1. No category

A
B
C
D
E
F
G
H
Mycket stor inverkan/ Stor inverkan (Se 1 Namn på enhet
2 QoG Quality of Governance
Information om enheten, m.m.
Ca 30 medarbetare. Startades av Bo Rothstein. Fokus på korruption
3 SOM‐institutet
SOM‐institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, med syftet att förstå svensk samhällsutveckling
4 V‐DEM (Varianter på Demokrati)
En ny metod för konceptualisera och mäta Statsvetenskapliga demokrati
Forsknings‐nätverk institutionen
Nationell/Inter‐
nationell
Kontakt‐person
förklaring under tabell)
N/I
Marcia Grimes
MS
16.6
N Henrik Oscarsson S
5, 5.5, 5.b, 5.c, 10.4, 16.5‐
16.7
I
Staffan I Lindberg MS
N/I
Sverker Jagers , Sam Dupont
Vad?
Var?
Forsknings‐institut
Statsvetenskapliga institutionen
SDG
1.b, 16.3, 16.5, 16.6, 16.7, 16.8
Forsknings‐institut
JMG/Statsvetenskapliga institutionen
Tvärvetenskapligt centrum där flera instituioner ingår, även CEPS (Centre for 5 CeCAR (The Centre for Collective Action Research) Environmental Political Studies)
Stor satsning med medel från Strategisk 6 Programs on Governance and Local Development stiftelsen
UGOT Challenges
Forskargrupp
Statsvetenskapliga inst Inst Biologi och Miljövet
13.2, 13.3, 16.6‐8; 16.b
Institutionen för statsvetenskap
16.3, 16.6‐7, 16.a
7 Journalistik och nyhetsförmedling i förändring
8
Forskargrupp
JMG S
N
Ellen Lust Monika Djerf Pierre
N/I
Ingemar Skoog
MS
3, 3.3
N/I
Joakim Larsson
MS
11 GPCC (Centrum för Personcentrerad Vård)
Europas enda forskningscentrum för personcentrerad vård vid långvariga sjukdomstillstånd, med runt 100 nationella och internationella forskare från olika discipliner, inklusive representanter från Institutionen för nästan alla fakulteter vid GU. Forsknings‐centrum vårdvetenskap och hälsa
3.4
N/I
Jeanette Tenggren Durkan MS
12 Sahlgrenska Cancer Center
Fokuserar på translationell cancerforskning. Även BioCare tillsammans med Lunds universitet.
Forsknings‐centrum Institutionen för biomedicin
3.4
N/I
Göran Stenman
S
3.3
N/I
Nils Lycke
S
Studerar journalistikens villkor
Tvärvetenskapligt Forte‐ och UGOTchallengescentrum med forskare från sex fakulteter och 16 institutioner. Det gemensamma målet är att öka personers möjlighet till ett gott och värdefullt åldrande
AgeCap (Centre for Ageing and Health ‐ Studies on genom att möjliggöra äldres kapabilitet. UGOT Challenges
9 Capability in Ageing)
Tvärvetenskapligt centrum där flera UGOT Challenges
10 CARe (Centrum för antibiotikaresistensforskning) instituioner ingår. 13 MIVAC (Mucosal Immunity and Vaccines)
Strategiskt forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet och vacciner, arbetar med att ta fram nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra slemhinnor. 16.10
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Sammanlagt 16 institutioner är inblandade
3, 10.2,
Institutionen för Biomedicin
Forsknings‐centrum Institutionen för biomedicin
I
S
S
A
B
C
GPGRC Göteborg Pediatric Growth Research 14 Center
Utreder, behandlar och forskar kring tillväxt, endokrina rubbningar, pubertet, diabetes, fetma och metabolism hos barn.
Centrum‐bildning
D
E
F
G
H
3.4
N/I
Gun Forsander/Jovann
a Dahlgren
S
15 EpiLife
Göteborgs epidemiologiska centrum för forskning om samspelet mellan mental och fysisk hälsa i ett livstidsperspektiv. Bygger på befolkningsstudier i Göteborg sedan 1960‐talet. Organiserat i fyra arbetsområden: Psykosociala faktorer och hjärt‐kärlsjukdomar, Psykiska sjukdomar under livscykeln, Övervikt och fetma under livscykeln samt Kognitiv funktion – från normalitet till demens.
