MRB Multi-Resistenta Bakterier Introduktion för sjuksköterskor i kommunal vård Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Vårdhygienläkare Landstinget i Värmland Smittskydd Värmland Upptäckten av nya antibiotika-klasser Trimetoprim Streptogramins Quinolones Lincosamides BRIST på nya AB! Chloramphenicol Tetracyclines Macrolides Glycopeptides Aminoglycosides Lipopeptides Betalactams Oxazolidinones Sulphonamides 1930´s 1940´s Smittskydd Värmland 1950´s 1960´s 1970’s 1980´s 1990´s 2000´s Smittskydd Värmland The survival of the fit Smittskydd Värmland Varför leder bakterierna kapprustningen? 1 bakterie blir två var 15:e minut! Bakterie: 100 generationer = 24 tim 1000 generationer = 10 dagar Människa: 100 generationer = 2000 år 1000 generationer = 20 000 år …och anpassar sig därför snabbt och lätt till nyheter i miljön, så som nya antibiotika! Smittskydd Värmland Genetiska mekanismer •Spontana mutationer •Utbyte av resistensgener Antibiotikatryck Otillräcklig hygien och infektionskontroll Tillväxt och spridning av antibiotikaresistenta bakterier Smittskydd Värmland Community Primary Health Care Hospital ICU DDD/1000person/day 13 420 2500 Severe Mild 43%R 35%R 15%R Resistant case Smittskydd Värmland 7%R Resistant case Varför är MRB ett problem? • Infektionerna i sig är ett problem • När de blir svårbehandlade är de ett mkt stort problem – för patient, för sjukvård • När resistens blir vanligare, tvingas man ändra empirisk behandling, och resistensspiralen snurrar ett varv till • När infektionerna blir icke behandlingsbara är de ett ännu större problem - för patient, för sjukvård Smittskydd Värmland Vilka är de, och vilka infektioner kan de ge? • • • • PRP/PNSP – penicillinresistenta pneumokocker VRE – vancomycinresistenta enterokocker MRSA – meticillinresistenta Staph aureus ESBL – ”Extended Spectrum Beta-Lactamases”; ett enzym som kan finnas hos många olika bakterier: E coli, Klebsiella, m fl, och som då kan ge resistens mot viktiga antibiotika (betalaktamer: penicilliner, cefalosporiner) • ESBL-karba – som ESBL, men också R mot karbapenemer – en ENORM skillnad! Smittskydd Värmland KORT OM GLOBAL EPIDEMIOLOGI PRP MRSA VRE ESBL KPC/ PNSP CA-, VISA, hVISA, VRSA van A, van B en mängd typer.. karbaR; en mängd typer.. Först funnen i: Australien 1967 UK 1976 UK 1961 I Europa 1985 USA 1987 Tyskland 1983 KPC först i USA, N.C. Något om spridning/särskilt kända foci: Stor spridning 23 F från Spanien; Sydafrika /Djur/ /Djur/ /Livsmedel/ Mindre/sena re i USA USA:s östkust, Israel, Kina, Grekland, Italien.. Smittskyddslagen: Allänfarlig Allmänfarlig Anm-plikt, smittspårn-plikt Anm-plikt från lab Anm-plikt från lab Stockholm Västerås Halland /Uppsala/ /Västernorrland/ Uppsala Grekland Sydeuropa Israel Thailand Viktiga för svenskt vidkommande: UK: MRSA US: CA-MRSA Smittskydd Värmland /Lars Blad, våren 2010/ KORT OM BAKTERIERNA PRP MRSA VRE PNSP CA-, VISA, hVISA, VRSA van A, van B ESBL en mängd arter.. ESBLkarba en mängd arter.. Normal nisch: luftvägar hud tarm tarm tarm Vanlig sjd: otit, sinuit pneumoni meningit hud- o mjukdelsinf; /kateter/sepsis; alla organ uvi, sepsis uvi, sepsis, (sårinf; allt) uvi, sepsis, (sårinf; allt) Utbrott typiskt på: sällan sjhutbrott dialys, IVA, ”alla” gamla, svaga; ”utbrottsisberg” under ytan vid upptäckt Neonatalavd, allt IVA, tx, neo, onk, hematologi Behandlingsimplikationer: /vid hög prevalens, tillägg vanco../ vid utbrott, överväg ändrad empirisk beh snabb varning! – ev ändrad empirisk beh snabb varning! - ändrad empirisk beh.. ABR-följder: /AB-trycket upp när vanco som empirisk beh/ ökning MRSA → ökning vanco → ökad risk VRE → risk ↑ VRSA.. ökning ESBL → ökning karbap → ökad risk karbaR.. Huvudsaklig åtgärd inom: främst ”dagis eller ej” hygien; AB-tryck viss betydelse för spridn AB-tryck/hygien Smittskydd Värmland hygien! miljö! AB-tryck viss betydelse för spridn /Lars Blad, våren 2010/ Hygien (ABtryck) – i Sv. extrema ins! Pneumokocker (streptococcus pneumoniae) Patients with pneumonia and bacteria in blood Penicillin increased the chance of survival from 10% to 90% Smittskydd Värmland % överlevare Penicillin Obehandlade Dagar Smittskydd Värmland Foto:Eva Edberg, Centrallasarettet i Västerås Staph aureus – vad kan den ge för sjukdom? Hudinfektioner.. Smittskydd Värmland Endokardit.. ..spondylit, artrit, sepsis, protesinfekti oner.. Smittskydd Värmland Gramnegativa tarmbakterier som E coli och Klebsiella – vad kan de ge för sjukdom? I typfallet INTE tarmsymtom, ty del av normalflora. UVI, pyelonefrit. Sepsis, allehanda nosokomiala infektioner vid ingångar.. ..spondylit, artrit, protesinfektioner .. Smittskydd Värmland MAKMAX/IACMAC 2009, Feb 18-19, Omsk Smittskydd Värmland KORT OM BAKTERIERNA PRP MRSA VRE PNSP CA-, VISA, hVISA, VRSA van A, van B ESBL en mängd arter.. ESBLkarba en mängd arter.. Normal nisch: luftvägar hud tarm tarm tarm Vanlig sjd: otit, sinuit pneumoni meningit hud- o mjukdelsinf; /kateter/sepsis; alla organ uvi, sepsis uvi, sepsis, (sårinf; allt) uvi, sepsis, (sårinf; allt) Utbrott typiskt på: sällan sjhutbrott dialys, IVA, ”alla” gamla, svaga; ”utbrottsisberg” under ytan vid upptäckt Neonatalavd, allt IVA, tx, neo, onk, hematologi Behandlingsimplikationer: /vid hög prevalens, tillägg vanco../ vid utbrott, överväg ändrad empirisk beh snabb varning! – ev ändrad empirisk beh snabb varning! - ändrad empirisk beh.. ABR-följder: /AB-trycket upp när vanco som empirisk beh/ ökning MRSA → ökning vanco → ökad risk VRE → risk ↑ VRSA.. ökning ESBL → ökning karbap → ökad risk karbaR.. Huvudsaklig åtgärd inom: främst ”dagis eller ej” hygien; AB-tryck viss betydelse för spridn AB-tryck/hygien Smittskydd Värmland hygien! miljö! AB-tryck viss betydelse för spridn /Lars Blad, våren 2010/ Hygien (ABtryck) – i Sv. extrema ins! Smittskydd Värmland Antibiotikaresistensen Smittskydd Värmland V= Sales of antibiotics. Changes in choice of antibiotics commonly used for urinary tract infections in women, age 18-79 years 80 70 New recommendations from MPA and Strama Information från Läkemedelsverket 2:2007 Prescriptions/TIN and year 60 50 pivmecillinam (J01CA08) trimetoprim (J01EA01) 40 nitrofurantoin (J01XE01) kinoloner (J01MA02+J01MA06) 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 Smittskydd Värmland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Spread of microorganisms • The ten most common ways of spreading microorganisms: Smittskydd Värmland Vad kan man göra själv? • Inse att antibiotika också har negativa effekter • Var rädd om normalfloran • Efterfråga en BEDÖMNING när sjuk – inte behandling • Handhygien.. • ”Hosta i armvecket” • Friskvård Smittskydd Värmland • Vid utlandsresor: – Särskilt viktigt med /hand-/hygien – Särskilt viktigt att INTE använda antibiotika i onödan • Läs mer.. Smittskydd Värmland
© Copyright 2024