Läs Fysioterapi nr 7 här!

FYSIOTERAPI7
Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter
2016
NYHET
Ministern stod
upp för minskat
stillasittande
KLINIK
Rehabträdgård
ger nya krafter
till nyanlända
KONGRESS
Nya namn
föreslås till
förbundets
styrelse
BARNS HÄLSA
Prins Daniel peppade
för mer fysisk aktivitet
FEM SNABBA
PROFILEN
Vi snackar med
Årets fysioterapeut
Maria Landén
Ludvigsson
Lätt att slå i taket
i lilla Sverige
Karin Grävare Silbernagel fick större utrymme som forskare i USA
ALMEDALEN Gympasalarna är inte tillgängliga • Patienterna skiter i e-hälsa • Vasst och öppet om patientmakt
Kvalitétssäkra Er klinik!
Vi marknadsför nu endast MDD (Medical Device Directive) klassade produkter, med högre
säkerhet och därmed en mer ansvarstagande rehabilitering.
Så Ni som vet att kvalité lönar sig, kontakta oss för ett bra erbjudande!
Primed Fysio och Rehab
180x228
Löp/gåband som tål hela 235kg.
MDD-klassat. Finns med flera olika
tillbehör efter önskemål.
Ex. Höjdjusterbara rehabräcken, ramp,
säkerhetsstopp mm.
2
www.primed.se
. 035-17 82 85
FYSIOTERAPI 7.2016
INNEHÅLL
7
20
INFÖR KONGRESS 2016
Den nya förbundsstyrelse som
föreslås innehåller fyra nya ansikten.
28
35
KLINIK & PRAKTIK
Trädgårdsarbete kan ge
flyktingar hopp och kraft.
46
MEDLEMSNYTT
Levnadsvaneprojektet
satsar femte året på
mer kunskapsstöd.
FACKPRESS
Negativ stereotyp
försämrar bollkoll.
10
ALMEDALEN
Sjukvårdsministern
Gabriel Wikström minglade
med Fysioterapeuterna.
PROFILEN
Karin Grävare Silbernagel
fick drömjobb i USA
12
NYHETER
6. Lättare att ändra arbetssätt med stöd
FORSKNING PÅGÅR
38. Ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet
7. Fem snabba med Årets fysioterapeut
Riktlinjerna för fysioterapeutisk behandling vid
graviditetsrelaterade besvär sammanfattas.
8. Prinsen peppade för bättre barnhälsa
I Almedalen lanserades Generation-PEP, ett nytt stort
samhällsprojekt för att förbättra hälsan hos barn och unga.
DEBATT
18. Prata mindre och agera mer!
KRÖNIKA
58. Skyll inte på andra när det skaver
Tidningen Fysioterapis nya reporter Agneta Persson skriver
om etikstress och mobbning i sin första krönika.
19. Vad förbundet måste förändra
AVHANDLINGAR
36. Hemrehab gör strokepatienter självständigare
37. Nackspecifik träning hjälper vid whiplash
En ny avhandling har jämfört tre behandlingsupplägg
vid kroniska whiplash-relaterade besvär.
FYSIOTERAPI 7.2016
ALLTID I FYSIOTERAPI
44. Medlemsnytt & förbundets ledare
50. Kursannonser
53. Plats- & etableringsannonser
57. Korsordet
3
Irradia
Specialisten på lasermedicin
Vi har över 30 års erfarenhet. Tala med oss om laser.
Boka höstens kurser på www.irradia.se - Kvälls och heldagskurser mm
Medicinsk laser - Ett evidensbaserat komplement vid nacksmärta.
”Vid långvarig nacksmärta kan laser ge smärtlindring
i 2–6 månader efter avslutad behandling.”
”Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, icke-invasiv
och verkar inte ge några svåra biverkningar.”
”Den sammanvägda effekten i de ingående
studierna är ca 20 mm minskad smärtskattning
med VAS-skalan. Det är en skillnad som anses
vara kliniskt relevant.”
(Med lasertyp 904 nm var effekten 27 mm)
”Metoden är enkel att utföra, tar kort tid
och kostnaden är låg per behandling.”
”Minskad smärta kan leda till mer jämlika
möjligheter att delta i samhället.”
Citaten ovan i kursiv stil är från SBU-rapporten ”Laserbehandling vid nacksmärta” se www.sbu.se för utförlig rapport.
Med en eller två stora multiprober (12 st 904 nm-lasrar), täcks nacksmärtan fort.
Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde. Total tid ca 3-15 min.
Medicinsk laser drivs framåt av oberoende forskare. Nu över 4500 studier på www.pubmed.com
Se efter själv. Slå in lllt + sök eller lllt + indikation.
PS: Glöm inte att anmäla er klinik på vår hemsida. se www.irradia.se/kliniker
Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar.
Tel: 08-7672700
www.irradia.se
[email protected]
LEDARE
Växtkraft och rörelse
behöver utrymme
A
tt människor behöver utrymme för att växa och utvecklas är
ingen revolutionerande tanke, men den väcktes igen medan jag
samlade ihop texter och bilder till det här numret. Att utrymme
har betydelse märks i Karin Grävare Silbernagels berättelse av
hur möjligheterna att verka som forskare i Sverige skiljer sig
från dem i USA. Det amerikanska systemet har akademiska tjänster som erbjuder
karriärvägar för forskare, medan svenska forskare snabbt slår i utvecklingstaket.
(Läs mer på s. 12-17!) Att utrymme ger växtkraft och en rörelse framåt är också
tydligt för nyanlända flyktingar som rehabiliteras i en trädgård Alnarp. Där ges
tillräckligt med tid under bar himmel för att bearbeta olika trauman för att
återfå krafter och finna en väg mot ett arbete. (Läs mer på s. 28-33!)
Lois Steen
chefredaktör
Fulltalig redaktion
Vi välkomnar Agneta Persson
som ny reporter på Fysioterapi.
Läs hennes första krönika på s. 58.
fast det jag tänkt mest på är barn och vuxna med funktionsnedsättningar som
inte får tillräckligt med utrymme att växa i sin förmåga till fysisk rörelse. Under
politikerveckan i Almedalen arrangerades flera viktiga seminarier
om tillgänglighet till fysisk aktivitet och idrott för personer med
funktionsnedsättningar. Men det var inte de frågorna som fick
utrymme i mediernas superintensiva bevakning. Återigen var
det mest makthavarna själva som tog plats och fick de flesta
pratstunderna i tv-sofforna. Det som kallas en unik demokratisk
mötesplats skulle göra mer skäl för namnet om de med mest
makt faktiskt mötte de mest undanskymda medborgarna. De
som bokstavligen har svårt att röra sig i vårt samhälle. Jag vill se
Parasportsförbundets Åsa Ilinares Norlin i en tv-soffa!
Hon höll ett brandtal för ökad tillgänglighet när
hon pekade på att varken idrottslektioner eller
gympasalar har anpassats tillräckligt för
funktionsnedsatta barn. (Se s. 9)
kronprinsessparet har initierat en ny
FOTO: GUSTAV GRÄLL
stor samhällssatsning för att förbättra
barns hälsa, (Se s. 8–9). Ska den göra
nytta för alla Sveriges barn, då måste
barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inkluderas! Hoppas att
Fysioterapeuterna blir den aktör som lyfter
upp den frågan högre upp på agendan.
Mörkare kvällar
Vad fort det gick från ljusa
sommarkvällar till höstmörker!
Mer mental styrka krävs för att få
på sig löpardojorna och ge sig ut.
”Det som kallas en unik
demokratisk mötesplats
skulle göra mer skäl för
namnet om de med mest
makt faktiskt mötte de
mest undanskymda
medborgarna.”
[email protected]
PS. Vi ger stort utrymme till parasporten i nästa nummer.
Medarbetare
i nummer 7:
Göran Engström
Hilda Zollitsch Grill
Marie Ullnert
Åsa Fagerström
Birgit Rösblad
Göran Hagberg
Maria Lönegård
frilansreporter
skribent
frilansfotograf
red. Fackpress
red. Forskning pågår
ad/formgivare
bildbehandling
FYSIOTERAPI 7.2016
5
NYHETER
Nyhetsartiklar & notiser:
Hilda Zollitsch Grill & Lois Steen
Lättare att ändra arbetssätt med stöd
Nya riktlinjer från myndigheter till hälso- och sjukvården kan vara svåra att omsätta i praktiken
då de ofta kräver nya arbetssätt. En studie visar att fysioterapeuter som får stöd lättare kan
ändra sitt arbetssätt kring till exempel fysisk aktivitet och beteendeförändring.
och beteendeförändring samt rädsla
kopplad till patienters träning.
– Det som förvånade var att de hade
ganska låg tilltro till sin egen förmåga
att stimulera träningsgruppen att stötta
varandra i träningen. De var också till
exempel osäkra på hur de skulle hantera
negativt inställda gruppdeltagare för att
få till ett mer positivt klimat i träningsgruppen, berättar Ingrid Demmelmaier.
Under det år studien pågick deltog
fysioterapeuterna i en utbildning i beteendevetenskap och träningsfysiologi. De
fick även fortlöpande stöd och återkoppling i sitt kliniska arbete med att motivera patienter med reumatologisk sjuk-
Regeringen
ändrade sig
illustration : colourbox
efter åtgärdspaket
Ett kritiserat regeringsförslag
om utökat sjuklöneansvar för
arbetsgivare skrotas efter att SKL
och flera fackförbund kommit
med ett eget åtgärdspaket.
ARBETSLIV Parterna i kommun- och landstingssektorn lämnade
i augusti fram ett gemensamt åtgärdspaket för friskare arbetsplatser. Detta som svar på ett regeringsförslag om hälsoväxling
där arbetsgivarna skulle stå för 25 procent av ersättningen efter
90 dagars sjukskrivning. Och nu backar regeringen.
– Det är klokt att regeringen drar tillbaka förslaget. Det visar
på tillit och på den svenska arbetsmarknadens styrka där vi
som parter med gemensamma ansträngningar kan lösa tuffa
frågor, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner
och Landsting
Fysioterapeuterna deltog i arbetet med åtgärdspaketet.
– Vi har särskilt lyft vikten av prevention och arbetsgivarnas
ansvar för att långsiktigt stärka hälsan i arbetslivet. Fler och
bättre insatser skulle göra stor skillnad för hållbar hälsa, ändå
brister det ofta idag. Denna överenskommelse är ett efterlängtat
steg i rätt riktning, säger ordförande Stefan Jutterdal.
6
dom till ökad fysisk aktivitet. De upp­
repade självskattningsenkäterna visade
att kunskaperna om beteendeförändring
och tilltron till den egna förmågan
ökade hos fysioterapeuterna.
Ingrid Demmelmaier har ett råd till
fysioterapeuter ute i klinisk verksamhet:
– När man gått en kurs och vill ändra
på något kan man prova att slå sig ihop
två och två och hjälpa varandra med
planering och uppföljning, kör ”peer
coaching” uppmanar hon.
Hon efterlyser också mer detaljerade
riktlinjer och hjälp till stegvisa förändringar från riktlinjeutfärdande myndigheter, till exempel Socialstyrelsen.
Fysioterapeuterna tar
större internationell plats
Fysioterapeuterna ökar sitt engagemang och sitt inflytande
i WCPT, World Confederation for Physiotherapists.
INFLYTANDE Charlotte Chruzander, disputerad fysioterapeut och professionsansvarig
hos Fysioterapeuterna, utsågs i juni till Sveriges
representant i världsorganisationen WCPT:s
arbetsgrupp för professionsfrågor. Fysioterapeuterna ökar därmed sitt engagemang och
sitt inflytande i WCPT, World Confederation
for Physiotherapists.
Sverige har nu representanter med i två
Charlotte
av världsorganisationen WCPT-Europas fyra Chruzander.
arbetsgrupper. Dessa fungerar som WCPT:s
arbetsutskott och tar bland annat fram och förbereder olika
policy- och riktlinjeförslag för senare kongressbeslut. Sedan
tidigare sitter Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Umeå
universitet, med i arbetsgruppen för utbildningsfrågor. Hon
ingår också i WCPT:s vetenskapliga kommitté.
Fysioterapeuterna finns även med i WCPT:s framtidsnätverk
för studenter och nyutexaminerade genom Frida Eriksson som
representerar Europa. Nästa WCPT-kongress hålls sommaren
2017 i Sydafrika.
FYSIOTERAPI 7.2016
foto : eva dalin
NYA FOTSPÅR Det är svårt att ändra
arbetssätt trots att man gått kurs och läst
riktlinjer. Man går ofta i samma fotspår
och gör som man brukar vilket leder till
ett glapp mellan riktlinjer och verklighet, konstaterar Ingrid Demmelmaier.
Hon ingår i forskargruppen Fysisk aktivitet och hälsa vid reumatisk sjukdom vid
Karolinska Institutet och har i en studie
följt en grupp fysioterapeuter som gick
en utbildning i beteendevetenskap och
träningsfysiologi. Genom regelbundna
självskattningar under året kunde hon
följa deras utveckling vad gäller tilltro
till sin egen förmåga, kunskaper om
fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom
De stod upp för
minskat sittande
Hon ble
Årets fy v
terapeusiot!
Gabriel
Wikström
foto : eva dalin
På Fysioterapins Dag den 8 september
firades yrkets och ämnets stora kunskapsfält över hela landet. Folkhälsominister
Gabriel Wikström firade stående
genom att prata om stillasittande.
maria landén ludvigsson
foto : eva dalin
Priset Årets fysioterapeut 2016 delades ut på Fysioterapins dag.
Forskarna Maria Hagströmer, Anne Söderlund och Anders
Raustorp tog en selfie strax före debatten om stillasittande.
FIRADE De flesta fysioterapeuter, från Boden till
Sölvesborg, använde dagen till att informera allmänheten om levnadsvanor, fallförebyggande och om
möjligheten att söka fysioterapeut direkt. Andra valde
att berätta om fysioterapins roll vid psykisk ohälsa
eller erbjuda avslappning, test av balans och muskelstyrka, rollatorservice och tipsrundor om kroppen.
Vissa aktiviteter vände sig till fysioterapeuterna
själva. Distrikt Kalmar bjöd in till en föreläsning
om humörträning, Distrikt Halland till en inspirationsdag och Distrikt Örebro till en kvalitetsdag för
kollegor i regionen. Distrikt Östergötland och Ergonomisektionen höll öppet hus om ergonomi och
arbetsmiljö, fysisk aktivitet med mera. Fysioterapeuter i Distrikt Västerbotten och på Umeå universitet
spred kunskap om träning till såväl allmänhet,
kollegor och fysioterapeutstudenter.
I Stockholm firade förbundet Fysioterapeuterna
med ett stående seminarium om stillasittande.
Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström
talade om stillasittande som hälsofara och om
regeringens utmaning att inspirera till rörelse utan
pekpinnar. Docent Maria Hagströmer, docent
Anders Raustorp och professor Anne Söderlund
gav sedan forskningens svar på frågor om fysisk
inaktivitet. Samtliga var inne på att det behövs fler
lustfyllda metoder för att motivera till fysisk aktivitet.
Seminariet avslutades med offentliggörandet av
Årets fysioterapeut 2016. (Läs mer här intill!)
Se seminariet på: https://youtu.be/1gpFUQ4CPB4
FYSIOTERAPI 7.2016
Motivering: Som kliniker, forskare och modig innovatör, har Maria Landén
Ludvigsson genom nytänkande och uthålligt engagemang utmanat organi­
satoriska strukturer och visat hur fysioterapeuters kompetens kan användas
för att öka patientnöjdheten och resurseffektiviteten inom primärvården.
Hon har dessutom på ett föredömligt sätt utvecklat professionen genom att
implementera sin hälsoekonomiskt medvetna forskning om nackträning vid
kroniska whiplashrelaterade besvär och har med stor generositet spridit
denna kunskap till gagn för en ofta förbisedd patientgrupp.
1. Vilken var din första reaktion när du fick beskedet?
Jag blev väldigt förvånad, oerhört glad och jag kände mig väldigt ärad, förstås!
2. Du får priset både för att ditt arbete lett till att fysioterapeutiska
bedömningsmottagningar införts i Östergötland och för din forskning
som visar att nackträning vid kroniska whiplash-relaterade besvär är
kostnadseffektivt. Hur värderar du själv de två spåren i din yrkesgärning?
Mottagningarna berör en stor grupp patienter medan forskningen för kroniska
whiplashskador riktar sig till en smalare patientgrupp, så mottagningarna
har ju lett till nytta för fler. Samtidigt är det avgörande för professionen att
kunna visa att våra insatser är kostnadseffektiva på olika områden. Det är
en viktig framtidsfråga som vi behöver fokusera på.
3. Vad hoppas du på att utmärkelsen ska leda till?
Mer uppmärksamhet till alla fysioterapeuter ute i landet som på olika sätt
arbetar för att synliggöra professionen. Och visa på att alla kan åstadkomma
mycket inom sina egna enheter.
4. Har du något råd till fysioterapeuter som
vill genomföra förändringsarbeten som liknar ditt?
Börja med att se till att vara väl förankrad i ditt närområde, exempelvis på
din vårdcentral, så att de andra professionerna får ett förtroende för din
kompetens. Det gäller att visa vad vi kan för att sedan kunna få stöd från
övriga professioner i ett förändringsarbete. I Östergötland hade vi jobbat tätt
ihop med läkarna i många år vilket ökat förtroendet emellan oss. Det var därför
vi fick en del av deras budget för att satsa på fysioterapeutisk kompetens.
5. Vad ska du göra med prissumman på 25 000 kronor?
En del ska gå till Unicef, men vad jag ska göra med resten har jag inte hunnit
tänka på.
Läs mer om Maria Landén Ludvigssons forskning på s. 37!
7
ALMEDALEN
Text & foto: Lois Steen
Prins Daniel representerade
Kronprinsessparets Stiftelse som
tagit initiativ till Generation-PEP.
Prinsen peppade för bättre barnhälsa
S:t Hansskolans gymnastiksal i Visby var fullproppad när prins Daniel under Almedalsveckan
lanserade Generation PEP, ett nytt initiativ för att förbättra hälsan hos barn och unga.
– Känner man sig fysiskt kapabel som barn påverkar det självkänslan resten av livet, sade
prins Daniel bland annat.
FOLKHÄLSA Bakom satsningen Generation PEP står ledande organisationer,
stiftelser och företag som bildat en icke
vinstdrivande organisation med visionen att alla barn och ungdomar
i Sverige ska ha möjlighet att leva ett
aktivt och hälsosamt liv med mer fysisk
rörelse och sundare kost.
– Vårt land är ett av Europas mest stillasittande länder och andelen barn som når
den rekommenderade mängden fysisk
aktivitet, en timme per dag, är liten. Vi
äter också mer godis än något annat folk
i världen, sade prins Daniel, som representerade Kronprinsessparets Stiftelse
som tagit initiativ till satsningen.
det är viktigt att redan i tidig ålder bli
introducerad för fysisk aktivitet så man
får utveckla sin fysiska förmåga och
koordination, poängterade prins Daniel.
– Känner man sig fysiskt kapabel
redan som barn då är det något stär-
8
kande för självkänslan som man tar med
sig resten av livet. Och tyvärr är det motsatta också sant, sade han vidare.
– Något som oroar mig väldigt mycket
är att hälsa är så ojämlikt, beroende på
vilken familj man föds in i och var man bor.
”Det är en stor
utmaning som ingen
kan lösa på egen hand.
Vi vill engagera hela
samhället.”
Risken för diabetes är i dag tre gånger
så hög bland de barn som lever i socio­
ekonomisk utsatthet i jämförelse med
dem som inte gör det. Därför känns det
så viktigt och inspirerande att få lansera
vårt hälsoinitiativ Generation-PEP!
Namnet bygger på uttrycket pep-talk
och att peppa varandra, förklarade prins
Daniel.
– Målet är att sprida kunskap, skapa
engagemang kring folkhälsa och fysisk
aktivitet för våra barn och unga. Det är en
stor utmaning som ingen kan lösa på egen
hand. Vi vill engagera hela samhället
och göra det här tillsammans!
generation-pep ska pågå i flera decennier
så att man ska kunna se och utvärdera
långsiktiga resultat. Kunskapspartners
är Folkhälsomyndigheten, Gymnastikoch Idrottshögskolan och Karolinska
Institutet. En stor mängd partners kommer att driva olika projekt inom ramen
för satsningen, bland andra Friluftsfrämjandet, Idrottsgalan, Skolklassikern,
H&M, ICA, Ikea, och Telia. För finansieringen står ledande svenska företag och
en rad stiftelser.
Det är möjligt att Fysioterapeuterna
blir en partner i detta långsiktiga arbete.
FYSIOTERAPI 7.2016
Andra medverkande som peptalkade var professorerna Göran Bergström och Mai-Lis Hellenius, Anja Nordenfelt, verksamhetschef
för En Frisk Generation, Kalle Zackari Wahlström från TV-serien ”Gympaläraren” och folkhälsominister Gabriel Wikström.
I slutet av september träffar förbundet
de ansvariga för Generation-PEP för ett
förutsättningslöst möte.
– Konceptet är väldigt bra. Kopplingen
mellan fysisk aktivitet och folkhälsa är en
av våra mest prioriterade frågor och vi
har kunskap att bidra med. GenerationPEP:s vision passar också väldigt bra
ihop med förbundets vision om att alla
människor ska kunna leva ett hälsosamt
liv i rörelse.
Läs mer om Generation PEP: www.gen-pep.se
Gympasalarna är inte tillgängliga
Det sa Åsa Llinares Norlin, meriterad seglare och styrelseledamot i Parasport
Sverige, i ett brandtal för ökad tillgänglighet inom skolidrott och idrottsföreningar.
Om personer med funktionsnedsättningar
ska kunna bli mer fysiskt aktiva måste både
idrottsföreningar och skolornas gympasalar
vara tillgängliga, sa Åsa Llinares Norlin.
FYSIOTERAPI 7.2016
TILLGÄNGLIGHET Ohälsan hos personer
med funktionsnedsättningar är 10 gånger
så hög som hos befolkningen i övrigt. Med
rätt insatser kan denna ohälsa minska
med en tredjedel. Och här kan idrotten
uträtta storverk, enligt Åsa Llinares Norlin.
– I en idrottsförening träffar man förebilder som trots funktionsnedsättningar
har lärt sig olika strategier för att vara mer
fysiskt aktiva och bli duktiga i en sport.
Då är det lättare att tänka: jag kan också!
sade Åsa Llinares Norlin.
Parasportsförbundets vision är att
vanliga idrottsförbund ska öppna upp och
anpassa sina verksamheter för funktionsnedsatta.
– Idrott är att göra något kul tillsammans med sina kompisar! Varför ska barn
med funktionsnedsättningar idrotta
någon annanstans? De skulle kunna få en
hemvist i vanliga idrottsföreningar.
hon belyste också att tillgängligheten till
skolidrotten har stora brister.
– Alltför ofta är det just gympasalen som
inte är tillgänglig i skolan! ”Du kan väl ta en
promenad runt skolan med din assistent”
får barnen höra. Det är inte så konstigt att
många av dessa barn tänker ”idrott inte är
för mig”.
Hon efterlyste ett ökat ansvarstagande
hos samhällets beslutsfattare. Dels måste
politiker börja följa upp att skolans lokaler
är tillgängliga för alla och dels måste de tro
mer på de funktionsnedsattas egen förmåga.
– Förvänta er mer av oss!
9
ALMEDALEN
Text & foto: Lois Steen
Text & foto: Lois Steen
Vasst och öppet
om patientmakt
Koll på viktiga framtidsfrågor, en vass ”låtsasdebatt” om patientinflytande och hälsoråd
i digitaliseringens tidsålder. Det fick deltagarna på förbundets seminarium i Almedalen.
PÅVERKAN Stefan Jutterdal, förbundsordförande för Fysioterapeuterna, inledde
med att kortfattat beskriva den så kallade
Framtidsdialogen, där Fysioterapeuterna
skickat en enkät till 200 medlemmar och
samtalat med patientorganisationer, sjukvårdshuvudmän, myndigheter och andra
professioner om de största utmaningarna
för framtidens hälso- och sjukvård. Målet
har varit att få ett aktuellt underlag inför
Fysioterapeuternas kongress i november.
