BROFÄSTET NR 2 / 2016
BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION NR 2/2016 Agneta och Berit gjorde personalen generad För säkr ingar NR 2, 2016 OR DFÖ RAN D E N HA R OR DE T ÅRGÅNG 24 Elizabeth Bergsten Nordström BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION Det måste finnas utrymme för patientperspektiv i vården Postadress: Box 1386, 172 27 Sundbyberg Besöksadress: Sturegatan 4, 5 tr. Växel: 08-546 405 30 Hemsida: www.bro.se ORDFÖRANDE Elizabeth Bergsten Nordström 070-288 49 39 [email protected] KONTORSCHEF KVINNOR KAN I Hjällbo samlas varje vecka en grupp persiska kvinnor i Röda Korsets lokaler. Fatemeh Bahmanpour från BCF Johanna i Göteborg hälsade på dem. Bild: Stina Olsson Läs mer på sidan 12-13 För säkr ingar ”Språket är en stor barriär” Nahid Ebadi kan se många olika anledningar varför invandrade kvinnor inte kommer på mammografi. En av de internationelKära läsare, tiden är den faktor ”Det är patienten la konferenser om Bröstsom jag blir alltmer medveten cancer (The 10th European om. Den går fort och det är som själv ska tala Breast Cancer Confereninte några problem att fylla om vilka behov ce (EBCC-10) i Amsterdam i den. Sedan jag skrev senast mars i år) där vi har möj-lighet har vintern bytts mot vår, som som finns, inte att delta som patientföreträdajust nu tagit en liten paus – re, genomfördes 9–11 mars i men då håller sig blomningen vårdprofessionen.” år. Programmet innehöll flera lite längre! BRO har lanserat avsnitt där den tredje BRO-rapporten, patientrelaterade frågor var i fokus. Det handlade som handlar om ”Spridd bröstcancer”. Den fick bland annat om hur möjligheterna på arbetsockså medial uppmärksamhet, om än inte lika marknaden ser ut efter en bröstcancerdiagnos, mycket som de övriga två, möjligen för att ämnet om hur möjligheterna att teckna olika hälsoreär svårare både att ta till sig och att utveckla från laterade försäkringar ser ut och om uppföljning medialt håll. Det som är glädjande är att två av efter en bröstcancerbehandling – då många hälBROs krav från Mammografirapporten, som vi sosystem anser att det är tillräckligt att en patient lanserade strax innan Almedalen förra året, har återförvisas till mammografiscreeningen. inneburit att Riksdagen tar sig an dem. Det är dels den om kostnadsfri mammografiscreening, dels frågan om att öka åldersspannet och inte MEN HÄR VET VI ATT DET INTE finns varken tid sluta kalla kvinnor till mammografiscreening vid eller resurser för frågor om den endokrina be74 år. handling (med Tamoxifen/AromatashämmaVi har genom rapporterna fått möjlighet att re), som de flesta bröstcancerpatienter genomgår träffa riksdagsledamöter, som inbjudit till samtal. under flera år efter att själva vårdprocessens Det har varit intressant och förhoppningsvis har avslutats. Sedan jag först deltog i en EBCC-konsamtalen också medverkat till att frågorna kommit ferens 2010 har det genom att Europa Donna ända till en beslutsprocess. Om framgång föder (den europeiska bröstcancerkoalitionen) är en av framgång så får jag hoppas att det fortsätter så här tre parter, som organiserar den här konferensen, – för det finns fler angelägna frågor. vilken är en vårdprofessionell konferens, skett Anna Fannberg 08-546 40 536, 070-590 44 46 [email protected] en märkbar förskjutning till att frågor är patientrelaterade. Det är intressant och väldigt viktigt ur vårt perspektiv. Vår medverkan innebär en påverkan. Övriga två organisationer som organiserar konferensen är EORTC och EUSOMA. Jag vågar påstå detta eftersom jag under några år som Europa Donna-representant ingått i de kommittéer som utarbetar programmen för konferensen. Vi talar i Sverige om patientmedverkan och det sker i hög grad genom de regionala cancercentrum (RCC) som bildades till följd av den nationella cancerstrategien (SOU 2009:11). Det är utmärkt för det är patienten som själv ska tala om vilka behov som finns, inte vårdprofessionen. KOMMUNIKATIONSKONSULT Caroline Craaford 08-546 405 34 [email protected] ADMINISTRATIV ASSISTENT xxxxxxxx???? 08-546 405 33 [email protected] KANSLIST Vakant Tel: 08-546 405 34 [email protected] PLUSGIRO, BANKGIRO BRO DEN KOMMUNIKATION, SOM ÄR SÅ VÄSENTLIG 25 34 50-1, 5957-2321 för båda parter, den mellan patient och läkare måste stärkas. Det måste finnas utrymme för patientperspektivet i vården. Jag har under den senaste tiden fått samtal som gör mig upprörd, ledsen och undrande över hur system kan tillåtas ta över när det finns ett mänskligt lidande. Bemötandefrågor betyder så mycket och att man ser till det individuella behovet. När alla närstående i en patients omvärld ställer upp och verkligen gör försök att få bästa möjliga förutsättningar, då är det obegripligt att pengar eller konvenans får styra. Det här är frågor jag PLUSGIRO, BANKGIRO BRÖSTCANCERFONDEN 900591-9, 900-5919 www.brostcancerfonden.se kommer att fundera över i sommar. Har ni tankar och erfarenheter – hör av er. Men glöm inte att njuta av svensk sommar! Tidskriften BROfästet: ANSVARIG UTGIVARE Elizabeth Bergsten Nordström REDAKTÖR Ulla-Karin Karlson 070-729 65 67 [email protected] PRENUMERATION 6 • B RO NYH E TE R 18 BRO gratulerar jubilarer 2016 35 Inom Sverige: 250 kr/år (4 nr/år) Utom Sverige: 300 kr/år (4 nr/år) ANNONSER xxxxxx xxxxxxxx xxxxx xxx VID UTEBLIVEN TIDNING ELLER ADRESSÄNDRING Medlem: Se www.bro.se/ minsida eller kontakta din lokala bröstcancerförening Övriga: Kontakta BROs kansli TRYCKERI: Gnosjö Service Tryckeri AB. Tryckt på Svanenmärkt papper MANUSSTOPP: 3/2016: 17 augusti UPPLAGA: 13 500 ex. ISSN: 1104-974X Eftertryck och utdrag med angivande av källan är tillåtet. BROfästets redaktion 2016 Hero Baqay BCF MOA-LINA LINKÖPING hero.baqay @hotmail.com Elizabeth Bergsten Nordström BROs ordförande STOCKHOLM [email protected] Gudrun Blombrant BCF Norrbotten HAPARANDA gudrun.blombrant @haparanda.se Caroline Crafoord Pressansvarig BRO STOCKHOLM caroline.crafoord @bro.se Ragnhild Frountzos BCF Pärlan HELSINGBORG ragnhild_f @hotmail.com Ulla-Karin Karlson Redaktör GÖTEBORG ullakarin.karlson@ natverkstan.net Sofia Lann BCF Johanna GÖTEBORG [email protected] Petra Lysén BCF Amazona STOCKHOLM S E NASTE NY T T LÄSARBREV Gen som tycks bidra till bröstcancer hittad tänka att ärftliga orsaker. – Våra misstankar riktas särskilt mot en gen som påverkar celldelning, CDK5RAP2, säger Malin Melin, en av forskarna från Uppsala universitet. Den finns i det område på kromosom 11 där vi ser tydligast skillnader mellan friska och sjuka hundar. Denna upptäckt kan i förlängningen leda till utveckling av en förfinad diagnostik och på sikt bättre behandlingar. Juvertumörer hos hund på- minner mycket om bröstcancer hos människa och det är möjligt att resultaten också kan leda till bättre kunskap och möjligheter för kvinnor med bröstcancer. – Vi föreslår nu att det görs studier med både tikar och kvinnor, för att se vad denna gen har för inverkan på sjukdomsutveckling och svar på cancerbehandling, säger Henrik Rönnberg, en av SLU-forskarna bakom studien. Källa: www.slu.se [email protected] en amerikansk studie. Det är samma mängd endorfiner som en avancerad löpare får. Ulla-Britt Oscarsson BCF Viktoria Kronobergs län VÄXJÖ Källa: www.orebrotribune.se ub.oscarsson @gmail.com Tipsa BROfästet! BROfästet ger information om bröstcancerbehandlades situation och BRO/BCF:arnas verksamhet. Vi följer forskning och utveckling på det medicinska området och inom omvårdnad och rehabilitering. Som medlem i BRO får du tidningen fyra gånger per år. Vad tycker du är viktigt att ta upp i BROfästet? Vill du delge andra dina personliga tankar eller bilder? Hör av dig till oss! Är du intresserad av att skriva, recensera, fotografera eller idka lite grävande journalistik? Kanske vill du bli redaktionsmedlem framöver? Temanummer Har du några önskemål vilka teman du skulle vilja ha i BROfästet framöver? Hör gärna av dig och tipsa oss. Promenera mera! Att promenera minst någon timme i veckan, minskar risken för bröstcancer enligt en studie i Journal of the American Medical Association. Promenaderna minskar kroppsfettet som är kopplat till östrogenhalten. Studien har gjorts på 74 000 kvinnor mellan 50–79 år. De kvinnor som lyckades få ner sin vikt med promenader minskade risken M AM M O FÖR ALLA Kvinnor som tar hand om varandra Genom att jämföra hela arvsmassan hos friska tikar av engelsk springer spaniel med den hos tikar med juvertumörer har forskare kunnat ringa in genvarianter som bara finns hos hundar med denna sjukdom. Juvertumörer hos hund påminner mycket om bröstcancer hos människa. Resultaten, som publicerats i Plos Genetics, har tagits fram s av Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos hundar, och juvertumörer är den vanligaste formen av tumörer hos tikar som inte kastrerats. Framförallt drabbas medelålders och äldre tikar. Tumörerna är överrepresenterade hos vissa raser, som engelsk springer spaniel, och man kan därför miss- BRÖSTCANCERFÖRENINGARNAS RIKSORGANISATION NR 1/2016 för bröstcancer med 30 procent. Om kvinnan fortsatte vara överviktig minskade ändå de promenerande kvinnorna sin bröstcancer med 10–20 procent. Att promenera kan även minska depression, oro och stress. Endast 30 minuters promenad kan förbättra. Går man 90 minuter per dag fem dagar i veckan får man den högsta dosen av endorfiner (kroppens ”må bra”-hormoner) enligt Och ät mer frukt som ung! Unga kvinnor som åt en större mängd av framförallt äpplen, bananer och vindruvor hade en lägre risk för bröstcancer senare i livet, enligt en ny observationsstudie i tidskriften BMJ. Amerikanska forskare har följt fler än 90 000 kvinnor och undersökt deras kostvanor under tidigt vuxenliv samt i ungdomsåren, när de var 13 till 18 år. Om de i snitt åt 2,9 portioner frukt per dag som unga hade de en 25-procentig lägre risk för bröstcancer senare i livet. Detta jämfört med jämnåriga som åt en halv portion frukt om dagen. Tidigare forskning har utförts på äldre kvinnor, medan de nya resultaten indikerar att hög fruktkonsumtion redan i ungdomsåren kan förebygga sjukdomen, skriver forskarna. Uppföljningen pågick i 22 år och baseras på enkätsvar. Studien är av observationstyp och därför går det inte att fastslå några orsakssamband utifrån resultaten. Källa: www.dagensmedicin.se ”Jag blev nedstämd av senaste numret av BROfästet” Jag heter Suzan Hindi och fick min bröstcancerdiagnos november 2014. Jag är född och uppvuxen i Sverige med palestinskt ursprung. Jag kan också tillägga att jag är praktiserande muslim. När jag läste senaste numret av BROfästet blev jag väldigt nedstämd. Men tyvärr inte förvånad. Min förhoppning är att ni menade väl. Att många invandrarkvinnor inte går på mammografi är ett problem som många vill lösa. Men hela känslan av tidningen visade på att invandrarkvinnor inte förstår vikten av att ta hand om sin hälsa, att de inte tillåts gå till mammografi för sina män, de kommer inte till föreningarna och så vidare. Detta är möjligtvis sant men upplevs som aningen ensidigt. Bröstcancer är inte alls lika utbredd i mellanöstern som här i Sverige så riskerna känns inte lika stora. Föreningsliv är nästintill obefintligt så att komma till en organisation känns förmodligen väldigt främmande för dem. Däremot är det sociala livet rikt och folk samlas i andra former och ofta. För min del behövde jag aldrig känna mig ensam och har haft ett oerhört stöd från min familj och släkt under hela min behandling. Jag tänker att om den sidan också lyfts fram hade inte artiklarna känts så nedlåtande som jag tyvärr tycker de gjorde nu. Med vänlig hälsning Suzan Hindi, Gävle SVAR: Stort tack för ditt brev Suzan. Du skriver att du hoppas att vi menar väl och det lovar jag att vi gör. I BROs regi har undertecknad tillsammans med Fotini Papatziamou Medina startat ett projekt som vi kallar ”Bröstcancerföreningar för alla”. Vi har startat projektet eftersom vi inom bröstcancerföreningarna upplever att vi tyvärr inte når utomnordiskt födda