Forsknings‐centrum Institutionen för medicin
3.4
N/I
Lauren Lissner
MS
16 Krefting Research Centre
Samlar forskning på bred front för att förstå astmans epidemiologi och patofysiologi, med kort‐ och långsiktiga mål att optimera behandlingen av astmapatienter i allmänhet.
Forsknings‐centrum Institutionen för medicin
3.4
N/i
Bo Lundbäck
S
17 CELAM
Arbetar för att starta och stödja forskning om psykisk störning, aggressivt beteende och moraliskt och straffrättsligt ansvar i en tvärvetenskaplig referensram. Målsättning att vara nationellt kompetenscentrum för psykisk ohälsa hos unga lagöverträdare, bedriva högkvalitativ forskning även ur ett internationellt perspektiv och utbilda personer som kan möta behov av Institutionen för vetenskapligt och kliniskt kunnande.
Forsknings‐centrum neurovetenskap och fysiologi
3.4, 16.1
N
Susanna Radovic S
18 Psykiatricentrum
Centrumbildningen är ett nätverk för Institutionen för kliniskt psykiatrisk forskning och utbildning. Forsknings‐centrum neurovetenskap och fysiologi
3.4
N
Mikael Landén
S
Kjell Torén, Lars Barregård
MS AMM har skapat och arbetar med ett VGR‐
centrum, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum.
Sahlgrenska Akademin
Forskargrupp
Inst för medicin, avd f Samhällsmedicin och Folkhälsa 3.9, 8.8
N/I
20 Infektionssjukdomar
Forskning och undervisning inom klinisk mikrobiologi och infektionssjukdomar, inklusive antibotikaresistens.
Forskargrupper
Inst f biomedicin, avd Infektionssjukdomar
3.3, 3.4
N/I
21 Socialmedicin
En forskningsmiljö som studerar olika aspekter av folkhälsa och samhällsmedicin
Forskargrupper
Inst f medicin, avd Samhällsmedicin och Folkhälsa 3.4, 3.5
N/I
Agnes Wold, Rune Andersson S
Mats Hagberg/Gunnel Hensing
S
Forskargrupper
Institutionen för biologi och miljövetenskap N
Åslög Dahl
19 Arbets och miljömedicin
22 Botaniska analysgruppen Samverkan: pollen och allergier
3.4
MS
A
B
C
D
CERA (Centrum för forskning och utbildning kring Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende
Forsknings‐centrum Psykologiska institutionen
23 riskbruk, missbruk och beroende)
En multidisciplinär forskargrupp som PIP (Prevention and Intervention in Developmental arbetar för att förebygga och behandla barns och ungdomars psykiska ohälsa Forskargrupp
24 Psychopathology)
Vid praktisk filosofi finns grupper som samverkar med samhället både inom klimat och hälsoområdet
Forskargrupp
25 Praktisk filosofi
26
SWEMARC (Nationellt centrum för marin 30 vattenbruksforskning)
31
G
H
N/I
Claudia Fahlke
S
Psykologiska institutionen
3.4
N
Anders Broberg
S
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
3.4, 3.7, 3.8, 13.3
N
Christian Munthe, Bengt Brülde
S
13.1‐3, 14.1‐7
N/I
13.1‐3, 14.2‐4
13.1‐3, 14.1‐4
N/I
Lena Gipperth
Kerstin Johannesson
MS
MS
Med bredd och spetskompetens, samt tillgång till en unik marin infrastruktur, är institutionen den mest kompletta miljön för marin forskning och marin utbildning i Sverige, med få liknande organisationer i Europa. Institution
Institutionen för marina vetenskaper
N/I
Per Hall/Henrik Pavia
MS
Del av Centrum för hav och samhälle. Tvärvetenskapligt centrum där flera instituioner ingår. Även Vattenbrukscentrum Väst och AquaAgri (MISTRA‐program) arbetar med dessa frågor
UGOT Challenges
Institutionen för Biologi och Miljövetenskap Bioenv, + Statsvet, handels, marina inst, hdk, …
2.4, 2.a, 8.3, 14.1, 14.2, 14.4 N/I
Kristina Sundell
MS
Forskningsmiljö
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Alexandre Antonelli
S
Vid GU finns fler grupper som arbetar med terrester biodiversiotet Samverkan med Göteborgs botaniska trädgård, Universeum och Naturhistoriska museet i Göteborg.
