1. No category

Växtplankton i fem sjöar i Örebro län 2016
Statusbedömning av miljötillståndet
Länsstyrelsen – en samlande kraft
Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en
landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både
förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala
förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk
mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen,
riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan.
Titel: Växtplankton i fem sjöar i Örebro län 2016 - Statusbedömning av miljötillståndet
Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län
Författare: Åsa Garberg, Medins Havs och Vattenkonsulter AB
Kontaktperson: Pelle Grahn
Publikationsnummer: 2016:45
Bilder: Länsstyrelsen (Rapportens framsida), Allt bildmaterial i rapporten omfattas av © Medins Havs- och
Vattenkonsulter AB, om inte annat anges.
Förord
I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av växtplankton i fem
sjöar i Örebro län. Provtagningarna utfördes under augusti 2016 av Mikael
Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län och genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Projektledare har varit Pelle
Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län.
Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har
använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska
status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.
Författare av rapporten är Åsa Garberg och kvalitetsgranskare är Ingrid
Hårding, båda Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (Projektnummer: 3188).
Örebro i december 2016
Peder Eriksson
Chef för Vatten och naturmiljöenheten
Innehåll
Förord ........................................................................................................ 2
Sammanfattning ......................................................................................... 6
Inledning .................................................................................................... 7
Bakgrund ......................................................................................................... 7
Metodik ...................................................................................................... 8
Provtagning ...................................................................................................... 8
Analys .............................................................................................................. 8
Utvärdering ...................................................................................................... 9
Statusklassning och surhet ......................................................................................... 9
Resultat .................................................................................................... 11
Klassificering av status................................................................................... 11
Halvarsnoren............................................................................................................. 11
Kullasjön ................................................................................................................... 11
Sundsjön södra ......................................................................................................... 12
Södra Asplången ...................................................................................................... 12
Tisaren mitt ............................................................................................................... 12
Gonyostomum semen .................................................................................... 14
Klassificering av surhet .................................................................................. 14
Kommentar till expertbedömningarna............................................................. 14
Referenser ............................................................................................... 16
Bilaga 1. Resultat och kommentarer om enskilda sjöar ........................... 17
Bilaga 2. Artlistor ...................................................................................... 23
Bilaga 3. Fältprotokoll .............................................................................. 33
5
Sammanfattning
I Örebro län undersöktes år 2016 växtplankton från fem sjöar,
Halvarsnoren, Kullasjön, Sundsjön, Södra Asplången och Tisaren.
Utvärdering och statusklassningen har genomförts enligt Havs- och
vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19).
Medins Havs- och vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i
Örebro län att utföra växtplanktonanalyser av vattenprov från fem sjöar år
2016. Plankton svarar mycket snabbt på vattenkvalitetsförändringar eftersom
deras generationstid är kort och olika arter gynnas vid olika miljöförhållande.
Det gör det möjligt att upptäcka och bedöma olika miljöförändringar såsom
övergödning och försurning.
Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för
miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) av Länsstyrelsen i Örebro. Metoden
överensstämmer med SS-EN 15 204: 2006. Analysen gjordes genom artbestämning och räkning av växtplankton m. h. a. ett omvänt faskontrastmikroskop, (Leica DMI 400B), genom s.k. Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958).
Utvärderingen följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS
2013:19). Tre sjöar klassificerades sjöar till hög status: Halvarsnoren, Södra
Asplången och Sundsjön. Två sjöar fick otillfredsställande status: Kullasjön
och Tisaren. Medins expertbedömning avvek från Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunders utfall för tre av sjöarna. För Södra Asplången och
Sundsjön sänktes statusen till god eftersom de låg på gränsen mellan två
statusklasser. Medan Tisarens status höjdes till måttlig på grund av att totalbiomassan var lägre och att mängden cyanobakterier är liknande som än vid
tidigare års undersökningar. Enligt surhetsklassningen var alla sjöar nära
neutrala enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19).
Gonyostomum semen påträffades i tre sjöar, Kullasjön, Södra Asplången och
Sundsjön. Mängden var emellertid så liten att den inte anses ha varit besvärsbildande.
Tabellen nedan visar Numeriskt värde, sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna
(HVMFS: 2013) och expertbedömningens statusklassning för de undersökta i Örebro län 2016.
Asterixmarkeringen vid sjönamnet anger vilka sjöar som tillhör ekoregion Norrland.
Lokal
Halvarsnoren*
Kullasjön
Numeriskt
värde
Status enligt Havs- och
vattenmyndighetens
föreskrift
Status enligt Medins
expertbedömningen
4,75
1,51
Hög
Otillfredsställande
Hög
Otillfredsställande
S Asplången
4,09
Hög
God
Sundsjön*
4,08
Hög
God
Tisaren
1,80
Otillfredsställande
Måttlig
6
Inledning
Medins Havs- och vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län att utföra växtplanktonanalyser av vattenprov
från fem sjöar år 2016. Undersökningen är ett led i länets arbete med
att långsiktigt skydda och bevara värdefulla limniska miljöer i länet.
Resultaten från växtplanktonanalyserna ska bl.a. användas i vattenförvaltningens arbete för karaktärisering av sjöar för att ta reda på
vilken status de har och om de avviker från motsvarande naturliga
vatten (referenssjöar).
Bakgrund
Plankton är i huvudsak mikroskopiska organismer som
svävar fritt i vattenmassan i sjöar. Sjöarnas växt- och
djurplankton har en fundamental betydelse för en sjös
näringsväv där de utgör födobasen för bottenfauna och fisk.
Plankton svarar mycket snabbt på vattenkvalitetsförändringar eftersom deras generationstid är kort och olika arter
gynnas vid olika miljöförhållande. Det gör det möjligt att
upptäcka och bedöma olika miljöförändringar såsom övergödning och försurning.
Växtplanktonbiomassan samt artsammansättningen i en sjö
varierar under säsongen. Under vår och sommar kan stora
förekomster av kiselalger och/eller guldalger vara
problematiska medan det under sensommar och höst är
vanligare att blomningar av cyanobakterier (blågrönalger)
orsakar eventuella problem. Algblomningar är ofta relativt
kortvariga och mellanårsvariationen stor. Därför är det
osäkert att konstatera en sjös näringsstatus samt eventuella
problem utifrån en provtagning som utförs endast en gång
under ett år. Återkommande provtagningar under flera år ger
en bättre bedömning av statusen och standarden rekommenderar att göra statusklassning på treårsmedel av den anledningen.
7
Växtplankton används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i
många andra delar av världen. I EU:s vattendirektiv
från 2000, rekommenderas
växtplankton som bioindikator i de flesta typer av
europeiska sjöar. Metoden
baseras på att planktons
generationstid är kort och
svarar snabbt på förändringar i vattenkvaliteten såsom
på näringsbelastning och
surhet.
Det är viktigt att växtplanktonanalysen sker av en
ackrediterad utförare som
har goda artkunskaper samt
använder anvisad taxonomisk litteratur. Utföraren ska
vara väl förtrogen med Havsoch vattenmyndighetens
handledning för miljöövervakning så att analysen följer
den anvisade metoden som
finns beskriven.
Metodik
Provtagning
Under augusti 2016 togs växtplanktonprov i 5 sjöar i Örebro län (Tabell 1).
Provtagningen genomfördes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) av Länsstyrelsen i Örebro. Metoden
överensstämmer med SS-EN 15204: 2006. Beskrivning av förhållandena vid
provtagningen och detaljer om förfarandet finns i fältprotokollen i bilaga 3.
Tabell 1. Provtagningspunkter för växtplankton i Örebro län 2016.
Station
Vattenförekomst EU_ID Övervakningsstationens EU_ID X_koordRT90
Y_koordRT90
Halvarsnoren
SE660231-143376
SE661326-143189
6613260
1431890
Kullasjön
SE654348-149083
SE654297-149029
6542973
1490293
S Asplången
SE651636-143978
SE651526-143940
6515260
1439395
Sundsjön södr
SE661919-143578
SE661710-143665
6617100
1436645
Tisaren mitt
SE654333-146623
SE654227-146148
6542270
1461480
Analys
Artbestämning och räkning av växtplankton gjordes m. h. a. ett omvänt faskontrastmikroskop (Leica DMI 400B), s. k. Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958).