– Våra externa samtalsparter anser att
det viktigaste framtidsfrågorna för svensk
hälso- och sjukvård är kompetensförsörjning, ledarskap, patientinflytande och
digitalisering. Svaren från våra medlemmar skiljer sig något från de externa då
det också uttrycker frustration över att de
nya begreppen kanske inte leder till något.
Samtidigt finns en stor vilja hos fysioterapeuter att vara med och ta ansvar för att
forma framtidens hälso- och sjukvård,
sade Stefan Jutterdal.
Därefter intervjuades Christina Kennedy,
chefredaktör för Dagens Medicin, av
moderatorn Cecilia Winberg.
– Transparens är den enskilt viktigaste
insatsen för patienten. Idag är sjukvården
för dålig på att diskutera sina resultat
med patienten, då är det svårt att utöva
sin patientmakt, sade hon, och rådde
vårdcentraler att börja jämföra resultat
för olika patientgrupper för att lära av
varandra.
Christina Kennedy
Därefter förmedlade författarna Jan
Hermansson och Karin Wahlberg sina
respektive erfarenheter av att ha varit
patienter inom neurologi och cancer.
Han beskrev hur stark man måste vara
för att orka protestera, när hälso- och
sjukvårdens ibland rigida strukturer inte
passar ihop med ens individuella behov.
Hon hur svårt det är att få veta var man
får den bästa cancerbehandlingen.
ett mål med seminariet var att aktivera
besökarna, som delades upp i tre lag för
att hjälpa Olivia Wigzell, generaldirektör,
Socialstyrelsen, Anders Henriksson, 1:e
vice ordförande, SKL och Göran Modin,
affärsområdeschef på Praktikertjänst, att
”Patienterna skiter i e-hälsa”
E-HÄLSA E-hälsovisionen är en överenskommelse mellan regeringen och SKL som innebär att Sverige ska bli bäst i världen på
e-hälsa till år 2025. Att det är en bit kvar dit, verkade sjukvårdsminister Gabriel Wikström vara medveten om.
– Vi ligger i framkant med tekniska innovationer men har samtidigt grundläggande IT-system som inte pratar med varandra.
Hur får vi e-hälsa att fungera i praktiken? Det är inte bara en fråga
om digitalisering utan också om verksamhetsutveckling, sade
Gabriel Wikström.
Regeringens recept för bättre e-hälsa innehåller satsningar på
tydligare ledarskap och kompetenshöjning, ökad personcentrering
och mer resurser, berättade Gabriel Wikström.
– För 10 år sedan pratade man mest om e-hälsan som ett verktyg i verksamheterna, men nu är begreppet mer patientinriktat.
Det är ett viktigt perspektivskifte! sade Fredrik Lennartsson,
myndighetschef på Vård- och omsorgsanalys, som tog vid.
Ett patient- och brukarråd identifierar angelägna områden
för myndigheten att granska men e-hälsa har aldrig kommit
upp där, berättade han.
– Patienterna skiter i e-hälsa! De vill ha delaktighet, samordning
10
och tillgänglighet.
Ändå har alla de rapporter
som myndigheten tagit fram
beröringspunkter med e-hälsa.
– E-hälsan påverkar alla
dimensioner i vården, sade
Fredrik Lennartsson.
Fredrik Lennartsson
Han radade upp aktuella
utmaningar: demografin, kunskapsutvecklingen, ny teknik och nya förväntningar från patienterna.
– Men vi ska inte slåss mot trenderna, vi ska hantera dem. Och
e-hälsa har en stor potential att hantera vårdens utmaningar.
enligt en tidigare rapport är svenska primärvårds­läkare minst
nöjda med sina elektroniska journalsystem jämfört med andra
länder. Bara 37 procent är nöjda eller mycket nöjda, men varia­
tionen över landet är stor.
– I Kronoberg är siffran 78 procent och i Blekinge 10 procent.
Vad skillnaderna beror på håller vi nu på att följa upp. En ny
rapport kommer i höst, sade Fredrik Lennartsson.
FYSIOTERAPI 7.2016
foto : håkan flank
Patienterna skiter i e-hälsa, men samtidigt påverkar den alla dimensioner i vården,
sade Fredrik Lennartsson, chef på Vård- och omsorgsanalys, i Almedalen.
Anders Henrikssons debattlag
Anders Bergström
hitta vassa argument om olika påståenden
som berörde attityder till patientmakt.
Inte nödvändigtvis några argument de
skulle stå för i sina vanliga uppdrag, nu
handlade det bara om att vinna debatten!
– Vården vet bäst, patienterna vet inte
sitt eget bästa! Deras möjlighet att ställa
frågor skapar mer oro och leder till att
vården får lägga oerhört mycket tid på
sådant som inte är centralt för kvalitet och
patientsäkerhet, sade Anders Henriksson,
som fått rollen som debattör för argumentet att ökad öppenhet är flummigt
och överskattat.
Under seminariet berättade fysioterapeuterna Anders Bergström och Eva Ekesbo
att allt fler kollegor möter patienter med
Ida Kåhlin, Gabriel Wikström och Stefan Jutterdal
besvär från nacke, skulderblad, tänder,
käke samt yrsel och domningar som
beror på den ökade digitaliseringen.
– Primärvården är dålig på att känna
igen symtomen från felaktigt skärm­
tittande. Man kan spara både resurser,
tid och lidande genom att alltid skicka
patienter med dessa symtom till en fysio­
terapeut först, sade Anders Bergström.
för att undvika att dagens unga skadas av
sitt skärmanvändande, tyckte han också
att skolbarn borde få en obligatorisk
utbildning i bondförnuftsergonomi.
Duon visade några övningar för att
minska nacksmärta.
– Håll skärmen i ögonhöjd, var Eva
BEHANDLA DIN EGEN
RYGG
NACKE
Robin McKenzie
TREAT YOUR OWN
KNEE
Robin McKenzie
Grant Watson
Robert Lindsay
25
BEHANDLA DIN EGEN
AXEL
Robin McKenzie
Grant Watson
Robert Lindsay
Stöd för hållningskorrigering i sittande. Finns i flera
utföranden för anpassning till individuella behov
i olika stolstyper och kroppsstorlekar.
MDT – facklitteratur
av Robin McKenzie/Stephen May
Studielitteratur för sjukvårdspersonal
om MDT metoden –Mekanisk
Diagnostik och Terapi
av Robin McKenzie
Böckerna ger dina patienter kunskap och insikt i hur besvär
uppstår och hur man på egen hand kan förbättra sin hälsa.
The Original McKenzie
Nack- och Ländryggsstöd
år
Egenbehandlingsböcker
FYSIOTERAPI 7.2016
Se hela seminariet i efterhand:
http://www.fysioterapeuterna.se/Om-forbundet/
Forbundets-politik/Almedalen-2016/
som leverantör
av McKenzie
Fyra separata egenbehandlingsböcker.
Finns för rygg, nacke, axel och knä.
De innehåller övningar som bygger på de principer som
gjort McKenzie-metoden till en framgångsrik egenbehandlingsmetod. Patienten är själv delaktig i sin behandling och får
bättre möjligheter till en effektiv rehabilitering.
Övningarna är enkelt beskrivna med bild och text och
kan repeteras vid behov om läsaren har ett eget exemplar
hemma. Kontakta oss för vidareförsäljning av bokserien
till era patienter.
Ekesbos bästa råd för att förebygga
besvär.
Samma kväll arrangerade förbundet
och Arbetsterapeuterna med flera förbund ett mingel på temat: Så skapar
vi förutsättningar för person­centrerad
hälso- och sjukvård dit sjukvårds­minister
Gabriel Wikström kom och bidrog
i samtalet.
– Personcentrerad vård är grundläggande för den kulturförändring vi vill
se i hälso- och sjukvården, sade han
avslutningsvis.
1991–2016
Robin McKenzie
BEHANDLA DIN EGEN
Karin Wahlberg
E-shop med
inloggning för kliniker
www.scanergo.se
Kontakta oss för mer information: 08-770 25 00  [email protected]
11
PROFILEN
''
Man slår lätt i taket som
forskare i lilla Sverige,
i USA får jag utlopp på
ett annat sätt.
12
FYSIOTERAPI 6.2016
foto : privat
Karin gräver
guld i USA
Det är senor, ligament och samarbete som gäller för
forskande fysioterapeuten Karin Grävare Silbernagel.
Hon har sin bas i USA men är ofta i Sverige. Här finns
släkt, doktorander och riktiga räkor.
text: Hilda Zollitsch Grill foto: Marie Ullnert
man skulle kunna säga att Karin Grävare Silbernagel
långpendlar över Atlanten. I alla händelser har
hon en fot på varje kontinent. Tre–fyra gånger per
år åker hon till Sverige och träffar sina svenska
doktorander vid Göteborgs universitet där hon
själv doktorerade 2006. Annars har hon numera
sin hemvist vid University of Delaware, ett universitet med en topprankad fysioterapiutbildning
på USA:s östkust. Nyligen blev hon amerikansk
medborgare, en stolt sådan, men hon har behållit
sitt svenska medborgarskap.
Nej, välja vill hon inte.
– Man kan ju samarbeta, påpekar hon.
Vi har stämt träff i Hjuvik, som ligger längst ute
på Hisingen utanför Göteborg. Här bor Karins
föräldrar och här samlas hela familjen Grävare
någon semestervecka varje sommar. Intervjun gör
vi på balkongen, i lä för vinden och med utsikt
över havet. Syskonbarn, svägerskor och Karins
två yrvakna tonåringar skymtar förbi, de har just
förmiddagsfikat och nere på bryggan pågår
FYSIOTERAPI 7.2016
krabbfiske för fullt. De är många i familjen och
har just samlats från jordens alla hörn för några
sommardagar tillsammans.
Karin Grävare Silbernagel har starka rötter på
västkusten. Hon är yngst av fyra syskon i en familj
där det mesta under uppväxten handlade om
segling – två av hennes tre bröder seglade soling
i OS i Los Angeles 1984 och hennes bror Magnus
Grävare är sedan flera år förbundskapten i Svenska
Seglarförbundet. Bröderna seglar fortfarande men
numera är det moth-jolle som gäller berättar Karin
och visar bilder i mobilen på flygande snabba,
fjäderlätta båtar med karaktäristiska centerbord.
själv beskriver karin sig som en ”antiseglare”
som i stället valde att spela basket. Genom föräldrarnas – och förstås brödernas – seglarliv fick hon
tidigt ett internationellt perspektiv och såg också
att det går att klara sammanhållningen trots stora
avstånd. För Karin Grävare Silbernagel var det
därför naturligt att utbilda sig till fysioterapeut
13
Nere på bryggan pågår krabbfiske för fullt. Familjen Grävare har samlats från jordens alla hörn för några sommardagar tillsammans.
''
Svenska forskare
bjuder på väldigt
mycket obetalt
arbete.
14
utanför Sverige, i Boston. Hon blev kvar i USA
i tio år, träffade sin amerikanske make Henry,
återvände till Sverige 1996 och började forska.
hennes forskningsområde är idrottsmedicin,
närmare bestämt smärtande hälsenor. Tendon
research, som man säger over there, är ett område
som då, under sena 1990-talet, började förändras.
Karin Grävare Silbernagel beskriver det som ett
paradigmskifte, där skandinavisk forskning ledde
utvecklingen och gav nya kunskaper. Kort kan man
beskriva det som en insikt om att många tendiniter
i själva verket är tendinoser, det är alltså inte en
aktiv inflammation i ligamentet som ger besvär
utan slitage och småskador som inte fått läka ut
ordentligt. På det följde också nya forsknings­
resultat och kunskaper om senläkning och hur
man bäst rehabiliterar senskador. Det var också
ämnet för Karins avhandling.
– Från att hantera skadan som en aktiv inflammation med noll belastning, vila och is menar vi
i dag att senan behöver belastas för att kunna läka
och att viss smärta är ok, sammanfattar hon.
Under sin grundutbildning i Boston hade Karin
Grävare Silbernagel en lärare som fick stor betydelse
för henne, både som mentor och som den som
lockade henne att göra en post doc vid University
of Delaware. Hon är entusiastisk över det mer
strukturerade amerikanska systemet med aka­
demiska tjänster som erbjuder karriärvägar för
forskare på ett helt annat sätt än i Sverige.
– Det är betydligt svårare att göra akademisk
karriär i Sverige. Mycket tid går åt till att söka
pengar till den egna lönen, och lektorstjänster
är svåra att få. Dessutom tas forskare i Sverige
i anspråk för obetalda uppdrag i betydligt större
utsträckning än i USA. Svenska forskare som inte
har en akademisk tjänst bjuder på väldigt mycket
obetalt arbete, konstaterar hon.
sedan två år tillbaka har hon själv en så kallad
”tenure track position” vid University of Delaware.
Det är en tidsbegränsad tjänst där man har ett
antal år på sig att bevisa sin förmåga. Gör man det
har man också kvalificerat sig för en fast tjänst som
ger stor akademisk frihet. I Karins tjänst ingår
FYSIOTERAPI 7.2016
INTERAKTIV MOTIVERANDE TERAPI
AMADEO®
ROBOTISERAD FINGERTERAPI
]]
PROFILEN
Namn: Karin Grävare
Silbernagel
Ålder: 51 år
Familj: Maken Henr
y, två tonårsbarn
Bor: Hus i Avondale,
Pennsylvania, USA
Gör: Forskare och lär
are på fysio­terapi­­
utbildningen vid Un
iversity of Delaware
,
USA. Handleder även
doktorander vid
Göteborgs universitet
, Sahlgrenska
akademin, avdelning
en för ortopedi.
65 procent forskning, 25 procent undervisning
och 10 procent service, som innefattar mycket av
det som i Sverige är obetalt arbete. Det kan till
exempel vara redaktörskap för en tidskrift eller
att ingå i en jury eller kommitté. Karin Grävare
Silbernagel är till exempel en av fyra redaktörer
för JOSPT, Journal of Orthopedic and Sports Physio­
therapy. Det amerikanska systemet har en även
en officiell struktur kring handledarskap vilket
gör att bägge parter gagnas. Att hon handleder
3–4 svenska doktorander gagnar genom det
systemet även hennes amerikanska karriär.
FYSIOTERAPI 7.2016
PABLO® SYSTEM
ARM OCH HAND REHABILITERING
TYMO®
TERAPI BALANSPLATTA
DIEGO®
ROBOTISERAD UNI- OCH
BILATERAL ARMTERAPI
Fysioline Sweden AB
C/O Kontorsplatsen
Västberga Allé 9, plan 8
SE-126 30 Hägersten
Tel. 08-760 6100 | [email protected]
www.fysioline.se
15
Karin Grävare Silbernagel har fått möjlighet att
välja det bästa ur sina två världar Sverige och USA.
''
En ”squeeze-day”
är ett helt okänt
begrepp i USA.
16
Men lönen då?
– Det finns ett system som kallas ”merit pay” som
skapar ordning och reda i lönesättningen. Inför
lönesamtalet görs en utvärdering, du vet precis vad
du ska göra och blir belönad därefter, förklarar hon.
Inga magra svenska forskarassistentlöner här
inte. Däremot kan man som anställd forskare
behöva skaffa pengar till doktorandlöner,
berättar Karin.
själva yrket fysioterapeut i USA har stora likheter
med hur det ser ut i Sverige. Direct access kommer
mer och mer i USA och yrket har liksom i Sverige en
stark ställning inom hälso- och sjukvården. En stor
skillnad är försäkringsbolagens inflytande över den
behandling som väljs, vilket kan vara ett problem
när det gäller rehabilitering av skadade senor.
– Vi vet ju nu att senskador kräver sex månader
till ett år av rehabilitering, med täta besök i början
som sedan glesas ut, men det blir ändå ganska
många besök hos fysioterapeut. Många försäkringsbolag bekostar bara tre månaders rehab eller tio
besök, så att bedriva påverkansarbete med evidensargument gentemot försäkringsbolagen är en
viktig uppgift för fysioterapeuter i USA, säger hon.
Även fysioterapeuter i USA bedriver riktlinje­
arbete på motsvarande sätt som i Sverige och
liksom här behöver konservativa läkare förses
med färsk evidens vad gäller värdet av fysioterapi.
På University of Delaware bedrivs USA:s bästa
fysioterapeututbildning, enligt en amerikansk
rankningslista. Efter fyra års bachelorstudier på
college går man tre år för att bli fysioterapeut
med den akademiska titeln Doctorate in Physical
Therapy. Universitetet har en egen klinik och
mottagning där studenterna får sin kliniska
utbildning enligt ett rotationssystem. Det gör
att grundutbildningens innehåll blir mer precist,
man blir inte avhängig av vilka VFU-placering
man råkar få. Under utbildningens senare del
har studenterna klinisk undervisning på kliniker
utanför skolan. Redan från början uppmuntras
och förbereds studenterna att bli drivande
i yrket och på så sätt föra professionen framåt.
vilken betydelse har en topprankning för
universitetet? undrar jag.
– Universitetet blir mer attraktivt och har lättare
att få resurser och forskningsanslag, vilket är
särskilt viktigt när man som vid University of
FYSIOTERAPI 7.2016
ToeOFF®
Möter du någon som
har DROPPFOT?
En del patienter med
droppfot behöver extra stöd
för att bibehålla balans, orka
gå längre och känna trygghet.
Inom ToeOFF-Familjen
finns en rad olika komposit
Ankel-Fot-Ortoser (C-AFO)
med olika stabilitetsgrad.
Vi har flera typer av skenor
eftersom patientens behov
och skillnader är så olika.
Det gemensamma målet
är att få tillbaka/bibehålla
styrka, rörlighet, balans och
självständighet!
Läs mer på camp.se!
Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport
042-25 27 01, [email protected]
Delaware inte har någon Medical School, förklarar
Karin Grävare Silbernagel.
Att hon stortrivs med livet i USA råder det inget
tvivel om.
– Jag har det så himla bra, utbrister hon. Jag har
mitt drömjobb och är lycklig på måndagarna när
jag får gå till jobbet. Man slår lätt i taket som forskare i lilla Sverige, här få jag utlopp på ett annat sätt.
men det finns sådant hon och familjen saknar från
Sverige: barnen vill ha Hönökaka, smågodis och
falukorv, maken Henry vill ha snus och Karin själv
vill ha saltlakrits, Marabouchoklad och ”riktiga
räkor”. Sin identitet som svensk månar hon om i USA
och lägger ibland på en liten extra svensk accent,
erkänner hon. Och ibland möts hon av oförstående
miner. Karin skrattar stort när hon berättar om
sina försök att förklara vad en klämdag är för sina
amerikanska kolleger.
– En ”squeeze-day” är ett helt okänt begrepp i USA.
Här är det fortfarande vanligt att folk bara har en
eller två veckors betald semester totalt per år.
Det verkar som om Karin Grävare Silbernagel
har fångat det bästa från sina två världsdelar.
Hon slipper välja. 
FYSIOTERAPI 7.2016
Te N
am yh
ve et
rs
io
n
Jag har mitt drömjobb och är lycklig på måndagarna när
jag får gå till jobbet, säger Karin Grävare Silbernagel om
sin forskartjänst på University of Delaware.
ENDAST
999 kr
(exkl. moms)
per år
GOMOBILUS ONLINE, BÄST PÅ REHABILITERING
SPARA TID
SPARA PENGAR
• Modernt och lättarbetat gränssnitt.
• Alla övningar och videos ingår.
• Kraftfull sökmotor, sök på vad du
vill i fritext.
• Ingen bindningstid.
• Ny teamversion för kliniker.
• Färdiga kvalitetssäkrade
program i GoMobilus-butiken
• Inga installationer, alltid senaste
versionen.
• Lägsta priset på marknaden,
jämför med våra konkurrenter!
• Prova oss gratis i 14 dagar.
Boka gratis online visning.
Vi garanterar att du blir nöjd!
www.gomobilus.com
17
DEBATT
Vad förbundet måste förändra
Mitt inlägg handlar om en ”omutlig ärlighet om det som måste förändras”, ett citat av ordförande
Stefan Jutterdal från ett av Almedalens seminarium (länk). Jag ger också förslag på frågor förbundet
bör ta itu med om de förbättringar som efterlyses ska bli verklighet.
foto : anneli larsson
innan jag kommer
dit vill jag ge
”ett obegränsat
erkännande till
det som är bra”
– ännu ett citat av
ordföranden.
Förbundet växer
i medlemsantal
och syns allt
ANNA PETTERSSON oftare i medier.
Fysioterapeut, med dr,
Det är positivt
universitetsadjunkt,
och är ett kvitto
Karolinska Institutet
på väl utfört
arbete. Trots begränsade resurser lyckas
förbundet ändå skapa värde för många
medlemmar. Exempelvis stöd i påverkansarbete till fackliga företrädare,
stöd till sektionerna, vår vetenskapliga
kongress och specialistordningen som
ger erkännande till dem med vidare­
utbildning. Som alltid finns det också
förbättringspotential.
Ordföranden uppmanar ofta i tal och
skrift till förändring av hälso- och sjukvården. Ordet vi och uttryck som ”vi måste
komma ihåg vem vi finns till för” används
flitigt. ”Vi” kan betyda att olika mål nås
genom att personer arbetar tillsammans,
men det kan också skapa otydlighet. Vilket
vi är det som avses? Är det förbundsstyrelsen, är det vi fysioterapeuter eller är det
Fysioterapeuterna som organisation?
Vem äger vilken fråga? Hur ska jag som
''
18
arbetar på ett universitet ta hand om alla
dessa olika uppmaningar? Av retoriken
är det lätt att tro att förbundet vill vara en
aktör i patientens tjänst i debatten om
hälso- och sjukvården som system. Är det
verkligen förbundets roll? Och vilket
inflytande har den enskilde över systemet?
I Vinnvårds seminarium från Almedalen beskriver Boel Gäre Andersson hur
viktigt det är att beakta komplexiteten
för att åstadkomma långsiktig förbättring. Hon framhåller ledarskapets betydelse, vikten av en infrastruktur som
möjliggör arbete på tvären, mellan discipliner och professioner, mellan akademi
och klinik samt mellan olika huvudmän.
Andersson nämner också vikten av riktad finansiering till forskning som
undersöker organisatoriskt lärande. I
seminariet konstateras att det idag finns
både kunskap och kompetent personal i
hälso- och sjukvården men att det är
svårt att få till varaktig förändring så
länge komplexiteten inte beaktas.
det är då olyckligt med en retorik som
riktar ansvaret till den enskilde som redan
innan är hårt prövad. Hen vet vad hen
borde göra, men kan inte göra det för att
hen är ”offer för systemet”. Systemet utgörs
av regler och rutiner, policydokument,
incitamentsstrukturer, arbetsfördelning
och ledning med mera. Förbundet har
därför en viktig roll i att påverka systemet
Av retoriken är det lätt att tro att förbundet
vill vara en aktör i patientens tjänst i debatten
om hälso- och sjukvården som system.
Är det verkligen förbundets roll?
och underlätta för medlemmarna att göra
ett bra arbete. Att föra dialog och att
synas i twitterflödet är viktigt. Men nästa
steg borde vara att kartlägga information
med relevans för frågan och att använda
denna som ett verktyg för påtryckning
och förändring.
Här finns flera angelägna frågor med
relevans för det komplexa systemet som
saknar svar:
• Hur ser tjänstestrukturer ut för att
säkerställa arbete på tvären mellan
akademi och klinik?
• Hur ser forskningsfinansieringen
ut vad gäller lärande organisationer
i hälso- och sjukvård?
• Hur ser tillgången ut till kurser inom
kvalitetsförbättring?
• Hur många har idag vidareutbildning
inom detta område?
• Hur många vet vem de ska vända sig till
om de behöver stöd i kvalitetsarbete?
• Hur många har full access till databaser
och aktuell forskning?
• Hur stor är kompetensutvecklings­
budgeten runt om i landet?
• Hur många får återkoppling på
kvaliteten i verksamheten?
• Hur ser incitamentsstrukturen ut för
kvalitets- och utvecklingsarbete?
