart industri får genomslag i ramprogrammets utlysningar. De regionala strategierna kopplade till innovation och smart specialisering är viktiga utgångspunkter för att mobilisera nyckelaktörer. Synergier bör utvecklas med relaterade insatser inom andra program, främst regionalfondsprogrammen. 5.9. Påverkansarbete i EU. För att stärka möjligheterna för svenska aktörer att söka medel kommer regeringen att verka för att prioriteringarna i Smart industri tas in i det svenska programkommittéarbete som påverkar innehållet i utlysningarna i EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Detta gäller särskilt de programkommittéer som ligger under delområdet Industriellt ledarskap och har hög relevans för Smart industri och de fem samverkansprogrammen. 5.10. Närings- och innovationsministern tar plats i högnivågruppen för EU:s innovationspartnerskap för råvaror. Det ger regeringen möjlighet att driva på arbetet med testbäddar 24 och innovation i EU:s råvaruarbete. Fokus är bland annat nya testbäddar till 2020, bättre tillgång till finansiering av testanläggningar och ökad innovationskraft, men också hållbar utvinning av metaller och mineral nödvändiga för nya tekniska applikationer och teknikutveckling för hållbar energiförsörjning. Regeringskansliet Växel: 08-405 10 00 Besöksadress: Näringsdepartementet, Mäster Samuelsgatan 70, Stockholm Webbplats: regeringen.se/smartindustri
© Copyright 2024