kvinnor och män i samma utsträckning som vi skulle vilja. En viktig anledning nämner du i ditt brev, att föreningslivet är nästintill obefintligt i vissa länder. Du skriver också att det sociala livet är rikt och familjestödet starkt och detta är ju fantastiskt bra. Jag tror dock att man inte generellt kan säga att det är lika bra i alla familjer, oavsett var man är född. I Bcf Johanna Göteborg Bohuslän där jag är ordförande träffar jag kvinnor från både mellanöstern, Afrika och Asien och upplever att dessa kvinnors behov och känslor och behov i en jobbig bröstcancerresa är precis desamma som svenskfödda kvinnors. Ofta får jag höra att det är så skönt att komma till Johanna och få träffa kvinnor som går igenom samma sak som de själva gör. Att vi kan hjälpa till att i en lugn miljö förklara det som sjukvården ibland inte gör upplevs också som positivt. Bröstcancerföreningarna är ingen ersättning för det familjestöd som finns eller för sjukvården men ett viktigt komplement. Dessutom erbjuder många föreningar rehabiliterande åtgärder såsom vattengymnastik, yoga och samtalsgrupper. Vi har också stöd för närstående som ofta lider i tysthet eftersom de själva är så fokuserade på att stödja sin sjuka närstående. Vi vill verkligen att alla kvinnor och män som får bröstcancer, oavsett bakgrund ska komma till föreningarna för att få en möjlighet att ta del av allt detta och senare kanske ta en aktiv roll att stödja andra som får bröstcancer. lägre utsträckning går på mammografi är säkert anledningarna lika många och olika som för svenskfödda kvinnor. Dessutom är ju inte utomnordiskt födda kvinnor en homogen grupp. Det finns inga studier som visar vilka orsakerna är till att man inte går på mammografi. Det vi vet är att i socioekonomiskt utsatta områden går färre kvinnor till mammografiscreeningen. Ett exempel är att i Bergsjön i Göteborg går endast 54% av kvinnorna på mammografi jämfört med genomsnittet i Göteborg som är 82%. Vi vet också att utomnordiskt födda kvinnor har lägre risk att insjukna i bröstcancer men ändå dödligheten för dessa kvinnor är högre. Orsaken till det kan ju vara att man hittar tumörerna senare. Detta vill vi ändra på. Tidig upptäckt av en tumör är oftast likställt med mindre utbredd kirurgi, mindre tuff efterbehandling och bättre överlevnad. Att bli medlem i en bröstcancerförening är ett erbjudande som kan leda till att bröstcancerresan trots allt känns lite lättare. Rose-Marie Fredrikson Ordförande Bcf Johanna Göteborg Bohuslän Styrelseledamot BRO När det gäller orsaker till att utomnordiskt födda kvinnor i HUR FUNGERAR FÖRSÄKRINGSSYSTEMET FÖR CANCERSJUKA? Försäkringar är krångligt och när BROfästet frågade runt bland kvinnor så fanns mycket missnöje och ilska. Både med hur redan tagna försäkringar fallit ut och möjligheten att få ta försäkring efter en cancerdiagnos. I detta nummer påbörjar vi en spaning i ämnet. Elizabeth Bergström-Nordström berättar om det grundläggande kring försäkringar. Sedan har Gudrun Blombrant och Petra Lysén tagit pulsen på fyra försäkringsbolag. Ragnhild Frountzous berättar om Antidiskrimineringsbyrån och slutligen får vi fem historier från våra läsare. berättar jag det här – jo för att grundförståelsen måste finnas – någon måste betala, vare sig det är staten (genom skattesystemet/annat) eller den enskilde. I Sverige infördes en principiell skyldighet för försäkringsbolagen att teckna/sälja en personförsäkring till den som ansöker om att teckna/köpa en sådan – en så kallad kontraheringsplikt. Det innebär att ett försäkringsbolag inte får vägra att teckna en personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten om det inte finns särskilda skäl. Vad som är särskilda skäl avgörs slutligt av domstol. Det innebär också att ett försäkringsbolag som vägrar att låta teckna en personförsäkring ska motivera varför. DET FINNS ETT SOCIALT VÄRDE I PERSONFÖRSÄKRINGAR Det finns ett socialt värde i att kunna teckna en personförsäkring, vilket talade för en kontraheringsplikt. Privata försäkringar bygger på att försäkringsgivaren ska kunna göra en riskbedömning i varje enskilt fall och därför menar lagstiftaren att det inte är möjligt att ha tvingande regler då privata personförsäkringar inte kan jämföras med de riktlinjer som gäller socialförsäkringen. Försäkringsbolag måste kunna Försäkringsgivares verksamhet och förutsättningar att verka ser också olika ut beroende på var i världen de finns. En jämförelse mellan Europa och USA blir inte rättvisande för någondera världsdelen av det enkla skälet att socialförsäkringssystem och hälso-sjukvårdssystem inte är jämförbara, vilket också blir tydligt i möjligheter att teckna försäkringar. NÅGON MÅSTE BETALA – DEN ENSKILDE ELLER GENOM SKATTESTYSTEM ELIZABETH BERGSTEN NORDSTRÖM ILLUSTRATION: FREDRIKA MARKSTEDT BE H Å AR Modern design och optimal funktion efter bröstoperation ER I EUROPA FINNS EN SOCIAL DIMENSION OCKSÅ I Europa finns en mer uttalad social dimension beträffande personförsäkringar, medan USA har ett annat system – trots Obama-care – som innebär att privata försäkringar är ett måste. Det handlar om var huvudansvaret ligger – hos individen eller staten – och då bör förutsättningarna vara anpassade därefter. ÄD KL I Sverige omfattas svenska medborgare av socialförsäkringen, som betalas via skattsedeln. Men den fyller inte alla behov. Dessutom ser människors behov olika ut. Det här är ett ämne som är omfattande och man kan anlägga olika aspekter beroende på vad man vill visa. En utredning tillsattes i juni 2014 för att analysera om de sociala skyddsändamål – som var anledningen till att kontraheringsplikten infördes – också värnas i praktiken. Utredaren ska se kartlägga och analysera avslagsbeslut, förhöjda premier och särskilda förbehåll och hur besluten och förbehållen normalt är utformade. Försäkringsbolagens riskbedömningar ska också granskas. Uppdraget ska redovisas den 1 juni i år (2016), strax efter att detta nummer av BROfästet har gått till tryck. Det finns all anledning att återkomma i det här ämnet. Fleur CUP A – E, www.anita.com e-mail: [email protected] D BA Finns det möjlighet att försäkra sig mot sjukdom, olycksfall, resehändelser eller ta en försäkring för efterlevandeskydd vad gäller fastighetslån eller ta en livförsäkring när man har fått en bröstcancerdiagnos? Det enkla svaret är nej, men det är faktiskt inte så enkelt. Möjligheten för enskilda personer att teckna/köpa en försäkring fyller också ett socialt behov för samhället. Med det menas att människor kan välja att ta en försäkring för att minska en risk, vilket gynnar samhället i stort. bestämma villkor och premier efter försäkringstekniskt korrekta riktlinjer. Vad är då det? Syftet var vid införande av kontraheringsplikt att möjliggöra/säkerställa en korrekt riskbedömning från försäkringsbolagen på individuell nivå för den person som ansöker om en försäkring. Helt enkelt att när risken analyseras för en viss typ av försäkring för en bestämd person ska det ske mot bakgrund av fakta som försäkringsbolaget behöver och att bolaget sedan har aktuella data för att göra sin bedömning. Det har förekommit att riskbedömning görs på föråldrade data, som till exempel att femårsöverlevnaden vid bröstcancer är betydligt lägre än den faktiskt är idag med de forskningsframsteg som gjorts till dags dato och med nya behandlingsterapier. EN NY UTREDNING SLÄPPS I JUNI Anita takes care of me SPEC IAL Är en bra försäkring mot sjukdom möjlig? ”Det har förekommit att riskbedömning görs på föråldrade data, som till exempel att femårsöverlevnaden vid bröstcancer är betydligt lägre än den faktiskt är idag.” TriPro Vita System BR Ö STPRO TESER Försäkringsskydd mot sjukdom/olycksfall sker oftast genom en kombination av privata försäkringar och socialförsäkring/hälso-och sjukvårdssystem – där den senare betalas via skattsedeln. Viktningen ser olika ut beroende på var man befinner sig i världen. Varför S_CA_EV_BroFästet_5754X_180x125_120416_AP.indd 1 12.04.16 09:00 För mmmmmm säkr ingar 2 Den andra frågan som vi ställde var: - Kan man teckna sjuk- eller livförsäkring, har ni begränsningar för de som drabbats av bröstcancer? Finns karenstid av något slag? Representanten för MODERNA FÖRSÄKRINGAR svarar att man kan teckna sjuk-och olycksfallsförsäkring om man haft bröstcancer. Beroende på hur allvarlig sjukdomen var så tillämpas olika lång observationstid efter att man tillfrisknat, innan man kan teckna försäkring. Det görs alltid en individuell bedömning från försäkringsbolaget. Vad gäller livförsäkring så får vi svaret att individuell bedömning alltid görs. Vi har i detta nummer av BROfästet varit extra intresserade av försäkringsfrågor som kan beröra våra läsare. Det vi har fokus på i denna artikel är reseförsäkring samt individuell sjukförsäkring och livförsäkring. Vi kontaktade dessa fyra försäkringsbolag 1 Den första frågan som vi ställde var: – Hur fungerar det då man vill teckna reseförsäkring, har ni begränsningar för de som drabbats av bröstcancer? Finns det karenstid av något slag? Tove Stål, som representerar MODERNA FÖRSÄKRINGAR svarar här att de ej har någon begränsning i tecknande av hemförsäkringen där reseförsäkring ingår. FOLKSAM ger oss besked att reseskydd ingår i 45 dagar i Folksams boendeförsäkringar. Men eftersom det finns undantag om man till exempel behandlas för en kronisk eller allvarlig sjukdom, så vill man att kunderna i dessa fall tar kontakt med försäkringsbolaget innan de reser iväg. Personen kan då få ett förhandsbesked om hur reseförsäkringen gäller vid händelse att sjukdomstillståndet förvärras och kräver läkarvård på platsen. Därefter vet personen vad försäkringen kommer att omfatta under resan. Jessica Källman från IF meddelar att de inte har någon generell karenstid men i villkoren föreskrivs att vårdkostnader för ett vårdbehov som redan är känt när en resa påbörjas eller ett hälsotillstånd för vilket man haft samma eller liknande symtom inom tre månader undantas. Försäkringen gäller dock om hälsotillståndet akut försämras under resan och detta inte var förutsägbart eller förväntat. Är kundens behandlingstid över och hon är stabil och friskförklarad så ligger inte hennes sjukdomshistorik henne till last. FOLKSAM svarar angående individuell livförsäkring att diagnosen (bröst)cancer inte finns bland undantagen i villkoren. Däremot så görs hälsoprövning, vilket innebär en individuell bedömning utifrån de svar som lämnats om hälsan vid tecknandet och därför kan diagnosen påverka möjligheten att få teckna försäkringen. För närvarande kan inte privatpersoner teckna individuell sjukförsäkring i Folksam. Villkoren som gäller för tidigare tecknad sjukförsäkring har ingen begränsning för bröstcancer. Däremot kan diagnosen, som vilken annan diagnos som helst, ha påverkat möjligheten att teckna försäkring eftersom hälsoprövning gjordes i samband med ansökan. Jessica på IF svarar att det som avgör om man kan köpa en försäkring eller inte beror på vilken typ (vilket stadium) av bröstcancer man har haft. När det gäller Livförsäkring kräver de mellan fyra och tio års recidivfrihet (alltså inget återinsjuknande) innan man kan köpa försäkringen. Sjuk- och olycksfallsförsäkring kan oftast beviljas tidigare, eftersom de kan tillämpa undantagsklausuler på den. Om man drabbas av bröstcancer efter det att en försäkring köpts finns inga begränsningar, då gäller försäkringen full ut, utan karenstid. Sara Liljedal på SKANDIA svarar att de inte har någon generell karenstid utan alltid gör en individuell bedömning. Gruppförsäkring (via organisation, fackförbund etc) har ingen hälsoprövning och därför ingen begränsning, det är Försäkringsbolaget har en laglig skyldighet att betala ut korrekt ersättning även om du som kund råkat begära ut för lite i din ansökan. bedömning i de flesta fall och det är därför svårt att göra några generella antaganden av tillämpningen. Vad gäller allmänt för kroniska sjukdomar, så gäller reseförsäkring och