• Hur säkerställer ersättningssystemen
personcentrerad vård?
fysioterapin är mer än enbart hälso-
och sjukvård. Jag önskar därför inför
höstens kongress en förbundspolitik
som omfattar såväl utbildning; forskning
och klinik. Fysioterapeuter arbetar med
rörelse och hälsa på olika sätt, även
utanför hälso- och sjukvården som
system. Jag hoppas att förbundet finns
till även för dem. 
*Se Vinnvårds seminarium här: http://vinnvard.se/filmer/vinnvard-almedalsseminarie-2016
FYSIOTERAPI 7.2016
Debattredaktör: Lois Steen
[email protected]
Prata mindre
och aktivera mer!
PSYKISK OHÄLSA Evidensen växer kring
att fysisk aktivitet och träning kan förebygga psykisk ohälsa. Studier på personer
med depression visar att de som enbart
ordinerades motion tillfrisknat lika fort
som de som istället fick psykofarmaka.
Men svensken rör sig allt mindre och
många har inte har ens upplevt effekterna av aktivitet och träning. Samtidigt
kostar psykisk ohälsa samhället otroligt
mycket pengar och är den vanligaste
orsaken till sjukskrivning.
självklart är psykoterapi och psykofar-
maka en viktig del som hjälper människor
med psykisk ohälsa, det är metoder som
fungerar och är nödvändiga för många.
Men, fysisk aktivitet måste börja prioriteras så mycket högre än vad det gör idag.
Fysioterapeuter har en viktig roll i att
promota fysisk aktivitet och träning hos
patienter med psykisk ohälsa, men vad
kan vi göra? Ett bredare samarbete med
psykiatrin är ett självklart och viktigt
steg att ta. Här måste vi börja utnyttja
fysisk aktivitet på recept, FaR, till en
större grad.
tillsammans med motiverande samtal har
FaR visat sig öka patientens självkänsla
och motivation till en förändrad livsstil.
Det är ett viktigt första steg att informera
om att FaR finns och dess effekter då
många är omedvetna om dessa. Fysioterapeuter måste arbeta för att få psykiatrin att anamma vår syn på fysisk aktivitet där rörelse och psykisk hälsa hör ihop
till största grad. När patienter med psykisk ohälsa väl börjar röra på sig är jag
säker på att den dystra statistiken med
många sjukskrivningar kommer att förändras till det bättre.
”Rätten till hälsa” är en av mänsklig
rättighet och det är viktigt att inte se
ysioterapeuter måste arbeta för
F
att få psykiatrin att anamma vår
syn på fysisk aktivitet där rörelse
och psykisk hälsa hör ihop.
''
Referenser:
• Biguet, G., Keskinen-Rosenqvist, R., & Berg, A. L. (2012). Att förstå kroppens
budskap: Sjukgymnastiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
• Gustavsson, A., Svensson, M., Jacobi, F., Allgulander, C., Alonso, J., Beghi,
E., & Gannon, B. (2011). Cost of disorders of the brain in Europe 2010. European Neuropsychopharmacology, 21(10), 718-779.
• Lindwall, M. (2004). Exercising the self: On the role of exercise, gender
and culture in physical self-perceptions. Hämtad 17 maj 206 från: http://
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237785/FULLTEXT01.pdf
• OECD (2013), Mental Health and Work: Sweden, OECD publishing. Hämtad
FYSIOTERAPI 7.2016
FAKTA
Psykisk ohälsa
• Närmare 1 miljon svenskar i arbetsför
ålder har någon form av psykisk ohälsa.
• Upp till varannan svensk kommer
någon gång i livet att drabbas av
psykisk ohälsa.
• Psykisk ohälsa utgör 40 procent av
de totala sjukskrivningskostnaderna
i Sverige.
• Psykisk ohälsa kostar Sverige
70 miljarder kronor per år.
mellan fingrarna
med den för att
kunna förebygga
psykisk hälsa.
Alla människor
ska ha fått känna
hur hjärtats
arbete fått dem
att dra på smilbanden medan
HELENA ANDERSSON
kroppens naturliga glädjeämnen Fysioterapiprogrammet,
endorfiner pum- Luleå tekniska universitet.*
par i blodet. Alla
människor ska ha fått känna hur stresshormonet adrenalin minskat efter att de
rört på sig eller hur den ökade kroppskännedomen lett till bättre självkänsla
och en friskare kropp. 
foto : privat
Året är 2016 och psykisk ohälsa är ännu ett stigmatiserat ämne.
Ibland kommer en ny debattartikel om att ”vi måste prata om psykisk
ohälsa”. Det räcker inte, vi måste börja agera! Lösningen på frågan?
Fysisk aktivitet på recept som kan förebygga psykisk ohälsa, minska
mänskligt lidande och förbättra samhällsekonomin.
12 Maj 2016 från: http://www.keepeek.com/Digital-AssetManagement/oecd/employment/mental-health- and-work-sweden_9789264188730-en#page4
• Socialförsäkringsrapport (2014). Hämtad 12 maj 2016 från: http://www.
forskasverige.se/wp-content/uploads/Sjukfranvaro-PsykiskaDiagnoser-2014.pdf
*Fotnot: Artikeln har tagits fram som en skrivuppgift i momentet
"Fysioterapi och psykisk ohälsa" på fysioterapeutprogrammet på LTU .
19
KONGRESS
Nya namn föreslås i
Stefan Jutterdal • Förbundsordförande foto : eva dalin
Namn: Stefan Jutterdal. Ålder: 60 år. Familj: fru, 3 barn, 3
bonusbarn, 10 barnbarn. Bor: Lagmanskvarn, en liten by
utanför Oskarshamn. Fritid: cykling, promenader, trädgårdsarbete. Utbildning: sjukgymnastexamen i Lund 1978,
forsknings­förberedande kurs, administrativt ledarskap,
magister inom ledarskap för förbättring av hälso- och sjukvården, 2005. Yrkesbakgrund i korthet: Lunds lasarett
Varför vill du fortsätta att
vara förbundsordförande?
Det är ett väldigt inspirerande uppdrag!
Just att det är ett förtroendeuppdrag har
betydelse, så när jag fick frågan kände jag
att jag ville ge det mer tid. Vi har uppnått
en hel del resultat och fått upp tempot i
vårt påverkansarbete, där förbundet har
gått från att jaga för att få vara med till att
bli allt mer efterfrågat. Men en mandatperiod är ändå för kort tid för att se alla
effekterna av det.
Vad är du nöjd med i styrelsearbetet
som helhet?
Vi har även i styrelsearbetet gått från att
behöva tjata för att få träffa viktiga
beslutsfattare inom olika områden, till att
de gärna vill mötas och samtala om våra
frågor. Under de flesta styrelsemöten har
vi haft besök som gett oss extern input
och i Framtidsdialogen inför kongressen
tackade nästan samtliga vi ville träffa ja.
Ingen trodde att det var möjligt att
uppnå det målet på fyra år!
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? En utmaning vi har
under nästa mandatperiod är att få förbundets centrala och lokala delar att hänga
ihop. Kommunikationsvägar behöver
öppnas i alla riktningar. Om medlemmar
säger ”ni i förbundet” när de pratar om
Fysioterapeuterna, då behöver vi jobba
ännu mer för att bli ett verkligt ”vi”. Det är
20
OMVAL
1978–1980, chefssjukgymnast på Oskarshamns lasarett
1980–1994, sjukhusdirektör på Oskarshamns sjukhus samt
biträdande sjukvårdschef 1995–2001, utvecklingsdirektör
vid Kalmar läns landsting 2001–2012, projektledare på SKL
2012.Facklig erfarenhet: förbundsordförande för
Fysiotera­peuterna 2013–2016. Särskilt engagemang i:
jämlik och personcentrerad hälso- och sjukvård.
”Jag vill fortsätta driva förbundets frågor
och att aktivt påverka politiken så att hälsooch sjukvården blir bättre och medlemmarna
får ett hållbart yrkesliv.”
alla delarna tillsammans, styrelsen, kansliet, distrikten, sektionerna, råden och
varje enskild medlem, som är Fysioterapeuterna. Vi behöver även bli bättre på att
rekrytera studenter så att den yngre generationen blir en del av förbundet. I vårt
utåtriktade arbete är förbundet på rätt spår,
enligt den Framtidsdialog vi haft med
många olika externa parter. Vi ska fortsätta
ta ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling och ökad personcentrering, där vi
jobbar för ökad patientmedverkan och
bättre e-hälsa. Vi kan bidra till att förändra
svensk hälso- och sjukvård, förändra
ledarskapet i hälso- och sjukvården och via
levnadsvanearbete förändra samhället
och folkhälsan.
... som profession? Det spås en framtida
brist på fysioterapeuter i Sverige och får vi
dessutom gehör för vårt påverkansarbete
om fler fysioterapeuter inom elevhälsa,
arbetsliv och äldreomsorg är fysioterapeuter snart en bristkompetens. Vi behöver
därför ha en dialog med olika parter om
hur grundutbildningarna kan anpassas
till de kompetensbehov som finns i samhället, både när det gäller innehåll och
antal examinerade. Ett annat viktigt
område är frågor om löner, villkor och
arbetsmiljö, men där når vi inte så långt
om inte professionen själv engagerar sig
i utvecklingen – solidaritet och att vara
aktiv i en facklig organisation är mycket
viktigare nu när hälso- och sjukvården
förändras i snabb takt. I det lokala fackliga
arbetet behöver gå från att låta frågorna
om vår profession hanteras av andra till
att själva vara med och sätta agendan.
På vilket sätt har förbundet haft nytta av
dina erfarenheter och kunskaper hittills?
Jag hoppas att förbundet haft nytta av
mitt sätt att bygga nätverk, mitt sätt att
marknadsföra fysioterapi och mitt sätt
att bygga goda relationer inom och utanför förbundet.
Vad vill du bidra med framöver?
Jag vill fortsätta driva förbundets frågor
och att aktivt påverka politiken så att
hälso- och sjukvården blir bättre och
medlemmarna får ett hållbart yrkesliv.
Jag hoppas att vårt gemensamma målmedvetna och långsiktiga arbete leder
till bättre villkor, bättre löner och bättre
arbetsmiljö för professionen.
FYSIOTERAPI 7.2016
Intervjuer: Lois Steen
förbundets ledning
Fysioterapeuternas kongress närmar sig med stormsteg. Valberedningen
föreslår fyra nya förmågor i den förbundsstyrelse som ska leda förbundet
under de närmaste fyra åren. Inget är dock helt klart förrän klubban har
svingats lördagen den 19 november, eftersom kongressombuden fram till
klockan 14.00 denna dag får komma med egna förslag till ledamöter.
Cecilia Winberg • Vice ordförande foto : eva dalin
Namn: Cecilia Winberg. Ålder: 46. Familj: man, 3 barn.
Bor: Hjärup utanför Lund. Fritid: böcker, löpning, gymträning,
scoutledare. Utbildning: sjukgymnastexamen i Lund 1991,
magister 2001, specialistkompetens inom neurologi 2002,
med.dr 2014. Yrkesbakgrund i korthet: neurologisk rehab
inom primärvård samt privat öppenvård, har drivit praktik
på egen etablering sedan 1994, nu på deltid samt deltid
Varför vill du fortsätta att vara
med i förbundsstyrelsen?
För det första är det mycket utvecklande
för mig personligen att vara med. De
första fyra åren har varit en läroperiod
som gett ökad förståelse för förbundets
alla delar. Det andra skälet är att jag med
min bakgrund kan tillföra viktiga perspektiv. Det behövs personer med facklig
erfarenhet och en annan inriktning än
rörelse- och stödjeorganen, för att visa
på bredden inom fysioterapin. Det behövs
också erfarenhet från andra typer av
organisationsstrukturer, vilket jag har
från scoutrörelsen där jag varit ledare
i många år.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Vill vi vara ett
förbund för framtiden så behöver vi öka
engagemanget och delaktigheten från
våra yngre medlemmar och våga se över
vår organisation. Vi måste vara modiga
vad gäller organisationsformer och nå
en ökad flexibilitet i förbundet.
FYSIOTERAPI 7.2016
NYVAL
post-doc-tjänst på Lunds universitet. Facklig erfarenhet:
varit ledamot i LSR Service AB, LSR:s etiska råd samt LSR
Distrikt Skåne, varit ordf. i sektionen för neurologi, ledamot
i förbundsstyrelsen och ordf. i förbundets Framtidsgrupp
sedan 2013. Särskilt engagemang i: yngre medlemmars
engagemang och perspektiv, ökad lokal förankring av
centrala beslut.
... som profession? Vår specialistkom­
petens behöver etableras ännu tydligare
i hälso- och sjukvården och kan ge fysioterapeuter nya karriärmöjligheter.
Men vi behöver också få bättre betalt
för det arbete vi gör, det är fortfarande
en utmaning. Förbundets frågor har
blivit tydligare och hörs mer i samhällsdebatten, men det som sker nationellt
behöver jordas mycket mer – grundas
genom lokalt fackligt arbete.
På vilket sätt har förbundet
haft nytta av dina erfarenheter
och kunskaper hittills?
Jag har internt i förbundsstyrelsen lyft
debatten om det unga engagemanget
och lyft vikten av att grunda och ha belägg
för det vi säger. Jag har också tillfört
andra perspektiv med mina erfarenheter
från neurologisk rehabilitering.
4. Vad vill du bidra med framöver?
Om jag blir vald till ny vice ordförande
vill jag fortsätta att driva frågan om att
öka de yngre medlemmarnas engagemang. Jag vill också bidra med kunskap
i frågor som berör utbildning och forskning och hoppas på att få vara en tydligare aktör utåt och inåt i organisationen
när det gäller de här frågorna. Jag är
också projektledare i två av förbundets
levnadsvaneprojekt.
”Förbundets frågor har blivit tydligare och
hörs mer i samhällsdebatten, men det som
sker nationellt behöver jordas mycket mer
– grundas genom lokalt fackligt arbete.”
21
Marie Granberg • Styrelseledamot
foto : eva dalin
Namn: Marie Granberg. Ålder: 56 år. Familj: sambo, tre
barn, ett barnbarn. Bor: Hässelby. Fritid: skidåkning,
träning, skog och natur. Utbildning: sjukgymnastexamen,
Stockholm 1985, magister 2005, OMT steg II, psykoterapi
steg 1, kognitiv beteendeterapi, steg 1. Yrkesbakgrund
i korthet: geriatrisk rehab, Jakobsbergs sjukhus 1985–
1990, projektledarepersonalrehab inom SLL 1990–1994,
Varför vill du fortsätta vara
med i förbundsstyrelsen?
Jag brinner för ett förbund som håller
ihop över olika organisationsformer
och vill fortsätta verka för att företagarfrågorna är med som en naturlig del
i professionsfrågor och avtalsfrågor och
så vidare.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Inom förbundet
behöver vi samverka mycket mer än vi
hittills gjort, och förbundsstyrelsen har
påbörjat ett arbete som känns väldigt
stimulerande. Vi har inte enbart jobbat
i de enskilda råden, sektionerna och
distrikten utan försökt samverka mer
på tvärsen också. Framtidens hälso- och
sjukvård kommer att handla om att få till
en nätverkssjukvård där olika organisationsformer måste kunna samverka
bättre. Hälso- och sjukvården centreras
alltmer kring patienten, inte efter organisationsgränser, det behöver vi vara
med på att förändra även för vår egen
del, för att vara redo för det skiftet.
OMVAL
privatpraktiker med egen etablering på Prima Rehab
sedan 1994-. Facklig erfarenhet: studentrepresentant
1985, ordförande i Stockholms Privata Fysioterapeuter
sedan 2007, ledamot i servicebolagets styrelse sedan
2010, ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2013. Särskilt
engagemang i: framtidens hälso- och sjukvård, företagarfrågor.
... som profession? Det är att jobba med
kvalitetsfrågor och synliggöra den nytta
om fysioterapi har i stort för samhället
och för patienten i synnerhet. Vi behöver
också definiera vad kvalitet i fysioterapi
innebär. De flesta gör ett fantastiskt
jobb, men vi definierar kvalitet på vårt
eget sätt och då hänger resultaten inte
ihop så att vi kan synliggöra nyttan på
samhällsnivå.
På vilket sätt har förbundet
haft nytta av dina erfarenheter
och kunskaper hittills?
Jag har en gedigen erfarenhet av vårdvalsoch företagarfrågor och har bedrivit
påverkansarbete på olika nivåer i landstinget. Genom att jag jobbat med det så
många år har jag många kontakter och
är bra på att skapa nya kontakter i för-
bundets påverkansarbete. Jag har bidragit
till att utveckla vårdvalsfrågan och ta
fram förbundets nya vårdvalspolicy.
Vad vill du bidra med framöver?
Jag vill fortsätta arbetet med att få
företagande fysioterapeuter att verkligen
bli en integrerad del i hälso- och sjuk­
vårdens organsation. Det finns plats för
alla och vi behöver finnas med fullt ut,
allt annat är resursslöseri! Jag brinner
för att även små företagare ska kunna
verka inom vården och att de får lång­
siktigt stabila villkor, i dag är de ofta
väldigt sårbara för förändringar i ersättningsystem – då vågar man inte investera.
Jag vill också verka för att privata fysio­
terapeuter blir en del av journalen på
nätet, om vi inte är med där blir vi ännu
mer isolerade.
”Jag brinner för att även små företagare
ska kunna verka inom vården och att de
får lång­siktigt stabila villkor.”
Planering pågår
inför professionens
största konferens
Läs mer på fysioterapi2017.se
22
FYSIOTERAPI 7.2016
Pia Nilsson • Styrelsekandidat
foto : eva dalin
Namn: Pia Nilsson. Ålder: 56 år. Familj: gift, 3 barn, 1 hund.
Bor: Tvååker utanför Varberg. Fritid: ridning, idrott, resor.
Utbildning: copywriter, sjukgymnastexamen Göteborg
1997, kurser i akupunktur och McKenzie, med.dr 2010,
specialistfysioterapeut inom primär hälsa och sjukvård.
Yrkeserfarenhet i korthet: distriktssjukgymnast på
Varför vill du fortsätta att vara
med i förbundsstyrelsen?
Jag vill vara med och arbeta för att vi har
en bra organisation, en där alla delar
hänger ihop och lyckas nå ut till alla
medlemmar. Jag har svårt att bara stå
bredvid i frågor som engagerar mig.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Att medlemmarna
ska bli mer delaktiga och att de ska
känna ännu mer att det är deras frågor
vi jobbar för att påverka. Men för att
förbundet ska hänga ihop behövs ett
ökat engagemang i båda riktningarna.
Att förbundets centrala delar riktar sig
mer inåt i organisationen och är lyhörda
för sina medlemmar och att de i sin tur
engagerar sig mer. Vi behöver gå hand
i hand för att uträtta mer!
... som profession? Den absolut främsta
frågan är hur vår profession kan vara med
och motverka de vanligaste folksjukdomarna, både på samhällsnivå och via
individanpassade åtgärder i mötet med
patienter. Jämlik vård är också en grund-
OMVAL
vårdcentraler i Halland, 14 år på Tvååkers VC och sedan 2010
på Håstens VC i Varberg. Facklig erfarenhet: suppleant
i lokala fackklubbar, ordförande i Distrikt Halland sedan 2014,
ordförande i etiska rådet samt ledamot i förbundsstyrelsen
sedan 2013. Särskilt engagemang i: fysioterapeut som
första instans, klinisk forskning, folkhälsa, etik.
”Den absolut främsta frågan är hur vår
profession kan vara med och motverka
de vanligaste folksjukdomarna, både på
samhällsnivå och via individanpassade
åtgärder i mötet med patienter.”
läggande fråga, att alla patienter ska ha
lika stor möjlighet att få komma till oss.
papperslösa ska ha rätt till vård inklusive
fysioterapi.
På vilket sätt har förbundet
haft nytta av dina erfarenheter
och kunskaper hittills?
Vad vill du bidra med framöver?
Jag jobbar i primärvården och möter
liknande utmaningar som medlemmarna i sina verksamheter och har
inblick i klinikerns vardag. Mina forskningsmeriter gör att jag vill driva på för
att vi ska bli bättre på att implementera
all kunskap som finns. Jag har jobbat
med etiska frågor, exempelvis har
förbundet tagit ställning i att även
Framöver vill jag jobba för att etiska
frågor synliggörs och diskuteras mer ute
i verksamheterna. Jag vill också arbeta
för att medlemmarna lyfts och blir
stärkta i sin yrkesroll. Jag vill bidra till
att kunskapen om professionens kom­
petens sprids till chefer och politiker
inom landsting och kommuner. Vi är
mer efterfrågade på nationell nivå, men
vi behöver bli bättre på att blanda oss
i och bli efterfrågade även lokalt.
Nyfiken på
diagnostiskt
ultraljud?
– Prata med Medema först
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 7.2016
23
Mikael Hjerne • Styrelsekandidat
foto : eva dalin
Namn: Mikael Hjerne. Ålder: 50. Familj: gift, tre barn.
Bor: Bankekind utanför Linköping. Fritid: fysisk träning,
golf, fotbolls- och handbollssupporter. Utbildning: sjukgymnastexamen i Boden 1995, Linköpings landstings
ledarutvecklingsprogram. Yrkeserfarenhet i korthet:
undersköterska på 80-talet, geriatrik, hem- och dagreha­
bilitering 1995–2001, facklig företrädare LSR/Saco
Varför vill du fortsätta att vara
med i förbundsstyrelsen?
Det är ett roligt och hedersamt uppdrag
och jag har mer att ge och vill kunna bidra
i det gemensamma arbetet. Jag har min
främsta erfarenhet i ett lokalt perspektiv
men det har varit väldigt lärorikt att få
en större överblick av förbundet genom
uppdraget i FS. Nu vill jag fortsätta vara
del av arbetet att flytta fram våra positioner och visa nyttan av fysioterapi.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Hur kan vi förbättra
villkoren för våra lokalt förtroendevalda
ute i landet? De är en avgörande resurs
och vi behöver göra det möjligt att ha
förtroendeuppdrag fast man ofta jobbar
heltid. Många gör ett viktigt jobb i distrikt
och sektioner och vi ska ge dem utbildning och stöd i det. Vi behöver också
utveckla samarbete mellan förbundets
olika delar, så att vi jobbar mer effektivt.
... som profession? Villkorsfrågorna är
fortsatt viktiga. Vi har skaffat oss en
bättre position, nästa utmaning är att
OMVAL
i Östergötland 2001–2008, vårdenhetschef på Rehab Öst
i Norrköping 2008–2011, facklig företrädare på heltid sedan
2011. Facklig erfarenhet: förhandlingsrådsledamot 2001–
2008, ordförande i Distrikt Östergötland sedan 2011, ledamot
i förbundsstyrelsen och ordförande i distrikts­rådet 2013–2016.
Särskilt engagemang i: ökat samarbete förbundets olika
delar, villkorsfrågor (lön, kompetensutveckling, arbetsmiljö).
använda den positionen till att få bättre
villkor för våra medlemmar. Det finns
många saker att påverka: att uppnå ett
hållbart arbetsliv i stället för tendensen
till allt högre arbetsbelastning och
ökade krav på produktion, lön utifrån
det vi bidrar med i hälso- och sjukvården, att vår komptens blir rätt använd
och att det under hela yrkeslivet finns
rätt till kompetensutveckling. För att
nå vidare behöver vi väva in professionsfrågorna med villkorsfrågorna.
På vilket sätt har förbundet
haft nytta av dina erfarenheter
och kunskaper hittills?
Jag har bidragit med min fackliga kunskap
och erfarenhet i förbundsstyrelsen och
framför allt som ordförande i distrikts­
rådet. Vi har ökat vår samverkan med
professionsrådet och sektionerna och
börjat lära av varandra. Jag har också
bidragit till att ta fram en vägledning
för att öka samverkan mellan distrikten
och studentsektionerna.
Vad vill du bidra med framöver?
Med fyra år i ryggsäcken har jag blivit
bättre på att se helheten och hur viktigt det
är att förbundets olika verksamheter jobbar
tillsammans. Jag vill fortsätta jobba för
ökad samverkan, utveckling av nya arbetssätt och dra nytta av positiva exempel. Vi
ska satsa mer på sektioner och distrikt, så
att de medlemmar som vill engagera sig får
stöd att växa i rollen som förtroendevald.
