Somalisk grammatik för modersmålstalare - GUL
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG KONTRASTIV SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE Morgan Nilsson Uppdaterad 16 november 2016 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. [email protected] Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Grammatik Naxwe Ett språks grammatiken är den del av språket som styr hur ljud sätts samman till ord, hur orden böjs och hur de sätts sammans till meningar. I sitt modersmål använder man omedvetet dessa regler och man behöver sällan tänka på grammatiken när man talar. När man skriver kan det vara lite annorlunda. Då kan det hända att man ibland känner sig ganska osäker på hur en vissmening bäst borde forumleras. Det är alltså bra att utforska och lära sig att förstå det grammatiska system som råder i det språk som man redan kan som sitt modersmål. När man förstår strukturerna i språket är det ofta lättare att välja det bästa sättet att uttrycka sig på för att budskapet ska bli klart och tydligt. Med hjälp av de mönster som man upptäcker i sitt modersmål kan man sedan också lättare upptäcka och lära sig liknande mönster i andra språk som man vill studera. Man kan säga att det viktigaste är att öka sin grammatiska medvetenhet om hur språk fungerar, snarare än att plugga in grammatiska regler som man hittar i olika grammatikböcker. Kort sagt är det viktigare att förstå strukturerna än att memorera relgerna. Grammatiken – en samling normer Ett språks grammatikbeskrivning innehåller instruktioner för hur det vi säger eller skriver skall utformas för att språket ska fungera på bästa sätt. Man skulle kunna jämför grammatiken med en användarhandbok eller en bruksanvisning, med reglerna i ett spel eller rent av med lagarna i ett land. En skillnad är dock att grammatiken inte är lika statisk som lagar brukar vara. Snarare utgörs grammatiken av normer och förväntningar på språket. Dessa normer formas egentligen gemensamt av de människor som talar ett visst språk. 1 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 För att kommunikationen skall flyta på utan störande moment bör man använda språket så att de andra som talar samma språk inte stör sig på hur man uttrycker sig. Naturligtvis kan man uttrycka sig på lite olika sätt, både när man talar och skriver, och det fungerar i de flesta fall ganska bra ändå. Men om man vill vara säker på att inte bli missförstådd när man kommunicerar bör man vanligtvis hålla sig inom vissa accepterade och beprövade ramar. Man vill ju att den som man kommunicerar med skall ägna all sin uppmärksamhet åt innehållet i det man säger eller skriver, och inte distraheras av hur man formulerar sig. Man skulle kunna jämföra språket vid olika former av klädsel. Det gäller att anpassa både sitt språk och sin klädsel till medmänniskornas förväntningar i olika situationer för att de ska ägna hela sin uppmärksamhet åt personen kompetens och det personen vill säga. Om kläderna eller språket är alltför annorlunda kommer åhörarna att bli distraherade. Ju viktigare budskap är som man vill framföra, desto viktigare är det också att man är mycket medveten om hur man ska formulera sig för att nå fram. Spraket – liknar ett bygge Ett språk har alltså en bestämd struktur, en grammatik, vilket betyder att de meningar man producerar följer vissa bestämda mönster. Man skulle kunna jämföra en text med ett hus. För att bygga ett hus behövs MATERIAL: virke, mursten, taktegel, fönster, dörrar, skruvar, spikar, lim, färg, rör, lister, ledningar, ventiler… ANVISNINGAR: ritning, instruktioner… För att konstruera en mening behöver man på liknande sätt MATERIAL: ANVISNINGAR: ord grammatik erayo naxwe 2 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Orden motsvarar byggmaterialet, och precis som det finns många olika typer av byggmaterial för olika syften så finns det olika typer av ord för olika syften. Dessa olika typer av ord kallas för HADALKA), ORDKLASSER (QAYBAHA t.ex. substantiv (magacyo), adjektiv (sifooyin), verb (falal) och pronomen (magacuyaallo). En mening – liknar en scen i en film Det innehåll som man beskriver med hjälp av en mening kan man jämföra med en scen i en film eller en teaterpjäs. Man kan t.ex. beskriva en situation som råder, t.ex. ett pågående gräl, en händelse som inträffar, t.ex. att det börjar åska, en person som har en aktiv roll, t.ex. någon som börjar skjuta, en person som blir utsatt för denna handling, t.ex. någon som blir skjuten, föremål som används som rekvisita, t.ex. en pistol, en miljö där det hela inträffar, t.ex. en uteservering, en tidpunkt då det inträffar, t.ex. på eftermiddagen. En mening som återger en sådan scen skulle kunna lyda på följande sätt: Just som det började åska i eftermiddags utspelade sig ett gräl på en uteservering och en turist började skjuta med en pistol mot de övriga gästerna i sällskapet. Grammatikens delar För att på heltäckande sätt beskriva hur en mening konstrueras behövs många olika typer av relger och de brukar föras samman till olika större grupper beroende på vad reglerna handlar om. LJUDLÄRA FORMLÄRA SATSLÄRA FONETIK & FONOLOGI MORFOLOGI SYNTAX CODAYNTA SARFAHA WEERAYNTA 3 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Ljudläran eller fonetiken och fonologin (codaynta) handlar om hur ljuden i ett visst språk uttalas och sätts samman till ord. Formläran eller morfologin (sarfaha) handlar om hur orden börjs med olika ändelser och om hur man bildar mera komplexa ord av enklare ord med hjälp av olika ändelser eller genom att sätta samman två olika ord till ett nytt ord. Satsläran eller syntax (weeraynta) handlar till sist om hur man sätter samman orden till meningar och texter. I den här genomgången av somaliskans grammatik ska vi börja med satsläran (syntaxen, weeraynta) och undersöka hur meningar konstrueras för att sedan fortsätta till de mindre delarna, först orden och till sist ljuden. Syntax Weeraynta Syntaxen (weeraynta) handlar alltså om hur man bygger upp en text (qoraal) av ord (erayo). En text består i första hand av kortare avsnitt som kallas meningar (hawraaro). Många meningar är ganska långa och i så fall består de som regel av flera kortare delar som uttrycker olika enkla händelser, medan meningen som helhet besrkiver flera enkla händelser i något slags förhållande till varandra. Följande rad utgör en mening som innehåller två enkla händelser. Hon somnade mitt i filmen och då åt jag upp hennes tårtbit. Men hade även kunna skriva samma sak som två meningar med en enkel händelse i varje mening, men då blir det inte riktigt lika tydligt att det finns ett visst orsaksförhållande mellan händelserna. Hon somnade mitt i filmen. Då åt jag upp hennes tårtbit. 4 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Vi ska börja med att undersöka den allra enklaste typen av meningar som bara innehåller en enda enkel händelse eller situation. En sådan mycket enkel mening kallas även för en sats (weer). Enkla satser Weero fudud En enkel sats (weer fudud) beskriver alltså en handling, en händelse eller en situation, t.ex. Jag lagar mat. Bilarna krockade. Katten sov. Jag var trött. Satsdelar (handling) (händelse) (tillstånd) (tillstånd) Qaybaha weerta Vi jämförde nyss en mening eller sats med en scen i en film eller en teaterpjäs. Då såg vi att det i en sådan scen finns ett antal olika tänkbara beståndsdelar eller ingredienser. På precis samma sätt är det med en sats. Även satsen har ett antal vanliga ingredienser. De två allra viktigaste är subjektet och predikatet. I stort sett alla svenska och somaliska satser innehåller ett subjekt och ett predikat. Subjekt & Predikat Yeele & Khabar En satsdel representerar alltå en betydelsemässig roll i satsen, ungefär på samma sätt som olika teaterroller och olika föremål som utgör rekvisita. De två allra mest grundläggande satsdelarna är subjekt / yeele (Y) predikat / khabar (K) 5 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Barnen cyklar. Hon arbetade. Vaktmästaren gräver. Katten spinner. Jag skrattar. Chefen ropar. Stenen sjunker. Snön föll. Vattnet rinner. Åskan mullrade. Stolen välter. Golvet lutar. Skon klämmer. Det svider. Soporna stinker. De sover. Befolkningen lider. Vi väntade. Resultatet imponerade. Priserna varierar. Alla pluggar. Svenskan har en bunden ordföljd. Ett påstående brukar börja med subjektet som följs av predikatet. Ordens ordningsföljd antyder alltså vilken satsdel de utgör, men en viss variation är ändå möjlig, i synnerhet i lite längre satser. Det kommer vi att upptäcka lite längre fram. Svenskan använder också ordföljden för att bilda ja/nej-frågor. Sådana frågor börjar med predikatet som sedan följs av subjektet. Sover du? Väntade ni? Lutar golvet? Bland världens språk är detta faktiskt inte så vanligt att uttrycka frågor genom att byta ordföljd! Även i somaliskan innehåller en enkel sats (weer fudud) vanligtvis ett subjekt (yeele) och ett predikat (khabar). Men i somaliskan innehåller en enkel sats även något som kallas för satsmarkör (qurub weereed). Den enklaste typen av somalisk sats består alltså av satsmarkör / qurub weereed (Q) subjekt / yeele (Y) predikat / khabar (K) Waa Q Waa Q uu kacayaa. Y K aan kacayaa. Y K Ofta drar man samman satmarkören (qurub weereed) och subjektet till ett ord, men när man vill analysera satsdelarna i somaliska satser måste 6 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 man alltid dela upp sådana sammandragna ord i de olika ingående delarna. Wuu kacayaa = Waa uu kacayaa. Q Y K Ordet wuu kan man inte analysera eftersom det samtidigt hör till två olika satsdelar. Tva subjekt i somaliskan På svenska kan subjektet uttryckas antingen med ett substantiv eller med ett pronomen. Ali skrattar. Han skrattar. På somaliska är det annorlunda. I vanliga påståenden måste subjektet vanligtvis uttryckas med ett pronomen, men förutom pronomenet kan subjektet också uttryckas med ett substantiv. Trots det ska pronomenet normalt sett ändå finnas med. Waa uu qoslayaa. Cali waa uu qoslayaa. I enkla somaliska satser finns det alltså väldigt ofta två ord för subjektet, dels ett substantiv (magac), dels ett pronomen (magacuyaal). Xasan waa uu kacayaa. Y Q Y K De pronomen som används som subjekt i svenskan och somaliskan är följande: jag aan du aad han / den / det uu hon / den / det ay man la 7 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 vi aan / aannu / aynu ni aad / aydin de ay En annan viktig detalj som man bör lägga märke till är att substantiv i bestämd form byter ändelsen -a mot ändelsen -u när de fungerar som subjekt. Wiilku waa uu kacayaa. Här kan man påpeka att även svenskan ofta har denna typ av dubbelt subjekt, både substantiv och pronomen, i alla fall i vardagligt talspråk, t.ex. Pojken han håller på att stiga upp. Men detta anses på svenska inte vara korrekt i skrivet språk. I somaliskan kan man faktiskt också ha två olika pronomen som subjekt i en och samma sats. Dels har man då ETT LÄNGRE pronomen som egentligen fungerar precis som ett substantiv, dels har man ETT KORT obligatoriskt subjektspronomen, t.ex. Isagu waa uu kacayaa. Anigu waa aan kacayaa. Observera att de långa pronomenen får subjektsändelsen -u, precis som substantiven. De olika pronomenens långa och korta form. aniga aan | annaga aan / aannu adiga aad | innaga aynu isaga uu | idinka aad / aydin iyada ay | iyaga ay Objekt objekt Layeele layeele (L) 8 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Objektet är den satsdel som anger den person eller den sak som blir utsatt för den handling eller situation som beskrivs i satsen. Vi åt fisk. Jag köper glass. Träffade du Olle? Många predikatsverb både i svenskan och i somaliskan vill väldigt gärna ha ett objekt (layeele). I somaliskan händer det då ganska ofta att man byter ut satsmarkören waa mot waxa/waxaa. Waxa/waxaa är en speciell typ av satsmarkör som även kallas fokusmarkör (qurub diiradeed). Den har till uppgift att informera om att det kommer en särskilt viktig satsdel efter predikatet. Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. Y Q Y F L Waxa aan arkay libaax. Q Y K L Även satsmarkören waxa/waxaa dras ofta ihop med subjektspronomenet i satsen, t.ex. Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. = Wiilku wuxuu cunayaa tufaax. Waxa aan arkay libaax. = Waxaan arkay libaax. Precis som med satser som innehåller sammandragningar med waa så kan man inte analysera satsdelarna i satser som innehåller sammandragningar med waxaa utan att dela upp de sammandragna orden i deras beståndsdelar. Observera också särskilt att när man drar samman waxa(a) + uu påverkas även den första vokalen i waxa(a) så att man får wuxuu. Adverbial adverbial Falkaab falkaab (F) 9 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Den sista av de mest grundläggande satsdelarna är adverbialet. Denna satsdel har till uppgift att uttrycka olika typer av omständigheter kring händelsen eller situationen som beskrivs i satsen. Det handlar ofta om tid (waqti), plats (meel) eller det sätt (si’) som handlingen utförs på, men ibland kan det röra sig om andra kategorier, som t.ex. verktyg (qalab), sällskap, orsak (sabab), syfte (hadaf). Hon somnade nyss. Hon somnade på soffan. Han somnade snabbt. Han somnade utan problem. De träffade farmor i går. De träffade farmor på Gotland. De träffade farmor i måndags. Hon slog i spiken med en hammare. Vi pratade med honom. De träffade farmor av en slump. De pluggar för provet. Man kan också har flera adverbial i samma sats. Hon pluggade med Stefan i går för provet. Som man kan se är det på svenska ofta en preposition (horyaale/ meeleeye), t.ex. på, utan, i, med, av, för, och ett substantiv som tillsammans fungerar som adverbial, men ibland är det ett adjektiv med ändelsen -t. Sådana former kallas för adverb i svensk grammatik, men i den somaliska grammatiken finns det inte några adverb. I stället är det nästan alltid substantiv som i somaliskan används som adverbial. Precis som i svenskan åtföljs de oftast av en preposition, men i somaliskan står den inte framför substantivet, utan framför verbet. Därför räknas prepositionen i somaliskan som en del av predikatet. Dessutom finns det i somaliskan bara fyra prepositioner, nämligen u, ku, ka, la. Caasho waxa ay u socotaa dugsiga. Si fiican baa ay u barteen casharka. 10 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I några få fall förekommer det i somaliskan adverbial utan någon preposition. Man kan då pröva att ställa en fråga. Om man på så sätt kan bedöma att det handlar om tid (goorma?) eller plats (xaggee?) bör man räkna substantivet som adverbial, t.ex. Dadku Jimcaha ma shaqeeyaan. Precis som vid objektet används ofta waxa(a) för att peka på ett adverbial som kommer efter predikatet. Gabartu waxaa ay ku nooshahay Beledweyne. Maalin walba iyadu waxa ay aadaa dugsiga. Faadumo waxa ay aaddaa dugsiga. Satsdelar Qaybaha weerta Detta är alltså de viktigaste satsdelarna i en somalisk sats. Satsdelar kan man bar diskutera när orden ingår i en sats. Subjekt Satsmarkör Predikat Objekt Adverbial (Y) (Q) (K) (L) (F) Yeele Qurub weereed Khabar Layeele Falkaab Man kan aldrig tala om satsdelar när man bara har enstaka ord som ite ingår i något sammanhang. Om man i stället vill diskutera enstaka lösryckta ord talar man gärna om ordklasser. Ordklasser Qaybaha hadalka 11 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I exemplen ovan har vi redan stött på termerna substantiv (magac) och pronomen (magacuyaal). Dessa båda termer syftar på två viktiga ordklasser (qaybaha hadalka). Ordklasserna är grupper av ord som har likadana egenskaper. Man brukar visa på detta genom att se på följande tre egenskaper hos ett visst ord: ordets betydelse ordets böjning ordets använding i en sats 12 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Fem mycket frekventa ordklasser har vi redan träffat på. De är substantiv pronomen partiklar prepositioner verb Substantiv magacyo magacuyaallo qurubyo horyaalayaal falal (m) (my) (q) (h) (f) Magacyo BETYDELSE: personer, djur, saker, platser, tankar, idéer… BÖJNING: alla substantiv kan böjas i bestämd form, t.ex. kab, kabta; guri, guriga ofta plural, t.ex. kab, kabo; guri, guryo Namn är också substantiv även om de väldigt sällan används i bestämd form eller i plural, t.ex. Maryan, Yuusuf, Soomaaliya, Jubba, Afrika, Volvo, Samsung. ANVÄNDING: vanligen som subjekt, objekt eller adverbial. Pronomen Magacuyaallo BETYDELSE: pronomen har ingen konstant betydelse, utan betydelsen är helt beroende av sammanhanget där ordet används; pronomen syftar på en person eller ett föremål som redan nämnts tidgare i texten eller samtalet; anledningen är att man vill undvika att upprepa samma substantiv flera gånger i rad. BÖJNING: aan, aad, uu, ay, la, aannu, aynu, aydin (bara som subjekt – subjektspronomen – magacuyaallo yeele); i, ku, na, ina, idin (bara som objekt – objektspronomen – magacuyaallo layeele); 13 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 kan, tan, kuwan, kaas, taas, kuwaas, maxay?, ayo?, yaa?, kuma?, tuma?, immisa? (i alla olika funktioner). ANVÄNDING: Några former används bara som subjekt, mendan andra används som objekt eller ibland som adverbial. Några kan avänds i samtliga funktioner. Verb Falal BETYDELSE: handling, händelse, situation. BÖJNING: många olika former, bl.a. olika tidsformer, t.ex. cunayaa, cunay, cuni doonaa, olika personer, t.ex. (aniga, isaga) cunayaa, (adiga, iyada) cunaysaa, (annaga, innaga) cunaynaa, (idinka) cunaysaan, (iyaga) cunayaan. ANVÄNDING: som predikat. Prepositioner Horyaalayaal Det finns bara fyra somaliska prepositioner: u, ku, ka, la. BETYDELSE: en rumslig eller abstrakt relation mellan två andra ord. BÖJNING: de böjs inte. ANVÄNDING: de placeras framför verb eller adjektiv och uttrycker den relation som verbet eller adjektivet har till ett substantiv. 14 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Satsmarkorer Qurub weereedyada I somaliskan finns ett antal små ord i ordklasen partiklar (qurubyo) som används för att säga något om satsens struktur. Dessa småord brukar kallas satsmarkörer (qurub weereedyo) Några av satsmarkörerna anger vilken TYP AV SATS det är frågan om, medan några andra satsmarkörer anger var i satsen FOKUS ligger. Satstypsmarkörer (qurub weernooceed, noocweereed, weersooceed ?) är waa, ma, ma, sow, ha, ha, yaa, show. Det finns faktiskt två olika ma, ett nekande och ett frågande, liksom två olika ha, ett avrådande eller förbjudnade och ett uppmanande eller önskande. Mera om detta kommer lite längre ner. Fokusmarkörer (qurub diiradeedyo) är bara de tre orden baa, ayaa, waxa/waxaa. Samtliga dessa satsmarkörer förekommer bara i enkla satser eller i huvudsatser. De förekommer inte i bisatser. Mer om detta kommer längre ner när bisatserna diskuteras. Fokusmarkorer Qurub diiradeed Somaliskan har tre små ord (baa, ayaa, waxa/waxaa) som används för att fokusera eller framhäva ett subjekt, objekt eller adverbial, dvs. någon av de tre satsdelar som brukar uttryckas med hjälp av substantiv. Fokusmarkörerna används bara i påståenden och i frågor. I andra typer av satser förekommer inte fokusmarkörer. Precis som alla andra satsmarkörer så kan fokusmarkörerna inte förekomma i bisatser. 15 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 De båda fokusmarkörerna baa / ayaa är helt synonyma och alltså utbytbara mot varandra. De används för att fokusera en satsdel som finns före predikatet i satsen. Fokusmarkören placeras direkt efter den fokuserade satsdelen. Caasho baa qortay buug. Caasho buuggan baa ay qortay. Fokusmarkören waxaa används för att fokusera en satsdel som finns efter predikatsverbet i satsen. Själva fokusmarkören placeras dock före predikatsverbet. Buuggii waxaa qortay Caasho. Caasho waxaa ay qortay buug. Vanligtvis finns det bara en fokusmarkör i en sats, men ibland kan det förekomma två fokusmarkörer tillsammans i samma sats, i synnerhet i skrivet språk. Buuggan baa waxaa qortay Caasho. 16 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Fokuserat subjekt Som framgår i exemplen ovan kan man även sätta subjektet i fokus. Ett fokuserat subjekt kan stå både före och efter predikatsverbet. När subjektet är fokuserat inträffar fyra viktiga saker: 1) Satsen innehåller inte något kort subjektspronomen. 2) Subjektet får inte subjektsändelsen –u eller –i. 3) Verbet står i kort form (qaabka kooban). Framför allt slutar då presens på –a i stället för –aa. 4) Negationen aan måste användas i stället för ma. Vanligt subjekt utan fokus: Ardaygu waa uu qorayaa. Anigu waa aan qoslayaa. Xuseen ma uu tegin. Fokuserat subjekt: Ardayga baa qoraya. Ardayga ayaa qoraya. Aniga baa qoslaya. Aniga ayaa qoslaya. Xuseen baa aan tegin. Fokusmarkören kan även dras samman med det fokuserade substantivet om substantivet slutar med en vokal. Ardaygaa qoraya. = Ardayga baa qoraya. Anigaa qoslaya. = Aniga baa qoslaya. 17 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Det är alltså väldigt stor skillnad mellan satser med fokuserat objekt och fokuserat subjekt. Om objektet är fokuserat händer ingenting speciellt. Det är då en helt vanlig sats som innehållet med subjektsändelse på substantiv, ett kort subjektspronomen och en helt vanlig verbform. Fokuserat objekt: Buuggan baa ay qortay macallimaddaydu. Fokuserat subjekt: Buuggan waxaa Ø qortay macallimaddayda. 18 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Satstypsmarkorer Satstypsmarkörerna hör nära ihop med verbet i satsens predikat. I nedanstående tabell finns en översikt över alla olika satstypsmarkörer i olika typer av jakande och nekande satser. De olika typerna av satser och satstypsmarkörer diskuteras sedan mera i detalj. jakande nekande Fråga med frågeord waa ma Ja/nej-fråga ma sow + ma Påstående / ma + aan Uppmaning ingen markör Förbud / Avrådan ha Önskan ha Möjlighet show yaa förekommer inte 19 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Jakande pastaenden I ett jakande påstående måste det finnas – satstypsmarkören waa ELLER en fokusmarkör (baa/ayaa/waxaa). – subjektspronomen, men – inte alltid i 3 person (uu, ay) – aldrig när subjektet är fokuserat. 20 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Nekande pastaenden Verbet i ett nekat påstående står böjt i en form som brukar kallas konjunktiv (hab dhimman eller madhacdo). Många av presensformerna slutar på -o, medan formerna i preteritum (förfluten tid, tagto) slutar på -in/-ayn. Mer om de här formerna kommer att gås igenom längre fram. Nekade påståenden utan fokuserat subjekt innehåller satstypsmarkören ma. Korta subjektspronomen är inte obligatoriska. Wiilku ma kacayo. Cidna ma arkin. ELLER Cidna ma uu arkin. = Cidna muu arkin. ELLER Cidna ma ay arkin. = Cidna may arkin. Han såg inte någon. Cidna ma arkin. Ingen såg honom. Om subjektspronomenet dras ihop med den negativa satstypsmarkören ma får man formerna maan, maad, muu, may, maannu, maynu, maydin. 21 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Jakande fragor med frageord Rena frågeord är t.ex. ayo?, yaa/ayaa?, maxay?, waayo?, immisa?... Maxay sheegtay? Immisa qof ayaa ku nool gurigiinna? Många frågeord är också bildade av pronomen eller substantiv med hjälp av ändelsen –ee, t.ex. kee?, tee?, kuwee?, meeshee?, halkee?, xaggee?, sidee?, baabuurkee?... Meeshee ka timid? Många andra frågeord är bildade genom att ändelsen –ma har lagts till ett pronomen eller substantiv, t.ex. kuma?, tuma?, qofma?, goorma?... Waa goorma fasaxa dugsigaaga? Tani waa tuma? Om en fråga innehåller ett frågeord uppför den sig på ungefär samma sätt som ett påstående, men frågor innehåller ganska sällan satstypsmarkören waa. I stället är det väldigt ofta så att frågeordet är i fokus. Goorma ayaa uu haramcadku seexdaa? Sidee baa ay u kaalmeeyaan Caasha iyo Xasan waalidkood? Om frågeordet är fokuserat brukar även det motsvarande ordet i svaret vara fokuserat. Yaa yimid? – Cali baa yimid. Det är viktigt att lägga märke till att yaa?/ayaa? är den fokuserade formen av frågeordet ayo? maxaa? är det fokuserade formen av frågeordet maxay? 22 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 De två sammandragningarna yaa och maxaa är obligatoriska. Den långa slutvokalen –aa i maxaa och yaa kommer från fokusmarkören baa som dragits samman med frågeordet, men dessa två ord kanman inte dela upp i de två ursprungliga orden. Hooyadaa maxaa ay samaysaa? Vidare kan man dra samman subjektspronomenet med ett fokuserat frågeord, t.ex. maxay + baa + aad > maxaa aad > maxaad. Maxaad sheegtay? = Maxaa aad sheegtay? (maxay+baa) Ayaad la nooshahay? = Ayaa aad la nooshahay? (ayo+baa) 23 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Jakande ja/nej-fragor Ja/nej-frågor uttrycks med satstypsmarkören ma. Korta subjektspronomen är inte obligatoriska. Wiilku ma Ø kacayaa?1 Ma Ø u kaalmaysaa hooyadaa? Om pronomen dras ihop med frågemarkören ma får man formerna miyaan, miyaad, miyuu, miyay, miyaannu, miyaynu, miyaydin. Ma Ø aragtay? = Miyaad aragtay? Om man vill kan man fokusera en satsdel i en ja/nej-fråga. Då använder man samtidigt både fokusmarkören baa/ayaa och satstypsmarkören ma. Om man använder ma + baa skall ma placeras före det fokuserade ordet och baa placeras efter det fokuserade ordet. Ma nabad baa? Om man använder ma + ayaa drar man som regel samman de båda orden till formen miyaa som placeras efter den fokuserade satsdelen. Nabad miyaa? 1 Tecknet Ø markerar ett element som inte finns på den väntade platsen i satsen. 24 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Nekande fragor Nekande ja/nej-frågor kan uttryckas på två sätt: 1) Man kan utgå från ett negativt påstående som innehåller satsmarkören ma, som fungerar som negation, och sedan lägga till frågeordet sow. Cali ma tegin. Sow Cali ma tegin? Cali sow ma tegin? 2) Man kan utgå från en positiv fråga med frågemarkören ma och sedan lägga till negationen aan. Även verbets form förändras på grund av att man använder negationen aan. Cali ma tegay. Cali miyaa tegay? (miyaa = ma + ayaa) Cali miyaan tegin? Ma Cali baa tegay? Ma Cali baa aan tegin? 25 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Uppmaningar Satser som uttrycker uppmaningar och innehåller verb i imperativ är den enda typ av sats som aldrig innehåller någon satsmarkör. Uppmaningssatser innehåller inte heller något kort subjektspronomen. Fiiri carruurtan. PRED OBJEKT Ku jeeso sabuuradda. PRED ADVERBIAL 26 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Forbud eller avradan Satser som uttrycker förbud eller avrådan uttrycks med en form som brukar kallas nekad imperativ. Satstypsmarkören i denna typ av satser är ha. Man skulle kunna jämför med svenskans låt bli. Ha soo noqon. Kom inte tillbaka. Låt bli att komma tillbaka. 