avbeställningsskydd endast för nya akuta sjukdomsfallinte för försämring i en redan diagnostiserad sjukdom. I de fall där du får ett negativt beslut, så skall du i första hand vända dig till försäkringsbolaget för att få beslutet förtydligat. Försäkringsbolaget har en laglig skyldighet att betala ut korrekt ersättning även om du som kund råkat begära ut för lite i din ansökan. Är du fortfarande missnöjd kan du vända dig till Konsumenternas Försäkringsbyrå. Värt att veta är att de endast hanterar privata, frivilliga försäkringar, inte försäkringar som sköts av Försäkringskassa eller via kollektivavtal. I nästa steg finns möjlighet att vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. alltid lättare att komma in via gruppförsäkring då kraven är lägre ställda. Det kan vara hälsoprövning även på dessa försäkringar, beroende på försäkringens belopp, när de tecknas mm. Det kan även finnas begränsningar i villkoren för befintlig åkomma vid tecknandet, så det är viktigt att läsa villkoren noggrant eller rådfråga det aktuella försäkringsbolaget. GUDRUN BLOMBRANT Vad gäller livförsäkring så samarbetar Mo- derna försäkringar med Movestic. I samtal med Anna Fredheim framkommer att man gör en individuell bedömning baserat på en manual, där bolaget tar hänsyn till bl.a prognoser, behandling samt hur lång tid som passerat efter avslutad behandling etc Vi kan se på de tillfrågade försäkringsbolagen att man tillämpar individuell PETRA LYSÉN För dig som saknar hår. Hos oss hittar du många olika modeller av mössor och sjaletter som komplement till peruken. Vi har även huvudbonader med hårdel. Vi erbjuder snygga, funktionella och prisvärda produkter uppsydda i Sverige. Många huvudbonader är helt ekologiska. Välkommen att besöka vår e-handelsbutik eller butik i Stockholm. För mer information och öppettider se vår hemsida, www.kagarp.se KAgarp Textil & Design AB Butik: Drottningholmsvägen 1, Stockholm 0734-144 200 [email protected] www.kagarp.se SKANDIA erbjuder inte reseförsäkringar. Hit kan du vända dig med frågor Det är alltid bra att fråga andra än själva försäkringsbolagen innan man bestämmer sig vilket försäkringar man ska välja. Och blir man erbjuden hjälp av olika mäklare kan man nästan vara säker på att de har kopplingar till vissa bolag. Försök alltid att jämföra själv, även om ”det finstilta” är svårt att tyda. Konsumentverket är en möjlighet för den villrådige. De arbetar med tillsyn, kontroller, information, kunskapsbyggande, omvärldsbevakning och internationella frågor för att man som konsument ska kunna göra medvetna val och inte råka illa ut när du köper varor eller tjänster. – ”Hallå konsument” är ett ställe man kan vända sig om man har funderingar kring försäkringar, säger Niklas Eklöf på presstjänsten vid Konsumentverket. – Den information man kan få där är dock ganska generell i det enskilda fallet. Av den anledningen vill jag gärna tipsa om Konsumenternas försäkringsbyrå, en konsumentbyrå med rådgivning till allmänheten som enbart hanterar frågor som rör försäkringar. www.hallakonsument.se 0771-525 525 Vardagar kl. 9-17 www.konsumenternas.se 0200-22 58 00, vardagar kl. 9-12 Dela gärna av er med tips om ni hittat några bra hjälpmedel på internet. Eller om ni fått hjälp från andra bra ställen. För säkr ingar NÄR DU NEKAS FÖRSÄKRING Kan det räknas som diskriminering? Ragnhild Froutzos vände sig till Elin Skånberg på Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg för att höra hur diskrimineringslagen ställer sig till att försäkringsbolag vägrar sälja försäkringar till kvinnor som haft bröstcancer. Hon fick detta svar. Försäkringsbolagens kontraheringsplikt, dvs deras skyldighet att teckna avtal med kunder regleras vad avser personförsäkringar (till exempel liv- och sjukförsäkringar) i försäkringsavtalslagen 11 kap. 1 §. Försäkringsbolaget har inte rätt att vägra att meddela en liv-, sjuk- eller olycksfallsförsäkring som försäkringsbolaget normalt tillhandahåller allmänheten, utom under speciella förutsättningar. Regleringen bygger på en avvägning mellan å ena sidan försäkringsbolagets intressen, å an- dra sidan försäkringstagarens intresse. 11 kap. 1 § försäkringsavtalslagen lyder: Ett försäkringsbolag får inte vägra någon att teckna en sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten när det har fått uppgifter som behövs, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till framtida försäkringsfall, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet. Ett avslag får inte grundas på att ett försäkringsfall har inträffat eller den försäkrades hälsotillstånd försämrats efter det att en ansökan har avsänts eller lämnats till försäkringsbolaget. Sådana försäkringsvillkor som beror på den försäkrades hälsotillstånd skall bestämmas på grundval av hälsotillståndet vid ansökan. Det betyder att försäkringsbolag inte alltid har en skyldighet att acceptera en kund som vill teckna en personförsäkring. Försäkringsbolag kan vägra en konsument en försäkring FAKTA ANTIDISKRIMINERINGSBYRÅER I SVERIGE Det finns sexton lokala och regionala Antidiskrimineringsbyråer i landet. De första startades i början på 2000-talet efter ett önskemål från regeringen. Antidiskrimineringsbyråerna arbetar för att motverka diskriminering. De erbjuder råd och stöd till personer som upplevt sig diskriminerade samt arbetar med att bilda opinion i diskrimineringsfrågor. Diskriminering är när en person blir sämre behandlad än någon annan i samma eller jämförbar situation. Vill du stödja en lokal antidiskrimineringsbyrå kan du bli medlem. Läs mer: www.adbsverige.se om det finns särskilda skäl. Bolaget måste dock göra en individuell riskbedömning och kan inte avböja ansökningar schablonmässigt. Om de inte beviljar försäkringen måste de motivera sitt beslut. Om man fått ett avslag eller en begränsad försäkring kan man begära att få sin rätt omprövad av bolaget och därefter även i domstol. KRAV PÅ HÄLSODEKLARATION OCH UNDERSÖKNINGAR När det gäller personförsäkringar som sjuk-, liv- och barnförsäkringar har de rätt att kräva en hälsodeklaration i samband med ansökan. Kunden skall på begäran av bolaget lämna de upplysningar om sin hälsa och andra förhållanden som bolaget anser vara av betydelse för risken och undergå de medicinska undersökningar som bolaget begär. Vägrar kunden att lämna upplysningar i något avseende av betydelse för bolaget eller annars följa bolagets anvisningar om till exempel läkarintyg får bolaget avslå ansökan. De exempel på särskilda skäl som ges i 11 kap 1 § i försäkringsavtalslagen är risken för framtida försäkringsfall *, den avsedda försäkringens art eller någon annan omständighet. Försäkringsbolaget har i enlighet härmed rätt att begära högre premie än normalt, ta in särskilda undantag till exempel för för sjukdom eller dödsfall orsakad av en viss sjukdom (eventuellt i samband med premiehöjning) eller i sista hand vägra försäkring, om detta grundas på godtagbara försäkringsmässiga argument. De särskilda skäl som kan leda till att försäkring vägras skall klart anges i beslutet. DISKRIMINERINGSLAGEN KAN IBLAND ÅBEROPAS Bolaget kan också i samband med avslag förklara sig berett att ompröva sin inställning ef- ter en viss tid, när sökandens hälsotillstånd bedöms som bättre. Om ett försäkringsbolag har en praxis som avviker från vad som medicinskt eller försäkringstekniskt framstår som rimligt är det tänkbart att en domstol skulle kunna underkänna ett avslag på denna praxis. I särskilda fall kan diskrimineringslagstiftningen tänkas bli åberopad. Möjligheterna är dock små om bolaget kan åberopa vägande försäkringstekniska skäl för sin ståndpunkt. * En förhöjd risk för försäkringsfall beror framför allt på den försäkrades hälsotillstånd. Risken behöver inte innebära att sannolikheten för försäkringsfall är särskilt stor, den kan också bestå i att ett försäkringsfall skulle få särskilt allvarliga konsekvenser med hänsyn till den försäkrades sjukdom eller kroppsliga svaghet, något som blir aktuellt vid sjuk- och olycksfallsförsäkring.” RAGNHILD FROUNTZOS www.folkspel.se Besök gärna vår hemsida om illamående i samband med cytostatikabehandling www.cancerillamaende.se Föreningsliv för framtiden Sveriges unika folkrörelsetradition skapar sammanhållning och gemenskap. Något som gör att man som föreningsmedlem upplever livet som meningsfullt, och därmed mår bättre. Det är detta som Folkspel är med och skapar. Varje dag. Året runt. Address: Swedish Orphan Biovitrum AB, Postal address: SE-112 76 Stockholm, Sweden. Visitor address: Tomtebodavägen 23A, Solna, Phone: +46 8 697 20 00, Web site: www.sobi.com PP 0666 Vi ger Sveriges föreningar växtkraft För säkr ingar BROfästet frågade: Vad har ni för erfarenhet av försäkringsbolag under och efter cancerbeskedet? ”Ett bröst likställs med bålen” Disa Jernudd, Nacka Jag fick min bröstcancerdiagnos 2011. Försäkring var inte det första jag tänkte på eller ens det andra eller tredje. Här var det överlevnad på agendan. Men, så råkade den årliga försäkringsuppdateringen på jobbet infalla precis innan jag påbörjade behandling. När jag uppgivet tvekade över att spara till pension för så länge kanske jag inte skulle leva blev jag uppmanad om att anmäla min cancerdiagnos till försäkringsbolaget. Ett par månader senare, mitt under cellgiftsbehandling och efter en del pappersexerciser fick jag ett brev där det stod att jag skulle bli frisk, botad, överleva och att ärendet därför var avslutat. Bekräftelse på att de sa samma sak som läkarna på KS, man jublade. Jag skulle överleva! Hade det inte varit för min syster hade jag nöjt mig med det. Hon sa, ”Du kommer att bli frisk, men du genomlever ett helvete och har blivit av med ett bröst, det borde väl berättiga dig till något.” Så jag samlade krafter, ringde och efter mina argument hölls mitt ärende öppet och jag skulle återkomma när jag var färdigbehandlad. Efter ett år fick jag ett brev om att ärendet avskrivs för att det tagit så lång tid. Ytterligare ett samtal om att det här är en behandling som tar tid. Några rekonstruktioner senare har man något som liknar bröst, men som inte känns särskilt naturligt och är svårt att passera som ”vackra”. Man har en konstant påminnelse när man ser sig själv i spegeln, en medvetenhet när man byter om offentligt och en rädsla inför relationer (för det är ju inte mjukt precis). Så får jag utlåtandet från försäkringen. Ett kvinnligt bröst hamnar längst ner på bedömningsskalorna, nedanför ansikte, händer, armar, ben och fötter. Ett kvinnligt bröst är likställt med bålen och har lägst emotionell påverkan. Igen en första reaktion av tacksamhet över att man ska få en peng för man lever ju, men sedan funderingarna och ilskan som växer. Jag ringer och tar diskussionen. Får höra att man följer bestämmelserna och att man inte gör skillnad på kvinnor och män gällande bålen för då är det diskriminering – men hallå, det här är mina bröst som är rekonstruerat, stenhårt och ärrat och känns något otroligt mycket mer laddat än ett ärr på min arm, fot, eller ben. Lite komiskt blir det ju också om man argumenterar att kvinnliga och manliga bröstområdet är sak samma när man tänker på showen där Janet Jackson visade en bröstvårta och vi hade världsnyheter. Skulle någon ens höjt ett ögonbryn om Timberlake under samma nummer tog av sig tröjan? Hero Baqay, Linköping Försäkringar är krångligt. Som ung tänker man kanske inte så mycket på sånt såvida man inte sportar. Jag var medveten om riskerna och kollade olycksfallsförsäkring då jag började med ridning. Jag hade en bra sådan och kände mig lugn, inte trodde jag att jag skulle drabbas av en olycka som cancer. När jag fått min diagnos så hörde jag med försäkringsbolaget, men det visade sig att jag inte hade någon sjukdom- och livförsäkring, så jag fick inga pengar för att vara sjuk. Det kändes lite surt då men jag ställde en fråga i ett av de många olika cancergrupper som finns på Facebook och fick direkt många svar från många cancerdrabbade som