”Vi ska satsa mer på sektioner
och distrikt, så att de medlemmar
som vill engagera sig får stöd att
växa i rollen som förtroendevald.”
Missa inte nästa
mästarmöte
på fysioterapins
stora kunskapsfält
Läs mer på fysioterapi2017.se
24
FYSIOTERAPI 7.2016
Maria Lindqvist • Styrelseledamot
foto : johan gunséus
Namn: Marita Lindqvist. Ålder: 52. Familj: två vuxna barn.
Bor: Umeå. Fritid: fysisk aktivitet, längdskidåkning,
fågelskådning, friluftsliv och dans. Utbildning: sjukgymnastexamen 1992, Umeå, basal kroppskännedom.
Yrkesbakgrund: leg. fysioterapeut som varit väldigt trogen
en tjänst på psykiatriska kliniken, Norrlands universitets-
Varför vill du vara med
i förbundsstyrelsen?
Först och främst är det otroligt hedrande
och omtumlande att ha fått förtroendet!
Jag tackade ja, för att det väcker min nyfikenhet att också få arbeta på en nationell
nivå och kunna göra nytta där.
NYVAL
sjukhus, Umeå. Facklig erfarenhet: första fackliga uppdraget
var som arbetsplatsombud på 90-talet, sedan distrikts­
styrelsen 2012, nominerad som kongressombud 2012, blev
distriktsstyrelseledamot i Västerbotten 2012 och har sedan
2013 fungerat som ordförande. Särskilt engagemang i:
geografisk jämlikhet, rättvis medlemsnytta, lönefrågorna.
samspel mellan människor och har övat
mig på det via 25 års patientnära arbete.
Det har visat sig vara bra när man ska
skapa förtroende i kommunikation med
politiker och hålla i grupprocesserna
i ett distrikt.
På vilket sätt kan förbundet ha nytta
av dina erfarenheter och kunskaper?
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Internt i orga­
Dels tänker jag att jag kan bidra med
min erfarenhet i distriktsstyrelsen
i Västerbotten där vi lyckats få riktning
och struktur i arbetet. Det finns distrikt
där det går knaggligt, så där kan mina
erfarenheter komma andra distrikt till
godo. Jag har också mycket lång klinisk
erfarenhet och representerar en av
fysioterapins basverksamheter som en
offentligt anställd kliniker. Vi behöver
”grundfysios” i förbundets högsta
ledning och även fysioterapeuter som
jobbar med psykisk ohälsa, för där har
professionen verkligen har något att
bidra med för att påverka ett stort folkhälsoproblem. Slutligen är jag väldigt
intresserad av kommunikation och
nisationen är det oerhört viktigt med
geografisk jämlikhet! Om det finns
avstånd kan man hitta arbetssätt som
gör förbundets verksamhet tillgänglig
för alla oavsett var man bor, som vi
i distriktsstyrelsen exempelvis har gjort
via videolänkade möten. Det är svårt att
väcka engagemang om medlemmarna
inte känner sig delaktiga och det inte
finns en riktning och struktur i arbetet.
I förbundets utåtriktade arbete behöver
områden som äldreomsorg, psykisk
hälsa och barns hälsa i skolan ta ännu
mer plats. Vi behöver vara en organisation som påverkar samhället så att fysisk
rörelse blir tillgängligt för alla åldrar
och livssituationer.
”Vi måste vara ännu mer
vassa i arbetsrättsliga
frågor och löne­frågorna!
De bitarna måste vi
arbeta hårt med under
mandatperioden.”
... som profession? Visionen att fysio­
terapeuter ska vara självklar för hållbar
hälsa och välfärd, är viktig. Vi ska vara
självklara och efterfrågade kliniskt och
som diskussionsparter i hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor. Det vi bidrar
med ska också var synligt i löneläget för
vår profession. Vi måste vara ännu mer
vassa i arbetsrättsliga frågor och löne­
frågorna! De bitarna måste vi arbeta hårt
med under mandatperioden för det ökar
medlemmarnas förtroende för oss.
Vill ni erbjuda det senaste
inom rehabiliteringsträning?
– Medema har det ni behöver
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 7.2016
25
Daniel Öster Waara • Styrelseledamot
foto : lois steen
Namn: Daniel Öster Waara. Ålder: 32. Familj: fru. Bor:
Sundbyberg. Fritid: löpträning, studier för att bli specialist
i idrottsmedicin. Utbildning: sjukgymnastexamen 2010
i Umeå, magister på GIH 2014, idrottsvetenskap, inriktning
idrottsmedicin. Yrkesbakgrund: jobbat inom primärvård
och kommun i Nordnorge, hemrehab i Västervik, sedan
2013 inom Aleris primärvård, numera på ny mottagning för
Varför vill du vara med
i förbundsstyrelsen?
Jag vill vara med för att kunna påverka
framtiden för kåren från högsta instans.
Jag har följt förbundets påverkansarbete
sedan kongressen 2012 och vill vara en
del av det. Det är en jättespännande
utmaning både personligt och fackligt.
På vilket sätt kan förbundet ha nytta
av dina erfarenheter och kunskaper?
Förbundet har efterfrågat yngre krafter
och jag kan som relativt ung bidra med
nya och annorlunda perspektiv. Men
trots att jag är ung har jag under mina
specialiserad fysioterapi på Sabbatsbergs sjukhus.
Facklig erfarenhet: ledamot i distriktsstyrelsen i Kalmar
2012, varit arbetsplatsombud både i Västervik och på Aleris,
med i förbundets Framtidgrupp 2014–2015, ledamot
i distriktsstyrelsen i Stockholm sedan 2015. Särskilt
engagemang i: vidareutbildning ska löna sig, stärka
professionens ställning, e-hälsa.
sex år i yrket hunnit samla många
erfarenheter fackligt och professionellt
från olika inriktningar inom yrket.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? En jätteviktig sak
för organisationen är att få fysioterapeuter
att förstå nyttan med förbundet och
vilka förmåner som finns och vilket stöd
man kan få både yrkesmässigt och fackligt när man är medlem. Vi måste också
bli bättre på att förmedla att vi behöver
vara många för att påverka och förbättra
villkoren för professionen.
... som profession? En hjärtefråga är att
det ska löna sig att vidareutbilda sig, därför vi måste arbeta för att inte klumpas
ihop som en grupp utan att arbetsgivare
ska se att vi har olika kompetenser så att
det finns fler ”trappsteg” tjänste- och
lönemässigt under ett yrkesliv. Vi måste
också stärka vår position i förhållande
till andra konkurrerande yrkesgrupper;
hålla ställningarna och expandera till
nya arenor. Vi borde till exempel vara en
självklar profession inom elevhälsan. Vi
måste också vara med och ta plats inom
digitaliseringen av vården.
Monica Berg • Styrelseledamot
Namn: Monica Berg. Ålder: 59. Familj: tonårsdotter. Bor:
Östersund. Fritid: läsa, umgås med familj och vänner, idka
friluftsliv. Utbildning: sjukgymnastexamen 1983, KI, OMT
Steg II, kandidatexamen 2009, högskolekurser inom neurologi.
Yrkesbakgrund i korthet: jobbat med ortopedi inom sluten­
vården 1983–1987, delägare i privatpraktik i Östersund
1987–1993, primärvård i Åre 1993–1998, barnhabilitering
Varför vill du vara med
i förbundsstyrelsen?
När jag fick frågan, blev jag mycket
överraskad och tänkte ”Wow, vilken
spännande utmaning, det kan jag inte
tacka nej till!” Jag är mycket glad över
förtroendet och när jag satt mig in
i uppdraget hoppas jag på att kunna
göra nytta för medlemmarna.
På vilket sätt kan förbundet ha nytta
av dina erfarenheter och kunskaper?
Jag har erfarenheter av ett långt yrkesliv
och lång erfarenhet av det fackliga, och
jag tror att det är en bra kombination.
Även om förbundet behöver unga som
kommer med nya fräscha perspektiv, ska
26
NYVAL
NYVAL
1999–2010, sedan 2010 vuxenhabilitering i Östersund.
Facklig erfarenhet: styrelsearbete i Jämtland på 90-talet,
kassör i distriktsstyrelsen, arbetsplatsombud på 2000-talet
och senare lokal facklig företrädare och arbetsgivarens
motpart i löne- och förhandlingsfrågor, förhandlingsråd sedan
2014 och med i Jämtlands nya distriktsstyrelse. Särskilt
engagemang i: ökat lokalt engagemang hos medlemmarna.
vi inte förakta erfarenheter av att ha varit
med i många olika kliniska situationer
och fackliga processer.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Vi behöver nå
ut bättre till varje medlem och jag tror
att det vore bra om varje medlem hade
en större kunskap om förbundet. Facket
kan inte vara uppdelat i ”vi och dom”
där förväntningarna läggs på att andra
ska fixa allt. Vi behöver samla oss och få
till en vi-känsla, där vi alla tillsammans
jobbar för professionens bästa. Jag
hoppas att vi kan skapa nya arbetsätt
som kan öka facklig kunskap och
fackligt engagemang hos medlemmarna.
... som profession? Lönen är självklart
en hjärtefråga, vi ligger alla för lågt!
Jag är förvånad över att kåren ännu
kämpar med samma frågor som när
jag började min bana på 80-talet. Vi
vill nå ökad status inom hälso- och sjukvården men en omodern hierarki gör det
svårt att hävda sig. Vi måste hela tiden
tala om vad vi kan bidra med, vilken
kompetens vi har och vi kan aldrig
slappna av och lita på att chefer och
politiker vet vilka vi är och vad vi gör.
I det måste vi komma längre, vi är ändå
högskoleutbildade och har en jätte­
kompetens att bidra med!
FYSIOTERAPI 7.2016
Charlotte Wåhlin • Styrelseledamot
foto : christian nordén
Namn: Charlotte Wåhlin. Ålder: 55. Familj: man, två barn,
två bonusbarn. Bor: Linköping. Fritid: leder gympa inom
Friskis & Svettis, är ute i naturen. Utbildning: sjukgymnastexamen 1987, magister 2000, ergonomifördjupning 2010,
med.dr 2012, samtliga vid Linköpings universitet. Yrkesbakgrund i korthet: bland annat 13 år i primärvården, 13 år
i företagshälsovården, haft post-doc-tjänst vid KI, i dag
Varför vill du vara med
i förbundsstyrelsen?
Jag har alltid varit fackligt intresserad,
men det känns väldigt roligt att nu få
möjlighet att engagera mig ännu mer
och kunna bidra ännu mer i förbundets
arbete. Som både fysioterapeut och ergonom kan jag bidra med expertkunskaper
inom arbetslivets hälsa.
På vilket sätt kan förbundet ha nytta
av dina erfarenheter och kunskaper?
Utifrån min bakgrund inom arbetslivets
frågor har jag kunskaper och erfarenheter om hur vi som fysioterapeuter och
ergonomer kan bidra till att skapa mer
hållbara arbetsliv. Som disputerad har
jag gjort forskarresan och vill jobba för
en ökad integrering mellan forskning
och klinik. I min nuvarande tjänst är jag
kliniker, forskningsledare och kunskapsspridare. Jag brinner för forskningskommunikation, vilket innebär att synliggöra
våra insatser på ett populärvetenskapligt
sätt. Vi behöver lära oss att berätta vad vi
gör så att andra begriper det, annars når
vi inte fram med våra budskap.
NYVAL
fysioterapeut och ergonom vid Arbets- och miljömedicin,
Universitetssjukhuset i Linköping. Facklig erfarenhet:
Saco-företrädare i samverkansgrupp på arbetet, styrelseledamot i Distrikt Östergötland, styrelseledamot och ansvarig
för kommunikation/webb i ergonomisektionen sedan 2015.
Särskilt engagemang i: hållbart arbetsliv, kliniknära
forskning, forskningskommunikation.
Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna
för fysioterapeuterna?
... som organisation? Det är viktigt att
lyssna inåt i organisationen och ta reda
på vilka behov som finns av förändring
när vi blickar framåt, och använda
Framtidsdialogen som avstamp.
Förbundet har en tydlig struktur med
sin uppbyggnad av olika råd, sektioner
och distrikt. Men hur skapar vi bra
samarbeten mellan de olika delarna?
Är det bra att vi har så många distrikt?
En annan viktig framtidsfråga är studenterna. Hur engagerar vi dem? Vi behöver
nå dem redan under utbildningen och
visa att förbundet är ett stort nätverk
som kan vara värdefullt för att komma
in i arbetslivet.
... som profession? Det är mycket viktigt
med ett fortsatt fokus på preventiva
insatser. Vi behöver också i högre grad
kunna visa att våra egna insatser gör
nytta och är hälsoekonomiskt lönsamma.
För att göra den typen av forskning som
behövs måste vi samarbeta med andra
och bedriva multicenterforskning. Vi är
en samhällsaktör som via prevention
och rehabilitering jobbar med att stärka
förmåga och funktion i livets olika faser
och åldrar. Men vi behöver våga ta mer
plats i debatten och stärka arbetet med
att synliggöra vad vi bidrar med just
i arbetslivets frågor. Vår egen arbetsmiljö för oss som fysioterapeuter är
också viktig att titta på.
”Jag brinner för forskningskommunikation,
vilket innebär att synliggöra våra insatser på
ett populärvetenskapligt sätt. Vi behöver lära oss
att berätta vad vi gör så att andra begriper det,
annars når vi inte fram med våra budskap.”
Dags för stötvågsapparat?
– Medema vet vad du behöver
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 7.2016
27
KLINIK & PRAKTIK
I rehabträdgården
får flyktingarna
tillbaka kraften
Kan trädgårdsarbete ge kraft och underlätta nyanlända flyktingars
etablering på den svenska arbetsmarknaden? Det tror man på
Sveriges lantbruksuniversitet i skånska Alnarp, där man efter ett
lyckat pilotprojekt startat ett nytt tvåårigt projekt i samarbete
med Arbetsförmedlingen och Region Skåne.
text & foto: Göran Engström
– titta här, de är nästan mogna.
Molham Okdeh, 42, lutar sig framåt
och lyfter försiktigt upp en tomatkvist så
att kompisen Mahmoud Chahine, 61, ska
kunna se.
– Jag visste ingenting om odling innan
jag kom hit, nu har det blivit min nya
hobby. Jag har en egen hörna hemma
där jag odlar tomater.
Molham Okdehs röst är full av entusiasm när han berättar. Han gestikulerar
och skrattar. Skämtar med kompisen.
Så var det inte för ett år sedan. Då var
självförtroendet kört i botten. Molham
kände sig håglös och tvivlade på sig själv.
Flykten från krigets Syrien, minnena
28
som plågade honom, smärtorna i ryggen
och benet som ingen tog riktigt på allvar,
isoleringen på flyktingboendet, språksvårigheterna och mötet med den nya
kulturen i Sverige som nog mer påminde
om en frontalkrock.
På Arbetsförmedlingen ville man att han
skulle hitta ett jobb. Men för att hitta ett
jobb krävdes att Molham lärde sig svenska.
Han gick på svenska för invandrare, SFI,
men det gick trögt. Att han var utbildad
lärare och hade undervisat i engelska
i både hemlandet och Qatar i många år
hjälpte honom inte. Det blev snarare en
belastning, ytterligare en sak som bidrog
till att sänka självförtroendet.
FYSIOTERAPI 7.2016
Mahmoud Chahine och Molham Okdeh
har hämtat hopp och fått nya krafter ur
trädgårdsarbete.
FYSIOTERAPI 7.2016
29
KLINIK & PRAKTIK
Molham Okdeh och Mahmoud Chahine
har beviljats asyl i Sverige och befinner
sig nu i en etableringsfas. Vistelsen
i rehabträdgården har varit en positiv
injektion på väg mot att finna ett arbete.
Men så fick Molham erbjudande
om att delta i ett pilotprojekt för nyanlända flyktingar.
En halvdag tre dagar i veckan under
tio veckor skulle Molham och ett tiotal
andra nyanlända få vistas i Rehabiliteringsträdgården i Alnarp. Handledda
av ett team bestående av bland andra
trädgårdsmästare, arbetsterapeut och
sjukgymnast skulle de få ägna sig åt
trädgårdssysslor. Molham tackade ja till
erbjudandet och i dag mår han mycket
bättre, både fysiskt och mentalt.
– Jag har inte fått något arbete ännu,
men det här var ett viktigt steg på vägen,
konstaterar han.
Lillian Lavesson är rehabiliteringsträdgårdens sjukgymnast och en av dem
som varit med och följt deltagarna
genom projektet.
– Det blir lätt flummigt när man ska
beskriva naturens läkande kraft. Men det
vi tror oss se här, och som man även har
konstaterat i andra vetenskapliga sammanhang, är att upplevelsen av oro och
30
Mahmoud Chahine bröt sin
isolering tack vare projektet.
Trädgården gav Molham Okdeh
självförtroendet tillbaka.
smärta minskar när vi vistas i naturmiljöer.
Det som enligt Lillian Lavesson händer
när vi kliver ut i naturen är att vi agerar
på ett annat sätt. Tankarna blir annorlunda.
– Vi går ut i trädgården, kanske för att
vattna. Medan vi gör det så upptäcker vi
något annat som behöver skötas om. Vi
hamnar i ett samspel med naturen. Trots
att vi är aktiva så går vi in i en avslappning som ger återhämtning på ett väldigt djupt plan.
alnarps rehabiliteringsträdgård startade
2002 och tillhör Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi.
I rehabteamet ingår förutom sjukgymnast,
arbetsterapeut och läkare även trädgårdsingenjör, trädgårdsmästare och
språkstöd.
Projektet med flyktingar startade våren
2015 som ett pilotprojekt inom ramarna
för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Bakgrunden är att många nyanlända
FYSIOTERAPI 7.2016
Alla sinnen används i trädgården.
Lillian Lavesson är sjukgymnast i
Alnarps rehabiliteringsträdgård där
man för närvarande genomför ett
tvåårigt projekt för nyanlända flyktingar som har svårt att ta sig in på
den svenska arbetsmarknaden.
aktiv hjärnvila. Det gjorde det intressant
Lillian Lavesson berättar att man startade
har svårt
att prova metoden även på flyktingar.
med åtta deltagare i varje grupp, men att
att ta sig in på
Många av dem bär med sig traumatiska
det visade sig vara för lite om några av
den svenska arbetsupplevelser som de inte kunnat hantera
deltagarna var frånvarande.
marknaden. De har beviljats asyl och
och som satt sig som fysiska smärtor
– Även om frånvaron inte var så mycket
befinner sig i en etableringsfas, men de har
i kroppen. Vi ville se om vi kunde påverka
större än i utmattningsgruppen, så var
av olika anledningar stött på problem.
deras oro, få dem att må bättre och
beteendet ett annat. I utmattningsgruppen
Det kan handla om fysiska och mentala,
hjälpa dem att komma igång, berättar
hade deltagarna ett behov av att vara själva,
men också språkliga hinder. En del har
Lillian Lavesson.
de sökte ensamheten. För flyktingarna
väldigt bra utbildningar med sig
visade det sig vara tvärtom, de
från hemlandet, men det är inte
behövde den sociala kontakten.
”Tiden visade sig vara en väldigt
alltid som de är relevanta eller
Även längden på vistelsen ändradirekt överförbara här. Individes
under pilotprojektets gång: från
viktig faktor. Det tar tid innan
derna hamnar då i en mellanfas
åtta till tio och slutligen tolv veckor
deltagarna landar.”
som riskerar att påverka dem
– Tiden visade sig vara en väldigt
negativt, konstaterar Lillian Lavesviktig faktor. Det tar tid innan deltason.
garna landar och kommer i fas med
I tidigare projekt har man tagit emot
sig själva.
personer med utmattningssyndrom och
under det år som pilotprojektet pågått
Efter att ha utvärderat pilotprojektet
även studerat effekterna av naturbaserad
har fem grupper gått igenom rehabilitei våras, bestämde sig Arbetsförmedlingen
rehabilitering hos personer med trötthet ringen. Antalet deltagare har, liksom
och Region Skåne för att i samarbetet med
efter stroke.
längden på rehabinsatsen, varierat. Målet
SLU förlänga projektet med ytterligare
– Inte minst i gruppen med utmattningshar varit att hitta ett upplägg där man
två år. Den totala kostnaden beräknas till
syndrom kunde vi se en påverkan som vi
genom att jobba på individnivå maximerar
tio miljoner kronor. Av dessa står Region
tolkar som en restoration till följd av
effekten av naturvistelsen för målgruppen. Skåne för 2,5 miljoner, en kostnad som
FYSIOTERAPI 7.2016
31
KLINIK & PRAKTIK
av perioden. Mitt mål är att få dem att
bedriva någon form av egenvård, att
komma igång med träning och få dem
att hitta ett sätt att hantera sin smärta.
Hittills har Lillian Lavesson bara stött
på ett fåtal personer som lider av post­
traumatisk stress, berättar hon. Möjligen
lite överraskande med tanke på deltagarnas bakgrund.
– De allra flesta har en kombination av
fysiska problem och ett slags vilsenhet,
som kan grunda sig i osäkerhet och en
känsla av att inte duga. Detta är ofta förknippat med en rädsla inför framtiden,
och handlar alltså inte om posttraumatiskt
stressyndrom, PTSD, utan om en sund
oro inför den situation de hamnat i. Denna
oro och ångest är genomgående för våra
deltagare, konstaterar Lillian Lavesson.
Ett annat mål med projektet är att skapa
en arbetsmodell för Arbetsförmedlingen
där även den öppna vården är inkluderad.
Modellen ska i framtiden kunna implementeras över hela landet.
ett lyckat exempel på hur rehabilite-
man tror sig kunna räkna hem
i form av minskad vårdkonsumtion hos
den berörda gruppen.
Det är Arbetsförmedlingen som väljer
ut de deltagare som ska ingå i projektet.
De flesta kommer från Irak eller Syrien
och är mellan 25 och 60 år gamla. För att
kvalificera sig måste de kunna medverka
i gruppaktiviteter och vara så fysiskt aktiva
att de har glädje av trädgårdsaktiviteter.
ett av målen med vistelsen i rehabiliterings-
trädgården är att utvärdera deltagarnas
arbetsförmåga. Bedömningen av deras
aktivitetsförmåga görs av arbetsterapeuten. Som sjukgymnast och ergonom är
det Lillian Lavessons uppgift att bedöma
eventuella funktionsbegränsningar,
muskuloskeletala besvär och smärttillstånd, och hur dessa påverkar arbetsförmågan. Hon kan även rekommendera
vidare steg för behandling och lindring
av eventuella besvär.
– Jag träffar de deltagare som vill vid
tre tillfällen: i början, mitten och slutet
32
Många av deltagarna har en
kombination av fysiska problem
och en vilsenhet, som kan grunda
sig i en känsla av att inte duga,
berättar Lillian Lavesson.
ringen i Alnarp har överförts till vården
är det så kallade NUR-projektet, där
Region Skåne erbjuder personer med
stressrelaterad psykisk ohälsa möjlighet
till rehabilitering i landsbygdsmiljö,
berättar Lillian Lavesson. Till det projektet
har Region Skåne upphandlat ett tiotal
så kallade ”gröna miljöer” dit vårdcentraler kan remittera patienter.
– Det kan vara en bondgård, en äppel­
odling eller ett hunddagis, där patienterna
får hjälpa till med dagliga aktiviteter
under en kortare eller längre period.
Än så länge är det för tidigt att säga
vilka effekter vistelsen i rehabiliteringsträdgården har på flyktingar som befinner
sig i etableringsfasen.
– Det vi har sett är att de har väldigt
mycket glädje av varandra. De får någon
att dela sina problem med och kan hjälpa
och sporra varandra. Många har lyckats
komma igång igen förvånansvärt fort,
kanske är det ett uttryck för att människan
behöver adekvata aktiviteter för att må
bra, funderar Lillian Lavesson.
