Läs Fysioterapi nr 8 här!

FYSIOTERAPI
8
Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter
2016
VÅRDVAL
Facklig seger
byttes mot
besvikelse
NYHET
Förbundet vill
göra bostadsaffär
a: t
m
e
T raspor
Pa
FORSKNING & KLINIK
Världsunik studie
kartlägger skador
inom parasporten
PROFILEN
AVHANDLING
Träning under
mensen ger
extra styrka
KONGRESS 2016
Åtta mål ska
nås på fyra år
Den med sämst syn
måste vara starkast
Synskadade Nicolina Pernheim satsar stenhårt på parajudo och fysioterapeutstudier
NYHETER Barn förlorare i folkhälsan • För lite svett på idrotten • Arbetet kan ge artros • Fusk i studie om kronisk trötthet
Kvalitétssäkra Er klinik!
Vi marknadsför nu endast MDD (Medical Device Directive) klassade produkter, med högre
säkerhet och därmed en mer ansvarstagande rehabilitering.
Så Ni som vet att kvalité lönar sig, kontakta oss för ett bra erbjudande!
Primed Fysio och Rehab
180x228
Löp/gåband som tål hela 235kg.
MDD-klassat. Finns med flera olika
tillbehör efter önskemål.
Ex. Höjdjusterbara rehabräcken, ramp,
säkerhetsstopp mm.
2
www.primed.se
. 035-17 82 85
FYSIOTERAPI 8.2016
INNEHÅLL
8
a: t
m
e
T raspor
Pa
PARAKAJAK
Svenska bakom
klassningen för
parakajak
15
7
26 16
NYHETER
Idrotten inte
tillräckligt svettig
22
FACKPRESS
Vilken effekt
ger ändrad
löpteknik?
FÖREBYGGER
Unik kartläggning
av skador inom
parasporten
KONGRESS 2016
19–20 november i Solna beslutas om riktningen
för Fysioterapeuternas verksamhet fyra år framåt
8
PROFILEN
Nicolina Pernheim satsar
stenhårt på parajudo och studier
NYHETER
6. Facklig seger byttes mot besvikelse
FORSKNING PÅGÅR
30. Vård vid astma och KOL
Landstingets handläggning av Vårdval specialiserad
fysioterapi får skarp kritik av Fysioterapeuterna.
Margareta Emtner skriver om Socialstyrelsens nationella
riktlinjer för astma & KOL ur ett fysioterapeutiskt perspektiv.
7. Rätt kompetens i vården via samverkan
BOKLOTTERI
48. Träna bort den stressrelaterade ohälsan
18. Förbundet vill köpa bostadsrätt
19. Utsatta barn förlorare i folkhälsan
DEBATT
20. Skarpa förslag finns i våra propositioner
AVHANDLINGAR
28. Mensen ger fördel vid styrketräning
Träning under mensens första del ökar muskelmassan mer.
29. Krävande balansträning ger bättre vardag
Personer med Parkinsons kan träna hårdare än man tror.
FYSIOTERAPI 8.2016
Vi lottar ut tre exemplar av en ny bok om hur man designar
träningsprogram för olika former av stressrelaterade besvär.
ALLTID I FYSIOTERAPI
36. Medlemsnytt & förbundets ledare
42. Kursannonser
45. Plats- & etableringsannonser
49. Korsordet
50. Krönikan
3
Irradia
Specialisten på lasermedicin
Vi har över 30 års erfarenhet. Tala med oss om laser.
Medicinsk laser - Ett evidensbaserat komplement vid nacksmärta.
”Vid långvarig nacksmärta kan laser ge smärtlindring
i 2–6 månader efter avslutad behandling.”
”Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, icke-invasiv
och verkar inte ge några svåra biverkningar.”
”Den sammanvägda effekten i de ingående
studierna är ca 20 mm minskad smärtskattning
med VAS-skalan.
(Med lasertyp 904 nm var effekten 27 mm)
”Minskad smärta kan leda till mer jämlika
möjligheter att delta i samhället.”
”Metoden är enkel att utföra, tar kort tid
och kostnaden är låg per behandling.”
Citaten ovan i kursiv stil är från SBU-rapporten
”Laserbehandling vid nacksmärta” se www.sbu.se för utförlig rapport.
Med en eller två stora multiprober (12 st 904 nm-lasrar), täcks nacksmärtan fort.
Typisk tid 30-90 sekunder per behandlingsområde. Total tid ca 3-15 min.
Heldagskurser
Kvällsemnarium
Stockholm - Diagnosspecifik laserbehandling
Umeå - Introduktion medicinsk laser
nacke och skuldra
lör 11 nov
Ledare (Anders Bergström sjg, Högre examen OMI, Examen McKenzie,
långvarig laservana.)
Stockholm - Laserbehandling för att aktivera lymfsystemet lör 3 dec
Ledare (Helena Janlöv Remnerud ssk, Medicinsk Lymfterapeut, långvarig laservana.)
tors 10 nov
Östersund- Introduktion medicinsk laser ons 7 dec
(special nacka och skuldra)
Hästkurs
Göteborg - Heldag medicinsk laserkurs häst teori och praktisk behandling
Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar.
Tel: 08-7672700
www.irradia.se
[email protected]
fre 2 dec.
LEDARE
Självständigheten är
vårt trovärdighetsmärke
U
nder ett kongressår när avgörande politiska beslut för framtiden
tas, kan det vara viktigt att berätta vad du som läsare kan förvänta
av oss som redaktion. Tidningens uppdrag är att belysa olika
aspekter av ämnet fysioterapi och yrkesrollen fysioterapeut.
Vi bevakar såväl fackliga frågor som professionsfrågor samt hälsooch sjukvårdspolitik och andra samhällsprocesser som berör professionen. Vårt
trovärdighetsmärke är att tidningen Fysioterapi har en självständig journalistisk
roll. Det innebär att innehållet i redaktionella artiklar inte styrs av fackets politiker, kansli eller infoavdelning. (Sådana texter finns enbart på Medlemsnytt.)
Lois Steen
chefredaktör
Demokratisk process: Att det
snart är kongress höjer intensiteten
i Fysioterapeuternas inre demokratiska
processer. I nästa nummer rapporterar
vi om de viktigaste besluten.
det betyder också att när förbundets politiska beslut och handlingar behöver
granskas så är det tidningens uppdrag. Det kan handla om vad organisationen
gör eller vill göra med de pengar som kommer in från dig via medlemsavgiften.
Det kan handla om att rapportera om beslut eller processer som kan påverka
utbildning, lön eller yrkesutövning. I detta nummer skriver vi om
de förslag förbundsstyrelsen lägger fram till kongressen på
nyhetsplats och under vinjetten Kongress. Och är det någon
fråga du vill tycka till om, tveka inte att skriva ett debattinlägg!
tidningen har getts ut som pappersutgåva sedan 1943 och
vår läsarundersökning 2014 visade att nio av tio läsare vill
fortsätta läsa oss på papper. Samtidigt har vi ett utvecklingsbehov digitalt. Prioriterade mål, förutom att göra en trovärdig
och aktuell kvalitetstidning i pappersform, är därför att
förnya webben och att starta ett digitalt nyhetsbrev.
Det första nyhetsbrevet kommer i november, så
håll utkik i din inkorg! Webbförnyelsen sker
under första kvartalet nästa år.
för att få tydliga besked om våra styr-
FOTO: GUSTAV GRÄLL
kor och förbättringsområden planerar
vi även en ny läsarundersökning under
2017. Vi vill vara till nytta och inspiration
i din vardag, oavsett om du är student,
ny i yrket eller erfaren fysioterapeut. Har
du frågor, tankar eller tips, är du
alltid välkommen att höra av dig!
Låg debattlåga: Ibland frågar folk
varför fysioterapeuter inte debatterar
mer öppet som läkarprofessionen gör.
Det undrar jag med. Konflikträdslor?
Lojaliteter? Ont om ork eller tid?
”När förbundets politiska
beslut och handlingar
behöver granskas så är det
tidningens uppdrag.”
[email protected]
Medarbetare
i nummer 8:
Erik Skogh
Joakim Roos
Agneta Persson
Åsa Fagerström
Birgit Rösblad
Göran Hagberg
Maria Lönegård
frilansreporter
frilansfotograf
reporter
red. Fackpress
red. Forskning pågår
ad/formgivare
bildbehandling
FYSIOTERAPI 8.2016
5
NYHETER
Facklig seger byttes
snabbt mot besvikelse
– Ingen medlem ska behöva gå i konkurs för att landstinget skär ned ersättningsnivåerna, säger Aina Blom,
ordförande i Distrikt Stockholm, efter höstens många turer kring revideringen av Vårdval specialiserad fysioterapi.
VÅRDVAL En revidering av förfrågnings­
underlaget (FFU) för Vårdval specialiserad
fysioterapi i Stockholm för­ändrar arbetsvillkoren för företagande specialister från
och med 2017. Förslaget innebär en resursförstärkning för neurologiska patienter,
barn och unga 0–17 år, äldre över 85 samt
patienter med gravt nedsatt funktion och
kognition. Det inne­håller bland annat
tilläggsersättningar för modifierad
CI-terapi, avancerade hjälpmedelsutprovningar, fallprevention, omfattande motoriska utredningar för barn och omfattande
utredningar vid sjukdomar i hjärta-kärl
och respirationssystem. Dessa förändringar är Fysioterapeuterna och Stockholms Privata Fysioterapeuter positiva till.
Kritiken mot revideringen handlar om
en kraftig sänkning av ersättningen för
resurskrävande besök, från 694 kr till
500 kr. Efter höstens påtryckningar är
förslaget nu 575 kr, men kritiken kvarstår.
”Ska man kunna
driva företag får det inte
vara så här oförutsägbart!”
– Man ska ha i minne att landstinget
förra året sänkte våra ersättningar med
fem procent. Ska man kunna driva företag
får det inte vara så här oförutsägbart!
säger Marie Granberg, ordförande för
Stockholms Privata Fysioterapeuter.
– Vissa specialister gynnas av revideringen medan andra riskerar att gå i
konkurs, säger Aina Blom, ordförande
Distrikt Stockholm. Hon ser den risken
för specialister inom idrottsmedicin och
OMT, medan Marie Granberg lyfter fram
vårdgivare och patienter inom smärta
och mental hälsa som förlorare.
Åsa Himmelsköld, chef för avdelningen för närsjukvård, anser att Hälsooch sjukvårdens förvaltning (HSF) har
gått facket till mötes – så långt det är
möjligt med en ekonomi i balans.
– Vårdgivarna kan få ett väsentligt högre
belopp för särskilt resurskrävande besök,
men en differentiering innebär sänkt
ersättning för några andra. Det är dessutom öppet för alla specialiteter att ta
emot patienter med mer omfattande
behov, säger Åsa Himmelsköld.
efter intensivt påverkansarbete av
Fysioterapeuterna lokalt och centralt
återremitterades tjänstemännens förslag i slutet av september av Hälso- och
sjukvårdsnämnden (HSN). Det sågs som
en facklig framgång som skulle ge tid
att arbeta fram ett bättre förslag. Men
glädjen blev kortvarig. I början av okto-
Många turer kring sänkt ersättning
18 augusti: Dialogmöte mellan privata
vårdgivare, Distrikt Stockholm och Hälsooch sjukvårdens förvaltning, HSF, där ett
utkast till reviderat FFU presenteras utan
ytterligare arvodessänkningar.
12 september: Färdigt förslag till reviderat
FFU blir känt och innehåller en arvodessänkning från 694 till 500 kr för resurskrävande
mottagningsbesök på 60 min eller mer.
16 september: MBL§ 11-förhandling mellan
Distrikt Stockholm och HSF slutar i oenighet.
6
27 september, fm: MBL § 14-förhandling
där Fysioterapeuterna yrkar på att förslaget
till FFU omarbetas. Förhandlingen slutar
i oenighet.
27 september, em: HSN beslutar att återremittera förslaget till förvaltningen.
5 oktober: Samrådsmöte med HSF där
vårdgivare och facket ännu en gång kräver
en omarbetning av förslaget samt en
konskevensanalys för företagare och
patienter.
ber gjorde HSF klart att man ville ha en
snabb process, och presenterade utan
vidare dialog ett nytt reviderat förslag.
– Det innehöll bara marginella förändringar, säger Aina Blom, som är frustrerad
över den brist på öppenhet och uppriktig
samverkan som HSF visat under hela
processen. Marie Granberg likaså.
– Vi känner stor besvikelse och ilska över
hur landstinget handlagt revideringen.
Samrådsmöten tycks enbart vara ett spel
för gallerierna, säger Marie Granberg.
Privata vårdgivarna i Stockholm driver
sedan en tid frågan hur revisioner av FFU
ska gå till.
– Vi vill att ett förslag till förändring av
FFU inte ska få släppas fram till HSN innan
vårdgivare och förvaltning är överens om
att uppdrag och ersättningar matchar
varandra, säger Marie Granberg.
Att processen kan behöva förändras,
bekräftar också Åsa Himmelsköld.
– Förvaltningen har fått i uppdrag
från politikerna att se över hur man kan
utveckla processen framöver. Alla vårdgivare har på sig att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete och det ska vi
också göra. Därmed inte sagt att vi alltid
kommer att vara överens.
En ny MBL § 11-förhandling sker
14 oktober och den nya revideringen
ska upp till beslut i HSN 25 oktober.
LS.
6 oktober: HSF skickar ut ett nytt förslag,
där arvodet för resurskrävande mottagningsbesök blir 575 kr.
14 oktober: MBL § 11-förhandling om det
nya förslaget till reviderat FFU.
25 oktober: Det nya förslaget till reviderat
FFU ska upp till beslut i HSN.
Läs mer: För senaste nytt i ärendet se
www.fysioterapeuterna.se, under Distrikt Stockholm.
FYSIOTERAPI 8.2016
Nyhetsartiklar & notiser:
Agneta Persson (AP.) & Lois Steen (LS.)
Rätt arbetskraft i vården via samverkan
Mer samarbete, främst mellan vård och utbildningarna, ska trygga framtidens personalförsörjning
inom sjukvården. Den slutsatsen drar regeringen och flera statliga utredningar. Men Fysioterapeuterna
börjar bli otåliga och vill se konkreta resultat.
KOMPETENS Förbundet har sedan drygt
ett år suttit med vid olika mötesbord och
diskuterat kompetensutveckling, specialistfrågan och arbetskraft.
– Jag tror vi uppfattas som en konstruktiv part, säger förbundets ordförande
Stefan Jutterdal. Vi har fått rejält med
utrymme.
Nu har Socialstyrelsen och Universitets­
kanslersämbetet fått ett uppdrag av hälsooch sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
De ska ta fram förslag på hur olika aktörer
genom ännu mer samverkan kan utvecklas långsiktigt för att förse framtidens
hälso- och sjukvård med rätt arbetskraft.
– Genom en gemensam faktagrund
och ökad samverkan kommer det bli
lättare att anpassa antalet utbildningsplatser och utbildningarnas innehåll på
både kort och lång sikt, säger Helene
Hellmark, minister för högre utbildning
och forskning.
Stefan Jutterdal ser det som en självklarhet att förbundet även fortsättnings-
”Vi vill se att man på allvar
satsar på kompetensförsörjning
och tar avgörande steg.”
vis ska ha ett finger med i spelet. Men
samtidigt börjar det bli dags att skrida
från ord till handling, säger han.
– Vi vill se att man på allvar satsar på
kompetensförsörjning och tar avgörande
steg för det. Och det har vi inte sett.
AP.
Vi börjar bli otåliga.
1039
Så många fysioterapeuter
är nu specialister enligt
Fysioterapeuternas
specialistordning.
foto : colourbox
Bara tio till femton minuter
av idrottslektionerna ägnas
åt fysisk aktivitet.
Inte tillräckligt svettigt på idrotten
Bara en fjärdedel av idrottstimmarna i skolan går åt till åtminstone måttlig
fysisk ansträngning. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
IDROTT Sammanlagt 149 elever i åk 2, 5 och 8 har under 39 idrottslektioner utrustats
med mätinstrument. Resultat: tre fjärdedelar av lektionstiden gick åt till annat än
fysisk aktivitet, som köande, instruerande, demonstrerande och teori.
– En fjärdedel är lite jämfört med andra länder. Det motsvarar mellan tio och femton
minuter per idrottslektion. Min bild är att idrottslärarna själva tror det ligger på en
högre nivå, säger Anders Raustorp, docent i fysioterapi, i ett pressmeddelande.
Dessutom ställdes 13 procent av idrottslektionerna in på grund av annat,
AP.
till exempel teaterbesök. Studien är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica.
Läs mer: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27537369
FYSIOTERAPI 8.2016
Chef i kvinnobransch
leder fler anställda
ANSVAR Chefer i kvinnodominerade välfärdsyrken har ansvar för dubbelt så många
medarbetare än många andra chefer. En
kartläggning av 15 branscher – som gjorts
vid Göteborgs universitet och Mälardalens
högskola – visar att det är chefer inom
framför allt kvinnodominerad social verksamhet som har flest antal underställda.
I snitt handlar det om 30 medarbetare per
chef. Chefer inom utbildningsverksamhet
har också många under sig: i snitt 27 stycken.
Minst antal att chefa över finns enligt
undersökningen inom informations- och
kommunikationsyrken. Där går det ungefär
sju medarbetare per chef.
AP.
7
:
a
m
ort
Te
sp
a
Par
PROFILEN
Den med sämst syn
måste vara starkast
Synskadade Nicolina Pernheim rankas som åtta i världen
inom parajudon. Blott 25 år gammal har hon ändå hunnit med
tre Paralympics. Vid sidan av judoträningen pluggar hon till
fysioterapeut i Göteborg. En givande mix, om än tuff, där
de båda världarna befruktar varandra.
text: Erik Skogh foto: Joakim Roos
– tempo, tempo!
manar judotränaren Claudio
Reggiani.
På Sakura Judo pågår konditionsträningen för
fullt. Det är drygt tre månader kvar till Paralympics
i Rio 2016, den 7–18 september. En av de uttagna
till den svenska paralympiska truppen befinner
sig i träningslokalen, Nicolina Pernheim.
– Det roligaste med Paralympics är att träffa så
mycket folk, att vara en i ett svenskt gäng. Vi är få
inom parajudon och jag har tävlat mycket själv. Det
blir ett väldigt litet landslag, konstaterar Nicolina.
Hon har en kombination av två medfödda
ögonsjukdomar, colubom och mikroftalmi. Det
högra ögat utgörs av en protes. Med det vänstra
ögat ser hon enbart ljus och mörker.
Nicolina tränar ungefär åtta pass i veckan. Inför
Paralympics har hon ökat dosen och kör nu bland
annat två konditionspass i veckan i stället för ett.
Hennes dojo huserar på vinden i ett av Göteborgs
äldre företagskvarter. Längs väggarna trängs olika
redskap: motionscyklar, högar med träningsmattor
8
och färgglada träningsvikter. De vita judodräkterna
hänger uppradade på en trästång som sviktar
under tyngden.
Fem träningssugna har infunnit sig. Två killar
och tre tjejer. Alla är seende förutom Nicolina. De
röda prickarna på hennes ärmar signalerar att
hon är blind.
Fotstegen smattrar genom lokalen. Eleverna
rusar över golvet, tvärnitar och återvänder till sin
utgångspunkt. I dag har Nicolina Alice Elkjaer
som träningspartner. Genom att klappa med
händerna vägleder hon Nicolina över golvet.
nicolina kommer från en judofamilj. Hennes
pappa, Martin Pernheim, var länge aktiv och del
av juniorlandslaget med flera SM-medaljer på
meritlistan. Själv har Nicolina, som ligger i den
konkurrensutsatta 63-kilos-klassen, lyckats knipa
en bronsmedalj i SM för seende. Därutöver finns
två EM-brons och två junior-VM-guld inom para­
judon på meritlistan. I Paralympics i Peking 2008
FYSIOTERAPI 8.2016
Eftersom jag ser sämre
måste jag ha bättre
kondition och styrka
än de andra.
''
FYSIOTERAPI 7.2016
Nicolina Pernheim har
två EM-brons och två
JVM-guld i parajudo.
De röda prickarna på
ärmarna signalerar
att hon är blind.
9
Nicolina tränar
ungefär åtta
pass i veckan.
''
Judo är en bra sport för
synskadade eftersom du
kan träna med seende.
var hon nära medalj, det blev en bronsmatch, men
då nådde hon inte ända fram. (Att det ska bli ännu en
bronsmatch vet Nicolina inte ännu. Läs mer på s.14.)
– Jag har tränat judo sedan jag var fyra år. Men
jag har även provat på en rad andra sporter som
gymnastik, segling, skidor och friidrott, berättar
Nicolina.
länge var goalball, en annan synskadesport, den
främsta konkurrenten till judon. Där träffade
Nicolina andra synskadade och trivdes i gemenskapen. Men hon konstaterar att lagsport, där
man är beroende av att alla ens medspelare satsar
seriöst, inte riktigt är hennes grej.
Inom friidrotten skördade hon stora individuella framgångar.
– Men då var jag den enda blinda tjejen och att
tävla mot sig själv är inte så roligt – du vinner alltid.
Så det var inte tillräcklig utmaning för min del,
minns Nicolina.
I judon fick hon delta i seendetävlingar och träna
och tävla hur mycket som hon ville. Även inom
judon finns en gemenskap, betonar Nicolina. Det
10
Nicolinas pappa
Martin har också
tävlat i judo på
landslagsnivå.
