1. No category

EXAMENSARBETE
Emotionell priming och anchoring heuristic
Nathalie Dewan
2016
Filosofie kandidatexamen
Psykologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Emotionell priming och anchoring heuristic
Nathalie Dewan
Filosofie kandidat
Psykologi
Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi
Sammanfattning
Bedömning och beslutsfattande påverkas av kognitiva referenspunkter och kan
influeras av relevant och irrelevant information. Även sinnesstämning och associationer kan påverka vår uppfattning om ett objekt. I föreliggande studie kartläggs när effekten av emotionell priming gäller och när effekten av anchoring
heuristic gäller, genom att låta tio deltagare skatta naturbilders vackerhet efter
att ha blivit exponerade för positivt eller neutralt stimuli i form av tecknade serier. Experimentet utformades som en balanserad inomindividdesign. Huvudresultatet visar att ingen signifikant effekt av serietyp förelåg. Ett lågt antal deltagare
och ett inte tillräckligt starkt och omfattande stimulusmaterial diskuteras vara
tänkbara orsaker till det erhållna resultatet. Nyckelord: affektiv priming, anchoring heuristics, emotionell priming,
adjustment heuristics
Abstract
Assessment and decision making is affected by cognitive reference points and
can be influenced by relevant and irrelevant information. Even mood and associations can influence our perception of an object. The present study explores
when the effect of emotional priming applies and when the effect of anchoring
heuristic applies, by allowing ten participants estimate the beauty of nature photos after being exposed to positive or neutral stimuli in the form of cartoons. The
experiment had a balanced within-subjects-design. The main results show no
significant effects of type of serie could be obtained. A low number of participants, and a stimulus material that was not strong or extensive enough are discussed as possible reasons for the obtained result.
Keywords: affective priming, anchoring heuristics, emotional priming,
adjustment heuristics
!1
Inledning
Varje dag ställs vi inför ett flertal bedömningar eller värderingar. Dessa sker ofta snabbt och
automatiserat och vi kan med lätthet avgöra ifall huspriserna är högre i den nya staden jämfört
med vår hemstad. När det gäller att bedöma och ta beslut i det dagliga livet använder vi oss
ofta av kognitiva referenspunkter, exempelvis information som förvärvats vid ett tidigare tillfälle (Kahneman, 2011).
Informationen om objektet är mer eller mindre användbar beroende på hur relevant informationen är för objektet som ska bedömas. Den initiala uppfattningen om ett objekt blir en förankringspunkt i bedömningen. Detta skapar även associationer till ett objekt som blir metaforer för hjärnan som vi förhåller oss till vid nästa bedömning. Vår bedömning kan även influeras av känslor, bilder, ord eller annat i omgivningen som väcker associationer till objektet som
bedöms (Bargh, 1997, refererad i Musch & Klauer, 2003). Även grundläggande sinnesstämning påverkar bedömningen (Bodenhausen, Gabriel, & Lineberger, 2000). Alla intryck som
förvärvas kopplas till olika känslor som påverkar inställningen till fenomen, personer och objekt i omvärlden.
Dual-process teori Kahneman (2011) menar att beslutsfattande sker i två olika processer, i System 1 sker processerna snabbt, automatiskt och med minimal ansträngning för att kunna fungera så effektivt
som möjligt. System 1 fungerar intuitivt och baserar besluten på känslor, tidigare förvärvad
information och erfarenheter och kan även påverkas av irrelevant information. System 1 har
ingen analytisk förmåga, utan baserar besluten utifrån den information som är snabbast tillgänglig. System 2 är medvetna tankeprocesser som kräver uppmärksamhet och är känsligt för
störningar och tar beslut baserade på resonemang som värderats och analyserats. System 2 är
analytiskt, men är energikrävande. System 1 och 2 samverkar med varandra och påverkas i
mer eller mindre grad av tidigare erfarenheter och skapar associationskedjor som kopplar ihop
våra tidigare erfarenheter med objektet som ska bedömas eller värderas. Heuristik, eller tumregler används inom System 1, eftersom de hjälper att hitta en snabb och enkel lösning på ett
problem, ofta genom gissningar eller uppskattningar. Heuristik är ingen garanti för att problemet löses korrekt eller optimalt, men det är effektivt och kräver mindre kognitiva resurser
(Tversky & Kahneman, 1974). Kahneman (2003) ser heuristik som accessibility, eller tillgänglighet och menar att det är en slags kontinuerlig sekvens, vilken är snabb, automatisk och
förbättrar informationshanteringen. När det kommer till bedömning, finns det tre typer av
heuristik, representativitet, tillgänglighet, och anchoring (Tversky & Kahneman, 1974).