Den sedimenterade volymen av proven som analyserades var 10 ml för
Halvarsnoren och Södra Asplången och 3 ml för övriga prover.
Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15204:
2006 (SIS 2006) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning
(Naturvårdsverket 2010). Dessutom skattades frekvensen av arter i det
sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex
(Hörnström 1979, 1981) (Naturvårdsverket 1986). Fullständiga artlistor
redovisas i Bilaga 2.
8
Utvärdering
Utvärderingen av sjöarnas ekologiska kvalitet följde Havsoch Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19).
För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige
delats in i fem typer, beroende på geografiskt läge och
humushalt. Tre av sjöarna i undersökningen klassades att
tillhöra typen södra Sverige, humösa sjöar, och två
Norrland, humösa sjöar (Tabell 2).
Aspekter som direkt påverkar vattnets kvalitet är förutom
sjöns biomassa förekomst av potentiellt toxiska arter (Edler
m fl 1995). Viktigt är även förekomst av arter som kan
orsaka problem genom att sätta igen filter och ge obehag vid
bad t.ex. nålflagellaten Gonyostomum semen.
Nålflagellaten
Gonyostomum semen är
en vanligt förekommande
encellig alg som påträffas i
sjöar världen över.
Algcellen innehåller
slembehållare som
exploderar om cellen
utsätts för värme eller
beröring.
När koncentrationerna
överstiger 0,1 mg/l kan
badande känna obehag
och klåda på huden.
Slemmet kan även sätta
igen filter i vattenverk.
Statusklassning och surhet
Bedömning av ekologisk status enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) ska ske på
prov som är tagna under perioden juli till augusti. På grund
av de planktiska algernas, ofta väderstyrda, mellanårsvariationer bör medelvärden från minst tre års provtagningar
användas i en sammanvägd klassificering, när sådana data
finns tillgängliga.
Klassificeringen av sjöns näringsstatus görs genom en
sammanvägning av följande parametrar; totalbiomassa av
växtplankton, andel cyanobakterier och Trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms
även var för sig. Klassningen av näringstatusen i sjöarna
sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig
status, otillfredsställande status och dålig status.
För att bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, d.v.s.
antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock
svårtolkad och skall främst användas om man misstänker att
en sjö är påverkad av försurning. Klassningen av surhet sker
enligt en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och
mycket surt.
9
TPI är ett mått på
eutrofiering. Vissa arter är
indikatorarter vilket betyder
att arten kan ha ett
indikatorvärde från -3 till 3.
Ett indikatortal som är
negativt innebär att arten
förekommer mer i
näringsfattiga vatten medan
ett positivt indikatortal
innebär att arten är
näringsgynnad.
Trofiskt planktonindex (TPI)
beräknas enligt formeln:
𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑠𝑠𝑠𝑠ö =
∑𝑛𝑛𝑖𝑖=1(𝐼𝐼𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑖𝑖 ∗ 𝐵𝐵𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑖𝑖 )
∑𝑛𝑛𝑖𝑖=1 𝐵𝐵𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑖𝑖
n=antal arter i en sjö
I=indikatortal för art i
B=biomassa per liter för art i
Figur 1. Växtplanktonlokalerna 2016.
10
Resultat
Mer detaljerade resultat för varje sjö presenteras i bilaga 1 och fullständiga
artlistor redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 finns fältprotokollen som beskriver
förhållandena vid provtagningarna på de olika lokalerna.
Klassificering av status
Halvarsnoren
Växtplanktonbiomassan var mycket liten, andelen cyanobakterier var mycket
liten och trofiskt planktonindex var mycket lågt. Både bedömningen enligt
Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) och Medins expertbedömning gav Halvarsnoren hög status (Tabell 2).
Halvarsnorens växtplanktonsamhälle bestod till stor del av kiselalger (Figur 2).
Av cyanobakterierna var det Merismopedia tenuissima som dominerade vilken
är en indikator för näringsfattigdom. Det påträffades endast två potentiellt
toxiska släkten av cyanobakterier, Woronichinia och Dolichospermum, och
risken för att det ska uppstå blomning av toxiska cyanobakterier bedöms som
liten. Artantalet indikerade ingen surhet.
Kullasjön
Växtplanktonsamhället dominerades av cyanobakterier (Figur 2), framförallt av
Aphanothece sp. och Aphanizomenon gracile. Totalbiomassan var stor och
trofiskt planktonindex, TPI, var mycket högt. Sammanvägningen enligt bedömningsgrunden (HVMFS 2013:19) gav otillfredsställande status liksom
Medins expertbedömning (Tabell 2).
Artantalet var mycket högt och indikerade ingen surhet. Det förekom fyra
potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier (Aphanizomenon,
Dolichospermum, Microcystis och Woronichinia) och risken för återkommande
blomningar är stor. Mängden av den potentiellt besvärsbildande nålfagellaten
Gonyostomum semen var liten.
Det har gjordes en planktonundersökning i Kullasjön år 2009 och det året dominerades sjöns växtplanktonsamhälle av kiselalger men det fanns också flera
potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier representerade. Artantalet var högt
även det året och sjön fick god status enligt de dåvarande bedömningsgrunderna (NV 2007) men i Medins expertbedömning fick den måttlig status på
grund av förekomst av flera potentiellt toxiska cyanobakterier och att kiselalgernas dominans visade att den var näringsrik.
I sjöar där blomningar av cyanobakterier förekommer kan biomassan variera
mycket mellan provtagningarna.
11
Sundsjön södra
Växtplanktonbiomassa var liten, andelen cyanobakterier var mycket liten och
trofiskt planktonindex, TPI, var lågt, Sammanvägningen enligt Havs- och
vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) gav hög status (Tabell 2).
Medins expertbedömning gav Sundsjön god status eftersom både biomassan
och TPI gav god status och det numeriska värden av sammanvägningen (4,08)
låg nära gränsen till god status.
Artantalet var högt och därmed klassades Sundsjön som nära neutral. Det identifierades tre potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier: Dolichospermum,
Plantothrix och Woronichinia. Gonyostomum semens påträffades men i mycket liten mängd.
Södra Asplången
Växtplanktonsamhället dominerades av guldalger, pansarflagellater och nålflagellaten Gonyostomum semen (Figur 2). Totalbiomassan var liten, andelen
cyanobakterier var mycket liten och trofiskt planktonindex, TPI, var lågt.
Sammanvägningen enligt bedömningsgrunden (HVMFS 2013:19) gav hög
status (Tabell 2). Medins expertbedömning gav Södra Asplången god status
eftersom både biomassan och TPI gav god status samt att det numeriska värden
(4,09) låg nära gränsen mellan god till hög status.
Artantalet var högt och indikerade ingen surhet. Det förekom tre potientiellt
toxinbildande släkten av cyanobakterier, Aphanizomenon, Dolichospermum och
Woronichinia och risken för återkommande blomningar bedömdes som måttlig.
Mängden av den potentiellt besvärsbildande nålfagellaten Gonyostomum semen
var liten.
Tisaren mitt
Växtplanktonsamhället i Tisaren dominerades av cyanobakterier (Figur 2). Den
totala växtplanktonbiomassan var måttligt stor i augusti. Andelen cyanobakterier var hög och eftersom eutrofiindikatorerna var många blev TPI mycket högt.
Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) klassades
Tisarens status till otillfredsställande efter sammanvägning av de tre delkriterierna (Tabell 2). Medins expertbedömning gav sjön måttlig status med
motiveringen att totalbiomassan var lägre än vid tidigare års undersökningar
samt att biomassan av cyanobakterierna trots allt var ungefär den samma som
vid undersökningen 2013, då statusen enligt bedömningsgrunderna blev
måttlig.
Det påträffades fem släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier i Tisaren:
Aphanizomenon, Dolichospermum, Microcystis, Planktothrix och Woronichinia. Detta är ett stort antal och risken för eventuellt toxiska vattenblomningar
bedöms som stor. Det var dock inte de toxiska cyanobakterierna som dominerade i 2016 års prov utan den smala trådformiga cyanobakterien Planktolyng-
12
bya limnetica (Figur 3). Artantalet var högt och sjön klassades som nära
neutral.
