s - Landstinget i Värmland

MRB
Multi-Resistenta Bakterier
Introduktion för sjuksköterskor i kommunal vård
Lars Blad
Bitr smittskyddsläkare
Vårdhygienläkare
Landstinget i Värmland
Smittskydd Värmland
Upptäckten av nya antibiotika-klasser
Trimetoprim
Streptogramins
Quinolones
Lincosamides
BRIST på nya AB!
Chloramphenicol
Tetracyclines
Macrolides
Glycopeptides
Aminoglycosides
Lipopeptides
Betalactams
Oxazolidinones
Sulphonamides
1930´s
1940´s
Smittskydd Värmland
1950´s
1960´s
1970’s
1980´s
1990´s 2000´s
Smittskydd Värmland
The survival of the fit
Smittskydd Värmland
Varför leder bakterierna kapprustningen?
1 bakterie blir två var 15:e minut!
Bakterie:
100 generationer = 24 tim
1000 generationer = 10 dagar
Människa:
100 generationer = 2000 år
1000 generationer = 20 000 år
…och anpassar sig därför snabbt och lätt till nyheter i
miljön, så som nya antibiotika!
Smittskydd Värmland
Genetiska mekanismer
•Spontana mutationer
•Utbyte av resistensgener
Antibiotikatryck
Otillräcklig hygien
och infektionskontroll
Tillväxt och spridning av
antibiotikaresistenta bakterier
Smittskydd Värmland
Community
Primary Health Care
Hospital
ICU
DDD/1000person/day 13
420
2500
Severe
Mild
43%R
35%R
15%R
Resistant case
Smittskydd Värmland
7%R
Resistant case
Varför är MRB ett problem?
• Infektionerna i sig är ett problem
• När de blir svårbehandlade är de ett mkt
stort problem – för patient, för sjukvård
• När resistens blir vanligare, tvingas man
ändra empirisk behandling, och
resistensspiralen snurrar ett varv till
• När infektionerna blir icke
behandlingsbara är de ett ännu större
problem - för patient, för sjukvård
Smittskydd Värmland
Vilka är de, och vilka infektioner
kan de ge?
•
•
•
•
PRP/PNSP – penicillinresistenta pneumokocker
VRE – vancomycinresistenta enterokocker
MRSA – meticillinresistenta Staph aureus
ESBL – ”Extended Spectrum Beta-Lactamases”;
ett enzym som kan finnas hos många olika
bakterier: E coli, Klebsiella, m fl, och som då kan
ge resistens mot viktiga antibiotika (betalaktamer:
penicilliner, cefalosporiner)
• ESBL-karba – som ESBL, men också R mot
karbapenemer – en ENORM skillnad!
Smittskydd Värmland
KORT OM
GLOBAL
EPIDEMIOLOGI
PRP
MRSA
VRE
ESBL
KPC/
PNSP
CA-, VISA,
hVISA, VRSA
van A,
van B
en mängd
typer..
karbaR; en
mängd
typer..
Först funnen i:
Australien
1967
UK 1976
UK 1961
I Europa 1985
USA 1987
Tyskland
1983
KPC först i
USA, N.C.
Något om
spridning/särskilt
kända foci:
Stor
spridning 23
F från
Spanien;
Sydafrika
/Djur/
/Djur/
/Livsmedel/
Mindre/sena
re i USA
USA:s
östkust,
Israel, Kina,
Grekland,
Italien..
Smittskyddslagen:
Allänfarlig
Allmänfarlig
Anm-plikt,
smittspårn-plikt
Anm-plikt
från lab
Anm-plikt
från lab
Stockholm
Västerås
Halland
/Uppsala/
/Västernorrland/
Uppsala
Grekland
Sydeuropa
Israel
Thailand
Viktiga för svenskt
vidkommande:
UK: MRSA
US: CA-MRSA
Smittskydd Värmland
/Lars Blad, våren 2010/
KORT OM
BAKTERIERNA
PRP
MRSA
VRE
PNSP
CA-, VISA,
hVISA, VRSA
van A,
van B
ESBL
en mängd
arter..
ESBLkarba
en mängd arter..
Normal nisch:
luftvägar
hud
tarm
tarm
tarm
Vanlig sjd:
otit, sinuit
pneumoni
meningit
hud- o
mjukdelsinf;
/kateter/sepsis;
alla organ
uvi, sepsis
uvi, sepsis,
(sårinf; allt)
uvi, sepsis,
(sårinf; allt)
Utbrott typiskt
på:
sällan sjhutbrott
dialys, IVA,
”alla”
gamla, svaga;
”utbrottsisberg”
under ytan vid
upptäckt
Neonatalavd,
allt
IVA, tx, neo,
onk, hematologi
Behandlingsimplikationer:
/vid hög
prevalens,
tillägg vanco../
vid utbrott,
överväg ändrad
empirisk beh
snabb varning!