oxå hade missat ha den där lilla extra grupp- eller livförsäkringen, så jag var inte ensam om att bli utan ersättning. Jag vet inte om det hade förändrat situationen men kanske underlättat lite men nu va det som det va. Det var bara acceptera att jag hade tänkt på många olika olyckor men inte på cancerolycka. Men hur gör jag nu då? Hur går jag tillväga när jag redan har en diagnos och jag tänkte så klart på återfall och kände att jag gärna ville ändå ha en försäkring ifall om eländet slår till igen. Men det visade sig att det nästintill vara omöjligt att teckna något nu. Jag frågade runt på våra facebookgruppen och alla svarade att de har väldigt svårt att få någon form av försäkring efter diagnos och jag ringde runt till olika bolag och frågade ifall man väntar på 5-årsgränsen eller vad det är frågan om? För att kunna ha någon form av försäkring så måste jag vänta i minst fyra år och ligger jag riskzonen för återfall med högrisk så kanske jag inte ens får teckna något. Ganska så diskriminerande tycker jag. Jag valde inte min ”olycka” själv och vad har man försäkringar till om det inte är för sjukdomar och ohälsa. Ska jag betala för att alltid vara frisk och aldrig få tillbaka något? Marita Lindström. Jag är nöjd med hur försäkringsbolagen ersatte mig ekonomiskt för bröstcancern. Jag tecknade för många år sedan en försäkring genom AIG Sverige. Först var det bara en ren kvinnoförsäkring, som täckte bröst- och livmoderscancer. Efter några år ökades försäkringen till att täcka in hela kroppen. När jag fick bröstcancer fick jag utbetalt 50 000 kronor i en engångssumma och därefter 5 000 kronor i månaden under 12 månader. Jag tycker att det gick rätt smidigt. Dom ville ha mina journaler, men bad om en fullmakt och fixade det själva. Sen har jag ju Grupplivförsäkring genom facket (Folksam). Den gick också fort och smidigt att få pengar från. Dom skickade ett underlag som min läkare fyllde i och som sen skickades in, dagen efter hade jag 50 000 på mitt konto. Långt ifrån en tröst i det hela, men lite plåster på såren. ”Jag fick tyvärr avslag till slut” Elin Bogstag, Njurunda Jag har haft bröstcancer – fick det 2014 – och har en försäkring hos Trygg Hansa som mina föräldrar tecknade åt mig när jag var liten och som jag tog över som vuxen. Jag betalar cirka 1 500 kronor per år. Jag har haft en hel del kontakt med mitt försäkringsbolag sedan 2014. Dels så anmälde jag min sjukdom, tycker att de är duktiga på att berätta vad man har rätt till. Men samtidigt tror jag att det är bra att läsa på själv och fråga samt ifrågasätta om man inte tycker att det stämmer. Dels kan man få pengar för själva sjukdomen och sedan för förlust av organ, vilket i mitt fall var ena bröstet. Jag anmälde båda dessa hos Trygg Hansa. Det tog tid innan det kom något beslut men när det väl kom fick jag vad jag tror är maxsumman för vad jag kunde få. I mitt fall tycker jag att jag förtjänade det då jag endast var 29 år då jag fick bröstcancer. Sedan kan man få pengar om man är inlagd på sjukhus för varje natt och det har inte varit några problem att få. Försäkringsbolaget vill bara veta när och var. En gång då jag fick feber efter en cellgiftskur och fick jag åka in på akuten och även då blev jag inlagd och för det fick jag också pengar. Jag har också varit, eller är fortfarande sjukskriven och har varit det länge, för det kan man få någon tusenlapp också, det har heller inte varit något problem. Jag har fått veta att jag har genetisk cancer, BRCA1. På grund av detta opererade jag bort mitt friska bröst i januari. Detta var efter läkarens ordination. Jag tänkte då att jag måste få pengar från Trygg Hansa igen för förlust av organ eftersom jag fick det första gången. Efter att jag pratat med försäkringsbolaget var det dock inte självklart. Man kunde bara få ersättning för förlust av organ om cancern hade spridit sig eller liknande. Jag blev så paff att jag inte visste vad jag skulle göra. Rådfrågade många, min läkare på cancergenetiskt centrum, min lokala bröstförening Olivia, grupper på facebook och släktingar. Till sist träffade jag min läkare på onkologen och hon tyckte det var självklart att jag skulle få ersättning eftersom operationen var enligt deras ordination. Jag skulle kunna få intyg och förtydliganden vid behov. Efter detta kontaktade försäkringsbolaget igen och denna gång stod jag på mig och sa att min operation var efter läkarens ordination. De ställde frågor och använde lite fyrkantiga begrepp. Hade jag cancer i bröstet? Hade jag fått återfall? Nej, svarade jag. Var operationen i förebyggande syfte? Ja, svarade jag. Nej då skulle jag inte få någon ersättning. Men jag stod fortfarande på mig och efter en liten stund så visade det sig att om jag nu hade opererats enligt läkarens ordina- tion så fanns det möjlighet för mig att få ersättning. De skulle begära att få ta del av de papper som behövdes. Men tyvärr blev det avslag till slut. Mina rekonstruktionsoperationer sker i Umeå och jag bor utanför Sundsvall så det blir lite att åka för varje besök. När man bor så långt ifrån blir man ju tvungen att resa kvällen eller dagen innan vissa besök och operationer. Men det verkar man tyvärr inte heller få några pengar för från försäkringsbolaget utan det är endast de nätter man ligger inlagd på sjukhuset. Mina erfarenheter med försäkringsbolag har varit både positiv och mindre positiv, kanske mest negativ. Tyvärr är det så när man inte är helt frisk, att ett litet bakslag kan kännas så stort. Jag är med i en facebookgrupp för unga med bröstcancer, har rådfrågat där angående mitt försäkringsärende som jag har. Tyvärr verkar det vara många där som inte har någon försäkring, vilket såklart är mycket trist. Tycker själv att det är viktigt och har alltid tagit mig råd att ha olycksförsäkring Anonym kvinna. Jag hade en försäkring via Förenade liv som jag betalat på i över ett år, en försäkring som jag fått via mitt fackförbund. När jag anmälde att jag fått bröstcancer, sa dom att min ansökan inte var komplett (!) Och därför sa dom bara upp försäkringen. Jag fick inget trots att jag betalat i över ett år. Fick inte ens tillbaka det jag betalat in. Jag orkade inte bråka om det i den situationen jag var i. Så jag lät det tyvärr bara vara. givning också. – Det fanns de som tyckte att det var märkligt att det var just jag som fick bröstcancer, säger Berit och skrattar. En del ser mig nog som traditionellt mindre kvinnlig och vi blev förundrade. Själva bröstet – eller rättare sagt förlusten av det – är ju för många kvinnor mycket traumatiskt. Men Berit bar förlusten utan någon större saknad. – Däremot blev det ju en väldigt ojämn belastning för min kropp. Men jag var inte speciellt ”Det går visserligen intresserad av att låta bygga upp en rekon- framåt, men det går struktion, istället bad jag att få ta bort mitt väldigt, väldigt långsamt” friska bröst också. Men det var inte så enkelt som man kan tro. Berit fick kämpa länge för att få igenom sin vilja. Det är nu ganska länge sedan Agneta och Berit drabbades av bröstcancer. Under dessa år har bemötandet i vården förändrats – förhoppningsvis till det bättre. I Västra Götaland finns idag utbildningar för vårdpersonalen för att hbtq-personer ska få samma respekt och bemötande som alla andra. Men Agneta och Berit känner flera lesbiska par som råkat ut för märkliga reaktioner från vårdpersonal även idag. – Det går visserligen framåt, men det går väldigt väldigt långsamt, säger Berit lite trött. TEXT: ULLA-KARIN KARLSON BILD: STINA OLSSON Agneta och Berit gjorde personalen generad – Ingen kvinna ska behöva sitta och förklara sin parrelation när hon får behandling mot bröstcancer, säger Berit Larsson som fick sin diagnos i början av 2000-talet. – Snäll och välmenande personal blev lätt förvirrade över att vi inte passade in i deras världsbild, säger Agneta Wirén som är Berits fru sedan över 30 år. mycket fokus på att vi är lesbiska. Hennes partner Agneta Wirén minns. – Det värsta var att det blev massa diskussioner, att vi fick lov att förklara vår relation. Man behöver inte det i den svåra situation som det är när ens älskade har fått cancer. Och inte bara en gång, utan i princip varje gång vi kom tillsammans för strålbehandling eller annan behandling. Vi störde helt enkelt normen och var därmed besvärliga. – Ja, säger Berit. ”Är du en vän?” frågade de Agneta. Eller: ”Är du en syster?” – När vi försökte förklara att vi var partner så blev många skärrade. Det handlade säkert inte om moralpanik, utan om någon slags förvirring över hur de själva reagerade. Jag tror att nästan alla inom vården vill vara vidsynta och öppna för alla människor och relationer. Och när de upptäcker att de blir störda av att inte se det enkla man/kvinna-upplägget, så blir de generade och tafatta. – När de skulle lämna över foldermaterialet om bröstcancer så var det som de själva för första gången såg att det bara fanns en nor- malitet i informationen, det vill säga en stöttande man och en bröstcancersjuk kvinna. – Vi fick frågan flera gånger om vi inte kunde hjälpa till att utforma informationsmaterial även för lesbiska kvinnor. Både Berit och Agneta har jobbat med genusfrågor i hela sitt yrkesverksamma liv. Berit är filsosofie doktor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta var rektor på Kvinnofolkhögskolan, innan hon gick i pension för några år sedan. De är alltså starka, medvetna kvinnor med stor erfarenhet av medvetandegörande och folkbildning i bagaget. Allas lika värde är en självklarhet i deras världsbild. Och ändå var de lika ömtåliga och utsatta som alla andra kvinnor som får ett bröstcancerbesked, eller är med när deras partner får det. – Det är inte lätt att vara stark och bildad i den situationen, säger Berit. Det är ju de utsatta som ska få allt stöd och all empati. De får aldrig ifrågasättas som människor. Efter bröstcancerdiagnosen råkade de ut för andra överraskande reaktioner i sin om- StinaO_20160414_6942 BROfästet hälsar på hos Berit Larsson och Agneta Wirén i deras takvåning mitt i centrala Göteborg. Böcker fyller nästan alla väggar och ljuset faller vackert över hyllorna denna tidiga vårdag. Våren 2002 hittade Berit Larsson en knöl i sitt ena bröst. Det blev lång väntetid, besked om att knölen var malign och sen operation, cellgifter och strålning. – Vi träffade många fina människor och mycket varm emapti inom bröstcancervården, säger Berit. Men tyvärr blev det onödig Unna dig en Diamant! Vi är glada att presentera vårt senaste tillskott i ABC-sortimentet; Diamond-proteserna. Proteserna har diamantformade kuddar på baksidan och mellan dessa kuddar formas kanaler som främjar luftcirkulationen. Designen ger en sval och skön känsla mellan hud och protes. Du kan välja mellan tre olika modeller. Diamond Diamond Classic SUZANN LARSDOTTER, RFSL:s förbundsstyrelse: – Jag tycker att det finns en ökad medvetenhet om bemötande inom vården idag. Men det finns fortfarande otroligt mycket kvar att göra och det varierar väldigt beroende på var i Sverige man bor. – Jag har tittat på forskning kring bröstcancer och lesbiska kvinnor är oftare drabbade än övrig befolkning. Mycket beror troligtvis på livsstilsfaktorer som rökning, alkhol, kost och motion. Lesbiska kvinnor har sämre hälsa i genomsnitt. – Lesbiska går också mer sällan på mammografi och här tror jag bemötandet har betydelse. Jag har själv upplevt det när min partner skulle kröntga ett läckande bröst. En vänlig läkare frågade om jag var hennes dotter och blev fruktansvärt generad när jag berättade hur det var. Läkaren försökte sen förklara sig i säkert 10 minuter och vi fick förvissa henne om att det inte var så farligt, att vi inte tagit illa upp. – Det är alltså inte så att vi blir dåligt eller nonchalant behandlade, men det är väldigt jobbigt att hålla på och trösta generad personal för att vi inte håller oss till deras norm. Vi vill bara bli behandlade som alla andra. Diamond Shaper Kontakta din lokala utprovare om du vill