1. No category

Professor Mats Fridlund
Version 1.0
1 (5)
Institutionen för maskinteknik
Aalto-universitetet
Otakaari 4, Rum K1-225
[email protected]
Ofärdsårens motståndskamps teknik-, vetenskaps- och mediahistoria
MEC-E9998 Teknikens och industrialiseringens historia kurs med varierande innehåll L, V (3-6 sp)
Vårterminen 2016/17
Ansvarslärare: Mats Fridlund
Undervisningsperiod: III
Tid & plats: Måndag & Onsdag kl. 14-16, Byggarplatsen 4, R002/264a, Rum R4
Kursens status: Maskinteknik, Advanced Studies’
Kursnivå: Magisterstudier
Bedömningsskala: 0-5
Tilläggsinformation: Kursens tema varieras.
Undervisingsspråk: Svenska
Form: Föreläsningar, diskussionsseminarier & projektarbete
Examination: Närvaro och bedömning av uppgifter/uppsats
Deltagandebegrönsningar: Max 20
INNEHÅLL: Våren 2017 behandlar kursen vilken roll vetenskap, teknik och media spelade i den
politiska autonomikampen under de finska ofärdsåren 1898-1905. Inledningsvis diskuteras hur
teknopolitik, politisk motståndskamp, terrorism och transnationell teknologiöverföring kan förstås
och definieras såväl som den finska industrins och teknologins ställning vid 1890-talets slut vilket
följs av diskussionsseminarier och föreläsningar fokuserade på diverse aspekter av finsk
vetenskaps-, teknik- och mediahistoria som den påverkar finsk motståndskamp och terrorism fram
till 1905; betydelsen av vetenskapsmän, ingenjörer och läkare i motståndsrörelsen; vardagens
materialiteter och publika manifestationer av passivt motstånd som den finska paviljongen på
Parisutställningen 1900; underjordisk litteratur, press och tryckerier; vapen- och
sprängämnesteknologier användning i det aktiva motståndet av ryska och finska revolutionärer och
terrorister som Eugen Schauman; vapensmuggling och den finska revolutionen 1905; såväl som
motståndskampens teknikpolitiska arv för den finska frihetskampen.
MÅLSÄTTNING: Efter kursen kommer studenten att ha kunskap om ett särskilt ämnesområde
inom den finska teknikens och industrialiseringens historia och vara i stånd att kritiskt beskriva och
värdera historiska exempel på teknisk och industriell förändring och dess beroende av och
kopplingar till samhälleliga förändringar. Målsättningen är att ge en djupare historisk, samtida och
framtida förståelse av teknisk och industriell förändrings påverkan på politisk och kulturell
utveckling.
UNDERVISNINGSMETOD: En 90 min seminarie/föreläsningslektion 2 ggr i veckan samt inlämnande av
skriftliga uppgifter och muntliga presentationer
KURSLITTERATUR: Se nedan under schema.
2 (5)
VITSORDSBESTÄMMELSE:
Studentens slutliga vitsord (0-5) kommer att baseras på det följande poängsystemet:
3 ECTS-kurs
0-450 poäng
451-600 poäng
601-700 poäng
701-800 poäng
801-900 poäng
901poäng
5 ECTS-kurs
0-750 poäng
751-949 poäng
950-1100 poäng
1101-1349 poäng
1350-1499 poäng
1500poäng
Vitsord
0
1
2
3
4
5
Diskussionseminarier
200-800 poäng (närvaro vid seminarium + ett inlämnat frågesätt=200 poäng)
Muntlig presentationer 50 or 200 poäng för vardera presentationen
Poster 50, 300 eller 500 poäng (presentationen kan endast höja uppsatsens preliminära poäng)
-
-
Seminariedeltagande för att möjliggöra ett aktivt deltagande skall studenten före varje klass
skicka in tre analytiska – icke-triviala - frågor på texterna för klassen. Varje fråga måste vara på
en olik text och innehålla minst ett citat (med sidangivelse) från texten. Tillsammans ska de tre
frågorna vara på 300±20% ord. Totalt kan 4 frågeset om tre frågor skickas in.
Syftet med frågorna är
(a) att demonstrera att du har läst texterna, samt
(b) att ge bidrag till seminariediskussionen.
Frågorna måste postas i Discussion Board på kursens moodlesida seminariedagen senast
måndagmorgon kl. 9:00 (5 timmar innan klassen möts).
Aktivt deltagande innebär att komma till klassen väl förberedd och redo att diskutera
texterna aktivt och kritiskt. De inskickade frågorna och klassdeltagande kommer att bokföras
efter varje klass för att markera att kraven uppfyllts.
Varje avklarat diskussionsseminarium och frågeset tilldelas med 200 poäng med ett
maximum av 800 poäng om du deltar i alla seminarier.
Om du missat ett seminarium men vill tillräknas poängen kan du skicka in en
kompensationsuppgift i efterhand bestående av dina frågor (300 ord) samt referat av tre av
texterna för denna lektion om vardera 300 ord ±20%, dvs totalt ca 1.200 ord och maila dem till
mig.
-
Muntliga presentationer. Den första muntliga presentationen ska vara på en teknik eller materialitet
från listan nedan. Mer detaljerade instruktioner kommer att lämnas ut vid det andra klasstillfället.
Presentationen ska vara på svenska och vara i form av en pecha kucha 20x20 som tar 6 min och 40
sekunder..
Den andra muntliga presentationen ska redovisa förekomsten 1896-1906 av en teknik eller materialitet
från listan nedan i finska tidningar tillgängliga på Digi – Finlands nationalbiblioteks nationella samlingar
digi.kansalliskirjasto.fi Mer detaljerade instruktioner kommer att lämnas ut vid den tredje lektionen.
Presentationen ska vara på svenska och vara max 10 min.
Presentationer som inte är tillräckligt förberedda eller som inte följer instruktionerna ger 50 poäng..
Alla presentationer som är någorlunda väl förberedda och presenterade och följer instruktionerna ges
200 poäng vardera.
-
Poster. Posterpresentationen ska vara om ett ämne relaterat till kursens innehåll – förslagsvis
en fortsättning på de muntliga presentationerna – och måste vara godkänt i förväg av kursens
lärare (Fridlund). Uppsatsen skall skrivas på svenska och vara på 1.500±20% ord och skall
skickas in före kl. 17:00 torsdagen 2 februari.
Poster som kommer in för sent eller som inte följer instruktionerna kommer att tilldelas 50
poäng.
3 (5)
Efter att postern har inlämnats kommer den att tilldelas en preliminär poäng på 50, 300 eller
500 poäng vilken kan komma att justeras beroende på presentationen på så vis att en låg
poäng kan höjas ett steg - till 300 eller 500 poäng – av en god presentation men en hög poäng
kan ej sänkas av en dålig presentation.
Listas på presentationsämnen:
En materialitets internationella biografi:
Dess uppfinning, innovation och internationella spridning utanför Finland innan 1900-talet
I presentationen besvara (åtminstone) frågorna: Vem, vad, när, hur & varför?
Det vill säga, vem uppfann och utvecklade materialiteten, vad är den och vad gör den (funktion),
när uppfanns den och när fick den sitt stlörre internationella genomslag, hur skedde uppfinningen
och utvecklingen av den och varför utvecklades den.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
Frimärket
Vykortet
Postiljonsuniformen
Järnvägen
Lotsbåten
Ångpassagerarfärjan
Gatskylten
Winchestergeväret
Vetterli-geväret
Revolvern
Automatpistolen
Telegrafen
Elektriskt gatljus
Dynamiten
Kameran
Hektografen
Atlasen
Tryckpressen
Den illustrerade tidskriften
Litografin
Skrivmaskinen
Dagstidningen
Veckotidningen
Tryckpressen
Censurbläcket – svårt ämne
Porträttfotografiet
Visitkortet
Sorgdräkten
Teaterhuset
Dirigentpinnen – svårt ämne
Den historiska tablån
Romanen
Porträttbysten
Statyn
4 (5)
SCHEMA MED PRELIMINÄR LITTERATUR
Vecka 1: 8.9 Introduktion: motståndskampens transnationella teknikpolitik.
Frivillig bakgrundslitteratur:
Mats Fridlund, ”Motståndets materialitet: oppositionella ting, tekniker och kroppar under Finlands
ofärdsår”, i Thomas Kaiserfeld & Nina Wormbs, red. Med varm hand (Stockholm: KTH, 2015),
53-86.
Matti Klinge, Kejsartiden, vol. 3, Finlands historia (Helsingfors: Schildt, 1996), 250-88, 353-73.
Osmo Jussila, ”Finland som storfurstendöme 1809-1917”, i Osmo Jussila, Seppo Hentilä & Jukka
Nevakivi, Finlands politiska historia 1809-2009 (Helsingfors: Schildts, 2009), 85-113.
Zacharias Topelius, Leo Mechelin, et al., red. Finland i 19de seklet: Framstäldt i ord och bild af
finska skriftställare och konstnärer (Stockholm: 1893), urval. (Källtext)
Vecka 2: SEMINARIE 1: 9.1 Kampen om infrasystemen: civila protester mot ryska reformer
1.1 Tuomo Polvinen, Riket och gränsmarken: N.I. Bobrikov Finlands generalguvernör 1898-1904
(Borgå: Söderström & Co Förlags AB, 1988), 175-79, 185-216, 311-17.
