Bokslut och verksamhetsuppföljning per augusti
Bokslut och verksamhetsuppföljning per augusti 2016 Kompetensnämnden Bilaga 1 Karin Mannström, Förvaltningsekonom September 2016 Dnr Kon 2016/123 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 1 (70) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. NÄMNDEN TOTALT ............................................................................................................. 4 1.1. Periodens resultat ......................................................................................................... 4 1.2. Investeringsredovisning................................................................................................ 5 1.3. Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti .............................................. 6 1.4. Miljöredovisning ........................................................................................................ 11 1.5. Uppföljning av fullmäktige givna uppdrag ................................................................ 11 2. POLITISK LEDNING ........................................................................................................... 12 2.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 13 3. NÄMNDKANSLI, ADMINISTRATION OCH STÖD ........................................................ 14 3.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 14 3.2. Viktiga händelser ........................................................................................................ 14 3.3. Framtiden.................................................................................................................... 16 4. VUXENUTBILDNING ......................................................................................................... 17 4.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 17 4.2. Investeringsredovisning.............................................................................................. 17 4.3. Måluppföljning och – uppfyllelse .............................................................................. 18 4.4. Kvalitetsredovisning ................................................................................................... 21 4.5. Väsentliga personalförhållanden ................................................................................ 22 4.6. Viktiga händelser ........................................................................................................ 22 4.7. Framtiden.................................................................................................................... 23 5. JÄRFÄLLA LÄRCENTRUM ............................................................................................... 24 5.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 24 5.2. Investeringsredovisning.............................................................................................. 24 5.3. Måluppföljning och – uppfyllelse .............................................................................. 24 5.4. Kvalitetsredovisning ................................................................................................... 31 5.5. Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti ............................................ 31 5.6. Miljöredovisning ........................................................................................................ 31 5.7. Viktiga händelser under perioden............................................................................... 31 5.8. Framtiden.................................................................................................................... 32 6. GYMNASIEUTBILDNING .................................................................................................. 33 6.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 33 6.2. Investeringsredovisning.............................................................................................. 34 6.3. Måluppföljning och – uppfyllelse .............................................................................. 34 6.4. Kvalitetsredovisning ................................................................................................... 36 6.5. Viktiga händelser ........................................................................................................ 36 6.6. Framtiden.................................................................................................................... 37 6.7. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal ........................................................................ 38 7. JÄRFÄLLA GYMNASIUM .................................................................................................. 43 7.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 43 7.2. Investeringsredovisning.............................................................................................. 43 7.3. Måluppföljning och – uppfyllelse .............................................................................. 44 7.4. Kvalitetsredovisning ................................................................................................... 52 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 7.5. 7.6. 7.7. 7.8. 2 (70) Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti ............................................ 52 Miljöredovisning ........................................................................................................ 52 Viktiga händelser under året....................................................................................... 53 Framtiden.................................................................................................................... 56 8. KOMTEK ............................................................................................................................... 58 8.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 58 8.2. Investeringsredovisning.............................................................................................. 58 8.3. Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti ............................................ 59 8.4. Miljöredovisning ........................................................................................................ 59 8.5. Viktiga händelser ........................................................................................................ 59 8.6. Framtiden.................................................................................................................... 60 9. ARBETSMARKNAD ............................................................................................................ 61 9.1. Periodens resultat ....................................................................................................... 61 9.2. Investeringsredovisning.............................................................................................. 62 9.3. Måluppföljning och – uppfyllelse .............................................................................. 62 9.4. Kvalitetsredovisning ................................................................................................... 64 9.5. Miljöredovisning ........................................................................................................ 65 9.6. Viktiga händelser ........................................................................................................ 65 9.7. Framtiden.................................................................................................................... 67 9.8. Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal .................................................................... 68 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 3 (70) SÅMMÅNFÅTTNING Våren 2016 har inneburit stora förändringar för Kompetensförvaltningen. Mycket arbete har gjorts med att verkställa Kompetensnämndens beslut att slå ihop våra tre gymnasieskolor för att starta en ny enhet from 1 juli i år. Det nya namnet Järfälla gymnasium processades fram under våren och ny rektor Monika Fröberg tillsattes. Det är också roligt att konstatera att Järfälla gymnasium fått fler elever än tidigare år och att gymnasieskolan ekonomiska resultat ser ut att bli bättre än prognos. Arbetet med välfärdjobben har också varit en stor utmaning för förvaltningen. Vid årsskiftet hade förvaltningen ca 349 personer i olika former av anställningar som finansierades till del av Arbetsförmedlingen. Under året har många av deltagarna avslutat sina anställningar och uppföljning av vad som händer efter anställning pågår. Förvaltningen har under sommaren genomfört feriepraktiksgarantin och bedömningen är att verksamheten trots en mycket mindre organisation med handledare har genomförts på ett bra sätt med en ekonomi i balans. Under 2016 har förvaltningen arbetat med att bygga upp ett Kompetenscentrum där Järfälla vägledningscentrum och Arbetsmarknadsenheten ska arbeta tillsammans. Kompetenscentrum ska vara en väg in till arbete och studier för medborgarna och verksamheten ska bedrivas i H-huset inom Järfälla gymnasiums lokaler. Inflyttning är beräknad till november 2016. Annika Ramsell Utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 1. 4 (70) NÄMNDEN TOTALT Ordförande: Christian Bengtzelius (S) Förvaltningschef: Annika Ramsell Antal anställda: 278 (272,3 årsarbetare) Verksamhetsområde Kompetensnämnden ansvarar för arbetsmarknad, gymnasieutbildning och vuxenutbildning. 1.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 1.1.1. BUDGET 2016 10 634 122 767 83 853 217 254 -42 420 -122 767 -399 179 -1 502 -564 366 -347 112 348 312 1 200 UTFALL 2016-08-31 29 817 83 783 86 148 199 749 -30 050 -83 783 -317 505 -958 -431 338 -231 589 232 208 619 UTFALL 2015-08-31 9 983 80 074 68 113 158 170 -30 195 -80 074 -284 697 -1 089 -394 966 -236 796 228 552 -8 244 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet för Kompetensförvaltningen är ett överskott om 619 tkr. 1.1.2. Kommentarer årsprognos Årsprognosen för Kompetensförvaltningen visar på ett underskott om -13 149 tkr. Det är ett positivt resultat, eftersom volymkompensationen är beräknad att bli 13 900 tkr, utifrån den volymprognos som beräknats, vilket innebär ett slutligt resultat på 751 tkr. Det är fortfarande Järfälla gymnasium som står för det största underskottet, som består av outnyttjade lokaler 6 420 tkr (skolkök 270 tkr, skolmatsal 190 tkr, aula 880 tkr, källare 2 240 tkr, gymnastiksal 750 tkr, k-huset 1 400 tkr, H-huset 690 tkr) och övertalighet som beräknas för året om 3 000 tkr. Enheten har ingått avtal där elever som går ett nationellt program kommer att få låna en dator av skolan. I år kommer supporten för IT att kosta 2 600 tkr och skolan kommer inte att klara en högre kostnad för 2017. Prognosen för arbetsmarknadsenheten är precis som i Tertialrapport för april ett beräknat underskott om 1 300 tkr som enheten kommer att jobba med för att minska. Välfärdsjobben har en nollprognos. Det finns oklarheter kring semester för Välfärdsarbetare och deltagare har fått ut semester i pengar och förvaltningen håller i dagsläget på att utreda problemet. Det kan innebära att välfärdsjobben kommer att få ett underskott om ca 1 500 tkr. Feriepraktiken har en nollprognos. PROGNOS 2016 47 008 128 818 128 937 292 053 -45 491 -128 818 -491 916 -1 508 -666 225 -361 461 348 312 -13 149 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 5 (70) Vuxenutbildning har fått högre anslag än 2015 och statsbidragen har också ökat, vilket innebär att verksamheten inte behöver använda egna resurser i lika hög grad och har en årsprognos med ett överskott om 5 440 tkr och efter volymreglering ett överskott om 5 159 tkr. Se nedan där varje enskild verksamhet redovisas. 1.1.3. Tertialbokslut per verksamhet Tkr Utfall Prognos Augusti Volym differans Volymkompensation Prognos efter volymkompensation 2016-08-31 2016 2016 2016 2016 Politik Kansli Adm & stöd Gymnasieutbildning Järfälla vägledningscentrum (JVC) Gymnasieskola Gymnasiesärskola 91 910 -125 -4 044 1 108 -6 018 3 104 75 1 025 0 -18 389 600 -16 600 3 500 185 -6,5 0 0 0 14 181 0 17 270 -3 089 75 1 025 0 -4 208 600 670 411 -2 236 -2 5 304 606 447 4 984 153 520 -5 800 -88 5 440 600 670 6 100 -2 500 570 -10 82 19 -14 0 0 -281 0 -392 0 650 -540 -5 800 -88 5 159 600 279 6 100 -1 850 30 -1 405 -1 518 -851 -659 -111 104 0 -1 300 -1 300 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -1 300 -1 300 0 0 0 619 -13 149 13 900 751 Egna verksamheter Järfälla gymnasium KomTek Vuxenutbildning Järfälla vägledningscentrum (JVC) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning SFI Särskild utb för vuxna Egna verksamheter Lärcentrum Arbetsmarknad Arbetsmarknadsenheten Välfärdsjobb Unga vuxna på gång Feriepraktik Totalt förvaltningen 1.2. Investeringsredovisning tkr Järfälla vägledningscentrum Järfälla lärcentrum Järfälla gymnasium KomTek Arbetsmarknad Summa utgifter Projekt 94010 94008 94011 Budget 2016 Utfall 2016-08-31 Prognos 2016-12-31 Prognos avvikelse 1 050 700 800 50 1 150 3 750 0 0 699 0 0 699 1 634 350 699 50 816 3 649 0 0 101 0 0 101 Järfälla gymnasium har investerat för 699 tkr i IT-utrustning. Vuxenutbildning och arbetsmarknad ska flytta in i H-huset. Tekniska nämnden har beviljats äskade medel för ombyggnation för att verksamhetsanpassa H-huset som tas över från Järfälla gymnasium. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6 (70) Verksamheterna beräknas förbruka hela investeringsbudgeten och det finns behov av investeringar av kontorsmöbler eftersom personalen ska sitta i kontorslandskap och de gamla möblerna får inte plats när verksamheten effektiviserar lokalytorna. 1.3. Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti 1.3.1. Personalstruktur 31 augusti aug 16 % aug 16 antal 278 272,3 aug 15 % aug 15 antal 299 284,5 aug 14 % aug 14 antal 270 260,7 Kvinnor Män 64,0 36,0 178 100 63,5 36,5 190 109 59,6 40,4 161 109 Tillsvidareanställda Kvinnor Män 79,1 63,6 36,4 220 140 80 77,9 63,9 36,1 233 149 84 86,7 60,3 39,7 234 141 93 Heltidsanställda Kvinnor Män 86,3 60,8 39,2 240 146 94 87,6 59,5 40,5 262 156 106 89,3 57,3 42,7 241 138 103 Anställda personer Omräknat årsarbetare Medelålder 52,0 50,6 50,8 Kommentar: Anställda personer inkluderar lediga och sjukskrivna medarbetare samt vikarier. Endast anställda på AB-avtalet, d v s exklusive anställda på BEA-avtalet. Ökning av antal anställda personer beror på att Jobbcenter från och med den 1 januari 2015 organisatoriskt tillhör Kompetensförvaltningen. 1.3.2. Personalstruktur 31 augusti välfärdsjobb aug 16 % aug 16 antal 156 153,8 aug 15 % aug 15 antal 93 91,6 55,1 44,9 86 70 45,2 54,8 42 51 Anställda personer Omräknat årsarbetare Kvinnor Män Medelålder 44,9 40,4 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 1.3.3. Personalstruktur 31 augusti OSA aug 16 % aug 16 antal 50 48,4 aug 15 % aug 15 antal 53 50,4 24,0 76,0 12 38 30,2 69,8 16 37 46,8 47,4 Anställda personer Omräknat årsarbetare Kvinnor Män Medelålder 1.3.4. 7 (70) Sjukfrånvarostatistik Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 aug respektive år % aug 16 3,8 5,6 1,2 % aug 15 3,3 5,0 1,1 % aug 14 3,2 4,3 1,6 åldersgruppen till och med 29 år åldersgruppen 30-49 år åldersgruppen 50 år och äldre 0,3 4,9 4,4 0,2 4,5 3,9 2,9 2,1 3,8 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Kvinnor Män 61,8 66,9 10,2 56,2 59,7 30,0 44,2 50,6 7,3 Andel utan sjukfrånvaro Kvinnor Män 55,7 51,7 63,0 57,4 49,2 70,4 60,1 54,1 69,3 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid Kvinnor Män De kommunala externa måtten ”sjukfrånvaro i procent av arbetad tid” är den offentliga statistiken som redovisar all sjukfrånvaro. Inklusive BEA-anställda. - Det går inte att ta fram uppgiften. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 1.3.5. 