är en individuell sport men man behöver en partner
för att kunna träna matchliknande situationer.
– Judo är en bra sport för synskadade eftersom
du kan träna med seende och därmed där du bor.
Det är viktigt att få möta olika motståndare som
skiljer sig åt. Till exempel vad det gäller teknik,
längd och vikt, förklarar Nicolina och fortsätter:
– Eftersom samma regler gäller inom judon och
parajudon innebär det inga problem. Enda skillnaden är att när jag är med måste vi hålla i varandra under hela matchen och domaren har mer
överseende med om jag trampar utanför tävlingsringen eller tar tag i motståndarens byxor.
Under tävlingarna ligger dock judons öppna
attityd Nicolina i fatet. Viktklass går före synklass.
Det innebär att även inom parajudon tävlar samtliga inom en viktklass mot varandra, oberoende av
synnedsättning. Nicolina tillhör synklassningen
B1 för blinda medan tävlande klassade som B3:or
får ha upp till 10 procent kvar av synen.
– Eftersom jag ser sämre måste jag ha bättre kondition och styrka än de andra, framhåller Nicolina.
Därtill kommer synklassefusket. I goalball bär
FYSIOTERAPI 8.2016
THERA-TRAINER BALO
– DYNAMISK TRÄNING AV
VERTIKAL POSITION
Nicolina Pernheim håller i Alice Elkjear, landslagstjej i judo
för seende, för att kunna springa under uppvärmningen.
alla spelare ögonbindel under matcherna för att
jämna ut skillnaderna. Men inom judon är det traditionella synundersökningar som gäller. Vilka
till stor del bygger på den undersöktes ärlighet.
– Det är ett mycket större problem än doping.
Vid varje större tävling åker någon fast. Det finns
garanterat folk som ser 20–30 procent vilket ger
dem en jättefördel.
sett sämre balans än seende.
Seende kan även hålla sina ben och höfter på avstånd
vilket gör det svårt för Nicolina att veta vad som
är på gång. Därför försöker hon föra matcherna
och hålla sig nära motståndaren. Seende har också
fördelen av att själva kunna dra slutsatser från
videor av motståndaren och träna på egen hand.
– Jag kan inte sticka ut och springa utan någon
som hjälper mig. Och möjligheten till assistans är
begränsad. Är jag på ett träningsläger går det åt
väldigt många timmar.
Hon är den enda B1:an som kvalat in till 63-kilosklassen i Rio. Men synklassningen utgör inte den
enda utmaningen. Hon är även den enda inom sin
För mångsidig träning av dynamisk
vertikal position.
• dynamisk balansträning
• träning av positionssymmetri
• stegträning
blinda har generellt
FYSIOTERAPI 8.2016
balo 524
Fysioline Sweden AB
Västberga Allé 9, plan 8
SE-126 30 Hägersten
Tel. 08-760 6100 | [email protected]
www.fysioline.se
11
Hon är stark som jag
vet inte vad, säger Alice
om Nicolina.
Nicolina och Alice tränar
explosiva kast på tjock matta.
Nicolina återhämtar sig
några sekunder innan
hon är på fötter igen.
klass i Rio som inte är heltidsproffs. Sponsringen
inom den svenska parajudon inskränker sig till
gratis träningsprodukter, exempelvis judodräkter.
– Antingen måste du plugga eller jobba,
konstaterar Nicolina som extraknäcker som
barnjudolärare.
sedan 2011 går hon på fysioterapiprogrammet vid
Göteborgs universitet.För att hinna med träningen
läser hon på dubbel tid, alltså på heltid men varannan kurs. Vid jul 2017 beräknar hon att vara klar.
– Det har varit klurigt att få ihop träning och
studier eftersom vi har så mycket schemalagt. Det
är även svårt med återhämtningen vilket försämrar
kvaliteten på träningen. Just nu skriver jag enbart
på min uppsats och kan lägga upp arbetet som
jag vill.
Idrottsskador inom elitparajudon på internationell nivå, utgör fokus för hennes C-uppsats.
Tillsammans med handledaren Kristina Fagher vid
Lunds universitet (se artikel på s. 16.) har Nicolina
besökt en större internationell parajudotävling
i England för att kartlägga deltagarnas skadepanorama. I enkäten som skulle besvaras ingick
frågor om bland annat vikt- och synklass, antal
skador det senaste året, vilka skadorna är och vilka
12
områden som drabbats, och hur länge den aktive
varit borta från träning och tävlingar. De insamlade
svaren är nu under bearbetning.
– Jag misstänker att de som ser sämst har fler
skador eftersom man inte kan parera på samma
sätt. Jag vet ju själv att det är väldigt vanligt med
hjärnskakningar hos blinda.
Judons och utbildningens världar vävs samman.
På det hela taget anser Nicolina att fysioterapiprogrammet berikat hennes perspektiv på det
egna sportandet.
– Jag har fått en ökad förståelse för varför kroppen reagerar som den gör. Det ökar också motivationen att inse varför man gör vissa saker. Men jag
vet också mer om vad som kan hända. Får jag ont
börjar jag kanske tänka lite för mycket ibland.
Det var kontakter genom parajudon som väckte
intresset för utbildningen. Flera av deltagarna på
tävlingar och träningsläger var fysioterapeuter.
– Jag är intresserad av träning och människor
och vill ha ett jobb där det känns som att jag har
möjlighet att göra bra ifrån mig, förklarar Nicolina.
Än har hon inte bestämt sig för vad hon vill
jobba med. Hennes synnedsättning innebär både
för- och nackdelar.
– Under mina praktiker har många av patienterna
tyckt att jag kan förstå deras situation bättre eftersom jag själv har ett handikapp. Sedan kan det vara
en fördel att inte se, har jag förstått, eftersom folk
då känner mindre obehag inför att klä av sig eller
låta en vidröra deras kroppar.
Däremot blir exempelvis gånganalyser svårare
att genomföra eller att hantera flera patienter
samtidigt.
FYSIOTERAPI 8.2016
''
Det har varit klurigt
att få ihop träning och
studier eftersom vi har
så mycket schemalagt.
tillbaka i träningslokalen har den tjocka mattan
släpats fram.
– Fem explosiva kast var, instruerar Claudio
Reggiani.
Nicolina matar på och Alice dundrar i mattan
gång på gång. Trots sin rutin finns det fortfarande
saker som behöver finslipas. Till exempel att få in
höften och balansera kroppen rätt under kastets
delmoment.
– Ta henne med dig, hon är bara ett litet hinder
i rörelsen, peppar Claudio Reggiani.
Efter kasten följer övningar i inre ben­svep. Det
vill säga att skjuta undan motståndarens ben
framåt så att hen landar på rygg.
– Mycket bra, uppmuntrar Claudio Reggiani
och tillägger:
– Ta nu och andas.
Nicolina verkar dock outtröttlig och ligger inte
utsträckt många sekunder på golvet innan hon är
på fötter igen.
– Hon är stark som jag vet inte vad, berömmer
Alice Elkjaer som även hon varit med i både junioroch senior-SM.
på dagordningen är att träna mark­
situationer. Eleverna slingrar ihop sig, blir sammanflätade klumpar av armar och ben.
Luften fylls av flämtningar, pustande och stånnästa punkt
kande. Avslutningsvis kör eleverna åter kast på
den tjocka mattan. Utan tjockmattan fullföljs
vanligtvis inte kasten utan stoppas precis innan
motståndaren tippar över.
– Det är inte farligt att bli kastad på vanliga
mattan men har du blivit kastad ett antal gånger
så känns det i kroppen, säger Nicolina.
Den efterföljande barngruppen följer nyfiket
hur de äldre eleverna flyger genom luften.
– Egentligen är det viktiga med ett Paralympics
inte att ta medaljer utan att väcka uppmärksamheten hos tränare och föräldrar som kan få igång
ungdomar med funktionsnedsättningar. Många
handikappade gör ju ingenting, men alla kan
träna på något sätt, poängterar Nicolina. 
Nicolina Pernheim har två
medfödda ögonsjukdomar.
Det högra ögat är en protes.
Med det vänstra ser hon
bara ljus och mörker.
Har du provat en
digital dynamometer?
– Ring Medema så berättar vi mer
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 8.2016
13
foton : karl nilsson
Texter Tema Parasport: Erik Skogh
eftersnack med
nicolina pernheim
Vi tog ett eftersnack med Nicolina Pernheim som nådde en
bronsmatch i Paralympics i Rio, men förlorade mot Nurmetova
Tursunpashsha från Uzbekistan.
1. Har besvikelsen lagt sig?
Inte helt, måste jag erkänna. Hela turneringen flöt på väldigt bra. Jag
mådde bra och kände mig stark. Jag hade tränat bra, teknikerna satt och
konditionen var på topp. Det kändes som att jag gjorde allting rätt och så
går det ändå inte. Vet man vad felet är kan man ju gå hem och jobba på det
men nu känns det svårare.
2. Nurmetova är klassad som B3:a och får ha tio procent av synen kvar,
medan du är blind. Pratades det i Rio om den orättvisa klassningen?
Ja, det kommer att bli en ändring, frågan är bara när. Det går tyvärr väldigt
långsamt. En kommitté håller i alla fall på att bildas för att ta fram ett nytt
klassningssystem och det välkomnar jag.
3. Hade du någon kontakt med det svenska medicinska teamet?
Fysioterapeuten Marie Alm tog hand om mina axlar och vi träffades varje
dag. Inom synskadejudon jobbar vi väldigt
statiskt och högt upp. Du vill helst inte släppa ditt grepp för då tappar du
motståndaren. Sedan är det förstås även mycket krafter inblandade i
judon. Jag fick akupunktur och hjälp med tänjningen och lite massage för
att mjuka upp. Det var bra hjälp, jag kände ingenting under matcherna.
4. Bjöd Rio på någon ny erfarenhet?
Publikstödet i Rio upplevde jag som väldigt positivt vilket jag inte känt tidigare. Snarare har jag tyckt att det varit lite jobbigt och att jag hellre hade
tävlat i en tyst träningslokal. Men nu mådde jag väldigt bra av det. Det var
jättehäftigt, att komma in och höra hela publiken ropar Nicolina, Nicolina!
5. Tänker du satsa på Paralympics i Tokyo 2020?
Jag har inte riktigt bestämt mig än men det är klart att det lockar med judo
i Tokyo. Det kan inte bli större. Judo är ju nationalsport där och det blir första
gången som ett Para­lympics hålls i Japan med judo på programmet.
14
Det var en tårögd
Nicolina som klev
av mattan efter det
förlorade bronset.
a: t
or
Term
asp
Heléne Ripa kom femma i parakajak K3. Klassningssystemet
för den nya grenen parakajak
blev en framgång.
FOTO: JOHN EDWARDS
FOTO: SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ
Pa
Anna Bjerkefors på plats i Rio med sin
doktorand Johanna Rosén, som håller
på att ta fram nya klassningsregler för
polynesisk kanot med ponton till
Paralympics i Tokyo, 2020.
Svensk fysioterapeut bakom
klassningen för parakajak
Vid Paralympics 2016 tillkom två nya grenar – kajak och triathlon. Den svenska fysioterapeuten
och medicine doktorn Anna Bjerkefors står bakom klassningsreglerna för parakajak.
som Anna Bjerkefors fick
höra talas om att Internationella Kanotförbundet ville utveckla ett evidensbaserat
klassificeringssystem för parakajak. Målsättning – att grenen skulle bli accepterad
till Rio 2016. Men det brådskade, sista
december 2014 var slutdatum för ansökan.
– Jag kontaktade de ansvariga och erbjöd
mina tjänster, minns Anna Bjerkefors
som disputerade 2006 med en avhandling
om kanotpaddling och dess träningseffekter för personer med ryggmärgsskada.
Under Paralympics i London, 2012, ägde
det första mötet rum. Det visade sig att
den dåvarande klassningen för parakanot
var den samma som för pararodd. En gren
med ett helt annorlunda rörelsemönster.
– Till den första studien rekryterade
det var 2011
jag och mina kollegor därför tio svenska
elitkanotister utan funktionsnedsättning
som fick paddla inomhus på en paddel­
ergometer medan deras rörelser mättes
genom 3D-analys. Vi mätte också kraften
i paddeln för att se vilket omfång deltagarna rörde sig inom.
Den andra studien hade samma upplägg men deltagarna utgjordes istället av
parakanotister. Resultaten från de bägge
studierna jämfördes.
– Benfunktion och bålfunktion visade
sig vara viktigast. Vi utvecklade därför
enkla tester som inte kräver någon utrustning och kan utföras var som helst i världen för att testa ben- och bålfunktionen.
Det nya mätinstrumentet innehåller
inte mindre än 47 tester men tar inte mer
än 15–20 minuter att genomföra. I den
tredje studien fick 65 paraatleter så väl
paddla på ergometern som genomföra
bålmuskelfunktionstestet.
– Där kunde vi se en korrelation – ju
högre bålfunktion desto större effekt på
kajakergometern.
Tre grupper utkristalliserade sig slut­
ligen. Med liten, delvis eller full bål- och
benfunktion. Denna gruppering utgör
idag utgångspunkten för klassningen
i parakajak: K1, K2 och K3.
Efter premiären i Rio är Anna Bjerkefors
mycket nöjd.
– Det gick otroligt bra och skilde enbart
hundradelar mellan deltagarna inom de
olika klasserna. Inga protester inkom
heller och det är ju ett gott betyg. 
Dags för en ny
behandlingsbänk?
– Medema har favoriterna
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 8.2016
15
a: t
or
Term
asp
FORSKNING & KLINIK
Världsunik studie
ska minska skador
I fysioterapeuten Kristina Faghers avhandlingsarbete ingår världens första långtidsstudie
av skadepanoramat inom parasporten. Målet är att kunna skräddarsy evidensbaserade
förebyggande insatser och träningsprogram för parasportare.
forskningen om parasporten är eftersatt.
Det anser Jan Lexell, Kristina Faghers
handledare och professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet. Han är
även medicinskt ansvarig för den svenska
paralympiska truppen som nyligen varit
på Paralympics i Rio. Tillsammans med
förbundsterapeuten Marie Alm organiserade han det svenska medicinska teamet
på plats, vilket vi ska återkomma till.
För idrottare utan funktionsnedsättning
finns det gott om gedigna epidemiologiska studier där skador registrerats och
riskfaktorer analyserats. Utifrån dessa
data har sedan preventiva insatser och
träningsprogram utvecklats.
– Men inom parasporten finns mycket
lite gjort utom vid tävlingarna på Para­
lympics. Dessutom har samma skade­
definitioner använts som för mätningar
av idrottare utan funktionsnedsättning.
Trots att parasportare troligtvis har många
fler faktorer som kan påverka skaderisken,
säger Kristina Fagher, fysioterapeut och
doktorand.
hon inledde sitt avhandlingsarbete 2014
med en systematisk genomgång av tidigare forskning. Kartläggningen stärkte
misstanken om att idrottare med funktionsnedsättning är mer skadedrabbade
än idrottare utan.
En kvalitativ studie följde där 18 skadedrabbade svenska paraidrottare på elitnivå intervjuades.
– Majoriteten ansåg att deras funktionsnedsättning påverkat uppkomsten av
idrottsskadan, och att många skador
16
det en kombination av vardagens och
idrottens påfrestningar som kan utgöra en
ökad skaderisk inom parasporten.
Skadepanoramat skiljer sig också åt
mellan para­sporterna. Särskilt utsatta
grenar är goalball, fotboll, tyngdlyftning,
judo, rugby och basket. Det handlar
främst om överbelastning av knän, axlar
och skuldror, tryck- eller skavsår samt
kollisionsskador och hjärnskakningar.
FOTO: ERIK SKOGH
Pa
Professor Jan Lexell är handledare för fysioterapeuten och doktoranden Kristina Fagher
när hon kartlägger parasportares skador.
beror på för mycket repetitiv träning.
De tyckte också att idrottsskadan i hög
grad påverkade det dagliga livet, säger
Kristina Fagher.
det är något som förbundsterapeuten och
fysioterapeuten Marie Alm känner igen.
– Utifrån min erfarenhet skulle jag säga
att även om skadorna inte är av så allvarlig art kan konsekvenserna bli större för
en del idrottare. Frånvaron från idrotten
blir längre och man klarar kanske inte
längre av att vara lika självständig som
förut, säger Marie Alm och fortsätter:
– Men inom parasporten kan det vara
svårt att klassa vad som är en idrottsskada
och vad som beror på en krävande vardag på grund av funktionsnedsättningen.
Till exempel vid ledsmärta. Sannolikt är
i oktober drog Jan Lexell och Kristina
Fagher igång en långtidsregistrering av
skador, där närmare hundra elitaktiva
parasportare kommer att följas under ett
års tid. Deltagarna ska varje vecka fylla
i ett elektroniskt protokoll och rapportera
skador, sjukdomar, sömn- och träningsmängd, smärtor, stress och oro. Fråge­
formuläret fungerar på flera tekniska
plattformar och har även anpassats för
personer med synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning.
– Inom parasporten finns inga tidigare,
större publicerade studier som under en
längre tid följer parasportares hälsa. Så
det är en världsunik studie, konstaterar
Kristina Fagher.
– Genom registreringen får vi fram ett
vetenskapligt underlag till information,
utbildning och annat skadeförebyggande
arbete, framhåller Jan Lexell.
som åkte till Rio
bestod av truppläkare, två fysioterapeuter,
två naprapater och en idrottsmassör.
Tanken är att de olika professionerna ska
komplettera varandra. Fysioterapeuterna
det medicinska teamet
FYSIOTERAPI 8.2016
är specialiserade i neurologi och vidareutbildade inom idrottsmedicin. Under
Paralympics handlar det främst om förebyggande och återhämtande behandlingar
för att främja en optimal idrottsprestation.
– Vi vet ofta vilka spelare som får överbelastningsproblem och där går vi in
förebyggande med exempelvis mjukdelsbehandling och tejpning. Vi arbetar
också mycket med att undvika trycksår
och skavsår, säger Marie Alm.
Särskilt skadedrabbade grenar är goalball,
fotboll, tyngdlyftning, judo, rugby och basket.
när det gäller det akuta omhändertaget
Goalball.
delar det medicinska teamet upp sig för
att kunna vara på plats under de mest
skadedrabbade sporternas matcher.
I Rio inträffade dock inga allvarliga
akuta skador i samband med tävling.
– Men vi hade ändå mycket att göra,
närmare 80 procent av deltagarna hade
kontakt med oss under tävlingsdagarna.
Teamet fungerade utmärkt och vi fortsätter med denna mix av kompetenser
även i framtiden, berättar Marie Alm.
under spelen i rio arbetade Kristina Fagher
i ett internationellt medicinskt team där
man behandlar idrottare från hela världen
med olika funktionsnedsättningar.
– Många av de fattigare länderna i till
exempel Afrika har inte egen medicinsk
personal och då är polykliniken en
enorm resurs. 
Rugby.
Förbundsterapeuten
Marie Alm är nöjd med
att inga allvarliga akuta
skador inträffade under
paralympics i Rio.
FOTON: SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ
Arbetar du med
massage och friskvård?
– Medema har produkterna
www.medema.se | 08-404 1200
FYSIOTERAPI 8.2016
17
NYHETER
Förbundet vill köpa lägenhet
foto : eva dalin
Ska Fysioterapeuterna köpa en lägenhet i Stockholm som ordföranden får
hyra? Ja, det tycker förbundsstyrelsen. En bostadsrätt ökar chanserna att
rekrytera folk från hela landet till ordförandeposten, lyder resonemanget.
foto : eva dalin
Cecilia Winberg.
Stefan Jutterdal.
BOSTADSKRIS Det här är inget lätt
förslag som förbundsstyrelsen vill
att kongressen tar ställning till.
Det säger både Fysioterapeuternas
ordförande Stefan Jutterdal och
Cecilia Winberg, ledamot i förbundets styrelse. Med bostadsskandaler
inom fackföreningsrörelser och
bland politiker färska i minnet är ett
lägenhetsköp ingenting självklart.
– Jag tycker gott man kan diskutera vad förbundet ska äga och
inte äga, säger Cecilia Winberg
och fortsätter.
– Med tanke på de diskussioner
som har varit är det ju inte oproblematiskt. Men vi vill ha en bredare
spridning av engagemang i förbundet och inte bara begränsa oss till
dem som bor på pendlingsavstånd.
Det är ett starkt argument, även ur
medlemsperspektiv.
enligt styrelsens förslag handlar
lägenhetsköpet om ”en mindre
bostads­rätts­lägenhet” som ordföranden får bo i till mark”Jag tycker gott
nadsmässig hyra, så länge
man kan diskutera hen har kvar sitt uppdrag.
vad förbundet ska Stefan Jutterdal, förbundsäga och inte äga.” ordförande sedan 2013,
vecko­pendlar till Stockholm från
Oskarshamn.
Vad är problemet?
– När jag kom till Stockholm hade
jag ingenstans att bo, säger han.
Det är ju ett problem. I ett och ett
halvt år bodde jag i bekantas lägenhet måndag till torsdag. Sedan
packade jag ner mina saker eftersom de bodde i lägenheten fredag
till söndag. Jag har haft tur med
kontakter och bor nu i andra hand,
men det finns ingen garanti för
hur länge jag får ha den.
Ett köp skulle kunna ses som
ett djärvt förslag, med tanke på
tidigare bostadsskandaler.
