10. Detaljplan Långholmen 3 m.fl. – antagande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 21 (50) 2016-09-26 Kf § Ks § 301 10. Detaljplan Långholmen 3 m.fl. – antagande Dnr 2012/397-214 Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård, handel och kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan från staden ner mot Skeppsbrokajen. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 29 augusti 2016 förslag till beslut. Enligt skrivelsen följer planförslaget riktlinjerna i Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, att bebyggelsen i första hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter eller genom förtätning. Planområdet är centralt beläget och infrastruktur och kommunikationer är väl utbyggt. Det attraktiva området är således högst lämpligt att förtäta med såväl bostäder som service. I skrivelsen anges planhandlingarna och underlag till planen. Yttranden som inkom under granskningen finns i utlåtandet. Kommunstyrelsens förvaltning bemöter även två yttranden från sakägare som inte har tillgodosetts i antagandehandlingarna, vilket handlar om bullerskydd, vidare markföroreningsprover och höjdbestämmelser. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för Långholmen 3 m.fl. till kommunfullmäktige för antagande. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Justerandes sign Kommunfullmäktige 593 80 Västervik 0490-25 40 00 (tfn) 0490-25 40 61 (fax) www.vastervik.se [email protected] SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 22 (50) 2016-09-26 Ks § 301 forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, § 301 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 29 augusti 2016 (utsänd tidigare) Plankarta med bestämmelser 2016-08-15 (utsänd tidigare) Plan- och genomförandebeskrivning 2016-08-15 (utsänd tidigare) Samrådsredogörelse 2016-04-21 (utsänd tidigare) Utlåtande efter granskning 2016-08-15 (utsänd tidigare) Till planen hör även följande underlag: Behovsbedömning 2012-08-27, rev 2014-09-15 samt 2016-02-04 (utsänd tidigare) Fastighetsförteckning 2016-04-08 (utsänd tidigare) Bullerutredning (Sweco) 2015-06-24, rev 2015-11-25. PM 2016-05-30 (utsänd tidigare) Bebyggelsehistorisk utredning (Kalmar läns museum) 2009 (utsänd tidigare) Antikvarisk förundersökning (Tyréns) 2012-12-28 (utsänd tidigare) Rapport Luftprovtagning (Empirikon) 2016-01-25 (utsänd tidigare) Expedieras till: Länsstyrelsen i Kalmar län Kommunstyrelsens förvaltning Justerandes sign Kommunfullmäktige 593 80 Västervik 0490-25 40 00 (tfn) 0490-25 40 61 (fax) www.vastervik.se [email protected] 2016-08-29 Planarkitekt Sofia Hjertqvist 0490-254066 [email protected] Kommunstyrelsen Antagande av detaljplan för Långholmen 3 m.fl. Västerviks kommun, Kalmar län Bakgrund: Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård, handel och kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan från staden ner mot skeppsbrokajen. Under granskningstiden inkom åtta yttranden, se vidare i utlåtandet. Kvarvarande synpunkter från granskningen som inte tillgodoses finns från sakägare: Garvaren 2 (Columbus ekonomiska förening) Residenset 24 och Restidenset 29 (CA Fastigheter AB, för Majo Hotellinvest AB och Fastighets AB Fölungen) Fastighetsägaren till Garvaren 2 är missnöjd med planens krav på bullerskydd och vidare markföroreningsprover. Lägenheterna är redan ombyggda till bostäder (tidsbegränsat bygglov 2012) men dessa frågor utreds först nu när detaljplanen tas fram (för att få permanent bygglov). Samhällsbyggnadsenheten anser att det vid prövningen, d.v.s. i arbetet med detaljplanen, framkommit fakta som gör att skyddsåtgärder för buller samt ytterligare markundersökningar behöver vidtas. Det handlar om att uppnå en god boendemiljö såväl inomhus som på gården där människor ska bo och vistas en lång tid. Miljö- och byggnadskontoret och länsstyrelsen delar samhällsbyggnadsenhetens mening i dessa frågor. Fastighetsägaren till Residenset 24 och 29 anser att höjdbestämmelserna inom Långholmen 3 bidrar till att utsikten från stadshotellet och bostäderna på Residenset 29 kraftigt försämras. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\Handlingar-KS160912\160829-dpl-langholmen-antagande-missiv.doc 2016-08-29 Planförslaget följer riktlinjerna i Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, att bebyggelsen i första hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter eller genom förtätning. Planområdet är centralt beläget och infrastruktur och kommunikationer är väl utbyggt. Det attraktiva området är således högst lämpligt att förtäta med såväl bostäder som service. Jämför man gällande stadsplan med planförslaget medger gällande plan en högre höjd för byggnadsdelen närmast Långholmen 1 (med höga kulturhistoriska värden). Planförslaget anpassar sig således bättre till grannfastighetens höga kulturvärden. I delen närmast korsningen Strömsgatan/Kvarngatan medger planförslaget en höjd ca 1,5 m högre än i gällande plan, vilket alltså är en knapp förändring mot vad man har möjlighet att bygga idag. I korsningen finns grannbyggnader med lika höga och högre höjder än vad som föreslås för Långholmen 3. Samhällsbyggnadsenhetens samlade bedömning är att höjdbestämmelserna är lämpliga och tar hänsyn till såväl gaturum/stadsbild som till områdets kulturvärden/riksintresse. Som framtagna illustrationsvyer visar förändras utsikten från Kvarteret Residenset endast marginellt om man jämför planförslaget med vad man tillåts bygga enligt gällande plan. Detaljplanen för Långholmen 3 m.fl. har tidigare stämts av på planberedningen och i kommunstyrelsen. Planhandlingarna består av: - Plankarta med bestämmelser 2016-08-15 Plan- och genomförandebeskrivning 2016-08-15 Samrådsredogörelse 2016-04-21 Utlåtande efter granskning 2016-08-15 Till planen hör även följande underlag: - Behovsbedömning 2012-08-27, rev 2014-09-15 samt 2016-02-04 Fastighetsförteckning 2016-04-08 Bullerutredning (Sweco) 2015-06-24, rev 2015-11-25. PM 2016-05-30 Bebyggelsehistorisk utredning (Kalmar läns museum) 2009 Antikvarisk förundersökning (Tyréns) 2012-12-28 Rapport Luftprovtagning (Empirikon) 2016-01-25 2 (3) 2016-08-29 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att - godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för Långholmen 3 m.fl. till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsens förvaltning Sofia Hjertqvist Planarkitekt Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef Elisabeth Johansson t.f. förvaltningschef 3 (3) Antagandehandling Detaljplan för Långholmen 3 m.fl. Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-08-15 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar och underlag: - Plankarta med bestämmelser 2016-08-15 - Plan- och genomförandebeskrivning 2016-08-15 - Behovsbedömning 2012-08-27, rev 2014-09-15 samt 2016-02-04 - Samrådsredogörelse 2016-04-21 - Utlåtande efter granskning 2016-08-15 - Fastighetsförteckning 2016-04-08 - Bullerutredning (Sweco) 2015-06-24, rev 2015-11-25. PM 2016-05-30. - Bebyggelsehistorisk utredning (Kalmar läns museum) 2009 - Antikvarisk förundersökning (Tyréns) 2012-12-28 - Rapport Luftprovtagning (Empirikon) 2016-01-25 1(36) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund Fastighetsägaren till Långholmen 3 önskar bygga om en tidigare ungdomsgård (centrumgården) till bostadslägenheter. Långholmen 3 och Långholmen 1 omfattas i dag av den gamla stadsplanen C9 från 1927, och i och med pågående arbete med att aktualisera stadsplanen är det lämpligt att ta med båda fastigheterna i samma plan. I den påbörjade detaljplanen för Sjöstaden 1 (skeppsbrokajen), som legat vilande sedan 2010, ingår Norra Varvsgatan och Garvaren 2. Garvaren 2 fick 2011 ett tidsbegränsat bygglov för ändrad användning av kontors- och industrilokaler till bostäder och föreningslokal, samt för fasadändringar. 2013 delades fastigheten i Garvaren 2 (stenbyggnaden) och Garvaren 6 (träbyggnaden). För att fastställa bestämmelserna enligt det tidsbegränsade bygglovet, och för att se över Norra Varvsgatan, sammanfogas dessa delar med planen för Långholmen. Syfte Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård, handel och kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan från staden ner mot skeppsbrokajen. Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården ”H90 – Västerviks stad” och därför ställs höga krav på byggnadernas utformning. Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 är utpekade i kommunens kulturminnesvårdsprogram från 1986, och i en bebyggelseinventering gjord 1990, som byggnader av stort kulturhistoriskt värde. Det är planens syfte att, genom planbestämmelser, skydda byggnadernas specifika värden så att arkitektoniska och kulturhistoriska karaktärsdrag tas tillvara så långt det är möjligt. Överst t.v. Centrumgårdens entré mot Strömsgatan. Överst t.h. Fastigheterna Långholmen 1 och Långholmen 3 möts. Nederst t.v. Norra Varvsgatan med Garvaren 2 och 6 på höger sida. Nedan t.h. Norra Varvsgatan söderut. 2(36) PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget i centrala Västervik med utsikt över Skeppsbrofjärden och i anslutning till gatorna Strömsgatan, Kvarngatan, Norra Varvsgatan och Slottsholmsvägen, se orienteringskartor nedan. Areal Planområdet omfattar ca 0,94 ha. Markägoförhållanden Långholmen 3 ägs av det kommunala bostadsbolaget Västerviks Bostads AB. Västervik 4:1, Västervik 4:40 och Garvaren 5 ägs av Västerviks kommun. Fastigheterna Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 ägs av tre olika privata fastighetsägare. Fastigheterna redovisas i kartan till höger. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, vann laga kraft 2014-1107. I översiktsplanen beskrivs att bebyggelsen i första hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter eller genom förtätning. Service och bostäder ska med fördel placeras i närheten av varandra samt till infrastruktur/kommunikationer. I Västerviks trafikstrategi finns en prioriteringsordning som ska gälla vid planering: 1)gångtrafik, 2) cykeltrafik, 3)kollektivtrafik, 4)biltrafik. En förtätning enligt planförslaget bidrar till att uppfylla översiktsplanens kriterier. 3(36) När det gäller kulturmiljöer ska kommunen precisera och skydda kulturhistoriska värden i detaljplanerna. Ny bebyggelse kan endast tillåtas i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och vid utformning av ny bebyggelse bör hänsyn tas till områdets egenart. I kommunens tätortsstudie från 1990 står att bebyggelseutveckling bör ske enligt gällande detaljplaner, och att vid behov av förändring inom enstaka fastigheter bör lämpligheten prövas genom ny detaljplan. Detaljplan Planområdet omfattas i dagsläget av Västerviks stadsplan - C9, från 1927 (Långholmen 1 och 3), Ändring av stadsplan från 1976 (Norra Varvsgatan och Garvaren 2 och 6) samt Ändring av stadsplan från 1964 (Kvarngatan). Stadsplanen medger bostad och att byggnad får uppföras till en högsta byggnadshöjd av 11 meter. Högsta antal våningar är 3. Planen anger att det på varje våningsplan inte får uppföras fler än tre bostadslägenheter och balkonger och takkupor tillåts inte. För Norra Varvsgatan och Kvarngatan anges allmän plats, gatuparkering respektive gata. Garvaren 2 och 6 är planlagt som garage- och motorservice. Pumphuset på Norra Varvsgatan är inritat som befintlig bebyggelse. Avstyckning Fastigheten Garvaren 2 avstyckades 2013-07-02 till fastigheterna Garvaren 2 och Garvaren 6. I förrättningen bildades också ett servitut där Garvaren 6 gavs rätten att utnyttja mark tillhörande Garvaren 2 till två parkeringsplatser med erforderlig utfart samt uppställningsplats för sopkärl. Planuppdrag och övriga kommunala beslut Kommunstyrelsen gav 2012-09-10 § 257 samhällsbyggnadsenheten i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för fastigheten Långholmen 3. Kommunstyrelsen ställde sig även bakom upprättad behovsbedömning. I ett beslut 2014-09-29 § 325 godkände kommunstyrelsen en utökning av planområdet för att även omfatta Långholmen 1, Norra Varvsgatan och Garvaren 2 och 6. Kommunstyrelsen godkände den reviderade behovsbedömningen. 201109-29 gav Miljö- och byggnadsnämnden tidsbegränsat bygglov för ändrad användning och fasadändring av Garvaren 2 och 6, bygglovet är giltigt i fem år. Planförfarande Processen för en detaljplan regleras i plan- och bygglagen (PBL). Då planarbetet påbörjades före lagändringarna 1 januari 2015 så regleras denna detaljplan av den tidigare plan- och bygglagen. Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Program har inte bedömts nödvändigt. Planarbetet delas in i tre skeden, samråd, granskning och antagande. Under de två första skedena har berörda boende, sakägare och remissinstanser möjlighet att komma in med synpunkter. Därefter kan 4(36) planen antas av kommunfullmäktige. Om ingen överklagar den antagna planen vinner den laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet anslagits. Bygglov kan sedan beviljas och utbyggnad/genomförande påbörjas. Detta planärende befinner sig nu i antagandeskedet. Förenligt med 3-5 kap MB Planen bedöms vara förenlig med de hushållningsbestämmelser som finns för användning av mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken (MB). Enligt 5 kap, MB ska gällande miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Det finns inget som tyder på att normerna kommer att överskridas eller att uppnåbarheten försvåras på grund av planens genomförande. Behov av MKB Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat en behovsbedömning enligt MB 6 kap 11 § för aktuell detaljplan, 2012-08-27, och där bedömt att detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därmed inte upprättas. I och med utökandet av planområdet har behovsbedömningen reviderats 201409-15. Åtgärden innebar inte någon förändring av den tidigare bedömningen. Under planarbetets gång har nya luftmätningar gjorts på fastigheterna. Resultatet av dessa visar inte på höga föroreningshalter och kommunens bedömning att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behöver tas fram kvarstår. En mindre komplettering till behovsbedömningen har gjorts inför granskningen (2016-02-04). Riksintresse Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården H 90, Västerviks stad (reviderad beskrivning sommaren 2015). Riksintresset motiveras med att Västervik är en trä- och småstad präglad av en nära och visuell kontakt med vattnet och med Stegeholms slottsruin från mitten av 1300-talet som tillsammans med en småskalig trähusbebyggelse från 1700talet till 1900-talet och en stadsplan från 1670-talet visar på stadens utveckling och den långvariga betydelse som staden haft som hamn och handelsplats. De uttryck i riksintressebeskrivningen som kan beröras av planen är ”yttre hamnen från 1600-talet” samt ”trästadsbebyggelse från 1700-1900-talet med hus som vanligtvis är 1½-2½ våningar höga, klädda medträpanel eller putsade och målade i ljusa oljefärger eller rödmålade”. Förändringar inom planområdet kan inverka på riksintresset och dess värden. Därför ska byggnader vid om-/nybyggnation ”så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön” (Miljöbalken 3 kap. 6§). Den medeltida staden Planområdet ligger inom fornlämningsområdet den medeltida staden och inom detta område gäller fornminneslagen. Kulturminnesvårds- I kommunens kulturminnesvårdsprogram från 1986 pekas ett avsnitt av den centrala staden ut som nr 131; Västerviks kulturmiljö. Planområdet program 1986 faller inom ramen för den utpekade kulturmiljön, som även omfattar stadsområdena norr och västerut. Den välbevarade stadsplanen och den 5(36) äldre bebyggelsen utgör de främsta motiven för utpekandet. Långholmen 1 och Garvaren 2 och 6 utgör kategori 2, och för dessa är rådet att byggnaderna bör bevaras och underhållas med hänsyn till dess stora kulturhistoriska värden. Kulturhistorisk bebyggelseinventering 1990 1990 utfördes en kulturhistorisk bebyggelseinventering av Kalmar Läns Museum för Västerviks stadskärna som redovisar råd och riktlinjer till fastighetsägare och myndigheter. Bostadskvarteren Långholmen och Garvaren finns i denna upptagna som kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som ska bevaras. Långholmen 1 och intilliggande fastigheter karakteriseras av trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen, en högreståndsbebyggelse med stora eller mycket stora stadsgårdar. Bostadshusen är i två–tre våningar och panelade eller putsade. Rådet för Långholmen 1 är att bevara butiksfasaden från 1928 eftersom sådana i dag är alltmer sällsynta. Huset på Garvaren 6 (träbyggnaden) beskrivs vara det enda kvarvarande av magasins- och bodbebyggelsen i hamnen. Gamla magasinet, Garvaren 6. I inventeringen betonas också storgatans värde som en huvudaxel genom staden då gatan sedan 1600-talet har varit den främsta vägen till Skeppsbron, se bild nedan. Storgatans kontakt med Skeppsbron. Bebyggelsehistorisk En bebyggelsehistorisk utredning utfördes 2009 i arbetet med utredning 2009 detaljplanen Sjöstaden 1 och berör fastigheterna Garvaren 2 och 6 (då Garvaren 2). I utredningen beskriver Kalmar Läns Museum områdets kulturhistoriska värden och ger rekommendationer för hur de bör beaktas i detaljplanen. De frågeställningar med fokus på stadsbilden och bebyggelsen 6(36) som berör denna plan sammanfattas nedan: 1. Särskilda skydds- och varsamhetsbestämmelser Skyddsbestämmelser bör införas för byggnaderna på Garvaren 2 och 6. Utredningen ger rekommendationer för skyddets omfattning. 2. Hamnkaraktären Hamnplanen bör bevaras som det offentliga rum som det alltid har varit, öppet mot Skeppsbrofjärden och med visuell och funktionell kontakt mot staden. Inga träd bör planteras på kajen, men alléraden mot staden bör behållas och kan kompletteras till dubbelsidig. Man bör undvika att blockera den visuella kontakten mellan Skeppsbrofjärden/Skeppsbron/Järnvägsstationen. Antikvarisk förundersökning 2012 2012 upprättade Tyréns en antikvarisk förundersökning utifrån exploatörens dåvarande förslag på ombyggnation av befintlig byggnad på Långholmen 3. Förundersökningen utredde även ett scenario där befintlig byggnad rivs och ersätts av ny. I förundersökningen beskrivs att byggnaden har ett identitetsskapande värde då den vara en del av invånarnas fritid under olika tider (först som biograf och biljardpalats, senare som ungdomsgård). Den har även ett kulturhistorisk värde då den är ett dokument över såväl 1900-talets biografvurm, bilismens införande av nya funktioner så som bensinmack och 1970-talssamhällets fokus på barn och ungdomars rättigheter. Tyréns bedömning var att, genom föreslagen ombyggnation skulle den ursprungliga funktionalistiska byggnaden i vissa avseenden förvanskas. Vid en rivning och nybyggnation kan formgivningen vara modern men hänsyn bör då tas till den befintliga kulturmiljön genom att återknyta till den äldre bebyggelsens kvaliteter och material. För att värna om upplevelsen av kulturmiljön (gaturummet och den småskaliga trähusbebyggelsen) bör skalan hållas nere. Fornlämningar Planområdet ligger inom fornlämningsområde RAÄ 94 Västerviks stad. Fornlämningsområdet omfattar hela Västerviks stadskärna och ligger inom kategorin stadslager. Vid markarbeten och byggnation ska en ansökan om tillstånd lämnas till länsstyrelsen. Om fornlämningar påträffas under arbetet ska länsstyrelsen alltid kontaktas omedelbart. Länsstyrelsens uppgift är att informera om skyddet av fornlämningar enligt kulturmiljölagen och bedöma om det finns risk att kända eller okända fornlämningar kan komma att beröras. Övriga ställningstaganden Västerviks kommun har tagit fram ett underlag till ”Policy för grön- och blåstrukturen i Västerviks stad och dess närmaste omgivning” i vilken det bland annat anges att såvida ett parkträd fälls skall det ersättas med två, samt att strandområden i anslutning till bebyggelse ska vara tillgängliga för allmänheten. Strandskydd Strandskyddet är upphävt inom planområdet i nu gällande detaljplaner. Vid upprättande av ny detaljplan återinträder strandskyddet. 7(36) PLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR Historik Västervik flyttades till sitt nuvarande läge omkring 1433 då staden anlades i skydd av 1360-talsfästningen Stegeholm (f.d Stäkeholm), på Slottsholmen vid Gamlebyvikens inlopp. Den första stadsbebyggelsen låg kring S:ta Gertruds kyrka och i området ner mot vattnet. Staden växte med en medeltida gatustruktur och med en huvudgata utmed strandlinjen som korsades av korta tvärgator. Bebyggelsen och fastighetsgränserna lades ofta snett i relation mot vattnet. Senare anlades en ny hamn vid Saltsjön, nuvarande Skeppsbron, och i anslutning till denna växte en ny stadsdel fram. Dessa tidigare stadsområden kan ännu spåras i stadsplanen samt i fastighetsindelningen. Västervik drabbades av ett flertal anfall och bränder under 1600talet. År 1677 härjades slottet på Stegeholm, varefter det senare aldrig återuppbyggdes. Staden byggdes upp på nytt igen utifrån en stadsplan med regelbundna kvarter och breda gator, vars struktur idag utgör riksintresse. I staden växte det fram trähusbebyggelse med härledning från framförallt 1700- och 1800-talet som ännu idag i stora delar är i princip oförändrade. Detta gör Västervik unikt i förhållande med andra städer med sitt stora utbud av trähusbebyggelse från denna tid. Västervik började industrialiseras i samband med att sjöfarten fick sitt uppsving i mitten av 1800-talet och järnvägslinjerna till Åtvidaberg och Hultsfred togs i bruk. Vid denna tid tog större förändringar vid i stadskärnans utkant, med industribyggnader och nya institutioner, samt tekniska installationer såsom vattentorn och elektricitetsverk. Kring sekelskiftet 1900 skedde de mest omfattande förändringarna i staden och mycket av det som skapades då finns kvar i helhetsintrycket av dagens stadsbild. Stads- och landskapsbild Västervik utgörs av två landområden som möts i en vik genom två holmar. Det norra, Norrlandet, är bergigt och trädbevuxet medan det i söder är svagt sluttande och stadsbebyggt. Den övergripande karaktären av Västervik stadskärna är en småstadsmiljö med låg byggnadsskala, traditionella trähus och orientering mot vattnet. Flera olika landmärken i form av smala torn och skorstenar bryter av mot den låga skalan och utgör karakteristiska blickfång i stadsbilden. BEFINTLIG BEBYGGELSE Långholmen 3 1935 ritade Västerviksarkitekten Johan Lund byggnaden på Långholmen 3, ett nöjespalats av ”funktionalistisk typ”. Förslaget ansågs vara en för tiden modern byggnad, till såväl form som användning. I hörnet Strömsgatan/Kvarngatan, där det idag är entré, fanns en bensinmack och i övriga huset fanns en stor biografsalong samt en biljardhall med 8(36) entré från Norra Varvsgatan. Byggnadsvolymen var stor med flacka tak och formspråket avvek från gatans övriga bebyggelse av låga trähus. Fasaderna var till stora delar fönsterlösa och slätputsade. Johan Lunds originalritningar från 1930-talet. På 1970-talet byggdes byggnaden om till ungdomsgård, en ombyggnation som tydligt visar tidens ideal. Den stora biosalongen delades upp i en samlingssal med scen, ett rum med kafé/biljard, ett kök och ett tv-rum. Biografen delades även i höjdled så att en övervåning med hobbyrum och rum för lek och motion kunde byggas. Fönster och dörrar togs upp i fasaden mot hamnen. Där bensinmacken tidigare legat byggdes en ny entré med toaletter och kontor och i källaren placerades slöjdsal, målerilokal och mopedverksamhet. Ritningar på 1970-talets ombyggnation till ungdomsgård. I januari 1982 brann byggnaden. Året därpå öppnades den återuppbyggda Centrumgården på samma plats. Byggnaden framstår idag som tre tätt liggande byggnadskroppar, före detta biografsalongen, den tidigare entrén till biografen och tillbyggnaden från 1970-talet (nuvarande entré). Byggnadskroppen mot 9(36) hamnen har en slätputsad fasad i en gul-grå kulör och ett flackt avvalmat sadeltak i grå plåt. Den gamla entrén till biografen är en mindre byggnadsvolym i två våningar med en fasad av puts och tegel i en varmgul kulör och med ett flackt sadeltak i plåt. Den tredje byggnadskroppen är uppförd i brunt mexitegel och har ett avvalmat pulpettak med flack lutning, täckt av grå plåt. Själva entrépartiet är placerat i en täckt pelargång. Långholmen 3 är väl synligt från Skeppsbrofjärden och sticker ut i stadsbilden med sin relativt långa fasad och sin funktionalistiska stil. Sedan centrumgårdens verksamhet lades ner 2009 har huset hyrts ut som kontorslokaler till olika företag. Byggnaden mot Strömsgatan. Kulturhistoriskt värde Byggnaden i sig bedöms inte ha ett så stort värde att den måste bevaras. Däremot ska en nybyggnation på platsen visa hänsyn till gaturummet och intilliggande äldre träbebyggelse genom en anpassad volym. Byggnaden på Långholmen 3 sett från Skeppsbrokajen. Långholmen 1 till höger i bild. Långholmen 1 Byggnaderna inom Långholmen 1 präglas av högrestånd och är en stor stadsgård som i senare tid blivit kringbyggd. Byggnaderna är tvåvånings putsade trähus. Byggnaden i korsningen Storgatan/Strömsgatan utgörs av Lewenhauptska huset (efter släkten med samma namn) vars bottenvåning byggdes kring 1800, och övervåningen ca 50 år senare. I 10(36 kv Långholmen 1 finns en mycket välbevarad butiksfasad från 1928. T.v. Långholmen 1 och Långholmen 3 på Strömsgatan, höger sida. T.h. Långholmen 1 från Norra Varvsgatan. Idag finns lokaler för frisersalong, restaurang, kontor, lager, läkarmottagning och bostäder i huset. Kulturhistoriskt värde Byggnaderna har stora kulturhistoriska värden och bör bevaras. Butiksfasaden från 1928 är viktig att bevara eftersom äldre butiksfasader börjar bli alltmer sällsynta. Garvaren 2 och Garvaren 6 På dessa fastigheter låg ett garveri från slutet av 1700-talet till år 1925. På tomten finns idag två byggnader som båda hört till garveriet. Det ena är en äldre träbyggnad (Garvaren 6), det andra en tegelbyggnad som uppfördes år 1920 av Västerviks Läderfabrik AB (Garvaren 2). När garveriet lades ner köptes fastigheten av Tempel Riddare Orden som år 1927 lät inreda en ordenssal i tegelbyggnadens vindsvåning. Övriga lokaler har under tidernas lopp hyrts ut till olika företag, exempelvis en kolonialvarufirma, en begravningsbyrå, ett tryckeri och ett glasmästeri. Träbyggnaden var en av flera magasinsbyggnader i området kring sekelskiftet 1900. Det fanns magasin såväl norr som söder om kvarteret Garvaren 2. Skorpan och Jungmannen är två sådana och dessa försvann för att ge plats åt Slottsholmsvägen och parkeringsplatser på Garvaren 5. Viktiga importvaror som kom till hamnen var exempelvis salt, kaffe och sill. Varorna lossades direkt från fartygen i hamnen till magasinen. Den stora grossistfirman Adam Jern & Co nyttjade lokalerna under senare delen av 1800-talet. Under den här tiden åkte godstågen från hamnen på Norra Varvsgatan. Idag finns bostadslägenheter och en ordenslokal i stenbyggnaden medan träbyggnaden ännu inte är ombyggd till bostäder. Byggnaderna på Garvaren 6 och Garvaren 2 sett från Skeppsbrokajen. 11(36 Kulturhistoriskt värde Garvaren 6 och 2 Byggnaderna skall enligt Kalmar läns museum betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader enligt Plan- och bygglagen 8 kap 13 § och ska bevaras. I detaljplanen bör finnas skyddsbestämmelser (q) som skyddar byggnaderna emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning. Garvaren 6 Träbyggnaden är bevarandevärd eftersom den representerar den småskaliga trähusbebyggelsen som tidigare fanns i hamnen, och är den enda magasinsbyggnad som finns kvar i området. Det är vid förändringar och underhåll särskilt angeläget att värna om att äldre byggnadsdelar (ex. äldre breda panelbrädor, äldre fönsterluckor och beslag m.m.) bevaras, samt att spår av byggnadens användning och utseende från den tid då den tjänade som garveri bevaras (spår i panelen som visar tidigare takform, öppningar m.m.). Garvaren 2 Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde som del av det äldre garveriet och de kvarter som tidigare legat här. Byggnaden har ett tidstypiskt utseende. Ombyggnationen som gjordes 2012 stämmer väl överens med de riktlinjer som Kalmar läns museum gett om fasadens utformning, tex har gamla fönsteröppningar återskapats. Se bild ovan. Västervik 4:40 Pumphuset (P5) på Norra Varvsgatan, se bild till höger, byggdes 1969 och inrymmer tekniska utrymmen för Västerviks stad samt offentliga toaletter. MARK- OCH MILJÖFÖRHÅLLANDEN Geotekniska förhållanden Ingen geoteknisk utredning har gjorts för planområdet. Vid eventuell grävning och schaktning ska de geotekniska förhållandena utredas. Radon Planområdet ligger inom ”områden med lokala förekomster av högradonmark” (SGU 1988). Området bedöms ligga i nära anslutning till det område som i översiktsplanen från 2000 finns markerat som högriskområde för radon. Nya byggnader ska uppföras radonsäkert. Markföroreningar På Långholmen 3 har det funnits en bensinstation. År 2000 togs jordprover på 4 punkter på gatorna runt fastigheten. Mätningarna gjordes enligt SPIMFAB-mätningars koncept och man kollade oljeföroreningar i olika fraktioner och PAH. Samtliga jordprover visade värden som låg under riktvärdena. Tidigare mätningar av inomhusluften har visat på förhöjda halter av bensen i delar av byggnaden. 12(36 Det kan finnas cisterner kvar med bensin/diesel/ eldningsolja under mark, totalt har det funnits tre stycken. Kommunens miljö- och byggnadskontor har ritningar som visar cisternernas lägen men det finns ingen information om att de skulle ha avlägsnats. Det har även funnits verkstad, spolhall och smörjgrop i fastigheten. På Långholmen 1 har det tidigare funnits en kemtvätt och det är troligt att detta kan påverka inomhusluften samt miljön på gården. Inom fastigheterna Garvaren 2 och Garvaren 6 har det tidigare varit garveri där det bland annat förekommit kromgarvning. Inför planens granskningsskede har nya mätningar av inomhusluften gjorts på de fyra fastigheterna. Det som har mätts är bensen (Långholmen 3), klorerade kolväten (Långholmen 1) och flyktiga PAH (Garvaren 2 och 6). Mätningarna bedöms ge en god överblick över föroreningssituationen i inomhusluften samt en indikation om eventuella föroreningar i underliggande mark. Fler markprovtagningar bedöms därmed inte behövas under planarbetet. Detta gör också att man slipper göra åverkan på befintliga byggnader med hänsyn till boende och verksamheter. Resultatet av mätningarna har sammanställts i en rapport (Empirikon 2016-01-25). För Långholmen 1 och Långholmen 3 ligger uppmätta värden under Naturvårdsverkets riktvärden. Resultatet visar inte på någon påverkan på inomhusluften från förorenad mark. För Garvaren 2 överstiger uppmätta värden föreslagna riktvärden (PAH:er), högsta värdena uppmättes i källarutrymmet. Här bedöms dock exponeringen för människor som låg då källaren används som förråd mm där man endast vistas tillfälligt. Inom Garvaren 6 är det endast halten fluoranten som överskrider riktvärdet. Troligtvis beror detta värde på andra källor än eventuella föroreningar i marken. Ett referensprov utanför byggnaden skulle dock göra bedömningen säkrare. Fortsatta luftundersökningar bedöms inte behövas på Långholmen 1 och Långholmen 3. Däremot motiverar förhöjda värden att ytterligare undersökningar görs i källarutrymmet på Garvaren 2 och eventuellt även utanför Garvaren 6. I samband med förestående bygglovsprocess för Garvaren 2 och 6 kommer ytterligare undersökningar att genomföras. Dels kommer det att säkerställas att det i lägenheter inte kan uppmätas förhöjda halter av PAH:er, dels kommer jordprover att tas och vid behov kommer åtgärder att genomföras så att platsspecifika värden för känslig markanvändning uppnås. De platsspecifika värdena motiveras av att det inte är aktuellt med uttag av dricksvatten. Lukter Eftersom det är avloppsvatten som hanteras kan det finnas en problematik med lukt vid pumpstationen på Norra Varvsgatan. När organiskt material bryts ner i avloppsvattnet bildas illaluktande svavelväte, mest bildas det vid höga temperaturer och om avloppsvattnet står stilla en längre tid. Luktreducerande åtgärder kan sättas in om lukten blir ett problem. 13(36 RISK, SÄKERHET OCH STÖRNINGAR Buller Fastigheterna inom planområdet ligger nära Slottsholmsvägen som är en stor genomfartsväg och en av två länkar (den andra går över Fiskartorget) mellan centrum och Norrlandet. Norra Varvsgatan, Storgatan och Strömsgatan är mindre gator som inte alstrar lika mycket trafik. Kvarngatan är en gågata där ingen biltrafik så när som på räddningstjänstens fordon förekommer. Riksdagens riktvärden för trafikbuller 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan ska fungera som vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. En utgångspunkt är att riktvärdena bör klaras vid nybyggnation av bostäder. Riktvärdena för buller inomhus bör aldrig överskridas, enbart i byggnader med särskilt kulturhistoriska värden etc. (Tillämpning av riktvärden för trafikbuller. Underlag för vägledande rapport, Boverket 2004) Minst en balkong/uteplats till varje bostad, eller gemensam uteplats i anslutning till bostäderna ska utföras och/eller placeras så att de utsätts för högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och högst 70 dB(A) maximal ljudnivå. Ny förordning om riktvärden från 1 juni 2015 55 dBA ekvivalentnivå vid fasad 50 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats Nybyggnation Riktvärdena får överskridas om minst hälften av bostadsrummen i en bostad är vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad och 70 dBA maxnivå inte överskrids mellan kl 22.00 och 06.00 vid fasad. Ombyggnation Vid en ombyggnad eller ändrad användning av en byggnad gäller att minst ett bostadsrum i en bostad ska vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids. (Regeringskansliet, SFS 2015:216) Bullerutredning För att säkerställa en god boendemiljö för fastigheterna inom planen har en bullerutredning tagits fram (Sweco 2015-06-24) för enkeltriktad trafik på Norra Varvsgatan, med en komplettering utifrån dubbelriktad trafik (2015-11-25). Bullerutredningen inkluderar tillkommande trafik i enlighet med planförslaget. Resultaten ställs mot de nationella riktvärdena och om dessa överskrids så behöver skyddsåtgärder studeras. För att se metod och olika scenarier för beräkningarna, se Swecos rapport. Kartan nedan visar ekvivalent ljudnivå två meter över mark (Sweco). 14(36 Resultat bullerutredning Skillnaden i ljudnivå mellan enkelriktad och dubbelriktad trafik på Norra Varvsgatan är mycket liten och föranleder inte till någon förändring i planens bestämmelser. Långholmen 1 Långholmen 1 uppfyller kraven enligt den nya förordningen om riktvärden genom att det finns en sida (innergården) där ljudnivåerna ligger under riktvärdet för såväl ekvivalent som maximal ljudnivå. Garvaren 2 och 6 Garvaren 2 och 6 klarar kraven enligt den nya förordningen om riktvärden eftersom den västra och södra fasaden ligger under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA, om alla lägenheter har tillgång till någon av dessa fasader. Däremot ligger båda fastigheterna över riktvärdet för maximal ljudnivå. Genom att sätta upp en ca 2 meter hög bullerskärm mot Slottsholmsvägen klarar Garvaren 2 och 6 såväl ekvivalent som maximal ljudnivå även på den östra sidan och fastigheterna kan få tillgång till en tyst uteplats och friyta. Blått: 45-50 dBA, grönt: 50-55 dBA, gult: 55-60 dBA, orange: 60-65 dBA Långholmen 3 För Långholmen 3 har den västra och södra fasaden ekvivalenta ljudnivåer under 55 dBA. Vid den östra sidan överskrids 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid cirka två tredjedelar av fasaden, dock endast med 1 dBA (värdet ligger på 56 dBA). Samtliga fasader ligger över riktvärden för maximala ljudnivåer, 70 dBA. Det är ännu oklart om Långholmen 3 ska byggas om inom befintlig byggnad eller om den ska rivas och en ny byggnad ska uppföras. Oavsett vilken lösning som väljs gäller förordningens riktlinjer att minst ett bostadsrum i en bostad (vid ombyggnation) och minst hälften av bostadsrummen (vid nybyggnation) ska vara vänt mot en tyst sida. Detta är något som man får förhålla sig till när man tittar närmare på byggnadens utformning. I det arbetet gäller det även att hitta lösningar så att lägenheterna får tillgång till privata och/eller gemensamma uteplatser som klarar kraven. En lösning som Västerviks Bostads AB skissar på under planarbetet är att göra en gård inom fastigheten med plank mot Strömsgatan och Norra Varvsgatan, för att klara de maximala ljudnivåerna. Skulle bullernivåerna överskridas något (i dagsläget överskrids nivån med endast 1 dBA) finner kommunen att det finns skäl att göra avsteg från riktlinjerna. Ett skäl är att fastigheterna ligger mycket centralt i Västervik, vilket innebär påtagliga fördelar i en långsiktig 15(36 samhällsutveckling då staden kan förtätas. Ett annat skäl är att byggnaderna på Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 är befintliga byggnader med höga kulturvärden. För Långholmen 3 rör det sig om en ombyggnation alternativt en nybyggnation inom befintlig fastighet och därmed går det inte att påverka byggnadens läge och lägre krav bör därför kunna ställas utomhus. Ett tredje skäl är att det finns få lediga lägenheter i Västerviks stadskärna. Lägenheter i centrum skapar både en hög densitet av staden, mer liv och rörelser i staden under olika tider och kan samtidigt bidra till en större blandning av olika samhällsgrupper. Västerviks kommun jobbar därtill mycket aktivt med att minska genomfartstrafiken och sänka hastigheterna i stadskärnan samt ge plats åt fler gående och cyklister. Med ovanstående skäl är det både positivt för utvecklingen av staden och motiverat att bostäder inom fastigheterna ska kunna möjliggöras. För resonemang kring förväntade trafikökningar, se avsnitt ”Gator och trafik” nedan. Trafiksäkerhet En ny parkeringsstrategi håller på att utarbetas i Västervik och en trafiksimulering för att undersöka omstyrning i trafiken i centrum har tagits fram. Med dessa eventuella omstyrningar kan förutsättningarna i området förändras. Västervik jobbar dock aktivt för att prioritera gångoch cykeltrafikanters säkerhet och framkomlighet. Höga vattenstånd/ översvämning Delar av planområdet, främst en bit av Norra Varvsgatan, ligger inom gränsen för att drabbas av framtida havsnivåhöjningar enligt Länsstyrelsens WebbGIS. Dessutom ligger en del av området inom gränsen för högsta extremvattenstånd för kusten enligt länsstyrelsens scenarior, dvs. maximal havsnivåhöjning i kombination med högvatten och större regnmängder. Sannolikheten för det högsta extremvattenståndet är dock mycket låg. För att förhindra att byggnader etc. kommer till skada vid ett inträffande ställs dock höga krav på framförallt tekniska åtgärder för att hantera dagvattnet samt att det finns ytor dit vattnet kan ledas och samlas tillfälligt. Källarplan bör inte byggas, så länge det inte sker med en vattentät konstruktion. Mer om detta under Störningsskydd. T.v. Maximal havsnivåhöjning, 250cm, om 100 år enligt länsstyrelsens WebbGIS. T.h. Scenario extremvattenstånd kust, om 100 år enligt länsstyrelsens WebbGIS. 16(36 NATUR Mark, vegetation och djurliv På gamla kartor har man sett att det sedan mitten av 1800-talet har funnits en enkelradig allé mellan Varvsgatan och Skeppsbron. Idag finns en rad med lindar som står i en bred gräsremsa mellan Norra Varvsgatan och Slottsholmsvägen. Lindarna och gräset mjukar upp området som i övrigt består av hårdgjorda ytor och byggnader. Dessutom utgör grönytan en behövlig avgränsning mellan den högt trafikerade Slottsholmsvägen och bostadshusen på Norra Varvsgatan. Träden ska bevaras såvida de inte är skadade och utgör en hälsorisk. Gräsytan ska finnas kvar så långt det är möjligt utifrån planerad omgestaltning av Norra Varvsgatan. Lindarna utmed Norra Varvsgatan. Utmed Kvarngatan, på kommunens mark, står i dagsläget tre träd, se bild till höger. Träden kommer troligtvis att behöva tas ned när Långholmen 3 byggs om. I enlighet med Västerviks kommuns ”Policy för grön- och blåstrukturen i Västerviks stad och dess närmaste omgivningar” från 2008 ska varje träd som fälls ersättas med två nya träd och dessa ska planteras i anslutning till planområdet i samråd med kommunens samhällsbyggnadsenhet. Grönstruktur Närliggande grönytor finns på Slottsholmen och i Stadsparken och mindre parker i närheten är Olof Palmes Park, Paléns Park och Bergens lycka. Större strövområden finns ca 1,4 km från planområdet. Planområdet ligger även nära Gamlebyviken och Skeppsbrofjärden där det finns möjlighet att promenera längs med vattenlinjen. 