prova någon av dessa proteser. Vill du veta mer om produkterna från ABC, kontakta kundsupport på telefon 042-25 27 01 eller e-post: [email protected] www.camp.se När personalen gått kurs får de en regnbågsflagga Utbildningar för vårdpersonal och patienternas mod att protestera när man känner sig felbehandlad. Det är två viktiga komponenter i att bemötandet för hbtq-personer inom vården idag börjar bli lite bättre. I Västra Götalandsregionen har man kommit en bit på väg och även i övriga Sverige går det sakta men säkert framåt. Anna Westerståhl är en av dem som jobbat hårt för detta i många decennier. Anna Westerståhl är distriktsläkare och det har hon har jobbat med i många år på olika ställen. Sofia Lann träffade henne i Göteborg för att prata om hur bemötandet i vården fungerar för hbtq-personer. Anna Westerståhl har också arbetat som lärare och forskare vid Enheten för Allmänmedicin vid Sahlgrenska akademien. Hon är en välkänd person i Göteborg, för sitt enträgna arbete med genusfrågor och för rättvisa och kunskap om hbtq-personer. Speciellt fokus har hon haft på bemötandet av lesbiska kvinnor i vården. – Jag har undervisat och forskat i många år, men i grunden är jag läkare och jobbar med patienter. Hur kom du in på arbetet med genusfrågor? – Jag är en politisk person och jag började med det på 90-talet. Genusteorin kom väldigt starkt då inom det medicinska fältet, men vi var bara några få som jobbade med det i Sverige. För oss var det en politisk självklarhet att jobba med genus- och med bemötandefrågor. De flesta fokuserade på kvinnliga patienters situation, medan jag i stort sett var den enda som inriktade mig på hbtq-personer och då framför allt lesbiska kvinnors situation. Hur upplever hbtq-patienter vården? – Det finns stora svenska och internationella undersökningar som visar att hbtq-personer har känt sig sämre bemötta i sjukvården jämfört med heteropersoner. Detta har med tiden blivit bättre, dels som en följd av samhällsutvecklingen och dels på grund av vårt arbete och de utbildningar – så kallade hbtq-certifieringar – som anställda i sjukvården kan gå på. Det finns också andra utbildningar för personal i vården och man börjar bli väldigt medveten om dessa frågor. Idag har också patienter mod att protestera om man känner sig illa Anna Westerståhl, läkare och forskare. Hon har kämpat länge för rättvist bemötande inom vården. bemött eller något blir fel. Hur utbildar man studenter idag i genusvetenskap? – Läkarprogrammen idag ska vara genomsyrade av genustänkande, men det går fortfarande långsamt. Kunskapsutvecklingen bland lärarna gå inte så fort och systemet förändras trögt. Hbtq-frågorna utgör en mycket liten del av undervisningen. När jag föreläser på Sahlgrenska frågar jag studenterna mycket om detta. Det verkar inte finnas någon som pratar om detta som jag gör. Jag skulle önska att det fannas många fler ingångar. Men det finns ändå en positiv trend på gång. Idag genomförs hbtq-certifiering inom till exempel hela Västra Götalands-regionen. Alla på en arbetsplats går en utbildning och så får man ett diplom och en regnbågsflagga. På min egen vårdcentral i Göteborg har vi också gjort detta. Varför tror du att vårdpersonal känner sig obekväma att möta hbtqpatienter? – För alla de som varit hemlösa länge i Sverige finns egentligen möjlighet till någonstans att bo. Sen tackar folk nej till boenden, eller använder droger där de inte får och så åker de ut. Socialtjänsten har hela tiden ett ansvar att kunna erbjuda alla någon form av tak över huvudet. I och kring de här boendena finns det folk från socialtjänsten och de tar ofta med patienterna till oss och vi lär känna dem. På så sätt sprider det sig i gruppen att vi finns. Sen finns det flyktingmottagningar, dit nyanlända kommer och det sprids ju även bland dem vart man kan vända sig för hjälp. Men just på vår vårdcentral har inte så många flyktingar, vi arbetar med dem som jag brukar kalla de ”klassiskt” hemlösa. EU-immigranterna kommer till oss också, för de är inte så välkomna på andra ställen. Mobila EU-medborgare erbjuds akutvård, det gör alla, men om man måste utreda vidare och det inte är akut, då måste de åka hem och fortsätta vården i hemlandet. Så om någon drabbas av cancer så kan man bli akututredd i Sverige men skickas tillbaka till hemlandet – där vården kanske inte håller lika hög standard som i Sverige – för eventuella behandlingar? – Ja, det finns säkert bra sjukvård i länder som Bulgarien och Rumänien, men det kostar. Men där jag jobbar betalar man inte för vården, som till exempel besöken eller röntgenundersökningar som man kan göra akut. Berätta om enheten för rättighetsfrågor i Västra Götalands regionen. ”Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal” Rapport om bemötande av lhbtq-personer i Västra Götalands län. NY PÅ B RO FÄSTE T ”Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal” Rapport om bemötande av hbtq-personer i Västra Götalands län, 2012 Caroline Crafoord xx & koxxxxg xxxxxx ”Personalen bör också ifrågasätta sina egna värderingar” Heteronormativt bemötande, okunnighet och homo- och transfobi. Det är några av de problem som hbtq-personer möter i vården i Västra Götaland visade rapporten Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal (2012). Rapporten gjordes av Jeanette Stål och Anna Westerståhl på uppdrag av Västra Götalandsregionens rättighetskommittés kansli och i den svarade sex av sju deltagande transpersoner att de har upplevt ett transfobiskt bemötande i kontakt med Västra Götalandsregionens verksamheter. Författarna föreslog när rapporten släpptes att all personal, på alla nivåer i Västra Götalandsregionen ska utbildas. Men inte bara kring ren fakta, utan personalen bör också lära sig synliggöra och ifrågasätta sina egna reaktioner och värderingar. Beställ ett exemplar av rapporten: www.vgregion.se/bestall Gör livet lättare Natura Xtra Light med Comfort+ – Det var en politisk viljeyttring att inrätta denna enhet och den startade för några år sedan. Då vände de sig till mig för att jag skulle göra en undersökning om bemötandefrågor inom Västra Götalandsregionen. Jag och Jeanette Stål gjorde en studie om hbtq-personers upplevelser av bemötande inom vården och skrev en rapport. Den rapporten kan användas i alla möjliga utbildningssammanhang. Läs mer om rapporten på nästa sida. hbtq: svensk vedertagen akronym för homosexuella, bisexuella, transoch queerpersoner. – Det kan vara en slags osäkerhet för det som är annorlunda och främmande, det som bryter mot normerna. Samtidigt kanske man har en föreställning om att det är en massa saker man måste kunna, vi inom vården har ett stort kunskapskrav. Du jobbar i nuläget som distriktsläkare på en mottagning för hemlösa, hur når man patienter som lever utanför samhället? Mänskliga rättigheter i Västra Götaland Natura Xtra Light 2SN Väger ca 40% mindre än en bröstprotes i standardsilikon. SOFIA LANN Finns att få nu! www.amoena.se/xtra-light Innehåller patenterat Comfort+ material för en behaglig känsla hela dagen. för att underlätta samtal under behandlingen. Kylningen påbörjas vanligtvis cirka 30 minuter före behandlingen och avslutas 30–90 minuter efter densamma då cytostatikan slutat cirkulera i kroppen RISKEN FÖR SKALPMETASER EKONOMI ELLER ORO FÖR RISKER I SVERIGE? Kylmössan har ännu inte plockats in i värmen HUR GÅR DET TILL? Överväger möjligheten att få behålla håret obehaget av kylmössa vid cellgiftsbehandling? Vilka för- och nackdelar finns det med metoden? BROfästets Caroline Crafoord har grävt i kylmössans historia och utveckling. På det stora årliga cancermötet ASCO i Chicago ifjol inledningstalade man om individualiserad cancerbehandling. Skalpkylning togs upp som en viktig åtgärd mot håravfall. Det arbetas hårt för att åtgärda de biverkningar som cytostatika ger vad gäller trötthet och illamående. Nu vill man hjälpa fler att få behålla sitt hår. Kylmössan används för att motverka håravfall vid cellgiftsbehandling. Att tappa håret upplevs av väldigt många som en jobbig biverkning i samband med cytostatikabehandling. Det anses starkt stigmatiserande, en ständig påminnelse om cancersjukdomen. Cellgifterna skadar inte bara de cancerceller de är avsedda för utan även friska celler. Många av kroppens normala celler har ungefär samma känslighet Kylmössan kräver mer resurser i form av utbildad personal. för cellgifter som cancerceller. Det gäller vanligen celler i vävnader med stor cellomsättning, däribland hårceller. Det är dock inte alla cytostatika som orsakar håravfall och i vilken utsträckning man drabbas är individuellt. Det är sen länge känt att om man kyler ner hårbottnen under behandlingen minskar blodcirkulationen och därmed mängden cytostatika som når hårsäckarnas celler. Metoden att kyla skalpen har använts sedan 70-talet. Initialt användes manuella kylmössor som var cirka –30 grader. Dessa lades på kolsyreis och byttes ut cirka var 30:e minut. Metoden krävde extra personal och innebar ofta mycket obehag för patienten med bland annat okontrollerad kyla som riskerade att ge skalpen köldskador. Dagens kylmössor, varav en utvecklats av den svenska onkologisköterskan Yvonne Olofsson, började ta form redan i slutet av 90-talet. Syftet var att få fram en metod som dels var bekvämare för patienten och dels mindre personalintensiv samtidigt som effekten av minskat håravfall behölls. Genom att koppla kylmössan till ett kylsystem, kan mössan vara rumstempererad när den sätts på, kylas ned gradvis och hålla än jämn och varmare temperatur (cirka +20 grader) genom behandlingen. Mössan av silikon innehåller en miljövänlig kylvätska. Den provas ut individuellt och har utskuren plats för öron I Sverige har farhågan för en ökad risk för skalpmetastaser lett till en restriktiv användning av metoden. Diskussionen är förståelig eftersom skalpkylning verkar genom att kylan får blodkärlen lokalt i skalpen att dra ihop sig. I och med detta minskar blodflödet och därmed cytostatikaupptaget lokalt. Teoretiskt sätt skulle det kunna skapas ett utrymme i den nedkylda hårbotten för cirkulerande cancerceller att undgå cytostatikans effekter. Kylmössan används frekvent i Nederländerna liksom i Norge och Finland, medan vi i Sverige har intagit en mer reserverad hållning. Som en jämförelse kan noteras att på Radiumhemmet i Stockholm finns ett kylmössesystem medan det på motsvarande sjukhus i Oslo finns femton. Flera studier har gjorts om kylmössans föroch nackdelar. Den mest omfattande gjordes 2013 av Corinna van der Hurk, som kunnat använda sig av siffror från Nederländska sjukhus där kylmössa har använts i stor omfattning sedan 2001. Därtill har större studier även gjorts i Kanada och USA. Dessa av varandra oberoende studierna bedömer risken för skalpmetastaser som minimal. Kanske kommer detta godkännande att sätta fart på bruket av kylmössan? Det här tycker vi på BRO är en intressant fråga och utvecklingen går ständigt framåt, förmodligen även i det här avseendet. Sedan är det också intressant om det är finansiella aspekter som gör att inte genomslag och användning blivit större i Sverige. Vi menar då kostnader för apparater på sjukhusen och en ökad övervakning av patienter kontra kostnadsminskning för peruker -– som då behövs i mindre omfattning. Men om det är ”olika plånböcker” så saknas kanske incitamenten? Det blir svårt att peka på att detta kan bli kostnadsneutralt eller rentav löna sig. Bristen på resurser i form av utbildade sjuksköterskor kan även begränsa möjligheten för patienterna att använda kylmössa vid cytostatikabehandling när de så önskar. VAD TYCKER DU SOM LÄSER OM DET HÄR? Hör av dig så får vi kanske igång en debatt som kan leda vidare. CAROLINE CRAFOORD VINSTEN OCH EFFEKTIVITETEN Den stora vinsten måste ändå räknas i en förbättrad livskvalité hos de patienter som får behålla sitt hår. För många behandlade kvinnor betyder detta oerhört mycket. De ekonomiska vinsterna som följd av detta är att färre peruker