NU-sjukvården Barium.ID: 15013 Publicerat för enhet: Smärtbehandlingsenhet Norra Älvsborgs Länssjukhus; Smärtbehandlingsenhet Uddevalla sjukhus; Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik Innehållsansvarig: Per Jörneberg, Överläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (perjo17) Version: 6 Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Område II gemensamt (micra) Giltig till: 2018-08-23 Rutin Giltig från: 2016-08-24 Ryggbedövning och koagulationsstörning Bakgrund Ryggbedövning innefattar spinalanestesi, epiduralanestesi, kombinerad spinal- och epiduralanestesi (SPEDA) och intraduralanestesi (IDA). Det finns evidens för att ryggbedövning kan reducera mortalitet och ge god patientkomfort i samband med kirurgiska ingrepp. Incidensen av blödningskomplikationer (epiduralt-, subduralt eller subarachnoidalt hematom) anses ligga på c:a 1:50 000 blockader. Risken för blödning är c:a 10 ggr högre vid EDA/SPEDA jämfört med spinalanestesi. Ökad risk för blödningskomplikation föreligger vid medfödda och förvärvade (inkl. farmaka) störningar i koagulationssystemet, anatomiska avvikelser, äldre patienter, samt lever- och njursvikt. Komplicerad procedur med upprepade stickförsök, blod i nål och/eller kateter är ytterligare riskfaktorer för blödningskomplikation. Syfte Minimera risken vid ryggbedövning för blödning och utvecklande av hematom med kompression av neurologiska strukturer och bestående neurologisk skada. Åtgärder År 2010 utfärdade Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) tillsammans med Scandinavian Society of Anaesthesiology and Intensive care medicine (SSAI) riktlinjer för ”Ryggbedövning och antikoagulatia”. Klinikens riktlinjer följer dessa riktlinjer; SSAI/SFAI riktlinjer för ryggbedövning och antikoagulantia SFAI har även tagit fram en kortfattad version (läkemedel och tidsintervall till ryggbedövning): Kortfattad version (läkemedel och tidsintervall till ryggbedövning) 1 (2) Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! Barium.ID: 15013 NU-sjukvården Ryggbedövning och koagulationsstörning Rutin Lathund för minimering av blödningsrisk. (För utförligare information v.g. se originaldokument ovan.) Preoperativ bedömning innefattandes koagulationpåverkan. Vid misstanke på blödningsbenägenhet skall lab- screeening av koagulationen utföras; TPK, PK/INR och APTT. Även Hb och kreatinin bör i dessa fall analyseras. o TPK. Om mortalitetsvinst anses TPK 30 x 109 vara gräns för spinal och 50 x 109 för EDA. Om komfortvinst anses motsvarande gräns vara 100 x 109 oberoende om spinal eller EDA. o INR. Om mortalitetsvinst anses INR 2,2 vara gräns för spinal och 1,8 för EDA. Om komfortvinst anses gränsen vara 1,4 resp. 1,2. o APTT bör ligga inom normalvärde (25-36s). LMWH (Fragmin® (delteparin)/ Klexane® (enoxaparin) o < 5000 E resp < 40 mg/dag. Minimum 10 timmar skall förflyta efter LMWH-dos innan ryggbedövning läggs eller epiduralkateter avlägsnas/manipuleras. Efter någon av dessa åtgärder skall minst 6 timmar förflyta till LMWH- dos ges. o >5000E resp > 40 mg/dag. Motsvarande tidsintervall är 24 timmar (innan anläggande av ryggbedövning) respektive 6 timmar (innan LMWH-dos ges efterryggbedövning/ katetermanipulation). o Akuta patienter som står på LMWH 2500 E resp 20 mg två ®gånger dagligen och med stark indikation för spinalanestesi (t ex sectio, höftfraktur) kan spinalbedövning ges omedelbart. NSAID (icke selektiva cykloxygenashämmare) o Halveringstid <2 timmar. Diklofenak® (Artrotec®, Voltaren® m.fl.), Ibuprofen® (Ipren® m.fl), Ketoprufen (Orudis® m.fl). 12 timmar skall förflyta mellan dos och ryggbedövning. o Halveringtid > 2 timmar, t ex Indometacin®, Ketorolac®, Naproxen® m.fl. Beroende på preparat skall 24 timmar, upp till 2 veckor förflyta mellan dos och ryggbedövning. Acetylsalisylsyra o 12 timmar skall förflyta mellan dos och anläggande av ryggbedövning (om indikation sekundärprevention vid stroke eller hjärtinfarkt). Primärprevention bör sättas ut 3 dagar innan ryggbedövning. ADP-receptorinhiberare. Clopidogrel (Plavix®, Iscover®), Ticlidopin (Ticlide®). o Utsättning 5 dagar innan ryggbedövning. Åtgärder vid misstanke om hematom med ryggmärgskompression, v.g. se rutin: Spinalt hematom eller abscess efter ryggbedövning - åtgärder vid misstanke SFAI har också utformat Riktlinje för obstetrisk spinal/epidural- anestesi vid antikoagulantiabehandling och hemostasrubbningar 2 (2) Utskrifter gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
© Copyright 2024