FYSIOTERAPI 7.2016
Tiden här har hjälpt mig att lämna
allt det hemska bakom mig, säger
Mahmoud.
molham okdeh och Mahmoud Chahine
vandrar långsamt genom trädgården.
Suger i sig intryck och dofter. När de
deltog i projektet i vintras var det kallt
och snö. Nu blommar det i rabatterna,
potatisen är redo att plockas och i krukorna
på terrassen har kryddväxterna vuxit sig
höga. De sätter sig på huk, tar ett blad
i handen och luktar.
– Mynta?
– Ja.
Mahmoud Chahine grimaserar när
han reser sig. Smärtorna i axlar, rygg
och knän är resultatet av den tortyr
han utsattes för i den syriska regimens
fängelse.
De kallade det för ”kycklinggrillen”,
förklarar han och beskriver hur vakterna
placerade ett järnrör i knävecken och
sedan surrade fast armar och ben. Därefter
firade de upp honom och tände en eld
under honom.
– Jag hängde så i sju timmar. När de
släppte ner mig hade jag så ont att jag
inte kunde räta på mig. En av vakterna sa
att han hade en lösning på det problemet
också. Sedan knöt han ett rep runt ett av
mina ben och hissade upp mig i taket.
Det är svårt att riktigt ta in de grymheter
som Mahmoud och Molham gått igenom.
De bär fortfarande med sig många
smärtsamma minnen, men har fått en
ny aptit på livet.
– Tiden här har hjälpt mig att lämna
allt det hemska bakom mig. Jag har fått
nya vänner och en praktikplats i en plastfabrik. Kanske kan jag få jobb där, säger
Mahmoud Chahine. 
Dynamic Walk
Genom att tillåta full rörlighet i fotleden och samtidigt ge
ett aktivt lyft möjliggör droppfotsortosen Dynamic Walk
såväl vardagliga som mer krävande aktiviteter.
Kontakta oss så kommer vi ut och berättar mer!
Real Technology - Real People
Fillauer Europe AB I Kung Hans väg 2 I 192 68 Sollentuna I Sweden I +46 (0)8 505 332 00 I [email protected] I www.fillauer.eu
FYSIOTERAPI 7.2016
33
FACKPRESS
Redaktör: Åsa Fagerström [email protected]
En miljon indier
fick sms-tips och
bättre levnadsvanor
Sms med tips och påminnelser om träning och kost har testats i Indien i stor
skala – med en miljon mottagare. Metoden visar på ett effektivt och enkelt sätt
att påverka människors levnadsvanor och minska risken för diabetes.
E-HÄLSA Det är bland annat Aragoya, en global icke vinstdrivande hälsoorganisation, som
i samarbete med Nokia testat denna metod för att få ner det höga antalet diabetesfall
i Indien. Det är oklart varför, men diabetes är en sjukdom som även drabbar indiska
immigranter i USA fyra gånger så ofta som kaukasier, och i genomsnitt tio år tidigare.
Sms med uppmaningar och konkreta tips om en hälsosam livsstil skickades till en
miljon personer i Indien, två gånger i veckan under sex månaders tid. Mottagarna fick
välja på tolv olika språk.
Att få människor att ändra levnadsvanor är erkänt svårt. De 56 meddelandena hade
utvecklats tillsammans med medicinsk expertis, anpassats för att passa kulturen och
därefter testats noga innan projektet lanserades.
Efter avslutad intervention genomfördes en utvärderande enkät bland cirka 1 000 personer som ingått i sms-projektet samt en lika stor kontrollgrupp som inte fått sådana
meddelanden. Den visade att ungefär 40 procent fler av sms-gruppens deltagare hade
förbättrat sin livsstil åt det hälsosamma hållet jämfört med de övriga: I interventionsgruppen hade 299 personer börjat äta bättre och/eller träna mer, i kontrollgruppen var
siffran 185 personer.
De medicinska experterna bakom studien menar att mobiltelefoner kan vara det enklaste
sättet att nå ut till många människor för att stötta dem med positiva livsstilsförändringar.
Pfammatter A et al. mHealth Intervention to Improve Diabetes Risk Behaviors in India: A Prospective,
Parallel Group Cohort Study. J Med Internet Res. 2016 Aug 5;18(8):e207.
Vad välja vid rehab av rotatorcuff?
Träningsterapi, kontinuerliga passiva rörelser eller
bassängträning – vad bör rekommenderas efter reparation
av rotatorcuffen? En review visar att det inte finns någon
generellt överlägsen rehabmetod.
ÖVERSIKT Rupturer i rotatorcuffen är en vanlig orsak till axel­
smärta. Och antalet reparerande kirurgiska ingrepp, i första hand
artroskopiska, har ökat stort under senare år. De vanligaste
typerna av rehabilitering efter ett sådant ingrepp verkar alla vara
ungefär lika effektiva. Det visar en genomgång av de rehabiliteringsprogram som studerats genom RCT.
Sex av de elva studierna som inkluderades jämförde tidig
rörelseträning (vissa så tidigt som 1–2 dagar efter operation) inom
axelns rörelseomfång, ROM, med en senare rehabiliteringsstart
(till exempel efter 5–6 veckor). Några resultat visade på positiva
34
effekter för tidig intervention, men skillnaden var försvunnen
efter 6–12 månader.
En metaanalys av studier som utvärderat mer aggressiva träningsprotokoll (ex. tidig passiv töjning utanför ROM) visade att dessa gav
något sämre långsiktigt resultat än ett mer traditionellt upplägg
med passiva och därefter aktiva övningar inom rörelseomfånget.
För CPM, continous passive movement, kunde man kortsiktigt,
men inte långsiktigt, se vissa fördelar vad gällde smärta och rörelseomfång. En av de studier som bedömdes som välgjord hade jämfört
handledd träning i hemmet med egen hemträning, och inte funnit
några skillnader. I valet av rehabiliteringsmetod bör terapeuten
beakta bland annat skadans storlek och vävnadens kvalitet,
patientens ålder samt vilken kirurgisk metod som använts.
Thomson S et al. Rehabilitation following surgical repair of the rotator cuff:
a systematic review. Physiotherapy. 2016 Mar;102(1):20-8.
FYSIOTERAPI 7.2016
FOTON: COLOURBOX
Rörelseträning ökar benmassan E-post med träningsupplägg
hos prematura barn
uppskattas av hjärnskadade
FOTO: ©PICASA
Träning två gånger om dagen ger mätbart förbättrad benmassa hos för tidigt
födda med ökad risk för osteopeni.
Rörelserna tycks delvis kunna bromsa
den försämring som kan förväntas
i normalfallen under de underviktiga
barnens första levnadstid.
BARNS HÄLSA Prematura bebisar med VLBW (very low birth
weight) har lägre benmassa och större behov av näringsämnen till
skelettet än andra nyfödda. De löper hög risk för osteopeni och
frakturrisk senare i livet. Utöver speciell näringstillförsel verkar
daglig träning ha god effekt på benmassan.
I en färsk studie hade 34 barn med en födselvikt på i genomsnitt
1 217 gram randomiserats till antingen träningsbehandling två
gånger om dagen (13 barn), en gång om dagen (12 barn) eller ingen
intervention (11 barn). Terapin inleddes vid 8 dagars ålder. Den
genomsnittliga benmassan var då jämförbar i alla tre grupperna.
Träningen innefattade passiv extension och flexion inom rörelseomfånget i de övre och nedre extremiteternas större leder.
Efter fyra veckor visade sig benmassan hade försämrats signifikant
mindre i den grupp som fått träningsterapi två gånger om dagen
än i den grupp som fått träning en gång om dagen eller inte alls.
Detta tyder på att sådan rörelseträning har god effekt på benmassa
och ämnesomsättning. Träningseffekten verkar dessutom verkar
vara dos-relaterad, menar forskargruppen bakom studien. De konstaterar samtidigt att det behövs större studier för säkra resultat.
Litmanovitz I et al. The Effect of Assisted Exercise Frequency on Bone
Strength in Very Low Birth Weight Preterm Infants: A Randomized Control
Trial. Calcif Tissue Int. 2016 Sep;99(3):237-42.
Forskare överens om att fysisk
aktivitet gör barn smartare
Att ta tid från teoretiska ämnen och lägga den på fysisk aktivitet
är en utmärkt affär när det kommer till skolbarn och tonåringar.
Det slår internationella experter fast i ett färskt konsensusstatement. I de 21 separata uttalandena konstateras bland annat:
1.) En stunds fysisk aktivitet före, under och efter skoldagen ökar den
akademiska förmågan. 2.) Ett enda avbrott med måttligt tuff fysisk
aktivitet har omedelbar, positiv effekt på hjärnfunktion, intellekt
och akademisk prestanda. 3.) Att minska lektionstiden och satsa
denna på en stunds fysisk aktivitet leder inte till att barn får sämre
betyg. Ytterligare positiva effekter är de fysiologiska, på bland annat
hjärt-kärl-hälsa och ämnesomsättning. Därtill kan läggas ökad livskunskap kring självförtroende, motivation och sociala förmågor.
Bangsbo J et al. The Copenhagen Consensus Conference 2016: children,
youth, and physical activity in schools and during leisure time. Br J Sports
Med. 2016 Jun 27.
FYSIOTERAPI 7.2016
Ett program för att hjälpa hjärnskadade personer att hålla
igång sin träning kan genomföras via e-post. En sådan
intervention är enkel och kräver mycket liten insats från
sjukvårdens sida, samtidigt som den uppskattas väl av
patienterna. Av de 24 patienter som ingick i studien hade
20 drabbats av stroke, 4 av traumatisk hjärnskada. Sex olika
träningsupplägg mejlades ut under åtta veckors tid. Utöver
detta hade samtliga deltagare kontakt med erfaren fysioterapeut varje vecka via e-post eller telefon. Tidsåtgången för
detta var i genomsnitt drygt en halvtimme per patient under
hela programmet. Alla utom en patient var nöjda eller mycket
nöjda med programmet, och alla skulle kunna tänka sig att
rekommendera det till andra.
Jones TM et al. The myMoves Program: A Feasibility and Acceptability
Study of a Remotely Delivered Self-Management Program for Increasing
Physical Activity Among Community-Dwelling Adults With Acquired
Brain Injury. Phys Ther. 2016 Aug 11. E-pub.
Negativ stereotyp försämrar bollkoll
Att bli föremål för en negativ stereotyp kan försämra dribblingsförmågan hos kvinnliga fotbollsspelare – och det relativt
omgående. Ett antal tonåriga
fotbollsspelare fick i försöket
göra en särskild dribblings­
övning. Därefter fick hälften av
dem läsa en påhittad artikel
om att kvinnor har sämre
förutsättningar än män att
spela fotboll. I den grupp som läst denna
artikel ökade tiden som spelarna
behövde för att genomföra samma
dribblingsövning en andra gång.
Studiens kontrollgrupp fick läsa en
helt annan artikel, vilken handlade om
fotbollens ökande popularitet. Liksom
experimentgruppen ombads spelarna
värdera hur väl de höll med om uttalandet om
att pojkar och flickor spelar fotboll lika bra
innan dribblingstest nummer två genomfördes.
Man undersökte även två andra saker: flow och
oro. Inget av detta påverkades efter läsning av
en text med negativa stereotyper.
JM Hermann et al. ”Girls should cook, rather than kick!”
– Female soccer players under stereotype threat.
Psychology of Sport and Exercise. 2016, vol 26. E-pub.
35
AVHANDLINGAR
Redaktör: Lois Steen
[email protected]
Tidig utskrivning och hemrehab
ökar strokepatienters självständighet
NEUROLOGI Forskning har redan visat att
tidigarelagd koordinerad utskrivning
och rehabilitering i hemmiljö (early supported discharge) ger bättre resultat och
kvalitet på rehabiliteringen vid lätta eller
medelsvåra funktionshinder efter stroke.
Men fast metoden rekommenderas
i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
för strokevård (och i internationella
riktlinjer) är den bara delvis införd
i svensk strokevård.
– Det finns ett glapp mellan vad som
rekommenderas och faktiskt implementeras i svensk sjukvård. För att lyckas med
implementering av en metod behöver
den ofta anpassas till lokala förhållanden
på orten, säger Anna Bråndal, doktorand
och specialistsjukgymnast inom neurologi, som nu utvärderat metoden.
I sin avhandling beskriver hon utveckling, innehåll, implementering och resultat av en lokalanpassad metod för tidigarelagd koordinerad utskrivning, från
slutenvård till hemrehab, som införts vid
FOTO: COLOURBOX
Tidigare utskrivning från sjukhus och rehab i hemmiljö gör strokepatienter mer självständiga i ADL,
mindre nedstämda och mer nöjda med vården jämfört med patienter som inte fick den möjligheten.
Det visar en ny avhandling.
Rehab i hemmiljö gav goda resultat.
Norrlands universitetssjukhus (NUS).
Anna Bråndal har utvärderat programmet
Umeå Stroke Centers Hemrehab med patient­
rapporterade resultat från det nationella
patientregistret Riksstroke. Patienterna
som genomgått tidigarelagd koordinerad
utskrivning jämfördes sedan med en stor
kontrollgrupp från hela Sverige. Jäm­
förelsen visade att patienterna vid NUS
var klart nöjdare än kontrollgruppen.
Avhandlingen behandlar också
hjärn­trötthet (fatigue), som är en vanlig
De hundra fallstudierna kommer
från olika länder och bildar en
global praxis på området.
konsekvens efter stroke. För att utvärdera
förekomst och behandling av hjärn­-­
trött­het har Anna Bråndal utvärderat
självskattad hjärntrötthet i hemmiljö
hos 72 patienter.
– Ofta är det först när patienten kommer hem som hen förstår konsekvenserna
av sin stroke, och just hjärntrötthet blir
ofta mer påtaglig när en person ska klara
av sina vardagliga aktiviteter. I dag finns
det ingen behandling mot hjärntrötthet,
men träning som ger en förbättrad fysisk
kondition kan eventuellt också förbättra
en persons möjlighet att klara av sin
vardag, säger Anna Bråndal.
Efter disputationen ska hon inleda
en RCT-studie som ska undersöka om
konditionsträning utförd i hemmiljö
kan minska hjärntrötthet efter stroke.
Avhandlingens titel:
Rehabilitation after stroke with focus on early
supported discharge and post-stroke fatigue
Källa: Umeå universitet
Fri databas om rehab
efter amputationer
FOTO: COLOURBOX
Världsorganisationen WCPT:s samarbetspart,
Physiopedia, har publicerat över 100 kvalitets­
granskade fallstudier om rehabilitering efter
amputation. De hundra fallstudierna har valts ut
som de allra bästa ur ett tusental som kom in under
en öppen online kurs (MOOC-kurs). De berör
amputation av nedre extremiteterna och är utmärkta
exempel på global praxis på detta område. Tack
vare stöd från British Association of Chartered
Physiotherapists in Amputee Rehabilitation (BACPAR) är denna databas nu fritt tillgänglig för alla.
Länk till den öppna databasen:
http://www.physio-pedia.com/Category:Amputee_Case_Studies
36
FYSIOTERAPI 7.2016
Hon blev
Årets
fysioterapeut!
Text: Hilda Zollitsch Grill
Nackspecifik träning
bästa hjälpen vid whiplash
Läs mer
på sidan 7
maria landén ludvigsson har sedan 2011
forskat parallellt med arbetet som specialistsjukgymnast inom primärvården
i Motala. Hon har länge intresserat sig
för personer med långvariga, kroniska
whiplashrelaterade besvär, WAD.
– Personer med kroniska besvär får
ofta höra att de behöver lära sig att leva
med sina besvär, men då behöver de
först få hjälp att minska besvären så
mycket det går. Många patienter med
WAD får inte optimal vård, anser hon.
I sin avhandling har hon studerat tre
olika behandlingsupplägg för patienter
med WAD, och gjort en hälsoekonomisk
utvärdering av alternativen. Patienterna,
totalt 216 personer från sex landsting
i Mellansverige, lottades till en av tre olika
behandlingar som pågick i tolv veckor.
En grupp fick nackspecifik träning hos
fysioterapeut, en grupp fick samma träning
med ett beteendemedicinskt tillägg av
basal karaktär. Den tredje gruppen fick
fysisk aktivitet på recept förskrivet, att
utföras utanför sjukvården.
Det finns vissa studier som visar att
psykosociala faktorer som rörelserädsla
och katastroftankar har betydelse för
utvecklingen av långvariga WAD. Maria
Landén Ludvigssons egen erfarenhet
pekar dock mot att de fysiska fynden
väger tyngst.
– Man vet att samspelet mellan djupa
och ytliga nackmuskler är förändrat hos
personer med WAD.
Maria Landén Ludvigsson ger ett
exempel: Normalt vid en belastning på
nacken, till exempel en armrörelse, börjar
de djupa nackmusklerna att stabilisera
nacken. Hos skadade sker i stället ett
påslag på de ytliga musklerna först. När
de djupa musklerna inte jobbar som de
ska blir man mindre stabil i nacken.
Att tolv veckors träning hos fysioterapeut
med fokus på de djupa nackmusklerna
gav effekter som halverad smärta och
bättre funktion var inte förvånande,
tycker Maria Landén Ludvigsson, men
det var förvånande att det beteendemedicinska tillägget inte slog igenom
på resultatet på gruppnivå.
– En förklaring kan vara att man i en
RTC-studie inte tar hänsyn till vem som
behöver beteendemedicinsk insats och
inte, en annan att patienternas self efficacy
kanske var relativt hög från början så att
förbättringspotentialen var liten, funderar hon.
Ett viktigt forskningsresultat är att
FaR inte gav samma goda resultat som
FOTO: EMMA LANDÉN
En ny avhandling visar att den bästa behandlingen för whiplashpatienter
med långvariga besvär är träning av de djupa nackmusklerna. Det är
också hälsoekonomiskt mer lönsamt än fysisk aktivitet på recept.
Maria Landén Ludvigsson har visat att
kroniska whiplashrelaterade besvär kan bli
bättre med nackspecifik träning.
träningen. Trots att det är billigare att förskriva FaR än att erbjuda tolv veckor hos
en fysioterapeut så är FaR inte hälso­eko­no­
miskt försvarbart för denna patientgrupp
eftersom de konsumerade annan sjukvård
i stället och var mer sjukskrivna än de
som fick nackträning hos fysioterapeut.
En annan viktig kunskap från studierna
är att personer med neurologisk utstrålning (WAD grad 3), en grupp som anses
svår att hjälpa, också kan träna med god
effekt. Maria Landén Ludvigsson kommer
att fortsätta forska om personer med WAD.
SYFTE
RESULTAT I URVAL
TITEL
Utvärdera effekten hos personer med
långvarig WAD på självskattad nackfunktion, smärta och tilltro till egen
förmåga efter tre olika behandlingar,
samt utvärdera behandlingarnas
kostnadseffektivitet.
Förbättringarna var störst, och
kvarstående, i grupperna som fick
fysio­terapeutledd, nackspecifik
träning. Mest kostnadseffektiv var
den nackspecifika träningen utan
beteendemedicinskt tillägg.
Neck-specific exercise with or without
a behavioural approach, or prescription of
physical activity in chronic whiplash associated
disorders, Linköpings universitet 2016
FYSIOTERAPI 7.2016
Länk till avhandlingen i fulltext:
http://bit.ly/25jGVcP
37
FORSKNING PÅGÅR
Redaktör: Birgit Rösblad
[email protected]
SAMMANFATTNING
En majoritet av gravida kvinnor drabbas av smärta i ländrygg och bäcken. En ansenlig
andel har kvarstående besvär efter förlossning. Syftet med riktlinjearbetet var att
utvärdera och sammanställa befintlig evidens gällande fysioterapeutisk behandling
av graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta och formulera behandlingsrekommendationer. Resultaten visar att det finns stark evidens för akupunktur och bälte vid
ländryggs- och bäckensmärta i graviditet. Det finns begränsad evidens för att träning
har en positiv effekt. Inga specifika biverkningar rapporterades för någon intervention.
Liksom inom många andra områden så krävs mer forskning innan man kan selektera
rätt behandling till rätt patient och dosera rätt. Studier som granskats är heterogena
och behandlingsmetoderna har varierat. Utvärdering sker också med olika instrument
och vid olika tidpunkter. Detta leder till att det är svårt att komma upp i evidensgrad
för respektive behandlingsform. I behandlingsrekommendationer i uppdaterade riktlinjer
på Fysioterapeuternas hemsida finns en sammanvägning av studiers resultat och
beprövad erfarenhet som kan ligga till grund för val av behandling.
Behandling av graviditetsrelaterad
ländryggs- och bäckensmärta
RIKTLINJER FÖR FYSIOTERAPI
ANNELIE GUTKE, CAROLA BETTEN, KRISTINA DEGERSKÄR, SARA POUSETTE, MONIKA FAGEVIK OLSÉN
drabbas av smärta i ländryggs- och bäckenområdet under graviditet.
Ländryggssmärta definieras som smärta lokali­
serad under det nedersta revbenet men ovan
skinkvecken, med eller utan utstrålning i ben (1).
Bäckensmärta lokaliseras mellan höftkammarna
och skinkvecken tillsammans med eller enbart
i symfysen (2). Smärtan kan också stråla ned i låret.
Bäckensmärtan kan starta när som helst under
graviditeten och hos en del kvinnor även vid
förlossning (3). För majoriteten av kvinnorna
uppkommer smärtan under graviditetsvecka
12–24 (3, 4).
Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäcken­
smärta har varit känd sedan början av 1800-talet
och under 20–30-talen låg siffran i de nordiska
länderna på 2–3 procent (5). Prevalensen i senare
studier varierar mellan 45 och 73 procent vilket
visar på ett stort folkhälsoproblem (6–8). 50 procent
av fallen klassificeras till enbart bäckensmärta,
17 procent till lumbal smärta och 33 procent till
kombinerad smärta (8). Detta gör att 83 procent
av kvinnorna får bäckensmärta. Av dessa kvinnor
FOTO: JOSEFIN BERGENHOLTZ
många gravida kvinnor
ANNELIE GUTKE
Med.dr, specialistfysio­
terapeut, Sahlgrenska
akademin vid Göteborgs
universitet, Närhälsan
Eriksberg, Göteborg
38
har 45 procent ”milda”, 30 procent ”måttliga” och
resterande 25 procent ”betydande” besvär (9).
Riskfaktorer, prognos och etiologi
Den enda entydiga riskfaktorn för att utveckla
ländryggs- och bäckensmärta vid graviditet är
tidigare erfarenhet av sådan smärta (2, 10). Graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta har
i allmänhet god prognos. De flesta upplever en
minskad smärta de första veckorna efter förlossning
men en mindre andel får kvarvarande besvär (11–13).
I två svenska studier, rapporteras att 1 av 3 kvinnor
har ländryggs- och bäckensmärta 3 månader efter
förlossning vilket är drygt 30 000 kvinnor om året
(14–15). Det finns ett samband mellan hög smärtintensitet under graviditeten och en försämrad
tillbakagång av smärta efter förlossningen (16).
Likaså har kvinnor med smärta från samtliga tre
bäckenleder, ett högt antal positiva smärtprovokationstest och smärta tidigt i graviditeten en
markant sämre prognos (11, 17). Högre ålder, nedsatt muskelfunktion, otrivsel med arbetet samt
kombinerad ländryggs- och bäckensmärta tidigt
FYSIOTERAPI 7.2016
FOTO: COLOURBOX
Ländryggs- och bäcken­
smärta hos gravida kvinnor
har negativ påverkan på
deras funktion och väl­
befinnande och kan hindra
dem från att utföra i stort
sett alla dagliga aktiviteter.