32 Systematik och biodiversitet
F
3.5
Den omfattande marina och maritima verksamheten vid GU samordnas av Centrum för hav och samhälle. Samtliga fakulteter ingår och centret håller samman samverkan med externa intressenter. Det finns många olika enheter med marin inriktning vid GU. Som stöd för och service till marin och maritim forskning, utbildning och samverkan finns Sven Lovén centrum för marin infrastruktur; Lovéncentret består bl.a av två fältstationer och fartyg/båtar. Vid GU finns även Havsmiljöinstitutet som drivs ihop med UmU, SU, LinneUniv, SLU (kontakt Institutionen för marina Kajsa Tönnesson).
Forsknings‐centrum vetenskaper
27 Centrum för hav och samhälle
Tvärvetenskapligt centrum där flera Forsknings‐centrum Inst f Marina Vetenskaper
28 CeMEB ‐ Linnécentrum för marin evolutionsbiologi instituioner ingår. 29 Marina vetenskaper
E
15.1, 15.2, 15.4, 15.5, 15.8, 15.9 N/I
A
B
C
D
33 Landskap och fysisk planering
HUM/Sam‐ forskning inom biodiversitetsområdet, inkl Ordförandeskap för Multidisciplinary Expert Panel of UN:s Intergovernmental Platform on Biodiversity & Ecosystem Services (IPBES) Forskargrupp
34 GAC (Göteborgs Luft‐ och Klimatcentrum) GU har en omfattande verksamhet inom luft
och klimatområdet vid flera institutioner. En stor del av verksamheten samordnas inom GAC. Verksamma inom luft‐ och klimatområdet är bl.a RCG (Regionalklimatgruppen; kontakt Deliang Chen), GUCG (Göteborg Urban Climate Group; kontakt Sofia Thorsson), Markanvändning och växthusgaser (kontakt Åsa Kasimir) och Paleoklimat (kontakt Hans Linderholm), Miljökemi‐
Atmosfärsvetenskap, inkl. Photosmog in China (kontakt Johan Boman och Mattias Hallquist), Växt‐atmosfärsinteraktioner (kontakt Håkan Pleijel, Göran Wallin), BECC och MERGE (Strategiska forskningsområden/SFO ihop med bl.a LU), Arbets och Miljömedicin vid SA (kontakt Lars Barregård). Forsknings‐centrum med många GU har tre forskare som var huvudförfattare forskargrupper vid GMV
flera institutioner
i senaste IPCC‐rapporterna.
FRAM (Framtidens kemiska riskanalyser och 35 styrning)
Tvärvetenskapligt centrum där flera instituioner ingår. På GU arbetar många forskare med kemikaliers inverkan på biologiska system, såsom Lars Förlin på Zoofysiologi (Biologi och miljövetenskap). Även Nanopartiklars inverkan (Martin Hasselöv) UGOT Challenges
36
37 GIG (Centrum för genusforskning)
38
E
Institutionen för ekonomi och 11.4, 11.7, 11a, 15.1, 15.5, samhälle
15.9
3.9, 11.6, 12.4, 13.1‐3
Institutionen för biologi och miljövetenskap, Miljöek/GMV 3.9, 12.4
På GU arbetar fler med genusfrågor, såsom Feministisk forskning (Sociologi och arbetsvetenskap), Global Gender Studies (Globala studier), Könsrelaterat våld (Socialt arbete), Genus ‐ kultur oc h politik Institutionen för sociologi och (Kulturvetenskaper)
Forsknings‐centrum arbetsvetenskap
5.1
F
G
H
N/I
Marie Stenseke
MS
N/I
Jan Pettersson (förest GAC)
MS
N/I
Thomas Backhaus/ Jessica Coria
S
N
Eva‐Maria Svensson, Kristina Hermansson
S
A
39 Lärande och utbildning för hållbar utveckling
40 Early Childhood Education
41 BUKL (Barn, ungdom, kultur och lärande)
42 Segerstedtinstitutet 43
44 EfD (Environment for Development)
B
C
Forskningsmiljön med bred ingång till lärande och utbildning för hållbar utveckling. Olika typer av empiriska fenomen och teoretiska problemställningar inom fältet angrips. Forskningsmiljö
D
E
F
G
H
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
4.7
N/I
Arjen Wals
S
Forskningsmiljö
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
4.2
N/I
Ingrid Pramling Samuelsson
S
Tvärvetenskaplig forskargrupp, inbegriper främst barns och ungdomars, men också vuxnas, livsvillkor, lärande och identitetsskapande. Centrala begrepp som fokuseras och problematiseras är genus, makt, sexualitet, identitet, segregation, etnicitet, lärande och globalisering.