– Jag känner till alla historier. Så ja,
kanske om man ser det så. Men man
kan också se det som en demokratifråga: Hur löser man bostadsfrågan
för någon som har ett förtroendeuppdrag på fyra år? Antingen har
man stått i bostadskö i femton år
– och det har man ju inte – eller så
måste man köpa en lägenhet, vilket
är ett stort åtagande för ett fyraårigt
förordnande. Och det vet du ju vad
det innebär i Stockholm i dag.
”Hur ska man lösa
bostadsfrågan för någon
som har ett förtroende­
uppdrag på fyra år?”
Är det okej att använda medlemmarnas pengar till bostadsaffärer?
– Om man reder ut alla jävsfrågor,
har strikta regler med förmånsbeskattning och är väldigt öppen med
det hela så kan man se det som en
förmån att ha en lägenhet som
växer i värde. Det här är inget som
brådskar. Men det vore bra att
utreda frågan, för framtiden. Vill
man ha en person som är på kontoret ganska mycket så måste man
lösa det här på något sätt.
Om nästa ordförande bor i Stockholm och redan har ett boende, vad
händer då med lägenheten?
– Det har vi inte pratat om. Men
det är ett av bekymren. Jag tycker
det här är knöligt och det hade
varit skönt om bostadsmarknaden
sett annorlunda ut så vi inte hade
behövt lägga förslaget.
AP.
Fotnot: Fysioterapeuterna äger i dag
inga lägenheter, men är delägare i den
kontorsfastighet i Stockholms innerstad
där kansliet finns.
Forskare fuskade i studie om kroniskt trötta
En brittisk studie visade att KBT-behandling och träning är rätt för den som lider av sjukdomen ME/CFS,
även kallad kroniskt trötthetssyndrom. Men forskningsresultaten hade manipulerats visar en granskning.
GRANSKAT Enligt den så kallade PACE-studien, som publicerades
i tidskriften the Lancet 2011, blev 60 procent av de medverkande
ME/CFS-sjuka bättre av kognitiv beteendeterapi (KBT) och gradvis
ökad träning. 22 procent ska ha tillfrisknat. Anmärkningsvärda
resultat då typiskt för sjukdomen är att fysisk aktivitet leder till
försämring. I augusti i år beslutade en brittisk domstol att
materialet måste lämnas ut för granskning. Flera brister kunde
avslöjas. Till exempel var urvalskriterierna för breda, och defini-
18
tionerna av begreppen ”frisk” och ”förbättrad” ändrades
under studiens gång – något som gjorde att resultaten kunde
fyrdubblas.
– Vi har inte kunnat ha någon nytta av studien, säger Per Julin,
specialistläkare på ME/CFS-mottagningen på Stora Sköndal
i Stockholm.
– Den särredovisar till exempel inte stress- respektive infektionsutlöst trötthet, och då blir det svårt att dra någon slutsats alls. AP.
FYSIOTERAPI 8.2016
Nyhetsartiklar & notiser:
Agneta Persson (AP.) & Lois Steen (LS.)
Barn i ekonomisk utsatthet
förlorare i folkhälsan
Så här ojämlik är hälsan i Sverige: Barn i ekonomisk utsatthet löper 131 gånger
högre risk att dö under barndomen. Lågutbildade kvinnors medellivslängd har
knappt ökat på 20 år. Men högutbildade kan leva sex år längre än personer som
inte har gått gymnasiet.
FOTO: COLOURBOX
FOLKHÄLSA Sommaren 2015 tillsatte
regeringen Kommissionen för jämlik hälsa,
som ett led i att minska hälsoklyftorna
i Sverige. En första delrapport kom i slutet
av augusti. Den visar en positiv utveckling i medellivslängd för män med hög
utbildning, män med låg utbildning och
kvinnor med hög utbildning. Bland
annat lever den som har pluggat minst
tre år efter gymnasiet i genomsnitt sex år
längre än den som saknar gymnasieutbildning. För lågutbildade kvinnor har
hälsoutvecklingen dock stagnerat; deras
medellivslängd har knappt ökat alls de
senaste 20 åren.
Rapporten visar också att psykisk ohälsa
är vanligare bland kvinnor än män.
Exempelvis har varannan kvinna mellan
16 och 29 år levt med ängslan, oro eller
ångest, men bara var tredje man.
Man lyfter också fram en studie som
visar att barn i ekonomisk utsatthet löper
131 gånger högre risk att dö under barndomen. Risken att på inlagd på sjukhus
är sju gånger högre för barn under år
som familjen får ekonomiskt bistånd.
Kommissionen för jämlik hälsa presenterar inga förslag på lösningar och åtgärder.
Det ska de återkomma med i slut­
betänkandet i maj 2017.
LS.
Arbetet kan ge artros
ARBETSMILJÖ Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering (SBU)
har tillsammans med experter inom
arbetsmiljö och ortopedi gått igenom
forskning från 1980 och framåt. Slutsats:
Den som har ett fysiskt påfrestande
arbete lider oftare av artros än den som
har ett mer stillasittande jobb. Artros
i knäleden är vanligast hos personer
som jobbar stående eller knästående,
medan artros i höften är vanligast hos personer som jobbar i en böjd eller
vriden position.
Att SBU kopplar ihop och analyserar
sambandet mellan arbetsmiljö och artros
ger den tidigare forskningen större tyngd.
Rapporten bör därför leda till mer fokus
FYSIOTERAPI 8.2016
på arbetsmiljön för de patienter som
söker sig till en fysioterapeut. Det anser
Charlotte Wåhlin som är fysioterapeut,
forskare och ergonom på Arbetsmiljömedicin i Linköping.
– Det viktigaste budskapet är att man
måste ställa frågor om arbetet, säger hon.
Vad gör du? Vilken belastning? Vilket
yrke? Vilken frekvens och intensitet?
Finns det några anpassningsmöjligheter?
Ta med dig arbetslivets frågor in på
behandlingsrummet, helt enkelt.
En konsekvens av den nya rapporten
bör enligt Charlotte Wåhlin vara att
ergonomer som kan analysera olika
arbetsmoment nu kopplas in på arbetsplatserna. Rapporten bör också ses som
FOTO: COLOURBOX
En ny SBU-rapport visar att knäartros är vanligare hos dem som jobbar
knästående och stående. De som arbetar i böjd eller vriden position får
oftare höftartros. Nu måste arbets­livets frågor in i behandlingsrummet,
anser forskaren och fysioterapeuten Charlotte Wåhlin.
Atros i knäleden är vanligast
hos personer som jobbar
stående eller knästående.
en uppmaning till mer variation i hela
arbetslivet, säger hon.
– Ensidig belastning är sällan något
kroppen gillar. Vissa yrken är ju så ensidiga
så man blir mörkrädd.
AP.
19
DEBATT
Skarpa förslag finns
i våra propositioner
Tack för dina synpunkter. För oss är det självklart att ”vi” innefattar
alla våra medlemmar i förbundets alla delar och det är olyckligt om
det uppfattas på något annat sätt, skriver Stefan Jutterdal som svar
på Anna Petterssons debattartikel i förra numret.
SVAR FRÅN FÖRBUNDET
utifrån det uppdrag som vi fick av
kongressen 2012 har vi arbetat med att
vara en profession i rörelse utifrån tre
sammanhållna dimensioner: profession,
position och lön. Under den pågående
mandatperioden har vi lyckats att ta
ytterligare kliv i att förtydliga vår professionella kompetens, och vi har en position
där vi allt oftare räknas som en självklar
part med större möjligheter att påverka
vår lönebildning. via framgångsrik
samverkan med de samarbetspartner
som omger oss och utgör plattformen för
vår professionella yrkesutövning oavsett
vilka uppdrag och roller vi har. Grunden
för fysioterapeuters framtida möjligheter
är därmed att vi – som enskilda professionsutövare och som förbund – är med och
både förstår de utmaningar som ligger
framför oss och påverkar hur framtidens
hälso- och sjukvård ska se ut. I arbetet
har patienten varit en självklar utgångspunkt, vilket har styrt diskussionerna till
båda svåra och meningsfulla problem.
Att ”släppa in patienten i rummet”, bildligt eller bokstavligt, gör något viktigt
med våra samtal och vårt sätt att tänka.
vägen dit har gått
''
20
Och där finns en nyckel till framgång
för förbundet som helhet och för våra
medlemmar.
En viktig samarbetspartner är självklart
de lärosäten som bedriver utbildning och
forskning inom fysioterapi. Ett resultat av
det samarbetet är det forskningspolitiska
program som förbundet antog tidigare
i år (se länk i slutet av artikeln).
i det lyfter vi bland annat fram flera vik-
tiga frågor som har direkt betydelse för
att utveckla fysioterapin som profession och ämne. Frågorna gällande
kompetensutveckling står högt på
agendan och det pågår förhandlingar
med SKL om hur kompetensutvecklingen på väg mot specialisering ska
se ut. Vidare så har frågorna kring
ledningsstruktur och kompetens ett
stort utrymme i propositionstexterna inför kongressen 2016. foto : eva dalin
Debattredaktör: Lois Steen
[email protected]
STEFAN JUTTERDAL
Förbundsordförande
Fysioterapeuterna.
till kongressen, där det finns en mängd
skarpa förslag kring såväl hälso- och
sjukvårdens stora system som dess kliniska vardag, utbildning, forskning,
chefskap, företagande, kompetensförsörjning, fortbildning, specialisering
och rekrytering med mera. Och välkommen att delta på kongressen eller på
annat sätt i förbundets verksamhet. 
Anna Petters
sons
debattartikel
i nr 7–16.
ett synsätt där samverkan står
högt på dagordningen återspeglas
i förbunds­styrelsens förslag till ny
vision för förbundet, och om kongressen ställer sig bakom det lägger vi gemensamt grunden för det
viktiga arbete som behöver göras
under kommande år. Läs gärna
förbundsstyrelsens propositioner
En viktig samarbetspartner
är självklart de lärosäten
som bedriver utbildning och
forskning inom fysioterapi.
Läs mer om Fysioterapeuternas
forskningspolitiska program:
www.fysioterapeuterna.se/forskningspolitik
FYSIOTERAPI 8.2016
Just nu söker vi:
Te N
am yh
ve et
rs
io
n
Vi är Västra Götalandsregionen
Arbetsterapeut/Fysioterapeut
till nystartat centrum!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Centrum
för avancerad rekonstruktion av
extremiteter
Ref.nr: 2016/5566
Sista ansökningsdag:
2016-11-15
ENDAST
999 kr
(exkl. moms)
per år
GOMOBILUS ONLINE, BÄST PÅ REHABILITERING
Mer information och fler jobb hittar du på:
www.vgregion.se/jobb
•Kraftfull sökmotor, sök på vad du vill i fritext.
•Teamversion för kliniker.
•Alla övningar och videos ingår.
•Lägsta priset på marknaden, jämför med våra konkurrenter!
•Prova oss gratis i 14 dagar.
Boka gratis online visning. Vi garanterar att du blir nöjd!
www.gomobilus.com
Dynamic Walk
Genom att tillåta full rörlighet i fotleden och samtidigt ge
ett aktivt lyft möjliggör droppfotsortosen Dynamic Walk
såväl vardagliga som mer krävande aktiviteter.
Kontakta oss så kommer vi ut och berättar mer!
Real Technology - Real People
Fillauer Europe AB I Kung Hans väg 2 I 192 68 Sollentuna I Sweden I +46 (0)8 505 332 00 I [email protected] I www.fillauer.eu
FYSIOTERAPI 8.2016
21
KONGRESS
Text: Agneta Persson
Foto: Colourbox
Snart tas besluten om brett och smalt
Den 19–20 november hålls kongress i Solna för att besluta om riktningen för
Fysioterapeuternas verksamhet fyra år framåt. Totalt har ombuden 33 förslag att
ta ställning till. De berör allt från stora framtidsfrågor för professionen till smalare
frågor som skärpt alkoholpolicy, en egen forskningsfond och köp av en bostadsrätt.
så här fungerar det:
Kongressen spelar
samma demokratiska roll som riksdagen
gör för Sverige. Det är den som väljer vem
som ska vara förbundsordförande och
vilka som ska sitta i styrelsen. Det är också
kongressen som bestämmer inriktningen
för förbundets verksamhet och politik –
fyra år i taget.
Kongressen består av 85 rösträtts­
berättigade representanter från distrikten
(61 mandat), sektionerna (16 mandat) och
studenterna (8 mandat). På kongressen
deltar även förbundsstyrelsen (FS), tjänstemännen på kansliet och valberedningen.
De får yttra sig vid kongressen men har
ingen rösträtt. Medlemmarna får också
vara med, men inte rösta.
Kongressens uppdrag är att ta ställning till förslag från FS (propositioner)
och förslag från medlemmarna (motioner). Totalt har tre propositioner och 30
motioner kommit in. FS har valt att lägga
stor vikt vid framtidsfrågorna, och har försett årets kongress med en egen
hashtag: #fysioframtid. Propositionerna handlar bland annat
om arbetsmiljö, framtida kompetensförsörjning, jämlik hälsa
och vård, förlängd grundutbild-
Ny policy föreslås:
Den som vill ha
alkohol får betala
ur egen ficka.
22
ning med fler utbildningsplatser och att
säkra framtida forskning. Motionerna
handlar framför allt om hur fysioterapeuter ska få ett ökat utrymme inom
hälsa, vård och omsorg – men också om
arbetsmiljö och arbetsvillkor. Nedan ges
en kort genomgång av innehållet i propositionerna och flertalet motioner.
I rörelse: Framtidens hälsooch sjukvård. FS föreslår att förbundets
vision och uppdrag fram till 2020 ska
formuleras så här: ”Fysioterapeuternas
vision är att alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse” och ”Fysioterapeuternas
uppdrag är att stödja våra medlemmar
i arbetet för god och jämlik hälsa genom
hälso- och sjukvård samt förebyggande
och hälsofrämjande insatser av högsta
kvalitet”.
proposition 1:
”Fysioterapeuternas
vision är att alla ska
kunna leva ett hälsosamt
liv i rörelse.”
För att klara av uppdraget och nå visionen föreslår FS åtta mål att arbeta med.
Dessa finns i proposition 2: Åtta mål för
år 2020. För varje mål föreslås också olika
typer av aktiviteter (se översikten på s. 24)
som kongressombuden får ta ställning
till specifikt, vilket är nytt för den här
kongressen.
Målen handlar om att löneutvecklingen
måste bli bättre och lönespridningen
öka, att arbetsmiljö och villkor behöver
förbättras så att fysioterapeuter kan utföra
ett bra och patientsäkert jobb, och att alla
måste få möjlighet till kompetensutveck-
ling. Styrelsen vill också se en förlängning
av grundutbildningen, från tre till fyra år.
En egen forskningsfond är också på
förslag. Den skulle vara till för förbundets
medlemmar och hjälpa till att säkra
upp framtida forskning. Om fyra år har
nämligen mer än en
tredjedel av de fysioterapeuter som
i dag är docenter
och professorer
gått i pension –
samtidigt som
konkurrensen
om forskningsmedlen ökar.
vikten av att fysi-
oterapin får ta större plats inom
hälsa, vård och omsorg tas också upp.
Och där har specialistordningen en viktig roll: Det är bra att fler blir specialister, poängterar FS, men då måste också
arbetsgivarna erbjuda tjänst efter kompetens.
FS vill också stärka demokratin och
delaktigheten i förbundet – till exempel
genom att se över utbudet av grund- och
fortbildning för alla förtroendevalda.
Det behövs även en strategi för att få
fler studenter att bli medlemmar i förbundet, anser FS, då anslutningsgraden
bland blivande fysioterapeuter är låg.
I februari var den nere på 31 procent. Det
är mer än en halvering sedan december
2008 då 67,5 procent av studenterna var
medlemmar.
Sista målet handlar om förbundets
ekonomi, som ser bra ut. FS föreslår därför att medlemsavgiften inte höjs de
kommande fyra åren, förutsatt att inget
oförutsett inträffar. Dessutom föreslår
FYSIOTERAPI 8.2016
VAD TYCKER DU
SOM MEDLEM?
Tidningen Fysioterapi bevakar kongressen och
vägen dit. Är det något förslag du reagerar på?
Vill du skriva ett debattinlägg? Kontakta oss!
[email protected]
FS att förbundet ska köpa en bostadsrätt
som förbundsordföranden får hyra
(se artikel på sid 18).
FS vill också – i linje med en motion som
ifrågasätter nyttan med att betala vin och
öl för medlemspengar – skärpa förbundets
alkoholpolicy. Enligt förslaget ska Fysioterapeuterna inte i något sammanhang,
varken internt eller externt, bekosta någon
alkohol. Redan innan policyn har klubbats
blir det hårdare regler. Den som vill ha
alkohol under kongressmiddagen får
betala ur egen ficka.
proposition 3: Stadgar för Fysioterapeuterna
innehåller mestadels uppdateringar av
ord och datum som inte innebär några
praktiska förändringar. Undantaget är ett
förslag som berör specialistkommittén.
FS vill begränsa mandatperioden för de
som sitter i kommittén. I dag finns det
ingen angiven mandatperiod. En tidsgräns
kan bidra till att göra arbetet i kommittén
mer transparent, hoppas FS. Hur lång
perioden ska vara är något som kongressen får diskutera.
från medlemmarna har det kommit in 30
förslag. Fjorton av motionerna berör ökat
utrymme för fysioterapi inom hälsa,
vård och omsorg. Flera av dem tar upp
specialistordningen. Någon anser att det
är olämpligt att specialistkompetensen
godkänns av facket. Bedömingen bör
i stället ske hos Socialstyrelsen. En annan
anser att kravbilden för ansökan om
specialistkompetens måste bli tydligare
för att undvika avslag i onödan. En tredje
motionär anser att specialistkommittén
tenderar att hantera ansökningarna
olika och efterfrågar en organisationsförändring. FS håller med om att olika
FYSIOTERAPI 8.2016
delar av specialistordningen behöver ses
över och lägger ett eget förslag om att
ansökningsprocessen till specialist ska
reformeras under nästa mandatperiod
så att den blir så transparent, kvalitetssäker och tidseffektiv som möjligt.
Andra motioner tar upp behovet av
en medicinskt ansvarig för rehabilitering
i varje kommun, att mer resurser till
marknadsföring av professionen till allmänheten behövs, och att kunskapen om
vikten av fysioterapeuter med fokus på
arbetsmiljö och ergonomi måste spridas
bättre till myndigheter och
beslutsfattare. Ändrade
arbetsuppgifter, som till
exempel att skriva röntgenremisser, tas också
upp. Kompetenshöjning är bra, men den
ska också märkas
i lönekuvertet.
Nio motioner berör
organisationen Fysioterapeuterna. Ett webbaserat
utbildningsmaterial efterfrågas,
med till exempel handfasta råd inför
löneförhandlingen. Någon efterlyser
också en plan för hur fler ska lockas att
engagera sig fackligt.
En motion föreslår en
gemensam sektion för
dem som arbetar inom
muskuloskeletal hälsa.
översyn. Samtidigt, betonar FS, måste
frågor om sektionernas indelning förankras och utvecklas tillsammans med
berörda sektioner och Professionsrådet.
Alla inblandade måste få ge sin syn på
saken.
Fyra motioner handlar om att arbetsmiljö och villkor måste göra det möjligt
för fysioterapeuter att arbeta patientsäkert
och hållbart. En motion tar till exempel
upp svårigheterna med att få fackligt stöd
på små arbetsplatser. Ersättningssystemet
för den som arbetar på vårdval för specialiserad fysioterapi tas också
upp. Taxan slår orättvist,
menar motionären, då en
specialist i vissa fall kan
få lägre ersättning än
den som inte är specialist. FS håller med om
skevheten, men påpekar att det inte är förbundet som utformar
ersättningssystemen,
däremot har man en viktig
påverkansroll för att förbättra
dem.
Hur diskussionerna kommer att gå och
hur beslutsklubban slutligen faller i olika
frågor återstår dock att se och höra.
en motion föreslår en gemensam sek-
tion för dem som arbetar inom området
muskuloskeletal hälsa. Att det i dag finns
tre olika sektioner på området är förvirrande, skriver Sektionen för mekanisk
diagnostik och terapi, MDT, som lagt
förslaget. En gemensam sektion skulle
både bredda kompetensen och stärka
professionen utåt, tror de. FS gillar idén
att förena tre sektioner, och tycker att
alla sektionsindelningar kan behöva en
Info om kongressen
Vad gäller för åhörare?
Medlemmar som vill delta som åhörare
måste föranmäla det senast 4 november
till Fysioterapeuterna via:
[email protected]
Läs mer: Kongresshandlingarna hittar du på
www.fysioterapeuterna.se/kongress2016
23
Förbundet föreslår
åtta mål för fyra år
Förbundsstyrelsen, FS, har tagit fram åtta mål att jobba med under åren
2017 till 2020. Till varje mål knyts olika aktiviteter som den nya förbundsstyrelsen föreslås genomföra.
MÅL 1:
Bättre löneutveckling
och ökad lönespridning
MÅL 6:
Ökat utrymme för fysioterapi
inom hälsa, vård och omsorg
Aktivitet 1:1. Besluta om ett nytt lönepolitiskt program
för bättre löneutveckling och ökad lönespridning.
Aktivitet 1:2. Ta fram strategi för att verka för rimligare
ersättningsmodeller samt modernisering av LOF.
