Ny standard för mätning av luftflöden
VVS • KYL Ny standard för mätning av luftflöden Nu finns det en ny standard för mätning av luftflöden som ersätter skriften T9:2007. För AMAs del innebär det att hänvisningar kan göras till ett dokument som är aktuellt och lätt tillgängligt. Än så länge finns standarden på engelska men SIS planerar att ge ut den i en svensk översättning inom kort. T E X T: M A R T I N B R U N N K V I S T F OTO : R .T. D R I F T T E K N I K A B Det har länge saknats en standard för mätning av luftflöden, men nu finns standarden SS-EN 16211 Luftbehandling – Testmetoder Insitu mätningar av luftflöden som fyller det tomrummet. Standarden är framtagen i ett europeiskt samarbete och bygger till stor del på Formas skrift T9 Metoder för mätning av luftflöden i ventilationskanaler. Det gör att de hänvisningar till T9:an som bland annat finns i AMA kan ersättas med den nya standarden. NY SKRIFT, NY OSÄKERHET Den europeiska arbetsgruppen har från svensk sida varit representerad av Carl Welinder på Swema AB. Han blev tillfrågad av branschorganisationen Svensk Ventilation att få till en europeisk standard om luftflödesmätningar. – Det kändes viktigt att få till denna standard eftersom T9:an inte har hållits uppdaterad och inte heller funnits tillgänglig på länge, säger Carl Welinder. Genom att texterna ges ut som en standard säkerställs tillgängligheten och att innehållet hålls uppdaterat. En standard utgiven av SIS får en översyn minst vart femte år även om inga nödvändiga uppdateringar har identifierats. Skriften T9 Metoder för mätning av luftflöden i ventilationskanaler, som den nya standarden bygger på, togs fram på 1970-talet av professor Anders Svensson. Under senare år har den inte uppdaterats och inte heller funnits tillgänglig för köp. Mycket av innehållet i T9 finns med i standarden men vissa viktiga skillnader finns det ändå. – Den största skillnaden är att SS-EN 16211 använder sig av begreppet utökad mätosäkerhet till skillnad från T9:ans 56 Kontroll av flöde genom differenstrycksmätning över frånluftsdon. begrepp sannolikt mätfel. Det ger en större noggrannhet, säger Carl Welinder. I AMA används redan sedan tidigare samma begrepp. Noggrannheten ska beräknas som utökad mätosäkerhet med en konfidens på 95 %. Den som föreskriver eller utför flödesmätningar enligt AMA behöver som regel inte ta hänsyn till detta eftersom de toleranser som är angivna i AMA är tilltagna för den utökade mätosäkerheten för de förekommande mätmetoderna. BARA BRA METODER Andra skillnader mellan de två publikationerna är att några mätmetoder inte har A MA-nytt – VVS • KYL 2/2016 MARTIN BRUNNKVIST AMA-redaktör AB Svensk Byggtjänst tagits med i standarden eftersom de har bedömts ha tveksam noggrannhet. Det gäller till exempel mätning med varmtrådsanemometer på rektangulära intagsgaller och mätning av centrumhastigheten i cirkulära frånluftsöppningar. I standarden finns det inte heller med några kontrollprotokoll. De flesta företag och organisationer har sina egna protokoll och samordning mellan dessa blir svår. De flesta nya europeiska standarder ges enbart ut på engelska, men denna standard har bedömts som relevant att översättas till svenska. – Vår ambition är att den svenska översättningen ska finnas tillgänglig innan årsskiftet 2016/2017, meddelar Annika Andersson Stenmark på SIS. Luftflödesmätning i AMA I AMA och RA finns hänvisningar till T9 Metoder för mätning av luftflöden i ventilationskanaler under nedanstående koder och rubriker. QJJ Flödesmätdon QM Luftdon m m UGE Mätare för flöde YTC.157 Kontroll av luftbehandlingssystem YTC.257 Injustering av l uftbehandlingssystem Förslag på beskrivningstexter för att i stället hänvisa till SS-EN 16211 finns i AMA-nytt beskrivningsdel och i AMA beskrivningsverktyg. Luft kan ledas genom betongrör Förtillverkade betongrör är ett bra alternativ för markförlagd ventilation och nu finns det en kod och rubrik i BSAB som i vissa fall kan användas för detta ändamål. T E X T: M A R T I N B R U N N K V I S T F OTO : M E A G VA - S Y S T E M A B I AMA-nytt nummer 1/2016 fanns en artikel om markförlagd ventilation. I artikeln uppmärksammades bland annat problematiken att upprätta tekniska beskrivningar för denna typ av anläggningar. Svårigheterna ligger i att ofta är flera olika entreprenörer från olika fackområden inblandade i projekten samt att det inte finns någon naturlig plats i AMA att beskriva förläggning av kanalerna. Framöver kan det mycket väl komma koder och texter för detta men redan nu finns en ny kod och rubrik i BSAB-systemet som kan användas i vissa fall. Den nya koden och rubriken är QLC.8 Kanaler av diverse material. Den kan användas för till exempel betongkanaler. Dock gäller det att vara vaksam på de krav som finns på övergripande nivå eftersom dessa främst gäller för traditionell ventilation inomhus. I artikeln beskrivs olika typer av ventilationskanaler. En kanaltyp som inte fick så mycket plats i artikeln är förtillverkade betongrör. Betongrören har bland annat fördelarna att de tål hög belastning och ofta finns lagerförda i flera dimensioner. Nackdelarna är bland AMA-nytt – VVS • KYL 2/2016 Avluftskanal av betongrör från ett angränsande bostadshus. annat vikten som gör dem svårare att hantera och förlägga än lättare material. I ventilationskanaler som ligger i mark kan det lätt uppstå kondens. Om det finns risk för det bör kanalerna läggas med fall mot en punkt där kondensatet kan tas om hand. Det bör därför framgå i den tekniska beskrivningen och ritningar hur dräneringen ska utföras. 57
© Copyright 2024