Längre ned beskrivs en av typerna, anchoring, som är relevant i denna studie. !2
Priming Priming är information som antingen består av perceptuella eller emotionella minnen som
uppfattats medvetet eller omedvetet och påverkar informationsbearbetningen (Susslow et al.,
2013). Det innebär att priming även påverkar attityder till fenomen och beteende mot andra
människor, beroende på hur de upplevts eller hur vi blivit bemötta. Ett vänligt mejl kan öka
vår arbetsprestation, enligt Grant och Gino (2010) som undersökt vad som skedde med anställda efter att deras chef skickat ut ett mejl som uttryckte tacksamhet. Detta resulterade i att
de anställda som fått det vänliga mailet, ökade sina prestationer. Priming kan även öka vår
vänlighet mot andra efter att ha läst ord kopplade till vänlighet (Barhg, Chen, & Burrows,
1996). Enligt Bargh (1997, refererad i Musch & Klauer, 2003) leder yttre stimuli till en automatiserad perceptuell process som inkluderar utvärderande, motiverande och uttolkning och
kan inverka på en persons uppfattning av objekt i omvärlden. Det antyder att en person inte
själv kan hållas ansvarig för reaktioner och bedömningar av objekt, eftersom reaktionerna
styrs till stor del av en omedveten process. Reaktionerna kan således aktiveras av yttre stimuli, men själva bedömningsprocessen handlar
om sambandet mellan kognitiva scheman och associativa nätverk. Alltså kan en specifik bild
eller ett ord aktivera känslor och således påverka nästkommande handling. Priming kan aktiveras av en tillfällighet eller diskret och verka på en undermedveten nivå och påverka en persons reaktioner omedvetet. Priming på subliminal nivå visade sig ha effekt på val och preferens av latinamerikanska politiska kandidater i frånvaron av deras partimarkörer och legitim
politisk information (Kam, 2007). Deltagarna fick svara på frågor om presidentvalet och politisk bakgrund, som följdes av priming i form av gruppnamn, stereotyper eller fotografier som
snabbt visades för deltagarna utanför deras medvetande. Primingobjektet följdes snabbt av
attitydobjektet, alltså den politiske kandidaten, som deltagaren blev ombedd att kategorisera.
Det fördröjda av minnet av primingen hinner ikapp och minnet av primingen och attitydobjektet blir mer eller mindre ihopkopplade. Deltagare med positiv attityd till latinamerikaner
som grupp, oavsett om attityden var implicit eller explicit, var mer benägna att stödja den latinamerikanske presidentkandidaten. Även deltagare med negativ attityd till latinamerikaner,
oavsett implicit eller explicit attityd, var mindre benägna att stödja den latinamerikanske presidentkandidaten. Det har konstaterats att känslor spelar en stor roll i beslutsfattande, särskilt gällande beslut
som tas av System 1, enligt dual-processteorin. Deltagare i en studie som blivit utsatta för
emotionell priming och fått se obehagliga kontra behagliga bilder innan de fick ta ett ekonomiskt beslut med val mellan ett säkert alternativ och ett riskabelt alternativ, som presenterats i
termer av möjlig vinst eller möjlig förlust, resulterade i att de deltagare som fått priming av en
behaglig eller positiv emotionell kontext minskade riskbenägenheten inför en eventuell förlust
(Cassotti et al., 2006). Vidare har även priming av sterotyper och personlighetsdrag resulterat
i påverkan på prestation i en högre eller lägre utsträckning.
I ett experiment av Dijksterhuis och Knippenberg (1998) användes stereotypen av en professor eller ordet intelligent för priming, vilket ledde till högre prestation på en generell kunskapsskala jämfört med när priming i form av en fotbollshuligan presenterats. Priming används även i politiska sammanhang för att påverka opinionsbildning, genom att undersöka
!3
individers åsikter och formulera opinionsundersökningar som relaterar till ett särskilt parti
eller en kandidat och därmed stärka åsikterna och öka deras prioritet hos individerna. Eftersom dessa åsikter redan fanns lagrade hos individerna ökar benägenheten hos dem att sympatisera med det parti som bäst överensstämmer med deras åsikter (Jacobs & Shapiro, 2000).
Vidare kan vilka nyhetsprogram som visas på TV påverka hur viktiga tittare anser att samhällsproblem är, beroende vilka inslag som visas (Iyengar, Peters, & Kinder, 1982).
Anchoring
Vi möts dagligen av uppgifter som förankras hos oss. I matvarubutiken utgör priserna i den
butik som vi handlat i tidigare, referenspunkt för hur vi bedömer priserna i den aktuella matvarubutiken. Värderingen av priset som högt eller lågt har påverkats av effekten av anchoring.
Beroende på vilken typ av ankare som är aktuellt, aktiveras olika typer av processer. Vid ett
självgenererande ankare används en analytisk process, då man utifrån det satta ankaret kan
justera priset i mataffären antingen upp eller ned. I exempelvis en experimentsituation används ett utifrån tilldelat ankare, vilket gör att effekten av priming aktiveras och testdeltagaren tänker på ankaret som en möjlig informationskälla, vilket för tanken till saker associerade
med det tilldelade ankaret (Epley & Gilovic, 2001, 2006). Vilka mekanismer som bidrar till
anchoringeffekten förklarar Mussweiler (2002), genom en modell kallad Selective Accessibility (SA) som består av en hypotesmetodisk del och en kunskapstillgänglig del. Det innebär att
den som bedömer aktivt söker relevant kunskap om det objekt som ska bedömas eller värderas. Så snart ett ankare är uppfattat utgör det en referenspunkt för beslutsfattande och påverkar
hur situationen och sammanhanget värderas, oavsett ankarets relevans. I studier av Tversky
och Kahneman (1974) blev deltagare godtyckligt tilldelade ett nummer mellan 0 och 100 i ett
så kallat lyckohjul. Därefter ombads de att uppskatta om andelen afrikanska nationer i FN var
högre eller lägre än det nummer de blivit tilldelade. Resultaten pekade tydligt på att deltagare
som blivit tilldelade ett högre nummer angav en högre siffra i deras bedömning, än de som
blivit tilldelade ett lägre nummer. Effekten av anchoring sker inte enbart när försökspersoner
blir tilldelade ett värde som utgångspunkt, utan kan även ske när en beräkning inte kan slutföras. För att deltagaren ska kunna frambringa ett svar, anpassas värderingen eller bedömningen
av hur deltagaren intuitivt bedömer ett sannolikt utfall. Detta påverkas på en implicit nivå, där ett första föreslaget ankare blir en referenspunkt i beräkningen och justeras stegvis efter ytterligare information. Justeringen blir oftast otillräcklig,
och ger ankaret ett stort inflytande över beräkningen. Tversky och Kahneman (1974) lät försökspersoner i en grupp under mycket kort tid försöka beräkna talet 1x2x3x4x5x6x7x8 och
försökspersoner i en annan grupp beräkna samma tal omvänt, 8x7x6x5x4x3x2x1, vilket ledde
till att deltagarna på grund av tidsbrist försökte uppskatta svaret genom att titta på de begynnande siffrorna. De försökspersoner som fick uppgifter som började med siffran 8 angav ett
högre värde, än försökspersoner som fick uppgifter som började med siffran 1. Oppenheimer,
LeBoeuf och Brewer (2006) visar att irrelevant information tenderar att påverka bedömningar
av exempelvis längd. Det vill säga att deltagare i studien som blivit presenterade för långa linjer tenderade att uppskatta längden på exempelvis floden Missisippi längre, än de deltagare
som blivit presenterade för kortare linjer, då den tidigare informationen fungerade som ett ankare för deltagarnas bedömningar. Studier av Epley och Gilovich (2001) påvisar irrelevant
!4
informations påverkan på beslutsfattande och bedömningar under osäkerhet. Även juridiska
domare kan påverkas av ankare i bedömningar av hur långt ett straff ska bli (Englich, Mussweiler, & Strack, 2005).