Aktivitet 6:1. Ihop med distrikt/sektioner ta fram
struktur för förbundets påverkansarbete.
Aktivitet 6:2. Ta fram stöd för lokala modeller
för differentierad tjänstestruktur m.m.
Aktivitet 6:3. Verka för en medicinskt ansvarig
för rehabilitering i alla kommuner.
Aktivitet 6:4. Reformera och kvalitetssäkra
ansökningsprocessen till specialist.
Aktivitet 6:5. Ta fram modell för specialistutbildning
inom ramen för en klinisk anställning.
Aktivitet 6:6. Ta fram plan för hur fysioterapeuter
bättre kan tas till vara i hälso- och sjukvårdens ledning.
MÅL 2:
Arbetsmiljö och villkor som möjliggör ett
patientsäkert och hållbart yrkesutövande
Aktivitet 2:1. Ta fram strategi för att påverka arbetsvillkor
och hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
Aktivitet 2:2. Verka för att det finns skyddsombud hos
alla arbetsgivare.
Aktivitet 2:3. Ta fram policy för hur förbundet ska
företrädas i frågor om företagares villkor.
MÅL 3:
Grundutbildning av hög kvalitet som
möter hälso- och sjukvårdens behov
Aktivitet 3:1. Ta fram strategi för hur förbundet ska
verka för förlängd grundutbildning.
Aktivitet 3:2. Dialog med lärosätena om utbildningens
utformning, innehåll och kvalitet.
Aktivitet 3:3. Aktivt verka för en utökning av antalet
utbildningsplatser.
MÅL 4:
Bättre möjligheter till
hög kvalitet och livslångt lärande
Aktivitet 4:1. Verka för kontinuerlig och livslång
professionsutveckling i alla verksamheter.
Aktivitet 4:2. Utreda om förbundet ska utveckla
ett uppföljningssystem i kvalitetsfrågor.
MÅL 5:
Högkvalitativ forskning
som kommer till användning
Aktivitet 5:1. Bilda en forskningsfond som ska stödja
fysioterapeutisk forskning.
Aktivitet 5:2. Ta fram strategi för hur forskarkompetens
bättre kan tillvaratas inom klinikerna.
Aktivitet 5:3. Utveckla förbundets arbete med
kvalitetsregister, riktlinjer och kunskapsstöd.
24
MÅL 7:
En stark och ändamålsenlig organisation
Aktivitet 7:1. Genomföra en översyn av förbundets
organisation för stärkt demokrati, ökad delaktighet m.m.
Aktivitet 7:2. Justera förbundets stadgar så distriktens
verksamhets- och räkenskapsår följer kalenderåret m.m.
Aktivitet 7:3. Klargöra gränssnitt och skillnader mellan
Fysioterapeuterna och Fysioterapeuterna Service AB.
Aktivitet 7:4. Ta fram en ny strategi för rekrytering av
studenter och nya i professionen.
Aktivitet 7:5. Utveckla medlemserbjudandet för chefer/
ledare samt utvecklingsledare i hälso- och sjukvården.
Aktivitet 7:6. Se över utbudet av grund- och fortbildning
för förbundets förtroendevalda.
MÅL 8:
En fortsatt god ekonomi i förbundet
Aktivitet 8:1. Låta medlemsavgiften ligga kvar på
290 kr/månad inklusive inkomstförsäkring.
Aktivitet 8:2. Tillåta en höjning av medlemsavgiften
med max fem procent om något oförutsett inträffar.
Aktivitet 8:3. Avlöna styrelsen med arvoden knutna till
aktuellt prisbasbelopp. För 2016 innebär det: Förbundsordförande 74 125 kr/mån. Vice ordförande: 118 600 kr/år.
Styrelseledamot: 59 300 kr/år.
Aktivitet 8:4. Anta förslag till rambudget och ekonomisk
förvaltning för 2017–2020. Rambudget per år beräknas
vara 39 miljoner i intäkter och lika mycket i utgifter.
FYSIOTERAPI 8.2016
Bidra med din kunskap på Fysioterapi 2017
Håll föredrag eller visa poster
Presentera din studie eller ditt förbättringsprojekt genom ett föredrag
eller ta fram en poster.
Genomför en workshop
Håll i en workshop och förmedla
din kunskap mer praktiskt, själv
eller med dina kollegor.
Anordna ett symposium
Genomför din idé om ett tema och
anordna ett symposium, själv eller
med dina kollegor.
Oavsett vad du vill bidra
med så se till att skicka in ditt
abstract mellan 1 november
och 31 januari 2017.
Visa styrkan
i din kunskap
Skicka in ditt abstract!
FYSIOTERAPI 8.2016
Läs mer på fysioterapi2017.se
25
FACKPRESS
Redaktör: Åsa Fagerström [email protected]
Vilken effekt ger
ändrad löpteknik?
Att förändra löptekniken provas i dag vid en rad idrottsskador. Biomekaniska
studier på friska personer visar att olika löpteknik ger olika belastning. Ett par
vetenskapliga tidskifter har tittat på effekter av att ändra sin löpteknik.
BIOMEKANIK Dokumenterade positiva
studieresultat finns än så länge bara för två
diagnoser, visar en litteraturöversikt:
1.) Vid anteriort kompartmentsyndrom
verkar det ha god effekt att övergå till framfotalöpning eller mittfotalöpning i stället
för löpning med hälisättning. Man brukar då
eftersträva ökad kadens, det vill säga fler
steg på samma tid (= kortare steglängd)
samt höftträning.
2.) Vid patellofemoralt smärtsyndrom
verkar det vara önskvärt att minska höft­
adduktionen hos patienter med tendens
till överdriven sådan, till exempel genom
visuell och verbal feedback. Träning av
höftmuskulatur rekommenderas också.
Forskarna menar att ändrad löpteknik trots
bristen på evidens kan provas på plantarfascit, löparknä, senproblem i hälsena,
patellarsena, proximala hamstrings eller
gluteer, vadsmärta och benhinneinflammation.
Delar av samma forskargrupp står även
bakom en metaanalys som gjorts på studier
av benets biomekanik vid patellofemoralt
smärtsyndrom hos kvinnor. De kom här
fram till att det finns begränsad evidens
för samband mellan denna diagnos och
Ryggträning
för barn kräver
sin strategi
ökning av höftadduktionens ytterläge,
av inåtrotation och kontralateral bäcken­
tippning, samt minskning av flexionens
ytterläge. Begränsad evidens fanns också
för att träning av höftmuskulatur och en
alternativ löpteknik kan minska smärta
och förbättra funktionen.
Barton CJ et al B. Running retraining to treat
lower limb injuries: a mixed-methods study of
current evidence synthesised with expert opinion. Br J Sports Med. 2016;50(9):513-26.
Neal BS et al. Runners with patellofemoral pain
have altered biomechanics which targeted interventions can modify: A systematic review and
meta-analysis. Gait Posture. 2016;45:69-82.
1. Tandborstning
2. Ryggövningar
3. Läxläsning
Låt stå
Det krävs innovativa strategier för att intressera barn för
ryggövningar, även om de är enkla att utföra och barnen
får stöd och uppmuntran.
RUTINER Den slutsatsen kommer en nya zeeländsk forskargrupp
fram till efter att ha låtit 469 barn från 8 till 11 år genomgå ett
program med fokus på ”back awareness”. Tanken var att
etablera vanan med ryggträning till en rutin liknande den för
exempelvis tandborstning.
Barnen uppmuntrades att göra fyra enkla ryggövningar med
flexion, extension och lateralflexion tre gånger varje dag. Man
pratade om lämpliga tillfällen och platser att genomföra övningarna – till exempel efter tandborstning framför badrumsspegeln,
innan skolstart i skolbänken etc. Barnen fick träningskort med
övningarna. Lärare involverades. Uppföljande och motiverande
besök lades in, flest i början under de 270 dagarna försöket
pågick (totalt sju besök).
Utvärderingen visade att 34 procent av barnen tränade dagligen
26
första veckan, men bara 9 procent efter nio månader. Träning
minst en gång i veckan genomfördes av 84 procent under första
veckan och av 47 procent efter nio månader. Intresset för att
upprätthålla träning var inte kopplat till förekomst av ryggproblem.
Konkreta mål med mätning av framgång och eventuellt belöningar är sådant som kan underlätta efterlevnad (adherence)
konstaterar forskarna.
Hill JJ, Keating JL. Encouraging healthy spine habits to prevent low
back pain in children: an observational study of adherence to exercise.
Physiotherapy. 2016;102(3):229-35.
FYSIOTERAPI 8.2016
FOTON: COLOURBOX
Rulle kan ha positiv
effekt på nacklordos
Ett hjälpmedel i form av en fast, formgjuten ”kudde” för att
normalisera en utplanad nacklordos kan utgöra ett positivt
inslag i ett behandlingsprogram vid utstrålande nacksmärta.
I en studie randomiserades 47 patienter med diskogen cervikal radikulopati (DCR) till två grupper:
Antingen multimodal behandling eller
samma behandling med ett tillägg av
en så kallad ”denneroll”, på svenska
ibland kallad hållningskudde. Syftet
med denna typ av kudde är att få till
stånd en cervikal traktion och stretchning i det sagittala planet för att öka nacklordosen, om denna är
nedsatt. En ”denneroll” har en särskild form, men en enklare variant
skulle kunna bestå i en hårt hoprullad handduk att placera under
nacken i ryggliggande. Den dagliga ”träningstiden” med denna typ
av träningsortos ökades successivt under programmet.
För utvärdering studerades smärta, funktionsnedsättning och
nervpåverkan. Vid uppföljning efter tio veckor var förbättringarna
likvärdiga i båda grupperna vad gällde smärta i arm och nacke.
Men man kunde se signifikant bättre resultat för försöksgruppen
vad gällde cervikal lordos, graden av framskjutet huvud och NDI
(neck pain and disability index). Vid uppföljning efter ett år var alla
testresultat något bättre i interventionsgruppen.
Ett tillägg med denna enkla stretchbehandling kan alltså vara ett
alternativ vid utstrålande nacksmärta och en konstaterat minskad
nacklordos.
HJÄLPMEDEL
Moustafa IM et al. The addition of a sagittal cervical posture corrective
orthotic device to a multimodal rehabilitation program improves short and
long term outcomes in patients with discogenic cervical radiculopathy.
Arch Phys Med Rehabil. 2016 Aug 26. E-pub ahead.
Fem träningsfaser efter
reparation av meniskfäste
Då det finns för få studier på området har experter tagit
fram ett samlat förslag till behandling för patienter som
genomgått kirurgi efter skada på meniskens infästning.
KNÄREHAB Programmet är indelat i fem faser. Direkt efter
operation inleds rörlighetsträning i form av passiv knäflexion
upp till 90 grader. Även aktivering av quadriceps kan påbörjas
relativt omgående. All form av belastning bör undvikas under
de första sex veckorna. Om patienten därefter uppnått normal
rörlighet (lika som i det andra knät) och svullnaden och ledtemperaturen gått ned kan man prova lätt benpress med
begränsad knäflexion.
Om allt fungerar bra utan smärta kan patienten börja träna
uthållighet runt vecka 9, kondition i vecka 12 samt styrketräning
i vecka 16. Återgång till idrott är aktuellt först när styrkan i det
opererade benet är 80 procent av styrkan i det friska. I programmet beskrivs restriktioner och förslag på övningar
i varje fas.
Mueller BT et al. Rehabilitation Following Meniscal Root Repair:
A Clinical Commentary. J Orthop Sports Phys Ther. 2016;46(2):104-13.
Träning vid hjärt-kärlsjukdom
minskar vårdkostnaderna
Både two-minute walk test (2MWT) och Timed Up and Go test (TUG)
är enkla, snabba undersökningar vid många typer av tillstånd. En
ny studie slår fast att båda typerna av test har en bra reliabilitet vid
test-retest hos patienter med total knäplastik. Forskarna undersökte
också hur små skillnader i resultat som kan anses representera en
”verklig” klinisk förändring i denna patientgrupp: För 2MWT bör
förändringen vara minst 2,27 sekunder. För TUG bör förändringen
vara minst 14.96 meter. I studien ingick 48 patienter som alla
genomgått knäplastik och opererats av samma kirurg.
Hjärt-kärlsjuka personer som tränar regelbundet gör av med
i genomsnitt 2 500 dollar mindre vårdresurser per år än de som
är fysiskt inaktiva. Detta enligt en ny amerikansk forskningsstudie
där 26 000 personer, både med och utan hjärt-kärl-problem,
ingick.
Även om det är väl känt att måttlig träning minskar risken
för hjärtsjukdom, stroke och kroniska tillstånd som diabetes
och högt blodtryck, visar studien på hur mycket resurser som
kan sparas in genom träning. Om bara var femte inaktiv person
med hjärt-kärlsjukdom skulle börja träna enligt rekommendationerna skulle man spara in miljarder, konstaterar forskarna
bakom studien.
Yuksel E et al. Assessing Minimal Detectable Changes and Test-Retest Reliability of the Timed Up and Go Test and the 2-Minute Walk Test in Patients With
Total Knee Arthroplasty. J Arthroplasty. 2016 Aug 10. E-pub ahead.
Valero-Elizondo J et al. Economic Impact of Moderate-Vigorous Physical Activity Among Those With and Without Established Cardio­vascular Disease:
2012 Medical Expenditure Panel Survey. J Am Heart Assoc. 2016;5(9).
Verklig klinisk förändring
i gångtester efter knäplastik
FYSIOTERAPI 8.2016
27
AVHANDLINGAR
Text: Lois Steen Foto: Gustav Gräll
Mens kan bli tillgång
under styrketräning
Styrketräning som förläggs till första halvan av menscykeln har
bättre effekt på kvinnors muskelkraft, muskelstyrka och muskelmassa. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
stjärnor ut i pressen om berättade hur de
påverkas i sin prestation under mensen.
Flera, däribland fotbollspelaren Lotta
Schelin och simmaren Sarah Sjöström,
konstaterade att mensen är en icke-fråga
i idrottsvärlden. En ny avhandling som
kom i samma veva fick snabbt mycket
publicitet då den visade att benstyrketräning under menscykelns första del
ger bättre effekt.
– Området förtjänar mer uppmärksamhet då kvinnor ofta blir uteslutna
i idrottsmedicinska forskningsstudier
just på grund av variationer i hormoner.
Eftersom menstruation är en central del
av kvinnors vardag och träning behöver
vi bli bättre på att ta hänsyn till detta när
vi optimerar träningen för kvinnor, säger
Lisbeth Wikström-Frisén, nybliven
med. dr. vid Umeå universitet.
ville hon bland annat
få svar på frågan om kvinnor kan träna
efter sin menscykel och därmed få bättre
träningseffekter utan att utöka antalet
träningstillfällen.
I en praktiskt tillämpad träningsstudie
deltog 59 kvinnor i benstyrketräning under
en fyramånadersperiod. En grupp som
utförde högfrekventa benstyrkeövningar
(5 ggr/vecka) under menscykelns två första veckor jämfördes med en grupp som
utförde samma träningsprogram under
menstruationscykelns andra hälft.
Resultaten visar att gruppen som tränade under menscykelns första hälft fick
en signifikant ökning av hopphöjd och
muskelstyrka samt muskelmassa i benen.
Hos de som tränade under menscykelns
sista två veckor påvisades däremot inga
i sin forskning
28
signifikanta ökningar. Vid en jämförelse
av träningseffekten på kvinnor som
använde hormonbaserade p-piller med
dem som inte använde det, visades inga
märkbara skillnader.
vanligtvis brukar man optimera styrke-
träning genom att periodisera träningen
genom variationer i volym, intensitet
och antalet träningstillfällen. Nu finns
alltså ännu ett sätt – för kvinnor.
– Min forskning visar att man kan
periodisera träningen och stimulera ökad
muskelstyrka genom att ta vara på var
kvinnor befinner sig i sin menstruationscykel, säger Lisbeth Wikström-Frisén.
Det gäller att börja se mensen som en
tillgång för såväl hälsan och träningen,
tycker hon.
– Unga kvinnor som tränar för hårt
och äter för lite kan få menstruationsrubbningar. Men om träning under
mensen har positiva effekter, då kanske
fler kan bli motiverade att behålla den.
En annan aspekt handlar om den
totala träningsbelastningen.
– Om jag kan flytta och anpassa min
träning till en viss fas i min menscykel och
öka min muskelstyrka utan att öka antal
träningstillfällen, då behöver jag inte
träna lika mycket. Kanske kan kvinnor
därigenom undvika överträning, säger
Lisbeth Wikström-Frisén och tillägger:
– Många som jag möter nu tycker att
det är intressant att bilden av mens kan
förändras och bli till nytta och inte en
belastning.
Titeln: Training and hormones in physically active
women: with and without oral contraceptive use,
Umeå universitet 2016
Sarah Sjöström är en
av de idrottsstjärnor som
börjat prata om mensens
påverkan på prestationen.
foto : umeå universitet
tidigare i höst gick flera svenska idrotts-
Lisbeth
Wikström-Frisén
FYSIOTERAPI 8.2016
Text & foto: Hilda Zollitsch Grill
Krävande balansträning
ger bättre vardag
Personer med Parkinsons sjukdom kan träna hårdare och mer
utmanande än man kanske tror, enligt en ny avhandling. Medicinering
har ofta god effekt på steglängden men inte på stegbredden, något
man behöver ha i åtanke när man utformar träningsprogram för
denna grupp.
david conradsson tog sjukgymnast­
examen 2008. Han började snart intressera
sig för rörelsekontroll, och intresset för
neurologi växte när han började jobba
på fysioterapikliniken på Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge. Sam­
tidigt smög sig forskningen också in.
– Forskningens kombination av struktur
och kreativitet lockade mig, jag gillar
ramar och att stapla böcker i olika högar,
säger han självironiskt.
Hans avhandlingsarbete handlar om
effekten av träning och medicinering
på balanskontroll hos personer med
Parkinsons sjukdom. I en delstudie testades en grupp personer med Parkinsons
sjukdom före och efter medicinering med
avseende på planerad och oplanerad
gående vändning och jämfördes med en
grupp friska kontrollpersoner. Det visade
sig att medicinering gjorde att deltagarna
kunde gå längre, men att stegbredden
inte påverkades vilket gjorde att kroppens
rotation förblev oförändrad och vändningen fortsatt problematisk.
I en klinisk del utvecklades ett tio veckors träningsprogram med utmanande
SYFTE
Utvärdera effekten av utmanande
balansträning för äldre personer med
Parkinsons sjukdom, samt att undersöka
vilken effekt sedvanlig medicinering har
på förmågan att genomföra gående
vändning hos personer i denna grupp.
FYSIOTERAPI 8.2016
balansövningar som inkluderade dual
task-övningar, till exempel en kognitiv
uppgift som att rabbla siffror samtidigt
som man gick. I en randomiserad kontrollerad studie lottades 100 deltagare till
antingen en träningsgrupp som genomgick tio veckors-programmet eller en
kontrollgrupp som fortsatte sin vanliga
behandling och aktiviteter. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar
av både balans- och gångförmåga och
utförandet av kognitiva uppgifter under
dual task-gång jämfört med kontrollgruppen. Träningen gav också positiva
effekter på den allmänna fysiska aktiviteten i dagligt liv.
David Conradsson drar slutsatsen att
kognitivt krävande balansträning med
stegvis svårare övningar är till stor nytta
för personer med Parkinsons sjukdom,
och att det är viktigt att träna stegbredden
i rehabilitering.
– Träning är ofta lite för ”mysigt”, man
kan med fördel köra hårdare. En svår och
krävande balansträning med dual taskinslag liknar ju vardagens krav, förtydligar
han och menar att man i framtidens rehab
David Conradsson.
behöver beakta den kognitiva förmågans
inverkan på gång- och balansförmåga
mer än vad som görs i dag.
Fortsatt forskning blir det för David
Conradssons del och han har som långsiktigt mål att etablera en egen forskningsinriktning inom neurologi. Helst
vill han som nu kombinera forskning
med undervisning och kliniskt arbete.
Men närmast väntar ett post doc-projekt
vid McGill University i Montreal som
handlar om hur samspelet mellan höger
och vänster hjärnhalva påverkar gångförmågan hos personer som fått en
stroke. Flytten gick i september. 
RESULTAT I URVAL
Utmanande balansträning med dual
task-övningar förbättrade balans- och
gångförmågan samt aktiviteter i dagligt liv.
Sedvanlig medicinering normaliserade
inte förmågan att gå och vända på grund
av svårigheter att reglera stegbredden.
TITEL
Balance Control in Older Adults
with Parkinsons´s Disease –
Effects of Medication and Exercise.
Länk till avhandlingen i fulltext:
http://bit.ly/1TYzwaW
29
FORSKNING PÅGÅR
Redaktör: Birgit Rösblad
[email protected]
SAMMANFATTNING
De nya nationella riktlinjerna vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) som
Socialstyrelsen tagit fram är viktiga för att förbättra vården för dessa patientgrupper. Det
vetenskapliga underlaget och de prioriteringar som gjorts är en bra guide för sjukvården och
kommer även att vara ett underlag för öppna jämförelser lokalt, regionalt och nationellt. Den
icke-farmakologiska behandlingen, det vill säga fysisk träning, mätning av fysisk kapacitet,
interprofessionell samverkan, patientutbildning, mätning av hälsostatus samt uppföljning av
patienterna, har fått hög prioritet i riktlinjerna. Evidensen är mycket stark för att vi ska mäta
fysisk kapacitet hos personer med KOL och de som har en låg fysisk kapacitet eller är
otillräckligt fysiskt aktiva ska erbjudas träning. Det är mycket angeläget att fysioterapeuter
engagerar sig i spridandet och implementeringen av de nya riktlinjerna. Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL) arbetar intensivt för att stödja implementeringen genom att ta fram dokument om hur mätning av fysisk kapacitet ska genomföras, arbetsuppgifter för fysioterapeuter,
skriftliga behandlingsplaner samt hur man bör arbeta interprofessionellt. Denna artikel ger
tips och råd om hur personer med ansträngningsutlösta andningsbesvär respektive KOL bör
träna, hur mätning av fysisk kapacitet (sex minuters gångtest) ska genomföras samt hur
andningsträning, symtombedömning och uppföljning bör ske.