behövs. I Sverige har det varit svårt att tydliggöra siffran, då pengar för behandling och peruker kommer ur ”olika plånböcker”. Det ena belastar sjukhusets budget och det andra kan belasta någon annan instans beroende på vilket landsting det handlar om. Vinsten av outagna peruker täcker även en viss ökad personalkostnad. Hur effektiv kylmössan är har belysts i de olika studierna. Man har kommit fram till att patienten i hög grad får behålla sitt hår. Faktorer som påverkar håravfall trots kylmössa är bland annat ökade doser cytostatika, kortare infusionstider (det vill säga den tid det tar att ge cytostatikan), hög ålder och hårtyp. YVONNE OLOFSSON, onkologisköterska och uppfinnare Idén till dagens uppdaterade kylmössa föddes ur ett behov. Yvonne Olofsson förstod hur viktigt det var för patienterna att få behålla sitt hår trots cytostatikabehandling. Yvonne arbetade i slutet av 90-talet vid Universitetssjukhuset i Umeå. Hon använde gamla ismössor som togs direkt ur frysen och lindades runt patientens huvud. Metoden var arbetsintensiv och smärtsam för patienten, men fungerade. Hon ville hitta ett bättre sätt att uppnå samma resultat men som var mindre krävande för patienten och som sparade arbetstid. I de här svenska städerna finns det idag möjlighet att få tillgång till kylmössa, men det är få på varje ställe. Alingsås Borås Eskilstuna Falun Halmstad Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Lidköping Lund Malmö Nyköping Skövde Stockholm Sundsvall Uddevalla Umeå Uppsala Varberg Västervik Örebro VARFÖR TVEKAR SVERIGE? Förutom den teoretiskt ökade risken för skalpmetastaser så anser man i Sverige att skalpkylning är en tilläggsbehandling som kräver extra resurser. Dock visar ingen av de studier som genomförts på en ökad risk för skalpmetastaser hos kylmössebehandlade patienter. De ökade resurserna borde kunna uppvägas av vinster i form av outagna peruker samt den upplevda, förbättrade livskvalitén hos patienterna Förra året godkände FDA (Food & Drug Administration) i USA ett svensktillverkat kylmössesystem. Före ett sådant godkännande måste produkten genomgå hårda tester och krav. Anna Wemlert. Dolorrum vendandit aut esti tet pore magnam, volorerore et hiciet quo beatust quis nis que imi, tor rem. Et evende cusam, sit, offictem arisqui utem niae voluptatis escipsum quia HOPP för Bröstcancerfonden MED LUST OCH FÄGRING STOR Anna Wemlerth har på egna anläggningen, Skyrup Country Club i Nordöstra Skåne, under många år stått som arrangör för såväl nationella som internationella hopptävlingar. I år storsatsas det även på en internationell Fälttävlan som under några sommardagar kommer att gå av stapeln i vackra Hovdala Slottspark utanför Hässleholm. (Hovdala International Horse Trials, 19–21 augusti 2016) Varför ett bröstcancer-hinder? Detta hinder har tagits fram inför årets tävlingar. Många av våra sponsorer gör reklam för sig genom att designa egna hinder. Vi vill hjälpa till att bekämpa bröstcancer, så då känns det naturligt att manifestera det med ett hinder. Alla känner vi någon som drabbats och då påverkas hela familjen. Det rosafärgade hindret kommer inte bara synas på tävlingsbanorna, utan även under våra populära träningscamper. Sommartid besöker hundratals ungdomar med föräldrar Skyrup för att finslipa formen. Vi kommer ta varje tillfälle att att sprida information samt samla in pengar till Bröstcancerfonden. TEXT: CAROLINE CRAFOORD BILDER: En annorlunda salong! Med det mesta inom peruker och turbaner. Vi träffar dagligen personer med olika typer av håravfall, bl a håravfall som biverkan vid cytostatikabehandling. Och vi vet att det finns många frågor och funderingar kring det som inträffar och vid val av peruk. Hos oss hittar du ett stort utbud av peruker och turbaner i olika modeller och utförande – för att vi på bästa möjliga sätt ska kunna hitta just det du söker, för bästa känsla och komfort! Vårt mål är alltid att hitta en lösning som du känner är bra och fungerar för dig. Kontakta oss gärna för fri konsultation. Varmt välkommen till någon av våra peruksalonger! Personalen på Carl M Lundh & Perukshopen BRO 02-16 CARL M LUNDH – BUTIKER & SALONGER: VÄRDEKUPONG - CARL M LUNDH Stockholm CML: 08-545 66 800 Stockholm Perukshopen: 08-20 10 06 Göteborg CML: 031-10 23 80 Göteborg Salong Wivi: Sahlgrenska Sjukhuset, 031-41 45 10 Malmö CML: 040-733 20 Helsingborg CML: 042-14 30 00 Lund CML: Fd. Lasarettsfrisörerna, C-block (huvudentrén) 04614 17 70 Jönköping CML: 036-15 02 70 Kalmar CML: 0480-268 30 Örebro USÖ: Universitetssjukhuset, 019-14 83 63 Umeå Salong Huvudform: Norrlands Universitets-sjukhus, 090-12 16 72. Saknar du en salong där du bor? Ring 020-36 87 00. Se carlmlundh.se, för mer information. Lämna in värdekupongen och få tillhörande skötselkit (resekit) vid köp av en valfri peruk. Kupongen gäller t.o.m den 30/9-2016 och kan ej kombineras med andra erbjudanden/rabatter. STOCKHOLM GÖTEBORG CML_BRO_180X125_NR2_2016.indd 1 MALMÖ HELSINGBORG LUND JÖNKÖPING KALMAR ÖREBRO UMEÅ 2016-05-09 09:04 Bröstcancerfonden är stolt välgörenhetspartner Women’s Health Halvmarathon, Europas största halvmarathon för kvinnor, sprangs av över 3000 löpare den 23 april på Djurgården i Stockholm. Genom att betala 50kr extra vid anmälan kunde deltagarna bidra till Bröstcancerfonden och på loppdagen manifestera detta med en rosa nummerlapp. 546 deltagare nappade på detta och det inbringade 27.300kr till fonden. – Det hade varit många fler om vi hade haft erbjudandet med redan när anmälan öppnade, säger Marie Kjellnäs, chefredaktör för Women’s Health Hälsomagasin och en av arrangörerna av WHHM. Men nu är ju samarbetet etablerat, så vi hoppas på minst dubbelt så många rosa nummerlappar nästa år, til�lägger hon. Medlefors folkhögskola ligger vackert beläget vid Klintforsån 2 km väster om Skellefteå centrum. Vackra promenadvägar, grönytor för rekreation och samvaro, platser för avkoppling och stillhet. Samvaron under helgen ska ge möjlighet att prata om hur det är att vara ung och få bröstcancer och samtidigt träffa andra kvinnor i samma situation. Plats: Tid: Samling på Medlefors Folkhögskola kl. 17.00 på fredag den 16 september. Hemresa på söndag den 18 september efter lunch. På loppdagen var vi på plats och informerade om “klämdagen” – vikten av att känna igenom sina bröst regelbundet i syfte att tidigt uppmärksamma eventuella förändringar, då en tidig upptäckt av bröstcancer kan rädda liv! Under våren har WHHM också arrangerat fyra inspirationskvällar där vi medverkat och pratat om bröstcancer. Samarbetet känns klockrent eftersom vi når ut till kvinnor i ett brett åldersspann och samtidigt får in friskvårdsperspektivet. Man behöver inte vara elitlöpare för att springa loppet. Det går bra att ta det i sin egen takt. Nytt för i år var dessutom den nya duo-klassen där man delar sträckan med en kompis. People are different and so are diseases. Aktiviteter: Helgen är inte schemalagd. Men alla aktiviteter bestäms av deltagarna. Syftet är att ha roligt tillsammans. Ta med varma kläder för eventuella promenader och sköna tränings (mys-) kläder till användning inomhus. Vi har även tillgång till pool så medtag badkläder. Kostnad:300 kronor för kost, logi samt resa. Denna avgift ersätts ibland av lokal Bcf. Boende:Enkelrum. Resor: BRO står för resekostnader med billigaste färdsätt. Ledare: Helgen leds av våra utbildade stödpersoner för unga kvinnor, Carolina Ludvigsson och Linda Ekenberg. Frågor: Har ni frågor, kontakta gärna BROs kansli: E-post: [email protected] eller tfn 08-546 405 30. Extra glada var vi att årets segrarinna Petra Kindlund, sprang in med en rosa nummerlapp. Här ses hon med en vacker blombukett från Bröstcancerfonden och Euroflorist. Rehab för livet That’s why we are committed to discovering and developing personalised medicines and targeted diagnostic tests to help people live better, longer lives. Rehab hos oss på Bräcke diakoni handlar om att växa, utvecklas och skapa något nytt. På Rehabcenter Sfären i Stockholm och Rehabcenter Mösseberg i Falköping skräddarsyr vi program utifrån dina behov och förutsättningar. Med allt från yoga och stavgång till föreläsningar om t ex mindfulness, kost och stress. Här träffar du andra i liknande situation och får tid för återhämtning och reflektion. Rehabcenter Mösseberg Medlefors Folkhögskola, Skellefteå. Tfn: 0910-575 00, hemsida: www.medlefors.se/konferens Rehabcenter Sfären LIVSLUSTRESA TILL KROATIEN För dig som har eller har haft cancer Psykologisk rehabiliteringsvecka på ön Losinj på 4-stjärnigt hotell Vespera. 29 sept - 6 okt 2016 Info: www.livslust.net mobil: 070 769 57 89 Teknisk arrangör K RÖ N I KA am Is ”xxr likheterna större än ” ar FAKTA ANETTE NORBERG Lite senare i januari stog jag i globen inför miljontals tv tittare och en massa männiksor i globen och höll tal och delade ut pris till årets nykomling. Sminköserna var på galan och vid andra tillfällen såg ju så klart både peruken och avsaknaden av ögonryn men hanterade det väldigt professionellt. Sakta men säkert började livet gå tillbaka till det normala, i juni när hela familjen åkte till Mallorca på semester vågade jag ta av mig peruken för första gången. Årets Idrottsprestation 2006 be O te m ed BR www.spriddbrostcancer.se Efter julen 2013 påbörjade jag den sista delen av min behandling, det var för strålning, som jag var tvungen att tidigarelägga behandlingen några dagar för att hinna bli klar innan jag skulle åka till Sotji för att kommentera OS. Direkt efter veckans sista behandling på morgonen flög jag till Umeå för att spela SM med min dotter, hennes lag och min syster. Och vi var väldigt nära att gå till slutspel och både vann och pressade topplagen. Under våren fick jag frågan att vara med i Mästarnas mästare, jag hade ju inte direkt hunnit återhämta mig fysiskt och insåg att jag skulle vara chanslös i de fysiska utmaningarna. Men vadå, programmet ska ju vara en hyllning till min karriär, inte är väl tävlandet det viktiga? Och det gäller att ta chansen när man får den, vem vet om den kommer igen? Några veckor innan diagnosen hade jag gjort ett recept i Rosa kokboken till förmån för rosa bandet. Då utan koppling till cancer, boken skulle lanceras under hösten skat av onko ran lo ag expertis sk gi Fa kt http://www.spriddbrostcancer.se Fyller: 50 år i november Född: i Härnösand, bor på Ekerö Familj: barnen Tobias,25 år, Therese,19 år och sambo/särbo Kenneth På denna webbplats hittar du praktiska råd om hur du kan hantera livet med spridd bröstcancer. Här kan du och dina närstående också ta del av andras upplevelser och känslor. 