Det har gjorts planktonundersökningar i Tisaren sedan 2011 med ett uppehåll år
2014. Alla provtagningar har tagits vid Tisarens mitt utom år 2012 då togs
provet nordväst om mittpunkten. Vid jämförelser med tidigare års undersökningar var 2016 års totalbiomassa lägst medan andelen cyanobakterier var den
högsta, nästan 70 %. Tidigare år har totalbiomassan varit mycket högre och
dominerats av främst kiselalger.
Tabell 2. Numeriskt värde, sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna
(HVMFS: 2013) och expertbedömningens statusklassning för de undersökta i
Örebro län 2016. Asterixmarkeringen vid sjönamnet anger vilka sjöar som tillhör
ekoregion Norrland.
Numeriskt
värde
Status enligt Havs- och
vattenmyndighetens
föreskrift
Status enligt Medins
expertbedömningen
Halvarsnoren*
Kullasjön
4,75
1,51
Hög
Otillfredsställande
Hög
Otillfredsställande
S Asplången
4,09
Hög
God
Sundsjön*
4,08
Hög
God
Tisaren
1,80
Otillfredsställande
Måttlig
Lokal
TPI -värde
Biomassa (mg/l)
5,0
3
2
4,0
1
3,0
0
2,0
-1
1,0
-2
0,0
-3
Halvarsnoren
Kullasjön
Gonyostomum
S Asplången
Cyanobakterier
Kiselalger
Sundsjön
Övrig biomassa
Tisaren
TPI
Figur 2: Diagrammet visar de olika sjöarnas fördelning av biomassan samt TPIvärdet.
13
Figur 3: Kiselalgen Acanthoceras zachariasii och cyanobakterien
Planktolyngbya brevicellularis från sjön Tisaren 2016.
Gonyostomum semen
Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen påträffades Kullasjön, Södra Asplången och Sundsjön södra. Biomassan av denna nålflagellat
var mycket liten och bedömdes inte ha orsakat problem.
Klassificering av surhet
Det finns olika gränsvärden beroende på vilken ekoregion en sjö tillhör. I denna
undersökning ingår tre sjöar som tillhör ekoregion södra Sverige och två sjöar
som tillhör ekoregion Norrland. Samtliga sjöar hade absorbansvärden som
överskred 0,06 och då räknas de som humösa. För en humös sjö i södra Sverige
samt en humös sjö i Norrland bör artantalet överstiga 40 för att klassificeras
som nära neutral. Alla sjöar klassades som nära neutrala enligt Havs- och
vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19).
Kommentar till expertbedömningarna
Precis som tidigare år har vissa av sjöarna fått en lägre status i expertbedömningen, jämfört med bedömningsgrundernas utfall. Men det händer att expertbedömningen också höjer statusen. Vid de fall då expertbedömningen skiljer
sig från bedömningsgrunderna har detta motiverats.
Anledningen till att expertbedömningen skiljt sig från Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) i år och tidigare år har ofta berott på den
skilda värderingen av cyanobakterier (blågrönalger) jämfört med förekomsten
av indikatorarter.
14
Bedömningsgrunderna har biomassor som utgångspunkt för alla de tre delkriterier. Dessa tre delkriterier d.v.s. totalbiomassa, andel cyanobakterier och
TPI-värde sammanvägs och påverkas påtagligt om biomassan av cyanobakterier är stor eller liten. Vid blomning av cyanobakterier är totalbiomassan
hög, andelen cyanobakterier hög och TPI-värdet högt (eftersom det alltid är
eutrofiindikatorer som blommar) och det är då helt rimligt att klassificera
statusen som måttlig, otillfredsställande eller dålig. Det kan dock bli problem
med statusklassningen i näringsrika sjöar om mängden cyanobakterier är liten.
Sådana situationer kan mycket väl förekomma. Cyanobakteriernas utveckling
kan även påverkas av andra faktorer än näringsämnen såsom av temperatur och
tillgång på ljus. I en situation med liten mängd cyanobakterier är det relativt
”svårt” att komma ner till måttlig status eller sämre i den sammanvägda
bedömningen, även om det finns rikligt med starka eutrofiindikatorer bland
andra grupper.
15
Referenser
Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens
författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om
klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS
2013:19
Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E. 2011.
Bedömningsgrunder för växtplankton: Hur Medins Biologi AB klassar och
bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på
www.medins-biologi.se)
Hörnström, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ
fytoplanktonanalys. Statens Naturvårdsverk PM 1221.
Hörnström, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative
phytoplankton analysis. Limnologica (Berlin) 13: 249-261.
Naturvårdsverket. 1986. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del I.
Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 3108.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och
vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4913.
Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar,
vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket
Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-620-0147-6.
Naturvårdsverket. 2010. Växtplankton i sjöar, version 1:3 2010-02-18. Ur:
Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten.
SS-EN 15204: 2006. Vattenundersökningar: vägledning för bestämning av
förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad
mikrokopi (Utermöhlteknik).
Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen PhytoplanktonMethodik. Mitteilungen Int Ver Limnol 9: 1-38.
https://www.havochvatten.se/download/18.276e7ae81443563a7505683/1396
263312494/ramdirektivet-for-vatten-2000-60-svenska.pdf
16
Bilaga 1. Resultat och kommentarer om
enskilda sjöar
FÖRKLARING TILL RESULTATSIDORNA
Havs och vattenmyndighetens föreskrifter 2013, (HVMFS 2013:19). För att
klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av
växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan,
samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas
ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet
använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal.
TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de
eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa
indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa
växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena).
Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och
vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013), för ca 35
oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa
oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna).
Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta
värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella
sjötypen och som redovisas i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havsoch vattenmyndigheten 2013). Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst).
Hörnströms trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163
(Naturvårdsverket 1986) som beräknas med hjälp av olika indikatorarters
frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 –
100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna)
och 100 (mest näringsrika sjöarna).
Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till
bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007 och Hav- och vattenmyndigheten 2013), andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex,
mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet,
t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet.
Bakgrundsdata till tidsserierna har erhållits från tidigare års rapporter från
Medins Havs- och vattenkonsulter AB till Länsstyrelsen i Örebro.
17
Halvarsnoren, 2010 norr
Datum:
Koordinat:
Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Klassning enligt HVMFS 2013:19
Totalbiomassa (mg/l)
Andel cyanobakterier (%)
Trofiskt planktonindex (TPI)
Sammanvägd näringsstatus
Artantal (surhetsklassning)
Årsvärde
0,11
11,44
-1,46
4,75
42
Treårsmedel
-
2016-08-11
6613260 / 1431890
Status/surhetsklass *
Hög
Hög
Hög
Hög
Nära neutralt
EK
1,00
0,95
0,93
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Gonyostomum semen (mg/l)
0,00
Mycket liten biomassa
Expertbedömning
Näringsstatus
Surhetsklassning
Hög
Nära neutralt
* Status avser årets värden
Jämförelse med tidigare år
Arternas fördelning på indikatortal
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Antal taxa
Alggrupp Biomassans fördelning
Biomassa
Taxa
på olika grupper
mg/l
%
antal
%
0,01
11,4 Cyanobakterier
11,9
Cyanobakterier
5
11%
Övriga
0,02
14,6
11,9
Rekylalger
5
30%
0,01
5,0
7,1
Pansarflagellater
3
Rekylalger
0,00
4,6
9,5
Guldalger
4
15%
0,03
30,4
28,6
Kiselalger
12
0,00
0,0
0,0
Ögonalger
0
Pansarflagellater
0,00
4,4
19,0
Grönalger
8
5%
0,00
0,0
0,0
Konjugater
0
Grönalger
4%
0,00
0,0
0,0
Gonyostomum
0
Guldalger
5%
0,03
29,6
11,9
Övriga
5
Kiselalger… 0,11
100
100
Summa
42
6
5
4
3
2
1
0
-3
-2
-1
År: 16
Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): H
Expertbedömning: H
Biomassa (mg/l)
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
1
2
3
H = Hög
G = God
M = Måttlig
O = Otillfredsställande
D = Dålig
0,15
Övriga
0,10
Gonyostomum
Kiselalger
0,05
Cyanobakterier
0,00
16
Kommentar
Växtplanktonbiomassan var mycket liten, andelen cyanobakterier var mycket liten och trofiskt planktonindex var mycket lågt.
Bedömningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) gav Halvarsnoren hög status, vilket även
Medins expertbedömning gav.