Vård vid astma och KOL
Socialstyrelsens nationella riktlinjer ur ett fysioterapeutiskt perspektiv
FOTO: MAGNUS ÖSTNÄS
syftet med socialstyrelsens nationella riktlinjer
MARGARETA EMTNER
professor vid institutionen
för neurovetenskap,
fysioterapi, Uppsala
universitet. Ansvarig för
rehabilitering i projektgruppen för framtagning
av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård
vid astma och KOL.
vid astma och KOL är att stödja användandet av
vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder
inom området samt att vara ett underlag för öppna
och systematiska prioriteringar inom hälso- och
sjukvården (1).
Astma och KOL är vanliga, kroniska luftvägssjukdomar. Prevalensen av astma är cirka 10 procent
i Sverige och den har ökat från cirka 1 procent
under 1950- och 60-talen (2). Prevalensen av KOL
är 17 procent hos personer äldre än 40 år (3). Bland
45-åriga rökare är prevalensen 5 procent och därefter stiger den till 25 procent hos 60-åriga rökare
och 50 procent hos 75-åriga rökare (4, 5).
Astma kännetecknas av en reversibel luftvägs­
obstruktion, det vill säga luftvägarna förbättras av
farmaka och de flesta med astma har en normal
lungfunktion. KOL är en icke reversibel sjukdom
och kännetecknas av en sänkt och progredierande
lungfunktion.
Framtagande av de nationella riktlinjerna
Arbetet med att ta fram riktlinjerna började 2012
med att arbetsgruppen identifierade vilka områden
inom astma- och KOL-vården som behövde vägledning, så att rätt åtgärd används för rätt patientgrupp (se figur 1, s.32). Efter det skedde sökning av
30
litteratur, litteraturgranskning och gradering av
evidens. Sedan var det dags för prioriteringsgruppen
att utifrån evidens samt tillståndets svårighetsgrad prioritera bland åtgärderna De olika åtgärderna rangordnas från 1 till 10, där åtgärder med
prio­ritet 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst.
Beteckningen ”FoU” (forskning och utveckling)
vid en åtgärd innebär att man inte ska utföra denna
åtgärd, eftersom man inte har evidens för den och
kliniska studier ofta är pågående. Beteckningen
”Icke-göra” innebär att hälso- och sjukvården inte
ska utföra åtgärden alls.
En remissversion togs fram och gavs ut 2014.
Efter det hade personer och organisationer ett
drygt halvår på sig att komma in med synpunkter
på riktlinjerna.
Under våren 2015 uppdaterades litteratursökningarna, och riktlinjerna reviderades utifrån nya
data från litteraturen samt synpunkter som
inkommit. I november 2015 utkom de slutgiltiga
riktlinjerna.
Parallellt med riktlinjearbetet arbetade en
annan grupp med att ta fram indikatorer, det vill
säga mått som kan mäta i hur stor utsträckning
de nationella riktlinjerna används och påverkar
praxis. Indikatorerna är mått som ska spegla god
vård. Med detta menas att vården ska vara kunskaps-
FYSIOTERAPI 8.2016
Figur 1. Riktlinjeprocessen
FÖRBEREDELSER
& AVGRÄNSNINGAR
"Hearing"
2012
KUNSKAPS­UNDERLAG
Sökning,
granskning,
gradering
2012–2014
PRIORITERINGS­
ARBETE
Rekommendationer
2015
REMISSVERSION
regionala
seminarier
synpunkter
SLUTLIG
VERSION
2015
MÄTA &
FÖLJA UPP
baserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik
samt tillgänglig. Socialstyrelsen har i uppdrag att
följa hur de nationella riktlinjerna används och till
dessa uppföljningar kommer indikatorerna att
användas. Indikatorerna finns också i ”Luftvägsregistret”, det kvalitetsregister som finns inom
astma- och KOL-vården.
De nationella riktlinjerna kommer att uppdateras
inom något år och därefter med jämna mellanrum,
så att den senaste forskningen och evidensen
ständigt genomsyrar riktlinjerna.
Innehåll i de nationella riktlinjerna
De nationella riktlinjerna omfattar barn och vuxna
med astma samt personer med KOL och innehåller
följande områden: diagnostik och utredning,
läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och
rehabilitering samt uppföljning och symtom­
bedömning. I denna artikel kommer fokus att
vara på omvårdnad och rehabilitering samt uppföljning och symtombedömning.
Omvårdnad och rehabilitering
Astma – Ansträngningsutlösta andningsbesvär
samt otillräcklig fysisk kapacitet
Personer med astma kan ha ansträngningsutlösta
andningsbesvär (ansträngningsutlöst astma,
FYSIOTERAPI 8.2016
UPPDATERING
exercise-induced asthma, EIA). Detta innebär att
de får andningsbesvär (bronkobstruktion) under
fysisk aktivitet eller strax efter det att aktiviteten
avslutats (6). Orsaken till det beror på att vid ökad
ventilation (vid ansträngning) så sker en ökad
vätske- och värmeförlust från luftvägsslemhinnan
som sätter igång system som ökar luftvägssammandragningen (7, 8). De som har EIA behöver lära
sig hur de ska hantera sina andningsbesvär. De
behöver lära sig att: ta sina inhalationssteroider
regelbundet och eventuellt i kombination med
långtidsverkande beta-2-stimulerare, premedicinera
före fysisk aktivitet med luftrörsvidgande farmaka
(inhalerade korttidsverkande beta-2 stimulerare
eller antikolinergika), värma upp långsamt och
stegrat eller i intervallform (9) och i kall väderlek
skydda luftvägarna mot kyla genom att använda
värmeväxlare såsom Lungplus eller mask
(se astmakapitlet i FYSS, www.fyss.se).
Personer med astma som har en otillräcklig
fysisk kapacitet har ofta en sänkt hälsorelaterad
livskvalitet och ökad oro och ångest (10, 11). Aerob
och muskelstärkande fysisk aktivitet hos barn,
vuxna och äldre med astma förbättrar hälsorelaterad livskvalitet, fysisk kapacitet samt astmasymtom
(12–15). Träningen kan läggas upp som träning för
friska personer, men hänsyn behöver tas till de
31
som har ansträngningsutlösta andningsbesvär
(se råd ovan och astmakapitlet i FYSS).
Hälso- och sjukvården bör till
personer med astma erbjuda:
• Specifika träningsråd för att minska
ansträngningsutlösta andningsbesvär, prio 4
• Konditions- och styrketräning till de med
otillräcklig fysisk kapacitet, prio 7
Konditions- och styrketräning samt mätning av
fysisk kapacitet med sex minuters gångtest vid KOL
Personer med KOL upplever ofta dyspné och majoriteten har en nedsatt fysisk kapacitet (16), fysisk
aktivitetsnivå (17) och hälsorelaterad livskvalitet
(18). Konditions- och styrketräning i ett stabilt sjukdomsskede förbättrar hälsorelaterad livskvalitet,
ökar fysisk kapacitet samt minskar dyspné (19, 20),
och träning i direkt anslutning till en exacerbation
(försämring) förbättrar hälsorelaterad livskvalitet,
ökar fysisk kapacitet samt minskar dyspné och
mortalitet (21).
I ett stabilt sjukdomsskede bör konditionsträningen företrädesvis ske i intervaller (1–3 min) på
en intensitet som motsvarar 4–6 på Borgs CR-10skala för dyspné (22). Cykling eller gång används
ofta, men träningen kan även ske i form av gymna­
stikpass på land eller i bassäng. Styrketräningen
sker lämpligtvis med fria vikter eller maskiner.
Patienterna bör klara 8–12 repetitioner under 1–3 set.
För patienter som haft en akut exacerbation bör
träningen vara på en lägre nivå, och aktiviteter
i dagligt liv, såsom trappgång och uppresningar
från stol rekommenderas.
I samband med träningen bör man framför allt
ha kontroll på patientens body mass index (BMI),
blodtryck och syrgasmättnad. Ingen träning ska
ske om BMI är < 22 kg/m2, viloblodtrycket är
> 180/110 mm Hg eller om syrgasmättnaden är
< 88 procent. Vid lågt BMI ska remiss till dietist
skickas och patienten vara i nutritionsbalans
innan träning kan ske. Vid låg syrgasmättnad bör
träningen framför allt omfatta styrketräning och
endast lätt aerob träning, så att syrgasmättnaden
kan bibehållas > 90 procent. Träning med extra
syrgas rekommenderas ej.
Det är viktigt att identifiera KOL-patientens
fysiska kapacitet, eftersom den ger värdefull information om patientens prognos samt om hur en
träningsintervention bör läggas upp. Personer med
en kort gångsträcka (< 350 m) vid sex minuters
gångtest och/eller som sjunker i syrgasmättnad
(< 88 %) har en dålig prognos, det vill säga risken
för mer morbiditet och mortalitet är ökad (16).
32
För att bedöma prognos bör ett gångtest göras,
men för att utvärdera effekt av intervention bör två
gångtester göras och den längsta gångsträckan
användas (23). Gångtestet bör vara standardiserat
och genomföras på samma sätt vid varje tillfälle.
Testprotokoll och instruktioner finns i bilaga 1.
(Se även KOL-kapitlet i FYSS, www.fyss.se.)
Hälso- och sjukvården bör till
personer med KOL erbjuda:
• Konditions- och styrketräning i ett stabilt
sjukdomsskede, prio 3
• Ledarstyrd konditions- och styrketräning
i direkt anslutning till en exacerbation, prio 3
• Konditionsträning med extra syretillförsel, FoU
• Nutritionsbehandling till personer med ett
BMI < 22, prio 3
• Mätning av fysisk kapacitet med sex minuters
gångtest, prio 2
Interprofessionell samverkan, skriftlig behandlings­
plan och patientutbildning vid astma och KOL
Personer med kroniska sjukdomar såsom astma
och KOL behöver kunna kontrollera sin sjukdom
och lära sig leva med den. Både astma och KOL är
komplexa sjukdomar och därför kan olika typer
av insatser från flera vårdgivare behövas. De olika
professionerna och vårdgivarna behöver också
arbeta tillsammans. Interprofessionell samverkan
innebär att olika professioner tillsammans med
patienten och utifrån patientens mål, behov och
förutsättningar arbetar gemensamt genom kontinuerligt kunskapsutbyte och kommunikation.
Hos patienter med astma har man kunnat förbättra
livskvalitet samt minska utnyttjande av hälsooch sjukvård då flera professioner arbetat mot
samma mål (24). Med interprofessionell samverkan kan man öka tryggheten för patienten och
göra patienten mer delaktig i sin behandling.
Man ökar också sin egen kompetens och får förhoppningsvis ett mer stimulerande och effektivt
arbete.
Samordningen av detta arbetssätt kan skötas
av astma/KOL-sjuksköterskan. För att lyckas med
interprofessionell samverkan så behövs goda rutiner
inom och mellan olika professioner samt mellan
olika vårdnivåer och verksamheter. På många ställen
i Sverige har man kommit en bit på väg i detta
arbetssätt eftersom man etablerat så kallade
astma/KOL-mottagningar.
Att ge patienten en skriftlig behandlingsplan, det
vill säga en plan på vad hen kan göra såväl i stabilt skede som under en exacerbation, ökar patientens möjligheter att bättre kunna hantera och
FYSIOTERAPI 8.2016
kontrollera sin sjukdom samt belasta vården mindre. Studier bland såväl barn och ungdomar som
vuxna med astma har visat färre akutbesök och
minskade symtom när en skriftlig behandlingsplan använts (25, 26). Bland personer med KOL
har man visat att de som fått en skriftlig behandlingsplan redan i ett tidigt skede har kunnat
starta akut medicinering (27).
Genom patientutbildning, individuellt eller i grupp,
ökar patientens möjlighet att klara sin egenvård.
Med patientutbildning har man bland vuxna med
astma kunnat minska sjukhusinläggningar och
förbättra symtomkontroll (28) och bland barn har
man minskat skolfrånvaro, akutbesök och nattlig
sömn samt ökat möjligheterna för dem att vara
fysiskt aktiva (29).
För barn med astma kan det vara viktigt med
föräldrautbildning och för personer med KOL kan
man med fördel bjuda in anhöriga.
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
• Personer med astma vård med interprofessionell
samverkan, prio 4
• Personer med KOL vård med interprofessionell
samverkan, prio 3
• Personer med astma eller KOL en skriftlig
behandlingsplan, prio 3
• Vuxna och ungdomar med astma patient­
utbildning och stöd i egenvård, prio 3
• Föräldrar med barn som har astma föräldra­
utbildning, prio 3
• Personer med KOL patientutbildning och
stöd i egenvård, prio 3
Andningsträning vid KOL – Motstånd på
utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP)
och inandningsmuskelträning (IMT)
Kardinalsymtomet vid KOL är dyspné. Dyspnén
medför fysiska begränsningar och sänkt livskvalitet. Dyspnén kan minska som en effekt av fysisk
träning (20), men också som en direkt effekt av
motståndsandning (positive expiratory pressure,
PEP) (30). En del patienter kan också ha sekretproblem, och sekretet kan minska (ökad mängd
upphostat sekret) som en effekt av motståndsandning (PEP-andning) (31).
I ett stabilt sjukdomsskede bör KOL- patienten,
som har dyspné och sekretproblem, rekommenderas PEP-andning för att minska dyspnén och
mobilisera sekretet. Det kan ske genom sluten
läppandning eller andning mot ett motstånd,
ett redskap eller via mask. Instruktionen till
patienten ska vara att andas in djupt och långsamt blåsa ut luften via läppar eller munstycke/
FYSIOTERAPI 8.2016
mask tills andetaget är slut, men utan att pressa
ut den sista luften. Denna övning bör upprepas
cirka 10 gånger (följt att ett par ”huffar” vid
sekretproblem). Beroende på patientens problematik kan övningen upprepas från ett par till
flera gånger dagligen. Evidensen för denna
behandling är inte stark, men kostnaden är låg
och den kliniska erfarenheten positiv.
Vid en exacerbation, då dyspnén oftast är mycket
stark och sekretproblematiken stor, bör PEP-andning användas. Med fördel upprepas behandlingen
mer ofta än i ett stabilt sjukdomsskede (se ovan).
Personer med KOL kan ha svag inandnings­
muskulatur, vilket negativt påverkar deras fysiska
förmåga samt förmåga att inhalera medicin. Vid
specifik träning av inandningsmuskulaturen
(inandningsmuskelträning, IMT) har en viss styrkeökning och uthållighet kunnat uppmätas (32).
Men även om andningsmuskelstyrkan kan förbättras finns det i dagsläget inte tillräcklig evidens
för effekt på KOL-relaterade effektmått hos per­
soner med KOL, som har svag inandningsmuskulatur. Därför bör denna behandlingsform ej
användas förrän mer evidens finns. Inom detta
område pågår forskning.
Hälso- och sjukvården bör till
personer med KOL erbjuda:
• Motstånd på utandning (PEP) i stabilt
sjukdomsskede för att minska dyspné, prio 5
• Motstånd på utandning (PEP) vid en
exacerbation för att eliminera sekret
samt minska dyspné, prio 2
• Inandningsmuskelträning (IMT), FoU
Symtombedömning och uppföljning
Bedömning av hälsostatus vid astma och KOL
Det är viktigt att hos personer med kroniska sjukdomar kunna följa hälsostatus och sjukdomsutveckling. För att bedöma patientens hälsostatus
kan enkla strukturerade frågeformulär användas.
För personer med astma, vuxna och barn > 12 år,
används Asthma Control Test (ACT) (bilaga 2) och
för barn 4–11 år används Asthma Control Test for
Children (C-ACT) (bilaga 3).
ACT består av fem frågor om patientens symtom
och påverkan på dagligt liv under den senaste
månaden. Patienten skattar symtom och begränsningar i dagligt liv på en femgradig skala (1–5) och
kan maximalt uppnå 25 poäng, vilket innebär att
hen inte har symtom eller begränsas av sin astma.
De som har 19 poäng eller lägre har en icke väl
kontrollerad astma.
C-ACT omfattar sju frågor, där frågorna 1–4
33
Om patienten har en försämrad gångsträcka
eller en gångsträcka under 350 meter
bör fysisk träning erbjudas.
besvaras av barnet och frågorna 5–7 av föräldrarna.
Barnet skattar sina symtom och begränsningar på
en fyra­gradig skala (0–3) och föräldrarna skattar
barnets symtom under de senaste fyra veckorna
på en sexgradig skala (0–5). Om poängen på
C-ACT är 19 eller lägre är barnet inte välkontrollerat, och kontakt med sjukvården behöver tas.
För personer med KOL används Chronic Obstructive
Pulmonary Disease Assessment Test, CAT (bilaga 4).
CAT består av åtta frågor om hur sjukdomen för
närvarande påverkar patientens välbefinnande
och dagliga liv. Patienten gör en självskattning av
detta på en sexgradig skala (0–5) och kan maximalt
uppnå 40 poäng, vilket innebär att hen ständigt
har symtom och är begränsad i dagligt liv. Att ha
< 10 poäng innebär att man endast i liten grad är
påverkad av sjukdomen.
Totalpoängen vid ACT, C-ACT och CAT säger
mycket om patientens hälsostatus, men man bör
vara uppmärksam på varje specifik fråga för att få
en bild av patientens problematik och vad man
bör fokusera behandlingen på.
För personer med KOL kan även modifierad
Medical Research Council scale användas, mMRC (33).
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
• Personer med astma, vuxna och barn > 12 år,
bedömning av hälsostatus med frågeformuläret
ACT, prio 2
• Personer med astma, barn 4–11 år, bedömning av
hälsostatus med frågeformuläret C-ACT, prio 2
• Personer med KOL, bedömning av hälsostatus
med frågeformuläret CAT, prio 2
• Personer med KOL, bedömning av hälsostatus
med frågeformuläret mMRC, prio 4
Uppföljning och återbesök
Att följa patienter som har kroniska sjukdomar är
viktigt för att rätt behandling ska kunna ges, behov
av akut- och sjukhusvård ska kunna minskas samt
att patienterna ska känna trygghet och få feedback.
Tyvärr vet vi inte vad som är den optimala åter­
besöksfrekvensen, eftersom få studier finns.
I dagsläget får dock alltför många patienter för
få uppföljningar, vilket bland annat innebär att
deras sjukdomskontroll inte är tillräckligt bra.
34
I en nyligen publicerad studie visades att endast
36 procent av patienterna med astma har astmakontroll (34). Inom Socialstyrelsens riktlinjearbete
har vi med hjälp av konsensusförfarande tagit
fram rekommendationer om när patienter bör
följas upp och vilka undersökningar som bör
göras vid uppföljningen.
För samtliga patienter med astma och KOL gäller
att de som haft en akut exacerbation och besökt
sjukhusinrättning bör följas upp med ett sjukvårdsbesök efter sex veckor. Beroende på ålder
och sjukdomsstatus finns direktiv i de nationella
riktlinjerna för när patienten ska följas upp. Personer som har en kontrollerad sjukdom behöver
naturligtvis inte följas upp lika ofta som en som
har en okontrollerad sjukdom.
Vid samtliga återbesök bör astmapatientens
hälsostatus undersökas med frågeformuläret ACT
(> 12 år) respektive C-ACT (4–11 år) och KOL-patienten med frågeformuläret CAT. Dessutom bör man
ta anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk
aktivitet. Den skriftliga behandlingsplanen bör
gås igenom och eventuellt revideras. Inhalationstekniken bör kontrolleras och längd och vikt mätas.
Eventuellt kan en ny spirometri behöva göras. För
KOL-patienter bör vilosaturation mätas och om den
är 92 eller lägre så bör en blodartärgas tas (görs
endast på specialistklinik). Man bör även göra sex
minuters gångtest. Om patienten har en försämrad
gångsträcka eller en gångsträcka under 350 meter
bör fysisk träning erbjudas patienten.
Hälso- och sjukvården bör erbjuda:
• Personer med KOL och personer med astma
(> 6 månader) som haft en exacerbation bör
följas upp med återbesök efter sex veckor, prio 2
• Barn och vuxna med kontrollerad astma och
underhållsbehandling bör få återbesök en till
två gånger per år, prio 2 (barn), prio 3 (vuxna)
• Personer med KOL och underhållsbehandling
bör följas upp en gång per år, prio 3
Indikatorer
Indikatorerna har tagits fram för att man ska kunna
mäta i vilken utsträckning riktlinjerna används.
De är mått som ska spegla god vård, det vill säga att
FYSIOTERAPI 8.2016
vården ska vara kunskapsbaserad, säker, individ­
anpassad, effektiv och jämlik samt tillgänglig.