2 OS-guld (2006 och 2010) 3 VM-guld Novartis Sverige AB, Box 1150, 183 11 Täby. Telefon 08-732 32 00, www.novartis.se 3 EM-guld SE1602430822 Sportkarriär, bland annat… Yrke: Konsult på PwC med inriktning försäkring Hedersdoktor vid Mittuniversitetet Sommarpratare 2010 Viktoriastipendiat 2012 Dansade i Let’s Dance med Tobias 2013 Välj ditt eget lottnummer i Sveriges mest personliga lotteri! Vinn 1 miljon på ditt favoritdatum! Mästarnas Mästare 2015 Ulla vann 1 miljon i DatumLotteriet mmmm 2014 med den text som var skriven innan jag blev sjuk. Då kände jag att jag var tvungen att berätta, annars skulle det kännas falsk. Under inspelningen av Mästarnas mästare kände jag också att jag var tvungen att berätta en kväll över middagen. Kände ett behov att förklara varför jag inte kunnat träna och förbereda mig och för att inte de gamla fördomarna om otränade curlingspelare skulle verifieras. När man råkar ut för en sån här prövning börjar man reflektera över vad som är viktigt i sitt liv. För mig innebar det till exempel att byta jobb, jag hade fantastiska arbetskamrater och ett roligt jobb men en chef som inte delade mina värderingar kring vad som är ett bra ledarskap. Bra ledarskap för mig handlar om att skapa förutättningar för alla individer att lyckas genom meningsfulla mål, se olika individers potential, medmänsklighet och glädje. Att känna osäkerhet och rädsla i närheten av sin ledare, även om nerslagen i min vardag var sällsynta, fick mig att börja titta på andra alternativ. En möjlighet hade varit att starta eget som konsult, jag jobbar som aktuarie (försäkringsmatematiker). Jag valde dock att börja jobba som konsult hos PwC av flera anledningar, en var att jag insåg att jag inte skulle kunna teckna en försäkring mot inkomstbort- fall vid eventuell sjukdom i framtiden pga min cancer. Hos ett större företag tecknas den typen av försäkring av arbetsgivaren utan den särskilda hälsoprövning som krävs i mindre företag. Jag började också reflektera över att de enda gånger jag fick riktig ro i själen var i tystnaden och lugnet på landet så jag började leta efter hus på landet och hittade mitt nya hem ute på Ekerö. Hade knappt satt min fot på Ekerö men första gången jag var där kände jag direkt att det här är mitt hem. Längre resor men den känsla av lugn och ro som jag får i kroppen varje gång jag kommer hem gör det vär det. Jag har ett otroligt roligt arbetet, jag följer min son som är en fantastiskt talangfull operasångare och min dotter som är en lika talangfull dotter, jag bor med utsikt över mälarens och ekerö kyrka, jag har föräldrar som alltid stöttat mig, en särbo som jag älskar och jag har börjat spela curling igen på elitnivå och jag får chansen att uppleva saker och träffa inressanta människor hela tiden. Just nu på väg till Olympiatravet, ambassadör i Cancerrehabfonder, styrelsemedlem i svenska curlingförbundet och svenska olympiska kommitten, föreläsare, coach för min dotters juniorlag, golftävlingar som samlar in pengar till välgörenhet är bara några saker som jag är tacksam över att få vara en del av. Jag har haft sort nytta av mina verktyg från elitidrotten och att jag hade det stöd som alla behöver för att våga lite på livet. Inser att många andra har det betydligt svårara att våga lite på livet och behöver det stöd och hjälp cancerrehabfonden kan ge. Äntligen kan jag bjuda hela min stora familj på en resa! Med fem barn och snart tre barnbarn har det alltid varit en dröm att kunna åka iväg på en resa alla tillsammans. Att överskottet går till kampen mot bröst- och prostatacancer är ju jättebra och viktigt, säger Ulla när vi träffar henne och delar av hennes härliga familj. Gå med i DatumLotteriet du med - beställ på www.datumlotteriet.se eller ring 08-711 65 11 Glöm inte att ange kampanjko den BRO1605 mLotteriet Lottbevis Datu son Lotta Anders tteriet: er för DatumLo Mina lottnumm 749825-A dessutom med lotteriet är du med i Bonuslotten erförbundet. er - När du är ion och Prostatacanc prostatacanc mot bröst- och reningarnas Riksorganisat e Bröstcancerfö Miljoner till kampen förmånstagar bidrar till lotteriets tt bilje bio Gä Anette Norberg lle r på SF bio s bio Gr aFe he ri la Sve riG e. l äm na k aSS Si an i utb y te mo t or din ar ie bil jet och tt bilje bio t. Gä lle r på SF bio s bio Gr aFe he ri la Sve riG e. l äm na k aSS Si an i utb y te mo t or din ar ie bil jet t. DETTA FÅR DU FÖ R ENDAST 49 KRON OR ✓1 st DatumLott ✓2 st biobiljetter = 350 kr TOTALVÄRDE Allt överskott går till kampen mot bröst- och prostatacancer LÄSARBREV När jag fick bröstcancer för fem år sedan funderade jag förstås på orsaken. Min spaning är att vår kost har ändrats mycket de senaste decennierna (processad mat, tillsatser, sämre näringsvärde) samtidigt som cancer ökar. Vår omgivning är också full av nya kemikalier. Jag ville gärna ändra något i mitt liv om det behövdes. Då fick jag höra talas om Gudrun Pettersson som hade överlevt en obotlig bukspottkörtelcancer. Hon var döende, läkarna hade gett henne 3–4 månader till att leva. I det läget förstod hon att om hon ville överleva måste hon hitta på någon behandling själv. Gudrun började söka alternativa behandlingar och hittade anticancerämnet ”laetrile”, vitamin B17. B17 finns främst i groddade mungbönor, men det finns också i en del kärnor, främst aprikoskärnor. Alltså saker som vi inte äter i svensk ”normalkost.” Ruben Östlund heter läkaren som använt metoden som behandling, det finns en bok skriven av honom, leta på nätet. Gudrun följde kostråden, kände sig snart bättre och blev efter en tid helt bra! Hon fick leva ytterligare 17 år efter sin dödsdom. Nyligen gick hon bort i en annan cancerform. Jag kontaktade Gudrun som gav mej kostråd och jag följde dem men inte riktigt så strikt som hon. Fortfarande äter jag mungbönorna då och då eftersom de är goda och ger flera vitaminer. gödslats länge och urlakats och våra kroppar är ”försurade” liksom jorden. Vi skulle behöva äta 4 eller 5 portioner varje måltid för att få i oss tillräckligt med närningsämnen! Men hemkommen till Stockholm på ett föredrag om kost och cancer förnekade en representant från livsmedelsverket detta. Hon hade ”aldrig hört talas om” att VEM SKA MAN LITE PÅ NÄR DET GÄLLER KOST? Efter min cancerbehandling var jag några dagar på hälsohemmet Masesgården. I ett föredrag om kost o näringsämnen fick vi höra att maten i dag inte innehåller så mycket näring som förr. Jordarna har konst- EGET ANSVAR Det här har jag skrivit för att uppmuntra andra att söka information själva, lägga till nyttiga saker till sin kost. Det kostar ju så lite! Vad har vi att förlora? Vi behöver förebygga sjukdom. Vi har ju ett ansvar för vår egen kropp. Men vi är ju så auktoritetstyrda, vi är uppfostrade så. Man läser om tusentals hormonstörande konstgjorda ämnen, samtidigt ökar prostataoch bröstcancer. Ett samband är ju rätt naturligt tycker jag. Vi måste få tala om dessa saker, tipsa varandra? Tänk så fantastiskt om vi kan förebygga cancer, spara på lidande och samhällskostnader. Margareta Helin, Stockholm vår kost idag har ett sämre näringsvärde! Vem ska man tro på? Från vem tar ”experter” sin information? Hjälp till i kampen mot cancer... ...och var med i utlottningen av miljontals kronor varje månad! För bara 150:- per månad får du välja ett datum som blir din lott. Varje månad drar vi 14 220 lyckliga vinnare med en miljon kronor som högsta vinst. Allt överskott går till kampen mot de två vanligaste cancerformerna bröst- och prostatacancer. Ditt bidrag gör skillnad! Anmäl dig enkelt på datumlotteriet.se Välkommen till Umeå och SOTA bröstcancer! 13-14 oktober 2016. Väven, Umeå 12 oktober - Omvårdnadsdag Tre dagar då vetenskap, behandlingsrekommendationer, omvårdnad och diskussion vävs samman - ”för våra patienters bästa” För info, anmälan och program se www.sotabc2016.se Deltagande på omvårdnadsdagen är gratis för medlemmar i Sjuksköterskor i Cancervård Allt överskott går till kampen mot bröst- och prostatacancer Gå me d redan idag! MYCKE T AT T L ÄSA Färjan Mats Strandberg Norstedts, 2015 ISBN: 9789113060309 Mats Strandberg följer upp sin (och Sara Bergmark Elfgrens) rosade Engelforstriologi med den nya skräckromanen Färjan. Även i denna bok mixar han det övernaturliga med det familjära. I Färjan utspelar sig ett drama på finlandsfärjan Baltic Charisma. Detta blir den perfekta miljön för ett fängslande skräcksenario – du kan ingenstans ta vägen när du en gång klivit ombord på båten. Boken låter oss lära känna både personal och olika passagerare som intet ont anande startar sin 24-timmarsresa. Det börjar som en vanlig färjetur – som så många gånger förr – personalen gör sig redo i taxfreebutiken, buffématen dukas upp i resturangen. Vi får stifta bekantskap med den dalande svensktoppsstjärnan, som nu för tiden håller i karaokikvällarna på båten. Vi får också träffa de festsugna tjejkompisarna som vill ha party hela natten, och även den ensamstående kvinnan som vill ha ett avbrott i vardagen. Med boken Färjan blir vi bjudna på gastkramande läsning, för denna färjetur blir minst sagt annorlunda! 5 bhar = enastående, 4 bhar = mycket bra, 3 bhar = bra, 2 bhar = dålig, 1 bh = usel När mormor fick cancer – en bok om livet Minna Paananen Illustrationer: Elisabeth Widmark Idus förlag, 2015 ISBN: 978-91-7577-217-2 Siri har det fint tillsammans med mormor som bor på landet i ett rött hus. De planterar i trädgården och badar i sjön. En dag berättar mormor att hon har cancer, men Siri vet inte vad det är. Den här boken handlar om att kämpa tillsammans och att aldrig sluta hoppas. Elisabeth Widmarks fina, färgrika illustrationer och Minna Paananens ord förklarar på ett enkelt sätt, det svåra med att ha drabbats av cancer. Det här är en fin bok att läsa tillsammans med barnen när sjukdomen drabbar familjen; vad är cellgifter, vad är en venport och varför tappar mormor håret? Minna Paananen har tidigare på Iduns förlag bl.a gett ut boken Mosters nya hjärta 2014, som handlar om en hjärttransplantation och även där förklarar hon på ett pedagogiskt sätt för våra minsta vad detta innebär. GUDRUN BLOMBRANT The Green Kitchen Stories David Frenkiel och Luise Vindahl Nordstedts förlag, 2016 ISBN: 9789113055770 Jag har i många år funderat på att förändra mina kostvanor och lägga lite mer fokus på det vegetariska. Detta blev än mer påtagligt efter att jag lyssnat på David Stenholtz som höll en föreläsning i BCF Pärlans regi, “Om cancer och kostens betydelse”. Jag gick därifrån full av förvissning att nu skulle det bli ändring i mina kostvanor. Mer fokus på grönsaker, så fick det bli. I och för sig åt jag redan tidigare förhållandevis nyttigt, men jag hade ingen erfarenhet av vegetarisk matlagning. Jag har ingen ambition att bli vegetarian men vill gärna införa mer grönsaker på ett roligare sätt än det traditionella som jag brukar göra. Jag har nu med stor behållning använt mig av Green Kitchen Stories och Green Kitchen Travels, två i mitt tycke fantastiska kokböcker. Böckerna ger inspiration till att utforska maträtter som kan ge nya upplevelser. Till formatet är båda böckerna stora och tunga, gedigna både till utseende och innehåll. Jag fastnade speciellt för de otroligt vackra bilderna, de är en fröjd för ögat. Böckerna är väldigt pedagogiskt utformade, vilket uppskattas av en novis inom området som jag. Ibland när jag har läst recept så har jag inte ens vetat vad en del av ingredienserna varit. I Green Kitchen Stories inleder man med ett kapitel som heter “I vårt skafferi”. Där finns, som handledning, listor med korta förklaringar på varje produkt. Redan där känner man en vilja att fortsätta botanisera bland alla nyttigheterna. Sedan kan man hitta allt från frukostförslag, basrecept, förslag på familjemiddagar, drycker och sötsaker. Det böckerna fokuserar på är att man faktiskt kan laga mat som är spännande, gröna och nyttiga utan att vara tråkiga. Här inser jag att jag har haft en hel del fördomar, som nu fått stryka på foten. Böckerna har sitt ursprung i bloggen Green Kitchen Stories, där man kunnat följa författarnas egen väg till ett hälsosammare liv. När de träffades hade de väldigt olika matvanor, men ett gemensamt intresse för mat. Det blev då en utmaning att finna en medelväg, den utmaningen kunde man följa på bloggen. Jag tycker att böckerna är sympatiskt personliga, vilket ger mig lust att testa deras recept. Det är roligt att få en bakgrund till dem. Författarnas matinspiration kommer från deras många resor runt om i världen, men det finns även klassiskt skandinaviska rätter. I Green Kitchen travels blir inspirationen dubbel, både maten och de fina bilderna från olika platser på vår jord bidrar till det. Jag rekommenderar dessa två fina kokböcker varav den ena (Green Kitchen Travels) också kan läsas som en reseskildring, där man får inblick i många spännande platser och kök. RAGNHILD FROUNTZOS När min pappa dog, tämligen ung av just en icke-operabel hjärntumör, så var Kolavippen och hans flakmoppe min och mina tre små barns livlina. Jag kan fortfarande le ömt när jag möter en flakmoppe, kikar efter om det finns några svarta, dystra stenar på flaket. Detta är Sven Wollters romandebut (vid 82 års ålder) och det verkar som att allt han tar i blir – om inte guld, så till något viktigt och livskraftigt. Boken är naturligtvis väldigt sorglig; vi inser att