Det påträffades två potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier, Woronichinia och Dolichospermum och risken för att det ska
uppstå vattenblomningar av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. Artantalet indikerade ingen surhet.
Halvarsnorens växtplanktonsamhälle bestod till stor del av kiselalger. Av cyanobakterierna var det Merismopedia tenuissima
som dominerade, vilken är en indikator för näringsfattigdom.
18
Kullasjön
Datum:
Koordinat:
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Klassning enligt HVMFS 2013:19
Årsvärde
4,07
72,16
2,58
1,51
84
Totalbiomassa (mg/l)
Andel cyanobakterier (%)
Trofiskt planktonindex (TPI)
Sammanvägd näringsstatus
Artantal (surhetsklassning)
Treårsmedel
-
2016-08-22
6542973 / 1490293
Status/surhetsklass *
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Nära neutralt
EK
0,07
0,30
0,12
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Gonyostomum semen (mg/l)
0,12
Liten biomassa
Expertbedömning
Näringsstatus
Surhetsklassning
Otillfredsställande
Nära neutralt
* Status avser årets värden
Jämförelse med tidigare år
Arternas fördelning på indikatortal
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Antal taxa
Alggrupp Biomassans fördelning
Biomassa
Taxa
på olika grupper
mg/l
%
antal
%
Gonyostomum
Övriga
Grönalger
3%
2,93
72,2
26,2
Cyanobakterier
22
1%
4%
Ögonalger
0,11
2,6
4,8
Rekylalger 4%
4
Kiselalger
0,05
1,2
2,4
Pansarflagellater
2
9%
0,13
3,1
13,1
Guldalger
11
Guldalger
0,37
9,0
15,5
Kiselalger
13
3%
0,15
3,6
3,6
Ögonalger
3
Pansarflagellater
0,16
3,8
23,8
Grönalger
20
1%
0,00
0,1
1,2
Konjugater
1
0,12
3,1
1,2
Gonyostomum
1
Rekylalger
Cyanobakterier
0,06
1,4
8,3
Övriga 3%
7
72%
4,07
100
100
Summa
84
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
14
12
10
8
6
4
2
0
-3
-2
-1
1
År: 16
Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): O
Expertbedömning: O
Biomassa (mg/l)
5
2
3
H = Hög
G = God
M = Måttlig
O = Otillfredsställande
D = Dålig
4
Övriga
3
Gonyostomum
2
Kiselalger
Cyanobakterier
1
0
09
10
11
12
13
14
15
16
Kommentar
Växtplanktonsamhället dominerades av cyanobakterier, framförallt av Aphanothece sp . och Aphanizomenon gracile .
Totalbiomassan var stor och TPI var mycket högt. Sammanvägningen enligt bedömningsgrunden (HVMFS 2013:19) gav
otillfredsställande status vilket också Medins expertbedömning gav.
Artantalet var mycket högt och indikerade ingen surhet. Det förekom fyra potientiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier,
Aphanizomenon, Dolichospermum, Microcystis och Woronichinia och risken för återkommande blomningar är stor. Mängden
av den potentiellt besvärsbildande nålfagellaten Gonyostomum semen var liten.
Det gjordes en planktonundersökning i Kullasjön år 2009 och det året dominerades sjöns växtplanktonsamhälle av kiselalger
men även det året fanns flera potentiellt toxiska släkten av cyanobakterier representerade. Artantalet var högt och sjön fick
god status enligt bedömningsgrunderna (NV 2007) men i Medins expertbedömning fick den måttlig status.
19
S Asplången
Datum:
Koordinat:
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Klassning enligt HVMFS 2013:19
Totalbiomassa (mg/l)
Andel cyanobakterier (%)
Trofiskt planktonindex (TPI)
Sammanvägd näringsstatus
Artantal (surhetsklassning)
Årsvärde
0,66
2,73
0,00
4,09
55
Treårsmedel
-
2016-08-23
6515260 / 1439395
EK
0,45
1,00
0,33
Status/surhetsklass *
God
Hög
God
Hög
Nära neutralt
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Gonyostomum semen (mg/l)
0,18
Liten biomassa
Expertbedömning
Näringsstatus
Surhetsklassning
God
Nära neutralt
* Status avser årets värden
Arternas fördelning på indikatortal
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
8
Antal taxa
Alggrupp Biomassans fördelning
Biomassa
Taxa
på olika grupper
mg/l
%
antal
%
Cyanobakterier
Rekylalger
0,02
2,7
10,9
Cyanobakterier
6
3%
Övriga…
3%
0,02
3,0
5,5
Rekylalger
3
Pansarflagellater
0,10
15,5
10,9
Pansarflagellater
6
15%
0,24
36,3
36,4
Guldalger
20
Gonyostomum
0,02
2,3
7,3
Kiselalger
4
27%
0,00
0,0
0,0
Ögonalger
0
0,03
3,9
12,7
Grönalger
7
0,00
0,7
3,6
Konjugater
2
Konjugater
1%
0,18
26,8
1,8
Gonyostomum
1
Grönalger
0,06
8,9
10,9
Övriga
6
4%
Guldalger
Kiselalger
0,66
100
100
Summa
36% 55
6
4
2
0
-3
-2
-1
1
2
3
2%
Jämförelse med tidigare år
Biomassa (mg/l)
År: 16
Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): H
Expertbedömning: G
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
H = Hög
G = God
M = Måttlig
O = Otillfredsställande
D = Dålig
Övriga
Gonyostomum
Kiselalger
Cyanobakterier
16
Kommentar
Växtplanktonsamhället dominerades av guldalger, pansarflagellater och nålflagellaten Gonyostomum semen .Totalbiomassan
var liten, andelen cyanobakterier var mycket liten och trofiskt planktonindex,TPI, var lågt. Sammanvägningen enligt
bedömningsgrunden (HVMFS 2013:19) gav hög status. Medins expertbedömning gav S. Asplången god status eftersom
både biomassan och TPI gav god status samt att det numeriska värden (4,09) ligger nära gränsen mellan god till hög status.
Artantalet var högt och indikerade ingen surhet. Det förekom tre potientiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier,
Aphanizomenon, Dolichospermum och Woronichinia och risken för återkommande blomningar bedöms som måttlig.
Mängden av den potentiellt besvärsbildande nålfagellaten Gonyostomum semen var liten.
20
Sundsjön, södr
Datum:
Koordinat:
Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Klassning enligt HVMFS 2013:19
Totalbiomassa (mg/l)
Andel cyanobakterier (%)
Trofiskt planktonindex (TPI)
Sammanvägd näringsstatus
Artantal (surhetsklassning)
Årsvärde
0,41
4,53
-0,68
4,08
58
Treårsmedel
-
2016-08-11
6617100 / 1436645
Status/surhetsklass *
God
Hög
God
Hög
Nära neutralt
EK
0,74
1,00
0,38
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Gonyostomum semen (mg/l)
0,06
Mycket liten biomassa
Expertbedömning
Näringsstatus
Surhetsklassning
God
Nära neutralt
* Status avser årets värden
Arternas fördelning på indikatortal
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
10
Antal taxa
Biomassa
Taxa
Alggrupp Biomassans fördelning
på olika grupper
mg/l
%
antal
%
Övriga
Cyanobakterier
0,02
4,5
15,5
Cyanobakterier
9
10%
4%
Rekylalger
0,02
3,8
5,2
Rekylalger
3
4%
Gonyostomum
0,07
16,6
12,1
Pansarflagellater
7
14%
Pansarflagellater
0,03
8,0
25,9
Guldalger
15
17%
0,15
38,1
19,0
Kiselalger
11
Konjugater
0,00
0,0
0,0
Ögonalger
0
1%
Guldalger
0,02
3,9
6,9
Grönalger
4
8%
Grönalger
0,00
1,0
3,4
Konjugater
2
4%
0,06
14,0
1,7
Gonyostomum
1
0,04
10,1
10,3
Övriga
6
Kiselalger
0,41
100
100
Summa
58
8
6
4
2
0
-3
-2
-1
1
2
3
38%
Jämförelse med tidigare år
Biomassa (mg/l)
År: 16
Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): H
Expertbedömning: G
0,5
0,4
H = Hög
G = God
M = Måttlig
O = Otillfredsställande
D = Dålig
Övriga
0,3
Gonyostomum
0,2
Kiselalger
Cyanobakterier
0,1
0
16
Kommentar
Växtplanktonbiomassa var liten, andelen cyanobakterier var mycket liten och trofiskt planktonindex, TPI, var lågt.
Sammanvägningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) gav hög status. Medins
expertbedömning gav Sundsjön god status med motiveringen att både biomassan och TPI gav god status samt eftersom det
numeriska värden av sammanvägningen (4,08) låg nära gränsen till god status.
Artantalet var högt och därmed klassades Sundsjön som nära neutral. Det identifierades tre potentiellt toxiska släkten av
cyanobakterier, Dolichospermum, Plantothrix och Woronichinia. Gonyostomum semens påträffades men i mycket liten
mängd.
21
Tisaren, Tisaren mitt
Klassning enligt HVMFS 2013:19
Totalbiomassa (mg/l)
Andel cyanobakterier (%)
Trofiskt planktonindex (TPI)
Sammanvägd näringsstatus
Artantal (surhetsklassning)
2016-08-23
6542270 / 1461480
Datum:
Koordinat:
S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l
Årsvärde
2,13
68,82
2,82
1,80
68
Treårsmedel
-
Status/surhetsklass *
Måttlig
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Nära neutralt
EK
0,14
0,34
0,12
Naturvårdsverkets kriterier (1999)
Gonyostomum semen (mg/l)
Mycket liten biomassa
0,00
Expertbedömning
Näringsstatus
Surhetsklassning
Måttlig
Nära neutralt
* Status avser årets värden
Arternas fördelning på indikatortal
Oligotrofiindikatorer
-3, -2, -1
(-3 är starkast)
Antal taxa
Alggrupp Biomassans fördelning
Biomassa
Taxa
på olika grupper
mg/l
%
antal
%
Grönalger
Ögonalger
Övriga
3% 1,47
68,8
32,4
Cyanobakterier 1%
22
4%
Kiselalger
0,06
2,7
4,4
Rekylalger 6%
3
0,24
11,2
7,4
Pansarflagellater
5
Guldalger
0,07
3,1
8,8
Guldalger
6
3%
0,14
6,4
20,6
Kiselalger
14
0,03
1,4
1,5
Ögonalger
1
Pansarflagellater
11%
0,06
2,8
19,1
Grönalger
13
0,00
0,0
0,0
Konjugater
0
Cyanobakterier
Rekylalger
0,00
0,0
0,0
Gonyostomum
0
69%
3%
0,08
3,6
5,9
Övriga
4
2,13
100
100
Summa
68
Eutrofiindikatorer
1, 2, 3
(3 är starkast)
12
10
8
6
4
2
0
-3
-2
-1
Jämförelse med tidigare år
År: 11 12 13 14 15 16
Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): M M M - M O
Expertbedömning: O M M - M M
Biomassa (mg/l)
7
6
5
4
3
2
1
0
1
2
3
H = Hög
G = God
M = Måttlig
O = Otillfredsställande
D = Dålig
Gonyostomum
Kiselalger
Cyanobakterier
11
12
13
14
15
16
Kommentar
Växtplanktonsamhället i Tisaren dominerades av cyanobakterier. Den totala växtplanktonbiomassan var måttligt stor i
augusti. Andelen cyanobakterier var hög och eftersom eutrofiindikatorerna var många blev TPI mycket högt. Enligt Havs- och
vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19) klassades Tisarens status till otillfredsställande efter sammanvägning av de
tre delkriterierna. Medins expertbedömning gav måttlig status med motiveringen att totalbiomassan var lägre än vid tidigare
års undersökning samt att biomassan av cyanobakterierna trots allt är ungefär detsamma som vid undersökningen 2013, då
statusen enligt bedömningsgrunderna blev måttlig.
Det fanns fem släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier, Aphanizomenon, Dolichospermum, Microcystis, Planktothrix och
Woronichinia. Detta är ett stort antal och risken för eventuellt toxiska vattenblomningar bedöms som stor. Det var dock inte
de toxiska cyanobakterierna som dominerade i i 2016 års prov utan den smala trådformiga Planktolyngbya limnetica .
Artantalet var högt och sjön klassades som nära neutral.
Alla provtagningar har tagits vid Tisarens mitt utom år 2012 då provet togs nordväst om mittpunkten.
22
Bilaga 2. Artlistor
FÖRKLARING TILL ARTLISTORNA
Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och
analysen av provet.
I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens
föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Varierar från -3 (starkaste
oligotrofiindikatorerna) till 3 (starkaste eutrofiindikatorerna)
EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med
ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds
universitet.
O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga)
miljöer
E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer
I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans
Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1 - 5 där 5 är det
högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström (1979)
Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l-1).
Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter
provvatten (i något enstaka fall anges kolonier per liter).
Biomassa. Anges i enheten mg l-1 (1 mg l-1 motsvarar en biovolym på 1 mm3 l-1).
23
Halvarsnoren, 2010 norr
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-11
Lokalkoordinater: 6613260 / 1431890 (RT90)
Nivå: 0-6 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Åsa Garberg
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN
Woronichinia sp. - ELENKIN
Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm)
Nostocales
Dolichospermum spp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al.
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Pyrenomonadales (Chroomonas sp./Rhodomonas sp.)
Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN
Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN
Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE
Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST
Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY
Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./Pedinella sp.)
BACILLARIOPHYTA (kiselalger)
Coscinodiscophyceae
Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN
Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES
Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Cyclotella sp. (<10 µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON
Stephanodiscus sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD
Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER
Bacillariophyceae
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW
Bacillariophyceae (50-100 µm) - HAECKEL
Bacillariophyceae (100-200 µm) - HAECKEL
CHLOROPHYTA (grönalger)
Botryococcus sp. - KÜTZING
Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID.
Koliella sp. - HINDÁK
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Oocystis sp. - BRAUN
Scenedesmus sp. - MEYEN
Chlamydomonadales - F.E.FRITSCH, obestämd elliptisk cell (2 gissel)
Chlorophyta obestämda klotformiga
ÖVRIGA
Chrysochromulina parva - LACKEY
Elakatothrix sp. - WILLE
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
* = räknade som kolonier
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
I
Frekv.
EG (1 - 5)
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
-2
I
E
5
1
2
4213
6
283
0,011
0,0001
0,0003
2
I
1
4
0,001
-1
I
I
I
I
I
2
1
2
3
2
9
2
12
78
21
0,002
0,004
0,001
0,006
0,003
I
I
O
2
1
2
7
2
4
0,002
0,001
0,002
O
O
I
2
1
1
2
5
2
2
12
0,001
0,0004
0,002
0,002
I
I
I
I
E
I
O
1
2
2
2
1
1
2
1
4
21
7
5
4
2
4
2
0,001
0,013
0,002
0,002
0,0001
0,002
0,0001
0,0001
I
I
I
2
2
2
3
1
0,4
0,011
0,001
0,001
I
2
1
1
2
2
1
2
2
0,2
2
2
12
4
7
7
19
0,001
0,00002
0,00002
0,001
0,0002
0,0003
0,001
0,001
3
2
2
4
2
46
5
4
120
14
0,001
0,0002
0,004
0,025
0,001
-3
-1
-2
-2
-2
2
*
O
I
E
-2
I
Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 %
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
24
Biom.
mg/l
Kullasjön
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-22
Lokalkoordinater: 6542973 / 1490293 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Ina Bloch
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanothece sp. - NÄGELI
Chroococcus aphanocapsoides - SKUJA
Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI
Chroococcus sp. (>10 µm) - NÄGELI
Cyanocatena imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN
Cyanodictyon filiforme - KOMÁREK & KOMÁRKOVÁ-LEG.
Cyanodictyon planctonicum - MEYER
Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA
Snowella lacustris - (CHODAT) KOMAREK & HINDÁK
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Nostocales
Aphanizomenon gracile - (LEMMERMANN) LEMMERMANN
Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA
Dolichospermum cf. macrosporum - (KLEB.) WACKLIN et al.
Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al.
Dolichospermum sp. böjd (annan) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al.
Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al.
Oscillatoriales
Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB.
Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
Pseudanabaena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK
Romeria sp. - KOCZWARA
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Pyrenomonadales (Chroomonas sp./Rhodomonas sp.)