Forskningsmiljö
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
4, 10.2, 10.3
N Johannes Lunneblad
S
Ett nationellt resurscentrum med uppdrag att bidra till kunskapsutveckling kring preventivt arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer.
Centrum‐bildning
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
5.2, 10.2, 16.1, 16.2
N/I
Roger Säljö
S
Ett program för kapacitetsuppbyggnad i miljöekonomi med fokus på forskning, politik interaktion, och akademiska program.Målet är hållbar utveckling och minskad fattigdom i utvecklingsländer genom ökad tillämpning av miljöekonomisk kunskap i beslutsprocesser på olika nivåer. Forskarnätverk
1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 1.a, 1.b, 2.1, 2.3, 2.4, 2.a, 4.7, 4.b, 6.5, 6.a, 7.2, 7.3, 7.a, 8.1, 8.3, 8.4, 13.2, 13.3, 13.b, 15.1, 15.2, 15.9, 16.6‐8, 17.1, 17.6, 17.7, 17.9, Institutionen för nationalekonomi med statistik 17.14, 17.16
I
Gunnar Köhlin
MS
Tvärvetenskapligt forskningsfält som fokuserar på barns perspektiv och de grundläggande politiska, sociala och kulturella villkoren för lärande i olika åldrar. Forskargruppen är ledande inom det barnpedagogiska fältet och tar sin utgångspunkt i barns rättigheter och barns rätt att bli synliga. A
B
C
D
E
F
G
H
45 Miljöekonomi och Policygruppen Samverkan med myndigheter och organisationer med det övergripande målet att stödja integrering av miljö‐ och klimatrisker, förändringar och möjligheter i det svenska utvecklingssamarbetet. Erbjuder analys, utredningsarbete, rådgivning och utbildningar för hållbar utveckling. Har samarbetat med organisationer som Världsbanken, UNDP, Kompetens‐
EU, OECD, Naturvårdsverket och andra centrum/ svenska myndigheter.
"Helpdesk"/ Expertenhet
GMV
46 Research Training Partnership programme
Långsiktig satsning på forskar‐
utbildning/ masterstudenter Totalt ett 50‐tal utbildade doktorander från från utvecklings‐
utvecklingsländer + masterstudentutbyten länder
Nationalekonomi, Biologi och Miljövet, Global Studies, 1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 4b, 13.2, Sahlgrenska Akademin, Informatik, Inst Socialt arbete, 14.2, 14.4, 17.1, 17.6, 17.7, Kulturgeografi, 17.9, 17.14, 17.16
I
Thomas Sterner, Göran Wallin, m.fl MS
Forskningsmiljö
Institutionen för nationalekonomi med statistik 13.2, 14.2, 14.4, 14.6, 15.9
N/I
Thomas Sterner, Göran Wallin
MS
Forskarnätverk
GMV, SEI, SLU, Lund, m.fl
47 Miljöekonomi
En enhet vid Nationalekonomi som bedriver forskning om miljö, klimat, naturresurser och hållbar utveckling.