Syftet med indikatorerna är att följa upp vården och
i förlängningen initiera förbättringar av vårdens
kvalitet. Indikatorerna ska därför registreras kontinuerligt i journaler och kvalitetsregister. För att
kunna följa upp detta så är det viktigt att samtliga
vårdinrättningar rapporterar sina utfall. Kvalitets­
registret för astma/KOL heter luftvägsregistret.
Övergripande indikatorer för astma och KOL är
dödlighet, sjukhusinläggningar och rapportering
till luftvägsregistret. Exempel på övriga indikatorer
är: spirometriundersökning, bedömning av hälso­
status, rökstopp, återbesök, interprofessionell
samverkan, patientutbildning, skriftlig behandlingsplan, mätning av fysisk kapacitet (KOL), fysisk
träning, det vill säga hur stor procentandel av
patienterna som fått respektive insats.
Spridning och implementering
av de nationella riktlinjerna
För att öka möjligheterna att sprida och implementera riktlinjerna så sker samarbete med andra
aktörer såsom professionsföreningar, patientorganisationer, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL),
Läkemedelsverket och sjukvårdshuvudmän. Inom
SKL finns det ett nationellt programråd för astma
och KOL, som arbetar med att ta fram dokument
för hur riktlinjerna ska kunna implementeras. Det
ska också finnas lokala programråd inom varje
region som ska vara ett stöd och hjälp i implementeringen. Ta gärna kontakt med denna lokala
programgrupp om du inte redan har kontakt, så
att du får hjälp med hur du kan arbeta framöver.
Från SKL:s nationella programråd kommer det
även att ges ut information om hur vården kan
bedrivas i linje med Socialstyrelsens riktlinjer.
Konklusion
Syftet med riktlinjerna är att stödja användandet
av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder
inom området samt vara ett underlag för öppna
och systematiska prioriteringar inom sjukvården.
I denna artikel har fokus varit på riktlinjer vid
omvårdnad och rehabilitering, symtombedömning och uppföljning.
• Personer med astma som har ansträngningsutlösta andningsbesvär eller är otillräckligt fysiskt
aktiva, alternativt har en låg fysisk kapacitet, bör
får råd om hur de kan vara fysiskt aktiva/träna.
• Den fysiska kapaciteten hos personer med KOL
som misstänks ha en låg fysisk kapacitet, bör mätas
med sex minuters gångtest. Om gångsträckan är
lägre än 350 meter ska de erbjudas en kombination av konditions- och styrketräning.
• Personer med KOL som haft en försämrings­
period ska i direkt anslutning till försämringen
erbjudas fysisk träning.
• Interprofessionell samverkan bör erbjudas
både astma- och KOL-patienter. De bör även
få en skriftlig behandlingsplan och erbjudas
patientutbildning.
• Andningsträning i form av motståndsandning
bör erbjudas personer med dyspné och/eller
sekretproblematik.
• Hälsostatus bör regelbundet mätas med frågeformulären ACT, C-ACT respektive CAT.
• Återbesök bör ske sex veckor efter ett akutbesök.
I övrigt bör återbesök ske regelbundet beroende
på patientens status och problematik.
• Registrering av vården bör ske i Luftvägsregistret,
så att vården ska kunna förbättras utifrån data
i registret. 
REFERENSER
• 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer vid astma och kroniskt obstruktiv
lungsjukdom (KOL). http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer­
astmaochkol2015.
• 9. Stickland MK, Rowe BH, Spooner CH, Vandermeer B, Dryden DM.
Effect of warm-up exercise on exercise-induced bronchoconstriction.
Med Sci Sports Exerc. 2012 Mar;44(3):383-91.
• 12. Carson KV, Chandratilleke MG, Picot J, Brinn MP, Esterman AJ, Smith BJ.
Physical training for asthma. Cochrane database of systematic reviews
(Online). 2013;9:CD001116.
• 16. Spruit MA, Polkey MI, Celli B, Edwards LD, Watkins ML, Pinto-Plata V,
et al. Predicting outcomes from 6-minute walk distance in chronic
obstructive pulmonary disease. J Am Med Dir Assoc. 2012 Mar;13(3):291-7.
• 17. Waschki B, Kirsten A, Holz O, Muller KC, Meyer T, Watz H, et al. Physical
activity is the strongest predictor of all-cause mortality in patients with
COPD: a prospective cohort study. Chest. 2011 Aug;140(2):331-42.
• 20. Lacasse Y, Goldstein R, Lasserson TJ, Martin S. Pulmonary rehabilitation
for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane database of systematic
reviews (Online). 2006 (4):CD003793.
FYSIOTERAPI 8.2016
Läs mer: De fullständiga
riktlinjerna med referenslista,
bilagor samt förteckning över
alla medverkande experter och
granskare finns att ladda ner på
http://www.socialstyrelsen.se/
nationellariktlinjerastmaochkol
• 21. Puhan M, Scharplatz M, Troosters T, Walters EH, Steurer J. Pulmonary
rehabilitation following exacerbations of chronic obstructive pulmonary
disease. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2009 (1):CD005305.
• 22. Spruit MA, Singh SJ, Garvey C, ZuWallack R, Nici L, Rochester C, et al.
An official American Thoracic Society/European Respiratory Society
statement: key concepts and advances in pulmonary rehabilitation.
Am J Respir Crit Care Med. 2013 Oct 15;188(8):e13-64.
• 23. Singh SJ, Puhan MA, Andrianopoulos V, Hernandes NA, Mitchell KE,
Hill CJ, et al. An official systematic review of the European Respiratory
Society/American Thoracic Society: measurement properties of field
walking tests in chronic respiratory disease. Eur Respir J. 2014
Dec;44(6):1447-78.
• 31. Osadnik CR, McDonald CF, Jones AP, Holland AE. Airway clearance
techniques for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2012;3:CD008328.
Denna artikel med fullständig referenslista samt bilagor finns att ladda ned
som pdf-fil på www.fysioterapi.se under fliken Forskning.
35
MEDLEMSNYTT
Förbundsordförandens ledare:
Ett hälsosamt liv i rörelse – för alla
förbundsordförande. Det har varit fyra år av lärande,
lagbyggande och hårt arbete. Vi började som LSR och
är nu etablerade som Fysioterapeuterna. Det har varit
fyra år av ständig rörelse.
Rörelse i form av resor, där minnen glimtar förbi från
Luleå i norr till Malmö i söder och från Gotland i öster
till Göteborg i väster. Jag minns studiebesök i Göteborgs
södra skärgård, ute på öarna, där fysioterapeuten på
förmiddagsbesöket möts av ett efterlängtat ”välkommen!”
Och jag minns besök på universitetssjukhusets stora
fysioterapiklinik. Där emellan är det inte så många mil,
men vardagen för våra medlemmar är nästan som två
olika världar. Jag minns också medlemsmöten sena kvällar
i Örebro och Karlstad eller tidig morgon i Linköping,
besök på en fysioterapiutbildning i Luleå, Umeå,
Stockholm, Västerås eller Uppsala följt av nästa dag av
påverkansarbete i riksdag och departement, överläggningar med andra professions- och fackförbund eller
förhandlingar med arbetsgivarna kring villkor och löner.
Det har också varit fyra år av rörelse på annat sätt.
När vi samlades i den nya förbundsstyrelsen för fyra år
sedan satte vi ett mål. Vi ville gå från att vara ett förbund
som fick jaga för att få vara med, till att vara ett förbund
som är självklara och som ständigt efterfrågas av arbetsgivare och samhälle. Vi kan se tillbaka på fyra spännande
års arbete där vi nu, åtminstone på nationell nivå, till
stor del kan se att vi lyckats med den föresatsen.
Trots fyra år av rörelse, som naturligtvis vilar på många
års rörelse och arbete i förbundet dessförinnan har vår
resa bara börjat. Fysioterapin har varit med och utvecklat
svensk hälso- och sjukvård i två sekel. Samtidigt har
fysioterapin formats av samhället, politiken, hälso- och
sjukvården och våra patienter. Det gemensamma utvecklingsarbetet behöver fortsätta under kommande år, så
att vi kan fortsätta vår rörelse framåt. Inför kongressen
i november föreslår förbundsstyrelsen därför en ny
vision och en ny värdegrund för förbundet.
”Alla ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse” är
förslaget till ny vision. Förslaget är ett resultat av den
framtidsdialog och den framtidsenkät som förbundet arbetat med det senaste året. Förslaget
till ny vision är också i samklang med de nya
globala utvecklingsmålen i FN, där mål 3 handlar
just om hållbar hälsa och är en viktig del i arbetet
med hållbar utveckling.
Att knyta ihop förbundets vision med FN:s
globala utvecklingsmål visar att Fysioterapeuterna vill fortsätta utveckla svensk hälso- och
sjukvård och samtidigt bidra med vår aktiva
del i det viktiga lokala och globala arbetet
med hållbar utveckling.
utifrån diskussioner som förts i hela orga-
nisationen har förbundsstyrelsen också
arbetat fram ett förslag till ny värdegrund
för Fysioterapeuterna. Förslaget innebär att
förbundet ska arbeta på ett sådant sätt att vi
är ett förbund i ständig rörelse och utveckling,
att vi säkerställer vårt långsiktiga inflytande
genom att alltid vara trovärdiga och att vi
bygger vår framgång på samarbete inom och
utom förbundet. Värdegrunden utgår naturligt
från allas lika värde och möjlighet, och Fysioterapeuterna vill vara en del av och bidra till ett
inkluderande samhälle som bygger på jämlikhet, mångfald och respekt för alla människor.
En stark värdegrund gör det möjligt för oss att
med kraft förändra arbetsliv, hälso- och sjukvård
och samhälle.
FOTO: EVA DALIN
det är snart fyra år sedan jag fick förtroendet att bli
i rörelse. trovärdiga. tillsammans. Det är de
viktiga ledorden som utgör en grund för att alla
ska kunna leva ett hälsosamt liv i rörelse.
Följ mig på sociala medier: www.stefanjutterdal.se
FÖRBUNDSSTYRELSEN
Stefan Jutterdal, ordförande
070–624 98 95
[email protected]
Elisabeth Haraldsson, ledamot
060–18 15 43, 070–240 28 32
[email protected]
Pia Nilsson, ledamot
0340–48 20 36, 0708–24 73 70
[email protected]
Lennart Dückhow, ledamot
031–750 40 10, 0734–12 04 66
[email protected]
Mikael Hjerne, ledamot
010–103 34 57, 0703–99 70 48
[email protected]
Cecilia Winberg, ledamot
046–222 18 09, 0705–59 60 01
[email protected]
Marie Granberg, ledamot
08–89 30 75, 0708–89 83 00
[email protected]
Mari Lundberg, ledamot
0701–10 46 62
[email protected]
36
FYSIOTERAPI 8.2016
www.fysioterapeuterna.se
FOTO: PERNILLE TOFTE
Vilka uppträder på invigningen 2016?
Det blir en överraskning. År 2012 var
det Eldfåglarna som dansade.
Se invigningen av Kongress 2016
Helgen den 19–20 november samlas Fysioterapeuterna till kongress.
Invigningen direktsänds på webben och går även att titta på i efterhand.
lördagen den 19 november kl. 10.00 sker
invigningen av kongressen. Invigningstalare är socialförsäkringsminister
Annika Strandhäll och Sacos ordförande
Göran Arrius, samt Socialstyrelsens
generaldirektör Olivia Wigzell som medverkar via video.
Kongressen är Fysioterapeuternas
högsta beslutande organ och samlas vart
fjärde år i november. På kongressen tar
85 valda ombud beslut om förbundets
inriktning för den kommande mandatperioden 2017–2020, inklusive val av ordförande, vice ordförande och övriga
ledamöter i förbundsstyrelsen. Under
kongressen behandlas även motioner
från medlemmar och propositioner från
styrelsen. Alla motioner, förbundsstyrelsens förslag till beslut för motionerna
och propositioner finns att läsa i kongresshandlingarna, som finns på förbundets webbplats.
Kongressen hålls på Quality Hotel
Friends i Solna. Det finns möjlighet för
dig som medlem att delta som åhörare
under både invigningen och kongressförhandlingarna. Det måste dock föranmälas till [email protected]
senast den 4 november. Observera att
inte måltider ingår för dig som åhörare.
Kongressen beräknas vara slut cirka
klockan 16.00 den 20 november.
www.fysioterapeuterna.se/kongress2016
Hjälp oss bli bättre –
svara på årets löneenkät
fysioterapeuterna verkar för att med-
lemmarnas löner ska öka i relation till
det värde alla medlemmar skapar och
bidrar med. Men för att kunna göra detta
behöver förbundet ha aktuell och relevant lönestatistik. Hjälp oss genom att
svara på årets löneenkät.
Med hjälp av statistiken från enkäten
kan förbundet ge råd och vägledning till
alla medlemmar i lönefrågor, samt kartlägga hur löneläget ser ut. Det i sin tur
ger förbundet möjlighet att kunna
bedöma hur arbetsgivaren följer de kollektivavtal som förbundet tecknat.
Uppgifterna från löneenkäten
FYSIOTERAPI 8.2016
används även till den uppskattade medlemsförmånen Saco Lönesök, där du får
hjälp att hålla koll på hur din lön ligger
i förhållande till andra medlemmar. Med
andra ord är ditt svar avgörande för att
Fysioterapeuternas lönestatistik ska bli
vederhäftig och relevant.
Om du har en aktuell e-postadress
registrerad i vårt medlemsregister ska du
ha fått e-post med en länk där du fyller
i löneenkäten. I annat fall kan du gå in
på förbundets webbplats och svara där.
Enkäten tar cirka tio minuter att besvara.
Sista dag att svara är den 11 december.
Ett stort tack på förhand för ditt bidrag!
www.fysioterapeuterna.se/lon
37
FOTO: WATERFRONT
FOTO: PETER KARLSSON
MEDLEMSNYTT
Bidra med din kunskap under Fysioterapi 2017
Professionens största
konferens Fysioterapi 2017
arrangeras på Waterfront
i Stockholm, 25–27 oktober
nästa år. Vill du bidra med
din kunskap? Skicka in ett
abstrakt!
Möjligheterna är många! Alla
som genomfört en studie, ett
förbättringsarbete, som vill
presentera en poster, ett kort
föredrag, arrangera ett symposium eller en workshop är
välkomna att skicka in sitt
bidrag. Från den 1 november
och fram till 31 januari kan du
registrera ditt abstrakt på
www.fysioterapi2017.se
Över 1 500 fysioterapeuter
Abstrakt till
WCPT Congress
förväntas komma till Fysio­
terapi 2017 vilket gör den till
den största mötesplatsen för
fysioterapeuter i Sverige.
Fysioterapi 2017 är för dig
som vill ta del av forskning
i fysioterapins frontlinje,
engagera dig i hälso- och
sjukvårdens organisation och
utveckling, diskutera utbildningsfrågor, nätverka och ta
del av intressanta debatter.
Fysioterapi 2017 kommer att
bestå av tre intensiva dagar
fyllda av inspirerande före­
läsare, ny kunskap och nya
innovationer, engagerande
debatter och möjligheter till
nätverkande.
– Planeringen inför konfe-
rensen är i full gång, berättar
Charlotte Chruzander, projektledare för Fysioterapi 2017.
Programkommittén hade
sitt första möte i början på
september. Ett välkommet
nytillskott i kommittén är
att det finns representation
från en patientorganisation,
Neuroförbundet.
– Det är jätteroligt. Patienternas röst är oerhört viktig
när vi ska diskutera och
debattera fysioterapins och
hälso- och sjukvårdens
utveckling, säger Charlotte
Chruzander.
Utvärderingen från Fysioterapi 2015 visade att deltagarna
var väldigt nöjda med pro-
Ny socialpolitisk
strateg på kansliet
graminnehållet som man
tyckte höll en hög vetenskaplig kvalitet. Upplägget med
två vanliga konferensdagar
och en utbildningsdag uppskattades också och kommer
därför att behållas till Fysio­
terapi 2017.
Viktiga datum
• 1 november öppnar
registreringen av abstrakt.
• 31 januari stänger
registreringen av abstrakt.
• I mars/april öppnar
anmälan till konferensen.
• I maj publiceras
hela programmet.
www.fysioterapi2017.se
Ny ombudsman
på kansliet
Den 31 oktober är det deadline för
Caroline Agrell är sedan
26 september började Mardjan
dig som vill skicka in ett abstrakt
början av oktober nyanDubois arbeta som ny ombudsman
till WCPT Congress 2017, som är
ställd på förbundets kansli
på Fysioterapeuternas kansli. Hon
nästa världskongress om fysiotesom socialpolitisk strateg.
har mångårig erfarenhet som förrapi. WCPT Congress 2017 arrangCaroline kommer närmast
handlare och har tidigare bland
Caroline Agrell.
Mardjan Dubois.
eras i Kapstaden, Sydafrika, den
från en anställning som
annat arbetat på Sveriges Ingenjörer
2–4 juli 2017. Det är redan klart att
landstingsrådssekreterare
och Unionen.
fyra svenska fysioterapeuter medverkar
inom Stockholms läns landsting och
– Det känns väldigt bra och spännande att få
på de fokus-symposium som hålls. Det är
har innan dess varit politiskt sakkunnig
arbeta på Fysioterapeuterna. Jag ser fram
Susanne Bernhardsson, Monika Fagevik
hos dåvarande civil- och bostadsminister
emot att ta mig an nya utmaningar, lära känna
Olsén, Påvel Lindberg och Anne Söderlund. Stefan Attefall.
en ny yrkesgrupp och deras villkor på
www.wcpt.org/congress
arbetsmarknaden, säger Mardjan Dubois.
38
FYSIOTERAPI 8.2016
www.fysioterapeuterna.se
FOTO: PRIVAT
Reflekterat
Ingrid Loved
leg. sjukgymnast vid Fysioterapin NÄL
idétransportör vid Innovationssluss Västra Götaland
Från kreativ ådra till hjälpmedel
min pappa växte upp under knappa omständigheter i det som
idag är Tjeckien. Det mesta som behövdes gjorde man själv. Så
fortsatte han hela sitt liv. När han dog var hans garage fullt av
lagade och egentillverkade ting. Stolt kan jag i mitt fall säga att
äpplet inte faller långt från trädet. Otaliga är de elektroniska och
andra prylar under mitt liv som har tagits isär och detaljstuderats,
och ibland lagats. En cd-spelare lagades med gummiband och
har fungerat tills ett nytt gummiband behövde sättas dit.
Som fysioterapeut får man ofta gräva fram sin kreativa ådra.
Ingen patient är den andra lik, tusentals omständigheter gör att
det inte finns några standardbehandlingar att ta till. Det är ju det
som är så underbart fascinerande och spännande med detta yrke.
Att tillsammans med patienterna hitta fram till det som fungerar.
för 10 år sedan störde jag mig på de PEP-hjälpmedel som fanns
på ”mitt” sjukhus. Vi hade PEP-flaskor som gamla damer inte
orkade hålla själva, patienter drack av vattnet eller hällde det över
sig, extrajobb krävdes för att hämta flaskor och rengöra dem.
PEP-masker var dyra och för få, PEP-piporna bestod av många
delar, var komplicerade att rengöra, ta isär och sätta ihop – ja ni vet.
Så den lilla uppfinnaren i mig tänkte till, fick fram en ”önske-PEP”,
skickade in en liten skiss till sjukhusets lilla idé-organisation.
Efter ett tag fick jag en liten peng och ett telefonnummer. Jag
Min arbetsgivare tänker införa
tobaksförbud på arbetstid.
Jag får inte ens ta en prilla,
då jag är på landstingets mark.
Får de verkligen förbjuda detta?
SVAR Ja, det får arbetsgivaren. En av de
viktigaste arbetsrättsliga principerna ger
arbetsgivaren rätt att leda och fördela
arbetet. Men eftersom ett tobaksförbud
under arbetstid påverkar dig under din
arbetsdag är det en sådan viktig föränd-
FYSIOTERAPI 8.2016
så är det något som inte funkar – skapa, förbättra, hitta på!
Det är möjligt att göra sjukvården bättre för både patienter
och personal. Och vi sitter på värdefull erfarenhet och oerhörd
kunskap!
Har du en fråga du vill få publicerad tillsammans med svar i tidningen.
Maila: [email protected]
ring att arbetsgivaren är skyldig att
förhandla med facket, innan en sådan
regel införs.
Att en arbetsgivare som arbetar med
hälso- och sjukvård inför tobaksförbud på
arbetstid är inget konstigt i sig. Däremot är
den rast du enligt arbetstidslagen har rätt
till efter fem timmars arbete din egen tid.
Om du då väljer att byta om och lämna
arbetsgivarens mark kan arbetsgivaren
inte förbjuda dig att använda tobak. En
rast på minst 30 minuter räknas inte in
i arbetstiden, det är alltså tid du själv för­
fogar över. Till arbetstiden räknas däremot
de kortare pauserna som du har rätt till
utöver den lagstadgade rasten. Under en
sådan paus kan arbetsgivaren förbjuda dig att
använda tobak.
