1. No category

Kråkered bycentrum C1–C2
3URJUDPVDPUnGHWKDUYLVDWDWWGHW¿QQVEHKRYDYHQFHQWUXPWRPWI|UROLNDIXQNWLRQHUgQVNHPnO¿QQVRPDWWSODnera för ett allmänt torg eller park i kombination med serYLFHKDQGHORFKERVWlGHU'HW¿QQVWYnP|MOLJDVWUDWHJLVND
tomter som kan fylla denna funktion; Dels C1, området
mellan Kapellet och skolan dels C2, nuvarande förskoletomten.
C1 Ny väganslutning anordnas till korsningen Kungsbackavägen-Flygsnäsvägen. Korsningen utformas som fyrvägskorsning med väjningsplikt mot Kungsbackavägen. Planeringen av C1 och B1 bör göras i ett sammanhang. Området
lUVWUDWHJLVNWVRPPLWWSXQNWLE\QRFKHQWUpJDWDWLOOÀHUD
utbyggnadsområden inom Torkelskogen och Furåsen.
Området bör ges en medveten och inbjudande gestaltning.
Mellan områdena C1, S1, B1 och B2 kan vara en lämplig
plats för en mindre park och gångstråk i kombination med
en dagvattendamm i avrinningsstråket från Torkelsmossen, se vidare beskrivning för omr S1 på sid 16. Bäcken
från avrinningsstråket går över omr C1 och behöver ledas
om för att möjliggöra byggnation. Bäcken skulle kunna
ledas in på och ge ett mervärde i en torgmiljö.
V1 Vid Tallbacken 2, söder om Kungsbackavägen, på en
IGDIIlUVWRPW¿QQV\WWHUOLJDUHHWWOlPSOLJWOlJHI|UYHUNsamheter och service.
Område C1 intill kapellet
Verksamheter/Service V1
/lQJV.XQJVEDFNDYlJHQ¿QQVKXVWLOOYHUNDUHQ+lOOLQJVM|
hus samt Interiörhuset i Väst med lager och kontor. Dessa
verksamheter ger viktiga arbetstillfällen på orten. För
samtliga verksamheter i Kråkered gäller att de inte får vara
störande för omgivande bostäder, vilket regleras i gällande
detaljplaner och av generella regler i Miljöbalken.
Hällingsjö hus och Interiörhuset.
14
Område C2, Ubbhults förskola, bakom korsningen Flygsnäsvägen
S1
C2
B3
B2
C1
B1
V1
B6
0
20 40 60 80 100
200 m
Kråkered bycentrum C1-C2 och skolområdet S1
B9
B7
Exempel på möjlig bebyggelse.
Bygdegården, Kråkereds gamla skola.
15
Skola och barnomsorg S1
Samrådet visar att den absolut viktigaste frågan för boHQGH L 8EEKXOW lU DWW GHW ¿QQV HQ VNROD Sn RUWHQ 8U HWW
samhällsplaneringsperspektiv utgör skolan den basservice och sociala mötesplats som kan motivera en hållbar
utbyggnad av orten, men inte minst en förutsättning för
Ubbhults attraktivitet och möjlighet att locka nya invånare. Nuvarande skola har låg standard och ingen kapacitet
I|UDWWWDHPRWÀHUHOHYHU,VDPUnGHWKDUGlUI|UROLNDDOternativ för skolans framtid prövats.
Planprogrammet innebär nybyggnation av en ny och
samlokaliserad förskola och skola årskurs F-3. Vid skolan anläggs även en mindre näridrottsplats (med basketplan och liknande) för att erbjuda barn och ungdomar en
central samlingsplats i byn för lek och idrott på sin fritid.
Skolan och näridrottsplatsen utgör en förutsättning för
planprogrammet. Därutöver reserveras plats för att möjliggöra en framtida utökning av skolan med årskurs 4-6
samt idrottshall. Denna utökning bedöms som lämplig
men utgör inte en förutsättning för planprogrammet.
Samlokaliseringen av skola och förskola på en sida KungsEDFNDYlJHQ |NDU WUD¿NVlNHUKHWHQ RFK JHU VDPRUGQLQJVvinster i verksamheten. Nuvarande och nya invånare i
Ubbhult föranleder ett totalt platsbehov om 80 barn, 4 avdelningar i förskolan och 80–100 elever i skolan årskurs
F–3 motsvarande fyra klassrum samt kök och matsal.
Inledningsvis behöver skoltomten utökas genom inköp av
mark öster om skolan. Området är delvis blött och gränsar till en torvmosse. En översiktlig geoteknisk utredning
har utförts av Ramböll 2011 som visar att markförbättrande åtgärder behöver göras vid grundläggning. Med
en god framförhållning kan sprängsten från överföringsledningen tas tillvara och användas för grundläggning av
skoltomten.
Två bäckar som avvattnar våtmarken rinner över skoltomten, en i södra kanten och en norrifrån. Bäcken norrifrån behöver ledas om 100–200 meter beroende på hur
byggnaderna placeras på den utökade skoltomten. Omledningen av bäcken ger möjlighet att integrera bäcken på
skolgården med en spännande gestaltning och tillvarata
16
bäcken som en miljömässig och pedagogisk kvalité. Bäcken och naturen söder om skolan utgör idag en uppskattad
lekmiljö. Vid behov av dagvattenfördröjning från kringliggande utbyggnadsområden är detta våtmarks/avvattningstråk mellan områdena S1, C1, B1 och B2 ett lämpligt
läge för en dagvattendamm. Dammen kan tillgängliggöras
med en bro och allmänna stigar och utgöra ett mervärde
för skolan och som allmän park i centrum.
Byalaget har framfört många bra idéer som skulle vidga
skolans betydelse som mötesplats. En idé är att låta matsalen vara öppen för andra t.ex. pensionärer och personal från arbetsplatserna. Barn- och utbildningsnämnden
framhåller samhällsfunktioner såsom BVC, bibliotek och
öppen förskola som kan bli aktuella att integrera. Genom
att låta skolplaneringen ske gränsöverskridande och i dialog med byalaget och andra kommunala förvaltningar kan
möjligheter att integrera andra funktioner fångas upp till
JDJQI|U8EEKXOW,QVSLUDWLRQ¿QQVDWWKlPWDIUnQHWWLGpprojekt om social och ekologisk bärkraft; Ubbhult – kreativ
glesbygd, som med stöd av Utbildningsnämnden togs fram
av Kråkereds bygdeförening och Arkitektur AB bas X i Göteborg 1994.