17(36 FÖRSLAG OCH KONSEKVENSER BEBYGGELSEN BHK1 BDHK BHK2 Volym En blandning av olika ändamål bidrar till en levande och trivsam stadskärna dygnet runt. Planen möjliggör för en flexibel användning av fastigheterna med bestämmelsen bostad, vård, handel och kontor. På Långholmen 1 och 3 är det eftersträvansvärt med publika ändamål på bottenvåningarna och bostäder högre upp i byggnaderna. Därför tillåts användningen handel endast på bottenvåningen på Långholmen 3. Eftersom det finns en befintlig läkarmottagning på plan 2 (Långholmen 1) medges att högst 20 % av bruttoarean får användas som vård och handel på våningarna över bottenvåningen, för denna fastighet. Hela bottenvåningen får dock nyttjas för dessa ändamål. Inom Garvaren 2 och 6 tillåts föreningslokal eftersom det finns en befintlig ordenslokal på översta våningen i Garvaren 2. Långholmen 3 ska göras om till ca 20 hyresrätter/ägarlägenheter. I dagsläget är det inte bestämt om befintlig byggnad ska byggas om eller om den ska rivas och ersättas av en ny byggnad. Västerviks Bostads AB har gjort en volymstudie för att visa hur byggnaden kan komma att se ut från Strömsgatan och från Skeppsbrokajen och redovisar inte någon utformning (fönstersättning, material, färg osv). Volymstudien har tagits fram för att man ska få en uppfattning om hur väl förslaget passar in i miljön samt hur utsikten från grannfastigheter kan förändras. Kommunen anser att volymerna som redovisas värnar om upplevelsen av kulturmiljön, dvs gaturummet och den småskaliga trähusbebyggelsen. Vy över den tänkta byggnaden sett från Skeppsbron. (Skiss Västerviks Bostads AB) 18(36 Vy över den tänkta byggnaden sett från Strömsgatan-söder. (Skiss Västerviks Bostads AB) Vy över den tänkta byggnaden sett från Strömsgatan-norr. (Skiss Västerviks Bostads AB) Höjd Planen reglerar byggnadshöjd och nockhöjd i meter över nollplanet. Detta för att förenkla en framtida bygglovshantering då det är stora nivåskillnader mellan Strömsgatan och Norra Varvsgatan, med souterränghus på Långholmen 1 och 3 som följd. Det är byggnadshöjden som man upplever när man går på Strömsgatan och därför är det viktigt att reglera denna. Mot Norra Varvsgatan/Skeppbron är inte upplevelsen av byggnadshöjden det viktigaste utan snarare att inte nocken blir för hög. Därför reglerar planen nockhöjd över nollplanet på denna sida. Bebyggelsens tillåtna höjd varierar inom Långholmen 3, totalt finns fyra olika höjder. Byggnadshöjden är som högst (18,5 m över nollplanet) i korsningen Kvarngatan/Strömsgatan (beräkningsgrundande fasad mot Strömsgatan). Byggnaderna i kvarteret Kapellet och Trakteraren som ansluter till korsningen har högre byggnadshöjder och kommunens ställningstagande är att gaturummet tål att även Långholmen 3 blir något högre i den här änden. Höjden trappas ner mot Norra Varvsgatan och mot Långholmen 1. Mot Långholmen 1 tillåts en högsta nockhöjd på 16,5 meter över nollplanet för att anknyta till befintlig bebyggelse med 19(36 höga kulturvärden. Bestämmelserna säkerställer en god miljö avseende stadsbild och proportioner i gaturummet. Bestämmelserna medger såväl att befintlig byggnad kan finnas kvar som att den ersätts av en ny. När höjderna ska jämföras med höjder i andra detaljplaner är det viktigt att utgå ifrån samma nivå. Byggnadshöjderna i Kvarteret Residenset är inte reglerade över nollplanet utan ifrån gatans nivå. Omsätter man dessa höjder till meter över nollplanet så är skillnaden mot planförslagets höjder på Långholmen 3 inte särskilt stora. Inför granskningen av planen har Västerviks Bostads AB tagit fram vyer som visar hur utsikten från grannfastigheter i Kvarteret Residenset kan komma att förändras med planförslaget jämfört med befintlig byggnad och jämfört med hur ett ombyggnadsförslag enligt gällande plan skulle kunna se ut. I denna volymstudie har man utformat en gård inom Långholmen 3 som ett förslag på hur man kan klara riktvärdena för buller inom fastigheten. Med gården kan man dels uppnå en tyst sida för bostadsrummen och dels få tillgång till en tyst uteplats för de boende. Vyerna presenteras nedan. Utsikt från stadshotellets balkong Befintlig byggnad Ombyggnad - gällande plan Nybyggnad - planförslaget Ifrån stadshotellets balkong ändras endast utsikten mot värmeverket i planförslaget jämfört med de andra. Jämför man planförslagets volymer med befintlig byggnad och med ombyggnadsförslaget enligt gällande plan så ser man mer av vattnet i planförslaget eftersom volymen närmast Långholmen 1 är lägre i detta förslag. Utsikt från Residenset 29 Befintlig byggnad Ombyggnad - gällande plan 20(36 Nybyggnad - planförslaget Utsikt från Residenset 29, hörnet Kvarngatan/Strömsgatan Befintlig byggnad Ombyggnad - gällande plan Nybyggnad - planförslaget Står man på översta våningen i Residenset 29 ger den planerade gården på Långholmen 3 ett visuellt släpp i fasaden vilket gör att man kan se vattnet mer än vad man gör idag och om man skulle bygga om enligt gällande plan. Ifrån hörnet Kvarngatan/Strömsgatan ser man lika mycket av vattnet i de tre olika förslagen. Påverkan på riksintresse för kulturmiljövården Kommunens bedömning utifrån framtagna vyer är att planförslaget inte försämrar utsikten från Kvarteret Residenset. Det är främst utsikten mot värmeverkets skorsten som försvinner. Havsutsikten över Långholmen 1 och bort mot Slottsholmen påverkas inte alls eftersom inga förändringar av höjder sker på Långholmen 1. Den lägre byggnadsdelen närmast Långholmen 1 och gården innebär att planförslaget bidrar till ökad havsutsikt från vissa punkter. Byggnaderna på fastigheterna Garvaren 2, Garvaren 6 och Långholmen 1 är kopplade till riksintressets uttryck i staden som ”småskalig trähusbebyggelse”, ”rutnätsplanen” och ”yttre hamnen från 1600-talet”. Genom att skydda byggnaderna med bestämmelsen ”q” bidrar planen till att byggnaderna får stå kvar och ha kvar sin värdefulla karaktär/utformning. Planen har på så sätt en positiv påverkan på riksintresset. För Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 är höjdbestämmelserna satta utifrån befintliga byggnader. För Långholmen 3 medger planen något högre byggnadsdelar i korsningen Kvarngatan/Strömsgatan. Detta skulle kunna föranleda påverkan på riksintressets uttryck. Kommunen anser dock att hänsyn till riksintresset och kulturvärdena tagits genom att föreslagna byggnadshöjder/nockhöjder är lägre mot den lägre, riksintressanta bebyggelsen på Långholmen 1. I korsningen mot Kvarngatan finns idag byggnader med högre höjder motsvarande de som föreslås för Långholmen 3 och kommunen anser att planbestämmelserna är lämpliga och möjliggör för en förtätning i ett attraktivt läge i centrala staden. I nu gällande detaljplan medges samma byggnadshöjd över hela Långholmen 3, d.v.s. att man tillåts bygga lika högt mot Kvarngatan som mot Långholmen 1. Planförslaget tillåter att man bygger ca 1,5 m högre än gällande plan mot Kvarngatan men medger en lägre höjd i delen som gränsar mot Långholmen 1. På så sätt anser kommunen att planförslaget visar större hänsyn till riksintresset än vad nu gällande detaljplan gör. För att ytterligare undvika en negativ påverkan på riksintresset (uttrycket rutnätsplanen) och skapa en stadsmässighet i gatumiljön säkerställer planen att det blir ett slutet kvarter på Långholmen 3, se ”p1” nedan. 21(36 Kommunens samlade bedömning är således att planen med föreslagna volymer och bestämmelser inte påverkar riksintresset negativt. Byggnadsdelen närmast Långholmen 1 kan med fördel ställas gavelställd mot lokalgata och taket får gärna utgöras av sadeltak med liknande takvinkel som Långholmen 1. Detta skulle göra att byggnadernas volymer och proportioner skulle passa väl ihop. Kulturmiljö/ arkeologi Tillståndsansökan gällande fornlämning ska göras i god tid innan markarbeten påbörjas. Tillståndet är en förutsättning för hur och om markarbeten sedan kan genomföras. Där beslutas det också om en arkeologisk åtgärd skall genomföras innan eller i samband med markingreppen. E Högsta tillåtna nockhöjd för pumphuset är 4,5 meter. p1 Bebyggelsen ska placeras i fastighetsgräns/gatulinjen och utformas som ett slutet kvarter, d v s byggnadernas fasader ska vara sammanbyggda, alternativt ansluta till plank, mot allmän plats. Syftet med bestämmelsen är att åstadkomma en stadsmässig karaktär mot omkringliggande gator. Gestaltning Det är viktigt att byggnaden på Långholmen 3 utformas på ett sätt som gör att den passar väl in i närmiljön och därför är det av stor vikt att arkitekturen håller en hög kvalitet. Pumphuset föreslås få ett attraktivare utseende genom att tak och väggar anläggs med växter, exempelvis sedummattor, och att dörrarna målas om. Kulturhistoriska värden Bebyggelsen på Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 har stora kulturhistoriska värden och får inte förvanskas enligt Plan och bygglagen 8 kap. 13§. Ändringar av byggnaderna ska utföras varsamt så att byggnadernas karaktärsdrag beaktas och dess kulturhistoriska värde tas till vara enligt 8 kap. 17§ PBL. Byggnadernas yttre ska hållas i vårdat skick enligt 8 kap. 14§. q1 Bebyggelsen får inte rivas. Bebyggelsens karaktär får inte förändras vad gäller form/volym, fasader (färg, fönstersättning och material) och tak. Vissa byggnadsdelar kan dock få bytas ut så länge byggnadens karaktär bevaras. Butiksfasaden mot Strömsgatan från 1928 ska bevaras. q2 Bebyggelsen får inte rivas. Bebyggelsens karaktär får inte förändras vad gäller form/volym, fasader (färg, fönstersättning och material) och tak. Vissa byggnadsdelar kan dock få bytas ut så länge byggnadens karaktär bevaras. q3 Bebyggelsen får inte rivas. Bebyggelsens karaktär får inte förändras vad gäller form/volym, fasader (färg, fönstersättning och material) och tak. Vissa byggnadsdelar kan dock få bytas ut så länge byggnadens karaktär bevaras. Byggnadens exteriör ska bevaras avseende äldre byggnadsdelar såsom breda panelbrädor, fönsterluckor och beslag, samt spår av byggnadens tidigare användning som garveri som spår i panelen som visar tidigare takform och öppningar. Läs mer i Bebyggelsehistorisk utredning, Kalmar läns museum 2009. 22(36 Garvaren 6. T.v: fasad mot Slottsholmsvägen, mitten: fasad mot Norra Varvsgatan, t.h: äldre fönsterlucka. parkering Bestämmelsen reglerar att parkering får uppföras på parkmark, inom avgränsade områden. Områdena är avgränsade för att parkeringsplatserna ska hålla tillräckligt avstånd från trädens stammar så att trädens rötter får en god livsmiljö med såväl luft som vatten i marken. Angöring till parkeringsplatserna ska ske från Norra Varvsgatan. utrymning Utrymningstrappa för fastigheten Garvaren 2 får finnas på parkmark. trappa Trappor för fastigheterna Sjökaptenen 2 och 3 får finnas på lokalgata. Trapporna behövs dels för tillgängligheten till fastigheterna och dels på grund av det kulturvärde som trapporna innebär i stadsmiljön. T.v: Utrymningstrappan på Garvaren 2. T.h: Trappor på trottaren utmed Norra Varvsgatan. Byggnad får inte uppföras; prickmark och plusmark Byggnad får inte uppföras på prickmark, den öppna gården på Långholmen 1 är av stor vikt för såväl bebyggelsens kulturvärde som för bullernivåerna. Plusmarken (parkeringsytan/gården på Garvaren 2 och 6) får endast bebyggas med uthus, garage och plank. Det är möjligt att anlägga parkering, uteplatser, ramper till entréer, bullerskärm etc på marken. Utfart Körbar utfart får inte anordnas från fastigheten Garvaren 2 ut på Slottsholmsvägen. Uteplatser och balkonger Med ändamålet bostäder ställs krav på möjliga uteplatser. Detta kan tillgodoses antingen med gemensamma utrymmen på gården/taket eller 23(36 privata uteplatser som t.ex. balkonger. För Långholmen 3 är det i planen möjligt att ha balkonger och/eller att delar av taket/gården utnyttjas som en gemensam uteplats för de boende. På Långholmen 1 finns idag en innergård med uteplats. På Garvaren 2 och 6 kan en gemensam uteplats anordnas på gården om en del parkeringsplatser tas bort, förslagsvis längst i norr. Övriga friytor finns att tillgå utanför planområdet, se mer under Grönstruktur. ÄNDRAD LOVPLIKT, LOV MED VILLKOR Buller bostäder a1 Bygglov för ändrad användning till bostäder får inte ges förrän bullerskydd har uppförts mot Slottsholmsvägen i enlighet med Swecos rekommendation om bulleråtgärd. Nuvarande plank på Garvaren 2 är ett 1,5 meter högt rödmålat träplank. Byggnadens fönster sitter på ca 2,10 meter från marken. I bygglovshanteringen får man titta på vilken typ av bullerskärm som passar i miljön. Det är viktigt att skärmen visar hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värde, att utsikten för de boende inte störs och att en framtida uteplats på gården blir attraktiv och känns luftig. En idé är att titta på om skärmen kan vara indelad i segment, exempelvis glasad upptill. Enligt Sweco bedöms det inte vara realistiskt att bygga om befintligt plank eftersom det saknar de akustiska kraven som ställs på en bullerskärm; att den ska vara helt tät, ca 2 m hög samt bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare. Befintligt plank på Garvaren 2. Exempel på hur bullerskärmar kan se ut. 24(36 a2 För bostäder mot Norra Varvsgatan gäller att minst ett bostadsrum (vid ombyggnation) och minst hälften av bostadsrummen (vid nybyggnation) placeras mot en tyst/ljuddämpad sida. Bestämmelsen gäller inom hela användningsgränsen. Med bostadsrum avser Boverket alla rum i permanentbostäder och fritidshus där låg ljudnivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila och rum för daglig samvaro. Kök, kök med matplats och badrum räknas inte som bostadsrum och behöver alltså inte beaktas då minst hälften av bostadsrummen ska vändas mot tyst/ljuddämpad sida. Vid utformningen (och i bygglovshanteringen) av byggnaden får man titta på hur detta kan lösas på bästa sätt. Det hänger ihop med hur planlösningarna ser ut och hur man löser tillgången till balkonger och/eller en gemensam uteplats på en eventuell gård eller ett tak. Markföroreningar Bygglov får inte beviljas förrän tillsynsmyndigheten godkänt genomförda åtgärder avseende markföroreningar för att uppnå värden motsvarande känslig markanvändning. Fler undersökningar kommer sannolikt att behövas i samband med kommande bygglovsprocesser för att avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Innan bygglov kan beviljas krävs ett godkännande från tillsynsmyndigheten för de åtgärder som vidtas avseende markföroreningen. Mer information kring föroreningarna, se under Mark- och miljöförhållanden ovan. Parkering bostäder För att beviljas bygglov för bostäder finns ett villkor att fastighetsägarna ska ha ordnat parkeringsplatser motsvarande minst 0.65 parkeringsplatser/lägenhet. Villkoret gäller fram till att Västerviks kommun har antagit en parkeringsnorm, som då gäller. För mer information, se under Parkering nedan. SERVICE OCH KOLLEKTIVTRAFIK Planområdet ligger i Västerviks centrum som tillhandahåller ett brett serviceutbud. Området har åtkomst till kollektivtrafik med busstrafik på Norra Varvsgatan samt ca 300 meter till resecentrum. En flyttning av busshållplatsen på Norra Varvsgatan ut till Slottsholmsvägen föreslås för att bussarna ska slippa krångla sig in på mindre gator. En bussficka bedöms inte behövas utan utrymme finns för bussen att stanna till på vägen. I övrigt förväntas inga förändringar ske gällande kommunikationerna i området. Busshållsplatsen föreslås flyttas till Slottsholmsvägen, strax intill pumphuset. 25(36 TILLGÄNGLIGHET Inom planområdet varierar markens höjd ca 4 meter från högsta till lägsta punkt (Strömsgatan respektive Slottsholmsvägen. Norra Varvsgatan och Strömsgatan förbinds genom de brant lutande gatorna Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan. I övrigt bedöms tillgängligheten vara god med gång- och cykelvägar i anslutning till planområdet, god tillgänglighet till kollektivtrafik och uppställningsplatser för cykel. ”Policy för funktionshinder i Västerviks kommun” ligger till grund för detaljplanen. En förutsättning är att detaljplanen och dess innehåll, såväl samtliga bebyggda ytor som utomhusmiljöer, anpassas för att uppfylla gällande lagar och regler rörande tillgänglighet, och att eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven i första hand sker på den egna fastigheten. Biltrafik GATOR OCH TRAFIK Genom planområdet går Slottsholmsvägen (huvudgata) som ingår i ringleden runt Västerviks centrum. Slottsholmsvägen förbinder centrum med Norrlandet och Lucerna. En vägutredning för en ny sydlig infart till Västervik ska tas fram. Infartens syfte är att få en alternativ infart till staden och att avlasta tätorten från framför allt tung trafik med målpunkter i sydöstra delen som t.ex. hamnområdet på Lucerna. Då en sydlig infart skulle innebära en genare väg mot centrum för trafik söderifrån, kan belastningen på Slottsholmsvägen komma att öka. Kommunen bedömer inte att trafiken på Strömsgatan kommer att öka som en följd av detaljplanen. På Norra Varvsgatan (lokalgata) kommer trafiken att öka något på grund av de ca 15-18 nya parkeringsplatserna utmed gatan. Framtida eventuella boende på Långholmen 3 kommer också generera en liten trafikökning på Norra Varvsgatan då de ska in i sitt tänkta garage. I planarbetet har man diskuterats en avsmalning av Norra Varvsgatan med enkelriktad trafik och snedställda parkeringsplatser som följd. Tankar om detta finns kvar men planen möjliggör även för att ha gatan kvar som dubbelriktad. Kommunen vill i dagsläget inte låsa fast gatans utformning utan vill ha en plan som möjliggör för såväl enkelriktad trafik med snedställda parkeringsplatser som dubbelriktad trafik där även tvärparkering (90 grader) är möjligt. Framtagen bullerutredning är gjord utifrån scenariot enkelriktad trafik, med en komplettering utifrån dubbelriktad trafik. Resultatet i bullerutredningen visar att skillnaden i bullernivåer mellan enkeltriktad och dubbelriktad trafik på Norra Varvsgatan är mycket liten och gör ingen skillnad i planen. En idé finns om att byta ut asfaltsbeläggningen på Norra Varvsgatan till smågatsten och att ta bort trottoarerna så att gata och gångstråk ligger i samma nivå. En sådan utformning skulle göra gatan mer attraktiv och uppmuntra bilisterna att köra saktare till fördel för de gående. Innan man bestämmer sig för utformningen behöver dock frågor som bullernivåer och tillgänglighet utredas. Båtmansgatans förlängning inom 26(36 Garvaren 5, görs om till lokalgata. Gång- och cykeltrafik På Kvarngatan mellan Strömsgatan och Norra Varvsgatan kommer endast gångtrafik att tillåtas (gågata), vilket är fallet redan idag. Nedre Kvarngatan ska omgestaltas så att den passar ihop med övriga Kvarngatan. Gångvägar tillåts inom parkmark för att möjliggöra för förlängningar av gatorna Kvarngatan och Nygatan mot Skeppsbron, samt för att möjliggöra för en gångförbindelse mellan befintlig gångväg, ny busshållsplats och offentliga toaletter i pumphuset. Gångvägarnas placering är endast illustrationer i planen och är inte fastlåsta. T.v: Nedre Kvarngatan och Skärgårdsterminalen på Skeppsbron. T.h: Planen möjliggör för visuella och funktionella förlängningar av gatorna från staden ner mot skeppsbrokajen. Parkering I samband med planarbetet på Slottsholmen bestämdes att nya parkeringsplatser ska tillskapas på Norra Varvsgatan. Planen möjliggör för ca 15 nya parkeringsplatser mellan träden. Dessa är allmänna parkeringsplatser som är till för alla. Parkeringsbehovet pendlar över tid och det finns många faktorer som påverkar bilberoendet, tex antal cykelparkeringsplatser och avståndet till parkeringsplatsen. Därför är det viktigt att inte låsa in fastigheten i en bestämd parkeringslösning som tenderar att bli oflexibel efter en tid. Rimligt antal parkeringsplatser ska dock enligt lag finnas inom rimligt avstånd. Vid bostäder ställs högre krav på att parkeringar ska vara närliggande än andra verksamheter, men det behöver nödvändigtvis inte finnas inom fastigheten. Långholmen 1 saknar idag parkeringsplatser inom fastigheten och de boende brukar parkera nere på Skeppsbron. I nuläget finns 11 bostadslägenheter inom fastigheten. Garvaren 2 och 6 har parkeringsplatser till de boende på gården. Vid en ombyggnation alternativt nybyggnation på Långholmen 3 kommer parkeringsplatser att byggas i källaren. Vid förnyande av Norra Varvsgatan är det viktigt att ta hänsyn till infarterna till garagen på Långholmen 3 och befintligt garage i kvarteret Kapellet. 27(36 Kan inte parkeringsbehovet tillgodoses inom respektive fastighet är det lämpligt att fastighetsägarna får möjlighet att lösa behovet genom parkeringsköp/avtal med en annan fastighetsägare alternativt ingå i en gemensamhetsanläggning utanför planområdet. Det finns gott om lediga parkeringsplatser i parkeringshus/anläggningar inom rimligt gångavstånd från planområdet. På Skeppsbron, Garvaren, Västerport och i Roséns parkeringshus finns i genomsnitt ca 100 lediga parkeringsplatser (genomsnittligt värde utifrån kontinuerligt genomförda mätningar), se karta nedan. Utöver ovan angivna anläggningar finns kantstensparkering, mindre parkeringsanläggningar samt Läroverksplan inom 0-500 meter. Karta: lokalisering av parkeringshus/parkeringsanläggningar. Västerviks kommun har idag ingen parkeringsnorm med angivet antal parkeringsplatser som behövs för olika ändamål. Det pågår dock ett arbete att ta fram en parkeringsstrategi i kommunen. Framtagen statistik visar att biltätheten för Västerviks stadskärna är 0,64-0,65 bilar/hushåll, vilket kan användas som en vägledning för bostäder i centrum. I plankartan finns en ökad lovplikt att 0,65 parkeringsplatser/lägenhet ska kunna tillgodoses innan bygglov vid ändrad markanvändning till bostäder beviljas. Lovplikten gäller fram till att Västervik får en parkeringsnorm som då ska följas. STÖRNINGSSKYDD Buller Kvarteren Långholmen och Garvaren ligger mycket nära befintliga stadsvägar, se avsnitt om buller. Inomhusnivåerna för buller måste behandlas under bygglovet, särskilt viktigt är detta för ändamålet bostäder, som kan utformas med en tystare sida om det samtidigt uppfyller kraven på en godtagbar planlösning. Riskför översvämning, b1 Med anledning av klimatförändringarna med ökade medelvattennivåer som följd har Västerviks kommun angivet en lägsta nivå för färdigt golv för bostäder på +2,8 meter över nollplanet (utifrån koordinatsystem RH00 som är likvärdigt med medelvattennivån) som skydd. I planen finns denna bestämmelse för fastigheten Långholmen 3. 28(36 Källarplan/souterrängplan får uppföras under denna lägstanivå. Detta innebär en översvämningsrisk som dock kan minimeras genom att källarplanet anläggs med vattentät betong och genom att andra byggnadstekniska åtgärder vidtas för att kunna hantera en eventuell förhöjd havsyta. I källarplanet får exempelvis förråd, garage, tvättstuga och gemensamhetslokaler finnas. Planbestämmelsen ”Byggnad ska uppföras så att naturligt översvämmande vatten upp till +2,7 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion” säkerställer detta. Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 berörs inte av bestämmelsen då de är befintliga byggnader som har höga kulturhistoriska värden och skyddas i planen. Lukter Närheten till pumphuset på Norra Varvsgatan (eventuellt luktproblem) måste beaktas. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer MKN – luft, buller, vatten en detaljplan ska det framgå att gällande miljökvalitetsnormer (MKN) har iakttagits och att inte planen medverkar till att dessa överträds. Det finns idag miljökvalitetsnormer för luft, buller och vattenkvalitet. Det är främst i storstäder som det finns problem med att uppfylla miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider och partiklar i luften. I mellanstora och mindre städer är det framförallt vid påtagligt trafikalstrande verksamheter som det kan uppkomma. Förändringarna som detaljplanen medför bedöms inte innebära en betydande ökning av trafiken som riskerar att miljökvaliteterna överskrids. Buller behandlas under rubriken Buller. Dagvattnets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten beskrivs nedan. I TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, dagvatten och avlopp Bebyggelsen ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten och är ansluten till det allmänna VAnätet, till vilket även ny bebyggelse ska anslutas. Vatten, spillvatten och hantering av dagvatten ska utformas i samarbete med Västervik Miljö och Energi AB (VMEAB). Det finns rörledningar för dagvatten i Norra Varvsgatan idag (grönt på kartan). Via flertalet utlopp rinner dagvatten ut i recipienten Skeppsbrofjärden. Ytvatten från Skeppbrokajen rinner också direkt ner i havet. I grönytan mellan Norra Varvsgatan och Slottsholmsvägen har dagvatten möjlighet att infiltrera och renas på sin väg mot havet. Enligt VMEAB fungerar dagvattenhanteringen bra i området idag. 29(36 Kartan: Blått är dricksvatten, grönt dagvatten och rött spillvatten. I kommunens översiktsplan 2025, tematiska tillägget Strategi för klimatanpassning, har man satt upp vissa riktlinjer, bland annat dessa: • I samband med detaljplaneläggning, reservera ytor för att skapa bättre förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten och byggande av fördröjningsmagasin. • Reglera användningen av bottenvåningen i byggnader: till exempel oinredd källare, garage i bottenvåningen, byggnation med vattentät betong eller utan fönster. Planförslaget innebär inte att mer takyta eller gata tillförs i området, de enda hårdgjorda ytorna som kan tillkomma är de nya parkeringsplatserna längs Norra Varvsgatan. Kommunen är högst angelägen om att dessa ytor ska bestå av genomsläpplig markbeläggning som tex smågatsten eller gräsarmering för att dagvattnet ska kunna infiltrera och renas i marken. Kommunens ambition är också att genom höjdsättning se till att dagvatten kan ledas till grönytan. Då minskar mängden dagvatten som måste tas omhand via ledningar. 30(36 Om mark består av mycket föroreningar ska dagvatten inte infiltreras och föra med sig föroreningarna ut i havet. Kommunens miljö- och byggnadskontor samt samhällsbyggnadsenhet bedömer att föroreningssituationen i marken där parkeringsplatserna ska anläggas inte är så dålig att dagvatten inte kan infiltrera i marken. Kommunens samlade bedömning är att varken dagvattnet eller föroreningarna som finns i marken kommer att påverka MKN för vatten. Påverkan av föroreningarna bedöms heller inte bli så stor att den utgör ett hinder för en dagvattenhantering som är bättre anpassad till framtida klimat. Grönområdet längs Norra Varvsgatan skyddas genom bestämmelsen park i planen. I denna grönyta finns goda möjligheter att avvattna området/leda dagvatten för att kunna hantera framtida dagvattensituationer som klimatförändringar kan föra med sig. Genom breda öppna diken, så kallade svackdiken, kan dagvattnet rinna långsamt och renas av växtlighet (ersätter ledningar). Så kallade Rain Gardens/biofilter är täta system där dagvattnet renas på väg till ledningar. Det är dock viktigt att sådana system utformas på ett tilltalande sätt och att träden inte tar skada. För samtliga fastigheter gäller att dagvatten i första hand bör hanteras naturligt inom fastighetsgränsen. Så långt det är möjligt ska genomsläppliga markmaterial användas och grönytor bevaras. En åtgärd som skulle förbättra dagvattenhanteringen (minska avrinningen) i området är att anlägga växtlighet (sedum) på tak, exempelvis på pumpstationen. Samlad bedömning Detaljplanen följer riktlinjerna i kommunens ÖP/klimatstrategi. Den enda skillnaden i andelen hårdgjorda ytor som planens genomförande skulle medföra jämfört med dagsläget är parkeringsplatserna utmed Norra Varvsgatan, och anläggs dessa med ett genomsläppligt material kan dagvattnet som hamnar här infiltrera i marken och renas på sin väg mot Skeppsbrofjärden. Att detaljplanen säkerställer grönytan som park i planen ger oss goda förutsättningar att kunna ta hand om dagvatten även i framtiden. Då reningseffekten av dagvatten bedöms bli god, kommer detaljplaneförslaget inte motverka till att miljökvalitetsnormerna för vatten i Skeppsbrofjärden uppnås. Den kemiska och den ekologiska statusen kommer inte att förändras av detaljplaneförslaget. E-område Pumphuset (P5) på Norra Varvsgatan innehåller tekniska utrymmen som försörjer centrum samt norra delarna av staden. Det finns också offentliga toaletter i huset. Byggnaden utgörs av en stor betongkonstruktion där största delen ligger under mark. En flytt av byggnaden skulle vara mycket kostsam och är inte aktuell. Det är viktigt att Västervik Miljö och energi kommer åt byggnaden med sina servicebilar tex vid byte av pumpar, kabelöverföringar, ventilationskanaler och service på transformatorerna. Därför ska det vara fritt på gräsytorna framför dörrarna. På sidan som vetter mot söder ska det vara möjligt att med lastbil och kran kunna backa intill huset. 31(36 Energi, el Befintliga byggnader är kopplade till fjärrvärmenätet. Ny bebyggelse kan, om det finns intresse, ansluta till fjärrvärmenätet. Västerviks Miljö och Energi AB ansvarar för fjärrvärmen. Elledningar som finns i området ska beaktas. Tel Teleledningar finns framdraget till bebyggelsen i området. Skanova äger ledningarna. Avfall Brandskydd Planområdet omfattas av det kommunala renhållningssystemet. Utrymmen för hantering av avfall anordnas på gårdarna eller inbyggt i byggnaderna med tillgänglig hämtning från gatan. Avfallsanläggningar ska utarbetas i samarbete med Västervik Miljö och Energi och riktlinjer för avfallshantering ska följas enligt ”Handbok för avfallsutrymmen, Avfall Sverige”. Byggnader ska uppföras så att framkomligheten för räddningstjänstens fordon garanteras och så att utrustning för livräddning och/eller brandsläckning inte behöver bäras längre än 50 meter. Om byggnadernas utformning gör så att det krävs utrymning med räddningstjänstens höjdfordon kan krav ställas på brandväg med god tillgänglighet och uppställningsplatser inom fastigheten. Området ska uppfylla kraven på brandvatten enligt VAV P76, Vatten för brandsläckning samt VAV P83, Allmänna vattenledningsnät. Brandskydd ska i övrigt utformas enligt gällande krav i samråd med räddningstjänsten. PLANENS GENOMFÖRANDE Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Genomförandetid ORGANISATORISKA FRÅGOR Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av allmän platsmark inom planområdet (gator och parkmark). Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av anläggningar inom kvartersmark. För trappor och brandtrappa (till privata fastigheter/byggnader) som ligger på allmän plats ansvarar fastighetsägarna till byggnaderna som nyttjar trapporna. Genomförandetiden är fem (5) år från det att planen vinner laga kraft. TEKNISKA FRÅGOR Trafik och parkering, se Gator och trafik. Park Träden längs Norra Varvsgatan omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Grönytan säkerställs genom planbestämmelsen park i planförslaget. En del av grönytan tas i anspråk vid anläggandet av nya parkeringsplatser. Egenskapsgränsen för parkeringsplatserna har fått sin form för att särskilt hänsyn ska tas till träden och trädens rötter. I planförslaget lämnas en gräsyta närmast trädens stammar för att skydda rötterna, parkeringarna får anläggas på ca 2 meters avstånd från trädkronornas ytterkant. Den skyddade ytan 32(36 har utökats inför planens antagande. Detta bedömer kommunen är ett tillräckligt avstånd för träd av denna storlek. Träden står dessutom i en sammanhängande gräsremsa vilket betyder att trädrötterna har möjlighet att söka sig runt om parkeringsplatserna där regnvatten infiltrerar och där rötterna kan andas. Det är kommunens högsta ambition att bevara träden. Därför kommer man att vid anläggandet av parkeringsplatserna att skydda träden och vara ytterst försiktig vid grävningen. Grövre rötter bör så långt som det är möjligt inte skadas vid grävning, framförallt om de är tjockare än 5 cm. Ett sätt att undvika att skada rötterna är att handgräva runt dem. Man ska också tänka på inte kompaktera marken kring träden utan att använda sig av gatan istället till maskiner och fordon. Man kan också överväga att använda sig av skelettjord för att göra marken hållfast samtidigt som man skapar en bra miljö för rötterna. Med vidtagna åtgärder bedöms trädallén inte skadas av planförslaget varpå dispens inte anses behöva sökas hos Länsstyrelsen. Det är kommunens avsikt att det ska finnas allé här även i framtiden. Teknisk försörjning En befintlig pumpstation ligger inom planområdet och inrymmer tekniska utrymmen samt offentliga toaletter. Hanteringen av VAförsörjningen, el, tele och värme ska utformas i samarbete med Västervik Miljö och Energi AB. I närområdet finns möjligheter att anknyta till befintliga ledningar. Västerviks kommun ska teckna ett nyttjanderättsavtal med Västervik Miljö och Energi AB för toaletterna i pumphuset. FASTIGHETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER Inom planområdet finns sex berörda fastigheter; Långholmen 1, Långholmen 3, Västervik 4:1, Västervik 4:40, Garvaren 2, Garvaren 5 och Garvaren 6. Det finns inga behov av markförvärv eller gemensamma anläggningar inom planområdet. Långholmen 1 Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från icke angett ändamål (C9:an) till bostad, vård, handel och kontor. Begränsningen att endast tillåta tre lägenheter/våningsplan försvinner med den nya planen. Högsta tillåtna nockhöjd är bestämd utifrån befintlig byggnad. Prickad mark (byggnad får inte uppföras) har tillförts på gården dels för att den bidrar till kvarterets höga kulturvärden och dels för att den öppna gården behövs för att bebyggelsen ska ha tillgång till en bullerfri sida. Långholmen 3 Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från icke angett ändamål (C9:an) till bostad, handel och kontor. Begränsningen att endast tillåta tre lägenheter/våningsplan försvinner med den nya planen. 33(36 Byggnadshöjden utökas i hörnet Strömsgatan/Kvarngatan med som mest ca 1,5 meter jämfört med tidigare plans bestämmelse. Nockhöjden mot Långholmen 1 sänks jämfört med gällande detaljplan. Västervik 4:1 Fastigheten fortsätter vara allmän platsmark. Användningen ändras från gata till gågata. Kvarngatan mellan Strömsgatan och Norra Varvsgatan är idag inte tillgänglig för biltrafik. Västervik 4:40 Fastigheten fortsätter vara allmän platsmark. Användningen gatuplantering ersätts av lokalgata och parkmark. Parkeringsplatser medges på parkmark inom avgränsade områden för att träden ska kunna sparas. För att Västerviks Miljö och Energi AB ska ha åtkomst till pumphuset ska marken i anslutning till pumphuset vara tillgänglig. En brandtrappa till Garvaren 2 tillåts på parkmark, ett arrende finns mellan kommunen och fastighetsägaren och detta planeras att fortlöpa. Fastighetsägaren till Garvaren 2 ansvarar för skötseln inom det arrenderade området. Trappor till fastigheterna Sjökaptenen 2 och 3 tillåts på lokalgatan. Trapporna behövs för komma in i byggnaderna och har ett kulturhistoriskt värde i staden. Fastighetsägarna till Sjökaptenen 2 och Sjökaptenen 3 ansvarar för drift och underhåll av trapporna. Garvaren 2 Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från garage- och motorservice till bostad, handel och kontor. Fastigheten arrenderar en del av parkytan norr om byggnaden, på kommunens fastighet Västervik 4:40, till en brandtrappa. Arrendet planeras att fortlöpa. Fastighetsägaren till Garvaren 2 ansvarar för skötseln inom det arrenderade området. Högsta tillåtna byggnadshöjd är bestämd utifrån befintlig byggnad. Inom fastigheten tillkommer att det på gården endast får uppföras uthus, garage och plank. Garvaren 5 Del av fastigheten i Båtmansgatans förlängning ändrar användning från garage- och motorservice (kvartersmark) till lokalgata (allmän plats). Detta görs för att säkerställa infarten till Garvaren 2 och 6, samt att spara det öppna siktstråket mot Skeppsbron. Kommunen avser inte att det ska bli någon förbindelse mellan Båtmansgatan och Slottsholmsvägen. Garvaren 6 Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från garage- och motorservice till bostad, handel och kontor. Högsta tillåtna byggnadshöjd är bestämd utifrån befintlig byggnad. Mellan Garvaren 2 och Garvaren 6 finns ett servitut där Garvaren 6 ges rätt att nyttja en yta på fastigheten Garvaren 2 till parkeringsplatser och sophantering. Inom fastigheten tillkommer att det på gården endast får uppföras uthus, 34(36 garage och plank. EKONOMISKA FRÅGOR Ett plankostnadsavtal har tecknats mellan kommunen och fastighetsägaren till Långholmen 3 om upprättande av detaljplan. Någon planavgift i samband med framtida bygglov tas därför inte ut för tillkommande bebyggelse på Långholmen 3. För fastigheterna Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 räknas en planfaktor ut och avgift tas ut i samband med bygglov. Ett exploateringsavtal kommer inte att tecknas under planarbetets gång eftersom det inte finns några kommunala intressen som bör säkerställas innan planens antagande. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kommunens utgifter för planens genomförande innebär uppförandet av nya parkeringsplatser motsvarande en summa på ca 300 000 kr. Eventuell omdaning av gator med ny markbeläggning etc och ändrad fasad på pumphuset är inte inräknat i detta. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägarna Respektive fastighetsägare ansvarar för och bekostar samtliga åtgärder inom kvartersmark. Bevarande Detaljplanen innebär att skyddsbestämmelser (q) med rivningsförbud införs för byggnader på fastigheterna Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6. Bestämmelser med syfte att säkerställa bevarande av byggnader kan i vissa fall leda till att fastighetsägaren blir berättigad till ersättning. Avgörande för frågan om fastighetsägaren har rätt till ersättning är om bestämmelserna förorsakar sådan skada som berättigar till ersättning enligt plan- och bygglagen (PBL). Kommunen har utrett de ersättningsrättsliga konsekvenserna för berörda fastigheter i planen och gjort bedömningen att ersättningsgill skada inte bedöms uppstå, då kvalifikationsgränsen för rätt till ersättning på grund av skyddsbestämmelser och rivningsförbud inte uppnås. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Strandskydd Planområdet ligger i anslutning till vattnet och omfattas därmed av strandskydd enligt Miljöbalkens bestämmelser, då detta skydd återinträder i samband med ny planläggning. Strandskyddet upphävs inom hela planområdet i samband med planens antagande. Strandskyddets två syften att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, bedöms inte påverkas negativt av planförslaget, snarare anses allmänhetens tillgång till Skeppsbrokajen förbättras genom tydligare övergångar över Slottsholmsvägen från Kvarngatan och Nygatan. Livsvillkoret för djur- och växtlivet bedöms inte påverkas av 35(36 planförslaget. Upphävandet motiveras med följande skäl enligt MB 7 kap. 18 c §: 1. Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Kommunen anser att området redan har tagits i anspråk på så sätt att kvartersmarken inom planområdet har varit bebyggd i århundraden och grönytor och gator har sett ut på ungefär samma sätt under lång tid, i gällande plan regleras dessa ytor som gatuplantering. 