Påverkande faktorer I studier av Bodenhausen, Gabriel och Lineberg (2000), framkom det att försökspersoners
grundläggande sinnesstämning påverkade i vilken utsträckning de använde sig av heuristik i
bedömning och beslutsfattande. Försökspersoner som upplevde en känsla av vemod visade sig
anpassa numeriska beräkningar till ett visst ankarvärde, i högre utsträckning än försökspersoner i ett neutralt känsloläge, som också uppvisar en stark influens av anchoring. Andra studier
har visat att lyckliga deltagare påverkas i mindre utsträckning av anchoring vid klinisk bedömning vid en leversjukdom. Lyckliga deltagare var mindre benägna att använda sig av heuristik i diagnostiken av sjukdomen och drog i mindre utsträckning slutsatser utan tillräckliga
bevis, än gruppen med neutralt humör (Estrada, Isen, & Young, 1997). Anledningen till att
humöret spelar roll i våra bedömningar har med de underliggande mekanismerna för anchoring att göra, vilket förklaras av Mussweiler och Strack, (1999). De menar att när ett ankarvärde presenteras, aktiveras ett omedvetet, selektivt sökande efter faktorer eller information
som bekräftar att ankarvärdet stämmer. Detta förklaras av Selective Accessibility Model (SA)
(Mussweiler, 2002). Därför kan vemodiga personer i högre utsträckning ägna sig åt informationsbearbetande och vara mer selektiva i sin bedömning och välja information som går mer i
linje med ankarvärdet och därmed förstärka effekten av anchoring. Lyckliga personer kan
ägna sig mindre åt samma typ av informationsbearbetning och därmed reduceras effekten
(Englich & Soder, 2009). Vidare fann Englich och Soder (2009) att effekten av anchoring reducerades och även eliminerades av de deltagare som hade ett gott humör, då ett gott humör
hos deltagarna bidrog till mer ytlig informationsbearbetning. Detta resultat var även beroende
av försökspersonernas kompetens på området. Personer med låg kompetens inom experimentområdet påverkades mer av humöret, än de personer med hög kompetens inom området.
För personer med expertis på området var informationsbearbetningen oberoende av deras humör (Englich & Soder, 2009). Även personer som känner ilska och avsky anpassade sina bedömningar till självgenererade ankare i högre utsträckning, än människor som känner rädsla
och sorg (Gilovich & Inbar, 2011). Personlighetsdrag kan även påverka hur mottaglig en person är för anchoring. Croxton och
Eroglu (2010) menar att personlighetsdrag enligt ”The Five Factor Model” (neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet), en personlighetsteori bestående av fem
grundläggande och delvis ärftligt betingade egenskaper (Cervone & Pervin, 2013) interagerar
med benägenheten att påverkas av anchoring. Enligt deras studier var deltagare som låg högt
på skalan för egenskaperna samvetsgrannhet och vänlighet och lågt på skalan för extraversion
mer benägna att påverkas av effekten av anchoring. Men personer som var spänningssökande
och låg högt på skalan för extraversion var mindre benägna att påverkas av effekten av anchoring. Även personer som ligger högt på skalan för personlighetsdraget öppenhet var mer
mottagliga för att påverkas av ankare än personer som låg lågt på skalan (McElroy & Dowd,
2007). Personer som ligger högt på skalan för öppenhet, visar ofta benägenhet att vara öppna
för nya erfarenheter och ideér, anpassar oftare sitt beteende och åsikter och är mer mottagliga
för ny information (Cervone & Pervin, 2013). Det kan även förklara varför de är mer mottag-
!5
liga för anchoringeffekten. Med emotionell priming kan man undersöka hur närvaro eller frånvaro av ett emotionellt stimulus påverkar ett målstimulus, däremot kan primingeffekter inte bara aktivera utvärderingsfunktionen, och det gör att giltigheten av att mäta attityder med hjälp av emotionell priming
kan ifrågasättas (De Houwer, 2009). Primingeffekter väcker, som tidigare nämnt, flera associationer och har således flera relaterade effekter på människor. Ett enda tillfälle med priming
har alltså fler än en psykologisk effekt, vilket även innebär att de kan verka olika på olika personer, eftersom individer har olika mentala representationer av olika objekt eller fenomen
(Bargh, 2006). I studier av Gardner, Gabriel och Lee (1999) och Suh, Diener och Updegraff
(2008) har primingens komplexitet upptäckts. Det har visat sig att priming kan omedvetet aktivera kulturella ideologier och förändra informationsbearbetningen. Kultur påverkar människor i mycket hög grad och det kulturella perspektivet behöver därför tas hänsyn till när man
talar om primingeffekter (Suh, Diener, & Updegraff, 2008). Mussweiler (2002) menar att anchoring-effekten kan störas eller influeras av priming, beroende på vilket fokus deltagarna
haft, vilket har visats i en studie där två olika bilder presenterades för deltagare i priming-syfte. Deltagarna blev tilldelade varsin uppgift: att fokusera på likheter eller skillnader i bilderna.
