1. No category

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfullmäktige
21 (50)
2016-09-26
Kf §
Ks § 301
10. Detaljplan Långholmen 3 m.fl. – antagande
Dnr 2012/397-214
Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1,
Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård,
handel och kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till en
väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är
planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella
förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan
från staden ner mot Skeppsbrokajen.
Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 29 augusti 2016
förslag till beslut. Enligt skrivelsen följer planförslaget riktlinjerna i
Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, att bebyggelsen i första
hand ska utvecklas i anslutning till befintliga tätorter eller genom
förtätning. Planområdet är centralt beläget och infrastruktur och
kommunikationer är väl utbyggt. Det attraktiva området är således högst
lämpligt att förtäta med såväl bostäder som service.
I skrivelsen anges planhandlingarna och underlag till planen. Yttranden
som inkom under granskningen finns i utlåtandet. Kommunstyrelsens
förvaltning bemöter även två yttranden från sakägare som inte har
tillgodosetts i antagandehandlingarna, vilket handlar om bullerskydd,
vidare markföroreningsprover och höjdbestämmelser.
Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta
att godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för
Långholmen 3 m.fl. till kommunfullmäktige för antagande.
Yrkande
Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag
och finner att kommunstyrelsen har bifallit yrkandet.
Kommunstyrelsen beslutar
att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag.
Justerandes sign
Kommunfullmäktige
593 80 Västervik
0490-25 40 00 (tfn)
0490-25 40 61 (fax)
www.vastervik.se
[email protected]
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunfullmäktige
22 (50)
2016-09-26
Ks § 301 forts.
Handlingar i ärendet:
Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, § 301
Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 29 augusti 2016 (utsänd tidigare)
Plankarta med bestämmelser 2016-08-15 (utsänd tidigare)
Plan- och genomförandebeskrivning 2016-08-15 (utsänd tidigare)
Samrådsredogörelse 2016-04-21 (utsänd tidigare)
Utlåtande efter granskning 2016-08-15 (utsänd tidigare)
Till planen hör även följande underlag:
Behovsbedömning 2012-08-27, rev 2014-09-15 samt 2016-02-04 (utsänd tidigare)
Fastighetsförteckning 2016-04-08 (utsänd tidigare)
Bullerutredning (Sweco) 2015-06-24, rev 2015-11-25. PM 2016-05-30 (utsänd tidigare)
Bebyggelsehistorisk utredning (Kalmar läns museum) 2009 (utsänd tidigare)
Antikvarisk förundersökning (Tyréns) 2012-12-28 (utsänd tidigare)
Rapport Luftprovtagning (Empirikon) 2016-01-25 (utsänd tidigare)
Expedieras till:
Länsstyrelsen i Kalmar län
Kommunstyrelsens förvaltning
Justerandes sign
Kommunfullmäktige
593 80 Västervik
0490-25 40 00 (tfn)
0490-25 40 61 (fax)
www.vastervik.se
[email protected]
2016-08-29
Planarkitekt
Sofia Hjertqvist
0490-254066
[email protected]
Kommunstyrelsen
Antagande av detaljplan för Långholmen 3 m.fl.
Västerviks kommun, Kalmar län
Bakgrund:
Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3,
Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård, handel och kontor. I syftet
ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet
Västervik 4:40, för att få till en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk.
Dessutom är planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella
förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan från staden ner
mot skeppsbrokajen.
Under granskningstiden inkom åtta yttranden, se vidare i utlåtandet.
Kvarvarande synpunkter från granskningen som inte tillgodoses finns
från sakägare:
 Garvaren 2 (Columbus ekonomiska förening)
 Residenset 24 och Restidenset 29 (CA Fastigheter AB,
för Majo Hotellinvest AB och Fastighets AB Fölungen)
Fastighetsägaren till Garvaren 2 är missnöjd med planens krav på
bullerskydd och vidare markföroreningsprover. Lägenheterna är redan
ombyggda till bostäder (tidsbegränsat bygglov 2012) men dessa frågor
utreds först nu när detaljplanen tas fram (för att få permanent bygglov).
Samhällsbyggnadsenheten anser att det vid prövningen, d.v.s. i arbetet
med detaljplanen, framkommit fakta som gör att skyddsåtgärder för
buller samt ytterligare markundersökningar behöver vidtas. Det handlar
om att uppnå en god boendemiljö såväl inomhus som på gården där
människor ska bo och vistas en lång tid. Miljö- och byggnadskontoret
och länsstyrelsen delar samhällsbyggnadsenhetens mening i dessa frågor.
Fastighetsägaren till Residenset 24 och 29 anser att höjdbestämmelserna
inom Långholmen 3 bidrar till att utsikten från stadshotellet och
bostäderna på Residenset 29 kraftigt försämras.
F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\Handlingar-KS160912\160829-dpl-langholmen-antagande-missiv.doc
2016-08-29
Planförslaget följer riktlinjerna i Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP
2025, att bebyggelsen i första hand ska utvecklas i anslutning till
befintliga tätorter eller genom förtätning. Planområdet är centralt beläget
och infrastruktur och kommunikationer är väl utbyggt. Det attraktiva
området är således högst lämpligt att förtäta med såväl bostäder som
service.
Jämför man gällande stadsplan med planförslaget medger gällande plan en
högre höjd för byggnadsdelen närmast Långholmen 1 (med höga
kulturhistoriska värden). Planförslaget anpassar sig således bättre till
grannfastighetens höga kulturvärden. I delen närmast korsningen
Strömsgatan/Kvarngatan medger planförslaget en höjd ca 1,5 m högre än
i gällande plan, vilket alltså är en knapp förändring mot vad man har
möjlighet att bygga idag. I korsningen finns grannbyggnader med lika höga
och högre höjder än vad som föreslås för Långholmen 3.
Samhällsbyggnadsenhetens samlade bedömning är att höjdbestämmelserna
är lämpliga och tar hänsyn till såväl gaturum/stadsbild som till områdets
kulturvärden/riksintresse.
Som framtagna illustrationsvyer visar förändras utsikten från Kvarteret
Residenset endast marginellt om man jämför planförslaget med vad man
tillåts bygga enligt gällande plan.
Detaljplanen för Långholmen 3 m.fl. har tidigare stämts av på
planberedningen och i kommunstyrelsen.
Planhandlingarna består av:
-
Plankarta med bestämmelser 2016-08-15
Plan- och genomförandebeskrivning 2016-08-15
Samrådsredogörelse 2016-04-21
Utlåtande efter granskning 2016-08-15
Till planen hör även följande underlag:
-
Behovsbedömning 2012-08-27, rev 2014-09-15 samt 2016-02-04
Fastighetsförteckning 2016-04-08
Bullerutredning (Sweco) 2015-06-24, rev 2015-11-25. PM 2016-05-30
Bebyggelsehistorisk utredning (Kalmar läns museum) 2009
Antikvarisk förundersökning (Tyréns) 2012-12-28
Rapport Luftprovtagning (Empirikon) 2016-01-25
2 (3)
2016-08-29
Förslag till beslut:
Kommunstyrelsen beslutar att
-
godkänna det särskilda utlåtandet och överlämna Detaljplan för
Långholmen 3 m.fl. till kommunfullmäktige för antagande.
Kommunstyrelsens förvaltning
Sofia Hjertqvist
Planarkitekt
Bruno Nilsson
Samhällsbyggnadschef
Elisabeth Johansson
t.f. förvaltningschef
3 (3)
Antagandehandling
Detaljplan för Långholmen 3 m.fl.
Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Enheten för samhällsbyggnad
2016-08-15
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
HANDLINGAR
Till detaljplanen hör följande handlingar och underlag:
- Plankarta med bestämmelser 2016-08-15
- Plan- och genomförandebeskrivning 2016-08-15
- Behovsbedömning 2012-08-27, rev 2014-09-15 samt 2016-02-04
- Samrådsredogörelse 2016-04-21
- Utlåtande efter granskning 2016-08-15
- Fastighetsförteckning 2016-04-08
- Bullerutredning (Sweco) 2015-06-24, rev 2015-11-25. PM 2016-05-30.
- Bebyggelsehistorisk utredning (Kalmar läns museum) 2009
- Antikvarisk förundersökning (Tyréns) 2012-12-28
- Rapport Luftprovtagning (Empirikon) 2016-01-25
1(36)
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Bakgrund
Fastighetsägaren till Långholmen 3 önskar bygga om en tidigare
ungdomsgård (centrumgården) till bostadslägenheter. Långholmen 3 och
Långholmen 1 omfattas i dag av den gamla stadsplanen C9 från 1927,
och i och med pågående arbete med att aktualisera stadsplanen är det
lämpligt att ta med båda fastigheterna i samma plan. I den påbörjade
detaljplanen för Sjöstaden 1 (skeppsbrokajen), som legat vilande sedan
2010, ingår Norra Varvsgatan och Garvaren 2. Garvaren 2 fick 2011 ett
tidsbegränsat bygglov för ändrad användning av kontors- och
industrilokaler till bostäder och föreningslokal, samt för fasadändringar.
2013 delades fastigheten i Garvaren 2 (stenbyggnaden) och Garvaren 6
(träbyggnaden). För att fastställa bestämmelserna enligt det
tidsbegränsade bygglovet, och för att se över Norra Varvsgatan,
sammanfogas dessa delar med planen för Långholmen.
Syfte
Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1,
Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård,
handel och kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna
platsmarken på Norra Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till
en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är
planens intentioner att möjliggöra för visuella och funktionella
förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan
från staden ner mot skeppsbrokajen.
Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården ”H90 –
Västerviks stad” och därför ställs höga krav på byggnadernas
utformning. Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 är utpekade i
kommunens kulturminnesvårdsprogram från 1986, och i en
bebyggelseinventering gjord 1990, som byggnader av stort
kulturhistoriskt värde. Det är planens syfte att, genom planbestämmelser,
skydda byggnadernas specifika värden så att arkitektoniska och
kulturhistoriska karaktärsdrag tas tillvara så långt det är möjligt.
Överst t.v. Centrumgårdens entré mot Strömsgatan. Överst t.h. Fastigheterna
Långholmen 1 och Långholmen 3 möts. Nederst t.v. Norra Varvsgatan med
Garvaren 2 och 6 på höger sida. Nedan t.h. Norra Varvsgatan söderut.
2(36)
PLANDATA
Lägesbestämning
Planområdet är beläget i centrala Västervik med utsikt över
Skeppsbrofjärden och i anslutning till gatorna Strömsgatan, Kvarngatan,
Norra Varvsgatan och Slottsholmsvägen, se orienteringskartor nedan.
Areal
Planområdet omfattar ca 0,94 ha.
Markägoförhållanden
Långholmen 3 ägs av det
kommunala bostadsbolaget
Västerviks Bostads AB. Västervik
4:1, Västervik 4:40 och Garvaren 5
ägs av Västerviks kommun.
Fastigheterna Långholmen 1,
Garvaren 2 och Garvaren 6 ägs av
tre olika privata fastighetsägare.
Fastigheterna redovisas i kartan till
höger.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Västerviks kommuns översiktsplan, ÖP 2025, vann laga kraft 2014-1107. I översiktsplanen beskrivs att bebyggelsen i första hand ska utvecklas
i anslutning till befintliga tätorter eller genom förtätning. Service och
bostäder ska med fördel placeras i närheten av varandra samt till
infrastruktur/kommunikationer. I Västerviks trafikstrategi finns en
prioriteringsordning som ska gälla vid planering: 1)gångtrafik, 2)
cykeltrafik, 3)kollektivtrafik, 4)biltrafik. En förtätning enligt planförslaget
bidrar till att uppfylla översiktsplanens kriterier.
3(36)
När det gäller kulturmiljöer ska kommunen precisera och skydda
kulturhistoriska värden i detaljplanerna. Ny bebyggelse kan endast tillåtas
i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och vid
utformning av ny bebyggelse bör hänsyn tas till områdets egenart.
I kommunens tätortsstudie från 1990 står att bebyggelseutveckling bör
ske enligt gällande detaljplaner, och att vid behov av förändring inom
enstaka fastigheter bör lämpligheten prövas genom ny detaljplan.
Detaljplan
Planområdet omfattas i dagsläget av Västerviks stadsplan - C9, från 1927
(Långholmen 1 och 3), Ändring av stadsplan från 1976 (Norra
Varvsgatan och Garvaren 2 och 6) samt Ändring av stadsplan från 1964
(Kvarngatan). Stadsplanen medger bostad och att byggnad får uppföras
till en högsta byggnadshöjd av 11 meter. Högsta antal våningar är 3.
Planen anger att det på varje våningsplan inte får uppföras fler än tre
bostadslägenheter och balkonger och takkupor tillåts inte. För Norra
Varvsgatan och Kvarngatan anges allmän plats, gatuparkering respektive
gata. Garvaren 2 och 6 är planlagt som garage- och motorservice.
Pumphuset på Norra Varvsgatan är inritat som befintlig bebyggelse.
Avstyckning
Fastigheten Garvaren 2 avstyckades 2013-07-02 till fastigheterna
Garvaren 2 och Garvaren 6. I förrättningen bildades också ett servitut
där Garvaren 6 gavs rätten att utnyttja mark tillhörande Garvaren 2 till
två parkeringsplatser med erforderlig utfart samt uppställningsplats för
sopkärl.
Planuppdrag och
övriga kommunala
beslut
Kommunstyrelsen gav 2012-09-10 § 257 samhällsbyggnadsenheten i
uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för fastigheten Långholmen
3. Kommunstyrelsen ställde sig även bakom upprättad
behovsbedömning. I ett beslut 2014-09-29 § 325 godkände
kommunstyrelsen en utökning av planområdet för att även omfatta
Långholmen 1, Norra Varvsgatan och Garvaren 2 och 6.
Kommunstyrelsen godkände den reviderade behovsbedömningen. 201109-29 gav Miljö- och byggnadsnämnden tidsbegränsat bygglov för
ändrad användning och fasadändring av Garvaren 2 och 6, bygglovet är
giltigt i fem år.
Planförfarande
Processen för en detaljplan regleras i plan- och bygglagen (PBL). Då
planarbetet påbörjades före lagändringarna 1 januari 2015 så regleras
denna detaljplan av den tidigare plan- och bygglagen. Detaljplanen
handläggs med normalt planförfarande. Program har inte bedömts
nödvändigt.
Planarbetet delas in i tre skeden, samråd, granskning och antagande.
Under de två första skedena har berörda boende, sakägare och
remissinstanser möjlighet att komma in med synpunkter. Därefter kan
4(36)
planen antas av kommunfullmäktige. Om ingen överklagar den antagna
planen vinner den laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet
anslagits. Bygglov kan sedan beviljas och utbyggnad/genomförande
påbörjas. Detta planärende befinner sig nu i antagandeskedet.
Förenligt med 3-5
kap MB
Planen bedöms vara förenlig med de hushållningsbestämmelser som finns
för användning av mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap,
Miljöbalken (MB). Enligt 5 kap, MB ska gällande miljökvalitetsnormer
iakttas vid planering och planläggning. Det finns inget som tyder på att
normerna kommer att överskridas eller att uppnåbarheten försvåras på
grund av planens genomförande.
Behov av MKB
Kommunstyrelsens förvaltning har upprättat en behovsbedömning enligt
MB 6 kap 11 § för aktuell detaljplan, 2012-08-27, och där bedömt att
detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därmed inte upprättas. I och
med utökandet av planområdet har behovsbedömningen reviderats 201409-15. Åtgärden innebar inte någon förändring av den tidigare
bedömningen.
Under planarbetets gång har nya luftmätningar gjorts på fastigheterna.
Resultatet av dessa visar inte på höga föroreningshalter och kommunens
bedömning att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte behöver tas
fram kvarstår. En mindre komplettering till behovsbedömningen har
gjorts inför granskningen (2016-02-04).
Riksintresse
Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården H 90,
Västerviks stad (reviderad beskrivning sommaren 2015). Riksintresset
motiveras med att Västervik är en trä- och småstad präglad av en nära och
visuell kontakt med vattnet och med Stegeholms slottsruin från mitten av
1300-talet som tillsammans med en småskalig trähusbebyggelse från 1700talet till 1900-talet och en stadsplan från 1670-talet visar på stadens
utveckling och den långvariga betydelse som staden haft som hamn och
handelsplats.
De uttryck i riksintressebeskrivningen som kan beröras av planen är ”yttre
hamnen från 1600-talet” samt ”trästadsbebyggelse från 1700-1900-talet
med hus som vanligtvis är 1½-2½ våningar höga, klädda medträpanel eller
putsade och målade i ljusa oljefärger eller rödmålade”.
Förändringar inom planområdet kan inverka på riksintresset och dess
värden. Därför ska byggnader vid om-/nybyggnation ”så långt det är
möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön”
(Miljöbalken 3 kap. 6§).
Den medeltida
staden
Planområdet ligger inom fornlämningsområdet den medeltida staden och
inom detta område gäller fornminneslagen.
Kulturminnesvårds- I kommunens kulturminnesvårdsprogram från 1986 pekas ett avsnitt av
den centrala staden ut som nr 131; Västerviks kulturmiljö. Planområdet
program 1986
faller inom ramen för den utpekade kulturmiljön, som även omfattar
stadsområdena norr och västerut. Den välbevarade stadsplanen och den
5(36)
äldre bebyggelsen utgör de främsta motiven för utpekandet.
Långholmen 1 och Garvaren 2 och 6 utgör kategori 2, och för dessa är
rådet att byggnaderna bör bevaras och underhållas med hänsyn till dess
stora kulturhistoriska värden.
Kulturhistorisk
bebyggelseinventering
1990
1990 utfördes en kulturhistorisk bebyggelseinventering av Kalmar Läns
Museum för Västerviks stadskärna som redovisar råd och riktlinjer till
fastighetsägare och myndigheter. Bostadskvarteren Långholmen och
Garvaren finns i denna upptagna som kulturhistoriskt värdefulla miljöer
och byggnader som ska bevaras. Långholmen 1 och intilliggande
fastigheter karakteriseras av trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen,
en högreståndsbebyggelse med stora eller mycket stora stadsgårdar.
Bostadshusen är i två–tre våningar och panelade eller putsade. Rådet för
Långholmen 1 är att bevara butiksfasaden från 1928 eftersom sådana i
dag är alltmer sällsynta. Huset på Garvaren 6 (träbyggnaden) beskrivs
vara det enda kvarvarande av magasins- och bodbebyggelsen i hamnen.
Gamla magasinet, Garvaren 6.
I inventeringen betonas också storgatans värde som en huvudaxel
genom staden då gatan sedan 1600-talet har varit den främsta vägen till
Skeppsbron, se bild nedan.
Storgatans kontakt med Skeppsbron.
Bebyggelsehistorisk En bebyggelsehistorisk utredning utfördes 2009 i arbetet med
utredning 2009
detaljplanen Sjöstaden 1 och berör fastigheterna Garvaren 2 och 6 (då
Garvaren 2). I utredningen beskriver Kalmar Läns Museum områdets
kulturhistoriska värden och ger rekommendationer för hur de bör
beaktas i detaljplanen.
De frågeställningar med fokus på stadsbilden och bebyggelsen
6(36)
som berör denna plan sammanfattas nedan:
1. Särskilda skydds- och varsamhetsbestämmelser
Skyddsbestämmelser bör införas för byggnaderna
på Garvaren 2 och 6. Utredningen ger
rekommendationer för skyddets omfattning.
2. Hamnkaraktären
Hamnplanen bör bevaras som det offentliga rum
som det alltid har varit, öppet mot
Skeppsbrofjärden och med visuell och funktionell
kontakt mot staden. Inga träd bör planteras på
kajen, men alléraden mot staden bör behållas och kan kompletteras till
dubbelsidig. Man bör undvika att blockera den visuella kontakten mellan
Skeppsbrofjärden/Skeppsbron/Järnvägsstationen.
Antikvarisk
förundersökning
2012
2012 upprättade Tyréns en antikvarisk förundersökning utifrån
exploatörens dåvarande förslag på ombyggnation av befintlig byggnad på
Långholmen 3. Förundersökningen utredde även ett scenario där befintlig
byggnad rivs och ersätts av ny.
I förundersökningen beskrivs att byggnaden har ett identitetsskapande
värde då den vara en del av invånarnas fritid under olika tider (först som
biograf och biljardpalats, senare som ungdomsgård). Den har även ett
kulturhistorisk värde då den är ett dokument över såväl 1900-talets
biografvurm, bilismens införande av nya funktioner så som bensinmack
och 1970-talssamhällets fokus på barn och ungdomars rättigheter.
Tyréns bedömning var att, genom föreslagen ombyggnation skulle den
ursprungliga funktionalistiska byggnaden i vissa avseenden förvanskas. Vid
en rivning och nybyggnation kan formgivningen vara modern men hänsyn
bör då tas till den befintliga kulturmiljön genom att återknyta till den äldre
bebyggelsens kvaliteter och material. För att värna om upplevelsen av
kulturmiljön (gaturummet och den småskaliga trähusbebyggelsen) bör
skalan hållas nere.
Fornlämningar
Planområdet ligger inom fornlämningsområde RAÄ 94 Västerviks stad.
Fornlämningsområdet omfattar hela Västerviks stadskärna och ligger
inom kategorin stadslager. Vid markarbeten och byggnation ska en
ansökan om tillstånd lämnas till länsstyrelsen. Om fornlämningar
påträffas under arbetet ska länsstyrelsen alltid kontaktas omedelbart.
Länsstyrelsens uppgift är att informera om skyddet av fornlämningar
enligt kulturmiljölagen och bedöma om det finns risk att kända eller
okända fornlämningar kan komma att beröras.
Övriga
ställningstaganden
Västerviks kommun har tagit fram ett underlag till ”Policy för grön- och
blåstrukturen i Västerviks stad och dess närmaste omgivning” i vilken det
bland annat anges att såvida ett parkträd fälls skall det ersättas med två,
samt att strandområden i anslutning till bebyggelse ska vara tillgängliga för
allmänheten.
Strandskydd
Strandskyddet är upphävt inom planområdet i nu gällande detaljplaner.
Vid upprättande av ny detaljplan återinträder strandskyddet.
7(36)
PLANENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Historik
Västervik flyttades till sitt nuvarande läge omkring 1433 då staden
anlades i skydd av 1360-talsfästningen Stegeholm (f.d Stäkeholm),
på Slottsholmen vid Gamlebyvikens inlopp. Den första
stadsbebyggelsen låg kring S:ta Gertruds kyrka och i området ner
mot vattnet. Staden växte med en medeltida gatustruktur och med
en huvudgata utmed strandlinjen som korsades av korta tvärgator.
Bebyggelsen och fastighetsgränserna lades ofta snett i relation mot
vattnet. Senare anlades en ny hamn vid Saltsjön, nuvarande
Skeppsbron, och i anslutning till denna växte en ny stadsdel fram.
Dessa tidigare stadsområden kan ännu spåras i stadsplanen samt i
fastighetsindelningen.
Västervik drabbades av ett flertal anfall och bränder under 1600talet. År 1677 härjades slottet på Stegeholm, varefter det senare
aldrig återuppbyggdes. Staden byggdes upp på nytt igen utifrån en
stadsplan med regelbundna kvarter och breda gator, vars struktur
idag utgör riksintresse. I staden växte det fram trähusbebyggelse
med härledning från framförallt 1700- och 1800-talet som ännu
idag i stora delar är i princip oförändrade. Detta gör Västervik
unikt i förhållande med andra städer med sitt stora utbud av
trähusbebyggelse från denna tid.
Västervik började industrialiseras i samband med att sjöfarten fick
sitt uppsving i mitten av 1800-talet och järnvägslinjerna till
Åtvidaberg och Hultsfred togs i bruk. Vid denna tid tog större
förändringar vid i stadskärnans utkant, med industribyggnader och
nya institutioner, samt tekniska installationer såsom vattentorn och
elektricitetsverk. Kring sekelskiftet 1900 skedde de mest
omfattande förändringarna i staden och mycket av det som
skapades då finns kvar i helhetsintrycket av dagens stadsbild.
Stads- och
landskapsbild
Västervik utgörs av två landområden som möts i en vik genom två
holmar. Det norra, Norrlandet, är bergigt och trädbevuxet medan
det i söder är svagt sluttande och stadsbebyggt. Den övergripande
karaktären av Västervik stadskärna är en småstadsmiljö med låg
byggnadsskala, traditionella trähus och orientering mot vattnet.
Flera olika landmärken i form av smala torn och skorstenar bryter
av mot den låga skalan och utgör karakteristiska blickfång i
stadsbilden.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Långholmen 3
1935 ritade Västerviksarkitekten Johan Lund byggnaden på Långholmen
3, ett nöjespalats av ”funktionalistisk typ”. Förslaget ansågs vara en för
tiden modern byggnad, till såväl form som användning. I hörnet
Strömsgatan/Kvarngatan, där det idag är entré, fanns en bensinmack
och i övriga huset fanns en stor biografsalong samt en biljardhall med
8(36)
entré från Norra Varvsgatan. Byggnadsvolymen var stor med flacka tak
och formspråket avvek från gatans övriga bebyggelse av låga trähus.
Fasaderna var till stora delar fönsterlösa och slätputsade.
Johan Lunds originalritningar från 1930-talet.
På 1970-talet byggdes byggnaden om till ungdomsgård, en
ombyggnation som tydligt visar tidens ideal. Den stora biosalongen
delades upp i en samlingssal med scen, ett rum med kafé/biljard, ett kök
och ett tv-rum. Biografen delades även i höjdled så att en övervåning
med hobbyrum och rum för lek och motion kunde byggas. Fönster och
dörrar togs upp i fasaden mot hamnen. Där bensinmacken tidigare legat
byggdes en ny entré med toaletter och kontor och i källaren placerades
slöjdsal, målerilokal och mopedverksamhet.
Ritningar på 1970-talets ombyggnation till ungdomsgård.
I januari 1982 brann byggnaden. Året därpå öppnades den
återuppbyggda Centrumgården på samma plats.
Byggnaden framstår idag som tre tätt liggande byggnadskroppar, före
detta biografsalongen, den tidigare entrén till biografen och
tillbyggnaden från 1970-talet (nuvarande entré). Byggnadskroppen mot
9(36)
hamnen har en slätputsad fasad i en gul-grå kulör och ett flackt avvalmat
sadeltak i grå plåt. Den gamla entrén till biografen är en mindre
byggnadsvolym i två våningar med en fasad av puts och tegel i en
varmgul kulör och med ett flackt sadeltak i plåt. Den tredje
byggnadskroppen är uppförd i brunt mexitegel och har ett avvalmat
pulpettak med flack lutning, täckt av grå plåt. Själva entrépartiet är
placerat i en täckt pelargång. Långholmen 3 är väl synligt från
Skeppsbrofjärden och sticker ut i stadsbilden med sin relativt långa
fasad och sin funktionalistiska stil.
Sedan centrumgårdens verksamhet lades ner 2009 har huset hyrts ut
som kontorslokaler till olika företag.
Byggnaden mot Strömsgatan.
Kulturhistoriskt värde
Byggnaden i sig bedöms inte ha ett så stort värde att den måste bevaras.
Däremot ska en nybyggnation på platsen visa hänsyn till gaturummet
och intilliggande äldre träbebyggelse genom en anpassad volym.
Byggnaden på Långholmen 3 sett från Skeppsbrokajen. Långholmen 1 till höger i bild.
Långholmen 1
Byggnaderna inom Långholmen 1 präglas av högrestånd och är en stor
stadsgård som i senare tid blivit kringbyggd. Byggnaderna är tvåvånings
putsade trähus. Byggnaden i korsningen Storgatan/Strömsgatan utgörs
av Lewenhauptska huset (efter släkten med samma namn) vars
bottenvåning byggdes kring 1800, och övervåningen ca 50 år senare. I
10(36
kv Långholmen 1 finns en mycket välbevarad butiksfasad från 1928.
T.v. Långholmen 1 och Långholmen 3 på Strömsgatan, höger sida. T.h. Långholmen 1
från Norra Varvsgatan.
Idag finns lokaler för frisersalong, restaurang, kontor, lager,
läkarmottagning och bostäder i huset.
Kulturhistoriskt värde
Byggnaderna har stora kulturhistoriska värden och bör bevaras.
Butiksfasaden från 1928 är viktig att bevara eftersom äldre butiksfasader
börjar bli alltmer sällsynta.
Garvaren 2 och Garvaren 6
På dessa fastigheter låg ett garveri från slutet av 1700-talet till år 1925.
På tomten finns idag två byggnader som båda hört till garveriet. Det ena
är en äldre träbyggnad (Garvaren 6), det andra en tegelbyggnad som
uppfördes år 1920 av Västerviks Läderfabrik AB (Garvaren 2). När
garveriet lades ner köptes fastigheten av Tempel Riddare Orden som år
1927 lät inreda en ordenssal i tegelbyggnadens vindsvåning. Övriga
lokaler har under tidernas lopp hyrts ut till olika företag, exempelvis en
kolonialvarufirma, en begravningsbyrå, ett tryckeri och ett glasmästeri.
Träbyggnaden var en av flera magasinsbyggnader i området kring
sekelskiftet 1900. Det fanns magasin såväl norr som söder om kvarteret
Garvaren 2. Skorpan och Jungmannen är två sådana och dessa försvann
för att ge plats åt Slottsholmsvägen och parkeringsplatser på Garvaren
5. Viktiga importvaror som kom till hamnen var exempelvis salt, kaffe
och sill. Varorna lossades direkt från fartygen i hamnen till magasinen.
Den stora grossistfirman Adam Jern & Co nyttjade lokalerna under
senare delen av 1800-talet. Under den här tiden åkte godstågen från
hamnen på Norra Varvsgatan. Idag finns bostadslägenheter och en
ordenslokal i stenbyggnaden medan träbyggnaden ännu inte är ombyggd
till bostäder.
Byggnaderna på Garvaren 6 och
Garvaren 2 sett från
Skeppsbrokajen.
11(36
Kulturhistoriskt värde
Garvaren 6 och 2
Byggnaderna skall enligt Kalmar läns museum betraktas som
kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader enligt Plan- och bygglagen
8 kap 13 § och ska bevaras. I detaljplanen bör finnas
skyddsbestämmelser (q) som skyddar byggnaderna emot
rivning/flyttning och exteriör förvanskning.
Garvaren 6
Träbyggnaden är bevarandevärd eftersom den representerar den
småskaliga trähusbebyggelsen som tidigare fanns i hamnen, och är den
enda magasinsbyggnad som finns kvar i området.
Det är vid förändringar och underhåll särskilt angeläget att värna om att
äldre byggnadsdelar (ex. äldre breda panelbrädor, äldre fönsterluckor
och beslag m.m.) bevaras, samt att spår av byggnadens användning och
utseende från den tid då den tjänade som garveri bevaras (spår i panelen
som visar tidigare takform, öppningar m.m.).
Garvaren 2
Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde som del av det äldre
garveriet och de kvarter som tidigare legat här. Byggnaden har ett
tidstypiskt utseende.
Ombyggnationen som gjordes 2012
stämmer väl överens med de
riktlinjer som Kalmar läns museum
gett om fasadens utformning, tex
har gamla fönsteröppningar
återskapats. Se bild ovan.
Västervik 4:40
Pumphuset (P5) på Norra
Varvsgatan, se bild till höger, byggdes 1969 och inrymmer tekniska
utrymmen för Västerviks stad samt offentliga toaletter.
MARK- OCH MILJÖFÖRHÅLLANDEN
Geotekniska
förhållanden
Ingen geoteknisk utredning har gjorts för planområdet. Vid eventuell
grävning och schaktning ska de geotekniska förhållandena utredas.
Radon
Planområdet ligger inom ”områden med lokala förekomster av
högradonmark” (SGU 1988). Området bedöms ligga i nära anslutning
till det område som i översiktsplanen från 2000 finns markerat som
högriskområde för radon. Nya byggnader ska uppföras radonsäkert.
Markföroreningar
På Långholmen 3 har det funnits en bensinstation. År 2000 togs
jordprover på 4 punkter på gatorna runt fastigheten. Mätningarna
gjordes enligt SPIMFAB-mätningars koncept och man kollade
oljeföroreningar i olika fraktioner och PAH. Samtliga jordprover visade
värden som låg under riktvärdena. Tidigare mätningar av inomhusluften
har visat på förhöjda halter av bensen i delar av byggnaden.
12(36
Det kan finnas cisterner kvar med bensin/diesel/ eldningsolja under
mark, totalt har det funnits tre stycken. Kommunens miljö- och
byggnadskontor har ritningar som visar cisternernas lägen men det finns
ingen information om att de skulle ha avlägsnats. Det har även funnits
verkstad, spolhall och smörjgrop i fastigheten.
På Långholmen 1 har det tidigare funnits en kemtvätt och det är troligt
att detta kan påverka inomhusluften samt miljön på gården. Inom
fastigheterna Garvaren 2 och Garvaren 6 har det tidigare varit garveri
där det bland annat förekommit kromgarvning.
Inför planens granskningsskede har nya mätningar av inomhusluften
gjorts på de fyra fastigheterna. Det som har mätts är bensen
(Långholmen 3), klorerade kolväten (Långholmen 1) och flyktiga PAH
(Garvaren 2 och 6). Mätningarna bedöms ge en god överblick över
föroreningssituationen i inomhusluften samt en indikation om
eventuella föroreningar i underliggande mark. Fler markprovtagningar
bedöms därmed inte behövas under planarbetet. Detta gör också att
man slipper göra åverkan på befintliga byggnader med hänsyn till
boende och verksamheter.
Resultatet av mätningarna har sammanställts i en rapport (Empirikon
2016-01-25). För Långholmen 1 och Långholmen 3 ligger uppmätta
värden under Naturvårdsverkets riktvärden. Resultatet visar inte på
någon påverkan på inomhusluften från förorenad mark. För Garvaren 2
överstiger uppmätta värden föreslagna riktvärden (PAH:er), högsta
värdena uppmättes i källarutrymmet. Här bedöms dock exponeringen
för människor som låg då källaren används som förråd mm där man
endast vistas tillfälligt. Inom Garvaren 6 är det endast halten fluoranten
som överskrider riktvärdet. Troligtvis beror detta värde på andra källor
än eventuella föroreningar i marken. Ett referensprov utanför
byggnaden skulle dock göra bedömningen säkrare.
Fortsatta luftundersökningar bedöms inte behövas på Långholmen 1
och Långholmen 3. Däremot motiverar förhöjda värden att ytterligare
undersökningar görs i källarutrymmet på Garvaren 2 och eventuellt
även utanför Garvaren 6. I samband med förestående bygglovsprocess
för Garvaren 2 och 6 kommer ytterligare undersökningar att
genomföras. Dels kommer det att säkerställas att det i lägenheter inte
kan uppmätas förhöjda halter av PAH:er, dels kommer jordprover att
tas och vid behov kommer åtgärder att genomföras så att platsspecifika
värden för känslig markanvändning uppnås. De platsspecifika värdena
motiveras av att det inte är aktuellt med uttag av dricksvatten.
Lukter
Eftersom det är avloppsvatten som hanteras kan det finnas en
problematik med lukt vid pumpstationen på Norra Varvsgatan. När
organiskt material bryts ner i avloppsvattnet bildas illaluktande
svavelväte, mest bildas det vid höga temperaturer och om
avloppsvattnet står stilla en längre tid. Luktreducerande åtgärder kan
sättas in om lukten blir ett problem.
13(36
RISK, SÄKERHET OCH STÖRNINGAR
Buller
Fastigheterna inom planområdet ligger nära Slottsholmsvägen som är en
stor genomfartsväg och en av två länkar (den andra går över
Fiskartorget) mellan centrum och Norrlandet. Norra Varvsgatan,
Storgatan och Strömsgatan är mindre gator som inte alstrar lika mycket
trafik. Kvarngatan är en gågata där ingen biltrafik så när som på
räddningstjänstens fordon förekommer.
Riksdagens riktvärden för trafikbuller
30 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan ska fungera som
vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och
särskilda omständigheter i det enskilda fallet. En utgångspunkt är att
riktvärdena bör klaras vid nybyggnation av bostäder. Riktvärdena för
buller inomhus bör aldrig överskridas, enbart i byggnader med särskilt
kulturhistoriska värden etc. (Tillämpning av riktvärden för trafikbuller.
Underlag för vägledande rapport, Boverket 2004)
Minst en balkong/uteplats till varje bostad, eller gemensam uteplats i
anslutning till bostäderna ska utföras och/eller placeras så att de utsätts
för högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå och högst 70 dB(A) maximal
ljudnivå.
Ny förordning om riktvärden från 1 juni 2015
55 dBA ekvivalentnivå vid fasad
50 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats
Nybyggnation
Riktvärdena får överskridas om minst hälften av bostadsrummen i en bostad
är vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid
fasad och 70 dBA maxnivå inte överskrids mellan kl 22.00 och 06.00 vid
fasad.
Ombyggnation
Vid en ombyggnad eller ändrad användning av en byggnad gäller att
minst ett bostadsrum i en bostad ska vara vänt mot en sida där 55 dBA
ekvivalent ljudnivå inte överskrids. (Regeringskansliet, SFS 2015:216)
Bullerutredning
För att säkerställa en god boendemiljö för fastigheterna inom planen har
en bullerutredning tagits fram (Sweco 2015-06-24) för enkeltriktad trafik
på Norra Varvsgatan, med en komplettering utifrån dubbelriktad trafik
(2015-11-25). Bullerutredningen inkluderar tillkommande trafik i
enlighet med planförslaget. Resultaten ställs mot de nationella
riktvärdena och om dessa överskrids så behöver skyddsåtgärder
studeras. För att se metod och olika scenarier för beräkningarna, se
Swecos rapport. Kartan nedan visar ekvivalent ljudnivå två meter över
mark (Sweco).
14(36
Resultat bullerutredning
Skillnaden i ljudnivå mellan enkelriktad och dubbelriktad trafik på Norra
Varvsgatan är mycket liten och föranleder inte till någon förändring i
planens bestämmelser.
Långholmen 1
Långholmen 1 uppfyller kraven enligt den nya förordningen om
riktvärden genom att det finns en sida (innergården) där ljudnivåerna
ligger under riktvärdet för såväl ekvivalent som maximal ljudnivå.
Garvaren 2 och 6
Garvaren 2 och 6 klarar kraven
enligt den nya förordningen om
riktvärden eftersom den västra och
södra fasaden ligger under riktvärdet
för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA, om
alla lägenheter har tillgång till någon
av dessa fasader. Däremot ligger
båda fastigheterna över riktvärdet
för maximal ljudnivå. Genom att
sätta upp en ca 2 meter hög
bullerskärm mot Slottsholmsvägen
klarar Garvaren 2 och 6 såväl
ekvivalent som maximal ljudnivå
även på den östra sidan och
fastigheterna kan få tillgång till en
tyst uteplats och friyta.
Blått: 45-50 dBA, grönt: 50-55 dBA,
gult: 55-60 dBA, orange: 60-65 dBA
Långholmen 3
För Långholmen 3 har den västra och södra fasaden ekvivalenta
ljudnivåer under 55 dBA. Vid den östra sidan överskrids 55 dBA
ekvivalent ljudnivå vid cirka två tredjedelar av fasaden, dock endast med
1 dBA (värdet ligger på 56 dBA). Samtliga fasader ligger över riktvärden
för maximala ljudnivåer, 70 dBA.
Det är ännu oklart om Långholmen 3 ska byggas om inom befintlig
byggnad eller om den ska rivas och en ny byggnad ska uppföras.
Oavsett vilken lösning som väljs gäller förordningens riktlinjer att minst
ett bostadsrum i en bostad (vid ombyggnation) och minst hälften av
bostadsrummen (vid nybyggnation) ska vara vänt mot en tyst sida. Detta
är något som man får förhålla sig till när man tittar närmare på
byggnadens utformning. I det arbetet gäller det även att hitta lösningar
så att lägenheterna får tillgång till privata och/eller gemensamma
uteplatser som klarar kraven. En lösning som Västerviks Bostads AB
skissar på under planarbetet är att göra en gård inom fastigheten med
plank mot Strömsgatan och Norra Varvsgatan, för att klara de maximala
ljudnivåerna.
Skulle bullernivåerna överskridas något (i dagsläget överskrids nivån
med endast 1 dBA) finner kommunen att det finns skäl att göra avsteg
från riktlinjerna. Ett skäl är att fastigheterna ligger mycket centralt i
Västervik, vilket innebär påtagliga fördelar i en långsiktig
15(36
samhällsutveckling då staden kan förtätas. Ett annat skäl är att
byggnaderna på Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 är befintliga
byggnader med höga kulturvärden. För Långholmen 3 rör det sig om en
ombyggnation alternativt en nybyggnation inom befintlig fastighet och
därmed går det inte att påverka byggnadens läge och lägre krav bör
därför kunna ställas utomhus.
Ett tredje skäl är att det finns få lediga lägenheter i Västerviks
stadskärna. Lägenheter i centrum skapar både en hög densitet av staden,
mer liv och rörelser i staden under olika tider och kan samtidigt bidra till
en större blandning av olika samhällsgrupper. Västerviks kommun
jobbar därtill mycket aktivt med att minska genomfartstrafiken och
sänka hastigheterna i stadskärnan samt ge plats åt fler gående och
cyklister. Med ovanstående skäl är det både positivt för utvecklingen av
staden och motiverat att bostäder inom fastigheterna ska kunna
möjliggöras.
För resonemang kring förväntade trafikökningar, se avsnitt ”Gator och
trafik” nedan.
Trafiksäkerhet
En ny parkeringsstrategi håller på att utarbetas i Västervik och en
trafiksimulering för att undersöka omstyrning i trafiken i centrum har
tagits fram. Med dessa eventuella omstyrningar kan förutsättningarna i
området förändras. Västervik jobbar dock aktivt för att prioritera gångoch cykeltrafikanters säkerhet och framkomlighet.
Höga vattenstånd/
översvämning
Delar av planområdet, främst en bit av Norra Varvsgatan, ligger inom
gränsen för att drabbas av framtida havsnivåhöjningar enligt
Länsstyrelsens WebbGIS. Dessutom ligger en del av området inom
gränsen för högsta extremvattenstånd för kusten enligt länsstyrelsens
scenarior, dvs. maximal havsnivåhöjning i kombination med högvatten
och större regnmängder.
Sannolikheten för det högsta extremvattenståndet är dock mycket låg.
För att förhindra att byggnader etc. kommer till skada vid ett inträffande
ställs dock höga krav på framförallt tekniska åtgärder för att hantera
dagvattnet samt att det finns ytor dit vattnet kan ledas och samlas
tillfälligt. Källarplan bör inte byggas, så länge det inte sker med en
vattentät konstruktion. Mer om detta under Störningsskydd.
T.v. Maximal havsnivåhöjning, 250cm, om 100 år enligt länsstyrelsens WebbGIS.
T.h. Scenario extremvattenstånd kust, om 100 år enligt länsstyrelsens WebbGIS.
16(36
NATUR
Mark, vegetation
och djurliv
På gamla kartor har man sett att det sedan mitten av 1800-talet har
funnits en enkelradig allé mellan Varvsgatan och Skeppsbron. Idag
finns en rad med lindar som står i en bred gräsremsa mellan Norra
Varvsgatan och Slottsholmsvägen. Lindarna och gräset mjukar upp
området som i övrigt består av hårdgjorda ytor och byggnader.
Dessutom utgör grönytan en behövlig avgränsning mellan den högt
trafikerade Slottsholmsvägen och bostadshusen på Norra Varvsgatan.
Träden ska bevaras såvida de inte är skadade och utgör en hälsorisk.
Gräsytan ska finnas kvar så långt det är möjligt utifrån planerad
omgestaltning av Norra Varvsgatan.
Lindarna utmed Norra Varvsgatan.