Funktion och arbetsförmåga
Ländryggs- och bäckensmärta hos gravida kvinnor
har negativ påverkan på deras funktion och välbefinnande och kan hindra kvinnorna från att
utföra i stort sett alla dagliga aktiviteter (3, 8, 14,
19, 20). I Sverige är 43 procent av alla gravida kvinnor
sjukskrivna i minst sju sammanhängande dagar
under sin graviditet (21) och 17 procent av de
gravida kvinnorna uppger att deras sjukskrivning
beror på smärta i ländryggen eller bäckenet. Siffrorna är desamma både för förstagångsföderskor
som för de som tidigare varit gravida (21). Det har
visat sig att kvinnor som under sin graviditet är
sjukskrivna på grund av ländryggs- och bäcken­
smärta löper stor risk att återfå smärtan, dels vid
nästa graviditet men även under den tid som de
FYSIOTERAPI 7.2016
inte är gravida (22). Kvinnorna berättar också om
en tvekan att skaffa fler barn (20, 23)
Diagnos och omhändertagande
När en kvinna med ländryggs- eller bäckenbesvär
under graviditet kommer för undersökning och
ställningstagande till behandling är det första
steget att göra en sortering, så kallad triage, och
identifiera eventuell malignitet (s.k. röda flaggor)
och allvarlig neurologi (1). Det rekommenderas
att därefter differentiera mellan ländryggs- och
bäckensmärta (2). Standardiserad undersökning
av ländryggen bör göras och likaså smärtprovokationstester avsedda för bäckenet. En av de vanligaste specifika ländryggsåkommorna i denna
åldersgrupp är diskogena besvär (24) som visat
sig vara lika vanliga hos gravida som icke-gravida
(25). Lumbala diskbråck är däremot inte vanligt
förekommande (26).
Anamnesen bör innehålla smärthistorik med
speciell notis om smärtökning i samband med
långvarigt stående, gående och/eller sittande samt
tecken på låsningar i höften, så kallad ”catching
FOTO: JOHAN WINGBORG
i graviditet har rapporterats ge en ökad risk för
kvarstående bäckensmärta postpartum (18).
Etiologin till graviditetsrelaterad ländryggs- och
bäckensmärta är okänd. Det finns inga entydiga
forskningsresultat, men såväl hormonella, biomekaniska som beteendemässiga faktorer diskuteras.
MONIKA FAGEVIK OLSÉN
Professor, specialistsjukgymnast vid Fysioterapin
vid Sahlgrenska Univer­
sitetssjukhuset och
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet.
39
sammanfattningar exkluderades liksom dubbelpublikationer.
Det finns stark evidens för
behandling med akupunktur
under graviditet.
of the leg” (27) vilka samtliga är tecken på bäckenrelaterad smärta. För att ytterligare säkerställa
smärtlokalisation rekommenderas att patienten
antingen pekar ut det smärtande området eller
att man använder sig av en smärtteckning (2). Ett
reliabelt klassifikationssystem som fungerar att
utföra på gravida kvinnor med ovan komponenter
finns beskrivet (28).
I ”European guidelines” (2) rekommenderas
P4-testet för gravida kvinnor med bäckensmärta
och Patrick´s fabers test för att testa sacroiliaca­
leden, samt test av symfysen bestående av palpation
av symfysen och ett modifierat Trendelenburg´s
test. Eftersom symfyspalpation är så smärtsamt för
gravida och framför allt för de med symfyssmärta
kan palpationen ersättas med ”Pulling a mat”-test
(MAT-test) och smärtteckning (29). Som funktionellt bäckentest rekommenderas Active Straight
Leg Raise (ASLR) (2, 30). Smärtans kognitiva, emotionella och sociala aspekter samt dess betydelse
för den enskilda kvinnan bör också identifieras.
Det råder i dag ingen konsensus kring om och
i så fall vilka interventioner som bör ges till patienter med bäckensmärta. Syftet med riktlinjearbetet
var därför att utvärdera och sammanställa befintlig
evidens gällande fysioterapeutisk behandling av
graviditetsrelaterad ländryggs- och bäckensmärta
och formulera behandlingsrekommendationer.
Metod
Sökning av relevant litteratur
Artiklar som rör behandling av graviditetsrelaterad
ländryggs- och/eller bäckensmärta söktes i relevanta databaser med fördefinierade sökord. Sista
sökningen genomfördes juni 2016. Parallellt söktes
nya artiklar i funna artiklars referenslistor. Språket
i artiklarna skulle vara engelska. Alla studier som
utvärderat behandlingseffekter av olika former av
fysioterapeutisk behandling av gravida med ländryggs- och bäckensmärta inkluderades. Solitära
40
Kvalitetsgranskning och evidensgrad
Alla fullskaliga randomiserade och kontrollerade
studier (RCT) kvalitetsgranskades enligt PEDro:s
index (31). Max score i intern validitet är 10 poäng.
Kvalitetsnivå definierades som låg: 0–3 poäng,
medelgod: 4–6 poäng och hög: ≥7 poäng.
Evidensgrad definierades enligt en modifierad
SBU skala: (32):
Starkt ≥ 2 studier av hög kvalitet
Måttligt starkt 1 studie av hög kvalitet + ≥ 2
studier av medelgod kvalitet
Begränsat
≥ 2 studier av medelgod kvalitet
Mycket begränsad ≥ 1 av minst medelgod kvalitet
Alla graderingar avser resultat där inget väsentligt
talade emot fynden.
Resultat
Totalt identifierades 64 artiklar som motsvarade
inklusionskriterierna men inte exklusionskriterierna. En RCT identifierades där en specifik kudde,
en så kallad Ozzlopillow, utvärderades men då den
inte finns på marknaden exkluderades studien från
sammanställningen. Även en pilotstudie (RCT)
exkluderades där reflexologi, som inte används
i svensk sjukvård, utvärderats. Av de kvarvarande
62 artiklarna som rapporterar behandling var
39 RCT (varav fyra postpartum) med tre långtidsuppföljningar och åtta kontrollerade studier (varav
två postpartum). Vi har dessutom identifierat en
experimentell fallstudie (postpartum), en fall­
rapport, fyra pilotstudier och sex observationsstudier som inte ingår i kvalitetsgranskningen.
Akupunktur
Akupunktur utvärderades i sju RCT (33–39) och
i två uppföljningsstudier (40, 41). Resultaten indikerade att akupunkturbehandling under graviditet
gav minskad smärta och ökad funktion (33, 34, 36,
37) och ökad arbetsförmåga (35). En studie visade
ingen skillnad då ytlig respektive djup akupunktur
jämfördes (38). En annan studie indikerade att det
kan vara en fördel att påbörja akupunkturbehandling något senare i graviditeten för maximal effekt
(39). En studie visade att akupunktur var lika
effektivt som en kombination av stabiliserande
träning, massage och stretchning för regression av
smärta postpartum (36). Inga allvarliga biverkningar har noterats, varken för fostret eller kvinnan
(41, 42). En kontrollerad studie, vars resultat inte
FYSIOTERAPI 7.2016
Träning i grupp eller individuellt
Träning under graviditet
Sjutton RCT identifierades där träning under
graviditet utvärderats, ofta i kombination med
andra fysioterapeutiska metoder (36, 37, 46, 49–62).
Flera studier rapporterar positiva effekter av träning
avseende minskad smärta och funktionsnedsättning
jämfört med kontrollgrupp/ standardbehandling
(36, 50, 54, 56–58, 60) men det finns också studier
som pekar på motsatsen (37, 49, 59). Effekten av
instruktioner för hemträning är också oklar (46, 62),
men att göra någon intervention verkar bättre än
att inte göra någonting alls (50, 52, 54, 55).
Förebyggande träning har utvärderats i tre RCT
(53, 57, 61):
• Bäckenbottenövningar minskade förekomsten
av bäcken- och ryggsmärta i slutet av graviditeten,
ökade fysisk funktion, men minskade inte sjukfrånvaro jämfört med kontrollgruppen (53).
• 12-veckors hem- och gruppträning med standardmödravård gav lägre sjukskrivnings­
frekvens i träningsgruppen men det var ingen
skillnad avseende förekomst av rygg- och
bäckensmärta (57).
• 12 veckors träning 2 ggr/vecka minskade inte
andelen med rygg- och bäckensmärta jämfört
med den gruppen som inte tränade (61).
FYSIOTERAPI 7.2016
FOTO: PAUL BECHER
CAROLA BETTEN
MSc, specialistsjukgymnast,
VE Fågelbacken, Div 5 SUS,
Malmö
Vattenträning
Två RCT identifierades som utvärderat träning
i vatten, och i båda rapporterades signifikant
minskad smärta och sjukskrivning efter träning
i vatten (51, 60) men i den ena studie bara för
gruppen som hade lumbal smärta (51). Det finns
en mycket begränsad evidens för träning i vatten.
Träning efter graviditet
Inga RCT identifierades där träning under och efter
graviditeten utvärderades, men en kontrollerad
studie identifierades som utvärderade effekt av
information och träning i hemmet enligt video­
instruktion (67). Resultatet visade att interven­
tionen inte hade någon effekt.
I en RCT utvärderades träning postpartum vid
ländryggssmärta (70) där coreträning samt hållningsträning minskade ländryggssmärta bättre
än ryggstärkande träning (70).
Tre RCT undersökte individuell träning vid
bäckensmärta postpartum (71–73). Stabiliseringsträning av diagonala bålmuskler och träning av
longitudinella bålmuskler sågs inte ge någon
effekt mot en obehandlad kontrollgrupp (71).
En individanpassad träningsintervention inkluderande stabiliseringsträning med Terapi Master
har däremot visat sig minska smärta och funktionsnedsättning och öka livskvalitet i jämförelse med
konventionell behandling hos fysioterapeut (72).
Studien visade att den specifika interventionen
signifikant minskade smärta och funktionsnedsättning och ökade livskvaliteten ställd mot den
FOTO: LOVISA DEGERSKÄR
Bäckenbälte
Tre RCT identifierades som undersökte användning
av bäckenbälte eller graviditetsgördel (44, 45, 46).
Kvinnorna som använde bäckenbälte hade lägre
smärtintensitet (44, 45, 46). Bältet visade sig
minska smärtintensitet och funktionsnedsättning
signifikant jämfört med träning eller information
(46). För kvinnor med kombinerad smärta reducerades denna vid användning av två olika bälten,
men det fanns ingen signifikant skillnad mellan
dessa (45). För kvinnor med symfys-smärta reducerades smärtan i grupperna som fick antingen
ett icke-elastiskt bälte eller träning, men det fanns
ingen ytterligare effekt med att kombinera behandlingarna (44). Två pilotstudier, vars resultat inte
inkluderas i evidensgraderingen, indikerade att
kvinnor som använde ett bälte hade signifikant
högre aktivitet än kvinnor i kontrollgruppen (47)
och att elastiskt bälte är bättre än oelastiskt (48).
Det finns stark evidens för användning av bälte.
Fem kontrollerade studier identifierades också där
träningsinterventioner utvärderades. Tre indikerade minskad sjukskrivningsfrekvens och ökad
funktionsförmåga (63–65), minskad smärta (64)
och minskad nedsättning i dagliga aktiviteter (65).
Två rapporterade ingen signifikant skillnad mellan
grupperna (66, 67). Dessutom identifierades en
experimentell fallstudie som visade en trend att
stabiliseringsträning minskar smärtintensitet
och förbättrar aktivitetsnivå (68), en retrospektiv
observationsstudie som rapporterade mindre
ryggsmärta efter ryggskola (69) och en artikel om
behandlingarnas biverkningar som inte visade
några negativa effekter (41).
Det finns begränsad evidens för att träning har
en positiv effekt på att minska rygg- och bäcken­
smärta under graviditet. Underlaget är för heterogent för att gradera de specifika träningsmetoderna
sinsemellan. Det finns i dagsläget ingen evidens
för att preventiv träning har någon effekt på att
minska rygg- och bäckensmärta.
KRISTINA DEGERSKÄR
MSc, specialistsjukgymnast,
VC Norra Fäladen,
Primärvården, Lund
FOTO: ULLA POUSETTE
inkluderats i evidensgraderingen, indikerade förbättrad funktion och mindre smärta efter akupunktur (43). Det finns stark evidens för behandling
med akupunktur under graviditet.
SARA POUSETTE
MSc, specialistfysioterapeut, Friskispraktiken,
Stockholm
41
Det finns begränsad
evidens för att träning
har en positiv effekt på
att minska rygg- och
bäcken­smärta under
graviditet.
konventionella behandlingen. Dessutom fanns en
kvarvarande signifikant effekt med minskad smärta
och funktionsökning efter två år (74). Stabiliseringsträning som hemträning har däremot inte visat
sig ha effekt jämfört med referensgrupp (73).
Det finns mycket begränsat vetenskapligt underlag för att en individanpassad träningsintervention
inkluderande stabiliseringsträning med Terapi
Master minskar bäckensmärta postpartum. Det
finns ingen evidens för att träning av diagonala/
longitudinella bålmuskler eller specifik stabiliseringsträning utförd som hemträning har effekt
jämfört med kontrollgrupp.
Manuell behandling
Fem RCT identifierades som utvärderat effekten
av manuella tekniker. Osteopatisk manuell terapi
visade sig minska smärtintensiteten och funktionsnedsättningen signifikant under graviditet
jämfört med omhändertagande med eller utan
sham-ultraljud (75). Osteopatisk manipulation
visade sig signifikant minska smärta och funktionsnedsättning för kvinnor med kvarstående
smärtor postpartum (76, 77). Osteopatisk kraniosakral terapi som tillägg till standardbehandling
gav signifikant lägre smärta på morgonen och
mindre funktions-nedsättning jämfört med
standardbehandling enbart för gravida, men den
kliniska relevansen av studieresultaten är tveksam
(78). Effekterna av massage för att förebygga
bäckensmärta under graviditet visade ingen
effekt jämfört med avspänning (79).
Utöver dessa studier identifierades 6 artiklar med
annan studiedesign som utvärderat effekterna av
mobilisering: En pilotstudie som jämförde spinal
manipulation med en neuro-emotionell teknik
och träning (80), två observationsstudier där den
ena rapporterade effekterna av passiv och aktiv
mobilisering av ländryggen (81) och den andra
rapporterade effekterna av ett diagnos-baserat
42
kliniskt bedömningsprotokoll (82), två retrospektiva studier (83, 84), och en fallstudie (85)
där resultat av mobiliseringen av ländryggen och
sakroiliakaleden redovisades.
Det finns mycket begränsad evidens för effekt
av osteopatisk manuell terapi och kraniosakral
terapi under graviditet. Det finns mycket begränsad
effekt av lumbal mobilisering och osteopatisk
manuell terapi postpartum, men ingen evidens
för att massage kan förebygga graviditetsrelaterad
ländryggs- och bäckensmärta.
Elektroterapi
TENS under graviditet utvärderades i en RCT och
visade sig ge en signifikant minskning av smärta
och ökning av funktion jämfört med träning och
medicinering (55). Det finns mycket begränsad
evidens för effekt av TENS under graviditet.
Yoga
En RCT identifierades där yoga utvärderades (86).
Studien visade att yoga signifikant minskade smärta
jämfört med hållningsinstruktioner. Det finns
mycket begränsad evidens för effekt av yoga under
graviditet.
Patientinformation
Vi fann fem studier som utvärderat patientinformation (4, 64, 87–89). I en RCT (87) kunde det inte
påvisas någon skillnad mellan behandling (information och träning) och kontrollgrupp.
I tre kontrollerade studier utvärderades multimodala strategier med bland annat patientinformation. Resultaten påvisade mindre obehag (88),
minskad smärtintensitet (64) och minskad sjukfrånvaro (4) jämfört med ingen intervention. Även
en pilotstudie identifierades som rapporterade
minskad smärta efter utbildning och övningar
i syfte att förebygga rygg- och bäckensmärta under
graviditet (89). Det finns idag ingen vetenskaplig
evidens för effekt av patientinformation i kombination med träning.
Övrigt
Progressiva muskelavslappningsövningar har
utvärderats i en RCT (90). Studien påvisade signifikant mindre smärta och ökad livskvalitet jämfört
med obehandlad kontrollgrupp.
En RCT identifierades där kinesiotejp utvärderades i en RCT (91). Studien visade signifikant
mindre smärta och funktionsnedsättning jämfört
med en obehandlad kontrollgrupp.
Vi fann en randomiserad kontrollerad studie
som utvärderar ”self management intervention”
FYSIOTERAPI 7.2016
inkluderande patient–fysioterapeut-relationen,
utbildning, och uppmuntran till en aktiv livsstil
(Bastiaenen -04). Studien visar på att ”self management intervention” ger en liten förbättrad funktion för kvinnor med svårare besvär vid mätning
12 veckor postpartum (92). Konklusionen vid
långtidsuppföljning är att förändringar över tid
var för små för att vara kliniskt relevanta (93).
Det finns mycket begränsad evidens för effekt
av progressiv muskelavslappning, kinesiotejp men
ännu ingen evidens för att ”self management
intervention” har effekt.
Diskussion
De uppdaterade riktlinjerna är en genomgång
och evaluering av behandlingsmetoder som ges
till kvinnor med graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta. Många kvinnor har besvär
under graviditeten och dessa påverkar inte bara
kvinnan utan även hennes familj, arbete och fritid.
Många kvinnor söker sig idag till fysioterapeut
för att få lindring för smärtorna. Traditionellt ges
information, hemträning och bäckenbälte men det
finns även andra behandlingsmetoder att tillgå.
För vissa metoder finns studier som utvärderat
deras effekter, för andra metoder finns enbart
klinisk erfarenhet. För den enskilda fysioterapeuten
är det svårt att överblicka kunskapsläget. Rikt­
linjerna är därför framtagna för att vara till stöd
och hjälp vid behandlingsval.
Liksom inom många andra områden saknas det
ännu mycket forskning innan man utifrån evidens
kan selektera rätt behandling till rätt patient och
dosera rätt. Studier som hittills utvärderat behandling under och efter graviditet är heterogena.
Behandlingsmetoderna varierar avseende innehåll,
intensitet och duration. Utvärdering sker med
olika instrument och vid olika tidpunkter. Detta
leder till att det är svårt att komma upp i evidensgrad för respektive behandlingsform. Trots detta
finns viss evidens för några behandlingsmetoder.
En vanlig föreställning som möter kvinnorna på
mödravårdscentraler och också på fysioterapeutmottagningar är att graviditetsrelaterad ländryggsoch bäckensmärta är normalt, att det inte går att
förebygga och behandla samt att det går över efter
graviditeten. Smärtan under graviditeten är vanlig
och inte farlig i sig men att kalla ett smärttillstånd
normalt är inte acceptabelt. Smärtan är i sig patologisk och sällan anses smärta normal. Studier har
visat att det går att förebygga, varför påståendet
är felaktigt. Till viss del går det att undvika framför allt smärta från ländryggen. När det gäller
påståendet att studier saknas avseende effektiva
behandlingsmetoder kan dessa riktlinjer påvisa
att det finns evidens för flera metoder. Det sista
påståendet, att det går över efter graviditet, är i de
flesta fall sanning. I de fall det inte går i regress är
det viktigt att behandla tidigt för att undvika
långvarigt smärttillstånd. Alltför många kvinnor
får långvariga besvär efter sin graviditet.
Många kvinnor med ländryggs- och bäcken­
smärta under graviditet har små eller måttliga
besvär som kan lindras med relativt liten arbetsinsats. För andra kvinnor är syndromet komplext
och en utmaning för den behandlande fysioterapeuten. En stor kunskap kring tillståndet och olika
behandlingsalternativ är nödvändig för att behandla
dessa kvinnor optimalt. Som grund till sin behandling kan man använda den behandlingsrekommendation som finns i de uppdaterade riktlinjerna på
Fysioterapeuternas hemsida. 
REFERENSER
• 2. Vleeming A, Albert HB, Ostgaard HC, Sturesson B, Stuge B. European
guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain.
Eur Spine J. 2008;17:794-819.
• 8. Gutke A, Ostgaard HC, Oberg B. Pelvic girdle pain and lumbar pain in
pregnancy: a cohort study of the consequences in terms of health and
functioning. Spine 2006;31:E149-55.
• 11. Albert H, Godskesen M, Westergaard J. Prognosis in four syndromes of
pregnancy-related pelvic pain. Acta Obstet Gynecol Scand 2001;80:505-10.
• 16. Vollestad NK, Stuge B. Prognostic factors for recovery from postpartum
pelvic girdle pain. Eur Spine J 2009;18:718-26.
• 19. Liddle SD, Pennick V. Interventions for preventing and treating low-back
and pelvic pain during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;(9):
CD001139.
• 20. Wuytack F, Curtis E, Begley C. Experiences of First-Time Mothers With
Persistent Pelvic Girdle Pain After Childbirth: Descriptive Qualitative Study.
Phys Ther 2015;95: 1354-1364.
• 36. Elden H, Ladfors L, Olsen MF, Ostgaard HC, Hagberg H. Effects of
acupuncture and stabilising exercises as adjunct to standard treatment
in pregnant women with pelvic girdle pain: randomised single blind
controlled trial. BMJ 2005;330:761.
• 44. Depledge J, McNair PJ, Keal-Smith C, Williams M. Management of
symphysis pubis dysfunction during pregnancy using exercise and pelvic
support belts. Phys Ther 2005;85:1290-300.
• 57. Stafne SN, Salvesen KA, Romundstad PR, Stuge B, Morkved S.
Does regular exercise during pregnancy influence lumbopelvic pain?
A randomized controlled trial. Acta Obstet Gynecol Scand. 2012;911:552-9.
• 72. Stuge B, Laerum E, Kirkesola G, Vollestad N. The efficacy of a treatment
program focusing on specific stabilizing exercises for pelvic girdle pain
after pregnancy: a randomized controlled trial. Spine 2004;29:351-9.
Denna artikel med fullständig referenslista finns i pdf-format på www.fysioterapi.se under fliken Forskning.
De fullständiga riktlinjerna finns i pdf-format på www.fysioterrapeuterna.se under fliken Profession/Kliniska riktlinjer.
FYSIOTERAPI 7.2016
43
MEDLEMSNYTT
Förbundsordförandens ledare:
Släpp höstvindarna loss!
arbetet inför framtiden fortsätter under
hösten, inte minst i förberedelsearbetet inför kongressen i november. Det är
nödvändigt att gå vidare med att
förbättra arbetsvillkor och löner för
professionen. Det finns ett utbrett
missnöje bland våra medlemmar med
både lönenivåer, löneutvecklingen och
dålig lönespridning. Fysioterapeuternas
lönenivåer och snäva lönespridning
återspeglar den strukturella diskri­
mineringen av kvinnor på arbetsmarknaden. Fysioterapeut tillhör
den grupp akademikeryrken som
har sämst livslöner, vilket innebär
att såväl grundutbildning, vidare­
utbildning, erfarenhet och skicklighet
lönar sig dåligt i ekonomiska termer. Det rimmar inte med behovet av
kompetens inom området hållbar
hälsa och det faktum att fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar
hälsa och välfärd. Jag ser fram emot höstens arbete med
siktet inställt på att erövra ny mark på
avgörande områden för fysioterapeuters
framtid. Dessutom tror jag att det är bra
med höstvindar. Det behöver blåsa in frisk
luft och nytt syre i de viktiga frågorna kring
hållbar hälsa. FOTO: EVA DALIN
september kan jag ännu känna
vibbarna av den energi som fanns på Fysioterapeuternas
framtidsinriktade seminarier i Almedalen i somras. Det är tydligt att förbundet är mer efterfrågat som både
samtals- och samarbetspart, inte bara under politikerveckan utan året om!
Det råder en bred enighet i Sverige om att hälsooch sjukvården står inför många stora utmaningar, där
patientinflytande, kompetensförsörjning, ledarskap och
digitaliseringen är några av de viktigaste framtidsfrågorna.
I Almedalen nådde vi fram till viktiga beslutsfattare
med vårt budskap när det gäller kompetensförsörjning
och kompetensutveckling. Det behövs bättre möjligheter
till hög kvalitet och livslångt lärande. Fysioterapeuter har en skyldighet att utveckla professionskompetensen
genom kritisk granskning av egna undersökningsoch behandlingsmetoder och ska också underhålla
och utveckla den egna kompetensen genom att följa
utvecklingen inom professionsområdet. Arbetsvillkoren
måste därför ge medarbetarna möjlighet att ta ansvar
för sin professionsutveckling, ge dem utrymme för att
påverka sin arbetssituation och vara delaktiga i utvecklingen av verksamheten.
Det mingel vi arrangerade med andra förbund i Almedalen med temat ”Hur får vi förutsättningar för
personcentrerad hälso- och sjukvård?” blev välbesökt
och uppskattat.