1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 1.a, 1.b, 2.1, 2.3, 2.4, 2.a, 4.7, 4.b, 6.5, 12.4, 13.1‐3, 13.b, 15.1, 15.2, 15.3, 15.9, 16.6‐8, 16.b, 17.1, 17.6, 17.7, 17.9, 17.14, 17.16
I
Anders Ekbom
MS
48 Focali/Siani
Båda organisationerna arbetar med liknande frågor (markanvändning m.m.) med en internationell inrktning , GU har större del av Focali än Siani
1.4, 1.5, 1b, 2.1, 2.3, 2.4, 2.a, 15, 17.9, 17.16
I
Anders Ekbom
S
49 GCGD
En nätverksorganisation med forskargrupper från Utvecklingsekonomi (Nationalekonomi med statistik), Globala Studier, Företagsekonomi, Statsvetenskap, 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.a, Institutionen för Kulturgeografi
Forsknings‐centrum nationalekonomi med statistik 1.b I
Arne Bigsten
MS
50 Utvecklingsgeografi
Forskning kring fattigdom och rättvisa i det globala syd. Forskargrupp
Institutionen för ekonomi och 1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 2.3, 8.9, samhälle
11 .3, 11.a
N/I
Jonas Lindberg
S
En forskningsinstitution vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, med inriktning mot globala frågor
Inst för Globala studier
1.1, 1.2, 1.4, 1.5, 6, 16.1, 17.14, 17.16
I
Merrit Polk
S
7.3, 7.a, 11.1, 11.2, 11.3, 11.5, 11.6, 11.7, 11a, 11b, 16.6, 16.7
N/I
David Simon, Ylva Norén Bretzer
MS
51 Globala studier
52
53 Mistra Urban Futures
Forskningsmiljö
Ett kompetenscentrum med urban inriktning, finansierat av MISTRA. Samverkar nära med Hållbar stads‐och glesbygdsutveckling vid Förvaltningshögskolan
Forsknings‐centrum GU/Chalmers
A
B
C
D
E
54 URBSEC
Centret ska producera kunskap som stöder innovationer och lösningar som bidrar till att motverka, minska och hantera risker, hot, osäkerhet och sårbarhet på ett sätt som bygger ett resilient och socialt inkluderande samhälle, genom forskning och innovation som korsar gränserna för disciplin kunskap, överbrygga klyftor mellan samhällsvetenskap och teknik, och engagera flera externa aktörer. Forskarnätverk
GU/Chalmers
9.1, 11.5, 11.6
55 Logistik och mobilitetsforskning
Industriell och finansiell ekonomi och logistik; Mobilitet och tillgänglighet i tid och rum.
Forskargrupper
Handelshögskolan
11.2, 11.3, 11.a
Tvärvetenskapligt centrum där flera institutioner ingår. På institutionen för kultuvård, som deltar i centret, arbetar fler med bevarandet av kulturarv, såsom Curating the City, Landskapsfrågor, Byggnader och byggd miljö, Konservering och relaterade materialfrågor, Hantering och gestaltningsfrågor, Kulturarv, bild och berättelse. På Globala studier även Global Heritage Studies. UGOT Challenges
Institutionen för kulturvård, Institutionen för historiska studier
56 CCHS (Centre for Critical Heritage Studies)
57
58 CFK (Centrum för konsumtionsvetenskap)
En nätverksorganisation med forskargrupper från Psykologi, Etnologi, Företagsekonomi, Ekonomisk historia, Kostvetenskap, Chalmers
59 EPU (Environmental Psychology Unit)
Miljöpsykologi studerar mänskligt beteende i relation till betydelsefulla samhällsfrågor Forskargrupp
60 CFF (Centre for Finance)
Forskare från flera institutioner deltager; Företagsekonomi, Psykologi, Matematisk statistik
Forsknings‐centrum Handelshögskolan
Psykologiska institutionen
Michael Landzelius
H
S
Johan Woxenius, Bertil Vilhelmsson S
11.4
N/I
Kristian Kristiansen/ Ola Wetterberg
S
12.5, 12.8
N
Ulrika Holmberg
S
11.2, 12.8, 13.3
N/I
Anders Biel, Andreas Nilsson
S
N/I
Jan Marton
S
8.3, 8.5
N/I
Per Thilander, Ylva Ulfsdotter Eriksson
S
8.3‐5, 9.2, 9.5, 12.6
N/I
Niklas Egels Zandén
MS
8.9
N
John Armbrecht
S
N/I
Olof Zaring, Heiden Bowman S
Institutionen för 63 Centrum för turism
64 Institutet för innovation och entreprenörskap
CIP (Center for Intellectual Property) (Handelshögskolan)
62 CBIS (Centre for Business in Society)
G
N/I
Forsknings‐centrum nationalekonomi med statistik 10.5
Arbetslivsfrågor arbetas med av flera institutioner vid GU, bl.a Sociologi och Företagsekonomiska Arbetsvetenskap
Forsknings‐centrum institutionen
CBiS syfte är att främja och stödja forskning om hur hänsyn till miljö‐ och sociala frågor Företagsekonomiska integreras i företags strategiska och Forsknings‐centrum institutionen
Tvärvetenskapligt centrum där flera Företagsekonomiska instituioner ingår. Forsknings‐centrum institutionen
CGHRM (Centrum för global Human Resource 61 Management)
F
Forsknings‐institut
Institutionen för ekonomi och samhälle
9.2, 9.5
A
B
GU Ventures skapar nya jobb och tillväxt genom att finansiera och utveckla nya affärer och bolag med anknytning till GU.