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN
Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Chrysococcus sp. - KLEBS
Dinobryon divergens - IMHOF
Dinobryon sp. - EHRENBERG
Epipyxis sp. - EHRENBERG
Mallomonas caudata - IWANOFF
Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY
Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./Pedinella sp.)
Stichogloea sp. - CHODAT
Synura sp. - EHRENBERG
Uroglena sp. - EHRENBERG
Chrysophyceae obestämda monader (10-20 µm)
BACILLARIOPHYTA (kiselalger)
Coscinodiscophyceae
Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN
Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES
Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES
Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD
Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER
Bacillariophyceae
Asterionella formosa - HASSALL
Fragilaria crotonensis - KITTON
Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING
Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT
Bacillariophyceae (50-100 µm) - HAECKEL (stjärnformig koloni)
Artlistan för Kullasjön fortsätter på nästa sida.
25
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
I
Frekv.
EG (1 - 5)
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
Biom.
mg/l
E
E
I
E
I
E
5
2
2
2
2
1
1
2
1
2
3
3
2
2
2
3
E
E
E
I
I
I
4
2
3
2
2
2
127469
1494
3
3
2
E
E
E
4
2
2
2
184132
2382
66559
I
I
I
I
3
2
3
3
139
1
189
265
0,084
0,002
0,008
0,011
I
I
2
2
1
38
0,042
0,006
I
I
I
3
2
1
2
2
2
2
2
1
2
2
151
1
13
50
2
25
113
38
8
101
50
0,026
0,0002
0,003
0,003
0,011
0,017
0,025
0,005
0,002
0,006
0,029
I
I
I
I
I
I
O
2
2
1
2
3
2
2
25
202
88
38
139
50
63
0,004
0,047
0,035
0,007
0,191
0,002
0,005
I
I
I
3
2
1
3
3
52
18
2
5
6
0,032
0,005
0,008
0,018
0,012
O
3
3
3
-3
-2
I
I
I
I
2
2
I
401659
15504
239
25
756
1424
2017
252
504
267
1,028
0,099
0,049
0,019
0,001
0,002
0,006
0,015
0,004
0,006
1609
983
142
18
0,865
0,014
0,276
0,031
0,029
0,003
1109
0,293
0,005
0,189
0,003
Fortsättning Kullasjön:
Kullasjön
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-22
Lokalkoordinater: 6542973 / 1490293 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Ina Bloch
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
I
EUGLENOPHYCEAE (ögonalger)
Phacus longicauda - (EHRENBERG) DUJARDIN
Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG
Euglenales
CHLOROPHYTA (grönalger)
Ankistrodesmus fusiformis - CORDA
Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT
Ankyra sp. - FOTT
Botryococcus braunii - KÜTZING
Chlamydomonas-typ
Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID.
Franceia ovalis - (FRANCÉ) LEMMERM.
Golenkinia radiata - (CHODAT) KORSHIKOV
Lagerheimia sp. - CHODAT
Micractinium pusillum - FRESENIUS
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Monoraphidium cf. griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG.
Pediastrum duplex - MEYEN
Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD
Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH
Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD
Tetraëdron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG
Treubaria setigera - (ARCHER) G. M. SMITH
Ulotrichales obestämd kolonibildande art
Chlorophyta obestämda klotformiga
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
RAPHIDOPHYCEAE
Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING
ÖVRIGA
Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN
Chrysochromulina parva - LACKEY
Elakatothrix gelatinosa - WILLE
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Monomastix sp. - SCHERFFEL
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
* = räknade som kolonier
3
3
3
*
2
2
Frekv.
EG (1 - 5)
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
Biom.
mg/l
E
E
2
2
2
2
76
25
0,023
0,095
0,028
I
I
I
I
I
2
2
1
2
2
1
1
1
1
1
2
1
1
2
1
1
1
2
2
3
25
50
13
2
25
13
13
13
13
101
101
13
0,3
25
13
13
13
38
50
176
0,001
0,001
0,0001
0,016
0,007
0,001
0,002
0,008
0,002
0,002
0,006
0,001
0,032
0,009
0,004
0,010
0,004
0,004
0,003
0,041
E
E
E
O
*
*
-2
3
2
*
2
E
E
1
I
2
25
0,003
O
3
14
0,124
2
4
2
2
2
3
2
25
1034
126
63
113
139
101
0,004
0,020
0,002
0,020
0,003
0,001
0,006
E
O
-2
I
Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 %
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
26
S Asplången
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-23
Lokalkoordinater: 6515260 / 1439395 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Ina Bloch
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanocapsa sp. - NÄGELI
Merismopedia sp. - MEYEN
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Nostocales
Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT
Dolichospermum sp. böjd (annan) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al.
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Pyrenomonadales (Chroomonas sp./Rhodomonas sp.)
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS
Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN
Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN
Peridinium cf. bipes - STEIN
Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN
Peridinium sp. - EHRENBERG
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK
Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE
Chrysococcus sp. - KLEBS
Chrysosphaerella longispina - LAUTERBORN
Dinobryon bavaricum - IMHOF
Dinobryon borgei - IMHOF
Dinobryon cf. crenulatum - W: & G.S. WEST
Dinobryon divergens - IMHOF
Dinobryon sp. - EHRENBERG
Kephyrion sp. - PASCHER
Mallomonas akrokomos - RUTTNER
Mallomonas caudata - IWANOFF
Mallomonas spp. (20-30 µm) - PERTY
Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./Pedinella sp.)
Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI
Stichogloea sp. - CHODAT
Synura sp. - EHRENBERG
Chrysophyceae (5-10 µm)
Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm)
Chrysophyceae obestämda monader (10-20 µm)
BACILLARIOPHYTA (kiselalger)
Coscinodiscophyceae
Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER
Bacillariophyceae
Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW
CHLOROPHYTA (grönalger)
Botryococcus sp. - KÜTZING
*
Chlamydomonas-typ
Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID.
Dictyosphaerium sp. - NÄGELI
Koliella sp. - HINDÁK
Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD
*
Scenedesmus sp. - MEYEN
Artlista för S Asplången fortsätter på nästa sida.
27
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
I
3
2
2
-3
-1
-2
-2
-2
-2
-3
-2
-2
Frekv.
EG (1 - 5)
Antal*10³
celler/l
Biom.
mg/l
E
2
2
2
I
I
1
1
I
I
I
2
2
3
32
19
76
0,014
0,002
0,004
I
I
I
I
O
I
2
2
2
2
2
1
2
25
19
1
19
0,3
0,048
0,004
0,006
0,024
0,015
0,007
2
2
3
2
2
2
1
2
1
1
2
2
2
3
2
2
2
2
3
3
44
13
82
50
23
63
6
14
6
6
19
1
13
69
25
19
28
19
132
239
0,004
0,001
0,004
0,011
0,002
0,002
0,001
0,002
0,001
0,0003
0,001
0,003
0,013
0,011
0,002
0,003
0,007
0,009
0,053
0,111
O
2
25
0,001
O
I
1
2
2
10
0,002
0,012
I
I
2
2
1
1
1
1
2
1
13
6
151
6
6
50
0,011
0,001
0,00002
0,008
0,0001
0,002
0,003
O
I
O
O
I
O
I
I
I
I
I
I
I
I
I
2
Längd*10³
µm/l
O
E
819
328
537
0,001
0,0002
0,011
76
0,001
0,005
158
Fortsättning S Asplången:
S Asplången
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-23
Lokalkoordinater: 6515260 / 1439395 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Ina Bloch
Arter
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
I
RAPHIDOPHYCEAE
Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING
ÖVRIGA
Chrysochromulina parva - LACKEY
Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Monomastix sp. - SCHERFFEL
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
* = räknade som kolonier
Frekv.
EG (1 - 5)
O
-2
I
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
3
13
0,177
4
1
2
2
3
3
643
6
25
63
328
88
0,031
0,0002
0,007
0,0004
0,007
0,013
Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 %
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
28
Biom.
mg/l
Sundsjön, södr
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-11
Lokalkoordinater: 6617100 / 1436645 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Åsa Garberg
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN
Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK
Snowella litoralis - (HÄYRÉN) KOMÁREK & HINDÁK
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm)
Nostocales
Dolichospermum cf. flos-aquae - (BRÉB. ex BORN. & FLAH.) WACK. et al.
Oscillatoriales
Planktothrix isothrix - (SKUJA) KOMÁREK & KOMÁRK.-LEGN.
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Pyrenomonadales (Chroomonas sp./Rhodomonas sp.)
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN
Gymnodinium fuscum - (EHRENBERG) STEIN
Gymnodinium helveticum - PENARD
Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN
Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN
Peridinium willei - HUITFELD-KAAS
Peridinium sp. - EHRENBERG
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE
Chrysococcus sp. - KLEBS
Chrysosphaerella longispina - LAUTERBORN
Dinobryon bavaricum - IMHOF
Dinobryon borgei - IMHOF
Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST
Dinobryon divergens - IMHOF
Mallomonas akrokomos - RUTTNER
Mallomonas sp. (20-30 µm) - PERTY
Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./Pedinella sp.)
Pseudokephyrion entzii - CONRAD
Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI
Synura sp. - EHRENBERG
Uroglena sp. - EHRENBERG
Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm)
BACILLARIOPHYTA (kiselalger)
Coscinodiscophyceae
Aulacoseira distans - (EHRENB.) SIMONSEN
Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN
Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD
Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER
Bacillariophyceae
Asterionella formosa - HASSALL
Fragilaria sp. (bandkoloni) - LYNGBYE
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW
Bacillariophyceae (50-100 µm) - HAECKEL
Artlista för Sundsjön södr fortsätter på nästa sida.
29
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
I
Frekv.
EG (1 - 5)
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
Biom.
mg/l
-2
I
I
I
E
1
2
2
1
2
198
368
212
283
530
0,0004
0,001
0,002
0,010
0,001
2
E
1
18
0,003
1
I
1
I
I
I
2
2
3
25
28
103
0,005
0,002
0,008
I
1
2
3
1
1
1
2
0,1
0,2
2
4
2
0,1
4
0,007
0,006
0,036
0,001
0,011
0,004
0,003
1
1
2
2
1
1
2
1
1
3
2
2
1
1
3
4
4
17
1
4
4
8
2
2
53
11
7
2
31
53
0,0002
0,001
0,004
0,0001
0,0001
0,001
0,001
0,0002
0,002
0,016
0,0005
0,0005
0,001
0,002
0,003
I
I
I
O
2
2
2
2
2
2
28
14
7
7
14
11
0,040
0,002
0,001
0,009
0,0003
0,0002
I
I
I
I
2
2
4
2
8
0,5
61
12
0,003
0,0002
0,092
0,007
-3
-2
-2
-2
-2
-2
-3
-2
I
I
I
I
I
O
I
O
O
I
O
I
I
I
I
I
I
68
0,003
Fortsättning Sundsjön södr:
Sundsjön, södr
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-11
Lokalkoordinater: 6617100 / 1436645 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Åsa Garberg
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Arter
I
CHLOROPHYTA (grönalger)
Botryococcus sp. - KÜTZING
Chlamydomonas-typ
Dictyosphaerium sp. - NÄGELI
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Staurastrum longipes - (NORDSTEDT) TEILING
Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS
RAPHIDOPHYCEAE
Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING
ÖVRIGA
Chrysochromulina parva - LACKEY
Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Monomastix sp. - SCHERFFEL
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
* = räknade som kolonier
*
Frekv.
EG (1 - 5)
Längd*10³
µm/l
I
I
I
O
3
1
1
2
2
4
28
14
0,011
0,001
0,002
0,002
O
I
3
2
2
1
0,001
0,003
O
3
3
0,057
3
2
1
2
4
2
127
7
4
32
163
25
0,004
0,0001
0,001
0,001
0,033
0,002
-2
I
Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 %
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
30
Antal*10³
celler/l
Biom.
mg/l
Tisaren, Tisaren mitt
Kvantitativ växtplanktonanalys
2016-08-23
Lokalkoordinater: 6542270 / 1461480 (RT90)
Nivå: 0-2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Åsa Garberg
Arter
CYANOPHYCEAE (blågrönalger)
Chroococcales
Aphanothece cf. bachmannii - KOM:-LEGN. & CRONB.
Aphanothece sp. - NÄGELI
Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI
Cyanocatena imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN
Cyanodictyon filiforme - KOMÁREK & KOMÁRKOVÁ-LEG.
Cyanodictyon cf. planctonicum - MEYER
Cyanodictyon sp. - PASCHER
Microcystis botrys - TEILING
Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA
Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN
Radiocystis geminata - (SKUJA)
Snowella litoralis - (HÄYRÉN) KOMÁREK & HINDÁK
Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN
Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm)
Nostocales
Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA
Dolichospermum cf. lemmermannii - (RICHT.) WACKLIN et al.
Dolichospermum spp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al.
Oscillatoriales
Planktolyngbya brevicellularis - CRONBERG & KOM.
Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB.
Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK
CRYPTOPHYCEAE (rekylalger)
Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG
Katablepharis ovalis - SKUJA
Pyrenomonadales (Chroomonas sp./Rhodomonas sp.)
DINOPHYCEAE (pansarflagellater)
Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS
Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN
Gymnodinium helveticum - PENARD
Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN
Peridinium willei - HUITFELD-KAAS
CHRYSOPHYCEAE (guldalger)
Dinobryon bavaricum - IMHOF
Dinobryon divergens - IMHOF
Mallomonas caudata - IWANOFF
Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./Pedinella sp.)
Uroglena sp. - EHRENBERG
Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm)
BACILLARIOPHYTA (kiselalger)
Coscinodiscophyceae
Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN
Aulacoseira ambigua - (GRUNOW) SIMONSEN
Aulacoseira subarctica - (O. MÜLLER) HAWORTH
Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES
Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Coscinodiscophyceae (>30 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD
Bacillariophyceae
Asterionella formosa - HASSALL
Cymatopleura sp. - W. SMITH
Fragilaria crotonensis - KITTON
Fragilaria sp. (bandkoloni) - LYNGBYE
Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW
Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE
Artlista för Tisaren mitt fortsätter på nästa sida:
31
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
I
Frekv.
EG (1 - 5)
E
3
3
3
3
3
3
E
E
I
E
E
E
I
I
E
1
1
1
2
3
3
2
1
3
1
1
1
1
3
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
7140
4046
48
8330
Biom.
mg/l
53550
23800
40
1833
47
2380
1309
140
45220
0,007
0,005
0,014
0,011
0,260
0,079
0,030
0,004
0,138
0,006
0,016
0,010
0,005
0,051
227
47
0,006
0,006
0,006
109457
3
1
2
E
I
I
1
2
1
417
3
3
2
E
E
E
3
4
1
67499
218915
233
I
I
I
2
2
3
83
59
440
0,016
0,004
0,036
I
I
I
I
I
1
3
2
2
1
0,3
6
1
59
0,3
0,005
0,204
0,005
0,015
0,010
O
I
I
2
2
1
3
2
1
10
4
12
155
24
12
0,001
0,001
0,039
0,023
0,001
0,002
I
I
I
I
I
I
I
2
1
1
1
1
1
2
1
24
24
60
12
12
1
0,0004
0,014
0,037
0,031
0,001
0,015
0,007
I
E
I
I
I
1
1
2
2
1
2
1
0,3
11
30
4
1
0,001
0,008
0,005
0,014
0,001
0,002
2
-3
I
1
1
2
0,234
0,574
0,003
Fortsättning Tisaren mitt:
Tisaren, Tisaren mitt
Kvantitativ växtplanktonanalys
2015-08-19
Lokalkoordinater: 6542270 / 1461480 (RT90)
Nivå: 0 - 2 m
Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv.
Det. Åsa Garberg
Arter
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
oni a I
CHLOROPHYTA (grönalger)
Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT
Botryococcus sp. - KÜTZING
Desmodesmus cf. denticulatus - (LAGERHEIM) AN, FRIEDL & E. HEGEWALD
Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD
Lacunastrum gracillimum - (W.WEST & G.S.WEST) H. Mc MANUS
Lemmermannia komarekii - (HINDÁK) BOCK & KRIENITZ in BOCK et al.
Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG.
Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG.
Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ
Monoraphidium mirabile - (W. & G.S. WEST) PANKOW
Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ
Pediastrum duplex - MEYEN
Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI
Scenedesmus sp. - MEYEN
Volvocales, obestämd klotformig cell (2 gissel)
Chlorophyta obestämda klotformiga
CONJUGATOPHYCEAE (konjugater)
Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER
Closterium sp. - NITSCH ex RALFS
Mougeotia sp. - C. AGARDH
Staurastrum cf. longipes - (NORDSTEDT) TEILING
ÖVRIGA
Chrysochromulina sp. - LACKEY
Goniochloris sp. - GEITLER
Gyromitus cordiformis - SKUJA
Monomastix sp. - SCHERFFEL
Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm)
Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm)
* = räknade som kolonier
*
*
2
*
*
Frekv.
EG (1 - 5)
I
I
E
E
E
E
I
O
I
1
3
3
I
E
E
E
1
I
I
O
O
-2
Längd*10³
µm/l
Antal*10³
celler/l
Biom.
mg/l
2
2
1
1
2
2
1
2
1
1
1
2
1
1
1
1
69
3
34
23
1
183
23
91
23
23
365
5
1
46
8
23
0,002
0,005
0,006
0,001
0,007
0,001
0,0002
0,005
0,0004
0,0002
0,035
0,097
0,005
0,0003
0,010
0,004
2
1
2
1
3
1
24
11
0,0004
0,003
0,011
0,006
2
1
1
2
4
2
365
11
11
114
1553
160
0,012
0,001
0,009
0,003
0,028
0,012
Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 %
Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid
laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg
godkänt annat.
32
Bilaga 3. Fältprotokoll
Halvarsnoren, 2010 norr
18 Örebro
Hällefors
SE661326-143189
6602310 / 1433760
Vattenområdesuppgifter
Sjönamn:
Halvarsnoren
Lokalnummer:
Lokalnamn:
2010 norr
Huvudflodområde:
108 Göta älv
Län:
Kommun:
Stationens EU-id:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
Provtagningsuppgifter
Datum:
2016-08-11
Tid på dygnet:
10:30
Provtagare: Mikael Nyberg Och Friedrike Ermold
Organisation: Länsstyrelsen i Örebro
Syfte:
Regional miljöövervakning, RMÖ
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Märkning av lokal:
Väderlek:
Ytvattentemperatur (°C):
Språngskikt (j/n):
Språngskiktets läge (m):
Siktdjup m vattenkik. (m):
Vattenkemi (j/n):
38
klart
klart
oligotrof
Djuphål i sjöns norra ände
Klart svag nordlig vind
6613260 / 1431890 (RT90)
17,1
ja
9
2,4
ja
Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Håvdiameter (cm):
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
15
20
Djupinterval (m):
0-6
Maskstorlek (µm):
Kvantitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Rambergrör
Antal profiler:
5
Typ av hämtare:
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
4
Djupintervall (m):
0-6
Övrigt
Siktdjup taget utan vattenkikare
33
nej
Kullasjön
Vattenområdesuppgifter
Sjönamn:
Kullasjön
Lokalnummer:
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
65 Nyköpingsån
Län:
Kommun:
Stationens EU-id:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
Provtagningsuppgifter
Datum:
2016-08-22
Tid på dygnet:
12:00
Provtagare: Mikael Nyberg Och Friedrike Ermold
Organisation: Länsstyrelsen i Örebro
Syfte:
Regional miljöövervakning, RMÖ
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Märkning av lokal:
Väderlek:
Ytvattentemperatur (°C):
Språngskikt (j/n):
Språngskiktets läge (m):
Siktdjup m vattenkik. (m):
Vattenkemi (j/n):
4
grumligt
färgat
mesotrof
Söder om kärleksudden
Växlande molnighet vindstilla
18 Örebro
Örebro
SE654297-149029
6543480 / 1490830
6542973 / 1490293 (RT90)
15,5
nej
1,1
ja
Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Håvdiameter (cm):
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
15
20
Djupinterval (m):
0-2
Maskstorlek (µm):
Kvantitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Rambergrör
Antal profiler:
Typ av hämtare:
5
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
4
Djupintervall (m):
0-2
Övrigt
Siktdjup taget utan vattenkikare
34
nej
S Asplången
Vattenområdesuppgifter
Sjönamn:
S Asplången
Lokalnummer:
Lokalnamn:
Huvudflodområde:
67 Motala ström
Län:
Kommun:
Stationens EU-id:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
Provtagningsuppgifter
Datum:
2016-08-23
Tid på dygnet:
14:10
Provtagare: Mikael Nyberg Och Friedrike Ermold
Organisation: Länsstyrelsen i Örebro
Syfte:
Regional miljöövervakning, RMÖ
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Märkning av lokal:
Väderlek:
18 Örebro
Askersund
SE651526-143940
6516360 / 1439780
6515260 / 1439395 (RT90)
4
Ytvattentemperatur (°C):
klart
Språngskikt (j/n):
färgat
Språngskiktets läge (m):
oligotrof
Siktdjup m vattenkik. (m):
Vattenkemi (j/n):
Djuphål i mitten av sjön
Växlande molninghet svag sydlig vind
19
nej
2,5
ja
Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Håvdiameter (cm):
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
15
20
Djupinterval (m):
0-2
Maskstorlek (µm):
Kvantitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Rambergrör
Antal profiler:
Typ av hämtare:
5
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
4
Djupintervall (m):
0-2
Övrigt
Siktdjup taget utan vattenkikare
35
nej
Sundsjön, södr
Vattenområdesuppgifter
Sjönamn:
Sundsjön
Lokalnummer:
Lokalnamn:
södr
Huvudflodområde:
108 Göta älv
Län:
Kommun:
Stationens EU-id:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
Provtagningsuppgifter
Datum:
2016-08-11
Tid på dygnet:
14:00
Provtagare: Mikael Nyberg Och Friedrike Ermold
Organisation: Länsstyrelsen i Örebro
Syfte:
Regional miljöövervakning, RMÖ
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Märkning av lokal:
Väderlek:
Ytvattentemperatur (°C):
Språngskikt (j/n):
Språngskiktets läge (m):
Siktdjup m vattenkik. (m):
Vattenkemi (j/n):
17
klart
klart
oligotrof
djuphål i mitten av sjön
klart svag nordvästlig vind
18 Örebro
Hällefors
SE661710-143665
6619190 / 1435780
6617100 / 1436645 (RT90)
16,8
ja
4
1,8
ja
Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Håvdiameter (cm):
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
15
20
Djupinterval (m):
0-2
Maskstorlek (µm):
Kvantitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Rambergrör
Antal profiler:
Typ av hämtare:
5
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
4
Djupintervall (m):
0-2
Övrigt
Siktdjup taget utan vattenkikare
36
nej
Tisaren, Tisaren mitt
Vattenområdesuppgifter
Sjönamn:
Tisaren
Lokalnummer:
Lokalnamn:
Tisaren mitt
Huvudflodområde:
65 Nyköpingsån
Län:
Kommun:
Stationens EU-id:
Vattenkoordinater:
Lokalkoordinater:
Provtagningsuppgifter
Datum:
2016-08-23
Tid på dygnet:
11:00
Provtagare: Mikael Nyberg Och Friedrike Ermold
Organisation: Länsstyrelsen i Örebro
Syfte:
Regional miljöövervakning, RMÖ
Lokaluppgifter
Djup provplatsen (m):
Grumlighet:
Vattenfärg:
Trofinivå:
Märkning av lokal:
Väderlek:
18 Örebro
Askersund, Hallsberg
SE654227-146148
6543330 / 1466230
6542270 / 1461480 (RT90)
5
Ytvattentemperatur (°C):
grumligt
Språngskikt (j/n):
klart
Språngskiktets läge (m):
mesotrof
Siktdjup m vattenkik. (m):
Vattenkemi (j/n):
I mitten av sjön
Växlande molnighet svag västlig vind
17,6
nej
1,1
ja
Kvalitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Håvdiameter (cm):
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
15
20
Djupinterval (m):
0-2
Maskstorlek (µm):
Kvantitativ metod: SS-EN15204:2006 + NVVs ”Handledning för miljöövervakning”
Rambergrör
Antal profiler:
Typ av hämtare:
5
Konserveringsmetod :
Sur Lugol
Uppdelning av profil i separata prov (j/n):
Provflaska:
1
2
3
4
Djupintervall (m):
0-2
Övrigt
Siktdjup taget utan vattenkikare
37
nej
38
Länsstyrelsen i Örebro län
Stortorget 22, 701 86 Örebro
010-224 80 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/orebro