Utmed Kvarngatan, på
kommunens mark, står i
dagsläget tre träd, se bild
till höger. Träden kommer
troligtvis att behöva tas ned
när Långholmen 3 byggs
om. I enlighet med
Västerviks kommuns
”Policy för grön- och
blåstrukturen i Västerviks
stad och dess närmaste
omgivningar” från 2008
ska varje träd som fälls ersättas med två nya träd och dessa ska planteras
i anslutning till planområdet i samråd med kommunens
samhällsbyggnadsenhet.
Grönstruktur
Närliggande grönytor finns på Slottsholmen och i Stadsparken och
mindre parker i närheten är Olof Palmes Park, Paléns Park och Bergens
lycka. Större strövområden finns ca 1,4 km från planområdet.
Planområdet ligger även nära Gamlebyviken och Skeppsbrofjärden där
det finns möjlighet att promenera längs med vattenlinjen.
17(36
FÖRSLAG OCH KONSEKVENSER
BEBYGGELSEN
BHK1
BDHK
BHK2
Volym
En blandning av olika ändamål bidrar till en levande och trivsam
stadskärna dygnet runt. Planen möjliggör för en flexibel användning av
fastigheterna med bestämmelsen bostad, vård, handel och kontor. På
Långholmen 1 och 3 är det eftersträvansvärt med publika ändamål på
bottenvåningarna och bostäder högre upp i byggnaderna. Därför tillåts
användningen handel endast på bottenvåningen på Långholmen 3.
Eftersom det finns en befintlig läkarmottagning på plan 2 (Långholmen
1) medges att högst 20 % av bruttoarean får användas som vård och
handel på våningarna över bottenvåningen, för denna fastighet. Hela
bottenvåningen får dock nyttjas för dessa ändamål. Inom Garvaren 2
och 6 tillåts föreningslokal eftersom det finns en befintlig ordenslokal på
översta våningen i Garvaren 2.
Långholmen 3 ska göras om till ca 20 hyresrätter/ägarlägenheter. I
dagsläget är det inte bestämt om befintlig byggnad ska byggas om eller
om den ska rivas och ersättas av en ny byggnad. Västerviks Bostads AB
har gjort en volymstudie för att visa hur byggnaden kan komma att se ut
från Strömsgatan och från Skeppsbrokajen och redovisar inte någon
utformning (fönstersättning, material, färg osv). Volymstudien har tagits
fram för att man ska få en uppfattning om hur väl förslaget passar in i
miljön samt hur utsikten från grannfastigheter kan förändras.
Kommunen anser att volymerna som redovisas värnar om upplevelsen
av kulturmiljön, dvs gaturummet och den småskaliga trähusbebyggelsen.
Vy över den tänkta byggnaden sett från Skeppsbron. (Skiss Västerviks Bostads AB)
18(36
Vy över den tänkta byggnaden sett från Strömsgatan-söder. (Skiss Västerviks Bostads AB)
Vy över den tänkta byggnaden sett från Strömsgatan-norr. (Skiss Västerviks Bostads AB)
Höjd
Planen reglerar byggnadshöjd och nockhöjd i meter över nollplanet.
Detta för att förenkla en framtida bygglovshantering då det är stora
nivåskillnader mellan Strömsgatan och Norra Varvsgatan, med
souterränghus på Långholmen 1 och 3 som följd. Det är byggnadshöjden
som man upplever när man går på Strömsgatan och därför är det viktigt
att reglera denna. Mot Norra Varvsgatan/Skeppbron är inte upplevelsen
av byggnadshöjden det viktigaste utan snarare att inte nocken blir för
hög. Därför reglerar planen nockhöjd över nollplanet på denna sida.
Bebyggelsens tillåtna höjd varierar inom Långholmen 3, totalt finns fyra
olika höjder. Byggnadshöjden är som högst (18,5 m över nollplanet) i
korsningen Kvarngatan/Strömsgatan (beräkningsgrundande fasad mot
Strömsgatan). Byggnaderna i kvarteret Kapellet och Trakteraren som
ansluter till korsningen har högre byggnadshöjder och kommunens
ställningstagande är att gaturummet tål att även Långholmen 3 blir något
högre i den här änden. Höjden trappas ner mot Norra Varvsgatan och
mot Långholmen 1. Mot Långholmen 1 tillåts en högsta nockhöjd på
16,5 meter över nollplanet för att anknyta till befintlig bebyggelse med
19(36
höga kulturvärden. Bestämmelserna säkerställer en god miljö avseende
stadsbild och proportioner i gaturummet. Bestämmelserna medger såväl
att befintlig byggnad kan finnas kvar som att den ersätts av en ny.
När höjderna ska jämföras med höjder i andra detaljplaner är det viktigt
att utgå ifrån samma nivå. Byggnadshöjderna i Kvarteret Residenset är
inte reglerade över nollplanet utan ifrån gatans nivå. Omsätter man dessa
höjder till meter över nollplanet så är skillnaden mot planförslagets
höjder på Långholmen 3 inte särskilt stora.
Inför granskningen av planen har Västerviks Bostads AB tagit fram vyer
som visar hur utsikten från grannfastigheter i Kvarteret Residenset kan
komma att förändras med planförslaget jämfört med befintlig byggnad
och jämfört med hur ett ombyggnadsförslag enligt gällande plan skulle
kunna se ut. I denna volymstudie har man utformat en gård inom
Långholmen 3 som ett förslag på hur man kan klara riktvärdena för
buller inom fastigheten. Med gården kan man dels uppnå en tyst sida för
bostadsrummen och dels få tillgång till en tyst uteplats för de boende.
Vyerna presenteras nedan.
Utsikt från stadshotellets balkong
Befintlig byggnad
Ombyggnad - gällande plan
Nybyggnad - planförslaget
Ifrån stadshotellets balkong ändras endast utsikten mot värmeverket i
planförslaget jämfört med de andra. Jämför man planförslagets volymer
med befintlig byggnad och med ombyggnadsförslaget enligt gällande
plan så ser man mer av vattnet i planförslaget eftersom volymen närmast
Långholmen 1 är lägre i detta förslag.
Utsikt från Residenset 29
Befintlig byggnad
Ombyggnad - gällande plan
20(36
Nybyggnad - planförslaget
Utsikt från Residenset 29, hörnet Kvarngatan/Strömsgatan
Befintlig byggnad
Ombyggnad - gällande plan
Nybyggnad - planförslaget
Står man på översta våningen i Residenset 29 ger den planerade gården
på Långholmen 3 ett visuellt släpp i fasaden vilket gör att man kan se
vattnet mer än vad man gör idag och om man skulle bygga om enligt
gällande plan. Ifrån hörnet Kvarngatan/Strömsgatan ser man lika
mycket av vattnet i de tre olika förslagen.
Påverkan på
riksintresse för
kulturmiljövården
Kommunens bedömning utifrån framtagna vyer är att planförslaget inte
försämrar utsikten från Kvarteret Residenset. Det är främst utsikten mot
värmeverkets skorsten som försvinner. Havsutsikten över Långholmen 1
och bort mot Slottsholmen påverkas inte alls eftersom inga förändringar
av höjder sker på Långholmen 1. Den lägre byggnadsdelen närmast
Långholmen 1 och gården innebär att planförslaget bidrar till ökad
havsutsikt från vissa punkter.
Byggnaderna på fastigheterna Garvaren 2, Garvaren 6 och Långholmen
1 är kopplade till riksintressets uttryck i staden som ”småskalig
trähusbebyggelse”, ”rutnätsplanen” och ”yttre hamnen från 1600-talet”.
Genom att skydda byggnaderna med bestämmelsen ”q” bidrar planen till
att byggnaderna får stå kvar och ha kvar sin värdefulla
karaktär/utformning. Planen har på så sätt en positiv påverkan på
riksintresset. För Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 är
höjdbestämmelserna satta utifrån befintliga byggnader.
För Långholmen 3 medger planen något högre byggnadsdelar i
korsningen Kvarngatan/Strömsgatan. Detta skulle kunna föranleda
påverkan på riksintressets uttryck. Kommunen anser dock att hänsyn till
riksintresset och kulturvärdena tagits genom att föreslagna
byggnadshöjder/nockhöjder är lägre mot den lägre, riksintressanta
bebyggelsen på Långholmen 1. I korsningen mot Kvarngatan finns idag
byggnader med högre höjder motsvarande de som föreslås för
Långholmen 3 och kommunen anser att planbestämmelserna är lämpliga
och möjliggör för en förtätning i ett attraktivt läge i centrala staden.
I nu gällande detaljplan medges samma byggnadshöjd över hela
Långholmen 3, d.v.s. att man tillåts bygga lika högt mot Kvarngatan som
mot Långholmen 1. Planförslaget tillåter att man bygger ca 1,5 m högre
än gällande plan mot Kvarngatan men medger en lägre höjd i delen som
gränsar mot Långholmen 1. På så sätt anser kommunen att planförslaget
visar större hänsyn till riksintresset än vad nu gällande detaljplan gör.
För att ytterligare undvika en negativ påverkan på riksintresset (uttrycket
rutnätsplanen) och skapa en stadsmässighet i gatumiljön säkerställer
planen att det blir ett slutet kvarter på Långholmen 3, se ”p1” nedan.
21(36
Kommunens samlade bedömning är således att planen med föreslagna
volymer och bestämmelser inte påverkar riksintresset negativt.
Byggnadsdelen närmast Långholmen 1 kan med fördel ställas gavelställd
mot lokalgata och taket får gärna utgöras av sadeltak med liknande
takvinkel som Långholmen 1. Detta skulle göra att byggnadernas
volymer och proportioner skulle passa väl ihop.
Kulturmiljö/
arkeologi
Tillståndsansökan gällande fornlämning ska göras i god tid innan
markarbeten påbörjas. Tillståndet är en förutsättning för hur och om
markarbeten sedan kan genomföras. Där beslutas det också om en
arkeologisk åtgärd skall genomföras innan eller i samband med
markingreppen.
E
Högsta tillåtna nockhöjd för pumphuset är 4,5 meter.
p1
Bebyggelsen ska placeras i fastighetsgräns/gatulinjen och utformas som
ett slutet kvarter, d v s byggnadernas fasader ska vara sammanbyggda,
alternativt ansluta till plank, mot allmän plats. Syftet med bestämmelsen
är att åstadkomma en stadsmässig karaktär mot omkringliggande gator.
Gestaltning
Det är viktigt att byggnaden på Långholmen 3 utformas på ett sätt som
gör att den passar väl in i närmiljön och därför är det av stor vikt att
arkitekturen håller en hög kvalitet. Pumphuset föreslås få ett attraktivare
utseende genom att tak och väggar anläggs med växter, exempelvis
sedummattor, och att dörrarna målas om.
Kulturhistoriska
värden
Bebyggelsen på Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 har stora
kulturhistoriska värden och får inte förvanskas enligt Plan och bygglagen
8 kap. 13§. Ändringar av byggnaderna ska utföras varsamt så att
byggnadernas karaktärsdrag beaktas och dess kulturhistoriska värde tas
till vara enligt 8 kap. 17§ PBL. Byggnadernas yttre ska hållas i vårdat
skick enligt 8 kap. 14§.
q1
Bebyggelsen får inte rivas. Bebyggelsens karaktär får inte förändras vad
gäller form/volym, fasader (färg, fönstersättning och material) och tak.
Vissa byggnadsdelar kan dock få bytas ut så länge byggnadens karaktär
bevaras. Butiksfasaden mot Strömsgatan från 1928 ska bevaras.
q2
Bebyggelsen får inte rivas. Bebyggelsens karaktär får inte förändras vad
gäller form/volym, fasader (färg, fönstersättning och material) och tak.
Vissa byggnadsdelar kan dock få bytas ut så länge byggnadens karaktär
bevaras.
q3
Bebyggelsen får inte rivas. Bebyggelsens karaktär får inte förändras vad
gäller form/volym, fasader (färg, fönstersättning och material) och tak.
Vissa byggnadsdelar kan dock få bytas ut så länge byggnadens karaktär
bevaras. Byggnadens exteriör ska bevaras avseende äldre byggnadsdelar
såsom breda panelbrädor, fönsterluckor och beslag, samt spår av
byggnadens tidigare användning som garveri som spår i panelen som
visar tidigare takform och öppningar.
Läs mer i Bebyggelsehistorisk utredning, Kalmar läns museum 2009.
22(36
Garvaren 6. T.v: fasad
mot Slottsholmsvägen,
mitten: fasad mot Norra
Varvsgatan, t.h: äldre
fönsterlucka.
parkering
Bestämmelsen reglerar att parkering får uppföras på parkmark, inom
avgränsade områden. Områdena är avgränsade för att
parkeringsplatserna ska hålla tillräckligt avstånd från trädens stammar så
att trädens rötter får en god livsmiljö med såväl luft som vatten i
marken. Angöring till parkeringsplatserna ska ske från Norra Varvsgatan.
utrymning
Utrymningstrappa för fastigheten Garvaren 2 får finnas på parkmark.
trappa
Trappor för fastigheterna Sjökaptenen 2 och 3 får finnas på lokalgata.
Trapporna behövs dels för tillgängligheten till fastigheterna och dels på
grund av det kulturvärde som trapporna innebär i stadsmiljön.
T.v: Utrymningstrappan på Garvaren 2. T.h: Trappor på trottaren utmed Norra
Varvsgatan.
Byggnad får inte
uppföras; prickmark
och plusmark
Byggnad får inte uppföras på prickmark, den öppna gården på
Långholmen 1 är av stor vikt för såväl bebyggelsens kulturvärde som för
bullernivåerna. Plusmarken (parkeringsytan/gården på Garvaren 2 och
6) får endast bebyggas med uthus, garage och plank. Det är möjligt att
anlägga parkering, uteplatser, ramper till entréer, bullerskärm etc på
marken.
Utfart
Körbar utfart får inte anordnas från fastigheten Garvaren 2 ut på
Slottsholmsvägen.
Uteplatser och
balkonger
Med ändamålet bostäder ställs krav på möjliga uteplatser. Detta kan
tillgodoses antingen med gemensamma utrymmen på gården/taket eller
23(36
privata uteplatser som t.ex. balkonger. För Långholmen 3 är det i planen
möjligt att ha balkonger och/eller att delar av taket/gården utnyttjas som
en gemensam uteplats för de boende. På Långholmen 1 finns idag en
innergård med uteplats. På Garvaren 2 och 6 kan en gemensam uteplats
anordnas på gården om en del parkeringsplatser tas bort, förslagsvis
längst i norr. Övriga friytor finns att tillgå utanför planområdet, se mer
under Grönstruktur.
ÄNDRAD LOVPLIKT, LOV MED VILLKOR
Buller bostäder
a1
Bygglov för ändrad användning till bostäder får inte ges förrän
bullerskydd har uppförts mot Slottsholmsvägen i enlighet med Swecos
rekommendation om bulleråtgärd.
Nuvarande plank på Garvaren 2 är ett 1,5 meter högt rödmålat träplank.
Byggnadens fönster sitter på ca 2,10 meter från marken. I
bygglovshanteringen får man titta på vilken typ av bullerskärm som
passar i miljön. Det är viktigt att skärmen visar hänsyn till byggnadens
kulturhistoriska värde, att utsikten för de boende inte störs och att en
framtida uteplats på gården blir attraktiv och känns luftig. En idé är att
titta på om skärmen kan vara indelad i segment, exempelvis glasad
upptill. Enligt Sweco bedöms det inte vara realistiskt att bygga om
befintligt plank eftersom det saknar de akustiska kraven som ställs på en
bullerskärm; att den ska vara helt tät, ca 2 m hög samt bryta siktlinjen
mellan bullerkälla och mottagare.
Befintligt plank
på Garvaren 2.
Exempel på
hur
bullerskärmar
kan se ut.
24(36
a2
För bostäder mot Norra Varvsgatan gäller att minst ett bostadsrum (vid
ombyggnation) och minst hälften av bostadsrummen (vid nybyggnation)
placeras mot en tyst/ljuddämpad sida. Bestämmelsen gäller inom hela
användningsgränsen.
Med bostadsrum avser Boverket alla rum i permanentbostäder och
fritidshus där låg ljudnivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila
och rum för daglig samvaro. Kök, kök med matplats och badrum räknas
inte som bostadsrum och behöver alltså inte beaktas då minst hälften av
bostadsrummen ska vändas mot tyst/ljuddämpad sida.
Vid utformningen (och i bygglovshanteringen) av byggnaden får man
titta på hur detta kan lösas på bästa sätt. Det hänger ihop med hur
planlösningarna ser ut och hur man löser tillgången till balkonger
och/eller en gemensam uteplats på en eventuell gård eller ett tak.
Markföroreningar
Bygglov får inte beviljas förrän tillsynsmyndigheten godkänt genomförda
åtgärder avseende markföroreningar för att uppnå värden motsvarande
känslig markanvändning. Fler undersökningar kommer sannolikt att
behövas i samband med kommande bygglovsprocesser för att avgöra
vilka åtgärder som behöver vidtas. Innan bygglov kan beviljas krävs ett
godkännande från tillsynsmyndigheten för de åtgärder som vidtas
avseende markföroreningen. Mer information kring föroreningarna, se
under Mark- och miljöförhållanden ovan.
Parkering bostäder
För att beviljas bygglov för bostäder finns ett villkor att fastighetsägarna
ska ha ordnat parkeringsplatser motsvarande minst 0.65
parkeringsplatser/lägenhet. Villkoret gäller fram till att Västerviks
kommun har antagit en parkeringsnorm, som då gäller. För mer
information, se under Parkering nedan.
SERVICE OCH KOLLEKTIVTRAFIK
Planområdet ligger i Västerviks centrum som tillhandahåller ett brett
serviceutbud. Området har åtkomst till kollektivtrafik med busstrafik på
Norra Varvsgatan samt ca 300 meter till resecentrum. En flyttning av
busshållplatsen på Norra Varvsgatan ut till Slottsholmsvägen föreslås för
att bussarna ska slippa krångla sig in på mindre gator. En bussficka
bedöms inte behövas utan utrymme finns för bussen att stanna till på
vägen. I övrigt förväntas inga förändringar ske gällande
kommunikationerna i området.
Busshållsplatsen föreslås flyttas till
Slottsholmsvägen, strax intill
pumphuset.
25(36
TILLGÄNGLIGHET
Inom planområdet varierar markens höjd ca 4 meter från högsta till
lägsta punkt (Strömsgatan respektive Slottsholmsvägen. Norra
Varvsgatan och Strömsgatan förbinds genom de brant lutande gatorna
Kvarngatan, Nygatan och Båtsmansgatan. I övrigt bedöms
tillgängligheten vara god med gång- och cykelvägar i anslutning till
planområdet, god tillgänglighet till kollektivtrafik och
uppställningsplatser för cykel.
”Policy för funktionshinder i Västerviks kommun” ligger till grund för
detaljplanen. En förutsättning är att detaljplanen och dess innehåll, såväl
samtliga bebyggda ytor som utomhusmiljöer, anpassas för att uppfylla
gällande lagar och regler rörande tillgänglighet, och att eventuella
åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven i första hand sker på den
egna fastigheten.
Biltrafik
GATOR OCH TRAFIK
Genom planområdet går Slottsholmsvägen (huvudgata) som ingår i
ringleden runt Västerviks centrum. Slottsholmsvägen förbinder centrum
med Norrlandet och Lucerna. En vägutredning för en ny sydlig infart till
Västervik ska tas fram. Infartens syfte är att få en alternativ infart till
staden och att avlasta tätorten från framför allt tung trafik med
målpunkter i sydöstra delen som t.ex. hamnområdet på Lucerna. Då en
sydlig infart skulle innebära en genare väg mot centrum för trafik
söderifrån, kan belastningen på Slottsholmsvägen komma att öka.
Kommunen bedömer inte att trafiken på Strömsgatan kommer att öka
som en följd av detaljplanen. På Norra Varvsgatan (lokalgata) kommer
trafiken att öka något på grund av de ca 15-18 nya parkeringsplatserna
utmed gatan. Framtida eventuella boende på Långholmen 3 kommer
också generera en liten trafikökning på Norra Varvsgatan då de ska in i
sitt tänkta garage.
I planarbetet har man diskuterats en avsmalning av Norra Varvsgatan
med enkelriktad trafik och snedställda parkeringsplatser som följd.
Tankar om detta finns kvar men planen möjliggör även för att ha gatan
kvar som dubbelriktad. Kommunen vill i dagsläget inte låsa fast gatans
utformning utan vill ha en plan som möjliggör för såväl enkelriktad
trafik med snedställda parkeringsplatser som dubbelriktad trafik där även
tvärparkering (90 grader) är möjligt. Framtagen bullerutredning är gjord
utifrån scenariot enkelriktad trafik, med en komplettering utifrån
dubbelriktad trafik. Resultatet i bullerutredningen visar att skillnaden i
bullernivåer mellan enkeltriktad och dubbelriktad trafik på Norra
Varvsgatan är mycket liten och gör ingen skillnad i planen.
En idé finns om att byta ut asfaltsbeläggningen på Norra Varvsgatan till
smågatsten och att ta bort trottoarerna så att gata och gångstråk ligger i
samma nivå. En sådan utformning skulle göra gatan mer attraktiv och
uppmuntra bilisterna att köra saktare till fördel för de gående. Innan
man bestämmer sig för utformningen behöver dock frågor som
bullernivåer och tillgänglighet utredas. Båtmansgatans förlängning inom
26(36
Garvaren 5, görs om till lokalgata.
Gång- och
cykeltrafik
På Kvarngatan mellan Strömsgatan och Norra Varvsgatan kommer
endast gångtrafik att tillåtas (gågata), vilket är fallet redan idag. Nedre
Kvarngatan ska omgestaltas så att den passar ihop med övriga
Kvarngatan. Gångvägar tillåts inom parkmark för att möjliggöra för
förlängningar av gatorna Kvarngatan och Nygatan mot Skeppsbron,
samt för att möjliggöra för en gångförbindelse mellan befintlig gångväg,
ny busshållsplats och offentliga toaletter i pumphuset. Gångvägarnas
placering är endast illustrationer i planen och är inte fastlåsta.
T.v: Nedre Kvarngatan och Skärgårdsterminalen på Skeppsbron. T.h: Planen möjliggör för
visuella och funktionella förlängningar av gatorna från staden ner mot skeppsbrokajen.
Parkering
I samband med planarbetet på Slottsholmen bestämdes att nya
parkeringsplatser ska tillskapas på Norra Varvsgatan. Planen möjliggör
för ca 15 nya parkeringsplatser mellan träden. Dessa är allmänna
parkeringsplatser som är till för alla.
Parkeringsbehovet pendlar över tid och det finns många faktorer som
påverkar bilberoendet, tex antal cykelparkeringsplatser och avståndet till
parkeringsplatsen. Därför är det viktigt att inte låsa in fastigheten i en
bestämd parkeringslösning som tenderar att bli oflexibel efter en tid.
Rimligt antal parkeringsplatser ska dock enligt lag finnas inom rimligt
avstånd. Vid bostäder ställs högre krav på att parkeringar ska vara
närliggande än andra verksamheter, men det behöver nödvändigtvis inte
finnas inom fastigheten.
Långholmen 1 saknar idag parkeringsplatser inom fastigheten och de
boende brukar parkera nere på Skeppsbron. I nuläget finns 11
bostadslägenheter inom fastigheten. Garvaren 2 och 6 har
parkeringsplatser till de boende på gården. Vid en ombyggnation
alternativt nybyggnation på Långholmen 3 kommer parkeringsplatser att
byggas i källaren. Vid förnyande av Norra Varvsgatan är det viktigt att ta
hänsyn till infarterna till garagen på Långholmen 3 och befintligt garage i
kvarteret Kapellet.
27(36
Kan inte parkeringsbehovet tillgodoses inom respektive fastighet är det
lämpligt att fastighetsägarna får möjlighet att lösa behovet genom
parkeringsköp/avtal med en annan fastighetsägare alternativt ingå i en
gemensamhetsanläggning utanför planområdet. Det finns gott om lediga
parkeringsplatser i parkeringshus/anläggningar inom rimligt gångavstånd
från planområdet. På Skeppsbron, Garvaren, Västerport och i Roséns
parkeringshus finns i genomsnitt ca 100 lediga parkeringsplatser
(genomsnittligt värde utifrån kontinuerligt genomförda mätningar), se
karta nedan. Utöver ovan angivna anläggningar finns kantstensparkering,
mindre parkeringsanläggningar samt Läroverksplan inom 0-500 meter.
Karta: lokalisering av parkeringshus/parkeringsanläggningar.
Västerviks kommun har idag ingen parkeringsnorm med angivet antal
parkeringsplatser som behövs för olika ändamål. Det pågår dock ett
arbete att ta fram en parkeringsstrategi i kommunen. Framtagen statistik
visar att biltätheten för Västerviks stadskärna är 0,64-0,65 bilar/hushåll,
vilket kan användas som en vägledning för bostäder i centrum. I
plankartan finns en ökad lovplikt att 0,65 parkeringsplatser/lägenhet ska
kunna tillgodoses innan bygglov vid ändrad markanvändning till
bostäder beviljas. Lovplikten gäller fram till att Västervik får en
parkeringsnorm som då ska följas.
STÖRNINGSSKYDD
Buller
Kvarteren Långholmen och Garvaren ligger mycket nära befintliga
stadsvägar, se avsnitt om buller. Inomhusnivåerna för buller måste
behandlas under bygglovet, särskilt viktigt är detta för ändamålet
bostäder, som kan utformas med en tystare sida om det samtidigt
uppfyller kraven på en godtagbar planlösning.
Riskför
översvämning,
b1
Med anledning av klimatförändringarna med ökade medelvattennivåer
som följd har Västerviks kommun angivet en lägsta nivå för färdigt golv
för bostäder på +2,8 meter över nollplanet (utifrån koordinatsystem
RH00 som är likvärdigt med medelvattennivån) som skydd. I planen
finns denna bestämmelse för fastigheten Långholmen 3.
28(36
Källarplan/souterrängplan får uppföras under denna lägstanivå. Detta
innebär en översvämningsrisk som dock kan minimeras genom att
källarplanet anläggs med vattentät betong och genom att andra
byggnadstekniska åtgärder vidtas för att kunna hantera en eventuell
förhöjd havsyta. I källarplanet får exempelvis förråd, garage, tvättstuga
och gemensamhetslokaler finnas. Planbestämmelsen ”Byggnad ska
uppföras så att naturligt översvämmande vatten upp till +2,7 meter över
nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion” säkerställer detta.
Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 berörs inte av bestämmelsen
då de är befintliga byggnader som har höga kulturhistoriska värden och
skyddas i planen.
Lukter
Närheten till pumphuset på Norra Varvsgatan (eventuellt luktproblem)
måste beaktas.
MILJÖFÖRHÅLLANDEN
Miljökvalitetsnormer MKN –
luft, buller, vatten
en detaljplan ska det framgå att gällande miljökvalitetsnormer (MKN)
har iakttagits och att inte planen medverkar till att dessa överträds. Det
finns idag miljökvalitetsnormer för luft, buller och vattenkvalitet. Det är
främst i storstäder som det finns problem med att uppfylla
miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider och partiklar i luften. I
mellanstora och mindre städer är det framförallt vid påtagligt
trafikalstrande verksamheter som det kan uppkomma. Förändringarna
som detaljplanen medför bedöms inte innebära en betydande ökning av
trafiken som riskerar att miljökvaliteterna överskrids. Buller behandlas
under rubriken Buller. Dagvattnets påverkan på miljökvalitetsnormer för
vatten beskrivs nedan.
I
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten, dagvatten
och avlopp
Bebyggelsen ligger inom det kommunala verksamhetsområdet för
vatten, spillvatten och dagvatten och är ansluten till det allmänna VAnätet, till vilket även ny bebyggelse ska anslutas. Vatten, spillvatten och
hantering av dagvatten ska utformas i samarbete med Västervik Miljö
och Energi AB (VMEAB). Det finns rörledningar för dagvatten i Norra
Varvsgatan idag (grönt på kartan). Via flertalet utlopp rinner dagvatten
ut i recipienten Skeppsbrofjärden. Ytvatten från Skeppbrokajen rinner
också direkt ner i havet. I grönytan mellan Norra Varvsgatan och
Slottsholmsvägen har dagvatten möjlighet att infiltrera och renas på sin
väg mot havet. Enligt VMEAB fungerar dagvattenhanteringen bra i
området idag.
29(36
Kartan: Blått är dricksvatten, grönt dagvatten och rött spillvatten.
I kommunens översiktsplan 2025, tematiska tillägget Strategi för
klimatanpassning, har man satt upp vissa riktlinjer, bland annat dessa:
• I samband med detaljplaneläggning, reservera ytor för att skapa
bättre förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten
och byggande av fördröjningsmagasin.
• Reglera användningen av bottenvåningen i byggnader: till
exempel oinredd källare, garage i bottenvåningen, byggnation
med vattentät betong eller utan fönster.
Planförslaget innebär inte att mer takyta eller gata tillförs i området, de
enda hårdgjorda ytorna som kan tillkomma är de nya
parkeringsplatserna längs Norra Varvsgatan. Kommunen är högst
angelägen om att dessa ytor ska bestå av genomsläpplig markbeläggning
som tex smågatsten eller gräsarmering för att dagvattnet ska kunna
infiltrera och renas i marken. Kommunens ambition är också att genom
höjdsättning se till att dagvatten kan ledas till grönytan. Då minskar
mängden dagvatten som måste tas omhand via ledningar.
30(36
Om mark består av mycket föroreningar ska dagvatten inte infiltreras
och föra med sig föroreningarna ut i havet. Kommunens miljö- och
byggnadskontor samt samhällsbyggnadsenhet bedömer att
föroreningssituationen i marken där parkeringsplatserna ska anläggas
inte är så dålig att dagvatten inte kan infiltrera i marken. Kommunens
samlade bedömning är att varken dagvattnet eller föroreningarna som
finns i marken kommer att påverka MKN för vatten. Påverkan av
föroreningarna bedöms heller inte bli så stor att den utgör ett hinder för
en dagvattenhantering som är bättre anpassad till framtida klimat.
Grönområdet längs Norra Varvsgatan skyddas genom bestämmelsen
park i planen. I denna grönyta finns goda möjligheter att avvattna
området/leda dagvatten för att kunna hantera framtida
dagvattensituationer som klimatförändringar kan föra med sig. Genom
breda öppna diken, så kallade svackdiken, kan dagvattnet rinna långsamt
och renas av växtlighet (ersätter ledningar). Så kallade Rain
Gardens/biofilter är täta system där dagvattnet renas på väg till
ledningar. Det är dock viktigt att sådana system utformas på ett
tilltalande sätt och att träden inte tar skada.
För samtliga fastigheter gäller att dagvatten i första hand bör hanteras
naturligt inom fastighetsgränsen. Så långt det är möjligt ska
genomsläppliga markmaterial användas och grönytor bevaras. En åtgärd
som skulle förbättra dagvattenhanteringen (minska avrinningen) i
området är att anlägga växtlighet (sedum) på tak, exempelvis på
pumpstationen.
Samlad bedömning
Detaljplanen följer riktlinjerna i kommunens ÖP/klimatstrategi. Den
enda skillnaden i andelen hårdgjorda ytor som planens genomförande
skulle medföra jämfört med dagsläget är parkeringsplatserna utmed
Norra Varvsgatan, och anläggs dessa med ett genomsläppligt material
kan dagvattnet som hamnar här infiltrera i marken och renas på sin väg
mot Skeppsbrofjärden. Att detaljplanen säkerställer grönytan som park i
planen ger oss goda förutsättningar att kunna ta hand om dagvatten
även i framtiden. Då reningseffekten av dagvatten bedöms bli god,
kommer detaljplaneförslaget inte motverka till att
miljökvalitetsnormerna för vatten i Skeppsbrofjärden uppnås. Den
kemiska och den ekologiska statusen kommer inte att förändras av
detaljplaneförslaget.
E-område
Pumphuset (P5) på Norra Varvsgatan innehåller tekniska utrymmen
som försörjer centrum samt norra delarna av staden. Det finns också
offentliga toaletter i huset. Byggnaden utgörs av en stor
betongkonstruktion där största delen ligger under mark. En flytt av
byggnaden skulle vara mycket kostsam och är inte aktuell. Det är viktigt
att Västervik Miljö och energi kommer åt byggnaden med sina
servicebilar tex vid byte av pumpar, kabelöverföringar,
ventilationskanaler och service på transformatorerna. Därför ska det
vara fritt på gräsytorna framför dörrarna. På sidan som vetter mot söder
ska det vara möjligt att med lastbil och kran kunna backa intill huset.
31(36
Energi, el
Befintliga byggnader är kopplade till fjärrvärmenätet. Ny bebyggelse kan,
om det finns intresse, ansluta till fjärrvärmenätet. Västerviks Miljö och
Energi AB ansvarar för fjärrvärmen.
Elledningar som finns i området ska beaktas.
Tel
Teleledningar finns framdraget till bebyggelsen i området. Skanova äger
ledningarna.
Avfall
Brandskydd
Planområdet omfattas av det kommunala renhållningssystemet.
Utrymmen för hantering av avfall anordnas på gårdarna eller inbyggt i
byggnaderna med tillgänglig hämtning från gatan. Avfallsanläggningar
ska utarbetas i samarbete med Västervik Miljö och Energi och riktlinjer
för avfallshantering ska följas enligt ”Handbok för avfallsutrymmen,
Avfall Sverige”.
Byggnader ska uppföras så att framkomligheten för räddningstjänstens
fordon garanteras och så att utrustning för livräddning och/eller
brandsläckning inte behöver bäras längre än 50 meter. Om
byggnadernas utformning gör så att det krävs utrymning med
räddningstjänstens höjdfordon kan krav ställas på brandväg med god
tillgänglighet och uppställningsplatser inom fastigheten. Området ska
uppfylla kraven på brandvatten enligt VAV P76, Vatten för
brandsläckning samt VAV P83, Allmänna vattenledningsnät.
Brandskydd ska i övrigt utformas enligt gällande krav i samråd med
räddningstjänsten.
PLANENS GENOMFÖRANDE
Huvudmannaskap
och ansvarsfördelning
Genomförandetid
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Det innebär att
kommunen ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av
allmän platsmark inom planområdet (gator och parkmark). Respektive
fastighetsägare ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll
av anläggningar inom kvartersmark. För trappor och brandtrappa (till
privata fastigheter/byggnader) som ligger på allmän plats ansvarar
fastighetsägarna till byggnaderna som nyttjar trapporna.
Genomförandetiden är fem (5) år från det att planen vinner laga kraft.
TEKNISKA FRÅGOR
Trafik och parkering, se Gator och trafik.
Park
Träden längs Norra Varvsgatan omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Grönytan säkerställs genom
planbestämmelsen park i planförslaget. En del av grönytan tas i anspråk
vid anläggandet av nya parkeringsplatser. Egenskapsgränsen för
parkeringsplatserna har fått sin form för att särskilt hänsyn ska tas till
träden och trädens rötter. I planförslaget lämnas en gräsyta närmast
trädens stammar för att skydda rötterna, parkeringarna får anläggas på
ca 2 meters avstånd från trädkronornas ytterkant. Den skyddade ytan
32(36
har utökats inför planens antagande.
Detta bedömer kommunen är ett tillräckligt avstånd för träd av denna
storlek. Träden står dessutom i en sammanhängande gräsremsa vilket
betyder att trädrötterna har möjlighet att söka sig runt om
parkeringsplatserna där regnvatten infiltrerar och där rötterna kan andas.
Det är kommunens högsta ambition att bevara träden. Därför kommer
man att vid anläggandet av parkeringsplatserna att skydda träden och
vara ytterst försiktig vid grävningen. Grövre rötter bör så långt som det
är möjligt inte skadas vid grävning, framförallt om de är tjockare än 5
cm. Ett sätt att undvika att skada rötterna är att handgräva runt dem.
Man ska också tänka på inte kompaktera marken kring träden utan att
använda sig av gatan istället till maskiner och fordon. Man kan också
överväga att använda sig av skelettjord för att göra marken hållfast
samtidigt som man skapar en bra miljö för rötterna.
Med vidtagna åtgärder bedöms trädallén inte skadas av planförslaget
varpå dispens inte anses behöva sökas hos Länsstyrelsen. Det är
kommunens avsikt att det ska finnas allé här även i framtiden.
Teknisk försörjning
En befintlig pumpstation ligger inom planområdet och inrymmer
tekniska utrymmen samt offentliga toaletter. Hanteringen av VAförsörjningen, el, tele och värme ska utformas i samarbete med
Västervik Miljö och Energi AB. I närområdet finns möjligheter att
anknyta till befintliga ledningar. Västerviks kommun ska teckna ett
nyttjanderättsavtal med Västervik Miljö och Energi AB för toaletterna i
pumphuset.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER
Inom planområdet finns sex berörda fastigheter; Långholmen 1,
Långholmen 3, Västervik 4:1, Västervik 4:40, Garvaren 2, Garvaren 5
och Garvaren 6.
Det finns inga behov av markförvärv eller gemensamma anläggningar
inom planområdet.
Långholmen 1
Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från icke
angett ändamål (C9:an) till bostad, vård, handel och kontor.
Begränsningen att endast tillåta tre lägenheter/våningsplan försvinner
med den nya planen. Högsta tillåtna nockhöjd är bestämd utifrån
befintlig byggnad. Prickad mark (byggnad får inte uppföras) har tillförts
på gården dels för att den bidrar till kvarterets höga kulturvärden och
dels för att den öppna gården behövs för att bebyggelsen ska ha tillgång
till en bullerfri sida.
Långholmen 3
Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från icke
angett ändamål (C9:an) till bostad, handel och kontor. Begränsningen att
endast tillåta tre lägenheter/våningsplan försvinner med den nya planen.
33(36
Byggnadshöjden utökas i hörnet Strömsgatan/Kvarngatan med som
mest ca 1,5 meter jämfört med tidigare plans bestämmelse. Nockhöjden
mot Långholmen 1 sänks jämfört med gällande detaljplan.
Västervik 4:1
Fastigheten fortsätter vara allmän platsmark. Användningen ändras från
gata till gågata. Kvarngatan mellan Strömsgatan och Norra Varvsgatan
är idag inte tillgänglig för biltrafik.
Västervik 4:40
Fastigheten fortsätter vara allmän platsmark. Användningen
gatuplantering ersätts av lokalgata och parkmark. Parkeringsplatser
medges på parkmark inom avgränsade områden för att träden ska kunna
sparas. För att Västerviks Miljö och Energi AB ska ha åtkomst till
pumphuset ska marken i anslutning till pumphuset vara tillgänglig.
En brandtrappa till Garvaren 2 tillåts på parkmark, ett arrende finns
mellan kommunen och fastighetsägaren och detta planeras att fortlöpa.
Fastighetsägaren till Garvaren 2 ansvarar för skötseln inom det
arrenderade området.
Trappor till fastigheterna Sjökaptenen 2 och 3 tillåts på lokalgatan.
Trapporna behövs för komma in i byggnaderna och har ett
kulturhistoriskt värde i staden. Fastighetsägarna till Sjökaptenen 2 och
Sjökaptenen 3 ansvarar för drift och underhåll av trapporna.
Garvaren 2
Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från
garage- och motorservice till bostad, handel och kontor. Fastigheten
arrenderar en del av parkytan norr om byggnaden, på kommunens
fastighet Västervik 4:40, till en brandtrappa. Arrendet planeras att
fortlöpa. Fastighetsägaren till Garvaren 2 ansvarar för skötseln inom det
arrenderade området. Högsta tillåtna byggnadshöjd är bestämd utifrån
befintlig byggnad. Inom fastigheten tillkommer att det på gården endast
får uppföras uthus, garage och plank.
Garvaren 5
Del av fastigheten i Båtmansgatans förlängning ändrar användning från
garage- och motorservice (kvartersmark) till lokalgata (allmän plats).
Detta görs för att säkerställa infarten till Garvaren 2 och 6, samt att
spara det öppna siktstråket mot Skeppsbron. Kommunen avser inte att
det ska bli någon förbindelse mellan Båtmansgatan och
Slottsholmsvägen.
Garvaren 6
Fastigheten fortsätter vara kvartersmark. Användningen ändras från
garage- och motorservice till bostad, handel och kontor. Högsta tillåtna
byggnadshöjd är bestämd utifrån befintlig byggnad. Mellan Garvaren 2
och Garvaren 6 finns ett servitut där Garvaren 6 ges rätt att nyttja en yta
på fastigheten Garvaren 2 till parkeringsplatser och sophantering. Inom
fastigheten tillkommer att det på gården endast får uppföras uthus,
34(36
garage och plank.
EKONOMISKA FRÅGOR
Ett plankostnadsavtal har tecknats mellan kommunen och
fastighetsägaren till Långholmen 3 om upprättande av detaljplan. Någon
planavgift i samband med framtida bygglov tas därför inte ut för
tillkommande bebyggelse på Långholmen 3. För fastigheterna
Långholmen 1, Garvaren 2 och Garvaren 6 räknas en planfaktor ut och
avgift tas ut i samband med bygglov.
Ett exploateringsavtal kommer inte att tecknas under planarbetets gång
eftersom det inte finns några kommunala intressen som bör säkerställas
innan planens antagande.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Kommunens utgifter för planens genomförande innebär uppförandet av
nya parkeringsplatser motsvarande en summa på ca 300 000 kr.
Eventuell omdaning av gator med ny markbeläggning etc och ändrad
fasad på pumphuset är inte inräknat i detta.
Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägarna
Respektive fastighetsägare ansvarar för och bekostar samtliga åtgärder
inom kvartersmark.
Bevarande
Detaljplanen innebär att skyddsbestämmelser (q) med rivningsförbud
införs för byggnader på fastigheterna Långholmen 1, Garvaren 2 och
Garvaren 6.
Bestämmelser med syfte att säkerställa bevarande av byggnader kan i
vissa fall leda till att fastighetsägaren blir berättigad till ersättning.
Avgörande för frågan om fastighetsägaren har rätt till ersättning är om
bestämmelserna förorsakar sådan skada som berättigar till ersättning
enligt plan- och bygglagen (PBL).
Kommunen har utrett de ersättningsrättsliga konsekvenserna för
berörda fastigheter i planen och gjort bedömningen att ersättningsgill
skada inte bedöms uppstå, då kvalifikationsgränsen för rätt till ersättning
på grund av skyddsbestämmelser och rivningsförbud inte uppnås.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Strandskydd
Planområdet ligger i anslutning till vattnet och omfattas därmed av
strandskydd enligt Miljöbalkens bestämmelser, då detta skydd
återinträder i samband med ny planläggning. Strandskyddet upphävs
inom hela planområdet i samband med planens antagande.
Strandskyddets två syften att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till
strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet,
bedöms inte påverkas negativt av planförslaget, snarare anses
allmänhetens tillgång till Skeppsbrokajen förbättras genom tydligare
övergångar över Slottsholmsvägen från Kvarngatan och Nygatan.
Livsvillkoret för djur- och växtlivet bedöms inte påverkas av
35(36
planförslaget.
Upphävandet motiveras med följande skäl enligt MB 7 kap. 18 c §:
1. Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar
betydelse för strandskyddets syften.
Kommunen anser att området redan har tagits i anspråk på så sätt att
kvartersmarken inom planområdet har varit bebyggd i århundraden och
grönytor och gator har sett ut på ungefär samma sätt under lång tid, i
gällande plan regleras dessa ytor som gatuplantering.
2. Området är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller
järnväg.
Planområdet är väl avskilt från stranden genom ett ca 10 m brett
vägområde – Slottsholmsvägen.
3. Området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten och behovet
inte kan tillgodoses utanför området.
Planförslaget skyddar befintliga byggnader med stora kulturhistoriska
värden så att dessa kan bevaras. Dessa byggnader går inte att flyttas
utanför planområdet.
5. Området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse
som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet.
I kommunens översiktsplan står det att vi ska skapa fler nya bostäder i
centrum. Det är ett allmänt intresse att det finns planlagd mark för
bostäder i centrala staden. Det är teoretiskt möjligt att skapa nya
bostäder även utan planläggning, men då gällande detaljplan nästan är
100 år gammal har den bestämmelser som är svåra att verkställa utifrån
dagens krav på byggnaders utformning och konstruktion. Därför är det
ett angeläget allmänt intresse att vi kan förnya planen för att kunna
skapa fler bostäder i det mycket attraktiva område som planområdet
utgör.