Därefter fick de svara på frågor, två jämförande frågor och två frågor där de skulle uppskatta
längd eller höjd med ett högt eller lågt ankare. De deltagare som fått i uppgift att fokusera på
likheter i bilderna påverkades i högre grad av anchoring än deltagare som fått i uppgift att fokusera på skillnaderna i bilderna. Syfte och frågeställningar
Emotionell priming och anchoring heuristic är viktiga vetenskapliga begrepp inom psykologin
med relevans i det verkliga livet. Emotioner som är kopplade till upplevelser och femomen
påverkar kognition och beslutsfattande. Anchoring påverkar beslutsfattandet genom att använda kognitiva referenspunkter och tidigare förvärvad kunskap. Effekten av emotionell priming och anchoring heuristic är både motsatta och kompletterande varandra. Ämnet är aktuellt då både emotionell priming och anchoring kan styra hur människor relaterar till exempelvis information, medier, och behandlingar inom området för terapi, då den förvärvade information föranleder exempelvis hur vi bör förhålla oss till en klient, eller hur denna bör relatera
till sin egen situation. Information i massmedier som förekommer frekvent kan tendera att påverka vår bedömning av dess relevans, då både kognitiva referenspunkter och tidigare upplevelser utgör en grund till bedömning och beslutsfattande. Detta är även användbart inom området för marknadsföring, mediakommunikation och även i politiska sammanhang för att påverka opinionsbildning. En hypotes är att enligt teorin om emotionell priming bör de som först fått se de positiva
tecknade serierna, skatta de efterföljande naturbilderna högre och som mer vackra. Effekten
av priming består i att deltagaren hamnar i en positiv sinnesstämning genom att se bra serier
och skattar därför de efterföljande bilderna högre. Om motsatsen inträffar, kan det förklaras
med hjälp av anchoringeffekten, på grund av att kraven för en hög skattning ökat genom att de
föregående bilderna flyttat ankaret högre upp på vackerhetsskalan, vilket gör att de efterföljande bilderna bedöms vara mindre vackra.
!6
Syftet med föreliggande studie är att kartlägga när effekten av emotionell priming gäller och
när effekten av anchoring heuristic gäller. Metod
Design Experimentet utformades som en balanserad inomindividdesign, vilket innebär att samma försökspersoner användes för varje värde på den oberoende variabeln. De fem första försökspersonerna började med att skatta tecknade serier som förmedlar en positiv känsla och de fem
efterföljande försökspersonerna började med att skatta tecknade serier som förmedlar varken
positiva eller negativa känslor. Detta för att reducera effekten av ordning mellan betingelser. Fördelen med att använda en inomindividdesign är att samma försökspersoner används vid
två olika tillfällen, vilket innebär att de 10 försökspersoner vid en inomindividdesign kan
motsvara 20 försökspersoner vid en mellanindividdesign och att skillnader mellan individer
inte bidrar till felspridningen i data. Den oberoende variabeln var positiva eller neutrala serier,
och skattning av naturbilderna var den beroende variabeln. Urval Data samlades in från tio personer mellan 22 och 52 år (7 kvinnor och 3 män, medelålder 34,4
år, SD = 9,7 år). Deltagarna rekryterades med bekvämlighetsurval, vilket innebar att vänner
och arbetskamrater ombads att delta i studien via e-mail och textmeddelanden. Det enda urvalskriteriet var att deltagaren var över 18 år. Material
Stimulusmaterialet bestod av totalt tjugo korta tecknade serier med fyra bildrutor, varav tio
stycken förmedlade en positiv känsla och tio serier som förmedlade varken positiva eller negativa känslor och benämns vidare i studien som neutrala serier. Materialet valdes utifrån min
egna subjektiva bedömning av vilket känslotillstånd som förmedlades i serierna, men gemensamt för de positiva serierna var att det fanns minst en leende figur i bildrutorna (Bilaga 3). I
de neutrala serierna fanns ingen leende figur i någon av bildrutorna (Bilaga 4). De tecknande
serierna är hämtade från Googles bildsökning och http://www.thehiveworks.com, www.sinfest.net, www.stripgenerator.com, www.snoopy.com, www.robertnyberg.com, www.forsmarx.se, och http://www.marycagle.com. Testmaterialet med naturbilder är även det hämtat från
Googles bildsökning. Naturbilderna som valdes, bedömdes av mig vara genomsnittligt vackra
och ordinära och alltså inte exceptionellt vackra, detta för att ge bilderna utrymme att bedömas som både vackra och mindre vackra. Bildernas motiv var både landskapsmotiv och detaljbilder i naturen (Bilaga 5).
