1. No category

Strategi för hälsa
inom - och i samverkan mellan
skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg
Bakgrund
• Kongressbeslut om en sammanhållen och långsiktig strategi.
• Tas fram med bred förankring och delaktighet hos SKL:s
medlemmar och andra aktörer, t.ex.
- patient- och brukarorganisationer
- fackliga organisationer
- invånare
- berörda myndigheter
• Arbetsprocessen i sig är minst lika viktig som målet
• SKL:s styrelse beslutar om strategin i november 2017.
Styrgrupp
SKL:S STYRELSE
Anders Henriksson (S), 1.e vice ordförande SKL, ordförande
SJUKVÅRDSDELEGATIONEN
Dag Larsson (S) Stockholms läns landsting, Mats Eriksson (M) Region
Halland, Christer Jonsson (C) Landstinget i Kalmar län
BEREDNINGEN FÖR PRIMÄRVÅRD OCH ÄLDREOMSORG
Eva Olofsson, (V) Västragötalandsregionen, Maria Rydén, (M) Göteborgs
stad, Gudrun Brunegård (KD) Landstinget i Kalmar län
BEREDNINGEN FÖR SOCIALPOLITIK OCH INDIVIDOMSORG
Marlene Burwick, (S) Uppsala kommun, Jörgen Berglund (M) Sundsvalls
kommun
Styrgrupp forts
BEREDNINGEN FÖR UTBILDNING
Karin Pleijel (MP), Göteborg stad
§
BEREDNINGEN FÖR DIGITALISERING
Nina Lagh (M), landstinget i Uppsala län.
§
PROGRAMBEREDNINGEN FÖR BARNS OCH UNGAS HÄLSA
Hans Leghammar, (MP) Region Halland, Johanna Sjö, (M) Stockholms stad, Anna
Ågerfalk (L) Region Örebro Län.
PROGRAMBEREDNINGEN FÖR STYRNING AV OFFENTLIG FINANSIERAD
VERKSAMHET
Ingrid Burman (V) Uppsala kommun.
Vi sätter agendan
 Vi behöver förändring och utvecklad
samverkan.
 Vi utgår från nutida och framtida
gemensamma utmaningar och
möjligheter.
 Strategin blir det gemensamma
verktyget för medlemmarna att klara
välfärdsuppdraget.
 Strategin ska stödja SKL:s arbete
i framtiden.
Procentuell ökning av antalet invånare och de
demografiska kraven (kommun + landsting/region)
Våra gemensamma utmaningar
 Det finns skillnader i hälsa mellan
olika grupper av invånare.
 Vi samverkar inte på ett bra sätt
för att förebygga ohälsa.
 Vi lever inte upp till invånarnas,
brukarnas, patienternas och elevernas
förväntningar om modernare
arbetssätt och tjänster.
 Brukare, patienter och elever upplever
ofta att de är åskådare i stället
för medskapare.
Fler utmaningar
 Vi styr och premierar arbete
i stuprör i stället för de som
organiserar sig för dem vi är
till för.
 Vi upplevs inte alltid som den bästa
arbetsgivaren.
Att leda, styra och följa komplexa
system
- Anders Ekholm, vice VD Institutet för framtidsstudier.
(06.04.04-10.03)
Hälsa – många faktorer samverkar
Hälsans bestämningsfaktorer
Hälsans bestämningsfaktorer Dahlgren och Whitehead – Modellen modifierad av Östgötakommissionen
Samverkan idag






Barn och ungas hälsa och uppväxtvillkor
Funktionsnedsättningar
Psykisk hälsa
Riskbruk och riskbeteende
Äldres hälsa
Asylsökande och nyanländas
hälsa och villkor
Vi vill att
 Alla barn får en bra start i livet och att
de rustas genom lärande för en livslång
lust att lära (ex: godkänd i åk 9).
 Alla med behov av särskilda insatser
ska uppleva våra välfärdstjänster trygga,
säkra och inkluderande (ex: elev-,
brukar, patientupplevelser).
 Äldre får ett aktivt, tryggt och
självständigt liv och ett värdigt slut (ex:
fallolyckor, tillit).
Samverkan för bättre hälsa
Barn och
unga
Unga vuxna
Vuxna
Äldre
En god och jämlik hälsa
God kvalitet – erfarenheter av våra
insatser
Elev
Brukare
Patient
Kostnadseffektivitet
Närstående
Länsvisa idéworkshoppar
 En gemensam och sammanhållen strategi.
 Utifrån våra utmaningar och vad vi vill
åstadkomma för de vi är till för – oavsett
organisatoriska gränser!
 Vad kan respektive nivå göra?
 Lokala
 Regionala
 Nationella
Strategi för hälsa
Exempel
Indikatorer
En god och jämlik hälsa
Barn och unga
• Utsatta för tobaksrök, karies,
godkända i årskurs 9
Unga vuxna
• Avhopp från gymnasiet, De
som varken studerar eller
arbetar, psykiskt
välbefinnande, riskbruk
Vuxna
 Stillasittande, självskattad
hälsa hos personer med
funktionsnedsättning,
riskbruk, nyanlända och
tidigare invandrade med
sysselsättning
Äldre
 Riskbruk, alkohol, daglig
rökning, självskattad hälsa,
trygghet
Exempel
Indikatorer
God kvalitet – erfarenheter av våra
insatser
Elevupplevelser
 Trygg i skolan
Brukarupplevelser
 Omsorg: Känner du dig trygg, får du bestämma om saker som är viktiga?
 IFO: Hur har din situation förändrats efter du haft kontakt med IFO?
 Brukarnas nöjdhet kopplat till medarbetarnas engagemang
Patientupplevelser av vård
 Kände du dig mött med respekt och värdighet.
 Anser du att personalen på hälso-/vårdcentralen samordnar dina kontakter med
vården i den utsträckning du behöver?
Kostnadseffektivitet
•