8 (70) Sjukfrånvarostatistik Välfärdsjobb Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 aug respektive år % aug 16 2,6 2,5 2,8 % aug 15 3,2 4,2 2,5 åldersgruppen till och med 29 år åldersgruppen 30-49 år åldersgruppen 50 år och äldre 2,6 2,9 2,2 7,0 2,7 1,0 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Kvinnor Män 14,6 26,7 1,1 1,1 1,9 0,0 Andel utan sjukfrånvaro Kvinnor Män 63,6 66,4 60,5 75,5 78,6 73,1 % aug 16 9,2 6,7 10,0 % aug 15 7,8 10,4 6,5 åldersgruppen till och med 29 år åldersgruppen 30-49 år åldersgruppen 50 år och äldre 3,3 7,8 12,0 1,8 6,8 9,5 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Kvinnor Män 36,8 28,5 38,6 30,8 35,1 27,7 Andel utan sjukfrånvaro Kvinnor Män 18,9 15,4 20,0 36,2 35,0 36,8 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid Kvinnor Män 1.3.6. Sjukfrånvarostatistik Jobbcenter OSA Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 aug respektive år Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid Kvinnor Män 1.3.7. Lediga befattningar januari-augusti Under perioden januari-augusti 2016 har följande lediga jobb utannonserats och tillsatts alternativt att rekrytering pågår: En gymnasierektor till Järfälla kommun, en biträdande rektor till Järfälla gymnasium, en rektor/enhetschef till Järfälla lärcentrum och en nämndsekreterare/registrator/utredare. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9 (70) En samordnande studie- och yrkesvägledare, tre studie-och yrkesvägledare och en studie- och yrkesvägledare till UngKOMP. En lärare i samhällskunskap, en gymnasielärare i CAD, teknik, bild och grafisk kommunikation, en gymnasielärare med ämneskombination inom ämnena Bi/Fy/Id/Ma, en gymnasielärare med ämneskombination inom ämnena en/hi/sv/sva/re, en lärare inom gymnasiesärskolan, en gymnasielärare i engelska/svenska, en lärare i svenska som andra språk, en SFI-lärare/lärare i svenska som andraspråk, en gymnasielärare med ämneskombination inom en/fr/sva/sve, en speciallärare/specialpedagog, en elevassistent, en teckenspråkstolk, en pedagogkonsult till Järfälla Vägledningscentrum och en skolsköterska. 1.3.8. Anmälda arbetsskador/tillbud januari-augusti Järfälla kommun har ett stödsystem, Lisa, för att systematiskt arbeta med arbetsskador och tillbud. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna i systemet kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar. Förvaltningsledningen följer upp alla anmälda skador/tillbud och redovisar dem till den förvaltningsövergripande skyddskommittén. Under perioden 1 januari-31 augusti 2016 har totalt 15 händelser anmälts. Av dessa är sju stycken elevskador: Lärcentrum och YTC har vardera tre mindre allvarliga händelser avseende elever och NT-gymnasiet har en elevskada som inte är klassificerad. Åtta av de anmälda händelserna är arbetsskador avseende medarbetare: Lärcentrum har två händelser som inte är klassificerade. NT-gymnasiet har en allvarlig händelse och en händelse som inte är klassificerad. Arbetsmarknadsenheten har en mindre allvarlig händelse. Mälargymnasiet har två händelser som inte är klassificerade och en allvarlig händelse. 1.3.9. Väsentliga personalaktiviteter januari-augusti Löneöversynsförhandlingar Under våren genomfördes löneöversynsförhandlingar med samtliga berörda fackliga organisationer. Förhandlingsformen var dialog chef-medarbetare med samtliga organi-sationer förutom Kommunal där förhandlingarna delvis genomfördes enligt traditionell modell. Utfallet för Kompetensförvaltningen var 2,38 %. Medarbetarundersökning 2015 fastställdes en förvaltningsövergripande handlingsplan med anledning av resultatet från medarbetarundersökningen ”Arbetsmiljökompassen” genomförd 2014. Fyra utvecklingsområden identifierades då som ledningen tillsammans med chefer och medarbetare på förvaltningen skulle fortsätta att jobba vidare med att utveckla: 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 10 (70) 1. Feedback 2. Fortsätta utveckla medarbetarnas delaktighet 3. Öka samarbetet mellan medarbetare/chefer, medarbetare/medarbetare och chefer/chefer 4. Tydliggöra organisation och uppdrag för samtliga anställda i förvaltningen Med stöd av resultatet från medarbetarundersökningen genomförd 2015 kommer fortsatt fokus på förvaltningen under 2016 att vara på utvecklingsområde ett och fyra d v s att fortsätta att jobba vidare med att utveckla feedback och tydliggöra organisation och uppdrag för samtliga anställda i förvaltningen. Medarbetarakademin Akademin är ett utvecklingsprogram för medarbetare i kommunen som är motiverade till att ta ett större ansvar för sin egen, arbetsplatsens och organisationens utveckling, utan att för den skull gå in i en chefsroll. Utbildningen genomförs i samarbete med Ekerö och Sollentuna kommuner. Varje kommun har ett individuellt utbildningsprogram, men några av utbildningstillfällena genomförs som samarrangemang. I september 2015 startade den trettonde omgången av Medarbetarakademin som pågick under 2015-2016. Från Kompetensförvaltningen deltog en medarbetare från Järfälla Lärcentrum och en medarbetare från NT-Gymnasiet. Nästa Medarbetarakademi startar september 2016 och pågår till juni 2017. Ledarskapsakademin Ledarskapsakademin är ett ledarförberedande program som riktar sig till medarbetare som är intresserade av en chefs- eller ledarroll. Programmet är ett samarbete mellan Järfälla, Ekerö, Sollentuna, Nacka, Vaxholm, Linköping och Norrköpings kommuner och pågår under tre terminer. Den åttonde omgången av Ledarskapsakademin startade i februari 2015 och pågick till sommaren 2016. Ingen medarbetare från Kompetensförvaltningen deltog. Arbetsledarakademin Arbetsledarakademin är en ettårig utbildning och startade mars 2016 och pågår till mars 2017. Järfälla kommun samarbetar i den här utbildningen med Ekerö kommun och utbildningen vänder sig till medarbetare som har eller är på väg in i ett arbetsledaransvar som till exempel arbetslags-, grupp, -och teamledare eller liknande. En medarbetare från Järfälla Lärcentrum deltar. Karriärtjänster för lärare Regeringen har infört ett statsbidrag för två nya karriärtjänsten; förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning. Staten avsätter medel för lönetilllägg. Förstelärarens främsta uppgift är undervisning. Exempel på andra arbetsuppgifter är att coacha lärare, initiera pedagogiska samtal, initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisning och annan kvalitet, vara huvudansvarig för ett ämne samt skapa och vidmakthålla nätverk inom och mellan förvaltningens enheter. För förstelärare höjs lönen med 5 000 kr under anställningsperioden. Kompetensförvaltningen har 23 förstelärare. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 1.4. 11 (70) Miljöredovisning Förvaltningen har miljödiplom guld 1.5. Uppföljning av fullmäktige givna uppdrag Kompetensförvaltningen har fortsatt arbeta med fullmäktiges uppdragen rörande välfärdsjobb och feriepraktik. Förvaltningen har skapat rutin kring barnkonsekvensanalys i de ärenden som berör barn och unga. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 2. 12 (70) POLITISK LEDNING Kompetensnämnden inrättades den 1 januari 2015. Nämnden övertog tidigare Utbildningsnämndens ansvarsområden, gymnasieutbildning och vuxenutbildning, samt utökades med ansvar för kommunens arbetsmarknadsinsatser och ansvar för att samordna kommunens integrationspolitiska arbete. Kompetensnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, bildar den samarbetskoalition som är i majoritet. Socialdemokraterna har tre ledamöter, däribland ordförandeposten och platsen som 1:e vice ordförande, medan Miljöparitet och centerpartiet har en ledamot vardera. Oppositionen representeras av Moderaterna som har tre ledamöter, däribland platsen som 2:e vice ordförande. Liberalerna har en ledamot i nämnden. Av de nio ersättarplatserna i nämnden har Socialdemokraterna tre platser och Moderaterna två. Miljöpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har en ersättarplats vardera. För beredning av ärenden har nämnden ett arbetsutskott. I utskottet ingår två ledamöter från Socialdemokraterna, samt en plats vardera för Moderaterna respektive Liberalerna. Bland de fyra ersättarna har Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna var sin plats. Under året har nämnden haft åtta sammanträden. Året inleddes med ett konstituerande sammanträde. Utöver sex ordinarie sammanträden tillkom ett extra sammanträde. Arbetsutskottet har haft sju sammanträden. Inriktningsplan för utveckling av Järfälla gymnasieskolor är ett ärende som stått i fokus för nämnden och förvaltningen under året. Kompetensnämnden och förvaltningen har även haft ett gemensamt målseminarium under våren. Kompetensnämndens sammanträden är offentliga. Annonsering sker på kommunens webbplats. De som – utöver förtroendevalda och tjänstemän – har deltagit på nämndens sammanträden är framför allt personal från gymnasieskolorna samt fackliga företrädare. Inför varje nämndssammanträde sker facklig samverkan, där framför allt ärenden inför nämnden behandlas. Utöver detta sker samverkan i frågor där behov finns av ytterligare information och diskussion. Utöver samverkan har Skyddskommittén sammanträtt vid fyra tillfällen under året. Kompetensnämnden är representerad i Järfälla kommuns tillgänglighetsråd. Det sker en omfattande samverkan kring gymnasieutbildning och vuxenutbildning i länet, inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Järfälla är representerad med ett tiotal förtroendevalda ombud (fem) – varav en ledamot från Kompetensnämnden – och ersättare (fem) i KSL:s Förbundsmöte, som är KSL:s högsta beslutande organ. Förtroendevalda från Kompetensnämnden har deltagit på de seminarier m.m. kring utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor som KSL anordnat under året. (Därutöver ingår tjänstemän från Kompetensförvaltningen i arbetsgrupper inom Utbildningsberedningens ansvarsområden). 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 2.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 2.1.1. BUDGET UTFALL UTFALL PROGNOS 2016 2016-08-31 2015-08-31 2016 0 0 9 0 0 0 33 0 0 0 0 0 0 0 42 0 -45 -37 -8 -45 0 0 -34 0 -800 -435 -554 -725 0 0 0 0 -845 -472 -597 -770 -845 -472 -554 -770 845 563 479 845 0 91 -76 75 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet redovisar ett överskott om 55 tkr 2.1.2. 13 (70) Kommentarer årsprognos Årsprognosen redovisar ett överskott om 75 tkr. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 3. 14 (70) NÄMNDKANSLI, ADMINISTRATION OCH STÖD Verksamhetsområde I arbetet ingår upphandling av verksamhet, beredning av nämndärenden, planering, utredning, uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhetsområden samt antagning till gymnasie- och vuxenutbildningen. Under nämndkansliet ligger även administrativt stöd till Järfällas egna verksamheter. 3.1. Periodens resultat KOMPETENSNÄMNDEN Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 3.1.1. BUDGET UTFALL UTFALL PROGNOS 2016 2016-08-31 2015-08-31 2016 0 145 16 218 4 523 2 921 3 218 4 381 0 3 497 4 4 523 3 068 3 731 4 603 -1 300 -964 -989 -1 445 0 0 -1 0 -9 774 -5 686 -4 385 -8 684 0 0 0 0 -11 074 -6 650 -5 375 -10 129 -6 551 -3 582 -1 644 -5 526 6 551 4 367 1 965 6 551 0 785 321 1025 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet redovisar ett överskott om 785 tkr, varav Administration och stöd redovisar ett underskott om 125 tkr. Under perioden har Administration och stöd haft kostnader för dubbla skolportaler och konsulter som jobbat med implementeringen av den. 3.1.2. Kommentarer årsprognos Årsprognosen redovisar ett resultat om 1 025 tkr. 3.2. Viktiga händelser 3.2.1. Välfärdsjobb Kompetensförvaltningen har under 2016 arbetat med satsningen på välfärdsjobb. Budget för uppdraget ligger under kommunstyrelsen men Kompetensförvaltningens Arbetsmarknadsenhet utför uppdraget i samverkan med Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 15 (70) Vid årsskiftet var det 349 välfärdsarbetare igång i kommunen när man inkluderar alla som arbetar i kommunen med statligt finansierade anställningar. Under våren har många inom välfärdjobben avslutat sina anställningar. Förvaltningen genomför nu en uppföljning tillsammans med Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen som kommer att redovisas inom några veckor. Under hösten kommer välfärdjobben att vara finansierade av extratjänster som är helt finansierade av Arbetsförmedlingen. 3.2.2. Feriepraktik Under sommaren 2016 genomförde Kompetensförvaltningen feriepraktiksgarantin för andra gången. Till skillnad från 2015 har uppdraget genomförts med en mindre organisation och har istället haft fler handledare inom kommunens verksamheter och företag. Kompetensförvaltningen har dock stått för många platser genom olika organiserade aktiviteter där också Arbetsmarknadsenhetens personal ställt upp som handledare. Förvaltningens bedömning är att sommarens insats har varit till största delen lyckad och verksamheten har klarat uppdraget inom budget. 3.2.3. Bas Barkarby Projektet Bas Barkarby har tagit många kliv framåt. Under våren arbetade projektledaren tillsammans med referensgrupp och arbetsgrupp från gymnasiet med planering för gymnasieskolans lokaler i Bas Barkarby. Innan sommaren skedde också en hyresförhandling med Atrium Ljungberg. Efter sommaren har ett intensivt arbete påbörjats med de delar som ska inrymma multihallen och biblioteket. Medarbetare från verksamheterna som berörs har deltagit med synpunkter och underlag för planeringen. Eftersom dessa lokaler kommer att samutnyttjas av flera verksamheter är det viktigt att påbörja arbetet redan nu hur vi ska samverka tillsammans i framtiden 3.2.4. Lokal överenskommelse om samverkan gällande unga 16-24 år med Arbetsförmedlingen Järfälla kommun samverkar med Arbetsförmedlingen kring gruppen 16-20 bla genom de samverkansavtal som slutits genom Delegationen för unga i arbete (Dua). Kompetensförvaltningen har de senaste åren påbörjat ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen kring denna målgrupp genom vårt arbete inom Unga på gång och Unga vuxna på gång. Detta sammarbete har varit en bra grund för vårt vidare arbete med samverkansavtalet för denna målgrupp inom den statliga satsningen från Delegationen för unga i arbete. Kompetensförvaltningen har inom Dua sökt och fått statsbidrag för flera insatser som riktat sig till denna målgrupp. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 16 (70) Järfälla kommun har också inom arbete för Dua arbetat tillsammans med AF i ett EU-finansierat projekt Ung komp där Kompetensförvaltningen tillsammans med Socialförvaltningen bidragit med personal som arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingens personal i deras lokaler för målgruppen 16-24 år. 3.2.5. Integration Kompetensnämnden har i uppdrag att driva förvaltningsövergripande integrationsarbete. Under 2016 har förvaltningen arbetat tillsammans med integrationssamordnare inom kommunstyrelseförvaltningen för att delta i samordning av mottagande av nyanlända och integrationsarbetet. Gymnasieskolan, Järfälla vägledningscentrum och Sfi har tagit emot många nyanlända och har hittills lyckats bereda utbildningsplatser i tillräcklig utsträckning. Vuxenutbildningen och Järfälla Lärcentrum har tillsammans med Arbetsmarknadsenheten startat riktade insatser inom Sfi och yrkesutbildning för att hitta effektiva insatser för att målgruppen ska komma snabbare ut på arbetsmarknaden. 3.2.6. Ny organisation för Järfälla gymnasieskolor Förvaltningen har under våren 2016 arbetat med att verkställa det beslut om inriktningsplan för Järfälla gymnasieskolor som Kompetensnämnden tog under hösten 2015 att slå samman kommunens tre gymnasieskolor till en stor skolenhet. Under våren har arbete skett med att rekrytera en ny rektor till enheten. Monika Fröberg tillträdde som ny rektor den 1 juli för den nya enheten. Innan sommaren fastställdes också det nya namnet för den sammanslagna enheten och den nya gymnasieskolan kommer att heta Järfälla gymnasium. Rekrytering av biträdande rektorer har genomförts och nu finns fyra biträdande rektorer anställda men dock inte alla på plats i nuläget utan kommer att tillträda under hösten. Rektor har tillsammans med förvaltningen gjort en genomförandeplan utifrån nämndens inriktningsplan och som kommer att beslutas på nämndens sammanträde i september. 