Kommunen anser att ovanstående skäl är tillräckliga för att upphäva
strandskyddet.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Projektgrupp
Planhandlingarna har upprättats av kommunens samhällsbyggnadsenhet.
Sofia Hjertqvist
Planarkitekt
Samhällsbyggnadsenheten
36(36
Antagande
Detaljplan för
Långholmen 3 m.fl
Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Enheten för samhällsbyggnad
2016-08-15
UTLÅTANDE EFTER GRANSKNING
Handlingar
Till detaljplanen hör följande handlingar:
- Plankarta med bestämmelser
- Plan- och genomförandebeskrivning
- Fastighetsförteckning
- Behovsbedömning av MKB
- Samrådsredogörelse
- Utlåtande efter granskning
- Bullerutredning, PM till bullerutredning
- Bebyggelsehistorisk utredning
- Antikvarisk förundersökning
- Rapport Luftprovtagning
Hur granskningen bedrivits
Detaljplanen har varit föremål för granskning under tiden 2016-05-02 – 2016-06-03.
Myndigheter, sakägare och allmänhet har fått tillfälle att yttra sig. Detaljplanen har varit utställd
på stadsbiblioteket, kommunhuset och på kommunens hemsida. Kungörelsen har skett i
Västervikstidningen och Vimmerbytidningen. Skriftliga synpunkter som inkom under samrådet
har bemötts i samrådsredogörelsen.
Yttranden och synpunkter har inkommit från följande:
STATLIGA ORGAN
1. Länsstyrelsen
2016-06-02
KOMMUNALA ORGAN
2. Miljö- och byggnadsnämnden
3. Västervik Miljö & Energi AB
4. Räddningstjänsten
2016-05-31
2016-06-01
2016-05-23
SAKÄGARE
5. Långholmen 3 (Västerviks Bostads AB)
6. Garvaren 2 (Columbus ekonomiska förening)
Tillägg till yttrande
7. Residenset 24 och Restidenset 29 (CA Fastigheter AB,
för Majo Hotellinvest AB och Fastighets AB Fölungen)
2016-05-31
2016-06-03
2016-06-13
2016-06-03
ÖVRIGA
8. HSO;s Referensgrupp för samhällsfrågor
2016-06-01
2(12)
Bemötande av inkomna synpunkter
Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga
yttranden.
1.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsens bedömning är att detaljplanen, utifrån nu kända
förutsättningar och hur detaljplaneförslaget är utformat, inte aktualiserar
några frågor som kan föranleda prövning enligt 11 kap. 10 § PBL
avseende riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer,
strandskydd samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor,
översvämning eller erosion. Länsstyrelsen anser dock att
planbeskrivningen behöver förtydligas avseende förorenade områden
och vilka undersökningar som ska krävas samt vilka åtgärder som
behöver vidtas på området.
Riksintresse
Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljö H90 – Västerviks
stad. Länsstyrelsen anser att kommunen har följt de synpunkter som
framfördes i samrådet och motiverat planförslagets påverkan på
riksintresset på ett bra sätt. Övriga rekommendationer som länsstyrelsen
gav i samrådet har delvis följts.
Hälsa och säkerhet
Buller
Utifrån de föreslagna åtgärderna som presenterats i handlingarna, såsom
bullerskydd, delas kommunens bedömning, det vill säga att riktvärdena
säkras.
Förorenade områden
Länsstyrelsen anser att föroreningsnivån är säkerställd på plankartan
genom att det på hela planområdet enbart ska finnas halter under känslig
markanvändning, KM, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för
förorenad mark. Däremot är det otydligt beskrivet i planbeskrivningen
vilka undersökningar som ska krävas och vilka åtgärder som behöver
vidtas på området. I planbeskrivningen anser kommunen att fler
luftundersökningar behöver göras men länsstyrelsen anser att det även
krävs markundersökningar med bäring på tidigare verksamheter på
samtliga fastigheter, i enlighet med Länsstyrelsens samrådsyttrande.
Markundersökningarna ska syfta till att utreda föroreningssituationen
samt att styrka att föroreningshalter ligger under KM. I
planbeskrivningen framgår att det sannolikt behövs fler undersökningar,
länsstyrelsen anser att det ska göras.
Strandskydd
Inom planområdet återinträder strandskydd om 100 meter vilket avses
upphävas. Länsstyrelsen anser att de särskilda skäl som angetts enligt 7
kap 18 c p. 1 och 2 miljöbalken är förenliga med lagstiftningen.
Länsstyrelsens övriga synpunkter
Kulturmiljö (arkeologi)
Vad gäller överensstämmelsen mellan samrådsredogörelsen och
planbeskrivningen, men även kopplat till samrådsyttrandet, så är det
viktigt att det i planbeskrivningen står att tillståndsansökan gällande
fornlämning måste göras i god tid innan markarbeten påbörjas. Ett
sådant tillstånd är en förutsättning för hur och om markarbeten sedan
3(12)
kan genomföras. Där beslutas det också om en arkeologisk åtgärd skall
genomföras innan eller i samband med markingreppen. Fornlämningen
är känd men dess innehåll kan vara lite oklar.
Natur
Träden längs Norra Varvsgatan omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Enligt bilaga 1 till förordning (1998:1252)
om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. omfattas alléer av
biotopskydd. Bestämmelsen innebär att lövträd planterade i en enkel
eller dubbelrad och som består av minst fem träd längs en väg eller det
som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap omfattas av
biotopskydd. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas
åtgärder som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl får dock
Länsstyrelsen medge undantag från det generella biotopskyddet vid en
dispensansökan. Vid anläggande av parkeringsplatser ska träden skyddas
så att inte träden och dess rotsystem skadas. Träden ska skyddas minst 2
meter ut från trädkronorna men helst ska träden skyddas på avståndet 15
gånger stammens diameter. Skyddas träden 2 meter utanför kronornas
ytterkant behövs inte dispens. Mer om hur man skyddar träd vid arbeten
framgår av skriften ”Skydda träden vid arbeten”, 2014.
Kommentar:
Planbeskrivningen förtydligas avseende förorenade områden - vilka undersökningar
som ska krävas samt vilka åtgärder som behöver vidtas på området.
Planbeskrivningen kompletteras med text om tillstånd gällande fornlämning.
Parkeringsytorna minskas ned för att skydda marken 2 meter från trädkronornas
ytterkant. Därmed behöver inte dispens sökas. Kommunen avser vidta åtgärder för
att skydda träden vid anläggandet av parkeringsplatserna, detta beskrivs i
planbeskrivningen.
2.
Miljö- och Byggnadsnämnden
Beslut
Parkering
I samband med planarbetet för Slottsholmen bestämdes att
parkeringsbehovet för Slottsholmen delvis skulle tillgodoses genom nya
parkeringsplatser på Norra Varvsgatan. I miljö- och byggnadsnämndens
tidigare samrådsyttrande för aktuellt planförslag, framförde miljö- och
byggnadsnämnden tvivelsmål om de nya parkeringsplatserna på Norra
Varvsgatan kommer att kunna tillgodose det ökade behovet av parkering
både för Slottsholmen och för det nu föreslagna planområdet. Miljöoch byggnadsnämnden kan inte se att planbeskrivning eller plankarta
anger att några av parkeringsplatserna ska reserveras för boende på
Slottsholmen – kommer det att regleras på något sätt?
Plankartan
b1. Nivå färdigt golv anges till +2,8 över nollplanet. I planbeskrivningen
sid 28 står angående detta att kommunen ”angivit en lägsta nivå för
färdigt golv för bostäder på +2,8 m över nollplanet (…) som skydd.”
Avses med denna skrivning den riktlinje som kommunen (KF) antagit
2013-06-24 §139, så står där att ”Lägsta grundläggningsnivå vid
detaljplanering och bygglov fastställs till 3,0 meter över havet för
samhällsviktig bebyggelse och till 2,5 meter för bostäder”, vilket inte är
riktigt samma sak.
4(12)
Under ”Ändrad lovplikt” etc står att ”bygglov inte får beviljas förrän
tillsynsmyndigheten…” Det bör anges att skrivningen avser
markföroreningar. Det bör också förtydligas om detta gäller för alla
bygglovspliktiga åtgärder inom hela planområdet eller ej.
Planbeskrivningen
Sid 12. Rubrik Garvaren 6 och 2. Hänvisningen bör göras till plan- och
bygglagens nuvarande paragraf i 8 kap 13 § då angiven 3 kap 12 § är
från den äldre plan- och bygglagen.
Sid 14. Rubrik Riktvärden för trafikbuller. 45 dBA är maximalnivå
inomhus nattetid, inte ekvivalentnivå.
Sid 20 sista raden står om den planerade gården på Långholmen 3 som
”ger ett visuellt släpp i fasaden, vilket gör att man kan se vattnet.”
Skrivningen ger intrycket av att annat inte är möjligt med föreslagna
planbestämmelser. Men denna utformning verkar endast vara ett förslag
från fastighetsägaren. En annan tätare utformning är möjlig utifrån
planbestämmelserna.
Sid 22, q3 Bör förtydligas vilka spår av den tidigare
garverianvändningen som ska bevaras och var de spår i panelen, som
visar tidigare takform, finns.
Sid 25, b1 Se under b1 ovan under Plankartan.
Kommentar:
Parkeringarna som tillkommer på Norra Varvsgatan är allmänna parkeringar som
inte låses vare sig till Slottsholmen eller till någon annan. I detaljplanen för
Slottsholmen bestämdes att allmänna parkeringar skulle tillskapas i närområdet
eftersom man låser totalt 30 st parkeringsplatser för projekt Slottsholmen på
Strömsholmen och Skeppsbrokajen.
Kommunen kommer inom kort att se över riktlinjerna för lägsta nivå (färdigt
golv/grundläggning) utifrån de nya riktlinjer som länsstyrelsen håller på att ta fram
(har nyligen varit ute på remiss). Till dess använder vi oss av lägsta nivå för färdigt
golv för bostäder på +2,8 m över nollplanet.
Bestämmelse och text under Ändrad lovplikt ändras i enlighet med yttrandet.
Texter om hänvisning till paragraf i PBL och riktvärden för buller (i
planbeskrivningen) rättas/ändras i enlighet med yttrandet.
I texten på sid 20 förtydligas att detta är ett förslag på hur bullerfrågan kan lösas.
Vad gäller q3 så kan man läsa vidare i mer om bevarandevärden i Kalmar läns
museums Bebyggelsehistoriska utredning från 2009.
3.
Västerviks Miljö- och energi AB
Elnät
Vänligen beakta elledningarna som finns i området, se bilaga
”elledningar”.
Vatten
Resonemanget kring dagvattenhanteringen känns genomtänkt och bra.
Går det att komplettera planbestämmelserna i enlighet med texten för att
tydliggöra intentionerna? T.ex. att parkeringarna ska bestå av
genomsläpplig markbeläggning samt att parkmarken får användas för att
omhänderta dagvatten.
5(12)
Texten om lukter från pumpstationen på sid 13 bör omformuleras.
Eftersom det är avloppsvatten som hanteras så finns en inneboende
problematik med lukt vid pumpstationen på Norra Varvsgatan. Vid
syrefri nedbrytning av organsikt material i avloppsvatten bildas
svavelväte som luktar som ruttna ägg. Det bildas mest svavelväte vid hög
temperatur och om avloppsvatten står stilla en längre tid.
Luktreducerande åtgärder kan sättas in om lukten blir ett problem.
Kommentar:
Anläggningar för dagvattenhantering ryms inom bestämmelsen Park, och behöver
inte regleras ytterligare. Eftersom dagvattenhanteringen fungerar så pass bra i
området idag ser kommunen inte något behov av att genom planbestämmelser reglera
markbeläggningen på parkeringsytorna. Dock är det kommunens ambition att
anlägga dessa med genomsläppligt material. Övriga synpunkter beaktas i det
fortsatta planarbetet.
4.
Räddningstjänsten
Vi ser inget att tillägga eller ändra.
5.
Långholmen 3 (Västerviks Bostads AB)
Västerviks Bostads AB önskar att texten vid kvartersmark - BHK1
ändras till ”Bostad, handel och kontor samt centrum i hela huset”.
Vår motivering är följande: Först och främst vill vi bygga
hyreslägenheter i hela fastigheten men då byggkostnaderna är höga
önskar vi eventuellt kunna tillskapa kontorsytor även på andra ytor än i
bottenvåningen. Genom att blanda handel, kontor och bostäder
uppfyller vi önskan om en levande stad dygnet runt.
Kommentar:
I planbestämmelsen C – centrum ingår en hel del andra användningar än de som
hittills prövats i planen tex bio, bibliotek, gym, teater, bank, kyrka, vissa hotell
mm. Dessa användningar kräver prövningar och eftersom det inte funnits med
tidigare i planprocessen så anser kommunen att det är för sent att plocka in
centrumanvändningen i detta skede. Kommunen bedömer att K – kontor kan
accepteras i hela byggnaden men fasthåller att H – handel endast får finnas i
bottenvåningen.
6(12)
6.
Garvaren 2 (Columbus ekonomiska förening)
Befintlig byggnad
Tidsbegränsat bygglov 2011 (dnr Bygg 2011/0161) avser ändrad
användning till bostäder. Vi kan därför inte se hur vi på nytt ska söka
bygglov för ändrad användning till bostäder. Bygglovsprövningen är ju
redan gjord av Miljö- och byggnadsnämnden. Den ombyggnad till
bostäder som slutfördes 2012 är utförd utifrån Boverkets byggregler och
övriga krav som ställdes i bygglovet. Att nu ställa nya krav på en befintlig
byggnad anser vi är fel. Byggnaden ska inte byggas om, varför en ny
bygglovsprövning enbart bör gälla en permanentning av det
tidsbegränsade bygglovet som fortfarande är gällande.
I planförslaget har lagts till skyddsbestämmelsen q2 som innebär att
byggnadens karaktär inte får förvanskas. Detta är i full överensstämmelse
med den ombyggnad som gjordes 2012. Då lämnades tydliga riktlinjer
från Kalmar läns museum om fasadens utformning, främst mot den
östra sidan., Från fastighetsägarens sida har lagts ned mycket tid och
resurser för att skapa ett tidstypiskt utseende av byggnaden, bl a har
gamla fönsteröppningar återskapats. Resultatet syns på bilden på sidan
11 i plan- och genomförandebeskrivningen. Det är anmärkningsvärt att
det på försättssidan och även på sidan 22 finns bilder som visar på
byggnadens utformning före ombyggnaden 2012. Vi tycker också att vi
kunde få ett erkännande varför byggnaden idag har ett tidstypiskt
utseende.
Uteplats och bullerskärm
Frågan om uteplats för nuvarande Garvaren 2 togs inte upp i
bygglovsprövningen 2011, så varför ska det läggas till nu? På
bygglovsritningen finns en uteplats inritad utanför nuvarande Garvaren
6 så den lösningen är ju accepterad i det tillfälliga bygglovet (som gäller
för både Garvaren 2 och Garvaren 6, eftersom avstyckning av Garvaren
6 inte var genomförd). Att ordna en uteplats på nuvarande
parkeringsytan, som föreslås i planförslaget, är inte någon tilltalande
lösning. Ett möjligt läge är mot den östra husväggen, intill källartrappan.
Här kan också byggas en mindre skärmvägg som vindskydd. Utöver
detta finns gott om fria grönytor i närområdet.
Efter att vi kontaktat både planhandläggaren och Sweco har vi fått
informationen att bullerutredningen endast är utförd efter teoretiska
beräkningar. Några fysiska ljudmätningar är alltså inte utförda. Någon
hänsyn verkar inte ha tagits till nuvarande plank på 1,5 m (möjligen 1,6
m) i beräkning av nuläge enligt bilaga 1. Sweco framför i ett
kompletterande PM daterat 2016-05-30 att befintligt plank inte har
någon bullerdämpande effekt, något som enbart verkar vara ett
tyckande. Planket borde enligt vår mening ha någon effekt och en
ljudmätning behöver därför göras.
Vi kan inte heller förstå varför en bullerskärm måste var just 2 meter
hög? Nuvarande höjd räcker för att skymma siktlinjen från gårdsytan till
bullerkällan (vägen). Vi vill också nämna att planket är nybyggt 2013 och
har en tillräcklig konstruktion för att påbyggas så att planket blir helt tätt.
På sidan 24 i plan- och genomförandebeskrivningen finns nämnt att
byggnadens fönster sitter ca 2,1 meter över marken, en uppgift som
saknar betydelse eftersom en bullerskärm är tänkt att skapa bullerskydd
av gårdsytan, inte mot byggnaden. Länsstyrelsen har i sitt yttrande
efterfrågat en illustration på bullerskärm vid Garvaren. Denna
illustration har vi inte sett, varför den bör tas fram. En sådan illustration
7(12)
bör också visa nuläge med befintlig bullerskärm. Lämpligt är att en
sektion ritas upp, för att få rätt uppfattning av vägens nivå i förhållande
till Garvarens gårdsytor.
Markföroreningar
I planhandlingarna finns omnämnt om eventuella markföroreningar från
tidigare garveri på fastigheten. Några krav på luftmätning eller
markundersökning ställdes inte i samband med ombyggnaden 2012. Så
länge inget ska göras på fastigheten kan vi inte acceptera krav på nya
undersökningar av eventuella markföroreningar.
Mätning av inomhusluft har gjorts för bl a Garvaren 2. Vi har inget att
invända mot att mätningarna följs upp, eftersom undersökningen visar
på riskvärden i källarplanet. Däremot är värdena låga i bostadsplanet,
varför vi ser det som orimligt att sammankoppla ytterligare luftmätningar
med bygglovsprocessen.
I ett mycket sent skede under granskningstiden (2016-06-02) har vi
dessutom fått ett brev från Miljö- och byggnadskontoret om att en
markundersökning kommer att krävas för ett nytt bygglov. I samband
med ombyggnadsarbetena 2012 gjordes flera schaktarbeten i anslutning
till byggnaden. Under 2013 har dessutom parkeringsytan lagts om. Så
kraven borde ha ställts vid dessa tillfällen. Nu ska inget göras på
fastigheten, varför kravet på markundersökning föreslås bli kopplat till
framtida schaktarbeten på fastigheten, t ex nybyggnad av carport.
Sammanfattning, yrkande
• Kravet på en 2 meter hög bullerskärm vid Garvaren slopas
•
Om kravet på bullerskärm kvarstår ska ljudmätningar utföras på
Garvaren 2 för att få en rättvisande bild av nuläget, samt att en
illustration på bullerskärm tas fram
•
Krav på ytterligare luftmätningar ska inte kopplas till
bygglovsprocessen
•
Krav på markundersökning kopplas till framtida schaktarbeten
på fastigheten
•
Bygglov för Garvaren 2 kan beviljas utifrån
bygglovshandläggning från 2011 och efterföljande bygganmälan,
kontrollplan och slutbevis
Föreslagen lovplikt a1 slopas.
•
Tillägg till yttrande – inkom 2016-06-13
Bullerfrågor
Vi har tagit del av Boverkets PM 2016-06-01 med Frågor och svar om
buller. Det handlar om 75 frågor vilket visar på frågans komplexitet.
Några av frågorna har en tydlig koppling till de synpunkter som vi
framfört för Garvaren 2. Vi vill därför framföra följande som ett tillägg
till vårt yttrande daterat 2016-06-03.
• Trafikbullerförordningen ska inte tillämpas för Garvaren 2
eftersom detaljplanearbetet var påbörjat före den 2 januari 2015.
Garvaren 2 ingick i förslag till detaljplan för Skeppsbrokajen med
närliggande område enligt samrådshandling 2009-11-01.
Detaljplanen för Garvaren och Kabyssen (dpl 1) blev därefter
vilande och den fortsatta planprocessen omfattade enbart
Skeppsbrokajen. Men enligt vår mening var detaljplanearbetet
påbörjat för Garvaren 2. (reflektion på svar på fråga 2 i
8(12)
Boverkets PM 2016-06-01).
•
Det finns inga krav enligt PBL att anordna uteplatser vid
bostäder (svar på fråga 34).
•
Ljudnivå på uteplats bör mätas 1,5 meter över mark (svar på
fråga 36).
•
Även en allmän plats kan tjäna som friyta (svar på fråga 37).
•
Situationer som är svåra att beräkna bör följas upp (svar på fråga
59).
Bakgrund till ny detaljplan
Vi vill också lägga till att i bakgrundsbeskrivning (sidan 2 i Plan- och
genomförandebeskrivning) anges att planens syfte bl.a. är att fastställa
bestämmelserna enligt det tidsbegränsade bygglovet för Garvaren 2. Den
formuleringen borde räcka för att permanenta bygglovet för Garvaren 2
utan att ytterligare krav ska ställas.
Kommentar:
Tidsbegränsat bygglov och permanent bygglov är olika lov som kräver olika
prövningar. I detaljplanen måste vi hantera och lösa frågor kring tex buller och
markföroreningar, annars kan inte planen antas och vinna laga kraft. Länsstyrelsen
granskar kommunens bedömning avseende buller i samband med planprocessen. För
att kunna ge permanent bygglov för bostäder krävs att detaljplanen medger denna
användning. För mer information kring bygglov vänligen kontakta kommunens
Miljö- och Byggnadskontor.
Planbeskrivningen kompletteras med kort text om ombyggnationen 2012.
Exempel (bilder) på hur bullerskärmar kan se ut läggs till i planbeskrivningen.
Angående synpunkter på bulleråtgärder se utdrag ur PM daterat 2016-05-30
(Sweco) nedan: PM:et i sin helhet medföljer planhandlingarna inför planens
antagande.
PM Sweco
Befintligt plank
Det befintliga staket som ligger mellan huset och Slottsholmsleden har ingen
bullerdämpande effekt. Det är ett normalt trästaket som saknar nämnvärda
akustiska egenskaper. De akustiska kraven på en bulleravskärmning medför att den
skall vara helt tät, bryta siktlinjen mellan bullerkälla och mottagare, tillräckligt hög
och stabil samt ha tillräcklig utbredning i längsled (se länk till trafikverket nedan).
Att bygga om befintligt staket bedöms inte som en realistisk åtgärd. Befintlig
konstruktion är för klen och inte alls tät. Det skulle i så fall behöva rivas och en ny
skärm anläggas.
Motiv till att beräkning använts
Den vedertagna rutinen för att kontrollera om gällande riktvärden innehålls är att
göra en beräkning med den Nordiska beräkningsmodellen och inte en mätning. Detta
för att beräkningsmodellen är konstruerad så att den utgör ett standardiserat
genomsnittsvärde under en lång tidsperiod. Att göra en mätning ger egentligen bara ett
värde som är representativt för just det tillfället, med de förutsättningar som är just
då. För att utföra mätning krävs även att väderförhållanden är rätt, att det inte
blåser för mycket, eller åt fel håll etcetera. Vid mätning kan även andra ljudkällor
(allt från personer som pratar, fåglar som sjunger, flygplan, enstaka mycket bullriga
fordon m.m.) störa resultaten och ge missvisande värden.
9(12)
Avsteg
Då beräkningarna visar att 60 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad
innebär det att det inte finns några hinder för att planera bostäder med en area
mindre än 35 m2. Den sida som vetter mot NV klarar kraven för tyst sida, vilket
möjliggör lägenheter där minst hälften av bostadsrummen ligger mot tyst sida.
Det är också en potentiell åtgärd att anlägga en 2 meter hög bullerdämpande skärm
längs med Slottsholmsleden. En sådan skärm behöver då vara helt tät och tillräckligt
lång enligt tidigare utredning, daterad 2015-11-23.
Läs mer på:
http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Va
gutformning/Dokument_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/
Vag_och_gatuutrustning/07_bullerskydd_gatuutrustning.pdf, Trafikverket, 201605-30.
Kommentar till tillägget
Tilläggsyttrandet inkom 16-06-13, efter det att granskningstiden gått ut. Kommunen
vill ändå bemöta yttrandet.
Även om planarbetet påbörjades före 2 januari 2015 kan kommunen tillämpa
riktvärdena i planen. I Boverkets PM 2016-06-01 med Frågor och svar om buller
står det under Fråga 1: ”För äldre ärenden bör en samlad bedömning göras utifrån
den kunskap som är tillgänglig vid prövningen i det enskilda ärendet. Riktvärdena i
trafikbullerförordningen kan då också vägas in”.
Kommunen anser att det vid prövningen, d.v.s. i arbetet med detaljplanen,
framkommit fakta som gör att skyddsåtgärder för buller behöver vidtas. Det handlar
om att uppnå en god boendemiljö såväl inomhus som på gården där människor ska
bo och vistas en lång tid. En friyta lämplig för utevistelse och lek ser inte kommunen
finns i nära anslutning till fastigheten. De allmänna platser som finns i närheten är
smala gräsremsor mellan två gator varav den ena är högtrafikerad.
Länsstyrelsen skriver i sitt granskningsyttrande att man, ”utifrån de föreslagna
åtgärderna som presenterats i handlingarna, såsom bullerskydd, delas kommunens
bedömning, det vill säga att riktvärdena säkras”.
Kommunen gör den samlade bedömningen att ett bullerskydd mot Slottsholmsvägen
kan ge fastigheterna Garvaren 2 och 6 en godtagbar ljudmiljö såväl inomhus i
lägenheterna som utomhus där en friyta för lek, utevistelse och social samvaro kan
tillskapas.
7.
Residenset 24 och Residenset 29 (CA Fastigheter AB)
I plan- och genomförandebeskrivningen på sid 20 visar montage över de
tilltänkta nybyggnationerna enligt nya planförslaget och gällande
Långholmen 3 så innebär det att de nya höjderna helt tar bort siktvyerna
från Residenset 29 och till stor del också från Residenset 24.
Gällande den väsentligt höjda byggnadshöjden för dessa fastigheter
innebär detta att havsutsikten till mycket stora delar tas bort från
Stadshotellets två övre plan som innehåller samtliga ”Best businessrum”,
som är den högsta prisklassen och mycket populära rum, samt från
konferens och grupprum. Dessutom, vilket kanske är mest allvarligt för
Stadshotellet är att vi så sent som under 2014 gjorde stora investeringar i
form av en helt ny konferensavdelning, något som vi hoppas gynnar
Västerviks kommun, dess näringsliv och invånare. Med en investering
om ca 20 Mkr byggde vi en helt ny sjätte våning på hotellet där den helt
avgörande försäljningsfaktorn är den miljö och de utblickar över
Skeppsbrofjärden och skärgården som vi kan erbjuda våra kunder. I det
10(12
fall att dessa kvaliteter skulle försvinna är detta en oerhört kännbar
försämring för hotellets verksamhet och därmed fastighetens värde.
Det förslag till detaljplan som nu föreligger på rubricerade fastigheter
innebär att dessa utblickar byggs bort i all väsentlighet. Hotellets
koppling till havet och skärgården tas ur spel, vilket också väsentligt
påverkar kundens upplevelse hos oss. Det kan inte anses vara i linje med
kommunens Turismstrategi 2020.
Sammantaget innebär detta en väsentligt försämrad konkurrenskraft,
kraftigt minskade intäkter och därmed en kraftig negativ påverkan på
fastighetsvärdet för Majo Hotellinvest AB.
Vad gäller utblickar från de lägenheter i Västervik Residenset 29, som
idag har havsutsikt, så kommer dessa att försvinna helt i och med de nya
tillåtande höjderna på Långholmen 3. Detta illustreras tydligt också via
Era montagevyer i plan- och genomförandebeskrivningen på sid 20.
Även här med ett drastiskt minskat värde för vår fastighet som följd.
CA Fastigheter, som vi också tidigare tillskrev Er, är av tradition för
utveckling och har generellt aldrig synpunkter på andra fastighetsägares
utveckling av sina fastigheter. I detta fall kommer dock föreslagen
detaljplan att på ett mycket konkret sätt påverka av oss ägda fastigheter
med stora värdeförluster som följd samtidigt, som vi påpekat ovan,
minskad möjlighet att erbjuda kunder från när och fjärran en produkt
värdig Västervik.
CA Fastigheter kräver AB kräver därför sammanfattningsvis att högsta
nockhöjd för hela fastigheten Långholmen 3 reduceras till max 17,0
meter (se bifogat dokument med blå markering).
Kommentar:
Kommunen anser inte att planförslaget helt tar bort siktvyerna mot vattnet för
Residenset 24 och 29. Tvärtom anser kommunen att utsikten förändras marginellt
från dessa punkter.
Maximalt tillåtna höjder för Långholmen 3 är lägre i delen närmast Långholmen 1
och har i delen närmast Kvarngatan endast höjts med ca 1,5 m jämfört med gällande
plans höjder. Detta anser inte kommunen är väsentligt högre höjder utan höjder som
fungerar väl på platsen och möjliggör för förtätning av bostäder i centrala Västervik.
Utsikten över havet påverkas mycket lite eftersom utsikten över byggnaden på
Långholmen 1 kommer att bli helt oförändrad. Det är endast vyn mot värmeverkets
skorsten som påverkas.
8.
HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor
Vi hänvisar till tidigare yttrande i ärendet, 2015-09-22; synpunkterna från
vår sida kommer att beaktas med hänsyn till kommunens policy
beträffande funktionshinder och tillgänglighetskrav, samt att man
uppfyller gällande lagar och regler rörande tillgänglighet.
Hänsyn bör beaktas beträffande miljöpåverkan där det tidigare bedrivits
kemtvätt, bensinmack, garveri. Att inomhushalten har förhöjda halter av
bensen skall beaktas. Det skall också beaktas att det inom planområdet
förekommer risk för hög radonhalt.
Kommentar:
Hänsyn till miljöpåverkan tas både i detaljplanen och vid senare bygglovsprövning. I
planbeskrivningen står att nya byggnader ska uppföras radonsäkert. Det är
byggherren som ansvarar för att byggnaderna uppförs i enlighet med bestämmelserna i
bl.a. PBL och BBR.
11(12
Slutsats
Granskning har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18-19 §.
Inkomna synpunkterna har föranlett några mindre ändringar. Förutom
redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande
justeringar:
Ändringar på plankartan:
- Parkeringsytorna minskas ned för att skydda marken 2 meter
från trädkronornas ytterkant.
- BDHK och BHK1 ändras till att tillåta kontor i hela
byggnaderna på Långholmen 1 och 3.
Ändringar i planbeskrivning/ genomförandebeskrivning:
- Ändringar som följer efter förändringar i plankartan.
- Planbeskrivningen kompletteras med text om tillstånd gällande
fornlämning.
- Planbeskrivningen förtydligas avseende förorenade områden
vilka undersökningar som ska krävas samt vilka åtgärder som
behöver vidtas på området.
- Bestämmelse och text under Ändrad lovplikt ändras i enlighet
med yttrandet från Miljö- och Byggnadsnämnden.
- Texter om hänvisning till paragraf i PBL och riktvärden för
buller rättas/ändras i enlighet med yttrandet från Miljö- och
Byggnadsnämnden.
- I texten på sid 20 förtydligas att detta är ett förslag på hur
bullerfrågan kan lösas.
- Vad gäller q3 läggs till att man läsa vidare om bevarandevärden i
Kalmar läns museums Bebyggelsehistoriska utredning från 2009.
- Ändringar angående elnät och lukter från pumpstation enligt
VMEAB:s yttrande.
- Planbeskrivningen kompletteras med text om ombyggnationen
2012 för Garvaren 2.
- Exempel (bilder) på hur bullerskärmar kan se ut läggs till i
planbeskrivningen.
Övrigt
- Planhandlingarna kompletteras med PM Buller, daterat 2016-0530 (Sweco).
De ändringar som föranletts efter granskningen ligger i linjen med vad
som behandlats under processens gång. Föreslaget till detaljplan för
Långholmen 3 m.fl. kan efter ovanstående ändringar antas i
kommunfullmäktige i september 2016.
Samhällsbyggnadsenheten
Sofia Hjertqvist
Planarkitekt
12(12
Detaljplan för
Långholmen 3 m.fl.
Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Enheten för samhällsbyggnad
2016-04-21
Samrådsredogörelse
Handlingar
Till detaljplanen hör följande handlingar och underlag:
-
Plankarta med bestämmelser
Plan- och genomförandebeskrivning
Behovsbedömning
Samrådsredogörelse
Fastighetsförteckning
Bullerutredning
Bebyggelsehistorisk utredning
Antikvarisk förundersökning
Mätning av inomhusluft
Förutsättningar för plansamrådet
Planen har hanterats med normalt planförfarande. Planen har varit föremål för samråd
under tiden 2015-09-04 till 2015-10-02. Miljö- och byggnadskontoret har fått dispens att
lämna synpunkter senast den 22 oktober. Länsstyrelsen har fått dispens att lämna
synpunkter senast den 29 oktober. Handlingarna har sänts till sakägare enligt
fastighetsförteckningen samt till berörda nämnder, organisationer och länsstyrelsen.
Handlingarna har även funnits tillgängliga i Västervik kommuns reception, på
stadsbiblioteket samt på kommunens hemsida. Ett samrådsmöte hölls den 22 september
i Kommunhuset, vilket annonserades i Västervikstidningen och Vimmerbytidning. 14
personer var närvarande på mötet.
Yttranden har inkommit från följande:
STATLIGA ORGAN
1. Länsstyrelsen
2. Lantmäteriet
2015-10-27
2015-09-30
KOMMUNALA ORGAN
3. Miljö- och byggnadsnämnden
4. Västervik Miljö & Energi AB
5. Kulturenheten
2015-10-21
2015-10-02
2015-10-02
SAKÄGARE
6. Garvaren 5, Västervik 4:1, Västervik 4:40,
Kabyssen 2 (Västerviks kommun)
7. Långholmen 3 (Västerviks Bostads AB)
8. Garvaren 2
9. Sjökaptenen 3
10. Trakteraren 20 (Riksbyggens BRF Västervikshus nr. 10)
11. Residenset 24 och Restidenset 29 (CA Fastigheter AB,
för Majo Hotellinvest AB och Fastighets AB Fölungen)
2015-09-04
2015-10-01
2015-09-30
2015-09-28
2015-10-02
2015-10-02
ÖVRIGA
12. HSO;s Referensgrupp för samhällsfrågor
13. Tjustbygdens kulturhistoriska förening
14. Kalmar läns museum
2015-09-25
2015-10-02
2015-09-15
KORT SAMMANFATTNING - SAMRÅDSMÖTET 2015-09-22
Till samrådsmötet kom 14 personer, varav de flesta var sakägare. Eva Hebbel Åslin och
Joakim Svensson från Västerviks Bostads AB var på plats. Sofia Hjertqvist fanns med
från kommunen.
Under samrådsmötet inkom bland annat följande synpunkter/frågor:
•
Volymen det viktiga, att det passar in i miljön och i vår fina stad.
•
Utsikten från den nyinvesterade takvåningen på Stadshotellet kan komma att bli
sämre. Vi marknadsför hotellet med att vi har havsutsikt och riskerar att förlora
mycket pengar på att denna försvinner.
•
Vore bra att återplantera träden som försvinner på Kvarngatan någon
annanstans. Lindarna längs Norra Varvsgatan borde beskäras så att de inte stör
utsikten.
•
Byte till smågatsten på Norra Varvsgatan skulle höja bullernivåerna inne i våra
hus.
•
Garvaren 2 - Kan vi bli tvungna att bekosta en bullerskärm innan vi får
permanent bygglov? Vi upplever inte att det är bullrigt inne i byggnaden. Ingen
trevlig uteplats om man stirrar in i en bullerskärm.
•
Enkelrikta Norra Varvsgatan och ha parkeringar längsmed gatan istället så
slipper man ta av grönytan till parkeringar.
BEMÖTANDE AV INKOMNA SYNPUNKTER
Nedan följer en sammanfattande redogörelse för inkomna skriftliga yttranden.
1. Länsstyrelsen
Länsstyrelsen anser att detaljplanen är förenlig med översiktsplanen.
Riksintressen
Planförslaget ska kompletteras med en beskrivning av hur planen påverkar
riksintresset för kulturmiljövården ”H90 - Västerviks stad”. Kommunen ska
ytterligare redogöra för hur kommunen avser att agera för att undvika negativ
påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen rekommenderar även att kommunen
ser över hur Långholmen 3 kan bevaras genom planbestämmelser, med hänsyn
till riksintresset.
Strandskydd
Kommunen bör förtydliga och utveckla resonemanget om varför
strandskyddet ska upphävas och motivera ställningstagandet med koppling till
strandskyddets syften. På vilket sätt menar kommunen att området redan tagits
i anspråk så att det saknar betydelse för strandskyddets syften? Kommunen bör
resonera kring upphävande av strandskyddet med hänsyn till det femte skälet 7
kap. 18§ MB. Väljer kommunen att hänvisa till det femte skälet bör kommunen
redogöra för det allmänt angelägna intresset samt presentera varför
planförslaget inte kan lokaliseras på annan plats.
Miljökvalitetsnormer (MKN)
Buller
Förtydliga resonemanget om en eventuellt förväntad trafikökning utifrån båda
scenarierna; enkelriktad och dubbelriktad trafik på Norra Varvsgatan.
Kommunen ska redogöra för eventuellt ökade ljudnivåer, vilka effekterna blir,
av ökad dubbelriktad trafik i området och därmed ökade bullernivåer.
För Långholmen 3 överskrider två tredjedelar av fasaden riktvärdet för
ekvivalent ljudnivå, dock endast med 1 dB(A) vilket bedöms som en
accepterad nivå för att avsteg från riktvärden ska kunna göras.
Samtliga fasader ligger dock även över riktvärdena för maximala ljudnivåer. För
Långholmen 3 måste kommunen redogöra för vilka bullerdämpande åtgärder
som ska vidtas för att sänka ljudnivåerna för maximala ljudnivåer, exempelvis
genom ombyggnation eller nybyggnation.
Vatten
Kommunen beskriver att det inte finns någon risk för att grundvattnet och
havet påverkas negativt av dagvattnet. Denna beskrivning anses otillräcklig vad
gäller hur dagvattenhanteringen ser ut idag.
Utveckla beskrivningen av hur dagvattenhanteringen ser ut idag.
Hur påverkar dagvattenhanteringen MKN för vatten?
På vilket sätt påverkar vattenförekonsterna MKN för vatten?
Hur stor påverkan anses planförslaget medföra?
Vilka åtgärder görs för att MKN för vatten inte ska påverkas negativt?
Det saknas ett resonemang som visar på sambanden mellan vattenförekomster,
MKN och markföroreningar. I planbeskrivningen bör markföroreningarnas
eventuella påverkan på dagvattnet beskrivas tillsammans med
markföroreningarnas koppling till MKN för vatten.
Hälsa och säkerhet
Markföroreningar
För Långholmen 1 där en kemtvätt legat bedöms risken för spridning av
föroreningar i marken som stor. Länsstyrelsen antar att marken på Långholmen
3 kan vara förorenad med tanke på de förhöjda halterna av bensen i
inomhusluften.
Länsstyrelsen saknar information om att någon typ av provtagning har utförts
på fastigheterna vilket gör att föroreningssituationen är oklar. Länsstyrelsen gör
bedömningen att en miljöteknisk markundersökning måste göras med bäring
av tidigare verksamheter. Undersökningens syfte är att kartlägga
föroreningssituationen samt föroreningars utbredning.
Länsstyrelsen kan inte med nuvarande underlag bedöma markens lämplighet
för bostäder, handel och kontor.
Översvämning
Istället för att ange lägsta nivå för färdigt golv ska kommunen ange lägsta
grundläggningsnivå eller schaktbotten för att undvika fukt i grunden. För att
skydda mot ökade vattennivåer bör grundkonstruktionen vara belägen vid
rekommenderad nivå. För Västervik gäller riktlinjer för +2,7 meter enligt
rapporten ”Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat –
Översvämning”, 2015, som är ute på remiss.
Övrigt
Fornlämning
Tillstånd krävs för att påbörja markarbeten inom området enligt 2 kap.
Kulturmiljölagen. Inom ramen för tillståndsansökan bedömer Länsstyrelsen
om markarbetena berör fornlämningar i området och om det krävs
arkeologiska åtgärder. Eftersom exploatören blir kostnadsskyldig om någon
fornlämning berörs och då det kan krävas en arkeologisk åtgärd bör
tillståndsansökan ske i god tid innan markarbeten påbörjas.
Länsstyrelsens samlade bedömning
För att Länsstyrelsen ska kunna bedöma lämpligheten för föreslagen
markanvändning behöver planhandlingarna kompletteras med följande:
•
Planförslagets påverkan på MKN vatten och buller.
•
Olämplig bebyggelse med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet
eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
•
Riksintresse.
Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte aktualiserar frågor som kan
föranleda prövning (11 kap. 10 § PBL) gällande:
•
Miljökvalitetsnormer för luft och vatten.
•
Samordningen angående markanvändningen som rör flera
kommuner.
Behovsbedömning
Presentationen med svarsalternativen är mycket kortfattad. Kommunen bör
även presentera i behovsbedömningen om det blir någon påverkan på miljön
samt hur påverkan planförslaget kan förväntas få (inte bara betydande
påverkan). MKN får inte påverkas negativt, helst ska planförslaget innebära en
positiv påverkan.
Om en miljöundersökning skulle visa på föroreningar som innebär en påtaglig
påverkan på miljön ska kommunen även göra en miljökonsekvensbeskrivning.
Samråd har härmed skett.
Rådgivande synpunkter
Syftet beskrivs i flera stycken i planbeskrivningen. Genom att konkretisera
syftet kan tydligheten med planförslaget i sin helhet ökas.
Kommunen kan synliggöra cykeltrafikanternas behov i samband med
planförslaget, och resonemanget kring hur olika trafikanters behov prioriteras
kan reflektera kommunens prioritering enligt kommunens Trafikstrategi.
Att använda såväl byggnadshöjd som nockhöjd försvårar förståelsen för hur
höga framtida byggnader kan bli och ger inte ett enhetligt intryck.
Länsstyrelsen uppmuntrar kommunen till att använda högsta tillåtna
byggnadshöjd i meter över nollplanet för samtliga höjder.
Utveckla resonemanget kring varför man tillåter de angivna höjderna jämfört
med höjderna på Residenset m.fl. grannfastigheter avseende påverkan på
stadsmiljö och gaturummet. Utifrån nuvarande motiveringen rekommenderas
att den högst tillåtna byggnadshöjden för Långholmen 1 och 3 sänks, med
hänsyn till riksintresset ”med småskalig trähusbebyggelse” för att skapa
förutsättningar för fortsatt småskalig bebyggelsekaraktär i framtiden.
Egenskapsbestämmelsen q1 läggs till inom den norra delen av Långholmen 1
eftersom hela fastigheten omfattas av riksintresset och bör skyddas.
Träden längs Norra Varvsgatan kan definieras som ett biotopskyddsområde
enligt 7 kap. 11 § MB. och förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken.
Avståndet mellan parkeringar och träden bör följa riktlinjerna som presenteras
i ”Skydda träden vid arbeten”, 2014. Kommer allén att skadas behöver dispens
sökas hos Länsstyrelsen. Träden bör markeras ut i plankartan.
Övrigt
Kartan på sid 14 saknar teckenförklaring.
En illustration på bullerskärmen vid Garvaren kan öka förståelsen för hur
området kan komma att se ut från Slottsholmsvägen.
Kommentar:
Påverkan på riksintresse
Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur riksintresset (utifrån det
reviderade riksintresset från 2015-06-23) påverkas av föreslagna höjdbestämmelser.
Strandskydd
Kommunen förtydligar i planbeskrivningen att man anser att området redan har tagits i
anspråk på så sätt att där redan idag står byggnader, som har stått där en lång tid.
Kommunen anser att detta skäl är tillräckligt för att upphäva strandskyddet.