– ev ändrad
empirisk beh
snabb varning!
- ändrad
empirisk beh..
ABR-följder:
/AB-trycket upp
när vanco som
empirisk beh/
ökning MRSA → ökning vanco →
ökad risk VRE → risk ↑ VRSA..
ökning ESBL → ökning karbap
→ ökad risk karbaR..
Huvudsaklig
åtgärd inom:
främst ”dagis
eller ej”
hygien;
AB-tryck viss
betydelse för
spridn
AB-tryck/hygien
Smittskydd Värmland
hygien! miljö!
AB-tryck viss
betydelse för
spridn
/Lars Blad, våren 2010/
Hygien (ABtryck) – i Sv.
extrema ins!
Pneumokocker (streptococcus pneumoniae)
Patients with
pneumonia
and bacteria
in blood
Penicillin
increased the
chance of survival
from
10% to 90%
Smittskydd Värmland
% överlevare
Penicillin
Obehandlade
Dagar
Smittskydd Värmland
Foto:Eva Edberg, Centrallasarettet i Västerås
Staph aureus – vad kan den ge för
sjukdom?
Hudinfektioner..
Smittskydd Värmland
Endokardit..
..spondylit,
artrit, sepsis,
protesinfekti
oner..
Smittskydd Värmland
Gramnegativa tarmbakterier som E
coli och Klebsiella – vad kan de ge
för sjukdom?
I typfallet INTE tarmsymtom, ty del av
normalflora.
UVI, pyelonefrit.
Sepsis, allehanda nosokomiala infektioner vid
ingångar..
..spondylit, artrit,
protesinfektioner
..
Smittskydd Värmland
MAKMAX/IACMAC 2009, Feb
18-19, Omsk
Smittskydd Värmland
KORT OM
BAKTERIERNA
PRP
MRSA
VRE
PNSP
CA-, VISA,
hVISA, VRSA
van A,
van B
ESBL
en mängd
arter..
ESBLkarba
en mängd arter..
Normal nisch:
luftvägar
hud
tarm
tarm
tarm
Vanlig sjd:
otit, sinuit
pneumoni
meningit
hud- o
mjukdelsinf;
/kateter/sepsis;
alla organ
uvi, sepsis
uvi, sepsis,
(sårinf; allt)
uvi, sepsis,
(sårinf; allt)
Utbrott typiskt
på:
sällan sjhutbrott
dialys, IVA,
”alla”
gamla, svaga;
”utbrottsisberg”
under ytan vid
upptäckt
Neonatalavd,
allt
IVA, tx, neo,
onk, hematologi
Behandlingsimplikationer:
/vid hög
prevalens,
tillägg vanco../
vid utbrott,
överväg ändrad
empirisk beh
snabb varning!
– ev ändrad
empirisk beh
snabb varning!
- ändrad
empirisk beh..
ABR-följder:
/AB-trycket upp
när vanco som
empirisk beh/
ökning MRSA → ökning vanco →
ökad risk VRE → risk ↑ VRSA..
ökning ESBL → ökning karbap
→ ökad risk karbaR..
Huvudsaklig
åtgärd inom:
främst ”dagis
eller ej”
hygien;
AB-tryck viss
betydelse för
spridn
AB-tryck/hygien
Smittskydd Värmland
hygien! miljö!
AB-tryck viss
betydelse för
spridn
/Lars Blad, våren 2010/
Hygien (ABtryck) – i Sv.
extrema ins!
Smittskydd Värmland
Antibiotikaresistensen
Smittskydd Värmland
V=
Sales of antibiotics. Changes in choice of antibiotics
commonly used for urinary tract infections in women,
age 18-79 years
80
70
New recommendations from MPA and Strama
Information från Läkemedelsverket 2:2007
Prescriptions/TIN and year
60
50
pivmecillinam (J01CA08)
trimetoprim (J01EA01)
40
nitrofurantoin (J01XE01)
kinoloner (J01MA02+J01MA06)
30
20
10
0
2000
2001
2002
2003
2004
Smittskydd
Värmland
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Spread of microorganisms
• The ten most
common ways of
spreading
microorganisms:
Smittskydd Värmland
Vad kan man göra själv?
• Inse att antibiotika
också har negativa
effekter
• Var rädd om
normalfloran
• Efterfråga en
BEDÖMNING när
sjuk – inte behandling
• Handhygien..
• ”Hosta i armvecket”
• Friskvård
Smittskydd Värmland
• Vid utlandsresor:
– Särskilt viktigt med
/hand-/hygien
– Särskilt viktigt att INTE
använda antibiotika i
onödan
• Läs mer..
Smittskydd Värmland