3.3. Framtiden Kompetensförvaltningen kommer att fortsätta arbetet med den inriktningsplanen för gymnasieskolan, som nämnden fastställt. BAS-Barkarby kommer att vara ett stort uppdrag inom Kompetensförvaltningen och påverka och involvera många verksamheter. Fortsatt utveckling av Kompetenscentrum som en väg in till arbete och studier för medborgarna. Detta kommer att innebära att fortsätt utveckling av samarbetet mellan arbetsmarknad och vuxenutbildning, bl a genom att utveckla utbildningsinsatser för de prioriterade målgrupperna. Förvaltningen kommer under hösten att arbeta fram en verksamhetsplan för 2017. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 4. 17 (70) VUXENUTBILDNING Verksamhetsområde Kompetensnämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning i form av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Under nämndens ansvar ligger också särskild utbildning för vuxna (särvux) och svenska för vuxna invandrare (SFI). Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning genomförs dels i egen regi av Järfälla lärcentrum, dels, efter upphandling, av ett flertal externa utförare. Järfälla lärcentrum genomför kommunens SFI undervisning och särskild utbildning för vuxna, Särvux. 4.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 4.1.1. BUDGET 2016 0 0 8 880 8 880 0 -33 832 -24 427 0 -58 259 -49 379 49 379 0 UTFALL UTFALL PROGNOS 2016-08-31 2015-08-31 2016 0 0 0 4 0 6 9 655 5 837 14 482 9 659 5 837 14 489 -259 -235 -389 -21 748 -21 105 -32 832 -13 862 -12 505 -25 207 0 0 0 -35 869 -33 845 -58 428 -26 210 -28 008 -43 939 32 919 27 747 49 379 6 709 -261 5 440 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet redovisar ett överskott om 6 709 tkr. Intäkterna från Skolverket har ökat från 2 400 tkr i fjol under perioden till 4 400 tkr för perioden i år, vilket genererar ett överskott för verksamheten. Även intäkterna för SFI från Migrationsverket har ökat de senaste månaderna från budgeterat 350 tkr i månaden till 700 tkr i augusti. Det är svårt att säga om ökningen kommer att bestå under resten av året och har därför varit försiktig i prognosen och räknat med intäkter om 500 tkr per månad. 4.1.2. Kommentarer årsprognos Årsprognosen för verksamheten beräknas bli ett överskott om 5 440 tkr. Har i tidigare prognoser varit försiktig, men ökningen är endast en aning högre än fjolåret. 4.2. Investeringsredovisning Järfälla vägledningscentrum kommer att flytta under hösten tillsammans med arbetsmarknad till H-huset som byggs om med äskade medel 2 800 tkr. Ombyggnationen beräknas vara klar innan årsskiftet. Eftersom verksamheten flyttar till kontorslandskap kommer alla enheter ha behov av att investera i möbler som är anpassade till de nya lokalerna. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 4.3. 18 (70) Måluppföljning och – uppfyllelse Förklaring till symbolerna Trendpilar Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål 2016 2015 Andelen Järfällabor som upplever att utbildningen har lett till önskad effekt ska öka. Följs 75% upp 2017 med telefo fonint nintervju Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Metod: Telefonintervju Följs upp 2017. Januari 2016 gjorde vi telefonintervju med slumpvis utvalda personer som studerat inom vuxenutbildningen för att ställa en rad frågor, bland annat har denna fråga ställts. Frågan följs upp med en ny telefonintervju i januari 2017. Effektmål Andelen Järfällabor som efter kontakt med studievägledningen inom vuxenutbildningen i Järfälla känner sig nöjda ska ligga över länssnittet 2016 Gy/Gr Järfälla 93% Länet 92% Sfi/Sfx Järfälla 64% Länet 65% Metod: KSL enkätundersökning 2015 Gy/gr Järfälla 88% Länet 91% Sfi/Sfx Järfälla 65% Länet 65% Trend Målet uppnått? Samtliga Gy/Gr Järfälla 459 Länet 12474 Sfi/Sfx Järfälla 273 Länet 8672 Kvinnor Män 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 19 (70) Orsak till den ökande trenden beror i huvudsak på att vi har förstärkt studievägledarresurserna med en studievägledare. Enheten har också gjort tydliga befattningsbeskrivningar, med ansvarsområden samt utökat tillgängligheten med ytterligare telefontider. Verksamheten har nu hjälp av en person anställd på nystartsjobb som finns tillgänglig vissa tider för att hjälpa personer med att göra ansökningar via vår webb. När det gäller Sfi och Sfx-utbildningar är det i huvudsak Järfälla lärcentrums studievägledare som möter eleverna, därför är det svårt att göra en analys. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Grundläggande vuxenutbildning Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Andelen studerande som avslutar kurs med minst betyget E ska öka Metod: Alvis – Redovisningen sker både totalt och för varje verksamhet (grundläggande och gymnasial) för sig Redovisas januari 2017 utifrån resultat av verksamhetsåret 2016. Gymnasial vuxenutbildning Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Kvinnor Män Andelen studerande som avslutar kurs med minst betyget E ska öka Redovisas januari 2017 utifrån resultat av verksamhetsåret 2016. Effektmål 2016 2015 Andelen studerande med godkänt i SFI ska ligga över länssnittet Metod: Statistik från Lärcentrum Redovisas under Järfälla Lärcentrum. Trend Målet uppnått? Samtliga 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 20 (70) Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål 2016 Andelen studerande som Gy/Gr upplever att undervis65% ningen präglas av miljömedvetenhet och hållbar utveckling ska öka. Metod: KSL studerande enkät 2015 Tre nd Målet uppnått? Gy/Gr 59% Samtliga Kvinnor Män 459 personer Målet gällande miljö och klimat är nytt för vuxenutbildningen. Verksamheten utförde en telefonintervju i januari 2016 för att kunna utvärdera målet för 2016, detta gällde studerande som läste på grundläggande- och gymnasiala kurser. I studerandeenkäten 2016 hade enheten med en kommunspecifik fråga ”tycker du att lärarna i sin undervisning tar upp frågor om miljö och hållbar utveckling”. Den positiva trenden är glädjande. Undersökningen har enbart gjorts för de som läser gymnasie- och grundläggande kurser då frågan är svår att svara på i en enkätundersökning om man inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kulturoch fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Effektmål 2016 2015 Andelen studerande inom vuxenutbildningen som upplever en lärandemiljö som präglas av tolerans, respekt och arbetsro ska öka. Gy/Gr 92% Gy/Gr 91% Sfi/Sfx 92% Sfi/Sfx 90% Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män 459 personer 272 personer Metod: KSL studerande enkät För att få fram resultatet för detta mål har tre frågeställningar plockats från KSLenkäten, ”Jag behandlas bra av mina lärare”, ”Jag behandlas bra av andra studerande” samt ”Det är arbetsro på mina lektioner”. Därefter har ett genomsnitt gjorts av de tre frågeställningarna. Resultatet från 2015 har gjorts på samma sätt. Vuxenutbildningen omnämns ofta positivt i olika mätningar och undersökningar. Många elever upplever att de är sedda och blir bemötta på ett respektfullt sätt, vilket påverkar både lusten att lära och goda studieresultat. Lärare inom vuxenutbildningen har en lång tradition med att bedriva individuell undervisning och att arbeta med formativ bedömning. Det visar även denna enkätundersökning. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Andelen studerande inom vuxenutbildningen som upplever att de har inflytande i verksamheterna ska öka. Gy/Gr 83% Gy/Gr 88% 459 personer Sfi/Sfx 67% Sfi/Sfx 74% 272 personer 21 (70) Kvinnor Män Metod: KSL studerande enkät Även här har fler frågeställning använts för att genom ett genomsnitt visa på ett resultat. Frågorna ”Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen” och ”Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper” är de frågor vi ställt. Det är tråkigt att trenden har gått ned inom detta viktiga område. Området är ett ständigt utvecklingsområde och vi har uppmärksammat det på olika sätt. Framför allt finns det med på alla tillsynsbesök, enligt Skollagen 4 kap. ska alla skolor ha skriftliga rutiner för klagomålshantering och skapa förutsättningar för samråd/elevråd för elever. Verksamheten informerar elever om deras rättigheter och om möjligheten till att lämna klagomål, men viktigast av allt att ta upp frågan med den lärare man har och den skolledning som finns på skolan. De flesta frågor löser man bäst direkt på plats. På regelbundna tillsynsbesök är dessa frågor högprioriterade. Fortsättningsvis kommer ännu mer tyngd läggas på uppföljning inom dessa områden. När det gäller Sfi och Sfx är det Järfälla lärcentrum som är bäst lämpade att analysera resultatet. 4.4. Kvalitetsredovisning 4.4.1. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2016 har tillsynsbesök hos de utbildningsanordnarna som kommunen vi har ordinarie och temporära avtal med genomförts och det har skett i samarbete med rektorer inom Vux9. Extra tillsynsbesök har genomförts hos Jensen och Astar och deras elutbildning. Det resulterade med inställda kurser fram till kursstart i oktober. En åtgärdsplan har gjorts samt uppföljning av denna. Astar har fått klartecken att starta utbildningen i oktober, Jensen ska få klartecken i vecka 38. När det gäller uppföljning av de externa utbildningsanordnarna följer vuxenutbildningen i kommunen det kvalitetshjul som är utarbetat inom Vux18-gruppen. 4.4.2. Studerandeenkät 2016 Årets enkät var öppen för leverens från vecka 15 till vecka 21 2016 och genomfördes av Sweco Strategi. Enkäten riktade sig till samtliga elever i Stockholms län på grundläggande och gymnasial utbildning. 459 elever från Järfälla har svarat på enkäten, 68 % kvinnor och 32 % män. Totalt i länet svarade 12474 personer, svarsfrekvens på 55%, 71 % kvinnor och 29% män. Det har inte varit möjligt att fördela frågorna utifrån kön på de enskilda frågorna. Eftersom enkäten riktar sig länets alla kommuner har det varit svårt att få genomslag för det önskemålet. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 4.5. 22 (70) Väsentliga personalförhållanden JVC vuxenutbildning består av en rektor/enhetschef, en utbildningskoordinator, en receptionist, fyra studie- och yrkesvägledare samt en person som är anställd via välfärdsjobb och en person är anställd halva sin tjänst hos oss genom nystartsjobb. 4.6. Viktiga händelser 4.6.1. Ny upphandling av vuxenutbildningen Under våren 2016 har Vux 9 arbetat med ett nytt förfrågningsunderlag till en tredje LOU upphandling av vuxenutbildning. Det som framkommit utifrån ett par utredningar är att upphandling med begränsning är ett riskfyllt alternativ, risken för ytterligare överprövningar är stor. Ett förfrågningsunderlag med starka och tydliga krav men med icke begränsning har framkommit vara det säkraste alternativet. En EU-dom från i somras har gjort att Vux9 har omprövat detta och utifrån domens resultat påbörjat arbetet med att införa ett auktorisationssystem med tydliga villkor med avtal. De kommuner, förutom Järfälla, som ingår i Vux9 har sagt ja till detta. Rektor i Järfälla har fått uppdraget att utreda vilka alternativ som kan vara möjliga för Järfällas vuxenutbildning. Något beslut hur vi ska säkerställa våra elever utbildning från den 1 juli 2017 har ännu inte tagits. 4.6.2. Antagning Enheten har utarbetat ett system då studievägledare på Vägledningscentrum arbetar löpande med antagning till vuxenutbildningen för att undvika toppar. Verksamheten har nu full bemanning på vägledartjänsterna i och med det har det blivit kontinuitet i arbetet. Under perioden 1 januari – 13 september 2016 har 9413 gymnasiala kurser och 2411 grundläggande kurser behandlats. 4.6.3. Samarbete med arbetsmarknadsenheten Ambitionen har varit att samarbeta mer med arbetsmarknadskonsulenterna under året, framför allt välfärdsjobb. Tyvärr har det inte blivit så mycket som varit tänkt, mestadels beroende på att JVC har haft ny personal som skolats in och behövt lära sig verksamheten. Ambitionen finns och enheten ser fram emot gemensamma lokaler till hösten. 4.6.4. Samarbete med arbetsförmedlingen Kommunen har byggt upp ett samarbete med arbetsförmedlingen gällande unga 2025 år som ska börja studera med syfte att slutföra sin gymnasieutbildning inom ramen för ett utbildningskontrakt. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 4.7. 23 (70) Framtiden Vuxenutbildningens framtid ser ljus ut. Enheten har nu en ekonomi som gör att utbildningar kan erbjudas för de prioriterade grupperna. Verksamheten har också beviljats statsbidrag för att utveckla kombinerade utbildningar inom Sfi och yrkesutbildningar. Även statsbidrag för yrkesutbildningar som gör att enheten kan erbjuda utbildning till grupper som blivit nekade utbildning tidigare. Det händer mycket inom vuxenutbildningen och nya satsningar kommer också i den nya budgetpropositionen. Utmaningen är hur enheten ska kunna garantera våra medborgare utbildning efter den 1 juli 2017. 4.7.1. Statsbidrag Järfälla vuxenutbildning 2016 Projekt Organisation Yrkesvux 2009:43 Yrkesvux 2009:43 SFI Lärling 2010:2016 Elevpeng Lärling 2010:2016 Arbetsplats Lärling 2010:2016 Handledare Trainee 2015:504 Vuxenutbildning 2015:403 Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Skolverket Carin Dahlin Rektor/enhetschef Volym beslut 83 15,8 15,8 15,8 10 53,8 Beviljat/tilldelat belopp 4 150 000 1 265 000 790 000 632 000 55 300 475 000 2 423 077 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 5. JÄRFÄLLA LÄRCENTRUM 5.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 5.1.1. BUDGET UTFALL 2016 2016-08-31 0 342 33 776 21 825 3 654 2 325 37 430 24 492 -5 033 -2 680 -1 009 -1 086 -31 388 -22 131 0 0 -37 430 -25 897 0 -1 405 0 0 0 -1 405 24 (70) UTFALL PROGNOS 2015-08-31 2016 134 513 21 359 34 844 1 997 3 488 23 490 38 845 -3 019 -4 020 -701 -1 628 -20 998 -33 197 0 0 -24 718 -38 845 -1 228 0 0 0 -1 228 0 Kommentarer tertialbokslut Järfälla Lärcentrum redovisar ett underskott om 1405 tkr för perioden. 5.1.2. Kommentarer årsprognos Lärcentrum kommer att redovisa ett nollresultat. 5.2. Investeringsredovisning Inga investeringar har skett under perioden. Lärcentrum kommer att flytta delar av verksamheten till H-huset när ombyggnationen är klar i slutet på december. Tekniska nämnden blev tilldelad medel för investeringen, Dnr Kst 2016/85. 5.3. Måluppföljning och – uppfyllelse Förklaring till symbolerna Trendpilar Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 25 (70) Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål 2016 2015 Trend Målet SamtKvinnor Män uppnått? liga Målet 89 %* Andelen Järfällabor komIngen Ingen som upplever att mer att uppgift uppgift utbildningen har lett till önskad effekt ska följas upp i öka. verksamhetsberättelsen för 2016. Metod: Telefonintervju * I undersökningen deltog 100 elever som avslutat sina studier med betyg från Lärcentrum under 2015. Urvalet bestod av totalt 128 elever som alla läste på grundläggande och/eller gymnasial nivå. Alla gick inte att nå trots upprepade försök. Effektmål 2016 2015 Andelen Järfällabor som efter kontakt med studievägledningen inom vuxenutbildningen i Järfälla känner sig nöjda ska ligga över länssnittet JLC har ett medelvärde på 4,1 för grundläggande och gymnasial vux. Medelvärdet för länet är 4,3. JLC har ett medelvärde på 4,1 för grundläggande och gymnasial vux. Motsvarande medelvärde för länet är 4,2. 65 % av eleverna på sfi är nöjda studievägledningen på JLC. Siffran för länet är 65 %. Trend Målet uppnått? Samtliga Kvin nor 66 % av eleverna på sfi är nöjda studievägledningen på JLC. Siffran för länet är 65 %. Metod: KSL enkätundersökning Svarsalternativen är 1 till 5. Stämmer inte alla har värdet (1) och Stämmer helt har värdet (5). Studie- och yrkesvägledarna på Lärcentrum vittnar om att alla elever inte har en individuell studieplan och att det behövs mycket resurser för att söka upp elever som inte självmant söker sig till vägledning. Sedan hösten 2015 finns två studie- och yrkesvägledare på Lärcentrum. Studie- och yrkesvägledaren på Lärcentrum ansvarar för individuella studieplaner för elever på sfi och lärvux. Vägledningscentrum upprättar studieplaner för alla elever på grundläggande och gymnasial nivå. M ä n 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 26 (70) En studie- och yrkesvägledarens arbete ingår informationsmöten med elever i grupp och enskilda samtal/vägledningsmöten. Vägledare finns som resurs när det gäller frågor som rör CSN, studieplanering och studiemotivering samt deltar även i konferenser där frågor om elevernas närvaro och resultat diskuteras. Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Grundläggande vuxenutbildning Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Andelen studerande som 70 % 91 % avslutar kurs med minst betyget E ska öka Metod: Alvis – Redovisningen sker både totalt och för varje verksamhet (grundläggande och gymnasial) för sig På grundläggande nivå uppnådde under våren 2016 70 % av eleverna godkända betyg och under hela 2015 91 %. En förklaring till att resultaten har sjunkit är att Lärcentrum från och med hösten 2015 infört delkurser på de grundläggande kurserna i svenska som andraspråk och att betyg sätts efter varje avslutad delkurs. En delkurs läses normalt på heltid under 7 veckor. Många elever uppnår inte målen på den tiden utan får gå om kursen. Alla elever som går om registreras som ett icke godkänt betyg. Tidigare sattes bara betyg på hela kursen och inte delar av den. Mycket fokus ligger på att tydliggöra mål och kunskapskrav under varje delkurs. Lärarna samarbetar för att säkerställa likvärdig bedömning. Detta arbete ska fortsätta liksom samarbetet kring undervisningen, bedömningen och betygsättningen. Gymnasial vuxenutbildning Effektmål 2016 2015 Andelen studerande som avslutar kurs med minst betyget E ska öka 62,5 % 78,5 % Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män På gymnasial nivå uppnådde under våren 2016 62,5 % av eleverna godkända betyg och under hela 2015 78.5 %. De olika ämneslagen kommer att få i uppdrag att analysera betygsstatistiken. Under hela året har undervisningen bedrivits med bibehållen undervisningstid i relativt små undervisningsgrupper. Lärarna samarbetar kring innehållet i de olika kurserna och har under hela året haft fokus på att tydliggöra för elever hur bedömningen av deras kunskaper går till och vad som krävs för olika betyg. Många kurser fortsätter att erbjuda stöd utöver de ordinarie schemalagda undervisningspassen. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 27 (70) Det finns många olika anledningar till att elever inte uppnår godkända betyg i kurserna och många gånger beror det på saker som ligger utanför lärarens möjligheter att påverka. Elever arbetar till exempel i stor utsträckning parallellt med sina studier och många elever deltar inte i all undervisning som sker. Men det finns alltid förbättringar att göra i en verksamhet. Lärcentrum behöver kontinuerligt se över undervisningsformer och pröva nya metoder för att möjliggöra förbättringar av resultaten. Lärarna samarbetar i ämneslag kring de olika kurserna. Lärarna har auskulterat varandras lektioner för att lära mer av varandra och för att få igång en diskussion kring lektionspraktiken. Lärarna erbjuder handledning och individuella samtal. Detta tillsammans med arbetet att förtydliga kursernas innehåll och bedömningsgrunderna i pedagogiska planeringar (stöd) tror vi kommer leda till mer lärande och därmed förbättrade studieresultat. Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Andelen studerande med godkänt i SFI ska ligga över länssnittet Metod: Statistik från Lärcentrum Nedan redovisas andelen satta betyg under våren 2016 för de olika studievägarna på sfi. Motsvarande siffra för hela 2015 redovisas inom parentesen. Studieväg 1A Studieväg 1B Studieväg 2B Studieväg 2C Studieväg 3C Studieväg 3D Våren 2016 19 % av eleverna tog betyg 5 % av eleverna tog betyg 22 % av eleverna tog betyg 17 % av eleverna tog betyg 48 % av eleverna tog betyg 33 % av eleverna tog betyg 2015 (0 %) (4 %) (17 %) (31 5) (60 %) (33 %) Andelen elever med godkänt har ökat under första halvåret 2016 på studieväg 1A, 1B och 2B. På 3D är resultatet oförändrat och på 2C och 3C har det sjunkit. Länssnittet för 2016 redovisas först i juni 2017. Statistik för 2015 finns tillgänglig och redovisas nedan. Andelen elever som avslutar sfi med godkänt har ökat i jämförelse med 2014. Lärcentrum ligger däremot under länssnittet på alla studievägar utom 3C. Lärcentrums egna statistik överensstämmer inte alltid med SCBs varför det finns en svårighet att analysera resultatet. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 28 (70) Tabell 7. Betyg sfi Järfälla Samtliga kommuner Stockholms län Variabler 2015 Kursdeltagare på 1A, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 1B, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 2B, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 2C, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 3C, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 3D, andel (%) som fått godkänt 2014 2013 2015 2014 2013 2015 2014 2013 39 34 35 35 29 26 35 25 25 28 18 16 20 20 20 37 35 36 32 29 32 29 19 16 33 34 35 33 34 33 50 40 45 35 34 36 32 32 34 45 44 38 47 47 47 48 49 47 Källa: Skolverkets statistik Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål 2016 Andelen studerande som upplever att undervis73 % ningen präglas av miljömedvetenhet och hållbar utveckling ska öka. Metod: KSL studerande enkät 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män * 69 % * I undersökningen deltog 100 elever. Urvalet bestod av totalt 128 elever. Alla gick inte att nå trots upprepade försök. Det är fler som 2016 tycker att lärarna i sin undervisning tar upp frågor om miljö och hållbar utveckling vilket är mycket positivt. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 29 (70) Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kulturoch fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Effektmål Andelen studerande inom vuxenutbildningen som upplever en lärandemiljö som präglas av tolerans, respekt och arbetsro ska öka. 2016 2015 Se nedan Se nedan Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Metod: KSL studerande enkät Lärcentrum följer upp målet utifrån tre frågor i den årliga elevenkäten som genomförs i alla länets kommuner och som samordnas av KSL. Följande resultat finns för Lärcentrum i KSLs elevenkät bland elever på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Svarsalternativen är 1 till 5. Stämmer inte alls har värdet (1) och Stämmer helt har värdet (5). Frågor ur elevenkäten Sfi/Sfx Frågor från enkäten: Jag behandlas bra av mina lärare. Jag behandlas bra av andra elever. Det är arbetsro på lektionerna Källa: KSLs årliga elevenkät i länet. Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket 2016 2015 2014 4,7 4,5 4,2 4,6 4,4 3,9 4,5 4,5 3,7 Frågor ur elevenkäten Grund/Gy Frågor från enkäten: Jag behandlas bra av mina lärare. Jag behandlas bra av andra elever. Det är arbetsro på lektionerna Källa: KSLs årliga elevenkät i länet. Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket 2016 2015 2014 4,7 4,5 4,3 4,6 4,3 4,3 4,6 4,4 4,2 Resultatet är mycket positivt. Bedömningen är att enheten har god måluppfyllelse när det gäller tolerans, respekt och arbetsro. KSLs elevenkät 2016 innehåller tre påståenden om normer och värden. Majoriteten av eleverna är nöjda. Lärcentrum ligger över 4 i alla medelvärden och har förbättrat sina resultat mellan 2015 och 2016. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 Effektmål 2016 2015 Andelen studerande inom vuxenutbildningen som upplever att de har inflytande i verksamheterna ska öka. Se nedan Se nedan Trend Målet uppnått? Samtliga 30 (70) Kvinnor Män Metod: KSL studerande enkät Lärcentrum följer upp målet utifrån tre frågor i den årliga elevenkäten som genomförs i alla länets kommuner och som samordnas av KSL. Följande resultat finns för Lärcentrum i KSLs elevenkät bland elever på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Svarsalternativen är 1 till 5. Stämmer inte alls har värdet (1) och Stämmer helt har värdet (5). Frågor ur elevenkäten Sfi/Sfx Frågor från enkäten: Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna. Mina erfarenheter används i undervisningen. Jag vet vem jag kan kontakta om jag har synpunkter eller klagomål. Källa: KSLs årliga elevenkät i länet. Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket 2016 2015 2014 3,7 3,7 3,6 4,2 4,1 3,9 3,8 3,6 3,7 Frågor ur elevenkäten Grund/Gy Frågor från enkäten: Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen. Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper. Jag vet vem jag kan kontakta om jag har synpunkter eller klagomål. Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket 2016 2015 2014 4,2 4,2 4,1 4,2 4,2 4,1 4,3 4,2 4,1 Källa: KSLs årliga elevenkät i länet. På sfi/sfx är det fler som anser att deras erfarenheter används i undervisningen jämfört med föregående år. Det är också fler som vet vem de kan kontakta om de har synpunkter eller klagomål. Däremot går sfi/sfx under 4 när det handlar om att vara med och bestämma innehållet på lektionerna. Majoriteten av eleverna på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning anser att de har inflytande på undervisningen och att de kan välja hur de redovisar sina kunskaper. Majoriteten anger också att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 31 (70) Elevinflytande sker genom att lärare och skolledning kontinuerligt förmedlar och skapar ett öppet klimat där vi berättar om elevernas rättigheter och våra önskemål till interaktion. Vi går igenom likabehandlingsplanen och de aktuella styrdokument som påverkar utbildningen. Lärare och elever har kontinuerligt samtal. Lärcentrum har en hög grad av tillgänglighet via receptionen där eleverna alltid är välkomna att förmedla sina önskemål och klagomål. Elevforum träffas en gång per månad och där finns elevrepresentanter från olika nivåer och grupper. Under kursens gång får elever vara med och påverka tidsfördelning, uppgifter, examinationsformer och innehåll. Eleverna har också pedagogiskt inflytande genom de utvärderingar som genomförs, dels i olika kurser och dels på övergripande nivå. Utvärderingarna gås igenom i medarbetarsamtal och under gemensamma utvärderingsdagar. 5.4. Kvalitetsredovisning Ett sviktande elevunderlag på framför allt vissa kurser inom den gymnasiala och grundläggande utbildningen medför ett ansträngt ekonomiskt läge och enheten behöver vara uppmärksam på utvecklingen och planera utifrån den. Lärcentrum kommer att arbeta mot en profilering av yrkesutbildning och yrkesspår inom sfi. Hösten 2016 startar en vårdutbildning i kombination med sfi. Ökningen på sfi har däremot varit kontinuerlig de senaste åren, även om Lärcentrum under 2015 inte såg samma ökning i tillströmningen på sfi som tidigare år. Under 2016 ser Lärcentrum åter ökad tillströmning på sfi. 5.5. Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti Personal omräknat till heltidstjänster 2016 2015 2014 5.6. Personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor varav män 57,75 56,9 50,38 44 42,55 39,63 38,2 36,08 34,63 51,25 48,4 43,98 6,5 8,5 6,4 Miljöredovisning Järfälla Lärcentrum har miljödiplom guld. 5.7. Viktiga händelser under perioden Lärcentrum har varit med och sökt pengar för sfi med yrkesinriktning. Sedan några år tillbaka bedriver Lärcentrum sfi med köksinriktning. September 2016 startar en utbildning som kombinerar sfi med vårdkurser. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 32 (70) Lärcentrum har anpassat undervisningen för deltagare i Välfärdsjobbssatsningen. För dessa elever startade också en fastighetsutbildning i kombination med sfi och svenska som andraspråk. Från augusti 2016 finns tre grupper på Bas. Bas är en grundutbildning som riktar sig till elever med kort eller ingen utbildning och som har stort fokus på arbetsmarknadsintroduktion. Upplands-Bro startar Lärvux i egenregi från och med hösten 2016. Det gör att antalet elever minskar med nästan 10 elever. Lärarna på Lärvux besökte under maj och juni olika boenden och daglig verksamhet för att informera om studierna på Lärvux och för att få fler elever till undervisningen. Under året har Lärcentrum deltagit i arbetet med att bygga upp Kompetenscentrum och med planering inför att vissa av våra verksamheter ska flytta till H-huset. Lärcentrums rektor slutade den 1 augusti och en ny rektor tillträder under hösten. 5.8. Framtiden Sfi samt grundläggande vuxenutbildning kommer att få nya styrdokument och ett arbete med att förbereda dessa är påbörjat och kommer att fortsätta under året. Bland annat kommer det från och med januari 2017 finnas nationella delkurser på grundläggande vuxenutbildning. Sfi är inte längre en egen skolform utan har blivit en del av komvux. Tf Gunilla Önneby Rektor/Enhetschef 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6. 33 (70) GYMNASIEUTBILDNING Verksamhetsområde Inom ramen för den gemensamma gymnasieregionen i Stockholms län kan Järfälla elever fritt välja gymnasieutbildning. Gymnasial utbildning för Järfällaungdomar bedrevs av - drygt 130 gymnasieskolor i Stockholms län ( varav ca 70 fristående gymnasieskolor) - Järfälla gymnasieskolor: o Järfälla gymnasium o Järfälla Vägledningscentrum (JVC) En skolenhet med en ledningsorganisation och administration – Järfälla gymnasium inrättades för Järfälla gymnasieskolor den 1 juli 2016. Målsättningen är att Järfälla gymnasium ska bli ett attraktivt alternativ för elever i stockholmsregionen och en gymnasieskola som kunskapsmässigt ligger i framkant. Administrationen av antagning till gymnasieutbildningar har beställts från den länsgemensamma antagningsenheten på Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). 6.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 6.1.1. BUDGET 2016 0 0 6 000 6 000 0 -80 943 -193 223 0 -274 166 -268 166 268 166 0 UTFALL UTFALL PROGNOS 2016-08-31 2015-08-31 2016 42 0 63 0 -1 0 8 431 3 304 12 647 8 473 3 303 0 -1 886 -1 132 -2 829 -55 873 -50 834 -86 704 -131 297 -122 753 -203 843 0 0 0 -189 056 -174 719 -293 376 -180 583 -171 416 -280 666 178 777 174 417 268 166 -1 806 3 001 -12 500 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet redovisar ett underskott om 1 806 tkr. 6.1.2. Kommentarer årsprognos Årsprognosen redovisar ett underskott om -12 500 tkr, där gymnasieutbildningen kommer att producera ca 185 platser fler än budgeterat och ett underskott om 16 600 tkr. Efter volymkompensationen kommer gymnasieskola att redovisa ett prognostiserat resultat om -1 421 tkr. Prognosen för språkintroduktionen var i april ca 131 elever fler än budget och vid skolstart var antalet redan 153 fler än budget. Den demografiska ökningen vid skolstart var 32 fler elever. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6.2. 34 (70) Investeringsredovisning Järfälla vägledningscentrum kommer tillsammans med arbetsmarknadsenheten flytta till H-huset som byggs om med äskade medel på 2 800 tkr. Ombyggnation av Hhuset beräknas vara klar innan årsskiftet. Eftersom verksamheten flyttar till kontorslandskap kommer alla enheter ha behov av att investera i möbler som är anpassade till de nya lokalerna. 6.3. Måluppföljning och – uppfyllelse Förklaring till symbolerna Trendpilar Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift Gymnasieutbildning – introduktionsprogrammet – Järfälla ungdomar 16-20 år Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål 2016 2015 Alla elever inom Introduktionsprogrammet har en individuell studieplan som följs upp av studieoch yrkesvägledare 1 gång per termin. 95%1) Målet har inte funnits tidigare.2) 1) Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män 372 (568 inklusive asylsökande) 1763a) 1963b) (47%) (53%) Under vårterminen 2016 var totalt 372 elever folkbokförda i Järfälla inskrivna på ett introduktionsprogram, varav 205 i en av kommunens egna skolor samt 167 elever i externa skolor. Inklusive alla alsylsökande studerande på Språkintroduktion vid Mälargymnasiet samt inskrivna på JVC fanns totalt 401 individer i målgruppen under vt-16 inom kommunen. Men man bör ha i beaktande att rörligheten för denna elevgrupp varit stor och att många flyttat mellan olika kommuner i landet under perioden. Samtliga individer har en individuell studieplan och följs regelbundet upp av studieoch yrkesvägledare men ovan redovisas enbart de elever som är folkbokförda i Järfälla då det endast är dessa som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret samt då statistiken inte är möjlig att könsuppdela för de asylsökande. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 35 (70) På grund av den mycket höga arbetsbelastningen, som en följd av den omfattande flyktingströmmen under läsåret 15/16, har enheten i dagsläget 18 elever som vi i skrivande stund inte hunnit följas upp, dock har påminnelse gått ut till samtliga berörda utbildningsanordnare och enheten kommer att fullfölja uppföljningen inom kort. 2) Även om målet är nytt så är vägledning, studieplanering samt uppföljning av obehöriga ungdomar på introduktionsprogram enhetens grunduppdrag, och verksamheten har i flera år arbetat med regelbunden uppfölning. I den egna skolan, dåvarande Mälargymnasiet, där en majoritet av ungdomarna i målgruppen varit, har uppföljningen skett regelbundet genom att studie- och yrkesvägledare samt skolsköterska deltar i elevhälsoteamens möten, vid klasskonferenser samt genom individuella vägledningssamtal. För elever på introduktionsprogram i externa skolor har uppföljningen i normalfallet skett terminsvis, medan elever med en mer komplicerad skolgång följs upp regelbundet. 3a+b) Skulle de asylsökande inkluderas i redovisningen skulle diskrepansen mellan andelen kvinnor och män öka betänkligt. Då dessa elever saknar de fyra sista siffrorna i sitt personnummer kan de inte könsidentifieras utifrån de statistiska data vi har tillgång till, men uppskattningsvis är drygt 90 % av denna grupp, som domineras av ensamkommande ungdomar, män. Syftet med målet: Säkerställa att alla elever inom Introduktionsprogrammet fullföljer sina studier enligt sin individuella studieplan. Syftet är även ökad måluppfyllelse. Metod: Statistik från studie- och yrkesvägledare Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland Järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Andelen Jär97%1) Målet har fällaungdomar 16-20 år (3106 inte fun32122) med sysselsättning ska av nits tidiöka. 3212) gare. Syftet med målet: Minska ungdomsarbetslösheten i kommunen. Metod: Individuell uppföljning via aktivitetsansvaret i Ungdoms- och elevdatabasen. 1 ) Redovisningen avser mätdatum 2016-04-01. Under perioden maj till mitten av september, då den stora körningen görs, har verksamheten inte möjlighet att ta fram tillförlitliga data, då samtliga ungdomar i målgruppen 16-20 år som till höstterminen ska påbörja studier i år 1, 2, 3 eller 4 vid en gymnasieskola, ligger oplacerade i den länsgemensamma ungdoms- och elevdatabasen (UEDB). 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 36 (70) 2) Vid det aktuella mätdatumet återfanns 3212 folkbokförda ungdomar 16-20 år i kommunen. Av dem var 2345 elever inskrivna vid ett nationellt program i gymnasieskolan. 311 ungdomar i åldersgruppen var kvar på en grundskola, många av dem i förberedelseklass. Av resterande 556 unga i åldersgruppen återfanns 450 ungdomar, 194 kvinnor och 256 män, med olika former av sysselsättning inom det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, t.ex. i studier vid ett introduktionsprogram, annan utbildning, arbete, vård, insatser via soc. o.s.v. Vid mätdatumet saknade enheten fortfarande kännedom om 106 ungdomars sysselsättning, en siffra som vid terminsutskrivningarna i slutet på maj var nere i ett femtiotal. Arbetet med denna målgrupp samt de som tillkommit under sommarmånaderna kommer att intensifieras efter körningen den 15 september. 6.4. Kvalitetsredovisning 6.4.1. UEDB (Ungdoms- och elevdatabasen) Kvalitetssäkring av UEDB sker fortlöpande för att säkerställa att de uppgifter som finns i databasen är korrekta. Även modulen för det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, har utvecklats under året. 6.5. Viktiga händelser Den omfattande flyktingströmmen och det stora antalet ensamkommande ungdomar dominerade verksamheten på Järfälla vägledningscentrums ungdomsenhet under vårterminen 2016. Den första januari -16 var 166 elever inskrivna på dåvarande Mälargymnasiets Språkintroduktion. Den första juni samma år återfanns 245 elever på samma program efter att ha genomgått inskrivningssamtal, hälsokontroller och studieplanering på Järfälla Vägledningscentrum. Vid höstterminsstarten 2016 var antalet redan uppe i 241, en siffra som kommer att öka under året då det är löpande antagning till Språkintroduktion, men det kan konstateras att ansökningstakten mattats av och att det är färre ungdomar som anländer till kommunen nu i jämförelse med läsåret 15/16. Situationen som rådde kommer dock att påverka verksamheterna vid såväl Järfälla Vägledningscentrum som Järfälla gymnasium under flera år framöver, oavsett vad som händer under den närmaste framtiden, och förutom ökade behov av studie- och yrkesvägledning, skolhälsovård samt skolpsykolog och kuratorstöd omfattas alltfler ungdomar av det kommunala aktivitetsansvaret, då många nyanlända inte hinner få en gymnasieexamen innan avslutat gymnasium. Detta kommer att ställa stora krav på resurser för vidare studier inom såväl gymnasieskola, introduktionsprogram/yrkesintroduktion, som vuxenutbildningen framöver. Antagningsläget har förändrats i och med årets gymnasieantagning. Betydligt fler elever än tidigare år stod efter skolstart i augusti utan gymnasieplacering, och i gruppen ej antagna återfanns även fullt behöriga elever. Särskilt problematiskt är läget med de obehöriga eleverna som behöver ett omfattande stöd och placering på det individuella alternativet där vissa elever, trots ett mycket intensivt arbete, ännu tre veckor efter skolstart fortfaranda saknar en skolplats då andra kommuner och friskolor har fyllt sina platser med den egna kommunens elever och ej har möjlighet att ta emot våra Järfällaungdomar. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6.5.1. 37 (70) Aktivitetsansvaret/Unga och unga vuxna på gång/UngKomp Det kommunala aktivitetsansvaret omfattar ungdomar som fullföljt sin skolplikt men ännu inte fyllt 20 år och som varken arbetar eller studerar. Ansvaret innebär att kommunen har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Kommunen är också skyldig att dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Statistisk redovisning görs till SCB två gånger per år. Arbetet med aktivitetsansvaret sker inom ramen för Unga på gång som arbetar uppsökande. I och med den kommunala satsningen på unga 20-24 år som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap, arbetar enheten på ett likartat sätt med unga vuxna 20-24 i Unga vuxna på gång. Arbetet med unga 16-24 som saknar sysselsättning har varit framgångsrikt och studie- och yrkesvägledare samt beteendevetare från JVC arbetar aktivt med samverkan kring dessa individer tillsammans med socialförvaltningen, arbetsmarknadsenheten, psykiatrin och Arbetsförmedlingen. Verksamhetens organisation och arbete med målgruppen har väckt uppmärksamhet och intresse i andra kommuner och enheten har under året tagit emot flera studiebesök. 6.6. Framtiden Vi går en spännande framtid till mötes då vi under hösten 2016 tillsammans med vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten samlokaliseras och bildar Järfälla Kompetenscentrum. Att på detta samla många olika kompetenser under samma tak kommer att innebära ökade möjligheter till individuella planeringar för den enskilda individen. En ny och viktig resurs för kommunens framtida utveckling av studie- och yrkesvägledning är en samordnande studie- och yrkesvägledare som samfinansieras av komptensförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. En utredning som initierades i kompetensnämnden med syfte att utreda om all vägledning i kommunen borde centraliseras till vägledningscentrum, visade på ett behov av att samordna och kvalitetsutveckla vägledningen för samtliga barn och unga i kommunen, men att behovet av närhet och relation var en viktig faktor för vägledningen. Funktionen för samordning finns nu på plats och ett spännande arbete mot utveckling och kvalitetssäkring har inletts. 6.6.1. Nyanlända/flyktingmottagandet Det omfattande flyktingmottagandet har medfört att gruppen obehöriga elever i gymnasieålder ökat, vilket påverkar såväl JVCs verksamhet som Järfälla Gymnasiums språkintroduktion. Förutom ökade behov av studie- och yrkesvägledning samt skolhälsovård omfattas allt fler ungdomar av det kommunala aktivitetsansvaret, då många nyanlända inte hinner få en gymnasieexamen innan avslutat gymnasium. Detta kommer att ställa stora krav på resurser för vidare studier vid yrkesintroduktion samt vuxenutbildningen framöver. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 38 (70) 6.7. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal 6.7.1. Andel Järfällaungdomar som påbörjar ett gymnasieprogram direkt efter årskurs 9 (Källa: Skolverket, jämförelsetal) Andel elever som fanns i gymnasieskolan direkt efter årskurs 9 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 92,0 91,0 90,0 Järfälla Samtliga kommuner 2010 2011 2012 2013 2014 Bruten skala, dvs en skala som inte börjar vid noll på y-axeln 6.7.2. Andel elever som går högskoleförberedande program/yrkesprogram/ introduktionsprogram (Källa: Skolverket, jämförelsetal) Andel järfällaelever fördelat på program Procent 80 70 Högsk Järfälla 60 Högsk landet Högsk länet 50 Yrkes Järfälla 40 Yrkes landet 30 Yrkes länet 20 Introd Järfälla 10 Introd landet Introd länet 0 2011 2012 2013 2014 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6.7.3. 39 (70) Andel elever inom Introduktionsprogrammet som fullföljer sina studier inom sin studieplan. (Källa: Statistik från JVC studie- och yrkesvägledare) Nyckeltalet är ej relevant då elevens studieplan är ett levande dokument som förändras under studietiden. Nyckeltalet sammanfaller även till stor del med verksamhetens mål inom området kvalitativ välfärd. 2015: 22,6% (2014: 24 % och 2013: 35 %) 6.7.4. Andel Järfällaungdomar som slutför sin gymnasieutbildning inom tre år efter påbörjade gymnasiestudier (Källa: Skolverket, jämförelsetal) Jämförelsesiffror saknas eftersom den officiella statistiken har ändrats från - andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år till tre år istället. Andel Järfällaungdomar som slutför sin gymnasieutbildning inom tre år efter påbörjade gymnasiestudier 80 Procent 75 Järfälla exkl IM 70 Stockholms län exkl IM 65 Riket totalt exkl IM Järfälla 60 Stockholms län 55 Riket totalt 50 2014 2015 Bruten skala, dvs en skala som inte börjar vid noll på y-axeln 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6.7.5. 40 (70) Andel elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år (Källa: Skolverket, jämförelsetal) Andel elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år 55 Procent 50 45 Järfälla Stockholms län 40 Riket totalt 35 30 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Bruten skala, dvs en skala som inte börjar vid noll på y-axeln Järfälla ligger på en högre nivå än Stockholms län i genomsnitt men betydligt över Riket totalt. 6.7.6. Genomsnittlig betygspoäng för elever med gymnasieexamen (Källa: Skolverket Jämförelsetal) Genomsnittlig betygspoäng för elever med gymnasieexamen Genomsnittligt betygspoäng 15,5 Järfälla gymnasieexamen 15 Stockholms län gymnasieexamen 14,5 14 Riket totalt gymnasieexamen 13,5 Järfälla samtliga elever 13 12,5 2014 2015 Stockholms län samtliga elever Definitioner Elever med gymnasieexamen: Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) för elever med examen. GBP beräknas genom att poäng tilldelas för vart och ett av en elevs kursbetyg. Betyget E i en kurs ges värdet 10, betyget D 12,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget A 20 poäng och F ger 0 poäng. Poängen per kurs multipliceras sedan med kursernas omfattning i gymnasiepoäng. Summan av de viktade kurspoängen divideras sedan med 2400, vilket är den totala mängden gymnasiepoäng som eleven betygssätts ifrån F till A. Gymnasiearbetet och kurser lästa inom utökat program exkluderas från beräkningen. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 41 (70) Samtliga avgångselever: Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) för samtliga avgångselever. Uppgifterna gäller elever som blivit betygssatta i kurser om minst 2500 poäng och fått gymnasieexamen eller studiebevis. GBP beräknas genom att poäng tilldelas för vart och ett av en elevs kursbetyg. Betyget E i en kurs ges värdet 10, betyget D 12,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget A 20 poäng och F ger 0 poäng. Poängen per kurs multipliceras sedan med kursernas omfattning i gymnasiepoäng. Summan av de viktade kurspoängen divideras sedan med 2400, vilket är den totala mängden gymnasiepoäng som eleven betygssätts ifrån F till A. Gymnasiearbetet och kurser lästa inom utökat program exkluderas från beräkningen. 6.7.7. Andel elever med högskoleförberedande examen resp. yrkesexamen (av elever som slutför sin gymnasieutbildning) (Källa: Skolverket Jämförelsetal) Inriktningar Högskoleförberedande program Yrkesprogram Redovisar läsår för Järfälla elever 6.7.8. 2014 2015 Stockholms län [01] 2014 2015 90 % 77 % 90 % 76 % 89 % 80 % Järfälla [0123] 89 % 83 % Riket totalt 2014 2015 91 % 84 % 91 % 86 % Andel Järfällaungdomar i egenregi/annan regi (Källa: UEDB) Antal järfällaelever Järfälla gymnasieskolor 2015 773 2014 854 2013 1 014 2012 1 170 2011 1 328 2010 1 371 2009 1 403 Andra kommuners gymnasieskolor 930 884 843 808 786 764 782 Fristående gymnasieskolor 806 789 830 847 849 769 694 Järfällaelever i gymnasiesärskola 42,5 40,4 44,3 51,8 48 44 41 6.7.9. 2016 Andel Järfällaungdomar (16-20 år) vars sysselsättning det finns vetskap om (Källa: UEDB, JVC) Nyckeltalet redovisas under effektmålet för framtida tillväxt. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 6.7.10. 42 (70) Elevprognosen Befolkningsprognos 16-19 år 6000 5500 5000 4500 4000 16-19 år 3500 3000 2500 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2000 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 7. JÄRFÄLLA GYMNASIUM 7.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 7.1.1. BUDGET 2016 4 381 83 811 57 266 145 458 -31 411 -6 147 -107 900 -1 467 -145 458 0 0 0 UTFALL 2016-08-31 4 511 58 595 35 185 98 290 -21 363 -4 896 -74 268 -951 -100 527 -2 236 0 -2 236 43 (70) UTFALL PROGNOS 2015-08-31 2016 3 763 6 767 55 030 88 270 39 753 52 399 98 546 147 436 -22 272 -32 045 -6 747 -7 344 -78 727 -113 848 -1 065 -1 495 -107 746 -153 236 -9 200 -5 800 0 0 -9 200 -5 800 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet redovisar ett underskott om 2 236 tkr. 7.1.2. Kommentarer årsprognos Prognosen visar fortfarande ett negativt resultat och orsakerna är flera. Ca 20 % av de lokaler som enheten betalar lokalhyra för i K-huset används i verksamheten vilket innebär att en lokalkostnad motsvarande 1 400 tkr inte nyttjas av skolan. Enheten har fortfarande kostnader för övertalighet och elevgrupper/klasser som är för små för att bära sin egen kostnad. Vi arbetar medvetet för att få ner underskottet. Bör inte glömmas bort att enheten fick en hyreshöjning på 1 000 tkr för sanering av mark. Enhetens förhoppning är att ekonomin kommer att vara i balans 2017. 7.2. Investeringsredovisning Vissa dataenheter och tillbehör köptes istället för att leasas. Sammanlagt en kostnad om 699 tkr, som har en avskrivningstid på 3 år. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 7.3. 44 (70) Måluppföljning och – uppfyllelse Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål 2016 2015 2014 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Andelen Jär30 % 29 % 32 % fällaungdomar som söker till Järfälla gymnasieskolor ska öka. Syftet med målet: Skolutveckling och kvalitetshöjning av kommunens egna gymnasieskolor Metod: Statistik från UEDB i september. I urvalet finns endast de program som går att söka till skolan. 2016 var det 44 % av Järfällas ungdomar som sökte andra program än de Järfälla gymnasium erbjuder, 2015: 32 % och 2014: 22 %. I underlaget finns inte Introduktionsprogrammen IMIND, IMPRE eller IMSPR med, inte heller gymnasiesärskolan. Effektmål 2016 2015 64 47 62 41 51 50 68 51 67 54 77 66 83 66 62 59 59 49 50 41 64 52 Andelen gymnasieelever som upplever att lärandet utgår från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande ska öka. Mälargymnasiet: Utvecklingssamtalen med min mentor/handledare känns meningsfulla. Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. Det är variation på arbetssätten under mina lektioner. Jag får extrahjälp om jag behöver. Mina lärare är kunniga i sina ämnen. Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt. Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till. Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat. Totalt: Trend Målet uppnått? Män 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 45 (70) NT-gymnasiet: Utvecklingssamtalen med min mentor/handledare känns meningsfulla. Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. 63 59 51 39 63 49 59 47 79 72 84 82 74 82 59 56 54 45 55 51 64 58 58 58 46 48 53 64 Det är variation på arbetssätten under mina lektioner. Jag får extrahjälp om jag behöver. 52 51 69 83 Mina lärare är kunniga i sina ämnen. 77 75 Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt. 70 80 Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. 60 70 Det är variation på arbetssätten under mina lektioner. Jag får extrahjälp om jag behöver. Mina lärare är kunniga i sina ämnen. Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt. Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Mina lärare informerar mig under kursens gång, om hur jag ligger till. Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat. Totalt: YTC: Utvecklingssamtalen med min mentor/handledare känns meningsfulla. Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera. Mina lärare samarbetar kring mitt lärande. Mina lärare informerar mig under kursens gång, om 52 61 hur jag ligger till. Mina lärare hjälper mig att förstå vad jag ska göra 55 61 för att förbättra mina studieresultat. Totalt: 59 65 Syftet med målet: Att säkerställa att varje elev blir sedd och får möjlighet att uppnå sina mål. Metod: KSL:s enkät, åk 2. Enkäten kommer att kompletteras med egen enkätundersökning i Defgo för elever i samtliga årskurser i november-december och redovisas i verksamhetsberättelsen. Resultaten skiljer sig åt mellan de olika frågeställningarna på respektive enhet och mellan de olika enheterna. Vi kan konstatera att effektmålen är uppnådda inom flera områden men samma områden är ändå utvecklingsområden. Resultaten kan och måste bli bättre. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 46 (70) Uppstartsdagen för Järfälla gymnasiums samtliga medarbetare, den 10 augusti, ägnades åt att delge varandra vad som är viktigt att ta med och utveckla från de tidigare skolorna och ringa in en gemensam målbild om hur vi blir en attraktiv gymnasieskola i regionen. Två av de tre identifierade områden som enheten kommer att ha särskilt fokus på är områden som vi tror kommer att påverka många av elevenkätens resultat och även elevernas studieresultat: 1. Bemötande i och utanför klassrummet med fokus på elevernas påverkansmöjligheter gällande innehåll och arbetssätt i undervisningen. Att varje elev upplever sig bli sedd och får möjlighet att uppnå sina mål. 2. Arbetsro. Öka upplevelsen av en lärandemiljö som präglas av tolerans, respekt och arbetsro. Punkterna utgör del av enhetens verksamhetsplan för läsåret 2016-2017 och programlagen har fått i uppdrag att diskutera, samråda och skriva ner strategier för hur de kommer att ta sig an de två arbetsområdena. Arbetsområdena kommer förutom den egna enkätundersökningen i slutet av året att följas upp genom mittkursutvärderingar, KSL-enkät för elever i årskurs två, analyser och resultat av programlagens arbeten i juni 2017. Effektmål Vt 2016 Ht 2015 Vt 2014 Elevernas närvaro vid lektioner ska öka. Mälargymnasiet 82,2 87 81,5 NT-gymnasiet - 89,3 90,6 YTC 86,2 87,2 86,7 Trend Målet uppnått? Syftet med målet: Bättre måluppfyllelse och att säkerställa att varje elev ska…” finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (ur läroplan för gymnasieskolan). Metod: Statistik från närvarocoach Närvaron har försämrats för Mälargymnasiets elever under vårterminen 2016. Anledningen beror främst elever inom Språkintroduktion med återkommande externa kontakter med exempelvis myndigheter som ibland sammanfaller med undervisningstiden. Enheten har även identifierat och arbetat med enskilda elever inom yrkesprogrammen som haft hög frånvaro. Inom övriga program ligger närvaron på oförändrad nivå jämfört med tidigare år. Enheten har god uppsikt över korttidsfrånvaro/skolk. För NT-gymnasiet saknas underlag för vårterminen 2016 och det är därför inte möjligt att jämföra trend. För YTC är skillnaden marginell jämfört med året tidigare. Järfälla gymnasium tar nu ett samlat grepp för att öka närvaron genom en samsyn kring förhållningssätt. Sex medarbetare som tidigare varit engagerade i det EUfinansierade Empower-projektet fortsätter driva projektet inom enheten och med stöd från skolledningen. Gruppen har utökats med närvarocoachen från tidigare Mälargymnasiet vilket innebär att enhetens båda närvarocoacher ingår i gruppen. Syftet med gruppens arbete är att arbeta för ett gemensamt förhållningssätt och strategier för att förhindra drop-outs. Gruppen kommer även att erbjuda mentorer rådgivningsstöd. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 47 (70) Det tredje identifierade området som enheten kommer att ha särskilt fokus på och som vi tror kommer att påverka många av elevenkätens resultat och även elevernas studieresultat är: 1. Ökad närvaro. Det ska vara roligare och intressantare att gå till skolan än att stanna hemma. Området utgör del av enhetens verksamhetsplan för läsåret 2016-2017 och programlagen har fått i uppdrag att diskutera, samråda och skriva ner strategier för hur de kommer att ta sig an arbetsområdet. Enhetens närvarocoacher, Empowergruppen och elevhälsoteamen samarbetar om enskilda elever. Arbetsområdet följs upp kontinuerligt av närvarocoacherna. Närvaron kommer att mätas som tidigare, en gång under höstterminen och en gång under vårterminen. I juni kommer arbetet att analyseras och utvärderas i programlag, elevhälsoteam och i Empowergruppen. Effektmål 2016 2015 Andelen gymnasieelever (inkl. Introduktionsprogrammets) som avslutar kurs med minst betyget E ska öka. 83,2 (YTC) 85,1 (YTC) 80,2 (MG) 82,8 (MG) 89,2 (NT) 90 (NT) Trend Målet uppnått? Metod: Statistik Procapita, redovisningen sker per avslutad kurs/program Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget E har minskat på alla tre gymnasieskolorna jämfört med föregående år. På NT-gymnasiet finns störst andel elever som avslutar kurs med F främst inom Naturvetenskaps- och Teknikprogrammets karaktärsämnen. För Mälargymnasiet ser tendensen annorlunda ut. Där återfinns den största andelen elever med F-betyg främst inom de gymnasiegemensamma ämnena och inom Introduktionsprogrammets grundskoleämnen. För YTC återfinns den största andelen elever med F-betyg främst inom de gymnasiegemensamma ämnena men även inom El- och energiprogrammets karaktärsämnen. Orsaker till varför inte fler elever uppnår lägst E-betyg är troligtvis flera. Låga ingångsbetyg, bristande kunskaper i svenska språket, enskilda lärares bedömning och betygssättning, arbetsro, innehåll och arbetssätt i undervisningen, frånvaro och organisation för stöd och läxhjälp kan vara troliga faktorer. Dessa områden kommer enheten att arbeta vidare med för att förbättra. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 Effektmål 2016 2015 Trend 48 (70) Målet uppnått? Alla gymnasieelever har 100 100 under läsåret blivit er(MG) (MG) bjudna ett studie- och yrkesvägledningssamtal samt fått information om olika vägval efter gymnasiet Syftet med målet: Minska sena avbrott och felval. Metod: Skolans egen statistik Mälargymnasiets studie- och yrkesvägledare arbetar systematiskt utifrån ett årshjul och erbjuder samtliga elever studie- och yrkesvägledningssamtal, informerar enskilt och i grupp om olika vägval efter gymnasiet, medverkar i elevhälsoarbetet och i samtal om enskilda elevers studieanpassningar. Flera elever har erbjudits flera samtal då de varit i behov av det. Studie- och yrkesvägledarna ingår i skolans elevhälsoteam. Trots att studie- och yrkesvägledarna har erbjudit varje elev studie- och yrkesvägledningssamtal svarar endast 54 procent av eleverna i elevenkäten för årskurs två att de fått information och vägledning. Orsakerna till varför enkätsvarens resultat skiljer sig från det faktiskt utförda arbetet studie- och yrkesvägledarna utfört är troligtvis flera. Det kan vara så att elever erbjudits samtal men uteblivit. Det kan även vara så att eleverna inte upplever att samtalen täckt faktisk behov av vägledningssamtal eller att eleven inte kopplar enkätfrågan till samtalen med studie- och yrkesvägledaren. Studie- och yrkesvägledaren på NT-gymnasiet har inte lämnat uppgifter om effektmålet uppnåtts eller inte. Det är oklart om YTC uppnått effektmålen då bemanningen av studie- och yrkesvägledare varit ojämn under året. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Andelen gymnasieelever som upplever att undervisningen präglas av miljömedvetenhet och hållbar utveckling ska öka. Syftet med målet att öka gymnasieelevernas miljömedvetenhet och säkerställa att miljöperspektivet är ett naturligt inslag i undervisningen.Metod: Egen enkätundersökning Defgo Redovisning och analys kommer i verksamhetsberättelsen 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 49 (70) Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kulturoch fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Effektmål 2016 Elevenkät 2015 Elevenkät 84 81 66 63 Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning 66 55 Det är arbetsro på mina lektioner 55 32 68 58 89 94 61 74 68 67 49 57 67 73 84 91 Trend Målet uppnått? Andelen gymnasieelever som upplever en lärandemiljö som präglas av tolerans, respekt och arbetsro ska öka. Mälargymnasiet: Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Totalt: NT-gymnasiet: Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Det är arbetsro på mina lektioner Totalt: YTC: Jag känner mig trygg på min skola Det är en positiv stämning på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Det är arbetsro på mina lektioner 67 83 67 82 49 46 67 75 Totalt: Metod: Underlag till enkätfrågor ur avsnittet trygghet och studiero i KSL:s enkät, åk 2. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 50 (70) Andelen elever som känner sig trygga är ganska hög men bör ligga högre. Bemötande, arbetsro och ökad närvaro är inringade förbättringsområden i Järfälla gymnasiums verksamhetsplan för läsåret 2016-2017 och målsättningen är att resultaten förbättras. Effektmålet berör i allra högsta grad innehållet i enhetens plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Planen föregås av en enkät till elever i årskurs ett där de dels får skatta på en fyrgradig skala om de: 1) trivs i skolan 2) trivs i sin klass dels besvara följande frågor och komplettera med fritext: 1) Finns det situationer i skolan som du upplever som otrygga? I så fall vilka? 2) Finns det platser i skolan som du upplever som otrygga? I så fall vilka? 3) Har du sett någon elev på skolan bli retad, hotad, utfryst eller utsatt på något annat sätt? Berätta vad som hände. 4) Har du själv blivit illa behandlad av andra elever eller personal på skolan? Berätta vad som hände. 5) Vad kan lärarna och annan personal göra för att öka elevernas trivsel och trygghet? Enkätsvaren innebär att enheten kan beskriva vilka åtgärder som kommer att vidtas i planen för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 Effektmål 2016 2015 48 37 53 30 55 38 52 35 19 38 35 42 47 49 34 43 34 45 38 46 42 46 Trend Målet uppnått? Samtliga 51 (70) Kvinnor Andelen gymnasieelever som upplever att de har inflytande i verksamheterna ska öka. Mälargymnasiet Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Totalt: NT-gymnasiet Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Totalt: YTC Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola 38 46 Totalt: Metod: Underlag till enkätfrågor ur avsnittet trygghet och studiero i KSL:s enkät, åk 2, Resultaten är för låga för alla tre gymnasieskolorna. I vårt fortsatta arbete måste vi fråga oss hur vi arbetar med elevinflytande och hur vi medvetandegör för eleverna om när de har reellt inflytande. Bemötande finns med som ett utvecklingsområde i enhetens verksamhetsplan och kommer att följas upp dels genom den egna enkätundersökningen i slutet av året, dels genom mittkursutvärderingar, KSL-enkät för elever i årskurs två, analyser och resultat av programlagens arbeten i juni 2017. Män 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 7.4. 52 (70) Kvalitetsredovisning Enheterna har arbetat systematiskt med kvalitetsarbete utifrån ett årshjul som även diskuterats och redogjorts för under tidigare dialogmöten med förvaltningen. Identifierade utvecklings- och arbetsområden beskrivs i enhetens verksamhetsplan och arbeten med områdena sker i olika forum under läsåret. Uppföljningar sker kontinuerligt genom olika typer av utvärderingar exempelvis synpunkter som framkommer i klassråd och elevråd, enkäter, mittkursutvärderingar och enskilda lärares egna utvärderingar. I slutet av läsåret görs en större utvärdering och analys av läsårets resultat och arbeten med utvecklingsområdena. Enheterna genomför även årliga kvalitetsredovisningar där det beskrivs hur skolan arbetar för att uppfylla de statliga målen. 7.5. Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti Järfälla gymnasium Personal omräknat till heltidstjänster (årsarbetare) 2016 personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor varav män 141 97 87 81 60 34 medarbetare är anställda under viss tid och tre obehöriga lärare har påbörjat sin yrkeslärarutbildning hösten 2016. NT-gymnasiet personal Personal omräknat totalt till heltidstjänster (årsarbetare) 2015 38 2014 35 2013 41 Tre teckentolkar anställda HT 2014. varav lärare/socionom varav behöriga varav kvinnor varav män 26 27 31 26 27 31 17 17 21 21 18 20 personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga varav kvinnor varav män 33,1 36,4 43,5 26,07 27,55 34,5 17,37 18,4 23,5 9,6 10,3 14,5 23,5 26,1 29 YTC Personal omräknat till heltidstjänster (årsarbetare) 2015 2014 2013 Mälargymnasiet Personal omräknat till heltidstjänster (årsarbetare) 2015 2014 2013 7.6. Personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor varav män 76,5 102 154 56 66 50 57 34 36 22 30 Miljöredovisning Skolan har miljödiplom guld. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 7.7. 53 (70) Viktiga händelser under året Mälargymnasiet: Det har varit ett händelserikt första tertial för Mälargymnasiet. Enheten har haft besök av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) projekt Prins Daniels Fellowship. Under en dag inspirerade prinsen samt entreprenörerna Niklas Adalberth och Susanne Najafi eleverna under en föreläsning med efterföljande rundabordssamtal. Enhetens UF-företag har medverkat i ”Unga Entreprenörer i Järfälla” där UFföretag erhöll priser inom en rad områden. Kort därefter blev Mälargymnasiet utsedda till årets UF-skola vid en ceremoni i Älvsjömässan, en bekräftelse på att enheten är bäst i Stockholm på unga företag. Efter ett omfattande arbete med organisation för kvalitativ utbildning inom språkintroduktion har enheten fått massmedial uppmärksamhet. Intresset för hur vi arbetar för att göra introduktionen mer enhetlig och resultatinriktad är stort. Vi har tagit emot flera studiebesök från andra skolor/kommuner i riket. Elever från språkintroduktion har bjudits in till YTC:s bygglokaler och inför hösten planerades för en grupp inom språkintroduktion med inslag av yrkeskurser inom Bygg- och anläggningsprogrammet. Estetiska programmets musikelever i årskurs två och tre har satt upp musikalen ”Musikalen”. Eleverna har arbetat med musikalen hela läsåret och premiären hölls i början av februari. En grupp elever inom särskolan stod som segrare när Järfällas egen Funkismello gick av stapeln inför en fullsatt Viksjöteater. Finalen hölls på Cirkus och gruppen placerade sig på en delad andraplats. Skolverket har beviljat Mälargymnasiets ansökan om riksrekryterande utbildning inom Estetiska programmets bild- och forminriktning; illustration och grafisk formgivning. Ett samarbetsavtal har tecknats med Konstfack och ett samarbete har inletts med Mälardalens högskola. Utbildningen är sökbar till läsåret 2017/2018. I samarbete med Bygg- och miljöförvaltningen har Estetiska programmets bildelever illustrerat alla bilder till en sopsorteringsguide, ”En liten bok om sopor”. Boken och illustrationerna presenterades och hyllades på Hyllan, Jakobsbergs bibliotek. I miljöns tecken har även gymnasieskolornas elevråd arrangerat en temadag om miljö. Kubprojektet ”Varje människa kan göra skillnad” syftar till att uppmuntra ungdomar i Sverige att lära mer om mänskliga rättigheter och medmänskliga skyldigheter för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Projektet är ett samarbete med Friends och Raul Wallenberg Academy med stöd av Allmänna arvsfonden och Postkodlotteriet. Efter ett ansökningsförfarande har 30 skolor i Sverige tilldelats en kub varav Mälargymnasiet är en av skolorna. Kuben, som egentligen är en container, har invigts efter att den inretts av elever inom Samhällsvetenskapliga och Estetiska programmet under temat ”Rätten till en nationalitet”. Den 26 augusti ställdes alla kuber ut i Kungsträdgården. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 54 (70) Elever från Mälargymnasiet har agerat funktionärer i skidbacken för 10-åringar i Järfälla inom projektet ”Alla på snö”. Projektet är ett samarbete mellan Svenska skidförbundet, Friluftsfrämjandet, Järfälla alpina, Järfälla skidklubb, Järfälla kommun och gymnasieskolorna. Ungdomar behöver fritidsaktiviteter och inte minst eleverna inom Språkintroduktion. Enheten har därför organiserat för en teatergrupp ”Teater för alla” i samarbete med Jobbcenter, basket i samarbete med Järfälla basket och Stockholmsidrotten och fotboll i samarbete mellan FC Järfälla och Stockholmsidrotten. Aktiviteterna sker under vardagar efter skoltid. Efter ingående samtal med rektor på Grillska gymnasiet har enheten beslutat att de sex återstående eleverna inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet erbjuds att genomföra sitt sista studieår på Grillska gymnasiet under läsåret 2016-2017. Anledningen är att säkerställa god kvalitativ utbildning för eleverna. Sju elever anmäldes till Sommarhögskola Plus på Södertörns högskola. Enheten har erhållit 265.000 kr i statliga medel för att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet inom särskolans nationella program. Samarbetet med grundskolorna om besök för årskurs nio-elever har fortsatt och i början av året besökte elever från Björkebyskolan gymnasieskolorna. Enheten har även besökts av elever i årskurs åtta från Källtorpsskolan. Enheten har tagit fram enhetliga frågor till en mittkursutvärdering som dock behöver revideras till nästa utväraderingsomgång. Samtliga elever har utvärderat vardera fem kurser och ansvarig lärare har diskuterat resultaten med eleverna och vid behov vidtagit åtgärder. NT-gymnasiet: Under 2016 uppmärksammas KomTek-konceptets 10 år i kommunen och ett antal aktiviteter är inplanerade under året. Man började med en jubileumslunch för politiker, tjänstemän och andra nyckelpersoner som gör KomTek möjligt. Därefter erbjöd man alla kommunens skolklasser i åk 1 – 5 möjligheten att bygga drakar i skolan och därefter flyga dem på en gemensam drakflygardag i juni. Totalt skickades drakmaterial till knappt 2.200 elever ut till skolorna och 230 elever kommer att vara med på drakflygardagen. Enheten begränsade deltagandet på drakflygardagen av logistiska skäl. Vidare avslutades vårens kvällskurser med en vernissage i Jakobsbergs centrum en lördag i slutet av april. Utställningen av deltagarnas alster kompletterades med workshops, tipsrunda och såpbubbelblåsning. Firandet fortsätter med flera aktiviteter under hösten. Under årets första tertial har enheten haft 1.116 deltagare och det är i paritet med föregående år. Av dessa var 47 % tjejer och det är lite lägre än tidigare år. Skolklassbesöken utgör en stor del av besöksstatistiken och snedfördelningen beror till stor del 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 55 (70) på samarbetet med NT-gymnasiet då de har hög andel killar i sina klasser. I likhet med tidigare år har kvällskurserna varit fulltecknade under perioden. Lång väntetid i kö är fortsatt ett problem i gruppen 7 – 8 år. Samarbetet med Södertörns högskola är fruktbart oh har fortsatt även denna termin. I vår är det lärare i förskola och förskoleklass som läser grundläggande teknik om 7,5 högskolepoäng. Liksom tidigare år är alla fysiska träffar på KomTek och instruerar gör personal från enheten tillsammans med kursansvarig från högskolan. Sedan en tid planeras en kurs med digitalt innehåll, ”att styra och förstå digital teknik”. Den beräknades ursprungligen att genomföras under höstterminen men har fått flyttas till vårterminen 2017 på grund av teknikaliteter. Enheten genomför dock redan fortbildningar och introduktioner till digitala läromedel då efterfrågan är stor. Under perioden har man också genomfört en grundutbildning i Snilleblixtkonceptet. Yrkestekniskt Centrum, YTC: Enheten har arbetat uppsökande med grundskolorna i kommunen. Åk 8 och 9 på vissa skolor har gjort studiebesök på YTC och vi har även haft några som har sin PRAO på YTC. Personal har varit ute på grundskolor och informerat om utbildningarna som YTC erbjuder. Två stycken Öppet hus har hållits under vt 16. Enheten har tillsammans med de övriga kommunala gymnasieskolorna varit på studiebesök på andra gymnasieskolor för att få inspiration och information till en-tillen-satsningen. YTC är fortfarande oroliga över att accesspunkterna inte är uppe och att ITSK inte lämnat klartecken om att nätet är starkt nog för att koppla på alla nya datorer. YTC känner oro för att vi till hösten lämnar ut datorer som eleverna sedan inte kan använda. Järfälla gymnasium: Redan i juni startade samarbetet inför sammanslagningen av de tre tidigare skolorna genom att 20 representanter från alla skolorna medverkade i en tvådagarsutbildning, ”Att leda i förändring”, på IHM Business School. Utbildningen utgjorde det pris Mälargymnasiet erhöll vid utmärkelsen årets UF-skola i regionen. Den 1 juli gick gymnasieskolorna samman och bildade en gemensam enhet, Järfälla gymnasium. Tjänstefördelningsunderlag från de olika gymnasieskolorna samordnades och en schemaläggare har på mycket kort tid samordnat tjänsteunderlag och lagt enhetens elev- och lärarscheman. I början av augusti stod det klart att antalet antagna elever i årskurs ett inom Byggoch anläggnings-, El- och energi-, Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet samt Språkintroduktion var flera än vad som fanns planerat för i befintliga tjänsteunderlag. Skolledningen har därför, inom loppet av tre veckor, rekryterat 14 medarbetare varav 11 med deltidstjänster för att täcka undervisningsbehovet. Sex av de rekryterade är pensionärer. Två är obehöriga lärare i svenska som andraspråk och flertalet av lärarna är anställda på viss tid. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 56 (70) Rekrytering av biträdande rektorer pågår. Bertil Marcusson har anlitats under höstterminen för att förstärka ledningsorganisationen, främst inom yrkesprogrammen. 14 lärare från Järfälla gymnasium har anmälts till Skolverkets satsning ”Läslyftet”, en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. Lokaler: H-huset har tömts och verksamheten har flyttat in i LAM-huset. Särskolan med tillhörande korttidstillsyn har inrymts i den del av LAM-huset som Mälarskolan nyttjade under föregående läsår. Tre klassrum hyrs ut till Sfinx. I tidigare Mälargymnasiets expedition ryms nu studie- och yrkesvägledning, elevhälsa och enheten för särskilt stöd och läxhjälp, Studemus. Administrationen finns intill receptionen, skolledningen i tidigare NT-gymnasiets expedition där även det gemensamma personalrummet finns. I ”röda huset”, tidigare YTC:s lokaler, finns precis som tidigare administration, syv, elevhälsa och skolledare. Järfälla gymnasium har godkänts som certifierad Amnestyskola. Under den första arbetsveckan delades nya datorer ut till samtliga medarbetare och utbildningsinsatser har genomförts i den nya lärplattformen Vklass. En studiedag i början av september ägnades åt utbildning i GAFE och Vklass. Enheten har haft föräldramöten får särskola och samtliga elever i årskurs ett. Elevdatorer kommer att delas ut till elever i årskurs två och tre i början av september och någon vecka senare delas de ut till elever i årskurs ett. 7.8. Framtiden Enheten kommer att arbeta med de utvecklingsområden som framgår av verksamhetsplanen och arbeta för att bli en attraktiv gymnasieskola i regionen. Prioriterat är arbetet med Individuella programmets inriktning individuellt alternativ så att det utvecklas mot ett innehåll och struktur som är anpassat för en eller två specifika målgrupper. Enheten kommer att se över inriktningar och profiler på Teknikprogrammet och ansöka om ett fjärde år på Teknikprogrammet. I dagsläget finns en idrottsprofil på skolan vilket möjliggör för idrottande elever att få schemaanpassningar som matchar träningstider. Enheten kommer att utreda förutsättningar för att stärka idrottsprofilen. Vidare kommer enheten att arbeta för att återstarta Restaurang- och livsmedelsprogrammet och även undersöka möjligheter att starta Hotell, restaurang, och bageriutbildning för särskolan. Vi arbetar även med att utveckla entreprenörskap inom samtliga program genom att erbjuda elever att driva UF-företag inom ramen för individuellt val till läsåret 20172018 Den digitala satsningen innebär att enheten kommer att prioritera kompetensutveckling inom IKT och bedömning för lärande. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 57 (70) Lokalbehovet i Jakobsberg och arbete med referensgrupper och arbetsgrupper gällande BAS Barkarby och lokalerna i Jakobsberg fortsätter och leds av Carina Karlsson. Monika Fröberg Rektor/Enhetschef 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 8. 58 (70) KOMTEK KomTek är den kommunala teknik- och entreprenörsskolan. Det är ett nationellt koncept som syftar till att öka intresset för teknik och entreprenörskap bland barn och unga. I förlängningen är målet att fler unga, särskilt tjejer, skall välja att utbilda sig inom teknik och naturvetenskap på gymnasium och universitet. För att nå målen bedrivs olika typer av praktiska aktiviteter där fritidskurser på kvällar och lov är grunden. På KomTek i Järfälla arbetar man också för skolan genom att erbjuda skolklassbesök, pedagogiskt utlåningsmateriel samt lärarfortbildningar inom verksamhetsområdet. Den primära målgruppen är Järfällas barn och unga i åldrarna 6-19 år. 8.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 8.1.1. BUDGET UTFALL UTFALL PROGNOS 2016 2016-08-31 2015-08-31 2016 2 253 1 521 1 488 4 564 657 439 435 1 316 101 62 67 186 3 011 2 022 1 990 6 066 -380 -285 -269 -854 -36 -26 -31 -78 -2 595 -1 714 -1 639 -5 223 -13 0 -9 -13 -3 011 -2 024 -1 938 -6 154 0 -2 52 -88 0 0 0 0 0 -2 52 -88 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet för augusti redovisas ett underskott om 2 tkr. 8.1.2. Kommentarer årsprognos Lokalkostnaden kommer att överskrida budgeten. Sedan uppstart har Mälarskolan köpt profiltid i teknik av enheten. Det kommer man inte att fortsätta med i samma utsträckning och det påverkar enhetens intäkter. Under året används en del av enhetens positiva kapital för att finansiera verksamhetens 10-årsjubileum. Man räknar med en årsprognos på -88 tkr. 8.2. Investeringsredovisning Enheten räknar med att använda investeringsmedel för en utbyggnad av förrådsutrymmen. Delar av utbyggnaden bekostas av hyresvärden. Fördelningen är i skrivande stund oklar. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 8.3. 59 (70) Väsentliga personalförhållanden Tertialbokslut augusti Personal omräknat till heltidstjänster 2016 2015 2014 Personal totalt* 4,2 4,2 3,7 varav kvinnor 2,8 2,9 2,6 varav män 1,4 1,3 1,1 *Inklusive timanställda i kursverksamhet 8.4. Miljöredovisning Enheten är en del av förvaltningens samordnade miljöarbete. 8.5. Viktiga händelser Under perioden har 1995 personer deltagit i olika aktiviteter. Könsfördelningen var 48 % tjejer/kvinnor och deltagartiden 6133 timmar. 8.5.1. Fritidsaktiviteter Perioden omfattar enhetens sommarlovskurser där de timanställda ungdomarna kompletterade det ordinarie utbudet med kurser de själv skapade och genomförde. Inriktningarna var webbdesign samt re-design av återvunnet/begagnat material. 8.5.2. Skolklasser Tiden fram till skolavslutningen fylldes till stor del av förskoleklasser som konstruerade och flög drakar. I samverkan med lärare på Viksjöskolan genomfördes också undervisning i CAD-programmering och 3D-utskrivning med åk 7. 8.5.3. Lärarfortbildningar Under perioden genomfördes fortbildningar i programmeringsspråket Scratch samt två omgångar av Snilleblixtkonceptet. I samarbete med Södertörns högskola (SH) genomförs regelbundet poänggivande lärarfortbildningar inom ramen för teknikämnet och i maj slutfördes terminens kurs. Särskilt för i år var att arbetet uppmärksammades av branchtidningen Ny teknik som besökte ett kurspass och gjorde en artikel på ämnet. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 8.5.4. 60 (70) Övriga aktiviteter KomTeks 10-årsjubileum löper över hela året med aktiviteter för enhetens olika målgrupper. Vid läsårsslut genomfördes en drakflygardag med ca 170 elever från grundskolans tidigare år. Under våren hade material för att bygga drakarna skickats till skolorna och vid samlingen på Järfällavallen hade alla elever sina drakar med sig. En gemensam proflygning följdes av ett program som omfattade tipspromenad, drakteori och historia, fika m.m. I början av sommarlovet genomfördes en tvådagarsaktivitet i samarbete med Järfällahus. Enheten förberedde en föreningslokal med material och utrustning för att sedan bjuda in sommarlediga barn i bostadsområdet. I marknadsföringssyfte deltog enheten på Barkarbystadens dag. En nationell nätverksträff för KomTek genomfördes i Örnsköldsvik i augusti. Det övergripande temat var hållbar utveckling och hur KomTek jobbar/ska jobba inom området. Tillkom gjorde också kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring hur KomTek jobbar med programmering. 8.6. Framtiden Som framgår i tidigare verksamhetsberättelser och i texten ovan finns ett stort intresse från skolan kring programmering i olika former och för olika målgrupper. Under hösten fortsätter arbetet, framförallt i förberedelser inför vårens SH-kurs Datalogiskt tänkande som kompetens i skolan, grundkurs för lärare (1575ÖV). Det är en 7,5 hp-kurs för lärare i åren F-5. I likhet med tidigare kurs-samarbeten med Södertörns högskola genomförs de fysiska träffarna på KomTek med undervisande personal från enheten och högskolan. Jubileumsåret fortsätter under hösten med en stor workshop på Jakobsbergs bibliotek på höstlovet. Då invigs också en utställning om KomTek Järfälla på Hyllan på samma bibliotek. Firandet avslutas med en särskild kväll för enhetens kvällskursdeltagare tillsammans med Beppe Singer (bl.a. SVT) i gymnasiets aula. Roger Viklund Verksamhetsledare 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9. 61 (70) ARBETSMARKNAD Verksamhetsområde Inom ramen för arbetsmarknadsinsatser ansvarar Kompetensförvaltningen för Arbetsmarknadsenheten/Jobbcenter med bland annat inriktning på Välfärdsjobb, Feriepraktik och Integrationsfrågor. 