NU-sjukvården
Barium.ID: 15013
Publicerat för enhet: Smärtbehandlingsenhet Norra Älvsborgs Länssjukhus; Smärtbehandlingsenhet Uddevalla
sjukhus; Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik
Innehållsansvarig: Per Jörneberg, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (perjo17)
Version: 6
Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Område II gemensamt (micra)
Giltig till: 2018-08-23
Rutin
Giltig från: 2016-08-24
Ryggbedövning och koagulationsstörning
Bakgrund
Ryggbedövning innefattar spinalanestesi, epiduralanestesi, kombinerad
spinal- och epiduralanestesi (SPEDA) och intraduralanestesi (IDA).
Det finns evidens för att ryggbedövning kan reducera mortalitet och ge god
patientkomfort i samband med kirurgiska ingrepp. Incidensen av
blödningskomplikationer (epiduralt-, subduralt eller subarachnoidalt
hematom) anses ligga på c:a 1:50 000 blockader. Risken för blödning är c:a
10 ggr högre vid EDA/SPEDA jämfört med spinalanestesi. Ökad risk för
blödningskomplikation föreligger vid medfödda och förvärvade (inkl.
farmaka) störningar i koagulationssystemet, anatomiska avvikelser, äldre
patienter, samt lever- och njursvikt. Komplicerad procedur med upprepade
stickförsök, blod i nål och/eller kateter är ytterligare riskfaktorer för
blödningskomplikation.
Syfte
Minimera risken vid ryggbedövning för blödning och utvecklande av
hematom med kompression av neurologiska strukturer och bestående
neurologisk skada.
Åtgärder
År 2010 utfärdade Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI)
tillsammans med Scandinavian Society of Anaesthesiology and Intensive
care medicine (SSAI) riktlinjer för ”Ryggbedövning och antikoagulatia”.
Klinikens riktlinjer följer dessa riktlinjer;
SSAI/SFAI riktlinjer för ryggbedövning och antikoagulantia
SFAI har även tagit fram en kortfattad version (läkemedel och tidsintervall
till ryggbedövning):
Kortfattad version (läkemedel och tidsintervall till ryggbedövning)
1 (2)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 15013
NU-sjukvården
Ryggbedövning och koagulationsstörning
Rutin
Lathund för minimering av blödningsrisk. (För utförligare information v.g.
se originaldokument ovan.)
 Preoperativ bedömning innefattandes koagulationpåverkan.
 Vid misstanke på blödningsbenägenhet skall lab- screeening av
koagulationen utföras; TPK, PK/INR och APTT. Även Hb och
kreatinin bör i dessa fall analyseras.
o TPK. Om mortalitetsvinst anses TPK 30 x 109 vara gräns för
spinal och 50 x 109 för EDA. Om komfortvinst anses
motsvarande gräns vara 100 x 109 oberoende om spinal eller
EDA.
o INR. Om mortalitetsvinst anses INR 2,2 vara gräns för spinal
och 1,8 för EDA. Om komfortvinst anses gränsen vara 1,4
resp. 1,2.
o APTT bör ligga inom normalvärde (25-36s).
 LMWH (Fragmin® (delteparin)/ Klexane® (enoxaparin)
o < 5000 E resp < 40 mg/dag. Minimum 10 timmar skall
förflyta efter LMWH-dos innan ryggbedövning läggs eller
epiduralkateter avlägsnas/manipuleras. Efter någon av dessa
åtgärder skall minst 6 timmar förflyta till LMWH- dos ges.
o >5000E resp > 40 mg/dag. Motsvarande tidsintervall är 24
timmar (innan anläggande av ryggbedövning) respektive 6
timmar (innan LMWH-dos ges efterryggbedövning/
katetermanipulation).
o Akuta patienter som står på LMWH 2500 E resp 20 mg två
®gånger dagligen och med stark indikation för spinalanestesi
(t ex sectio, höftfraktur) kan spinalbedövning ges omedelbart.
 NSAID (icke selektiva cykloxygenashämmare)
o Halveringstid <2 timmar. Diklofenak® (Artrotec®,
Voltaren® m.fl.), Ibuprofen® (Ipren® m.fl), Ketoprufen
(Orudis® m.fl). 12 timmar skall förflyta mellan dos och
ryggbedövning.
o Halveringtid > 2 timmar, t ex Indometacin®, Ketorolac®,
Naproxen® m.fl. Beroende på preparat skall 24 timmar, upp
till 2 veckor förflyta mellan dos och ryggbedövning.
 Acetylsalisylsyra
o 12 timmar skall förflyta mellan dos och anläggande av
ryggbedövning (om indikation sekundärprevention vid stroke
eller hjärtinfarkt). Primärprevention bör sättas ut 3 dagar
innan ryggbedövning.
 ADP-receptorinhiberare. Clopidogrel (Plavix®, Iscover®),
Ticlidopin (Ticlide®).
o Utsättning 5 dagar innan ryggbedövning.
Åtgärder vid misstanke om hematom med ryggmärgskompression, v.g. se
rutin: Spinalt hematom eller abscess efter ryggbedövning - åtgärder vid
misstanke
SFAI har också utformat Riktlinje för obstetrisk spinal/epidural- anestesi vid
antikoagulantiabehandling och hemostasrubbningar
2 (2)
Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!