27 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Onskan eller begaran Verbet i en önskesats står i formen OPTATIV som slutar på –o eller –een. I 2:a person singular (du) förkommer både –to och –tid. Önskningar i 3:e person innehåller satstypsmarkören ha. Ha tago. Låt honom gå. Önskningar i 1:a person (jag, vi) och 2:a person (du, ni) innehåller inte någon satstypsmarkör. I stället används det korta subjektspronomenet i en extra kort form (an, ad). An kuu sheego. Låt mig berätta för dig. 28 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Nekad onskan eller begaran Nekade önskningar innehåller en sammandragning av satstypsmarkören yaa och negationen aan följd av en extra kort form av de korta subjektspronomenen (an, ad, u, ay). Yaanu tegin. Låt honom inte gå. Alternativt kan satstypsmarkören yaa användas utan negationen aan, men då dras yaa samman med de vanliga korta subjektspronomenen. Yuu tegin. Låt honom inte gå. 29 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Mojlighet Verbet i en sats som uttrycker en möjlighet står i en form som kallas POTENTIALIS. Denna verbform slutar på –ee. Show sameynee. Det kan hända att vi gör det. Show aragtee. Det kan hända att du får se honom/henne/dem. Den här typen av sats förekommer inte i nekad form. 30 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Fraser Oraahyo En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. Jämför följande meningar. De beskriver precis samma situation, men den andra och den tredje meningen ger lite mer detaljerad information om familjen och boskapen. Qoysku waxa uu leeyahay xoolo. Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo badan. Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan. Bisaddu waa ay ordaysaa. Bisadda yari waa ay ordi kartaa. Waxaa aan tagayaa Muqdisho. Waxaa aan tegi doonaa magaalada Muqdisho. Ofta bildar alltså flera ord tillsammans en naturlig enhet som fungerar som en satsdel. En sådan enhet kallas fras (oraah). Egentligen finns det ingen gräns för hur lång en fras kan vara. Följande mening innehåller tre substantivfraser: ett subjekt, ett (tids)adverbial och ett objekt, samt en verbfras som är predikat. Warshadda hilibka ee Kismaayo maalintii walba waxaa ay soo saartaa 2794 qasacadood oo hilib ah. Det viktigaste ordet i frasen kallas huvudord (eray madaxeed). Med huvudord menar man det ord i frasen som utgör den grundläggande informationen och därför inte kan plockas bort. I följande exempel är huvudordet i varje fras understruket. Geeddi qoyskoodu waxa uu leeyahay xoolo aad u badan. 31 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 De andra orden i frasen kallas bestämningar (faahfaahiye). Bestämnignarna ger extra information om huvudordet, men de måste inte vara med i satsen för att den skall vara grammatiskt sett fullständig. En fras som har ett substantiv (magac) som huvudord kallas för substantivfras (eller nominalfras), och utifrån engelskan noun phrase brukar man förkorta det som NP (oraah magaceed, OM). Exempel på substantivfraser är den lilla katten bisadda yar Substantivfraser kan användas på många olika sätt, både som subjekt (yeele), som objekt (layeele) och som adverbial (falkaab). Bisadda yari waxa ay raadinaysaa hooyadeed. (subjektsändelsen –i) Carruurtu waxay arki karaan bisadda yar. Daanyeerkii waxa uu u orday bisaddii yar. (plats) Om huvudordet i frasen är ett verb (fal) kallas frasen för verbfras (oraah faleed), vilket utifrån engelskans verb phrase brukar förkortas VP på svenska (OF på somaliska). Vi har redan träffat på många somaliska verbfraser som består av en preposition tillsammans med ett verb, t.ex. Daanyeerkii waxa uu u orday bisaddii yar. Många andra verbfraser innehåller i stället två verb, ett huvudverb (fal madaxeed) och ett hjälpverb (falkaaliye), t.ex. kan springa ordi karaa ska hjälpa caawin doonaa De två helt dominerande frastyperna i somaliskan är alltså 32 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Substantivfras (NP, noun phrase) Oraah magaceed (OM) Verbfras (VP, verb phrase) Oraah faleed (OF) Verbfraserna används som predikat (khabar) medan substantivfraserna kan användas i alla andra satsdelar: subjekt (yeele), objekt (layeele), adverbial (falkaab). När det gäller ordföljden är det typiskt så att bestämningar i svenskan nästan alltid står före huvudordet medan bestämningar i somaliskan står efter huvudordet. 33 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Olika typer av substantivfraser Huvudordet (eray madaxeed) i en substantivfras (oraah magaceed) är ett substantiv (magac). Det substantiv som är huvudord står först i frasen och bestämningarna, som också kallas attribut (faahfaahiyayaal), kommer på somaliska efter huvudordet. På svenska kommer många attribut före huvudordet, men några kommer också efter huvudordet. Attribut Faahfaahiye Ofta vill man ge mera information om ett substantiv. Då kan man lägga till ytterligare ord till substantivet. Tillsammans bildar orden en substantivfras. Alla tillägg eller bestämningar som man lägger till ett substantiv kallas ATTRIBUT. En mycket vanlig typ av attribut i svenskan är adjektiv. Vi har redan träffat på t.ex. den lilla katten bisadda yar. Ett annat exempel på ett adjektiv som fungerar som attribut i somaliskan är ordet yar i den följande meningen. Waxa uu dherigii ka helay biyo yar. Han upptäckte lite vatten i kärlet. I den motsvarande svenska meningen är ordet lite faktiskt inte något adjektiv. I stället är lite på svenska ett adverb som uttrycker mängd, men det fungerar ändå som ett attribut till substantivet vatten. Alla bestämningar till ett substantiv är ju attribut. Men exemplet visar tydligt att olika språk fungerar på olika sätt. På svenska använder man inte alltid adjektiv när man använder adjektiv på somaliska. 34 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OM = magac + sifo Vanliga adjektiv står på somaliska efter huvudordet men på svenska före. baabuur weyn en stor bil Ordningstalen (jagaalayaasha) är också adjektiv, både i somaliskan och i svenskan. baabuurka afraad den fjärde bilen Adjektiv är väldigt vanliga i svenskan och ganska vanliga även i somaliskan, men på somaliska använder man faktiskt inte lika mycket adjektiv som i svenskan. I stället använder man på somaliska ofta ordkombinationer som innehåller substantiv när svenskan använder adjektiv. OM = magac + magac + ah I många fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i stället ett substantiv tillsammans med verbformen ah (jfr. eng. being). Detta är en viktig orsak till att det somaliska ordförrådet inte innehåller lika många adjektiv som det svenska. macallin Soomaali ah en somalisk lärare (ungefär: a teacher being a Somali) Båda substantiven måste vara antingen obestämda eller bestämda. macallinka Soomaaliga ah den somaliska läraren 35 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OM = magac + magac + sifo I andra fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i stället ett substantiv tillsammans med ett adjektiv som t.ex. leh som har, med, la’ utan, som saknar eller badan mycket. Detta är ytterligare en viktig orsak till att somaliskan inte har så många verkliga adjektiv. sheeko xiiso leh en intressant berättelse, en berättelse med intresse nin indha la’ en blind man, en man utan ögon dhir qurux badan en vacker växt, en växt med mycket skönhet a beautiful plant, a plant full of beauty Man kan översätta sådana somaliska attribut till svenska på lite olika sätt. Oavsett hur man översätter är det viktigt att komma ihåg att ord som leh, la’ och badan är adjektiv på somaliska, även om man översätter dem till svenska med t.ex. prepositionerna med och utan. Pronomen – inte attribut i somaliskan Svenskans demonstrativa (utpekande) pronomen (magacuyaallo tusmeed), possessiva (ägande) pronomen (magacuyaallo lahaansheed) och interrogativa (frågande) pronomen (magacuyaallo weydiimeed) utgör sjävständiga ord som står före det substantiv som är huvudord. Motsvarande somaliska pronomen skrivs ihop med huvudordet som en ändelse. baabuurkan den här bilen baabuurkayga min bil baabuurkee? vilken bil? Här har vi en situation då svenskan har två ord, ett huvudord och ett attribut, medan somaliskan bara har ett ord som är böjt med en ändelse. I somaliskan brukar man inte betrakta sådana ändelser som attribut, utan som en del av substantivet. Alltså ännu ett exempel på att språk är olika. 36 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OM = magac + magac På somaliska kan ett substantiv användas för att närmare definiera ett annat substantiv. Det substantiv som fungerar som attribut / bestämning står efter huvudordet. På svenska motsvaras ofta den här typen av substantivfraser av sammansatta substantiv. kubbadda cagta fotboll garoonka diyaaradaha flygplats Här har vi alltså ett omvänt fall, dvs. somaliskan har ett attribut, men svenskan har inget attribut, utan i stället ett sammansatt substantiv. Men som vanligt har somaliskan bestämningen efter huvudordet och i svenskan placeras den del av substantivet som är bestämning för den del som motsvarar somaliskans huvudord. Substantiv + substantiv används också för att uttrycka ägare. kubbadda Xasan Hassans boll Just när det gäller att uttrycka ägare finns det faktiskt också en konstruktion där attributet står före huvudordet även på somaliska, men i en sådan konstruktion måste man samtidigt också använda ett possessivt pronomen som ändelse på huvudordet. Xasan kubbaddiisa Hassans boll Man skulle kunna säga att det är den possessiva ändelsen som ser till att hålla samman huvudordet och det väldigt ovanligt placerade attributet. OM = Tiro + magac När man lägger till en siffra som anger ett antal brukar man på svenska säga att siffran är ett attribut eller en bestämning till substantivet, t.ex. fem kronor tre månader 37 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 På somaliska är det annorlunda. På somaliskan är siffrorna substantiv. Det kan man lätt testa genom att lägga till bestämd artikel, t.ex. labada, tobanka. Om man vill sätta en fras med en siffra i bestämd form så hamnar den bestämda artikeln på siffran i somaliskan, men på substantivet efter siffran i svenskan. labada baabuur de två bilarna labadayda baabuur mina två bilar Man brukar anse att sådana ändelser läggs till huvudordet. Dessutom visar ordföljden att baabuur bör vara attribut eftersom det kommer efter labada som bör vara huvudord. Det är ju generellt så att bestämningen står efter huvudordet på somaliska. Ytterligare ett argument är att substantivet efter siffran inte heller böjs i plural som på somaliska. De flesta substantiv står i sin grundform i singular efter ett räkneord. Bara feminina substantiv som i gundform slutar på konsonant får ändelsen –ood. FEMININUM MASKULINUM bil – laba bilood dal – laba miis kab – afar kabood koob – afar koob hooyo – laba hooyo aabbe – laba aabbe Substantivfras som subjekt En substantivfras som inte är i fokus och som fungerar som satsens subjekt markeras i många fall med en särskild subjektsändelse. Ändelsen läggs bara till det sista ordet i hela frasen. Man byter ut –a mot –u i substantivens bestämda artikel –ka/–ta. Gabadha iyo wiilku waxaa ay ku nool yihiin Xamar. 38 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Man lägger till ändelsen –i efter adjektiv, pronomen och verbformen ah. Bisadda yari waxaa ay raadinaysaa hooyadeed. Kani waa Faadumo walaalkeed. Warkani wuxuu soo baxay afar cisho ka dib. Magaca gaarka ahi waxa uu had iyo jeer ka bilowdaa xaraf weyn. Man brukar även lägga till ändelsen –i efter feminina substantiv i obestämd form och ibland även efter kvinnonamn. Waxa ay maahmaahi tidhaahdaa ”Midho gunti kuugu jira midho geed saran looma daadsho”. Faadumo iyo Caashi waxa ay u socdaan dugsiga. 39 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Olika typer av verbfraser Om huvudordet i en fras är ett verb (fal) kallas frasen för verbfras (oraah faleed), t.ex. u sheegaa säger till Precis som substantivfraserna kan verbfraserna se ut på många olika sätt. OF = fal madaxeed + falkaaliye Om den verbfras som fungerar som predikatet innehåller flera verb så står i somaliskan huvudverbet (fal madaxeed) först och hjälpverbet (falkaaliye) kommer sedan. I svenskan är ordningen den omvända så att hjälpverbet kommer först och huvudverbet sedan. Waxaa lay siin jiray cunto. Diinku waxa uu hurdi karaa laba bilood. Både i svenskan och i somaliskan används i huvudverbet i infinitiv (masdar) medan hjälpverbet får alla böjningsändelser för t.ex. tempus (ammin) (dvs. tid; waqti) och person (qof). kan springa ordi karaa (orod!) ska hjälpa caawin doonaa (caawi!) Den somaliska infinitivformen slutar på –i (om imperativformen slutar på konsonant) eller –n (om imperativformen slutar på vokal). Svenskan har fler sådana hjälpverb som kan användas tillsammans med ett huvudverb i infinitiv. Somaliskan har färre. På somaliska måste man då i stället ofta uttrycka samma sak med en lite längre bisats. Ali vill cykla. Cali waxaa uu rabaa in uu fuulo baaskiilka. 40 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OF = horyaale + fal I somaliskan hör en preposition väldigt nära samman med verbet i satsen, men i svenskan här en preposition i stället nära sammans med ett substantiv. Man skulle kunna säga att det som är gemensamt för båda språken är att prepositionernas uppgift oftast är att uttrycka att det finns ett vistst förhållande mellan ett verb och ett substantiv. Egentligen skulle man kunna hävda att prepositionerna hör ungefär lika mycket samman med båda orden. Somaliskan har valt att placera prepositionerna framför verb, medan svenskan valt att placera dem framför substantiv. I somaliskan ingår därför prepositionen i verbfrasen, medan man i svenskan brukar säga att en preposition tillsammans med ett substantiv bildar en prepositionsfras. På somaliska finns inte några sådana prepositionsfraser. Maxaa aad ku aragtaa sawirka? VERBFRAS Vad ser SUBSTANTIVFRAS du på bilden? VERBFRAS PREPOSITIONSFRAS I somaliskan finns det bara fyra sådana prepositioner som kan står före ett verb, nämligen u, ku, ka och la. OF = qurub + fal Vidare finns det fyra andra partiklar som kan stå direkt före verbet i en verbfras, nämligen soo, sii, kala, wada. De brukar kallas riktningspartiklar (qurubyo jaheed). Framför en sådan riktningspartikel kan man också ha en preposition. Ul dheer buu soo qaatay. Xayawaankee baa sii watay orodkiisii ? Magacyadan u kala saar lab iyo dheddig. 41 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OF = sifo + fal En verbfras som används som predikat kan i somaliskan också bestå av ett adjektiv och ett verb, oftast någon form av verbet yahay/ahaa är/var. Caasho waa dheer tahay. Ett sådant adjektiv brukar i svensk grammatik kallas för predikativ eller predikatsfyllnad. En ganska bra term skulle på somaliska kunna vara sifo khabareed, dvs. ett adjektiv som är en del av predikatet. Något som är lite speciellt och gör att satser med adjektiv i predikatet (sifo khabareed) skiljer sig från de flesta andra vanliga satser är att man ofta utelämnar det korta subjektspronomenet i den här typen av satser. Cali waa (uu) fiican yahay. Faadumo waa (ay) gaajaysan tahay. Framför ett adjektiv kan det också finnas en preposition som ingår i verbfrasen. Maroodigu waxa uu ku nool yahay kaymaha. PREP ADJ VERB Det kan ibland se ut som om det inte fanns något verb i verbfrasen, utan bara ett adjektiv, men egentligen finns det en kort form av yahay som har fallit bort. När subjektet är fokuserat måste man ju använda kort form av verbet. Av verbet yahay heter den korta formen ah, men dessutom dras ju det här verbet samman med ett föregående adjektiv och då faller ah- bort. nool + ahayd > noolayd nool + ahaa > noolaa nool + ah > nool Gabadha ayaa ku nool Ø Xamar. 42 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OF = fal + magac Verbet yahay/ahaa följs också ofta av ett substantiv som har till uppgift att ge en beskrivning av subjektet. Ett sådant substantiv brukar i svensk grammatik kallas för predikativ eller predikatsfyllnad, precis som adjektiven som vi nämnde nyss. En ganska bra term på somaliska för sådana substantiv skulle på samma sätt kunna vara magac khabareed, dvs. ett substantiv som är en del av predikatet. Anigu waxa aan ahay maroodi. OF = fal + OM Det är inte bara ett ensamt substantiv som kan ingå i predikatet tillsammans med verbet yahay/ahaa. Ett predikativ (magac khabareed) kan ha olika attribut som ger ytterligare information om substantivet. Detta innebär att en verbfras kan bestå av verbet yahay tillsammans med en hel substantivfras (oraah magaceed, OM). Waxa uu ahaa macallin weyn. Ekvativa pastaenden Somaliska satser i presens där både subjektet och predikatet innehåller substantiv saknar oftast verb. De innehåller bara satstypsmarkören waa mellan de båda substantiven för att ange att satsen är ett påståenden. Kani waa muus. Faadumo waa macallimad. Gacantani waa wasakh. Cuntadu waa diyaar. 43 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Samma sak kan också uttryckas med ordet weeye som sannolikt är en sammandragning av waa + yahay, alltså weeye. Cali macallin weeye. 44 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Komplexa satser Weero ad’adag Som redan nämnts tidigare i den här texten innehåller en enkel somalisk sats i de allra flesta fall: - en satsmarkör (ayaa, baa, waxaa; waa, ma, ha, sow, show, yaan), - ett subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) och - ett predikat (en verbfras). Waa uu ordayaa. Waxaa uu cunayaa cunto badan. Komplexa satser eller meningar innehåller mera än bara en enkel sats. Framför allt finns det mer än bara ett predikat (khabar) i en mening som utgörs av en komplex sats. Varje enkel sats som ingår i den komplexa satsen har sitt eget predikat. Dhiiqu halkee buu joogey <> markii ay dawacadu u timid? För att binda samman två enkla satser till en komplex sats finns tre olika strategier. Man kan använda - en KONJUNKTION (som inte är något substantiv), Uma jecla haramcadka <> WAAYO waa ay ka baqaan. - en BISATSINLEDARE (som egentligen är ett substantiv), eller Dhiiqu halkee buu joogey <> MARKII ay dawacadu u timid? - INGET sammanbindande ord. 45 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konjunktioner Konjunktioner används för att foga samman två ord, två fraser eller två satser som på något sätt är likvärdiga. Flera likvärdiga ord kan bindas samman med en konjunktion till en enda satsdel. Barnen skrattar och pratar. Sara och hennes man äter middag. På samma sätt kan två likvärdiga enkla satser lätt bindas samman med en konjunktion, på svenska framför allt och, men, eller. Sara läser en bok och hennes man diskar. Sara läser en bok men hennes man diskar. Läser Sara en bok eller diskar hon? Här följer en lista över de viktigaste konjunktionerna i somaliskan och hur de används. iyo Konjunktionen iyo kan användas mellan två eller flera substantiv eller substantivfraser som hör ihop. Gabadha iyo wiilka ayaa ku nool Xamar. Gidaarrada gurigan waxa lagu dhisay dhagax iyo sibidh. Xoolaha waxa ay la doontaan biyo iyo baad. Wuxuu u keenay cunto iyo biyo. Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada. Waxa uu leeyahay san dheer iyo labo dhegood oo waaweyn. 46 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konjunktionen iyo kan även användas mellan två bisatser som börjar med en bisatsinledare, t.ex. in, eftersom bisatsinledarna på somaliska är substantiv. Hela bisatsen är därför en lång substantivfras. Barayaashu waxa ay carruurta ka caawiyaan in ay wax akhriyaan iyo in ay fahmaan wax badan oo ku qoran buugaagta. En annan, lite speciell användning av iyo förekommer i frasen iyo in kale. På svenska uttrycks detta med frasen eller inte. Hubi in ay carruurtu taqaan iyo in kale magacyada qaybaha jidhkooda. Kontrollera om barnen kan namnen på kroppsdelarna eller inte. oo Konjunktionen oo kan användas mellan två verb eller verbfraser. Wankii ayaa baqay oo cararay. Aniga ayaa kuu iman oo ku caawin doona. Dhegeyso oo ka jawaab su’aalaha. Konjunktionen oo kan även användas mellan två attribut om båda syftar tillbaka på samma substantiv. Man använder oo om det andra attributet är ett adjektiv eller en bisats med ett predikatsverb. dhismo cusub oo aad u qurux badan qof waliba oo muslim ah Waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta oo geed fuushan. (relativ bisats med verbet ’hasyta+ adjektivet ’fuushan’) I det första exemplet finns två adjektiv, cusub och qurux-badan. Det andra adjektivet har också bestämningen aad u. I det tredje exemplet finns en relativ bisats med verbet haysta och adjektivet fuushan med bestämningen geed som fungerar som platsadverbial. 47 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konjunktionen oo måste också används när mer än ett substantiv följer efter ett räkneord. shan qof fem personer men: shan boqol oo qof femhundra personer Konjunktionen oo används dessutom framför vissa bisatser som ensamma står som attribut till ett substantiv. Axmed dugsiguu yimid isaga oo madaxa ka duuban. Slutligen används oo framför vissa andra ord som används som attribut. maalintii oo dhan –na Konjunktionen –na används för att bida ihop två satser med varandra. Den placeras efter något av de första orden i den andra satsen och den skrivs ihop med det ordet. Om de båda satserna är långa kan det vara bra att sätta ett kommatecken där den andra satsen börjar. Wax yar ka dib waxa u yimi nin socoto ah, wuxuuna weydiiyey sabata ka oohisay. Sawir madaxa Xasan kuna muuji dheg, af, san, timo iyo il. laakiin Konjunktionen laakiin används för att uttrycka att det finns en motsättning eller en kontrast mellan de två satser som sammanbinds. Båda satserna är huvudsatser och innehåller var sin satsmarkör. Waxa aan leeyahay beer weyn, laakiin ma aan haysti qalabka beeraha. 48 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 –se Konjunktionen –se är väldigt lik laakiin till sin betydelse. Den placeras på samma sätt som –na inuti den andra satsen efter ett av de första orden och den skrivs ihop med det ordet. Jubba ma engego, Shabeellese sida badan labo ama saddex bilood buu sanadkii engegaa. Det förekommer också att de båda konjunktionerna används tillsammans i formen laakiinse. balse Formen balse är en sammandragning av ordet bal och konjunktionen -se. Denna sammandragning används efter en nekad sats för att ange någonting annat som gäller i stället. Cali Duul Duul cidna lama uu hadlin balse orod ayuu isxaabiyey. ee Konjunktionen ee används efter en nekad sats för att ange vad som gäller i stället. Då motsvaras den på svenska oftast av ’utan’. Ha ooyin <> ee bal ii sheeg waxa dhacay. Gråt inte utan berätta nu för mig vad som har hänt. Efter en jakad uppmaning anger konjunktionen ee ett syfte eller ett mål. Konjunktionen brukar då placeras sist i den andra satsen. Då motsvaras den på svenska oftast av ’så’. Kaalaya <> aan ku dheelnee. Konjunktionen ee används också mellan två olika attribut som syftar på samma substantiv om det andra attributet är ett substantiv. 49 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 garoonka diyaaradaha ee Göteborg Göteborgs flygplats qalabka kale ee guriga ama Konjunktionen ama eller används mellan två eller flera ord som fungerar som alternativ att välja mellan. Falku waxa uu noo sheegaa waxa qof sameeyey , samaynayo ama samayn doono. Hawlqabadyadan kuwee baa caawinaya qoyskaaga ama bulshada? Den kan också användas mellan två satser. Lacagta qaado ama ka tag. mise Konjunktionen mise eller används i frågor och har samma betydelse som ama. Även mise kan användas både mellan hela satser och mellan enskilda ord. Ma ciyaaraysaa kubadda mise waad iska joogi? Ma liin baad rabtaa mise tufaax? Midabkee jeceshahay, cagaar mise buluug? waayo Konjunktionen waayo för, eftersom, därför att används mellan två satser. Båda satserna är på somaliska huvudsatser. Varje sats har sin satsmarkör. Ha tegin hadda, waayo waa madow. 50 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 hase yeeshee / hase ahaatee Även de båda fraserna hase yeeshee och hase ahaatee fungerar som konjunktioner. De binder samman två huvudsatser som har var sin satsmarkör. Dugsigii waa la furay, hase yeeshee casharradii lama bilaabin . Sammanfattning Konjunktioner som används mellan två ord eller fraser: iyo, oo, ee, ama, mise. Konjunktioner som används mellan två huvudsatser: oo, -na, laakiin, -se, balse, ee, ama, mise, waayo, hase yeeshee, hase ahaatee. Konjunktioner som används mellan en huvudsats och en bisats: oo, ee. Konjunktioner som används mellan två bisatser: iyo, oo, ama. Tva verbfraser i samma mening När man hittar två verbfraser i samma mening är det högst sannolikt att meningen innehåller två satser. Det kan vara två huvudsatser eller en huvudsats och en bisats. Kännetecken på huvud- och bisatser En bisats innehåller inte någon satsmarkör. Huvudsatser innehåller däremot nästan alltid en satsmarkör. Waxaa aan sugayaa <> inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo. Den här meningen börjar alltså med en huvudsats som följs av en bisats. 51 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Positiva imperativsatser (uppmaningar) utgör dock ett undantag. De innehåller inte någon satsmarkör trots att de är huvudsatser. Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed <> soo wac 111. Subjektspronomenet står ofta i början av bisatsen tillsammans med bisatsinledaren, t.ex. in. Det är ganska vanligt att bisatsinledaren och subjektspronomenet skrivs ihop till ett ord, men det är inte alls obligatoriskt. Waxaan sugayaa // inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo. I huvudsatser brukar i stället subjektspronomenet stå direkt efter stasmarkören. Ofta skrivs de ihop till ett ord. I bisatser används alltid negationen aan/-an. Waxaa la rabaa <> inuusan noqon qof qalbi adag oo dabeecad xun. (<– in+uu+aan) Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. I huvudsatser används vanligtvis satsmarkören ma som negation. Ma sheegin. Bisatser innehåller ofta verb i konjunktiv (t.ex. cuno) eller i kort presensform (t.ex. cuna, cunaya). Huvudsatser innehåller däremot vanligtvis normala presensformer (t.ex. cunaa, cunayaa). Nekade huvudsatser med ma innehåller dock konjunktivformer (t.ex. ma cuno). 52 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Huvudsats + huvudsats När man hittar två verbfraser i en längre mening handlar det ofta om att två helt likvärdiga enkla satser bara har kopplats samman med hjälp av en konjunktion. Satserna är då två självständiga huvudsatser och den ena är inte viktigare än den andra. Isku aaddi oo qor xarfahan. Huvudsats + bisats När man i en lite längre mening hittar två olika verbfraser, men bara en satsmarkör, då är det i stort sett alltid frågan om en huvudsats och en bisats. Huvudsatsen uttrycker då det mest centrala budskapet och bisatsen är tillagd för att ge lite extra detaljerad information. Det finns inte någon satsmarkör i en bisats. Cali waxaa uu rabaa <> in uu fuulo baaskiilka. <> in uu fuulo baaskiilka. HUBUDSATS BISATS Fokusmarkören waxaa har till uppgift att peka framåt och signalera att det kommer någonting viktigt efter verbet rabaa, nämligen bisatsen in uu fuulo baaskiilka. Hela denna bisats fungerar som objektet till verbet rabaa. Det kan man testa genom att byta ut bisatsen mot ett enkelt substantiv. Cali waxaa uu rabaa jalaato. Samtidigt innehåller bisatsen sina egna satsdelar: ett subjekt, ett predikat och ett objekt. 53 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Huvudsats + bisats + bisats... Det förekommer ibland också att flera bisatser är lagda till varandra. I följande mening finns tre verbfraser som utgör predikat, därför finns det alltså också tre satser. Seynab waxay rabtaa <> inay ijaarato baabuur muddo <> toddobaad ah. Om man lägger flera bisatser till samma huvudsats sammanfogas de med iyo eller oo: Barayaashu waxa ay carruurta ka caawiyaan in ay wax akhriyaan, in ay wax qoraan iyo in ay fahmaan wax badan oo ku qoran buugaagta. I det föregående exemplet upprepas in i varje bisats. Eftersom in är ett substantiv binds bisatserna samman med iyo. Weydii cannuunta in ay guuriyaan ereyga shan jeer oo ay sawiraan weji cadhaysan. I det föregående exemplet upprepas inte in. I stället används oo för att binda samman de båda verben guuriyaan och sawiraan. Det är alltså typiskt att iyo används mellan substantiv eller substantivfraser, medan oo används mellan adjektiv, verb eller verbfraser. 