!7
Procedur Bildmaterialet testades på en försöksperson i en pilotstudie för att kontrollera att skattningsformulären för bilderna var tydliga. För att kontrollera att serierna uppfattades positivt respektive neutralt hölls en kort intervju om bildmaterialet. Urvalet av försöksperson till pilotstudien
valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. För den ena försöksgruppen, med fem deltagare hölls
studien i mitt hem och för den andra försöksgruppen utfördes studien i ett avskilt rum på försökspersonernas arbetsplats. Deltagarna informerades muntligen och genom en samtyckesblankett om att deras medverkan var frivillig och de gavs rätten att avbryta sitt deltagande när
de önskade. Inför experimentet fick deltagarna ingen information om studiens syfte för att inte
riskera att påverka resultatet. Deltagarna informerades om att de enbart skulle skatta hur bra
tjugo korta tecknade serier var och hur vackra tjugo naturbilder var. Experimentet utfördes i fyra steg enligt följande: i den inledande fasen fick fem av tio deltagare skatta hur bra tio korta tecknade serierna är. De tio serierna förmedlade en positiv sinnesstämning. Därefter skattades hur vackra tio naturbilder var. I den avslutande fasen skattade
deltagarna hur bra tio korta serier som förmedlar en varken positiv eller negativ känsla är innan de slutligen skattade hur vackra tio naturbilder är. De resterande fem försökspersonerna
utförde experimentet i omvänd ordning. De började med att skatta tio korta tecknade serier
som förmedlar en neutral sinnesstämning innan de skattade hur vackra tio naturbilder var.
Därefter fick de skatta hur bra tio korta tecknade serier var, som förmedlar en positiv sinnesstämning innan de avslutningsvis skattar hur vackra tio naturbilder är. Efter att deltagarna presenterats för stimulusmaterialet, de positiva eller neutrala serierna, förväntas en inverkan av
antingen effekten av priming eller effekten av anchoring. Bilderna och skattningsformulären var utskrivna i full storlek på papper, med endast en bild
på varje sida och skattningarna för bildmaterialet gjordes på en skala 1-10. För de tecknade
serierna efterfrågades deltagarens bedömning av hur bra serien var på en skala 1-10, där 1
motsvarade mycket dålig och 10 motsvarade mycket bra. Deltagarna blev ombedda att skatta
helhetsintrycket av serien. För naturbilderna blev deltagarna ombedda att skatta hur vackra
bilderna var, då 1 motsvarade inte alls vacker och 10 motsvarade mycket vacker. Ordningen
för bilderna hölls konstant, endast ordningen för vilken typ av tecknad serie som visades först
varierade. De oberoende variablerna konstanthölls genom att de serier som visades för deltagarna var i par, likadana för både de positiva serierna och de neutrala, enbart olika motiv. Deltagarna instruerades om att bedöma en naturbild i taget, i tur och ordning och att inte gå tillbaka till föregående bilder. För att hålla variablerna konstanta och eliminera skillnader och störande moment hölls experimentet i samma lokal med samma belysning för varje grupp. Deltagarna fick sitta enskilt
och utföra skattningen av bilderna för att inte riskera att påverka varandra. Efter experimentets slutförande fick deltagarna information om studiens syfte och fick möjlighet att ställa frågor. Detta gav även möjlighet för mig att få deltagarnas åsikter om hur bildmaterialet uppfattats. Utöver skattningen av bildmaterialet blev deltagarna tillfrågade om att uppge ålder, kön
och huvudsaklig sysselsättning.
!8
Resultatet analyserades sedan genom ett t-test för beroende mätningar. Om en signifikant
skillnad föreligger mellan skattningar av naturbilder efter att deltagarna sett positiva tecknade
serier och skattningar av naturbilder efter att ha sett neutrala serier och skattningarna för de
positiva serierna är högre än för de neutrala, kan det förklaras med hjälp av effekten av priming. Är deltagarnas skattningar lägre efter att ha sett de neutrala serierna kan den signifikanta skillnaden förklaras med hjälp av anchoringeffekten. Resultat
Medelvärdesskattningarna för de neutrala serierna var något högre än för de positiva, men
skillnaden var inte signifikant (Tabell.1). Det innebär att manipulationen av den oberoende
varibeln genom emotionell priming kan ha misslyckats.
Ett t-test för beroende mätningar utfördes för att fastställa om en statistiskt signifikant skillnad
förelåg mellan skattningarna av naturbilderna efter att deltagarna sett positiva serier respektive neutrala serier. Utfallet var dock icke signifikant. Den önskade effekten av den oberoende
variabeln uteblev. Då medelvärdet för skattningarna för deltagare vilkas naturbilder föregicks av positiva serier,
var 6,10 och SD=2,80 och medelvärdet för deltagare, vilkas naturbilder föregicks av neutrala
serier var 6,16 och SD=2,32 (Tabell 2). Deltagare som sett de positiva serierna först, skattade
naturbilderna efter de neutrala serierna något högre (6,48), jämfört med de deltagare som sett
de neutrala serierna först (5,84). Deltagare som sett de neutrala serierna först, skattar naturbilderna efter de positiva serierna något högre (6,24) jämfört med deltagare sett de positiva serierna först (5,96), (Tabell 2). Tabell 1. Tabell 2.
!9
!10
Diskussion
Studien syftade till att undersöka när effekten av priming gäller och när effekten av anchoring
gäller. Undersökningens design var en experimentell inomindividdesign med skattning av naturbilder som utfallsvariabel efter att ha presenterats för föregående positiva respektive neutrala korta tecknade serier. Huvudresultaten visade ingen signifikant effekt av vilken typ av
serie som visades. En möjlig förklaring till det erhållna resultatet kan vara att antalet deltagare
är för få, eller att stimulusmaterialet inte var tillräckligt omfattande för att ha önskad effekt.
En annan tänkbar förklaring till att resultatet inte var signifikant kan vara deltagarnas fokus.