2. Området är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller järnväg. Planområdet är väl avskilt från stranden genom ett ca 10 m brett vägområde – Slottsholmsvägen. 3. Området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Planförslaget skyddar befintliga byggnader med stora kulturhistoriska värden så att dessa kan bevaras. Dessa byggnader går inte att flyttas utanför planområdet. 5. Området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet. I kommunens översiktsplan står det att vi ska skapa fler nya bostäder i centrum. Det är ett allmänt intresse att det finns planlagd mark för bostäder i centrala staden. Det är teoretiskt möjligt att skapa nya bostäder även utan planläggning, men då gällande detaljplan nästan är 100 år gammal har den bestämmelser som är svåra att verkställa utifrån dagens krav på byggnaders utformning och konstruktion. Därför är det ett angeläget allmänt intresse att vi kan förnya planen för att kunna skapa fler bostäder i det mycket attraktiva område som planområdet utgör. Kommunen anser att ovanstående skäl är tillräckliga för att upphäva strandskyddet. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Projektgrupp Planhandlingarna har upprättats av kommunens samhällsbyggnadsenhet. Sofia Hjertqvist Planarkitekt Samhällsbyggnadsenheten 36(36 Antagande Detaljplan för Långholmen 3 m.fl Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-08-15 UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING Handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser - Plan- och genomförandebeskrivning - Fastighetsförteckning - Behovsbedömning av MKB - Samrådsredogörelse - Utlåtande efter granskning - Bullerutredning, PM till bullerutredning - Bebyggelsehistorisk utredning - Antikvarisk förundersökning - Rapport Luftprovtagning Hur granskningen bedrivits Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden 2016-05-02 – 2016-06-03. Myndigheter, sakägare och allmänhet har fått tillfälle att yttra sig. Detaljplanen har varit utställd på stadsbiblioteket, kommunhuset och på kommunens hemsida. Kungörelsen har skett i Västervikstidningen och Vimmerbytidningen. Skriftliga synpunkter som inkom under samrådet har bemötts i samrådsredogörelsen. Yttranden och synpunkter har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen 2016-06-02 KOMMUNALA ORGAN 2. Miljö- och byggnadsnämnden 3. Västervik Miljö & Energi AB 4. Räddningstjänsten 2016-05-31 2016-06-01 2016-05-23 SAKÄGARE 5. Långholmen 3 (Västerviks Bostads AB) 6. Garvaren 2 (Columbus ekonomiska förening) Tillägg till yttrande 7. Residenset 24 och Restidenset 29 (CA Fastigheter AB, för Majo Hotellinvest AB och Fastighets AB Fölungen) 2016-05-31 2016-06-03 2016-06-13 2016-06-03 ÖVRIGA 8. HSO;s Referensgrupp för samhällsfrågor 2016-06-01 2(12) Bemötande av inkomna synpunkter Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsens bedömning är att detaljplanen, utifrån nu kända förutsättningar och hur detaljplaneförslaget är utformat, inte aktualiserar några frågor som kan föranleda prövning enligt 11 kap. 10 § PBL avseende riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen anser dock att planbeskrivningen behöver förtydligas avseende förorenade områden och vilka undersökningar som ska krävas samt vilka åtgärder som behöver vidtas på området. Riksintresse Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö H90 – Västerviks stad. Länsstyrelsen anser att kommunen har följt de synpunkter som framfördes i samrådet och motiverat planförslagets påverkan på riksintresset på ett bra sätt. Övriga rekommendationer som länsstyrelsen gav i samrådet har delvis följts. Hälsa och säkerhet Buller Utifrån de föreslagna åtgärderna som presenterats i handlingarna, såsom bullerskydd, delas kommunens bedömning, det vill säga att riktvärdena säkras. Förorenade områden Länsstyrelsen anser att föroreningsnivån är säkerställd på plankartan genom att det på hela planområdet enbart ska finnas halter under känslig markanvändning, KM, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Däremot är det otydligt beskrivet i planbeskrivningen vilka undersökningar som ska krävas och vilka åtgärder som behöver vidtas på området. I planbeskrivningen anser kommunen att fler luftundersökningar behöver göras men länsstyrelsen anser att det även krävs markundersökningar med bäring på tidigare verksamheter på samtliga fastigheter, i enlighet med Länsstyrelsens samrådsyttrande. Markundersökningarna ska syfta till att utreda föroreningssituationen samt att styrka att föroreningshalter ligger under KM. I planbeskrivningen framgår att det sannolikt behövs fler undersökningar, länsstyrelsen anser att det ska göras. Strandskydd Inom planområdet återinträder strandskydd om 100 meter vilket avses upphävas. Länsstyrelsen anser att de särskilda skäl som angetts enligt 7 kap 18 c p. 1 och 2 miljöbalken är förenliga med lagstiftningen. Länsstyrelsens övriga synpunkter Kulturmiljö (arkeologi) Vad gäller överensstämmelsen mellan samrådsredogörelsen och planbeskrivningen, men även kopplat till samrådsyttrandet, så är det viktigt att det i planbeskrivningen står att tillståndsansökan gällande fornlämning måste göras i god tid innan markarbeten påbörjas. Ett sådant tillstånd är en förutsättning för hur och om markarbeten sedan 3(12) kan genomföras. Där beslutas det också om en arkeologisk åtgärd skall genomföras innan eller i samband med markingreppen. Fornlämningen är känd men dess innehåll kan vara lite oklar. Natur Träden längs Norra Varvsgatan omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Enligt bilaga 1 till förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. omfattas alléer av biotopskydd. Bestämmelsen innebär att lövträd planterade i en enkel eller dubbelrad och som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap omfattas av biotopskydd. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl får dock Länsstyrelsen medge undantag från det generella biotopskyddet vid en dispensansökan. Vid anläggande av parkeringsplatser ska träden skyddas så att inte träden och dess rotsystem skadas. Träden ska skyddas minst 2 meter ut från trädkronorna men helst ska träden skyddas på avståndet 15 gånger stammens diameter. Skyddas träden 2 meter utanför kronornas ytterkant behövs inte dispens. Mer om hur man skyddar träd vid arbeten framgår av skriften ”Skydda träden vid arbeten”, 2014. Kommentar: Planbeskrivningen förtydligas avseende förorenade områden - vilka undersökningar som ska krävas samt vilka åtgärder som behöver vidtas på området. Planbeskrivningen kompletteras med text om tillstånd gällande fornlämning. Parkeringsytorna minskas ned för att skydda marken 2 meter från trädkronornas ytterkant. Därmed behöver inte dispens sökas. Kommunen avser vidta åtgärder för att skydda träden vid anläggandet av parkeringsplatserna, detta beskrivs i planbeskrivningen. 2. Miljö- och Byggnadsnämnden Beslut Parkering I samband med planarbetet för Slottsholmen bestämdes att parkeringsbehovet för Slottsholmen delvis skulle tillgodoses genom nya parkeringsplatser på Norra Varvsgatan. I miljö- och byggnadsnämndens tidigare samrådsyttrande för aktuellt planförslag, framförde miljö- och byggnadsnämnden tvivelsmål om de nya parkeringsplatserna på Norra Varvsgatan kommer att kunna tillgodose det ökade behovet av parkering både för Slottsholmen och för det nu föreslagna planområdet. Miljöoch byggnadsnämnden kan inte se att planbeskrivning eller plankarta anger att några av parkeringsplatserna ska reserveras för boende på Slottsholmen – kommer det att regleras på något sätt? Plankartan b1. Nivå färdigt golv anges till +2,8 över nollplanet. I planbeskrivningen sid 28 står angående detta att kommunen ”angivit en lägsta nivå för färdigt golv för bostäder på +2,8 m över nollplanet (…) som skydd.” Avses med denna skrivning den riktlinje som kommunen (KF) antagit 2013-06-24 §139, så står där att ”Lägsta grundläggningsnivå vid detaljplanering och bygglov fastställs till 3,0 meter över havet för samhällsviktig bebyggelse och till 2,5 meter för bostäder”, vilket inte är riktigt samma sak. 4(12) Under ”Ändrad lovplikt” etc står att ”bygglov inte får beviljas förrän tillsynsmyndigheten…” Det bör anges att skrivningen avser markföroreningar. Det bör också förtydligas om detta gäller för alla bygglovspliktiga åtgärder inom hela planområdet eller ej. Planbeskrivningen Sid 12. Rubrik Garvaren 6 och 2. Hänvisningen bör göras till plan- och bygglagens nuvarande paragraf i 8 kap 13 § då angiven 3 kap 12 § är från den äldre plan- och bygglagen. Sid 14. Rubrik Riktvärden för trafikbuller. 45 dBA är maximalnivå inomhus nattetid, inte ekvivalentnivå. Sid 20 sista raden står om den planerade gården på Långholmen 3 som ”ger ett visuellt släpp i fasaden, vilket gör att man kan se vattnet.” Skrivningen ger intrycket av att annat inte är möjligt med föreslagna planbestämmelser. Men denna utformning verkar endast vara ett förslag från fastighetsägaren. En annan tätare utformning är möjlig utifrån planbestämmelserna. Sid 22, q3 Bör förtydligas vilka spår av den tidigare garverianvändningen som ska bevaras och var de spår i panelen, som visar tidigare takform, finns. Sid 25, b1 Se under b1 ovan under Plankartan. Kommentar: Parkeringarna som tillkommer på Norra Varvsgatan är allmänna parkeringar som inte låses vare sig till Slottsholmen eller till någon annan. I detaljplanen för Slottsholmen bestämdes att allmänna parkeringar skulle tillskapas i närområdet eftersom man låser totalt 30 st parkeringsplatser för projekt Slottsholmen på Strömsholmen och Skeppsbrokajen. Kommunen kommer inom kort att se över riktlinjerna för lägsta nivå (färdigt golv/grundläggning) utifrån de nya riktlinjer som länsstyrelsen håller på att ta fram (har nyligen varit ute på remiss). Till dess använder vi oss av lägsta nivå för färdigt golv för bostäder på +2,8 m över nollplanet. Bestämmelse och text under Ändrad lovplikt ändras i enlighet med yttrandet. Texter om hänvisning till paragraf i PBL och riktvärden för buller (i planbeskrivningen) rättas/ändras i enlighet med yttrandet. I texten på sid 20 förtydligas att detta är ett förslag på hur bullerfrågan kan lösas. Vad gäller q3 så kan man läsa vidare i mer om bevarandevärden i Kalmar läns museums Bebyggelsehistoriska utredning från 2009. 3. Västerviks Miljö- och energi AB Elnät Vänligen beakta elledningarna som finns i området, se bilaga ”elledningar”. Vatten Resonemanget kring dagvattenhanteringen känns genomtänkt och bra. Går det att komplettera planbestämmelserna i enlighet med texten för att tydliggöra intentionerna? T.ex. att parkeringarna ska bestå av genomsläpplig markbeläggning samt att parkmarken får användas för att omhänderta dagvatten. 5(12) Texten om lukter från pumpstationen på sid 13 bör omformuleras. Eftersom det är avloppsvatten som hanteras så finns en inneboende problematik med lukt vid pumpstationen på Norra Varvsgatan. Vid syrefri nedbrytning av organsikt material i avloppsvatten bildas svavelväte som luktar som ruttna ägg. Det bildas mest svavelväte vid hög temperatur och om avloppsvatten står stilla en längre tid. Luktreducerande åtgärder kan sättas in om lukten blir ett problem. Kommentar: Anläggningar för dagvattenhantering ryms inom bestämmelsen Park, och behöver inte regleras ytterligare. Eftersom dagvattenhanteringen fungerar så pass bra i området idag ser kommunen inte något behov av att genom planbestämmelser reglera markbeläggningen på parkeringsytorna. Dock är det kommunens ambition att anlägga dessa med genomsläppligt material. Övriga synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet. 4. Räddningstjänsten Vi ser inget att tillägga eller ändra. 5. Långholmen 3 (Västerviks Bostads AB) Västerviks Bostads AB önskar att texten vid kvartersmark - BHK1 ändras till ”Bostad, handel och kontor samt centrum i hela huset”. Vår motivering är följande: Först och främst vill vi bygga hyreslägenheter i hela fastigheten men då byggkostnaderna är höga önskar vi eventuellt kunna tillskapa kontorsytor även på andra ytor än i bottenvåningen. Genom att blanda handel, kontor och bostäder uppfyller vi önskan om en levande stad dygnet runt. Kommentar: I planbestämmelsen C – centrum ingår en hel del andra användningar än de som hittills prövats i planen tex bio, bibliotek, gym, teater, bank, kyrka, vissa hotell mm. Dessa användningar kräver prövningar och eftersom det inte funnits med tidigare i planprocessen så anser kommunen att det är för sent att plocka in centrumanvändningen i detta skede. Kommunen bedömer att K – kontor kan accepteras i hela byggnaden men fasthåller att H – handel endast får finnas i bottenvåningen. 6(12) 6. Garvaren 2 (Columbus ekonomiska förening) Befintlig byggnad Tidsbegränsat bygglov 2011 (dnr Bygg 2011/0161) avser ändrad användning till bostäder. Vi kan därför inte se hur vi på nytt ska söka bygglov för ändrad användning till bostäder. Bygglovsprövningen är ju redan gjord av Miljö- och byggnadsnämnden. Den ombyggnad till bostäder som slutfördes 2012 är utförd utifrån Boverkets byggregler och övriga krav som ställdes i bygglovet. Att nu ställa nya krav på en befintlig byggnad anser vi är fel. Byggnaden ska inte byggas om, varför en ny bygglovsprövning enbart bör gälla en permanentning av det tidsbegränsade bygglovet som fortfarande är gällande. I planförslaget har lagts till skyddsbestämmelsen q2 som innebär att byggnadens karaktär inte får förvanskas. Detta är i full överensstämmelse med den ombyggnad som gjordes 2012. Då lämnades tydliga riktlinjer från Kalmar läns museum om fasadens utformning, främst mot den östra sidan., Från fastighetsägarens sida har lagts ned mycket tid och resurser för att skapa ett tidstypiskt utseende av byggnaden, bl a har gamla fönsteröppningar återskapats. Resultatet syns på bilden på sidan 11 i plan- och genomförandebeskrivningen. Det är anmärkningsvärt att det på försättssidan och även på sidan 22 finns bilder som visar på byggnadens utformning före ombyggnaden 2012. Vi tycker också att vi kunde få ett erkännande varför byggnaden idag har ett tidstypiskt utseende. Uteplats och bullerskärm Frågan om uteplats för nuvarande Garvaren 2 togs inte upp i bygglovsprövningen 2011, så varför ska det läggas till nu? På bygglovsritningen finns en uteplats inritad utanför nuvarande Garvaren 6 så den lösningen är ju accepterad i det tillfälliga bygglovet (som gäller för både Garvaren 2 och Garvaren 6, eftersom avstyckning av Garvaren 6 inte var genomförd). Att ordna en uteplats på nuvarande parkeringsytan, som föreslås i planförslaget, är inte någon tilltalande lösning. Ett möjligt läge är mot den östra husväggen, intill källartrappan. Här kan också byggas en mindre skärmvägg som vindskydd. Utöver detta finns gott om fria grönytor i närområdet. Efter att vi kontaktat både planhandläggaren och Sweco har vi fått informationen att bullerutredningen endast är utförd efter teoretiska beräkningar. Några fysiska ljudmätningar är alltså inte utförda. Någon hänsyn verkar inte ha tagits till nuvarande plank på 1,5 m (möjligen 1,6 m) i beräkning av nuläge enligt bilaga 1. Sweco framför i ett kompletterande PM daterat 2016-05-30 att befintligt plank inte har någon bullerdämpande effekt, något som enbart verkar vara ett tyckande. Planket borde enligt vår mening ha någon effekt och en ljudmätning behöver därför göras. Vi kan inte heller förstå varför en bullerskärm måste var just 2 meter hög? Nuvarande höjd räcker för att skymma siktlinjen från gårdsytan till bullerkällan (vägen). Vi vill också nämna att planket är nybyggt 2013 och har en tillräcklig konstruktion för att påbyggas så att planket blir helt tätt. På sidan 24 i plan- och genomförandebeskrivningen finns nämnt att byggnadens fönster sitter ca 2,1 meter över marken, en uppgift som saknar betydelse eftersom en bullerskärm är tänkt att skapa bullerskydd av gårdsytan, inte mot byggnaden. Länsstyrelsen har i sitt yttrande efterfrågat en illustration på bullerskärm vid Garvaren. Denna illustration har vi inte sett, varför den bör tas fram. En sådan illustration 7(12) bör också visa nuläge med befintlig bullerskärm. Lämpligt är att en sektion ritas upp, för att få rätt uppfattning av vägens nivå i förhållande till Garvarens gårdsytor. Markföroreningar I planhandlingarna finns omnämnt om eventuella markföroreningar från tidigare garveri på fastigheten. Några krav på luftmätning eller markundersökning ställdes inte i samband med ombyggnaden 2012. Så länge inget ska göras på fastigheten kan vi inte acceptera krav på nya undersökningar av eventuella markföroreningar. Mätning av inomhusluft har gjorts för bl a Garvaren 2. Vi har inget att invända mot att mätningarna följs upp, eftersom undersökningen visar på riskvärden i källarplanet. Däremot är värdena låga i bostadsplanet, varför vi ser det som orimligt att sammankoppla ytterligare luftmätningar med bygglovsprocessen. I ett mycket sent skede under granskningstiden (2016-06-02) har vi dessutom fått ett brev från Miljö- och byggnadskontoret om att en markundersökning kommer att krävas för ett nytt bygglov. I samband med ombyggnadsarbetena 2012 gjordes flera schaktarbeten i anslutning till byggnaden. Under 2013 har dessutom parkeringsytan lagts om. Så kraven borde ha ställts vid dessa tillfällen. Nu ska inget göras på fastigheten, varför kravet på markundersökning föreslås bli kopplat till framtida schaktarbeten på fastigheten, t ex nybyggnad av carport. Sammanfattning, yrkande • Kravet på en 2 meter hög bullerskärm vid Garvaren slopas • Om kravet på bullerskärm kvarstår ska ljudmätningar utföras på Garvaren 2 för att få en rättvisande bild av nuläget, samt att en illustration på bullerskärm tas fram • Krav på ytterligare luftmätningar ska inte kopplas till bygglovsprocessen • Krav på markundersökning kopplas till framtida schaktarbeten på fastigheten • Bygglov för Garvaren 2 kan beviljas utifrån bygglovshandläggning från 2011 och efterföljande bygganmälan, kontrollplan och slutbevis Föreslagen lovplikt a1 slopas. • Tillägg till yttrande – inkom 2016-06-13 Bullerfrågor Vi har tagit del av Boverkets PM 2016-06-01 med Frågor och svar om buller. Det handlar om 75 frågor vilket visar på frågans komplexitet. Några av frågorna har en tydlig koppling till de synpunkter som vi framfört för Garvaren 2. Vi vill därför framföra följande som ett tillägg till vårt yttrande daterat 2016-06-03. • Trafikbullerförordningen ska inte tillämpas för Garvaren 2 eftersom detaljplanearbetet var påbörjat före den 2 januari 2015. Garvaren 2 ingick i förslag till detaljplan för Skeppsbrokajen med närliggande område enligt samrådshandling 2009-11-01. Detaljplanen för Garvaren och Kabyssen (dpl 1) blev därefter vilande och den fortsatta planprocessen omfattade enbart Skeppsbrokajen. Men enligt vår mening var detaljplanearbetet påbörjat för Garvaren 2. (reflektion på svar på fråga 2 i 8(12) Boverkets PM 2016-06-01). • Det finns inga krav enligt PBL att anordna uteplatser vid bostäder (svar på fråga 34). • Ljudnivå på uteplats bör mätas 1,5 meter över mark (svar på fråga 36). • Även en allmän plats kan tjäna som friyta (svar på fråga 37). • Situationer som är svåra att beräkna bör följas upp (svar på fråga 59). Bakgrund till ny detaljplan Vi vill också lägga till att i bakgrundsbeskrivning (sidan 2 i Plan- och genomförandebeskrivning) anges att planens syfte bl.a. är att fastställa bestämmelserna enligt det tidsbegränsade bygglovet för Garvaren 2. Den formuleringen borde räcka för att permanenta bygglovet för Garvaren 2 utan att ytterligare krav ska ställas. Kommentar: Tidsbegränsat bygglov och permanent bygglov är olika lov som kräver olika prövningar. I detaljplanen måste vi hantera och lösa frågor kring tex buller och markföroreningar, annars kan inte planen antas och vinna laga kraft. Länsstyrelsen granskar kommunens bedömning avseende buller i samband med planprocessen. För att kunna ge permanent bygglov för bostäder krävs att detaljplanen medger denna användning. För mer information kring bygglov vänligen kontakta kommunens Miljö- och Byggnadskontor. Planbeskrivningen kompletteras med kort text om ombyggnationen 2012. Exempel (bilder) på hur bullerskärmar kan se ut läggs till i planbeskrivningen. Angående synpunkter på bulleråtgärder se utdrag ur PM daterat 2016-05-30 (Sweco) nedan: PM:et i sin helhet medföljer planhandlingarna inför planens antagande. PM Sweco Befintligt plank Det befintliga staket som ligger mellan huset och Slottsholmsleden har ingen bullerdämpande effekt. Det är ett normalt trästaket som saknar nämnvärda akustiska egenskaper. De akustiska kraven på en bulleravskärmning medför att den skall vara helt tät, bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare, tillräckligt hög och stabil samt ha tillräcklig utbredning i längsled (se länk till trafikverket nedan). Att bygga om befintligt staket bedöms inte som en realistisk åtgärd. Befintlig konstruktion är för klen och inte alls tät. Det skulle i så fall behöva rivas och en ny skärm anläggas. Motiv till att beräkning använts Den vedertagna rutinen för att kontrollera om gällande riktvärden innehålls är att göra en beräkning med den Nordiska beräkningsmodellen och inte en mätning. Detta för att beräkningsmodellen är konstruerad så att den utgör ett standardiserat genomsnittsvärde under en lång tidsperiod. Att göra en mätning ger egentligen bara ett värde som är representativt för just det tillfället, med de förutsättningar som är just då. För att utföra mätning krävs även att väderförhållanden är rätt, att det inte blåser för mycket, eller åt fel håll etcetera. Vid mätning kan även andra ljudkällor (allt från personer som pratar, fåglar som sjunger, flygplan, enstaka mycket bullriga fordon m.m.) störa resultaten och ge missvisande värden. 9(12) Avsteg Då beräkningarna visar att 60 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad innebär det att det inte finns några hinder för att planera bostäder med en area mindre än 35 m2. Den sida som vetter mot NV klarar kraven för tyst sida, vilket möjliggör lägenheter där minst hälften av bostadsrummen ligger mot tyst sida. Det är också en potentiell åtgärd att anlägga en 2 meter hög bullerdämpande skärm längs med Slottsholmsleden. En sådan skärm behöver då vara helt tät och tillräckligt lång enligt tidigare utredning, daterad 2015-11-23. Läs mer på: http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Va gutformning/Dokument_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/ Vag_och_gatuutrustning/07_bullerskydd_gatuutrustning.pdf, Trafikverket, 201605-30. Kommentar till tillägget Tilläggsyttrandet inkom 16-06-13, efter det att granskningstiden gått ut. Kommunen vill ändå bemöta yttrandet. Även om planarbetet påbörjades före 2 januari 2015 kan kommunen tillämpa riktvärdena i planen. I Boverkets PM 2016-06-01 med Frågor och svar om buller står det under Fråga 1: ”För äldre ärenden bör en samlad bedömning göras utifrån den kunskap som är tillgänglig vid prövningen i det enskilda ärendet. Riktvärdena i trafikbullerförordningen kan då också vägas in”. Kommunen anser att det vid prövningen, d.v.s. i arbetet med detaljplanen, framkommit fakta som gör att skyddsåtgärder för buller behöver vidtas. Det handlar om att uppnå en god boendemiljö såväl inomhus som på gården där människor ska bo och vistas en lång tid. En friyta lämplig för utevistelse och lek ser inte kommunen finns i nära anslutning till fastigheten. De allmänna platser som finns i närheten är smala gräsremsor mellan två gator varav den ena är högtrafikerad. Länsstyrelsen skriver i sitt granskningsyttrande att man, ”utifrån de föreslagna åtgärderna som presenterats i handlingarna, såsom bullerskydd, delas kommunens bedömning, det vill säga att riktvärdena säkras”. Kommunen gör den samlade bedömningen att ett bullerskydd mot Slottsholmsvägen kan ge fastigheterna Garvaren 2 och 6 en godtagbar ljudmiljö såväl inomhus i lägenheterna som utomhus där en friyta för lek, utevistelse och social samvaro kan tillskapas. 7. Residenset 24 och Residenset 29 (CA Fastigheter AB) I plan- och genomförandebeskrivningen på sid 20 visar montage över de tilltänkta nybyggnationerna enligt nya planförslaget och gällande Långholmen 3 så innebär det att de nya höjderna helt tar bort siktvyerna från Residenset 29 och till stor del också från Residenset 24. Gällande den väsentligt höjda byggnadshöjden för dessa fastigheter innebär detta att havsutsikten till mycket stora delar tas bort från Stadshotellets två övre plan som innehåller samtliga ”Best businessrum”, som är den högsta prisklassen och mycket populära rum, samt från konferens och grupprum. Dessutom, vilket kanske är mest allvarligt för Stadshotellet är att vi så sent som under 2014 gjorde stora investeringar i form av en helt ny konferensavdelning, något som vi hoppas gynnar Västerviks kommun, dess näringsliv och invånare. Med en investering om ca 20 Mkr byggde vi en helt ny sjätte våning på hotellet där den helt avgörande försäljningsfaktorn är den miljö och de utblickar över Skeppsbrofjärden och skärgården som vi kan erbjuda våra kunder. I det 10(12 fall att dessa kvaliteter skulle försvinna är detta en oerhört kännbar försämring för hotellets verksamhet och därmed fastighetens värde. Det förslag till detaljplan som nu föreligger på rubricerade fastigheter innebär att dessa utblickar byggs bort i all väsentlighet. Hotellets koppling till havet och skärgården tas ur spel, vilket också väsentligt påverkar kundens upplevelse hos oss. Det kan inte anses vara i linje med kommunens Turismstrategi 2020. Sammantaget innebär detta en väsentligt försämrad konkurrenskraft, kraftigt minskade intäkter och därmed en kraftig negativ påverkan på fastighetsvärdet för Majo Hotellinvest AB. Vad gäller utblickar från de lägenheter i Västervik Residenset 29, som idag har havsutsikt, så kommer dessa att försvinna helt i och med de nya tillåtande höjderna på Långholmen 3. Detta illustreras tydligt också via Era montagevyer i plan- och genomförandebeskrivningen på sid 20. Även här med ett drastiskt minskat värde för vår fastighet som följd. CA Fastigheter, som vi också tidigare tillskrev Er, är av tradition för utveckling och har generellt aldrig synpunkter på andra fastighetsägares utveckling av sina fastigheter. I detta fall kommer dock föreslagen detaljplan att på ett mycket konkret sätt påverka av oss ägda fastigheter med stora värdeförluster som följd samtidigt, som vi påpekat ovan, minskad möjlighet att erbjuda kunder från när och fjärran en produkt värdig Västervik. CA Fastigheter kräver AB kräver därför sammanfattningsvis att högsta nockhöjd för hela fastigheten Långholmen 3 reduceras till max 17,0 meter (se bifogat dokument med blå markering). Kommentar: Kommunen anser inte att planförslaget helt tar bort siktvyerna mot vattnet för Residenset 24 och 29. Tvärtom anser kommunen att utsikten förändras marginellt från dessa punkter. Maximalt tillåtna höjder för Långholmen 3 är lägre i delen närmast Långholmen 1 och har i delen närmast Kvarngatan endast höjts med ca 1,5 m jämfört med gällande plans höjder. Detta anser inte kommunen är väsentligt högre höjder utan höjder som fungerar väl på platsen och möjliggör för förtätning av bostäder i centrala Västervik. Utsikten över havet påverkas mycket lite eftersom utsikten över byggnaden på Långholmen 1 kommer att bli helt oförändrad. Det är endast vyn mot värmeverkets skorsten som påverkas. 8. HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor Vi hänvisar till tidigare yttrande i ärendet, 2015-09-22; synpunkterna från vår sida kommer att beaktas med hänsyn till kommunens policy beträffande funktionshinder och tillgänglighetskrav, samt att man uppfyller gällande lagar och regler rörande tillgänglighet. Hänsyn bör beaktas beträffande miljöpåverkan där det tidigare bedrivits kemtvätt, bensinmack, garveri. Att inomhushalten har förhöjda halter av bensen skall beaktas. Det skall också beaktas att det inom planområdet förekommer risk för hög radonhalt. Kommentar: Hänsyn till miljöpåverkan tas både i detaljplanen och vid senare bygglovsprövning. I planbeskrivningen står att nya byggnader ska uppföras radonsäkert. Det är byggherren som ansvarar för att byggnaderna uppförs i enlighet med bestämmelserna i bl.a. PBL och BBR. 11(12 Slutsats Granskning har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18-19 §. Inkomna synpunkterna har föranlett några mindre ändringar. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar: Ändringar på plankartan: - Parkeringsytorna minskas ned för att skydda marken 2 meter från trädkronornas ytterkant. - BDHK och BHK1 ändras till att tillåta kontor i hela byggnaderna på Långholmen 1 och 3. Ändringar i planbeskrivning/ genomförandebeskrivning: - Ändringar som följer efter förändringar i plankartan. - Planbeskrivningen kompletteras med text om tillstånd gällande fornlämning. - Planbeskrivningen förtydligas avseende förorenade områden vilka undersökningar som ska krävas samt vilka åtgärder som behöver vidtas på området. - Bestämmelse och text under Ändrad lovplikt ändras i enlighet med yttrandet från Miljö- och Byggnadsnämnden. - Texter om hänvisning till paragraf i PBL och riktvärden för buller rättas/ändras i enlighet med yttrandet från Miljö- och Byggnadsnämnden. - I texten på sid 20 förtydligas att detta är ett förslag på hur bullerfrågan kan lösas. - Vad gäller q3 läggs till att man läsa vidare om bevarandevärden i Kalmar läns museums Bebyggelsehistoriska utredning från 2009. - Ändringar angående elnät och lukter från pumpstation enligt VMEAB:s yttrande. - Planbeskrivningen kompletteras med text om ombyggnationen 2012 för Garvaren 2. - Exempel (bilder) på hur bullerskärmar kan se ut läggs till i planbeskrivningen. Övrigt - Planhandlingarna kompletteras med PM Buller, daterat 2016-0530 (Sweco). De ändringar som föranletts efter granskningen ligger i linjen med vad som behandlats under processens gång. Föreslaget till detaljplan för Långholmen 3 m.fl. kan efter ovanstående ändringar antas i kommunfullmäktige i september 2016. Samhällsbyggnadsenheten Sofia Hjertqvist Planarkitekt 12(12 Detaljplan för Långholmen 3 m.fl. Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-04-21 Samrådsredogörelse Handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar och underlag: - Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Bullerutredning Bebyggelsehistorisk utredning Antikvarisk förundersökning Mätning av inomhusluft Förutsättningar för plansamrådet Planen har hanterats med normalt planförfarande. Planen har varit föremål för samråd under tiden 2015-09-04 till 2015-10-02. Miljö- och byggnadskontoret har fått dispens att lämna synpunkter senast den 22 oktober. Länsstyrelsen har fått dispens att lämna synpunkter senast den 29 oktober. Handlingarna har sänts till sakägare enligt fastighetsförteckningen samt till berörda nämnder, organisationer och länsstyrelsen. Handlingarna har även funnits tillgängliga i Västervik kommuns reception, på stadsbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 22 september i Kommunhuset, vilket annonserades i Västervikstidningen och Vimmerbytidning. 14 personer var närvarande på mötet. Yttranden har inkommit från följande: STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen 2. Lantmäteriet 2015-10-27 2015-09-30 KOMMUNALA ORGAN 3. Miljö- och byggnadsnämnden 4. Västervik Miljö & Energi AB 5. Kulturenheten 2015-10-21 2015-10-02 2015-10-02 SAKÄGARE 6. Garvaren 5, Västervik 4:1, Västervik 4:40, Kabyssen 2 (Västerviks kommun) 7. Långholmen 3 (Västerviks Bostads AB) 8. Garvaren 2 9. Sjökaptenen 3 10. Trakteraren 20 (Riksbyggens BRF Västervikshus nr. 10) 11. Residenset 24 och Restidenset 29 (CA Fastigheter AB, för Majo Hotellinvest AB och Fastighets AB Fölungen) 2015-09-04 2015-10-01 2015-09-30 2015-09-28 2015-10-02 2015-10-02 ÖVRIGA 12. HSO;s Referensgrupp för samhällsfrågor 13. Tjustbygdens kulturhistoriska förening 14. Kalmar läns museum 2015-09-25 2015-10-02 2015-09-15 KORT SAMMANFATTNING - SAMRÅDSMÖTET 2015-09-22 Till samrådsmötet kom 14 personer, varav de flesta var sakägare. Eva Hebbel Åslin och Joakim Svensson från Västerviks Bostads AB var på plats. Sofia Hjertqvist fanns med från kommunen. Under samrådsmötet inkom bland annat följande synpunkter/frågor: • Volymen det viktiga, att det passar in i miljön och i vår fina stad. • Utsikten från den nyinvesterade takvåningen på Stadshotellet kan komma att bli sämre. Vi marknadsför hotellet med att vi har havsutsikt och riskerar att förlora mycket pengar på att denna försvinner. • Vore bra att återplantera träden som försvinner på Kvarngatan någon annanstans. Lindarna längs Norra Varvsgatan borde beskäras så att de inte stör utsikten. • Byte till smågatsten på Norra Varvsgatan skulle höja bullernivåerna inne i våra hus. • Garvaren 2 - Kan vi bli tvungna att bekosta en bullerskärm innan vi får permanent bygglov? Vi upplever inte att det är bullrigt inne i byggnaden. Ingen trevlig uteplats om man stirrar in i en bullerskärm. • Enkelrikta Norra Varvsgatan och ha parkeringar längsmed gatan istället så slipper man ta av grönytan till parkeringar. BEMÖTANDE AV INKOMNA SYNPUNKTER Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden. 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen. Riksintressen Planförslaget ska kompletteras med en beskrivning av hur planen påverkar riksintresset för kulturmiljövården ”H90 - Västerviks stad”. Kommunen ska ytterligare redogöra för hur kommunen avser att agera för att undvika negativ påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen rekommenderar även att kommunen ser över hur Långholmen 3 kan bevaras genom planbestämmelser, med hänsyn till riksintresset. Strandskydd Kommunen bör förtydliga och utveckla resonemanget om varför strandskyddet ska upphävas och motivera ställningstagandet med koppling till strandskyddets syften. På vilket sätt menar kommunen att området redan tagits i anspråk så att det saknar betydelse för strandskyddets syften? Kommunen bör resonera kring upphävande av strandskyddet med hänsyn till det femte skälet 7 kap. 18§ MB. Väljer kommunen att hänvisa till det femte skälet bör kommunen redogöra för det allmänt angelägna intresset samt presentera varför planförslaget inte kan lokaliseras på annan plats. Miljökvalitetsnormer (MKN) Buller Förtydliga resonemanget om en eventuellt förväntad trafikökning utifrån båda scenarierna; enkelriktad och dubbelriktad trafik på Norra Varvsgatan. Kommunen ska redogöra för eventuellt ökade ljudnivåer, vilka effekterna blir, av ökad dubbelriktad trafik i området och därmed ökade bullernivåer. För Långholmen 3 överskrider två tredjedelar av fasaden riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, dock endast med 1 dB(A) vilket bedöms som en accepterad nivå för att avsteg från riktvärden ska kunna göras. Samtliga fasader ligger dock även över riktvärdena för maximala ljudnivåer. För Långholmen 3 måste kommunen redogöra för vilka bullerdämpande åtgärder som ska vidtas för att sänka ljudnivåerna för maximala ljudnivåer, exempelvis genom ombyggnation eller nybyggnation. Vatten Kommunen beskriver att det inte finns någon risk för att grundvattnet och havet påverkas negativt av dagvattnet. Denna beskrivning anses otillräcklig vad gäller hur dagvattenhanteringen ser ut idag. Utveckla beskrivningen av hur dagvattenhanteringen ser ut idag. Hur påverkar dagvattenhanteringen MKN för vatten? På vilket sätt påverkar vattenförekonsterna MKN för vatten? Hur stor påverkan anses planförslaget medföra? Vilka åtgärder görs för att MKN för vatten inte ska påverkas negativt? Det saknas ett resonemang som visar på sambanden mellan vattenförekomster, MKN och markföroreningar. I planbeskrivningen bör markföroreningarnas eventuella påverkan på dagvattnet beskrivas tillsammans med markföroreningarnas koppling till MKN för vatten. Hälsa och säkerhet Markföroreningar För Långholmen 1 där en kemtvätt legat bedöms risken för spridning av föroreningar i marken som stor. Länsstyrelsen antar att marken på Långholmen 3 kan vara förorenad med tanke på de förhöjda halterna av bensen i inomhusluften. Länsstyrelsen saknar information om att någon typ av provtagning har utförts på fastigheterna vilket gör att föroreningssituationen är oklar. Länsstyrelsen gör bedömningen att en miljöteknisk markundersökning måste göras med bäring av tidigare verksamheter. Undersökningens syfte är att kartlägga föroreningssituationen samt föroreningars utbredning. Länsstyrelsen kan inte med nuvarande underlag bedöma markens lämplighet för bostäder, handel och kontor. Översvämning Istället för att ange lägsta nivå för färdigt golv ska kommunen ange lägsta grundläggningsnivå eller schaktbotten för att undvika fukt i grunden. För att skydda mot ökade vattennivåer bör grundkonstruktionen vara belägen vid rekommenderad nivå. För Västervik gäller riktlinjer för +2,7 meter enligt rapporten ”Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat – Översvämning”, 2015, som är ute på remiss. Övrigt Fornlämning Tillstånd krävs för att påbörja markarbeten inom området enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom ramen för tillståndsansökan bedömer Länsstyrelsen om markarbetena berör fornlämningar i området och om det krävs arkeologiska åtgärder. Eftersom exploatören blir kostnadsskyldig om någon fornlämning berörs och då det kan krävas en arkeologisk åtgärd bör tillståndsansökan ske i god tid innan markarbeten påbörjas. Länsstyrelsens samlade bedömning För att Länsstyrelsen ska kunna bedöma lämpligheten för föreslagen markanvändning behöver planhandlingarna kompletteras med följande: • Planförslagets påverkan på MKN vatten och buller. • Olämplig bebyggelse med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. • Riksintresse. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte aktualiserar frågor som kan föranleda prövning (11 kap. 10 § PBL) gällande: • Miljökvalitetsnormer för luft och vatten. • Samordningen angående markanvändningen som rör flera kommuner. Behovsbedömning Presentationen med svarsalternativen är mycket kortfattad. Kommunen bör även presentera i behovsbedömningen om det blir någon påverkan på miljön samt hur påverkan planförslaget kan förväntas få (inte bara betydande påverkan). MKN får inte påverkas negativt, helst ska planförslaget innebära en positiv påverkan. Om en miljöundersökning skulle visa på föroreningar som innebär en påtaglig påverkan på miljön ska kommunen även göra en miljökonsekvensbeskrivning. Samråd har härmed skett. Rådgivande synpunkter Syftet beskrivs i flera stycken i planbeskrivningen. Genom att konkretisera syftet kan tydligheten med planförslaget i sin helhet ökas. Kommunen kan synliggöra cykeltrafikanternas behov i samband med planförslaget, och resonemanget kring hur olika trafikanters behov prioriteras kan reflektera kommunens prioritering enligt kommunens Trafikstrategi. Att använda såväl byggnadshöjd som nockhöjd försvårar förståelsen för hur höga framtida byggnader kan bli och ger inte ett enhetligt intryck. Länsstyrelsen uppmuntrar kommunen till att använda högsta tillåtna byggnadshöjd i meter över nollplanet för samtliga höjder. Utveckla resonemanget kring varför man tillåter de angivna höjderna jämfört med höjderna på Residenset m.fl. grannfastigheter avseende påverkan på stadsmiljö och gaturummet. Utifrån nuvarande motiveringen rekommenderas att den högst tillåtna byggnadshöjden för Långholmen 1 och 3 sänks, med hänsyn till riksintresset ”med småskalig trähusbebyggelse” för att skapa förutsättningar för fortsatt småskalig bebyggelsekaraktär i framtiden. Egenskapsbestämmelsen q1 läggs till inom den norra delen av Långholmen 1 eftersom hela fastigheten omfattas av riksintresset och bör skyddas. Träden längs Norra Varvsgatan kan definieras som ett biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 § MB. och förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken. Avståndet mellan parkeringar och träden bör följa riktlinjerna som presenteras i ”Skydda träden vid arbeten”, 2014. Kommer allén att skadas behöver dispens sökas hos Länsstyrelsen. Träden bör markeras ut i plankartan. Övrigt Kartan på sid 14 saknar teckenförklaring. En illustration på bullerskärmen vid Garvaren kan öka förståelsen för hur området kan komma att se ut från Slottsholmsvägen. Kommentar: Påverkan på riksintresse Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur riksintresset (utifrån det reviderade riksintresset från 2015-06-23) påverkas av föreslagna höjdbestämmelser. Strandskydd Kommunen förtydligar i planbeskrivningen att man anser att området redan har tagits i anspråk på så sätt att där redan idag står byggnader, som har stått där en lång tid. Kommunen anser att detta skäl är tillräckligt för att upphäva strandskyddet. Planförslagets påverkan på MKN vatten och buller Bullerutredningen kompletteras med beräkningar utifrån dubbelriktad trafik på Norra Varvsgatan. Resonemanget kring vilka åtgärder som kan vidtas för att sänka de maximala ljudnivåerna utökas. Beskrivningen av nuvarande dagvattenhantering, planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, markföroreningarnas eventuella påverkan på dagvattnet och koppling till MKN vatten, utvecklas i planhandlingarna. Olämplig bebyggelse med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (markföroreningar, översvämning) Kommunen klargör i planbeskrivningen att markprover togs år 2000 på totalt fyra punkter runt fastigheter Långholmen 3. Mätningarna gjordes enligt SPIMFABs koncept; oljeföroreningar i olika fraktioner och PAH. Samtliga jordprover visade värden som låg under riktvärdena. Kommunen förser Länsstyrelsen med detta material inför granskningen. Fler markprovtagningar bedöms inte behövas under planarbetet utan i samband med bygglovsprocessen. Miljö- och byggnadskontoret i Västerviks kommun är tillsynsmyndighet för samtliga i planen berörda möjliga föroreningar. I samrådshandlingen har kommunen beskrivit att nya mätningar av inomhusluften ska göras inför om/nybyggnationer för att avgöra om åtgärder behöver vidtas för att få en lämplig miljö att bo och vistas i. För att bemöta länsstyrelsens yttrande görs mätningar av inomhusluften på samtliga berörda fastigheter redan under planarbetet, inför granskningen av planen. Det som mäts är bensen (Långholmen 3), klorerade kolväten (Långholmen 1) och PAH (Garvaren 2 och 6). Resultatet av mätningarna presenteras i planhandlingarna. Västerviks kommun har svarat på omnämnda riktlinjer som är ute på remiss och anser att det bör finnas sätt att med byggnadstekniska åtgärder kunna godkänna grundkonstruktioner under +2,7 meter. Kommunen kan tänka sig en planbestämmelse typ ”Byggnad ska uppföras så att naturligt översvämmande vatten upp till +2,7 meter över nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion”. Som kommunen tolkar det finns det inget i PBL som motsäger en planbestämmelse om färdigt golv. Resonemanget kring detta utökas i planhanlingarna. Övrigt Behovsbedömningen kompletteras enligt yttrandet. De nya luftmätningarna visar inte på höga föroreningshalter och kommunen bedömer därför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behöver tas fram. Under avsnittet Höjd samt Påverkan på riksintresset i planbeskrivningen tydliggörs motiveringen till valda höjdbestämmelser. Höjderna som finns i gällande detaljplaner för Kv. Residenset är inte över nollplanet utan mäts ifrån gatuhöjd så ska dessa höjder jämföras måste man räkna dem på samma sätt. Egenskapsgränsen för parkeringsplatserna har fått sin form för att särskilt hänsyn ska tas till träden och trädens rötter. I planförslaget lämnas en gräsyta på ca 4 m från trädets stam, alltså en diameter på ca 8 m runt trädet. Detta bedömer kommunen är ett tillräckligt avstånd för träd av denna storlek. Hur träden ska skyddas under byggnationen av parkeringsplatserna, samt hur överbyggnad och växtbädd ska se ut för bästa tänkbara förutsättningar för trädens rötter beskrivs i planbeskrivningen inför granskningen. Trädallén bedöms inte skadas av åtgärderna varpå dispens inte anses behöva sökas hos Länsstyrelsen. Övriga synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet. 2. Lantmäteriet Planbeskrivning: Förklara under Ekonomiska frågor att fastighetsägaren till Garvaren 5 kan begära inlösen av området som i planen som läggs ut som lokalgata, eftersom det skapas en lösenrätt/skyldighet för området. Ange också att det finns särskilda ersättningsregler om inte en samförståndslösning kan nås. Långholmen 1: användningen utökas även till Vård, detta bör anges. Det kan ofta vara lämpligt att preciseras användningarna Handel och Vård för att tydliggöra syftet med planen och kunna hantera eventuella störningsrisker. Plankarta och Fastighetsförteckning: Inget att erinra. Kommentar: Garvaren 5 är kommunens fastighet så inlösen är inte aktuellt. En precision av bestämmelserna Vård och Handel undersöks närmare i det fortsatta planarbetet. 3. Miljö- och Byggnadsnämnden (MBN) Parkering Frågor som rör detaljerad utformning av parkeringsplaneringen, som lokalisering av parkeringsområden, dimensionering av parkeringsanläggningar, val av gemensamhetsanläggningar och tomtparkering mm ska kommunen avgöra genom detaljplan. Om kommunen bestämmer sig för en lösning via gemensamhetslösning ingår det som led i planarbetet att utreda förutsättningarna för att bilda en sådan anläggning och att anläggningen regleras, i planbestämmelserna. Ett avtal om parkeringsköp där utrymmet inte är preciserat kan inte godtas, eftersom fastighetsägaren då inte kan visa att utrymmet kommer att lokaliseras i närheten av tomten. De som ingår i avtalet måste ge en rimlig garanti för att en utbyggnad av parkeringsutrymmet sker i takt med eventuellt växande behov för fastigheten. Det är bra att planbestämmelserna anger ett tal för hur många parkeringsplatser som ska anordnas per lägenhet, men då det inte framgår var utrymmena för parkeringsplatserna ska lokaliseras bedömer MBN att det är väsentligt att en mer konkret redovisning av parkeringsutrymmena görs i detaljplanens bestämmelser. Det är positivt att fler parkeringsplatser anläggs på Norra Varvsgatan. Att göra gatan enkelriktad är positivt, det bör möjliggöra för ytterligare parkeringsplatser. MBN ställer sig frågande till om parkeringsplatserna på Norra Varvsgatan kommer att kunna tillgodose det ökade behovet av parkering både för Slottsholmen och för det föreslagna planområdet. Friytor MBN noterar att bedömning av friytor för lek och utevistelse hänskjuts till bygglovsskedet. Buller A1 – precisera för vad bygglov inte får ges innan bullerskärm har uppförts. Bullerskärmen i sig kräver också bygglov. A2 – Definiera vilka rum i en bostad som räknas som bostadsrum. Teckenförklaring till bilden på sid 14. Kommentar: Efter samrådet har Västerviks Bostads AB förtydligat att tillräckligt antal garageplatser för de boende ska finnas i den nya byggnaden på Långholmen 3. Det finns dessutom gott om lediga parkeringsplatser i parkeringshus/anläggningar inom rimligt gångavstånd från planområdet. På Skeppsbron, Garvaren, Västerport och i Roséns parkeringshus finns i genomsnitt ca 100 lediga parkeringsplatser (genomsnittligt värde utifrån kontinuerligt genomförda mätningar). Utöver ovan angivna anläggningar finns kantstensparkering, mindre parkeringsanläggningar samt Läroverksplan inom 0-500 meter. Övriga synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet. 4. Västervik Miljö & Energi AB Ordet ”pumphus” bör ersättas av ”pumpstation”. I plankartan bör förtydligas att allmän platsmark ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Utveckla hur arbetet med pumpstationens förändrade utseende (som beskrivs i planbeskrivningen) ska gå till och hur det ska finansieras. E-områdets befintliga byggnads takhöjd är högre än 3,5 m och vill man dessutom klä in det med sedumtak så ryms det inte inom högsta nockhöjd 3,5 m. Under avsnitten Höga vattenstånd/översvämning och Vatten, dagvatten och avlopp nämns åtgärder för att förhindra skada på byggnader pga ev. framtida extremvattenstånd och dagvattenflöden, vilket är positivt men inte helt tydligt. Hur säkerställer planen att exempelvis genomsläppliga markmaterial används och att det finns ytor där vatten kan samlas tillfälligt? Kommentar: Pumpstationen ges en ny nockhöjd på 4,5 m. Uppförandet och driften av eventuella sedumanläggningar på tak och väggar hanteras utanför planarbetet mellan Västerviks kommun och VMEAB. Resonemanget kring dagvattenhanteringen utvecklas i planhandlingarna inför granskningen. 5. Kulturenheten Det är bra att fastigheterna Långholmen 1, Garvaren 2 och 6 skyddas i planen med bestämmelsen q. Långholmen 1 är en bra representant för de hus som välbesuttna familjer lät uppföra i staden. Butiksfasaden i bottenvåningen är en av få kvarvarande i sitt slag och är omistlig. Kvarteren som vetter ut mot Skeppsbron var en markör för Västerviks välstånd och expansion under 1700- och 1800-talen. Det är Skeppsbron och bebyggelsen på åsen ovanför som möter den som kommer sjövägen till Västervik. Den nuvarande byggnaden på Långholmen 3 samspelar förhållandevis väl med intilliggande bebyggelse vad gäller höjd, volym, fasad och färgsättning. Ändringar i planområdet måste göras med stor försiktighet eftersom kulturmiljön är mycket värdefull för att kunna förstå hur staden har utvecklats. Volymer och höjder måste anpassas efter den omgivande kulturmiljön så att befintliga värden inte förvanskas, såväl från Strömsgatan som Norra Varvsgatan. Ny bebyggelse bör inte byggas högre än redan befintlig i kvarteret Långholmen. Fasadmaterial bör vara trä eller puts och färgskalan ljus. Fönster och balkonger bör placeras så att fasaden inte ger ett rörigt intryck från Skeppsbron. Balkonger ut mot Skeppsbron bör helst undvikas. Går inte det måste de placeras och anpassas så att den nya fasaden inte stör den befintliga på Långholmen 1 som saknar balkonger ut mot Skeppsbron. Den småskaliga trä- och småstaden är viktiga delar i riksintresset för kulturmiljövården H90 Västervik och ska beaktas så att ingen påtaglig skada görs som påverkar riksintresset negativt. Kommentar: Samhällsbyggnadsenhetens bedömning är att riksintresset med föreslagna volym inte påverkas negativt av planen. Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur riksintresset påverkas av föreslagna höjdbestämmelser. Fasadmaterial, färgskala samt hur fönster och balkonger ska placeras hanteras i bygglovet, med hänsyn till kulturmiljön. 6. Garvaren 5, Västervik 4:1, Västervik 4:40, Kabyssen 2 Genom Tage Gustafsson, Mark- och exploateringsstrateg Ingen erinran. 7. Långholmen 3 Västerviks Bostads AB önskar att texten vid Kvartersmark - BHK1 ändras till ”Bostad, handel och kontor. Handel tillåts endast i bottenvåningen”. Kommentar: Samhällsbyggnadsenheten anser att en blandning av bostäder och verksamheter inom kvarteret Långholmen bidrar till förtätning och liv i staden dygnet runt. Publika ändamål på bottenvåningarna ger liv åt staden och gatan dagtid medan bostäderna gör att byggnaderna fylls med liv och rörelse resten av dygnet. Skulle det enbart bli kontor i byggnaderna skulle det bli mörkt och tomt i byggnaderna på kvällar och helger. Samhällsbyggnadsenheten bedömer således att planbestämmelsen ska kvarstå. 8. Garvaren 2 Positivt att Garvaren 2 och 6 är med i planen och att man tillåter byggnation av uthus och garage på gården. Det är också positivt att byta markmaterial på Norra Varvsgatan och att man tar bort trottoarerna mot kv. Garvaren. Beläggningen på gångstråken bör lämpa sig för rullstolar, barnvagnar och gående med rullator. Bra att det blir ändring av området på Garvaren 5 till lokalgata (allmän plats). Vi anser att beteckningen a1 i första hand ska tas bort. I andra hand yrkas att texten kompletteras så att villkoret endast gäller för framtida bygglov utöver det tidsbegränsade bygglov som lämnats 2011 för Garvaren 2 och 6. Villkoret ska inte heller gälla för enbart uthus, garage och dylikt på gårdsytan. Genomförda fönsterbyten 2012 för Garvaren 2 uppfyller de bullerkrav som har ställts. De boende upplever inga problem med buller från Slottsholmsvägen eller Norra Varvsgatan. Vår förhoppning är att det tidsbegränsade bygglovet på Garvaren 2 och 6 kommer att omvandlas till permanent bygglov utan att vi behöver lämna in nya handlingar. Norra varvsgatan stavas med stort V – Norra Varvsgatan. Skeppsbrokajen stavas med stort S. Kommentar: A1 ändras till ”Bygglov för ändrad användning till bostäder får inte ges förrän ett bullerskydd har uppförts mot Slottsholmsvägen”. Bygglov får med andra ord ges för garage/uthus och plank utan att bullerskydd krävs. Buller är en av de frågor som Länsstyrelsen tittar på vid sin granskning av planen och riktvärdena måste följas för att inte påverka människors hälsa negativt. Det tidsbegränsade bygglovet kan inte omvandlas till ett permanent bygglov utan att en ny prövning görs. 9. Sjökaptenen 3 Jag vill inte ha bullrande, knölig och guppig körbana på Norra Varvsgatan. Byte av asfalt till smågatsten skulle medföra mer än en fördubbling av ljudnivån på gatan enligt Ulf Sandberg på VTI i Linköping. Ljudnivån kan kanske ytterligare fördubblas genom att ljudet studsar mellan fastigheterna på min gata. Nuvarande ljudnivå bör mätas som referens. Min fastighet ska inte byggas om och jag kan alltså inte påverka bullernivån. Att byta beläggning enligt förslaget ligger inte i tiden när man normalt vill sänka bullernivån. För att skapa mer intim och turiststämning i kvarteret bör de höga belysningsstolparna bytas mot lägre gammaldags typ Båtsmansgatan. I övrigt har jag inga synpunkter på detaljplanen som verkar genomtänkts och intressant. Hoppas den kommer igång så snart som möjligt. Kommentar: Typ av markbeläggning är inte något som fastställs inom ramen för detaljplanen. Ett eventuellt byte av markbeläggningen på Norra Varvsgatan ska föregås av en utredning utifrån olika aspekter som buller, estetik, tillgänglighet m.m. Byte av belysningsstolpar är inte heller något som bestäms i planen utan ryms inom kommunens kontinuerliga arbete med upprustning/stadsförnyelse. 10. Trakteraren 20 Bullernivån på Strömsgatans stenbelagda yta kommer att inverka negativt för befintliga boenden såväl som de nya, på grund av ökad trafik. Parkering för det nya huset ska skötas inom egen fastighet om möjligt, tänkt parkering utmed grönområdet tar till stor del bort de gröna ytor som finns idag. Den större huskropp som planeras gör att Kvarngatan blir mörk och inkräktar på utsikten för närboende. Sjöutsikten försvinner för ett antal boende helt eller delvis, vilket starkt påverkar värdet på befintliga lägenheter. På platsen låg tidigare en bensinstation, har man utrett miljöpåverkan på fastigheten och dess omgivningar? Vi motsätter oss därför en ökad byggnadshöjd. Höjden på det nya bygget bör inte gå över befintlig nock på dagens fastighet eller det gamla huset i samma kvarter. Kommentar: Trafiken på Strömsgatan bedöms inte öka p.g.a planen eftersom parkeringsplatser till de nya lägenheterna på Långholmen 3 avses byggas i källaren med infart från Norra Varvsgatan. Planens föreslagna höjder på Långholmen 3 är endast något högre än vad gällande detaljplan medger för fastigheten. Kommunens bedömning är att höjderna är lämpliga och visar hänsyn till kulturmiljön. Vid förtätning mitt i centrala staden finns alltid risken att viss utsikt kan komma att förändras. Markföroreningsfrågan är utredd i planen. 11. Residenset 24 och Restidenset 29 Den väsentligt höjda byggnadshöjden för fastigheterna Långholmen 1 och Långholmen 3 innebär att havsutsikten till mycket stora delar tas bort från Stadshotellets två övre plan som innehåller samtliga ”Best businessrum” som är den högsta prisklassen med mycket populära rum samt konferens- och grupprum. Dessutom gjordes 2014 stora investeringar i form av en helt ny konferensavdelning, något som vi hoppas gynnar Västerviks kommun, dess näringsliv och invånare. För ca 20 Mkr byggde vi en ny sjätte våning på hotellet där den helt avgörande försäljningsfaktorn är den miljö och de utblickar över Skeppsbrofjärden och skärgården som vi kan erbjuda våra kunder. Om dessa kvaliteter skulle försvinna är det en oerhört kännbar försämring för hotellets verksamhet och därmed fastighetens värde. Med detaljplanförslaget tas hotellets koppling till havet och skärgården ur spel, vilket också väsentligt påverkar kundens upplevelse hos oss. Det kan inte anses vara i linje med kommunens Turiststrategi 2020. Sammantaget innebär detta en väsentligt försämrad konkurrenskraft, kraftigt minskade intäkter och därmed en kraftig negativ påverkan på fastighetsvärdet för Majo Hotellinvest AB. Lägenheterna på Residenset 29, som idag har havsutsikt, kommer att försvinna helt. Även här med ett drastiskt minskat värde för fastigheten som följd. Kommentar: Volymskisser ska tas fram till granskningen av planen. Dessa ska visa på hur utsikten från Stadshotellet och angränsande byggnad i kvarteret Residenset kan förändras i och med planen. 12. HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården H90 samt fornlämningsområde vilket bör beaktas och eventuellt åtgärdas. Beträffande mark- och miljöförhållanden så ligger området inom lokal förekomst av högradonmark vilket man ska ta hänsyn till i samband med bygglovet. För att uppfylla krav på tillgänglighet enligt PBL, 8 kap. 4§, ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att den är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga. Tillgänglighet enligt Boverkets BFS 2011;5, ALM2, bör beaktas beträffande allmänna råd, exempelvis bör nivåskillnader märkas då de kan utgöra en fara för synsvaga och för personer med andra orienteringssvårigheter. Kontrastmarkering av trappor mm. Västerviks kommuns Policy för funktionshinderfrågor ligger till grund för detaljplanen för att uppfylla gällande lagar och regler kring tillgänglighet. Kommentar: Synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet. 13. Tjustbygdens Kulturhistoriska förening (TKF) TKF instämmer i utredningarnas rekommendationer för hur kulturvärdena kan bevaras och uppfattar att rekommendationerna tagits tillvara i planförslaget. TKF ställer sig därför positiv till det framlagda förslaget. 14. Kalmar läns museum Kalmar läns museum anser att planen lyfter fram och skyddar de kulturhistoriska värdena som finns i området. SAMMANFATTNING Plansamråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap. Inkomna synpunkter har föranlett vissa kompletteringar och ändringar av planhandlingarna. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar: Ändringar på plankartan: - - a1 ändras till ”Bygglov för ändrad användning till bostäder får inte ges förrän bullerskydd har uppförts mot Slottsholmsvägen”. Egenskapsbestämmelsen q1 läggs till inom den norra delen av Långholmen 1. Pumpstationen ges en ny nockhöjd på 4,5 m. Bestämmelsen p1 tas bort då den skulle göra att befintlig byggnad blir planstridig. Tidigare p2bestämmelsen omdöps till p1. Under Ändrad lovplikt ändras texten till: Bygglov får inte beviljas förrän tillsynsmyndigheten godkänt genomförda åtgärder för att uppnå värden motsvarande känslig markanvändning. Bestämmelsen b1 kompletteras. Byggnadshöjden +18,5 m över nollplanet ersätter +17,0 eftersom endast en väldigt liten del av byggnaden kan bli +17,0 m då en gård behöver finnas på fastigheten för att man ska klara godkända bullernivåer. Vissa bestämmelser förtydligas med att de gäller inom hela användningsgränsen. Justering och komplettering av planbeskrivning/genomförandebeskrivning rörande: - - Nya mätningar av inomhusluft på Långholmen 1 och 3 samt Garvaren 2 och 6. Utökat resonemang kring frågan. Utökat resonemang om buller utifrån kompletterande bullerberäkning för dubbelriktad trafik. Kompletterad beskrivning av planens påverkan på riksintresset utifrån föreslagna höjder. Redovisning av volymskisser/utsiktsvyer. Förtydliga resonemanget kring skäl nr. 1 för upphävande av strandskyddet. Beskrivningen av nuvarande dagvattenhantering, planförslagets påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, markföroreningarnas eventuella påverkan på dagvattnet och koppling till MKN vatten, utvecklas i planhandlingarna. Utökat resonemang kring översvämning – planbestämmelse. Trädallén och parkeringsplatserna – utökat resonemang. - Definition av begreppet ”bostadsrum” läggs till under bestämmelsen a2. En karta som visar på lediga parkeringsplatser inom närområdet läggs till. Stavfel och andra missuppfattningar korrigeras/utvecklas för att förtydliga detaljplanens intentioner. Text korrigeras angående ändringarna i plankartan. Behovsbedömning - Komplettering angående miljöpåverkan. Övrigt - Rapporten efter luftmätningarna medföljer planhandlingarna. Bullerutredningen kompletteras. I övrigt berör synpunkterna frågor som inte regleras i detaljplanen eller inte har föranlett några ändringar av planhandlingarna. Föreslaget till detaljplan för Långholmen 3 m.fl. kan efter genomförande av ovanstående ändringar ställas ut för granskning. Kommunstyrelsens förvaltning Sofia Hjertqvist, Planarkitekt Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad 2012-08-27 Komplettering av behovsbedömning gjord 2014-09-15 samt 2016-02-04 Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt 6 kap 11 § miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Behovsbedömningen är ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan. Nedanstående checklista är grunden för en genomgång av de kriterier som kan innebära en sådan påverkan som innebär att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas. De tre inledande frågorna är föranledda av lagstiftningens direkt utpekade verksamheter och åtgärder som kräver miljöbedömning. Checklistan ligger också som grund för beslut om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen om en sådan skall göras. Planens syfte Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård, handel och kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan från staden ner mot skeppsbrokajen. 4 kap 34 § Plan- och Bygglagen Marken kommer att tas i anspråk för bostäder, kontor och handel mestadels inom befintliga byggnader kompletterat med nya byggnadskroppar och ingen betydande miljöpåverkan kan antas uppstå. Bilaga 1 och 3 § 4 Förordningen om MKB Planläggningen antas inte medföra en betydande miljöpåverkan. 2 CHECKLISTA FÖR MILJÖBEDÖMNING PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Planens syfte är att planlägga för bostad, vård, kontor och handel. Syftet är också att se över den allmänna platsmarken. Andra planer och program Långholmen 1 och 3 är tidigare planlagt för bostad men med bestämmelser om att ”varje våningsplan får ej fler än tre bostadslägenheter uppföras” och ”balkonger och takkupor tillåts ej”. Garvaren 2 är sedan tidigare planlagt för garage- och motorservice, Norra Varvsgatan som allmän plats, gatuplantering, och Kvarngatan som allmän plats, gata. I den fördjupade tätortsstudien från 1990 anges centrumändamål – handel, kontor, hotell, bostad m.m. Miljöintegration Miljöbedömningen i sig utgör den efterfrågade integrationen. Miljöproblem Planläggningen anses inte skapa några miljöproblem. Gemenskapens miljölagstiftning Ingen lagstiftning berörs. PLATSEN Betydelse och sårbarhet Nuvarande markanvändning För Garvaren 2 finns ett tillfälligt bygglov för bostad. Långholmen 3 är planlagt för bostad men använts idag som kontor. Långholmen 1 är planlagt som bostad. Överskridna miljökvalitetsnormer eller finns andra miljöproblem Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Miljöproblem På Långholmen 3 har det funnits en bensinstation som inte har sanerats. Det kan finnas cisterner kvar med bensin/ diesel/ eldningsolja kvar under mark. Det har även funnits verkstad, spolhall och smörjgrop i fastigheten. Mätningar av inomhusluften har visat på förhöjda halter av bensen. 3 På Långholmen 1 har det tidigare funnits en kemtvätt och det är troligt att detta kan påverka inomhusluften samt miljön på gården. Pumphuset på Norra Varvsgatan kan orsaka problem med lukt. Inom fastigheterna Garvaren 2 och Garvaren 5 har det tidigare varit ett garveri där det bland annat förekommit kromgarvning. Kulturarv Byggnaderna på Långholmen 1 och Garvaren 2 har värden ur kulturmiljösynpunkt. Särdrag i naturen Nej Skyddade områden Nej PÅVERKAN Betydande påverkan Kriterier Ja Nej Nationella och regionala miljökvalitetsmål X Miljöstrategi för Västerviks kommun X Kommentarer Kan påverkan mildras? GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kriterier Ja Nej Kan påverkan mildras? 5 kap om miljökvalitetsnorm (luft, vatten eller mark) X Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer MKN kommer att överskridas. Planområdet tillhör Skeppsbrofjärdens vattenförekomst vilken nuvarande ekologisk status för ytvatten är otillfredsställande och den kemiska statusen är ej god. Ett genomförande av planen bedöms inte påverka möjligheten att kunna förbättra miljökvalitetsnormen för vatten till år 2021. Anmälan eller tillståndsprövning (täkt, avfall, farligt material etc) X Skydd (Natura 2000, naturreservat, landskapsskydd, biotopskydd, strandskydd, X Strandskyddet återinträder när ny plan upprättas. Skäl för upphävande finns då 4 skyddsområde för vattentäkt, byggnadsminne) planen endast reglerar befintliga byggnader. Naturvårdsprogram X Fornlämningar X Planområdet ligger inom fornlämningsområdet RAÄ 94 Västerviks stad. Kommunala policys program eller planer. X Kulturminnesvårdsprogrammet, centrala staden. Skyddsavstånd X RIKTLINJER HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER 3, 4 kap om hushållning av mark och vatten (Riksintresse) X Planområdet ligger inom riksintresseområde H 90, Västerviks stad. Avsevärd förändring av mark- och vattenanvändning X Området är till största del redan planlagt för likartad verksamhet. Intilliggande kvarter omfattar både kontor, handel och bostäder. Alternativ lokalisering, markanvändning X Uttömning av icke förnyelsebar naturresurs X Rekreation (förbättring eller försämring) X Kulturmiljö X Hänsyn till riksintresset och kulturminnesvårdsprogrammet måste tas vid utformningen av byggnader. Nej Kan påverkan mildras? X Tidigare verksamheter i form av bl.a. bensinstation, kemtvätt och garveri kan medföra risk för markföroreningar. Markprover togs Ej aktuellt. MILJÖPÅVERKAN Kriterier Mark (förorening, erosion) Ja 5 år 2000 på totalt fyra punkter runt fastigheten Långholmen 3. Mätningarna gjordes enligt SPIMFABs koncept; oljeföroreningar i olika fraktioner och PAH. Samtliga jordprover visade värden som låg under riktvärdena. Mätningar av inomhusluften på fastigheterna inom planen kan behöva göras under planarbetet. Om en ev. undersökning skulle visa på föroreningar som innebär en påtaglig påverkan på miljön ska kommunen göra en miljökonsekvensbeskrivning. Vatten (flödesriktning, grundvattenkvalitet, vattentillgång etc) Luft och klimat (luftrörelse) X Vegetation (införande av ny växtart, minskning eller införande av art) Djurliv (förändring av sammansättning eller antal, minskning eller införande av art, gräns) Landskaps- och stadsbild X X X Inga kända hotade djurarter inom aktuellt planområde. X Ombyggnad/nybyggnad ska ta hänsyn till omgivande byggnader. Miljöpåverkan från omgivande verksamhet X Bostäder i centrumnära läge kan innebära risk för störningar från nöjesverksamheter, trafik och liknande. Transporter/Kommunikation (minskning eller ökning) X Parkeringsbehovet kommer behöva utredas vidare under planarbetet. HÄLSOEFFEKTER Ljus (bländande ljussken) X Luftkvalitet (luftföroreningar, lukt, partiklar, allergirisk) X Närheten till pumphuset på Norra Varvsgatan (eventuellt luktproblem) måste beaktas. 6 Buller och vibrationer X Otrygghet X Ökad trygghet då byggnaden på Långholmen 3 nyttjas dygnet runt. Risk (explosionsrisk, utsläpp, radon, elektromagnetisk strålning) X Planområdet ligger inom ”Områden med lokala förekomster av högradonmark” (SGU 1988). Nej Kan påverkan mildras? ÖVRIGT Kriterier Ja Uppstår kumulativa eller tillfälliga miljöeffekter X Motverkas ekologiskt hållbar utveckling (energi, material, avfallsmängd) X Betydande miljöpåverkan i närliggande kommuner eller land X Motiverat ställningstagande/Avgränsning Genomgången av checklistan visar att syftet med planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därmed behövs inte en miljöbedömning enligt miljöbalkens bestämmelser göras. Medverkande tjänstemän Enheten för samhällsbyggnad Miljö- och byggnadskontoret Sofia Hjertqvist Planarkitekt Lars Karlsson Kommunekolog 7 Fastighetsförteckning till detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län Upprättad av Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad i Västervik den 8 april 2016 Fastigheter inom plan Fastighet Fastighetsägare GARVAREN 2 Fastigheten Columbus Ekonomisk Förening Anm. c/o PARIGMA INVEST AB BOX 47063 10074 STOCKHOLM GARVAREN 5 VÄSTERVIKS KOMMUN 59380 VÄSTERVIK GARVAREN 6 Adam Antonsson NORRA VARVSGATAN 7 LGH 1102 59330 VÄSTERVIK LÅNGHOLMEN 1 KUSTSTADEN FASTIGHETER I VÄSTERVIK AB GARVAREGATAN 6 57230 OSKARSHAMN LÅNGHOLMEN 3 VÄSTERVIKS BOSTADS AB BOX 502 59325 VÄSTERVIK VÄSTERVIK 4:1 VÄSTERVIKS KOMMUN Taxerad ägare 59380 VÄSTERVIK VÄSTERVIK 4:40 VÄSTERVIKS KOMMUN Taxerad ägare 59380 VÄSTERVIK Fastigheter utom plan Fastighet Fastighetsägare KABYSSEN 1 TjustFastigheter AB Anm. Box 502 59325 VÄSTERVIK _________________________________________________________________________________________Sid 1 (3) Fastighetsförteckn. till Detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län KABYSSEN 2 VÄSTERVIKS KOMMUN Taxerad ägare 59380 VÄSTERVIK KAPELLET 3 Hanna Karin Blomberg NYGATAN 2 A LGH 1001 59330 VÄSTERVIK KAPELLET 4 Hanna Karin Blomberg NYGATAN 2 A LGH 1001 59330 VÄSTERVIK KAPELLET 8 HSB BRF KAPELLET I VÄSTERVIK c/o HSB BRF KAPELLET I VÄSTERVIK FISKARETORGET 1 59330 VÄSTERVIK RESIDENSET 24 VÄSTERVIKS KOMMUN Lagfart 59380 VÄSTERVIK MAJO HOTELLINVEST AB Taxerad ägare STORG 3, STADSHOTELLET 59330 VÄSTERVIK RESIDENSET 29 VÄSTERVIKS KOMMUN Lagfart 59380 VÄSTERVIK FASTIGHETS AB FÖLUNGEN Taxerad ägare BOX 716 39127 KALMAR RIDDARHUSET 1 Frank Aarseth NEDRE BERGSVÄGEN 6 12634 HÄGERSTEN SJÖKAPTENEN 1 Bengt Christiansson NYGATAN 1 LGH 1201 59330 VÄSTERVIK SJÖKAPTENEN 2 Anders Edlund NORRA VARVSGATAN 22 A 59330 VÄSTERVIK _________________________________________________________________________________________Sid 2 (3) Fastighetsförteckn. till Detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län SJÖKAPTENEN 3 Hans Gånge NORRA VARVSGATAN 24 59330 VÄSTERVIK SJÖKAPTENEN 4 Marica Jakobsson Mucha BÅTSMANSGATAN 4 59330 VÄSTERVIK Henryk Mucha BÅTSMANSGATAN 4 59330 VÄSTERVIK SMUGGLAREN 1 K Larsson Fastigheter i Västervik AB GRANTORPSVÄGEN 42 59338 VÄSTERVIK TRAKTERAREN 20 RIKSBYGGENS BRF VÄSTERVIKSHUS NR 10 BOX 259 59323 VÄSTERVIK Servitut och rättigheter som berörs av planförslaget Belastar Till förmån för Ändamål Officialservitut GARVAREN 2 GARVAREN 6 Parkeringsplats I tjänsten Erik Persson _________________________________________________________________________________________Sid 3 (3) Fastighetsförteckn. till Detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik Västerviks kommun, Kalmar län PM UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Trafikanalys Västervik Joakim Bengtsson 2015-11-25 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV 7000443 Mathieu Boué Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Inledning Sweco har tidigare åt Västerviks kommun tagit fram trafikprognos och bullerberäkningar för ny detaljplan för fastigheterna Garvaren 2, 5 och 6, Västervik 4:1, 4:40 samt Långholmen 1 och 3, se PM Bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 daterat 201506-25 Syftet med kompletteringen är att se hur situationen för trafikflöden och bullernivåer blir vid dubbelriktad, istället för enkelriktad, trafik på Norra Varvsgatan, på anmodan av länsstyrelsen. Beräkningen av bullernivåer har gjorts på två scenarier: • Nuläget, med tillkommande trafik från detaljplaneområdet och förändringar i gatunätet enligt detaljplanen. Förändringen jämfört med tidigare beräkningar är att Norra Varvsgatan tillåter dubbelriktad trafik • Scenario med Södra Infarten i drift, Fiskaretorget avstängt för biltrafik, Storgatan avstängd för biltrafik mellan Västra Kyrkogatan och Hamngatan samt med tillkommande trafik från detaljplaneområdet och förändringar i gatunätet enligt detaljplanen. Förändringen jämfört med tidigare beräkningar är att Norra Varvsgatan tillåter dubbelriktad trafik memo02.docx 2012-03-2814 1 (9) Sweco TransportSystem AB MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Trafikflöden Resultaten av VISUM-körningarna redovisas i tabell 1 och i figurerna 1-2 nedan. Andelen tung trafik och hastigheten redovisas i tabell 1. Jämfört med tidigare beräkning, med Norra Varvsgatan enkelriktad, är förändringarna i Nuläge små, från en minskning med 5 fordon per dygn på anslutningen Norra VarvsgatanSlottsholmsvägen till en ökning med 18 fordon per dygn på Slottsholmsvägen och Storgatan. I Scenario 1 blir förändringarna något större, från en minskning med 48 fordon per dygn på Slottsholmsvägen till en ökning med 19 fordon på Norra Varvsgatan norr. Hastigheterna och andelen tung trafik är oförändrade. Tabell 1 Trafikfördelning på vägarna i utredningsområdet, med Norra Varvsgatan dubbelriktad. ÅDT Nuläge Scenario 1 Andel tung Slottsholmsvägen (Garvaren) 4360 5923 5,0 % 50 km/h Slottsholmsvägen (Långholmen) 3896 4457 5,0 % 50 km/h Norra Varvsgatan (Garvaren) 15 22 5,0 % 15 km/h Anslutning N.Varvsg-Slottsholmsv (Garvaren) 62 76 1,0 % 15 km/h Norra Varvsgatan (Långholmen) 82 98 1,0 % 15 km/h Kvarngatan 0 0 - - km/h Strömsgatan (Långholmen) 230 250 1,0 % 15 km/h Storgatan 1220 1236 1,0 % 15 km/h Gata (kvarter) memo02.docx 2012-03-28 2 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Hastighet 1220 3896 82 230 0 62 4360 15 Figur 1 ÅDT i nuläget med Norra Varvsgatan dubbelriktad (inkl. detaljplanens exploatering) memo02.docx 2012-03-28 3 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx 1236 4457 250 98 0 76 5923 22 Figur 2 ÅDT i scenario 1 med Norra Varvsgatan dubbelriktad memo02.docx 2012-03-28 4 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen Riktvärden för buller från trafik, enligt förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015:216, framgår av Tabell 2. Förordningen innehåller riktvärden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnader och tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Förordningen gäller för alla planer påbörjade efter 2015-01-02. Förordningen syftar till att underlätta för bostadsbyggande i bullriga miljöer och innehåller därmed vissa lättnader. Förändringen gäller endast för utomhusmiljöer. Inomhusmiljön regleras av Boverkets byggregler. Nedan listas de riktvärden som ska gälla vid detaljplanering. Tabell 2 Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. Ekvivalent ljudnivå, dB (A) 1 2 Maximal ljudnivå, dB (A) Ljudnivå inomhus 30 451 Ljudnivå utomhus vid fasad (frifältsvärde) 552 - Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 50 70 Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt. För bostäder om högst 35 m2 är riktvärdet vid fasad 60 dB (A) utan krav på ljuddämpad sida. Vid överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad kan avsteg tillämpas. I och med den nya förordningen kan avsteg tillämpas i alla lägen oavsett stadsmiljö eller landsbygd. Överskidande av 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid bullerutsatt fasadsida i utbyte mot ljuddämpad sida om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå respektive 70 dBA maximal ljudnivå (mellan kl. 22:00 och 06:00) för hälften av bostadsrummen. Om maximal ljudnivå vid uteplats överskrider 70 dBA, bör nivån inte överskridas mer än 10 dB fem gånger per timme mellan kl. 06:00 och 22:00. För vidare vägledning som inte berörs av numeriska riktvärden bedöms Boverkets vägledning som tillämpbar, exempelvis begränsning av inglasad balkong memo02.docx 2012-03-28 5 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Bedömningsgrunder Bedömningen av möjligheterna till bostadsbebyggelse sker i denna rapport utgående från: - Möjligheten att uppfylla riktvärdet om högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå - Möjligheten att erhålla en uteplats med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå. Resultat Utbredningsberäkningar är genomförda för nuläget och en prognos för 2030. Utbredningskartor med ljudnivå 2 meter över marknivå redovisas i Bilaga 1-4. Ljudnivåerna redovisas som färglagda fält där varje fält motsvarar fem dB. • Bilaga 1 Ekvivalent ljudnivå nuläge • Bilaga 2 Ekvivalent ljudnivå 2030 • Bilaga 3 Maximal ljudnivå nuläge • Bilaga 4 Maximal ljudnivå 2030 • Bilaga 5 Maximal ljudnivå nuläge med bulleråtgärd • Bilaga 6 Maximal ljudnivå 2030 med bulleråtgärd Långholmen 1 och Långholmen 3 I nuläget uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna vid Långholmen 1 till mellan 55 och 60 dB (A) vid dess norra och östra fasad, se bilaga 1. På den västra sidan är den ekvivalenta ljudnivån under 55 dB (A) vid större delen av Långholmen 1. Den västra och södra fasaden av Långholmen 3 har ekvivalenta ljudnivåer under 55 dB (A). Vid den östra sidan överskrids 55 dB (A) ekvivalent ljudnivå vid cirka två tredjedelar av fasaden. De maximala ljudnivåerna vid fasad överskrider 85 dB (A) vid västra, norra och östra fasaderna på Långholmen 1 och 3 och ligger mellan 70 – 85 dB (A) vid den södra fasaden, se bilaga 3. I prognosåret 2030 kommer de ekvivalenta ljudnivåerna att bli marginellt högre inom utredningsområdet på grund av den ökade trafikmängden, i huvudsak på Slottsholmsvägen och Strömsgatan, se bilaga 2. De maximala ljudnivåerna är nästan oförändrade i prognosåret, då dessa beror på de mest bullrande fordonen och inte på trafikmängden, se bilaga 4. Delar av fasaderna vid Långholmen 1 och 3 ligger över riktvärde för ekvivalent ljudnivå 55 dB (A). Alla fasader ligger över riktvärden för maximala ljudnivåer, 70 dB (A). Emellertid har Långholmen 1 tillgång till en innergård där ljudnivåer ligger under riktvärdet. Alltså uppfyller Långholmen 1 kraven enligt den nya förordningen om riktvärden genom att det finns en tyst sida. Långholmen 3 ligger dock totalt sett över riktvärde då det inte går att få tillgång till tyst uteplats inom fastigheten. memo02.docx 2012-03-28 6 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Garvaren 2 och Garvaren 6 I nuläget uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna vid Garvaren 2 och 6 till under 55 dB (A) vid dess västra och södra fasader, se bilaga 1. På den östra och norra fasaden är den ekvivalenta ljudnivån över 55 dB (A). De maximala ljudnivåerna vid fasad överskrider 85 dB (A) vid de västra fasaderna på Garvaren 2 och 6. Vid den norra och den södra fasaden ligger den maximala ljudnivån mellan 75-85 dB (A). På den östra fasaden ligger de maximala ljudnivåerna mellan 75 och 80 dB (A), se bilaga 3. I prognosåret 2030 kommer de ekvivalenta ljudnivåerna att bli högre inom utredningsområdet på grund av den ökade trafikmängden, i huvudsak på Slottsholmsvägen, se bilaga 2. De ekvivalenta ljudnivåerna överskrider här 60 dB (A) vid en stor del av den östra fasaden. Vid den västra fasaden och cirka halva av södra fasaden är ljudnivåerna under 55 dB (A) och vid den norra över 55 dB (A). De maximala ljudnivåerna är oförändrade i prognosåret, då dessa beror på de mest bullrande fordonen och inte på trafikmängden, se bilaga 4. Då den västra fasaden ligger under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dB (A), uppfyller Garvaren 2 och 6 kravet i den nya förordning om riktvärden då ”De riktvärden som anges får överskridas om det finns en sida där ekvivalent ljudnivå uppgår till högst 55 dB (A) vid fasad” om alla lägenheter har tillgång till västra fasaden. Däremot ligger båda fastigheterna över riktvärdet för maximal ljudnivå. Sammantaget klaras alltså inte riktvärden för maximal ljudnivå vid Garvaren 2 och 6. Förslag till bulleråtgärd En