Planförslagets påverkan på MKN vatten och buller
Bullerutredningen kompletteras med beräkningar utifrån dubbelriktad trafik på Norra
Varvsgatan. Resonemanget kring vilka åtgärder som kan vidtas för att sänka de maximala
ljudnivåerna utökas. Beskrivningen av nuvarande dagvattenhantering, planförslagets
påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, markföroreningarnas eventuella påverkan på
dagvattnet och koppling till MKN vatten, utvecklas i planhandlingarna.
Olämplig bebyggelse med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för
olyckor, översvämning eller erosion (markföroreningar, översvämning)
Kommunen klargör i planbeskrivningen att markprover togs år 2000 på totalt fyra punkter
runt fastigheter Långholmen 3. Mätningarna gjordes enligt SPIMFABs koncept;
oljeföroreningar i olika fraktioner och PAH. Samtliga jordprover visade värden som låg
under riktvärdena. Kommunen förser Länsstyrelsen med detta material inför granskningen.
Fler markprovtagningar bedöms inte behövas under planarbetet utan i samband med
bygglovsprocessen. Miljö- och byggnadskontoret i Västerviks kommun är tillsynsmyndighet
för samtliga i planen berörda möjliga föroreningar.
I samrådshandlingen har kommunen beskrivit att nya mätningar av inomhusluften ska
göras inför om/nybyggnationer för att avgöra om åtgärder behöver vidtas för att få en lämplig
miljö att bo och vistas i. För att bemöta länsstyrelsens yttrande görs mätningar av
inomhusluften på samtliga berörda fastigheter redan under planarbetet, inför granskningen av
planen. Det som mäts är bensen (Långholmen 3), klorerade kolväten (Långholmen 1) och
PAH (Garvaren 2 och 6). Resultatet av mätningarna presenteras i planhandlingarna.
Västerviks kommun har svarat på omnämnda riktlinjer som är ute på remiss och anser att
det bör finnas sätt att med byggnadstekniska åtgärder kunna godkänna
grundkonstruktioner under +2,7 meter. Kommunen kan tänka sig en planbestämmelse typ
”Byggnad ska uppföras så att naturligt översvämmande vatten upp till +2,7 meter över
nollplanet inte skadar byggnadens konstruktion”. Som kommunen tolkar det finns det inget
i PBL som motsäger en planbestämmelse om färdigt golv. Resonemanget kring detta utökas i
planhanlingarna.
Övrigt
Behovsbedömningen kompletteras enligt yttrandet. De nya luftmätningarna visar inte på höga
föroreningshalter och kommunen bedömer därför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
inte behöver tas fram.
Under avsnittet Höjd samt Påverkan på riksintresset i planbeskrivningen tydliggörs
motiveringen till valda höjdbestämmelser. Höjderna som finns i gällande detaljplaner för Kv.
Residenset är inte över nollplanet utan mäts ifrån gatuhöjd så ska dessa höjder jämföras
måste man räkna dem på samma sätt.
Egenskapsgränsen för parkeringsplatserna har fått sin form för att särskilt hänsyn ska tas
till träden och trädens rötter. I planförslaget lämnas en gräsyta på ca 4 m från trädets stam,
alltså en diameter på ca 8 m runt trädet. Detta bedömer kommunen är ett tillräckligt
avstånd för träd av denna storlek. Hur träden ska skyddas under byggnationen av
parkeringsplatserna, samt hur överbyggnad och växtbädd ska se ut för bästa tänkbara
förutsättningar för trädens rötter beskrivs i planbeskrivningen inför granskningen. Trädallén
bedöms inte skadas av åtgärderna varpå dispens inte anses behöva sökas hos Länsstyrelsen.
Övriga synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet.
2. Lantmäteriet
Planbeskrivning:
Förklara under Ekonomiska frågor att fastighetsägaren till Garvaren 5
kan begära inlösen av området som i planen som läggs ut som
lokalgata, eftersom det skapas en lösenrätt/skyldighet för området.
Ange också att det finns särskilda ersättningsregler om inte en
samförståndslösning kan nås.
Långholmen 1: användningen utökas även till Vård, detta bör anges.
Det kan ofta vara lämpligt att preciseras användningarna Handel och Vård för
att tydliggöra syftet med planen och kunna hantera eventuella störningsrisker.
Plankarta och Fastighetsförteckning:
Inget att erinra.
Kommentar:
Garvaren 5 är kommunens fastighet så inlösen är inte aktuellt. En precision av
bestämmelserna Vård och Handel undersöks närmare i det fortsatta planarbetet.
3. Miljö- och Byggnadsnämnden (MBN)
Parkering
Frågor som rör detaljerad utformning av parkeringsplaneringen, som
lokalisering av parkeringsområden, dimensionering av parkeringsanläggningar,
val av gemensamhetsanläggningar och tomtparkering mm ska kommunen
avgöra genom detaljplan.
Om kommunen bestämmer sig för en lösning via gemensamhetslösning ingår
det som led i planarbetet att utreda förutsättningarna för att bilda en sådan
anläggning och att anläggningen regleras, i planbestämmelserna.
Ett avtal om parkeringsköp där utrymmet inte är preciserat kan inte godtas,
eftersom fastighetsägaren då inte kan visa att utrymmet kommer att lokaliseras
i närheten av tomten. De som ingår i avtalet måste ge en rimlig garanti för att
en utbyggnad av parkeringsutrymmet sker i takt med eventuellt växande behov
för fastigheten.
Det är bra att planbestämmelserna anger ett tal för hur många
parkeringsplatser som ska anordnas per lägenhet, men då det inte framgår var
utrymmena för parkeringsplatserna ska lokaliseras bedömer MBN att det är
väsentligt att en mer konkret redovisning av parkeringsutrymmena görs i
detaljplanens bestämmelser.
Det är positivt att fler parkeringsplatser anläggs på Norra Varvsgatan. Att göra
gatan enkelriktad är positivt, det bör möjliggöra för ytterligare
parkeringsplatser. MBN ställer sig frågande till om parkeringsplatserna på
Norra Varvsgatan kommer att kunna tillgodose det ökade behovet av parkering
både för Slottsholmen och för det föreslagna planområdet.
Friytor
MBN noterar att bedömning av friytor för lek och utevistelse hänskjuts till
bygglovsskedet.
Buller
A1 – precisera för vad bygglov inte får ges innan bullerskärm har uppförts.
Bullerskärmen i sig kräver också bygglov.
A2 – Definiera vilka rum i en bostad som räknas som bostadsrum.
Teckenförklaring till bilden på sid 14.
Kommentar:
Efter samrådet har Västerviks Bostads AB förtydligat att tillräckligt antal garageplatser för
de boende ska finnas i den nya byggnaden på Långholmen 3. Det finns dessutom gott om
lediga parkeringsplatser i parkeringshus/anläggningar inom rimligt gångavstånd från
planområdet. På Skeppsbron, Garvaren, Västerport och i Roséns parkeringshus finns i
genomsnitt ca 100 lediga parkeringsplatser (genomsnittligt värde utifrån kontinuerligt
genomförda mätningar). Utöver ovan angivna anläggningar finns kantstensparkering, mindre
parkeringsanläggningar samt Läroverksplan inom 0-500 meter.
Övriga synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet.
4. Västervik Miljö & Energi AB
Ordet ”pumphus” bör ersättas av ”pumpstation”. I plankartan bör förtydligas
att allmän platsmark ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska
ledningar. Utveckla hur arbetet med pumpstationens förändrade utseende (som
beskrivs i planbeskrivningen) ska gå till och hur det ska finansieras. E-områdets
befintliga byggnads takhöjd är högre än 3,5 m och vill man dessutom klä in det
med sedumtak så ryms det inte inom högsta nockhöjd 3,5 m.
Under avsnitten Höga vattenstånd/översvämning och Vatten, dagvatten och avlopp
nämns åtgärder för att förhindra skada på byggnader pga ev. framtida
extremvattenstånd och dagvattenflöden, vilket är positivt men inte helt tydligt.
Hur säkerställer planen att exempelvis genomsläppliga markmaterial används
och att det finns ytor där vatten kan samlas tillfälligt?
Kommentar:
Pumpstationen ges en ny nockhöjd på 4,5 m. Uppförandet och driften av eventuella
sedumanläggningar på tak och väggar hanteras utanför planarbetet mellan Västerviks
kommun och VMEAB. Resonemanget kring dagvattenhanteringen utvecklas i
planhandlingarna inför granskningen.
5. Kulturenheten
Det är bra att fastigheterna Långholmen 1, Garvaren 2 och 6 skyddas i planen
med bestämmelsen q. Långholmen 1 är en bra representant för de hus som
välbesuttna familjer lät uppföra i staden. Butiksfasaden i bottenvåningen är en
av få kvarvarande i sitt slag och är omistlig.
Kvarteren som vetter ut mot Skeppsbron var en markör för Västerviks
välstånd och expansion under 1700- och 1800-talen. Det är Skeppsbron och
bebyggelsen på åsen ovanför som möter den som kommer sjövägen till
Västervik.
Den nuvarande byggnaden på Långholmen 3 samspelar förhållandevis väl med
intilliggande bebyggelse vad gäller höjd, volym, fasad och färgsättning.
Ändringar i planområdet måste göras med stor försiktighet eftersom
kulturmiljön är mycket värdefull för att kunna förstå hur staden har utvecklats.
Volymer och höjder måste anpassas efter den omgivande kulturmiljön så att
befintliga värden inte förvanskas, såväl från Strömsgatan som Norra
Varvsgatan.
Ny bebyggelse bör inte byggas högre än redan befintlig i kvarteret
Långholmen. Fasadmaterial bör vara trä eller puts och färgskalan ljus. Fönster
och balkonger bör placeras så att fasaden inte ger ett rörigt intryck från
Skeppsbron. Balkonger ut mot Skeppsbron bör helst undvikas. Går inte det
måste de placeras och anpassas så att den nya fasaden inte stör den befintliga
på Långholmen 1 som saknar balkonger ut mot Skeppsbron.
Den småskaliga trä- och småstaden är viktiga delar i riksintresset för
kulturmiljövården H90 Västervik och ska beaktas så att ingen påtaglig skada
görs som påverkar riksintresset negativt.
Kommentar:
Samhällsbyggnadsenhetens bedömning är att riksintresset med föreslagna volym inte påverkas
negativt av planen. Planbeskrivningen kompletteras med en beskrivning av hur riksintresset
påverkas av föreslagna höjdbestämmelser. Fasadmaterial, färgskala samt hur fönster och
balkonger ska placeras hanteras i bygglovet, med hänsyn till kulturmiljön.
6. Garvaren 5, Västervik 4:1, Västervik 4:40, Kabyssen 2
Genom Tage Gustafsson, Mark- och exploateringsstrateg
Ingen erinran.
7. Långholmen 3
Västerviks Bostads AB önskar att texten vid Kvartersmark - BHK1 ändras till
”Bostad, handel och kontor. Handel tillåts endast i bottenvåningen”.
Kommentar:
Samhällsbyggnadsenheten anser att en blandning av bostäder och verksamheter inom
kvarteret Långholmen bidrar till förtätning och liv i staden dygnet runt. Publika
ändamål på bottenvåningarna ger liv åt staden och gatan dagtid medan bostäderna
gör att byggnaderna fylls med liv och rörelse resten av dygnet. Skulle det enbart bli
kontor i byggnaderna skulle det bli mörkt och tomt i byggnaderna på kvällar och
helger. Samhällsbyggnadsenheten bedömer således att planbestämmelsen ska
kvarstå.
8. Garvaren 2
Positivt att Garvaren 2 och 6 är med i planen och att man tillåter byggnation av
uthus och garage på gården. Det är också positivt att byta markmaterial på
Norra Varvsgatan och att man tar bort trottoarerna mot kv. Garvaren.
Beläggningen på gångstråken bör lämpa sig för rullstolar, barnvagnar och
gående med rullator. Bra att det blir ändring av området på Garvaren 5 till
lokalgata (allmän plats).
Vi anser att beteckningen a1 i första hand ska tas bort. I andra hand yrkas att
texten kompletteras så att villkoret endast gäller för framtida bygglov utöver
det tidsbegränsade bygglov som lämnats 2011 för Garvaren 2 och 6. Villkoret
ska inte heller gälla för enbart uthus, garage och dylikt på gårdsytan.
Genomförda fönsterbyten 2012 för Garvaren 2 uppfyller de bullerkrav som
har ställts. De boende upplever inga problem med buller från
Slottsholmsvägen eller Norra Varvsgatan.
Vår förhoppning är att det tidsbegränsade bygglovet på Garvaren 2 och 6
kommer att omvandlas till permanent bygglov utan att vi behöver lämna in nya
handlingar.
Norra varvsgatan stavas med stort V – Norra Varvsgatan. Skeppsbrokajen
stavas med stort S.
Kommentar:
A1 ändras till ”Bygglov för ändrad användning till bostäder får inte ges förrän ett
bullerskydd har uppförts mot Slottsholmsvägen”. Bygglov får med andra ord ges för
garage/uthus och plank utan att bullerskydd krävs. Buller är en av de frågor som
Länsstyrelsen tittar på vid sin granskning av planen och riktvärdena måste följas för att inte
påverka människors hälsa negativt. Det tidsbegränsade bygglovet kan inte omvandlas till ett
permanent bygglov utan att en ny prövning görs.
9. Sjökaptenen 3
Jag vill inte ha bullrande, knölig och guppig körbana på Norra Varvsgatan. Byte
av asfalt till smågatsten skulle medföra mer än en fördubbling av ljudnivån på
gatan enligt Ulf Sandberg på VTI i Linköping. Ljudnivån kan kanske ytterligare
fördubblas genom att ljudet studsar mellan fastigheterna på min gata.
Nuvarande ljudnivå bör mätas som referens. Min fastighet ska inte byggas om
och jag kan alltså inte påverka bullernivån. Att byta beläggning enligt förslaget
ligger inte i tiden när man normalt vill sänka bullernivån.
För att skapa mer intim och turiststämning i kvarteret bör de höga
belysningsstolparna bytas mot lägre gammaldags typ Båtsmansgatan.
I övrigt har jag inga synpunkter på detaljplanen som verkar genomtänkts och
intressant. Hoppas den kommer igång så snart som möjligt.
Kommentar:
Typ av markbeläggning är inte något som fastställs inom ramen för detaljplanen. Ett
eventuellt byte av markbeläggningen på Norra Varvsgatan ska föregås av en utredning
utifrån olika aspekter som buller, estetik, tillgänglighet m.m. Byte av belysningsstolpar är
inte heller något som bestäms i planen utan ryms inom kommunens kontinuerliga arbete med
upprustning/stadsförnyelse.
10. Trakteraren 20
Bullernivån på Strömsgatans stenbelagda yta kommer att inverka negativt för
befintliga boenden såväl som de nya, på grund av ökad trafik. Parkering för det
nya huset ska skötas inom egen fastighet om möjligt, tänkt parkering utmed
grönområdet tar till stor del bort de gröna ytor som finns idag. Den större
huskropp som planeras gör att Kvarngatan blir mörk och inkräktar på utsikten
för närboende. Sjöutsikten försvinner för ett antal boende helt eller delvis,
vilket starkt påverkar värdet på befintliga lägenheter. På platsen låg tidigare en
bensinstation, har man utrett miljöpåverkan på fastigheten och dess
omgivningar? Vi motsätter oss därför en ökad byggnadshöjd. Höjden på det
nya bygget bör inte gå över befintlig nock på dagens fastighet eller det gamla
huset i samma kvarter.
Kommentar:
Trafiken på Strömsgatan bedöms inte öka p.g.a planen eftersom parkeringsplatser till de nya
lägenheterna på Långholmen 3 avses byggas i källaren med infart från Norra Varvsgatan.
Planens föreslagna höjder på Långholmen 3 är endast något högre än vad gällande detaljplan
medger för fastigheten. Kommunens bedömning är att höjderna är lämpliga och visar hänsyn
till kulturmiljön. Vid förtätning mitt i centrala staden finns alltid risken att viss utsikt kan
komma att förändras. Markföroreningsfrågan är utredd i planen.
11. Residenset 24 och Restidenset 29
Den väsentligt höjda byggnadshöjden för fastigheterna Långholmen 1 och
Långholmen 3 innebär att havsutsikten till mycket stora delar tas bort från
Stadshotellets två övre plan som innehåller samtliga ”Best businessrum” som
är den högsta prisklassen med mycket populära rum samt konferens- och
grupprum. Dessutom gjordes 2014 stora investeringar i form av en helt ny
konferensavdelning, något som vi hoppas gynnar Västerviks kommun, dess
näringsliv och invånare. För ca 20 Mkr byggde vi en ny sjätte våning på hotellet
där den helt avgörande försäljningsfaktorn är den miljö och de utblickar över
Skeppsbrofjärden och skärgården som vi kan erbjuda våra kunder. Om dessa
kvaliteter skulle försvinna är det en oerhört kännbar försämring för hotellets
verksamhet och därmed fastighetens värde.
Med detaljplanförslaget tas hotellets koppling till havet och skärgården ur spel,
vilket också väsentligt påverkar kundens upplevelse hos oss. Det kan inte anses
vara i linje med kommunens Turiststrategi 2020.
Sammantaget innebär detta en väsentligt försämrad konkurrenskraft, kraftigt
minskade intäkter och därmed en kraftig negativ påverkan på fastighetsvärdet
för Majo Hotellinvest AB.
Lägenheterna på Residenset 29, som idag har havsutsikt, kommer att försvinna
helt. Även här med ett drastiskt minskat värde för fastigheten som följd.
Kommentar:
Volymskisser ska tas fram till granskningen av planen. Dessa ska visa på hur utsikten
från Stadshotellet och angränsande byggnad i kvarteret Residenset kan förändras i och med
planen.
12. HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor
Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövården H90 samt
fornlämningsområde vilket bör beaktas och eventuellt åtgärdas.
Beträffande mark- och miljöförhållanden så ligger området inom lokal
förekomst av högradonmark vilket man ska ta hänsyn till i samband med
bygglovet.
För att uppfylla krav på tillgänglighet enligt PBL, 8 kap. 4§, ska en byggnad
vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att den är tillgänglig och
användbar för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga.
Tillgänglighet enligt Boverkets BFS 2011;5, ALM2, bör beaktas beträffande
allmänna råd, exempelvis bör nivåskillnader märkas då de kan utgöra en fara
för synsvaga och för personer med andra orienteringssvårigheter.
Kontrastmarkering av trappor mm.
Västerviks kommuns Policy för funktionshinderfrågor ligger till grund för
detaljplanen för att uppfylla gällande lagar och regler kring tillgänglighet.
Kommentar:
Synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet.
13. Tjustbygdens Kulturhistoriska förening (TKF)
TKF instämmer i utredningarnas rekommendationer för hur kulturvärdena kan
bevaras och uppfattar att rekommendationerna tagits tillvara i planförslaget.
TKF ställer sig därför positiv till det framlagda förslaget.
14. Kalmar läns museum
Kalmar läns museum anser att planen lyfter fram och skyddar de
kulturhistoriska värdena som finns i området.
SAMMANFATTNING
Plansamråd har genomförts enligt Plan- och bygglagen 5 kap.
Inkomna synpunkter har föranlett vissa kompletteringar och ändringar av planhandlingarna.
Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta genomförs följande justeringar:
Ändringar på plankartan:
-
-
a1 ändras till ”Bygglov för ändrad användning till bostäder får inte ges förrän bullerskydd har
uppförts mot Slottsholmsvägen”.
Egenskapsbestämmelsen q1 läggs till inom den norra delen av Långholmen 1.
Pumpstationen ges en ny nockhöjd på 4,5 m.
Bestämmelsen p1 tas bort då den skulle göra att befintlig byggnad blir planstridig. Tidigare p2bestämmelsen omdöps till p1.
Under Ändrad lovplikt ändras texten till: Bygglov får inte beviljas förrän tillsynsmyndigheten godkänt
genomförda åtgärder för att uppnå värden motsvarande känslig markanvändning.
Bestämmelsen b1 kompletteras.
Byggnadshöjden +18,5 m över nollplanet ersätter +17,0 eftersom endast en väldigt liten del av
byggnaden kan bli +17,0 m då en gård behöver finnas på fastigheten för att man ska klara godkända
bullernivåer.
Vissa bestämmelser förtydligas med att de gäller inom hela användningsgränsen.
Justering och komplettering av planbeskrivning/genomförandebeskrivning
rörande:
-
-
Nya mätningar av inomhusluft på Långholmen 1 och 3 samt Garvaren 2 och 6. Utökat
resonemang kring frågan.
Utökat resonemang om buller utifrån kompletterande bullerberäkning för dubbelriktad trafik.
Kompletterad beskrivning av planens påverkan på riksintresset utifrån föreslagna höjder.
Redovisning av volymskisser/utsiktsvyer.
Förtydliga resonemanget kring skäl nr. 1 för upphävande av strandskyddet.
Beskrivningen av nuvarande dagvattenhantering, planförslagets påverkan på
miljökvalitetsnormer för vatten, markföroreningarnas eventuella påverkan på dagvattnet och
koppling till MKN vatten, utvecklas i planhandlingarna.
Utökat resonemang kring översvämning – planbestämmelse.
Trädallén och parkeringsplatserna – utökat resonemang.
-
Definition av begreppet ”bostadsrum” läggs till under bestämmelsen a2.
En karta som visar på lediga parkeringsplatser inom närområdet läggs till.
Stavfel och andra missuppfattningar korrigeras/utvecklas för att förtydliga detaljplanens
intentioner.
Text korrigeras angående ändringarna i plankartan.
Behovsbedömning
- Komplettering angående miljöpåverkan.
Övrigt
-
Rapporten efter luftmätningarna medföljer planhandlingarna.
Bullerutredningen kompletteras.
I övrigt berör synpunkterna frågor som inte regleras i detaljplanen eller inte har föranlett
några ändringar av planhandlingarna.
Föreslaget till detaljplan för Långholmen 3 m.fl. kan efter genomförande av ovanstående
ändringar ställas ut för granskning.
Kommunstyrelsens förvaltning
Sofia Hjertqvist, Planarkitekt
Detaljplan för Långholmen 3 m.fl,
Centrumgården i Västervik,
Västerviks kommun, Kalmar län.
BEHOVSBEDÖMNING/
AVGRÄNSNING
av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Enheten för Samhällsbyggnad 2012-08-27
Komplettering av behovsbedömning gjord 2014-09-15
samt 2016-02-04
Behovsbedömning/ Avgränsning
Enligt 6 kap 11 § miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en
detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Behovsbedömningen är
ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens genomförande medför en betydande miljöpåverkan.
Nedanstående checklista är grunden för en genomgång av de kriterier som kan
innebära en sådan påverkan som innebär att en miljökonsekvensbeskrivning
skall upprättas. De tre inledande frågorna är föranledda av lagstiftningens
direkt utpekade verksamheter och åtgärder som kräver miljöbedömning.
Checklistan ligger också som grund för beslut om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen om en sådan skall göras.
Planens syfte
Syftet med detaljplanen är att planlägga fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 och Garvaren 6 för ändamålen bostad, vård, handel och
kontor. I syftet ingår även att se över den allmänna platsmarken på Norra
Varvsgatan, fastighet Västervik 4:40, för att få till en väl fungerande trafiklösning och ett attraktivt stråk. Dessutom är planens intentioner att möjliggöra för
visuella och funktionella förlängningar av Storgatan, Kvarngatan, Nygatan och
Båtsmansgatan från staden ner mot skeppsbrokajen.
4 kap 34 § Plan- och Bygglagen
Marken kommer att tas i anspråk för bostäder, kontor och handel mestadels
inom befintliga byggnader kompletterat med nya byggnadskroppar och ingen
betydande miljöpåverkan kan antas uppstå.
Bilaga 1 och 3 § 4 Förordningen om MKB
Planläggningen antas inte medföra en betydande miljöpåverkan.
2
CHECKLISTA FÖR MILJÖBEDÖMNING
PLANEN
Beskrivning / Påverkan
Verksamheter och åtgärder Planens syfte är att planlägga för bostad,
vård, kontor och handel. Syftet är också att
se över den allmänna platsmarken.
Andra planer och program
Långholmen 1 och 3 är tidigare planlagt för
bostad men med bestämmelser om att
”varje våningsplan får ej fler än tre bostadslägenheter uppföras” och ”balkonger och
takkupor tillåts ej”. Garvaren 2 är sedan
tidigare planlagt för garage- och motorservice, Norra Varvsgatan som allmän plats,
gatuplantering, och Kvarngatan som allmän
plats, gata.
I den fördjupade tätortsstudien från 1990
anges centrumändamål – handel, kontor,
hotell, bostad m.m.
Miljöintegration
Miljöbedömningen i sig utgör den efterfrågade integrationen.
Miljöproblem
Planläggningen anses inte skapa några miljöproblem.
Gemenskapens miljölagstiftning
Ingen lagstiftning berörs.
PLATSEN
Betydelse och sårbarhet
Nuvarande markanvändning
För Garvaren 2 finns ett tillfälligt bygglov
för bostad. Långholmen 3 är planlagt för
bostad men använts idag som kontor. Långholmen 1 är planlagt som bostad.
Överskridna miljökvalitetsnormer eller finns andra
miljöproblem
Det finns inget som tyder på att miljökvalitetsnormer kommer att överskridas.
Miljöproblem
På Långholmen 3 har det funnits en bensinstation som inte har sanerats. Det kan finnas
cisterner kvar med bensin/ diesel/ eldningsolja kvar under mark. Det har även funnits
verkstad, spolhall och smörjgrop i fastigheten. Mätningar av inomhusluften har visat på
förhöjda halter av bensen.
3
På Långholmen 1 har det tidigare funnits en
kemtvätt och det är troligt att detta kan påverka inomhusluften samt miljön på gården.
Pumphuset på Norra Varvsgatan kan orsaka
problem med lukt.
Inom fastigheterna Garvaren 2 och Garvaren 5 har det tidigare varit ett garveri där det
bland annat förekommit kromgarvning.
Kulturarv
Byggnaderna på Långholmen 1 och Garvaren 2 har värden ur kulturmiljösynpunkt.
Särdrag i naturen
Nej
Skyddade områden
Nej
PÅVERKAN
Betydande påverkan
Kriterier
Ja
Nej
Nationella och regionala
miljökvalitetsmål
X
Miljöstrategi för Västerviks
kommun
X
Kommentarer
Kan påverkan mildras?
GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN
Kriterier
Ja
Nej
Kan påverkan mildras?
5 kap om miljökvalitetsnorm
(luft, vatten eller mark)
X
Det finns inget som tyder på
att miljökvalitetsnormer
MKN kommer att överskridas. Planområdet tillhör
Skeppsbrofjärdens vattenförekomst vilken nuvarande
ekologisk status för ytvatten
är otillfredsställande och den
kemiska statusen är ej god.
Ett genomförande av planen
bedöms inte påverka möjligheten att kunna förbättra
miljökvalitetsnormen för
vatten till år 2021.
Anmälan eller tillståndsprövning (täkt, avfall, farligt
material etc)
X
Skydd (Natura 2000, naturreservat, landskapsskydd,
biotopskydd, strandskydd,
X
Strandskyddet återinträder
när ny plan upprättas. Skäl
för upphävande finns då
4
skyddsområde för vattentäkt, byggnadsminne)
planen endast reglerar befintliga byggnader.
Naturvårdsprogram
X
Fornlämningar
X
Planområdet ligger inom
fornlämningsområdet RAÄ
94 Västerviks stad.
Kommunala policys program eller planer.
X
Kulturminnesvårdsprogrammet, centrala staden.
Skyddsavstånd
X
RIKTLINJER
HUSHÅLLNING MED MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER
3, 4 kap om hushållning av
mark och vatten (Riksintresse)
X
Planområdet ligger inom
riksintresseområde H 90,
Västerviks stad.
Avsevärd förändring av
mark- och vattenanvändning
X
Området är till största del
redan planlagt för likartad
verksamhet. Intilliggande
kvarter omfattar både kontor, handel och bostäder.
Alternativ lokalisering, markanvändning
X
Uttömning av icke förnyelsebar naturresurs
X
Rekreation (förbättring eller
försämring)
X
Kulturmiljö
X
Hänsyn till riksintresset och
kulturminnesvårdsprogrammet måste tas vid utformningen av byggnader.
Nej
Kan påverkan mildras?
X
Tidigare verksamheter i
form av bl.a. bensinstation,
kemtvätt och garveri kan
medföra risk för markföroreningar. Markprover togs
Ej aktuellt.
MILJÖPÅVERKAN
Kriterier
Mark (förorening, erosion)
Ja
5
år 2000 på totalt fyra punkter runt fastigheten Långholmen 3. Mätningarna
gjordes enligt SPIMFABs
koncept; oljeföroreningar i
olika fraktioner och PAH.
Samtliga jordprover visade
värden som låg under riktvärdena.
Mätningar av inomhusluften
på fastigheterna inom planen
kan behöva göras under
planarbetet. Om en ev.
undersökning skulle visa på
föroreningar som innebär en
påtaglig påverkan på miljön
ska kommunen göra en miljökonsekvensbeskrivning.
Vatten (flödesriktning,
grundvattenkvalitet, vattentillgång etc)
Luft och klimat (luftrörelse)
X
Vegetation (införande av ny
växtart, minskning eller införande av art)
Djurliv (förändring av sammansättning eller antal,
minskning eller införande
av art, gräns)
Landskaps- och stadsbild
X
X
X
Inga kända hotade djurarter
inom aktuellt planområde.
X
Ombyggnad/nybyggnad ska
ta hänsyn till omgivande
byggnader.
Miljöpåverkan från omgivande verksamhet
X
Bostäder i centrumnära läge
kan innebära risk för störningar från nöjesverksamheter, trafik och liknande.
Transporter/Kommunikation
(minskning eller ökning)
X
Parkeringsbehovet kommer
behöva utredas vidare under
planarbetet.
HÄLSOEFFEKTER
Ljus (bländande ljussken)
X
Luftkvalitet (luftföroreningar, lukt, partiklar, allergirisk)
X
Närheten till pumphuset på
Norra Varvsgatan (eventuellt
luktproblem) måste beaktas.
6
Buller och vibrationer
X
Otrygghet
X
Ökad trygghet då byggnaden
på Långholmen 3 nyttjas
dygnet runt.
Risk (explosionsrisk, utsläpp, radon, elektromagnetisk strålning)
X
Planområdet ligger inom
”Områden med lokala förekomster av högradonmark”
(SGU 1988).
Nej
Kan påverkan mildras?
ÖVRIGT
Kriterier
Ja
Uppstår kumulativa eller
tillfälliga miljöeffekter
X
Motverkas ekologiskt hållbar utveckling (energi,
material, avfallsmängd)
X
Betydande miljöpåverkan i
närliggande kommuner
eller land
X
Motiverat ställningstagande/Avgränsning
Genomgången av checklistan visar att syftet med planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därmed behövs inte en miljöbedömning enligt
miljöbalkens bestämmelser göras.
Medverkande tjänstemän
Enheten för samhällsbyggnad
Miljö- och byggnadskontoret
Sofia Hjertqvist
Planarkitekt
Lars Karlsson
Kommunekolog
7
Fastighetsförteckning till detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik
Västerviks kommun, Kalmar län
Upprättad av Kommunstyrelsens förvaltning, Enheten för samhällsbyggnad
i Västervik den 8 april 2016
Fastigheter inom plan
Fastighet
Fastighetsägare
GARVAREN 2
Fastigheten Columbus Ekonomisk Förening
Anm.
c/o PARIGMA INVEST AB
BOX 47063
10074 STOCKHOLM
GARVAREN 5
VÄSTERVIKS KOMMUN
59380 VÄSTERVIK
GARVAREN 6
Adam Antonsson
NORRA VARVSGATAN 7 LGH 1102
59330 VÄSTERVIK
LÅNGHOLMEN 1
KUSTSTADEN FASTIGHETER I
VÄSTERVIK AB
GARVAREGATAN 6
57230 OSKARSHAMN
LÅNGHOLMEN 3
VÄSTERVIKS BOSTADS AB
BOX 502
59325 VÄSTERVIK
VÄSTERVIK 4:1
VÄSTERVIKS KOMMUN
Taxerad ägare
59380 VÄSTERVIK
VÄSTERVIK 4:40
VÄSTERVIKS KOMMUN
Taxerad ägare
59380 VÄSTERVIK
Fastigheter utom plan
Fastighet
Fastighetsägare
KABYSSEN 1
TjustFastigheter AB
Anm.
Box 502
59325 VÄSTERVIK
_________________________________________________________________________________________Sid 1 (3)
Fastighetsförteckn. till Detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik
Västerviks kommun, Kalmar län
KABYSSEN 2
VÄSTERVIKS KOMMUN
Taxerad ägare
59380 VÄSTERVIK
KAPELLET 3
Hanna Karin Blomberg
NYGATAN 2 A LGH 1001
59330 VÄSTERVIK
KAPELLET 4
Hanna Karin Blomberg
NYGATAN 2 A LGH 1001
59330 VÄSTERVIK
KAPELLET 8
HSB BRF KAPELLET I VÄSTERVIK
c/o HSB BRF KAPELLET I VÄSTERVIK
FISKARETORGET 1
59330 VÄSTERVIK
RESIDENSET 24
VÄSTERVIKS KOMMUN
Lagfart
59380 VÄSTERVIK
MAJO HOTELLINVEST AB
Taxerad ägare
STORG 3, STADSHOTELLET
59330 VÄSTERVIK
RESIDENSET 29
VÄSTERVIKS KOMMUN
Lagfart
59380 VÄSTERVIK
FASTIGHETS AB FÖLUNGEN
Taxerad ägare
BOX 716
39127 KALMAR
RIDDARHUSET 1
Frank Aarseth
NEDRE BERGSVÄGEN 6
12634 HÄGERSTEN
SJÖKAPTENEN 1
Bengt Christiansson
NYGATAN 1 LGH 1201
59330 VÄSTERVIK
SJÖKAPTENEN 2
Anders Edlund
NORRA VARVSGATAN 22 A
59330 VÄSTERVIK
_________________________________________________________________________________________Sid 2 (3)
Fastighetsförteckn. till Detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik
Västerviks kommun, Kalmar län
SJÖKAPTENEN 3
Hans Gånge
NORRA VARVSGATAN 24
59330 VÄSTERVIK
SJÖKAPTENEN 4
Marica Jakobsson Mucha
BÅTSMANSGATAN 4
59330 VÄSTERVIK
Henryk Mucha
BÅTSMANSGATAN 4
59330 VÄSTERVIK
SMUGGLAREN 1
K Larsson Fastigheter i Västervik AB
GRANTORPSVÄGEN 42
59338 VÄSTERVIK
TRAKTERAREN 20
RIKSBYGGENS BRF VÄSTERVIKSHUS NR 10
BOX 259
59323 VÄSTERVIK
Servitut och rättigheter som berörs av planförslaget
Belastar
Till förmån för
Ändamål
Officialservitut
GARVAREN 2
GARVAREN 6
Parkeringsplats
I tjänsten
Erik Persson
_________________________________________________________________________________________Sid 3 (3)
Fastighetsförteckn. till Detaljplan för Långholmen 3 m.fl., Västervik
Västerviks kommun, Kalmar län
PM
UPPDRAG
UPPDRAGSLEDARE
DATUM
Trafikanalys Västervik
Joakim Bengtsson
2015-11-25
UPPDRAGSNUMMER
UPPRÄTTAD AV
7000443
Mathieu Boué
Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt
Långholmen 1 och 3
Inledning
Sweco har tidigare åt Västerviks kommun tagit fram trafikprognos och bullerberäkningar för ny
detaljplan för fastigheterna Garvaren 2, 5 och 6, Västervik 4:1, 4:40 samt Långholmen 1 och 3,
se PM Bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 daterat 201506-25
Syftet med kompletteringen är att se hur situationen för trafikflöden och bullernivåer blir vid
dubbelriktad, istället för enkelriktad, trafik på Norra Varvsgatan, på anmodan av länsstyrelsen.
Beräkningen av bullernivåer har gjorts på två scenarier:
•
Nuläget, med tillkommande trafik från detaljplaneområdet och förändringar i gatunätet
enligt detaljplanen. Förändringen jämfört med tidigare beräkningar är att Norra
Varvsgatan tillåter dubbelriktad trafik
•
Scenario med Södra Infarten i drift, Fiskaretorget avstängt för biltrafik, Storgatan
avstängd för biltrafik mellan Västra Kyrkogatan och Hamngatan samt med tillkommande
trafik från detaljplaneområdet och förändringar i gatunätet enligt detaljplanen.
Förändringen jämfört med tidigare beräkningar är att Norra Varvsgatan tillåter
dubbelriktad trafik
memo02.docx 2012-03-2814
1 (9)
Sweco TransportSystem AB
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Trafikflöden
Resultaten av VISUM-körningarna redovisas i tabell 1 och i figurerna 1-2 nedan.
Andelen tung trafik och hastigheten redovisas i tabell 1.
Jämfört med tidigare beräkning, med Norra Varvsgatan enkelriktad, är förändringarna i Nuläge
små, från en minskning med 5 fordon per dygn på anslutningen Norra VarvsgatanSlottsholmsvägen till en ökning med 18 fordon per dygn på Slottsholmsvägen och Storgatan. I
Scenario 1 blir förändringarna något större, från en minskning med 48 fordon per dygn på
Slottsholmsvägen till en ökning med 19 fordon på Norra Varvsgatan norr. Hastigheterna och
andelen tung trafik är oförändrade.
Tabell 1 Trafikfördelning på vägarna i utredningsområdet, med Norra Varvsgatan dubbelriktad.
ÅDT
Nuläge
Scenario 1
Andel
tung
Slottsholmsvägen (Garvaren)
4360
5923
5,0 %
50 km/h
Slottsholmsvägen (Långholmen)
3896
4457
5,0 %
50 km/h
Norra Varvsgatan (Garvaren)
15
22
5,0 %
15 km/h
Anslutning N.Varvsg-Slottsholmsv
(Garvaren)
62
76
1,0 %
15 km/h
Norra Varvsgatan (Långholmen)
82
98
1,0 %
15 km/h
Kvarngatan
0
0
-
- km/h
Strömsgatan (Långholmen)
230
250
1,0 %
15 km/h
Storgatan
1220
1236
1,0 %
15 km/h
Gata (kvarter)
memo02.docx 2012-03-28
2 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Hastighet
1220
3896
82
230
0
62
4360
15
Figur 1 ÅDT i nuläget med Norra Varvsgatan dubbelriktad (inkl. detaljplanens exploatering)
memo02.docx 2012-03-28
3 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
1236
4457
250
98
0
76
5923
22
Figur 2 ÅDT i scenario 1 med Norra Varvsgatan dubbelriktad
memo02.docx 2012-03-28
4 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen
Riktvärden för buller från trafik, enligt förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015:216,
framgår av Tabell 2. Förordningen innehåller riktvärden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnader och tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.
Förordningen gäller för alla planer påbörjade efter 2015-01-02.
Förordningen syftar till att underlätta för bostadsbyggande i bullriga miljöer och innehåller
därmed vissa lättnader. Förändringen gäller endast för utomhusmiljöer. Inomhusmiljön regleras
av Boverkets byggregler. Nedan listas de riktvärden som ska gälla vid detaljplanering.
Tabell 2 Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig
ombyggnad av trafikleder.
Ekvivalent ljudnivå, dB (A)
1
2
Maximal ljudnivå, dB (A)
Ljudnivå inomhus
30
451
Ljudnivå utomhus
vid fasad
(frifältsvärde)
552
-
Ljudnivå utomhus
vid uteplats i
anslutning till bostad
50
70
Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt.
För bostäder om högst 35 m2 är riktvärdet vid fasad 60 dB (A) utan krav på ljuddämpad sida.
Vid överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad kan avsteg tillämpas. I och
med den nya förordningen kan avsteg tillämpas i alla lägen oavsett stadsmiljö eller landsbygd.
Överskidande av 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid bullerutsatt fasadsida i utbyte mot ljuddämpad
sida om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå respektive 70 dBA maximal ljudnivå (mellan kl. 22:00
och 06:00) för hälften av bostadsrummen.
Om maximal ljudnivå vid uteplats överskrider 70 dBA, bör nivån inte överskridas mer än 10 dB
fem gånger per timme mellan kl. 06:00 och 22:00.
För vidare vägledning som inte berörs av numeriska riktvärden bedöms Boverkets vägledning
som tillämpbar, exempelvis begränsning av inglasad balkong
memo02.docx 2012-03-28
5 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Bedömningsgrunder
Bedömningen av möjligheterna till bostadsbebyggelse sker i denna rapport utgående från:
-
Möjligheten att uppfylla riktvärdet om högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå
-
Möjligheten att erhålla en uteplats med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A)
maximal ljudnivå.
Resultat
Utbredningsberäkningar är genomförda för nuläget och en prognos för 2030. Utbredningskartor
med ljudnivå 2 meter över marknivå redovisas i Bilaga 1-4. Ljudnivåerna redovisas som
färglagda fält där varje fält motsvarar fem dB.
•
Bilaga 1 Ekvivalent ljudnivå nuläge
•
Bilaga 2 Ekvivalent ljudnivå 2030
•
Bilaga 3 Maximal ljudnivå nuläge
•
Bilaga 4 Maximal ljudnivå 2030
•
Bilaga 5 Maximal ljudnivå nuläge med bulleråtgärd
•
Bilaga 6 Maximal ljudnivå 2030 med bulleråtgärd
Långholmen 1 och Långholmen 3
I nuläget uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna vid Långholmen 1 till mellan 55 och 60 dB (A) vid
dess norra och östra fasad, se bilaga 1. På den västra sidan är den ekvivalenta ljudnivån under
55 dB (A) vid större delen av Långholmen 1.
Den västra och södra fasaden av Långholmen 3 har ekvivalenta ljudnivåer under 55 dB (A). Vid
den östra sidan överskrids 55 dB (A) ekvivalent ljudnivå vid cirka två tredjedelar av fasaden.
De maximala ljudnivåerna vid fasad överskrider 85 dB (A) vid västra, norra och östra fasaderna
på Långholmen 1 och 3 och ligger mellan 70 – 85 dB (A) vid den södra fasaden, se bilaga 3.
I prognosåret 2030 kommer de ekvivalenta ljudnivåerna att bli marginellt högre inom utredningsområdet på grund av den ökade trafikmängden, i huvudsak på Slottsholmsvägen och
Strömsgatan, se bilaga 2. De maximala ljudnivåerna är nästan oförändrade i prognosåret, då
dessa beror på de mest bullrande fordonen och inte på trafikmängden, se bilaga 4.
Delar av fasaderna vid Långholmen 1 och 3 ligger över riktvärde för ekvivalent ljudnivå
55 dB (A). Alla fasader ligger över riktvärden för maximala ljudnivåer, 70 dB (A). Emellertid har
Långholmen 1 tillgång till en innergård där ljudnivåer ligger under riktvärdet. Alltså uppfyller
Långholmen 1 kraven enligt den nya förordningen om riktvärden genom att det finns en tyst
sida.
Långholmen 3 ligger dock totalt sett över riktvärde då det inte går att få tillgång till tyst uteplats
inom fastigheten.
memo02.docx 2012-03-28
6 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Garvaren 2 och Garvaren 6
I nuläget uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna vid Garvaren 2 och 6 till under 55 dB (A) vid dess
västra och södra fasader, se bilaga 1. På den östra och norra fasaden är den ekvivalenta
ljudnivån över 55 dB (A). De maximala ljudnivåerna vid fasad överskrider 85 dB (A) vid de
västra fasaderna på Garvaren 2 och 6. Vid den norra och den södra fasaden ligger den
maximala ljudnivån mellan 75-85 dB (A). På den östra fasaden ligger de maximala ljudnivåerna
mellan 75 och 80 dB (A), se bilaga 3.
I prognosåret 2030 kommer de ekvivalenta ljudnivåerna att bli högre inom utredningsområdet
på grund av den ökade trafikmängden, i huvudsak på Slottsholmsvägen, se bilaga 2. De
ekvivalenta ljudnivåerna överskrider här 60 dB (A) vid en stor del av den östra fasaden. Vid den
västra fasaden och cirka halva av södra fasaden är ljudnivåerna under 55 dB (A) och vid den
norra över 55 dB (A). De maximala ljudnivåerna är oförändrade i prognosåret, då dessa beror
på de mest bullrande fordonen och inte på trafikmängden, se bilaga 4.
Då den västra fasaden ligger under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dB (A), uppfyller
Garvaren 2 och 6 kravet i den nya förordning om riktvärden då ”De riktvärden som anges får
överskridas om det finns en sida där ekvivalent ljudnivå uppgår till högst 55 dB (A) vid fasad”
om alla lägenheter har tillgång till västra fasaden. Däremot ligger båda fastigheterna över
riktvärdet för maximal ljudnivå.
Sammantaget klaras alltså inte riktvärden för maximal ljudnivå vid Garvaren 2 och 6.
Förslag till bulleråtgärd
En lösning för att åstadkomma att Garvaren 2 och 6 ligger under riktvärdena för maximal
ljudnivå 70 dB(A) vid uteplats är att bygga en bullerskärm vid Slottsholmsvägen. En beräkning
har utförts med ett från vägen räknat 2 meter högt absorberande plank enligt skiss i Figur 3, se
bilaga 5 och 6. Resultaten visar att den maximala ljudnivån i anslutning till bostäder ligger under
70 dB (A) och att Garvaren 2 och 6 får tillgång till tyst uteplats.
memo02.docx 2012-03-28
7 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Figur 3 Förslag till bullerplank
Fasadberäkningar
Beräknade ljudnivåer vid fasad för nuläge och prognos visas i tabell 3 nedan. Värdena som är
rödmarkerade ligger över riktvärdet 55 dB (A) för ekvivalent ljudnivå eller 70 dB (A) för maximal
ljudnivå. Som redan redovisats kan vi se att ljudnivåerna ändras marginellt mellan nulägessituationen och prognosen. Vi ser också att skillnaden i ljudnivå mellan olika våningar i
byggnaden kan bli mellan 0 till 3 dB för ekvivalent ljudnivå samt 6 dB för maximal ljudnivå.
Ekvivalenta ljudnivåer påverkas av olika effekter. Till exempel kan markdämpning leda till att
ljudnivåer vid bottenvåningen är lägre än vid våning 1 eller 2. På samma sätt kan ljudreflexioner
i gaturummet göra att ljudnivåerna är högre vid de övre våningarna jämför med bottenvåningen
särskilt när den dominanta ljudkällan ligger längre bort och kan skärmas av övriga byggnader.
De maximala ljudnivåerna beror på den närmaste ljudkällan och minskar när avståndet till
ljudkällan ökar.
memo02.docx 2012-03-28
8 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
Tabell 3 Resultat av fasadberäkningar
Receiver
Fasad
Öst
Långholmen
1
Norr
Väst
Öst
Långholmen
3
Syd
Väst
Öst
Garvaren 2
Nordväst
Väst
Öst
Garvaren 6
Syd
Väst
PROGNOS PROGNOS
MED
MED
ÅTGÄRD
ÅTGÄRD
Leq dB(A) Lmax dB(A)
Våning
NULÄGE
Leq
dB(A)
NULÄGE
Lmax
dB(A)
PROGNOS
Leq dB(A)
PROGNOS
Lmax
dB(A)
Vån 1
58
80
59
80
59
80
BV
58
83
59
83
59
83
Vån 1
58
80
58
80
58
80
BV
58
82
58
82
58
82
Vån 1
53
80
54
80
54
80
BV
54
82
54
82
54
82
Vån 2
57
77
57
77
57
77
Vån 1
56
80
57
80
57
80
BV
55
84
55
84
55
84
Vån 2
54
77
54
77
54
77
Vån 1
54
79
54
79
54
79
BV
51
81
51
81
51
81
Vån 2
49
77
49
77
49
77
Vån 1
49
80
50
80
50
80
BV
50
82
50
82
50
82
Vån 2
59
75
60
76
60
76
Vån 1
59
76
60
76
59
76
BV
59
76
60
77
54
72
Vån 2
57
78
58
78
58
78
Vån 1
57
81
58
81
58
81
BV
57
84
58
84
58
84
Vån 2
50
78
51
78
51
78
Vån 1
50
81
51
81
51
81
BV
48
85
49
85
49
85
Vån 1
58
74
59
74
56
73
BV
57
74
59
74
55
73
Vån 1
54
79
56
79
56
79
BV
53
81
54
81
54
81
Vån 1
46
80
47
80
47
80
BV
44
83
45
83
45
83
memo02.docx 2012-03-28
9 (9)
PM
2015-06-08
MB \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20151113\pm kompl bullerberäkning garvaren 2o6.docx
BILAGA 1
Bullerutredning Västervik
Nuläge
Joakim Bengtsson
Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3
Beräkning nr:17
Filnamn:Västervik Leq nu_20151123
Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå
i dB(A)
70
65
60
55
50
45
>
<=
75
75
70
65
60
55
50
45
HANDLÄGGARE
Mathieu Boué
PROJEKT NR:
7000443
ORT
STOCKHOLM
DATUM
2015-11-23
SKALA
1:1500
FORMAT
A4
0 5 10
20
30
40
m
BILAGA 2
Bullerutredning Västervik
Prognos 2030
Joakim Bengtsson
Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3
Beräkning nr:16
Filnamn:Västervik Leq 2030_20151123
Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå
i dB(A)
70
65
60
55
50
45
>
<=
75
75
70
65
60
55
50
45
HANDLÄGGARE
Mathieu Boué
PROJEKT NR:
7000443
ORT
STOCKHOLM
DATUM
2015-11-23
SKALA
1:1500
FORMAT
A4
0 5 10
20
30
40
m
BILAGA 3
Bullerutredning Västervik
Nuläge
Joakim Bengtsson
Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3
Beräkning nr:17
Filnamn:Västervik Lmax nu_20151123
Maximal ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå
i dB(A)
85
80
75
70
65
60
>
<=
90
90
85
80
75
70
65
60
HANDLÄGGARE
Mathieu Boué
PROJEKT NR:
7000443
ORT
STOCKHOLM
DATUM
2015-11-23
SKALA
1:1500
FORMAT
A4
0 5 10
20
30
40
m
BILAGA 4
Bullerutredning Västervik
Prognos 2030
Joakim Bengtsson
Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3
Beräkning nr:16
Filnamn:Västervik Lmax 2030_20151123
Maximal ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå
i dB(A)
85
80
75
70
65
60
>
<=
90
90
85
80
75
70
65
60
HANDLÄGGARE
Mathieu Boué
PROJEKT NR:
7000443
ORT
STOCKHOLM
DATUM
2015-11-23
SKALA
1:1500
FORMAT
A4
0 5 10
20
30
40
m
BILAGA 5
Bullerutredning Västervik
Prognos 2030 - Med bullerskärm
Joakim Bengtsson
Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3
Beräkning nr:18
Filnamn:Västervik Leq 2030_medåtgärd_20151123
Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå
i dB(A)
70
65
60
55
50
45
>
<=
75
75
70
65
60
55
50
45
HANDLÄGGARE
Mathieu Boué
PROJEKT NR:
7000443
ORT
STOCKHOLM
DATUM
2015-11-23
SKALA
1:1500
FORMAT
A4
0 5 10
20
30
40
m
BILAGA 6
Bullerutredning Västervik
Prognos 2030 - Med bulleråtgard
Joakim Bengtsson
Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3
Beräkning nr:18
Filnamn:Västervik Lmax 2030_med åtgärd_20151123
Maximal ljudnivå 2 m över mark
Ljudnivå
i dB(A)
85
80
75
70
65
60
>
<=
90
90
85
80
75
70
65
60
HANDLÄGGARE
Mathieu Boué
PROJEKT NR:
7000443
ORT
STOCKHOLM
DATUM
2015-11-23
SKALA
1:1500
FORMAT
A4
0 5 10
20
30
40
m
PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK
2016-05-30
Förutsättningar för nya bostäder i fastigheten Garvaren, med avseende på
buller
Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen
Riktvärden för buller från trafik, enligt förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader 2015:216,
framgår av Tabell 1. Förordningen innehåller riktvärden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnader och tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.
Förordningen gäller för alla planer påbörjade efter 2015-01-02.
Förordningen syftar till att underlätta för bostadsbyggande i bullriga miljöer och innehåller
därmed vissa lättnader. Förändringen gäller endast för utomhusmiljöer. Inomhusmiljön regleras
av Boverkets byggregler. Nedan listas de riktvärden som ska gälla vid detaljplanering.
Tabell 1 Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig
ombyggnad av trafikleder.
Ekvivalent ljudnivå, dB (A)
1
2
Maximal ljudnivå, dB (A)
Ljudnivå inomhus
30
451
Ljudnivå utomhus
vid fasad
(frifältsvärde)
552
-
Ljudnivå utomhus
vid uteplats i
anslutning till bostad
50
70
Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt.
För bostäder om högst 35 m2 är riktvärdet vid fasad 60 dB (A) utan krav på ljuddämpad sida.
Vid överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad kan avsteg tillämpas. I och
med den nya förordningen kan avsteg tillämpas i alla lägen oavsett stadsmiljö eller landsbygd.
Överskidande av 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid bullerutsatt fasadsida i utbyte mot ljuddämpad
sida om högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå respektive 70 dBA maximal ljudnivå (mellan kl. 22:00
och 06:00) för hälften av bostadsrummen.
Om maximal ljudnivå vid uteplats överskrider 70 dBA, bör nivån inte överskridas mer än 10 dB
fem gånger per timme mellan kl. 06:00 och 22:00.
memo04.docx 2013-06-14
1 (4)
Sw e co Envi ro nme nt AB
JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx
Resultat av beräkning
Figur 1 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, vy från sydost.
Figur 2 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid fasad, vy från nordväst.
Beräkningsresultaten visar att de ekvivalenta ljudnivåerna vid byggnaden inte överskrider 60
dBA vid någon fasad.
memo04.docx
2 (4)
PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK
2016-05-30
JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx
Befintligt plank
Det befintliga staket som ligger mellan huset och Slottsholmsleden har ingen bullerdämpande
effekt. Det är ett normalt trästaket som saknar nämnvärda akustiska egenskaper.
De akustiska kraven på en bulleravskärmning medför att den skall vara helt tät, bryta siktlinjen
mellan bullerkälla och mottagare, tillräckligt hög och stabil samt ha tillräcklig utbredning i
längsled.1 Att bygga om befintligt staket bedöms inte som en realistisk åtgärd. Befintlig
konstruktion är för klen och inte alls tät. Det skulle i så fall behöva rivas och en ny skärm
anläggas.
Motiv till att beräkning använts
Den vedertagna rutinen för att kontrollera om gällande riktvärden innehålls är att göra en
beräkning med den Nordiska beräkningsmodellen och inte en mätning. Detta för att
beräkningsmodellen är konstruerad så att den utgör ett standardiserat genomsnittsvärde under
en lång tidsperiod. Att göra en mätning ger egentligen bara ett värde som är representativt för
just det tillfället, med de förutsättningar som är just då. För att utföra mätning krävs även att
väderförhållanden är rätt, att det inte blåser för mycket, eller åt fel håll etcetera. Vid mätning kan
även andra ljudkällor (allt från personer som pratar, fåglar som sjunger, flygplan, enstaka
mycket bullriga fordon m.m.) störa resultaten och ge missvisande värden.
Avsteg
Då beräkningarna visar att 60 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad innebär det att
det inte finns några hinder för att planera bostäder med en area mindre än 35 m 2.
Den sida som vetter mot NV klarar kraven för tyst sida, vilket möjliggör lägenheter där minst
hälften av bostadsrummen ligger mot tyst sida.
Kommunen kan som detaljplaneläggare ange i förutsättningarna för den gällande detaljplanen
hur bostäder får utformas, så att avstegsfallen blir tillämpbara.
Det är också en potentiell åtgärd att anlägga en 2 meter hög bullerdämpande skärm längs med
Slottsholmsleden. En sådan skärm behöver då vara helt tät och tillräckligt lång enligt tidigare
utredning, daterad 2015-11-23. Se Figur 3 Placering av tidigare utredd bullerdämpande skärm.
1
http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vagutformning/Doku
ment_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/Vag_och_gatuutrustning/07_bull
erskydd_gatuutrustning.pdf, Trafikverket, 2016-05-30
memo04.docx
3 (4)
PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK
2016-05-30
JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx
Figur 3 Placering av tidigare utredd bullerdämpande skärm.
memo04.docx
4 (4)
PM BULLER GARVAREN VÄSTERVIK
2016-05-30
JOBN \\sestofs010\projekt\7301\7000443\000\07_arbetsmtr\buller\dok\20160530 - pm\pm buller garvaren.docx
2016-01-25
EMPIRIKON
KONSULT
AB
PROVTAGNING AV INOMHUSLUFT
OCH UTVÄRDERING AV RESULTAT
LÅNGHOLMEN OCH GARVAREN
VÄSTERVIKS KOMMUN
Therese Steinholtz, Annika Söderholm
Kvalitetsgranskning: Peter Harms–Ringdahl
Bakgrund
Samhällsbyggnadsenheten i Västerviks kommun har upprättat ett nytt förslag på
detaljplan där fastigheterna Långholmen 1, Långholmen 3, Garvaren 2 samt
Garvaren 6 innefattas. I förslaget vill kommunen planlägga fastigheterna för bostäder,
handel och kontor. På berörda fastigheter har det under perioder bedrivits
verksamheter som kan ha medfört förorening av underliggande mark.
I samrådsyttrande, d nr 402-667-15 daterat 2015-10-27, har Länsstyrelsen meddelat
att kommunen ska genomföra undersökningar av berörda fastigheter då nuvarande
kännedom om eventuella föroreningar bedöms som något oklar. I dagsläget kan inte
Länsstyrelsen bedöma markens och fastighetens lämplighet för bostads-, handelsoch kontorsändamål.
Samhällsbyggnadsenheten har i samråd med tillsynsmyndigheten upprättat ett
program för luftundersökningar i berörda fastigheter. Genom att analysera
inomhusluften går det att klargöra om tidigare verksamheter har medfört föroreningar
som kan påverka dem som ska verka eller bo i byggnaderna. De ämnen som
undersökts i detta uppdrag kan diffundera genom bottenplattor på hus, och även
genom hålrum som finns för ledningar med mera och kan därför sprida sig från mark
till inomhusluft. Empirikon Konsult AB har fått i uppdrag, att som beställarstöd för
Samhällsbyggnadsenheten, genomföra provtagning och utvärdera resultaten samt
att ta fram ett förslag på eventuellt kompletterande provtagning.
Historisk verksamhet
Under tidens gång har det skett förändringar i stadsbilden och så även i kvarteren
Långholmen och Garvaren. Verksamheten inom fastigheterna har också skiftat.
Inom Långholmen 1 har det bland annat bedrivits en kemtvätt i ca 25 år. I genomförd
MIFO-utredning bedöms känsligheten som stor för objektet som klassats som
riskklass 2. Huvudsakliga föroreningar som kan påträffas vid kemtvättar är klorerade
lösningsmedel som använts som tvättmedel.
På Långholmen 3 har det inom nuvarande fastighet tidigare bedrivits en
bensinstation. Här har man tidigare genomfört provtagning av inomhusluft inom
ramen för SPIMFAB-projekten och påträffat höga halter av bensen i delar av
byggnaden. I kommunens underlag till detaljplan framgår att det även kan finnas
cisterner kvar under byggnaden.
På Garvaren 2 och 6 har ett garveri varit beläget och bedrivit sin verksamhet. På
grund av verksamheten bedöms inomhusluften i dessa byggnader huvudsakligen
kunna vara påverkad av flyktiga PAH.
1
Metodik, analys och provtagningspunkter
Metodik
Då det redan pågår verksamhet eller finns boende i fastigheterna så har
undersökningarna utförts med hänsyn till detta. För att undvika åverkan på befintliga
byggnader, men ändå få fram ett resultat som går att utvärdera har
Samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med tillsynsmyndigheten valt att i detta
skede undersöka byggnadernas inomhusmiljö. Kännedom om tidigare verksamheter
har legat till grund för vilka ämnen och provtagningspunkter som har valts ut i
provtagningsplanen. Undersökningarna ger en indikation om det finns flyktiga
föroreningar under byggnadskonstruktionerna, då samtliga ämnen som undersökts
kan spridas genom byggnadskonstruktionen och in i byggnader. Mätning har gjorts i
ett begränsat antal punkter (6 stycken), som dock bedöms ge en god överblick över
föroreningssituationen i inomhusluften samt en fingervisning om eventuella
föroreningar i underliggande mark.
Provtagning av PAH (polyklorerade kolväten), bensen samt klorerade lösningsmedel
i inomhusluft har gjorts med Eurofins Pegasus kalibrerade luftpumpar med tillhörande
filter för analys av halter i gasfas. Samtliga instruktioner för provtagningen har följts
noggrant. Kännedom om fastigheternas tidigare verksamheter och risk för att de kan
ha medfört föroreningar har beaktats vid val av provtagningsplan, provpunkters
placering och analysparametrar.
Analys
I sammanställningen nedan framgår vilka analyser som provtagits vid respektive
provpunkt, hur länge provtagningen pågick samt vilket luftflöde som passerade filtren.
Provpunkt
Analys
Provid
Provtid
Luftvolym (liter)
Långholmen Klorerade lösningsmedel
1
+ nedbrytningsprodukter
L1:1
48 h 38 min
347
Långholmen Bensen
3 (två
prover)
L3:1
48 h 0 min
1858
L3:2
47 h 51 min
1981 r
Garvaren 2
(två prover):
Kemisk luftanalys PAH
G2:1
48 h 55 min
2027
G2:2
48 h 56 min
2113
Garvaren 6:
Kemisk luftanalys PAH
G6:1
16 h 41 min
871
2
Provtagningspunkter
Långholmen 1
Totalt antal mätpunkter: 1.
Mätning av: klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter
Provpunkt L1.1
Beskrivning:
Kuststaden kontor, markplan. I fastigheten har det tidigare bedrivits kemtvätt och
enligt uppgift har tunnor med perkloreten förvarats i ett förråd på gården. Någon
källare finns inte enligt fastighetsförvaltaren, bara ett hålrum med kryputrymme som
inte brukar öppnas. Något förråd på innergården finns inte kvar och ytan är
asfalterad. Mätutrustning placerades i lokalen i markplan som då höll på att
renoveras till Kuststadens kontor. Enligt uppgifter var tvättmaskinerna installerade i
detta utrymme. Målning med vattenbaserad färg förekom i direkt anslutning till
provtagningstillfället.
Mätning av klorerade kolväten i Långholmen 1.
Långholmen 3
Totalt antal mätpunkter: 2
Mätning av: bensen
Provpunkt: L3.1
Beskrivning:
Utbildningslokal, markplan. På fastigheten har tidigare funnits bensinstation,
verkstad, spolhall och smörjgrop. I en SPIMFAB-mätning av inomhusluft i lokalerna
år 2000 konstaterades att halterna av bensen översteg referenskoncentrationen,
medan fyra markprover inte påvisade några förhöjda halter. Första mätpunkten
placerades i före detta receptionen, samma plats som SPIMFAB-mätningen enligt
uppgift ska ha utförts i. Bensinstationens cisterner ska ha legat under receptionens
bottenplatta. Det är i dagsläget okänt om cisternera har avlägsnas (uppgift från
tillsynsmyndigheten, Västerviks kommun).
3
Provpunkt: L3.2
Beskrivning:
Källarrum. För att säkerställa att det inte finns föroreningar i andra utrymmen i
byggnaden valdes en provpunkt i ett källarrum. Detta rum ligger i nivå med de
eventuella cisterner som ska ha legat under receptionen. Bedömningen är att om det
finns föroreningar i mark utanför källarväggarna kan det finnas en risk att dessa kan
tränga in i byggnaden.
Garvaren 2
Totalt antal mätpunkter: 2, Analys av: PAH.
Provpunkt: G2.1
Beskrivning:
Källare, fjärrvärmecentral. Platsen för det tidigare garveriet sträcker sig över
fastighetsgränsen mellan Garvaren 2 och Garvaren 6. En provpunkt placerades i en
källarlokal som vetter mot platsen för garveriet. I lokalen finns fjärrvärmecentral och
visst förrådsutrymme. Provplatsen valdes främst för att klargöra om det finns någon
indikation på inträning av föroreningar i gasfas från underliggande mark, då detta
utrymme är lokaliserat på den mark som tidigare var en del av garveriets utegård.
Enligt uppgifter och gammalt bildmaterial framgår det att garvningen bl.a. skedde
utomhus, se bild.
Garveriet som bedrevs på fastigheterna Garvaren 2 och 6 var verksamt från 1700-talet tills en bit in på 1900talets början.
4
Provpunkt: G2.2
Beskrivning:
Farstu in till bostäder, markplan. I samma del av fastigheten men i markplan,
placerades provpunkt nummer två för fastigheten. Utrymmet var en farstu omedelbart
utanför en lägenhet. Dörren ut har lås och står inte öppen i onödan, så provet
bedöms representera inomhusluften i lägenheten på ett bra sätt.
Garvaren 6
Totalt antal mätpunkter: 1, Analys av: PAH.
Provpunkt: G6.1
Beskrivning:
Tomt trämagasin, blivande bostad, markplan.
Garvaren 6 är ett gammalt trämagasin i flera våningar, dock utan källare.
Mätutrustningen placerades i markplan. Eftersom elektricitet saknades användes en
batteridriven mätare som stod ute något kortare tid (17 timmar i stället för ca 24
timmar). Noggrannheten i resultatet blev därför något lägre än i övriga mätningar.
Mätning av PAH i Garvaren 6.
5
Bedömningsgrunder
Analysresultaten har jämförts med Arbetsmiljöverkets riktlinjer (AFS 2011:18) samt
med riktvärden som finns redovisade i tabell A3.4 Toxikologiska data, oralt intag och
inhalation, Naturvårdsverkets rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark. I
rapporten finns referenskoncentrationer framräknade för icke genotoxiska ämnen
(RfC) och riskbaserade koncentrationer för genotoxiska (cancerogena) ämnen
(RISKinh) i inandningsluft.
Referenskoncentrationen för ett ämne i luft (RfC) är beräknat utifrån det tolerabla
dagliga intaget (TDI, mg/kg kroppsvikt och dag) vid oralt intag och för exponering
genom inandning. Vi människor exponeras för föreningar på olika sätt som till
exempel via livsmedel, föroreningar i mark, dricksvatten och luft. Då den totala
exponeringen inte bör överstiga det tolerabla dagliga intaget anser Naturvårdsverket
att halter från ett förorenat område inte ska ta hela TDI i anspråk (då finns det inget
utrymme för den påverkan som sker från andra källor i samhället). För att beräkna ett
relevant riktvärde utgår därför Naturvårdsverket att maximalt 50 procent av TDI
intecknas i exponeringen från ett förenat område.
Resultat
Samtliga analysresultat bedöms vara relevanta då ingen kontaminering eller annan
händelse med risk för att påverka resultaten har identifierats under mätningen.
På grund av låga riktvärden och höga rapporteringsgränser för tunga PAH-H gick det
inte att analysera på den nivå som krävs för att komma ner till riktvärdesnivån. Det
skulle krävas en provtagning som pågick i bortåt en månad medan gängse
provtagningstid, som har använts här, är cirka ett dygn. PAH-H är dock mycket
mindre flyktiga än PAH-M och PAH-L. Med avseende på inomhusluft så behöver
halterna av PAH-H i jord vara drygt 200 gånger högre än för PAH-M för att utgöra
samma hälsorisk i inomhusluft. PAH-M och PAH-L är därför intressantare indikatorer
på förorening under byggnader än PAH-H.
Nedan redovisas resultat över särskilt intressanta parametrar i förhållande till
föreslagna riktvärden. Sammanställning över samtliga mätdata finns i bilagorna. För
att beräkna summa PAH-L, PAH-M och PAH-H är vet vedertaget i de punkter där
rapporteringsgränsen underskrids så använder man halva halten av
rapporteringsgränsen för att kunna sammanställa mätdata. Det bör dock noteras att
detta innebär att halten för dessa ämnen egentligen är okänd och kan vara lägre än
vad som anges i tabellen nedan.
6
Tabell 1: Sammanställning av analysresultat avseende PAH i inomhusluft tillsammans med Naturvårdsverkets
3
referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Alla enheter i µg/m .
Provmärkning G2.1
Ämne
µg/m
naftalen
acenaftylen
acenaften
PAH-L *
9H-fluoren
fenantren
antracen
fluoranten
pyren
PAH-M *
benso(a)antracen
krysen
benso(b)fluoranten
benso(k)fluoranten
benso(a)pyren
dibenso(a,h)antracen
benso(g,h,i)perylen
indeno(1,2,3-cd)pyren
PAH-H*, **
G2.2
G6.1
Ref.konc. NV
RfC
3
0,083
0,0045
0,028
0,1155
0,071
0,0053
0,0030
0,0793
0,082
0,14
0,0068
0,0057
0,0023
0,2368
0,0028
0,010
<0,00047
0,0016
0,0016
<0,016235
0,030
<0,00057
<0,0011
<0,03112
0,001
0,0048
<0,0011
0,0007
<0,00057
<0,016335
<0,00025
<0,00025
<0,00049
<0,00049
<0,00049
<0,00049
<0,00049
<0,00049
<0,002845
<0,00024
<0,00024
<0,00047
<0,00047
<0,00047
<0,00047
<0,00047
<0,00047
<0,00165
<0,00057
<0,00057
<0,0011
<0,0011
<0,0011
<0,0011
<0,0011
<0,0011
<0,00387
RISKinh
4
4
0,022
0,022
0,022
0,00022
0,011
0,0055
0,0022
0,00037
0,00011
0,00022
0,000011
0,00001
0,00055
0,00011
0,00055
* Naturvårdsverkets gruppindelning av prioriterade PAH – föreningar: PAH med låg molekylvikt (PAH-L), PAH med medelhög molekylvikt (PAH-M) och PAH
med hög molekylvikt (PAH-H). Summering av parametrar inom respektive grupp ger representativt mätdata för gruppen. (Naturvårdsverket, 2009a).
** Samtliga resultat under rapporteringsgräns, halt okänd
Över riktvärde men normalt värde i stadsmiljö
Beräknat resultat (halva detektionsvärdet) ger värden över riktvärde. Faktiskt värde okänt.
Detektionsgräns över riktvärde
I provpunkt G2.1 överstiger halterna riskbaserade riktvärden (RISKinh) för ämnena
9H-flouren, fenantren, flouranten. I samtliga punkter överskrids den riskbaserade
koncentrationen (RISKinh) för PAH–M. När det gäller de tunga fraktionerna av PAHer, så är rapporteringsgränsen för samtliga analyserade luftprover högre än
föreslagna riktvärden.
Tabell 2: Sammanställning av analysresultat avseende flyktiga oljeprodukter i inomhusluft tillsammans med
Naturvårdsverkets referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Alla enheter i
3
mg/m .
Provmärkning L3.1
Ämne
bensen
toluen
etylbensen
mg/m
L3.2
Ref.konc. NV
RfC
3
0,00032
0,00062
0,00012
0,00036
0,002
0,0013
RISKinh
0,0017
0,26
0,77
7
I laboratoriets analyspaket ingick, förutom bensen, flera ämnen i samma
ämnesgrupp. I tabell 2 redovisas de ämnen som har riktvärden. Analysresultaten
överstiger inte Naturvårdsverkets referenskoncentrationer eller riskbaserade
koncentrationer för något av ämnena. Nivåerna för toluen och etylbensen ligger även
under halva värdet för RfC.
Tabell 3. Sammanställning av analysresultat avseende klorerade lösningsmedel och dess nedbrytningsprodukter
i inomhusluft tillsammans med hygieniska gränsvärden enligt AFS 2011:18 samt Naturvårdsverkets
referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh).
Provmärkning L1.1
3
Ämne
mg/m
Kloroform
1,1,1-Trikloretan
Tetraklormetan
Trikoretylen
Tetrakloretylen
Vinylklorid
1,1-Dikloreten
trans-1,2-dikloreten
cis-1,2-Dikloreten
1,1-Dikloretan
1,2-Dikloretan
Kloretan
0,00012
<0,000029
0,00045
0,0001
0,0011
<0,000012
<0,000012
<0,000012
<0,000012
<0,000012
0,000082
<0,000086
Nivågräns- RfC
3
värde
mg/m
(NGV)
3
mg/m
10
300
RISKinha
3
mg/m
0,8
0, 023
70
2,5
20
0,2
0,0036
4
Som underlag vid bedömning om godkända nivåer i inomhusluft har jämförelse gjorts
med Arbetsmiljöverkets hygienska gränsvärden och Naturvårdsverkets
referenskoncentrationer (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh).
Analysresultaten avseende klorerade lösningsmedel och dess nedbrytningsprodukter
visar inte på några halter över ovan nämnda gräns- eller riktvärden.
8
Utvärdering av resultat
PAH
Resultatet visar att enskilda ämnen såväl som hela gruppen PAH-M i inomhusluft i
punkterna G2.1, G2.2 och G6.1 överstiger föreslagna riktvärden. För PAH-H är
flertalet av rapporteringsgränserna högre än föreslagna riktvärdena och det går
därför inte se om riktvärdena överskrids.
De högsta halterna har hittats i provpunkt G2.1, källarlokalen i Garvaren 2. Det gäller
främst fraktioner med medelhög molekylvikt (PAH-M). Fenantren är det ämne som
påträffats i högst halt jämfört med föreslagna riktvärden. Det bör dock påpekas att
Eurofins laboratorium menar att fenatren normalt finns i högre nivå i stadsmiljö. I
kommentarer till tagna prover påpekar laboratoriet att resultatet inte avviker från vad
man kan förvänta sig i icke-industriella inomhusmiljöer.
Det finns en mätning som gjordes av Yrkes- och miljömedicinska kliniken,
Universitetssjukhuset i Lund, 2003, där halter i utomhusluft i Malmö uppmättes.
Normalhalter som boende i Malmö exponeras för bedömdes till ”normalnivån” 10
ng/m3. I detta projekt har det uppmätts 140 ng/m3, vilket ligger en tiopotens högre än
”normalnivån”. Eftersom provet togs i en källare med central för fjärrvärme som
endast används för förvaring av lite förrådsmaterial, så bedöms exponeringen för
människor som låg då de som vistas i lokalen endast gör det tillfälligt.
För ämnet pentakloranisol som påvisades i källarlokalen finns inga applicerbara
gränsvärden. Ämnet har stark lukt men inte vid något av de båda platsbesöken
(utsättning respektive inhämtning av provtagare), noterades någon särskild lukt i
lokalen.
Vid jämförelse av halter PAH i fastigheten Garvaren 2 i punkterna G2.1 och G2.2. så
är halterna generellt lägre i G2.2, vilket är bostadsmiljö, jämfört med än i G2.1, taget i
källaren. Att det är högre halter i källaren kan tyda på att källan till de förhöjda PAHM-halterna finns i marken under golvplattan, eller i marken vid sidan om huset.
Eftersom G2.1 är taget i en källare med central för fjärrvärme som endast används
för förvaring av lite förrådsmaterial, så torde inte någon större exponeringsrisk för
människor förekomma.
I provpunkten 6.1 taget i fastigheten Garvaren 6 så är det enbart halten fluoranten
som överskrider riktvärdet. Det är troligt att det är påverkan av andra källor än
eventuella föroreningar i marken som orsakar denna höjning, dock skulle ett
referensprov utanför byggnaden göra bedömningen säkrare.
Bensen
Samtliga analysresultat ligger under Naturvårdsverkets riktvärden. Genomförda
analyser visar inte på någon påverkan på inomhusluften från eventuellt förorenad
mark.
9
Klorerade lösningsmedel
Analyserna av klorerade lösningsmedel visar inte på några förhöjda halter i den före
detta lokalen för kemtvätt. Samtliga resultat ligger under såväl Arbetsmiljöverkets
hygienska gränsvärden som Naturvårdsverkets riktvärden och referensvärden enligt
kontrollprogrammet för Dammsugaren.
Förslag till kompletterande provtagningar
På Långholmen 1 var de analyserade halterna så låga att fortsatta
luftundersökningar ej bedöms nödvändiga. Motsvarande gäller för vidare
undersökning av bensen för Långholmen 3.
Däremot motiverar de förhöjda halterna 9H-fluoren, fenantren och fluoranten
ytterligare provtagning i källarutrymmet i Garvaren 2. Förslagsvis görs provtagning av
utomhusluft och porgas för att bringa klarhet i om påvisade halter har sitt ursprung
ifrån luft eller mark. Provtagning av utomhusluft kan användas till att dra slutsatser
om föroreningarnas ursprung för både Garvaren 2 och 6.
Källor
Antikvarisk förundersökning Ändring av byggnad, Långholmen 3, Västervik. Tyréns
2012-12-28.
SPIMFAB Centrumhuset Rapport 04, 2001-03-19.
Skeppsbron – Barlastudden, Västervik Småland – Kalmar län Bebyggelsehistorisk
utredning av ett hamnområde Västerviks stad, Småland. Kalmar läns muséum
Bebyggelsehistorisk rapport 2009.
Riktvärden för förorenad mark Statens Naturvårdsverk Rapport 5676, 2009.
Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18), föreskrifter Arbetsmiljöverket.
PM Undersökning av inomhusluft vid Gunnesbo Gård, Lund, WSP Environmental
2014-12-12.
Bilagor
Bilaga 1 Långholmen 1 och 3 provpunkter
Bilaga 2 Garvaren 2 och 6 provpunkter
Bilaga 3 Resultatsammanställning
Bilaga 4 Analysresultat PAH
Bilaga 5 Analysresultat bensen, klorerade lösningsmedel
10
Bilaga 1: Långholmen 1 och 3 provpunkter
L1.1 Markplan
L3.2 Källare
L3.1 Markplan
26 november, 2015
Bilaga 2: Garvaren 2 och 6 provpunkter
G2.1 Källare
G2.2 Markplan
G6.1 Markplan
²
©Lantmäteriet/Västerviks kommun
0
20 m
Bilaga 3: Resultatsammanställning
SNV Tabell A3.4 Rapport
5976
Sammanställning av resultat Långholmen-Garvaren
Ämne
L1.1
L3.1
L3.2
Bensen
Toluen
Etylbensen
o-Xylen
m/p-Xylen
Kloroform
1,1,1-Trikloretan
Tetraklormetan
Trikoretylen
Tetrakloretylen
Vinylklorid
1,1-Dikloreten
trans-1,2-dikloreten
cis-1,2-Dikloreten
1,1-Dikloretan
1,2-Dikloretan
Kloretan
naftalen
bifenyl
acenaftylen
acenaften
dibensofuran
9H-fluoren
fenantren
antracen
fluoranten
pyren
benso(g,h,i)perylen
benso(a)antracen
krysen
benso(b)fluoranten
benso(k)fluoranten
benso(a)pyren
indeno(1,2,3-cd)pyren
dibenso(a,h)antracen
2,6-dikloranisol
2,4,6-trikloranisol
2,4,6-triklorfenol
2,4,5-triklorfenol
2,3,5- och 2,3,6-trikloranisol
2,3,4,6- och 2,3,5,6-tetrakloranisol
*2,3,4,6-tetraklorfenol
*2,3,4,5- och 2,3,5,6-tetraklorfenol
2,3,4,5-tetrakloranisol
pentakloranisol
o-kresol
m- och p-kresol
PAH-L
PAH-M
PAH-H
0,00012
<0,000029
0,00045
0,0001
0,0011
<0,000012
<0,000012
<0,000012
<0,000012
<0,000012
0,000082
<0,000086
0,00032
0,00062
0,00012
0,00014
0,00038
-
0,00036
0,002
0,0013
0,0016
0,0048
G2.1
G2.2
G6.1
Korttidsvär Korttidsde (KTV)
värde (KTV) Anm.
ppm
mg/m3
Noter
RfC mg/m3 RISKinh mg/m3
0,5
–
50
TakgränsNivågräns- Takgränsvärde
värde (NGV) värde
(TGV)
mg/m3
(TGV) ppm
mg/m3
1,5
–
–
0,05
–
–
200
–
–
3
–
100
9
–
450
H, C
C, M
2
0,26
0,77
2
50
10
300
–
–
–
–
5
90
25
500
C
10
1
5
70
2,5
20
–
–
–
–
–
–
25
5
10
170
13
40
C
H,C
1
4
5
20
10
0,2
50
1,3
15
0,4
80
2,5
Nivågränsvärde (NGV)
ppm
0,0017
0,8
0,023
0,2
0,0036
0.000083
0.000016
0.0000045
0.000028
0.000082
0.000082
0.00014
0.0000068
0.0000057
0.0000023
< 0.00000049
< 0.00000025
< 0.00000025
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000099
< 0.00000049
< 0.00000099
< 0.00000099
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000049
< 0.00000025
0.0000019
< 0.00000049
0.0000043
0,0001155
0,0002368
0,000002845
0.000071
0.0000065
0.0000053
0.0000030
0.0000082
0.0000028
0.000010
< 0.00000047
0.0000016
0.0000016
< 0.00000047
< 0.00000024
< 0.00000024
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000095
< 0.00000047
< 0.00000095
< 0.00000095
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000047
< 0.00000024
< 0.00000047
0.0000027
0.000012
0,0000793
0,000016235
0,00000165
0.000030
0.00000023
< 0.00000057
< 0.0000011
0.0000036
0.0000010
0.0000048
< 0.0000011
0.00000070
< 0.00000057
< 0.0000011
< 0.00000057
< 0.00000057
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.0000023
< 0.0000011
< 0.0000023
< 0.0000023
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.0000011
< 0.00000057
< 0.0000011
< 0.0000011
0.0000026
0,00003112
0,000016335
0,00000387
–
0,002
–
–
–
–
–
–
–
H= Ämnet kan lätt upptas genom huden. Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för ämnet ifråga.
C=Ämnet är cancerframkallande. Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning. För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäller förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.
Över riktvärde men normalt värde i stadsmiljö
Detektionsgräns över riktvärde
Indikatorparametrar sjuka hus ingick i analyspaket, ingår ej i uppdraget.
Beräknat resultat (halva detektionsvärdet) ger värden över riktvärde. Faktiskt värde okänt.
0,02
H, C, R
0,000022
0,000022
0,00000022
0,000011
0,00000055
0,0000022
0,00000037
0,00000011
0,00000022
0,000000011
0,00000011
0,00000001
11
0,004
0,0000055
0,00000055
Bilaga 4: Analysresultat PAH
Provsvar till
Faktura till
Empirikon Konsult AB
Therese Steinholtz
Kvarngatan 32
59333 VÄSTERVIK
Empirikon Konsult AB
Faktura
Box 75
18621 VALLENTUNA
RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER
Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
Objekt
P601
Provnummer (3 st)
Ansvarig provtagare
Provtagningsdatum
Ankomst till laboratoriet
Analysansvarig
Uppdragsnummer
177-2015-12040545 - 177-2015-12040547
Annika Söderholm
2015-12-02
2015-12-03
Eurofins Pegasuslab AB
EUSEUP-00019297
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-007233-01
Sid 1 av 4
Bilaga 4: Analysresultat PAH
Resultatsammanställning
Tolkningar och bedömningar omfattas inte av ackrediteringen.
Objekt: P601
177-2015-12040545. G2.1 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH
Ämnesprofil:
Avvikande
177-2015-12040546. G2.2 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH
Ämnesprofil:
Normal
177-2015-12040547. G6.1 Garvaren 6. Kemisk luftanalys PAH
Ämnesprofil:
Normal
Provkommentarer
177-2015-12040545. G2.1 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH
I detta prov har pentakloranisol påvisats.
Kloranisoler kan bildas när trämaterial behandlat med impregneringsmedel innehållande klorfenoler, utsatts
för fukt och mikroorganismer. Preparat innehållande klorfenoler användes fram till och med 1970-talet.
Kloranisoler kan lukta starkt även i mycket låga halter. Om man upplever luktproblem i dessa lokaler är det
sannolikt att emissioner av ovanstående ämnen är en av orsakerna till luktproblemen.
177-2015-12040546. G2.2 Garvaren 2. Kemisk luftanalys PAH
Innehållet i PAH-provet avviker inte från vad man kan förvänta sig i icke-industriella inomhusmiljöer.
177-2015-12040547. G6.1 Garvaren 6. Kemisk luftanalys PAH
Innehållet i PAH-provet avviker inte från vad man kan förvänta sig i icke-industriella inomhusmiljöer.
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-007233-01
Sid 2 av 4
Bilaga 4: Analysresultat PAH
Analysresultat
PAH - luftanalys (SS-ISO 12884:2000) (LU¹)
Objekt: P601
Provnr
177-2015-12040545
177-2015-12040546
177-2015-12040547
Provmärkning
G2.1 Garvaren 2
G2.2 Garvaren 2
G6.1 Garvaren 6
Luftvolym² (liter)
2027
2113
871
Substans (µg/m³)
177-2015-12040545 177-2015-12040546 177-2015-12040547
naftalen
0.083
0.071
0.030
bifenyl
0.016
0.0065
0.0023
acenaftylen
0.0045
0.0053
< 0.00057
acenaften
0.028
0.0030
< 0.0011
dibensofuran
0.082
0.0082
0.0036
9H-fluoren
0.082
0.0028
0.0010
fenantren
0.14
0.010
0.0048
antracen
0.0068
< 0.00047
< 0.0011
fluoranten
0.0057
0.0016
0.00070
pyren
0.0023
0.0016
< 0.00057
benso(g,h,i)perylen
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
benso(a)antracen
< 0.00025
< 0.00024
< 0.00057
krysen
< 0.00025
< 0.00024
< 0.00057
benso(b)fluoranten
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
benso(k)fluoranten
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
benso(a)pyren
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
indeno(1,2,3-cd)pyren
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
dibenso(a,h)antracen
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
2,6-dikloranisol
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
2,4,6-trikloranisol
< 0.00099
< 0.00095
< 0.0023
2,4,6-triklorfenol
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
2,4,5-triklorfenol
< 0.00099
< 0.00095
< 0.0023
2,3,5- och 2,3,6-trikloranisol
< 0.00099
< 0.00095
< 0.0023
2,3,4,6- och 2,3,5,6-tetrakloranisol
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
*2,3,4,6-tetraklorfenol
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
*2,3,4,5- och 2,3,5,6-tetraklorfenol
< 0.00049
< 0.00047
< 0.0011
2,3,4,5-tetrakloranisol
< 0.00025
< 0.00024
< 0.00057
pentakloranisol
0.0019
< 0.00047
< 0.0011
o-kresol
< 0.00049
0.0027
< 0.0011
m- och p-kresol
0.0043
0.012
0.0026
* Omfattas ej av ackrediteringen.
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-007233-01
Sid 3 av 4
Bilaga 4: Analysresultat PAH
ANSVAR
Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att
provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets
hantering vid provtagning och transport till laboratoriet.
Tänk på att provsvaret endast avser det insända provet. Åtgärder bör alltid planeras tillsammans med en
byggnadstekniskt kunnig person som kan sätta resultatet i sitt rätta sammanhang.
Vid förfrågan om denna analysrapport ring 010-490 82 50 (vxl), begär Kemisupport.