Vid experimentella situationer där det avses att manipulera deltagare är det av största vikt att
stimulusmaterialet fungerar som avsett. I de positiva serierna fanns minst en leende figur i
serien och i de neutrala serierna log ingen av figurerna på någon bild, trots detta lade ingen av
deltagarna märke till att figurerna var glada respektive neutrala. I denna studie verkar bildmaterialet trots detta ha uppfattats som positivt respektive neutralt, men deltagarna uppgav efter
experimentets slutförande att de lagt stort fokus på budskapet i seriens text och bedömt om
serierna var underhållande eller ej. Deltagarna uppgav även att de uppskattade serierna de fann bekanta mer, än de serier de inte
kände till sedan tidigare. Det var bara ett fåtal serier av samtliga utvalda som kan anses vara
välkända. Detta kan ha medfört att stimulusmaterialet, inte fungerat så väl som avsett. Enligt
signifikansprövning med t-test uteblev effekten av den oberoende variabeln. Detta behöver
dock inte innebära att en effekt uteblev helt, då deltagarna fick skatta hur bra de bedömde att
serien var, inte hur de kände sig. Deltagarna kan således ha gjort en mer objektiv bedömning
av bildspråk, teckning och budskap i serien. Orden och budskapet i serierna kan ha väckt andra associationer än positiv priming-effekt hos deltagarna, vilken även kan variera mellan individerna. De tecknade serierna var både på svenska och engelska, vilket kan ha stört bedömningen för de deltagare som inte behärskar engelska på en tillfredställande nivå, detta kan
också ha påverkat sinnesstämningen inför bedömningen av naturbilderna. Det finns även en risk att deltagarnas bedömning av naturbilderna har störts av fotokvaliteten
i utskrifterna. Möjlighet finns även att bedömningarna av naturbildernas vackerhet kan ha influerats av något deltagarna nyligen upplevt eller sett. Deltagarna kan utifrån sina egna referensramar även bedöma bilderna som mer eller mindre vackra oberoende av stimulusmaterialet, eftersom att det kan finnas en generell uppfattning om vad och vilken typ av bilder som
anses vackra. Alla naturbilder var inte fotograferade av professionella fotografer och alla bilder var inte heller redigerade till optimal kvalitet. De kan även, strax före experimentets början ha sett mer vackra naturbilder än de som visades vid experimentet. En synpunkt jag mottog från en deltagare efter experimentets slutförande var att naturbilderna haft ganska liknande motiv, vilket också kan ha påverkat hur bilderna bedömts. Deltagarens uppmärksamhet vid
mättillfället och känsloläget strax före mättillfället är andra faktorer som även kan ha påverkat
resultatet.
Tidigare forskning har visat att känslor och sinnesstämning har en betydelse för i vilken utsträckning personer influeras av anchoring och effekten minskar för lyckliga personer. Vidare
!11
har även kompetensen på områden en betydande roll. (Englich & Soder, 2009). Även personlighetsdrag har en koppling till benägenheten att påverkas av anchoring (Croxton & Eroglu,
2010). I denna studie har deltagarnas initiala känsloläge aldrig undersökts. Vi känner inte heller till deras kompetens på området tecknade serier eller fotografi. Detta kan ha påverkat i vilken omfattning deltagarna påverkats av effekten av anchoring. Priming är ett komplext fenomen som inte enbart väcker en och samma psykologiska effekt hos alla människor, utan kan
ge olika reaktioner och väcka olika associationer (Bargh, 2006). Även det kulturella perspektivet behöver tas hänsyn till gällande priming-effekter (Suh, Diener, & Updegraff, 2008), vilket även kan indikera att vi behöver väga in ett interkulturellt perspektiv för försökspersonernas bedömningar av serierna och naturbilderna. En serie som anses vara bra i en persons bedömning, kan vara dålig i en annan persons bedömning av serien, detta beroende på vilka faktorer som vägs in; det kan vara budskap, teckning, skrivet språk och bildspråk. Hur detta bedöms kan alltså variera beroende på vår kultur. Likväl kan bedömningen av naturbilder variera beroende på vad som anses vackert. Detta är givetvis individuellt, men samtidigt kulturellt.