Vi hade flera kvalificerade medverkande som alla
bidrog på ett konstruktivt sätt i samtalen. Och särskilt
roligt var det förstås när folkhälso-, sjukvårds- och
idrottsminister Gabriel Wikström dök upp och jag fick
möjlighet att intervjua honom.
trots att det redan är
Följ mig på sociala medier: www.stefanjutterdal.se
FÖRBUNDSSTYRELSEN
Stefan Jutterdal, ordförande
070–624 98 95
[email protected]
Elisabeth Haraldsson, ledamot
060–18 15 43, 070–240 28 32
[email protected]
Pia Nilsson, ledamot
0340–48 20 36, 0708–24 73 70
[email protected]
Lennart Dückhow, ledamot
031–750 40 10, 0734–12 04 66
[email protected]
Mikael Hjerne, ledamot
010–103 34 57, 0703–99 70 48
[email protected]
Cecilia Winberg, ledamot
046–222 18 09, 0705–59 60 01
[email protected]
Marie Granberg, ledamot
08–89 30 75, 0708–89 83 00
[email protected]
Mari Lundberg, ledamot
0701–10 46 62
[email protected]
44
FYSIOTERAPI 7.2016
www.fysioterapeuterna.se
Sverigekartan visar de landsting och
regionen där det finns anslutna vårdcentraler till PrimärvårdsKvalitet.
Dessutom har ett 60-tal av Capios
vårdcentraler hittills anslutit sig.



Nytt kvalitetssystem
ska utveckla primärvården




Ett nytt nationellt system döpt till PrimärvårdsKvalitet har införts i flera landsting.
PrimärvårdsKvalitet kan liknas vid ett kvalitetsregister och syftar till att förbättra vården för patienter.
primärvårdens yrkesgrupper enkelt kunna
följa upp och vidareutveckla sitt arbete. Så
småningom ska data även kunna användas
för forskning. PrimärvårdsKvalitet bygger
på att information automatiskt hämtas ur
vårddokumentationssystem. Ingen dubbelregistrering krävs.
I PrimärvårdsKvalitet ingår indikatorer
som mäter aspekter av patienters levnadsvanor och de insatser som patienter erbjuds.
Fysioterapeuter har möjlighet att stödja
patienter att förebygga sjukdomsutveckling som är relaterad till ohälsosamma
levnadsvanor. För att följa upp detta
arbete är användning av gemensamma
indikatorer en viktig förutsättning.
En majoritet av de befintliga indikatorerna
har dock ett medicinskt fokus och speglar
inte fysioterapeuters insatser i primärvården.
Men här pågår ett viktigt utvecklingsarbete
som förbundet deltar i. Bland annat är indikatorer relevanta för fysioterapeutiska
insatser vid artros och KOL på gång. Tillsammans med Sveriges Arbetsterapeuter
arbetar Fysioterapeuterna också med att
utveckla indikatorer som ska göra det möjligt att följa upp strokerehabilitering i primärvården. Målsättningen är att Primärvårds­
Kvalitet ska utvecklas till ett system som
stödjer alla professioners förbättringsarbete.
Läs mer på www.skl.se genom att söka på
”PrimärvårdsKvalitet”
FOTO: LOIS STEEN
med hjälp av PrimärvårdsKvalitet ska
Birgit Rösblad
Fou-chef, Fysioterapeuterna
Ringla sprider
goda exempel
om fysioterapi
ringla är en webbaserad plattform som sprider goda
exempel på förbättringsarbeten och forskning inom
hälso- och sjukvården. I samarbete med förbundet finns
nu goda exempel inom fysioterapi samlat på ett ställe.
Fysioterapeuterna.ringla.nu
FYSIOTERAPI 7.2016
45
MEDLEMSNYTT
Femte året ger kunskapsstöd
till patienter och personal
Förbundets levnadsvaneprojekt är inne på sitt femte
år och kan fortsätta tack
vare att Socialstyrelsen
beviljat nya medel. Detta år
ligger fokus på kunskapsstöd såväl till patienter och
närstående som till personal.
Förbundets levnadsvaneprojekt går ut på att arbeta med
sjukdomsförebyggande
metoder och med bättre vård
vid kroniska sjukdomar. Nu
fortsätter arbetet
för patienter som genomgår
bukkirurgi genom att vi tar
fram patientmaterial inom
området. Vi prioriterar också
patienter som genomgår
hjärtkirurgi. Här har vi först
tagit fram det aktuella vetenskapliga kunskapsläget och nu
arbetar forskare och kliniker
för att komma till konsensus
om både pre- och postoperativt
omhändertagande av dessa
patienter utifrån levnadsvaneperspektivet, med särskilt
fokus på fysisk aktivitet/träning
inklusive andningsvård. Efter
detta tar vi del av aktuell kunskap gällande tobak, alkohol
och matvanor i relation till
kirurgi.
Vi fortsätter även vårt arbete
med att fördjupa medlemmarnas kompetens i att samtala om
levnadsvanor och att använda
de verktyg som under åren
tagits fram. Vi kommer även
att medverka på årets lärardagar där temat är framtidens
fysiotera­peututbildning.
Levnadsvaneprojekt
kommer också att medverka
i sjukdomsförebyggande
syfte genom utställningar,
seminarier och dialog hos
myndigheter och i nätverk
samt i egna och andra organisationers aktiviteter.
Utöver detta har Fysioterapeuterna fått medel från
Socialstyrelsen för två olika
projekt för bättre vård vid
kroniska sjukdomar. Dels att ta
fram kunskapsstöd gällande
rehabilitering av patienter
med stroke, med speciell
fokus på patienter och närstående, och dels att förebygga kroniska sjukdomar
hos ungdomar genom fysisk
aktivitet med särskild fokus
på ungdomsmottagningar.
Årets arbete pågår intensivt
under hela hösten. Hör gärna
av dig till undertecknad om
du har tankar om eller vill
bidra i arbetet.
Raija Lenné
projektledare, docent
Tel: 070-990 72 40
[email protected]
www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor
Beställ nya
levnadsvanebroschyrer
Trettio motioner
till Kongress 2016
Ny rabatt för dig
som företagare
Två nya broschyrer har tagits fram av förbundets levnadsvaneprojekt. Broschyren
”Stark inför kirurgi – stark för livet” är ett
kunskapsstöd om levnadsvanor och til�lämpning av fysisk träning och andnings­
träning för patienter som ska genomgå
bukkirurgi. Den andra broschyren, ”Primär
och sekundär prevention av stroke genom
hälsosamma levnadsvanor” är ett kunskapsstöd för fysioterapeuter inom primärvården.
Du kan beställa kostnadsfritt via webben.
Antalet motioner som skickats in till förbundets kongress i november har nästan fördubblats sedan förra kongressen 2012. I år
har 30 motioner skickats in jämfört med
17 förra gången. Till kongressen 2008 var
antalet motioner 19. Senast den 1 oktober
kan du ta del av kongresshandlingarna där
alla motioner och förbundsstyrelsens förslag
till beslut på motionerna, finns. Det är sedan
kongressen som beslutar om motionerna
ska bifallas, avslås eller anses besvarade.
Fysioterapeuterna Service AB har tecknat
nytt förmånligt avtal med Gorilla Sports
Sweden-Eskap AB. Avtalet innebär att du
som företagare och medlem i Fysioterapeuterna Service AB får 15 procents
rabatt på Gorilla Sports webbutik. För
att ta del av rabatten anger du den kod
som finns på webben. Servicebolaget har
även sagt upp avtalet med Bokadirekt,
då erbjudandet inte nyttjats i förväntad
omfattning.
www.fysioterapeuterna.se/material
www.fysioterapeuterna.se/kongress2016
www.fysioterapeuterna.se/foretagare
46
FYSIOTERAPI 7.2016
www.fysioterapeuterna.se
FOTO: PRIVAT
Reflekterat
Josefin Wallander
Ordförande, Distrikt Västra Götaland
Jag tror morfar hade varit stolt över mig
om den gången jag dansade med Lisbeth
Palme i blåhallen iförd sandaler?” undrar morfar. Nja, svarar
jag fast jag hört historien flera gånger förr. Jag ville så gärna
höra den igen. Jag älskade att sitta och lyssna på mina moroch farföräldrars historier om hur deras liv såg ut förr och vad
de gjorde.
”har jag berättat
min morfar var med och bildade hamnarbetarförbundet i Luleå,
samordnade strejken mellan England och Sverige (utan att
kunna ett ord engelska) och kämpade för bättre villkor. Han satt
som ordförande i Luleå i många år och är en av alla dem som
varit med och kämpat för de arbetsvillkor vi har idag, och som de
flesta av oss tar för givna. Jag tror att min morfars engagemang
har färgat mig och lagt grund för mitt fackliga intresse. ”Klart
att man är med i facket” hörde jag alltid då jag växte upp.
citatet om blå hallen är hämtat från en händelse som morfar
brukade berätta om. Hur han var på något fackligt uppdrag
i Stockholm och hade gått omkring i nyinköpta skor hela
dagen. Skor som han köpt för att kunna ha på den där festen
i Blå hallen, och som skulle gästas av herr och fru Palme.
Problemet var bara, som så alltför ofta med nya skor, att
FRÅGA FACKET
Hur vet jag om jag har
tjänstepension?
SVAR Om din arbetsgivare har
kollektivavtal har du tjänstepension.
Ifall du jobbar inom kommun och
landsting eller statlig verksamhet har
du tjänstepension. Har du ditt arbete hos
en privat vårdgivare måste du kontrollera
att det finns ett kollektivavtal eller att
morfar fick ordentligt med skavsår och var tvungen att byta ut
de nyinköpta skorna mot sina ingångna bekväma sandaler.
som relativt nyvald ordförande i Distrikt
Västra Götaland och det är inte längre så självklart att vara
med i facket som det kanske var förr. För mig känns det dock
självklart, för var kan jag annars vara med och påverka mina
arbetsvillkor om inte via facket? Fackföreningarna har varit en
bidragande orsak till att arbetsdagen förkortades och att
arbetsmiljön reglerades. Visst kan det vara lätt att känna sig
maktlös mot arbetsgivare, men röster blir starkare ju fler man är!
i dag sitter jag
fysioterapeuterna har idag runt 12 500 medlemmar och jag
hoppas att vi fortsätter att växa som förbund och som profession. Min morfar finns inte kvar längre mer än i minnet men
jag hoppas och tror att han hade varit stolt över mig och glad
att se att det fackliga engagemanget fortsätter.
jag kommer ju inte att få dansa med varken herr eller fru Palme,
förmodligen aldrig komma till Blå hallen heller, men i mitt
sammanhang, i min vardag kommer jag fortsätta försöka göra
skillnad både för mig själv och för mina kollegor.
Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen.
Maila: [email protected]
arbetsgivaren löst tjänstepensionen på
annat sätt. Om man tar ett jobb inom
privat sektor och det inte finns ett kollektivavtal så måste man
vid anställning komma
överens om tjänste­
pension och hur mycket
pengar som ska avsättas
till tjänstepension. På webbplatsen
Min pension kan du logga in och hitta en
sammanställning av hela din pension:
både den allmänna pensionen, tjänste­
pensionen samt eventuellt privat sparande.
Du ska dock vara uppmärksam på att
uppgifter kan saknas.
www.minpension.se
Torbjörn Bidebo, ombudsman
FOTO: PETER KARLSSON
FYSIOTERAPI 7.2016
47
SEKTIONSNYTT
www.fysioterapeuterna.se/sektioner
Reumatologi
i centrum på
Londonkonferens
REUMATISM Den 8–11 juni hölls EULAR, European League Against
Rheumatism, i London. Det var fyra dagar fyllda med intressanta
seminarier och presentationer med allt från forskning till verksamhetsutveckling och patientstöd. Omkring 14 000 delegater från mer
än 120 länder deltog i denna årliga kongress.
Sektionen för reumatologi representerades i år av Maria Lindqvist
som med snabba ben och uppmärksamma öron gjorde sitt bästa för att
hinna höra och se så mycket av kongressens höjdpunkter som möjligt.
Många fysioterapeuter fanns på plats och presenterade sin forskning.
Maria Lindqvist var
på plats i London.
Andning & cirkulation
Mekanisk Diagnostik & Terapi
Reumatologi
Spännande saker som händer i höst:
Nordic Congress for Cardio and Respiratory
Physiotherapy 2016 den 3–4 november
2016 i Århus. Anmälan snarast. Se mer
information på sektionens hemsida. Än är
det inte försent att anmäla sig till forskningsdagen inom respiration i Stockholm
6 oktober. I Stockholm anordnar sektionen
även en IMT temadag 19/10. Mer info på
sektionens hemsida. Anmälan snarast på
dessa aktiviteter.
Boka in nästa års höjdpunkt redan nu.
Vi firar 25 år! Vår jubileumskonferens går
av stapeln 31 mars–1 april 2017 i Västerås
och bjuder på ett fullspäckat program.
Flera stora internationella namn är redan
bokade. Besök mckenzie.se för mer info.
Där finns även länk till Dagens Medicins
artikel om Eva Ekesbos och Anders Bergströms deltagande i Fysioterapeuternas
seminarium i Almedalen.
Vi i styrelsen vill tacka alla engagerade
deltagare som vi träffade på Reumaveckan
i Umeå. Vilka bra dagar det blev! För
sammanfattning läs nyhetsbrev som
kommer ut inom kort via mejl.
Ergonomi
Den 23 september kommer en grupp
ergonomer/fysioterapeuter från Nederländerna till Lund. Ta chansen att lyssna på
intressanta föreläsningar och ha erfarenhetsutbyte. Tid: kl.11.00–16.00. Plats:
Health Sciences Center, Lund. För detaljerat
program och anmälan se ergonomisektionens hemsida. Välkommen!
Habilitering & pediatrik
Anmäl er till Barnklinikdagarna i Uppsala
den 29–30/9. Tema: Beteendemedicin
från teori till klinisk vardag. Under hösten
kommer programmet för 2017 års Hab&Ped
dagar i Sthlm 26–27/1. Temat är flerfunktionshinder och ämnen som kommer tas upp
är bland annat 24 timmars positionering,
smärta och andningsgymnastik. Sista dag
för ansökan om resestipendium och lokalt
aktivitetsstöd är 31/10.
48
Mental hälsa
Höstmöte den 22 oktober i Stockholm.
Trauma, problem för kropp och själ – hur
kan fysioterapeuten hjälpa? Riitta KeskinenRosenqvist, vår kollega med expertkunskap
om psykiskt trauma föreläser! Fysioterapeutens arbete med både bemötande
och kroppslig behandling vid traumat
behandlas särskilt. Dagen ger tid och rum
för diskussion och nätverk. Se hemsidan
för mer information.
Primärvård
Hoppas ni alla haft en härlig sommar!
I Primärvårdssektionen är vi nu laddade med
ny energi inför höstens alla utmaningar.
I november kommer vi hålla en utbildningsdag tillsammans med Raija Lenné, projektledare för Levnadsvaneprojektet. Dagen
kommer vara gratis och hållas centralt
i Stockholm. Lunch och fika ingår. Mer info
kommer senare. Håll koll på vår hemsida.
Smärtsektionen
Har du något spännande som du skulle
vilja skriva om i vår medlemstidning SENS
eller är det något som du tycker att vi bör
lyfta i sektionen – hör gärna av dig till oss:
[email protected]
Besök oss även gärna på Facebook eller
på vår hemsida. Glöm inte att anmäla dig
till Smärtforum 2016.
Veterinärmedicin
Se hit alla medlemmar! Det kommer en
höstaktivitet 8–9/10 utanför Enköping.
Ämnena kommer vara straightnesstraining
för häst och konditionsmätning för hund.
Vi kommer även anordna en middag för
att fira sektionens 20-årsjubileum.
Läs mer på www.lsvet.se
Äldres hälsa
Det finns fortfarande möjlighet att
anmäla sig till sektionens utbildningsdag
med tema demens, som anordnas
i Göteborg den 21/10. Föreläsarna
som kommer är Hans Hobbelen och
Charlotta Thunborg.
FYSIOTERAPI 7.2016
www.fysioterapeuterna.se
LOKALA OMBUD
KALENDARIUM
(Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud
Förbundsaktiviteter
Blekinge • Kontakta Distrikt Blekinge
via www.fysioterapeuterna.se/distrikt
4 oktober
Dalarna • Pia Ohlsson
e-post: [email protected]
arbete: 0768–37 57 02
Stockholm • Aina Blom
e-post: [email protected]
tel: 0707–63 01 29
• Mikael Malmén, (företagare)
e-post: [email protected]
arbete: 08–611 92 62
Gotland • Kontakta distrikt Gotland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Sörmland • Kontakta distrikt Sörmland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Gävleborg • Eva Matton
e-post: [email protected]
arbete: 070–200 33 59
Uppsala • Kontakta distrikt Uppsala via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Halland • Kontakta distrikt Halland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Jämtland/Härjedalen
• Monica Berg
e-post: [email protected]
Jönköping • Agneta Siebers
e-post: [email protected]
tel: 036–32 18 76 mobil: 073–557 86 57
Kalmar • Hanna Kristelius
e-post: [email protected]
arbete: 0491–78 27 83
Kronoberg • Mattias Cloodt
e-post: [email protected]
arbete: 0767–20 79 44
Norrbotten Kristina Larsson
e-post: [email protected]
arbete: 0920–28 20 12
mobil: 070–325 62 46
Skåne
• Terttu Lempinen
e-post: [email protected]
arbete: 046–17 17 26
• Anna Österblad
e-post: [email protected]
arbete: 0411–99 54 44
Postadress: Box 3196,
103 63 Stockholm
Besöksadress:
Vasagatan 48
Tel ( växel ): 08–567 06 100
mån–fre 8.30–17.00
(lunchstängt 12.00–13.00)
E-post: [email protected]
Webbplats: www.fysioterapeuterna.se
FYSIOTERAPI 7.2016
Distrikt Västra Götaland anordnar facklig
grundkurs i Göteborg
5–6 oktober
Kurs i Praktisk arbetsrätt i Stockholm
6 oktober
Facklig grundkurs i Linköping arrangeras
av Distrikt Östergötland
6–7 oktober
Värmland • Mariann Rehult
e-post: [email protected]
tel: 0733–92 04 68
Förhandlingsrådet möts i Stockholm
i dagarna två.
Västerbotten • Kajsa Hedin
e-post: [email protected]
arbete: 090–785 71 15
mobil: 070–785 50 39
Distrikt Västra Götaland har styrelsemöte
Västmanland
• Kontakta distrikt Västmanland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall
e-post: [email protected]
arbete: 060–18 15 43
Västra Götaland
• Abdol Vazae
e-post: [email protected]
arbete: 073–663 6889
Örebro • Åsa Eliasson
e-post: [email protected]
tel: 019–602 03 37 (tisdagar/fredagar)
mobil: 076–81 78 100
Östergötland • Albert de Haan, Linköping
e-post: [email protected]
mobil: 0705–902 085.
12 oktober
19 oktober
Seminarium i Kvalitets- och ledningssystem
i Karlstad
25–26 oktober
Modul 1-4 i nya Starta eget-utbildningen
arrangeras av Fysioterapeuterna Service AB
i Göteborg.
26 oktober
Förbundsstyrelsen har möte i Stockholm
KONTAKTA MIG!
Jag är är kommunikationsansvarig
på Fysioterapeuternas
kansli och ansvarar för
informationen på dessa sidor.
Kontakt:
Tel: 08–567 06 117
[email protected]
Medlemsjour
Telefon: 08–567 06 100
Telefonjour: 9–12 månd–fred
(ej tisdagar)
Medlemsregistret,
prenumeration och ekonomi
Telefon: 08–567 06 150
[email protected]
Företagarjour
Telefon: 08–567 06 100
Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12
[email protected]
[email protected]
Alla kontaktuppgifter hittar du på:
www.fysioterapeuterna.se/kontakt
(Kansliet personal, ombudsmän
och förbundets olika råd)
49
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
KURSER
Fördjupa dina kunskaper
Utvecklas
Få nytändning
.
A
kurs är att vä
å
g
xa
tt
år efter din
Fram till ett
xamen får du
te
eu
ap
fysioter
batt
kr
2 000 i ra
kurs i
på din första
ets regi!
ut
tit
ns
ei
McKenzi
rserna)
Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud
från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare
har internationell lärarexamen och är aktivt
verksamma inom MDT.
Anmäl dig idag och hitta inspirationen och
glädjen i ökad kunskap!
st A-C-ku
(gäller enda
Kursprogram 2016
A-kurs, Lumbalryggen
Sthlm
26-29 oktober
B-kurs, Cervikal- och
Thorakalryggen
Gbg
21-24 september
Sthlm
23-26 november
Ystad
7-10 december
Senskadekurs i
Göteborg den 10/10
Läs mer på hemsidan!
Est. 1974
Ackermann College
Strukturell Osteopati och mjuk Kiropraktik
Klinisk intensiv kurs i behandling och diagnostik
• Beprövat:
Erfarna lärare och kursdeltagare från hela
världen
• Intensiv:
5 dagars klinisk kurs
• Individuell: Max. 7 deltagare /
instruktör för snabbare inlärning
• Målinriktad: Diagnostik och exakta HVLA tekniker
Förbättra Dina behandlingsresultat nu, tekniken
kan användas direkt efter kursen!
För vidare kursinformation och kursanmälan besök vår hemsida
www.ackermann-institutet.se
Ackermann College
Sturegatan 50 I Stockholm I Sweden
Sweden: +46 8 6620402
 [email protected]

50
C-kurs, Avancerad problemlösning lumbalrygg + nedre
extremitet
Gbg
5-8 oktober
D-kurs, Avancerad problem-
lösning cervical- och
thoracalrygg + övre extremitet
Gbg
30/11-3/12
Examen
Gbg
19 november
mckenzie.se/vardgivare
Välkomna till ortopedkirurgisk konferens för fysioterapeuter
27-28 oktober 2016, Stockholm!
Under två välfyllda och spännande dagar tar vi upp det senaste inom
ortopedi och rehabilitering gällande axel- och höftplastiker, en utmanande
och växande patientgrupp med allt större krav på funktion. Vi fördjupar oss
också i ämnet frakturlära, samt ortopedisk behandling och rehabilitering
vid hälsenerupturer. På agendan står så väl demo-operation, föreläsningar
av både fysioterapeuter och läkare samt posterpresentationer och kliniska
rehabdemonstrationer.
Torsdag 27/10
Tema 1: Höftplastiker
Susanna Wigelius (Leg. fysioterapeut, CSTG), Tom von Oelreich
(Överläkare, CSTG), Harald Brismar (PhD, Överläkare, Karolinska
Huddinge)
Tema 2: Frakturlära och hälsenerupturer
Kim Stauffer (Överläkare, CSTG), Fredrik Fröjd (Överläkare, CSTG),
Anneli Brorsson (MSc, Leg. fysioterapeut, IFK Kliniken Rehab, Göteborg)
Fredag 28/10
Tema 3: Axelplastiker
Anders Ekelund (Docent, Överläkare, CSTG), Ragnhild Nyberg
(Leg. fysioterapeut, CSTG)
Arrangör: Paramedicin, Ortopedkliniken Capio S:t Göran
Plats: Hotell Courtyard Marriott i Stockholm, Kungsholmen
Pris: 1600 kr endast torsdag (inkl fika och lunch), 2200 kr torsdag +
fredag (inkl fika och lunch torsdag, fredag enbart fika)
Anmälan och hemsida: http://capiostgoran.se/fysioterapikonferens
Kontakt: [email protected]
Är du intresserad av att presentera en poster under konferensen, hör av
dig till [email protected] senast 1 okt. 2016!
FYSIOTERAPI 7.2016
KURSER
KURS I MUSKULOSKELETAL
ULTRALJUDSDIAGNOSTIK
Nästa - Introduktionskurs, steg 1.
12-13/11
Steg 2, övre
10-11/12
Steg 2, nedre
21-22/1-17
Introduktionskurs, steg 1.
