Migrationsöverdomstolen
Avdelning:
MIG 2016:29
Målnummer:
UM2351-16
1
Avgörandedatum:
2016-12-21
Rubrik:
Vid prövningen av om förskott på ersättning till ett offentligt
biträde ska beviljas ska Migrationsverket göra en individuell
bedömning i ärendet med beaktande av det arbete som lagts ned
och ärendets förväntade återstående handläggningstid.
Lagrum:




Rättsfall:

5 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde
27 § och 28 § rättshjälpslagen (1996:1619)
6 § förordningen (1997:405) om offentligt biträde
24 § rättshjälpsförordningen (1997:404)
REFERAT
AM förordnades i maj 2015 som offentligt biträde i ett asylärende. En
asylutredning hölls i juni 2015 och i augusti samma år lämnade AM in slutligt
yttrande och en kostnadsräkning med tillhörande arbetsredogörelse till
Migrationsverket där hon begärde ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg. I
skrivelse som kom in till Migrationsverket den 11 december 2015 begärde AM
förskott på sin ersättning enligt den tidigare ingivna kostnadsräkningen och
anförde att kostnadsräkningen omfattar begäran om ersättning för mer än åtta
timmars arbete jämte tidsspillan och utlägg. Mot bakgrund av nuvarande
situation synes det som att ersättning inte kan bli fastställd inom sex månader.
Migrationsverket beslutade den 14 januari 2016 att avslå AM:s begäran om
förskott. Som skäl för beslutet angav verket bl.a. följande. Förskott kan beviljas
om ersättning inte kan antas bli fastställd inom sex månader, beräknat från den
dag begäran om förskott kom in och nedlagt arbete omfattar mer än åtta
timmar. Eftersom ersättning i ärendet kan antas bli fastställd inom sex
månader saknas skäl att bevilja begäran om förskott på ersättningen för
arbetet som offentligt biträde.
AM överklagade beslutet till migrationsdomstolen och yrkade att förskott skulle
beviljas.
Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen (2016-03-22, ordförande
Geijer), avslog i dom AM:s överklagande. Som skäl för avgörandet angavs i
huvudsak följande. AM:s begäran om förskott på ersättningen kom in till
Migrationsverket den 11 december 2015. Migrationsdomstolen saknar
anledning att ifrågasätta Migrationsverkets påstående om att ersättning
kommer att ha fastställts slutligt inom sex månader från den dagen.
AM överklagade migrationsdomstolens dom och yrkade att
Migrationsöverdomstolen skulle förordna om att förskott på ersättningen
beviljas. Till stöd för sitt överklagande förde hon fram bl.a. följande. Det är för
det enskilda biträdet helt omöjligt att förutse eller kunna kontrollera att
Migrationsverket faktiskt kan antas fatta beslut angående ersättningen inom
sex månader. Systemet med förskottsbegäran har till syfte att vid långa
handläggningstider möjliggöra för offentliga biträden att få ersättning tidigare
då det är orimligt att det enskilda biträdet ligger ute med stora belopp åt
staten. Migrationsverket och migrationsdomstolen avslog en begäran om
förskott utan egentlig motivering när det samtidigt fanns flera omständigheter
som borde lett till slutsatsen att Migrationsverket inte skulle komma att
fastställa ersättningen inom sex månader.
Justitiekanslern hade inte några principiella invändningar mot Migrationsverkets
praxis att bevilja förskott om ersättningen inte beräknas kunna bli fastställd
inom sex månader från det offentliga biträdets begäran om förskott kom in och
framförde bl.a. följande. Såsom det får förstås har AM:s ersättning inte kunnat
fastställas slutligt inom sex månader. Migrationsverkets och
migrationsdomstolens bedömningar har visat sig vara felaktiga. AM bör alltså,
om förhållandena fortfarande är sådana att ersättningen inte har fastställts
slutligt, beviljas förskott med skäligt belopp.