lösning för att åstadkomma att Garvaren 2 och 6 ligger under riktvärdena för maximal ljudnivå 70 dB(A) vid uteplats är att bygga en bullerskärm vid Slottsholmsvägen. En beräkning har utförts med ett från vägen räknat 2 meter högt absorberande plank enligt skiss i Figur 3, se bilaga 5 och 6. Resultaten visar att den maximala ljudnivån i anslutning till bostäder ligger under 70 dB (A) och att Garvaren 2 och 6 får tillgång till tyst uteplats. memo02.docx 2012-03-28 7 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Figur 3 Förslag till bullerplank Fasadberäkningar Beräknade ljudnivåer vid fasad för nuläge och prognos visas i tabell 3 nedan. Värdena som är rödmarkerade ligger över riktvärdet 55 dB (A) för ekvivalent ljudnivå eller 70 dB (A) för maximal ljudnivå. Som redan redovisats kan vi se att ljudnivåerna ändras marginellt mellan nulägessituationen och prognosen. Vi ser också att skillnaden i ljudnivå mellan olika våningar i byggnaden kan bli mellan 0 till 3 dB för ekvivalent ljudnivå samt 6 dB för maximal ljudnivå. Ekvivalenta ljudnivåer påverkas av olika effekter. Till exempel kan markdämpning leda till att ljudnivåer vid bottenvåningen är lägre än vid våning 1 eller 2. På samma sätt kan ljudreflexioner i gaturummet göra att ljudnivåerna är högre vid de övre våningarna jämför med bottenvåningen särskilt när den dominanta ljudkällan ligger längre bort och kan skärmas av övriga byggnader. De maximala ljudnivåerna beror på den närmaste ljudkällan och minskar när avståndet till ljudkällan ökar. memo02.docx 2012-03-28 8 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx Tabell 3 Resultat av fasadberäkningar Receiver Fasad Öst Långholmen 1 Norr Väst Öst Långholmen 3 Syd Väst Öst Garvaren 2 Nordväst Väst Öst Garvaren 6 Syd Väst PROGNOS PROGNOS MED MED ÅTGÄRD ÅTGÄRD Leq dB(A) Lmax dB(A) Våning NULÄGE Leq dB(A) NULÄGE Lmax dB(A) PROGNOS Leq dB(A) PROGNOS Lmax dB(A) Vån 1 58 80 59 80 59 80 BV 58 83 59 83 59 83 Vån 1 58 80 58 80 58 80 BV 58 82 58 82 58 82 Vån 1 53 80 54 80 54 80 BV 54 82 54 82 54 82 Vån 2 57 77 57 77 57 77 Vån 1 56 80 57 80 57 80 BV 55 84 55 84 55 84 Vån 2 54 77 54 77 54 77 Vån 1 54 79 54 79 54 79 BV 51 81 51 81 51 81 Vån 2 49 77 49 77 49 77 Vån 1 49 80 50 80 50 80 BV 50 82 50 82 50 82 Vån 2 59 75 60 76 60 76 Vån 1 59 76 60 76 59 76 BV 59 76 60 77 54 72 Vån 2 57 78 58 78 58 78 Vån 1 57 81 58 81 58 81 BV 57 84 58 84 58 84 Vån 2 50 78 51 78 51 78 Vån 1 50 81 51 81 51 81 BV 48 85 49 85 49 85 Vån 1 58 74 59 74 56 73 BV 57 74 59 74 55 73 Vån 1 54 79 56 79 56 79 BV 53 81 54 81 54 81 Vån 1 46 80 47 80 47 80 BV 44 83 45 83 45 83 memo02.docx 2012-03-28 9 (9) PM 2015-06-08 MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx BILAGA 1 Bullerutredning Västervik Nuläge Joakim Bengtsson Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Beräkning nr:17 Filnamn:Västervik Leq nu_20151123 Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark Ljudnivå i dB(A) 70 65 60 55 50 45 > <= 75 75 70 65 60 55 50 45 HANDLÄGGARE Mathieu Boué PROJEKT NR: 7000443 ORT STOCKHOLM DATUM 2015-11-23 SKALA 1:1500 FORMAT A4 0 5 10 20 30 40 m BILAGA 2 Bullerutredning Västervik Prognos 2030 Joakim Bengtsson Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Beräkning nr:16 Filnamn:Västervik Leq 2030_20151123 Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark Ljudnivå i dB(A) 70 65 60 55 50 45 > <= 75 75 70 65 60 55 50 45 HANDLÄGGARE Mathieu Boué PROJEKT NR: 7000443 ORT STOCKHOLM DATUM 2015-11-23 SKALA 1:1500 FORMAT A4 0 5 10 20 30 40 m BILAGA 3 Bullerutredning Västervik Nuläge Joakim Bengtsson Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Beräkning nr:17 Filnamn:Västervik Lmax nu_20151123 Maximal ljudnivå 2 m över mark Ljudnivå i dB(A) 85 80 75 70 65 60 > <= 90 90 85 80 75 70 65 60 HANDLÄGGARE Mathieu Boué PROJEKT NR: 7000443 ORT STOCKHOLM DATUM 2015-11-23 SKALA 1:1500 FORMAT A4 0 5 10 20 30 40 m BILAGA 4 Bullerutredning Västervik Prognos 2030 Joakim Bengtsson Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Beräkning nr:16 Filnamn:Västervik Lmax 2030_20151123 Maximal ljudnivå 2 m över mark Ljudnivå i dB(A) 85 80 75 70 65 60 > <= 90 90 85 80 75 70 65 60 HANDLÄGGARE Mathieu Boué PROJEKT NR: 7000443 ORT STOCKHOLM DATUM 2015-11-23 SKALA 1:1500 FORMAT A4 0 5 10 20 30 40 m BILAGA 5 Bullerutredning Västervik Prognos 2030 - Med bullerskärm Joakim Bengtsson Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Beräkning nr:18 Filnamn:Västervik Leq 2030_medåtgärd_20151123 Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark Ljudnivå i dB(A) 70 65 60 55 50 45 > <= 75 75 70 65 60 55 50 45 HANDLÄGGARE Mathieu Boué PROJEKT NR: 7000443 ORT STOCKHOLM DATUM 2015-11-23 SKALA 1:1500 FORMAT A4 0 5 10 20 30 40 m BILAGA 6 Bullerutredning Västervik Prognos 2030 - Med bulleråtgard Joakim Bengtsson Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 Beräkning nr:18 Filnamn:Västervik Lmax 2030_med åtgärd_20151123 Maximal ljudnivå 2 m över mark Ljudnivå i dB(A) 85 80 75 70 65 60 > <= 90 90 85 80 75 70 65 60 HANDLÄGGARE Mathieu Boué PROJEKT NR: 7000443 ORT STOCKHOLM DATUM 2015-11-23 SKALA 1:1500 FORMAT A4 0 5 10 20 30 40 m PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK 2016-05-30 Förutsättningar för nya bostäder i fastigheten Garvaren, med avseende på buller Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen Riktvärden för buller från trafik, enligt förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015:216, framgår av Tabell 1. Förordningen innehåller riktvärden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnader och tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Förordningen gäller för alla planer påbörjade efter 2015-01-02. Förordningen syftar till att underlätta för bostadsbyggande i bullriga miljöer och innehåller därmed vissa lättnader. Förändringen gäller endast för utomhusmiljöer. Inomhusmiljön regleras av Boverkets byggregler. Nedan listas de riktvärden som ska gälla vid detaljplanering. Tabell 1 Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. Ekvivalent ljudnivå, dB (A) 1 2 Maximal ljudnivå, dB (A) Ljudnivå inomhus 30 451 Ljudnivå utomhus vid fasad (frifältsvärde) 552 - Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 50 70 Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt. För bostäder om högst 35 m2 är riktvärdet vid fasad 60 dB (A) utan krav på ljuddämpad sida. Vid överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad kan avsteg tillämpas. I och med den nya förordningen kan avsteg tillämpas i alla lägen oavsett stadsmiljö eller landsbygd. Överskidande av 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid bullerutsatt fasadsida i utbyte mot ljuddämpad sida om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå respektive 70 dBA maximal ljudnivå (mellan kl. 22:00 och 06:00) för hälften av bostadsrummen. Om maximal ljudnivå vid uteplats överskrider 70 dBA, bör nivån inte överskridas mer än 10 dB fem gånger per timme mellan kl. 06:00 och 22:00. memo04.docx 2013-06-14 1 (4) Sw e co Envi ro nme nt AB JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx Resultat av beräkning Figur 1 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, vy från sydost. Figur 2 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, vy från nordväst. Beräkningsresultaten visar att de ekvivalenta ljudnivåerna vid byggnaden inte överskrider 60 dBA vid någon fasad. memo04.docx 2 (4) PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK 2016-05-30 JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx Befintligt plank Det befintliga staket som ligger mellan huset och Slottsholmsleden har ingen bullerdämpande effekt. Det är ett normalt trästaket som saknar nämnvärda akustiska egenskaper. De akustiska kraven på en bulleravskärmning medför att den skall vara helt tät, bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare, tillräckligt hög och stabil samt ha tillräcklig utbredning i längsled.1 Att bygga om befintligt staket bedöms inte som en realistisk åtgärd. Befintlig konstruktion är för klen och inte alls tät. Det skulle i så fall behöva rivas och en ny skärm anläggas. Motiv till att beräkning använts Den vedertagna rutinen för att kontrollera om gällande riktvärden innehålls är att göra en beräkning med den Nordiska beräkningsmodellen och inte en mätning. Detta för att beräkningsmodellen är konstruerad så att den utgör ett standardiserat genomsnittsvärde under en lång tidsperiod. Att göra en mätning ger egentligen bara ett värde som är representativt för just det tillfället, med de förutsättningar som är just då. För att utföra mätning krävs även att väderförhållanden är rätt, att det inte blåser för mycket, eller åt fel håll etcetera. Vid mätning kan även andra ljudkällor (allt från personer som pratar, fåglar som sjunger, flygplan, enstaka mycket bullriga fordon m.m.) störa resultaten och ge missvisande värden. Avsteg Då beräkningarna visar att 60 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad innebär det att det inte finns några hinder för att planera bostäder med en area mindre än 35 m 2. Den sida som vetter mot NV klarar kraven för tyst sida, vilket möjliggör lägenheter där minst hälften av bostadsrummen ligger mot tyst sida. Kommunen kan som detaljplaneläggare ange i förutsättningarna för den gällande detaljplanen hur bostäder får utformas, så att avstegsfallen blir tillämpbara. Det är också en potentiell åtgärd att anlägga en 2 meter hög bullerdämpande skärm längs med Slottsholmsleden. En sådan skärm behöver då vara helt tät och tillräckligt lång enligt tidigare utredning, daterad 2015-11-23. Se Figur 3 Placering av tidigare utredd bullerdämpande skärm. 1 http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutformning/Doku ment_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/Vag_och_gatuutrustning/07_bull erskydd_gatuutrustning.pdf, Trafikverket, 2016-05-30 memo04.docx 3 (4) PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK 2016-05-30 JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx Figur 3 Placering av tidigare utredd bullerdämpande skärm. memo04.docx 4 (4) PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK 2016-05-30 JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx 2016-01-25 EMPIRIKON KONSULT AB PROVTAGNING AV INOMHUSLUFT OCH UTVÄRDERING AV RESULTAT LÅNGHOLMEN OCH GARVAREN VÄSTERVIKS KOMMUN Therese Steinholtz, Annika Söderholm Kvalitetsgranskning: Peter Harms–Ringdahl Bakgrund Samhällsbyggnadsenheten i Västerviks kommun har upprättat ett nytt förslag på detaljplan där fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 samt Garvaren 6 innefattas. I förslaget vill kommunen planlägga fastigheterna för bostäder, handel och kontor. På berörda fastigheter har det under perioder bedrivits verksamheter som kan ha medfört förorening av underliggande mark. I samrådsyttrande, d nr 402-667-15 daterat 2015-10-27, har Länsstyrelsen meddelat att kommunen ska genomföra undersökningar av berörda fastigheter då nuvarande kännedom om eventuella föroreningar bedöms som något oklar. I dagsläget kan inte Länsstyrelsen bedöma markens och fastighetens lämplighet för bostads-, handelsoch kontorsändamål. Samhällsbyggnadsenheten har i samråd med tillsynsmyndigheten upprättat ett program för luftundersökningar i berörda fastigheter. Genom att analysera inomhusluften går det att klargöra om tidigare verksamheter har medfört föroreningar som kan påverka dem som ska verka eller bo i byggnaderna. De ämnen som undersökts i detta uppdrag kan diffundera genom bottenplattor på hus, och även genom hålrum som finns för ledningar med mera och kan därför sprida sig från mark till inomhusluft. Empirikon Konsult AB har fått i uppdrag, att som beställarstöd för Samhällsbyggnadsenheten, genomföra provtagning och utvärdera resultaten samt att ta fram ett förslag på eventuellt kompletterande provtagning. Historisk verksamhet Under tidens gång har det skett förändringar i stadsbilden och så även i kvarteren Långholmen och Garvaren. Verksamheten inom fastigheterna har också skiftat. Inom Långholmen 1 har det bland annat bedrivits en kemtvätt i ca 25 år. I genomförd MIFO-utredning bedöms känsligheten som stor för objektet som klassats som riskklass 2. Huvudsakliga föroreningar som kan påträffas vid kemtvättar är klorerade lösningsmedel som använts som tvättmedel. På Långholmen 3 har det inom nuvarande fastighet tidigare bedrivits en bensinstation. Här har man tidigare genomfört provtagning av inomhusluft inom ramen för SPIMFAB-projekten och påträffat höga halter av bensen i delar av byggnaden. I kommunens underlag till detaljplan framgår att det även kan finnas cisterner kvar under byggnaden. På Garvaren 2 och 6 har ett garveri varit beläget och bedrivit sin verksamhet. På grund av verksamheten bedöms inomhusluften i dessa byggnader huvudsakligen kunna vara påverkad av flyktiga PAH. 1 Metodik, analys och provtagningspunkter Metodik Då det redan pågår verksamhet eller finns boende i fastigheterna så har undersökningarna utförts med hänsyn till detta. För att undvika åverkan på befintliga byggnader, men ändå få fram ett resultat som går att utvärdera har Samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med tillsynsmyndigheten valt att i detta skede undersöka byggnadernas inomhusmiljö. Kännedom om tidigare verksamheter har legat till grund för vilka ämnen och provtagningspunkter som har valts ut i provtagningsplanen. Undersökningarna ger en indikation om det finns flyktiga föroreningar under byggnadskonstruktionerna, då samtliga ämnen som undersökts kan spridas genom byggnadskonstruktionen och in i byggnader. Mätning har gjorts i ett begränsat antal punkter (6 stycken), som dock bedöms ge en god överblick över föroreningssituationen i inomhusluften samt en fingervisning om eventuella föroreningar i underliggande mark. Provtagning av PAH (polyklorerade kolväten), bensen samt klorerade lösningsmedel i inomhusluft har gjorts med Eurofins Pegasus kalibrerade luftpumpar med tillhörande filter för analys av halter i gasfas. Samtliga instruktioner för provtagningen har följts noggrant. Kännedom om fastigheternas tidigare verksamheter och risk för att de kan ha medfört föroreningar har beaktats vid val av provtagningsplan, provpunkters placering och analysparametrar. Analys I sammanställningen nedan framgår vilka analyser som provtagits vid respektive provpunkt, hur länge provtagningen pågick samt vilket luftflöde som passerade filtren. Provpunkt Analys Provid Provtid Luftvolym (liter) Långholmen Klorerade lösningsmedel 1 + nedbrytningsprodukter L1:1 48 h 38 min 347 Långholmen Bensen 3 (två prover) L3:1 48 h 0 min 1858 L3:2 47 h 51 min 1981 r Garvaren 2 (två prover): Kemisk luftanalys PAH G2:1 48 h 55 min 2027 G2:2 48 h 56 min 2113 Garvaren 6: Kemisk luftanalys PAH G6:1 16 h 41 min 871 2 Provtagningspunkter Långholmen 1 Totalt antal mätpunkter: 1. Mätning av: klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter Provpunkt L1.1 Beskrivning: Kuststaden kontor, markplan. I fastigheten har det tidigare bedrivits kemtvätt och enligt uppgift har tunnor med perkloreten förvarats i ett förråd på gården. Någon källare finns inte enligt fastighetsförvaltaren, bara ett hålrum med kryputrymme som inte brukar öppnas. Något förråd på innergården finns inte kvar och ytan är asfalterad. Mätutrustning placerades i lokalen i markplan som då höll på att renoveras till Kuststadens kontor. Enligt uppgifter var tvättmaskinerna installerade i detta utrymme. Målning med vattenbaserad färg förekom i direkt anslutning till provtagningstillfället. Mätning av klorerade kolväten i Långholmen 1. Långholmen 3 Totalt antal mätpunkter: 2 Mätning av: bensen Provpunkt: L3.1 Beskrivning: Utbildningslokal, markplan. På fastigheten har tidigare funnits bensinstation, verkstad, spolhall och smörjgrop. I en SPIMFAB-mätning av inomhusluft i lokalerna år 2000 konstaterades att halterna av bensen översteg referenskoncentrationen, medan fyra markprover inte påvisade några förhöjda halter. Första mätpunkten placerades i före detta receptionen, samma plats som SPIMFAB-mätningen enligt uppgift ska ha utförts i. Bensinstationens cisterner ska ha legat under receptionens bottenplatta. Det är i dagsläget okänt om cisternera har avlägsnas (uppgift från tillsynsmyndigheten, Västerviks kommun). 3 Provpunkt: L3.2 Beskrivning: Källarrum. För att säkerställa att det inte finns föroreningar i andra utrymmen i byggnaden valdes en provpunkt i ett källarrum. Detta rum ligger i nivå med de eventuella cisterner som ska ha legat under receptionen. Bedömningen är att om det finns föroreningar i mark utanför källarväggarna kan det finnas en risk att dessa kan tränga in i byggnaden. Garvaren 2 Totalt antal mätpunkter: 2, Analys av: PAH. Provpunkt: G2.1 Beskrivning: Källare, fjärrvärmecentral. Platsen för det tidigare garveriet sträcker sig över fastighetsgränsen mellan Garvaren 2 och Garvaren 6. En provpunkt placerades i en källarlokal som vetter mot platsen för garveriet. I lokalen finns fjärrvärmecentral och visst förrådsutrymme. Provplatsen valdes främst för att klargöra om det finns någon indikation på inträning av föroreningar i gasfas från underliggande mark, då detta utrymme är lokaliserat på den mark som tidigare var en del av garveriets utegård. Enligt uppgifter och gammalt bildmaterial framgår det att garvningen bl.a. skedde utomhus, se bild. Garveriet som bedrevs på fastigheterna Garvaren 2 och 6 var verksamt från 1700-talet tills en bit in på 1900talets början. 4 Provpunkt: G2.2 Beskrivning: Farstu in till bostäder, markplan. I samma del av fastigheten men i markplan, placerades provpunkt nummer två för fastigheten. Utrymmet var en farstu omedelbart utanför en lägenhet. Dörren ut har lås och står inte öppen i onödan, så provet bedöms representera inomhusluften i lägenheten på ett bra sätt. Garvaren 6 Totalt antal mätpunkter: 1, Analys av: PAH. Provpunkt: G6.1 Beskrivning: Tomt trämagasin, blivande bostad, markplan. Garvaren 6 är ett gammalt trämagasin i flera våningar, dock utan källare. Mätutrustningen placerades i markplan. Eftersom elektricitet saknades användes en batteridriven mätare som stod ute något kortare tid (17 timmar i stället för ca 24 timmar). Noggrannheten i resultatet blev därför något lägre än i övriga mätningar. Mätning av PAH i Garvaren 6. 5 Bedömningsgrunder Analysresultaten har jämförts med Arbetsmiljöverkets riktlinjer (AFS 2011:18) samt med riktvärden som finns redovisade i tabell A3.4 Toxikologiska data, oralt intag och inhalation, Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark. I rapporten finns referenskoncentrationer framräknade för icke genotoxiska ämnen (RfC) och riskbaserade koncentrationer för genotoxiska (cancerogena) ämnen (RISKinh) i inandningsluft. Referenskoncentrationen för ett ämne i luft (RfC) är beräknat utifrån det tolerabla dagliga intaget (TDI, mg/kg kroppsvikt och dag) vid oralt intag och för exponering genom inandning. Vi människor exponeras för föreningar på olika sätt som till exempel via livsmedel, föroreningar i mark, dricksvatten och luft. Då den totala exponeringen inte bör överstiga det tolerabla dagliga intaget anser Naturvårdsverket att halter från ett förorenat område inte ska ta hela TDI i anspråk (då finns det inget utrymme för den påverkan som sker från andra källor i samhället). För att beräkna ett relevant riktvärde utgår därför Naturvårdsverket att maximalt 50 procent av TDI intecknas i exponeringen från ett förenat område. Resultat Samtliga analysresultat bedöms vara relevanta då ingen kontaminering eller annan händelse med risk för att påverka resultaten har identifierats under mätningen. På grund av låga riktvärden och höga rapporteringsgränser för tunga PAH-H gick det inte att analysera på den nivå som krävs för att komma ner till riktvärdesnivån. Det skulle krävas en provtagning som pågick i bortåt en månad medan gängse provtagningstid, som har använts här, är cirka ett dygn. PAH-H är dock mycket mindre flyktiga än PAH-M och PAH-L. Med avseende på inomhusluft så behöver halterna av PAH-H i jord vara drygt 200 gånger högre än för PAH-M för att utgöra samma hälsorisk i inomhusluft. PAH-M och PAH-L är därför intressantare indikatorer på förorening under byggnader än PAH-H. Nedan redovisas resultat över särskilt intressanta parametrar i förhållande till föreslagna riktvärden. Sammanställning över samtliga mätdata finns i bilagorna. För att beräkna summa PAH-L, PAH-M och PAH-H är vet vedertaget i de punkter där rapporteringsgränsen underskrids så använder man halva halten av rapporteringsgränsen för att kunna sammanställa mätdata. Det bör dock noteras att detta innebär att halten för dessa ämnen egentligen är okänd och kan vara lägre än vad som anges i tabellen nedan. 6 Tabell 1: Sammanställning av analysresultat avseende PAH i inomhusluft tillsammans med Naturvårdsverkets 3 referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Alla enheter i µg/m . Provmärkning G2.1 Ämne µg/m naftalen acenaftylen acenaften PAH-L * 9H-fluoren fenantren antracen fluoranten pyren PAH-M * benso(a)antracen krysen benso(b)fluoranten benso(k)fluoranten benso(a)pyren dibenso(a,h)antracen benso(g,h,i)perylen indeno(1,2,3-cd)pyren PAH-H*, ** G2.2 G6.1 Ref.konc. NV RfC 3 0,083 0,0045 0,028 0,1155 0,071 0,0053 0,0030 0,0793 0,082 0,14 0,0068 0,0057 0,0023 0,2368 0,0028 0,010 <0,00047 0,0016 0,0016 <0,016235 0,030 <0,00057 <0,0011 <0,03112 0,001 0,0048 <0,0011 0,0007 <0,00057 <0,016335 <0,00025 <0,00025 <0,00049 <0,00049 <0,00049 <0,00049 <0,00049 <0,00049 <0,002845 <0,00024 <0,00024 <0,00047 <0,00047 <0,00047 <0,00047 <0,00047 <0,00047 <0,00165 <0,00057 <0,00057 <0,0011 <0,0011 <0,0011 <0,0011 <0,0011 <0,0011 <0,00387 RISKinh 4 4 0,022 0,022 0,022 0,00022 0,011 0,0055 0,0022 0,00037 0,00011 0,00022 0,000011 0,00001 0,00055 0,00011 0,00055 * Naturvårdsverkets gruppindelning av prioriterade PAH – föreningar: PAH med låg molekylvikt (PAH-L), PAH med medelhög molekylvikt (PAH-M) och PAH med hög molekylvikt (PAH-H). Summering av parametrar inom respektive grupp ger representativt mätdata för gruppen. (Naturvårdsverket, 2009a). ** Samtliga resultat under rapporteringsgräns, halt okänd Över riktvärde men normalt värde i stadsmiljö Beräknat resultat (halva detektionsvärdet) ger värden över riktvärde. Faktiskt värde okänt. Detektionsgräns över riktvärde I provpunkt G2.1 överstiger halterna riskbaserade riktvärden (RISKinh) för ämnena 9H-flouren, fenantren, flouranten. I samtliga punkter överskrids den riskbaserade koncentrationen (RISKinh) för PAH–M. När det gäller de tunga fraktionerna av PAHer, så är rapporteringsgränsen för samtliga analyserade luftprover högre än föreslagna riktvärden. Tabell 2: Sammanställning av analysresultat avseende flyktiga oljeprodukter i inomhusluft tillsammans med Naturvårdsverkets referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Alla enheter i 3 mg/m . Provmärkning L3.1 Ämne bensen toluen etylbensen mg/m L3.2 Ref.konc. NV RfC 3 0,00032 0,00062 0,00012 0,00036 0,002 0,0013 RISKinh 0,0017 0,26 0,77 7 I laboratoriets analyspaket ingick, förutom bensen, flera ämnen i samma ämnesgrupp. I tabell 2 redovisas de ämnen som har riktvärden. Analysresultaten överstiger inte Naturvårdsverkets referenskoncentrationer eller riskbaserade koncentrationer för något av ämnena. Nivåerna för toluen och etylbensen ligger även under halva värdet för RfC. Tabell 3. Sammanställning av analysresultat avseende klorerade lösningsmedel och dess nedbrytningsprodukter i inomhusluft tillsammans med hygieniska gränsvärden enligt AFS 2011:18 samt Naturvårdsverkets referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Provmärkning L1.1 3 Ämne mg/m Kloroform 1,1,1-Trikloretan Tetraklormetan Trikoretylen Tetrakloretylen Vinylklorid 1,1-Dikloreten trans-1,2-dikloreten cis-1,2-Dikloreten 1,1-Dikloretan 1,2-Dikloretan Kloretan 0,00012 <0,000029 0,00045 0,0001 0,0011 <0,000012 <0,000012 <0,000012 <0,000012 <0,000012 0,000082 <0,000086 Nivågräns- RfC 3 värde mg/m (NGV) 3 mg/m 10 300 RISKinha 3 mg/m 0,8 0, 023 70 2,5 20 0,2 0,0036 4 Som underlag vid bedömning om godkända nivåer i inomhusluft har jämförelse gjorts med Arbetsmiljöverkets hygienska gränsvärden och Naturvårdsverkets referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Analysresultaten avseende klorerade lösningsmedel och dess nedbrytningsprodukter visar inte på några halter över ovan nämnda gräns- eller riktvärden. 8 Utvärdering av resultat PAH Resultatet visar att enskilda ämnen såväl som hela gruppen PAH-M i inomhusluft i punkterna G2.1, G2.2 och G6.1 överstiger föreslagna riktvärden. För PAH-H är flertalet av rapporteringsgränserna högre än föreslagna riktvärdena och det går därför inte se om riktvärdena överskrids. De högsta halterna har hittats i provpunkt G2.1, källarlokalen i Garvaren 2. Det gäller främst fraktioner med medelhög molekylvikt (PAH-M). Fenantren är det ämne som påträffats i högst halt jämfört med föreslagna riktvärden. Det bör dock påpekas att Eurofins laboratorium menar att fenatren normalt finns i högre nivå i stadsmiljö. I kommentarer till tagna prover påpekar laboratoriet att resultatet inte avviker från vad man kan förvänta sig i icke-industriella inomhusmiljöer. Det finns en mätning som gjordes av Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund, 2003, där halter i utomhusluft i Malmö uppmättes. Normalhalter som boende i Malmö exponeras för bedömdes till ”normalnivån” 10 ng/m3. I detta projekt har det uppmätts 140 ng/m3, vilket ligger en tiopotens högre än ”normalnivån”. Eftersom provet togs i en källare med central för fjärrvärme som endast används för förvaring av lite förrådsmaterial, så bedöms exponeringen för människor som låg då de som vistas i lokalen endast gör det tillfälligt. För ämnet pentakloranisol som påvisades i källarlokalen finns inga applicerbara gränsvärden. Ämnet har stark lukt men inte vid något av de båda platsbesöken (utsättning respektive inhämtning av provtagare), noterades någon särskild lukt i lokalen. Vid jämförelse av halter PAH i fastigheten Garvaren 2 i punkterna G2.1 och G2.2. så är halterna generellt lägre i G2.2, vilket är bostadsmiljö, jämfört med än i G2.1, taget i källaren. Att det är högre halter i källaren kan tyda på att källan till de förhöjda PAHM-halterna finns i marken under golvplattan, eller i marken vid sidan om huset. Eftersom G2.1 är taget i en källare med central för fjärrvärme som endast används för förvaring av lite förrådsmaterial, så torde inte någon större exponeringsrisk för människor förekomma. I provpunkten 6.1 taget i fastigheten Garvaren 6 så är det enbart halten fluoranten som överskrider riktvärdet. Det är troligt att det är påverkan av andra källor än eventuella föroreningar i marken som orsakar denna höjning, dock skulle ett referensprov utanför byggnaden göra bedömningen säkrare. Bensen Samtliga analysresultat ligger under Naturvårdsverkets riktvärden. Genomförda analyser visar inte på någon påverkan på inomhusluften från eventuellt förorenad mark. 9 Klorerade lösningsmedel Analyserna av klorerade lösningsmedel visar inte på några förhöjda halter i den före detta lokalen för kemtvätt. Samtliga resultat ligger under såväl Arbetsmiljöverkets hygienska gränsvärden som Naturvårdsverkets riktvärden och referensvärden enligt kontrollprogrammet för Dammsugaren. Förslag till kompletterande provtagningar På Långholmen 1 var de analyserade halterna så låga att fortsatta luftundersökningar ej bedöms nödvändiga. Motsvarande gäller för vidare undersökning av bensen för Långholmen 3. Däremot motiverar de förhöjda halterna 9H-fluoren, fenantren och fluoranten ytterligare provtagning i källarutrymmet i Garvaren 2. Förslagsvis görs provtagning av utomhusluft och porgas för att bringa klarhet i om påvisade halter har sitt ursprung ifrån luft eller mark. Provtagning av utomhusluft kan användas till att dra slutsatser om föroreningarnas ursprung för både Garvaren 2 och 6. Källor Antikvarisk förundersökning Ändring av byggnad, Långholmen 3, Västervik. Tyréns 2012-12-28. SPIMFAB Centrumhuset Rapport 04, 2001-03-19. Skeppsbron – Barlastudden, Västervik Småland – Kalmar län Bebyggelsehistorisk utredning av ett hamnområde Västerviks stad, Småland. Kalmar läns muséum Bebyggelsehistorisk rapport 2009. Riktvärden för förorenad mark Statens Naturvårdsverk Rapport 5676, 2009. Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18), föreskrifter Arbetsmiljöverket. PM Undersökning av inomhusluft vid Gunnesbo Gård, Lund, WSP Environmental 2014-12-12. Bilagor Bilaga 1 Långholmen 1 och 3 provpunkter Bilaga 2 Garvaren 2 och 6 provpunkter Bilaga 3 Resultatsammanställning Bilaga 4 Analysresultat PAH Bilaga 5 Analysresultat bensen, klorerade lösningsmedel 10 Bilaga 1: Långholmen 1 och 3 provpunkter L1.1 Markplan L3.2 Källare L3.1 Markplan 26 november, 2015 Bilaga 2: Garvaren 2 och 6 provpunkter G2.1 Källare G2.2 Markplan G6.1 Markplan ² ©Lantmäteriet/Västerviks kommun 0 20 m Bilaga 3: Resultatsammanställning SNV Tabell A3.4 Rapport 5976 Sammanställning av resultat Långholmen-Garvaren Ämne L1.1 L3.1 L3.2 Bensen Toluen Etylbensen o-Xylen m/p-Xylen Kloroform 1,1,1-Trikloretan Tetraklormetan Trikoretylen Tetrakloretylen Vinylklorid 1,1-Dikloreten trans-1,2-dikloreten cis-1,2-Dikloreten 1,1-Dikloretan 1,2-Dikloretan Kloretan naftalen bifenyl acenaftylen acenaften dibensofuran 9H-fluoren fenantren antracen fluoranten pyren benso(g,h,i)perylen benso(a)antracen krysen benso(b)fluoranten benso(k)fluoranten benso(a)pyren indeno(1,2,3-cd)pyren dibenso(a,h)antracen 2,6-dikloranisol 2,4,6-trikloranisol 2,4,6-triklorfenol 2,4,5-triklorfenol 2,3,5- och 2,3,6-trikloranisol 2,3,4,6- och 2,3,5,6-tetrakloranisol *2,3,4,6-tetraklorfenol *2,3,4,5- och 2,3,5,6-tetraklorfenol 2,3,4,5-tetrakloranisol pentakloranisol o-kresol m- och p-kresol PAH-L PAH-M PAH-H 0,00012 <0,000029 0,00045 0,0001 0,0011 <0,000012 <0,000012 <0,000012 <0,000012 <0,000012 0,000082 <0,000086 0,00032 0,00062 0,00012 0,00014 0,00038 - 0,00036 0,002 0,0013 0,0016 0,0048 G2.1 G2.2 G6.1 Korttidsvär Korttidsde (KTV) värde (KTV) Anm. ppm mg/m3 Noter RfC mg/m3 RISKinh mg/m3 0,5 – 50 TakgränsNivågräns- Takgränsvärde värde (NGV) värde (TGV) mg/m3 (TGV) ppm mg/m3 1,5 – – 0,05 – – 200 – – 3 – 100 9 – 450 H, C C, M 2 0,26 0,77 2 50 10 300 – – – – 5 90 25 500 C 10 1 5 70 2,5 20 – – – – – – 25 5 10 170 13 40 C H,C 1 4 5 20 10 0,2 50 1,3 15 0,4 80 2,5 Nivågränsvärde (NGV) ppm 0,0017 0,8 0,023 0,2 0,0036 0.000083 0.000016 0.0000045 0.000028 0.000082 0.000082 0.00014 0.0000068 0.0000057 0.0000023 < 0.00000049 < 0.00000025 < 0.00000025 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000099 < 0.00000049 < 0.00000099 < 0.00000099 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000049 < 0.00000025 0.0000019 < 0.00000049 0.0000043 0,0001155 0,0002368 0,000002845 0.000071 0.0000065 0.0000053 0.0000030 0.0000082 0.0000028 0.000010 < 0.00000047 0.0000016 0.0000016 < 0.00000047 < 0.00000024 < 0.00000024 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000095 < 0.00000047 < 0.00000095 < 0.00000095 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000047 < 0.00000024 < 0.00000047 0.0000027 0.000012 0,0000793 0,000016235 0,00000165 0.000030 0.00000023 < 0.00000057 < 0.0000011 0.0000036 0.0000010 0.0000048 < 0.0000011 0.00000070 < 0.00000057 < 0.0000011 < 0.00000057 < 0.00000057 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.0000023 < 0.0000011 < 0.0000023 < 0.0000023 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.0000011 < 0.00000057 < 0.0000011 < 0.0000011 0.0000026 0,00003112 0,000016335 0,00000387 – 0,002 – – – – – – – H= Ämnet kan lätt upptas genom huden. Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga. C=Ämnet är cancerframkallande. Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Över riktvärde men normalt värde i stadsmiljö Detektionsgräns över riktvärde Indikatorparametrar sjuka hus ingick i analyspaket, ingår ej i uppdraget. Beräknat resultat (halva detektionsvärdet) ger värden över riktvärde. Faktiskt värde okänt. 0,02 H, C, R 0,000022 0,000022 0,00000022 0,000011 0,00000055 0,0000022 0,00000037 0,00000011 0,00000022 0,000000011 0,00000011 0,00000001 11 0,004 0,0000055 0,00000055 Bilaga 4: Analysresultat PAH Provsvar till Faktura till Empirikon Konsult AB Therese Steinholtz Kvarngatan 32 59333 VÄSTERVIK Empirikon Konsult AB Faktura Box 75 18621 VALLENTUNA RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Objekt P601 Provnummer (3 st) Ansvarig provtagare Provtagningsdatum Ankomst till laboratoriet Analysansvarig Uppdragsnummer 177-2015-12040545 - 177-2015-12040547 Annika Söderholm 2015-12-02 2015-12-03 Eurofins Pegasuslab AB EUSEUP-00019297 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-007233-01 Sid 1 av 4 Bilaga 4: Analysresultat PAH Resultatsammanställning Tolkningar och bedömningar omfattas inte av ackrediteringen. Objekt: P601 177-2015-12040545. G2.1 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH Ämnesprofil: Avvikande 177-2015-12040546. G2.2 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH Ämnesprofil: Normal 177-2015-12040547. G6.1 Garvaren 6. Kemisk luftanalys PAH Ämnesprofil: Normal Provkommentarer 177-2015-12040545. G2.1 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH I detta prov har pentakloranisol påvisats. Kloranisoler kan bildas när trämaterial behandlat med impregneringsmedel innehållande klorfenoler, utsatts för fukt och mikroorganismer. Preparat innehållande klorfenoler användes fram till och med 1970-talet. Kloranisoler kan lukta starkt även i mycket låga halter. Om man upplever luktproblem i dessa lokaler är det sannolikt att emissioner av ovanstående ämnen är en av orsakerna till luktproblemen. 177-2015-12040546. G2.2 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH Innehållet i PAH-provet avviker inte från vad man kan förvänta sig i icke-industriella inomhusmiljöer. 177-2015-12040547. G6.1 Garvaren 6. Kemisk luftanalys PAH Innehållet i PAH-provet avviker inte från vad man kan förvänta sig i icke-industriella inomhusmiljöer. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-007233-01 Sid 2 av 4 Bilaga 4: Analysresultat PAH Analysresultat PAH - luftanalys (SS-ISO 12884:2000) (LU¹) Objekt: P601 Provnr 177-2015-12040545 177-2015-12040546 177-2015-12040547 Provmärkning G2.1 Garvaren 2 G2.2 Garvaren 2 G6.1 Garvaren 6 Luftvolym² (liter) 2027 2113 871 Substans (µg/m³) 177-2015-12040545 177-2015-12040546 177-2015-12040547 naftalen 0.083 0.071 0.030 bifenyl 0.016 0.0065 0.0023 acenaftylen 0.0045 0.0053 < 0.00057 acenaften 0.028 0.0030 < 0.0011 dibensofuran 0.082 0.0082 0.0036 9H-fluoren 0.082 0.0028 0.0010 fenantren 0.14 0.010 0.0048 antracen 0.0068 < 0.00047 < 0.0011 fluoranten 0.0057 0.0016 0.00070 pyren 0.0023 0.0016 < 0.00057 benso(g,h,i)perylen < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 benso(a)antracen < 0.00025 < 0.00024 < 0.00057 krysen < 0.00025 < 0.00024 < 0.00057 benso(b)fluoranten < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 benso(k)fluoranten < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 benso(a)pyren < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 dibenso(a,h)antracen < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 2,6-dikloranisol < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 2,4,6-trikloranisol < 0.00099 < 0.00095 < 0.0023 2,4,6-triklorfenol < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 2,4,5-triklorfenol < 0.00099 < 0.00095 < 0.0023 2,3,5- och 2,3,6-trikloranisol < 0.00099 < 0.00095 < 0.0023 2,3,4,6- och 2,3,5,6-tetrakloranisol < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 *2,3,4,6-tetraklorfenol < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 *2,3,4,5- och 2,3,5,6-tetraklorfenol < 0.00049 < 0.00047 < 0.0011 2,3,4,5-tetrakloranisol < 0.00025 < 0.00024 < 0.00057 pentakloranisol 0.0019 < 0.00047 < 0.0011 o-kresol < 0.00049 0.0027 < 0.0011 m- och p-kresol 0.0043 0.012 0.0026 * Omfattas ej av ackrediteringen. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-007233-01 Sid 3 av 4 Bilaga 4: Analysresultat PAH ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Tänk på att provsvaret endast avser det insända provet. Åtgärder bör alltid planeras tillsammans med en byggnadstekniskt kunnig person som kan sätta resultatet i sitt rätta sammanhang. Vid förfrågan om denna analysrapport ring 010-490 82 50 (vxl), begär Kemisupport. ¹Utförande laboratorium LU=Eurofins Pegasuslab AB ²Resultat beräknat från kunduppgift Utökad mätosäkerhet (95% konfidensintervall) för kemiska ackred. analyter PAH-analys naftalen 20% bifenyl 20% acenaftylen 20% acenaften 20% dibensofuran 20% 9H-fluoren 20% fenantren 20% antracen 20% fluoranten 30% pyren 30% benso(g,h,i)perylen 40% benso(a)antracen 30% krysen 30% benso(b)fluoranten 30% benso(k)fluoranten 40% benso(a)pyren 40% indeno(1,2,3-cd)pyren 50% dibenso(a,h)antracen 50% 2,6-dikloranisol 20% 2,4,6-trikloranisol 20% 2,4,6-triklorfenol 30% 2,4,5-triklorfenol 30% 2,3,5- och 2,3,6-trikloranisol 20% 2,3,4,6- och 2,3,5,6-tetrakloranisol 20% 2,3,4,5-tetrakloranisol 20% pentakloranisol 20% o-kresol 20% m- och p-kresol 20% Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-007233-01 Sid 4 av 4 Bilaga 5: Analysresultat bensen, klor.lösningsmedel Provsvar till Faktura till Empirikon Konsult AB Therese Steinholtz Kvarngatan 32 59333 VÄSTERVIK Empirikon Konsult AB Faktura Box 75 18621 VALLENTUNA RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Objekt P601 Provnummer (3 st) Ansvarig provtagare Provtagningsdatum Ankomst till laboratoriet Analysansvarig Uppdragsnummer 177-2015-12040554 - 177-2015-12040556 Annika Söderholm 2015-12-02 2015-12-03 Eurofins Pegasuslab AB EUSEUP-00019298 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2015-12-14 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-007306-01 Sid 1 av 3 Bilaga 5: Analysresultat bensen, klor.lösningsmedel Analysresultat 177-2015-12040555 BTEX (*CA) 177-2015-12040554 Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter (*CA) Objekt: P601 Provnr 177-2015-12040554 177-2015-12040555 Luftvolym¹ 347 liter 1858 liter Provmärkning L1.1 Långholmen 1 L3.1 Långholmen 3 Substans Bensen 177-2015-12040554 177-2015-12040555 (µg/m³) (µg/m³) 0.32 Metod GC-MS Mätosäkerhet(%) ±20 Ort Vejen Toluen - 0.62 GC-MS ±20 Vejen Etylbensen - 0.12 GC-MS ±20 Vejen o-Xylen - 0.14 GC-MS ±20 Vejen m/p-Xylen - 0.38 GC-MS ±20 Vejen Kloroform 0.12 - GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan <0.029 - GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan 0.45 - GC-MS ±20 Vejen Trikloretylen 0.10 - GC-MS ±20 Vejen Tetrakloretylen 1.1 - GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid <0.012 - GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten <0.012 - GC-MS ±24 Vejen trans-1,2-dikloreten <0.012 - GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten <0.012 - GC-MS ±28 Vejen 1,1-Dikloretan <0.012 - GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan 0.082 - GC-MS ±20 Vejen <0.086 - GC-MS ±30 Vejen Kloretan** ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. **: Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2015-12-14 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 Rapportkod: AR-15-LU-007306-01 Sid 2 av 3 Bilaga 5: Analysresultat bensen, klor.lösningsmedel Analysresultat BTEX (*CA) Objekt: P601 Provnr 177-2015-12040556 Luftvolym¹ 1981 liter Provmärkning L3.2 Långholmen 3 177-2015-12040556 (µg/m³) 0.36 Metod GC-MS Mätosäkerhet(%) ±20 Ort Vejen Toluen 2.0 GC-MS ±20 Vejen Etylbensen 1.3 GC-MS ±20 Vejen o-Xylen 1.6 GC-MS ±20 Vejen m/p-Xylen 4.8 GC-MS ±20 Vejen Substans Bensen ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. **: Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. *CA = Eurofins Miljø A/S, Vejen Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2015-12-14 Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se Rapportkod: AR-15-LU-007306-01 Sid 3 av 3 Skeppsbron – Barlastudden, Västervik Småland – Kalmar län Bebyggelsehistorisk utredning av ett hamnområde Västerviks stad, Småland Lotta Lamke KALMAR LÄNS MUSEUM Bebyggelsehistorisk rapport 2009 Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Skeppsbron – Barlastudden Småland – Kalmar län Bebyggelsehistorisk utredning av ett hamnområde Västerviks stad, Småland [2] Författare Lotta Lamke Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Innehåll Sammanfattning .................................................................. 5 Uppdraget ............................................................................ 7 Utredningsområdet ............................................................. 8 Geografisk avgränsning ......................................... 8 Antikvarisk skyddsstatus ..................................... 10 Gällande planer ..................................................... 11 Områdets fysiska utveckling ........................................... 12 Västerviks bebyggelseutveckling........................ 12 Utredningsområdets utveckling .......................... 13 Arkeologisk undersökning av hamnen 1978-79 . 35 Utredningsområdets karaktär .......................................... 37 Olika aspekter av utredningsområdets karaktär 37 Rekommendationer för olika delområden .......... 43 Karaktärsområde A; Skeppsbron ....................... 43 Karaktärsområde B; Strandkvarteren/Hamnplanen .............................. 44 Karaktärsområde C; Varvsområdet .................... 45 Karaktärsområde D; Järnvägskajen Barlastudden ......................................................... 46 Påverkan på stadsbilden .................................................. 47 Planprogrammets intentioner .............................. 47 Stadsfronten .......................................................... 48 Bebyggelsens kulturhistoriska värden ............... 49 Antikvarisk bedömning......................................... 50 Områdets byggnader ........................................................ 51 Kabyssen 1 ............................................................ 51 Västervik 4:40 ........................................................ 52 Garvaren 2.............................................................. 53 Västervik 4:35 ........................................................ 60 Magasinet 9............................................................ 61 Västervik 4:37 ........................................................ 63 Västervik 4:38 ........................................................ 64 Västervik 4:119 ...................................................... 65 Rekommendation för områdets byggnader........ 67 Referenser ......................................................................... 68 [3] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum [4] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av Västerviks hamnområde vid Skeppsbron och Barlastudden har utförts i februari och mars år 2009 med anledning av pågående planarbete. Arbetet har utförts av antikvarie Lotta Lamke, Kalmar läns museum, på uppdrag av Västerviks kommun. Utredningen syftar till att beskriva områdets kulturhistoriska värden och ge rekommendationer för hur de bör beaktas i kommande detaljplaner. Den koncentreras kring tre frågeställningar som fokuserar på stadsbilden och bebyggelsen. Den behandlar således inte de kulturhistoriska värden av arkeologisk och marinarkeologisk art som kan finnas inom området. Vilka delar av den kulturhistoriska bebyggelsen bör skyddas? Kalmar läns museum menar att man i kommande detaljplaner bör inskriva särskilda skydds- eller varsamhetsbestämmelser för byggnaderna på Garvaren 2 och Magasinet 9. Utredningen ger rekommendationer för skyddets omfattning. Vad utgör hamnkaraktären och hur bör den bevaras? Mot bakgrund av den historiska fysiska miljön delas utredningsområdet in i fyra delområden. Karaktärsområde A; Skeppsbron har sedan mer än 300 år utgjort allmän hamn, varför det är särskilt viktigt att hamnkaraktären bevaras i denna del. Strandlinjen bör inte förändras. Med hamnkaraktär avses både själva funktionen som hamn och de anläggningar, byggnader eller lämningar som visar på hamnfunktionens historiska djup. Exempel är äldre kajer, pållare, järnvägsräls och magasin. Man bör bevara hamnplanen som det offentliga rum som det alltid varit, öppet mot Skeppsbrofjärden, samt med visuell och funktionell kontakt med staden. Man bör även bevara den representativa karaktär som hamnen haft just i denna del. [5] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Inga träd bör planteras på kajen, men alléraden mot staden bör behållas och kan kompletteras till dubbelsidig. Gatsten, möjligen kullersten, utgör de lämpligaste markbeläggningarna. I karaktärsområde B; Strandkvarteren/Hamnplanen har tidigare funnits en tät trähusbebyggelse på strandtomter med privata bryggor. Idag präglas kajen av 1907 års ombyggnad. Eftersom området sedan 100-150 år utgjort hamn och hört samman med den äldre Skeppsbron gäller samma antikvariska rekommendation som för karaktärsområde A. Man bör vinnlägga sig om att bevara den riktningsändring på kajen som markerar den gamla stadsgränsen, samt undvika att blockera den visuella kontakten mellan SkeppsbrofjärdenSkeppsbron och Järnvägsstationen. Karaktärsområde C; Varvsområdet har utgjort en del av det gamla varvsområdet, men har påverkats kraftigt av Slottsholmsleden som skär av tidigare samband. Området är mindre känsligt för förändring än delområdena A och B. De historiska riktningarna och sambanden inom området, samt den gamla stadsgränsen, får gärna förstärkas vid omgestaltningar av miljön. Karaktärsområde D; Järnvägskajen – Barlastudden består i stort sett av utfyllnader gjorda från 1890-talet. Den södra kajen, den s.k. Järnvägskajen, har behållit sin form sedan omkring 1950. Området är mindre känsligt för förändring än delområdena A och B. Järnvägskajen bör behållas som ett öppet, tillgängligt stadsrum, vars strandlinje med fördel kan bevaras, liksom äldre markbeläggning och järnvägsspår. Trädplantering är tänkbar, dock inte ute på själva kajen. Hur påverkas upplevelsen av den riksintressanta trähusbebyggelsen i Kv Riddarhuset och Långholmen av den föreslagna mässhallen på kajen? Utredningen konstaterar att Skeppsbron kan bebyggas med enstaka, solitära byggnader med sammanhållen volym och offentlig funktion, gärna med maritim anknytning. En mässhall för båtsport bedöms därför kunna uppföras utan att kvartersbebyggelsen påverkas negativt. En förskjutning åt söder av mässhallens placering i förhållande till Kabyssen 1 är dock att föredra. Man bör vid nybyggnation beakta Storgatans egenskap av huvudaxel och den höga status som denna del av Skeppsbron haft, samt undvika att byggnader på kajen läggs i stadsgatornas förlängning. Bedömningen år preliminär och de utformningsförslag på mässhall som läggs fram måste bedömas ur antikvarisk synvinkel. [6] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Uppdraget Denna bebyggelsehistoriska utredning av ett område i den östra delen av Västerviks stadskärna, har gjorts med anledning av pågående planarbete. Under hösten 2008 har ett planprogram, ”Sjöstaden Västervik” (2008-10-16) upprättats och antagits av kommunen. Programmet syftar ytterst till att möjliggöra förändringar av områdets markanvändning och miljö, genom att det kommer att ligga till grund för nya detaljplaner. Den kulturhistoriska utredningen är avsedd att vara ett planeringsunderlag. Den syftar till att beskriva områdets kulturhistoriska värden och ge rekommendationer för hur de bör beaktas i kommande detaljplaner. Den syftar även till att beskriva hur den omgivande, riksintressanta kulturmiljön påverkas av de föreslagna förändringarna i området. Utredningen koncentreras formulerade frågeställningar: kring tre av kommunen A. Vilka delar av den kulturhistoriska bebyggelsen bör skyddas? B. Vad utgör hamnkaraktären och hur bör den bevaras? C. Hur påverkas upplevelsen av den riksintressanta trähusbebyggelsen i Kv Riddarhuset och Långholmen av den föreslagna mässhallen på kajen? Genom dessa frågeställningar fokuserar utredningen på stadsbilden och bebyggelsen. Den behandlar således inte de kulturhistoriska värden av arkeologisk och marinarkeologisk art som kan finnas inom området. Arbetet har utförts i februari och mars år 2009 av antikvarie Lotta Lamke, Kalmar läns museum, på uppdrag av Västerviks kommun. Det har omfattat litteraturstudier, en genomgång av äldre lantmäteriakter, handlingar i Kalmar läns museums topografiska arkiv och bildarkiv, i Västerviks kommuns kartoch ritningsarkiv samt i Västerviks museums fotoarkiv. [7] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Utredningsområdet Geografisk avgränsning Då denna utredning görs är de exakta gränserna för kommande detaljplaner inte fastställda, men ett förslag till avgränsning av tre tilltänkta nya detaljplaner för området föreligger (se fig. 2). Det sammantagna område som bildas av dessa tre planer benämns i fortsättningen för ”planområdet”. Fig. 1: Planområdet (röd markering) ligger i den östra delen av Västerviks stadskärna. Större delen av området ligger inom riksintresseområde K 90 för kulturmiljövården (grön kontur). Norra delen av planområdet ligger inom miljö 131 enligt kommunens kulturminnesvårdsprogram (lila kontur) . Området tangerar dessutom bevarandeområde 7, 8 och 9 (blå kontur) enligt 1990 års kulturhistoriska bebyggelseinventering. [8] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 2: Översikt av planområdet. De tre föreslagna detaljplaneområdena är markerade med röd kontur. Byggnader inom planområdet som omfattas av antikvarisk bedömning är markerade i gult. De fastigheter som ingår i bevarandeområden enligt 1990 års kulturhistoriska bebyggelseinventering är markerade med ljusblått. [9] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Enligt överenskommelse med kommunen gäller följande avgränsningar för den kulturhistoriska utredningen. Beträffande frågeställning A, d.v.s. vilka delar av bebyggelsen som bör skyddas, följer utredningen den föreslagna avgränsningen för planområdet, dock med tillägg av Magasinet 9. Det sammantagna området av planområdet plus Magasinet 9 benämns i fortsättningen ”utredningsområdet”. När det gäller fråga B, vad som utgör hamnkaraktären samt fråga C, hur en utökad byggnad på Kabyssen 1 (Skärgårdsterminalen) påverkar upplevelsen av bebyggelsen i de innanförliggande kvarteren, så är avgränsningen inte exakt. I huvudsak omfattas planområdet med angränsande stadsområden. Antikvarisk skyddsstatus Riksintresseområde Större delen av planområdet, liksom den omgärdande staden, ligger inom avgränsningen för riksintresseområde K 90, Västerviks stad (se fig.1). Riksintresset motiveras med att Västervik är en medeltida sjöfartsstad med välbevarad renässansplan och småskalig trähusbebyggelse uppblandad med tidstypisk bebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900. Kulturminnesvårdsprogram I kommunens kulturminnesvårdsprogram från år 1986 görs en snävare avgränsning, när ett avsnitt av den centrala staden pekas ut som nr 131, Västerviks kulturmiljö. Den norra delen av undersökningsområdet, d.v.s. Skeppsbrokajen, faller då inom ramen för den utpekade kulturmiljön, som även omfattar stadsområdena norr och västerut (se fig.1). Den välbevarade stadsplanen och den äldre bebyggelsen utgör de främsta motiven för utpekandet. Bebyggelseinventeringar Flera kulturhistoriska inventeringar har gjorts av bebyggelsen i Västerviks stadskärna. 1931-1933 av Erik Andrén för Nordiska Museet, 1960 av f.d. stadsarkitekt Arre Essén, 1970 av Riksantikvarieämbetet och år 1990 av Kalmar läns museum. Det sistnämnda arbetet utmynnade i publikationen ”Västervik stadskärnan, kulturhistorisk bebyggelseinvent- [10] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum ering”, ett praktiskt planeringsunderlag med riktlinjer för bevarande, ombyggnader och nytillskott. I bebyggelseinventeringen från år 1990 utpekas nio stycken bevarandeområden i den centrala staden. Dessa områden utgör hela stadsavsnitt, helhetsmiljöer med bebyggelse, gårdar, gator, stadsrum, plank etc. Inom dessa områden har samtliga byggnader ett kulturhistoriskt värde och skall bevaras. Inom bevarandeområdena utpekas dessutom enskilda byggnader som kulturhistoriskt värdefulla. Den enda del av det föreslagna planområdet som överlappar ett i 1990 års inventering utpekat område är Garvaren 2, som ligger inom bevarandeområde 8 (se fig. 1 och 2). Den äldre garveri-/magasinsbyggnaden på fastigheten klassas av inventeringen som kulturhistoriskt värdefull. Planområdet gränsar emellertid även direkt till fastigheterna Riddarhuset 1 och 2, samt Långholmen 1 i bevarandeområde 7. Likaså gränsar de till fastigheterna Kapellet 3 och 4, Sjökaptenen 1, 2, 3 och 4, samt Styrmannen 1 i bevarandeområde 8. Den del av bevarandeområde 9 som omfattar byggnadsminnet Västerviks stationshus, ligger öppen mot planområdet. Merparten av bebyggelsen på de nämnda fastigheterna är klassad som kulturhistoriskt värdefull. Sammanfattningsvis kan man säga att den karakteriseras av trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen, en högreståndsbebyggelse med stora eller mycket stora stadsgårdar. Bostadshusen är i två–tre våningar och panelade eller reveterade. Fast fornlämning Delar av utredningsområdet ingår i eller gränsar till fornlämningsområde Raä 94, Västerviks stad. I detta område kan kulturlager väntas från medeltid till 1600-tal. Gällande planer Av planprogrammet framgår att i stort sett hela det nu aktuella området omfattas av stads- eller detaljplaner. Ett par av dem är från 1970-talet, flera av dem från 1990-talet. För Västervik 4:37 (Marinan) gäller en plan antagen år 2005. Grovt sett anges markanvändningen för utredningsområdets norra hälft (det norra samt det centrala detaljplaneområdet enligt fig. 2) som hamn, allmän plats och parkering. För områdets sydöstra hälft anges den som hamn och industri. [11] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Områdets fysiska utveckling Västerviks bebyggelseutveckling Omkring år 1430 flyttades Västervik till sitt nuvarande läge från platsen för dagens Gamleby. Orsaken var uppgrundningen av Gamlebyviken. Det nya Västervik anlades vid Stegeholms slott som cirka år 1360 byggts på en holme vid Gamlebyvikens mynning. Staden byggdes troligen först upp i trakten av S:ta Gertruds kyrka, med en hamn mot Gamlebyviken. Det har dock antagits att man redan på ett tidigt stadium även anlade en hamn ut mot Skeppsbrofjärden för Östersjöfarten, så att staden på 1500-talen bestod av två bebyggelsekoncentrationer: en kring kyrkan och en i 1 anslutning till saltsjöhamnen vid Skeppsbron . Man har menat att staden, åtminstone i området vid kyrkan, följde det gängse medeltida stadsplanemönstret. Parallellt med strandlinjen löpte en huvudgata som korsades av korta tvärgator, vilka ledde ned till bryggor vid strandkanten. Strandtomterna bör ha varit eftertraktade, i synnerhet av stadens handlare som där kunde bygga bryggor och magasin i direkt anslutning till de egna gårdarna. Åren 1612, 1665 och 1677 ödelades Västervik av krig och brand. Det senare året härjades bl.a. slottet av danskarna, varefter det aldrig återuppbyggdes. Förödelsen underlättade dock en reglering av stadsplanen – från en oregelbunden medeltidsplan till en strikt rutnätsplan enligt renässansens ideal. Den äldsta kartan över staden är en schematiskt utförd regleringskarta från år 1678. Från början av 1700-talet finns mer detaljerade kartor som speglar samma stadsplan. I 1678 års plan lades en paradgata, Storgatan, ut i området mellan de båda förmodade äldre stadsdelarna, som därigenom länkades samman. Storgatan drogs från en nyanlagd 1 Möjligen skedde detta vid mitten av 1500-talet, då Gustav Vasa uppmanade staden borgare att uppföra sina gårdar vid ”Capellebacken”, som skall ha legat inom det nuvarande kvarteret Kapellet. [12] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Västerport ned till Skeppsbrokajen och utvidgade sig däremellan till ett nyskapat torg: Stortorget. 1600-talsplanen är tydligt bevarad i dagens stadsstruktur. Även de två medeltida stadsdelarna kan anas, genom att de öst - västliga gatorna inte är fullt parallella utan följer två olika system. 1678 års rutnätsplan och avgränsning av staden kom att gälla i 200 år. Då staden expanderade under industrialismens inverkan, krävdes vid slutet av 1800-talet en utökad stadsplan. År 1879 gjordes en första utvidgning i samband med att järnvägen kom till staden. År 1927 antogs en ny stadsplan med omfattande förstadsområden. Detta blev den sista heltäckande stadsplan som upprättades för Västervik. Likt andra svenska städer har Västerviks stadsbild genomgått stora förändringar under 1900-talets andra hälft, genom utbyggnad av nya stadsdelar och rivningar i stadskärnan. I Västervik finns dock ännu en stor andel äldre, välbevarad bebyggelse. Genom att staden inte utsatts för någon omfattande brand efter 1677, kan det bland stadens trähus finnas de som är från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal, vilket är exceptionellt ålderdomligt för svensk stadsbebyggelse. Stadens äldre bebyggelse präglas ännu av Västerviks första byggnadsordning av år 1830. Bland mer sentida bebyggelse i stadskärnan framträder de expansiva stadsbyggnadsperioderna kring sekelskiftet 1900 respektive 1960-talet. Utredningsområdets utveckling 1700-talet De första kartor som kan ge en mer detaljerad bild Västervik, upprättades år 1707. Det rör sig dels om en stadskarta som finns i ett par varianter, dels om en mer småskalig kartserie över stadens ägor. År 1781 upprättades en ny stadskarta. 1700-talskartorna visar en stad med en genomförd geometrisk gatureglering, men där kvardröjande drag ännu speglar en äldre situation. I en fullt genomförd renässansplan enligt 1600-talets ideal skulle stränderna kantas av breda, helst stensatta, gator och kajer. Av 1707 års karta framgår emellertid tydligt att Västerviks borgare varit måna om att få behålla sina strandtomter. Mot Gamlebyviken är strandlinjen oregelbunden och kantad av privata tomter. Tomtgränserna i vissa kvarter är delvis dragna radiellt i förhållande till strandlinjen, för att ge vattenkontakt till varje tomt. I flera fall ägs strandtomterna som ”sjögårdar” av borgare i angränsande kvarter. Strandlinjen på 1707 års karta är schematiskt tecknad, men på några platser antyds att där finns bryggor [13] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 3: 1707 års stadskarta är den äldsta bevarade, mer detaljerade kartan över Västerviks stad. Gaturegleringarna är genomförda. Skeppsbrokajen, mellan Lilla Strömmen och Kvarngatan, är noggrant utritad. Endast en strandtomt är markerad mot Skeppsbrofjärden. [14] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 4: Detalj av en annan version av 1707 års stadskarta som antyder några utfyllnader/bryggor mot Gamlebyviken, dock inga mot saltsjön. Fig. 5: Utsnitt ur en av 1707 års kartor över stadens ägor. Söder om kvarteret Matrosen var i huvudsak skogsbevuxen hagmark med grönsaksodlingar och små åkerlyckor tillhöriga stadens borgare. [15] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum eller utfyllnader utanför stranden. 1781 års karta visar hur stranden mot Gamlebyviken då var sönderflikad av bryggor, utfyllnader eller bodar, s.k. ”husaskar”, som stod på pålar i vattnet. För området ut mot Skeppsbrofjärden speglar 1700talskartorna dock en annan situation än den mot Gamlebyviken. På 1707 års stadskarta tycks hela den östra stranden ligga som allmänning eller gatumark. Endast längst i söder, just vid stadsgränsen i ett läge som motsvarar dagens Garvaren 5, syns en strandtomt. I norr löper en lång träkaj utmed stranden, invid vilken står prydligt skrivet ”Skeppsbron”. Skeppsbron känns igen på 1781 års karta, med den förändringen att Ölandshamnen anlagts i dess södra del. I området söder om träkajen tycks större förändringar ha ägt rum. Där har utfyllningar gjorts och flera strandtomter anlagts, så att situationen börjar likna den kring Gamlebyviken. Av båda 1700-talskartorna framgår att för staden viktiga funktioner fanns i anslutning till Skeppsbron. Just söder om 2 Lilla Strömmen , norr om det nuvarande kvarteret Riddarhuset, låg stadsvågen. På den södra tomten i kvarteret Riddarhuset låg både stora tullhuset med sjötullen och stadskällaren. Övriga tomter i området kring Skeppsbron hörde till olika borgare och man kan notera storleksskillnaden på tomterna norr- respektive söderut. Den södra stadsgränsen gick genom kvarteren Matrosen och Rorgängaren. I början av 1700-talet utgjordes markerna söder om staden i huvudsak av skogsbevuxen betesmark, men i anslutning till den södra stadsgränsen och den s.k. Strandaporten fanns tre väderkvarnar, en repslagarbana och ett antal små kålgårdar. Utmed stranden låg fler av borgarnas kålgårdar och några små åkerlyckor i ett smalt band, delvis där kvarteren Magasinet och Varvet idag är belägna. År 1745 anlades ett varv strax söder om staden: ”Dichmans varv” eller som det senare kom att kallas ”Stora varvet”. Söder om detta tillkom snart ännu ett varv: ”Magnus Tengers varv” eller ”Altonavarvet” och ytterligare ett steg söderut 3 grundades det ”Hultmanska varvet”. 2 Som vid denna tid benämndes Stora Strömmen. Det första kända varvet i Västervik hade tillkommit vid mitten av 1500talet då Gustav Vasa befallt att ett kronovarv skulle anläggas på Slottsholmen. Fram till slutet av 1600-talet var detta stadens dominerande arbetsplats och ett av landets mer betydande varv, med en produktion av både bestyckade örlogsfartyg och handelsskepp. Det lades ned år 1846. 3 [16] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 6: 1781 års karta visar bl.a. hur Ölandshamnen anlagts i änden av Kvarngatan och hur strandområdet närmast söder därom fyllts ut och bebyggts med bodar. (Jämför vyn på fig. 6.) I änden av Storgatan ligger en trappa ned till vattnet. På kajen ligger en "Vacktkammare" och ett "Sprut- och mat-(mät-?) hus". Tre varv, tillhöriga herrar Dichman, Tenger och Hultman, har anlagts söder om staden. Varvsområdet är glest bebyggt med varvsbodar, baspannor och en smedja, förutom de stapelbäddar och bryggor som ligger vid stranden. [17] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum [18] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 7 (motstående sida): Litografiskt tryck av Elias Fredrik Martin (18041854). Västervik omkring år 1850. Bilden framstår som förhållandevis verklighetstrogen. I den högra kanten syns staden packhus intill Lilla Strömmen. En enkelsidig allé skärmar delvis av från staden och bland träden står sittbänkar riktade ut mot kajen. Bänkar finns också i anslutning till sjötrappan. Inget arbetsfolk syns till på kajen där herrar i höga hattar och damer i långa kjolar flanerar och pekar ut mot sjön. Vid Ölandshamnen ligger tunnor upplagda och till vänster om hamnen finns en tät bebyggelse av timrade bodar, magasin och verksbyggnader som vänder gavlarna mot sjön. De byggnader som står ute på kajen är dels den lilla tullvaktstugan till höger i bild, dels det lilla kokhuset till vänster. Mellan dem ligger möjligen den "varuhall" som finns utmärkt på en karta från år 1889. Ur Kalmar läns museums samlingar. Foto: Pierre Rosberg, Kalmar läns museum. 1800-talet År 1872 upprättades återigen en stadskarta över Västervik. I stora drag känns situationen från den 90 år äldre kartan igen. Stadsgränsen gick i samma läge som bestämts på 1670-talet, men från år 1810 hade den lilla tullen slopats, varför stadsstaket och tullportar runt staden blivit onödiga. Studerar man området vid Skeppsbron mer i detalj, kan man notera vissa förändringar från år 1781. Den norra delen av träkajen hade visserligen samma utformning som på 1700-talet och i anslutning till Lilla Strömmen låg ännu stadens järnvåg och packhus, men söder om Storgatans linje hade kajen byggts om, så att Ölandshamnen hade flyttats ett stycke söderut. På Liunggrens karta från år 1858 har den nya hamnen ännu inte anlagts, varför det sannolikt skedde på 1860-talet. För att kunna genomföra förändringen måste staden ha avhyst ett antal strandtomter i höjd med kvarteret Kapellet. Strandtomterna längre söderut, i höjd med kvarteren Sjökaptenen, Styrmannen och Matrosen, låg dock kvar. Från 1800-talets mitt hade stadskällaren i kvarteret Riddarhuset ersatts av ett stadshotell i kvarteret Residenset 4 mot Storgatan . Den gård där stora sjötullen och stadskällaren tidigare legat, ägdes år 1872 av postmästare von Posts (!) 5 sterbhus och tycks inte ha innehållit några tullfunktioner vid denna tid. Den lilla byggnaden på kajens norra del uppges som tullvaktstuga på kartan från 1858, senare som 4 Uppfört år 1844 som länsresidens i ett tilltänkt Norra Kalmar län, efter ritningar av J F Oppman. 5 Stadens postkontor skall ha funnits på fastigheten mellan cirka 1855 och 1877. [19] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum tullbevakningskontor. Byggnaden, som i folkmun skall ha kallats för ”Snokebo”, finns med redanpå 1781 års karta. Äldre fotografier indikerar att den om- eller nybyggdes någon gång omkring sekelskiftet 1900, men den tycks ligga kvar på platsen åtminstone till mitten av 1900-talet. På 1872 års karta finns en liten stenbyggnad på den södra delen av kajen. Sannolikt är det samma hus som finns med på äldre fotografier (se fig. 11). Det skall ursprungligen ha uppförts som kokhus, eftersom matlagning över eld ombord på skutorna var förbjuden då de låg vid kaj p.g.a. brandrisken. Huset skall dock ha fungerat som hamnkontor innan det revs i slutet av 1870-talet, varefter man på samma 6 plats skall ha uppfört ett nytt hamnkontor i trä år 1880 . Samma år stod det till tullkammare ombyggda våg- och packhuset vid Lilla Strömmen färdigt. Stora varvet och Altonavarvet slogs samman i mitten av 1800talet. Det anrika Slottsholmsvarvet lades ned år 1846 och det Södra varvet, som finns med på 1858 års karta, skall ha nedlagts år 1878. Från det året var Stora varvet stadens enda varv. Det omfattade ett område ungefär motsvarande kvarteren Slipen, Spelet, Magasinet och den södra hälften av kvarteret Varvet. Den norra delen av kvarteret Varvet fanns ännu inte, inte heller Barlastudden. Av 1872 års karta framgår att en del utfyllnader hade företagits på varvsområdet, men att strandlinjen fortfarande inte gick längre ut än vad som idag motsvaras av den norra gränsen av kvarteret Magasinet, för att sedan vända söderut genom kvarteret Sågen. Med järnvägens tillkomst år 1879 inträdde en mer betydande förändring. Järnvägen drogs in på södra sidan om staden och markerna söder om järnvägen som då delvis var bebyggda införlivades med staden. Området i anslutning till den gamla Strandaporten omdanades till järnvägspark med stationshuset i fonden av den förlängda Strömsgatan. Från bangården drogs järnvägsräls utmed Varvsgatan förbi Ölandshamnen och vidare utmed Skeppsbron ända upp till den lilla tullvaktstugan på den norra delen av kajen. Några av sjötomterna just söder om Ölandshamnen inköptes till staden omkring 1890, för att man skulle kunna riva av dem och utöka Skeppsbrons 7 hamnplan söderut . Under 1890-talet gjordes omfattande utfyllnader i anslutning till varvsområdet. Genom dessa utfyllnader tillkom kvarteret Varvets norra del. Man började också bygga ut en udde öster om varvet: Barlastudden. 6 En byggnad i detta läge uppges på en karta från år 1889 som "Varuhall". Den Tengerska gården på tomterna Östra kvarteret 55, 56 skall ha inköpts av staden år 1896 för att deras badhustomt skulle läggas som en utvidgning av hamnen, enligt Kjellgren 1980. 7 [20] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 8: 1872 års karta visar de byggnader som fanns vid tiden. Träbyggnader är färglagda i gult, sten-/tegelbyggnader i rosa. De rosa-gula husen är troligen reveterade träbyggnader. Av alla de byggnader som avbildas inom det nu aktuella utredningsområdet är det endast en som finns kvar idag: det gamla garveriet (markerad av förf. med blå kontur) på Garvaren 2. [21] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 9 : Detta fotografi är troligen taget på 1870-talet. Det finns på Kalmar läns museum och år 1939 nedtecknade landsantikvarien Manne Hofrén bl.a. följande om bilden, berättat av hamnkaptenen E. Holm: ”Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv.” Foto: E. Hultgren, Västervik. Fig.10: Skeppsbron vid ”Haket” med Storgatan i fonden. Fotografiet är taget innan kajombyggnaderna och visar den gamla träkajen. Hamnplanen är i huvudsak belagd med storgatsten, gatumarken på andra sidan alléraden är belagd med kullersten. Foto ur Västerviks museums arkiv. [22] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 11: Fotografiet är sannolikt från 1870-talet. Det nya hamnkontoret har ännu inte byggts. Situationen känns i huvudsak igen från den cirka 25 år äldre litografin (fig. 7) med träkajen, Haket, sjötrappan, pållarna utmed kajen och alléraden med bänkar. Man har nu även fått ett antal gatlyktor utmed kajen. Huset till vänster på kajen är det lilla kokhuset/hamnkontoret, medan huset till höger är tullvaktstugan. Den förmodade varuhallen på litografin finns inte med, inte heller det nya hamnkontoret som skall ha uppförts år 1880. Inga lastupplag syns på kajen. Foto ur Västerviks museums arkiv. [23] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 12: Varvsområdet sett från vattnet. Troligen är fotografiet från 1880eller 1890-talet. Den nya Skeppsbron har ännu inte anlagts. I högerkanten skymtar ett av magasinen innanför den gamla stadsgränsen. Vänster om detta magasin ser man ett av varvets bostadshus och bakom det ligger stationen och fängelset. Varvskontoret och skeppsbyggmästarens bostad låg i det högresta bostadshuset i bildens vänstra kant. Foto från Kjellgren, 1988. [24] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 13: Ännu en bild från ”Haket”, och den gamla träkajen. Denna gång ut mot sjön. Foto ur Västerviks museums arkiv. Fig. 14: Skeppsbron, troligen under arbetet med den nya kajen 1906-07. Byggnaden till vänster är det hamnkontor som skall ha uppförts år 1880. Notera järnvägsspåren. Foto ur Västerviks museums arkiv. Fig. 15: Omdaningen av Skeppsbrokajen år 1906-07. Ölandshamnen fylldes ut och kajen breddades genom utfyllnader i ytterkant. Foto ur Västerviks museums arkiv. [25] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 16: Utsikt över varvsområdet omkring år 1910. Taget från nya kyrkans torn som stod färdigt år 1905. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. [26] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 17: Kartan till 1927 års stadsplan visar den då sedan 20 år omgestaltade Skeppsbron med spårväg, magasin och kvarstående äldre strandtomtsbebyggelse. [27] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 18: Skeppsbrokajen, möjligen på 1920-talet. Till vänster sticker byggnaderna i kvarteret Garvaren fram och just bakom dem en stilfullt utformad pissoar i gatsten. 1937 års tullhus har ännu inte uppförts. På hamnplanen syns de två hamnmagasinen, varuupplag och lastade järnvägsvagnar. Foto: Ateljé Eriksén. Foto ur Västerviks museums arkiv. Fig. 19: Detta fotografi visar hur kajens stenbeläggning avslutades skarpt mot det f.d. varvsområdets utfyllnadsmarker. Sedan varvsverksamheten upphört kvarstod många av byggnaderna. De omvandlades till magasin för grosshandelsfirmor och industribolag. Mellan magasinen ligger upplag av ved och tunnor m.m. Den byggnad som är under uppförande till höger i bild ligger på samma plats (Magasinet 8) som den idag rivna Lantmännens silobyggnad, vilken enligt uppgift uppfördes år 1933. Denna bild är dock troligen äldre, möjligen från 1920-talet. Foto: Ateljé Eriksén. Foto ur Västerviks museums arkiv. [28] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 20: Flygvy mot Barlastudden m.m. år 1933. Foto: AB Flygtrafik. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. [29] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 21: Utsnitt ur 1944-45 års ekonomiska karta. Flygfotograferingen gjordes 1939-40 och ger intryck av att utfyllnaden utanför det gamla varvsområdet då ännu inte är färdigställd. [30] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum 1900-talet Medan områdena vid järnvägsstationen och Barlastudden alltså omdanades i slutet av 1800-talet, dröjde det några år in på 1900-talet innan Skeppsbron genomgick större förändringar. Vid sekelskiftet 1900 var träkajen ännu kvar, om än i den gestalt den fått under 1860-talet. År 1904 beslutades dock att en helt ny stenkaj skulle byggas på Skeppsbron och hösten 1907 låg den 300 meter långa kajen färdig. Ett par år senare byggdes även ett nytt kajavsnitt för skärgårdstrafiken i den norra delen av Skeppsbron, den s.k. 8 ”Lilla kajen” . Ännu kvarstod en del av den gamla trähusbebyggelsen på strandtomterna i den södra delen av Skeppsbron. 1929 års stadsplanekarta (fig. 17) visar kvarteret Garvaren, med dels handlanden Jerns magasin, dels G Petersons Garfweri och Läderhandel. Den senare rörelsen bedrevs på en fastighet som inhyst garveri sedan 1700-talet. Söderut räknat låg de nu försvunna kvarteren Skorpan och Jungmannen. Det smala kvarteret Skorpan omfattade egentligen endast en byggnadslänga som bl.a. inrymde Bengtssons bageri och snickare Schmidts gård. Den senare byggnaden var från början Saltmagasin. 1941 flyttades huset till Kulbacken och blev kaffestuga, idag restaurang. Då den nya stenskodda Skeppsbrokajen byggdes lades Ölandshamnen igen. Genom utfyllnader rätades och flyttades kajkanten ett stycke utåt i sjön. Den gamla strandtomtsbebyggelsen förlorade därmed sin direkta vattenkontakt. Längs med kajkanten drogs järnvägsräls, där . man även installerade vagnvåg och lyftkran . Sannolikt tillkom i samband med detta de två med varandra besläktade hamnmagasin som kan ses på fotografier från 1920-talet. Det södra av dem revs troligen då man år 1937 lät uppföra ett nytt, friliggande tullkontor i anslutning till kvarteret Garvaren, medan det norra magasinet revs så sent som år 1993. Den stensatta kajen slutade abrupt vid den gamla stadsgränsen, precis där dagens kaj "knäcker" och byter riktning. Där övergick marken i varvsområdets utfyllnadsområden. År 1917 lades verksamheten vid Stora varvet ned, vilket frigjorde stora ytor i anslutning till hamnen 8 Om- och nybyggnader av kajer, bryggor och broar tycks ha varit aktuella på flera håll i staden under 1900-talets första årtionde, bl.a. anlades stadens första hamn för fritidsbåtar just norr om Slottsholmen. [31] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum 9 och järnvägsstationen . Vid denna tid aktualiserades också behovet av en ny stadsplan. En sådan antogs år 1927. Av stadsplanekartan, upprättad år 1929, framgår bl.a. planerna på att anlägga en omfattande pir/hamnplan kring Barlastudden, vilka aldrig realiserats. Fig. 22: Garveriets gård med kalksäckar och i marken nedsänkta kar. Hudarna hänger på tork utmed svalgången. Foto från Kjellgren, 1981. Fig.23: Den garveribyggnad som ännu idag finns kvar på Garvaren 2. Foto från Kjellgren, 1988. 9 Efter detta anlades ett reparationsvarv, Västerviks nya varvsaktiebolag ännu ett stycke söderut (vid nuvarande värmeverket). År 1958 upphörde varvsverksamheten där. [32] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 24: Den Smithska fastigheten ingick i en huslänga som bildade ett eget smalt kvarter. Kvarteret fick namnet "Skorpan" efter de skeppsskorpor som bakades på Bengtssons bageri som låg i kvarteret. Här ser man längan sedan den yttersta delen av den rivits i samband med 1907 års kajbygge. Foto: E Hultgren. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Fig. 25: Då ett nytt tullhus byggdes på Skeppsbron år 1937 placerades det i Nygatans förlängning, så att utblicken mot Skeppsbrofjärden blockerades. Tullhuset revs år 1980 i samband med att Slottsholmsvägen byggdes. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. [33] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Skeppsbrokajen har kommit att behålla sin form sedan 1907, inga vidare utfyllnader har gjorts. Under 1900-talets första hälft fortsatte man istället att fylla ut på det gamla varvsområdet och kring Barlastudden. Väg- och kvartersstrukturen på det gamla varvsområdet följer terrängen och speglar den historiska utvecklingen. Varvets bostäder och den gamla varvssmedjan anlades från första början på de högsta nivåerna, vilket idag motsvaras av området utmed och söder om Södra Varvsgatan. På strandområdet nedanför, motsvarande kvarteret Magasinet och den södra delen av kvarteret Varvet, låg magasin, bashus och stapelbäddar. Under 1920- och 1930-talen tycks många av de gamla varvsbyggnaderna ha legat kvar, men övertagits av andra verksamheter. Först kring år 1940 började en mer medveten omdaning av området, med början i kvarteren Slipen och Spelet som bebyggdes bl.a. med en konfektionsfabrik (Victorin & Strand) och bostäder. I kvarteret Magasinet byggde Centralföreningen nya lokaler och på 1950-talet byggdes Konsums centrallager i kvarteret Varvet. 