det inte kommer att dyka upp någon med trollspö eller skalpell för att ta bort tumören. Men den slutar ändå med en slags tro på konstens kraft och på det helande som vi får av att under livet dela upplevelser med dem vi älskar. Hon, Han och Döden Sven Wollter Ordfront, 2016 ISBN: 9789170379055 Romanen Hon, Han och Döden börjar med en berättande, allvetande mås som iakttar ett äldre par. För att vi ska hänga med lite lättare talar måsen i kursiver: ”Jag satt på garagetaket och putsade fjädrarna när jag såg henne komma rusande… …Han stod med ryggen mot, vänd mot det grå havet, men snodde runt när han hörde hennes steg.” Paret som måsen ser är Han och Hon, Hon ska alldeles strax få veta att Han har en i princip icke-operabel tumör ”liten som en groda” bakom sitt ena öra. Hur delar man med sig av sin förestående död, utan att skada och totalt skugga tiden som är kvar? ”Käraste älskade käraste” säger Hon ”Kära älskade vännen du” säger Han. De ska från och med nu samtala om sina liv, sin kärlek och det oundvikliga slutet. De ger sig iväg på en overklig resa mot norr med bland andra Chief Big Foot och Gérard Philipe för att leta efter ljuset i döden. Men först sitter de där på lasarettet i Uddevalla och får veta de iskalla detaljerna kring tumören (som ser ut som en sällsynt orkidé eller en liten groda på röntgenbilderna) och dess oåterkalleliga effekt. Han smiter från den outhärdliga situationen och hamnar på ”Min självsäkerhet beror på att jag har upptäckt mina dimensioner. Det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.” Edith Södergran (1892–1923) föddes i kejsardömet Ryssland och dog i republiken Finland. Hon skrev lyrik på tyska och franska men framför allt på svenska. sjukhusets parkering. Där väntar en gul hjullös buss med en tandlös, babylik kvinna vid ratten. Ett fordon som visar sig kunna resa mellan olika verklighetsskikt i tillvaron. Han kliver på och snart svävar de iväg mot en plats långt uppe i norr. Hon är först arg över hans flykt, men följer sedan efter. Och Chief Big Foot och Gérard Philipe sluter sig senare samman med dem. Magin tar över historien och gör den varm, rolig och trösterik mitt i det mörka. Det känns ibland lite lättsinnigt, men så inser jag att det är just lättsinnet som kan vara den största gåvan när vi står inför det tyngsta i livet, att förlora dem vi älskar och att själva dö. Lättsinne är inte att vifta bort det svåra att vara människa, det är att som en mås kunna sväva lite ovan och plocka upp godbitarna. Eller som min favorit, Kolavippen – i Jim och piraterna Blom, spelad av Hasse Alfredsson – åka runt på en flakmoppe och plocka fram den svarta sorgestenen ur människornas bröst, bryta sönder den för att nå dess vackra glänsande kärna och peta tillbaka den in i hjärtat. Trädgårdshandbok för lata Dan Rosenholm Flexband Norstedts, 2016 ISBN: 9789113043326 Dan Rosenholms bok kom ut som inbunden redan för tre år sedan. I år har den kommit som flexband också. Jag är väldigt förtjust i denna variant, en finare variant av pocket, hållbar och väldigt snygg med ganska tjocka, men böjbara pärmar. Perfekt som handbok, man kan sitta på sin jordhög och bläddra fram inspiration, lägga ifrån sig den på gräset och börja jobba. Det skulle jag aldrig göra med en inbunden bok och därför blir den ofta kvar i bokhyllan. Det är korta informativa texter, fina bilder och en mycket läcker formgivning som ger inspirationen. Jag älskar att bläddra i vackra trädgårdsböcker, bara jag slipper kika ut och jämför med min egen täppa. Vem vill inte istället vara lat och ändå få en njutbar trädgård med färgprakt som rullar på från tidig vår till höst? Och 88 tips för att få det känns väldigt överkomligt. Det här med att göra en ny rabatt genom att täcka med en hög tidningar fick jag till exempel från Rosenholms bok. Här är ett vårtips, nr 84: ”Vill man ha ett mysigt tak mot himlen är uppstamade fruktträd idealiska, vare sig det gäller en stol eller en hel matgrupp. Under vårt eget blommande äppelträd av sorten Katja har vi ställt en enkel stol i det långa gräset bland vivorna”. Svårare behöver det inte vara att njuta av en trädgård. Visst känns det trösterikt? CYKLA! Två hjul som förändrar världen Lina E Johansson och Maja Lagercrantz Ordfront, 2016 ISBN: 9789170378171 En spännande bok om cyklar. Detta energisnåla och fiffiga fortskaffningsmedel. Idag har cykling fått en renässans, även om det är en evig diskussion om vilka som beter sig värst i trafiken, bilisterna, cyklisterna eller kanske fotgängarna. 1974 kom boken ”Cykla är nödvändigt” skriven av entusiasten Eric Sandström. Då hade cyklisterna under decennier skuffats ut i vägrenen när landet byggdes för en framtid när alla skulle kunna ha och köra bil. Sedan dess vet vi ju att en bil för varje person är en orimlighet i ett hållbart samhälle och cyklarna har ökat och börjat ta plats i framförallt städerna, där avstånden är rimliga. Men det byggs också cykelbanor utefter trafikleder utanför städerna. Politikerna framhåller gärna cyklingens hälsosamma sida och de minskade utsläppen. Men ändå upptäckte författarna under arbetet med boken att allt färre barn cyklar. På 1970-talet gick eller cyklade nästan alla barn till skolan i Sverige. I dag skjutsas en fjärdedel av grundskolebarnen i bil. Det underliga är att trots att trafiken blivit betydligt säkrare är föräldrarna mer obenägna att låta barnen ta sig till skolan själva. De två radiojournalisterna Lina E Johansson och Maja Lagercrantz som har skrivit denna hyllning till tvåhjulingen, är naturligtvis själva inbitna cyklister. För dem är cykeln ett oöverträffat transportmedel. De menar att relationerna i trafiken speglar resten av samhället. ”Kön, klass, status ... även i trafiken härskar överordning och underordning”. (DN 13/4 2016). Vi får också följa med ut i världen för att studera den globala cykeltrenden. Det blir nedslag i Amsterdam, New York, Thessaloniki och Kapstaden. Cykeln skapar uppenbarligen mycket starka känslor. BROfästets sommarkryss 2016 SVIDAD ITALIEN- AVNJUTER MEN ÄR SK ETERMÅNGA NOG INTE TILL MIDEN TOMTE MEDIA SOMMAR FINFÖRDELA GENLJÖD ÄR VI MED I MIDSOMMARVISA RENSAR LAX SÅNGGUDINNA DURKDRIVEN KRAFS 0332 RÄCKE EUKALYPTUSBLAD FÅRHÅR DALLASELLEN HUSMANSKOST VISAR MOT UNDRE VÄRLD SKYDDAR PINNIG FARTYGSKLASS PUBLICSERVICE I GRANNLAND BRITTISK SKÅDESPELARHELEN BIBLISKT SPRÅKRÖR DOFTAD BLANDNING AV JORDARTER TRE R GNISTA LABYRINT OSTKRYP IHOP TAS MÅHÄNDA TILL MATEN TVÄTTAD GIBBON “MORGONRODNAD”NAMN DEPART. UNDERKÄNT SES IBLAND PUGILISTER ULLA-KARIN KARLSON RÖR HJÄLTEDIKT URAN MELLAN ETT OCH TRE Skalpkylningssystemet DigniCap® Välkommen att söka till BRO-finansierad rekreation för spridd bröstcancer. Det går att undvika håravfall i samband med cytostatikabehandling Håravfall (alopeci) kan förhindras genom att hårbotten kyls ner under cytostatika behandlingen. Kylan gör att de små blodkärlen kring hårsäckarna dras ihop och mindre mängd cytostatika når hårcellerna. Skalpkylningssystemet DigniCap® erbjuder en effektiv, säker och komfortabel behandling. Onkologisjuksköterskan Yvonne Olofsson har utvecklat DigniCap®, ett patenterat skalpkylningssystem som består av en tätsittande silikonmössa kopplad till en kyl och kontrollenhet. I mössan löper kanaler där kylvätska cirkulerar. Temperatursensorer säkerställer att temperaturen hålls jämn och aldrig går under fryspunkten för en effektiv, säker och komfortabel skalpkylningsbehandling. DigniCap® har genomgått kliniska prövningar för att påvisa effektivet och säkerhet och är det enda skalpkylningssystemet som har godkänts av det amerikanska läkemedelsverket Food and Drug Administration (FDA). Sedan DigniCap® lanserades i början av 2000-talet har tusentals patienter i Skandinavien, Europa, Asien, Oceanien och nu även i USA använt DigniCap®. 7 av 10 patienter har fått behålla sitt hår. Kontakta oss om du vill veta mer: Ring 046 - 16 30 90 eller maila oss på [email protected] Besök gärna vår hemsida www.dignitana.se KRISEN BRO gör en särskild satsning på rehabilitering då det är eftersatt och vi vet att behovet är stort. ORT Inspirationshelg för unga kvinnor Frösundavik, Solna, 23-25 sept 2016. Programmet innehåller inspiration, gemenskap och samtal. Idén är att vi ska ha det skönt, mysigt och trevligt tillsammans. Att du ska få träffa andra i liknande situation. För att kunna ansöka till helgen ska du vara medlem i en bröstcancerförening och vara under 55 år. BRO står för resa, kost och logi. Du är välkommen att söka till detta program som är framtaget speciellt för dig med spridd bröstcancer och som är aktiv i livet. Syftet är återhämtning, inspiration och gemenskap. Programmet är 5 dygn (sönd-fred) internat med helpension på Hälsohemmet Masesgården, som ligger naturskönt vid Siljan nära Leksand. Vi samarbetar med MOW Hälsa när det gäller intervjuer och administration. Maila [email protected] och beställ ansökningsblanketter. Box 1386, 172 27 Sundbyberg. Telefon 08-546 40 530. E-post: [email protected] www.bro.se LÖSNINGEN 1/16 BILDAR 21 IHOP T SEKTLEDAREN CHARLES SYMBOLISERAR FRED SOM VIT PÅVEKRONAN HINDER T N Ö D S I G R U V A TUGGAS OCH ÅKS MED B N BURPIPPIN KVOT M A KRYDDSTARK I UPPSVÄLLD DEKLARERADE G OMODERN F I 10 RÄTTA SVAR : Britta Malmqvist, Mölndal Inger Andersson, Söderhamn L T S BRÄNSLE SMÅBIT UR DRÖM I A M FLINK E T SOVSAL AMUSERAS I N A NATTDRÄKTSDELAR SYRE HÖRS VANLIGT NOG FRÅN NAMN I KENNEL USA O S TITTANDE FRÅN SIDAN STICKS G A S O L I STRECK O N E N FUNNIT TRÅD I INVECKLAT B E R G E N VIRVELVINDEN Y BESTRAFFATS A G A T S KARAKTÄRSDRAGET F PROMEMORIA N O T BÖR TE FÅ D R A L O G E M E N T S O R T E R A R E N E K UTAN ÖVERDEL RYMDFIGUR EN ULF OLROG S V U L L E N N G S S HJÄRTEVÄRMARE VÄTAN I KÖTTBITEN HORN T U A T A R A N Ä R N NACKDELARNA H U N D H U V U D E T FÅR SYNDABOCK BÄRA GRANSKAR UPPLAGOR UPPDELAR ROAT SIG OCH REP AVSER OKÄND SKRIBENT SJUKDOM N N CHIFFER BARIUM BEHÅLLFRÅN ARE FÖR 1 MAJ TILL FÄRGBAD 11 JUNI A PRONOMEN K O D E P Y J A M A S B Y X O R T O P L E S S BANDSÅGEN K A P E N 0628 Maibritt Möller, Kåge Gunilla Molin, Hjo Doris Lindkvist, Sundsvall Lille-Mor Grahn, Oxelösund Helene Küller, Rimbo Anna-Stina Prima, Visby Mari-Anne Jakobsson, Partille Britt-Marie Lindholm, Trångsund BASILIKA D E T V Å R A S Rekreationsvecka på Hälsohemmet Masesgården Vecka 41, 9-14 okt 2016. Kursledare vid båda tillfällena är Carolina Welin, rehabansvarig på MOW Hälsa och Masesgården. PRO-20160510-01-SV A Tack för alla krysslösningar! Lösningen läses som vanligt i de blå rutorna. Mejla meningarna till [email protected] eller skriv ”Korsord” och lösenorden på ett vykort och skicka till BROs kansli, Box 1386, 172 27 Sundbyberg. Svaret ska vara inne senast den 6 maj. Lösning – och 10 vinnare – publiceras i BROfästet 2/16 som kommer den 16 juni. Vinnarna kommer också att publiceras den 16 juni på BROs facebooksida: www.facebook.com. Sök på ”BRO”. BRO Box 1386 172 27 Sundbyberg Posttidning B Älska livet – bekämpa bröstcancer Varje timme insjuknar en kvinna i bröstcancer i Sverige. Vi kan vara stolta över att den svenska bröstcancervården är världs ledande. Men det räcker inte när vi vet att 1 500 kvinnor dör i bröstcancer varje år. De är våra mammor, systrar, döttrar, mormödrar och farmödrar. Forskningen om bröstcancer behöver stöd för långsiktiga sats ningar kring tidig upptäckt, bättre behandlingar och möjligheter att klara även de situationer då sjukdomen sprider sig. Många kan leva länge med bröstcancer. Allt fler kvinnor blir helt friska igen, men fortfarande behövs mer kunskap om hur vi kan hjälpa kvinnor som behöver särskilt stöd. Alla kan hjälpa till i kampen för livet. Stöd Bröstcancerfonden — de bröstcancerbehandlades egen forskningsfond Plusgiro 900591-9. Bankgiro 900-5919. 90kontot garanterar säkerhet och innebär att Bröstcancerfonden kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Bröstcancerfonden Administreras av Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO
© Copyright 2024