¹Utförande laboratorium LU=Eurofins Pegasuslab AB
²Resultat beräknat från kunduppgift
Utökad mätosäkerhet (95% konfidensintervall) för kemiska ackred. analyter
PAH-analys
naftalen 20%
bifenyl 20%
acenaftylen 20%
acenaften 20%
dibensofuran 20%
9H-fluoren 20%
fenantren 20%
antracen 20%
fluoranten 30%
pyren 30%
benso(g,h,i)perylen 40%
benso(a)antracen 30%
krysen 30%
benso(b)fluoranten 30%
benso(k)fluoranten 40%
benso(a)pyren 40%
indeno(1,2,3-cd)pyren 50%
dibenso(a,h)antracen 50%
2,6-dikloranisol 20%
2,4,6-trikloranisol 20%
2,4,6-triklorfenol 30%
2,4,5-triklorfenol 30%
2,3,5- och 2,3,6-trikloranisol 20%
2,3,4,6- och 2,3,5,6-tetrakloranisol 20%
2,3,4,5-tetrakloranisol 20%
pentakloranisol 20%
o-kresol 20%
m- och p-kresol 20%
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Åsa Sisell, Kemiingenjör 2015-12-15
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-007233-01
Sid 4 av 4
Bilaga 5: Analysresultat bensen, klor.lösningsmedel
Provsvar till
Faktura till
Empirikon Konsult AB
Therese Steinholtz
Kvarngatan 32
59333 VÄSTERVIK
Empirikon Konsult AB
Faktura
Box 75
18621 VALLENTUNA
RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER
Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
Objekt
P601
Provnummer (3 st)
Ansvarig provtagare
Provtagningsdatum
Ankomst till laboratoriet
Analysansvarig
Uppdragsnummer
177-2015-12040554 - 177-2015-12040556
Annika Söderholm
2015-12-02
2015-12-03
Eurofins Pegasuslab AB
EUSEUP-00019298
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2015-12-14
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-007306-01
Sid 1 av 3
Bilaga 5: Analysresultat bensen, klor.lösningsmedel
Analysresultat
177-2015-12040555 BTEX (*CA)
177-2015-12040554 Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter (*CA)
Objekt: P601
Provnr
177-2015-12040554
177-2015-12040555
Luftvolym¹
347 liter
1858 liter
Provmärkning
L1.1 Långholmen 1
L3.1 Långholmen 3
Substans
Bensen
177-2015-12040554 177-2015-12040555
(µg/m³)
(µg/m³)
0.32
Metod
GC-MS
Mätosäkerhet(%)
±20
Ort
Vejen
Toluen
-
0.62
GC-MS
±20
Vejen
Etylbensen
-
0.12
GC-MS
±20
Vejen
o-Xylen
-
0.14
GC-MS
±20
Vejen
m/p-Xylen
-
0.38
GC-MS
±20
Vejen
Kloroform
0.12
-
GC-MS
±20
Vejen
1,1,1-Trikloretan
<0.029
-
GC-MS
±20
Vejen
Tetraklormetan
0.45
-
GC-MS
±20
Vejen
Trikloretylen
0.10
-
GC-MS
±20
Vejen
Tetrakloretylen
1.1
-
GC-MS
±20
Vejen
Vinylklorid
<0.012
-
GC-MS
±30
Vejen
1,1-Dikloreten
<0.012
-
GC-MS
±24
Vejen
trans-1,2-dikloreten
<0.012
-
GC-MS
±20
Vejen
cis-1,2-Dikloreten
<0.012
-
GC-MS
±28
Vejen
1,1-Dikloretan
<0.012
-
GC-MS
±20
Vejen
1,2-Dikloretan
0.082
-
GC-MS
±20
Vejen
<0.086
-
GC-MS
±30
Vejen
Kloretan**
¹ : Resultat beräknat från kunduppgift
# : Ingen parameter påvisad.
**: Omfattas ej av ackrediteringen.
< : Mindre än
> : Större än
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2015-12-14
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Ackrediterad enligt
DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168
Rapportkod: AR-15-LU-007306-01
Sid 2 av 3
Bilaga 5: Analysresultat bensen, klor.lösningsmedel
Analysresultat
BTEX (*CA)
Objekt: P601
Provnr
177-2015-12040556
Luftvolym¹
1981 liter
Provmärkning
L3.2 Långholmen 3
177-2015-12040556
(µg/m³)
0.36
Metod
GC-MS
Mätosäkerhet(%)
±20
Ort
Vejen
Toluen
2.0
GC-MS
±20
Vejen
Etylbensen
1.3
GC-MS
±20
Vejen
o-Xylen
1.6
GC-MS
±20
Vejen
m/p-Xylen
4.8
GC-MS
±20
Vejen
Substans
Bensen
¹ : Resultat beräknat från kunduppgift
# : Ingen parameter påvisad.
**: Omfattas ej av ackrediteringen.
< : Mindre än
> : Större än
Ackrediterad enligt
DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168
ANSVAR
Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att
provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets
hantering vid provtagning och transport till laboratoriet.
*CA = Eurofins Miljø A/S, Vejen
Denna analysrapport är elektroniskt signerad.
Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager 2015-12-14
Eurofins Pegasuslab AB
Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224
Besöksadress: Rapsgatan 21, Uppsala * www.eurofins.se
Rapportkod: AR-15-LU-007306-01
Sid 3 av 3
Skeppsbron – Barlastudden,
Västervik
Småland – Kalmar län
Bebyggelsehistorisk utredning av ett hamnområde
Västerviks stad, Småland
Lotta Lamke
KALMAR LÄNS MUSEUM
Bebyggelsehistorisk rapport 2009
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Skeppsbron – Barlastudden
Småland – Kalmar län
Bebyggelsehistorisk utredning av ett hamnområde
Västerviks stad, Småland
[2]
Författare
Lotta Lamke
Kartor
publicerade i enlighet med tillstånd
507-98-2848 från Lantmäteriverket
Förlag
Kalmar läns museum
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Innehåll
Sammanfattning .................................................................. 5
Uppdraget ............................................................................ 7
Utredningsområdet ............................................................. 8
Geografisk avgränsning ......................................... 8
Antikvarisk skyddsstatus ..................................... 10
Gällande planer ..................................................... 11
Områdets fysiska utveckling ........................................... 12
Västerviks bebyggelseutveckling........................ 12
Utredningsområdets utveckling .......................... 13
Arkeologisk undersökning av hamnen 1978-79 . 35
Utredningsområdets karaktär .......................................... 37
Olika aspekter av utredningsområdets karaktär 37
Rekommendationer för olika delområden .......... 43
Karaktärsområde A; Skeppsbron ....................... 43
Karaktärsområde B;
Strandkvarteren/Hamnplanen .............................. 44
Karaktärsområde C; Varvsområdet .................... 45
Karaktärsområde D; Järnvägskajen Barlastudden ......................................................... 46
Påverkan på stadsbilden .................................................. 47
Planprogrammets intentioner .............................. 47
Stadsfronten .......................................................... 48
Bebyggelsens kulturhistoriska värden ............... 49
Antikvarisk bedömning......................................... 50
Områdets byggnader ........................................................ 51
Kabyssen 1 ............................................................ 51
Västervik 4:40 ........................................................ 52
Garvaren 2.............................................................. 53
Västervik 4:35 ........................................................ 60
Magasinet 9............................................................ 61
Västervik 4:37 ........................................................ 63
Västervik 4:38 ........................................................ 64
Västervik 4:119 ...................................................... 65
Rekommendation för områdets byggnader........ 67
Referenser ......................................................................... 68
[3]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
[4]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Sammanfattning
Denna kulturhistoriska utredning av Västerviks hamnområde
vid Skeppsbron och Barlastudden har utförts i februari och
mars år 2009 med anledning av pågående planarbete. Arbetet
har utförts av antikvarie Lotta Lamke, Kalmar läns museum,
på uppdrag av Västerviks kommun.
Utredningen syftar till att beskriva områdets kulturhistoriska
värden och ge rekommendationer för hur de bör beaktas i
kommande detaljplaner. Den koncentreras kring tre
frågeställningar som fokuserar på stadsbilden och
bebyggelsen. Den behandlar således inte de kulturhistoriska
värden av arkeologisk och marinarkeologisk art som kan
finnas inom området.
Vilka delar av den kulturhistoriska bebyggelsen bör skyddas?
Kalmar läns museum menar att man i kommande detaljplaner
bör inskriva särskilda skydds- eller varsamhetsbestämmelser
för byggnaderna på Garvaren 2 och Magasinet 9.
Utredningen ger rekommendationer för skyddets omfattning.
Vad utgör hamnkaraktären och hur bör den bevaras?
Mot bakgrund av den historiska fysiska miljön delas
utredningsområdet in i fyra delområden.
Karaktärsområde A; Skeppsbron har sedan mer än 300 år
utgjort allmän hamn, varför det är särskilt viktigt att
hamnkaraktären bevaras i denna del. Strandlinjen bör inte
förändras. Med hamnkaraktär avses både själva funktionen
som hamn och de anläggningar, byggnader eller lämningar
som visar på hamnfunktionens historiska djup. Exempel är
äldre kajer, pållare, järnvägsräls och magasin. Man bör
bevara hamnplanen som det offentliga rum som det alltid
varit, öppet mot Skeppsbrofjärden, samt med visuell och
funktionell kontakt med staden. Man bör även bevara den
representativa karaktär som hamnen haft just i denna del.
[5]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Inga träd bör planteras på kajen, men alléraden mot staden
bör behållas och kan kompletteras till dubbelsidig. Gatsten,
möjligen kullersten, utgör de lämpligaste markbeläggningarna.
I karaktärsområde B; Strandkvarteren/Hamnplanen har
tidigare funnits en tät trähusbebyggelse på strandtomter med
privata bryggor. Idag präglas kajen av 1907 års ombyggnad.
Eftersom området sedan 100-150 år utgjort hamn och hört
samman med den äldre Skeppsbron gäller samma antikvariska
rekommendation som för karaktärsområde A. Man bör
vinnlägga sig om att bevara den riktningsändring på kajen
som markerar den gamla stadsgränsen, samt undvika att
blockera den visuella kontakten mellan SkeppsbrofjärdenSkeppsbron och Järnvägsstationen.
Karaktärsområde C; Varvsområdet har utgjort en del av det
gamla varvsområdet, men har påverkats kraftigt av
Slottsholmsleden som skär av tidigare samband. Området är
mindre känsligt för förändring än delområdena A och B. De
historiska riktningarna och sambanden inom området, samt
den gamla stadsgränsen, får gärna förstärkas vid
omgestaltningar av miljön.
Karaktärsområde D; Järnvägskajen – Barlastudden består i
stort sett av utfyllnader gjorda från 1890-talet. Den södra
kajen, den s.k. Järnvägskajen, har behållit sin form sedan
omkring 1950. Området är mindre känsligt för förändring än
delområdena A och B. Järnvägskajen bör behållas som ett
öppet, tillgängligt stadsrum, vars strandlinje med fördel kan
bevaras, liksom äldre markbeläggning och järnvägsspår.
Trädplantering är tänkbar, dock inte ute på själva kajen.
Hur
påverkas
upplevelsen
av
den
riksintressanta
trähusbebyggelsen i Kv Riddarhuset och Långholmen av den
föreslagna mässhallen på kajen?
Utredningen konstaterar att Skeppsbron kan bebyggas med
enstaka, solitära byggnader med sammanhållen volym och
offentlig funktion, gärna med maritim anknytning. En
mässhall för båtsport bedöms därför kunna uppföras utan att
kvartersbebyggelsen påverkas negativt. En förskjutning åt
söder av mässhallens placering i förhållande till Kabyssen 1 är
dock att föredra. Man bör vid nybyggnation beakta
Storgatans egenskap av huvudaxel och den höga status som
denna del av Skeppsbron haft, samt undvika att byggnader på
kajen läggs i stadsgatornas förlängning. Bedömningen år
preliminär och de utformningsförslag på mässhall som läggs
fram måste bedömas ur antikvarisk synvinkel.
[6]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Uppdraget
Denna bebyggelsehistoriska utredning av ett område i den
östra delen av Västerviks stadskärna, har gjorts med
anledning av pågående planarbete. Under hösten 2008 har ett
planprogram, ”Sjöstaden Västervik” (2008-10-16) upprättats
och antagits av kommunen. Programmet syftar ytterst till att
möjliggöra förändringar av områdets markanvändning och
miljö, genom att det kommer att ligga till grund för nya
detaljplaner.
Den kulturhistoriska utredningen är avsedd att vara ett
planeringsunderlag. Den syftar till att beskriva områdets
kulturhistoriska värden och ge rekommendationer för hur de
bör beaktas i kommande detaljplaner. Den syftar även till att
beskriva hur den omgivande, riksintressanta kulturmiljön
påverkas av de föreslagna förändringarna i området.
Utredningen koncentreras
formulerade frågeställningar:
kring
tre
av
kommunen
A. Vilka delar av den kulturhistoriska bebyggelsen bör
skyddas?
B. Vad utgör hamnkaraktären och hur bör den bevaras?
C. Hur påverkas upplevelsen av den riksintressanta
trähusbebyggelsen i Kv Riddarhuset och Långholmen
av den föreslagna mässhallen på kajen?
Genom dessa frågeställningar fokuserar utredningen på
stadsbilden och bebyggelsen. Den behandlar således inte de
kulturhistoriska värden av arkeologisk och marinarkeologisk
art som kan finnas inom området.
Arbetet har utförts i februari och mars år 2009 av antikvarie
Lotta Lamke, Kalmar läns museum, på uppdrag av Västerviks
kommun. Det har omfattat litteraturstudier, en genomgång av
äldre lantmäteriakter, handlingar i Kalmar läns museums
topografiska arkiv och bildarkiv, i Västerviks kommuns kartoch ritningsarkiv samt i Västerviks museums fotoarkiv.
[7]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Utredningsområdet
Geografisk avgränsning
Då denna utredning görs är de exakta gränserna för
kommande detaljplaner inte fastställda, men ett förslag till
avgränsning av tre tilltänkta nya detaljplaner för området
föreligger (se fig. 2). Det sammantagna område som bildas av
dessa tre planer benämns i fortsättningen för ”planområdet”.
Fig. 1: Planområdet (röd markering) ligger i den östra delen av Västerviks stadskärna. Större delen
av området ligger inom riksintresseområde K 90 för kulturmiljövården (grön kontur). Norra delen av
planområdet ligger inom miljö 131 enligt kommunens kulturminnesvårdsprogram (lila kontur) .
Området tangerar dessutom bevarandeområde 7, 8 och 9 (blå kontur) enligt 1990 års kulturhistoriska
bebyggelseinventering.
[8]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 2: Översikt av planområdet. De tre föreslagna detaljplaneområdena är markerade med röd kontur.
Byggnader inom planområdet som omfattas av antikvarisk bedömning är markerade i gult. De fastigheter som
ingår i bevarandeområden enligt 1990 års kulturhistoriska bebyggelseinventering är markerade med ljusblått.
[9]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Enligt överenskommelse med kommunen gäller följande
avgränsningar för den kulturhistoriska utredningen.
Beträffande frågeställning A, d.v.s. vilka delar av bebyggelsen
som bör skyddas, följer utredningen den föreslagna
avgränsningen för planområdet, dock med tillägg av
Magasinet 9. Det sammantagna området av planområdet plus
Magasinet 9 benämns i fortsättningen ”utredningsområdet”.
När det gäller fråga B, vad som utgör hamnkaraktären samt
fråga C, hur en utökad byggnad på Kabyssen 1
(Skärgårdsterminalen) påverkar upplevelsen av bebyggelsen i
de innanförliggande kvarteren, så är avgränsningen inte exakt.
I huvudsak omfattas planområdet med angränsande
stadsområden.
Antikvarisk skyddsstatus
Riksintresseområde
Större delen av planområdet, liksom den omgärdande staden,
ligger inom avgränsningen för riksintresseområde K 90,
Västerviks stad (se fig.1). Riksintresset motiveras med att
Västervik är en medeltida sjöfartsstad med välbevarad
renässansplan och småskalig trähusbebyggelse uppblandad
med tidstypisk bebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900.
Kulturminnesvårdsprogram
I kommunens kulturminnesvårdsprogram från år 1986 görs
en snävare avgränsning, när ett avsnitt av den centrala staden
pekas ut som nr 131, Västerviks kulturmiljö. Den norra delen
av undersökningsområdet, d.v.s. Skeppsbrokajen, faller då
inom ramen för den utpekade kulturmiljön, som även
omfattar stadsområdena norr och västerut (se fig.1). Den
välbevarade stadsplanen och den äldre bebyggelsen utgör de
främsta motiven för utpekandet.
Bebyggelseinventeringar
Flera kulturhistoriska inventeringar har gjorts av bebyggelsen
i Västerviks stadskärna. 1931-1933 av Erik Andrén för
Nordiska Museet, 1960 av f.d. stadsarkitekt Arre Essén, 1970
av Riksantikvarieämbetet och år 1990 av Kalmar läns
museum. Det sistnämnda arbetet utmynnade i publikationen
”Västervik stadskärnan, kulturhistorisk bebyggelseinvent-
[10]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
ering”, ett praktiskt planeringsunderlag med riktlinjer för
bevarande, ombyggnader och nytillskott.
I bebyggelseinventeringen från år 1990 utpekas nio stycken
bevarandeområden i den centrala staden. Dessa områden
utgör hela stadsavsnitt, helhetsmiljöer med bebyggelse, gårdar,
gator, stadsrum, plank etc. Inom dessa områden har samtliga
byggnader ett kulturhistoriskt värde och skall bevaras. Inom
bevarandeområdena utpekas dessutom enskilda byggnader
som kulturhistoriskt värdefulla.
Den enda del av det föreslagna planområdet som överlappar
ett i 1990 års inventering utpekat område är Garvaren 2, som
ligger inom bevarandeområde 8 (se fig. 1 och 2). Den äldre
garveri-/magasinsbyggnaden på fastigheten klassas av
inventeringen som kulturhistoriskt värdefull.
Planområdet gränsar emellertid även direkt till fastigheterna
Riddarhuset 1 och 2, samt Långholmen 1 i bevarandeområde
7. Likaså gränsar de till fastigheterna Kapellet 3 och 4,
Sjökaptenen 1, 2, 3 och 4, samt Styrmannen 1 i
bevarandeområde 8. Den del av bevarandeområde 9 som
omfattar byggnadsminnet Västerviks stationshus, ligger öppen
mot planområdet.
Merparten av bebyggelsen på de nämnda fastigheterna är
klassad som kulturhistoriskt värdefull. Sammanfattningsvis
kan man säga att den karakteriseras av trähusbebyggelse från
1700- och 1800-talen, en högreståndsbebyggelse med stora
eller mycket stora stadsgårdar. Bostadshusen är i två–tre
våningar och panelade eller reveterade.
Fast fornlämning
Delar av utredningsområdet ingår i eller gränsar till
fornlämningsområde Raä 94, Västerviks stad. I detta område
kan kulturlager väntas från medeltid till 1600-tal.
Gällande planer
Av planprogrammet framgår att i stort sett hela det nu
aktuella området omfattas av stads- eller detaljplaner. Ett par
av dem är från 1970-talet, flera av dem från 1990-talet. För
Västervik 4:37 (Marinan) gäller en plan antagen år 2005.
Grovt sett anges markanvändningen för utredningsområdets
norra hälft (det norra samt det centrala detaljplaneområdet
enligt fig. 2) som hamn, allmän plats och parkering. För
områdets sydöstra hälft anges den som hamn och industri.
[11]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Områdets fysiska utveckling
Västerviks bebyggelseutveckling
Omkring år 1430 flyttades Västervik till sitt nuvarande läge
från platsen för dagens Gamleby. Orsaken var
uppgrundningen av Gamlebyviken. Det nya Västervik anlades
vid Stegeholms slott som cirka år 1360 byggts på en holme vid
Gamlebyvikens mynning. Staden byggdes troligen först upp i
trakten av S:ta Gertruds kyrka, med en hamn mot
Gamlebyviken. Det har dock antagits att man redan på ett
tidigt stadium även anlade en hamn ut mot Skeppsbrofjärden
för Östersjöfarten, så att staden på 1500-talen bestod av två
bebyggelsekoncentrationer: en kring kyrkan och en i
1
anslutning till saltsjöhamnen vid Skeppsbron .
Man har menat att staden, åtminstone i området vid kyrkan,
följde det gängse medeltida stadsplanemönstret. Parallellt med
strandlinjen löpte en huvudgata som korsades av korta
tvärgator, vilka ledde ned till bryggor vid strandkanten.
Strandtomterna bör ha varit eftertraktade, i synnerhet av
stadens handlare som där kunde bygga bryggor och magasin i
direkt anslutning till de egna gårdarna.
Åren 1612, 1665 och 1677 ödelades Västervik av krig och
brand. Det senare året härjades bl.a. slottet av danskarna,
varefter det aldrig återuppbyggdes. Förödelsen underlättade
dock en reglering av stadsplanen – från en oregelbunden
medeltidsplan till en strikt rutnätsplan enligt renässansens
ideal. Den äldsta kartan över staden är en schematiskt utförd
regleringskarta från år 1678. Från början av 1700-talet finns
mer detaljerade kartor som speglar samma stadsplan.
I 1678 års plan lades en paradgata, Storgatan, ut i området
mellan de båda förmodade äldre stadsdelarna, som därigenom
länkades samman. Storgatan drogs från en nyanlagd
1
Möjligen skedde detta vid mitten av 1500-talet, då Gustav Vasa
uppmanade staden borgare att uppföra sina gårdar vid ”Capellebacken”,
som skall ha legat inom det nuvarande kvarteret Kapellet.
[12]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Västerport ned till Skeppsbrokajen och utvidgade sig
däremellan till ett nyskapat torg: Stortorget. 1600-talsplanen
är tydligt bevarad i dagens stadsstruktur. Även de två
medeltida stadsdelarna kan anas, genom att de öst - västliga
gatorna inte är fullt parallella utan följer två olika system.
1678 års rutnätsplan och avgränsning av staden kom att gälla
i 200 år. Då staden expanderade under industrialismens
inverkan, krävdes vid slutet av 1800-talet en utökad
stadsplan. År 1879 gjordes en första utvidgning i samband
med att järnvägen kom till staden. År 1927 antogs en ny
stadsplan med omfattande förstadsområden. Detta blev den
sista heltäckande stadsplan som upprättades för Västervik.
Likt andra svenska städer har Västerviks stadsbild genomgått
stora förändringar under 1900-talets andra hälft, genom
utbyggnad av nya stadsdelar och rivningar i stadskärnan. I
Västervik finns dock ännu en stor andel äldre, välbevarad
bebyggelse. Genom att staden inte utsatts för någon
omfattande brand efter 1677, kan det bland stadens trähus
finnas de som är från sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal, vilket
är exceptionellt ålderdomligt för svensk stadsbebyggelse.
Stadens äldre bebyggelse präglas ännu av Västerviks första
byggnadsordning av år 1830. Bland mer sentida bebyggelse i
stadskärnan framträder de expansiva stadsbyggnadsperioderna kring sekelskiftet 1900 respektive 1960-talet.
Utredningsområdets utveckling
1700-talet
De första kartor som kan ge en mer detaljerad bild Västervik,
upprättades år 1707. Det rör sig dels om en stadskarta som
finns i ett par varianter, dels om en mer småskalig kartserie
över stadens ägor. År 1781 upprättades en ny stadskarta.
1700-talskartorna visar en stad med en genomförd geometrisk
gatureglering, men där kvardröjande drag ännu speglar en
äldre situation. I en fullt genomförd renässansplan enligt
1600-talets ideal skulle stränderna kantas av breda, helst
stensatta, gator och kajer. Av 1707 års karta framgår
emellertid tydligt att Västerviks borgare varit måna om att få
behålla sina strandtomter. Mot Gamlebyviken är strandlinjen
oregelbunden och kantad av privata tomter. Tomtgränserna i
vissa kvarter är delvis dragna radiellt i förhållande till
strandlinjen, för att ge vattenkontakt till varje tomt. I flera fall
ägs strandtomterna som ”sjögårdar” av borgare i angränsande
kvarter. Strandlinjen på 1707 års karta är schematiskt
tecknad, men på några platser antyds att där finns bryggor
[13]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 3: 1707 års stadskarta är den äldsta bevarade, mer detaljerade kartan över Västerviks stad.
Gaturegleringarna är genomförda. Skeppsbrokajen, mellan Lilla Strömmen och Kvarngatan, är noggrant
utritad. Endast en strandtomt är markerad mot Skeppsbrofjärden.
[14]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 4: Detalj av en annan version av 1707 års stadskarta som antyder
några utfyllnader/bryggor mot Gamlebyviken, dock inga mot saltsjön.
Fig. 5: Utsnitt ur en av 1707 års kartor över stadens ägor. Söder om
kvarteret Matrosen var i huvudsak skogsbevuxen hagmark med
grönsaksodlingar och små åkerlyckor tillhöriga stadens borgare.
[15]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
eller utfyllnader utanför stranden. 1781 års karta visar hur
stranden mot Gamlebyviken då var sönderflikad av bryggor,
utfyllnader eller bodar, s.k. ”husaskar”, som stod på pålar i
vattnet.
För området ut mot Skeppsbrofjärden speglar 1700talskartorna dock en annan situation än den mot
Gamlebyviken. På 1707 års stadskarta tycks hela den östra
stranden ligga som allmänning eller gatumark. Endast längst i
söder, just vid stadsgränsen i ett läge som motsvarar dagens
Garvaren 5, syns en strandtomt. I norr löper en lång träkaj
utmed stranden, invid vilken står prydligt skrivet
”Skeppsbron”.
Skeppsbron känns igen på 1781 års karta, med den
förändringen att Ölandshamnen anlagts i dess södra del. I
området söder om träkajen tycks större förändringar ha ägt
rum. Där har utfyllningar gjorts och flera strandtomter
anlagts, så att situationen börjar likna den kring
Gamlebyviken.
Av båda 1700-talskartorna framgår att för staden viktiga
funktioner fanns i anslutning till Skeppsbron. Just söder om
2
Lilla Strömmen , norr om det nuvarande kvarteret
Riddarhuset, låg stadsvågen. På den södra tomten i kvarteret
Riddarhuset låg både stora tullhuset med sjötullen och
stadskällaren. Övriga tomter i området kring Skeppsbron
hörde till olika borgare och man kan notera storleksskillnaden
på tomterna norr- respektive söderut.
Den södra stadsgränsen gick genom kvarteren Matrosen och
Rorgängaren. I början av 1700-talet utgjordes markerna söder
om staden i huvudsak av skogsbevuxen betesmark, men i
anslutning till den södra stadsgränsen och den s.k.
Strandaporten fanns tre väderkvarnar, en repslagarbana och
ett antal små kålgårdar. Utmed stranden låg fler av borgarnas
kålgårdar och några små åkerlyckor i ett smalt band, delvis
där kvarteren Magasinet och Varvet idag är belägna.
År 1745 anlades ett varv strax söder om staden: ”Dichmans
varv” eller som det senare kom att kallas ”Stora varvet”.
Söder om detta tillkom snart ännu ett varv: ”Magnus Tengers
varv” eller ”Altonavarvet” och ytterligare ett steg söderut
3
grundades det ”Hultmanska varvet”.
2
Som vid denna tid benämndes Stora Strömmen.
Det första kända varvet i Västervik hade tillkommit vid mitten av 1500talet då Gustav Vasa befallt att ett kronovarv skulle anläggas på
Slottsholmen. Fram till slutet av 1600-talet var detta stadens dominerande
arbetsplats och ett av landets mer betydande varv, med en produktion av
både bestyckade örlogsfartyg och handelsskepp. Det lades ned år 1846.
3
[16]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 6: 1781 års karta visar bl.a. hur Ölandshamnen anlagts i änden av Kvarngatan och hur
strandområdet närmast söder därom fyllts ut och bebyggts med bodar. (Jämför vyn på fig. 6.) I
änden av Storgatan ligger en trappa ned till vattnet. På kajen ligger en "Vacktkammare" och ett
"Sprut- och mat-(mät-?) hus". Tre varv, tillhöriga herrar Dichman, Tenger och Hultman, har
anlagts söder om staden. Varvsområdet är glest bebyggt med varvsbodar, baspannor och en
smedja, förutom de stapelbäddar och bryggor som ligger vid stranden.
[17]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
[18]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 7 (motstående sida): Litografiskt tryck av Elias Fredrik Martin (18041854). Västervik omkring år 1850. Bilden framstår som förhållandevis
verklighetstrogen. I den högra kanten syns staden packhus intill Lilla
Strömmen. En enkelsidig allé skärmar delvis av från staden och bland
träden står sittbänkar riktade ut mot kajen. Bänkar finns också i anslutning
till sjötrappan. Inget arbetsfolk syns till på kajen där herrar i höga hattar
och damer i långa kjolar flanerar och pekar ut mot sjön. Vid
Ölandshamnen ligger tunnor upplagda och till vänster om hamnen finns
en tät bebyggelse av timrade bodar, magasin och verksbyggnader som
vänder gavlarna mot sjön. De byggnader som står ute på kajen är dels
den lilla tullvaktstugan till höger i bild, dels det lilla kokhuset till vänster.
Mellan dem ligger möjligen den "varuhall" som finns utmärkt på en karta
från år 1889. Ur Kalmar läns museums samlingar. Foto: Pierre Rosberg,
Kalmar läns museum.
1800-talet
År 1872 upprättades återigen en stadskarta över Västervik. I
stora drag känns situationen från den 90 år äldre kartan igen.
Stadsgränsen gick i samma läge som bestämts på 1670-talet,
men från år 1810 hade den lilla tullen slopats, varför
stadsstaket och tullportar runt staden blivit onödiga. Studerar
man området vid Skeppsbron mer i detalj, kan man notera
vissa förändringar från år 1781.
Den norra delen av träkajen hade visserligen samma
utformning som på 1700-talet och i anslutning till Lilla
Strömmen låg ännu stadens järnvåg och packhus, men söder
om Storgatans linje hade kajen byggts om, så att
Ölandshamnen hade flyttats ett stycke söderut. På Liunggrens
karta från år 1858 har den nya hamnen ännu inte anlagts,
varför det sannolikt skedde på 1860-talet. För att kunna
genomföra förändringen måste staden ha avhyst ett antal
strandtomter i höjd med kvarteret Kapellet. Strandtomterna
längre söderut, i höjd med kvarteren Sjökaptenen, Styrmannen
och Matrosen, låg dock kvar.
Från 1800-talets mitt hade stadskällaren i kvarteret
Riddarhuset ersatts av ett stadshotell i kvarteret Residenset
4
mot Storgatan . Den gård där stora sjötullen och stadskällaren
tidigare legat, ägdes år 1872 av postmästare von Posts (!)
5
sterbhus och tycks inte ha innehållit några tullfunktioner vid
denna tid. Den lilla byggnaden på kajens norra del uppges
som tullvaktstuga på kartan från 1858, senare som
4
Uppfört år 1844 som länsresidens i ett tilltänkt Norra Kalmar län, efter
ritningar av J F Oppman.
5
Stadens postkontor skall ha funnits på fastigheten mellan cirka 1855 och
1877.
[19]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
tullbevakningskontor. Byggnaden, som i folkmun skall ha
kallats för ”Snokebo”, finns med redanpå 1781 års karta.
Äldre fotografier indikerar att den om- eller nybyggdes någon
gång omkring sekelskiftet 1900, men den tycks ligga kvar på
platsen åtminstone till mitten av 1900-talet.
På 1872 års karta finns en liten stenbyggnad på den södra
delen av kajen. Sannolikt är det samma hus som finns med på
äldre fotografier (se fig. 11). Det skall ursprungligen ha
uppförts som kokhus, eftersom matlagning över eld ombord
på skutorna var förbjuden då de låg vid kaj p.g.a.
brandrisken. Huset skall dock ha fungerat som hamnkontor
innan det revs i slutet av 1870-talet, varefter man på samma
6
plats skall ha uppfört ett nytt hamnkontor i trä år 1880 .
Samma år stod det till tullkammare ombyggda våg- och
packhuset vid Lilla Strömmen färdigt.
Stora varvet och Altonavarvet slogs samman i mitten av 1800talet. Det anrika Slottsholmsvarvet lades ned år 1846 och det
Södra varvet, som finns med på 1858 års karta, skall ha
nedlagts år 1878. Från det året var Stora varvet stadens enda
varv.
Det omfattade ett område ungefär motsvarande
kvarteren Slipen, Spelet, Magasinet och den södra hälften av
kvarteret Varvet. Den norra delen av kvarteret Varvet fanns
ännu inte, inte heller Barlastudden. Av 1872 års karta framgår
att en del utfyllnader hade företagits på varvsområdet, men att
strandlinjen fortfarande inte gick längre ut än vad som idag
motsvaras av den norra gränsen av kvarteret Magasinet, för
att sedan vända söderut genom kvarteret Sågen.
Med järnvägens tillkomst år 1879 inträdde en mer betydande
förändring. Järnvägen drogs in på södra sidan om staden och
markerna söder om järnvägen som då delvis var bebyggda
införlivades med staden. Området i anslutning till den gamla
Strandaporten omdanades till järnvägspark med stationshuset
i fonden av den förlängda Strömsgatan. Från bangården drogs
järnvägsräls utmed Varvsgatan förbi Ölandshamnen och
vidare utmed Skeppsbron ända upp till den lilla tullvaktstugan
på den norra delen av kajen. Några av sjötomterna just söder
om Ölandshamnen inköptes till staden omkring 1890, för att
man skulle kunna riva av dem och utöka Skeppsbrons
7
hamnplan söderut .
Under 1890-talet gjordes omfattande utfyllnader i anslutning
till varvsområdet. Genom dessa utfyllnader tillkom kvarteret
Varvets norra del. Man började också bygga ut en udde öster
om varvet: Barlastudden.
6
En byggnad i detta läge uppges på en karta från år 1889 som "Varuhall".
Den Tengerska gården på tomterna Östra kvarteret 55, 56 skall ha
inköpts av staden år 1896 för att deras badhustomt skulle läggas som en
utvidgning av hamnen, enligt Kjellgren 1980.
7
[20]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 8: 1872 års karta visar de byggnader som fanns vid tiden. Träbyggnader är färglagda i gult,
sten-/tegelbyggnader i rosa. De rosa-gula husen är troligen reveterade träbyggnader. Av alla de
byggnader som avbildas inom det nu aktuella utredningsområdet är det endast en som finns kvar
idag: det gamla garveriet (markerad av förf. med blå kontur) på Garvaren 2.
[21]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 9 : Detta fotografi är troligen taget på 1870-talet. Det finns på Kalmar läns museum och år 1939
nedtecknade landsantikvarien Manne Hofrén bl.a. följande om bilden, berättat av hamnkaptenen E. Holm:
”Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden
lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan
skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid
hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv.” Foto: E. Hultgren, Västervik.
Fig.10: Skeppsbron vid ”Haket” med Storgatan i fonden. Fotografiet är taget innan
kajombyggnaderna och visar den gamla träkajen. Hamnplanen är i huvudsak belagd med storgatsten,
gatumarken på andra sidan alléraden är belagd med kullersten. Foto ur Västerviks museums arkiv.
[22]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 11: Fotografiet är sannolikt från 1870-talet. Det nya hamnkontoret har ännu inte byggts.
Situationen känns i huvudsak igen från den cirka 25 år äldre litografin (fig. 7) med träkajen,
Haket, sjötrappan, pållarna utmed kajen och alléraden med bänkar. Man har nu även fått ett
antal gatlyktor utmed kajen. Huset till vänster på kajen är det lilla kokhuset/hamnkontoret, medan
huset till höger är tullvaktstugan. Den förmodade varuhallen på litografin finns inte med, inte
heller det nya hamnkontoret som skall ha uppförts år 1880. Inga lastupplag syns på kajen. Foto
ur Västerviks museums arkiv.
[23]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 12: Varvsområdet sett från vattnet. Troligen är fotografiet från 1880eller 1890-talet. Den nya Skeppsbron har ännu inte anlagts. I högerkanten
skymtar ett av magasinen innanför den gamla stadsgränsen. Vänster om
detta magasin ser man ett av varvets bostadshus och bakom det ligger
stationen och fängelset. Varvskontoret och skeppsbyggmästarens bostad
låg i det högresta bostadshuset i bildens vänstra kant. Foto från Kjellgren,
1988.
[24]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 13: Ännu en bild från ”Haket”, och den gamla träkajen. Denna gång ut mot sjön. Foto ur
Västerviks museums arkiv.
Fig. 14: Skeppsbron, troligen under arbetet med den nya kajen 1906-07. Byggnaden till vänster
är det hamnkontor som skall ha uppförts år 1880. Notera järnvägsspåren. Foto ur Västerviks
museums arkiv.
Fig. 15: Omdaningen av Skeppsbrokajen år 1906-07. Ölandshamnen fylldes ut och kajen
breddades genom utfyllnader i ytterkant. Foto ur Västerviks museums arkiv.
[25]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 16: Utsikt över varvsområdet omkring år 1910. Taget från nya kyrkans torn som
stod färdigt år 1905. Foto ur Kalmar läns museums arkiv.
[26]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 17: Kartan till 1927 års stadsplan visar den då sedan 20 år omgestaltade Skeppsbron med spårväg,
magasin och kvarstående äldre strandtomtsbebyggelse.
[27]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 18: Skeppsbrokajen, möjligen på 1920-talet. Till vänster sticker byggnaderna i kvarteret Garvaren
fram och just bakom dem en stilfullt utformad pissoar i gatsten. 1937 års tullhus har ännu inte uppförts. På
hamnplanen syns de två hamnmagasinen, varuupplag och lastade järnvägsvagnar. Foto: Ateljé Eriksén.
Foto ur Västerviks museums arkiv.
Fig. 19: Detta fotografi visar hur kajens stenbeläggning avslutades skarpt mot det f.d. varvsområdets
utfyllnadsmarker. Sedan varvsverksamheten upphört kvarstod många av byggnaderna. De omvandlades
till magasin för grosshandelsfirmor och industribolag. Mellan magasinen ligger upplag av ved och tunnor
m.m. Den byggnad som är under uppförande till höger i bild ligger på samma plats (Magasinet 8) som den
idag rivna Lantmännens silobyggnad, vilken enligt uppgift uppfördes år 1933. Denna bild är dock troligen
äldre, möjligen från 1920-talet. Foto: Ateljé Eriksén. Foto ur Västerviks museums arkiv.
[28]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 20: Flygvy mot Barlastudden m.m. år 1933. Foto: AB Flygtrafik. Foto ur Kalmar läns
museums arkiv.
[29]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 21: Utsnitt ur 1944-45 års ekonomiska karta. Flygfotograferingen gjordes 1939-40 och ger intryck av
att utfyllnaden utanför det gamla varvsområdet då ännu inte är färdigställd.
[30]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
1900-talet
Medan områdena vid järnvägsstationen och Barlastudden
alltså omdanades i slutet av 1800-talet, dröjde det några år in
på 1900-talet innan Skeppsbron genomgick större
förändringar. Vid sekelskiftet 1900 var träkajen ännu kvar,
om än i den gestalt den fått under 1860-talet. År 1904
beslutades dock att en helt ny stenkaj skulle byggas på
Skeppsbron och hösten 1907 låg den 300 meter långa kajen
färdig. Ett par år senare byggdes även ett nytt kajavsnitt för
skärgårdstrafiken i den norra delen av Skeppsbron, den s.k.
8
”Lilla kajen” .
Ännu kvarstod en del av den gamla trähusbebyggelsen på
strandtomterna i den södra delen av Skeppsbron. 1929 års
stadsplanekarta (fig. 17) visar kvarteret Garvaren, med dels
handlanden Jerns magasin, dels G Petersons Garfweri och
Läderhandel. Den senare rörelsen bedrevs på en fastighet som
inhyst garveri sedan 1700-talet. Söderut räknat låg de nu
försvunna kvarteren Skorpan och Jungmannen. Det smala
kvarteret Skorpan omfattade egentligen endast en
byggnadslänga som bl.a. inrymde Bengtssons bageri och
snickare Schmidts gård. Den senare byggnaden var från
början Saltmagasin. 1941 flyttades huset till Kulbacken och
blev kaffestuga, idag restaurang.
Då den nya stenskodda Skeppsbrokajen byggdes lades
Ölandshamnen igen. Genom utfyllnader rätades och flyttades
kajkanten
ett
stycke
utåt
i
sjön.
Den
gamla
strandtomtsbebyggelsen förlorade därmed sin direkta
vattenkontakt. Längs med kajkanten drogs järnvägsräls, där
.
man även installerade vagnvåg och lyftkran . Sannolikt tillkom
i samband med detta de två med varandra besläktade
hamnmagasin som kan ses på fotografier från 1920-talet. Det
södra av dem revs troligen då man år 1937 lät uppföra ett
nytt, friliggande tullkontor i anslutning till kvarteret
Garvaren, medan det norra magasinet revs så sent som år
1993.
Den stensatta kajen slutade abrupt vid den gamla
stadsgränsen, precis där dagens kaj "knäcker" och byter
riktning.
Där
övergick
marken
i
varvsområdets
utfyllnadsområden. År 1917 lades verksamheten vid Stora
varvet ned, vilket frigjorde stora ytor i anslutning till hamnen
8
Om- och nybyggnader av kajer, bryggor och broar tycks ha varit
aktuella på flera håll i staden under 1900-talets första årtionde, bl.a.
anlades stadens första hamn för fritidsbåtar just norr om Slottsholmen.
[31]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
9
och järnvägsstationen . Vid denna tid aktualiserades också
behovet av en ny stadsplan. En sådan antogs år 1927. Av
stadsplanekartan, upprättad år 1929, framgår bl.a. planerna
på att anlägga en omfattande pir/hamnplan kring
Barlastudden, vilka aldrig realiserats.
Fig. 22: Garveriets gård med
kalksäckar och i marken
nedsänkta kar. Hudarna
hänger på tork utmed
svalgången. Foto från
Kjellgren, 1981.
Fig.23: Den garveribyggnad
som ännu idag finns kvar på
Garvaren 2. Foto från
Kjellgren, 1988.
9
Efter detta anlades ett reparationsvarv, Västerviks nya varvsaktiebolag
ännu ett stycke söderut (vid nuvarande värmeverket). År 1958 upphörde
varvsverksamheten där.
[32]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 24: Den Smithska fastigheten ingick i en huslänga som bildade ett eget smalt kvarter.
Kvarteret fick namnet "Skorpan" efter de skeppsskorpor som bakades på Bengtssons bageri som
låg i kvarteret. Här ser man längan sedan den yttersta delen av den rivits i samband med 1907
års kajbygge. Foto: E Hultgren. Foto ur Kalmar läns museums arkiv.
Fig. 25: Då ett nytt tullhus byggdes på Skeppsbron år 1937 placerades det i Nygatans förlängning, så att
utblicken mot Skeppsbrofjärden blockerades. Tullhuset revs år 1980 i samband med att Slottsholmsvägen
byggdes. Foto ur Kalmar läns museums arkiv.
[33]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Skeppsbrokajen har kommit att behålla sin form sedan 1907,
inga vidare utfyllnader har gjorts. Under 1900-talets första
hälft fortsatte man istället att fylla ut på det gamla
varvsområdet och kring Barlastudden.
Väg- och kvartersstrukturen på det gamla varvsområdet följer
terrängen och speglar den historiska utvecklingen. Varvets
bostäder och den gamla varvssmedjan anlades från första
början på de högsta nivåerna, vilket idag motsvaras av
området utmed och söder om Södra Varvsgatan. På
strandområdet nedanför, motsvarande kvarteret Magasinet
och den södra delen av kvarteret Varvet, låg magasin, bashus
och stapelbäddar.
Under 1920- och 1930-talen tycks många av de gamla
varvsbyggnaderna ha legat kvar, men övertagits av andra
verksamheter. Först kring år 1940 började en mer medveten
omdaning av området, med början i kvarteren Slipen och
Spelet som bebyggdes bl.a. med en konfektionsfabrik
(Victorin & Strand) och bostäder. I kvarteret Magasinet
byggde Centralföreningen nya lokaler och på 1950-talet
byggdes Konsums centrallager i kvarteret Varvet.