FOTO: EVA DALIN
FRÅGA FACKET
ringde telefonnumret, fick kontakt med ett fristående uppfinnarprojekt som hette Grensebroen. De hjälpte mig framåt genom att
knyta ihop mig med en lång rad människor med olika kompetenser, personer som satt på pengapungar (Almi, VGR), patentbyrå och så vidare. När det fantastiska projektet Grensebroen
gick i en alldeles för tidig och sorglig grav, innan min PEP-aid
var klar 2010, fick jag av en slump reda på att Västra Götalandsregionen (där jag är anställd) börjat bygga upp en innovationsverksamhet som kanske kunde hjälpa mig vidare. Och det ville
de! Till på köpet fick jag jobb som idétransportör och fick på
deltid möjlighet att också hjälpa andra med superbra idéer för
sjukvården att bli verklighet. Tala om att saker och ting kan
klicka och falla på plats!
Sedan förra året har min lilla produkt, ett PEP-hjälpmedel som
heter PEPaid, tagits omhand av ett företag som i sin tur börjat ta
ut den på marknaden. Jag är jättestolt över att min ”baby” har
vuxit upp och nu är ”på riktigt”. Till och med en liten royalty har
kommit till mig.
Pia Stråle, förbundsjurist.
39
SEKTIONSNYTT
www.fysioterapeuterna.se/sektioner
Öppet hus i Östergötland
Andning & cirkulation
Markera 6–7/3, 2017 i almanackan!
Då anordnar vi en kurs i grundläggande
respiration för fysioterapeuter. Under året
planerar vi även en utbildningsdag för de
som arbetar med GUCH och i november blir
det en tvådagarsutbildning på avancerad
nivå för de som arbetar på IVA.
Ergonomi
Välkommen att nätverka och sprida kunskap
via våra sociala medier. Vår facebookgrupp
heter ”Fysioterapeuternas Ergonominätverk”
Vår twitterprofil är: @ErgonomiSE
På vår hemsida finns också nyheter.
Tillsammans når vi ännu fler som är intresserade av att skapa en sund arbetsmiljö.
Hör gärna av dig om du har fler idéer.
Fysisk aktivitet
& idrottsmedicin
Anmälan öppen till certifieringskurs A:
21–23/10, Karlstad, MSI – länd/höft:
26–27/11 Göteborg. Save the date!
Kongress 2017, 24–25/3: Return to activity
på Courtyard by Marriott i Stockholm.
Key-notes: Enda King, Paul Hodges,
Clare Ardern. Anmälan öppnar 1/11.
Håll utkik på vår hemsida.
Habilitering & pediatrik
Hab&Ped dagarna 2017 sker i Stockholm
26–27/1. Håll utkik på hemsidan efter
programmet! Temat är flerfunktionshinder.
Föreläsningar om andningsgymnastik,
smärta och tonus mm. Hela fredagen 27/1
ägnas åt 24 hrs positionering med Elisabeth
Rodby Bousquet. Begränsat antal platser.
I höst skickar styrelsen ut en medlemsenkät
via mail om ev. namnbyte för sektionen.
Kvinnors hälsa
Uppdaterade riktlinjer för bäckensmärta
finns på www.fysioterapeuterna.se/riktlinjer
40
Vi har ett upprop från en medlem om
intresse för att ta fram fysioterapeutiska
riktlinjer vid urininkontinens. Vill du delta
i ett sådant arbete? Välkommen att kontakta
styrelsen! Sektionen önskar alla en fortsatt
fin höst.
FOTO: EMANUEL ÖBERG
ERGONOMI Under Fysioterapins Dag den 8 september bjöd Sektionen för Ergonomi och
Distrikt Östergötland in till Öppet hus i Linköping. Rubriken var ”Vi sätter Östergötland
i rörelse” och åhörarna (allmänhet, fysioterapeuter, studenter) bjöds på föreläsningar
om fysioterapi, ergonomi, arbetsmiljö, fysisk aktivitet och träning. Dagen avslutades
med en paneldebatt och ett informellt mingel.
Ortopedisk Manuell Terapi
Nästa OMT/FYIM-kongress sker 24–25/3,
2017 på Courtyard by Marriott i Stockholm.
Keynote speakers är Paul Hodges, Enda
King och Clare Ardern. Håll utkik på hemsidan för anmälan.
Mental hälsa
Reumatologi
Tack för ett givande höstmöte med spännande diskussioner i samband med Riita
Keskinen-Rosenqvists föreläsning. Nu
planerar styrelsen sitt arbete inför förbundets kongress samt nästa års utbildningsdag tillsammans med Smärtsektionen.
Kolla vår hemsida.
Nu har vi påbörjat arbetet inför Fysio­
terapi 2017. Vi i styrelsen vill gärna ha in
synpunkter från dig på ämnen/uppslag.
Mejla dina idéer till:
[email protected]
Mekanisk Diagnostik
& Terapi
Boka in nästa års höjdpunkt redan nu. Vi
firar 25 år! Vår jubileumskonferens med ett
fullspäckat program sker 31/3–1/4 2017 i
Västerås. Flera stora internationella namn
är redan bokade. Besök vår hemsida för
mer info. Där finns även länk till Dagens
Medicins artikel om Eva Ekesbos och
Anders Bergströms presentation på förbundets seminarium i Almedalen.
Neurologi
Ansökan till sektionens stipendium ska
skickas in senast 15 november. För mer
information om stipendium och kurser
inom området besök sektionens hemsida.
Ortopedisk-kirurgisk
rehabilitering
Utbildningsdagen 2017 sker fredag 27/1
på Palace i Brunnsparken, Göteborg och
har temat ”Från idrottsskada till knäprotes”. Föreläser gör ortopeder och fysioterapeuter. Reducerad deltagaravgift för
medlemmar. Max 40 deltagare, först till
kvarn. Se hemsidan för anmälan och
ytterligare info.
Smärtsektionen
Vi anordnar kongress 10–11/3, 2017 tillsammans med Sektionen för Mental hälsa.
Håll utkik efter inbjudan och program på
vår hemsida. Där kan du också läsa om
”Second pain science in motion” som
arrangeras 24–25/3, 2017 i Stockholm.
Veterinärmedicin
Tack alla medlemmar som skapade en
lyckad aktivitetshelg i Enköping i oktober
och för ett fint firande av vårt 20-års
jubileum! Glöm inte att besöka vår
hemsida! Uppdatera din mailadress på
www.fysioterapeuterna.se/minsida så
får du all information vi skickar ut.
Äldres hälsa
Vill du anordna en aktivitet, exempelvis en
föreläsning för en grupp fysioterapeuter?
Ansök om aktivitetsbidrag från sektionen
Äldres Hälsa. För info se hemsidan.
Studentsektionen
Styrelsen läste under möteshelgen
24–25/9 igenom propositioner och
motioner inför kongressen i november.
Vi kommer väl förberedda för att på
bästa sätt representera studenternas
intressen med våra åtta mandat.
FYSIOTERAPI 8.2016
www.fysioterapeuterna.se
LOKALA OMBUD
KALENDARIUM
(Kontakta ditt lokala ombud först!) www.fysioterapeuterna.se/ombud
Förbundsaktiviteter
Blekinge • Kontakta Distrikt Blekinge
via www.fysioterapeuterna.se/distrikt
1 november
Dalarna • Pia Ohlsson
e-post: [email protected]
arbete: 0768–37 57 02
Stockholm • Aina Blom
e-post: [email protected]
tel: 0707–63 01 29
• Mikael Malmén, (företagare)
e-post: [email protected]
arbete: 08–611 92 62
Gotland • Kontakta distrikt Gotland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Sörmland • Kontakta distrikt Sörmland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Gävleborg • Eva Matton
e-post: [email protected]
arbete: 070–200 33 59
Uppsala • Kontakta distrikt Uppsala via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Halland • Kontakta distrikt Halland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Jämtland/Härjedalen
• Monica Berg
e-post: [email protected]
Jönköping • Agneta Siebers
e-post: [email protected]
tel: 036–32 18 76 mobil: 073–557 86 57
Kalmar • Hanna Kristelius
e-post: [email protected]
arbete: 0491–78 27 83
Kronoberg • Mattias Cloodt
e-post: [email protected]
arbete: 0767–20 79 44
Norrbotten Kristina Larsson
e-post: [email protected]
arbete: 0920–28 20 12
mobil: 070–325 62 46
Skåne
• Terttu Lempinen
e-post: [email protected]
arbete: 046–17 17 26
• Anna Österblad
e-post: [email protected]
arbete: 0411–99 54 44
Postadress: Box 3196,
103 63 Stockholm
Besöksadress:
Vasagatan 48
Tel ( växel ): 08–567 06 100
mån–fre 8.30–17.00
(lunchstängt 12.00–13.00)
E-post: [email protected]
Webbplats: www.fysioterapeuterna.se
FYSIOTERAPI 8.2016
Värmland • Mariann Rehult
e-post: [email protected]
tel: 0733–92 04 68
Västerbotten • Kajsa Hedin
e-post: [email protected]
arbete: 090–785 71 15
mobil: 070–785 50 39
Västmanland
• Kontakta distrikt Västmanland via
www.fysioterapeuterna.se/distrikt
Distrikt Kalmar har årsmöte i Oskarshamn
7 november
Distrikt Västerbotten anordnar medlemsmöte
genom videokonferens inför förbundets
Kongress 2016
10 november
Företagarrådet har videokonferensmöte
16 november
Facklig grundkurs i Jönköping arrangeras
av Distrikt Jönköping
19-20 november
Förbundets högsta beslutande organ;
Kongress 2016 går av stapeln på Quality
Hotel Friends i Solna.
23 och 30 november
Saco ordnar seminarium i Stockholm för
lönesättande chefer med inslag av impro­
visationsteater och interaktiva övningar
Västernorrland • Elisabeth Haraldsson, Sundsvall
e-post: [email protected]
arbete: 060–18 15 43
23 november
Västra Götaland
• Abdol Vazae
e-post: [email protected]
arbete: 073–663 6889
23 november
Örebro • Åsa Eliasson
e-post: [email protected]
tel: 019–602 03 37 (tisdagar/fredagar)
mobil: 076–81 78 100
Östergötland • Albert de Haan, Linköping
e-post: [email protected]
mobil: 0705–902 085.
Facklig grundkurs arrangeras av
Distrikt Västmanland i Hallstahammar
Årsmöte i Göteborg för
Distrikt Västra Götaland
KONTAKTA MIG!
Jag är är kommunikationsansvarig
på Fysioterapeuternas
kansli och ansvarar för
informationen på dessa sidor.
Kontakt:
Tel: 08–567 06 117
[email protected]
Medlemsjour
Telefon: 08–567 06 100
Telefonjour: 9–12 månd–fred
(ej tisdagar)
Medlemsregistret,
prenumeration och ekonomi
Telefon: 08–567 06 150
[email protected]
Företagarjour
Telefon: 08–567 06 100
Måndag, onsdag och torsdag kl. 9–12
[email protected]
[email protected]
Alla kontaktuppgifter hittar du på:
www.fysioterapeuterna.se/kontakt
(Kansliet personal, ombudsmän
och förbundets olika råd)
41
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
KURSER
EVENEMANG/KONGRESSER
Datum
Ort
Kurs och workshop i rörelsekontroll Länd-Höft enligt Sahrmann´s MSI
26-27 november 2016
Göteborg
”Shoulder rehabilitation” med Ann Cools
27-28 januari 2017
Haninge
Information och anmälan se www.OMTsweden.se
ÖVRIGA KURSER
Klinisk resonemang
Praktiskt inriktad kurs om smärta, funktion och
motorisk kontroll ländrygg-höft
Praktiskt inriktad kurs om smärta, funktion och
motorisk kontroll nacke-skuldra
OMT-UTBILDNING
Datum
(OMT 1-kurser för leg. fysioterapeuter och fysioterapistudenter termin 6)
Ort
OMT 1 Nedre
2-4 nov, 17-18 nov, 1-2 dec 2016
Västerås
OMT 1 Nedre
10-12 feb, 18-19 mars, 6-7 maj 2017
Umeå
OMT 1 Nedre
8-10 mars, 6-7 april, 11-12 maj 2017
Lund
OMT 1 Övre
27-29 okt, 24-25 nov, 8-9 dec 2016
Stockholm
OMT 1 Övre
15-17 feb, 9-10 mars, 30-31 mars 2017
Västerås
OMT 2
jan 2017-juni 2018
Göteborg
OMT 2
jan 2017-maj 2018
Haninge
OMT 2
jan 2017-maj 2018
Lund
OMT 3
jan 2017-maj 2018
Haninge
Info samt anmälan av ovan OMT-kurser till aktuell lärare, se www.OMTsweden.se!
Umeå
11-12 maj 2017
Umeå
Ultraljudskurser | Hands-onsweden(www.hands-onsweden.se)
Hands-on B fördjupningskurs nedre extremiteter
24-25 november 2016
Hands-on A introduktion nedre och övre extremitet 17-18 januari 2017
Hands-on B fördjupningskurs övre extremitet
9-10 februari 2017
Hands-on B fördjupningskurs nedre extremitet
14-15 mars 2017
Hands-on C repetition och examen
19-20 april 2017
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Stockholm
Muskuloskeletal Ultraljudsdiagnostik(www.ultraljudsdiagnostik.info)
Steg 3 Fördjupning övre extremitet
29-30 november 2016
Steg 1 Introduktionskurs
31 januari - 1 februari 2017
Steg 2 Fördjupning nedre extremitet
2-3 februari 2017
Steg 4 Reptition/examination
April/maj 2017
Linköping
Linköping
Linköping
Linköping
Klinisk Neurodynamik
Klinisk Neurodynamik - Lower Quarter
Klinisk Neurodynamik - Upper Quarter
Haninge
Haninge
28-29 maj 2017
21-22 maj 2017
KI UPPDRAGSUTBILDNING
Konferenser för dpigi
inom fysiotera
Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa
7-8
februari
OPTIMERAD STROKEREHABILITERING
Socialstyrelsen om arbetet med att revidera de nationella
strokeriktlinjerna
Anna Lord, projektledare, Socialstyrelsen
Framgångsfaktorer som leder till ett lyckat teamarbete
– årets strokeenhet 2014 ger dig verktygen du behöver
Lena Blomgren, undersköterska &
Therese Olsson, sjukgymnast, Köpings sjukhus
FRAMTIDENS FOLKHÄLSA
18-19 feb 2017
16-17
november
Så blev Nynäshamn årets folkhälsokommun
Cathrine Bohlin, folkhälsosamordnare, Nynäshamns kommun
Unik webbaserad utbildning
LÄS MER:
ki.se/uppdragsutbildning
Magisterutbildning
i demensvård för fysioterapeuter
och arbetsterapeuter, 60 hp
• Modernastrategierförattmötapersonermed
Karolinska Institutet
demensochderasbehov.
88x112
• Utvecklaevidensbaseradeffektivvård.
• Kortaföreläsningar,seminarierochdiskussioner
viawebbaseradlärplattform.
• Flexibelt-arbetasamtidigtsomdukompetensutvecklardigpåhalvfart.
• Studiernakopplastilldittegetkliniskaarbeteoch
kantillämpasdirektpåarbetsplatsen.
Internet & sociala mediers påverkan på barn & unga
Johnny Lindqvist, expert inom unga & internet, MEC
www.conductive.se
42
Information och anmälan:
ki.se/uppdragsutbildning
KI_fysioterapi_88x112_nr8_2016.indd 1
2016-09-26 13:17:17
FYSIOTERAPI 8.2016
KURSER
Fördjupa dina kunskaper
Utvecklas
Få nytändning
.
A
kurs är att vä
å
g
xa
tt
Kurser kvar 2016
B-kurs
Sthlm 23-26 november
Ystad 7-10 december
Svenska McKenzieinstitutet erbjuder ett kursutbud
från grundläggande kunskap om MDT till certifierad examen på en hög nivå. Våra kursledare
har internationell lärarexamen och är aktivt
verksamma inom MDT.
Anmäl dig idag och hitta inspirationen och
glädjen i ökad kunskap!
Kursprogram 2017
A-kurs, Lumbalryggen
år efter din
Fram till ett
du
texamen får
fysioterapeu
t
at
b
2 000 kr i ra
kurs i
på din första
!
ut
tit ets regi
McKenzieins A-C-kurserna)
st
(gäller enda
Gbg 25-28 januari
Gbg 5-8 april
Stockholm 26-29 april
Ystad 17-20 maj
Gbg 13-16 september
Sthlm 4-7 oktober
Sthlm 8-11 november
B-kurs, Cervikal- och
Thorakalryggen
Sthlm 19-22 april
Gbg 11-14 oktober
Sthlm 22-25 november
Ystad 6-9 december
VÅRTERMINEN 2017
Uppdragsutbildningar i Neurovetenskap
Akut neurosjukvård, 15 hp
Bilkörningsförmåga vid neurologisk
sjukdom och hjärnskada –
multiprofessionella perspektiv, 7,5 hp
Stroke – ett interprofessionellt
vårdprocessperspektiv, 15 hp
C-kurs, Avancerad problemlösning lumbalrygg + nedre
extremitet
Sthlm 15-18 mars
Gbg 4-7 oktober
D-kurs, Avancerad problem-
lösning cervical- och
thoracalrygg + övre extremitet
Sthlm 4-7 april
Gbg 29/11 - 2/12
Examen
Sthlm 20 maj
Göteborg 25 november
mckenzie.se/vardgivare
Inspirerande
nya kurser!
Otago Exercise Programme
För dig som arbetar med patienter med fallrisk och vill
lära dig en evidensbaserad metod för att minska risken
för en fallolycka med 35%.
Vardagsförflyttningar
För dig som håller utbildningar i Ergonomi och
Förflyttningsteknik på din arbetsplats och behöver
ökade kunskaper eller ny inspiration.
Ytterligare information och ansökningshandlingar
www.sahlgrenska.se/su/utbildning
Kurserna vänder sig till Leg. Sjukgymnast/Fysioterapeut
och Leg. Arbetsterapeut.
Gunnel Carlsson, Universitetslektor
[email protected], tel: 031–342 37 43
För aktuella kursdatum och anmälan se
www.sakersenior.se.
Annika Särnström, kurssekreterare
[email protected], tel: 031–342 12 29
På förfrågan genomför vi kurser i hela Sverige.
Kursavgift: 10 000 kr/ 7,5 hp, 20 000 kr/ 15 hp
Sista anmälningsdag: 15 november 2016
i mån av plats kan anmälan tas emot fram till kursstart
FYSIOTERAPI 8.2016
Säker Senior AB
www.sakersenior.se
076-249 32 00
Kunniga och
engagerade
föreläsare!
43
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
KURSER
Est. 1974
Ackermann College
Basal Kroppskännedom
Grundläggande funktioner för
vardagens aktiviteter och möten
Nyheter och information: www.ibk.nu
Strukturell Osteopati och mjuk Kiropraktik
Klinisk intensiv kurs i behandling och diagnostik
• Beprövat:
Erfarna lärare och kursdeltagare från hela
världen
• Intensiv:
5 dagars klinisk kurs
• Individuell: Max. 7 deltagare /
instruktör för snabbare inlärning
• Målinriktad: Diagnostik och exakta HVLA tekniker
ortopedmedic in ska
in stitutet
Förbättra Dina behandlingsresultat nu, tekniken
kan användas direkt efter kursen!
För vidare kursinformation och kursanmälan besök vår hemsida
avancerad manuell terapi (amt)
www.ackermann-institutet.se
ortopedmedicinska.se
Ackermann College
Sturegatan 50 I Stockholm I Sweden
Sweden: +46 8 6620402
 [email protected]

-Ortopedmedicinsk diagnostik och behandling
-Ledmobilisering
-Differentialdiagnostik
-Avancerad mjukdelsteknik
KURS I MUSKULOSKELETAL
ULTRALJUDSDIAGNOSTIK
Nästa - Introduktionskurs, steg 1.
12-13/11
Steg 2, övre
10-11/12
Steg 2, nedre
21-22/1-17
Introduktionskurs, steg 1.
4-5/2-17
Steg 3 med examination
25-26/2-17
För fler datum och mer
information, besök fysioultra.se
Hypnos
Grundkurs för
leg. yrkesutövare inom
vården startar 20/1 2017.
Svenska föreningen för Klinisk Hypnos.
Info: www.nilsnorrsell.se
44
Tinnituskurs i Linköping 2-3 feb 2017
Grundkurs yrsel i Linköping 4-5 maj 2017
Du kan även anordna kurs på valfri ort.
Läs mer på vår hemsida!
www.teamvertigo.se
Akupunktur för behandling av smärta!
Kvinnohälsa, Stressrelaterad ohälsa, Öron, Triggerpunkter
Information om kurser samt anmälan: www. akabutbildning.com
[email protected] tel 0346-361 00
Utbilda
digi Stockholm,
i Stockholm,
Göteborg,
Malmö,
Utbilda dig
Göteborg,
Malmö,
Halmstad,
Falun,
Östersund,
Luleå
och
Kalix
Falun, Gävle, Umeå, Luleå och Kalix.
MediYoga Institutet. Läs mer:
www.mediyoga.se 08-21 03 30
FYSIOTERAPI 8.2016
KURSER
Sveriges bästa kurser i manuell terapi
ReSet 16/9
NYHET!! Dropp intensiv! 11-12/11 NYHET!!
Läs mer på spinalapproach.com
RGRM®
Nyfiken på RGRM?
Upplysningar om kurser ring leg. sjukgymnast
Magnus Liljeroos, 0707-38 71 14, [email protected]
PLATS & ETABLERING
TILL
SALU
Kollega sökes
annons88x25.indd 1
ETABLERINGSRÄTT
BELÄGEN I ÖSTERSUND
Vi söker dig – fysioterapeut med egen etablering
ÖVERLÅTS
2014-01-20 18:44
eller auktorisation inom smärta / psykosomatik.