Sveriges advokatsamfund som beretts tillfälle att inkomma med yttrande i
målet framförde bl.a. följande. Ett offentligt biträdes begäran om förskott på
ersättning bör regelmässigt bifallas i de fall det saknas tillräckligt med underlag
för antagandet att ersättning slutligen kan fastställas inom en snar framtid. Vid
denna bedömning bör beaktas inte endast hur lång tid ärendet redan har
handlagts hos Migrationsverket, utan även vilka utredningsåtgärder som
kvarstår att vidta samt, efter en individuell bedömning i det enskilda fallet, hur
lång tid som kan beräknas kvarstå innan ett slutligt beslut meddelas i ärendet
och ersättningen därmed kan antas komma att bli slutligt fastställd.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2016-12-21, Benson,
Silfverhjelm och Hjulström, referent), yttrade:
1. Vad målet gäller
Ett offentligt biträde har utan att ha frånträtt sitt uppdrag, begärt förskott på
sin ersättning. Frågan i målet är om Migrationsverket har haft fog för att avslå
begäran med motiveringen att ersättning kan antas bli fastställd inom sex
månader, räknat från den dag då begäran om förskott kom in.
2. Tillämpliga bestämmelser
Av 5 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde framgår att bestämmelserna
om ersättning till rättshjälpsbiträde i 27 § och 28 § rättshjälpslagen
(1996:1619) ska tillämpas även i fråga om ett offentligt biträde.
Ett rättshjälpsbiträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och
utlägg som uppdraget har krävt (27 § första stycket rättshjälpslagen).
Ersättning till ett rättshjälpsbiträde fastställs i samband med att den rättsliga
angelägenheten avgörs genom dom eller beslut eller när rättshjälpsärendet
avslutas på något annat sätt (28 § rättshjälpslagen). Ett rättshjälpsbiträde som
har frånträtt sitt uppdrag i förtid har rätt till förskott på sin ersättning med ett
skäligt belopp. Även i andra fall har biträdet rätt till sådant förskott, om det
finns skäl till det med hänsyn till det arbete som har lagts ned i ärendet och till
den tid som återstår innan ersättningen kan fastställas (6 § förordningen
[1997:405] om offentligt biträde och 24 § rättshjälpsförordningen [1997:404]).
3. Migrationsöverdomstolens bedömning
Vid bedömningen av om förskott på ersättning till ett offentligt biträde som inte
frånträtt sitt uppdrag ska beviljas, ska beaktas det arbete som har lagts ned i
ärendet och den tid som återstår innan ersättningen beräknas bli fastställd. Om
ett offentligt biträde lagt ned mycket arbete i ett ärende och
ersättningsanspråket beräknas uppgå till ett högt belopp finns det starkare skäl
att betala ut förskott jämfört med om det rör sig om ett ärende som inte krävt
ett större arbete. Vidare är det mer angeläget med ett förskott om det
beräknas ta lång tid innan ärendet avgörs av Migrationsverket än om den
återstående handläggningstiden är kort.
Migrationsverket har avslagit AM:s begäran om förskott med hänvisning till att
ersättning i ärendet antogs kunna bli fastställd inom sex månader.
Migrationsöverdomstolen anser att Migrationsverket i och för sig kan ha som
riktmärke att bevilja förskott om ersättningen inte beräknas kunna bli fastställd
inom sex månader från det att begäran om förskott kom in.
Migrationsöverdomstolen anser dock att varje enskilt ärende även kräver
individuella överväganden om förskott ska beviljas eller inte. När det gäller
frågan om ett ärendes förväntade handläggningstid är det flera faktorer som är
av betydelse. Vissa typer av ärenden, som t.ex. ärenden som avser
asylsökande ensamkommande barn, är av förturskaraktär och har normalt en
kortare handläggningstid. Migrationsverkets balansläge är en annan faktor som
spelar in, liksom vilka återstående utredningsåtgärder som det enskilda ärendet
kräver. Även om det är viktigt att frågor om förskott på ersättning till offentliga
biträden inte i alltför hög grad tynger ärendehanteringen ankommer det på
Migrationsverket att i det enskilda fallet göra en individuell bedömning av om
förskott ska beviljas eller inte.
Av utredningen i målet framgår att Migrationsverket numera har beviljat AM
begärt förskott på ersättning som offentligt biträde. Målet ska därför skrivas av
från fortsatt handläggning.
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen skriver av
målet från fortsatt handläggning.
Sökord:
Litteratur: