Gävle Kommun
Kort bakgrund till projektet
SKL Sveriges kommuner och landsting
Doberman- sevicedesignföretag
Projektgrupper från nio kommuner
Varför tänka nytt?
Samhället ställs inför nya utmaningar
 Att involvera brukarna är en
förutsättning för att tillhandahålla den
service som brukarna faktisk vill ha och
behöver
 Internationella erfarenheter har visat på
positiva effekter av radikala förändringar
 Se brukare, elever och klienter som
aktiv medskapare istället för passiv
mottagare av tjänster

Varför tjänstedesign?







Förstå brukarens verkliga behov
Tydligt sätt att visualisera komplexa
problem
Inga misslyckanden. Man testar, ändrar
och testar igen
Designmetoder uppmuntrar till att göra fel
tidigt i processen, då felen fortfarande är
enkla att rätta till
Det ger energi och är lustfyllt
Allas kompetens tas tillvara
Ökar delaktighet och legitimitet hos de vi är
till för
Tjänstedesign är en ansats,
vars hörnstenar är:
Brukarinvolvering
 Sammansatta team
 Prototyparbete

Förra projektet, prototyp –
Föräldrakommunikation med film




Skolan ska kommunicera direkt med
föräldrar via film
Filmerna visar hur det går för eleven
i skolan och vad eleven arbetar med
Skolan ger familjerna surfplattor för
att de ska kunna se filmerna
På detta sätt engageras föräldrarna i
vad som händer deras barn i skolan
Från medverkan till inflytande…..
Pågående projekt / ”prototyp”:
 ”Medborgardialog” i Sätra , Andersberg
och på Nordost som syftar till att
föräldrar ska få en större delaktighet i
sina barns skolgång och övrigt
samhällsliv

Medborgardialog

Planerade och återkommande möten med
föräldrar (söndag em.)
Olika teman som:
Socialtjänstens, skolans och polisens
uppdrag.
Dialog med civilsamhället och
föreningsliv. Ex. IK Sätra, Gefle IF,
GGIK, Rapatac
Gästriklands IF ( ledarutbildning).
Kommunens kultur och fritidsutbud.
Fritidsgårdar.
Dialog med religiösa samfund som svenska
kyrkan och moskén i Gävle.
Föräldravandringar
Dagligen på eftermiddagar och kvällar i
bostadsområdet (Sätra)
 Föräldramedverkan i skolan (Lilla Sätra)
 Kvällsvandringar har startats igång i
Andersberg.
 Deltagande föräldrar har fått utbildning
via BIG

Läxläsning
I Sätra erbjuds regelbunden läxhjälp på
Paletten. Detta sker i nära samarbete
med skolan och olika studieförbund.
 I Andersberg finns motsvarande
erbjudande sedan en tid.
 På Nordost kan man få läxhjälp på
Rapatac

Samlingslokaler
I Sätra är Paletten en samlingspunkt och
arena för samverkan.
 I Andersberg används lokalen
”mötesplatsen” i Andersbergs centrum
 På Nordost sker mötena i Rapatacs
lokaler

Farhågor

Hur kan projektet bidra till en ökad
integration och att människor upplever
sig som en naturlig del i närsamhället?
Att inte aktiviteterna bidrar till en ökad
segregation och känsla av utanförskap.
Framgångsfaktorer:








Regelbundenheten. Aktiviteterna är planerade och
återkommande och oftast på en fast plats.
Tillgängligheten. Söndag em. har visat sig vara en tid
då de flesta kan medverka.
Uppsökande arbete. Vi har tidigare haft svårt att nå
denna målgrupp med våra traditionella metoder.
Föräldrarnas förmåga att ta ansvar.
Att alla aktiviteter är öppna för alla människor i
bostadsområdet.
Skapandet av relationer till närsamhället.
Föräldrarnas initiativ tas tillvara.
Att se gruppen som en resurs.
Nya projektidén
Arbete med skolfrånvarande elever, s.k.
hemmasittare.
 Arbete på gymnasienivå gentemot
ungdomar som avbryter sina studier, s.k.
”drop-outs”