För information kontakta:
Lena Weinstock-Svedh 063-142 474
[email protected]
Britta Hjalmars 070-253 02 30
[email protected]
Vi har ett gott rykte och brett kundunderlag och
vi behöver bli flera fysioterapeuter.
För mer information kontakta Zorica Norstedt på 08 – 662 80 11 eller
på [email protected] · www.stureplanssjukgymnastik.se
TILL SALU
Sista anbudsdag: 16-11-10
Våra nya fräscha lokaler erbjuder välutrustade
behandlings-, styrke och gruppträningsrum samt
en härlig atmosfär för patienter och personal.
Sjukgymnastetablering i Borlänge/Dalarna
Sista anbudsdag 18 november 2016
E-AVROP CPV KOD: 85142100
INFO: Lena Bylin Diffner, 0709-69 21 62, [email protected]
Aleris Rehab söker
fysioterapeut/sjukgymnast
Läs mer på
aleris.se/jobb
Våren 2017 öppnar Aleris Rehab en ny basenhet med primärvårdsrehabilitering i Flemingsberg, i
närheten av KUS Huddinge. Vi etablerar oss i ett expansivt område med många nya bostäder och
arbetsplatser och en knutpunkt till Stockholm Syd. Vi söker fysioterapeuter/sjukgymnaster som
tillsammans med arbetsterapeuter och dietister vill vara med och bygga upp och utveckla verksamheten. Välkommen med din ansökan!
För mer information:
Kontakta Monica Löfving 08-409 151 96 eller Birgitta Noréus 08-409 151 99
Aleris är ett privat vård- och omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom sjukvård, äldreomsorg och psykisk hälsa i Sverige, Norge och Danmark.
www.aleris.se
FYSIOTERAPI 8.2016
45
ANNONSER
Annonskontakt: Gabrielle Hagman, 08–23 45 34, 0736–27 79 84, [email protected]
PLATS & ETABLERING
Är du på jakt efter något nytt?
MEDPRO REHAB EXPANDERAR! VI SÖKER FYSIOTERAPEUTER/SJUKGYMNASTER
I dag driver vi tre rehab enheter i Vänersborg, Alingsås och Lilla Edet. Rehab teamet består av tio personer och i oktober
startar vi upp vår fjärde rehab enhet i Trollhättan. Vi söker därför nya kollegor till våra enheter.
Kontakta oss för mer information:
Semir Facic, Verksamhetschef [email protected] Tel 0761-894 191
VITTANGIGRUPPEN I VÄLLINGBY
söker nya medarbetare/efterträdare
Om du är auktoriserad/har etablering: Hör av dig!
Vi söker även dig som magisterstuderar för auktorisation och som
vill vikariera några dagar i veckan under studietiden.
Kontakt: EvaKarin LennartsonÅström, [email protected], 0707–472 372
Vi söker nya medarbetare
BROMMA
Nu arbetar vi i helt nya lokaler med mycket
goda gruppträningsmöjligheter. Är du
specialist med auktorisation eller har egen
etablering är du välkommen att höra av dig.
Kontakta Mats Månsson på: [email protected]
till salu
Hela annonsen hittar du på hemsidan www.medpro.se
Sjukgymnastetablering
i Älvsbyn / Norrbotten
Sista anbudsdag 11 nov 2016. Norrbottens Läns Landsting
Sälja etablering, fysioterapeut
Info: Ove Backteman 0929–13590 email: [email protected]
ANSÖK
NU!
SJUKGYMNASTETABLERING
TILL SALU I NORRKÖPING
Sista anbudsdagen 1 december 2016. GÅ IN PÅ: www.opic.com
INFO: Lena 0707-39 77 13, E-POST: [email protected]
Privatpraktiserande sjukgymnast/Fysioterapeut sökes till
väletablerad klinik vid Medborgarplatsen i Stockholm
Gymanläggning och annan utrustning ingår.
Gymanläggning
och annan utrustning
ingår.nr:
Sista
anbudsdag: 161128
Sista anbudsdag:
161128 Diarie
1603305
Diarie nr:
1603305
Region Skåne/aktuella
upphandlingar
Region
Skåne/aktuella
upphandlingar
Förinfo
info
kontakta
Anne
Svärd
8934666
För
kontakta
Anne
Svärd
076076
8934666
Omfattning: 4 dagar/vecka.
Ring Christer Engman 070-638 14 47 eller
maila till [email protected]
Läs mer om oss på: www.rehabgruppen.nu
PRODUKT
EVIDENSBASERAD STEGRÄKNING SOM GER RESULTAT
Validerade stegräknare och en vetenskapligt baserad webbtjänst för
FaR®. Läs mer på keepwalkingmedical.se och keepwalking.se.
Snart kan du annonsera nyh
ets
i Fysioterapis nyhetsbrev.
b
Kontakta Gabrielle Hagman för mer info
08–23 45 34, 0736–27 79 84
re
v
www.skanlab.se
[email protected]
sadel
• Hälsosam rörelse
• Bra hållning
• Lämplig för alla stol
Erbjuda -35% (en model)
Med kod: FYSIOTERAPI
46
0525 36915
Skanlab 25 Bodywave® • Skanlab Laser™ • Elektroterapi • Stötvåg • Service • Finans
www.humantool.se
Kroppen får motion
FYSIOTERAPI 8.2016
PRODUKT
Unik laserteknik MLS
®
TVÅ
SYNKRONISERADE
VÅGLÄNGDER
LASERKURS
25 NOV ARTRO CLINIC
I STOCKHOLM
905 nm
Pris 66 000 kr
+ moms
BOKA BESÖK,
DEMO & KURS
Leasing
1 257 kr/mån 5år
1 924 kr/mån 3år
10% restvärde
+ moms alla priser
LÅNA EN LASER &
PROVA PÅ KLINIKEN
www.optilaser.se
0650-18609
808 nm
Många färdiga program för muskler,
leder, ligament & nerver m.m.
OPTILASER.SE
FYSIOTERAPI 8.2016
47
böcker
Text: Lois Steen
Vinn bok om specifik
träning vid stress
I en ny bok beskrivs hur man kan designa träningsprogram
för olika former av stressrelaterade besvär. I samarbete
med Sisu idrottsböcker lottar vi ut tre exemplar!
Helena Bellardini och Michail Tonkonogi har skrivit en ny bok
för öka kunskapen om hur träning kan förebygga och behandla
stressrelaterad ohälsa. Den ger också praktisk och konkret
handledning i hur man utformar effektiva och evidensbaserade
träningsprogram för personer med stressrelaterad ohälsa.
Boken riktar sig till den som i sin vardag arbetar med hälso­
inriktad träning, såsom fysioterapeuter, personliga tränare,
sjukvårdspersonal. Den kan också vara av intresse för den som
pluggar till fysioterapeut och andra hälsoinriktade utbildningar.
Vill du delta i utlottningen?
Skicka ett mejl med ditt namn och din postadress till
[email protected] senast den 4 november.
Ange att det gäller Boklotteriet.
Titel: Träna bort den stressrelaterade ohälsan
Författare: Helena Bellardini, Michail Tonkonogi
Förlag: Sisu Idrottsböcker, 2016
KOM TILL RO MED SOMNAS
KEDJETÄCKE®
Hjälpmedel för att
hantera ångest &
sömnsvårigheter
Självreglering för
ökad känsla av
lugn & trygghet
Fyllningen i vårt Kedjetäcke ®
Somna
gör att täcket följer kroppens
konturer och ger en tydlig
88x112
återkoppling på dess gränser.
Täcket har en 2 i 1-funktion;
En taktil sida och en sida
med jämt tryck. Kedjorna ger
en omslutande känsla och
tyngden och trycket stimulerar
muskel-, led- och balanssinnet
vilket ökar kroppskännedomen – du blir mer grundad.
ToeOFF®
Möter du någon som
har DROPPFOT?
En del patienter med
droppfot behöver extra stöd
för att bibehålla balans, orka
gå längre och känna trygghet.
Inom ToeOFF-Familjen
finns en rad olika komposit
Ankel-Fot-Ortoser (C-AFO)
med olika stabilitetsgrad.
Vi har flera typer av skenor
eftersom patientens behov
och skillnader är så olika.
Det gemensamma målet
är att få tillbaka/bibehålla
styrka, rörlighet, balans och
självständighet!
Läs mer på camp.se!
Kontakta oss för att boka kostnadsfri rådgivning & utbildning!
Tel: +46 (0)31-301 17 20 | [email protected] | www.somna.se
48
Vill ni veta mer? Kontakta kundsupport
042-25 27 01, [email protected]
FYSIOTERAPI 8.2016
KRYSSET
Kryssa rätt och vinn 2 biobiljetter! Svara senast 10 november 2016.
Maila lösningen från den gula raden, ditt namn och din adress till [email protected]
och delta i utlottningen av 2 biobiljetter!
KOMMER
FRÅN
LEJON
SELFIE
INGÅR
I EN
LEK
KAN HA
SÖKER
LÅNGT
SIG
TILL
GÄRNA
GATA
TILL TORG
BEHÖVER
ÖVERTALAS
INDONESISK Ö
FLÄRDFRI
MUSKEDUNDER
STANNAR
STÖRRE I
LÄRA OM
KROPPARS
RÖRELSE
EXTRA
RANDAS
RAKA
INBILLAD
ERSÄTTER
KÖTT
FRÅGA
SIG
VID GOD
VIGÖR
GRUPP I
DJURRIKET
SPELAS
PÅ
HAWAII
FÅR FOLK
ATT
FLYTTA
KLABB
BÖRJADE
TA SLUT
SÄGS HA
PLÅTMAGE
LÄTT
SÖMN
GALNA
KO-SJUKAN
FÄRGGRANN
FIGUR
TILLSTÅND
FEL
IDEOLOGI
AVKASTA
KLYKA
TA SIG
FRAM MED
TUBER
VÅTT
GÅR MISSNÖJD FÖRENINGSMEDLEM
PÅVERKAS
AV
BÖRDA
GIFT
ENGELSK
ARTIKEL
FÖRLÅT
KAN EN
GRODA
VARA
UTGÖR
HAR EN
OCH
ANNAN
ROSA
© ORDSMEDJAN
YVAS
HAFT
HJÄRTA
ATT
PYSER EJ
HAR
MÅNGEN
UTBRÄND
PACINO
BÖR VARA
SKÄRPT
DARR
VINSTMASKIN
BONDE
SLÅS
OVANIFRÅN
RESEDOKUMENT
SES PÅ
ÅK FRÅN
HAAG
PRIVAT
INFORMATIONSRESURS
LEDER
INTE
SÄLLAN
TILL KÖP
BLIR
SVALT
LÖSAKTIGHET
FÄSTE
ÄR
ÄR EN
CALZONE MODERNA
TROLL
SLAPPA
KÅRE
LÄGGER
NOG
TRÖTT
DRYCK
FÖR
MODERNA
PAPPOR
SPANIEN
SKYDDANDE
HÖLJE
METALL
SE DÄR !
UPPSATS
KÖRT
OMKULL
ÄR OFTA
BOK
HAR
BLÅ BÄR
ÄLDRE
TAL
PENDYL
RUSA
HAR
SEGT
VIRKE
FÄRG PÅ
KINDEN
DE BESTÅR AV
KALKSTEN
BOKSTAV
RIKTNING
KAN
STJÄRNOR
SES I
FARMEN
INDISKT
MUSIKSTYCKE
SJUNKIT
SAKTA
MUTBAR
NÅGRA
STÄRKANDE
TIMMAR
I VECKAN
HAR VÄLDIGT
MÅNGA MÄRKEN
Rätt lösning i nr 7–16: FÖR PEDALPENDLARE • Vinnare: Anna Näsström i Lund.
FYSIOTERAPI 8.2016
49
KRÖNIKA
Att träna är bara halva lösningen
en av mina vänner vägrade. Läkaren ville ge
honom tabletter. Han hade gjort en brutal
krasch in i den berömda väggen och hamnat långt under isen. Men svaret var ett
rungande nej. Några tabletter blir det inte.
– Vad blir det då? undrade jag.
– Träning, säger han. Jag springer varje
dag. Saker och ting faller på plats då. Det
går långsamt, men det går framåt.
FYSIOTERAPI
Postadress:
Box 3196, 103 63 Stockholm
Besöksadress:
Vasagatan 48
Tel (vx): 08–567 06 100
[email protected]
Tidningen Fysioterapi
ges ut av Fysioterapeuterna
50
Han är väl ett levande exempel på det
forskningen länge kunnat påvisa, men
som ändå inte blivit en självklar standardbehandling: att fysisk aktivitet kan vara
lika bra som kognitiv beteendeterapi eller
läkemedel vid depression.
Agneta Persson
reporter
att motionen fungerar
för min vän. Men jag tänker att han faktiskt
bara fixar halva lösningen. Vi kan träna
oss friska och starka – eller pilleräta oss
mer stresståliga med för den delen – men
om arbetslivet inte möter upp med en
motprestation? Om våra arbetsplatser
fortsätter halta fram i sjuka spår? Då
kommer vi fortsätta vara fula siffror i larm­
rapporterna. Vi blir vältränade och gladare
– men förr eller senare sjuka igen. Även
den bästa bil går sönder om vägarna är
tillräckligt dåliga.
När jag skriver det här tävlar mer än
6 000 arbetsgivare om vem som kan vinna
floskeltoppen på Arbetsförmedlingens
hemsida. I sina platsannonser söker de
folk som är ”stresståliga” och fixar ”högt
tempo”. Tänk er 6 000 annonser som
i stället efterlyser förmågor som ”kan sätta
stopp” och ”vet hur man säger nej”? Eller
”kan ta det lugnt och emellanåt tillåta sig
att ha improduktiva dagar”? ”En fördel
om du kan lata dig ibland”?
Det kunde i varje fall vara en bra början.
det är fantastiskt
Chefredaktör & ansvarig utgivare
Lois Steen
Tel: 08–567 06 104, 0709–286 104
[email protected]
Reporter
Agneta Persson
Tel: 08–567 06 103, 0709–286 103
[email protected]
Grafisk form
Malcolm Grace AB
Göran Hagberg
Tel: 08–642 18 60, 0704–95 74 54
[email protected]
Tryck
Lenanders Grafiska AB, Kalmar
ISSN 1653-5804
TS-kontrollerad upplaga: 12 900 (2015)
FOTO: GUSTAV GRÄLL
H
ar ni läst Arbetsmiljö­
verkets senaste eländesrapport som kom i början
av oktober? Där står att
allt fler blir sjuka av stress,
att männen börjar må sämre men att kvinnorna ändå drabbas dubbelt så mycket. Där
står att personal inom vård och omsorg
lider mest och att var tionde kvinna har haft
sömnproblem på grund av arbetsmiljön.
Jag såg att depression har blivit den
vanligaste diagnosen vid långtidssjukskrivningar. Att åtta procent av svenskarna äter
lyckopiller – det ger oss en topp 5-placering
på OECD:s lista över 25 undersökta länder.
Island leder.
Flera av dem som ingår i den här statistiken finns i min bekantskapskrets. Både barn,
unga och vuxna. Alla har de fått recept på
antidepressiva läkemedel – plus en luddig
uppmaning att röra mer på sig. Inte hur.
Bara att.
Prenumeration
Fysioterapi nr 9, 2016 kommer 15 december
Helår: 780 kronor
inklusive moms
Lösnummer: 90 kronor (+ porto)
Fysioterapi på internet
Utlandet: 979 kronor
Tidningen publiceras även som pdf
Adressändring, utebliven tidning,
prenumerationsärenden:
Tel: 08–567 06 150
[email protected]
Fysioterapi finns på CD för Daisyspelare
Annonser
Mediakraft
Gabrielle Hagman
Tel: 08–23 45 34, 0736–27 79 84
[email protected]
Bokningsstopp för annonser:
Se utgivningsplan www.fysioterapi.se
på vår hemsida www.fysioterapi.se
Inloggning pdf-arkiv: FysioT2015
Följ oss på facebook!
Sök på Tidningen Fysioterapi
Omslagsbild
Nicolina Pernheim, elitidrottare och
fysioterapeutstudent från Göteborg.
Foto: Joakim Roos
För insänt icke beställt material –
text såväl som bilder – ansvaras ej.
FYSIOTERAPI 8.2016
NA T
AR
I
G
G
A
BAKA
LL
PEN
!
a
j
g
ä
s
tt
ä
s
t
or
F
RA
N T I*
Litomove innehåller nypon som bidrar till att bibehålla rörliga och hälsosamma leder.
Nyponen handplockas innan de bearbetas i en skonsam och patentsökt process
där nyponens egenskaper bevaras. Enkelt uttryckt handlar det om kraften och
möjligheten att fortsätta säga ja!
Ja! till cykelturer med barnbarnen till exempel.
Läs allt på litomove.se
*Känner du ingen förbättring inom 12 veckor får du pengarna tillbaka. Det är viktigt med en
mångsidig och balanserad kost samt en hälsosam livstil. Säljs i hälsobutiker och på apotek.
POSTTIDNING B / Economique
Returer till ”Fysioterapi”
Box 3196, 103 63 Stockholm
TOUR
Det närmar sig…
Snart kommer vi till en plats nära dig med vår specialdesignade DJO-trailer – fullastad
med produkter, tips och kunskap! Starten sker i Stockholm i början av oktober och går
sedan vidare genom stora delar av Sverige och Danmark för att så småningom i slutet
av november avslutas i Stockholm.
Om du inte redan varit i kontakt med våra produktspecialister och bokat tid för besök,
utbildning mm så är det verkligen dags nu! Ni har chans att ta del av föreläsningar, workshops, nya produktlanseringar mm när vi kommer till er, dessutom helt kostnadsfritt!
Om ni har speciella önskemål kring föreläsningar som skulle passa just er kontakta
er produktspecialist så löser vi det. För mer info och kontakt se:
Fysioett.se/Motion is Medicin Tour eller följ oss på Facebook där vi uppdaterar
efterhand.
Motion is Medicine tour schema
06-okt
07-okt
10-okt
11-okt
12-okt
13-okt
14-okt
15-okt
17-okt
18-okt
19-okt
20-okt
21-okt
24-okt
25-okt
26-okt
27-okt
28-okt
FÖRMIDDAG
EFTERMIDDAG
Stockholm KTH, Lindstedsvägen 4
Nacka sjukhus, Lasarettsv. Värmdö
Nyköping Lasarett, Fåfängansväg
Norrköping, Stortorget
Linköping, Universitetsjukhuset
Jönköping
Växjö, Kirurgi teamet, Smedjegatan 3
Göteborg, Eusser Symposium
Mölndahl, slutet av Bergfotsgatan
Kungsbacka
Ängelholm, Brännborn Center
Kristanstad, Pluspraktik Norden AB
Malmö DJO Nordic HQ
Ystad
København
Hillerød
Hornbæk
Roskilde
Stockholm KTH, Lindstedsvägen 4
Stockholm, Hela Kroppen, Kapellgränd
Nyköping Lasarett, Fåfängansväg
Norrköping, Stortorget
Linköping
Jönköping
Växjö, Kirurgi teamet, Smedjegatan 3
Göteborg, Eusser Symposium
Mölndahl, slutet av Bergfotsgatan
Hallands sjukhus Varberg
Helsingborgs Arena
Kristanstad, Pluspraktik Norden AB
Örestadsklinikens vårdcentral
Lund
København
Allerød
Hillerød
Holbæk
Med reservation för ändringar i schemat
31-okt
01-nov
02-nov
03-nov
04-nov
07-nov
08-nov
09-nov
10-nov
11-nov
14-nov
15-nov
16-nov
17-nov
18-nov
21-nov
22-nov
23-nov
FÖRMIDDAG
EFTERMIDDAG
Næstved
TBC
Odense
Esbjerg
Randers
Herning, Braendgårdsvej 20
Holstebro, Stationvej 33B
Viborg
Aalborg
Benefit Sæby/Frederikshavn + AW
Uddevalla Sjukhus
Lidköping, Skaraborgs Sjukhus
Skövde, Kärnsjukhuset
Örebro, Centrum för Hjälpmedel
Uppsala, Studenteras IP
Stockholm
Stockholm Söderort
Brommaplan, Brommas Fysioterapi
Vordingborg
TBC
Odense
Esbjerg
Randers
Herning, Braendgårdsvej 20
Holstebro, Stationvej 33B
Viborg
Aalborg
Fredrikshavn Færge (sen kväll)
Trollhättan Sjukhus
Lidköping, Skaraborgs Sjukhus
Skövde, Kärnsjukhuset
Örebro, Centrum för Hjälpmedel
Uppsala, Studenteras IP
Stockholm
Stockholm Söderort
Brommaplan, Brommas Fysioterapi
Kontakta din produktspecialist för mer information i just ditt område.
Kim Forsell,
0702-09 71 19
[email protected]
Västra Götaland, Dalarna,
Värmland, Västmanland,
Södermanland, Östergötland,
Gotland, Västerbotten, Jämtland
Helene Garpefors,
0730-43 70 20
[email protected]
Stockholm, Uppsala, Örebro,
Västernorrland, Gävleborg
Matilda Hellman,
0763-11 28 22
[email protected]
Halland, Kronoberg,
Jönköping, Blekinge,
Kalmar, Skåne, Norrbotten
Följ ”Motion is Medicin Tour”
på Facebook
DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | Tel 040-39 40 00 | [email protected] | www.DJOglobal.se