54 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bisatser Så gott som alla satser, både huvudsatser och bisatser, brukar på somaliska innehålla ett subjekt och ett predikat. En huvudsats innehåller nästan alltid en satsmarkör (satstypsmarkör eller fokusmarkör). Det är bara uppmaningar i imperativ som inte har någon satsmarkör. Bisatser å andra sidan innehåller aldrig någon satsmarkör. I bistaser används alltid negationen aan inte. I huvusatser används oftast negationen ma inte, som ju samtidigt är en satstypsmarkör. Bara ifall subjektet i en huvudsats är fokuserat används aan inte även i huvudsats. Många bisatser, men tyvärr inte alla, inleds på somaliska med ett ord som fungerar som en BISATSINLEDARE. De somaliska bisatsinledarna är i grund och botten substantiv, t.ex. in, marka, haddii… I svenskan används i motsvarande bisatser oftast ord som hör till den svenska ordklassen SUBJUNKTIONER. (I lite äldre svensk grammatik sa man som regel UNDERORDNANDE KONJUNKTIONER.) En del somaliska bisatser inleds med konjunktionen ee eller oo. Det handlar mest om så kallade RELATIVA / ATTRIBUTIVA bisatser. Motsvarande svenska bisatser inleds oftast med det svenska pronomenet som. Många somaliska relativa / attributiva bisatser saknar bisatsinledare eller inledande konjunktion. Bisatsen står direkt efter det substantiv som den syftar på. Här följer en mera detaljerad genomgång av de olika typerna av bisatser. 55 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bisatsens struktur En bisats fungerar som en lång satsdel inom huvudsatsen. Om man hittar två eller flera predikat i en lång mening måste man först avgöra om någon av satserna är en bisats. Seynab waxa ay rabtaa in ay ijaarato baabuur. När man har hittat en bisats måste man sedan avgöra vilken roll bisatsen spelar i förhållande till huvudsatsen. Bisatsen fungerar nämligen alltid som en enda lång satsdel i förhållande till huvudsatsen. I exemplet är hela bisatsen objekt till verbet rabtaa. Seynab waxa ay rabtaa < in > ay ijaarato baabuur. Man kan ofta lätt jämföra genom att byta ut bisatsen mot ett enda ord med ungefär samma betydelse som hela bisatsen. Seynab waxa ay rabtaa baabuur. Först analyserar man alltså huvudsatsen och anger vilken satsdel hela bisatsen utgör. Sedan lyfter man ut bisatsen och analysera den en gång till för att ange vilka satsdelar som finns inuti bisatsen. Då brukar man inte analyser bisatsinledaren. Seynab waxa ay rabtaa < in > ay ijaarato baabuur. < in > ay ijaarato baabuur. Ibland kan det finnas fler än två verb i samma mening. Då kan en bisats finnas inuti en annan bisats. I så fall måste man göra analysen i tre steg. Seynab waxa ay rabtaa in ay ijaarato baabuur muddo toddobaad ah. Seynab waxa ay rabtaa < in > ay ijaarato baabuur muddo < > toddobaad ah. < in > ay ijaarato baabuur muddo < > toddobaad ah. 56 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 muddo < > toddobaad ah. I den första bisatsen finns subjekt, predikat, objekt och ett tidsadverbial. Tidsadverbialet består av tre ord. Muddo är huvudord (oray madaxeed) och toddobaad ah är en bestämning, ett attribut (faahfaahiye). Bisatsen är alltså en ATTRIBUTSBILSATS eller en RELATIV BISATS. Alla bestämningar till ett substantiv kallas ju för ATTRIBUT, även då bestämningen är en bisats. Eftersom verbet i bisatsen är ah (en form av yahay) måste predikatet innehålla fler ord, oftast ett adjektiv eller ett substantiv. När man analyserar en relativ / attributiv bisats behöver man ta med det substantiv som bisatsen syftar på i analysen. Här syftar den relativa bisatsen på substantivet muddo. Samtidigt är muddo subjekt i förhållande till bisatsen, även om ordet muddo egentligen inte står inuti sjäva bisatsen. Olika typer av bisatser Varje bisats utgör en satsdel i förhållande till sin huvudsats. Det är ganska praktiskt att dela in bisatserna beroende på vilken satsdel de utgör i relation till huvudsatsen: – bisatser som fungerar som ADVERBIAL (WEER FALKAABEED), – bisatser som fungerar som ATTRIBUT (WEER FAAHFAAHINEED), – bisatser som fungerar som OBJEKT (WEER LAYEELEED), – bisatser som fungerar som SUBJEKT (WEER YEELEED). Varje typ av bisats har en viss typisk sturktur och inleds på vissa typiska sätt. Många bisatser inleds med en BISATSINLEDARE (ett bisatsinledande ord som är ett substantiv), men inte alla. 57 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bisatser som ar attribut För somaliskan är det väldigt typiskt med bisatser som fungerar som ATTRIBUT till ett substantiv. Bisatser som är attribut kan kallas både RELATIVA BISATSER och ATTRIBUTIVA BISATSER (WEERO FAAHFAAHINEED). De kan se ut på många olika sätt. Gemensamt är att de innehåller ett predikatsverb och att de ger extra information om ett substantiv i huvudsatsen. Samma substantiv ingår i både huvudsatsen och bisatsen. Som ett exempel kan man ta två enkla satser på svenska som båda innehåller samma substantiv. Lars har en vän. Vännen kommer från Karlstad. Det måste ju inte uttryckas med samma ord. Huvudsaken är att syftingen är densamma, t.ex. Saras mamma diskar gärna. Hon avskyr teve. Två sådana enkla sastser kan man sätta samman till en mera komplex mening där substantivet bara används en gång. På svenska ersätter man den andra gången substantivet med ett relativt pronomen, oftast som. Genom att göra det har man skapat en RELATIV bisats. Bisatsen ingår alltid som ett attribut till en satsdel i huvudsatsen. Därför talar man gärna om om ATTRIBUTIV BISATS – WEER FAAHFAAHINEED. En ATTRIBUTIV BISATS hör alltid samman med ett substantiv. Alla attribut utgör ju bestämningar som är tillagda till substantiv för att ge extra information om substantivet. I det följande exemplet ingår bisatsen i objektet eftersom en vän är objekt till huvudsatsens verb har. 58 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Lars har en vän som kommer från Karlstad. som kommer från Karlstad Hon kommer från Karlstad. I nästa exempel ingår bisatsen i subjektet eftersom mamma är subjekt. Saras mamma, som avskyr teve, diskar gärna. som avskyr teve Hon avskyr teve. Samtidigt har bisatsen sin egen satsdelsstruktur som sammanfaller med strukturen i den ursprungliga självständiga satsen Vännen kommer från Karlstad eller Saras mamma avskyr teve, men eftersom vännen och Saras mamma har ersatts av pronomenet som brukar man säga att som fungerar som subjekt i bisatsen. Ordet som räknas på svenska som ett relativt pronomen (inte en subjunktion) därför att det syftar tillbaka på ett annat ord, precis som pronomen brukar göra. Även på somaliska är det väldigt vanligt med attributiva bisatser. På somaliska inleds de oftast inte av något motsvarande ord. På somaliska ser de två självständiga satserna ut på ungefär samma sätt som i svenskan, men eftersom båda är huvudsatser så måste båda satserna innehålla en satsmarkör på somaliska. Dawacadii waxa ay aragtay tuke Tukihii ayaa hilib afka ku haysta. Båda satserna innehåller ordet tuke. Det ordet behöver därför inte upprepas, utan den andra av de självständiga satserna kan göras om till en attributiv (relativ) bisats blir ett attribut till ordet tuke i den första satsen. Då försvinner samtidigt satsmarkören ayaa och från bisatsen. Dawacadii waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta. tuke hilib afka ku haysta. 59 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I exemplet ovan ger bisatsen extra information om huvudsatsens objekt tuke. Bisatsen utgör samtidigt även en egen sats med olika satsdelar. Den somaliska bisatsen binds inte ihop med ordet tuke med hjälp av något speciellt ord som motsvarar svenskans som. Det är i stället typiskt för somaliska attributiva bisatser att de inte innehåller något ord som ”upprepar” det substantiv som bisatsen syftar på. Relativa bisatser är mycket vanligare på somaliska än på svenska, och det beror till stor del på att somaliskan inte har lika många adjektiv som svenskan. Alla de fall där verbformen ah förekommer måste man betrakta som relativa bisatser i somaliskan. Detsamma gäller alla adjektiv i satser i förfluten tid, där ändelserna -aa/-ayd (= ahaa/ahayd) också gör att man måste betrakta verbfrasen med adjektivet som ett predikat i en attributiv bisats i somaliskan Tukihii oommanaa halkaas ayuu biyihii ku cabbey. Tukihii waa oomman ahaa Den törstiga korpen drack av vattnet där. Om man jämför har både svenskan och somaliskan ett attribut till ordet tukihii/korpen. Det svenskan attributet är bara ett adjektiv, medan det somaliska attributet är en relativ bisats med dels ett adjektiv, dels ett predikatsverb (-aa = ahaa). Detta beror på att man på somaliska nästan alltid lägger till verbet ahaa/-aa till adjektiven för att markera att det handlar om förfluten tid. En ordagrann översättning til svenska skulle alltså kunna vara Korpen som var törstig drack av vattnet där. Den var törstig. 60 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Attributiva bisatser med subjunktion På somaliska förekommer väldigt många attributiva (relativa) bisatser som inte innehåller något bisatsinledande ord, men det förekommer också en del attributiva bisatser som inleds med konjunktionen oo eller med konjunktionen ee. Eftersom oo och ee då inleder bisatser skulle man med fördel kunna säga att dessa båda ord då fungerar som SUBJUNKTIONER. Konjunktionen/subjunktionen oo används när informationen i bisatsen upplevs som ”extra”, inte särskilt nödvändig information. Bistsen hjälper oss egentligen inte att identifiera den person eller det föremål som den bisatsen syftar på. Aabbahay oo Xamar ka yimid baa buuggan keenay. Om informationen i den relativa bisatsen i stället är helt nödvändig för att vi skall förstå exakt vem, vad eller vilka som huvudordet till bisatsen syftar på, då använder man oftast inte någon subjunktion. Maryan ma arkin daanyeerrada geedaha ku jira. Daanyeerrada ayaa geedaha ku jira. Ibland händer det dock att en sådan nödvändig bisats inte är det enda attributet efter det substantiv som fungerar som bisatsens huvudord. Om en nödvändig bisats inte kommer direkt efter sitt substantiv använder man konjunktionen ee för att binda samman de båda attributen. Maxaa ku dhacay labadii bisadood ee hilibka soo xaday? Labadii bisadood ayaa hilibka soo xaday. 61 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Det som sagts ovan kan sammanfattas genom att säga att – nödvändiga (kooban) relativa bisatser – direkt efter huvudordet inte inleds med konjunktion; – skilt från huvudordet av ett annat attribut inleds med konjunktionen ee; – icke-nödvändiga relativa bisatser inleds med konjunktionen oo. En NÖDVÄNDIG (eller RESTRIKTIV) RELATIV FAAHFAAHINEED EE KOOBAN) (eller ATTRIBUTIV) bisats (WEER inleds alltså utan konjunktion eller med konjunktionen ee. Bisatsen definierar det substantiv som den syftar på. Utan bisatsen kan personen eller föremålet inte identifieras. T.ex. Ninkee? Ninkii Xamar ka yimid baa buuggan keenay. En ICKE-NÖDVÄNDIG (WEER (eller APPOSITIV) RELATIV FAAHFAAHINEED EE DHEERAAD) (eller ATTRIBUTIV) bisats inleds med subjunktionen oo. Bisatsen ger en extra beskrivning av det substantiv som den syftar på, men personen eller föremålet kan identifiers lika lätt utan hjälp av bisatsen. T.ex. Aabbahay oo Xamar ka yimid baa buuggan keenay. I de fall då huvudordet som bisatsen syftar på betecknar något som redan är känt, så att det inte råder någon tvekan om vad man syftar på, inleds den relativa bisatsen alltså med subjunktionen oo. Detta är därför typiskt efter t.ex. egennamn, men förekommer också ofta efter substantiv i bestämd form. Xaawo oo fadhida gurigeeda hortiisa ayaa aragtay arigii… Om den relativa bisatsen i stället syftar på någonting som inte är känt och därmed hjälper oss att identifiera det som huvudordet syftar på, då används inte någon konjunktion på somaliska motsvarande svenskans 62 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 som. Sådana bisatser kallas alltså RESTRIKTIVA och de förekommer ofta efter substantiv i både obestämd och bestämd form. Nin Iskaander la oran jirey ayaa waxaa uu soo maray magaalo… Bisatser som ar adverbial Många bisatser uttrycker olika typer av omständigheter, t.ex. tid, sätt, orsak eller villkor. Sådana bisatser fungerar därför som adverbial i förhållande till huvudsatsen. Dessa bisatser inleds på svenska med SUBJUNKTIONER eller UNDERORDNANDE KONJUNKTIONER, t.ex. medan, efterson, trots att, om, innan. Sara tittar på teve medan hennes mamma diskar. medan hennes mamma diskar Sara tittar på teve eftersom hennes mamma diskar. eftersom hennes mamma diskar Sara tittar på teve trots att hennes mamma har förbjudet det. trots att hennes mamma har förbjudit det Sara tittar på teve om hennes mamma inte är hemma. om hennes mamma inte var hemma Sara diskar innan hon tittar på teve. innan hon tittar på teve Somaliska adverbialsbisatser En så kallad ADVERBIALSBISATS (WEER FALKAABEED) har precis som alla andra adverbial till uppgift att ge information om någon omständighet kring den händelselse eller situtation som beskrivs i huvudsatsen. Man 63 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 skulle kunna säga att en adverbialsbisats tillför information till hela huvudsatsen, inte till ett särskilt ord som de attributiva bisatserna. En liten komplikation är dock att de ord som inleder en adverialsbisats på somaliska i stort sett alltid är ett substantiv och att bisatsen egentligen fungerar som attribut till detta substantiv. För att ändå underlätta jämförelsen med t.ex. europeiska språk brukar man ändå tala om adverbialsbisatser som en viktig typ av bisats. Adverbialsbisatserna inleds också av en ganske begränsad grupp substantiv som i den somaliska grammatiken kan kallas för BISATSINLEDARE. Dessa subsantiv motsvara också ganska väl olika subjunktioner som inleder motsvarande bisatser i europeiska språk. Sådana typiska bisatsinledare är t.ex. markii, haddii, intii, kolkii... Dessa ord är alltså inte några konjunktioner/subjunktioner (xiriiriye), utan substantiv (mar, had, in, kol). De allra flesta somaliska bisatser inleds alltså med ett substantiv, medan de allra flesta svenska bisatser inleds med en subjunktion. Temporala adverbialsbisatser De substantiv som oftast används för att inleda temporala bisater (tidsbisatser – weero waqtiyeed) är mar, in. De står oftast i bestämd form och kan ibland föregås av någon preposition eller något pronomen, t.ex. marka (när), isla markii (samtidigt som, så snart), intii (medan, tills), inta aan (innan), ilaa iyo intii (ända sedan). Faadumo, Caasha iyo Xasan waxa ay aadaan dugsiga marka ay dhammeeyaan hawlaha guriga. Markii aan casheynayay saaxiibkay baa soo galay. Markii aan casheynayay. 64 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Waxaa ay bilowday inay ooydo isla markii uu tegay. isla markii uu tegay Denna mening innehåller faktiskt två bisatser, först en objektsbisats som börjar med in, sedan en temporal bisats. Waxaa ay shaqada badankeedii qabatay intii aan hurday. intii aan hurday Intaannan shaqada bilaabin waxaynu eegaynaa qalabka. Wuu bukay ilaa iyo intii uu halkan yimid. Marka aad soo wacdo 111, lataliye tababbaran ayaa su’aalo ku weydiin doona. Konditionala adverbialsbisatser Det substantiv som oftast används som inledare i bisatser som uttrycker VILLKOR är had. Sådana bisatser kallas SHURUUDEED). KONDITIONALA BISATSER (WEERO Ordet används oftast i bestämd form, t.ex. haddii om. Haddii uu saaxiibkaa jirran yahay maxaa aad samayn lahayd? Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed, soo wac 111. Finala adverbialsbisatser Bisatser som uttycker SYFTE eller AVSIKT inleds oftast med substantivet si eller in. Om man använder in brukar verbet i huvudsatsen föregås av prepositionen u, dvs. u … in för att. Magaaladii buu u tegay in uu dawo soo iibsado. Han åkte till stan för att köpa medicin. 65 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Om man använder si brukar verbet i bisatsen föregås av prepositionen u, dvs. si … u så att. Maxaa ay samayn karaan carruurtu, si ay u kaalmeeyaan waalidkood? Waxay goor hore u baxday si aanu u arag. Lataliye tababbaran ayaa su’aalo ku weydiin doona si uu u ogaado dhibaatada jirta. Halkaas waxaad ku qoraysaa tobanka nambar ee dhalashada ilmahaaga si aad u diiwaangeliso maqnaanshihiisa. Kocessiva adverbialsbisatser Den typ av adverbiella bisatser som brukar kallas (KONCESSIVA BISATSER) MEDGIVANDE BISATSER inleds på somaliska med substantivet in + adjek- tivet kasta + subjunktionen oo. Frasen in kasta oo / in kastoo / inkastoo även om, trots att, fastän uttrycker alltså att handlingen i bisatsen inte utgör något hinder för handlingen i huvudsatsen. Axmed waa yimid in kastoo uu soo daahay. Inkastoo uu baqanayay waxaa uu muujiyay degganaan. Jamforande adverbialsbisatser Bisatser som uttrycker en jämförelse inleds oftast med bisatsinledaren sida som. Ku jeeso sabuuradda oo hawada ku samee sida loo qoro xarafka C. Adverbiella bisatser med subjunktion 66 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I somaliskan förekommer det väldigt sällan att en adverbiell bisats inleds med en verklig subjunktion. De få exempel som finns innehåller en subjunktion som är lånad från arabiskan. – Tid (temporal bisats) ilaa (tills) är inte något somaliskt substantiv, utan en subjunktion som har lånats in från arabiskan. Ilaa aan ka imanayo halkan joog. Wuu joogay oo i sugay ilaa aan imid. Satsfogningar med tva huvudsatser Två huvudsatser kan fogas samman till en KAUSAL SATSFOGNING för att uttrycka en ORSAK till den handling som uttrycks i en av huvudsatserna. Orsaksförhållanden i kausala satsfogningar uttrycks ofta med hjälp av en av fraserna maxaa yeelay, sababtoo ah eller med konjunktionen waayo som alla följs av en fullständig huvudsats med en satsmarkör. Lacagtii ku ma aan siin karo maxaa yeelay weli ma iman. Xirisi ma ciyaari karo kubbad sababtoo ah lug ayaa si xun uga jabay. Ha tegin hadda, waayo waa madow. 67 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bisatser som ar objekt Bisatser som är OBJEKT börjar på svenska oftast med konjunktionen att, men när ja/nej-frågor fungerar som bisatser börjar de oftast med konjunktionen om. Andra frågor som fungerar som bisatser börjar med olika frågeord som varför, när, hur, vem, vad… Sara sa att hon inte vill diska. att hon inte vill diska Sara frågade om hennes kusin inte kunde diska i stället. om hennes kusin inte kunde diska i stället Objektsbisatser som inleds med frågeord: Sara undrade varför hon alltid måste diska. varför hon alltid måste diska Sara undrade när någon annan tänkte diska. när någon annan tänkte diska Underordnade direkta anföringar är ofta OBJEKT – Jag vill inte diska! sa Sara. Jag vill inte diska! Den här typen av bisatser börjar på svenska oftast med konjunktionen att och på somaliska oftast med bisatsinledaren in. Detta ord är vanligt när man till exempel återberättar vad någon sagt eller när man berättar innehållet i någons tankar, önskningar eller drömmar. Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. in uusan imaanayn Cali wuxuu doonayaa in aad tagto. in aad tagto 68 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 U sheeg carruurta in ay soo fadhiistaan agtaada. Även i somaliska objektsbisatser som utgör indirekta ja/nej-frågor är den vanligaste bisatsinledaren ordet in. Weydii carruurta in ay arki karaan bisadda. Någon gång förekommer även haddii i indirekta ja/nej-frågor. Weydii carruurta haddii hooyadood samayso bur. Weydii haddii ay horay u tageen sariibad. I andra typer av indirekta frågor utgörs bisatsinledaren av samma substantiv som det mananvänder i den direkta frågan. Tus carruurta sida loo qoro xarafka C. Sidee baa loo qoraa xarafka C? Waxaa ay sheegaysaa sida uu darawalku u wadey. sidee baa uu darawalku u wadey? Waxaa uu maskaxda ku hayay sidii uu u iibsan lahaa dhul u dhaw beertooda. sidee uu u iibsan lahaa dhul u dhaw beertooda? Om den direkta frågan innehåller frågeordet maxay används substantivet wax i bestämd form som bisatsinledare. Observera att detta inte är samma ord somfokusmarkören waxa/waxaa. Weydii carruurta waxa ay ku arki karaan sawirka. Maxaa ay ku arki karaan sawirka? Objektsbisatsen kan också stå före huvudsatsen, t.ex. Inaad imtixaanka ku gudubtay baa aan maqlay. Inaad imtixaanka ku gudubtay baa 69 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bisatser som ar subjekt Det kan ibland också vara bisatsen som utgör subjektet i huvudsatsen, och det är samtidigt vanligt att subjektsbisatsen står i slutet av hela meningen, t.ex. Ma fiicna in carruurta laga nixiyo. (ma fiicna <– ma fiican aha) in carruurta laga nixiyo Bisatser som inleds med in kan även fungera som subjekt i huvudatsen. Ma fiicna in sida Nadiifa loo fariisto. (ma fiicna <-– ma fiican aha) in sida Nadiifa loo fariisto Ibland står inte in först i bisatsen, utan inuti bisatsen, t.ex. Sida Xadiya in loo fariisto ayaa fiican (tahay). (loo <-– la+u) Sida Xadiya in loo fariisto Subjektsbisatsen följs av fokusmarkören ayaa. Om subjektet är fokuserat och predikatet innehåller ett adjektiv försvinner dessutom verbet yahay i presens. 70 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Semantik Cilmimacneedka Semantiken är läran om de betydelser som uttrycks med hjälp av språket, och i synnerhet läran om ordens betydelse. Några grundläggande begrepp inom semantiken är särskilt viktiga att känna till. Synonymer Sammi Synonymer är två eller flera ord som har ungefär samma betydelse, men de skiljer sig egentligen alltid åt på något sätt så att orden har lite olika nyans och väcker lite olika föreställningar. Till exempel kan en synonym vara mera vardaglig än en annan, vissa synonymer kan vara mera ålderdomliga, några kan upplevas som finare, medan andra kanske bara används inom ett begränsat geografiskt område. qurux badan, quruxsan, qurxoon, toolmoon, bilicsan, jalaqsan, fiican, wanaagsan bisad, yaanyuur, mukulaal katt, kisse, misse wadne, qalbi gabar, inan Homonymer Homonymer är två ord som skrivs och uttalas på precis samma sätt. na och (konjunktion) na oss (pronomen) Homografer Homografer skrivs på precis samma sätt, men uttalas på olika sätt. inan flicka ínan pojke béer lever beér trädgård, odling tiri sade tiri räkna 71 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 cuntó äter cúnto mat lá med (preposition) la man (pronomen) kú i (preposition) ku dig (pronomen) Motsatser Antonymer Lidad Motsatser är ord som har helt motsatt betydelse i förhållande till varandra. yar – weyn dheer – gaaban kulayl – qabow jecel – neceb u – ka 72 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Morfologi Formlara Sarfe Morfologi (sarfe, morfooloji) kan på svenska även kallas FORMLÄRA. Morfologin kan delas in i två delar. – Ordbildningslära (erayabuurid), som handlar om hur man kan skapa olika ord genom att sätta samman olika orddelar, t.ex. bar, bare, dukaan, dukaanle. – Böjningslära (nadooc), som handlar om hur ord böjs i olika grammatiska former. Man kan sedan dela in böjningsläran i tre olika delar beroende på vilka ord man böjer. – Deklination (nadooc magaceed), som i somaliskan mest handlar om böjningen av substantiv, t.ex. kab, kabta, kabo, kabaha, kabahayga. Till deklinationen hör också böjningen av pronomen, t.ex. aniga, aan, i, adiga, aad, ku, och adjektivens böjning i numerus, t.ex. weyn, waaweyn. – Konjugation (nadooc faleed?, isrogrog), som handlar om böjningen av verb, t.ex. cun, cunaa, cuntay, cunaysaa, cuno. – Komparation (nadooc isbarbardhigeed?), som handlar om adjektivens olika jämförelsegrader, t.ex. yar, ka yar, ugu yar. 73 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Morfem Ett MORFEM (morfiim) är den minsta delen av ett ord som bär på någon form av betydelse. Morfem brukar man ofta skriva mellan snedstreck, t.ex. /kab/-/o/ eller /sko/-/r/. Eftersom somaliskan är ett språk som är rikt på ändelser spelar kunskapen om språkets olika morfem en mycket viktig roll i grammatiken. Morfemens betydelse kan skifta mellan mera innehållsmässig eller mera grammatisk och det är därför praktiskt att dela in dem i tre typer. Den ena typen av morfem kallas ROT eller rotmorfem. En rot bär en tydlig inneboende betydelse som ligger till grund för hela ordets betydelse. En annan typ av morfem används för AVLEDNING eller ORDBILDNING, dvs. för att bilda nya mera komplexa ord av redan befintliga enklare ord. Den tredje typen av morfem brukar kallas grammatiska morfem. Dessa används för BÖJNING av ord i olika grammatiska former som används för att uttrycka olika relationer som råder mellan ord. Om man tar formen subaxnimadii på morgonen, under morgontimmarna så kan den delas in i de ingående morfemen subax-nima-d-ii. /subax/ är ordets rot, /nima/ är ett mycket vanligt ordbilsningsmorfem som används för att bilda abstrakta substantiv, /d/ är den bestämda artikeln och /ii/ är ett slags refererande eller utpekande grammatiskt morfem. Om man tar formen ururinayo håller på att samla så kan den delas in i de ingående morfemen urur-i-n-ay-o. /urur/ är en rot som kan ingå i både substantiv och verb, /i/ gör att vi får ett transitivt verb, dvs. att någon person gör detta med några saker, /n/ ger oss verbets infinitivform, /ay/ anger att handlingen är progressiv, att den pågår just i det givna ögonblicket och /o/ anger att verbets form är konjunktiv. Detta är förstås ett ganska komplicerat exempel eftersom vi ännu inte talat om transitiva verb, progressiv form eller konjunktiv. 74 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Beroende på var i ett ord ett morfem förekommer brukar man skilja mellan PREFIX (HORKABE) och SUFFIX (DIBKABE). Ordbildningsmorfem eller grammatiska morfem som finns före en rot kallas för de som finns efter en rot kallas för kan man också använda termen SUFFIX. ÄNDELSE I stället för PREFIX medan SUFFIX (DIBKABE) (DHAMMAAD). I t.ex. ordet lataliye rådgivare har vi prefixet /la/ som i princip betyder med, roten /tali/ styra, bestämma och suffixet eller ändelsen /e/ som bär betydelsen av en person som har en viss sysselsättning. Om vi skulle konstruera ett liknande ord på svenska skulle det kunna bli *medstyrare eller *medbestämmare. Om två rötter fogas samman till ett nytt ord brukar man tala om en SAMMANSÄTTNING (LAMMAANE) eller ett sammansatt ord. Detta är en vanlig typ av ordbildning både i svenskan och i somaliskan, t.ex. innehåller madaxweyne president de båda rötterna /madax/ huvud och /weyn/ stor samt ordbilndingssuffixet /e/ för att beteckna en person med viss sysselsättning. Många ortnamn, både i Sverige och i Afrikas Horn, är sammansättningar, t.ex. Laascaanood av laas källa, grund grävd brunn och caano mjölk samt -ood som är en gammal ändelse i genitiv, men som idag mest används för att bilda adjektiv. Alltså ungefär Mjölkensbrunn. Beledweyn i centrala Somalia består av beled bosättning, ort, plats och weyn stor. Alltså den stora orten. Huvudorten Hargeysa i Somaliland består av substantivet harag djurhud och verbet geysa transportera till en plats, vilket skulle betyda platsen dit djurhudar förs, kanske för att bearbetas eller säljas vidare. Även många stadsdelar i Mogadishu har namn som kan delas upp i två rotmorfem, t.ex. Ceelmacaan av ceel brunn, källa och macaan söt, Xamarjajab där Xamar är en annan, äldre benämning på Mogadishu och jajab sönderslagen, eller Xamarweyne som innehåller weyn stor och det substantivbildande avledningsmorfemet /e/. 