Eftersom att priming och anchoring verkar både motsatt och kompletterande varandra är det
svårt att säga om effekten av anchoring stördes av primingen i detta fall, i likhet med studien
av Mussweiler (2002), eftersom att osäkerheten kring styrkan av stimulusmaterialet består. Studiens reliabilitet och validitet kan anses vara god eftersom att datainsamlingen och bedömningen av data gjordes på samma sätt och av en och samma person. Utformningen av
skattningsformulären var tydliga och minskade risken för tvetydigheter eller missuppfattning,
även svarsalternativen var många och nyanserade, med en 1-10 skala. Deltagarnas ålder hade
en relativt god spridning, mellan 22 och 52 år. En begränsning med föreliggande studie är antalet deltagare. Trots att deltagarna inte kände till experimentets syfte och inte heller var insatta i ämnet psykologi, kan valet av deltagare, valda ur ett bekvämlighetsurval ändå vara begränsande för studien. Slutsatser Studien ämnade kartlägga när effekten av priming gäller och när effekten anchoring gäller
genom deltagarnas skattningar av naturbilder. Trots att ett icke-signifikant resultat erhölls av
t-testet, kan följande tendenser urskiljas: de deltagare som sett de positiva serierna först, skattade naturbilderna efter de neutrala serierna något högre, jämfört med om de sett de neutrala
serierna först. Detta skulle kunna tolkas som en möjlig effekt av anchoring eller priming. Teoretiskt kan effekten av priming förklaras av att de positiva serierna försatt deltagarna i en positiv sinnesstämning vilket lett till att naturbilderna skattades högre. Anchoringeffekten kan teoretiskt förklaras med hänvisning till att vackerhetsskalan har flyttats uppåt för de försökspersoner som sett de neutrala serierna först. Naturbilderna skattas därför lägre. Det finns även en
möjlighet att effekten av priming och anchoring aktiverats av varandra då testdeltagaren ser
en vacker naturbild, vilken jämförs med serien, som blir ett ankare eftersom det var det senast
bedömda objektet. Detta kan även medföra att effekten av priming aktiveras eftersom att den
senaste bedömningen associeras med den aktuella bedömningen. För de deltagare som sett de
neutrala serierna först, skattades naturbilderna efter de positiva serierna något högre jämfört
med om de sett de positiva serierna först. Detta kan inte tolkas som en primingeffekt, men
däremot en möjlig effekt av anchoring. Anledningen till att den möjliga effekten inte kan tolkas som en effekt av priming är att de neutrala serierna teoretiskt sett bör ha försatt deltagarna
!12
i en mindre positiv sinnesstämning, och i jämförelse med de neutrala serierna, blir bilderna
efter de positiva serierna högre skattade. Den eventuella anchoringeffekten kan teoretiskt förklaras med hänvisning till att de positiva serierna jämförs med de föregående neutrala serierna. Effekten av anchoring sker när bedömningar eller jämförelser mellan objekt görs. I detta
fall jämförs serierna med varandra och leder till att bedömningen av naturbilderna influerats
av hur deltagaren skattat de föregående serierna. Skillnaderna är dock små, och troligtvis inte
signifikanta. Framtida studier kan försöka replikera studien och bör inkludera fler deltagare, med ett större,
starkare och mer omfattande stimulusmaterial, detta skulle kunna öka effekten av den oberoende variabeln och vara signifikant. Förslagsvis kan texten i de tecknade serierna tas bort för
att deltagarnas fokus ska hållas på de leende kontra icke leende figurerna. Det är även möjligt
att använda en annan typ av stimulusmaterial, förslagsvis ett kort filmklipp med glada respektive neutrala personer eller händelser. Filmen behöver inte visas med ljud. Alternativt visas
bilder på djurungar, något som de flesta personer associerar med positiva känslor. För att aktivera effekten av priming bör inte en bedömande uppgift ingå, därför bör inte den oberoende
variabeln inkludera en bedömande fråga. Uppgiften kan exempelvis innehålla en fråga där
svaret utgår i form av JA/NEJ-svar. För att framkalla neutrala känslor kan bilder på objekt
som vanligtvis inte förknippas med varken positiva eller negativa känslor visas, exempelvis
husväggar eller asfalt. Steg 1 kan förslagsvis inkludera ett stimulusmaterial utan en bedömande uppgift, exempelvis bilder på djurungar. Steg 2 bör inkludera en bedömande uppgift, förslagsvis skattning av naturbilder. Effekten av anchoring aktiveras av bedömande och jämförande uppgifter och genom att utesluta bedömande uppgifter i steg 1, vid presenterande av
stimulusmaterialet eller när den oberoende variabeln presenteras, kan effekten av anchoring
ses genom att deltagare skattar efterföljande material i steg 2 lägre, eftersom det då enbart är
bedömningarna av uppgifterna i steg 2 som jämförs med varandra. Effekten av priming kan
ses genom att deltagare skattar högre efter att ha försatts i en positiv sinnesstämning av den
oberoende variabeln som avses framkalla positiva känslor. Materialet som avses framkalla
varken positiva eller negativa känslor förväntas aktivera effekten av anchoring vilket eventuellt leder till att materialet i steg 2 bör skattas lägre, detta för att kraven för en högre skattning
flyttats uppåt på skalan. Framtida studier kan även fokusera på om en eventuell signifikans i resultatet kan förklaras av
både effekten av priming och effekten av anchoring. Utöver det kan det vara intressant att undersöka huruvida deltagarnas sinnesstämning före experimentets början har någon betydelse
för både priming och anchoring i detta sammanhang.
!13
!14
Referenser
Bargh, J. A., Chen, M., & Burrows, L. (1996). Automaticity of social behavior: Direct effects
of trait construct and stereotype activation on action. Journal Of Personality And Social
Psychology, 71(2), 230-244. doi:10.1037/0022-3514.71.2.230 Bargh, A. J. (2006). What Have We Been Priming All These Years? On the Development,
Mechanisms, and Ecology of Nonconscious Social Behavior. European Journal of Social
Psychology,36, 147-168. Bodenhausen, G. V., Gabriel, S., & Lineberger, M. (2000). Sadness and susceptibility to
judgmental bias: The case of anchoring. Psychological Science, 11(4), 320-323.
Cassotti, M., Habib, M., Poirel, N., Aïte, A., Houdé, O., & Moutier, S. (2012). Positive emotional context eliminates the framing effect in decision-making. Emotion, 12(5), 926-931. doi:
10.1037/a0026788
Cervone, D. & Pervin, L. A. (2013). Personality psychology. (12. international student ed.)
Hoboken: John Wiley & Sons.
De Houwer, J., Teige-Mocigemba, S., Spruyt, A., & Moors, A. (2009). Implicit measures: A
normative analysis and review. Psychological bulletin, 135(3), 347.
Dijksterhuis, A., & Knippenberg, A. V. (1998). The relation between perception and
behavior, or how to win a game of trivial pursuit. Journal of Personality and Social
Psychology, 74(4) 865-877.