1907 års stickspår ut på Skeppsbron hade dragits utmed den dåvarande strandlinje, d.v.s. i den norra kanten av kvarteret Magasinet. I samma linje anlades så småningom även en körväg: Skeppsbrogatan. Norr om denna linje gjordes från 1890-talet och under 1900-talets första hälft utfyllnader fram till dagens kajkant. Själva kajen, som ibland benämns ”Järnvägskajen” i äldre handlingar, planlades år 1940, men byggdes sannolikt först omkring år 1950. Därmed fick man ytterligare en kvartersbredd som kunde användas för lastupplag och magasin, bl.a. för Tjust Bränsle AB:s kolupplag. Under 1950- och 1960-talen bebyggdes de nyvunna ytorna med skjul och magasinsbyggnader. Omkring år 1970 genomgick miljön på Barlastudden förändringar. I slutet av 1960-talet lät Västerviks Fiskförsäljningsförening uppföra en packningscentral/ fiskförädlingsfabrik på udden. Troligen anlades även en ny pir och kaj längst ut på udden i samband med detta. Några år in på 1970-talet anlades Västerviks Marina på tomten intill, vilket också bör ha medfört att nya kajer och bryggor anlades. Den senaste stora omdaningen i miljön kring utredningsområdet gjordes omkring år 1980 då Slottsholmsvägen byggdes. Från början utgjorde denna led en del av en större trafikplan som bl.a. inbegrep en trafikled via Fiskartorget och rivningar av stadsbebyggelsen. Planerna [34] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum 10 ledde dock till starka protester från allmänheten , vilket resulterade att flera av de planerade åtgärderna inställdes. Det gällde emellertid inte Slottsholmsvägen. Åren 1978-79 genomfördes med anledning av detta vägbygge de första arkeologiska undersökningarna någonsin i Västerviks stad och 1979-80 revs 1937 års tullhus samt flera magasin i kvarteret 11 Garvaren . År 1981 stod den nya trafikleden klar utmed Skeppsbron. Med denna väg förvandlades den ursprungliga Skeppsbron till en trafikapparat och kontakten mellan staden och hamnen skars av. Arkeologisk undersökning av hamnen 1978-79 De arkeologiska undersökningar som gjordes vid Skeppsbron 1978-79 gav intressant information om kajens äldsta historia. Vid undersökningarna gjordes utgrävningar bl.a. på Skeppsbron och på hamnplanen söder om denna. Dessutom undersöktes havsbottnen utanför Skeppsbron med slängskopa. Första gången som Skeppsbron i Västervik omnämns i skriftliga källor är år 1672. De äldsta kartorna, från inledningen av 1700-talet, visar Skeppsbron som ett betydelsefullt stadsrum, medvetet utformat och med viktiga publika funktioner. Men när anlades denna Skeppsbro och vad fanns där innan dess? I korsningen Varvsgatan/Storgatan påträffades resterna av en 4 meter bred träbrygga som gått längs den naturliga stranden, just där stigningen upp mot Strömsgatan börjar. Med hjälp av keramik som hittades i anslutning till bryggan daterades den till 1600-tal. Dock påträffades inga fynd som kunde indikera att bryggan funnits tidigare. Denna brygga kan tolkas som ett äldsta "skikt", beläget i den naturliga strandlinjen. Utanför den äldsta brygglämningen fanns timmer- och stenkistor som visade att man kring mitten av 1600-talet och under en koncentrerad period, anlagt en 5 meter bred och minst 100 meter lång träkaj. Lämningen framstår som en första Skeppsbro, medvetet anlagd och formad, möjligen påkallad av de järnbruk som vid tiden startats i Västerviks omland. Hela hamnplanen söder om Skeppsbron befanns vid de arkeologiska utgrävningarna vara utfylld med stock- och risbäddar, schaktmassor och avfall. Vid hamnmagasinet 10 Protestgruppen Miljö och Trafik i Västervik (MoTiV) bildades och ombildades från 1976 till ett politiskt parti – VDM. 11 Det gamla tullhuset vid Lilla strömmen hade rivits redan 1961. [35] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum påträffades resterna av en 1700-talsbyggnad som haft ungefär samma omfattning, troligen även samma funktion, som det senare hamnmagasinet. Fig. 26: Skeppsbron och den södra hamnplanen i början av 1980-talet, då Järnvägskajen ännu var i funktion som lasthamn. Hamnkranen löper utmed järnvägsrälsen på kajen. Foto: Roger Karlsson, 1983. Foto ur Västerviks museums arkiv. Fig. 27: Slottsholmsvägen vid Skeppsbron stod klar år 1981 och i sin helhet var den klar två år senare. Hamnmagasinet på bilden fick ligga kvar till 1993 innan det revs. I fonden syns Centralföreningens silo som eldhärjades i oktober 2004 och revs i februari 2005. Foto: Roger Karlsson, 1989. Foto ur Västerviks museums arkiv. [36] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Utredningsområdets karaktär Olika aspekter av utredningsområdets karaktär Hamnen vid Skeppsbron utgör ett av Västerviks stads viktigaste stadsrum. Det är ett stadsrum som representerar och uttrycker själva kärnan av stadens historiska identitet som sjöfartsstad. Här ovan har gjorts ett försök att skildra hur miljön inom utredningsområdet har utvecklats genom tiderna. Genom att ta stöd i och låta sig inspireras av historiska förhållanden kan området utvecklas i en tradition, med en bibehållen relation till sitt eget förflutna. Status All handel skulle i äldre tid gå via städerna och eftersom Västervik hade stapelstadsrättigheter bedrevs där även utrikeshandel. Det var betydelsefullt att handelsfartygen smidigt kunde lasta, lossa, deklarera sin last och erlägga avgifter. I anslutning till hamnen fanns viktiga funktioner som järnvåg och tullkontor. Skeppsbron var med sin samhällsekonomiska funktion en av stadens mest betydelsefulla platser. Skeppsbrons dignitet framgår av hur man utformade stadsplanen. Storgatan, stadens huvudaxel, ledde från den västra stadsporten via Stortorget ned till Skeppsbron. I Storgatans direkta förlängning låg Haket och sjötrappan. I de angränsande kvarteren låg stora, förnäma borgargårdar. Flera av dem ligger ännu kvar och vittnar om områdets höga status. Här bodde t. ex. den adliga familjen Lewenhaupt och Västerviks borgmästare. Skeppsbron var definitivt en del av stadens "finrum" och ett stadens representativa "ansikte utåt". Då man studerar äldre skildringar av Skeppsbron framstår den också som ett "sällskapsrum", en plats att mötas, umgås och få spännande upplevelser på. Även ur denna aspekt [37] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 28: Flanerande damer på skeppsbron innan kajombyggnaden 1907. Foto ur Västerviks museums arkiv. framstår Haket och kajen norr om detta, "Lilla kajen", som den mest städade och statusfyllda delen av hamnen. Här låg skutorna på parad, hit koncentrerades passagerartrafiken när en reguljär sådan kring 1800-talets mitt blev möjlig genom ångbåtstrafiken. Söderut från Haket har Skeppsbron varit en handelshamn och det var denna verksamhet som expanderade från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Även om denna del av hamnen varit en arbetshamn och inte haft fullt så hög "status" som de norra delarna av kajen, så har den ändå varit ett centralt beläget och av staden kontrollerat område. Områdena söder- och österut från den allmänna hamnen har alltid varit stökigare, under utfyllnad och arbete, eller av mer industriell karaktär. Kanske kan man säga att spännvidden mellan det städade och det stökiga inom utredningsområdet har utgjort en del av hamnkaraktären. Det har förvisso funnits en grundordning där de mer prydliga delarna av hamnen legat närmast staden, men trots detta har det "fina" och "fula" sannolikt ofta hamnat sida vid sida, eftersom man fått samsas om utrymmet vid och på kajerna. Fig. 29: Vid kajen får det ”fina” och det ”fula” ännu samsas om utrymmet. [38] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Funktioner Utredningsområdets läge, ett stadsnära kustläge, har givit det dess historiska huvudfunktioner, som hamn och varv. En grundläggande förutsättning för att föra vidare områdets tradition är möjligheten att lägga till vid kajen för att där äntra eller stiga iland, lasta och lossa. Pållare och förtöjningsringar är viktiga element som signalerar denna funktion. Passagerartrafiken tycks alltid ha varit knuten till den norra delen av kajen. Här låg sjötrappan där man kunde gå i och ur roddbåtarna om man ankrat på redden. Hit förlades linjetrafiken med ångbåtar, då en sådan uppstod. I det centrala utredningsområdet har funktionen som allmän kaj åt handelssjöfarten utgjort kärnverksamhet. Söder och öster om den allmänna kajen har hamnfunktionerna varit knutna till hantverks-, industri- och varvsverksamhet. Bryggor och kajer har där varit enskilt ägda. Genom tiderna har detta funktionella grundmönster bestått, men förskjutits åt söder och öster i och med att det allmänna hamnområdet expanderat. Skala Den yttersta orsaken till att Västerviks Skeppsbro ligger där den gör är att det var besvärligt eller omöjligt att ta in större fartyg genom strömmarna till Gamlebyviken. Utredningsområdets hamnverksamhet och miljö har präglats just av de större fartygen, även om de inte haft exklusivt företräde till den. Ett av karaktärsdragen för Skeppsbron och senare även Järnvägskajen, är därför att de skapats för att kunna nyttjas av större fartyg än exempelvis vad som kunnat lägga till vid Fiskaretorget. Inte bara då det gäller fartygen, som måste sägas utgöra en del av hamnmiljön, utan även i övrigt kännetecknas hamnområdet av en storskalighet - stora lastfartyg kräver stora upplag och magasin. Denna storskalighet relativt annat, har funnits också i äldre tid, även om skalan förskjutits och med tiden blivit allt större. Privat - offentligt Den äldsta Skeppsbron, utanför kvarteren Riddarhuset och Långholmen, skapades som ett offentligt rum och en allmän kaj. Den låg i ett läge med närhet till stadens centrala delar och till in-/utloppet genom Stora Strömmen. Söder om [39] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum hamnen fram till stadsgränsen låg privata strandtomter med verkstäder och magasin. Utanför stadsgränsen låg stadens gemensamma ägor, där det strandnära området åtminstone från mitten av 1700-talet uppläts till enskilda varvsföretag. Över tiden har den allmänna kajen och hamnplanen successivt utökats åt söder och öster, delvis genom utfyllnader. Vid 1900-talets första år hade man nått fram till den gamla stadsgränsen. Under 1900-talets första hälft tillskapades den södra kajen, Järnvägskajen. Bortom den offentliga plats som hamnplanen utgjort, har enskilda verksamheter alltid haft sina kajer och bryggor. Under 1700- och 1800-talen var det fråga om små hantverks- och handelsgårdar och deras privata bryggor. På 1900-talet var det tillverkningsindustrier och det nya varvet med egna kajer i områdena söderut från hamnen. Rumslig karaktär Genom den historiska överblick som gjorts i denna utredning kan man konstatera att miljön inom utredningsområdet genomgått stora förändringar över tid. Det är egentligen endast vid den äldsta Skeppsbron, d.v.s. i höjd med kvarteren Riddarhuset och Långholmen, som man kan hävda att det finns en tydlig rumslig kontinuitet. Vid denna del av Skeppsbron har det funnits ett öppet, torgliknande stadsrum i minst 300 år. Denna historiska kontinuitet är så stark att den inte bör brytas. Skeppsbrons hamnplan har legat som en öppen terrass ut mot sjön, så att den rumsligt kan sägas ha hört samman med Skeppsbrofjärdens landskapsrum. På denna terrass har enstaka byggnader, "solitärer", med allmänna funktioner förlagts. Detta öppna stadsrum utökades ett stycke åt söder från mitten av 1800-talet, men vid mitten av 1900-talet låg fortfarande en kvartersbebyggelse med tätt liggande trähus kvar på de gamla strandtomterna i höjd med kvarteren Sjökaptenen, Styrmannen och Matrosen. Av de delar av utredningsområdet som ligger utanför den gamla stadsgränsen är de allra största delarna 1900talsutfyllnader, d.v.s. de har en ung historia som landområden. Kvarteret Magasinet ligger dock på det gamla varvsområdet som var storskaligt och rumsligt öppet. Efter varvets nedläggning bestod storskaligheten, men en förtätning 12 av bebyggelsen skedde . 12 1920-talets stadsplanerare tog inte chansen att knyta samman hamnen, stationen och det parkstråk med institutioner som föregående decennier skapats just utanför den gamla stadsgränsen. [40] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Föränderlighet Den gamla Skeppsbron har således fungerat och sett ut på ungefär samma sätt i 300 år. Det hindrar dock inte att detta stadsrum präglats av en stark rumslig föränderlighet sett över kortare tid. Denna föränderlighet kommer av själva hamnfunktionen och är också giltig för de andra delarna av utredningsområdet. Dessa områden har intagits och tillfälligt omformats både av de fartyg som lagt till eller legat på redden och av de varuupplag som lagts upp på kajen. Så har de förändrats med väder och vindar, beroende av säsong eller marknad. Just denna föränderlighet och mobilitet gör att hamnen har uppfattats som ett levande, dynamiskt stadsrum. Utblickar och rörelse Staden har alltid haft både en visuell och funktionell kontakt med Skeppsbrofjärden genom alla de öst-västliga gatorna. Strandtomterna tycks aldrig ha tillåtit breda ut sig på bekostnad av ”vattugränderna” i gatornas förlängning. Allmänhetens tillgänglighet till stranden har troligen delvis varit en säkerhetsfråga, i händelse av eldsvåda. Med anläggandet av Slottsholmsvägen 1980, skars den funktionella kontakten med vattnet av genom en ökad trafik och en upphöjd vägbank med vägräcken. Historiskt sett har rörelsen till och ifrån stranden, både från sjösidan och från landsidan, varit viktigare än att ta sig utmed stranden. I de avsnitt där man haft kaj har det senare dock varit möjligt. Det har därför också varit kännetecknande för de områden som utgjort hamn, att man kunnat röra sig utmed vattnet där. Områdets topografi, där Strömsgatan löper på en ås och de korsande gatorna sluttar ned mot stranden, har förstärkt utblicken över Skeppsbrofjärden. Träd har inte planterats i gatulinjerna, men trädkronorna har sommartid delvis avskärmat den visuella kontakten med vattnet utan att skymma det helt. Endast i ett fall tycks man ha frångått principen om visuell kontakt med vattnet från staden och det var med uppförandet av det nya tullhuset 1937 som skymde utblicken från Nygatan. Bebyggelse Som historiken visat så har många olika typer av byggnader funnits inom utredningsområdet. På den allmänna hamnplanen har det legat enstaka byggnader, oftast små, men ibland även större. I de gamla strandkvarteren fanns en blandad tät bebyggelse med några bostadshus, men desto fler [41] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum verksbyggnader, bodar och magasin. Privata bryggor hörde till. Vattenanknutna småbyggnader som båt-, byk- och badhus bör också ha funnits där. I de sydöstra delarna av utredningsområdet har strukturen varit öppnare och byggnaderna större. Sett till hela utredningsområdet har bebyggelsen alltså varit tämligen heterogen, men gemensamt för de flesta byggnaderna är att de haft en funktion med anknytning till hamnen och vattnet. Eftersom hamnfunktionen utgör kärnan av områdets historiska identitet har äldre anläggningar och byggnader som tydligt uttrycker denna funktion ett värde för miljön som helhet. Exempel på sådana är bryggor och kajer, samt större magasinsbyggnader. Mark Marken inom utredningsområdet utgörs till mycket stor del av utfyllnadsmassor. Troligen gick strandlinjen ungefär i Varvsgatan då staden reglerades på 1600-talet. Den nordligaste delen av kajen, Lilla kajen, ligger mycket nära den första Skeppsbron, varefter inga ytterligare utfyllnader tycks ha skett. ”Haket”, eller ”Hucken”, har funnits i samma läge som idag åtminstone sedan 1800-talets mitt. 1907 års kaj avslutades just vid den gamla stadsgränsen och denna gräns markeras ännu av den punkt där kajen växlar riktning, d.v.s. mellan Skeppsbron och Järnvägskajen. Alla dessa former är viktiga att bevara, eftersom de visar väsentlig historisk information. Skeppsbron var byggd i trä fram till dess att kajkanten byggdes i sten år 1907. Av fotografier framgår att hamnplanen delvis var stensatt med storgatsten redan innan man byggt den nya kajkanten. Man kan också se att det i delar ligger kullersten på hamnplanen, vilket får antas vara en äldre beläggning. Av ett par fotografier framgår att Storgatans kullerstenbeläggning fortsatte ut på hamnplanen och gick nästan ända ut till träkajen. Träd Man kan ifrån den litografi från ca 1850 som återgivits ovan (samt senare fotografier) konstatera att det sedan den tiden funnits en enkelradig allé mellan Varvsgatan och hamnplanen. När man på 1860-talet flyttar Ölandshamnen söderut, tycks allén förlängas, så att den slutar ungefär i höjd med mitten på kvarteret Kapellet. Under slutet av 1900-talet har trädraden [42] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum förlängts ytterligare söderut. Utanför denna trädrad finns inga träd på hamnplanen. Rekommendationer för olika delområden Utifrån den historiska fysiska miljön i de olika delarna av utredningsområdet, kan det delas upp i olika karaktärsområden och antikvariska rekommendationer ges för deras fortsatta utveckling. Eftersom en utvidgning av den allmänna hamnen successivt skett åt söder, har den största delen av utredningsområdet förändrats över tiden. Där finns, kulturhistoriskt sett, ett gestaltningsmässigt tolkningsutrymme, eftersom man kan välja att referera till olika historiska perioder. Då det gäller den nordligaste delen av utredningsområdet finns dock knappast några alternativ – denna del har varit allmän hamnplan, så långt tillbaka som vi kan överblicka stadsmiljön. Karaktärsområde A; Skeppsbron Historisk karaktäristik: Detta är den äldsta delen av Skeppsbron, som alltid har haft en primär funktion som hamn, i dess norra del företrädesvis för passagerartrafik. Den har varit ett viktigt och representativt stadsrum, ett öppet torg eller en terrass som utgjort en del av Skeppsbrofjärdens vida landskapsrum. På den öppna hamnplanen har solitära byggnader med publik funktion legat. Storleken på dessa byggnader har varierat. Kännetecknande är dock att de har varit fristående, hela volymer, inte sammansatta. Byggnader eller träd har inte stått i förlängningen av stadens gator. I sin nordligaste del ligger vattenlinjen mycket nära den första Skeppsbrons kontur. ”Haket” har haft samma form åtminstone sedan 1800-talets mitt. Innan 1900-talet löpte en träkaj utmed hela vattenlinjen och senare en stenkaj. En enkelsidig allé mellan Varvsgatan och Skeppsbron har skärmat av staden, åtminstone sedan mitten av 1800-talet. Antikvarisk rekommendation: Hamnfunktionen bör bevaras. Det bör vara möjligt att förtöja både för både mindre båtar och större fartyg vid en kaj i trä eller sten med pållare, förtöjningsringar etc. Kajens strandlinje och öppna rum bör bevaras. Dock kan den bebyggas med enstaka ”solitärer”, som bör ha en sammanhållen volym och någon form av offentlig funktion, gärna med maritim anknytning. Byggnader bör inte läggas i stadsgatornas förlängning. [43] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 30: Karaktärsområden. Alléraden mot staden bör behållas. Det är möjligt att komplettera med en ny trädrad mellan Slottsholmsleden och Skeppsbron. Dock bör inga träd planteras längre ut på kajen. Natursten, som storgatsten, smågatsten eller kullersten, utgör den lämpligaste markbeläggningen. Eventuell äldre befintlig stenläggning och järnvägsräls bör bevaras. Karaktärsområde B; Strandkvarteren/Hamnplanen Historisk karaktäristik: I denna del av utredningsområdet fanns från 1700-talet en tät, småskalig bebyggelse på strandtomter med privata bryggor och kajer. Mellan kvarteren gick vattugränder ned till Skeppsbrofjärden. Från mitten av 1800-talet fram till cirka 1980 revs eller flyttades denna bebyggelse successivt, för att ge plats åt allmän mark i form av hamnplan eller gata. Idag präglas kajen av 1907 års ombyggnad, även om de byggnader som legat på hamnplanen rivits. De yttre delarna av kajen utgör utfyllnader som tillkom vid denna ombyggnad. Sedan dess har område främst utgjort en arbetshamn. På kajen har funnits upplag och lastkran. Järnvägsvagnar och senare lastbilar har trafikerat rummet. Lastfartyg och större fiskebåtar har anlöpt hamnen för att lasta och lossa. Hela kajen har varit stensatt med gatsten. [44] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Antikvarisk rekommendation: Området har de senaste 100-150 åren utgjort hamn och kajen har sedan lika länge funktionellt och gestaltningsmässigt hört samman med den äldre Skeppsbron i norr. Den kan därför betraktas som en del av Skeppsbron. Därför förordas att även detta delområde behandlas som en allmän hamnplan. Samma antikvariska rekommendation som för karaktärsområde A; Skeppsbron bör då gälla. I den sydligaste delen av området bör man vinnlägga sig om att bevara den riktningsändring på kajen som markerar den gamla stadsgränsen, samt undvika att blockera den visuella kontakten mellan Skeppsbrofjärden-Skeppsbron och Järnvägsstationen. De befintliga byggnaderna på Garvaren 2 har ett högt kulturhistoriskt värde. Karaktärsområde C; Varvsområdet Historisk karaktäristik: Detta område har präglats av storskaliga byggnader av närmast ”industriell” karaktär, men med tydlig relation till hamnen och vattnet. Området har utgjort en del av det gamla varvsområdet. I anslutning till kvartershörnan Norra Varvsgatan - Norra Järnvägsgatan låg ett par bostäder till varvet, medan det i kvarteret Magasinet låg ett par större magasin, flera stapelbäddar och ett bashus. Då järnvägen kom, lades ett spår genom varvsområdet och ned till Skeppsbron och i samma linje lades en gata ut i 1929 års stadsplan, dagens Södra Varvsgatan. Varvsområdet intogs av nya, storskaliga verksamheter. Från 1930-talet (eller tidigare) Lantmännens hantering av jordbruksprodukter, för vilken den nu försvunna siloanläggningen uppfördes, en karaktärsbyggnad i de flesta större hamnar. Området har påverkats kraftigt av Slottsholmsleden som genom sin krökning otydliggör historiska riktningar, samt med sin barriäreffekt skär av tidigare samband i området. Antikvarisk rekommendation: Detta delområde är mindre känsligt för förändring än delområdena A och B, som ligger utmed och i direkt kontakt med den gamla staden. Nytillkommande bebyggelse kan ansluta till den äldre stadskärnans skala och struktur. Den kan dock lika väl anknyta till den storskaliga och robust okonstlade karaktär [45] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum som tidigare byggnader i området haft. Man kan gärna förstärka de historiska riktningarna och sambanden inom området, exempelvis att Varvsgatorna egentligen är en gata. Magasinsbyggnaden på Magasinet 9 har ett högt kulturhistoriskt värde. I den nordvästra delen av området bör man beakta den gamla stadsgränsen, som med fördel kan förtydligas och man bör även undvika att blockera den visuella kontakten mellan Skeppsbrofjärden-Skeppsbron och Järnvägsstationen. Karaktärsområde D; Järnvägskajen - Barlastudden Historisk karaktäristik: Denna del av utredningsområdet består i stort sett av utfyllnader gjorda från 1890-talet och framöver. Under de dryga 100 år som området funnits, har det haft en storskalig, opolerad nyttoprägel. Bryggor och pirar ut från utfyllnadsmarken har funnits genom hela 1900-talet, men i skiftande form. Markytorna har använts till upplag, och så småningom hägnats och bebyggts med magasin eller magasinsliknande byggnader med anknytning till båtliv och fiske. Medan den södra kajen, den s.k. Järnvägskajen, behållit sin form sedan den först byggdes omkring 1950, tycks strandlinjen kring Barlastudden ännu vara föremål för förändringar. Antikvarisk rekommendation: Detta delområde är mindre känsligt för förändring än delområdena A och B, som ligger utmed och i direkt kontakt med den gamla staden. P.g.a. områdets i sammanhanget ringa ålder finns en större tolerans både vad gäller förändrad markanvändning och gestaltning. I anslutning till den västra gränsen bör man vinnlägga sig om att bevara den riktningsändring på kajen som markerar den gamla stadsgränsen, samt undvika att blockera den visuella kontakten mellan Skeppsbrofjärden-Skeppsbron och Järnvägsstationen. Järnvägskajen bör behållas som ett öppet, tillgängligt stadsrum, vars strandlinje med fördel kan bevaras, liksom äldre markbeläggning och järnvägsspår utmed kajen och den nu försvunna Skeppsbrogatan. Trädplantering är tänkbar, dock inte ute på själva kajen. [46] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Påverkan på stadsbilden Planprogrammets intentioner Den bärande tanken i projekt ”Sjöstaden Västervik” är att förstärka Västerviks profil som sjöstad. Huvudidén är att skapa en båthamn nära stadskärnan och att göra Skeppsbron till ett centrum för båtsport. Det planprogram som antagits skisserar ett antal förändringar inom planområdet, där de viktigaste är: • Småbåtshamnen vid Marinan byggs ut och kompletteras med flytande bostäder. • I kvarteret Magasinet planeras bostäder i 2-3 våningar. • En ny lokalgata dras längs kajen mellan Skeppsholmsvägen och Barlastgatan. • Kajerna tänks även omdanas genom: en kajpromenad, en gång- och cykelväg längs Slottsholmsvägen, samt trädplantering. • Skeppsbrokajen avses användas för evenemang främst inom båtsport, däremellan som parkering. En mässhall planeras på Kabyssen 1 (Skärgårdsterminalen). Alla dessa förändringar kan påverka områdets kulturmiljö, men i planprogrammet har några särskilt viktiga frågeställningar inför detaljplanarbetet identifierats. En av dem är att utreda hur upplevelsen av den riksintressanta trähusbebyggelsen i kv Riddarholmen och Långholmen påverkas av den föreslagna mässhallen. Användningsområden som avses i den tilltänkta mässhallen på Kabyssen 1 är biljettförsäljning, mässor och utställningar, tävlingssekretariat, restaurang och kiosk. Byggnadens storlek och utformning har dock ännu inte fastslagits, varför den bedömning som görs nedan måste betraktas som preliminär. Framtida utformningsförslag skall bedömas ur antikvarisk synvinkel. [47] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Stadsfronten För att ge en översiktlig bild av den äldre stadsbebyggelsen i anslutning till utredningsområdet, görs nedan inledningsvis en presentation i bild av de fasader som vetter ut mot Skeppsbrofjärden, från kvarteret Styrmannen i söder till kvarteren Långholmen och Riddarhuset i norr. Styrmannen 1 och 2. Kapellet 4 Sjökaptenen 4, 3 och 2. Kapellet 3 Långholmen 2 Riddarhuset 1 Fig. 31 – 41: Fasader mot Skeppsbron. [48] Sjökaptenen 1 Kapellet 8 Långholmen 1 Riddarhuset 2 Riddarhuset 3 Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Bebyggelsens kulturhistoriska värden För att besvara frågan om hur upplevelsen av den äldre bebyggelsen i kvarteren Riddarhuset och Långholmen påverkas av en tilltänkt mässhall, görs inledningsvis en genomgång av de kulturhistoriska planeringsunderlag som föreligger. Är det den mer generella upplevelsen av för Västervik typisk äldre bebyggelse som kommer att påverkas eller finns där specifika drag i bebyggelsen som särskilt bör beaktas? Riksintresseområde K 90, som alltså omfattar större delen av planområdet, motiveras delvis utifrån att Västervik är en sjöfartsstad. Hamnanläggningar och inloppet till staden ses som ett uttryck för riksintresset. Det gör även renässansplanen och trästadsbebyggelsen med köpmansgårdar m.fl. byggnadstyper. Även järnvägsmiljön och byggnader som speglar det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900 framhålls. I kommunens kulturminnesvårdsprogram framhålls framförallt den välbevarade stadsplanen, men även stadens äldre byggnadsbestånd utgör ett viktigt motiv för utpekandet av kulturmiljö ”131, Västerviks stad”. I 1990 års inventering definieras inga kulturhistoriska värden tydligt. Beträffande område 7, d.v.s. det område som omfattar kvarteren Riddarhuset och Långholmen, konstateras att Storgatan utgör en huvudaxel och att byggnaderna i de båda kvarteren präglas av högrestånd. Dessutom framhålls de putsade fasaderna och en butiksfasad mot Strömsgatan på Långholmen 1. Fig. 42: Storgatan är en stadens huvudaxel som sedan 1600-talet varit den främsta vägen till Skeppsbron. [49] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum De kulturhistoriska värden som framkommer av planeringsunderlagen är i huvudsak av allmän natur. Det handlar om stadens struktur och den generella karaktären på stadsbebyggelsen. För de nu aktuella kvarteren kan upplevelsen av de äldre gårdarnas storlek och fasader möjligen ses som viktig. Det kan också antas vara värdefullt att det framgår att Storgatan är en huvudaxel i stadsplanen. Eftersom Västerviks roll som sjöfartsstad är en komponent i dess kulturhistoriska värde och det nu aktuella projektet dessutom syftar till att stärka denna profil, antas kontakten med vattnet från staden och upplevelsen av staden från sjön vara en relevant aspekt av bedömningen. Antikvarisk bedömning Ovan, under rubrik ”Utredningsområdets karaktär” har Skeppsbrons historiska karaktär beskrivits. Av denna framgår att Skeppsbron alltid utgjort ett torgliknande rum, där solitära byggnader av skiftande storlek placerats. De har dock normalt inte lagts i linje med stadens gator, så att kontakten mellan staden och vattnet försämrats. Skeppsbrons byggnader, liksom den enkelradiga allén utmed Varvsgatan, har i viss mån skärmat av stadsfronten från sjösidan sett. Mot bakgrund av historiska förhållanden och förutsatt att de rekommendationer som givits ovan under ”Karaktärsområde A; Skeppsbron” följs, bedöms en mässhall för båtsport kunna förläggas till kajen. En förskjutning åt söder av mässhallens placering, i förhållande till Kabyssen1 är dock att föredra, eftersom den då från vattnet sett, och för anländande med skärgårdsbåtarna, skymmer mindre av den äldre stadsgården på Långholmen 1. I sammanhanget bör man även beakta Storgatans egenskap av huvudaxel. Gatans dignitet kan gärna framgå av den fysiska gestaltningen i anslutning till och på Skeppsbron. Man bör även vara medveten om och gärna arbeta i enlighet med den höga status som denna del av Skeppsbron haft historiskt sett. Material och formgivning bör vara av hög kvalitet. Det gäller inte minst gestaltningen av mässhallen. Man bör också 13 exempelvis välja natursten framför marksten i betong . 13 [50] Stenhantverk utgör också en del av Västerviks historiska profil. Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Områdets byggnader Med syfte att definiera kulturhistoriska värden knutna till specifika byggnader har samtliga byggnader inom planområdet, samt byggnaderna på Magasinet 9, besiktigats exteriört. På Garvaren 2 har även vissa delar av interiören besiktigats. De årtal som anges under byggår gäller beviljade bygglov, om inte annat anges. Fig. 43: Skärgårdsterminalen. Kabyssen 1 Skärgårdsterminal Byggår: 2004, omb. 2005 Beskrivning: Byggnaden inrymmer biljettförsäljning väntrum till passagerartrafiken i Västerviks skärgård. och Kulturhistoriskt värde: Byggnadens värde ligger framförallt i dess funktion, d.v.s. att denna del av kajen sedan länge varit centrum för passagerartrafik, bl.a. till skärgården. Byggnaden [51] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum i sig kan inte tillskrivas några högre kulturhistoriska värden, då den är av ringa ålder och inte heller har några framträdande arkitektoniska värden. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. särskilda bestämmelser i Fig. 44: Pumpstationen. Västervik 4:40 Pumpstation Byggår: 1969 Beskrivning: Byggnaden inrymmer tekniska utrymmen för Västerviks stad, samt offentliga toaletter. Ritad vid VBB, Sthlm. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden är tidstypisk och har delvis en fin materialbehandling. Dessa kvaliteter kan dock inte uppväga att byggnaden inte har någon avgörande betydelse för stadsbilden. Eftersom den inte heller uppnått en ålder som i sig skulle kunna motivera ett skydd, bedöms dess kulturhistoriska värde som begränsat. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. [52] särskilda bestämmelser i Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 45, 46: Varvsgatan med garveriet t.h. Den övre bilden är från ca sekelskiftet 1900. Foto ur Kalmar läns museums arkiv. Garvaren 2 F.d. garveri Beskrivning av fastigheten: På denna fastighet låg ett garveri från slutet av 1700-talet till år 1925. På tomten finns idag två byggnader som båda hört till garveriet. Det ena är en äldre träbyggnad, det andra en tegelbyggnad som uppfördes år 1920. Fastigheten ligger inom bevarandeområde 8 i 1990 års bebyggelseinventering, vilket innebär att byggnaderna skall bevaras. Garvarna skall ha bott i gården på motstående sida om Varvsgatan. I slutet av 1800-talet drevs garveriet av Gottfrid Peterson, efter hans död först av änkan, sedan av sonen Ivar. År 1917 övertogs det av Västerviks Läderfabriks AB. Rörelsen nedlades år 1925. Då garveriet lades ned inköptes fastigheten av Tempel Riddare Orden som år 1927 lät inreda en ordenssal i tegelbyggnadens vindsvåning. Öviga lokaler har under tidernas lopp hyrts ut till olika företag, exempelvis en kolonialvarufirma, en begravningsbyrå och ett tryckeri. F.n. finns bl.a. ett glasmästeri i bottenvåningen. Sedan slutet av 1980-talet disponerar Tempelriddarna inte bara vindsvåningen utan även hela övervåningen (vån. 1 tr. ). [53] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 47: Byggnaderna på Garvaren 2 från gårdssidan. Fig. 48: Vindsvåningen i det gamla garveriet/magasinet Fig. 49, 50: T.v. Garveriet/magasinets fasad mot Varvsgatan. T.h. ålderdomlig fönsterlucka. Nästa uppslag, fig. 51, 52: Originalritningar av läderfabriken från år 1920. [54] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Garveri/magasin Byggår: Okänt, finns med på en karta från 1872. Beskrivning: Byggnaden uppfördes på 1700- eller 1800-talet som en del av garveriet och var tidigare sammanbyggd med andra liknande byggnader till en länga som skall ha inrymt verkhus (vekhus?), drevhus och kalkhus. Utmed längans norrfasad löpte en idag riven svalgång för torkning av hudarna. Längan låg på den södra sidan om en gård med brunn och beredningskar. På den norra sidan om gården låg ytterligare en huslänga. Sedan fastigheten övertagits av Tempel Riddare Orden har byggnaden fungerat som förråd till de olika verksamheter som varit inhyrda i fastigheten. Byggnaden är knuttimrad och klädd med panel. Genom sin ansenliga ålder har den varit med om ett antal förändringar, bl.a. har den sammanbyggts med tegelhuset, medan husen mot västfasaden rivits. Fönster och ytterdörrar har ändrats och byggnadsdelar renoverats eller utbytts. Norra Varvsgatan har dessutom höjts. Byggnaden bär tydliga spår av dessa förändringar. Vindsvåningen, som är den del av interiören som besiktigats, präglas av ytskikt som kan ha tillkommit då tegelhuset byggdes. Väggar, tak och golv är klädda med panel. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och utpekas i 1990 års bebyggelseinventering som kulturhistoriskt värdefull. Den utgör en av mycket få kvarvarande representanter för den småskaliga trähusbebyggelse som fram till mitten av 1900talet dominerade den gamla stadens strandlinjer. Det är samtidigt den enda byggnaden i anslutning till Skeppsbron och hamnen som kan vittna om områdets karaktär i äldre tid. Det är vid förändringar och underhåll särskilt angeläget att värna om att äldre byggnadsdelar (ex. äldre breda panelbrädor, äldre fönsterluckor och beslag m.m.) bevaras, samt att spår av byggnadens användning och utseende från den tid då den tjänade som garveri bevaras (spår i panelen som visar tidigare takform, öppningar m.m.). Antikvarisk bedömning: Byggnaden skall betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §, vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Byggnaden bör i detaljplanen även åsättas skyddsbestämmelser (q) som skyddar den emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning. [55] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum [56] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum [57] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 53: Läderfabriken/ordenshusets fasad mot Varvsgatan. Fig. 54: Ordenssalen på vindsvåningen i läderfabriken/ordenshuset. Fig. 55: Festvåningen på övervåningen i läderfabriken/ordenshuset. [58] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Läderfabrik/ordenshus: Byggår: 1920 Beskrivning, historik: Från år 1917 övertogs garveriet av Västerviks Läderfabrik AB som 1920 lät uppföra en tegelbyggnad utmed Varvsgatan mellan de gamla huslängorna i trä. Då läderfabriken lades ned 1925 inköptes fastigheten av Tempel Riddare Orden och man lät inreda en ordenssal i vindsvåningen. Övriga lokaler har hyrts ut till andra verksamheter fram till slutet av 1980-talet då Tempelriddarna inredde en festvåning i övervåningen. Byggnadens ursprungliga utseende är i stora drag bevarat mot Norra Varvsgatan. Då ordenssalen inreddes borttogs ett antal takkupor. Några fönster är utbytta mot moderna repliker och taket har belagts med tegelimiterande plåt. Den tidigare gårdssidan ut mot Slottsholmsleden har berörts av fler och större ändringar. Även här borttogs ett antal takkupor redan år 1927. År 1956 insattes stora perspektivfönster i övervåningen. Övervåningen och vindsvåningens interiörer, som är de delar som besiktigats, har delvis genomgått ombyggnader. Medan det i vindsvåningen finns stora delar av 1920-talets inredning bevarad, präglas övriga delar framförallt av en genomgripande renovering i slutet av 1950-talet. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde som en del av det äldre garveriet och som en representant för de kvarter som tidigare legat här. Byggnaden ingår i bevarandeområde 8 i 1990 års bebyggelseinventering, vilket innebär att den skall bevaras. Byggnaden har ett tidstypiskt utseende, som dock i delar förvanskats. Antikvarisk bedömning: Byggnaden skall betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §, vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Byggnaden bör i detaljplanen även åsättas skyddsbestämmelser (q) som skyddar den emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning. De delar av byggnadens yttre som tidigare ändrats, kan med fördel återställas. [59] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 56: Personalrumsbyggnaden. Västervik 4:35 Beskrivning av fastigheten: På denna fastighet som utgör en del av kajen ligger dels en personalrumsbyggnad, dels en transformatorstation. Personalrumsbyggnad Byggår: verkstadsdel med vit puts, 1940-tal (uppskattning). personalrumsutbyggnad med röd panel, 1980 Beskrivning: Liten verkstads- och personalrumsbyggnad för Hamnkontoret. Personalrumsdelen 1980, ritad och uppförd av Alpos konstruktionsfirma - bygg, Västervik. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har ett visst kulturhistoriskt värde i egenskap av sin funktion. Denna typ av småbyggnader för hamn- eller tullpersonal har funnits på kajen sedan 1700-talet. Trots denna kontinuitet i funktionen, har den befintliga byggnaden, mot bakgrund bl.a. av dess ålder och utformning, inte de starka bevarandevärden som skulle kunna motivera ett förstärkt skydd i plan. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. [60] särskilda bestämmelser i Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 57: Transformatorstationen. Transformatorstation Byggår: 1964 Beskrivning: Liten transformatorstation i tegel, uppförd av Västerviks kraft AB. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden, förvisso tidstypisk och med vissa materialkvaliteter, anses inte ha någon större betydelse för stadsbilden. Byggnaden har inte heller uppnått en ålder som i sig skulle kunna motivera ett skydd och dess kulturhistoriska värde bedöms därför som begränsat. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. särskilda bestämmelser i Fig. 58: Byggnaderna på Magasinet 9. Magasinet 9 Beskrivning av fastigheten: På fastigheten finns dels en kontorsbyggnad, dels ett magasin. Fastighet hörde tidigare till Lantmannaorganisationen som även ägde den intilliggande tomten Magasinet 8 och den där rivna silon. [61] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 59: Kontorsbyggnaden. Kontorsbyggnad Byggår: 1942 Beskrivning: Byggnaden uppfördes som kontorslokal m.m. för Norra Kalmar Läns Lantmäns Centralförening U.P.A., efter ritningar av Johan Lund. Byggnaden har genomgått renoveringar och ombyggnader. Fönster, dörrar och taktäckning är utbytta. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har ett visst kulturhistoriskt värde, främst eftersom den bildar en historisk miljö tillsammans med de kulturhistoriskt värdefulla magasinen på samma fastighet. Antikvarisk bedömning: Byggnaden bör i detaljplanen åsättas varsamhetsbestämmelse (k). Fig. 60: Magasinen. Magasinsbyggnader Byggår: 1943-45 (enl. stadsplan 1943, g:a ekon. kartan 194445) Beskrivning: Två med varandra sammanbyggda magasin som uppförts för Norra Kalmar Läns Lantmäns Centralförening [62] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum U.P.A. Byggnaderna har en tidstypisk, funktionalistisk utformning med liggande träpanel i fasaden, traditionellt faluröd. Panel och fönster bedöms som original. Taktäckning sentida. Kulturhistoriskt värde: Byggnaderna har ett högt kulturhistoriskt värde, eftersom de är de enda kvarvarande äldre magasinen i området. Form, byggnadsdelar och materiel uttrycker tydligt byggnadernas magasinsfunktion, samtidigt som de visar en äldre tids byggnadsskick. Antikvarisk bedömning: Byggnaderna skall betraktas som särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §, vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Byggnaderna bör i detaljplanen även åsättas skyddsbestämmelser (q) som skyddar den emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning. Fasadpanelen, skjutportarna, den regelbundna fönstersättningen och fönstren bör bevaras. Fig. 61: Marinan. Västervik 4:37 Marinabyggnad Byggår: 1973, 1975, 1980 Beskrivning: Marina med butiks-, verkstads- och kontorslokaler. Utbyggd i omgångar enligt årtal ovan och efter ritningar av Atrio arkitekter, Västervik. Byggnaden är uppbyggd av ett antal sammankopplade huskroppar som i form och volym anspelar på magasinsbyggnader, men där de plåtklädda fasadernas omfattande fönsterpartier tydligt signalerar en annan funktion. Kulturhistoriskt värde: Byggnadens tydliga funktionella koppling till hamn och hav ger den ett visst kulturhistoriskt värde. Genom sina material och detaljer ger byggnaden dock [63] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum ett slätstruket uttryck som påminner om många andra i städernas ytterområden. I kombination med dess ringa ålder leder detta till bedömningen att dess kulturhistoriska värde idag är begränsat. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. särskilda bestämmelser i Fig. 62: Fiskförsäljningsföreningens byggnad. Västervik 4:38 Beskrivning av fastigheten: På fastigheten finns dels en större byggnad med kontors- och fiskberedningslokaler, dels ett ishus som hört till samma verksamhet. F.d. Fiskförsäljningsföreningens byggnad Byggår: 1966, 1982 Beskrivning: Ursprungligen kontors- och beredningslokaler, med bl.a. rökeri, för Västerviks Fiskförsäljnings Förening U.P.A., en kooperativ försäljningsorganisation som upplöstes omkring år 2000. Största delen av byggnaden nyttjas idag av ett bussbolag. Fasaderna är dels av betongelement, dels klädda med fasadtegel eller korrugerad plåt. Fönster och dörrar är utbytta. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har en intressant historia och illustrerar en del av det svenska ostkustfiskets utveckling och förutsättningar under 1900-talets senare hälft. Byggnaden har därför ett visst kulturhistoriskt värde. Det finns dock inget i byggnadens yttre som direkt avslöjar dess ursprungliga sammanhang. Den framstår idag som ett ganska anonymt skal, vilket dessutom har förlorat tidstypiska byggnadsdelar. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. [64] särskilda bestämmelser i Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 63: Ishuset. F.d. Ishus Byggår: 1978, 1983 Beskrivning: Plåtinklätt ishus. Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har ett visst kulturhistoriskt värde, som en del av den ovan beskrivna verksamheten/anläggningen. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. särskilda bestämmelser i Fig. 64: Byggnaderna på Västervik 4:119. Västervik 4:119 Beskrivning av fastigheten: Större delen av fastigheten disponeras av Västerviks Båtvarv och på denna del av fastigheten finns en båtförvaringshall. På den norra delen av fastigheten ligger ytterligare en magasinsbyggnad som troligen tidigare hört till Västerviks Fiskförsäljning. [65] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Fig. 65: Båtförvaringshallen. Båtförvaringshall Byggår: 1997 Beskrivning: Isolerad båtförvaringshall uppförd för Västerviks Båtvarvs AB efter ritningar av Byggråd Björn Jeansson AB. Byggnaden har en traditionell magasinsutformning i moderna material. Fasaden är i korrugerad plåt. Kulturhistoriskt värde: Fastighetens funktion, som anknyter till historiska aktiviteter på området ger bygganden ett kulturhistoriskt grundvärde. Byggnadens ringa ålder och det faktum att den inte har några har inga framträdande estetiska kvaliteter leder dock till bedömningen att dess kulturhistoriska värde idag är begränsat. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. Fig. 66: Magasin. Magasin Byggår: ca 1980 (uppskattat) [66] särskilda bestämmelser i Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Beskrivning: En mycket enkelt utformad byggnad i både form och material. Fasaderna är inklädda huvudsakligen i korrugerad plåt, men delvis även i trä och plast. Kulturhistoriskt värde: Byggnadens ursprungliga tillhörighet och funktion oklar (för undertecknad). Byggnaden har en närmast en skjulliknande enkelhet, förvisso inte främmande i ett hamnområde som detta. Tillsammans med andra, äldre byggnader av samma karaktär, hade den fått ett värde som del av en tradition och miljö. Då ett sådant sammanhang saknas, bedöms byggnaden som mindre värdefull. Antikvarisk bedömning: Inga detaljplanen anses nödvändiga. särskilda bestämmelser i Rekommendation för områdets byggnader Kalmar läns museum menar således att man vid en ny detaljplaneläggning för följande fastigheter bör inskriva särskilda bestämmelser enligt nedanstående: • På Garvaren 2 skall båda byggnaderna betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §, vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Båda byggnaderna bör i detaljplanen få skyddsbestämmelser (q) som skyddar dem emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning. • På Magasinet 9 skall de panelklädda magasinsbyggnaderna betraktas som kulturhistoriskt särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §. Byggnaderna bör få skyddsbestämmelser (q) som skyddar dem emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning i händelse av att en ny detaljplan upprättas. • På Magasinet 9 bör den putsade kontorsbyggnaden åsättas en varsamhetsbestämmelse (k) i händelse av att en ny detaljplan upprättas. [67] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Referenser Litteratur Andrén, Erik. 1933. Västerviks bebyggelsehistoria. Eriksson, B m.fl. 1986. Kulturminnesvårdsprogram för Västerviks kommun. Västervik 1986. Fajersson, M m.fl. 1990. Kulturhistorisk bebyggelseinventering av Västerviks stadskärna. Stadsarkitektkontoret, Västerviks kommun. Friberg, Barbro Västerviks historia. Artikel på Internet, Västerviks kommuns hemsida. Sökväg: Om kommunen; Västerviks historia. www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2349 Kjellgren, Sven. 1981. Sekelskiftets Västervik. Natur och Kultur. Kjellgren, Sven. 1988. Västervik1900 till 1930. Impactum. Sandell, Johan. 1987. Gamleby/Västervik; Medeltidsstaden 68. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Sjöberg, Ingvar. 1981. Och ändå var det – för inte så länge sedan. Ekblads förlag, Västervik. Westergren, Ebbe. 1980. ”Arkeologiska undersökningar vid hamnen i Västervik”. I: Tjustbygden; Årsbok utgiven av Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Meddelande nr. 37. Kartor Avmätning av Västerviks stads ägor, år 1707. Lantmäteristyrelsens arkiv. Karta över Västerviks huse-, krydde-, trä- och kålgårdstomter, år 1707. Lantmäteristyrelsens arkiv. Geometrisk karta över Västerviks stad, år 1781. Lantmäterimyndighetens arkiv. [68] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Karta över staden Västervik med därtill hörande ägor, år 1858. (Liunggren) Karta över alla tomterna till Västerviks stad, år 1872. Lantmäteristyrelsens arkiv och Lantmäterimyndighetens arkiv. Karta från 1889, Västerviks kommuns kartarkiv. (Eg. efterfrågat 1879 års stadsplan) Karta över Västerviks stads donationsjordar, år 1901. Lantmäterimyndighetens arkiv. Karta över Västerviks stads stadsplanelagda område, år 1929. Stadsplan för kv. Garvaren, år 1935. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för kv. Spelet och Slipen, år 1940. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för Hamnen med kv. Magasinet m.fl., år 1941. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för kv. Magasinet m.fl., år 1943. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan södra delen av gamla Öster m.m., år 1972.. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för Ballastudden, kv. Tannin m.fl., år 1972. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för Slotsholmen , Strömshlen m.m., år 1975. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för Järnvägsparken m.m., år 1978. Lantmäterimyndighetens arkiv. Stadsplan för kvarteret Strebel samt del av Ballastudden, år 1983. Lantmäterimyndighetens arkiv. Övrigt Sjöstaden Västervik. Planprogram 2008-10-16, rev.2008-11-03. Behovsbedömning 2008-04-18. Samrådsredogörelse 2008-10-16. Västerviks kommuns kommunledningskontor. Sara Dolk. Beskrivning av riksintresse för kulturmiljö i Kalmar län. Västervik – 88301090. Registerblad, Länsstyrelsen i Kalmar län. Ritningar ur Västerviks kommuns bygglovsarkiv. Fotografier ur Västerviks museums arkiv. Fotografier ur Kalmar läns museums arkiv. [69] Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum Informanter Thormod Knudsen, Tempel Riddare Orden. (Garvaren 2). Rune Larsson, Tempel Riddare Orden. (Garvaren 2). Håkan Nilsson, Västerviks kommun. (Ung. datering av Järnvägskajen). [70] ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING Ändring av byggnad, Långholmen 3, Västervik 2012-12-28 Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Titel på rapport: Antikvarisk förundersökning Ändring av byggnad, Långholmen 3, Västervik Status: Datum: 2012-12-28 Medverkande Beställare: Västerviks kommun Kontaktperson: Sofia Hjertqvist Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Hanna Domfors, Tyréns Revideringar Revideringsdatum 2013-01-03 Version: Långholmen_3 A1R Initialer: Hds Författare: Hanna Domfors, Hanna Domfors Där inte annat anges har Tyréns tagit rapportens foton. Datum: 2012-12-28 Tyréns AB Västgötegatan 13 602 21 Norrköping Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\NOR\245400\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\LÅNGHOLMEN 3_A1R_2013-01-28.docx 2012-12-28 Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................ 4 2 Förutsättningar .................................................................................................. 6 3 Kort om objektet ................................................................................................ 8 4 Gestaltningsförslag ......................................................................................... 13 5 Konsekvensanalys - nollaternativ .................................................................. 14 7 Konsekvensanalys - Nybyggnation ................................................................ 18 8 Sammanfattning .............................................................................................. 19 Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 3(19) 1 Inledning Långholmen 3 i Västervik uppfördes ursprungligen som nöjespalats efter ritningar av arkitekt Johan Lund. Från 1970-talet fungerade byggnaden som ungdomsgård. Nu vill fastighetsägaren bygga om byggnaden till bostäder. 1.1 Bakgrund Det kommunala fastighetsbolaget Bostadsbolaget, har upprättat ett gestaltningsförslag för att göra om Långholmen 3 till bostäder. Västerviks kommun skall i detta syfte upprätta detaljplan för fastigheten, avseende ändrad funktion, ombyggnad och tillbyggnad av den befintliga byggnaden. Tyréns har fått i uppgift av kommunen att upprätta en antikvarisk förundersökning av den i gestaltningsförslaget föreslagna förändringen. 1.2 Syfte Förundersökningen ska utgöra ett underlag till det förestående arbetet med detaljplanen. Den har även till syfte att visa på fastighetens förutsättningar inför en ombyggnation enligt Bostadsbolagets skisser. En del av den antikvariska förundersökningen ska vara en konsekvensanalys av gestaltningsförslaget där det utreds på vilket sätt den föreslagna omgestaltningen av Långholmen 3 inverkar på den befintliga, skyddade kulturmiljön – i synnerhet riksintresset för kulturmiljövård. Vidare ska förundersökningen även: • Ge förslag och rekommendationer för hur omgestaltningen kan göras för att minimera den negativa inverkan på den närbelägna kulturhistoriska miljön. • Föreslå vilken volym som en ny byggnad respektive en ombyggd byggnad kan tillåtas ha utan att riksintresset för kulturmiljö påverkas negativt. • Kan byggnadshöjd, max 11 m, i gällande detaljplan höjas vid planändring? • Karaktärsdrag hos stadens bebyggelse som bör ”fångas upp” i en nybyggnation för att den ska få en tydlig anknytning till platsen riksintresset för kulturmiljövården, H 90 Västerviks stad. 1.3 Metod Förundersökningen grundar sig på: • Okulärbesiktning på platsen. • Tillhandahållna handlingar och dokument. • Kommunens bygglovarkiv. • Gestaltningsförslag upprättat av Eva Hebbel, Bostadsbolaget. 1.4 Begreppsdefinition Kulturmiljö Med kulturmiljö avses miljöer med kulturvärden som berättar om mänsklig verksamhet i förfluten tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är viktiga liksom enskilda lämningar. Ort- och Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 4(19) platsnamn har kulturvärden. Immateriella kulturarv såsom berättelser och traditioner kan även de ha stor betydelse för kulturmiljön. Kulturmiljöns värde Flera olika begrepp kan användas för att beskriva och definiera kulturmiljöns värden. Här används begreppen kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde. Kunskapsvärde och upplevelsevärde har sin utgångspunkt i Riksantikvarieämbetets ”Kulturhistorisk värdering av bebyggelse” (Unnerbäck 2002) medan bruksvärde är praxis och används av många aktörer, bland annat Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet. Kunskapsvärde Kunskapsvärde utgör ett objekts- eller ett landskaps informationsvärde eller potentiella informationsvärde. Kunskapsvärden kan vara det ett byggnadsverk berättar om historisk byggnadsteknik, arkitekturhistoriska ideal eller historiska sociala strukturer. På samma sätt kan växtlighet, landskapssammanhang, vägsträckningar och andra spår i ett landskap ha kunskapsvärden då de berättar om historisk markanvändning. Kunskapsvärden kan förstärkas av att de är pedagogiskt och tydligt läsbara. Upplevelsevärde Upplevelsevärde används för att beskriva kulturmiljön som källa till upplevelser hos brukare och/eller besökare. Upplevelsevärden kan vara den lantliga karaktären i ett ålderdomligt jordbrukslandskap, en byggnads arkitektoniska kvaliteter eller autentiska karaktär. Upplevelsevärden kan även vara en plats eller objekts identitetsskapande eller symboliska värde för exempelvis en ort. Bruksvärde Bruksvärde används för att beskriva värdet av att en kulturmiljö används och utvecklas. Bruksvärden kan utgöras av att en plats eller byggnad har en lång kontinuerlig användning eller att brukare och/eller besökare upplever kulturmiljön idag. Kartor ovan: Stadsplan från 1927. Här syns hur den tidigare bebyggelsen på Långholmen 3 var placerad. Tre byggnadskroppar formerade kring en gårdsplan. Karta nedan: Kartan kommer från Kalmar läns museums inventering av Västerviks bebyggelse under 1989-90. Inventeringen genomfördes på uppdrag av Västerviks kommun och var baserad på Riksantikvarieämbetets och Arkitekturskolans utredningar från 197072. Här syns vilken bebyggelse som för tjugo år sedan ansågs vara ”intressant”. Idag har vi en bredare syn på kulturavet där vi ser till helheten och olika tiders årsringar. Om inventeringen gjorts idag hade sannolikt även Långholmen fått ett värde. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 5(19) 2 Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Långholmen 3 ligger vid Skeppsbrofjärden och placerad med långsidan ut mot hamnen och vattnet. Byggnaden ligger i korsningen mellan Kvarngatan och Strömsgatan. 2.2 Rådande plan Gällande Stadsplan och särskilda bestämmelser är från 1927. Av denna handling framgår att kvarteret Långholmen fick ha 3 våningar och att ny bebyggelse skulle sammanbyggas. Bild vänster: Stadsplan från 1927. De romerska siffrorna visar antal våningar och siffran vid sidan av, våningshöjd. 2.3 Riksintresse för kulturmiljö Byggnaden ligger inom Riksintresset för kulturmiljövården, H 90, Västervik. De utpekade värdena för riksintresset är i huvudsak ”sjöfartsstaden av medeltida ursprung,J1600-talets stadsplaneregleringJden förindustriella stadens småskaliga träbebyggelse bebyggelsestruktur samt inslag av mer storstadsmässig karaktär från tiden kring sekelskiftet 1900. (Borgmiljö)”. Den riksintressanta bebyggelsen är således de byggnader eller bebyggelsestrukturer som är från sekelskiftet 1800/1900 eller äldre. Detta innebär att byggnaden på Långholmen 3, trots placeringen inom riksintresseområdet, inte direkt omfattas av skydd enligt 3 och 4 kap Miljöbalken. Däremot kan förändringar på fastigheten inverka på Riksintresset och dess skyddade värden. Vid den föreslagna ombyggnationen gäller således Miljöbalken, 3 kap 6§. De utpekade kulturvärdena ska ”så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skadaJ kulturmiljön”. Bild vänster: Utbredning för riksintresse för kulturmiljövården, H90 Västervik. Källa: Länsstyrelsen, Länskartorna. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 6(19) 2.4 Byggnadens skydd Långholmen 3 innefattas av de generella kraven på varsamhet vid ändring av byggnad enligt PBL 8 kap 17§. ”Jskall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar vara på byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.” Den föreslagna omgestaltningen av Långholmen 3 avser ändring av byggnadens konstruktion, funktion och utseende. Byggnaden blir tillbyggd, dvs. byggnadsvolymen ökar och byggnaden blir även ombyggd. Enligt BBR skall förlusten av kulturvärdena vägas in i bedömningen av en ändring. Om byggnaden anses ha ett kulturhistoriskt värde gäller även förvanskningsförbudet, PBL 8 kap 13§. ”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.” Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 7(19) 3 Kort om objektet 3.1 Byggnadshistorik Nöjespalats 1935 ritade Johan Lund Arkitektkontor ett förslag till ”nybyggnad å tomten nr 18 i östra kv. I Västervik, Långholmen no 2 (numera nr.3). Johan Lund var född i Västervik och verksam i staden sedan omkring 1920. Han hade omdöme om sig att vara skicklig på att anpassa nya byggnader till intilliggande äldre hus och hans arkitektur beskrevs som ”väl genomarbetad med tidens lugna svenska karaktär”. Under 1930-talet ritade han några större byggnader i Västervik av ”funktionalistisk typ”. Byggnaden på Långholmen 3 är en av dessa byggnader. Nybyggnadsplanerna för Långholmen avsåg en för tiden modern byggnad, till såväl form som användning. I gatuplanet innehöll byggnaden en stor biografsalong med entrén mot Strömsgatan. Utrymningsväg fanns mot Kvarngatan. Salongen hade sluttande golv och duken var placerad på väggen mot Kvarngatan. I det sydvästra hörnet av fastigheten fanns en bensinmack, placerad under tak och med lokal för kontor och butik. Bensinmackens butiksfönster vätte dels ut mot Strömsgatan och dels in mot mackens cirkulationsplats. I källarplanet fanns en biljardsalong med entré och fönster mot Norra Varvsgatan. Byggnadsvolymen var stor med flacka takfall. Formspråket avvek mot gatans övriga bebyggelse av låga trähus. Kontrasten förstärktes ytterligare av de till stora delar fönsterlösa, slätputsade fasaderna. Biografsalongen, som tog största delen av byggnaden i anspråk, behövde inte dagsljus. Centrumgården På 1970-talet förändrades byggnaden och anpassades för en verksamhet som ungdomsgård. En ombyggnation som tydligt visar tidens idéer och ideal. Biografens gamla entré sattes igen och entrehallen blev allrum. Den stora salongen blev indelad i mindre enheter med en samlingssal med podium, en café del med plats för biljard och spel, ett kök samt ett TV-rum. Golvet i biografsalongen planades ut och en trappa anlades för att förbinda nivåskillnaderna i de olika delarna. Biografsalongen delades även i höjdled. Därmed fick övervåningen fler rum med plats för hobbylokal, batikrum, studierum och ett rum för motion och lek. Fönster togs upp åt öster i fasaden mot hamnen. Vid ombyggnationen fick gatuplanet ny entré. Där bensinmacken tidigare legat uppfördes en tillbyggnad där det inrymdes toaletter och kontorslokal för föreståndaren. I källarplanet placerades verksamheter såsom slöjdsal, målerilokal och mopedverkstad. Centrumgårdens verksamhetsutrymmen • Mopedverkstad • TV-rum • Målerilokal • Lek och motion • Samlingssal • Studierum • Café • Batikrum • Kök Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 8(19) Bild ovan: Johan Lunds originalritningar för byggnaden från 1930-talet. Originaldokumenten är här beskurna. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 9(19) 3.2 Byggnadsbeskrivning Byggnaden framstår idag som tre tätt liggande, men olika byggnadskroppar. 1930talsbyggnaden har blivit relativt förvanskad till sitt utseende under senare tid och är idag svår att avläsa arkitektoniskt. Biografdelen Byggnadskroppen som inrymmer f.d. biografsalongen är slätputsad i en mild gul-grå kulör med ljusare sockel och fönsteromfattningar. Takfallet är ett flackt, avvalmat sadeltak täckt med grå skivtäckning. Hängrännor och stuprör är av sentida slag med mjuka böjar. Ursprungligen fanns två fönster på biografdelen, belägna åt norr på fasaden mot hamnen. Dessa fönster var rektangulära med två ospröjsade lufter vardera. I sockelvåningen fanns fyra enkeldörrar och två större portar i olika storlek. Sockelvåningens fönster var av olika storlekar och placering. 1970-talsombyggnationen innebar att hamnfasaden fick ett flertal fönster in mot den gamla biografsalongen och sockelvåningen förändrades avseende antal dörrar och fönster. Samtidigt med detta fick fönstren fönsteromfattningar av avvikand, ljusare fasadkulör. Sockelvåningens fönster och dörrar verkar till viss del även ha förändrats på senare tid. Samtliga fönster och dörrar på denna fasad är av sentida modell. Fönstren är av trä, men med moderna beslag och aluminiumdetaljer. Ingen profilering. Entrébyggnaden Den byggnadsdel där biografen hade sin entré, är en mindre byggnadsvolym i två våningar och ett flackt sadeltak med plåttäckning. Ursprungligen hade bottenvåningen på denna byggnadsdel två pardörrar som entré till biografen, en enkeldörr in till trapphuset samt ett skyltfönster i hörnet mot bensinstationen. Övervåningen hade sju fönster med två ospröjsade lufter vardera samt ett likadant fönster på gaveln. Sannolikt var putsstruktur och fasadkulör samma som på den stora byggnadskroppen. Fasadritningarna från ombyggnationen på 1970-talet visar att den nya entrétillbyggnaden och bottenvåningen på det äldre huset länkades samman. Utmed Strömsgatan fick den äldre byggnadskroppen samma fasadbeklädnad av Mexitegel som tillbyggnaden. Biografentrén togs bort och likaså skyltfönstren. Istället öppnades två fönster i den norra delen av fasaden och i den södra delen tillkom tre mindre enkellufter. I väggpartiet strax ovanför den nya entrébyggnaden togs fönsteröppningar upp in i den tidigare biografsalongen. Vid senare tillfälle har samtliga fönster bytts ut. Idag sitter moderna fönster utmed Strömsgatan, de är av trä med aluminiumdetaljer och modern spröjs. Vid någon av ombyggnationerna har fasaden utmed Strömsgatan fått putsdekor i form av fönsteromfattningarna och horisontella listverk. Listverket löper i direkt anslutning till bottenvåningens fönster och utgör fönsteromfattningarnas krön. De sentida tillskotten stämmer inte med byggnadens ursprungliga formspråk. Idag är hela fasaden, såväl fasadtegel som puts, avfärgad i en varmgul kulör. Centrumgården Tillbyggnaden från 1970-talet är uppförd i brunt mexitegel med takkonstruktion av limträbalkar. Taket är ett plåttäckt, avvalmat pulpettak med flack lutning. Ett fönsterband löper under takfoten. I denna byggnadsdel ligger det som var ungdomsgårdens entré, belägen vid korsningen mellan Strömsgatan och Kvarngatan. Själva entrépartiet är placerat i en täckt pelargång. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 10(19) Bilder ovan: Byggnaden så som den är idag. Ovan vänster syns tydligt upplevelsen av byggnaden som tre separata byggnadskroppar. Ovan mitten, fasaden mot hamnen. Ovan är tre detaljbilder på moderna dörrar och fönster samt gulfärgat fasadtegel. Höger, 70-talsentrén. Bild under: Ritningarna från 1970-talets ombyggnation till ungdomsgård. Ritningarna är beskurna. Notera hur fasadteglet från tillbyggnaden löper vidare över den äldre byggnadsfasaden. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 11(19) Bild: Planlösning från ombyggnationen på 1970-talet, gatuplan från Strömsgatan. Här syns den nya entrén och de olika funktionerna i den gamla biografsalongen. Ritningen är beskuren. • • • • • • • • • Entré Föreståndarens kontor Allrum Omklädningsrum Samlingssal Café Biljard och spel Kök TV rum Bild: Planlösning från ombyggnationen på 1970-talet, övervåningen. Här syns det utökade våningsplanet. Ritningen är beskuren. • • • • Hobbylokal Studierum Batik Motion och lek Bild: Planlösning från ombyggnationen på 1970-talet, källarplanet. Ritningen är beskuren. • • • • • Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun Pannrum Bil- och mopedverkstad Träslöjd Kapprum Målning 2012-12-28 12(19) 4 Gestaltningsförslag Gestaltningsförslaget innebär en stor förändring av byggnaden där det efter genomförandet är svårt att skönja den ursprungliga byggnadens utseende och särdrag. I korta drag blir förändringen följande: Exteriört Interiört • Antal våningar ökas • • Takvinkeln förändras och det avvalmade partiet tas bort Den tidigare relativt öppna planlösningen försvinner • Takfallet bryts upp av takkupor mot Strömsgatan Ytterst lite av äldre planlösning blir kvar • Takfallet bryts upp av balkonger mot hamnen Byggnadens karaktär som offentlig/allmän lokal försvinner • Byggnadsvolymen försvinner • • • Takfallet förses med takfönster mot hamnen • Fasaden öppnas upp med fler fönster • Byggnadens färgsättning förändras • Fasaden mot vattnet förses med balkonger Bild ovan: Bostadsbolagets gestaltningsförslag inför ombyggnation av Långholmen 3. Gestaltningsförslaget är beskuret. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 13(19) 5 Konsekvensanalys - nollaternativ Om ombyggnationen uteblir bibehåller byggnaden sina årsringar. Den förblir en ombyggd, funktionalistisk byggnadsrepresentant i Västerviks byggnadsbestånd. Föreslagen ändring: Ingen åtgärd. Konsekvens: Långholmen 3 visar hur en byggnads ursprungliga formspråk kan försvinna och hur en från början väl genomtänkt arkitektonisk komposition kan störas av felaktiga detaljer. I försök att anpassa och anknyta till trähusbebyggelsen har man skapat en byggnad med förvanskat formspråk och historielös karaktär. Det som gör att byggnaden framstår som avvikande på Strömsgatan idag, är just avsaknaden av arkitektoniska samband. Om byggnaden får vara kvar i sin ursprungliga volym bibehålls byggnadens kulturmiljövärde. Byggnaden har ett kunskapsvärde i och med att den är en av få 1930-tals byggnader på denna del av Strömsgatan. Det som i stora delar ger byggnaden sitt kunskapsvärde är de nedan listade avvikande egenskaperna i jämförelse med trähusbebyggelsen. Långholmen 3 visar på helt andra arkitektoniska ideal än trähusbebyggelsens ideal vilken övervägande följer äldre riktlinjer, exempelvis Västerviks byggnadsstadga från 1830. För den insatte utgör Långholmen 3 även en viktig milstolpe för bilismens intåg i Västervik i och med den ursprungliga funktionen som bensinmack. Upplevelsevärden kopplade till byggnaden är främst av identitetsskapande betydelse som nöjespalats/fritidsgård. Långholmens bruksvärde ligger i att byggnaden uppförts för och byggts om till olika former av fritidsverksamhet, vilka har haft betydelse för de generationer som växt upp från 1930-talet och framåt. Slutsats: Om ingen ombyggnation genomförs bibehålls byggnaden så som den är i dag. Följande egenskaper skiljer Långholmen 3 från den skyddade låga trähusbebyggelsen: • Arkitektur. Byggnaden har en ursprunglig arkitektonisk gestaltning. • Planform. Byggnaden fyller upp hela tomten och saknar innergård. • Skala och volym. Byggnaden är av betydligt större skala än närliggande träbebyggelse. Byggnadens volym gör att den dominerar gatubilden, från hamnen sett. • Fasadlängd. Fasaden är avsevärt mycket längre än övriga byggander utmed gatan. • Fasadmaterial. Puts och fasadtegel. • Fasadfärg. Tre kulörer, gul puts/slammad yta, brunt mexitegel och grå-gul slätputs. • Få fönster. Kvadratiska fönster och moderna fönster i fel, rektangulära, proportioner. • Takform och takmaterial. Byggnaden har flackt sadeltak med plåttäckning. • Förvanskad. Genom ombyggnationer har möjligheten att avläsa byggnadens ålder och ursprungliga arkitektur försvårats. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 14(19) 6 Konsekvensanalys - gestaltningsförslag Långholmen 3 är en byggnad som under lång tid haft som syfte att sysselsätta Västerviksborna på lediga stunder. Byggnaden visar på stadens utveckling under 1900-talet och det är en fördel för kulturmiljön om byggnaden kan få en funktion som gör att den brukas och samtidigt finns kvar som tidsdokument. 6.1 Inverkan på kulturmiljön Föreslagen förändring: Ombyggnation, tillbyggnad, nyfunktion. Konsekvens: En förändring av verksamheten till lägenheter påverkar inte kulturmiljön i stort eller dess karaktär, i och med att det redan idag finns lägenheter i de omkringliggande byggnaderna. Däremot skulle en ombyggnation/tillbyggnad av den omfattning som visas i Bostadsbolagets gestaltningsförslag få stora konsekvenser för kulturmiljön. Byggnaden avviker redan idag från den äldre trähusbebyggelsen på grund av att den framstår som historielös och uppfattas som stor med oproportionerliga detaljer. Gestaltningsförslagets förändring med ytterligare våningar och större/högre takyta, förstärker de egenskaper hos byggnaden som idag upplevs som påtagligt negativa för gatumiljön och kulturmiljön i stort. En byggnad av den omfattning som föreslås förvanskar den ursprungliga byggnaden och kommer sannolikt inverka negativt på upplevelsen av den intilliggande trähusbebyggelsen. Slutsats: Det påverkar inte kulturmiljön att bygga om Långholmen 3, men det bör genomföras inom den befintliga byggnadskroppen. 6.2 Inverkan på byggnaden Förändrad verksamhet Föreslagen ändring: Ändrad funktion, bostäder. Konsekvens: Att förändra byggnadens funktion påverkar inte kulturmiljön eller byggnadens kulturhistoriska värde negativt. Byggnaden har redan tidigare byggts om och anpassats för ny funktion. Ombyggnation till bostäder innebär dock att byggnaden blir föremål för en omfattande ombyggnation. En liknande funktion eller annan offentlig verksamhet hade inte krävt lika radikala förändringar av byggnaden. Slutsats: För byggnadens och helhetsmiljöns bästa borde en ombyggnation till bostäder ske inom den befintliga byggnadsvolymen och med hänsyn till det ursprungliga formspråket, färgställning, fönsterutformning etc. Byggnadshöjd/antal våningar Föreslagen ändring: Öka tillåten byggnadshöjd vid planändring. Mot Strömsgatan har byggnaden idag två våningar. Gestaltningsförslaget föreslår att byggnaden i denna del höjs med en ny våning samt därutöver brant sadeltak med takkupor. Konsekvens: Den närliggande träbebyggelsen består av två våningar, butikslokaler med skyltfönster i bottenvåningen och bostäder på övervåningen. Idag följer Långholmen 3 samma skala utmed Strömsgatan. På motstående sidor av Kvarngatan och Strömsgatan ligger högre bostadshus från mitten av 1900-talet och senare. Dessa byggnader är tidstypiska och har byggnadshöjder som är högre än Långholmen 3. En ombyggnation enlig gestaltningsförslaget skulle innebära en radikal förändring i den känsliga kulturmiljön längs Strömsgatan. Mötet med den äldre träbebyggelsen bli abrupt och hårt. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 15(19) Kvarterets låga skala försvinner och den genomtänkta underordnade funktionalistiska arkitekturen avlägsnas. På hamnsidan föreslås att byggnaden bibehåller sin nuvarande höjd på fasaden. Slutsats: Förändringen av byggnadens höjd skulle vara en förvanskning av den ursprungliga byggnaden. Ur kulturmiljösynpunkt är det olämpligt att förändra byggnadshöjd, antal våningar, våningshöjd etc. Det finns påtaglig risk för att en ökad byggnadshöjd skulle få negativ inverkan på såväl gaturummet som på upplevelsen av den närliggande, skyddade trähusbebyggelsen. Ändrad takvinkel Föreslagen ändring: Byggnadens tidigare flacka sadeltak ersätts av ett asymmetriskt och brant sadeltak. . Den gamla biografsalongens avvalmade takparti tas bort. Istället bildas en gavel mot Kvarngatan Konsekvens: Getsaltningsförslagets ökade byggnadshöjd mot Strömsgatan genererar ett asymmetriskt takfall, där den längsta sidan blir mot hamnen. Att resa upp taket på föreslaget sätt, avlägsnar viktiga delar av byggnadens ursprungliga formspråk. De flacka taken är en av de detaljer som idag visar på att detta ursprungligen var en funktionalistisk byggnad. Den föreslagna takformen kommer att få byggnaden att framträda som avvikande och dominerande, i synnerhet om det avvalmade partiet mot Kvarngatan försvinner Slutsats: Ändrad takform på befintlig byggnad bidrar inte till anpassning till den kulturhistoriska miljön. Förändringen av takvinkel och takfall skulle vara en förvanskning av den ursprungliga byggnaden. Det föreligger risk för att takfallet mot hamnen kommer att upplevas som för stort i jämförelse med den närliggande trähusbebyggelsen. Därigenom riskerar byggnaden att framstå som ännu större än vad den är idag, vilket skulle generera en påtaglig effekt på den kulturhistoriska bebyggelsen. Takkupor Föreslagen ändring: Takkupor mot Strömsgatan. Konsekvens: Takkupor förekommer i den kulturhistoriska miljön, men stämmer inte med byggnadens rena funktionalistiska formspråk. Slutsats: Takkupor kan förekomma. Ändra takmaterial Föreslagen ändring: Ändra takmaterial till tegel eller röd plåt. Konsekvens: För byggnadens kulturhistoriska värde är en taktäckning lika ursprungligt att föredra, men ett byte av takmaterial eller kulör på denna byggnad har inte någon betydande negativ inverkan på kulturmiljön i stort. Byte av takmaterial till lertegel skulle möjligtvis knyta samman byggnaden mer med den äldre bebyggelsen. Likaså skulle en förändring av takplåtens färg från grå till en tegelröd bidra till en mer enhetlig kulturmiljö, framförallt utmed hamnstråket. Slutsats: En förändring av takmaterial som görs med hänsyn till intilliggande träbebyggelse kan möjligen bidra positivt till upplevelsen av kulturmiljön. Förändring av fasader Föreslagen ändring: Entrédörrar och nya fönster mot Strömsgatan samt balkonger och balkongdörrar ut mot tillbyggnadens tak som föreslås bli en terrass. Ytterligare fönster och balkonger på fasaden mot hamnen. På hamnsidan även i takfallet integrerade balkonger/takterrasser samt i takfallet liggande takfönster. Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 16(19) Konsekvens: Gestaltningsförslaget tar fasta på den senaste fasadändringen utmed Strömsgatan. De historiserande fasadelementen och fönstren ökas i antal och återkommer på det nya våningsplanet. Fönsterform och fasaddekorationer upplevs som främmande för byggnaden och avviker mot den äldre närbelägna trähusbebyggelsen. Tillbyggnaden från 1970-talet föreslås göras om till en terrass. På fasaden mot hamnen föreslås ett flertal balkonger. Inga andra byggnader utmed detta kvarter har balkonger. Balkongerna upplevs som främmande och ger fasaden ett rörigt intryck. De integrerade takbalkongerna/takterrasserna upplevs dock inte som en balkong i dess verkliga mening utan skulle kunna förekomma. Fönstersättningen i hamnfasaden visar fönster i olika storlekar och läge. Den enkla kvadratiska fönsterformen från 1970-talets ombyggnation fungerar bra med byggnaden. Gestaltningsförslagets inblandning av såväl större som mindre fönster samt balkongdörrar ger ett oroligt intryck. Slutsats: Placering och utformning av fönster bör göras med hänsyn till byggnadens ursprungliga arkitektoniska formspråk. Balkonger på fasad bör undvikas. 6.3 Rekommendationer • Återknyta till 1930-talets enkla och enfärgade arkitektur • Återkoppla till den enfärgade, slätputsaden fasaden • Ospröjsade tvåluftsfönster med ursprungliga proportioner • Fönster placerade i fasadliv • Symetrisk fönsterplacering • Om möjligt, återskapa skyltfönster i bottenvåningen mot Strömsgatan Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 17(19) 7 Konsekvensanalys - Nybyggnation Föreslagen ändring: Rivning av Långholmen 3. Konsekvens: En rivning av den befintliga byggnaden skulle vara beklagansvärd och innebära att ett kulturhistoriskt dokument från 1930-talets Västervik för alltid försvinner. Långholmen 3 ligger som en länk mellan den äldre trähusbebyggelsen och den mer storskalig bebyggelse från mitten av 1900-talet. Varsamt ombyggd med rätt material och ambitioner, skulle Långholmen 3 kunna bli ett gott exempel på 1930-talsarkitektur. Genom att bevara byggnaden visas områdets kontinuerliga utveckling med årsringar även från 1900-talets olika epoker. Fördelen med att uppföra en helt ny byggnad är att man ”slipper” varsamhetsaspekterna som idag är kopplade till den äldre byggnaden. Istället kan man fokusera på att gestalta en modern byggnad/moderna byggnader, men med hänsyn tagen till den omkringliggande befintliga miljön. En nybyggnation på platsen skulle kunna återknyta till den äldre bebyggelsens kvaliteter samtidigt som den skulle kunna visa på ett modernt formspråk. • Formspråket skulle mycket väl kunna vara modernt, men med inslag av traditionella material, exempelvis träpanel, slamfärg, glasdelande spröjs i fönster och taktäckning av lertegel. • Reglerad byggnadshöjd och våningsantal så att man undviker dagens stora sammanhängande byggnadsvolym. • Bryta ner bebyggelsen i mindre volymer. • Om möjligt reglera våningshöjd så att den överensstämmer med den kulturhistoriska bebyggelsen. • Bebyggelsen skulle kunna placeras kring en gård i likhet med vad som fanns på fastigheten tidigare. Slutsats: En rivning skulle avlägsna en arkitektonisk årsring som inte kan återskapas. Nybyggnation skulle öppna upp för en friare formgivning och möjliggöra en anpassning av den nya bebyggelsen till Riksintresset för kulturmiljö. En modern arkitektonisk årsring skulle skapas. Inte heller vid nybyggnation kan en höjning av byggnadshöjden anses lämpligt. För att värna om upplevelsen av kulturmiljön bör skalan hållas nere. Bild vänster: ”Nya” församlingshemmet i Nora från 1997. Ett exempel på en helt modern byggnad med traditionella material och hänsyn tagen till omgivningen. Församlingshemmet är en byggnad i två våningar som följer grannhusets linjer i såväl våningshöjd som gatulinje. Fasaden har glasade partier och entrén är placerad på gården så som brukligt är i Nora. Invändigt finns en relativt öppen och fri planlösning med entresolvåning. Byggnaden har fått diplom från Europa Nostra för god byggnads- och kulturminnesvård. Arkitekt: Ingrid Reppen och Tina Wik Byggherre: Nora pastorat genom Kerstin Jansson Foto: Länsstyrelsen i Örebro län, Raoul Hjärtström Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 18(19) 8 Sammanfattning Långholmen 3 har betydelse för kulturmiljön Trots att Långholmen 3 relativt genomgående frånskrivits kulturhistoriskt värde i olika dokument, har den betydelse för Västerviks utveckling. I förhållande till den äldre, närliggande trähusbebyggelsen är Långholmen 3 inte lika väl bevarad, men har i egenskap av först biograf och biljardpalats och därefter ungdomsgård, varit en del av innevånarnas fritid. I synnerhet olika tiders ungdomar. Byggnaden har utifrån detta ett stort identitetskapande värde. Den är i sig ett dokument över såväl den tidiga 1900-talets biografvurm, bilismens införande av nya funktioner så som bensinmack och 1970-talssanhällets fokus på barn och ungdomars rättigheter. Nollalternativet Nollalternativet som konsekvensanalyserats avser scenariot att ombyggnationen uteblir. Skulle så ske förblir Långholmen 3 en förvanskad, funktionalistisk byggnadsrepresentant i Västerviks byggnadsbestånd. Om ingen ny verksamhet inryms i byggnaden finns risk för att byggnaden börjar förfalla. Gestaltningsförslaget Bostadsbolagets gestaltningsförslag är en sådan total omgestaltning av byggnaden att det i vissa avseenden är att betrakta som förvanskning av den ursprungliga funktionalistiska byggnaden. Förändringen av funktionen till bostad inverkar inte på kulturmiljön i stort. Däremot föreligger stor risk för att den föreslagna ökningen av byggnadshöjd skulle medföra negativa konsekvenser för den närliggande, småskaliga trähusbebyggelsen och upplevelsen av kulturmiljön i stort. Rivning av byggnaden En rivning av byggnaden på Långholmen 3 skulle vara beklagansvärd och innebära att ett kulturhistoriskt dokument från 1930-talets Västervik försvinner. Genom att bevara byggnaden visas områdets kontinuerliga utveckling med årsringar även från 1900-talets olika epoker. En nybyggnation på platsen skulle öppna upp för en friare gestaltning med ett modernt formspråk. Hänsyn kan tas till den befintliga kulturmiljön genom att återknyta till den äldre bebyggelsens kvaliteter och material (se exempel sid 18. Nora). För att värna om upplevelsen av kulturmiljön bör skalan hållas nere. Slutcitat ”Genom att tillskriva även den sentida bebyggelsen ett värde och se kvaliteterna i olika århundradens och decenniers årsringar, kan vi tillåta att även vår tids avtryck finns kvar som en del av framtidens kulturarv”. (Byggnadsordning, Nora stad) Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik Beställare: Västerviks kommun 2012-12-28 19(19)
© Copyright 2024