75 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Allomorfer Olika allomorfer är olika varianter av samma morfem, t.ex. /jilib/ och /jilb/ som ju förekommer i pluralformen jilbo eller pluraländelsen /o/ som också förekommer som /a/ i t.ex. jilbaha. Även den bestämda artikeln förekommer som flera olika allomorfer. Den maskulina artikeln i singular förekommer som /ka/, /ga/, /ha/ eller /a/, t.ex. miiska, guriga, baraha, suuqa. Typer av morfem Beroende på placeringen i ett ord och morfemets betydelse brukar man dela in morfem i följande typer. – rot bar, cas, shan, tag, kar, geel – suffix bare, baraa, barataa, shanta, shanaad – prefix taliye, lataliye; ahay, yahay, tahay, nahay Morfem med en grammatisk funktion snarare än en inneboende betydelse såsom prepositioner (u, ku, ka, la) och pronomen (t.ex. is) brukar man betrakta som prefix. – stam taliye, taliyaha, lataliye, lataliyaha Stammen i ett ord är hel den del av ordet som inte utgörs av grammatiska böjningsändelser. Stammen kan alltså innehålla både prefix och suffix som används för att bilda nya ord, alltså avledningsprefix och avledningssuffix, t.ex. lataliye klyftpotatis lataliyaha klyftpotatisen lataliyahayga klyftpotatisar lataliyayaal klyftpotatisarna lataliyayaashayda klyftpotatisarnas 76 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Ordbildning - avledning xoola-ley, xool-eysi, xool-eeyaa - sammansättning xoola-dhaqato, xoola-gooyo, xoola-madax Avledning sker i somaliskan mest med hjälp av suffix. macallin + -ad –> macallimad bar + -e –> bare dukaan + -le –> dukaanle Sammansättning sker genom att två rötter sätts samman. yaxaasbadeed yaxaas badeed yaxaas-badeed martiqaadaa marti qaadaa marti-qaadaa quruxbadan qurux badan qurux-badan Vad som är ett sammansatt ord är inte alltid så självklart på somaliska eftersom man ofta på samma sätt som i engelskan särskriver ord som egentligen är sammansättningar. Det finns ett par test som fungerar bra för att avgöra om det handlar om två oberoende ord som inte fungerar som en sammansättning eller om det är frågan om två särskriva ord som egentligen hör ihop och utgör en sammansättning. För substantiv: Var placeras den bestämda artikeln? 2 ord bad weyn badda weyn ’det stora havet’ 1 sammansatt ord badweyn badweynta ’oceanen’ Var placeras pluraländelsen? 2 ord bad weyn bado weyn ’stora hav’ 1 sammansatt ord badweyn badweyno ’oceaner’ 77 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 För verb: Var placeras prepositionerna? ka dib markii ay Caawa ku martiqaatay garoonkeeda Estadio Reyno… Booliska Somaliland oo tababar ku qaatay dalka Ireland… Uttrycket ”martiqaatay” måste vara ett ord, närmare bestämt ett verb, eftersom prepositionen måste stå direkt före predikatsverbet i satsen. Man kan inte ha ett substantiv mellan en prepositionen och ett verb. Alltså måste roten /marti/ som ser ut som ett substantiv var en del av ett sammansatt verb. Uttrycket ”tababar qaatay” måste däremot vara två ord eftersom prepositionen placeras mellan orden. Avledning med suffix I somaliskan bildas de flesta avledda ord med hjälp av suffix. Prefix är betydligt mindre vanliga i somaliskan än i svenskan. Bildning av substantiv ROTSUBSTANTIV Dessa substantiv är bildade utan någon ändelse, samma rot fungerar som både substantiv i singular och verb i imperativ. qosol skratta! (verb, imperativ) qosol skratt (substantiv, singular) 78 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 VERBALSUBSTANTIV – motsvarar svenskans former som slutar på -ande/-(n)ing. -is/-id av alla verb med en imperativ som slutar på konsonant qor skriv! qoris, -ta skrivning qorid, -da skrivning -n även: qoraal, -ka av alla verb med en imperativ som slutar på -i bixi betala! bixin betalning akhri läs! akhrin läsande -asho även: akhris, -ka läsning av alla verb med en imperativ som slutar på -o qaado ta! qaadasho tagande Substantiv som bara bildas av vissa verb: -s läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på -i kari laga mat! karis matlagning akhri läs! akhris, -ka läsning även akhrin läsande -ad läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på -o guurso gift dig! guursad giftermål 79 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 -itaan furaa öppnar furitaan öppning (av en utställnig) -niin digaa varnar digniin varning furaa öppnar furniin skiljsmässa AGENTSUBSTANTIV uttrycker en person som utför handlingen som verbet betecknar. -e baraa lär ut bare lärare bixiyaa betala bixiye betalare men även vissa redskap och verktyg furaa öppnar fure nyckel och en del namn Warsame Kuti Yare 80 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 -haye innehålle också suffixet –e och betecknar en person som har (hand om) något. goolhaye målvakt afhaye talesperson -le en person som har någonting eller arbetar/sysslar med någonting beero odlingar, åkrar beerale jordbrukare dukaan affär dukaanle affärsinnehavare kalluun fisk kalluunle fiskare tagsi taxi tagsiile taxiförare dambi brott dambiile brottsling Men även person som har problem med någonting indhoole blind person, lugoole person utan ben -ley kollektiv form för personer som har någonting eller sysslar med någonting beeraley –da jordbrukare, bönder Även vissa andra substantiv som betecknar något som innehåller något eller består av något. buur berg buuraley bergsområde, bergskedja 81 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 -aal person som sysslar med någonting tumaa hamrar, bankar tumaal smed, hovslagare FEMININA personbeteckningar -ad boqor kung boqorad drottning saaxiib vän saaxiibad väninna -to som en feminin motsvarighet till vissa maskulina ord på -e horjooge m. horjoogto f. ANDRA SUBSTANTIVBILDNINGAR -aal olika typer av konkreta och abstrakta substantiv -aan qor skriv! qoraal text abstrakta substantiv, oftast bildade av particip eller adjektiv, ofta motsvarande svenska abstrakta substantiv på -het. -(s)an-aan lagt till adjektiviska particip på -an/-san oomaa blir törstig verb oomman törstig adj./particip oommanaan törst subst. -la’-aan bildat med adjektiven la’ som saknar + ovanstående suffix shaqo arbete shaqola’aan arbetslöshet 82 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 -aad lite varierande betydelser hanjabaa hotar hanjabaad hot -darro synonymt med -la’aan edeb gott uppförande edebdarro dåligt uppförande, brist på uppfostran awood förmåga, styrka awooddarro oförmåga, kraftlöshet -i abstrakta begrepp firfircoon aktiv firfircooni aktivitet -mo resultatet av en handling (avledning av passiva verb) xirmaa förenas, binds samman xirmo packe, bunt, bukett dhisaa bygger dhismo byggnad, konstruktion dhugtaa tittar, iakttar dhugmo blick, uppmärksamhet, intelligens -nimo / -ti-nimo motsvarar ofta svenskans substantiv på -skap saaxiib vän saaxiib(ti)nimo vänskap -tooyo boqor kung boqortooyo kungadöme, kungarike gacal närstående, älskad person gacaltooyo tillgivenhet, kärlek 83 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bildning av adjektiv -an läggs till många verb och några substantiv guduud rödbrun färg guduudan rödbrun -san läggs till många verb och några substantiv nadiifiyaa rengör nadiifsan ren, rengjord qurux skönhet quruxsan vacker -eed läggs till vissa substantiv Soomaali somalier Soomaaliyeed somalisk boqor kung boqoraad kunglig -aad -oon qurux skönhet qurxoon vacker -e kale hore hoose sare dhexe 84 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Många svenska adjektiv motsvaras på somaliska i stället av flerordsuttryck som består av ett substantiv följt av den reducerade relativa verbformen ah som är eller något av de adjektiviska orden leh med, som har, la’ utan, som saknar, daran utan, som saknar eller badan mycket. buluug blå färg buluug ah blå (eg. som är blå färg) hadh skugga hadh leh skuggig (eg. som har skugga) af egg, vass kant af leh vass, skarp (eg. som har egg) af la’ slö (eg. som saknar egg) qurux skönhet qurux badan vacker Bildning av verb Många grundläggande verb och substantiv bildas från samma rot. beddel, beddelaa förändra(r) beddel, beddelka förändring(en) verb farax!, farxaa, faraxdaa glädjer sig subst. farax, faraxa glädje(n) I språk i allmänhet brukar man skilja mellan två viktiga typer av verb – TRANSITIVA verb, nämligen verb som följas av ett objekt – INTRANTIVA verb, vilket är verb som inte kan följas av något objekt. 85 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 -/i/- Detta verbsuffix lägger man till intransitiva verb (som inte har något objekt) för att bilda TRANSITIVA verb som följs av ett objekt. Samtidigt har suffixet -/i/- fta även en KAUSATIV betydelse, vilket innebär att subjektet påverkar objektet så att objektet utför den handling som det ursprungliga, intransitiva verbet betecknar. imperativ presens kar karaa kokar (intransitivt) kari kariyaa kokar (transitivt), får något att koka toos toosaa vaknar (intransitivt) toosi toosiyaa väcker (transitivt), får någon att vakna joog joogaa står (intrasitivt) jooji joojiyaa stoppar (transitivt), får någon att stå stilla (ka) muuqdaa visar sig, syns (intrasitivt) muujiyaa visar (transitivt), får något att synas qallalaa något torkar (intransitivt) qallajiyaa någon torkar något (transitivt) -/o/, -/daa/, -/taa/ eller -/so/, -/staa/ el. -/sadaa/, -/sataa/ med detta verbsuffix uttrycks en så kallad AUTOBENEFAKTIV handling, dvs. en handling som man utför för att man själv ska kunna dra nytta av den. beer beeraa odlar beero beertaa odlar för egen räkning iibi iibiyaa säljer (köper) iibso iibsadaa köper 86 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 -/m/- ger verb med passiv betydelse, dvs. att handlingen utförs utan att man får veta vem som utför den. Den inträffar liksom av sig själv. dhaawacaa skadar dhaawacmaa blir skadad 87 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Avledning med prefix Somaliskan har inte så många prefix. Främst är det prepositionerna u, ku, ka, la och det reflexiva pronomenet is sig som kan förekomma som prefix. taliye ledare, befälhavare la med lataliye rådgivare dil mord, dödande is sig isdil självmord 88 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Ordklasserna För att diskutera orden i ett språk är det praktiskt att dela in orden i olika grupper där de ingående orden i varje grupp uppför sig på ett likartat sätt och där det finns tydliga skillnader mellan de olika grupperna. Sådana grupper av ord kallas ordklasser. Det är ganska vanligt att man räknar med uppemot tio ordklasser i ett språk, men det exakta antalet kan variera, t.o.m. i olika grammatiska beskrivningar av samma språk. För svenskans del är det vanligast att antalet ligger mellan 9 och 11. I majoriteten av alla språk i världen är substantiv och verb två riktigt stora och viktiga ordklasser, och i ytterligare många språk är adjektiv en tredje mycket viktig ordklass. Övriga ordklasser innehåller i de flesta fall färre ord. För att avgöra till vilken ordklass ett ord hör brukar man ta fasta på tre olika kriterier: 1) vilka böjningsformer som kan bildas av orden i ordklassen, dvs. vilka ändelser som kan läggas till orden i ordklassen; 2) vilka funktioner orden i ordklassen kan ha i en sats eller mening; 3) vilken betydelse orden i ordklassen typiskt bär. I somaliskan är det lämpligt att räkna med åtta ordklasser. Fyra ordklasser innehåller ord som kan böjas i grammatiska former och fyra ordklasser innehåller ord som inte kan böjas. Böjliga ord Oböjliga ord Substantiv Magac Prepositioner Horyaale Pronomen Magacuyaal Konjunktioner Xiriiriye Verb Fal Partiklar Qurub Adjektiv Sifo Interjektioner Yaab Ett ord hör alltid till en och samma ordklass. Samma ord kan inte höra till två olika ordklasser. I så fall är det frågan om två olika ord som är 89 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 homonymer med varandra, t.ex. beddel (verb, imperativ) och beddel (substantiv). Det är väldigt viktigt att inte blanda sammans ordklasserna med satsdelarna: subjekt, predikat, objekt, adverbial och attribut. Man kan bara säga vilken satsdel ett ord utgör i en viss mening. I en annan mening kan samma ord fungera som en annan satsdel. Detär också viktigt att komma ihåg att man bara tittar på ett ord i taget när man diskuterar ordklass, medan en satsdel kan bestå av flera ord. 90 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Substantiv Magac Substantiven utgör den största ordklassen i somaliskan. För att avgöra vilka ord som är substantiv tar man fasta på deras betydelser (varelser, föremål, tankar och idéer), former (t.ex. singular, plural, obestämd och bestämd form) och funktioner (främst som huvudord i subjekt, objekt och adverbial). Substantiven är alltså ord som betecknar personer, djur, saker och abstrakta begrepp, dvs sådant som vi bara kan föreställa oss i våra tankar. Substantiven är också ganska lätta att känna igen genom att de i de allra flesta fall kan böjas med en stor mängd olika ändelser. Undantag är nästan bara namn på personer, platser och produkter. De brukar oftast inte böjas, men de betecknar ju ändå den typ av personer, djur och föremål som är typiska substantiv. Precis som substantiven i svenskan och många andra indoeuropeiska språk böjs de somaliska substantiven framför allt i tre olika kategorier: BESTÄMDHET som (species), NUMERUS och KASUS, men de kan också ta ändelser fungerar UTPEKANDE (demonstrativa ändelser), FRÅGANDE (interrogativa ändelser) eller ANGER EN ÄGARE (possessiva ändelser). Samma kategorier spelar en viktig roll även för böjningen av pronomen. För adjektivens del är det bara numerus som är relevant. Genus Cayn Beroende på hur de somaliska substantiven böjs kan de delas in i två olika grupper, två olika GENUS (CAYN), precis som i svenskan och många andra språk. Vilket genus ett substantiv tillhör beror på vilken form den bestämda artikeln har i ordets singularform. 91 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Om artikeln i singular innehåller -t-, -d- eller -sh- är ordet feminint, annars är det maskulint. Feminina är alltså t.ex. mindi, mindida kniv, kniven, far, farta finger, fingret, bil, bisha månad, månaden. Maskulina är däremot: af, afka mun, munnen, kursi, kursiga stol, stolen, aabbe, aabbaha far, fadern, magac, magaca namn, namnet. En bra regel är annars att ord som betecknar enskilda kvinnliga individer brukar vara feminina, medan ord som betecknar enskilda manliga individer brukara vara maskulina. Däremot gäller inte denna regel för grupper av män eller kvinnor, t.ex. är det kollektiva ordet dumarka kvinnorna maskulint. En annan mycket viktig regel är att ord som i obestämd form slutar på -e brukar vara maskulina, medan ord som slutar på -o eller -ad brukar vara feminina. Ordet fure är alltså maskulint, medan cunto och macallimad är feminina. Även substantiv som är bildade av verb med hjälp av ändelserna -id, -in, -sho är feminina. Dessa substantiv motsvaras ofta av svenska substantiv som slutar på -ing eller -ande, och på engelska slutar de oftast på -ing. Eftersom de är bildade av verb brukar de ofta kallas VERBALSUBSTANTIV. Substantivens genus påverkar också valet av vilket pronomen (uu/ay, kan/tan) man måste använda för att syfta tillbaka på ett visst substantiv liksom den verbändelse (-aa/-taa/-saa) som man måste använda när ett viss substantiv utgör verbets subjekt. Tani waa gabadh. Gabadhu waa ay ordaysaa. Kani waa wiil. Wiilku waa uu ordayaa. Däremot påverkas inte adjektivens form av substantivens genus som i många andra språk, t.ex. svenska, arabiska, italienska och franska. una piccola ragazza gabadh yar un piccolo ragazzo wiil yar 92 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Även i svenskan finns det två genus: utrum (n-genus) och neutrum (tgenus). I svenskan avgör substantivens genus valet av obestämd och bestämd artikel (en/ett, -en/-et) personligt och demonstrativt pronomen (den/det) och adjektivens form (gul/gult), men det påverkar inte verbens form i svenskan. Engelskan är däremot ett språk som saknar grammatiskt GENUS så att ord med olika genus böjs på olika sätt eller påverkar andra ords bböjning, såsom pronomen, adjektiv eller verb. Det enda som finns i engelskan är skillnaden mellan he och she, men det är inte en fråga om grammatiskt genus, utan mest bara om biologiskt KÖN. Bestamdhet Det finns två olika former som avser BESTÄMDHET: obestämd form och bestämd form. I den obestämda formen har substantiven ingen särskild ändelse: nin, naag, rag, dumar, wiil, gabar. I den bestämda formen har substantiven en bestämd artikel. Den maskulina bestämda artikeln innehåller -k-, -g- eller ingenting, medan den feminina bestämda artikeln innehåller -t-, -d- eller -sh-, t.ex. nin-k-a mannen, rag-g-a männen, magac-Ø-a namnet, gabar-t-a flickan, mindi-d-a kniven, bi-sh-a månaden. Slutvokalen -a hör däremot egentligen inte direkt till den bestämda artikeln. I stället handlar det om en kasusändelse. Dagens somaliska har nästan bara två olika kasus, grundform och subjektsform, medan svenskan nästan bara har grundform (bilen) och genitivform (bilens). Somaliskans grundform har ändelsen -a efter den bestämda artikeln, medan subjektsformen har ändelsen -u. I femininum finns också en subjektsändelse för obestämda substantiv. KASUS GRUNDFORM SUBJEKTSFORM 93 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 OBESTÄMD FORM naag wiil BESTÄMD FORM naag-t-a wiil-k-a naag-i wiil naag-t-u wiil-k-u Subjektsformen används när substantivet är subjekt i en sats, men bara om ordet inte är fokuserat, t.ex. Wiilku gabarta wuu fiiriyaa. Pojken tittar på flickan. Gabartu way ordaysaa. Flickan springer. Somaliskan och svenskan har båda en obestämd form utan någon artikel och en bestämd form med en bestämd artikel (baabuur/baabuurka; bil/bilen), men svenskan har dessutom en obestämd artikel (en bil). Det gör att den obestämda formen i svenskan finns med eller utan obestämd artikel. Somaliskan har inte någon sådan obestämd artikel, däremot finns siffran hal. Jämför även med engelskan. siffra en bok one book hal buug med obest. artikel en bok a book buug utan obest. artikel bok book buug obestämd form bestämd form boken the book buugga Substantivens betydelsekategorier Substantiven är en jättestor ordklass och inom den gruppen av ord finns det olika undergrupper av ord som uppför sig på lite olika speciella sätt. Vi har redan nämnt att det är ganska ovanligt att egennamn böjs i bestämd form. Därför är det viktigt att skilja mellan EGENNAMN (MAGAC GAAR) och alla andra substantiv som på somliska brukar kallas MAGAC GUUD. 94 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 – EGENNAMN MAGAC GAAR : – andra subst. MAGAC GUUD : Sahra, Lund, Shabeelle, Volvo Alla dessa vanliga substantiv, som inte är egennamn, kan också delas upp i en hel rad undergrupper. Detta är ibland ganska komplicerat. I de första somliska grammatik böckerna har man tyvärr blandat samman flera olika typer och kallat dem för "koox". Dessa substantiv ska vi här i stället försöka dela upp mera noggrant i olika undergrupper. Framför allt är det viktigt att skilja mellan – substantiv som finns i både singular och plural, och – substantiv som bara finns i singular, men inte i plural. Samtidigt måste man komma ihåg att man inte får låta sig luras av ordets betydelse, utan att man bara ska ta ställning till ordets grammatiska form, dvs. om ordet har någon pluraländelse eller inte. Somaliska substantiv slutar i plural på -o, -ooyin, -yaal eller så har de REDUPLIKATION av ordets sista konsonant. Om de inte har något av detta är det inte någon äkta somalisk pluralform. Kanske är det i stället en inlånad arabisk pluralform, t.ex. kuraas. Mot dessa principer finns det väldigt få undantag. Beroende på om ett substantiv kan böjas i plural eller inte så kan man tydligt skilja mellan mellan RÄKNEBRA SUBSTANTIV (MAGAC TIRSAME) och ICKE RÄKNEBARA SUBSTANTIV (eller massord; MAGAC MATIRSAME). Under icke-räknebara substantiv finns tre typer. Gemensamt för dem är att de bara finns i singular och inte kan få någon pluraländelse. – ÄMNESNAMN: sonkor, saliid, ciid, bur, subag – KOLLEKTIVA SUBSTANTIV: rag, dumar, carruur, dad, geel, ari, ido, dhir, tamaandho, dabacase – ABSTRAKTA SUBSTANTIV: jacayl, gaajo, cabsi 95 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 När det gäller ämnesnamnen kan man inte se några enskilda ingående föremål. När det gäller de kollektiva substantiven kan man dock lätt se att orden betecknar en samling enskilda föremål. Under räknebara finns också tre typer – appellativer (eller artnamn): far, faro – kollektiva substantiv: qoys, qoysas; geel, geelal – abstrakta substantiv: fikrad, fikrado Appellativer eller artnamn är alltså den typ av substantiv som man skulle kunna kalla ”helt vanliga substantiv”. Alla typer av MAGAC GUUD sammafattas i tabellen nedan. ABSTRAKTA: tirsame matirsame = räknebara = icke räknebara styckord massord Jiilaal, been run, jacayl, naxariis KONKRETA: – appellativer = artnamn miis, guri, Carab-ka, askari-ga – ämnesnamn – kollektiva saliid, caano, biyo, ciid qoys, koox, fasal, reer carruur, Carab-ta, magac kooxeed Soomaali-da, magac urur lo’, askar-ta Med hjälp av siffrorna kan man testa om ett ord är räknebart eller inte. Räknebara ord kan stå självständiga efter siffror, t.ex.laba tuug, siddeed sac. Icke räknebara måste följas av verbformen ah, t.ex. afar carruur ah. 96 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Vissa kollektiva substantiv används inte gärna med siffror, t.ex. dad. Inte heller ämnesnamnen kombineras direkt med siffror. I stället måste man använda någon typ av måttsenhet som i sin tur kan föregås av en siffra, t.ex. saddex kiilo oo sonkor ah. Mellan måttsenheten och ämnesnamnet måste man då alltid använda konjunktionen oo. Både ämnesnamnen och de kollektiva substantiven kan däremot användas tillsammans med t.ex. adjektivet badan, t.ex. dad badan, sonkor badan. Men det finns också kollektiva som kan bilda plural, t.ex. koox, qoys, geel, och sådana ord kan i de flesta fall användas tillsammans med siffror utan verbformen ah, t.ex. afar qoys, lix kooxood. Numerus Tiro Både i svenskan och i somaliskan har substantiv, adjektiv och pronomen olika former i singular och plural. I somaliskan har också verben olika former för singular och plural. Det hade även svenskan för omkring hundra år sedan. Då skulle man skriva t.ex. Jag är sjuk, men Vi äro sjuka. I somaliskan, precis som i svenskan, böjs substantiven alltså i två NUMERUS (antal; TIRO), vilket innebär att de har två olika former, en form i SINGULAR (ental; KELI) och en annan form i PLURAL (flertal; WADAR). Vissa somaliska substantiv har dessutom en TIRAALEED) RÄKNEFORM (QAAB som används efter räkneord och andra liknande måtts- begrepp, t.ex. saddex qaybood, dhowr bilood, immisa maalmood? Detta är lite ovanligt, men sådana räkneformer finns faktiskt i en del andra språk i världen, t.ex. i bulgariska, makedonska och walesiska. Ändelsen i plural är oftast -o, men feminina ord som i singular slutar på -o får i plural ändelsen -ooyin, medan maskulina ord som i singular slutar på -e får ändelsen -yaal i plural. Korta maskulina substantiv som 97 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 bara innehåller en stavelse bildar däremot plural genom att lägga till -aoch sedan upprepa den sista konsonanten i ordet, t.ex. miis, miisas. Detta kallas i grammatiken för REDUPLIKATION. SINGULAR PLURAL sariir säng sariiro sängar hooyo mor hooyooyin mödrar aabbe far aabbayaal fäder wiil pojke wiilal pojkar Singular Keli Singularformen är substantivens grundform. Vissa substantiv innehåller en extra vokal i sin singularform. Denna INSKOTTSVOKAL hör egentligen inte till ordets stam, utan finns i singularformen därför att somaliska ord inte kan sluta med två konsonanter. I plural saknas vokalen eftersom det går utmärkt att ha två konsonanter inuti ett somaliskt ord. STAM SINGULAR2 PLURAL /jilb/ *jilb > jilib jilbo /xarf/ *xarf > xaraf xarfo Vissa andra ord innehåller olika konsonanter i singular och plural. Orsaken är nästan densamma som för vokalinskottet ovan. Vissa konsonanter är nämligen inte tillåtna i slutet av äkta somaliska ord. Detta gäller konsonanterna /m/, /k/, /t/ och /j/. Om ett ord har en stam som slutar på /m/ eller /k/ så byter man ut den konsonanten mot /n/ eller /g/ sist i singularformen. Tillsammans med vokalinskott i singular kan skillnaden mellan singularformen och pluralformen ibland bli gansk stor, men rent teoretiskt sett är formerna ändå regelbundna. 2 Stjärnan anger att formen är felaktig. 