4-5/2-17
Steg 3 med examination
25-26/2-17
För fler datum och mer
information, besök fysioultra.se
dig
r
ö
f
r
e
s
n
e
r
e
f
n
o
K
inom fysioterap i
FRAMTIDENS HJÄRTREHABILITERING 11-12
oktober
• Västerviks recept för framgångsrik
sekundärpreventiv vård
• Digitala verktyg som motiverar & förenklar för
patienten
REHABILITERING AV ÄLDRE
• Socialstyrelsen: aktuellt inom
fallprevention & hjälpmedelsförskrivning
22-23
november
• Skapa rörelseglädje med enkla medel – konkreta tips!
Ange kod FYS15 för 15% rabatt!
www.conductive.se
ortopedmedic in ska
in stitutet
avancerad manuell terapi (amt)
-Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling
-Ledmobilisering
-Differentialdiagnostik
-Avancerad mjukdelsteknik
ortopedmedicinska.se
Kurserna vänder sig till Leg. Sjukgymnast/Fysioterapeut och
Leg. Arbetsterapeut.
Sveriges bästa kurser i manuell terapi
För aktuella kursdatum och anmälan se www.sakersenior.se.
På förfrågan genomför vi kurser i hela Sverige.
ReSet 16/9
NYHET!! Dropp intensiv! 11-12/11 NYHET!!
Läs mer på spinalapproach.com
FYSIOTERAPI 7.2016
51
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
KURSER
Jubileumskonferens
31 mars – 1 april 2017 i Västerås
S
251å7r
20
1992–201
Läs mer på vår hemsida!
TET
SVENSKA
ENZIEIN
TU
Du kan även anordna kurs på valfri ort.
CK
TI
Grundkurs yrsel i Linköping 23-24 nov 2016
Tinnituskurs i Linköping 2-3 feb 2017
M
7
Internationella föreläsare
Två dagar med föreläsningar, paneldebatter och kliniska workshops
www.teamvertigo.se
Medverkar gör bland andra:
Hans van Helvoirt, Fysioterapeut och MDT-lärare
från Nederländerna
Introduktionsdag
Mindfulnessbaserade
interventioner i vården
Mark Laslett, Fysioterapeut från Nya Zeeland
Scott Herbowy, Fysioterapeut och
MDT-lärare från USA
Tamar Pincus, Professor in Health Psychology från
Storbritannien
Datum: 25 november 2016, kl 9.00–16.30
Lokal: Kungsvalvet, Hantverkargatan 52, Stockholm
Pris: 3 275 kr exkl moms
Kursledare:
Beatrice Blidner
Efter introduktionsdagen har du möjlighet
att gå vår instruktörsutbildning till rabatterat pris.
Fysioterapeut,
Mindfulnesslärare
För mer info: [email protected]
För anmälan: [email protected]
Läs mer på www.mckenzie.se
Utbilda
digi Stockholm,
i Stockholm,
Göteborg,
Malmö,
Utbilda dig
Göteborg,
Malmö,
Halmstad,
Falun,
Östersund,
Kalix
Falun, Gävle,
Umeå,Luleå
Luleå och
och Kalix.
Akupunktur för behandling av smärta!
Kvinnohälsa, Stressrelaterad ohälsa, Öron, Triggerpunkter
Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com
[email protected] tel 0346-361 00
Utbilda dig till vattengympainstruktör:
Aqua Basic & Aqua Instructor - endast via webb
Med Vattnet som Redskap - hela kurspaketet
(både via webb och praktisk kursdag)
Oskarshamn 23 sept 2016
Kristianstad 6 okt 2016
Kursledare
Kerstin Sjögren
Vi tar även uppdragskurser och kommer till er om så önskas!
www.aquaeducation.se - utbildningar i vattengymnastik
www.moaiku.dk
MediYoga Institutet. Läs mer:
www.mediyoga.se 08-21 03 30
Attraktion, aversion och medveten målinriktning
25-27 november 2016 i Stockholm - fredag kväll, lördag och söndag.
Hur finner vi en riktning i livet och hur etablerar vi ett samarbete mellan explicit
och implicit målinriktning?Djupa emotionella drivkrafter - attraktion och aversion –
visar sig i vårt beteende - och påverkar omedvetet våra val.
Pris: 3400 SEK ved anmälan före 21 oktober - 3700 SEK vid senare anmälan.
15 dagars fördjupad utbildning börjar 9-13 nov 2016 i Köbenhamn.
Kursledare: Merete Holm Brantbjerg, Kropspsykoterapeut,
medl. af Dansk Psykoterapeutforening. [email protected]
Annonsera i den ledande tidningen för landets fysioterapeuter
FYSIOTERAPI
Kontakta: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, [email protected]
52
FYSIOTERAPI 7.2016
PLATS & ETABLERING
F Ö R AT T L I V E T Ä R V I K T I G T !
Sjukgymnast/fysioterapeut
REGION SKÅNE SÖKER
Habiliteringen, Karlshamn
SJUKGYMNAST/
FYSIOTERAPEUT
Ortopedimottagning
Skånevård Kryh
Hässleholm
Läs mer på www.ltblekinge.se
Alla jobb hittar du på Skane.se/jobb
Gör skillnad. Varje dag.
Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och en hållbar utveckling i
hela Skåne. Vårt högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av
invånarna i Skåne. För att lyckas i rollen tror vi att du är en god ambassadör för våra
värderingar; välkomnande, drivande, omtanke och respekt.
Unikt tillfälle för
en fysioterapeut
Vi söker dig med egen etablering eller färdig
specialistkompetens inom idrottsmedicin till vår
anläggning i Vallentuna för att ingå i vårdval
Stockholm. Lokalerna (7.000 kvm) innefattar
godkänd simhall, behandlingsrum samt ett
flertal träningsavdelningar. Där finns bl.a. ett
Sverigeunikt koncept för rehabilitering av
rygg- och nacksmärta.
Du arbetar självständigt i eget företag och har
ett samarbetsavtal med oss.
Skicka din intresseanmälan till:
[email protected]
GYM & SIM Vallentuna
Tellusvägen 21, 186 36 Vallentuna
www.gymochsim.se
FYSIOTERAPI 7.2016
FYSIOTERAPI
Utgivningsplan 2017
Tidningsnummer
Sista bokning
annonser
Lämning
annonsmaterial
Leverans
bilagor
Utgivnings­
datum
1
5 dec –16
8 dec –16
13 jan
26 jan
2
23 jan
26 jan
10 feb
23 feb
3
20 feb
23 feb
10 mars
23 mars
4
20 mars
23 mars
10 april
27 april
5
28 april
2 maj
19 maj
1 juni
6
5 juni
8 juni
31 juli
10 aug
7
21 aug
24 aug
8 sep
21 sep
8 *
25 sep
28 sep
6 okt
19 okt
9
13 nov
16 nov
1 dec
14 dec
* Missa inte att nr 8 är
vårt mässnummer för
den stora konferensen
Fysioterapi 2017
Din annonskontakt
på Mediakraft:
Gabrielle Hagman
08–23 45 34, 0736–27 79 84,
[email protected]
53
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
PLATS & ETABLERING
Är du på jakt efter något nytt?
MEDPRO REHAB EXPANDERAR! VI SÖKER FYSIOTERAPEUTER/SJUKGYMNASTER
I dag driver vi tre rehab enheter i Vänersborg, Alingsås och Lilla Edet. Rehab teamet består av tio personer och i oktober
startar vi upp vår fjärde rehab enhet i Trollhättan. Vi söker därför nya kollegor till våra enheter.
Kontakta oss för mer information:
Semir Facic, Verksamhetschef [email protected] Tel 0761-894 191
Hela annonsen hittar du på hemsidan www.medpro.se
Vingåkers kommun söker
Vi söker nya medarbetare
Vi söker dig med auktorisation / övergångsregler /
etablering med OMT-inriktning eller motsvarande.
Nyrenoverade lokaler perfekt belägna invid Sollentuna
Centrum och flera större idrottsklubbar.
För mer info kontakta: Mattias Håkansson
0739140521 alt. [email protected]
Bli vår fysioterapeut för äldre och funktionshindrade inom våra boendeformer/
HSV, dagverksamhet och hemsjukvård.
Du blir en viktig del av vårt arbetsteam
och får ett stort egenansvar i utförandet.
Sök tjänsten via
www.vingaker.se/offentligajobb
Vi söker nya medarbetare
BROMMA
Nu arbetar vi i helt nya lokaler med mycket
goda gruppträningsmöjligheter. Är du
specialist med auktorisation eller har egen
etablering är du välkommen att höra av dig.
till salu
För mer info kontakta: Mats Månsson E-mail: mats.srk@gmail.
till salu
www.fysioterapisollentuna.se
SJUKGYMNASTETABLERING
I VIMMERBY
Sista anbudsdag: 31/10, 2016 Diarienummer: 160577
https://www.e-avrop.com/ltkalmar/e-Upphandling/Default.aspx
Info: Eva Liljeblad 0492–170 97 e-mail: [email protected]
Behandlingsrum uthyres
på Östermalmsgatan 65
SJUKGYMNASTETABLERING I TIMRÅ
PATIENTUNDERLAG TIMRÅ–SUNDSVALL
Sista anbudsdag: 3 nov 2016 – www.tendsign.com
Diarienr: 16LS7093
Info: Kaija Lilja 073–076 46 78 – [email protected]
Med tillgång till gym, gymnastiksal och
varmvattensbassäng 33 grader i nyrenoverade lokaler.
Hyra från 10 000 kr/mån.
För mer info kontakta Lisa Michelotti 070-6246831.
PRODUKT
www.skanlab.se
[email protected]
Bräcke kommun söker:
Fysioterapeut/Sjukgymnast
Referensnummer: 224/16
Sista ansökningsdag: 2016–09–30
Info: kontakta Bitr. verksamhetschef
Maritha Larsson 0693–161 20
www.bracke.se/ledigajobb
54
0525 36915
Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser™ • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans
FYSIOTERAPI 7.2016
PRODUKT
Unik laserteknik MLS
®
TVÅ
SYNKRONISERADE
VÅGLÄNGDER
Många färdiga program för muskler,
leder, ligament & nerver m.m.
808 nm
BOKA BESÖK,
DEMO & KURS
LÅNA EN LASER &
PROVA PÅ KLINIKEN
905 nm
Pris 66 000 kr
+ moms
Leasing
1 257 kr/mån 5år
1 924 kr/mån 3år
10% restvärde
+ moms alla priser
www.optilaser.se
0650-18609
OPTILASER.SE
FYSIOTERAPI 7.2016
LASERKURSER I HÖST
30 sept Physiochraft i Ängelholm
25 nov Artro Clinic i Stockholm
55
böcker
Fram för mer passion i livet
Det här är ingen självhjälpsbok, enligt författarna själva. Den
bör i stället ses som en tanke-, inspirations- och metodbok för
den som vill komma vidare och hitta sin rätta plats i livet. Med
handfasta råd och tips om hur vi kan hitta en lagom balans mellan
plikter och passion vill författarna hjälpa läsaren att besvara
frågorna vem är jag, vart vill jag ta vägen härnäst och hur tar
jag mig dit? Boken är en fortsättning på Anna Iwarssons bok
Omval, som kom ut förra sommaren. Hon är bland annat
fysioterapeut och tidigare generalsekreterare för Friskis & Svettis.
Hans-Olov Öberg är bland annat
musiker, journalist och författare.
Båda har egna erfarenhet av att
genom flera omval få in mer passion
i sina liv.
Titel: Plikt eller passion – finn din grej.
En metod för dig som vill komma vidare
i livet.
Författare: Anna Iwarsson
och Hans-Olov Öberg.
Förlag: Bullet point publishing, 2016.
Hjärnans egen
gymnastikbok
Vad har hjässloben, hippocampus
och thalamus med ett varv i motionsspåret att göra?
Allt, om man får tro överläkaren Anders Hansen som
skrivit den här gymnastikboken för hjärnan. Att fysisk
aktivitet även gör sinnet skarpare är väl ingen nyhet.
Men har du koll på exakt vilken fantastisk uppgradering
hjärnan får av att kroppen får röra på sig? Eller hur man
ska röra på sig för att få ut bästa möjliga? Den här boken
förklarar hur det hela fungerar, och ger dessutom konkreta tips på hur du till exempel springer bort stress och
ångest, vad som passar bäst för den växande hjärnan
och hur du med motion kan bli mer kreativ.
Titel: Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna.
Författare: Anders Hansen.
Förlag: Fitnessförlaget, 2016.
Text: Agneta Persson
OROLIG?
ÄNGSLIG?
SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV?
KOM TILL RO MED SOMNAS
KEDJETÄCKE®
Kedjetäckets unika fyllning med kedjor gör att täcket
följer kroppens konturer och ger en tydlig
återkoppling på dess gränser.
Kedjetäckets 2 i 1-funktion gör det dessutom
extra användarvänligt.
Nyfiken?
Boka
kostnadsfr
i
utbildning
!
Tel: +46 (0)31-301 17 20 | [email protected] | www.somna.se
56
FYSIOTERAPI 7.2016
KRYSSET
Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 10 oktober 2016.
Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till [email protected]
och delta i utlottningen av 2 biobiljetter!
UTTRYCKSFULL
PROCENT
BLI GRÖN
FÖR
TRYCKT
BEVAKAR
STJÄLK
BILJETTEN
SPELAR
TIDIGT
© ORDSMEDJAN
ERSÄTTER
UTELÄMNAT
KVÄLLSSIGNAL
GRANNGÅVA
OMARBETA
ÄR TEXTEN TILL
“IMAGINE”
SPARKAR
LADDAS
NED
DET ÄR
BRÄCKLIGT
MÄRKET
HAR
FRÄSCHA
RÅVAROR
HAR
SLAGIT
ALLÄTARE
TON
KALLAS
PUDER
INFATTNING
FARLIGA
FIBRER
KORS
LEDARVARG
ÄR VISS
HÄLFT
STUNDOM
MER ÄN
MAN
BEHÖVER
NÅGOT
SUGER
MAN KAN
UPP
GÖRA
BRÄNSLE
STILL
KUNDE
FÅ
TUMMEN
UPP
GER INRE
TRYGGHET
GE ETT
HÖLJE
TICKAR
DET I
LIBRETTO
FÖGA
INTRESSERAD
GLOBEN
ORD SOM
SETTS
VID
KASSOR
TJA
I
HETASTE
LAGET
HOPPSAN
GER
PIKAR
SVIRAR
TACKAR
MÅNGA
NEJ TILL
ELEV
MELODIER
HJÄLPER
VINDANDE
VERKLIGHETSFRÄMMANDE
FRONT
OSÄKER
SYNLIGT
HETA
HAR
TILLVERKATS
I ARBOGA
ÄR FÖR
FÅ CL
ODÖRDJUR
INTA
GRÖNT
HAR RYGGEN FRAM
HÖLL
SIG
FLYTANDE
SPELARE
DOPPAS
DET PÅ
FULLKOMLIGT
OKUNNIG
STÄLLD
KONCENTRERAT
I HÖGRE
GRAD
FRAMSTÄLLA I
LJUSARE
DAGER
SKADA
SOM
UPPSTÅR
PÅ RYGG
ANGER
VAD MAN
BÖR FÅ
I SIG
FÖRTROLIGA
LOV
SAMMANSLUTNING
SORTERAS
DET I
SOM
HONUNG
JAG
BAKÅTBLICKANDE
BLIR
FULL JU
MÅTTA
DET ÄR
JANUARIJUNI
PRYDER
MARTINI
MER
VARMARE
51
STÖDER
EN SAMLANDE
SYMBOL
Rätt lösning i nr 5–16: STÖDPERSON • Vinnare: Klara Ottosson, Mölnlycke
Rätt lösning i nr 6–16: INGET LÅNGVARIGT LÄGE • Vinnare: Mats Holmgren, Karlskrona
FYSIOTERAPI 7.2016
57
KRÖNIKA
Skyll inte på andra när det skaver
varför? Någon har nämnt ordet ”etikstress”
som en del av förklaringen. Man har lärt dig
de etiska principerna för hur människor
ska behandlas. Men så räcker varken tiden
eller pengarna till att göra ett bra jobb.
Klassiska riskfaktorer som kan göra oss till
mobbare. Logiken? Den som är stressad
och klämd är sällan särskilt rationell och
klarsynt. Inte på gott humör heller. Kanske
minskar toleransen mot den som inte
FYSIOTERAPI
Postadress:
Box 3196, 103 63 Stockholm
Besöksadress:
Vasagatan 48
Tel (vx): 08–567 06 100
[email protected]
Tidningen Fysioterapi
ges ut av Fysioterapeuterna
58
längre orkar prestera fullt ut. Och där, när
det börjar skava lite här och var, riskerar
vi att börja skylla på varandra. Högt och
ljudligt. Eller genom ett mer tystlåtet undvikande. Icke-bemötande. Ett finstilt uteslutande som knappt märks utåt men som
får tillvaron för den som drabbas att gunga.
Kanske är mobbaren inte ens medveten om
vad hen gör, att frustrationen är felriktad.
Agneta Persson
reporter
du är väl inte en sådan?
Nå, nu är det inte ditt ansvar att bringa
ordning på en icke fungerande arbetsplats.
De nya föreskrifterna om organisatorisk
och social arbetsmiljö, som trädde i kraft
den 31 mars i år, talar klart och tydligt om
vems ansvaret är. Allt som rör organisationen
och den sociala arbetsmiljön är numera
en del av arbetsgivarens obligatoriska
arbetsmiljöarbete – och man kan ju hoppas
att det kommer att öka medvetandet om
problematiken.
Men … arbetsmiljön skapas ju också
av alla som befinner sig i den.
Du.
Och du.
Och jag.
nästa gång du irriterar dig på den där
jobbiga arbetskamraten: ta dig en titt på
organisationen du befinner dig i. Kanske
är det där det egentliga problemet finns.
Chefredaktör & ansvarig utgivare
Lois Steen
Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104
[email protected]
Reporter
Agneta Persson
Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103
[email protected]
Grafisk form
Malcolm Grace AB
Göran Hagberg
Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54
[email protected]
Tryck
Lenanders Grafiska AB, Kalmar
ISSN 1653-5804
TS-kontrollerad upplaga: 12 900 (2015)
FOTO: GUSTAV GRÄLL
S
å här ser det ut på svensk
arbetsmarknad i dag: Antalet
anmälda arbetssjukdomar
som beror på stress, press
och mobbning har ökat med
70 procent sedan 2010, enligt Arbetsmiljöverket. I verkets senaste undersökning
säger 44 procent att de känner någon som
blir eller har blivit mobbad eller kränkt på
sin arbetsplats. Fyrtiofyra procent. Det gör
oss till sämst i klassen i hela EU.
Att jobba med människovårdande yrken
tycks dessvärre inte vara någon garanti för
att vi ska uppföra oss som folk mot varandra.
Tvärtom. Kolla bara på Svenska kyrkan.
Inom loppet av fem år köptes medarbetare
ut från organisationen – efter en längre
tids mobbning – för sammanlagt 115 miljoner kronor. Det finns till och med forskning
som visar att det är inom de människo­
vårdande yrkena som det mobbas flitigast.
Prenumeration
Fysioterapi nr 8, 2016 kommer 27 oktober
Helår: 780 kronor
inklusive moms
Lösnummer: 90 kronor (+ porto)
Fysioterapi på internet
Utlandet: 979 kronor
Tidningen publiceras även som pdf
Adressändring, utebliven tidning,
prenumerationsärenden:
Tel: 08–567 06 150
[email protected]
Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare
Annonser
Mediakraft
Gabrielle Hagman
Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84
[email protected]
Bokningsstopp för annonser:
Se utgivningsplan www.fysioterapi.se
på vår hemsida www.fysioterapi.se
Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015
Följ oss på facebook!
Sök på Tidningen Fysioterapi
Omslagsbild
Karin Grävare Silbernagel,
forskare och fysioterapeut
Foto: Marie Ullnert
För insänt icke beställt material –
text såväl som bilder – ansvaras ej.
FYSIOTERAPI 7.2016
En rörelse
du inte
vill missa
Välkommen till Fysioterapi 2017!
Den 25–27 oktober genomförs Fysioterapi 2017 på
Stockholm Waterfront. Kom och låt dig inspireras av
engagerade talare, ny kunskap och diskussioner som
berör och tar oss framåt.
Läs mer på fysioterapi2017.se
POSTTIDNING B / Economique
Returer till ”Fysioterapi”
Box 3196, 103 63 Stockholm
TOUR
Det närmar sig…
Snart kommer vi till en plats nära dig med vår specialdesignade DJO-trailer – fullastad
med produkter, tips och kunskap! Starten sker i Stockholm i början av oktober och går
sedan vidare genom stora delar av Sverige och Danmark för att så småningom i slutet
av november avslutas i Stockholm.
Om du inte redan varit i kontakt med våra produktspecialister och bokat tid för besök,
utbildning mm så är det verkligen dags nu! Ni har chans att ta del av föreläsningar, workshops, nya produktlanseringar mm när vi kommer till er, dessutom helt kostnadsfritt!
Om ni har speciella önskemål kring föreläsningar som skulle passa just er kontakta
er produktspecialist så löser vi det. För mer info och kontakt se:
Fysioett.se/Motion is Medicin Tour eller följ oss på Facebook där vi uppdaterar
efterhand.
DJO Nordic
Med reservation för ändringar i schemat
180x228
Motion is Medicine tour schema
06-okt
07-okt
10-ok
11-okt
12-okt
13-okt
14-okt
15-okt
17-okt
18-okt
19-okt
20-okt
21-okt
24-okt
25-okt
26-okt
27-okt
28-okt
FÖRMIDDAG
Stockholm KTH
Stockholm
Nyköping Lasarett
Norrköping, Vrinnevisjukhuset
Linköping, Universitetsjukhuset
Jönköping
Växjö
Göteborg, Eusser Symposium
Sahlgrenska
Kungsbacka
Ängelholm
Kristanstad
Malmö DJO Nordic HQ
Ystad
København
Hillerød
Hornbæk
Roskilde
EFTERMIDDAG
Stockholm KTH
Stockholm, Hela Kroppen
Nyköping Lasarett
Norrköping
Linköping
Jönköping
Växjö
Göteborg, Eusser Symposium
Spinecenter
Varbergs sjukhus
Helsingborg
Kristanstad
Örestadsklinikens vårdcentral Malmö
Lund
København
Allerød
Hillerød
Holbæk
31-okt
01-nov
02-nov
03-nov
04-nov
07-nov
08-nov
09-nov
10-nov
11-nov
14-nov
15-nov
16-nov
17-nov
18-nov
21-nov
22-nov
23-nov
FÖRMIDDAG
Næstved
TBC
Odense
Esbjerg
Horsens
Aarhus
Holstebro
Viborg
Aalborg
Fredrikshavn Færge
Uddevalla Sjukhus
Lidköping, Skaraborgs Sjukhus
Skövde, Kärnsjukhuset
Örebro, Centrum för Hjälpmedel
Uppsala
Stockholm
Stockholm Söderort
Brommaplan, Brommas Fysioterapi
EFTERMIDDAG
Vordingborg
TBC
Odense
Esbjerg
Aarhus
Herning
Holstebro
Viborg
Aalborg
(AW Sæby/Frederikshavn )
Trollhättan Sjukhus
Lidköping, Skaraborgs Sjukhus
Skövde, Kärnsjukhuset
Örebro, Centrum för Hjälpmedel
Uppsala
Stockholm
Stockholm Söderort
Brommaplan, Brommas Fysioterapi
Kontakta din produktspecialist för mer information i just ditt område.
Kim Forsell,
0702-09 71 19
[email protected]
Västra Götaland, Dalarna,
Värmland, Västmanland,
Södermanland, Östergötland,
Gotland, Västerbotten, Jämtland
Helene Garpefors,
0730-43 70 20
[email protected]
Stockholm, Uppsala, Örebro,
Västernorrland, Gävleborg
Matilda Hellman,
0763-11 28 22
[email protected]
Halland, Kronoberg,
Jönköping, Blekinge,
Kalmar, Skåne, Norrbotten
Följ ”Motion is Medicin Tour”
på Facebook
DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | Tel 040-39 40 00 | [email protected] | www.DJOglobal.se