C
Statligt bolag som sköts av GU
D
E
F
G
H
GU
9.2, 9.3, 9.5
N
Klementina Österberg
S
67 Universitetsbiblioteket
Universitetsbiblioteket tillhandahåller litteratur och information av hög kvalitet för att främja kunskapen om livslångt lärande till studenter, forskare, lärare och allmänhet. Utbildning i informatonssökning relterat till hållbar utveckling ill studenter varje år. Gender equality.KvinnSam, nationellt centrum för genusforsking
Bibliotek
Universitetsbibliotekets alla bibliotek
4, 5.1
N
Margareta Hemmed
S
68 Internationella nätverk campus/utbildning
GU deltar i flera internationella nätverk, t.ex. International Sustainable Campus Network (ISCN), Nordic Sustainable Campus Network (NSCN), International Association of Universities (IAU), samt FN‐
nätverket Global compact
GMV/Miljöledningsteamet
17.6, 17.16
I
Eddi Omrcen
S
GAME ‐ ett nätverk mellan akademin och olika 69 samhällsaktörer
Gemensam organisation mellan GU, Chamers, Göteborg stad, VGR, Volvo, SCA, Schenker, SP, IVL, m.fl. Samverkans‐nätverk GMV 7.1‐7.3, 8.4, 11.6, 12.4
N
Jonas Norrman
S
70 Jamiya ‐ ett internationellt nätverk
GU är en del av det internationella projektet Jamiya, som syftar till att hjälpa Syriska flyktingar att få akademisk utbildning
Nätverk
4.4
N/I
Elizabeth George S
65 GU Ventures
66
Nätverk
GU centralt
71 Mycket stor inverkan vs Stor inverkan
Frågan huruvida en viss verksamhet har Stor inverka n eller ej, är svårt att avgöra. Forskning, utbildning och samverkan har utan tvivel en stor sammantagen
inverkan, kanske en helt avgörande roll för mänsklighetens framtid. På vilket sätt denna inverkan yttrar sig varierar dock kraftigt. Det händer att man kan knyta
ihop en forskargrupps resultat med en avgörande händelse (en ny typ av solcell, ett nyupptäckt problem, ...). Vanligare är dock att inverkan från universiteten är
mer långsiktig och "diffus". Tack vare universitetens insatser, fattar politiker och konsumenter klokare och mer välgrundade beslut, internationella förhandlinga
baseras på relevanta underlag, osv. Det är alltså en svår uppgift att avgöra om en viss forskningsverksamhet har en stor inverkan eller ej. Efter en inledande
förstudie, har vi kommit fram till följande kriterier:
*) För att den sista delen av begreppet skall vara uppfyllt (dvs. ha inverkan), måste verksamheten både ha en högkvalitativ forskningsbas och interagera med
samhället utanför universitetet. Rena grundforskande enheter har inte tagits med, även om forskningen på sikt skulle kunna ha en mycket stor potential.
*) För att första delen av begreppet skall vara uppfyllt (dvs. ha Stor inverkan), krävs att verksamheten kommer upp i en viss ”volym”. Något undantag har gjorts
om det har kunnat påvisas en väl dokumenterad interaktion med relevanta samhällsprocesser.
*) Verksamheterna har delats in i Mycket stor inverkan och Stor inverkan . I Mall för redovisning, räknas naturligtvis båda kategorierna somStor inverkan .
De praktiska kriterierna var:
Mycket stor inverkan : Enheten är odiskutabelt bland de två ledande i landet.
72
Stor inverkan : Enheten är odiskutabelt ”topp fem” i Sverige.