98 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 STAM SINGULAR PLURAL /nim/ *nim > nin *nim-am > niman /ilk/ *ilk > ilig ilk-o > ilko Man brukar säga att man hittar ett ords verkliga stam i sådana former där det finns en böjningsändelse efter stammen. Lägg också märket till att inskottsvokalen i de allra flesta ord består av samma vokal som den som redan finns i ordets stam. Men i några få ord skjuter man i stället in ett /i/, t.ex. STAM SINGULAR PLURAL /xubn/ *xubn > xubin xubn-o > xubno /maalm/ *maalm > maalin maalm-o > maalmo Wadar Plural Somaliska substantiv bildar plural genom att lägga till -o, -ooyin, -yaal eller genom reduplikation. Med reduplikation menas att man lägger till vokalen /a/ och upprepar den sista konsonanten i ordets stam, t.ex. miis, miisas. Regelbundna pluralformer 1. Ord som i singular slutar på -e slutar i plural på –ayaal. aabbe m. aabbayaal fäder fure m. furayaal nycklar 2. Ord som i singular slutar på –o slutar i plural på –ooyin. hooyo f. hooyooyin mödrar dhalo f. dhalooyin flaskor 3. Maskulina ord med en stavelse bildar plural genom att lägga till –a– och sedan upprepa den sista konsonanten. Detta kallas reduplikation. af m. afaf munnar; språk miis m. miisas bord 99 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 4. Alla andra ord lägger till ändelsen –o. kab f. kabo skor lug f. lugo ben 4a. Tvåstaviga ord som innehåller en inskottsvokal i singular förlorar denna vokal när man lägger till ändelsen -o. jilib m. jilbo knän gabadh f. gabdho flickor muruq m. murqo muskler 4b. Efter -i skjuter man in buffertkonsonanten -y- före ändelsen -o. derbi m. derbiyo murar, väggar mindi f. mindiyo knivar 4c. Maskulina ord med minst två stavelser i en stam som slutar på b, d, l, m, n, r dubblerar denna konsonant före ändelsen -o. baabuur m. baabuurro bilar saaxiib saaxiibbo vänner m. 4d. Nästan alla maskulina ord med minst två stavelser i en stam som slutar på en konsonant som man inte kan fördubbla skjuter in ett -y- före ändelsen -o. yaxaas m. yaxaasyo krokodiler Oregelbundna pluralformer Det finns ett litet antal substantiv som inte böjs helt i enlighet med de fyra reglerna ovan. Framför allt finns en grupp maskulina ord med lång vokal i en enstavig stam. Man skulle vänta sig reduplikation enligt regel 3, men i stället tar dessa ord helt oväntat ändelsen -o enligt regel 4. Jämför miis m. miisas (grupp 3) men 100 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 geed geedo tuug tuugo (grupp 4) Det finns också några substantiv med helt oregelbundna pluralformer, frmaför allt il indho dhagax dhagxaan ugax ugxaan wax waxyaabo, waxyaalo si siyaabo, siyaalo shay shayaal oday odayaal Andra mindre oregelbundenheter Undantag från regel 3: Inskott av långt -aa-, i stället för inskott av kort -a-: buug m. buugaag böcker guryo hus Undantag från regel 4b: Bortfall av –i före –yo: guri m. Undantag från regel 4c: Ingen dubblering av slutkonsonanten: walaal walaalo syskon Regelbundna ljudförändringar Tänk på att somaliska ord inte kan slutar på /m/ eller /k/. Om ordets stam slutar med dessa ljud förändras de till /n/ respektive /g/ sist i singularformen, men dyker upp som /m/ respektive /k/ i pluralformen. I grupp 3 med reduplikation: nin m. niman män 101 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I grupp 4 med konsonantförändring: ukun f. ukumo ägg I grupp 4a med flyktig vokal i singular: ilig m. ilko tänder I grupp 4c med konsonantförlängning och -förändring: inan m. inammo pojkar Arabiska pluralformer I somaliskan förekommer en del inlånade arabiska pluralformer. macallin –ka macaalimiin –ta kursi –ga kuraas –ta Majoriteten av sådana pluralformer uppför sig på ett lite oväntat sätt. Tillsammans med en arabisk pluralform som subjekt kan predikatsverbet stå antingen i plural eller i femininum singular. Kuraastu wey isku dheggan tahay. Kuraastu wey isku dheggan yihiin. Detta är precis samma fenomen som man hittar efter somaliskans kollektiva substantiv, t.ex. Dibidu aad bay u xoog badnaayeen. Oy dibidu wada goobtay ooy wada dinnaaxaysay. (web) Anledningen är att man antingen kan uppfatta subjektet som EN grupp och sätta verbet i singular eller som FLERA individuella föremål och sätta verbet i plural. Dessutom kan man ju bilda helt regelbundna somaliska pluralformer av dessa arabiska substantiv. sing. kursi -ga koll. kuraas –ta plur. kursiyo –ada 102 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Alltså finns det goda skäl att kalla de arabiska ”pluralformerna” för kollektiva former i somaliskan, och bara räkna de regelbundna somaliska formerna som äkta pluralformer. Plurale tantum De två orden "biyo, caano" är också helt annorlunda än andra ämnesnamn, eftersom de här två orden står i plural. De kan aldrig förekomma i singular. Substantiv som helt saknar singularform kallas plurale tantum. På svenska finns t.ex. glasögon, löständer, byxor, shorts, kalsonger… Man måste fråga: Var har du lagt dem? På samma sätt kräver orden biyo och caano på somaliska att verbet i stasen står i plural om dessa ord är subjekt. Kirligii biyuhu ku jireen waxa uu dhigay gurigii duqa. Caanaha xooluhu waa ay yaraadaan. Även ordet xoolo saknar singularform. Att detta ord är en pluralform märks på den bestämda artikeln i formen xoolaha. Om ordet hade varit singular borde det ha fått den feminina artikeln i singular, nämligen *xoolada, eftersom ord som slutar på -o i singular normalt sett är feminina. Kollektiva substantiv Många somaliska substantiv är kollektiva. De allra flesta har bara en singularform, t.ex. KOLLEKTIV SINGULAR PLURAL yaanyo *yaanyooyin moos *moosas 103 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Denna kollektiva singularform används utan hänsyn till om man talar om ett eller flera föremål av den avsedda typen. Vissa kollektiva substantiv kan dock bilda en pluralform. sing. qoys –ka plur. qoysas –ka koox –da kooxo –aha geel –a geelal –asha Vissa andra maskulina substantiv har en singularform, en pluralform och en kollektiv form som är femininum singular. sing. buug –ga koll. buug –ta sing. baabuur –ka koll. baabuur –ta sing. kursi –ga koll. kuraas –ta sing. tuug –ga koll. tuug –ta plur. buugaag –ta plur. baabuurro –ada plur. kursiyo –ada plur. tuugo –ada Ibland används olika ord som kompletterar varandra sing. nin –ka koll. rag –ga sing. naag –ta sing. haweeney –da koll. dumar –ka koll. haween –ka plur. niman –ka plur. naago –aha När sådana kollektiva former används som subjekt kan subjektspronomenet och predikatsverbet ofta stå antingen i singular eller i plural. 104 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Carruurtu waxa ay ku baran doonaan buuggan arrimo ku saabsan Faadumo iyo Caasho. Maxaa ay carruurtu ugu tukataa safafka dambe ee masaajidka? Raggu sida badan wuxuu xidhaa laba go' macawis iyo kabo jaan gari ah. Maxaa ay raggu qabanayaan? Räkneform Qaab tiraaleed Efter siffror används i de flest fall substantivets singularform. Bara en mindre grupp substantiv får efter räkneord en speciell räkneform som slutar med ändelsen -ood. Denna form bildas bara av feminina substantiv som i singular slutar med en konsonant och i plural har ändelsen -o. kursi -ga kursiyo lix kursi maalin -ta maalmo lix maalmood Räkneformen används också efter frågeordet immisa? hur många? och en del andra måttsbegrepp som t.ex. dhowr några, ett fåtal. Dubbla pluralformer Av några ord förekommer former medtvå pluraländelser efter varandra för att uttrycka ”flera olika typer” av föremålet, t.ex. biyayaal < biy-o-yaal – flera typer av vatten Uttryck för stor mängd Former som dadyow/dadyaw, geelyow/geelyaw är inte pluralformer, utan ett slags förstärkningsformer som uttrycker väldigt många människor, väldigt många kameler. 105 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Även andra mer eller mindre oregelbundna bildningar förekommer för att uttrycka stor mängd, t.ex. boqollaal, kumaankun, kumanaal. Inte heller dessa är några vanliga pluralformer. Bestamd artikel Precis som i svenskan lägger man i somaliskan till bestämd artikel som en ändelse efter substantivet. Maskulina substantiv har i singular den bestämda artikeln -k-, medan feminina substantiv har den bestämda artikeln -t-. Dessa båda artiklar följas alltid av ytterligare någon ändelse. Grundformens ändelse är -a. Maskulina substantiv, t.ex. af mun, språk afka munnen, språket baal sida baalka sidan Feminina substantiv, t.ex. farriin meddelande farriinta meddelandet gacan hand gacanta handen Beroende på det sista ljudet i substantivet förändras ofta den konsonant som fungerar som bestämd artikel. Den maskulina artikeln skrivs som -ka, -ga, -ha eller bara -a (efter h, q, c, x, ’). Den feminina artikeln skrivs som -ta, -da, -sha eller bara -a (efter dh). 106 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Den bestämda artikelns form anpassas till ordslutet enligt följande: Efter ändras -ka till –g -ga ändras -ta till buug-ga –d -da bisad-da –’ -ga / -a gu’ga /go’a -da ri’-da –w -ga bilowga -da caw-da –y -ga ardayga -da arday-da –i -ga derbiga -da mindi-da –aa -ga qoraaga -ha aabbaha -da hooya-da –e > -a –o > -a –c -a sac-a -da lixda –h -a shaah-a -da amaah-da –x -a dayax-a -da koox-da –kh -a batiikh-a -da wasakh-da –q -a suuq-a -da saq-da dh:a gabadh-a -sha bisha -dh –l >Ø 107 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Efter -g- ASSMIMILERAS (anpassas) den maskulina bestämda artikelns -ktill -g- så att ett kraftigt -gg- uppstår. buug bok buugga boken shabag (fisk)nät shabagga (fisk)nätet Efter -d- och -dh- ASSMIMILERAS (anpassas) den feminina bestämda artikelns -t- till -d- resp. -dh- så att ett kraftigt -dd- eller -dh- uppstår. Dock skriver man inte -dhdh- i standardortografin. ardayad studentska ardayadda studentskan shandad väska shandadda väskan gabadh flicka gabadha 3 flickan Efter -i-, -y-, -w- övergår den maskulina bestämd artikeln -k- till -g-. Efter -i- övergår den feminina bestämd artikeln -t- till -d-. derbi vägg derbiga väggen guri hus guriga huset maroodi elefant maroodiga elefanten mindi kniv mindida kniven Efter -e- övergår den maskulina bestämd artikeln -k- till -h-. Efter -o- övergår den feminina bestämda artikeln -t- till -d-. Samtidigt övergår stammens -e-/-o- till -a-. aabbe far aabbaha fadern fure nyckel furaha nyckeln hooyo mor hooyada modern sheeko berättelse sheekada berättelsen Efter -c-, -h-, -q-, -x-, -’- 3 Uttalas som [gabadhdha]. 108 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 – faller den maskulina bestämda artikeln -k- bort så att bara basformens ändelse -a återstår; – övergår den feminina bestämda artikeln -t- till -d-. daah gardin daaha gardinen dayax måne dayaxa månen dhagax sten dhagaxa stenen bu’ pupill bu’da pupillen deeq donation, gåva deeqda donationen, gåvan deex kustremsa deexda kustremsan mafiiq kvast mafiiqda kvasten soddoh svärmor soddohda svärmodern I feminina ord som slutar på -l smälter detta -l- samman med den bestämda artikeln -t- till -sh-. bil månad bisha månaden walaal syster walaasha systern geela kamelen(-erna) Ett maskulint ord är oregelbundet. geel kamel(er) koll. Bestämd artikel i feminum plural Feminina som i plural slutar på -ooyin får bestämd form på -ooyinka. hooyo mor, hooyada hooyooyin, hooyooyinka Alla andra feminina ord får i plural bestämd form på -aha. kab sko, kabta kabo, kabaha Bestämd artikel i maskulinum plural Maskulina som i plural slutar på –yaal får bestämd form på –yaasha. aabbe far, aabbaha aabbayaal, aabbayaasha 109 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Andra maskulina ord som slutar på -al får också bestämd form på -asha om stammen innehåller en lång vokal. wiil pojke, wiilka wiilal, wiilasha Andra maskulina substantiv med reduplikation får i plural samma artikel som i singular. af mun, språk, afka afaf, afafka Andra maskulina med bara två stavelser i obestämd form plural (bara en stavelse i ordet stam) får bestämd form –aha. jilib knä, jilibka jilbo, jilbaha guri hus, guriga guryo, guryaha geed träd, geedka geedo, geedaha Alla andra maskulina substantiv, vilket innebär de allra flesta maskulina substantiv, har bestämd form på -ada. baabuur bil, baabuurka baabuurro, baabuurrada yaxaas krokodil, yaxaaska yaxaasyo, yaxaasyada Undantag Olika bestämd artikel i singular och plural trots att ordet bildar plural med reduplikation. buug bok, buugga, buugaag, men: buugaagta Bestämd form maskulinum plural -ada trots att ordet bara har två stavelser i obestämd form plural och därför borde ha artikeln -aha. tuug tjuv, tuugga tuugo, tuugada Jämför med det regelbundna geed träd, geedka geedo, geedaha 110 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Kasus Kays Många av världens språk har många olika kasusändelser för att t.ex. visa om ett substantiv är subjekt, objekt eller adverbial i en sats. Subjektsformen brukar kallas nominativ och det är vanligtvis den formen som står i ordböckerna. Objektsformen kallas ackusativ. Så fungerar det dock inte i somaliskan och inte heller i svenskan. Svenskan har samma form för substantiv både som subjekt och objekt. Denna form brukar därför bara kallas grundform. Förutom grundformen har svenskan bara en annan kasusform, nämligen genitivformen med ändelsen -s. I somaliskan finns det däremot olika former beroende på om ett substantiv som fungerar som subjekt, objekt eller adverbial. I somaliskan används substantivens grundform för objekt och adverbial, men även för subjekt som är fokuserade. Dessutom har somaliskan särskilda subjektsformer med ändelser som anger att ett substantiv fungerar som subjekt och inte är fokuserat. Slutligen finns också en särskild tilltalsform som kallas vokativ. Den kan användas när man tilltalar en person, ett djur, och ibland även ett föremål, t.ex. Maxamedow! Obestämd form – grundform Bestämd form Demonstrativ -a – subjektsform (-i) – vokativform -ow, -ay -u -i (-u) -yahow, -yahay – grundform shimbir shimbirta shimbirtan – subjektsform shimbiri shimbirtu shimbirtani – vokativ shimbiryahay 111 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I somaliskan finns det alltså ganska lite böjning i kasus. Den enda kasusändelse som spelar någon avgörande roll i språket är den särskilda ändelsen som används för att markera ett icke-fokuserat subjekt i bestämd form, dvs. ändelsen -u i stållet för -a efter den bestämda artikeln och -i i demonstrativa former och obestämda femiina substantiv med en stam som slutar på konsonant. Om subjektet består av flera ord används ändelsen bara på det sista av de ord som ingår i subjektet, t.ex. Diinku wuu yimid. Sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan han kom.) Diinka yari wuu yimid. Den lilla sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan lilla han kom.) Diinka iyo masku way yimideen. Sköldpaddan och ormen kom. (eg. Sköldpaddan och ormen de kom.) Ordens grundform används i alla andra funktioner, dvs. som objekt, adverbial och som fokuserat subjekt. Grundform Obestämda substantiv och substantiv med ett demonstrativt suffix har inte någon särskild ändelse i grundformen. Bestämda substantiv har ändelsen -a i grundformen. buug, buugga, buuggan kab, kabta, kabtan Subjektsform I subjektsformen har bestämda substantiv ändelsen -u. Obestämda feminina substantiv som slutar på konsonant kan ha subjektsändelsen -i. Efter de demonstrativa ändelserna används vanligen subjektsändelsen -i, men även -u förekommer. 112 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 maskulinum femininum Grundform buug, buugga, buuggan kab, Subjekt kab(i), kabtu, kabtani buug, buuggu, buuggani kabta, kabtan (buugganu) (kabtanu) Observera att subjektet markeras på detta sätt även i satser som saknar verb, t.ex. Maroodigu waa xayawaan weyn. Elefanten är ett stort djur. När subjektet utgörs av en fras med flera ord fogas subjektsändelsen bara till det sista ordet i frasen, t.ex. Ardaydu way tageen. Eleverna gick. Ardayda dugsigu way tageen. Skolans elever gick. Efter substantiv i obestämd form används ingen subjektsändelse vid maskulina substantiv. Vid feminina substantiv kan ändelsen -i användas om ordet slutar på konsonant. Yaan jeclaysan in naagi noqoto maamule? Vid egennamn används ändelsen -i ibland även vid namn som slutar på vokalen -a/-o. Caashi way higgootey. Vokativ I vokativ används ofta ändelserna –ow/–oow/–aw efter maskulina personnamn och –ay/–ey/–oy/–ooy efter feminina personnamn. Efter maskulina ord som slutar på vokal används buffertkonsonanten -y-, t.ex. Caliyow! Ali! Allahayoow! Gud! I femininum är ändelsen -ay. Denna ersätter slutvokalen -o/-a, t.ex. 113 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Faadumay! Faadumo! Efter andra substantiv används oftare -yahay för feminina substantiv i singular, medan -yahow används efter maskulina substantiv och ord i plural. Den kortare ändelsen förekommer emmellanåt vid ord som inte är namn när de används som om de vore namn, dvs. vid direkt tilltal, t.ex. War diinow! Bakaylow! 114 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Ytterligare substantivandelser I svenskan har vi en lång rad småord som kallas pronomen, bland annat POSSESSIVA PRONOMEN vår, er, deras, (ägandepronomen), t.ex. min, din, hans, hennes, DEMONSTRATIVA PRONOMEN den här, den där, denna, och (utpekande pronomen), t.ex. INTERROGATIVA PRONOMEN (frågande pronomen), t.ex. vilken. I somaliskan ser det inte ut på samma sätt. Det vanligaste i somaliskan är att man uttrycker samma sak genom att lägga till olika ändelser direkt till substantiven Determinativ form En mycket viktig form i somaliskan är den determinativa formen som har ändelsen -ii. För denna form används många olika termer i olika grammatikbeskrivningar. Formens funktion har en del likheter med den bestämda artikeln, men även en del likheter med de demonstrativa ändelserna. Formen används för att uttrycka att något är känt för samtalsparterna sedan tidigare, t.ex. buug bok, buug-g-a boken, buug-g-ii (den där) boken (du vet) nin man, ninka mannen, nin-k-ii (den där) mannen (du vet) Den determinativa formen används särskilt ofta i satser som står i förfluten tid eftersom det då ofta handlar om saker som man känner till sedan tidigare. Demonstrativa former Vidare kan man lägga till DEMONSTRATIVA ÄNDELSER till somaliska substantiv: -an (-aan), -aas (-aa), -eer, -oo. Även dessa ändelser lägger man till efter den bestämda artikeln. 115 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 buug bok, buug-g-a boken, buug-g-an den här boken buug-g-aas den där boken buug-g-eer den där boken (där borta) Efter de demonstrativa ändelserna (utom -aa och -oo) lägger man även subjektsändelsen, oftast -i, men även -u förekommer ibland. Grundformer ninka mannen ninkan (ninkaan) den här mannen ninkaas (ninkaa) den där mannen ninkani (ninkanu) den här mannen ninkaasi (ninkaasu) den där mannen Subjektsformer ninku mannen Interrogativ form Man kan också lägga till en INTERROGATIV eller frågande ändelse: -ee. buug-g-a boken, buug-g-ee? vilken bok? nin-k-a mannen, nin-k-ee? vilken man? Denna form fokuseras ofta med baa/ayya, t.ex. Wiilkee baa saaxiib run ah ahaa? (ASF3 2001:7) Xayawaankee baa doonayey in lala tartamo? (ASF3 2001:35) Bishee baa la tagaa Xajka? (ASF3 2001:62) Possessiva former I somaliskan lägger man också till POSSESSIVSUFFIX till substantiven efter den bestämda artikeln. Efter possessivsuffixet i 1:a och 2:a person singular (-ay- min och -aa- din) lägger man till den bestämda artikeln en 116 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 gång till. Slutligen läggs alltid kasusändelsen -a i grundformen eller -u i subjektsformen till efter alla de olika possessivsuffixen. buug bok, buug-g-a boken, buug-g-ay-g-a min bok buug-g-aa-g-a din bok buug-g-eed-a hennes bok buug-g-iis-a hans bok buug-g-aya-g-a vår bok (men inte din) buug-g-eenn-a vår bok (även din) buug-g-iinn-a er bok buug-g-ood-a deras bok mindi kniv, mindi-d-a kniven, mindi-d-ay-d-a min kniv mindi-d-aa-d-a din kniv mindi-d-eed-a hennes kniv mindi-d-iis-a hans kniv Efter substantiv som betecknar närstående person såsom t.ex. hooyo, aabbe, saaxiib, brukar man inte lägga till någon bestämd artikel och inte heller några kasusändelser efter possessivsuffixet. saaxiib-k-ay min vän saaxiib-k-aa din vän saaxiib-k-eed hennes vän saaxiib-k-iis hans vän saaxiib-k-ayo vår vän (men inte din vän) saaxiib-k-een vår vän (och även din vän) saaxiib-k-iin er vän saaxiib-k-ood deras vän 117 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Verb Fal Verb uttrycker handlingar eller tillstånd. Den vanligaste användningen av ett verb i en sats är som satsdelen predikat. Verb uttrycker alltså den mest centrala betydelsen i satsen, kärnan av det som händer i satsen. Verbens form anger i många språk också den tidpunkt då handlingen utspelar sig (detta kallas i grammatiken för tempus), vem som utför handlingen (detta kallas för personböjning), om handlingen är verklig eller inte (detta kallas för modusformer) och om handlingen betraktas som avslutad, upprepad eller pågående (detta kallas för aspektformer). Alla språk har inte alla dess former och en del språk har ännu fler former, men för somaliskans del är det just de här formerna som är relevanta. Böjning: Nadooc: Stam + ändelser Sal + dibkabayaal – Person – Qof – Numerus – Tiro – Genus – Cayn – Tempus – Ammin – Aspekt – Muuqaal – Modus – Hab När man böjer verb brukar man ofta i stället säga att man konjugerar dem. Vissa av verbens former uttrycker alla de katergorier som finns uppräknade ovan. Sådana former kallas FINITA. De finita formerna kan användas som predikat i en sats. 118 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Vissa andra av verbets former uttrycker bara vissa av kategorierna ovan och dessa former kan inte på egen hand användas som predikat i en sats. Sådana former kallas INFINITA. Hit hör verbens adjektivform (som även kallas particip) och verbens substantivformer (som kallas infinitiv och verbalsubstantiv). Några former som svenskan har saknas i somaliskan. Det är de passiva verbformerna. I stället använder man oftast det opersonliga pronomenet la man på somaliska. Konjugationer Isrogrogyo Verben delas in i olika grupper eller böjningstyper beroende på det sista ljudet i verbets stam. Stammen är identisk med imperativformen eftersom inperativformen i singular, när man vänder sig till en person, inte har någon ändelse. Inom grammatiken kallar man sådana olika grupper eller böjningstyper för konjugationer. Konjugation 1. Imperativen slutar på konsonant. Konjugation 2a. Imperativen slutar på –i. Konjugation 2b. Imperativen slutar på –ee. Konjugation 3a. Imperativen slutar på –o. Konjugation 3b. Imperativen slutar på –so. Alla grupperna – konjugationerna - böjs på nästan samma sätt, men det finns ett litet antal små, men viktiga detaljer som skiljer de olika grupperna åt. 119 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konjugation 1. Imperativformen eller stammen slutar på konsonant guur, kar, qor, cun, orod, bax, fuul Till den här böjningstypen hör många verb har som har en stam som bara består av en rot. kar-aa, guur-aa, toos-aa, cun-aa Det är ofta samma rot som finns i ett motsvarande substantiv: ciyaar (ciyaarta); ciyaar! (ciyaarayaa) Konjugation 2a. Imperativformen eller stammen slutar på –i guuri, kari, akhri, bixi Dessa verb är ofta bildade genom avledning med hjälp av suffixet –i–. Sådana verb följs ofta också av ett objekt, medan det grundläggande verbet bara har ett subjekt. karaa kariyaa guuraa guuriyaa toosaa toosiyaa Konjugation 2b. Imperativformen eller stammen slutar på -ee samee, guuree 120 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Dessa verb är ofta bildade genom avledning med hjälp av suffixet -eeguuraa guureeyaa Konjugation 3a. Imperativformen slutar på -o I många av de böjda fromerna dyker det upp ett –t– eller –d–. Många sådana verb är bildade genom avledning med hjälp av suffixet –o–/–at–/–ad– som ofta gör att verbet uttrycker att subjektet som utför handlingen gör det för att själv få ut något av det eller njuta av det. I grammatiken kallas verb med sådan betydelse för AUTOBENEFAKTIVA (vilket betyder självvälgörande) Konj. 1. qaad wuu qaadaa way qaaddaa tar, bär Konj. 3. qaado wuu qaataa way qaadataa tar för sig själv Konjugation 3b. Imperativformen slutar på -so Det enda som skiljer dessa verb från verben i 3a är att det finns ett –s– före ändeslerna. mask. fem. Konj. 1. guuraa guurtaa flyttar Konj. 2. guuriyaa guurisaa gifter bort någon Konj. 3. guursadaa guursataa gifter sig Oregelbundna verb Vissa verb böjs inte på regelbundet sätt med suffix, utan de böjs i stället oregelbundet med prefix. 121 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 prefixverb falal ”horkabeed” ahay, tahay, yahay, nahay… ahaa, ahayd, ahayn… aqaan, taqaan, yaqaan, naqaan… iqiin, tiqiin, yiqiin, niqiin… aal, taal, yaal, naal… iil, tiil, yiil, niil iraahdaa, tiraahdaa, yiraahdaa… iri, yiri, tiri, niri imaaddaa, timaaddaa, yimaaddaa… imi(d), timi(d), yimi(d), nimi(d) Kopulaverb med adjektiv Adjektiv dras ofta ihop med förkortade former av verbet yahay. I svensk grammatik ses detta helt enkelt som ett adjektiv tillsammans med verbet vara som brukar kallas för kopulaverb. Denna term innebär att detta verb har en sammakopplande funktion. I somalisk grammatik förklaras detta ibland som att adjektiven böjs som verb, men en enklare och tydligare förklaring är att verbet yahay tillsammans med adjektiv ofta har en förkortad form som uttalas tillsammans med adjektiven. adjektiv + kopula fal ”sifeed” (fal sifo) weyn ahay, weyn tahay… jeclahay, jeceshahay, jecel yahay… < jecel + ahay, jecel + tahay dhowdahay < dhow + tahay weynaa, weynayd < weyn + ahaa, weyn + ahayd jeclaa, jeclayd < jecel + ahaa, jecel + ahayd Kopulans böjning Just detta verb brukar kallas för kopula (fal ahaansho) och används för att binda samman två nominalfraser där ett adjektiv berättar något om hur subjektet är beskaffat. Observera att kopula-verbet böjs på ett ganska oregelbundet sätt. Presens: ahay, tahay, yahay, tahay; nahay, tihiin, yihiin. Preteritum: ahaa, ahayd, ahaa, ahayd; ahayn, ahaydeen, ahaayeen. 122 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Infinitiv: ahaan Kort form i presens: ah (t.ex. gabar Soomaali ah) Formerna i preteritum förkortas och dras samman med adjektiv och particip så att de ser ut som änderlser: bisaddii yarayd < ahayd wiilkiisii yaraa < ahaa 123 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Tempus Ammin Tempus är den grammatiska termen för olika former som anger tiden för handlingen. I somaliskan, precis som i många andra språk, finns tre tempus. Preteritum Tagto uttrycker en handling i förfluten tid: waan qoray, waan qorayay, waan qori jiray way qoreen, way qorayeen, way qori jireen Presens Joogto uttrycker en handling i nutid: waan qoraa, waan qorayaa way qoraan, way qorayaan Futurum Timaaddo uttrycker en handling i framtiden: waan qori doonaa way qori doonaan Observera att futurum bildas med INFINITIV (MASDAR) och hjälpverbet doonaa. Infinitivformen i konjugation 1 slutar på –i, men i alla de andra konjugationerna slutar infinitiv på –n. 1. –i qor-i doonaa 2. –n fiiri-n doonaa samey-n doonaa 3. –n qaada-n doonaa guursa-n doonaa 124 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 För somaliskans del finns det alltså möjlighet att uttrycka tre olika typer av tid: förfluten tid, nutid och framtid. I olika språks grammatik förekommer ett stort antal olika termer för tidsformer (tempus) i förfluten tid. I svenskan talar man om imperfekt eller preteritum (jag arbetade), perfekt (jag har arbetat) och pluskvamperfekt (jag hade arbetat). I somaliskan finns det bara en böjningsändelse (ett morfem) som uttrycker förfluten tid, därför spelar det inte så stor roll vilken av alla de olika termerna man använder, men det kan vara bra att välja den mest ”neutrala” termen, nämligen preteritum (waan shaqeeyay). Nu kan man invända att det ju faktiskt finns olika former i förfluten tid även i somaliska: waan shaqeeyay och waan shaqeynayay, men det denna skillnad brukar kallas för aspekt. Skillnaden på somaliska är nästan precis densamma som på engelska mellan I worked och I was working. Även i presens kan man skilja mellan två olika former (waan shaqeeyaa, waan shaqeynayaa) precis som i englskan (I work, I am working). Vi återkommer till detta lite längre fram. Man kan lätt konstatera att somaliskan uttrycker presens respektive preteritum genom att använda olika vokaler i ändelserna, nämligen –aa i presens (waan shaqeeyaa) och –ay i preteritum (waan shaqeeyay). För att uttrycka framtid finns i somaliskan en särskild form som kallas futurum. Denna form skiljer sig från preteritum och presens genom att den inte bildas med en ändelse, utan med ett extra verb förutom det verb som bär huvudbetydelsen (waan shaqeyn doonaa). Det verb som bär betydelsen av futurum kallas hjälpverb (doonaa) och det verb som bär huvudbetydelsen kallas för huvudverb (shaqeyn). Huvudverbet står då i ett slags ”neutral” form som kallas infinitiv. Hjälpverbets ändelse är presens (-aa). 