1907 års stickspår ut på Skeppsbron hade dragits utmed den
dåvarande strandlinje, d.v.s. i den norra kanten av kvarteret
Magasinet. I samma linje anlades så småningom även en
körväg: Skeppsbrogatan. Norr om denna linje gjordes från
1890-talet och under 1900-talets första hälft utfyllnader fram
till dagens kajkant. Själva kajen, som ibland benämns
”Järnvägskajen” i äldre handlingar, planlades år 1940, men
byggdes sannolikt först omkring år 1950. Därmed fick man
ytterligare en kvartersbredd som kunde användas för
lastupplag och magasin, bl.a. för Tjust Bränsle AB:s
kolupplag. Under 1950- och 1960-talen bebyggdes de
nyvunna ytorna med skjul och magasinsbyggnader.
Omkring år 1970 genomgick miljön på Barlastudden
förändringar. I slutet av 1960-talet lät Västerviks
Fiskförsäljningsförening
uppföra
en
packningscentral/
fiskförädlingsfabrik på udden. Troligen anlades även en ny pir
och kaj längst ut på udden i samband med detta. Några år in
på 1970-talet anlades Västerviks Marina på tomten intill,
vilket också bör ha medfört att nya kajer och bryggor anlades.
Den
senaste
stora
omdaningen
i
miljön
kring
utredningsområdet
gjordes
omkring
år
1980
då
Slottsholmsvägen byggdes. Från början utgjorde denna led en
del av en större trafikplan som bl.a. inbegrep en trafikled via
Fiskartorget och rivningar av stadsbebyggelsen. Planerna
[34]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
10
ledde dock till starka protester från allmänheten , vilket
resulterade att flera av de planerade åtgärderna inställdes. Det
gällde emellertid inte Slottsholmsvägen. Åren 1978-79
genomfördes med anledning av detta vägbygge de första
arkeologiska undersökningarna någonsin i Västerviks stad och
1979-80 revs 1937 års tullhus samt flera magasin i kvarteret
11
Garvaren . År 1981 stod den nya trafikleden klar utmed
Skeppsbron. Med denna väg förvandlades den ursprungliga
Skeppsbron till en trafikapparat och kontakten mellan staden
och hamnen skars av.
Arkeologisk undersökning av hamnen 1978-79
De arkeologiska undersökningar som gjordes vid Skeppsbron
1978-79 gav intressant information om kajens äldsta historia.
Vid undersökningarna gjordes utgrävningar bl.a. på
Skeppsbron och på hamnplanen söder om denna. Dessutom
undersöktes havsbottnen utanför Skeppsbron med slängskopa.
Första gången som Skeppsbron i Västervik omnämns i
skriftliga källor är år 1672. De äldsta kartorna, från
inledningen av 1700-talet, visar Skeppsbron som ett
betydelsefullt stadsrum, medvetet utformat och med viktiga
publika funktioner. Men när anlades denna Skeppsbro och
vad fanns där innan dess?
I korsningen Varvsgatan/Storgatan påträffades resterna av en
4 meter bred träbrygga som gått längs den naturliga stranden,
just där stigningen upp mot Strömsgatan börjar. Med hjälp av
keramik som hittades i anslutning till bryggan daterades den
till 1600-tal. Dock påträffades inga fynd som kunde indikera
att bryggan funnits tidigare. Denna brygga kan tolkas som ett
äldsta "skikt", beläget i den naturliga strandlinjen.
Utanför den äldsta brygglämningen fanns timmer- och
stenkistor som visade att man kring mitten av 1600-talet och
under en koncentrerad period, anlagt en 5 meter bred och
minst 100 meter lång träkaj. Lämningen framstår som en
första Skeppsbro, medvetet anlagd och formad, möjligen
påkallad av de järnbruk som vid tiden startats i Västerviks
omland.
Hela hamnplanen söder om Skeppsbron befanns vid de
arkeologiska utgrävningarna vara utfylld med stock- och
risbäddar, schaktmassor och avfall. Vid hamnmagasinet
10
Protestgruppen Miljö och Trafik i Västervik (MoTiV) bildades och
ombildades från 1976 till ett politiskt parti – VDM.
11
Det gamla tullhuset vid Lilla strömmen hade rivits redan 1961.
[35]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
påträffades resterna av en 1700-talsbyggnad som haft ungefär
samma omfattning, troligen även samma funktion, som det
senare hamnmagasinet.
Fig. 26: Skeppsbron och den södra hamnplanen i början av 1980-talet, då Järnvägskajen ännu var i
funktion som lasthamn. Hamnkranen löper utmed järnvägsrälsen på kajen. Foto: Roger Karlsson,
1983. Foto ur Västerviks museums arkiv.
Fig. 27: Slottsholmsvägen vid Skeppsbron stod klar år 1981 och i sin helhet var den klar två år
senare. Hamnmagasinet på bilden fick ligga kvar till 1993 innan det revs. I fonden syns
Centralföreningens silo som eldhärjades i oktober 2004 och revs i februari 2005. Foto: Roger
Karlsson, 1989. Foto ur Västerviks museums arkiv.
[36]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Utredningsområdets karaktär
Olika aspekter av utredningsområdets karaktär
Hamnen vid Skeppsbron utgör ett av Västerviks stads
viktigaste stadsrum. Det är ett stadsrum som representerar och
uttrycker själva kärnan av stadens historiska identitet som
sjöfartsstad. Här ovan har gjorts ett försök att skildra hur
miljön inom utredningsområdet har utvecklats genom tiderna.
Genom att ta stöd i och låta sig inspireras av historiska
förhållanden kan området utvecklas i en tradition, med en
bibehållen relation till sitt eget förflutna.
Status
All handel skulle i äldre tid gå via städerna och eftersom
Västervik hade stapelstadsrättigheter bedrevs där även
utrikeshandel. Det var betydelsefullt att handelsfartygen
smidigt kunde lasta, lossa, deklarera sin last och erlägga
avgifter. I anslutning till hamnen fanns viktiga funktioner som
järnvåg och tullkontor. Skeppsbron var med sin
samhällsekonomiska funktion en av stadens mest
betydelsefulla platser.
Skeppsbrons dignitet framgår av hur man utformade
stadsplanen. Storgatan, stadens huvudaxel, ledde från den
västra stadsporten via Stortorget ned till Skeppsbron. I
Storgatans direkta förlängning låg Haket och sjötrappan. I de
angränsande kvarteren låg stora, förnäma borgargårdar. Flera
av dem ligger ännu kvar och vittnar om områdets höga status.
Här bodde t. ex. den adliga familjen Lewenhaupt och
Västerviks borgmästare. Skeppsbron var definitivt en del av
stadens "finrum" och ett stadens representativa "ansikte
utåt".
Då man studerar äldre skildringar av Skeppsbron framstår
den också som ett "sällskapsrum", en plats att mötas, umgås
och få spännande upplevelser på. Även ur denna aspekt
[37]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 28: Flanerande damer på skeppsbron innan kajombyggnaden 1907.
Foto ur Västerviks museums arkiv.
framstår Haket och kajen norr om detta, "Lilla kajen", som
den mest städade och statusfyllda delen av hamnen. Här låg
skutorna på parad, hit koncentrerades passagerartrafiken när
en reguljär sådan kring 1800-talets mitt blev möjlig genom
ångbåtstrafiken.
Söderut från Haket har Skeppsbron varit en handelshamn och
det var denna verksamhet som expanderade från mitten av
1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Även om denna del
av hamnen varit en arbetshamn och inte haft fullt så hög
"status" som de norra delarna av kajen, så har den ändå varit
ett centralt beläget och av staden kontrollerat område.
Områdena söder- och österut från den allmänna hamnen har
alltid varit stökigare, under utfyllnad och arbete, eller av mer
industriell karaktär.
Kanske kan man säga att spännvidden mellan det städade och
det stökiga inom utredningsområdet har utgjort en del av
hamnkaraktären. Det har förvisso funnits en grundordning
där de mer prydliga delarna av hamnen legat närmast staden,
men trots detta har det "fina" och "fula" sannolikt ofta
hamnat sida vid sida, eftersom man fått samsas om utrymmet
vid och på kajerna.
Fig. 29: Vid kajen får det ”fina” och det ”fula” ännu samsas om utrymmet.
[38]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Funktioner
Utredningsområdets läge, ett stadsnära kustläge, har givit det
dess historiska huvudfunktioner, som hamn och varv. En
grundläggande förutsättning för att föra vidare områdets
tradition är möjligheten att lägga till vid kajen för att där
äntra eller stiga iland, lasta och lossa. Pållare och
förtöjningsringar är viktiga element som signalerar denna
funktion.
Passagerartrafiken tycks alltid ha varit knuten till den norra
delen av kajen. Här låg sjötrappan där man kunde gå i och ur
roddbåtarna om man ankrat på redden. Hit förlades
linjetrafiken med ångbåtar, då en sådan uppstod. I det
centrala utredningsområdet har funktionen som allmän kaj åt
handelssjöfarten utgjort kärnverksamhet. Söder och öster om
den allmänna kajen har hamnfunktionerna varit knutna till
hantverks-, industri- och varvsverksamhet. Bryggor och kajer
har där varit enskilt ägda. Genom tiderna har detta
funktionella grundmönster bestått, men förskjutits åt söder
och öster i och med att det allmänna hamnområdet
expanderat.
Skala
Den yttersta orsaken till att Västerviks Skeppsbro ligger där
den gör är att det var besvärligt eller omöjligt att ta in större
fartyg
genom
strömmarna
till
Gamlebyviken.
Utredningsområdets hamnverksamhet och miljö har präglats
just av de större fartygen, även om de inte haft exklusivt
företräde till den.
Ett av karaktärsdragen för Skeppsbron och senare även
Järnvägskajen, är därför att de skapats för att kunna nyttjas
av större fartyg än exempelvis vad som kunnat lägga till vid
Fiskaretorget. Inte bara då det gäller fartygen, som måste
sägas utgöra en del av hamnmiljön, utan även i övrigt
kännetecknas hamnområdet av en storskalighet - stora
lastfartyg kräver stora upplag och magasin. Denna
storskalighet relativt annat, har funnits också i äldre tid, även
om skalan förskjutits och med tiden blivit allt större.
Privat - offentligt
Den äldsta Skeppsbron, utanför kvarteren Riddarhuset och
Långholmen, skapades som ett offentligt rum och en allmän
kaj. Den låg i ett läge med närhet till stadens centrala delar
och till in-/utloppet genom Stora Strömmen. Söder om
[39]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
hamnen fram till stadsgränsen låg privata strandtomter med
verkstäder och magasin. Utanför stadsgränsen låg stadens
gemensamma ägor, där det strandnära området åtminstone
från mitten av 1700-talet uppläts till enskilda varvsföretag.
Över tiden har den allmänna kajen och hamnplanen successivt
utökats åt söder och öster, delvis genom utfyllnader. Vid
1900-talets första år hade man nått fram till den gamla
stadsgränsen. Under 1900-talets första hälft tillskapades den
södra kajen, Järnvägskajen. Bortom den offentliga plats som
hamnplanen utgjort, har enskilda verksamheter alltid haft sina
kajer och bryggor. Under 1700- och 1800-talen var det fråga
om små hantverks- och handelsgårdar och deras privata
bryggor. På 1900-talet var det tillverkningsindustrier och det
nya varvet med egna kajer i områdena söderut från hamnen.
Rumslig karaktär
Genom den historiska överblick som gjorts i denna utredning
kan man konstatera att miljön inom utredningsområdet
genomgått stora förändringar över tid. Det är egentligen
endast vid den äldsta Skeppsbron, d.v.s. i höjd med kvarteren
Riddarhuset och Långholmen, som man kan hävda att det
finns en tydlig rumslig kontinuitet. Vid denna del av
Skeppsbron har det funnits ett öppet, torgliknande stadsrum i
minst 300 år. Denna historiska kontinuitet är så stark att den
inte bör brytas.
Skeppsbrons hamnplan har legat som en öppen terrass ut mot
sjön, så att den rumsligt kan sägas ha hört samman med
Skeppsbrofjärdens landskapsrum. På denna terrass har
enstaka byggnader, "solitärer", med allmänna funktioner
förlagts. Detta öppna stadsrum utökades ett stycke åt söder
från mitten av 1800-talet, men vid mitten av 1900-talet låg
fortfarande en kvartersbebyggelse med tätt liggande trähus
kvar på de gamla strandtomterna i höjd med kvarteren
Sjökaptenen, Styrmannen och Matrosen.
Av de delar av utredningsområdet som ligger utanför den
gamla stadsgränsen är de allra största delarna 1900talsutfyllnader, d.v.s. de har en ung historia som
landområden. Kvarteret Magasinet ligger dock på det gamla
varvsområdet som var storskaligt och rumsligt öppet. Efter
varvets nedläggning bestod storskaligheten, men en förtätning
12
av bebyggelsen skedde .
12
1920-talets stadsplanerare tog inte chansen att knyta samman hamnen,
stationen och det parkstråk med institutioner som föregående decennier
skapats just utanför den gamla stadsgränsen.
[40]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Föränderlighet
Den gamla Skeppsbron har således fungerat och sett ut på
ungefär samma sätt i 300 år. Det hindrar dock inte att detta
stadsrum präglats av en stark rumslig föränderlighet sett över
kortare tid. Denna föränderlighet kommer av själva
hamnfunktionen och är också giltig för de andra delarna av
utredningsområdet. Dessa områden har intagits och tillfälligt
omformats både av de fartyg som lagt till eller legat på redden
och av de varuupplag som lagts upp på kajen. Så har de
förändrats med väder och vindar, beroende av säsong eller
marknad. Just denna föränderlighet och mobilitet gör att
hamnen har uppfattats som ett levande, dynamiskt stadsrum.
Utblickar och rörelse
Staden har alltid haft både en visuell och funktionell kontakt
med Skeppsbrofjärden genom alla de öst-västliga gatorna.
Strandtomterna tycks aldrig ha tillåtit breda ut sig på
bekostnad av ”vattugränderna” i gatornas förlängning.
Allmänhetens tillgänglighet till stranden har troligen delvis
varit en säkerhetsfråga, i händelse av eldsvåda. Med
anläggandet av Slottsholmsvägen 1980, skars den funktionella
kontakten med vattnet av genom en ökad trafik och en
upphöjd vägbank med vägräcken.
Historiskt sett har rörelsen till och ifrån stranden, både från
sjösidan och från landsidan, varit viktigare än att ta sig utmed
stranden. I de avsnitt där man haft kaj har det senare dock
varit möjligt. Det har därför också varit kännetecknande för
de områden som utgjort hamn, att man kunnat röra sig utmed
vattnet där. Områdets topografi, där Strömsgatan löper på en
ås och de korsande gatorna sluttar ned mot stranden, har
förstärkt utblicken över Skeppsbrofjärden. Träd har inte
planterats i gatulinjerna, men trädkronorna har sommartid
delvis avskärmat den visuella kontakten med vattnet utan att
skymma det helt. Endast i ett fall tycks man ha frångått
principen om visuell kontakt med vattnet från staden och det
var med uppförandet av det nya tullhuset 1937 som skymde
utblicken från Nygatan.
Bebyggelse
Som historiken visat så har många olika typer av byggnader
funnits inom utredningsområdet. På den allmänna
hamnplanen har det legat enstaka byggnader, oftast små, men
ibland även större. I de gamla strandkvarteren fanns en
blandad tät bebyggelse med några bostadshus, men desto fler
[41]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
verksbyggnader, bodar och magasin. Privata bryggor hörde
till. Vattenanknutna småbyggnader som båt-, byk- och badhus
bör också ha funnits där. I de sydöstra delarna av
utredningsområdet har strukturen varit öppnare och
byggnaderna större. Sett till hela utredningsområdet har
bebyggelsen alltså varit tämligen heterogen, men gemensamt
för de flesta byggnaderna är att de haft en funktion med
anknytning till hamnen och vattnet.
Eftersom hamnfunktionen utgör kärnan av områdets
historiska identitet har äldre anläggningar och byggnader som
tydligt uttrycker denna funktion ett värde för miljön som
helhet. Exempel på sådana är bryggor och kajer, samt större
magasinsbyggnader.
Mark
Marken inom utredningsområdet utgörs till mycket stor del av
utfyllnadsmassor. Troligen gick strandlinjen ungefär i
Varvsgatan då staden reglerades på 1600-talet. Den
nordligaste delen av kajen, Lilla kajen, ligger mycket nära den
första Skeppsbron, varefter inga ytterligare utfyllnader tycks
ha skett. ”Haket”, eller ”Hucken”, har funnits i samma läge
som idag åtminstone sedan 1800-talets mitt. 1907 års kaj
avslutades just vid den gamla stadsgränsen och denna gräns
markeras ännu av den punkt där kajen växlar riktning, d.v.s.
mellan Skeppsbron och Järnvägskajen. Alla dessa former är
viktiga att bevara, eftersom de visar väsentlig historisk
information.
Skeppsbron var byggd i trä fram till dess att kajkanten
byggdes i sten år 1907. Av fotografier framgår att
hamnplanen delvis var stensatt med storgatsten redan innan
man byggt den nya kajkanten. Man kan också se att det i
delar ligger kullersten på hamnplanen, vilket får antas vara en
äldre beläggning. Av ett par fotografier framgår att Storgatans
kullerstenbeläggning fortsatte ut på hamnplanen och gick
nästan ända ut till träkajen.
Träd
Man kan ifrån den litografi från ca 1850 som återgivits ovan
(samt senare fotografier) konstatera att det sedan den tiden
funnits en enkelradig allé mellan Varvsgatan och hamnplanen.
När man på 1860-talet flyttar Ölandshamnen söderut, tycks
allén förlängas, så att den slutar ungefär i höjd med mitten på
kvarteret Kapellet. Under slutet av 1900-talet har trädraden
[42]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
förlängts ytterligare söderut. Utanför denna trädrad finns inga
träd på hamnplanen.
Rekommendationer för olika delområden
Utifrån den historiska fysiska miljön i de olika delarna av
utredningsområdet,
kan
det
delas
upp
i
olika
karaktärsområden och antikvariska rekommendationer ges
för deras fortsatta utveckling. Eftersom en utvidgning av den
allmänna hamnen successivt skett åt söder, har den största
delen av utredningsområdet förändrats över tiden. Där finns,
kulturhistoriskt sett, ett gestaltningsmässigt tolkningsutrymme, eftersom man kan välja att referera till olika
historiska perioder. Då det gäller den nordligaste delen av
utredningsområdet finns dock knappast några alternativ –
denna del har varit allmän hamnplan, så långt tillbaka som vi
kan överblicka stadsmiljön.
Karaktärsområde A; Skeppsbron
Historisk karaktäristik:
Detta är den äldsta delen av Skeppsbron, som alltid har haft
en primär funktion som hamn, i dess norra del företrädesvis
för passagerartrafik. Den har varit ett viktigt och
representativt stadsrum, ett öppet torg eller en terrass som
utgjort en del av Skeppsbrofjärdens vida landskapsrum. På
den öppna hamnplanen har solitära byggnader med publik
funktion legat. Storleken på dessa byggnader har varierat.
Kännetecknande är dock att de har varit fristående, hela
volymer, inte sammansatta. Byggnader eller träd har inte stått
i förlängningen av stadens gator.
I sin nordligaste del ligger vattenlinjen mycket nära den första
Skeppsbrons kontur. ”Haket” har haft samma form
åtminstone sedan 1800-talets mitt. Innan 1900-talet löpte en
träkaj utmed hela vattenlinjen och senare en stenkaj. En
enkelsidig allé mellan Varvsgatan och Skeppsbron har
skärmat av staden, åtminstone sedan mitten av 1800-talet.
Antikvarisk rekommendation:
Hamnfunktionen bör bevaras. Det bör vara möjligt att förtöja
både för både mindre båtar och större fartyg vid en kaj i trä
eller sten med pållare, förtöjningsringar etc. Kajens strandlinje
och öppna rum bör bevaras. Dock kan den bebyggas med
enstaka ”solitärer”, som bör ha en sammanhållen volym och
någon form av offentlig funktion, gärna med maritim
anknytning. Byggnader bör inte läggas i stadsgatornas
förlängning.
[43]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 30: Karaktärsområden.
Alléraden mot staden bör behållas. Det är möjligt att
komplettera med en ny trädrad mellan Slottsholmsleden och
Skeppsbron. Dock bör inga träd planteras längre ut på kajen.
Natursten, som storgatsten, smågatsten eller kullersten, utgör
den lämpligaste markbeläggningen. Eventuell äldre befintlig
stenläggning och järnvägsräls bör bevaras.
Karaktärsområde B; Strandkvarteren/Hamnplanen
Historisk karaktäristik:
I denna del av utredningsområdet fanns från 1700-talet en tät,
småskalig bebyggelse på strandtomter med privata bryggor
och kajer. Mellan kvarteren gick vattugränder ned till
Skeppsbrofjärden. Från mitten av 1800-talet fram till cirka
1980 revs eller flyttades denna bebyggelse successivt, för att ge
plats åt allmän mark i form av hamnplan eller gata.
Idag präglas kajen av 1907 års ombyggnad, även om de
byggnader som legat på hamnplanen rivits. De yttre delarna
av kajen utgör utfyllnader som tillkom vid denna ombyggnad.
Sedan dess har område främst utgjort en arbetshamn. På kajen
har funnits upplag och lastkran. Järnvägsvagnar och senare
lastbilar har trafikerat rummet. Lastfartyg och större
fiskebåtar har anlöpt hamnen för att lasta och lossa. Hela
kajen har varit stensatt med gatsten.
[44]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Antikvarisk rekommendation:
Området har de senaste 100-150 åren utgjort hamn och kajen
har sedan lika länge funktionellt och gestaltningsmässigt hört
samman med den äldre Skeppsbron i norr. Den kan därför
betraktas som en del av Skeppsbron. Därför förordas att även
detta delområde behandlas som en allmän hamnplan. Samma
antikvariska rekommendation som för karaktärsområde A;
Skeppsbron bör då gälla.
I den sydligaste delen av området bör man vinnlägga sig om
att bevara den riktningsändring på kajen som markerar den
gamla stadsgränsen, samt undvika att blockera den visuella
kontakten
mellan
Skeppsbrofjärden-Skeppsbron
och
Järnvägsstationen. De befintliga byggnaderna på Garvaren 2
har ett högt kulturhistoriskt värde.
Karaktärsområde C; Varvsområdet
Historisk karaktäristik:
Detta område har präglats av storskaliga byggnader av
närmast ”industriell” karaktär, men med tydlig relation till
hamnen och vattnet. Området har utgjort en del av det gamla
varvsområdet. I anslutning till kvartershörnan Norra
Varvsgatan - Norra Järnvägsgatan låg ett par bostäder till
varvet, medan det i kvarteret Magasinet låg ett par större
magasin, flera stapelbäddar och ett bashus.
Då järnvägen kom, lades ett spår genom varvsområdet och
ned till Skeppsbron och i samma linje lades en gata ut i 1929
års stadsplan, dagens Södra Varvsgatan. Varvsområdet intogs
av nya, storskaliga verksamheter. Från 1930-talet (eller
tidigare) Lantmännens hantering av jordbruksprodukter, för
vilken den nu försvunna siloanläggningen uppfördes, en
karaktärsbyggnad i de flesta större hamnar.
Området har påverkats kraftigt av Slottsholmsleden som
genom sin krökning otydliggör historiska riktningar, samt
med sin barriäreffekt skär av tidigare samband i området.
Antikvarisk rekommendation:
Detta delområde är mindre känsligt för förändring än
delområdena A och B, som ligger utmed och i direkt kontakt
med den gamla staden.
Nytillkommande bebyggelse kan ansluta till den äldre
stadskärnans skala och struktur. Den kan dock lika väl
anknyta till den storskaliga och robust okonstlade karaktär
[45]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
som tidigare byggnader i området haft. Man kan gärna
förstärka de historiska riktningarna och sambanden inom
området, exempelvis att Varvsgatorna egentligen är en gata.
Magasinsbyggnaden på Magasinet 9 har ett högt
kulturhistoriskt värde.
I den nordvästra delen av området bör man beakta den gamla
stadsgränsen, som med fördel kan förtydligas och man bör
även undvika att blockera den visuella kontakten mellan
Skeppsbrofjärden-Skeppsbron och Järnvägsstationen.
Karaktärsområde D; Järnvägskajen - Barlastudden
Historisk karaktäristik:
Denna del av utredningsområdet består i stort sett av
utfyllnader gjorda från 1890-talet och framöver. Under de
dryga 100 år som området funnits, har det haft en storskalig,
opolerad nyttoprägel. Bryggor och pirar ut från
utfyllnadsmarken har funnits genom hela 1900-talet, men i
skiftande form. Markytorna har använts till upplag, och så
småningom hägnats och bebyggts med magasin eller
magasinsliknande byggnader med anknytning till båtliv och
fiske.
Medan den södra kajen, den s.k. Järnvägskajen, behållit sin
form sedan den först byggdes omkring 1950, tycks
strandlinjen kring Barlastudden ännu vara föremål för
förändringar.
Antikvarisk rekommendation:
Detta delområde är mindre känsligt för förändring än
delområdena A och B, som ligger utmed och i direkt kontakt
med den gamla staden. P.g.a. områdets i sammanhanget ringa
ålder finns en större tolerans både vad gäller förändrad
markanvändning och gestaltning.
I anslutning till den västra gränsen bör man vinnlägga sig om
att bevara den riktningsändring på kajen som markerar den
gamla stadsgränsen, samt undvika att blockera den visuella
kontakten
mellan
Skeppsbrofjärden-Skeppsbron
och
Järnvägsstationen.
Järnvägskajen bör behållas som ett öppet, tillgängligt
stadsrum, vars strandlinje med fördel kan bevaras, liksom
äldre markbeläggning och järnvägsspår utmed kajen och den
nu försvunna Skeppsbrogatan. Trädplantering är tänkbar,
dock inte ute på själva kajen.
[46]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Påverkan på stadsbilden
Planprogrammets intentioner
Den bärande tanken i projekt ”Sjöstaden Västervik” är att
förstärka Västerviks profil som sjöstad. Huvudidén är att
skapa en båthamn nära stadskärnan och att göra Skeppsbron
till ett centrum för båtsport.
Det planprogram som antagits skisserar ett antal förändringar
inom planområdet, där de viktigaste är:
• Småbåtshamnen vid Marinan byggs ut och
kompletteras med flytande bostäder.
• I kvarteret Magasinet planeras bostäder i 2-3 våningar.
• En ny lokalgata dras längs kajen mellan
Skeppsholmsvägen och Barlastgatan.
• Kajerna tänks även omdanas genom: en kajpromenad,
en gång- och cykelväg längs Slottsholmsvägen, samt
trädplantering.
• Skeppsbrokajen avses användas för evenemang främst
inom båtsport, däremellan som parkering. En mässhall
planeras på Kabyssen 1 (Skärgårdsterminalen).
Alla dessa förändringar kan påverka områdets kulturmiljö,
men i planprogrammet har några särskilt viktiga
frågeställningar inför detaljplanarbetet identifierats. En av
dem är att utreda hur upplevelsen av den riksintressanta
trähusbebyggelsen i kv Riddarholmen och Långholmen
påverkas av den föreslagna mässhallen.
Användningsområden som avses i den tilltänkta mässhallen på
Kabyssen 1 är biljettförsäljning, mässor och utställningar,
tävlingssekretariat, restaurang och kiosk. Byggnadens storlek
och utformning har dock ännu inte fastslagits, varför den
bedömning som görs nedan måste betraktas som preliminär.
Framtida utformningsförslag skall bedömas ur antikvarisk
synvinkel.
[47]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Stadsfronten
För att ge en översiktlig bild av den äldre stadsbebyggelsen i
anslutning till utredningsområdet, görs nedan inledningsvis en
presentation i bild av de fasader som vetter ut mot
Skeppsbrofjärden, från kvarteret Styrmannen i söder till
kvarteren Långholmen och Riddarhuset i norr.
Styrmannen 1 och 2.
Kapellet 4
Sjökaptenen 4, 3 och 2.
Kapellet 3
Långholmen 2
Riddarhuset 1
Fig. 31 – 41: Fasader mot Skeppsbron.
[48]
Sjökaptenen 1
Kapellet 8
Långholmen 1
Riddarhuset 2
Riddarhuset 3
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Bebyggelsens kulturhistoriska värden
För att besvara frågan om hur upplevelsen av den äldre
bebyggelsen i kvarteren Riddarhuset och Långholmen
påverkas av en tilltänkt mässhall, görs inledningsvis en
genomgång av de kulturhistoriska planeringsunderlag som
föreligger. Är det den mer generella upplevelsen av för
Västervik typisk äldre bebyggelse som kommer att påverkas
eller finns där specifika drag i bebyggelsen som särskilt bör
beaktas?
Riksintresseområde K 90, som alltså omfattar större delen av
planområdet, motiveras delvis utifrån att Västervik är en
sjöfartsstad. Hamnanläggningar och inloppet till staden ses
som ett uttryck för riksintresset. Det gör även renässansplanen
och
trästadsbebyggelsen
med
köpmansgårdar
m.fl.
byggnadstyper. Även järnvägsmiljön och byggnader som
speglar det sena 1800-talet och sekelskiftet 1900 framhålls.
I
kommunens
kulturminnesvårdsprogram
framhålls
framförallt den välbevarade stadsplanen, men även stadens
äldre byggnadsbestånd utgör ett viktigt motiv för utpekandet
av kulturmiljö ”131, Västerviks stad”.
I 1990 års inventering definieras inga kulturhistoriska värden
tydligt. Beträffande område 7, d.v.s. det område som omfattar
kvarteren Riddarhuset och Långholmen, konstateras att
Storgatan utgör en huvudaxel och att byggnaderna i de båda
kvarteren präglas av högrestånd. Dessutom framhålls de
putsade fasaderna och en butiksfasad mot Strömsgatan på
Långholmen 1.
Fig. 42: Storgatan är en stadens huvudaxel som sedan 1600-talet varit
den främsta vägen till Skeppsbron.
[49]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
De
kulturhistoriska
värden
som
framkommer
av
planeringsunderlagen är i huvudsak av allmän natur. Det
handlar om stadens struktur och den generella karaktären på
stadsbebyggelsen. För de nu aktuella kvarteren kan
upplevelsen av de äldre gårdarnas storlek och fasader möjligen
ses som viktig. Det kan också antas vara värdefullt att det
framgår att Storgatan är en huvudaxel i stadsplanen.
Eftersom Västerviks roll som sjöfartsstad är en komponent i
dess kulturhistoriska värde och det nu aktuella projektet
dessutom syftar till att stärka denna profil, antas kontakten
med vattnet från staden och upplevelsen av staden från sjön
vara en relevant aspekt av bedömningen.
Antikvarisk bedömning
Ovan, under rubrik ”Utredningsområdets karaktär” har
Skeppsbrons historiska karaktär beskrivits. Av denna framgår
att Skeppsbron alltid utgjort ett torgliknande rum, där solitära
byggnader av skiftande storlek placerats. De har dock normalt
inte lagts i linje med stadens gator, så att kontakten mellan
staden och vattnet försämrats. Skeppsbrons byggnader, liksom
den enkelradiga allén utmed Varvsgatan, har i viss mån
skärmat av stadsfronten från sjösidan sett.
Mot bakgrund av historiska förhållanden och förutsatt att de
rekommendationer som givits ovan under ”Karaktärsområde
A; Skeppsbron” följs, bedöms en mässhall för båtsport kunna
förläggas till kajen. En förskjutning åt söder av mässhallens
placering, i förhållande till Kabyssen1 är dock att föredra,
eftersom den då från vattnet sett, och för anländande med
skärgårdsbåtarna, skymmer mindre av den äldre stadsgården
på Långholmen 1.
I sammanhanget bör man även beakta Storgatans egenskap av
huvudaxel. Gatans dignitet kan gärna framgå av den fysiska
gestaltningen i anslutning till och på Skeppsbron. Man bör
även vara medveten om och gärna arbeta i enlighet med den
höga status som denna del av Skeppsbron haft historiskt sett.
Material och formgivning bör vara av hög kvalitet. Det gäller
inte minst gestaltningen av mässhallen. Man bör också
13
exempelvis välja natursten framför marksten i betong .
13
[50]
Stenhantverk utgör också en del av Västerviks historiska profil.
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Områdets byggnader
Med syfte att definiera kulturhistoriska värden knutna till
specifika byggnader har samtliga byggnader inom
planområdet, samt byggnaderna på Magasinet 9, besiktigats
exteriört. På Garvaren 2 har även vissa delar av interiören
besiktigats. De årtal som anges under byggår gäller beviljade
bygglov, om inte annat anges.
Fig. 43: Skärgårdsterminalen.
Kabyssen 1
Skärgårdsterminal
Byggår: 2004, omb. 2005
Beskrivning: Byggnaden inrymmer biljettförsäljning
väntrum till passagerartrafiken i Västerviks skärgård.
och
Kulturhistoriskt värde: Byggnadens värde ligger framförallt i
dess funktion, d.v.s. att denna del av kajen sedan länge varit
centrum för passagerartrafik, bl.a. till skärgården. Byggnaden
[51]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
i sig kan inte tillskrivas några högre kulturhistoriska värden,
då den är av ringa ålder och inte heller har några
framträdande arkitektoniska värden.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
särskilda
bestämmelser
i
Fig. 44: Pumpstationen.
Västervik 4:40
Pumpstation
Byggår: 1969
Beskrivning: Byggnaden inrymmer tekniska utrymmen för
Västerviks stad, samt offentliga toaletter. Ritad vid VBB,
Sthlm.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden är tidstypisk och har delvis
en fin materialbehandling. Dessa kvaliteter kan dock inte
uppväga att byggnaden inte har någon avgörande betydelse
för stadsbilden. Eftersom den inte heller uppnått en ålder som
i sig skulle kunna motivera ett skydd, bedöms dess
kulturhistoriska värde som begränsat.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
[52]
särskilda
bestämmelser
i
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 45, 46: Varvsgatan med garveriet t.h. Den övre bilden är från ca
sekelskiftet 1900. Foto ur Kalmar läns museums arkiv.
Garvaren 2
F.d. garveri
Beskrivning av fastigheten: På denna fastighet låg ett garveri
från slutet av 1700-talet till år 1925. På tomten finns idag två
byggnader som båda hört till garveriet. Det ena är en äldre
träbyggnad, det andra en tegelbyggnad som uppfördes år
1920. Fastigheten ligger inom bevarandeområde 8 i 1990 års
bebyggelseinventering, vilket innebär att byggnaderna skall
bevaras.
Garvarna skall ha bott i gården på motstående sida om
Varvsgatan. I slutet av 1800-talet drevs garveriet av Gottfrid
Peterson, efter hans död först av änkan, sedan av sonen Ivar.
År 1917 övertogs det av Västerviks Läderfabriks AB. Rörelsen
nedlades år 1925.
Då garveriet lades ned inköptes fastigheten av Tempel Riddare
Orden som år 1927 lät inreda en ordenssal i tegelbyggnadens
vindsvåning. Öviga lokaler har under tidernas lopp hyrts ut
till olika företag, exempelvis en kolonialvarufirma, en
begravningsbyrå och ett tryckeri. F.n. finns bl.a. ett
glasmästeri i bottenvåningen. Sedan slutet av 1980-talet
disponerar Tempelriddarna inte bara vindsvåningen utan även
hela övervåningen (vån. 1 tr. ).
[53]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 47: Byggnaderna på Garvaren 2 från gårdssidan.
Fig. 48: Vindsvåningen i det gamla garveriet/magasinet
Fig. 49, 50: T.v. Garveriet/magasinets fasad mot Varvsgatan. T.h.
ålderdomlig fönsterlucka.
Nästa uppslag, fig. 51, 52: Originalritningar av läderfabriken från år
1920.
[54]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Garveri/magasin
Byggår: Okänt, finns med på en karta från 1872.
Beskrivning: Byggnaden uppfördes på 1700- eller 1800-talet
som en del av garveriet och var tidigare sammanbyggd med
andra liknande byggnader till en länga som skall ha inrymt
verkhus (vekhus?), drevhus och kalkhus. Utmed längans
norrfasad löpte en idag riven svalgång för torkning av
hudarna. Längan låg på den södra sidan om en gård med
brunn och beredningskar. På den norra sidan om gården låg
ytterligare en huslänga. Sedan fastigheten övertagits av
Tempel Riddare Orden har byggnaden fungerat som förråd
till de olika verksamheter som varit inhyrda i fastigheten.
Byggnaden är knuttimrad och klädd med panel. Genom sin
ansenliga ålder har den varit med om ett antal förändringar,
bl.a. har den sammanbyggts med tegelhuset, medan husen mot
västfasaden rivits. Fönster och ytterdörrar har ändrats och
byggnadsdelar renoverats eller utbytts. Norra Varvsgatan har
dessutom höjts. Byggnaden bär tydliga spår av dessa
förändringar. Vindsvåningen, som är den del av interiören
som besiktigats, präglas av ytskikt som kan ha tillkommit då
tegelhuset byggdes. Väggar, tak och golv är klädda med panel.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har ett mycket högt
kulturhistoriskt
värde
och
utpekas
i
1990
års
bebyggelseinventering som kulturhistoriskt värdefull. Den
utgör en av mycket få kvarvarande representanter för den
småskaliga trähusbebyggelse som fram till mitten av 1900talet dominerade den gamla stadens strandlinjer. Det är
samtidigt den enda byggnaden i anslutning till Skeppsbron
och hamnen som kan vittna om områdets karaktär i äldre tid.
Det är vid förändringar och underhåll särskilt angeläget att
värna om att äldre byggnadsdelar (ex. äldre breda
panelbrädor, äldre fönsterluckor och beslag m.m.) bevaras,
samt att spår av byggnadens användning och utseende från
den tid då den tjänade som garveri bevaras (spår i panelen
som visar tidigare takform, öppningar m.m.).
Antikvarisk bedömning: Byggnaden skall betraktas som en
särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 3 kap.
12 §, vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Byggnaden
bör i detaljplanen även åsättas skyddsbestämmelser (q) som
skyddar den emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning.
[55]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
[56]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
[57]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 53: Läderfabriken/ordenshusets fasad mot Varvsgatan.
Fig. 54: Ordenssalen på vindsvåningen i läderfabriken/ordenshuset.
Fig. 55: Festvåningen på övervåningen i läderfabriken/ordenshuset.
[58]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Läderfabrik/ordenshus:
Byggår: 1920
Beskrivning, historik: Från år 1917 övertogs garveriet av
Västerviks Läderfabrik AB som 1920 lät uppföra en
tegelbyggnad utmed Varvsgatan mellan de gamla huslängorna
i trä. Då läderfabriken lades ned 1925 inköptes fastigheten av
Tempel Riddare Orden och man lät inreda en ordenssal i
vindsvåningen. Övriga lokaler har hyrts ut till andra
verksamheter fram till slutet av 1980-talet då Tempelriddarna
inredde en festvåning i övervåningen.
Byggnadens ursprungliga utseende är i stora drag bevarat mot
Norra Varvsgatan. Då ordenssalen inreddes borttogs ett antal
takkupor. Några fönster är utbytta mot moderna repliker och
taket har belagts med tegelimiterande plåt. Den tidigare
gårdssidan ut mot Slottsholmsleden har berörts av fler och
större ändringar. Även
här borttogs ett antal takkupor redan år 1927. År 1956
insattes stora perspektivfönster i övervåningen. Övervåningen
och vindsvåningens interiörer, som är de delar som
besiktigats, har delvis genomgått ombyggnader. Medan det i
vindsvåningen finns stora delar av 1920-talets inredning
bevarad, präglas övriga delar framförallt av en
genomgripande renovering i slutet av 1950-talet.
Kulturhistoriskt
värde:
Byggnaden
har
ett
högt
kulturhistoriskt värde som en del av det äldre garveriet och
som en representant för de kvarter som tidigare legat här.
Byggnaden ingår i bevarandeområde 8 i 1990 års
bebyggelseinventering, vilket innebär att den skall bevaras.
Byggnaden har ett tidstypiskt utseende, som dock i delar
förvanskats.
Antikvarisk bedömning: Byggnaden skall betraktas som en
särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och bygglagen 3 kap.
12 §, vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Byggnaden
bör i detaljplanen även åsättas skyddsbestämmelser (q) som
skyddar den emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning.
De delar av byggnadens yttre som tidigare ändrats, kan med
fördel återställas.
[59]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 56: Personalrumsbyggnaden.
Västervik 4:35
Beskrivning av fastigheten: På denna fastighet som utgör en
del av kajen ligger dels en personalrumsbyggnad, dels en
transformatorstation.
Personalrumsbyggnad
Byggår: verkstadsdel med vit puts, 1940-tal (uppskattning).
personalrumsutbyggnad med röd panel, 1980
Beskrivning: Liten verkstads- och personalrumsbyggnad för
Hamnkontoret. Personalrumsdelen 1980, ritad och uppförd
av Alpos konstruktionsfirma - bygg, Västervik.
Kulturhistoriskt
värde:
Byggnaden
har
ett
visst
kulturhistoriskt värde i egenskap av sin funktion. Denna typ
av småbyggnader för hamn- eller tullpersonal har funnits på
kajen sedan 1700-talet. Trots denna kontinuitet i funktionen,
har den befintliga byggnaden, mot bakgrund bl.a. av dess
ålder och utformning, inte de starka bevarandevärden som
skulle kunna motivera ett förstärkt skydd i plan.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
[60]
särskilda
bestämmelser
i
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 57: Transformatorstationen.
Transformatorstation
Byggår: 1964
Beskrivning: Liten transformatorstation i tegel, uppförd av
Västerviks kraft AB.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden, förvisso tidstypisk och
med vissa materialkvaliteter, anses inte ha någon större
betydelse för stadsbilden. Byggnaden har inte heller uppnått
en ålder som i sig skulle kunna motivera ett skydd och dess
kulturhistoriska värde bedöms därför som begränsat.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
särskilda
bestämmelser
i
Fig. 58: Byggnaderna på Magasinet 9.
Magasinet 9
Beskrivning av fastigheten: På fastigheten finns dels en
kontorsbyggnad, dels ett magasin. Fastighet hörde tidigare till
Lantmannaorganisationen som även ägde den intilliggande
tomten Magasinet 8 och den där rivna silon.
[61]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 59: Kontorsbyggnaden.
Kontorsbyggnad
Byggår: 1942
Beskrivning: Byggnaden uppfördes som kontorslokal m.m. för
Norra Kalmar Läns Lantmäns Centralförening U.P.A., efter
ritningar av Johan Lund. Byggnaden har genomgått
renoveringar och ombyggnader. Fönster, dörrar och
taktäckning är utbytta.
Kulturhistoriskt
värde:
Byggnaden
har
ett
visst
kulturhistoriskt värde, främst eftersom den bildar en historisk
miljö tillsammans med de kulturhistoriskt värdefulla
magasinen på samma fastighet.
Antikvarisk bedömning: Byggnaden bör i detaljplanen åsättas
varsamhetsbestämmelse (k).
Fig. 60: Magasinen.
Magasinsbyggnader
Byggår: 1943-45 (enl. stadsplan 1943, g:a ekon. kartan 194445)
Beskrivning: Två med varandra sammanbyggda magasin som
uppförts för Norra Kalmar Läns Lantmäns Centralförening
[62]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
U.P.A. Byggnaderna har en tidstypisk, funktionalistisk
utformning med liggande träpanel i fasaden, traditionellt
faluröd. Panel och fönster bedöms som original. Taktäckning
sentida.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaderna har ett högt
kulturhistoriskt värde, eftersom de är de enda kvarvarande
äldre magasinen i området. Form, byggnadsdelar och materiel
uttrycker tydligt byggnadernas magasinsfunktion, samtidigt
som de visar en äldre tids byggnadsskick.
Antikvarisk bedömning: Byggnaderna skall betraktas som
särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §,
vilket bör framgå av en reviderad detaljplan. Byggnaderna bör
i detaljplanen även åsättas skyddsbestämmelser (q) som
skyddar den emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning.
Fasadpanelen,
skjutportarna,
den
regelbundna
fönstersättningen och fönstren bör bevaras.
Fig. 61: Marinan.