Englich, B.; Soder, K. (2009). Moody experts: How mood and expertise influence judgmental
anchoring. Judgment and Decision Making, 4, 41–50. Englich, B., Mussweiler, T., & Strack, F. (2005). The Last Word in Court--A Hidden Disadvantage for the Defense. Law And Human Behavior, 29(6), 705-722. doi:10.1007/
s10979-005-8380-7
Epley, N., & Gilovich, T. (2001). Putting adjustment back in the anchoring and adjustment
heuristic: Differential processing of self-generated and experimenter-provided anchors.
Psychological Science, 12, 391-396.
Epley, N., & Gilovich, T. (2006). The anchoring-and-adjustment heuristic. Why the adjustments are insufficient. Psychological science, 17(4), 311-318.
Eroglu, C., & Croxton, K. L. (2010). Biases in judgmental adjustments of statistical forecasts:
The role of individual differences. International Journal of Forecasting, 26(1): 116–133.
!15
Estrada, C. A., Isen, A. M., & Young, M. J. (1997). Positive affect facilitates integration of
information and decreases anchoring in reasoning among physicians. Organizational behavior
and human decision processes, 72(1), 117–135. doi:10.1006/obhd.1997.2734 Gardner, W. L., Gabriel, S. & Lee, A. Y. (1999). ‘I’ value freedom, but ‘we’ value relationships: Self-construal priming mirrors cultural differences in judgment. Psychological Science,
10(4), 321–326.
Grant, A. M., & Gino, F. (2010). A little thanks goes a long way: Explaining why gratitude
expressions motivate prosocial behavior. Journal Of Personality And Social Psychology,
98(6), 946-955. doi:10.1037/a0017935
Inbar, Y., & Gilovich, T., (2011). Angry (or disgusted), but adjusting? The effect of specific
emotions on adjustment from self-generated anchors. Social Psychological and Personality
Science, 2(6), 563-569. doi:10.1177/1948550611401426
Iyengar, S., Peters, M. D., & Kinder, D. R.. (1982). Experimental Demonstrations of the "NotSo-Minimal" Consequences of Television News Programs. The American Political Science
Review, 76(4), 848–858. http://doi.org/10.2307/1962976
Jacobs, L.R. & Shapiro, R.Y. (2000). Politicians don't pander: political manipulation and the
loss of democratic responsiveness. Chicago, Ill.: University of Chicago Press.
Kahneman, D. (2003). A perspective on judgment and choice: Mapping bounded rationality.
American Psychologist, 58(9), 697-720. doi: 10.1037/0003-066X.58.9.697
Kahneman, D. (2011). Thinking, fast and slow. New York, NY, US: Farrar, Straus and Giroux.
Kam, Cindy D. (2007). Implicit Attitudes, Explicit Choices: When Subliminal Priming Predicts Candidate Preference. Political Behavior, 29(3), 343–367. Klauer, K. C., & Musch, J. (2003). Affective priming: Findings and theories. The psychology
of evaluation: Affective processes in cognition and emotion. [Elektronisk resurs]. Mahwah,
N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. Hämtad från Netlibrary.
McElroy, T., & Dowd, K. (2007). Susceptibility to anchoring effects: How openness-to-experience influences responses to anchoring cues. Judgment and Decision Making, 2(1), 48–53.
Mussweiler, T., & Strack, F. (1999). Hypothesis-consistent testing and semantic priming in
the anchoring paradigm: A selective accessibility model. Journal of Experimental Social
Psychology, 35(2), 136-164.
Mussweiler, T. (2002). The malleability of anchoring effects. Experimental Psychology, 49(1),
!16
67-72. doi:10.1027//1618-3169.49.1.67
Oppenheimer, M. D., LeBoeuf & Brewer, (2006) Anchors aweigh: A demonstration of
cross-modality anchoring and magnitude priming. Cognition, 106 (01), 13–26. doi:10.1016/
j.cognition.2006.12.008
Suh, E. M., Diener, E. D., & Updegraff, J. A. (2008). From culture to priming conditions selfconstrual influences on life satisfaction judgments. Journal of Cross-Cultural Psychology,
39(1), 3-15.
Suslow, T., Kugel, H., Ohrmann, P., Stuhrmann, A., Grotegerd, D., Redlich, R., ... & Dannlowski, U. (2013). Neural correlates of affective priming effects based on masked facial emotion: an fMRI study. Psychiatry Research: Neuroimaging, 211(3), 239-245.
Tversky, A., & Kahneman, D. (1974). Judgment under uncertainty: Heuristics and biases. Science, 185, 1124-1131.
Bilaga 1!
Bilaga 2!
Allmän deltagarinformation.
Denna studie utförs av Nathalie Dewan, som är student på Psykologiprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Studien är Nathalie Dewans examensarbete
i psykologi och handlar om bedömning och beslutsfattande. Den insamlade datan kommer således att användas till en uppsats i ämnet psykologi och Din medverkan i experimentet är frivilligt. Du som deltar kan när Du
önskar avbryta ditt medverkande. De uppgifter som lämnas kommer inte att föras vidare i marknadsföringssyfte. Inga uppgifter som kan knytas till dig som
person kommer att lagras eller föras vidare.
Studien innefattar ett experiment då Du som deltagare får bedöma totalt 20 korta
tecknade serier och 20 naturbilder. Du får först bedöma tio korta tecknade serier och tio naturbilder. Därefter bedömer du ytterligare tio korta tecknade serier och tio naturbilder. Experimentet beräknas ta ca. 20 minuter, men du är varmt välkommen efter experimentets slutförande att vidare diskutera studiens syfte.
Tack för visat intresse!
Intresseanmälan görs till Nathalie Dewan via mail: [email protected] Handledare: Tore Ärlemalm vid Institutionen för ekonomi, teknik och psykologi,
vid Luleå Tekniska Universitet.
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5