9.1. Periodens resultat Tkr Interna intäkter andra förvaltningar Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen Externa intäkter Summa intäkter Interna kostnader andra förvaltningar Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen Externa kostnader Varav kapitalkostnader Summa kostnader Netto kostnader Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag 9.1.1. BUDGET UTFALL UTFALL PROGNOS 2016 2016-08-31 2015-08-31 2016 4 000 23 256 4 573 34 884 0 0 0 0 7 952 30 488 16 657 45 732 11 952 53 744 21 230 80 615 -4 251 -2 576 -2 272 -3 865 -800 -154 -621 -232 -29 072 -68 111 -43 136 -101 190 -22 -7 -15 -11 -34 123 -70 842 -46 029 -105 286 -22 171 -17 098 -24 799 -24 671 23 371 15 581 23 945 23 371 1 200 -1 518 -854 -1 300 Kommentarer tertialbokslut Tertialbokslutet redovisar ett underskott om -1 518 tkr. 9.1.2. Kommentarer årsprognos Förhoppningen var att arbetsmarknadenheten skulle ha en ekonomi i balans, i dagsläget är prognosen precis som i Tertialrapport för april, ett beräknat underskott om 1 300 tkr som enheten kommer att jobba med för att minska. Prognosen för arbetsmarknadsenheten är precis som i Tertialrapport för april ett beräknat underskott om 1 300 tkr som enheten kommer att jobba med för att minska. Välfärdsjobben har en nollprognos. Det finns oklarheter kring semester för Välfärdsarbetare och deltagare har fått ut semester i pengar och förvaltningen håller i dagsläget på att utreda problemet. Det kan innebära att välfärdsjobben kommer att få ett underskott om ca 1 500 tkr. Den 31 mars var det 1 993 som ansökt om feriepraktik, utfallet för årets är 1469 deltagare. Feriepraktiken klarar ett nollresultat. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9.2. 62 (70) Investeringsredovisning Arbetsmarknadsenheten kommer tillsammans med Järfälla vägledningscentrum att flytta till H-huset som byggs om med äskade medel på 2 800 tkr. Ombyggnation beräknas vara klar innan årsskiftet. Eftersom verksamheten flyttar till kontorslandskap kommer alla enheter ha behov av att investera i möbler som är anpassade till de nya lokalerna. 9.3. Måluppföljning och – uppfyllelse Förklaring till symbolerna Trendpilar Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Effektmål 2016 Andelen deltagare i arbetsmarknadsinsatser 48 % som kommer i egen försörjning eller studier (141 ska öka. pers.) Metod: Statistik i ProCapita 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män 141 66 75 Arbetsmarknadsenheten har under perioden haft sammanlagt 294 deltagare som avslutat sin insats. Av dessa har 141 personer kommit i egen försörjning eller studier vilket är 48 %. Målet är nytt därför finns det inga uppgifter för motsvarande period 2015. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 63 (70) Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål 2016 2015 Trend Målet uppnått? Samtliga Kvinnor Män Alla deltagare som är beviljade någon form av 100 % 86 44 kompetenshöjande arbetsmarknadsåtgärd skall ha en individuell genomförandeplan som regelbundet följs upp tillsammans med deltagaren. Metod: Statistik i ProCapita, Återkoppling från deltagare, Socialförvaltning och Arbetsförmedling 42 Samtliga deltagare som börjat under perioden har en individuell genomförandeplan som regelbundet följts upp av arbetsmarknadskonsulenterna. Genomförandeplanen finns dokumenterat i Procapita. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål 2016 2015 Trend Andelen deltagare som upplever att arbetsmarknadsinsatser och - åtgärder präglas av miljömedvetenhet och hållbar utveckling ska öka. Metod: Deltagarundersökning (Enkät och intervjuer) Målet uppnått? Samtliga 86 Kvinnor Män 44 42 Målet är nytt för 2016. En deltagarundersökning och –intervjuer genomförs kontinuerligt under hösten 2016. Ytterligare en deltagarundersökning och intervjuer kommer att genomföras i början av året. Resultaten redovisas i verksamhetsberättelsen 2016. Arbetet med att integrera kommunens miljömål i enhetens egna verksamheter pågår. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 64 (70) Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kulturoch fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Effektmål 2016 2015 Trend Andelen deltagare inom arbetsmarknadsinsatser som upplever en arbetsmiljö som präglas av trygghet, tolerans och respekt ska öka. Metod: Deltagarundersökning (Enkät och intervjuer) Målet uppnått? Samtliga 86 Kvinnor Män 44 42 Målet är nytt för 2016. För att mäta målet genomförs en deltagarundersökning och deltagarintervjuer kontinuerligt under hösten 2016. Ytterligare en deltagarundersökning och intervjuer kommer att genomföras i början av året. Resultaten redovisas i verksamhetsberättelsen 2016. 9.4. Kvalitetsredovisning 9.4.1. Systematiskt kvalitetsarbete Arbetsmarknadsenhetens synlighet har förbättras ytterligare då uppdaterad information finns på kommunens hemsida. Enheten har fortsatt sitt arbete med att implementera och utveckla riktlinjer och rutiner gällande arbetsmöten, -processer och handläggning av ärenden samt för samverkan mellan socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheten både på handläggarnivå och mellan ledningen. Stora delar av personalgruppen har utbildats i supported employment för att stärka enhetens arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering för de deltagarna med en mångfacetterad problematik. Supported employment syftar till att öka förutsättningarna för deltagarna att klara av en anställning. Verksamheten har för 2016 nya mål som enheten arbetar med kontinuerligt. 9.4.2. Procapita Arbetsmarknadsenheten använder sig av systemet ProCapita. Förändringsarbetet sker löpande när utvecklingsbehov identifieras. Arbetsmarknadsenheten dokumenterar idag enligt Socialstyrelsens riktlinjer och bl.a. upprättas en individuell genomförandeplan för samtliga deltagare som aktualiseras via försörjningsstöd. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9.5. 65 (70) Miljöredovisning Arbetsmarknadsenheten fick sin miljödiplomering under våren 2016. Arbetet med att integrera kommunens miljömål i de egna verksamheterna fortsätter. Enheten eftersträvar att skapa verksamheter som främjar utveckling och lärande hos deltagarna samtidigt som de främjar hållbar utveckling och återbruk. Arbetsmarknadsenhetens egen verksamhet ”gröna jobb” arbetar med att hålla vägar, skolområden och parker fria från nedskräpning. 80 % av samtliga inköp till de två caféer som enheten driver skall vara ekologiska. 9.6. Viktiga händelser Planering för samlokalisering med Järfälla vägledningscentrum och delar av Lärcentrum har skett under året vilket har resulterat i en flytt från Utbildningscentrum till Hhuset, i gymnasiet from årsskiftet 2016-2017. Samlokaliseringen kommer att underlätta för de grupper som verksamheterna arbetar med och finns till för. Verksamheten i H-huset kommer att heta Järfälla kompetenscentrum. Samarbetet med vuxenutbildningen har förstärkts. Ett antal möten och en gemensam personalkonferens har ägt rum mellan medarbetarna inom arbetsmarknad och Järfälla vägledningscentrum (JVC) samt Lärcentrum. Det har resulterat i att personalen inom enheten i högre utsträckning tänker utbildning samt att kontakt med JVC oftare initieras. Arbetet med välfärdsjobben har också varit en stark bidragande faktor till att stärka samarbetet mellan arbetsmarknad och utbildning. Enhetschefen sade upp sig i slutet på april och därefter har den nuvarande verksamhetschefen inom förvaltningen varit tillförordnad enhetschef. En organisatorisk översyn pågår i skrivande stund. 9.6.1. OSA anställda Arbetsmarknadsenheten har under året fortsatt med ett förändringsarbete av sitt arbete med OSA (skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare). I dag arbetar enheten betydligt mer med uppföljningar och individuella planer för de OSA anställda. Samarbetet med socialförvaltningen har intensifierats och utvecklats när det gäller dem som har behov av rehabiliterande insatser gällande missbruksproblematik. I samarbete med personalavdelningen har enheten tagit fram övergripande policy och rutiner kring vilket ansvar som arbetsgivare kommunen har samt vilka skyldigheter medarbetarna har. Implementering av riktlinjerna gällande pågår hos personalen på arbetsmarknadsenheten samt andra berörda förvaltningar och verksamheter i kommunen. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 66 (70) För att verksamheten skall kunna ta sitt arbetsgivaransvar är det angeläget att riktlinjerna följs och att arbetsmarknadsenheten har ett nära samarbete med andra berörda förvaltningar. Detta för att alla nödvändiga resurser kan samlas kring individen och att ett lämpligt rehabarbete vilket ofta kräver resursförstärkning och olika kompetenser kan påbörjas och genomföras. 9.6.1. Samarbete med Park och natur Under 2016 har samarbetet intensifierats med Bygg och miljöförvaltningen gällande den personal som arbetsmarknadsenheten har inom Park och gata och som styrs av arbetsledare från Anläggningsavdelningen. Diskussionerna har lett till ett pilotprojekt. OSA-personal med mycket svår missbruksproblematik har flyttas till ett slusslag som utför enklare uppdrag åt anläggningsavdelningen medan arbetsmarknadsenheten tillsammans med Stöd och behandling står för alkohol och drogrådgivning under sista delen av dagen. Omedelbara effekter av detta har nåtts genom att man ökat närvaron hos personalen. Slussgruppen har också minskat sin alkoholkonsumtion. En utav sex i personalen har placerats med OSA-anställning hos anläggnings ordinarie personal och två har återvänt till sina ordinarie lag två finns kvar i slussgruppen med en närvaro på cirka 90 % detta jämfört med cirka 40-50 % närvaro innan pilotprojektet. Vidare har också ett nära samarbete med Socialförvaltningens vuxenavdelning påbörjats där man kan följa upp personal som har svårt att klara situationen. 9.6.2. Välfärdsjobb Välfärdsjobb är en arbetsmarknadsinsats som syftar till att öka möjligheten för fler Järfällabor att komma ut i arbete. Tillsammans med Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen erbjuder Kompetensförvaltningen en tidsbestämd anställning i 12 månader för personer som varit arbetslösa i minst 1 år (6 månader för den som är under 25 år), uppbär eller riskerar att uppbära försörjningsstöd och förväntas klara av ett reguljärt arbete. Anställningen ger avtalsenlig lön och rätt till samma förmåner som andra anställda. Under anställningstiden ska alla deltagare erbjudas kompetenshöjande insatser i syfte att stärka sin plats på den reguljära arbetsmarknaden. Samarbetet mellan arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen är en viktig del i välfärdssatsningen. Målet är alla deltagare inom välfärdsjobb ska ha ett samtal med en studie- och yrkesvägledare samt och en kompetenshöjande insats i form av utbildning. Utbildningar som erbjudits under perioden är svenska för invandrare, vårdutbildning, köksutbildning, yrkesutbildning med inriktning mot arbete som fastighetsskötare samt väktarutbildning. Nya utbildningar planeras utifrån behovet. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 67 (70) Efterfrågan på ett välfärdsjobb är stor och många deltagare ser det som en möjlighet att få den erfarenhet som ett arbete innebär för att kunna komma ut i den reguljära arbetsmarknaden. För närvarande arbetar enheten med remisser till extratjänster från Arbetsförmedlingen. En extratjänst innebär att man arbetar hos en arbetsgivare med verksamhet inom följande offentligt finansierade sektorer: sjukvården, skolan, äldrevården, barnomsorgen eller funktionshinderomsorgen, samt hos myndighet som utövar offentliga befogenheter. 9.6.3. Feriepraktik Sedan 2015 erbjuder Järfälla kommun feriepraktiksgaranti till ungdomar mellan 15 och 18 år. Syftet med den kommunala satsningen på feriepraktik är att ge ungdomar en introduktion in i arbetslivet. Att tidigt få in en fot på arbetsmarknaden och få arbetslivserfarenhet är viktigt för att motverka utanförskapet. Totalt ansökte 1 993 ungdomar årets feriepraktik och 1469 personer tackade ja på ett erbjudande om feriepraktik. Fördelning av feriepraktikplatser 2016 40 % privata arbetsgivare 50 % kommunala arbetsgivare 9 % föreningsverksamhet 1 % Stockholms läns landsting Erfarenheterna och resultatet från årets feriepraktik är goda. En stor grupp Järfällaungdomar har fått en meningsfull sysselsättning under två sommarveckor samtidigt som de har fått en möjlighet att tjäna egna pengar, lära sig nya saker och skaffa sig referenser inför framtida arbetsliv. Feriepraktiksgarantin är också en viktig insats för att bryta det sociala utanförskapet. Feriepraktiken har bidragit till ett tryggare och trivsammare klimat i grönområden. 9.7. Framtiden I och med den nya samlokaliseringen från och med årsskiftet och närmare samarbete mellan arbete och studier kommer enheten att kunna genomföra ett tydligare och mer flexibelt uppdrag. Samlokaliseringen kommer att underlätta för de som söker enhetens tjänster då olika professioner som kan vara ett stöd för vägen ut till arbete direkt eller via studier samlas kring individen. Enheten kommer fortsätta att utveckla sitt arbete att kartlägga samt rusta individerna som står utanför arbetsmarknaden utifrån deras individuella förutsättningar. Förändringsarbetet kring utvecklandet av de egna verksamheterna på arbetsmarknadsenheten fortsätter. De egna verksamheterna bör, i möjligast mån, vara knutna till kommunens andra verksamheter. 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9.8. Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal 9.8.1. Volymstatistik per 31 augusti 2016 Insatser Remisser från försörjningsstöd till arbetsmarknadsenheten exkl. välfärdsjobb Mottagningsgrupp, Jobbsökeri Egna verksamheter inom dataverkstad, transporttjänst etc. från försörjningsstöd Insatser inom jobb och utvecklingsgarantin Projekt 100 2016 2015 86 61 173 110 0 14 39 62 0 1 68 (70) 248 Insatser totalt Välfärdsanställningar Välfärdsjobb 156 218 OSA 48 54 Andra trygghetsanställningar inom kommunen 77 77 Välfärdsanställningar totalt 349 Totalt har 251 personer erbjudits ett välfärdsjobb sen Välfärdsjobbsatsningen startades. Av dessa anställdes 33 under 2016 och 218 under 2015. 9.8.2. Antal personer i Välfärdsjobb per 31 augusti 2016 Fördelat på de olika insatser som Arbetsförmedlingen fattat beslut om. Insats Nystartsjobb OSA, Offentlig skyddad anställning, inom välfärdsjobb Annat, Lönebidrag Total Kvinnor 18-25år 26-64år 9 78 Män Totalt 18-25år 9 26-64år 38 134 0 4 1 12 17 0 9 2 84 0 10 2 52 4 156 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9.8.3. 69 (70) Anställningar i Välfärdsjobb sen starten fördelade på branscher Yrkesbranscher Kvinnor 18-25år Män 26-64år 18-25år Totalt 26-64år Vård och Omsorg 4 34 2 14 54 Handel, försäljning och inköp 4 12 5 17 38 Administration 0 9 1 10 20 Hotell o Restaurang. 0 9 1 10 19 Tillverkning/Industri 0 3 0 4 7 Hantverk 1 31 0 0 32 Drift och Underhåll 0 1 1 11 13 Pedagogiskt arbete 3 16 0 5 24 Sanering och Renhållning 0 2 1 22 25 Anläggning/Trädgård 0 3 0 6 9 Transport 0 0 0 4 4 Annat (Lager, Trygghetsvärdar) 0 1 0 5 6 Totalt 12 121 11 108 218 personer anställdes under 2015, 33 anställdes per aug. 2016, totalt 251 9.8.4. 251 Redovisning utskrivna/avslutade deltagare i Välfärdsjobb per 31 augusti Här redovisas deltagare som avslutat sitt välfärdsjobb sedan projektet startade. Utfall Antal Reguljärt arbete (heltid, deltid, timanställd) 17 Utbildning (sfi, yrkesutbildning, andra utbildningar) 39 A-kassa Annat. (Utflyttning, sjukskrivning. Ej försörjningsstöd) 79 Finns åter hos Socialförvaltningen 2 11 Observera att en och samma deltagare kan finnas representerad i olika utfallskategorier. Totalt har 100 deltagare avslutat sin anställning i välfärdsjobb till slutet av augusti 2016. Av dessa har 56 % arbete (deltid, heltid, timanställning) och/eller studier (heltid eller deltid). 2016-09-20, reviderad 2016-09-22 9.8.5. 70 (70) Antalet beslutade utbildningsinsatser fördelade på olika utbildningsanordnare sedan välfärdsjobb startade. Utbildning Män Kvinnor Totalt Svenska för invandrare 59 5 64 Yrkesutbildning vård 23 2 25 Yrkesutbildning fastighetsskötsel 0 25 25 0 5 5 82 37 119 Väktarutbildning Totalt Utbildningar som har erbjudits och erbjuds - Svenska för invandrare (sfi) - En vårdutbildning som inriktar sig mot den grupp arbetar inom vården. - En köksutbildning som inriktar sig mot den grupp som har välfärdsjobb inom Restaurang och Kök. - En anpassad yrkesutbildning med inriktning mot arbete som fastighetsskötare. - Väktarutbildning Nya utbildningar planeras och skapas utifrån behoven. Kirsti Jolma Tf Enhetschef
© Copyright 2024