Västervik 4:37
Marinabyggnad
Byggår: 1973, 1975, 1980
Beskrivning: Marina med butiks-, verkstads- och
kontorslokaler. Utbyggd i omgångar enligt årtal ovan och
efter ritningar av Atrio arkitekter, Västervik. Byggnaden är
uppbyggd av ett antal sammankopplade huskroppar som i
form och volym anspelar på magasinsbyggnader, men där de
plåtklädda fasadernas omfattande fönsterpartier tydligt
signalerar en annan funktion.
Kulturhistoriskt värde: Byggnadens tydliga funktionella
koppling till hamn och hav ger den ett visst kulturhistoriskt
värde. Genom sina material och detaljer ger byggnaden dock
[63]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
ett slätstruket uttryck som påminner om många andra i
städernas ytterområden. I kombination med dess ringa ålder
leder detta till bedömningen att dess kulturhistoriska värde
idag är begränsat.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
särskilda
bestämmelser
i
Fig. 62: Fiskförsäljningsföreningens byggnad.
Västervik 4:38
Beskrivning av fastigheten: På fastigheten finns dels en större
byggnad med kontors- och fiskberedningslokaler, dels ett
ishus som hört till samma verksamhet.
F.d. Fiskförsäljningsföreningens byggnad
Byggår: 1966, 1982
Beskrivning: Ursprungligen kontors- och beredningslokaler,
med bl.a. rökeri, för Västerviks Fiskförsäljnings Förening
U.P.A., en kooperativ försäljningsorganisation som upplöstes
omkring år 2000. Största delen av byggnaden nyttjas idag av
ett bussbolag. Fasaderna är dels av betongelement, dels klädda
med fasadtegel eller korrugerad plåt. Fönster och dörrar är
utbytta.
Kulturhistoriskt värde: Byggnaden har en intressant historia
och illustrerar en del av det svenska ostkustfiskets utveckling
och förutsättningar under 1900-talets senare hälft. Byggnaden
har därför ett visst kulturhistoriskt värde. Det finns dock inget
i byggnadens yttre som direkt avslöjar dess ursprungliga
sammanhang. Den framstår idag som ett ganska anonymt
skal, vilket dessutom har förlorat tidstypiska byggnadsdelar.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
[64]
särskilda
bestämmelser
i
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 63: Ishuset.
F.d. Ishus
Byggår: 1978, 1983
Beskrivning: Plåtinklätt ishus.
Kulturhistoriskt
värde:
Byggnaden
har
ett
visst
kulturhistoriskt värde, som en del av den ovan beskrivna
verksamheten/anläggningen.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
särskilda
bestämmelser
i
Fig. 64: Byggnaderna på Västervik 4:119.
Västervik 4:119
Beskrivning av fastigheten: Större delen av fastigheten
disponeras av Västerviks Båtvarv och på denna del av
fastigheten finns en båtförvaringshall. På den norra delen av
fastigheten ligger ytterligare en
magasinsbyggnad som
troligen tidigare hört till Västerviks Fiskförsäljning.
[65]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Fig. 65: Båtförvaringshallen.
Båtförvaringshall
Byggår: 1997
Beskrivning: Isolerad båtförvaringshall uppförd för Västerviks
Båtvarvs AB efter ritningar av Byggråd Björn Jeansson AB.
Byggnaden har en traditionell magasinsutformning i moderna
material. Fasaden är i korrugerad plåt.
Kulturhistoriskt värde: Fastighetens funktion, som anknyter
till historiska aktiviteter på området ger bygganden ett
kulturhistoriskt grundvärde. Byggnadens ringa ålder och det
faktum att den inte har några har inga framträdande estetiska
kvaliteter leder dock till bedömningen att dess
kulturhistoriska värde idag är begränsat.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
Fig. 66: Magasin.
Magasin
Byggår: ca 1980 (uppskattat)
[66]
särskilda
bestämmelser
i
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Beskrivning: En mycket enkelt utformad byggnad i både form
och material. Fasaderna är inklädda huvudsakligen i
korrugerad plåt, men delvis även i trä och plast.
Kulturhistoriskt värde: Byggnadens ursprungliga tillhörighet
och funktion oklar (för undertecknad). Byggnaden har en
närmast en skjulliknande enkelhet, förvisso inte främmande i
ett hamnområde som detta. Tillsammans med andra, äldre
byggnader av samma karaktär, hade den fått ett värde som del
av en tradition och miljö. Då ett sådant sammanhang saknas,
bedöms byggnaden som mindre värdefull.
Antikvarisk bedömning: Inga
detaljplanen anses nödvändiga.
särskilda
bestämmelser
i
Rekommendation för områdets byggnader
Kalmar läns museum menar således att man vid en ny
detaljplaneläggning för följande fastigheter bör inskriva
särskilda bestämmelser enligt nedanstående:
•
På Garvaren 2 skall båda byggnaderna betraktas som
kulturhistoriskt särskilt värdefulla byggnader enligt
Plan- och bygglagen 3 kap. 12 §, vilket bör framgå av
en reviderad detaljplan. Båda byggnaderna bör i
detaljplanen få skyddsbestämmelser (q) som skyddar
dem emot rivning/flyttning och exteriör förvanskning.
•
På
Magasinet
9
skall
de
panelklädda
magasinsbyggnaderna betraktas som kulturhistoriskt
särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen 3 kap. 12
§. Byggnaderna bör få skyddsbestämmelser (q) som
skyddar dem emot rivning/flyttning och exteriör
förvanskning i händelse av att en ny detaljplan
upprättas.
•
På Magasinet 9 bör den putsade kontorsbyggnaden
åsättas en varsamhetsbestämmelse (k) i händelse av att
en ny detaljplan upprättas.
[67]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Referenser
Litteratur
Andrén, Erik. 1933.
Västerviks bebyggelsehistoria.
Eriksson, B m.fl. 1986.
Kulturminnesvårdsprogram för Västerviks kommun.
Västervik 1986.
Fajersson, M m.fl. 1990.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering av Västerviks
stadskärna. Stadsarkitektkontoret, Västerviks kommun.
Friberg, Barbro
Västerviks historia. Artikel på Internet, Västerviks kommuns
hemsida. Sökväg: Om kommunen; Västerviks historia.
www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2349
Kjellgren, Sven. 1981.
Sekelskiftets Västervik. Natur och Kultur.
Kjellgren, Sven. 1988.
Västervik1900 till 1930. Impactum.
Sandell, Johan. 1987.
Gamleby/Västervik; Medeltidsstaden 68.
Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer.
Sjöberg, Ingvar. 1981.
Och ändå var det – för inte så länge sedan. Ekblads förlag,
Västervik.
Westergren, Ebbe. 1980.
”Arkeologiska undersökningar vid hamnen i Västervik”.
I: Tjustbygden; Årsbok utgiven av Tjustbygdens
kulturhistoriska förening. Meddelande nr. 37.
Kartor
Avmätning av Västerviks stads ägor, år 1707. Lantmäteristyrelsens arkiv.
Karta över Västerviks huse-, krydde-, trä- och kålgårdstomter, år 1707. Lantmäteristyrelsens arkiv.
Geometrisk karta över Västerviks stad, år 1781. Lantmäterimyndighetens arkiv.
[68]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Karta över staden Västervik med därtill hörande ägor, år 1858. (Liunggren)
Karta över alla tomterna till Västerviks stad, år 1872. Lantmäteristyrelsens arkiv och
Lantmäterimyndighetens arkiv.
Karta från 1889, Västerviks kommuns kartarkiv. (Eg. efterfrågat 1879 års stadsplan)
Karta över Västerviks stads donationsjordar, år 1901. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Karta över Västerviks stads stadsplanelagda område, år 1929.
Stadsplan för kv. Garvaren, år 1935. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för kv. Spelet och Slipen, år 1940. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för Hamnen med kv. Magasinet m.fl., år 1941. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för kv. Magasinet m.fl., år 1943. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan södra delen av gamla Öster m.m., år 1972.. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för Ballastudden, kv. Tannin m.fl., år 1972. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för Slotsholmen , Strömshlen m.m., år 1975. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för Järnvägsparken m.m., år 1978. Lantmäterimyndighetens arkiv.
Stadsplan för kvarteret Strebel samt del av Ballastudden, år 1983. Lantmäterimyndighetens
arkiv.
Övrigt
Sjöstaden Västervik. Planprogram 2008-10-16, rev.2008-11-03. Behovsbedömning
2008-04-18. Samrådsredogörelse 2008-10-16. Västerviks kommuns
kommunledningskontor. Sara Dolk.
Beskrivning av riksintresse för kulturmiljö i Kalmar län. Västervik – 88301090.
Registerblad, Länsstyrelsen i Kalmar län.
Ritningar ur Västerviks kommuns bygglovsarkiv.
Fotografier ur Västerviks museums arkiv.
Fotografier ur Kalmar läns museums arkiv.
[69]
Skeppsbron – Barlastudden • Kalmar läns museum
Informanter
Thormod Knudsen, Tempel Riddare Orden. (Garvaren 2).
Rune Larsson, Tempel Riddare Orden. (Garvaren 2).
Håkan Nilsson, Västerviks kommun. (Ung. datering av Järnvägskajen).
[70]
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING
Ändring av byggnad, Långholmen 3, Västervik
2012-12-28
Uppdrag:
245400, Långholmen 3, Västervik
Titel på rapport:
Antikvarisk förundersökning
Ändring av byggnad, Långholmen 3, Västervik
Status:
Datum:
2012-12-28
Medverkande
Beställare:
Västerviks kommun
Kontaktperson:
Sofia Hjertqvist
Konsult:
Tyréns AB
Uppdragsansvarig:
Hanna Domfors, Tyréns
Revideringar
Revideringsdatum
2013-01-03
Version:
Långholmen_3 A1R
Initialer:
Hds
Författare: Hanna Domfors, Hanna Domfors
Där inte annat anges har Tyréns tagit rapportens foton.
Datum: 2012-12-28
Tyréns AB
Västgötegatan 13
602 21 Norrköping
Tel: 010 452 20 00
www.tyrens.se
Säte: Stockholm
Org.Nr: 556194-7986
O:\NOR\245400\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\LÅNGHOLMEN 3_A1R_2013-01-28.docx
2012-12-28
Innehållsförteckning
1
Inledning ............................................................................................................ 4
2
Förutsättningar .................................................................................................. 6
3
Kort om objektet ................................................................................................ 8
4
Gestaltningsförslag ......................................................................................... 13
5
Konsekvensanalys - nollaternativ .................................................................. 14
7
Konsekvensanalys - Nybyggnation ................................................................ 18
8
Sammanfattning .............................................................................................. 19
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
3(19)
1
Inledning
Långholmen 3 i Västervik uppfördes ursprungligen som nöjespalats efter ritningar av arkitekt
Johan Lund. Från 1970-talet fungerade byggnaden som ungdomsgård. Nu vill fastighetsägaren
bygga om byggnaden till bostäder.
1.1 Bakgrund
Det kommunala fastighetsbolaget Bostadsbolaget, har upprättat ett gestaltningsförslag för att
göra om Långholmen 3 till bostäder.
Västerviks kommun skall i detta syfte upprätta detaljplan för fastigheten, avseende ändrad
funktion, ombyggnad och tillbyggnad av den befintliga byggnaden.
Tyréns har fått i uppgift av kommunen att upprätta en antikvarisk förundersökning av den i
gestaltningsförslaget föreslagna förändringen.
1.2 Syfte
Förundersökningen ska utgöra ett underlag till det förestående arbetet med detaljplanen. Den
har även till syfte att visa på fastighetens förutsättningar inför en ombyggnation enligt
Bostadsbolagets skisser.
En del av den antikvariska förundersökningen ska vara en konsekvensanalys av
gestaltningsförslaget där det utreds på vilket sätt den föreslagna omgestaltningen av
Långholmen 3 inverkar på den befintliga, skyddade kulturmiljön – i synnerhet riksintresset för
kulturmiljövård. Vidare ska förundersökningen även:
•
Ge förslag och rekommendationer för hur omgestaltningen kan göras för att minimera
den negativa inverkan på den närbelägna kulturhistoriska miljön.
•
Föreslå vilken volym som en ny byggnad respektive en ombyggd byggnad kan tillåtas
ha utan att riksintresset för kulturmiljö påverkas negativt.
•
Kan byggnadshöjd, max 11 m, i gällande detaljplan höjas vid planändring?
•
Karaktärsdrag hos stadens bebyggelse som bör ”fångas upp” i en nybyggnation för att
den ska få en tydlig anknytning till platsen riksintresset för kulturmiljövården, H 90
Västerviks stad.
1.3 Metod
Förundersökningen grundar sig på:
•
Okulärbesiktning på platsen.
•
Tillhandahållna handlingar och dokument.
•
Kommunens bygglovarkiv.
•
Gestaltningsförslag upprättat av Eva Hebbel, Bostadsbolaget.
1.4 Begreppsdefinition
Kulturmiljö
Med kulturmiljö avses miljöer med kulturvärden som berättar om mänsklig verksamhet i förfluten
tid. Helhetsmiljöer och historiska samband är viktiga liksom enskilda lämningar. Ort- och
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
4(19)
platsnamn har kulturvärden. Immateriella kulturarv såsom berättelser och traditioner kan även
de ha stor betydelse för kulturmiljön.
Kulturmiljöns värde
Flera olika begrepp kan användas för att beskriva och definiera kulturmiljöns värden. Här
används begreppen kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde. Kunskapsvärde och
upplevelsevärde har sin utgångspunkt i Riksantikvarieämbetets ”Kulturhistorisk värdering av
bebyggelse” (Unnerbäck 2002) medan bruksvärde är praxis och används av många aktörer,
bland annat Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet.
Kunskapsvärde
Kunskapsvärde utgör ett objekts- eller ett landskaps informationsvärde eller potentiella
informationsvärde. Kunskapsvärden kan vara det ett byggnadsverk berättar om historisk
byggnadsteknik, arkitekturhistoriska ideal eller historiska sociala strukturer. På samma sätt kan
växtlighet, landskapssammanhang, vägsträckningar och andra spår i ett landskap ha
kunskapsvärden då de berättar om historisk markanvändning. Kunskapsvärden kan förstärkas
av att de är pedagogiskt och tydligt läsbara.
Upplevelsevärde
Upplevelsevärde används för att beskriva kulturmiljön som källa till upplevelser hos brukare
och/eller besökare. Upplevelsevärden kan vara den lantliga karaktären i ett ålderdomligt
jordbrukslandskap, en byggnads arkitektoniska kvaliteter eller autentiska karaktär.
Upplevelsevärden kan även vara en plats eller objekts identitetsskapande eller symboliska
värde för exempelvis en ort.
Bruksvärde
Bruksvärde används för att beskriva värdet av att en kulturmiljö används och utvecklas.
Bruksvärden kan utgöras av att en plats eller byggnad har en lång kontinuerlig användning eller
att brukare och/eller besökare upplever kulturmiljön idag.
Kartor ovan: Stadsplan från 1927. Här
syns hur den tidigare bebyggelsen på
Långholmen 3 var placerad. Tre
byggnadskroppar formerade kring en
gårdsplan.
Karta nedan: Kartan kommer från Kalmar
läns museums inventering av Västerviks
bebyggelse under 1989-90. Inventeringen
genomfördes på uppdrag av Västerviks
kommun och var baserad på
Riksantikvarieämbetets och
Arkitekturskolans utredningar från 197072. Här syns vilken bebyggelse som för
tjugo år sedan ansågs vara ”intressant”.
Idag har vi en bredare syn på kulturavet
där vi ser till helheten och olika tiders
årsringar. Om inventeringen gjorts idag
hade sannolikt även Långholmen fått ett
värde.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
5(19)
2
Förutsättningar
2.1 Områdesbeskrivning
Långholmen 3 ligger vid Skeppsbrofjärden och placerad med långsidan ut mot hamnen och
vattnet. Byggnaden ligger i korsningen mellan Kvarngatan och Strömsgatan.
2.2 Rådande plan
Gällande Stadsplan och särskilda bestämmelser är från 1927. Av denna handling framgår att
kvarteret Långholmen fick ha 3 våningar och att ny bebyggelse skulle sammanbyggas.
Bild vänster: Stadsplan från
1927. De romerska siffrorna visar
antal våningar och siffran vid
sidan av, våningshöjd.
2.3 Riksintresse för kulturmiljö
Byggnaden ligger inom Riksintresset för kulturmiljövården, H 90, Västervik. De utpekade
värdena för riksintresset är i huvudsak ”sjöfartsstaden av medeltida ursprung,J1600-talets
stadsplaneregleringJden förindustriella stadens småskaliga träbebyggelse bebyggelsestruktur
samt inslag av mer storstadsmässig karaktär från tiden kring sekelskiftet 1900. (Borgmiljö)”.
Den riksintressanta bebyggelsen är således de byggnader eller bebyggelsestrukturer som är
från sekelskiftet 1800/1900 eller äldre. Detta innebär att byggnaden på Långholmen 3, trots
placeringen inom riksintresseområdet, inte direkt omfattas av skydd enligt 3 och 4 kap
Miljöbalken. Däremot kan förändringar på fastigheten inverka på Riksintresset och dess
skyddade värden.
Vid den föreslagna ombyggnationen gäller således Miljöbalken, 3 kap 6§. De utpekade
kulturvärdena ska ”så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skadaJ
kulturmiljön”.
Bild vänster: Utbredning för riksintresse för
kulturmiljövården, H90 Västervik.
Källa: Länsstyrelsen, Länskartorna.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
6(19)
2.4 Byggnadens skydd
Långholmen 3 innefattas av de generella kraven på varsamhet vid ändring av byggnad enligt
PBL 8 kap 17§.
”Jskall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och
tar vara på byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värden.”
Den föreslagna omgestaltningen av Långholmen 3 avser ändring av byggnadens konstruktion,
funktion och utseende. Byggnaden blir tillbyggd, dvs. byggnadsvolymen ökar och byggnaden
blir även ombyggd. Enligt BBR skall förlusten av kulturvärdena vägas in i bedömningen av en
ändring.
Om byggnaden anses ha ett kulturhistoriskt värde gäller även förvanskningsförbudet, PBL 8 kap
13§.
”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och
konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.”
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
7(19)
3
Kort om objektet
3.1 Byggnadshistorik
Nöjespalats
1935 ritade Johan Lund Arkitektkontor ett förslag till ”nybyggnad å tomten nr 18 i östra kv. I
Västervik, Långholmen no 2 (numera nr.3). Johan Lund var född i Västervik och verksam i
staden sedan omkring 1920. Han hade omdöme om sig att vara skicklig på att anpassa nya
byggnader till intilliggande äldre hus och hans arkitektur beskrevs som ”väl genomarbetad med
tidens lugna svenska karaktär”. Under 1930-talet ritade han några större byggnader i Västervik
av ”funktionalistisk typ”. Byggnaden på Långholmen 3 är en av dessa byggnader.
Nybyggnadsplanerna för Långholmen avsåg en för tiden modern byggnad, till såväl form som
användning. I gatuplanet innehöll byggnaden en stor biografsalong med entrén mot
Strömsgatan. Utrymningsväg fanns mot Kvarngatan. Salongen hade sluttande golv och duken
var placerad på väggen mot Kvarngatan. I det sydvästra hörnet av fastigheten fanns en
bensinmack, placerad under tak och med lokal för kontor och butik. Bensinmackens
butiksfönster vätte dels ut mot Strömsgatan och dels in mot mackens cirkulationsplats. I
källarplanet fanns en biljardsalong med entré och fönster mot Norra Varvsgatan.
Byggnadsvolymen var stor med flacka takfall. Formspråket avvek mot gatans övriga bebyggelse
av låga trähus. Kontrasten förstärktes ytterligare av de till stora delar fönsterlösa, slätputsade
fasaderna. Biografsalongen, som tog största delen av byggnaden i anspråk, behövde inte
dagsljus.
Centrumgården
På 1970-talet förändrades byggnaden och anpassades för en verksamhet som ungdomsgård.
En ombyggnation som tydligt visar tidens idéer och ideal.
Biografens gamla entré sattes igen och entrehallen blev allrum. Den stora salongen blev
indelad i mindre enheter med en samlingssal med podium, en café del med plats för biljard och
spel, ett kök samt ett TV-rum. Golvet i biografsalongen planades ut och en trappa anlades för
att förbinda nivåskillnaderna i de olika delarna. Biografsalongen delades även i höjdled. Därmed
fick övervåningen fler rum med plats för hobbylokal, batikrum, studierum och ett rum för motion
och lek. Fönster togs upp åt öster i fasaden mot hamnen.
Vid ombyggnationen fick gatuplanet ny entré. Där bensinmacken tidigare legat uppfördes en
tillbyggnad där det inrymdes toaletter och kontorslokal för föreståndaren. I källarplanet
placerades verksamheter såsom slöjdsal, målerilokal och mopedverkstad.
Centrumgårdens verksamhetsutrymmen
•
Mopedverkstad
•
TV-rum
•
Målerilokal
•
Lek och motion
•
Samlingssal
•
Studierum
•
Café
•
Batikrum
•
Kök
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
8(19)
Bild ovan: Johan Lunds originalritningar för byggnaden från 1930-talet. Originaldokumenten är här beskurna.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
9(19)
3.2 Byggnadsbeskrivning
Byggnaden framstår idag som tre tätt liggande, men olika byggnadskroppar. 1930talsbyggnaden har blivit relativt förvanskad till sitt utseende under senare tid och är idag svår att
avläsa arkitektoniskt.
Biografdelen
Byggnadskroppen som inrymmer f.d. biografsalongen är slätputsad i en mild gul-grå kulör med
ljusare sockel och fönsteromfattningar. Takfallet är ett flackt, avvalmat sadeltak täckt med grå
skivtäckning. Hängrännor och stuprör är av sentida slag med mjuka böjar.
Ursprungligen fanns två fönster på biografdelen, belägna åt norr på fasaden mot hamnen.
Dessa fönster var rektangulära med två ospröjsade lufter vardera. I sockelvåningen fanns fyra
enkeldörrar och två större portar i olika storlek. Sockelvåningens fönster var av olika storlekar
och placering.
1970-talsombyggnationen innebar att hamnfasaden fick ett flertal fönster in mot den gamla
biografsalongen och sockelvåningen förändrades avseende antal dörrar och fönster. Samtidigt
med detta fick fönstren fönsteromfattningar av avvikand, ljusare fasadkulör. Sockelvåningens
fönster och dörrar verkar till viss del även ha förändrats på senare tid. Samtliga fönster och
dörrar på denna fasad är av sentida modell. Fönstren är av trä, men med moderna beslag och
aluminiumdetaljer. Ingen profilering.
Entrébyggnaden
Den byggnadsdel där biografen hade sin entré, är en mindre byggnadsvolym i två våningar och
ett flackt sadeltak med plåttäckning. Ursprungligen hade bottenvåningen på denna byggnadsdel
två pardörrar som entré till biografen, en enkeldörr in till trapphuset samt ett skyltfönster i hörnet
mot bensinstationen. Övervåningen hade sju fönster med två ospröjsade lufter vardera samt ett
likadant fönster på gaveln. Sannolikt var putsstruktur och fasadkulör samma som på den stora
byggnadskroppen.
Fasadritningarna från ombyggnationen på 1970-talet visar att den nya entrétillbyggnaden och
bottenvåningen på det äldre huset länkades samman. Utmed Strömsgatan fick den äldre
byggnadskroppen samma fasadbeklädnad av Mexitegel som tillbyggnaden. Biografentrén togs
bort och likaså skyltfönstren. Istället öppnades två fönster i den norra delen av fasaden och i
den södra delen tillkom tre mindre enkellufter. I väggpartiet strax ovanför den nya
entrébyggnaden togs fönsteröppningar upp in i den tidigare biografsalongen. Vid senare tillfälle
har samtliga fönster bytts ut. Idag sitter moderna fönster utmed Strömsgatan, de är av trä med
aluminiumdetaljer och modern spröjs.
Vid någon av ombyggnationerna har fasaden utmed Strömsgatan fått putsdekor i form av
fönsteromfattningarna och horisontella listverk. Listverket löper i direkt anslutning till
bottenvåningens fönster och utgör fönsteromfattningarnas krön. De sentida tillskotten stämmer
inte med byggnadens ursprungliga formspråk. Idag är hela fasaden, såväl fasadtegel som puts,
avfärgad i en varmgul kulör.
Centrumgården
Tillbyggnaden från 1970-talet är uppförd i brunt mexitegel med takkonstruktion av limträbalkar.
Taket är ett plåttäckt, avvalmat pulpettak med flack lutning. Ett fönsterband löper under
takfoten. I denna byggnadsdel ligger det som var ungdomsgårdens entré, belägen vid
korsningen mellan Strömsgatan och Kvarngatan. Själva entrépartiet är placerat i en täckt
pelargång.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
10(19)
Bilder ovan: Byggnaden så som den är idag. Ovan vänster syns tydligt upplevelsen av byggnaden som tre separata
byggnadskroppar. Ovan mitten, fasaden mot hamnen. Ovan är tre detaljbilder på moderna dörrar och fönster samt gulfärgat
fasadtegel. Höger, 70-talsentrén.
Bild under: Ritningarna från 1970-talets ombyggnation till ungdomsgård. Ritningarna är beskurna. Notera hur fasadteglet från
tillbyggnaden löper vidare över den äldre byggnadsfasaden.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
11(19)
Bild: Planlösning från
ombyggnationen på 1970-talet,
gatuplan från Strömsgatan. Här syns
den nya entrén och de olika
funktionerna i den gamla
biografsalongen. Ritningen är
beskuren.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Entré
Föreståndarens kontor
Allrum
Omklädningsrum
Samlingssal
Café
Biljard och spel
Kök
TV rum
Bild: Planlösning från
ombyggnationen på 1970-talet,
övervåningen. Här syns det utökade
våningsplanet. Ritningen är beskuren.
•
•
•
•
Hobbylokal
Studierum
Batik
Motion och lek
Bild: Planlösning från
ombyggnationen på 1970-talet,
källarplanet. Ritningen är beskuren.
•
•
•
•
•
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
Pannrum
Bil- och mopedverkstad
Träslöjd
Kapprum
Målning
2012-12-28
12(19)
4
Gestaltningsförslag
Gestaltningsförslaget innebär en stor förändring av byggnaden där det efter genomförandet är
svårt att skönja den ursprungliga byggnadens utseende och särdrag.
I korta drag blir förändringen följande:
Exteriört
Interiört
•
Antal våningar ökas
•
•
Takvinkeln förändras och det
avvalmade partiet tas bort
Den tidigare relativt öppna
planlösningen försvinner
•
Takfallet bryts upp av takkupor mot
Strömsgatan
Ytterst lite av äldre planlösning blir
kvar
•
Takfallet bryts upp av balkonger mot
hamnen
Byggnadens karaktär som
offentlig/allmän lokal försvinner
•
Byggnadsvolymen försvinner
•
•
•
Takfallet förses med takfönster mot
hamnen
•
Fasaden öppnas upp med fler fönster
•
Byggnadens färgsättning förändras
•
Fasaden mot vattnet förses med
balkonger
Bild ovan: Bostadsbolagets gestaltningsförslag inför ombyggnation av Långholmen 3. Gestaltningsförslaget är beskuret.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
13(19)
5
Konsekvensanalys - nollaternativ
Om ombyggnationen uteblir bibehåller byggnaden sina årsringar. Den förblir en ombyggd,
funktionalistisk byggnadsrepresentant i Västerviks byggnadsbestånd.
Föreslagen ändring: Ingen åtgärd.
Konsekvens: Långholmen 3 visar hur en byggnads ursprungliga formspråk kan försvinna och
hur en från början väl genomtänkt arkitektonisk komposition kan störas av felaktiga detaljer. I
försök att anpassa och anknyta till trähusbebyggelsen har man skapat en byggnad med
förvanskat formspråk och historielös karaktär. Det som gör att byggnaden framstår som
avvikande på Strömsgatan idag, är just avsaknaden av arkitektoniska samband.
Om byggnaden får vara kvar i sin ursprungliga volym bibehålls byggnadens kulturmiljövärde.
Byggnaden har ett kunskapsvärde i och med att den är en av få 1930-tals byggnader på denna
del av Strömsgatan. Det som i stora delar ger byggnaden sitt kunskapsvärde är de nedan
listade avvikande egenskaperna i jämförelse med trähusbebyggelsen. Långholmen 3 visar på
helt andra arkitektoniska ideal än trähusbebyggelsens ideal vilken övervägande följer äldre
riktlinjer, exempelvis Västerviks byggnadsstadga från 1830. För den insatte utgör Långholmen 3
även en viktig milstolpe för bilismens intåg i Västervik i och med den ursprungliga funktionen
som bensinmack. Upplevelsevärden kopplade till byggnaden är främst av identitetsskapande
betydelse som nöjespalats/fritidsgård. Långholmens bruksvärde ligger i att byggnaden uppförts
för och byggts om till olika former av fritidsverksamhet, vilka har haft betydelse för de
generationer som växt upp från 1930-talet och framåt.
Slutsats: Om ingen ombyggnation genomförs bibehålls byggnaden så som den är i dag.
Följande egenskaper skiljer Långholmen 3 från den skyddade låga trähusbebyggelsen:
•
Arkitektur. Byggnaden har en ursprunglig arkitektonisk gestaltning.
•
Planform. Byggnaden fyller upp hela tomten och saknar innergård.
•
Skala och volym. Byggnaden är av betydligt större skala än närliggande träbebyggelse.
Byggnadens volym gör att den dominerar gatubilden, från hamnen sett.
•
Fasadlängd. Fasaden är avsevärt mycket längre än övriga byggander utmed gatan.
•
Fasadmaterial. Puts och fasadtegel.
•
Fasadfärg. Tre kulörer, gul puts/slammad yta, brunt mexitegel och grå-gul slätputs.
•
Få fönster. Kvadratiska fönster och moderna fönster i fel, rektangulära, proportioner.
•
Takform och takmaterial. Byggnaden har flackt sadeltak med plåttäckning.
•
Förvanskad. Genom ombyggnationer har möjligheten att avläsa byggnadens ålder och
ursprungliga arkitektur försvårats.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
14(19)
6
Konsekvensanalys - gestaltningsförslag
Långholmen 3 är en byggnad som under lång tid haft som syfte att sysselsätta Västerviksborna
på lediga stunder. Byggnaden visar på stadens utveckling under 1900-talet och det är en fördel
för kulturmiljön om byggnaden kan få en funktion som gör att den brukas och samtidigt finns
kvar som tidsdokument.
6.1 Inverkan på kulturmiljön
Föreslagen förändring: Ombyggnation, tillbyggnad, nyfunktion.
Konsekvens: En förändring av verksamheten till lägenheter påverkar inte kulturmiljön i stort
eller dess karaktär, i och med att det redan idag finns lägenheter i de omkringliggande
byggnaderna.
Däremot skulle en ombyggnation/tillbyggnad av den omfattning som visas i Bostadsbolagets
gestaltningsförslag få stora konsekvenser för kulturmiljön. Byggnaden avviker redan idag från
den äldre trähusbebyggelsen på grund av att den framstår som historielös och uppfattas som
stor med oproportionerliga detaljer. Gestaltningsförslagets förändring med ytterligare våningar
och större/högre takyta, förstärker de egenskaper hos byggnaden som idag upplevs som
påtagligt negativa för gatumiljön och kulturmiljön i stort.
En byggnad av den omfattning som föreslås förvanskar den ursprungliga byggnaden och
kommer sannolikt inverka negativt på upplevelsen av den intilliggande trähusbebyggelsen.
Slutsats: Det påverkar inte kulturmiljön att bygga om Långholmen 3, men det bör genomföras
inom den befintliga byggnadskroppen.
6.2 Inverkan på byggnaden
Förändrad verksamhet
Föreslagen ändring: Ändrad funktion, bostäder.
Konsekvens: Att förändra byggnadens funktion påverkar inte kulturmiljön eller byggnadens
kulturhistoriska värde negativt. Byggnaden har redan tidigare byggts om och anpassats för ny
funktion.
Ombyggnation till bostäder innebär dock att byggnaden blir föremål för en omfattande
ombyggnation. En liknande funktion eller annan offentlig verksamhet hade inte krävt lika
radikala förändringar av byggnaden.
Slutsats: För byggnadens och helhetsmiljöns bästa borde en ombyggnation till bostäder ske
inom den befintliga byggnadsvolymen och med hänsyn till det ursprungliga formspråket,
färgställning, fönsterutformning etc.
Byggnadshöjd/antal våningar
Föreslagen ändring: Öka tillåten byggnadshöjd vid planändring. Mot Strömsgatan har
byggnaden idag två våningar. Gestaltningsförslaget föreslår att byggnaden i denna del höjs
med en ny våning samt därutöver brant sadeltak med takkupor.
Konsekvens: Den närliggande träbebyggelsen består av två våningar, butikslokaler med
skyltfönster i bottenvåningen och bostäder på övervåningen. Idag följer Långholmen 3 samma
skala utmed Strömsgatan. På motstående sidor av Kvarngatan och Strömsgatan ligger högre
bostadshus från mitten av 1900-talet och senare. Dessa byggnader är tidstypiska och har
byggnadshöjder som är högre än Långholmen 3.
En ombyggnation enlig gestaltningsförslaget skulle innebära en radikal förändring i den känsliga
kulturmiljön längs Strömsgatan. Mötet med den äldre träbebyggelsen bli abrupt och hårt.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
15(19)
Kvarterets låga skala försvinner och den genomtänkta underordnade funktionalistiska
arkitekturen avlägsnas.
På hamnsidan föreslås att byggnaden bibehåller sin nuvarande höjd på fasaden.
Slutsats: Förändringen av byggnadens höjd skulle vara en förvanskning av den ursprungliga
byggnaden. Ur kulturmiljösynpunkt är det olämpligt att förändra byggnadshöjd, antal våningar,
våningshöjd etc. Det finns påtaglig risk för att en ökad byggnadshöjd skulle få negativ inverkan
på såväl gaturummet som på upplevelsen av den närliggande, skyddade trähusbebyggelsen.
Ändrad takvinkel
Föreslagen ändring: Byggnadens tidigare flacka sadeltak ersätts av ett asymmetriskt och brant
sadeltak. . Den gamla biografsalongens avvalmade takparti tas bort. Istället bildas en gavel mot
Kvarngatan
Konsekvens: Getsaltningsförslagets ökade byggnadshöjd mot Strömsgatan genererar ett
asymmetriskt takfall, där den längsta sidan blir mot hamnen. Att resa upp taket på föreslaget
sätt, avlägsnar viktiga delar av byggnadens ursprungliga formspråk. De flacka taken är en av de
detaljer som idag visar på att detta ursprungligen var en funktionalistisk byggnad.
Den föreslagna takformen kommer att få byggnaden att framträda som avvikande och
dominerande, i synnerhet om det avvalmade partiet mot Kvarngatan försvinner
Slutsats: Ändrad takform på befintlig byggnad bidrar inte till anpassning till den kulturhistoriska
miljön. Förändringen av takvinkel och takfall skulle vara en förvanskning av den ursprungliga
byggnaden. Det föreligger risk för att takfallet mot hamnen kommer att upplevas som för stort i
jämförelse med den närliggande trähusbebyggelsen. Därigenom riskerar byggnaden att framstå
som ännu större än vad den är idag, vilket skulle generera en påtaglig effekt på den
kulturhistoriska bebyggelsen.
Takkupor
Föreslagen ändring: Takkupor mot Strömsgatan.
Konsekvens: Takkupor förekommer i den kulturhistoriska miljön, men stämmer inte med
byggnadens rena funktionalistiska formspråk.
Slutsats: Takkupor kan förekomma.
Ändra takmaterial
Föreslagen ändring: Ändra takmaterial till tegel eller röd plåt.
Konsekvens: För byggnadens kulturhistoriska värde är en taktäckning lika ursprungligt att
föredra, men ett byte av takmaterial eller kulör på denna byggnad har inte någon betydande
negativ inverkan på kulturmiljön i stort.
Byte av takmaterial till lertegel skulle möjligtvis knyta samman byggnaden mer med den äldre
bebyggelsen. Likaså skulle en förändring av takplåtens färg från grå till en tegelröd bidra till en
mer enhetlig kulturmiljö, framförallt utmed hamnstråket.
Slutsats: En förändring av takmaterial som görs med hänsyn till intilliggande träbebyggelse kan
möjligen bidra positivt till upplevelsen av kulturmiljön.
Förändring av fasader
Föreslagen ändring: Entrédörrar och nya fönster mot Strömsgatan samt balkonger och
balkongdörrar ut mot tillbyggnadens tak som föreslås bli en terrass. Ytterligare fönster och
balkonger på fasaden mot hamnen. På hamnsidan även i takfallet integrerade
balkonger/takterrasser samt i takfallet liggande takfönster.
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
16(19)
Konsekvens: Gestaltningsförslaget tar fasta på den senaste fasadändringen utmed
Strömsgatan. De historiserande fasadelementen och fönstren ökas i antal och återkommer på
det nya våningsplanet. Fönsterform och fasaddekorationer upplevs som främmande för
byggnaden och avviker mot den äldre närbelägna trähusbebyggelsen.
Tillbyggnaden från 1970-talet föreslås göras om till en terrass. På fasaden mot hamnen föreslås
ett flertal balkonger. Inga andra byggnader utmed detta kvarter har balkonger. Balkongerna
upplevs som främmande och ger fasaden ett rörigt intryck. De integrerade
takbalkongerna/takterrasserna upplevs dock inte som en balkong i dess verkliga mening utan
skulle kunna förekomma.
Fönstersättningen i hamnfasaden visar fönster i olika storlekar och läge. Den enkla kvadratiska
fönsterformen från 1970-talets ombyggnation fungerar bra med byggnaden.
Gestaltningsförslagets inblandning av såväl större som mindre fönster samt balkongdörrar ger
ett oroligt intryck.
Slutsats: Placering och utformning av fönster bör göras med hänsyn till byggnadens
ursprungliga arkitektoniska formspråk. Balkonger på fasad bör undvikas.
6.3 Rekommendationer
•
Återknyta till 1930-talets enkla och enfärgade arkitektur
•
Återkoppla till den enfärgade, slätputsaden fasaden
•
Ospröjsade tvåluftsfönster med ursprungliga proportioner
•
Fönster placerade i fasadliv
•
Symetrisk fönsterplacering
•
Om möjligt, återskapa skyltfönster i bottenvåningen mot Strömsgatan
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
17(19)
7
Konsekvensanalys - Nybyggnation
Föreslagen ändring: Rivning av Långholmen 3.
Konsekvens: En rivning av den befintliga byggnaden skulle vara beklagansvärd och innebära
att ett kulturhistoriskt dokument från 1930-talets Västervik för alltid försvinner. Långholmen 3
ligger som en länk mellan den äldre trähusbebyggelsen och den mer storskalig bebyggelse från
mitten av 1900-talet. Varsamt ombyggd med rätt material och ambitioner, skulle Långholmen 3
kunna bli ett gott exempel på 1930-talsarkitektur. Genom att bevara byggnaden visas områdets
kontinuerliga utveckling med årsringar även från 1900-talets olika epoker.
Fördelen med att uppföra en helt ny byggnad är att man ”slipper” varsamhetsaspekterna som
idag är kopplade till den äldre byggnaden. Istället kan man fokusera på att gestalta en modern
byggnad/moderna byggnader, men med hänsyn tagen till den omkringliggande befintliga miljön.
En nybyggnation på platsen skulle kunna återknyta till den äldre bebyggelsens kvaliteter
samtidigt som den skulle kunna visa på ett modernt formspråk.
•
Formspråket skulle mycket väl kunna vara modernt, men med inslag av traditionella
material, exempelvis träpanel, slamfärg, glasdelande spröjs i fönster och taktäckning av
lertegel.
•
Reglerad byggnadshöjd och våningsantal så att man undviker dagens stora
sammanhängande byggnadsvolym.
•
Bryta ner bebyggelsen i mindre volymer.
•
Om möjligt reglera våningshöjd så att den överensstämmer med den kulturhistoriska
bebyggelsen.
•
Bebyggelsen skulle kunna placeras kring en gård i likhet med vad som fanns på
fastigheten tidigare.
Slutsats: En rivning skulle avlägsna en arkitektonisk årsring som inte kan återskapas.
Nybyggnation skulle öppna upp för en friare formgivning och möjliggöra en anpassning av den
nya bebyggelsen till Riksintresset för kulturmiljö. En modern arkitektonisk årsring skulle skapas.
Inte heller vid nybyggnation kan en höjning av byggnadshöjden anses lämpligt. För att värna om
upplevelsen av kulturmiljön bör skalan hållas nere.
Bild vänster: ”Nya” församlingshemmet i Nora från
1997. Ett exempel på en helt modern byggnad med
traditionella material och hänsyn tagen till omgivningen.
Församlingshemmet är en byggnad i två våningar som
följer grannhusets linjer i såväl våningshöjd som
gatulinje. Fasaden har glasade partier och entrén är
placerad på gården så som brukligt är i Nora. Invändigt
finns en relativt öppen och fri planlösning med
entresolvåning. Byggnaden har fått diplom från Europa
Nostra för god byggnads- och kulturminnesvård.
Arkitekt: Ingrid Reppen och Tina Wik
Byggherre: Nora pastorat genom Kerstin Jansson
Foto: Länsstyrelsen i Örebro län, Raoul Hjärtström
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
18(19)
8
Sammanfattning
Långholmen 3 har betydelse för kulturmiljön
Trots att Långholmen 3 relativt genomgående frånskrivits kulturhistoriskt värde i olika dokument,
har den betydelse för Västerviks utveckling. I förhållande till den äldre, närliggande
trähusbebyggelsen är Långholmen 3 inte lika väl bevarad, men har i egenskap av först biograf
och biljardpalats och därefter ungdomsgård, varit en del av innevånarnas fritid. I synnerhet olika
tiders ungdomar. Byggnaden har utifrån detta ett stort identitetskapande värde. Den är i sig ett
dokument över såväl den tidiga 1900-talets biografvurm, bilismens införande av nya funktioner
så som bensinmack och 1970-talssanhällets fokus på barn och ungdomars rättigheter.
Nollalternativet
Nollalternativet som konsekvensanalyserats avser scenariot att ombyggnationen uteblir. Skulle
så ske förblir Långholmen 3 en förvanskad, funktionalistisk byggnadsrepresentant i Västerviks
byggnadsbestånd. Om ingen ny verksamhet inryms i byggnaden finns risk för att byggnaden
börjar förfalla.
Gestaltningsförslaget
Bostadsbolagets gestaltningsförslag är en sådan total omgestaltning av byggnaden att det i
vissa avseenden är att betrakta som förvanskning av den ursprungliga funktionalistiska
byggnaden. Förändringen av funktionen till bostad inverkar inte på kulturmiljön i stort. Däremot
föreligger stor risk för att den föreslagna ökningen av byggnadshöjd skulle medföra negativa
konsekvenser för den närliggande, småskaliga trähusbebyggelsen och upplevelsen av
kulturmiljön i stort.
Rivning av byggnaden
En rivning av byggnaden på Långholmen 3 skulle vara beklagansvärd och innebära att ett
kulturhistoriskt dokument från 1930-talets Västervik försvinner. Genom att bevara byggnaden
visas områdets kontinuerliga utveckling med årsringar även från 1900-talets olika epoker.
En nybyggnation på platsen skulle öppna upp för en friare gestaltning med ett modernt
formspråk. Hänsyn kan tas till den befintliga kulturmiljön genom att återknyta till den äldre
bebyggelsens kvaliteter och material (se exempel sid 18. Nora). För att värna om upplevelsen
av kulturmiljön bör skalan hållas nere.
Slutcitat
”Genom att tillskriva även den sentida bebyggelsen ett värde och se kvaliteterna i olika
århundradens och decenniers årsringar, kan vi tillåta att även vår tids avtryck finns kvar som en
del av framtidens kulturarv”. (Byggnadsordning, Nora stad)
Uppdrag: 245400, Långholmen 3, Västervik
Beställare: Västerviks kommun
2012-12-28
19(19)