125 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Det är dock inte bara futurumformen som kan användas för att uttrycka framtid. Även den progressiva formen i presens används ofta för att uttryck en närliggande framtid. Preteritum: waan shaqeey-ay Presens: waan shaqeey-aa Futurum: waan shaqey-n doon-aa (infinitiv + presens) 126 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Aspekt Muuqaal Aspektformer kan enkelt uttryckt sägas vara former som anger verbhandlingens förhållande till tiden, på vilket sätt handligen relaterar till tidpunkten för handlingen. I många språk kan man berätta om en handling på lite olika sätt: på ett mera allmänt och konstaterande sätt, eller på ett processuellt sätt då handlingen presenteras som pågående och mitt i skeendet. Former som anger olika typer av sådana skillnader brukar kallas för verbets olika aspektformer. Engelska har sådana skillnader mellan enkla former (she sleeps, she slept) och progressiva former (she is sleeping, she was sleeping). På precis samma sätt är det i somaliskan. Dels finns en enkel presensform (waan akhriyaa), dels en progressiv presensform (waan akhrinayaa). På samma sätt finns en enkel preteritumform (waan akhriyay) och en progressiv preteritumform (waan akhrinayay). På svenska har vi inte några grammatiskt bildade progressiva former, men vi har möjlighet att uttrycka samma betydelse med hjälp av lägesverben står, sitter, ligger, hänger, t.ex. jag satt och läste (waan akhrinayay), jag ligger och läser (waan akhrinayaa), vi stod och väntade (waan sugaynay). På somaliska har man i förfluten tid ytterligare en aspekt: den vanemässiga eller habituella aspekten. Den formen bildar man med hjälpverbet jiray som är böjt i preteritum och används tillsammans med huvudverbet i infinitivform, t.ex. waan akhrin jiray ’jag brukade läsa’. Samma form bildas även på svenska med hjälpverb. Till sist bör det nämnas att det på samma sätt som i engelskan också är vanligt att man på somaliska använder den progressiva presensformen för att uttrycka en framtida handling, t.ex. Ma tegaysaa? Are you going? Ska du gå? 127 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 SOMALISKANS ASPEKTFORMER PRETERITUM PRESENS FUTURUM TAGTO JOOGTO TIMAADDO qoray qoraa qor-i doonaa qor-ay-ay qor-ay-aa ENKEL (allmän) FUDUD PROGRESSIV (pågående) SOCOTA HABITUELL (vanemässig) CAADALAY qor-i jiray Som framgår i tabellen ovan bildas de progressiva formerna med suffixet /ay/ som placeras före tempussuffixen. 128 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Person Qof Verben i många språk får olika ändelser för att ange vem det är som utför handligen. Så är det inte i svenskan. Man brukar säga att svenskan saknar ändelser för personböjning. Men på somaliska finns personböjning i sju olika former. Somaliska verb böjs precis som verb i de flesta europeiska språk i första, andra och tredje person singular och plural. Dessutom har somaliskan i tredje person singular olika former för maskulinum och femininum. Person: första , andra, tredje Qof: 1aad, 2aad, 3aad Numerus: singular, plural Tiro: keli, wadar Genus: maskulinum, femininum Cayn: lab, dheddig Nästan alla verb har samma personändelser. Även olika tempus- och modusformer har i stort sett likartade personändelser. presens preteritum konjunktiv aan - V cunaa cunay cuno aad -t V cuntaa cuntay cunto uu - V cunaa cunay cuno ay -t V cuntaa cuntay cunto aan -n V cunnaa cunnay cunno aad -t V n cuntaan cunteen cuntaan ay - Vn cunaan cuneen cunaan 129 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I ändelserna ovan betecknar V en vokal. Denna vokal är olika beroende på om verbet står i presens, preteritum (imperfekt) eller konjunktiv. I presens är vokalen -aa/-aa-, i preteritum -ay/-ee-, i konjuntiv -o/-aa-. Vokalen före snedstrecket används sist i ord, medan vokalen efter snedstrecket används före konsonant, dvs. i 2 och 3 person plural. När ändelserna föregås av –i– eller –y– blir suffixet för femininum och andra person ett –s– i stället för ett –t–. Singular enkelt presens progressivt presens 1:a person (jag) waan cunaa cunayaa 2:a person (du) waad cuntaa cunaysaa 3:e pers. mask. (han) wuu cunaa cunayaa 3:e pers. fem. (hon) way cuntaa cunaysaa 1:a person (vi) waan cunnaa cunaynaa 2:a person (ni) waad cuntaan cunaysaan 3:e person (de) way cunaan cunayaan Plural Endast de fem verben yahay, yaal, yaqaan, yimaaddaa, yiraahdaa böjs på ett mindre regelbundet sätt, delvis med hjälp av prefix. T.ex. italienskan har en verbböjning som mycket liknar somaliskans böjning. Arabiskan har däremot en presensböjning där man använder prefix på ett sätt som liknar de fem oregelbundna somaliska verben mycket. Det beror på att arabiskan och somaliskan har ett gemensamt språkhistoriskt arv. 130 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 italienska talar singular plural 1:a parlo (jag) parliamo (vi) 2:a parli (du) parlate (ni) 3:e parla (hen) parlano (de) somaliska kan singular plural 1:a karaa (jag) karnaa (vi) 2:a kartaa (du) kartaan (ni) 3:e mask. karaa (han) karaan (de) 3:e fem. kartaa (hon) arabiska skriver 1:a singular plural aktub (jag) naktub (vi) 2:a mask. taktub (du) taktubuun (ni) 2:a fem. taktubiin (du) 3:e mask. yaktub (han) yaktubuun (de) 3:e fem. taktub (hon) somaliska är singular plural 1:a ahay (jag) nahay (vi) 2:a tahay (du) tihiin (ni) 3:e mask. yahay (han) yihiin (de) 3:e fem. tahay (hon) 131 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Modus Hab På många språk kan man bilda olika verbformer med hjälp av ändelser för att uttrycka att handlingen förhåller sig på något speciellt sätt till verkligheten. De vanliga verbformernas huvudsakliga uppgift är att berätta om verkliga handlingar. Den typen av former är alla de former som vi hittills diskuterat och de kallas med en grammatisk term för INDIKATIVFORMER (EBYOON), t.ex. Halkee buu tegayaa? I svenskan har vi två andra väldigt vanliga modusformer och en mera ovanlig. Till de vanliga hör imperativ, som är en form som uttrycker uppmaning till andra personer att utföra en handling, t.ex. spring, hoppa, ät. På svenska råkar imperativen vara verbets kortaste form, det som blir kvar om man tar bort alla andra tänkbara ändelser. Det som då blir kvar när ett ord saknar ändelse brukar kallas ordets stam. På somaliska är det faktiskt på samma sätt, imperativformen är verbets kortaste form, dvs. verbets stam. Dessutom är det tradition att man anger alla verb i ordböcker just i imperativformen, dvs. verbets kortaste form. Sådana former är alltså t.ex. orod, bood, cun. Ett annat modus som är vanligt i svenskan kallas konditionalis. Det används för att uttrycka handlingar som är beroende av ett villkor, t.ex. Om jag hade tid skulle jag baka en kaka. På somaliska bildas konditionalis också med huvudverbet i infinitivform följt av ett hjälpverb, nämligen lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali lahayd ukun fara badan. Till skillnad från svenskan anväder man i somaliskan konditionalisformer både för att uttrycka villkoret och den villkorade handligen. På svenskan brukar villkoret oftast inte stå i konditionalis, utan t.ex. i imperfekt: ’Om jag gav (skulle ge) den här hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.’ I många språk finns också en modusform som kallas konjunktiv. Den formen används för att berätta om handlingar som inte är verkliga. Det 132 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 kan vara föreställningar och fantasier om möjliga handlingar, önskvärda handlingar etc., men det grundläggande är att handlingarna inte existerar i den verkliga världen. Detta gör att modusformen konjunktiv är väldigt vanlig på somaliska. På svenska har den här formen däremot dött ut och vi har nästan bara formen vore kvar i modern svenska, t.ex. Det vore gott med lite kaffe nu. I somaliskan används denna form som sagt väldigt mycket, bl.a. i nekade satser, eftersom ju handlingar som inte inträffar inte heller är några verkliga handlingar som existerar i verkligheten, t.ex. Dugsiga ma aadno maalinta Jimcaha ah. Somaliskan har ytterligare ett par modusformer som inte är lika vanliga som de vi gått igenom hittills. Somaliskan har till sist ytterligare två modusformer, potentialis för att uttrycka sådant som är möjligt och som kanske kan inträffa, samt optativ för att uttryck något som är önskvärt. I synnerhet potentialis är en ganska ovanlig form som inte förekommer så mycket. INDIKATIV -aa, -ay EBYOON (wuu) qoraa (wuu) qoray akhriy-aa, akhri-nay-aa, akhriy-ay, akhri-nay-ay KONJUNKTIV (NEGATIV) -o, -(i)n DHIMMAN & MADHACDO (…inuu) qoro (…inuusan) qorin qorayo (ma) qoro OPTATIV -o IMPERATIV – / –a (ma) qorin TALO ha qoro AMAR qor, akhri, plural: qora, akhriya 133 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 KONDITIONALIS SHARDILAY lahaa (wuu) qori lahaa, akhri-n lahaa POTENTIALIS (SUURTAGAL, IXTIMAAL ???) -ee (show) qoree Vi återkommer nedan till samtliga dessa former mera i detalj. Konjunktivens formen Presens konjunktiv, både enkelt och progressivt, bildas med –o i de former som slutar med vokal. I 2 person singular finns en alternativ ändelse –tid/–sid. Singular enkelt presens progressivt presens 1:a person (jag) in aan cuno cunayo 2:a person (du) in aad cunto/cuntid cunayso/cunaysid 3:e pers. mask. (han) in uu cuno cunayo 3:e pers. fem. (hon) in ay cunto cunayso 1:a person (vi) in aan cunno cunayno 2:a person (ni) in aad cuntaan cunaysaan 3:e person (de) in ay cunaan cunayaan Plural I preteritum konjunktiv böjs inte verben i person. Det finns alltså bara en enda form för enkelt preteritum konjunktiv och en enda form för progressivt preteritum konjunktiv. 134 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Enkelt preteritum konjunktiv bildas i konjugation 1 med ändelsen –in, för övriga verb är formen densamma som i infinitiven, dvs. till stammen lägger man ändelsen –n. ma qorin, ma akhrin, ma sameyn, ma qaadan, ma guursan Progressivt preteritum konjunktiv bildas i konjugation 1 med ändelsen –ayn eller –aynin som läggs till stammen. I konjugation 2 och 3 läggs ändelsen till infitivformen. ma qorayn(in), ma akhrinayn(in), ma sameynayn(in), ma qaadanayn(in), ma guursanayn(in) I somaliskan används konjunktivformerna bland annat i negerade påståenden. En handling som inte äger rum är ju inte heller någon verklig handling. ma qoro, ma qorayo ma qorin, ma qorayn(in) ma qori doono Optativens former När satsmarkören ha används tillsammans med jakande former brukar denna kombination kallas för optativ, t.ex. Allah ha idiin kaalmeeyo. Sådana former uttrycker en önskan om att handlingen skulle utföras. Ha används dock bara i 3:e preson (han, hon de). I 1:a och 2:a person används i stället subjektspronomenen i en speciell form med kort vokal, dvs. an, ad. De flesta av verbformerna är de samma som i konjunktiv, men i 2:a och 3:e person plural används i stället ändelserna -teen, -een. an qoro ad qorto ha qoro 135 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 ha qorto an qorno ad qorteen ha qoreen I praktiken ser man dock väldigt ofta de vanliga subjektspronomenen med lång vokal, t.ex. Hooyo marka hore aan ku caawinno. Negerad optativ bildas med satsmarkören yaa som dras ihop med ett subjektspronomen och används tillsammans med formen i preteritum konjunktiv, dvs. den form som slutar på -in, -n. yaan qorin yaad qorin yuu qorin yay qorin yaan qorin yaad qorin yay qorin Imperativens former I somaliskan ser formerna i imperativ plural lite olika beronde på vilken konjungation verbet tillhör. 1. qor qora 2a. kari kariya 2b. samee sameeya 3a. qoro qorta 3b. guurso guursada 136 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konditionalis Hab shardilay Konditionalis bildas med infinitiv och hjälpverbet lahaa. Waan iman lahaa laakiin lacagi ma jirto. Haddaan arki lahaa, waan u sheegi lahaa warka. Potentialisens former sg. 1 sg. 2 sg. 3 m. sg. 3 f. singular cun-ee cun-t-ee cun-ee cun-t-ee plural cun-n-ee cun-t-ee-n cun-ee-n Potentialisens former används i första hand tillsammans med satsmarkören show. Show tagee. Potentialis får inte förväxlas med andra verbformer där konjunktionen ee så har dragits samman med verbet, t.ex. Ina keen aan u tagnee Jaamac. Kom så går vi till Jaamac. Reducerat presens I svenskan finns former av verb som man använder som adjektiv. De formerna kallas PARTICIP. På somaliska kan man bilda ett adjektiviskt particip av deflesta verb med hjälp avändelsen -an, -san, t.ex. sameysan. I svenskan finns ytterligare ett particip som i svensk grammatik kallas PRESENS PARTICIP. Denna form uttrycker att handlingen är pågående. 137 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Formen slutar på -ande eller -ende, t.ex. ett sovande barn. Den används som ett tilläggas till ett substantiv, precis som ett adjektiv, t.ex. ett sovande barn, en droppande kran, kokande vatten Precis samma sak kan också uttryckas med som + verbet i presens, dvs. ett barn som sover, en kran som droppar, vatten som kokar På somaliska finns det bara en motsvarighet till båda dessa svenska uttryckssätt. Man sätter helt enkelt verbet efter substantivet, men i en speciell presensform som slutar med en betonad kort vokal i stället för den vanliga långa vokalen, dvs. gabadh hurudda en sovande flicka, ordagrant en flicka (som) sover eller a girl (who is) sleeping eller wiil hurda en sovande pojke. I många handböcker kallas denna KORTA form för verbets presensform, men den kan också kallas för verbets ATTRIBUTIVA REDUCERADE RELATIVA eller form eftersom den motsvarar relativa bisatser i andra språk och verbformen står som ett attribut till ett substantiv. Korta/reducerade former i presens PRESENS ENKEL FORM PROGRESSIV FORM sg. 1, 2, 3 m. pl. 2, 3 sg. 3 f. pl. 1 qor-a qor-ay qor-t-a qor-t-ay qor-n-a qor-n-ay qor-ay-a qor-ay-s-a qor-ay-n-a qor-ay-ay qor-ay-s-ay qor-ay-n-ay I somaliskan kan sådana korta eller reducerade verbformer som används som attribut till ett substantiv även förekomma i preteritum. Jämför gabadh hurdaysa gabadh hurdaysay gabdho hurdaya gabdho hurdayay wiil hurdaya wiil hurdayay Korta/reducerade former i preteritum 138 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 PRETERITUM ENKEL FORM PROGRESSIV FORM sg. 1, 2, 3 m. pl. 2, 3 sg. 3 f. pl. 1 qor-ay qor-t-ay qor-n-ay qor-ay-ay qor-ay-s-ay qor-ay-n-ay Hjalpverb På somaliska bildas ett tempus, en aspekt och ett modus med hjälpverb. Tempuset futurum bildas med inifinitiv av huvudverbet + hjälpverbet doonaa, t.ex. Wax waan cuni doonaa. ’Jag ska äta något.’ Den habituella aspekten i preteritum bildas med inifinitiv av huvudverbet + hjälpverbet jiray, t.ex. laba bisadood oo wada ciyaari jiray ’två katter som brukade leka tillsammans’. Moduset konditionalis bildas infinitiv av huvudverbet + hjälpverbet lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali lahayd ukun fara badan. ’Om jag skulle ge den här hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.’ Det finns ytterligare några få hjälpverb som används efter infinitiv i somaliskan. Sådana hjälpverb kallas för modala hjälpverb. De anger på vilket sätt man förhåller sig till den handling som uttrycks med huvudverbet. Det handlar i somaliskan om de modala hjälpverben karaa kan, waayaa kan inte, lyckas inte…, t.ex. Ratigu waxa uu qaadi karaa wax culus. Kamelen kan bära tunga saker. Wuu la hadli waayay. Han lyckades inte prata med henne. Hjälpverben föregås alltid av ett huvudverb i infinitiv. Det finns tre typer av hjälpverb: – Temporalt - uttrycker tid 139 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 samayn doonaa, – Aspektuellt - uttrycker relation till tiden samayn jiray – Modala - uttrycker omständighet samayn karaa, samayn waayaa, samayn lahaa Finita verbformer Alla de former som har diskuterats ovan kallas FINITA, dvs. de kan användas som predikat i en sats. Infinita verbformer Följande former kan inte på egen hand fungera som predikat i en sats. De böjs inte i person. Dessa former kallas för verbets infinita former. Infinitiv Masdar Infinitiven slutar i svenskan på –a och är en mycket vanlig form som används på många olika sätt. Somaliskans infinitivform används inte alls lika mycket och den förekommer bara tillsammans med vissa hjälpverb: doonaa, jiray, lahaa, karaa, waayaa… Infinitivformen bildas i somaliskan med olika suffix beroende på vilken konjugation som verbet tillhör. 140 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 infinitiv 1. -i cun cuni 2a. -n kari karin 2b. -n samee samayn 3a. -n guurso guursan 3b. -n qaado qaadan Verbalsubstantiv Magac faleed I svenskan bildas verbalsubstantiv framför allt med ändelserna –(n)ing eller –ande. Även verbalsubstantiven bildas i somaliskan med olika ändelser beroende på vilken konjugation som verbet tillhör. 1. –id, 2. –n, 3. –sho guuraa guuriyaa guursadaa guurid guurin guursasho 1. -id cun cunid 2a. -n kari karin 2b. -n samee samayn 3a. -asho qaado qaadasho 3b. -asho guurso guursasho Particip / verbets adjektivform Tilmaame faleed I många språk finns former av verb som man använder som adjektiv. Sådana formerna kallas PARTICIP. Det particp som beskriver en egenskap som är resultatet av en verbhandling kallas i svensk grammatik för PERFEKT PARTICIP och slutar på –n, –d, –t, –a, t.ex. 141 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Boken är skriven av en ung författare. Tavlan är målad av en okänd konstnär. Biljetterna är redan betalda. I somaliskan slutar participet eller verbets adjektiviska form på –an eller –san. karsan, jaban, samaysan, furan, xiran Precis som alla andra adjektiv kan participen ofta förekomma tillsammans med korta, sammandragna former av verbet yahay i preteritum (t.ex. ahaa, ahaayeen). kabaha waxay ka samaysnaayeen maas kabo ka samaysnaa maas Vanliga ljudforandringar t > s (efter i, y) waad qor-t-ay waad kari-s-ay waad qor-ay-s-ay t > d (efter vissa konsonanter, som den bestämda artikeln) waad qor-t-ay waad kac-d-ay tillägg av -y- mellan vokaler waan cun-ay waan samee-y-ay cun! cun-a! akhri! akhri-y-a! waad samey-s-ay ee > ey (före konsonant) waan samee-y-ay < *samee –t –ay samee! samey-n < *samee –n 142 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Adjektiv Sifo Adjektiven är beskrivande ord som framför allt används som tillägg till substantiv för att ge ytteligare information om olika egenskaper hos substantivet i fråga. Syntaktiskt sett förekommer alltså adjektiven oftast som attribut till substantiv och placeras då oftast direkt till höger om substantivet. gabar yar en liten flicka De somaliska adjektiven har väldigt få böjningsformer. Adjektiv har ingen bestämd form och påverkas inte när substantivet sätts i bestämd form, t.ex. gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan. Antalet adjektiv i somaliskan är mindre än i svenskan. Många gånger används i stället substantiv för att beskriva ett annat substantivs egenskaper, t.ex. nin duq ah en gammal man (eg. en man som är en gamling, a man being a senior). Att det verkligen handlar om två substantiv märker man om man ändrar frasen till bestämd form, ninka duqa ah, eftersom båda substantiven får bestämd artikel. 143 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Typer av adjektiv Man kan se fyra grundläggande typer av adjektiv i somaliskan: 1. Grundläggande eller PRIMÄRA adjektiv som beskriver EGENSKAPER eller KVALITETER. Dessa är inte bildade av andra ord, utan består bara av ett rot-morfem, t.ex. yar liten, weyn stor, cusub ny, fudud lätt, culus tung, dheer lång, cas röd… Dessa är dock inte lika många i somaliskan som i svenskan eller engelskan. 2. Avledda adjektiv som beskriver EGENSKAPER eller KVALITETER. Dessa är oftast bildade av olika substantiv med hjälp av olika ändelser, t.ex. -oon, -an: qurxoon vacker, wanaagsan bra. 3. Avledda adjektiv som beskriver RELATIONER. Dessa är främst bildade av olika substantiv med hjälp av olika ändelser, t.ex. -e, -eed, -ood, -aad: dugsiga dhexe, buugaag carruureed, fasalka labaad. I svenskan är relationsbetecknande adjektiv inte så vanliga eftersom man på svenska hellre sätter ihop två eller flera rot-morfem till ett ord. t.ex. barnbok, mellanstadieskola. 4. Somaliskans (PRETERITUM) PARTICIP eller VERBALADJEKTIV (SIFO FALEED) är bildade av verb på ungefär samma sätt som PERFEKT PARTICIP i svenskan. De beskriver olika TILLSTÅND eller EGENSKAPER och bildas med hjälp av ändelsen -an eller -san, t.ex. jaban trasig, sönder av jabaa går sönder, samaysan gjord av sameeyaa gör. Anvandning Adjektiv används mest som ATTRIBUT och placeras då i somaliskan, precis som alla attribut, efter det substantiv som attributet syftar på, men adjektiv kan också användas som PREDIKAT, och i så fall används de som regel tillsammans med olika former av verbet yahay. 144 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 attribut: bisad yar, buug cusub predikat: Bisaddu waa yar tahay. Fraser i stallet for adjektiv Adjektiven är som sagt färre i somaliskan än i svenskan eller engelskan. För att uttrycka samma betydelse som vissa svenska adjektiv, används i stället ofta substantiv som bestämningar till andra substantiv, t.ex. tuke tuug ah en tjuvaktig korp (eg. en korp som är tjuv, a crow being a theif) nin duq ah en gammal man (eg. en man som är gamling, a man being a senior) I dessa uttryck använder man också den korta formen ah av verbet yahay är. Denna form kallas även relativ form eller reducerad form och den motsvarar ofta svenskans PRESENS PARTICIP på -ande/-ende eller engelskans form på -ing (a man being a senior). Att det verkligen handlar om substantiv märker man tydligt om man ändrar frasen till bestämd form. Då böjs båda substantiven: tukaha tuugga ah den tjuvaktiga korpen ninka duqa ah den gamle mannen. Dock har inte alla svenska adjektiv som på somaliska motsvaras av fraser med flera ord just denna struktur, även om den mest centrala betydelsen nästan alltid uttrycks genom ett substantiv. Det ord som binder samman de båda substantiven kan dock även vara ett adjektiv som badan, leh eller la’, t.ex. badan xayawaanno qurux badan leh meelaha taariikhda leh, meelo xiiso leh la’ nin carrab la’ 145 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Bojning Adjektiven har väldigt få böjningsformer. De enda egentliga böjda former som förekommer är pluralformen och subjektsformen. Till skillnad från många andra språk, t.ex. svenskan och arabiskan, finns det inga genusformer av adjektiv, t.ex. baabuur yar en liten bil, guri yar ett litet hus. Till skillnad från svenskan, där adjektiven har en bestämd form på -a, påverkas inte somaliska adjektiv när substantivet sätts i bestämd form, t.ex. gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan. Förutom pluralformen och subjektsformen kompareras adjektiven, men det sker inte med hjälp av ändelser, utan med hjälp av prepositioner som placeras före adjektivet. Plural I somaliskan bildar man en pluralform av många adjektiv genom REDUPLIKATION av den första stavelsen, vilket innebär att den första stavelsen dubbleras, oftast tillsammans med den följande konsonanten, t.ex. sing. cusub ny, plur. cuscusub nya. T.ex. sing. yar liten, plur. yaryar små; sing. cusub ny, plur. cuscusub nya… Ett par adjektiv har en oregelbunden pluralform. sing. weyn stor, plur. waaweyn stora; sing. dheer lång, plur. dhaadheer långa. Det är inte helt obligatoriskt att använda dessa pluralformer. De används mera vid korta och frekventa adjektiv än vid långa och mera ovanliga adjektiv, t.ex. 146 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 kab cusub en ny sko, kabo cuscusub nya skor gabadh yar en liten flicka, gabdho yaryar små flickor. Det är alltså inte helt obligatoriskt attanvända den här formen. Dessutom verkar det inte riktigt vara en vanlig pluralform, eftersom den ibland kan förekomma tillsammans med substantiv i singular. Snarare skulle man kunna säga att formen uttrycker att egenskapen förekommer flera gånger. I vissa fall kan man alltså tänka sig att egenskapen förekommer flera gånger i relation till ett substantiv i singular. Far fiican oo yaryar ku qor ereyadan yaambo, af, leeb, dhagax, bil. Eftersom det alltså inte alltid handlar om verklig PLURAL skulle en annan bra term i stället kunna vara DISTRIBUTIV FORM, eftersom denna form anger att egenskapen är distribuerad eller ”utspridd” över ett eller flera föremål. Subjektsform Om ett substantiv som fungerar som subjekt följs av ett adjektiv böjs inte substantivet med subjektsändelsen -u. I stället böjs det efterföljande adjektivet med subjektsändelsen -i. Ninka dheeri wuu tagayaa. Den långe mannen ska gå. Buugga cusubi waxaa uu yaal miiska korkiisa. Den nya boken ligger ovanpå bordet. Komparation Isbarbardhig Både på svenska och somaliska kan adjektiv kompareras. På svenska kan det göras på två sätt, antingen med ändelser, t.ex. intressant, intressantare, intressantast, eller med hjälpord intressant, mera intressant, mest intressant. 147 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 De tre olika formerna kallas POSITIV, KOMPARATIV och SUPERLATIV. På somaliska använder man inte ändelser. I stället använder man alltid hjälpord, nämligen prepositioner som placeras framför adjektivet. KOMPARATIV bildas med ka av, från, än, medan SUPERLATIV bildas med ugu, t.ex. positiv: weyn stor komparativ: ka weyn större superlativ störst ugu weyn (ka = än) Somaliskans komparationsformer kan ibland användas på ett sådant sätt att de inte direkt motsvarar samma komparationsform på svenska, t.ex. Waxay gashan tahay kabo ka weyn. Hon har (tagit) på sig för stora skor (dvs. större än vad som är lämpligt för henne). Kee dheer? Vilken är längst? 148 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Partiklar Qurub Somaliskan har nästan inga ord som behöver klassificeras som adverb. I stället används nästan alltid fraser som består av ett substantiv och en bestämning. Bestämningen kan vara ett adjektiv, t.ex. si fiican, si xun, si nidaamsan, si ballaaran, eller innehålla ett annat substantiv, t.ex. si taxaddar leh, si sax ah, si degdeg ah. Det är ytterst få ord som inte kan analyseras på det här sättet. De ord som faktiskt skulle hamna i den svenska ordklassen adverb kan därför i stället med fördel kallas för (adverbiella) partiklar. Många språk har en kategori partiklar för ett litet antal småord som mest har en grammatisk funktion. I somaliskan finns det några olika typer av sådana partiklar. Riktningspartiklar Qurub jaheed sii, soo, wada, kala Fokusmarkorer Qurub diiradeed baa, ayaa, waxaa Satstypsmarkorer Qurub noocweereed Till denna kategori kan man räkna de somaliska satstypsmarkörerna, t.ex. waa, ma, ma?, ha… Negation Qurub diidmeed 149 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Somaliskan har flera olika negationer beroende på typ av sats. Negationerna ma och ha är samtidigt satstypsmarkörer. Endast negationen aan är annorlunda, eftersom aan främst används i bisatser, men också i huvudsatser med fokuserat subjekt. Det som är viktigt att observera är att negationen aan inte är någon satstypsmarkör. Rakneord Alla ord som betecknar siffror brukar i många språks grammatik kallas RÄKNEORD, men i den somaliska grammatiken är detta en onödig ordklass. Alla räkneord i somaliskan är antingen tydliga substantiv eller tydliga adjektiv. Riktigt så enkelt är det däremot inte i svenskan. Grundtal Tiraale / Kowle GRUNDTAL (TIRAALE) kallas de ord som används för att ange antal, t.ex. kow, labo, saddex, afar, shan, lix, toddoba, siddeed... Alla somaliska grundtal är substantiv. De kan sättas i bestämd form med den bestämda artikeln som ändelse. Efter grundtalen står alla maskulina substantiv alltid i singular. Även de feminina substantiv som slutar på -o står i singular. Endast feminina substantiv med en grundform som slutar på konsonant och en pluralform somslutar på -o har efter siffror en särskild RÄKNEFORM med ändelsen -ood. Efter en siffra kan det bara följa ett substantiv. Om en siffra följs av substnativet kun eller boqol måste föremålen som man räknar föregås 150 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 av konjunktionen oo eftersom detta annars skulle blir det tredje substantivet, t.ex. shan kun oo mitir, shan boqol oo kun oo karoon… Om föremålen som man räknar uttrycks med ett substantiv som inte är räknebart, dvs. ett kollektivt substantiv (t.ex. carruur) eller ett massord (t.ex. sonkor) måste det följas av den korta verbformen ah, t.ex. kollektivt: saddex carruur ah, lix boqol oo carruur ah massord: saddex kiilo oo sonkor ah Ordningstal Jagaale / Kowaadle Ordningstal kallas de ord som används för att ange placering i en ordningsföljd. De bildas helt regelbundet av grundtalen med hjälp av ändelsen -aad, t.ex. kow ett, kowaad första, laba två, labaad andra, saddexaad, afraad, shanaad, lixaad, toddobaad… Alla ordningstal är adjektiv. De används som attribut till substantiv och placeras efter huvudordet. 151 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Pronomen Magacuyaal Det finns många olika typer av pronomen i både svenskan och somaliskan. För båda språken gäller också att det inte alltid är helt självklart vad som är ett pronomen och vad som kanske snarare är ett substantiv. För somaliskans del blir detta särskilt påtagligt eftersom många av de ord som används som pronomen tydligt har sitt ursprung i olika substantiv. Ofta kan man dock märka en skillnad mellan tillfällen då de användas mera som substantiv och tillfällen då de används mera som pronomen. Personliga pronomen Magacuyaallo qofeed PERSONLIGA pronomen används för att ange de olika personer som omfattas av den handling eller situation som uttrycks med hjälp av predikatsverbet. De svenska personliga ponomenen är formerna jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de, som anger att personen är subjekt i satsen, och formerna mig, dig, honom, henne, oss, er, dem som anger att personen inte är subjekt, utan i stället objekt eller tillsammans med en preposition fungerar som adverbial, t.ex. mot mig. På somaliska finns betydligt fler olika former. 1 sg. 2 sg. 3 sg. m. 3 sg. f. 1 pl. exkl. 1 pl. inkl. 2 pl. 3 pl. lång, självständig form qaab dheer, ebyoon egentligen substantiv grundform subjektsform qaab yeele aniga anigu adiga adigu isaga isagu iyada iyadu annaga annagu innaga innagu idinka idinku iyága iyagu kort, osjälvständig form qaab gaaban, dhimman verkligt pronomen subjektsform objektsform qaab yeele qaab layeele aan i aad ku uu ay aan ~ aannu na aynu ina aad ~ aydin idin ay 152 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 De långa formerna av de personliga pronomenen är egentligen SUBSTANTIV. Bl.a. har de bestämd artikel (ani-g-a jag) och böjs i substantivens båda kasusformerna: SUBJEKTSFORM GRUNDFORM på -a (ani-g-a) och på -u (ani-g-u). De långa eller SJÄLVSTÄNDIGA FORMERNA (QAAB EBYOON) och placeras helt fritt i satsen, medan de korta eller FORMERNA (QAAB DHIMMAN) kan användas OSJÄLVSTÄNDIGA är nästan helt obligatoriska och måste placeras på mycket bestämda platser i satsen. Bland de korta, osjälvständiga formerna skiljer man också mellan helt olika SUBJEKTSFORMER (QAAB YEELE) och OBJEKTSFORMER (QAAB LAYEELE). Observera även att somaliskan i 1 person plural skiljer mellan pronomen som utesluter eller EXKLUDERAR den eller de personer som man samtalar med (annaga, aannu, na) och pronomen omfattar eller INKLUDERAR dem man samtalar med (innaga, aynu, ina). De korta formerna är mycket vanliga eftersom det på somaliska är nästan att använda subjektspronomen även om ett substantiv används som subjekt. Samma konstruktion är faktiskt mycket vanlig även i vardaglig svenska, t.ex. Min bil den har gått sönder så min dotter hon måste ta bussen idag. Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som subjekt i satsen finns de längre självständiga substantiviska subjektspronomenen. Även om man använder ett sådant sjävlständigt pronomen som subjekt krävs samtidigt en dubblering med ett kort subjektspronomen, precis som vid alla andra substantiviska subjekt, t.ex. Idinku waa aad na caawinteen. Ni hjälpte oss. När det gäller objektsformerna av de korta pronomenen är det viktigt att observera att somaliskan inte har några objektspronomen i tredje person, dvs. motsvarigheter till honom, henne, den, det, dem, när dessa ord utgör objekt i satsen. 153 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Detta gör också att prepositioner många gånger står "ensamma", eftersom det saknas ett pronomen i 3 person, t.ex. kan alltså u till utifrån sammanhanget även tolkas som till honom, till henne, till den, till det eller till dem. Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som objekt i satsen kan man förstås använda ett av de substantiviska pronomenen ovan, men då i grundformen med ändelsen -a, t.ex. Cali aniga baa uu i arkay. Det var mig Ali såg. Opersonligt subjektspronomen När man inte vet eller inte vill berätta vem som utför en viss handling har olika språk olika sätt att uttrycka detta. På svenska finns en särskild verbform som kallas för verbets passiva form. Den formen kan på svenska bildas på två olika sätt, antingen med ändelsen –s eller med hjälpverbet bli. Det finns också en tredje möjlighet, att använda det obestämda eller OPERSONLIGA PRONOMENET man. På somaliska finns bara den sista möjligheten, nämligen det opersonliga pronomenet la. Några passiva verbformer finns inte på somaliska. Bakhaarkaas ayaa hadda la beddelayaa. Den där lagerlokalen görs om nu. Den där lagerlokalen blir omgjord nu. Man gör om den där lagerlokalen nu. Reflexivt pronomen Magacuyaal celis Somaliskan har ett REFLEXIVT (tillbakapekande) pronomen: is sig, t.ex. Wuu is dilay. Han tog livet av sig. (eg. Han dödade sig.) 154 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I svenskan finns ett särskilt RECIPROKT (ömsesidigt) pronomen, varandra, men på somaliska används ofta det reflexiva pronomenet is även i den här betydelsen, t.ex. Dacawo iyo wiyil baa beri is helay. U sheeg carruurta in ay sheekada isu akhriyaan. Demonstrativa pronomen DEMONSTRATIVA pronomen kan Magacuyaal tusmo användas självständigt eller tillsammans med ett substantiv. På svenska blir formerna desamma i båda fallen, men på somaliska blir formerna olika. När demonastrativa pronomen används självständigt finns särskilda former i maskulinum och femininum singular och en gemensam form i plural. m. sg. ka f. sg. ta kii kan tii tan kaas (kaa) keer koo taas (taa) teer too pl. kuwa kuwo kuwii kuwan (kuwaan) kuwaas (kuwaa) kuweer kuwoo den, det, de denna, detta, dessa den, det, de där (du vet) denna, detta, dessa den här, det här, de här denna, detta, dessa den där, det där, de där den där, det där, de där, en bit bort den där, det där, de där, långt borta När de demonstrativa pronomenen används som ändelser efter substantiv byter man bara ut ändelsen i den bestämda grundformen mot ett av suffixen -ii, -an (-aan), -aas (-aa), -eer eller -oo, t.ex. buugga buugaagta mindida mindiyaha buuggii buugaagtii mindidii mindiyihii buuggan buugaagtan mindidan mindiyahan buuggaas buugaagtaas mindidaas mindiyahaas 155 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Subjektsändelsen -u används mest bara efter den bestämda artikeln, t.ex. i den personliga pronomenen som anigu, adigu osv. I andra fall, dvs. efter sådana pronomen som inte innehåller den bestämda artikeln, används vanligtvis ändelsen -i, t.ex. Kani waa Xasan. Detta är Xasan. Possessiva pronomen Magacuyaallo lahaansho Precis som de demonstrativa pronomenen förekommer de POSSESSIVA pronomenen (ägarpronomen) båda som självständiga former och som ändelser efter substantiv. På svenska blir formerna desamma i båda fallen, men på somaliska blir formerna olika. När possessiva pronomen används självständigt finns särskilda former i maskulinum och femininum singular och en gemensam form i plural. 1 sg. 2 sg. 3 sg. m. 3 sg. f. 1 pl. exkl. 1 pl. inkl. 2 pl. 3 pl. mask. sing. kayga kaaga kiisa keeda kayaga kaayaga keenna kiinna kooda fem. sing. tayda taada tiisa teeda tayada taayada teenna tiinna tooda plural kuwayga kuwaaga kuwiisa kuweeda kuwayaga min, mitt, mina din, ditt, dina hans, dess hennes, dess vår, vårt, våra kuweenna kuwiinna kuwooda vår, vårt, våra er, ert, era deras Som subjekt får dessa pronomen alltid ändelsen -u eftersom samtliga dessa pronomen i sin grundform slutar med kasusändelsen -a. När de demonstrativa pronomenen används som ändelser efter substantiv byter man bara ut ändelsen i den bestämda grundformen mot ett av suffixen i tabellen nedan. Samtliga långa former slutar med grundformens kasusändelse -a. Om substantiv som ändelsen läggs till är subjekt måste förstås detta -a bytas mot -u. Bestämdhetssuffixet /g/ 156 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 respektive /d/ som finns i några av de possessiva formerna måste överensstämma med substantivets bestämda artikel som finns direkt före den possessiva ändelsen. 1 sg. 2 sg. 3 sg. m. 3 sg. f. 1 pl. exkl. 1 pl. inkl. 2 pl. 3 pl. Långa former -ay-g-a -ay-d-a -aa-g-a -aa-d-a -iis-a -eed-a -aya-g-a -aya-d-a -eenn-a -iinn-a -ood-a Korta former -ay -aa -iis (-ii) -eed -ayo -een -iin -ood De långa formerna används efter nästan alla substantiv. De korta formerna används bara efter ett litet antal ord som betecknar närstående familjemedlemmar och vänner, t.ex. hooyaday min mamma, saaxiibkaa din vän. Interrogativa pronomen Magacuyaal weydiimeed INTERROGATIVA (frågande) pronomen utgörs på somaliska oftast av substantiv med bestämd artikel och den interrogativa ändelsen -ee, t.ex. xaggee? vart? (vilken riktning?), goortee? när? vilken tidpunkt?. Frågeord är ibland också bildade med hjälp av frågepartikeln ma?, t.ex. goorma? när? av goor tidpunkt, tillfälle eller kuma? tuma? vem? där frågepartikeln har lagts till de demonstrativa ku/tu. Det finns också ett litet antal genuina interrogativa pronomen som inte är bildade av substantiv: ayo? vem?, sammandraget med fokusmarkören: yaa? vem? maxay? vad?, sammandraget med fokusmarkören: maxaa? vad? immisa? hur mycket? hur många?. 157 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Självständiga pronomen med den interrogativa ändelsen -ee finns också: kee? tee? vilken?, kuwee? vilka? liksom med frågemarkören ma: kuma? tuma? vem?, kuwama? vilka? Indefinita pronomen INDEFINITA (obestämda) pronomen består på somaliska av olika substantiv i obestämd form, wax något; en sak, qof någon; en person, meel någonstans; en plats etc. T.ex. Wax ma arkaysaa? Ser du något? Andra substantiv som kan användas så att de fungerar som obestämda pronomen är t.ex. cid, dad, ruux. Totala pronomen Hit hör framför allt kasta, dhan, walba. De är alla egentligen adjektiv. Negativa pronomen NEGERADE eller NEGATIVA pronomen uttrycks till stor del med samma ord som de indefinita pronomenen, med den skillnaden att de används i en negerad sats med ett negerat verb. De förses oftas även med den negativa partikeln -na, t.ex. Qofna wax ma yeesho. Ingen har någonting. Relativa pronomen Somaliskan har inte några relativa pronomen motsvarande svenskans som, vilken. De allra flesta somaliska relativa bisatser inleds inte med någon bisatsinledare över huvud taget. Oftast läggs i stället relativa 158 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 bisatser direkt till ett substantiv. Bisatserna utmärks framför allt av att de saknar satsmarkör. De somaliska demonstrativa pronomenen kaas, taas, kuwaas kan användas på ett sådant sätt att de följs av en relativ bisats som inleds med konjunktionen oo. Denna konjunktion dras då gärna ihop med pronomenet till kaasoo, taasoo, kuwaasoo. Sådana former är vanligare i skriftspråket och de kan i viss mån upplevas motsvara de svenska relativa pronomenen vilken, vilket, vilka, men egentligen är detta ett deminstrativt pronomen följt av konjunktionen oo. Preposition Horyaale Somaliskan har egentligen bara fyra prepositioner: u till, för, åt, ku i, på, med, ka från, av, ur, om, än, la med. De används för att sätta ett substantiv i en viss relation till ett verb eller ett adjektiv. De somaliska prepositionerna placeras inte framför ett substantiv eller ett pronomen på samma sätt som i svenskan eller engelskan. I somaliskan placeras prepositionerna alltid före det verb eller adjektiv som utgör satsens predikat. Det är alltså en tolkningsfråga vilken substantivfras som hör samman med vilken preposition ifall det finns flera substantivfraser eller prepositioner i satsen, och det är helt enkelt sammanhanget som avgör vilken tolkning som görs. För att uttrycka motsvarigheten till mera komplexa svenska prepositioner som framför, bakom, medan eller trots används på somaliska fraser som innehåller olika substantiv. Många gånger kombineras dessa substantiv med någon av de fyra enkla prepositionerna på ungefär samma sätt som i svenskans på grund av regnet eller engelskans in front of the house, on top of the cupboard, in the middle of the group. Sidee baa aad biyaha ku kaydsataa guriga dhexdiisa? 159 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konjunktion Xiriiriye Konjunktioner knyter samman två satser eller satsdelar, t.ex. oo, ee, iyo, laakiin, ama, -na, -se, waayo Många svenska konjunktioner motsvaras på somaliska av substantiv som fungerar som bistasinledare. när – marka, markii + bisats om – haddii + bisats Interjektion Yaab Utropsord som står avskilda från andra satser med kommatecken. 160 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Morfonologi Morfonologi är en sammandragning av termerna morfologi och fonologi eftersom morfonologin handlar om samspelet mellan språkets böjningssystem (morfologin) och ljudsystem (fonologin). Morfonologin beskriver regelbundna ljudväxlingar som inträffar när man böjer orden i ett språk. I somaliskan inträffar en hel rad sådana ganska regelbundna ljudförändringar när olika morfem sätts sammans för att bilda eller böja ord. Några av de viktigaste ljudväxlingarna är följande: k>g efter vissa ljud: g, w, y, i, u, a dab-ka k>h > guriga u + ku > ugu u + ka > uga la + ka > laga men biyo + ka > biyaha efter vissa bakre konsonanter: q, c, kh, x, h, ’ dab-ka t>d guri + ka efter /e/, /o/ som blivit till /a/ dab-ka k>Ø men men magac + ka > magac-a efter vissa ljud: d, q, c, kh, x, h, ’, w, y, i waad qor-t-ay waad kac-d-ay kab-ta mindi-da t>s efter /i/, /y/ i verb waad qor-t-ay waad kari-s-ay waad qor-ay-s-ay l+t > sh kab, kab-ta bil, bisha akhris-o! akhris-ta! dabaal-o! dabaasha! 161 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 –o/–e sist i ord > –a– inuti ord hooyo hooyada aabbe aabbaha, aabbayaal biyo biyadhac guurso! guursada!, guursan a+u > oo i pronomen + preposition na + u > noo la + u > loo inskott av -y- mellan två vokaler waan cun-ay waan samee-y-ay cun! cun-a! akhri! akhri-y-a! kab, kab-o mindi, mindi-y-o ee > ey före annan konsonant än inskjutet -y- waan samee-y-aa waad samey-s-aa < *samee -t –ay samee! samey-n < *samee –n m > n, k > g, t > d sist i stavelse, dvs. sist i ord och före konsonant filin, muusig, buskud (från film, music, biscuit) arkaa men aragtaa, ilko men ilig, fahmaa men fahantaa, ma xuma men xun yahay Flyktiga vokaler När en stam i ett ord slutar med två konsonanter skjuter man in en inskottsvokal eller ”flyktig” vokal om stammen inte följs av en ändelse som börjar med vokal. Oftast är den flyktiga vokalen identisk med den vokal som redan finns i stammen. ar_k + Ø > ar_k + t + aa > arag ingen ändelse arag-taa ändelsen börjar med konsonant 162 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 il_k + Ø > ilig ingen ändelse il_k + ka > iligga ändelsen börjar med konsonant När en vokal läggs till efter stammen behövs dock ingen flyktig vokal. ar_k + aa > arkaa ändelsen börjar med vokal il_k + o > ilko ändelsen börjar med vokal /fah_m/ fahm-aa ändelsen börjar med vokal, fahan-taa ändelsen börjar med konsonant, fahan ingen ändelse /gud_b/ gudb-aa ändelsen börjar med vokal gudub-taa ändelsen börjar med konsonant gudub ingen ändelse /cus_b/ cusb-ayd cusub ändelsen börjar med vokal ingen ändesle Som synes i exemplen aragtaa, fahantaa förekommer flyktig vokal i en del verb i 1:a konjugationen, men betydligt oftare förekommer en flyktig vokal i verb av 3:e konjugationen. Här är dock inte stavningen av de olika formerna lika genomskinlig. /bar_t/ bar_t + aa waan bartaa ändelsen börjar med vokal bar_t + t + aa waad barataa ändelsen börjar med konsonant bar_t + n + aa waan barannaa ändelsen börjar med konsonant ”Fonologisk” vokalharmoni I vissa böjningsformer är det vedertaget att framför allt vokalerna /i/ och /u/ sprider sig till ett föregående /a/ om konsonanten mellan de båda vokalerna är /h/ eller /x/, men ibland även /c/. I uttalet inträffar detta sannolikt ofta även framför /e/ och /o/, men detta ser man inte lika ofta i skrift. 163 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 aabbaha, aabbuhu, aabbihii (ibland: aabbeheed, aabbohood) ukumaha, ukumuhu, ukumihiisa waxa, wuxuu, wixii magac (ibland: magicii) Samma typ av vokalharmoni är också regelbundet förekommande i infinitiv av konjugation 1 då verbets rot innehåller /a/ och den sista konsonanten i roten är /x/, /c/, / ’/. baxaa, bixi doonaa dhacaa, dhici doonaa da’aa, di’i doonaa Även valet av flyktig vokal kan betraktas som vokalharmoni eftersom den flyktiga vokalen allra oftast är identiskt med den vokal som redan finns i ordets rot, t.ex. jilbo, jilib; xarfo,xaraf, ma cusba, cusub. 164 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Ljudsystemet Ljuden i ett språk brukar delas in i vokaler och konsonanter. VOKALER brukar sägas innehålla mera klang och vara lättare att uttala på egen hand, medan KONSONANTER brukar sägas innehåller mera friktion och vara svårare att uttala på egen hand, utan en åtföljande vokal. Både vokaler och konsonanter kan i en del språk, bl.a. svenskan och somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa ljud. Somaliskan har alltså både korta och långa vokaler. Dessutom finns två DIFTONGER, vilket skulle kunna sägas vara ett slags kombination av två vokalljud intill varandra, så att a+i uttalas ey och a+u uttalas ow. Korta vokaler är: i, e, a, o, u. Långa vokaler är: ii, ee, aa, oo, uu. Diftonger är: ey/ay, ow/aw. Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden brukar man anse att vart och ett av dessa tio ljud kan uttalas lite längre fram i munnen eller lite längre bak i munnen. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika vokalljud, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte så väl utforskade. Konsonanterna brukar delas in i olika grupper: dels SONORANTER som innehåller mycket klang och mindre friktion, dels OBSTRUENTER som innehåller mycket friktion och mindre klang. Man delar också in konsonanterna i tonande och tonlösa ljud. När man uttalar TONANDE ljud vibrerar stämbanden och producerar en ton som man tydligt kan höra omman sätter händerna för öronen. När man uttalar TONLÖSA ljud vilar stämbanden och ljuden saknar därmed ton. 165 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Sonoranter Sonoranter är konsonanter som innehåller ganska mycket klang och ganska lite brus eller friktion. Sonoranter är normalt tonande konsonanter. tonande: m n r l y w Obstruenter Obstruenter är konsonanter som innehåller ganska lite klang och ganska mycket brus eller friktion. Obstruenter finns både tonande och tonlösa. tonande: b tonlösa: d f t s dh j g j k sh q kh c h x ‘ Konsonantlängd Vissa konsonanter kan i somaliskan uttalas som långa eller kraftiga. Sju av konsonanterna skrivs då med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn, rr, ll. Även vissa andra konsonanter kan i vissa ord och former uttalas som långa eller kraftiga, men dessa ljud skrivs normalt inte med dubbla bokstäver. Enkelt b, d, g mellan vokaler uttalas bilabialt, dvs. munnen stängs inte helt, utan läpparna nuddar bara vid varandra. Dessa bokstäver uttalas då ungefär som i t.ex. spanskans Córdoba. och Argentina. Enkelt d mellan vokaler kan också jmföras med engelskans tonande läspljud i t.ex. this. Jämför: Bisadi way timid. En katt kom. Bisaddii way timid. Den katten kom. Carab ’arab’ – carrab ’tunga’ 166 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Observera skillnaden i stavning av bestämd artikel beroende på om substantivet slutar på –g, –d eller inte. guriga < guri+ga men buugga < buug+ga hooyada < hooyo+da men bisadda < bisad+da Även ljudet [dh] kan uttalas som långt, men det skrivs inte dubbelt. gabadha < gabadh+dha Stavelsestruktur I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre konsonanterna skr- först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna -mskt sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. En somalisk stavelse kan maximalt bara innehålla en konsonant + en vokal eller diftong + en konsonant. Därför kan man bara ha ett konsonantljud först och sist i somaliska ord. Inuti ord kan det mellan två vokaler eller diftonger i princip bara förekomma max två konsonanter intill varandra. in ka ceel kan u ii weyn caws Det som i de två sista orden ser ut som två konsonanter sist i ordet är i själva verket en diftong /ey/ respektive /aw/ plus en konsonant. Betoning Betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja mellan annars likadana ord. I svenskan finns exempel som stegen (av steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke). Även i somaliskan skiljer man på detta sätt mellan ett visst antal annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka. I ordet dameer åsna ligger betoningen på -ee-, men man uttalar med olika tonhöjd på den betoande vokalen beroende på om det handlar om en åsnehane (tonen faller från initialt hög till låg) eller en åsnehona (tonen ligger på en ganska jämn och hög nivå). 167 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Antalet vokaler Det finns 5 helt olika ljud som skrivs med 5 olika bokstäver: 5 bokstäver: i, e, a, o, u. Vart och ett av dessa ljud kan förekomma som långt eller kort 10 skrivsätt: i, ii, e, ee, a, aa, o, oo, u, uu. Vart och ett av dessa tio ljud kan uttalas som en ’vanlig’ vokal (fudud) eller som en mera framskjuten vokal (culus). De framskjutna markeras i enlighet med Masuur & Pugliellis grammatik och ordbok med ett kommatecken under vokalen. På grund av detta förekommer det olika påståenden om antalet vokaler i somaliskan, men rent språkvetenskapligt måste man konstatera att det finns 20 olika uttalsmöjligheter som det går att uttala och höra skillnad mellan. Alltså bör antalet vokalfonem anses vara 20: i, ii, i̦ , i̦ i̦ , e, ee, e̦ , e̦ e̦ , a, aa, a̦ , a̦ a̦ , o, oo, o̦ , o̦ o̦ , u, uu, u̦ , u̦ u̦ . Det är tydligt att uttalet av samma grafem (bokstav) skiljer sig åt mellan olika ord, t.ex. FRAMSKJUTEN VOKAL VANLIG VOKAL [i] [ɪ] [e] Ke̦ e̦ nya, be̦ e̦ rka̦, ge̦ e̦ la̦ [ɛ] beerta [æ] wa̦x, a̦a̦d iyo a̦a̦d [ɐ] dad, badan, intә [ɵ] ko̦w, qaxo̦o̦ti, jo̦o̦gaa [ɔ] [ʉ] wu̦xu̦u̦ [u] 168 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 ”Fonetisk” vokalharmoni I ett ord förekommer det ofta att olika delar anpassas till varandra så att hela ordet antingen uttalas med vanliga vokaler eller med framskjutna vokaler. Den bestämda artikeln anpassas till en stam med framskjuten vokal, t.ex. ge̦ e̦ la̦ men beerta Stammen anpassas ibland till ändelser med framskjuten vokal, t.ex. sa̦ynti̦ i̦ si̦ i̦ men sayn Diftonger Det är förhållandevis oklart hur många olika möjligheter det finns att uttala somaliskans diftonger på sätt som ger upphov till olika ord med olika betydelser. Helt klart finns det dock minst tre olika diftonger som är betydelseskiljande fonem i somaliskan. minst 3 diftongfonem: ow oy ey Däremot verkar det inte finns någon betydelseskillnad mellan aw/ow respektive ay/ey. Här verkar det bara handla om en fri variation i stavningen. På samma sätt behöver man även utreda om det finns exempel på ord där det blir skillnad i betydelsen beroende på diftongens längd, eller om det även i fallen ow/oow, oy/ooy respektive ey/eey snarare handlar om en fri variation mellan t.ex. olika regionala uttal med samma betydelse, t.ex. ciyaartoy/ciyaartooy, eyga/eeyga. 22 konsonanter Hamsa är en konsonant precis som alla de andra, även om bokstaven är liten och den inte alltid uttalas så tydligt av alla talare och i alla ord. 169 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 ri’ ri’da su’aal da’aa ad’adag Uttalsvariation /j/ [ʧ] [ʤ] j uttalas på olika sätt i olika delar av språkområdet, antingen som engelskans ch i church eller som g i George. /dh/ – /r/ /kh/ – /q/ Tonande och tonlösa konsonanter Vissa konsonanter uttalas med vibrerande stämband. De kallas tonande. Tonande konsonanter är m, b, n, d, g… Det kan man lätt höra om man håller för öronen och säger bokstaven. Vibrationen hör som ett starkt ljud inuti huvudet. Andra konsonanter uttalas utan att stämbanden vibrerar. De kallas tonlösa. Tonlösa konsonanter är f, s, sh, t, k… Det kan man också lätt höra genom att hålla för öronen. Assimilation Kabta, cagta uttalas nästan som [kapta], [cakta]. Eftersom det är svårt att uttala en tonande och en tonlös konsonant efter varandra brukar ofta den en konsonanten anpassas till den andra så att båda uttalas som tonlösa. /n/ uttalas alltid som [m] före /b/, därför är stavningen shimbir mera ljudenlig och logisk än shinbir. Stavningen -nb- är sannolikt påverkad av arabiskan där det finns en regel som säger att man inte ska skriva -mb- ( )ـمبـutan i stället -nb- ()ـنبـ. 170 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Skriftsystemet Den somaliska skriften är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I stort sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom språkvetenskapen för DIGRAFER. Somaliskan har följande sådana kombinationer: sh, dh, kh, aa, oo, uu, ee, ii. Ordet waa innehåller alltså två fonem, medan shan fem innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra. Det somaliska alfabetet Lägg märke till ordningsföljden på bokstäverna i det traditionella somaliska alfabetet. Den sammanfaller med ordningföljden i det arabiska alfabetet. ’ B T J X KH C G F Q K A E I O U L D M R S N SH W DH H Y Detta betraktas som den officiella ordningsföljden i det somaliska alfabetet. Trots detta tillämpar man ganska sällan denna ordningsföljd. Man gör det nästan bara när man skall ställa upp alfabetet eller numrera t.ex. punktlistor med hjälp av alfabetet. Ordböcker och andra typer av register sorteras normalt enligt samma ordningsföljd som tillämpas i de flesta andra språk med latinskt alfabet. c motsvarar arabiskans cayn ()ع. kh motsvarar arabiskans khaa’ ()خ. q motsvarar arabiskans qaaf ()ق. x motsvarar arabiskans xaa’ ()ح. ’ motsvarar arabiskans hamza ()ء. 171 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Ortografi Ortografin är de principer och regler som styr användningen av bokstäver och skiljetecken i ett språk, t.ex. hur man skall använda dubbelteckning av bokstäver, när man ska använda stor begynnelsebokstav, vilka ord som ska sammanskrivas och vilka som ska särskrivas, när man ska anävnda bindestreck, punkt, kommatecken, frågetecken m.m. Alla rekommendationer i avsnittet om ortografi grundar sig på de principer som presenteras i majoriteten av befintliga språkhandböcker och den praxis som tillämpas i väl ansedda språkhandböcker och ordböcker, men även det bruk som är mest frekvent i vanliga texter av olika slag. I synnerhet har stor hänsyn tagits till de många läroböcker som sedan början av 1970-talet och fram till i dag har utarbetats och publicerats av olika statliga myndigheter för användning i somaliskspråkiga skolor. Den somaliska stavningen är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I stort sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom språkvetenskapen för DIGRAFER. Somaliskan har följande sådana kombinationer: sh, dh, kh, aa, oo, uu, ee, ii. Ordet waa innehåller alltså två fonem, medan shan fem innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra. Långt vokalljud skrivs med två bokstäver, t.ex. inan (pojke) inaan (att jag) Ett något längre, men framför allt kraftigare uttal av en konsonant markeras också med två bokstäver, t.ex. waran (spjut) warran (berätta) 172 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 keli (ensamhet, enda) kelli (njure) laba (två) kubbad (boll) lug, lugo (ben) deggan (boende) badan (mycket) baddan (det här havet) Det är enligt allmänt vedertagna stavningsregler bara de sju konsonanterna bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr som får lov att dubbeltecknas. Oavsett ett ev. långt eller kraftigt uttal (i vissa personers uttal) får man inte dubbelteckna t.ex. ss, yy, qq etc. Det är inte heller allmänt vedertaget att dubbelteckna dhdh. Alltså bör man oavsett uttalet av /dh/ skriva t.ex. gabadha i standardspråket. Hamsa – en bortglomd konsonant Somaliskan har 22 konsonanter och en av dem är HAMSA. I somaliskan är hamsa är en BOKSTAV, inte ett skiljetecken som t.ex. punkt och komma- tecken. Hamsa skrivs och ser ut som en apostrof i andra språk, t.ex. engelska. På ett svenskt tangentbord finns hamsa till höger om bokstaven ä. Det är viktigt att hamsa skrivs så att det placeras i de andra bokstävernas ovankant. Det är ett allvarligt stavfel att använda kommatecknet som hamsa eftersom det ju placeras i bokstävernas underkant. Man kan ibland se att den som skriver hoppar över hamsa sist i en del ord, t.ex. gu’, ri’, go’, men i mera seriösa texter används som regel hamsa i denna typ av ord. Därför bör man rekommendera att hamsa används. Mellan två vokaler inuti ord är det extra viktigt att alltid skriva hamsa, t.ex. go’aan, lo’aad, su’aal. Allra viktigast är det förstås om det är samma vokal på båda sidor om hamsa, t.ex. le’eg. 173 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Dubbelskrivning Samtliga vokaler och sju konsonanter förekommer dubbelskrivna. aa, ee, ii, oo, uu, bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr Däremot dubbelskriver man inte t.ex. dhdh, ff, yy, ss, qq. Dubbel konsonant Dubbelskrivning förekommer av de sju konsonanterna: bb, dd, gg, ll, mm, nn, rr. Dubbelskrivningen återger ett kraftigare uttal av konsonanten. Carab carrab Ett enkelt b, d, g mellan vokaler uttalas märkbart svagare, jämför badan baddan laba wuu cabbaa Man kan aldrig skriva mer än två konsonanter mellan en vokal, jämför wuu cabbaa men: way cabtaa, även om det låter som [cabbtaa] cambe, även om det låter som [cambbe] Troligen är det samma princip som gör att majoriteten av somalierna inte skriver dubbel konsonant efter de diftongerna ay/ey, aw/ow, oy, även om den språkvetenskapliga litteraturen och ordböckerna oftast rekommenderar dubbel konsonant, t.ex. weydiin bara i ordboken 2013, men 93 träffar i Korp, weyddiin i ordböckerna 1969, 1976, 1985, 1991, 1995, 2004, 2008, 2012, 2015, men bara 7 träffar i Korp. 174 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Här verkar alltså bruket avvika helt från rekommmendationerna. Frågan är om det då kanske är rekommendationerna som behöver ändras. Dubbel vokal Dubbelskrivning av vokalerna används för att återge att uttalet av vokalen sträcker sig över lite längre tid än en enkel vokal. Här är det egentligen lätt att höra hur man ska skriva. Det enda problemet skulle kunna vara om ett regionalt eller dialektalt uttal avviker från det mera standardmässiga uttalet. I vissa ord och former förekommer en variation mellan två olika stavningar. Kanske båda måste anses vara möjliga inom ramen för standardspråket, även om den ena är mycket vanligare, t.ex. ey K 234 / eey K2 , halkan K 120 / halkaan K 19. Diftonger I den somaliska ortografin förekommer tre diftonger: ay/ey, aw/ow och oy. Det finns inga klart formulerade regler för när man ska skriva ay eller ey respektive aw eller ow. Det enda riktiga råd som man kan ge är att det ser bättre ut om man är konsekvent i en och samma text. Båda stavningarna är ungefär lika vanliga i många ord, t.ex. weyn K 590 / wayn K 440 (men inte i madaxweyne K 96 / madaxwayne K 26). Allmänt sett var ey statistiskt vanligare än ay på 1970-talet, men idag är det snarare ay som är vanligast. I enstaka ord kan dock ey vara det klart vanligaste skrivsättet, t.ex. weydiin K 93 / waydiin K 28. betyder att ordet förekommer 23 gånger i Korp, den somaliska korpusen vid Språkbanken: https://spraakbanken.gu.se/korp/?mode=somali#lang=sv 4 K 23 175 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 I dag är dock ay är helt dominerande i väldigt många ord och framför allt i olika ändelser, t.ex. yahay K 1983 / yahey K 12, arkay K 189 / arkey K 22. I enstaka fall kan man också se en nästan helt systematisk åtskillnad mellan olika betydelser, i synnerhet mellan ay hon och ey hund. I diftongerna skriver man nästan aldrig lång vokal (aay, eey, aaw, oow, ooy). Bara i en handfull ord är en sådan stavning tillräckligt vanlig för att den ska kunna ses som ett försvarbart stavningsalternativ, t.ex. ey/eey. Om w eller y följs av en vokal ingår de inte längre i någon diftong. Då kan den föregående vokalen mycket väl vara lång. T.ex. är kowaad K 96 / koowaad K 118 ungefär lika vanliga stavningar. Lexikal eller grammatisk dubbelteckning När det gäller dubbelteckning av vokaler och konsonanter är den i vissa fall grammatiska principer som styr stavningen. För sådana fall kan man lära sig ett antal grundläggande regler så att man vet hur man ska stava. Många fall av dubbelteckning är däremot lexikalt betingade. Det innebär att dubbelteckningen utgör en detalj i ordets stam. För att stava rätt måste man då ha god kunskap om just det aktuella ordet. Lexikal dubbelteckning När det gäller ett ords stam måste man helt enkelt veta hur ordet ska stavas. Det finns inga generella regler att följa, annat än att man oftast kan höra hur man ska stava om man lyssnar noggrannt och har ett uttal som överensstämmer väl med standarduttalet. Mellan vokaler gäller framför allt att –bb–, –dd– och –gg– låter som kraftiga konsonantljud där luftströmmen från munnen stängs till ordentligt under ett ögonblick. Det blir helt stopp för utandningsluften. 176 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 När man skriver –b–, –d– eller –g– mellan två vokaler betyder det i stället att man oftast bara uttalar ett mindre tydligt ljud och att luftens passage inte stängs lika fullständigt som när man uttalar en dubbeltecknad konsonant. Jämför baddan det här havet badan buuggaas den där boken buugaag böcker labbis laba kläder mycket två Grammatisk dubbelteckning Även grammatisk dubbelteckning går naturligtvis oftast ganska lätt att höra om man har ett standarduttal. Men för att känna sig ännu säkrare på stavningen kan det också vara nyttigt att lära sig några viktiga stavningsregler. Bestämd artikel Den bestämda artikeln –ga och –da leder alltid till dubbelteckning och ordets stam slutar med –g eller –d, men aldrig annars. guri + ga guriga buug + ga buugga cunto + da cuntada bisad + da bisadda Andra ändelser efter artikeln De olika ändelser som följer efter den bestämda artikeln har alltid en viss bestämd form, t.ex. –kii / –tii: haddii, sidii, –kan (–kaan)5 halkan (halkaan) –kaas halkaas Stavningen –an är väldigt mycket vanligare i praktiken, men –aan brukar också nämnas som en möjlig variant i de flesta språkhandböcker. 5 177 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Verbens personändelser Samma princip som för den bestämda artikeln gäller även för ändelsen i 2 person singular och plural (adiga, idinka) och 3 person singular femininum (iyada). Dessa ändelser innehåller ett –t–, –d– eller –s– beroende det sista ljudet i stammen. När verbets stam slutar på –d måste man alltså skriva –dd– i de här formerna, men inte i de övriga formerna, t.ex. waan aad + aa aadaa or_d + aa ordaa waad aad + daa aaddaa or_d + daa oroddaa wuu aad + aa aadaa or_d + aa ordaa way aad + daa aaddaa or_d + daa oroddaa waan aad + naa aadnaa or_d + naa orodnaa waad aad + daan aaddaan or_d + daan oroddaan way aad + aan aadaan or_d + aan ordaan Om verbets stam slutar på två konsonanter behövs dessutom en flyktig vokal skjutas in i de aktuella formerna för att det inte ska bli tre konsonanter i en följd. I ändelserna i 1 person plural dubbeltecknas –nn– i många verb. Här är reglen helt annorlunda. Man skriver alltid –nn– om verbets stam slutar på vokal eller om stammen slutar just med ett –n, t.ex. konj. 1 aad! waannu aad + naa aadnaa cun! waannu cun + naa cunnaa men: wuu cunaa konj. 2 konj. 3 samee! waannu samey + naa sameynaa kari! waannu kari + naa karinnaa qaado! waannu qaada + naa qaadannaa guurso! waannu guursa + naa guursannaa 178 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Däremot skriver man inte –nn– efter en diftong, t.ex. cunaynaa, aadaynaa, guursanaynaa, sameynaa. Här kan man faktiskt se en gemensam princip med stavningen av weydiin, dvs. inte dubbel konsonat efter diftong. Personliga och possessiva pronomen Bland pronomenen är det också viktigt att tänka särskilt på 1 person plural. Här skrivs alltid –nn– mellan vokaler, både i de personliga och de possessiva pronomenen och i de possessiva ändelserna, dvs. annaga, innaga, aannu, –keenna, –teenna, kuweenna. Dessutom skrivs –nn– i de possessiva pronomenen och ändelserna i 2 person plural, dvs. –kiinna, –tiinna, kuwiinna. Än en gång: efter diftongen ay skrivs bara –n– i det korta pronomenet aynu. Plural av maskulina substantiv Maskulina substantiv som i plural slutar på –o (men inte –yo) och har minst två stavelser i stammen får en dubbel konsonant (bb, dd, ll, mm, nn, rr, men inte gg) före ändelsen –o, t.ex. baabuurro, baabuurrada, aqallo, aqallada, qalimmo, qalimmada, saaxiibbo, saaxiibbada Jämför: boqorrada kungarna (wadar: boqor –ro –da), boqoradda drottningen (keli: boqor –ad –da) Efter –g och andra konsonanter används i stället –yo. Maskulina substantiv med reduplikation får inte någon dubbeltecknad konsonant före pluraländelsen, t.ex. buugaag, lidad 179 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Lång eller kort vokal i presensändelserna I presens finns två olika typer av ändelser, antingen med den långa vokalen –aa eller med den korta vokalen –a. Den långa vokalen används i predikatsverbet när subjektet i satsen inte är fokuserat. Cali wuu bukaa. Den korta vokalen används när subjektet är fokuserat, t.ex. Cali ayaa buka. Waxaa buka Cali. Dessutom används den korta vokalen nästan alltid i relativa bistser. Dhakhtarku daawo haddii uu u qoro qofka buka, lacag la'aan baa lagu siiyaa. Det viktigaste undantaget är när verbet står sist i en relativ bisats och är ett attribut till huvudsatsens subjekt och fokus inte är på subjektet. Wiilka gurigayga joogaa waa macallin. Wiilka jooga gurigaygu waa macallin. Ändelsen –aa används alltså sist i relativa bisatser för att markera att hela frasen där bisatsen ingår är subjekt. Progressiv form De progressiva formerna bildas med suffixet –ay– som alltid skrivs med kort vokal, t.ex. waan cunayaa, waan karinayaa 180 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Konsonantforandringar –m– kan bara förekomma direkt före en vokal. –m– kan alltså inte förekomma sist i ett ord eller före en konsonant inuti ett ord. dukaammo, men dukaan, dukaanka, dukaanle; fahmaa, men fahan, fahantaa. Ett litet antal undantag förekommer dock sist i enskilda ord, framför allt Islaam, Muslim, kariim, ixtiraam, Ibraahim, atam. Många andra lånord har anpassats till somaliskans ljudregler, t.ex. macallin (< ar. mucallim), qalin (< ar. qalam), filin (< film), Aaden (< Aadam) Ett viktigt och helt systematiskt undantag är att man i standardspråket inuti ord, helt i överensstämmelse med uttalet, i de allra flesta ord skriver –mb–, inte –nb–, t.ex. sambab, dambe. Sådana ord kan ändå emellanåt ses skrivna med –nb– vilket kan antas bero på den arabiska stavningsregel som säger att man i arabiskan alltid ska skriva –nb–, inte –mb–. Endast i ett litet antal somaliska ord är stavning med –nb– allmänt vedertagen, t.ex. baranbaro, balanbaalis. När –nb– uppstår genom sammanskrivning av två ord bör stavning med –mb– undvikas för att det ska bli lättare att känna igen orden, t.ex. hade det varit bättre att skriva kortaanba i det här citatet: Marka aad kortaamba waxa aad jidhkiinna ku arki doontaan isbeddel ku dhacaya iyo dareen hor leh. (Af-Soomaali Fasalka 6aad, 2001) 181 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Även för –k– och –t– gäller att de bara kan förekomma före en vokal, inte före en konsonant eller sist i ett ord. Då skriver man i stället –g och –d. Denna regel har lett till anpassning av en del lånord, t.ex. buskud (< en. biscuit), Atlaantig (< Atlantic). karooto eller kaarood Samma regel spelar också en viktig roll för konsonantväxlingar vid böjning av somaliska substantiv och verb, liksom ett par adjektiv, eftersom k, t, m endast får förekomma före vokal. ilig, iligga, ilko, ilkaha bukaa, bugtaa, bugnaa, bugtaan, bukaan fahmaa, fahantaa, fahannaa, fahantaan, fahmaan Vokalforandringar Även bland vokalerna förekommer en del viktiga och regelbundna växlingar mellan olika vokaler i olika böjningsformer av samma ord. En viktig princip är att lång vokal inte kan ingå i en diftong som följs av en konsonant. Däremot kan en lång vokal följas av –y– eller –w– om det sedan kommer en vokal efter konsonanten –y–/–w–. wuu sameeyaa way sameysaa waan sameynaa Sist i många ord förekommer –o/–e. När en ändelse som börjar med en konsonant läggs till ersätts dessa båda vokaler i stället med –a–. bare baraha barayaal fure furaha hooyo hooyada furayaal 182 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Samma ersättning av –o/–e med –a– kan också göras när första delen av ett sammansatt ord slutar med –o/–e, men här är det också ungefär lika vanligt att första delen lämnas oförändrad. biyadhac biyodhac Om den bestämda artikeln innehåller –h– kopieras vokalerna –u– och –i– från en eventuell ändelse till vokalen före –h– om ordets grundform slutar på –e/–o. biyo biyaha biyuhu biyihii Däremot brukar inte –o– och –e– kopieras från ändelsen. biyahooda biyaheeda Ordet aabbe verkar dock vara ett undantag där alla vokaler brukar kopieras från ändelserna. aabbe aabbaha aabbohood / aabbahood aabbuhu aabbihii aabbeheed / aabbaheed Samma kopiering av vokalen i ändelsen inträffar också i många maskulina substantiv med en stam som slutar på –h, –x, –c om stammen innehåller ett –a–, t.ex. wax, wixii, wuxuu, sac, sicii… 183 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Sammanskrivningar I somaliskan förekommer en mängd sammanskrivningar av olika grammatiska småord. Vissa sammanskrivningar är obligatoriska och vissa är frivilliga. Obligatoriska sammanskrivningar Framför verbet i en sats ska följande ord skrivas samman till ett enda ord: 1) subjektspronomenet la, 2) objketspronomenen is, i, ku, na, ina, idin, 3) prepositionerna u, ku, ka, la, 4) negationen ma. Till exempel: lagu, laga, layska, lagama, ugu, kulama loo (<*la+u), noo (<*na+u), inoo (<*ina+u) ii (<*i+u), idiin (<*idin+u) I praktiken ser man dock väldigt ofta att man undviker sammanskrivningar där is skulle komma att skrivas –ys–. Alltså skriver man i praktiken hellre la iska K 33 än layska K 6. Viktigt är också att subjektspronomenen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) inte ska skrivas ihop med småorden i listan ovan. Inte heller de adverbiella partiklarna soo, sii, wada, kala ska skrivas ihop med småorden i listan ovan. Småorden får inte heller skrivas ihop med det följande verbet, t.ex. I sii! 184 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Å andra sidan ska de korta subjektspronomenen skrivas ihop med negationen aan. Ordningsföljden varierar, men den senare delen får en kort vokal. aan + neg. aanan aad + neg. aadan / aanad uu + neg. uusan / aanu ay + neg. aysan / aanay Klitiska konjunktioner och partiklar De två konjunktionerna –na, –se uttals tillsammans med ett annat ord och skrivs tillsammans med det ordet. Detsamma gäller det förstärkande eller negerande –ba som också skrivs ihop med det föregående ordet. Adjektiv i plural Adjektiv med reduplikation i plural skrivs som ett ord, t.ex. yaryar (inte *yar yar, *yar-yar), waaweyn (inte *waa weyn). Däremot ska man förstås skriva waa weyn som två ord om waa är satstypsmarkör, t.ex. Maroodigu waa weyn yahay. Frivilliga sammanskrivningar Förutom de nämnda obligatoriska sammandragningarna finns en del frivilliga sammandragningar som man kan göra om man vill. Ofta kan det uppfattas som lite talspråkligt att göra sådana sammandragningar, medan texten blir lite mera om man skriftspråklig utan sådana sammandragningar. Satsmarkörerna kan, vill, skrivas samman med subjektspronomenen, t.ex. 185 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 waa aan / waan waa aad / waad waxaa uu / wuxuu waxaa ay / waxay Detsamma gäller bisatsinledaren in som kan skrivas samman med de korta subjektspronomenen + negationen aan. in aad / inaad in aanan / inaanan Konjunktionen oo skrivs ofta ihop med ett föregående pronomen, t.ex. iyada oo K 237 / iyadoo K 430 Många gånger skrivs oo även samman med ett föregående substantiv, i synnerhet sådana som binder samman två satser till en mening, t.ex. in kasta oo K 6 / inkastoo K 93 sababta oo ah K 24 / sababtoo ah K 105 Viktiga sarskrivningar Verbpartiklarna soo, sii, wada, kala skall aldrig skrivas samman med en föregående prepsoition eller ett efterföljande verb. Sheeg da'da ilkaha caano nuug uga dhacaan caruurta iyo da'da ilkaha oo idil ku soo wada baxaan. Den korta verbformen ah skall normalt alltid skrivas ut och den bör inte förenklas till bara –a. ka mid ah (inte *ka mida) Ett viktigt fall finns dock där man oftare skriver –a än ah, nämligen keliya / keli ah bara, endast. 186 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Skrivsättet keli ah bör dock alltid används i betydelsen singular, t.ex. magac keli ah ett singulart substantiv. Sammansatta ord När det gäller relger för skrivningen av sammansatta ord finns det väldigt lite systematisk diskussion i språkhandböckerna. Det är därför svårt att ge några tydliga rekommendationer. Sammansatta ord kan skrivas på tre sätt: genom sammanskrivning, särskrivning eller med bindestreck, t.ex. yaxaas badeed, yaxaas-badeed, yaxaasbadeed; hor u marin, hor-u-marin, horumarin; marti qaadaa, marti-qaadaa, martiqaadaa. Rent generellt kan man säga att bindestreck är ganska ovanligt, förutom i några specifika fall som kommer att nämnas nedan. Därför är bindestreck i de flesta fall inte är att rekommendera. Rent generellt kan man också säga att särskivning i de flesta ord verkar vara vanligare än sammanskrivning, men skillnaderna är inte tillräckligt stora för att kunna motivera att man genomgående rekommenderar den ena eller den andra principen. Det enda handfasta råd som kan ges är att man bör vara konsekvent och försöka att genomgående använda särskrivning eller sammanskrivning, åtminstone i en och samma text. 187 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Mera komplicerade fall I kombination med användingen av stor bokstav kan sammanskrivning eller särskivning leda till ytterligare versioner, t.e.x Afsoomaali, af Soomaali, af-Soomaali, Af-Soomaali Eftersom detta är ett sammansatt ord, men den stora bokstaven mest hör hemma i Soomaali, kan det finns anledning att rekommendera stavningen af-Soomaali. Det verkar också vara den formen som används mest. Även i kombinationer där den första delen slutar på –o eller –e kan man välja mellan fler varianter, t.ex. biyo dhac, biyo-dhac, biya-dhac, biyodhac, biyadhac Vid sammanskrivning kan man också välja mellan att skriva en enkel eller en dubbel konsonant först i sammansättningens andra del om den första delen slutar med vokal och den andra delen börjar med en konsonant som kan dubbleras, t.ex. ka dib, kadib, kaddib Att skriva dubbel konsonant i denna typ av ord verkar ha varit vanligt på 1970-talet, men numera är det inte länger lika vanligt. När flera olika variationsmöjligheter inträffar samtidigt kan det bli väldigtmånga former att välja mellan. jare barid jare-barid jarebarid jarebbarid jara-barid jarabarid jarabbarid Här är det väldigt svårt att ge några bra rekommendationer. Om ett senare led i en sammansättning börjar med vokal finns möjlighet att sätta ut hamsa, som ju uttalas, men detta är i praktiken ganska ovanligt, t.ex. 188 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 magac u yaal, magac-u-yaal, magacuyaal, magac’uyaal hor u marin, hor-u-marin, horumarin Stor begynnelsebokstav När det gäller att skriva stor bokstav finns ett antal tydliga principer för somaliskan. Stor bokstav skrivs först i en mening, ett namn: personer, platser, varor, böcker, filmer, månader, veckodagar, språk och nationalitet. Observera alltså att man i somaliskan skriver stor bokstav i månadernas, veckodagarnas namn, medan man på svenska inte räknar dem som namn och skriver liten bokstav. Detsamma gäller både substantiv och adjektiv som betecknar språk och nationalitet. Oktoobar oktober October Sabti lördag Saturday Soomaali somalier Somali af Soomaali / af-Soomaali somaliska (språket) Somali Soomaaliyeed somalisk Somali Relger för användningen av stor begynnelsebokstav är i praktiken desamma i somaliskan och i engelskan. Det enda som skiljer är enstaka små detaljer. T.ex. skriver många orden för årstiderna med stor bokstav på somaliska, t.ex. Jiilaal, men det är ungefär lika vanligt att använda liten bokstav, t.ex. jiilaal, så inget kan egentligen rekommenderas som mera korrekt. Det viktiga är att man själv försöker vara konsekvent och alltid skriva på ett och samma sätt. I somaliskan finns de tre digraferna (två bokstäver som tillsammans representerar ett ljud) dh, kh, sh. När de står i början av ett namn eller 189 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 en mening skrivs bara den första bokstaven i digrafen som stor, t.ex. Shire. Siffror När tal skrivs med siffor är det oftast naturligt att hoppa över konjunktionen oo, men vid uppläsning måste den naturligtvis uttalas, t.ex. 7.000 litir eller 7.000 oo litir toddoba kun oo litir När siffror följs av förkortning bör man inte skriva ut oo. Förkortningen är ju till för att spara plats, och ett oo skulle ju ha motsatt effekt, t.ex. 7.000 km toddoba kun oo kiilomitir Forkortningar Skiljetecken Man gör alltid ett mellanslag efter de flesta skiljetecknen, men inget mellanslag före: abc. abc, abc? abc! abc; abc: abc, abc, abc. Endast före den första av två parenteser eller det första av två citationstecken gör man ett mellanslag före detta skiljetecken, men inget mellanslag efter, t.ex. xxx (eray) xxx xxx ”eray” xxx Gör tydlig skillnad mellan kommatecknet , och bokstaven hamsa. Hamsa ska skrivas med tecknet ’ som i svenskan och engelskan kallas 190 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 apostrof, t.ex. lo’da eller lo'da. Hamsa kan alltså ha en lodrät eller lite lutande form, men tecknet måste vara placerat i höjd med bokstävernas överkant. 191 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Skiljetecknens namn Skiljetecken . , : Mire (2008) calaamad-shaqal, summad-shaqaleed Af-Soomaali 4 (2001) astaamaha hadalka Af-Soomaali 2 (2006) astaamaha qoraalka Lexin (2010) calaamadaha astaamaynta punkt Af-Soomaali 1 (1979) astaanta joogsiga Moxamud & X. (1998) joogsi, dhibic Mire (2008) joogsi, astaan joogsi Aden (2009) joogsi Lexin (2010) joogsi Dhugasho (2015) joogsi Wikipedia, 2016-10-07 joogsi, dhibic joogsi M. X. Guuleed joogsi komma, kommatecken Siyaad (s.a.) hakad Af-Soomaali 1 (1979) hakad Moxamud & X. (1998) hakat Mansuur & P. (1999) hakad Af-Soomaali 4 (2001) hakad Af-Soomaali 2 (2006) hakad Mire (2008) hakad Aden (2009) hakad Lexin (2010) hakad Dhugasho (2015) hakad Wikipedia, 2016-10-07 hakad, astaan hakad M. X. Guuleed hakad kolon Moxamud & X. (1998) cadeynta 192 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 ; ? ! Mire (2008) shiilo Aden (2009) kolmo Dhugasho (2015) moos Wikipedia, 2016-10-07 laba dhibcood M. X. Guuleed kolmo semikolon Moxamud & X. (1998) joogsi-hakat Mire (2008) hakad-joogsi Aden (2009) hakad dheer Dhugasho (2015) joogsi dhiman Wikipedia, 2016-10-07 dhibic hakad, dhibic iyo hakad M. X. Guuleed hakad dheer, nus-kolmo, joogsi dhiman frågetecken Af-Soomaali 1 (1979) astaanta weydiinta Af-Soomaali 4 (1993) calaamadda weydiinta Moxamud & X. (1998) isweydinta Af-Soomaali 4 (2001) calaamadda weydiinta Mire (2008) summad weydiis, calaamad su’aaleed Lexin (2010) calaamadda su’aasha Dhugasho (2015) astaan waydiineed Wikipedia, 2016-10-07 astaanta weydiinta, calaamo su’aal M. X. Guuleed calaamad su’aal utropstecken Af-Soomaali 1 (1979) astaanta yaabka Af-Soomaali 4 (1993) calaamadda yaabka Moxamud & X. (1998) astanta xiisaha Af-Soomaali 4 (2001) calaamadda yaabka Mire (2008) astaan yaabeed Lexin (2010) calaamadda la yaabka Dhugasho (2015) astaan dhawaaq 193 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 - – Wikipedia, 2016-10-07 astaanta yaabka, calaamadda yaabka M. X. Guuleed calaamad cajiib bindestreck Moxamud & X. (1998) xariqdin Mire (2008) jiitin Aden (2009) jiitin Lexin (2010) xarriijin, xarriijinta-iskuxidhka Dhugasho (2015) jiitin Wikipedia, 2016-10-07 jiitin gaaban, xarriiqa iskuxiraha M. X. Guuleed jiitin anföringstecken, tankstreck Lexin (2010) summadda/calaamadda hadal soo xigashada, jiitin, xarriiq yar Wikipedia, 2016-10-07 / … () jiitin dheer snedstreck Moxamud & X. (1998) hareed Aden (2009) qoqobe Lexin (2010) xarriiq hore u janjeedha Dhugasho (2015) qoqob Wikipedia, 2016-10-07 diilin M. X. Guuleed xarriiq janjeedha tre punkter Moxamud & X. (1998) xadafka, tuurista Dhugasho (2015) qulqul Wikipedia, 2016-10-07 dhibco taxan parentes Moxamud & X. (1998) bilaha Mire (2008) qaws Aden (2009) qansooyin Lexin (2010) qaws, qaansooyin 194 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 ( Dhugasho (2015) edeg Wikipedia, 2016-10-07 qaanso, qaws M. X. Guuleed bil xidhan vänsterparentes Aden (2009) ) golxo högerparentes Aden (2009) dhiico ” ” citattecken, citationstecken Siyaad (s.a.) kolmo Moxamud & X. (1998) guurinta xogwar Mansuur & P. (1999) kolmo Aden (2009) hal-qabsi (xigasho) Dhugasho (2015) xero Wikipedia, 2016-10-07 laba kolmood, hakad foorara M. X. Guuleed astaan xigasho ’ ’ enkla citattecken ’ Moxamud & X. (1998) faroyin Dhugasho (2015) guntin Wikipedia, 2016-10-07 kolmo apostrof (används inte i somaliskan) Wikipedia, 2016-10-07 [] {} xadaf hakparenteser Moxamud & X. (1998) qansoyin Dhugasho (2015) ardaa klammerparenteser < > vinkelparenteser & etcetera Wikipedia, 2016-10-07 xiriiriye ama iyo ganacsi 195 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 * @ asterisk Mansuur & P. (1999) bar xiddigeed Lexin (2010) xiddig yar Wikipedia, 2016-10-07 xiddig at, snabel-a Wikipedia, 2016-10-07 \ calaamadda e-mailka back-slash Wikipedia, 2016-10-07 siijeed lid Wikipedia, 2016-10-07 tirtiris # § paragraftecken Wikipedia, 2016-10-07 _ understreck, underscore Wikipedia, 2016-10-07 | faqrad xariiq hoose lodstreck Wikipedia, 2016-10-07 xariiq quman, xariiq toosan 196 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet, 2016 Liten ortografisk ordlista *amma ama *ayaay ayay (ayey) *cabaa cabbaa *dhedig dheddig *kubad kubbad *qalimo qalimmo *SHire Shire *waa weyn6 waaweyn *waxaay waxay (waxey) *waxuu wuxuu / waxaa uu / waxa uu *weeyn weyn (wayn) *yar yar / yar-yar yaryar Natruligtvis ska man skriva waa weyn som två ord om waa är satstypsmarkör, t.ex. Maroodigu waa weyn yahay. Som pluralform ska man dock alltid skriva waaweyn som ett ord. 6 197
© Copyright 2024