1.2 Gunnar Gamle, Ord till Finlands medborgare och medborgarinnor i anledning af frimärksminnestaflan 1901 (Helsingfors: Aksel Paul, 1901), 3-23. (Källtext)
1.3a Gunnar Landtman, Studenter under Finlands kampår 1898–1909 (Helsingfors: Svenska
Litteratursällskapet i Finland, 1940), 40-92. (Källtext)
1.3b Sami Suodenjoki, ”Whistleblowing from Below: Finnish Rural Inhabitants’ Letters to the
Imperial Power at the Turn of the Twentieth Century”, i: Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund
& Susanne Haugen, red., Vernacular Literacies: Past, Present and Future (Umeå: Umeå
University & Royal Skyttean Society, 2014), 279-93.
1.3c Elisabeth Stubb, ”Finland i 19de seklet: Etableringen av en nationsbild”, Historisk Tidskrift för
Finland 92 (2007):3, 368-87.
Vecka 3: SEMINARIE 2: 16.1 Ofärdsårens politiska litteratur: underjordiska tidningar &
underkjolar
2.1 Kerstin Kåll, När Fan tog Bofinken: Den illegala pressen i Finland 1900–1905 (Stockholm:
Ordfronts förlag, 1992), 20-56.
2.2 Helena Westermarck, ”Kvinnokagalen: Ett återfunnet manuskript med förord och kommentarer
av Alexandra Ramsay”, Historiska och litteraturhistoriska studier 72 (1997),147-174.
2.3a Theodor Homén, urval av universitetstrelaterade politiska pamfletter & flygblad, (1899-1904) (Källtext)
2.3b Fria Ord, Nyländska Posten & Veckans Nyheter, urval (1901-03). (Källtext)
2.3c Konni Zilliacus, “Smugglingstrafik i allt större skala”, i idem, Från ofärdstid och oroliga år: Politiska
minnen, vol. I (Helsingfors: Söderström & Co Förlagsaktiebolag, 1919), 71-105. (Källtext)
Vecka 4: SEMINARIE 3: 23.1 8. Finska bomber & belgiska pistoler: aktivt motstånd & terrorism
3.1 Seppo Zetterberg, Fem skott i senaten: Eugen Schaumans liv och dåd (Keuru: Holger Schildts
Förlag, 1986), 235-57, 338-39.
3.2 Alma Söderhjelm, ”Det aktiva motståndspartiet”, i Med lagen och svärdet: Kring svenska studenters
insats i finländsk politik 1899-1919 (Helsingfors: Söderström & Co Förlagsaktiebolag, 1919), 33-85.
3.3a Konni Zilliacus, Det revolutionära Ryssland: en skildring af den revolutionära rörelsens i Ryssland
uppkomst och utveckling, 2:a uppl. (1902; Stockholm: K. B. Boström, 1903), 3-8, 66-98; idem,
Supplement till Det revolutionära Ryssland (Stockholm: K. B. Boström, 1903), 1-3. (Källtext)
3.3b Lennart Hohenthal, Mina relationer till Eugen Schauman: Utdrag ur Lennart Hohenthals
anteckningar (Helsingfors: Söderström & Co Förlagsaktiebolag, 1925), 11-47. (Källtext)
3.3c Konni Zilliacus, “Ett attentat och en attentator”, Bonniers Månadshäften (1913):5, 382-89. (Källtext)
Vecka 5: SEMINARIE 4: 30.1 I gevär!: Grafton-affären, väpnat massuppror & finska revolutionen
4.1 Seppo Zetterberg, “Till vapen!”, i idem, Fem skott I senaten, 196-212, 336-37.
4.2 Michael Futrell, ”’John Graftons’ resa”, i idem, Underjordiskt i Norden: Episoder från ryska
revolutionära transporter och förbindelser genom Skandinavien och Finland 1863–1917 (Stockholm:
Bonniers, 1963), 67-85.
4.3a Konni Zilliacus, ”Ångyacht’en ’Cysne’ och dess äventyr: En av mina hågkomster från de
oroliga tiderna, då Ryssland fick en ’konstitution’”, Från brytningstider: Minnen och
erfarenheter, N.S. (1921), 7-24. (Källtext)
4.3b Arvid Mörne, ”Från unga år”, Från brytningstider: Minnen och erfarenheter, N.S. (1921), 39-63.
(Källtext)
5 (5)
Vecka 5: 1.2
11. Det teknikpolitiska arvet: Efterskörd & bildandet av Finland
Frivillig läsning:
K-G Olin, Grafton-affären (1993; Jakobstad: Olimex, 2011), 213-34, 257-75.
Eva Ahl & Michaela Bränn, ”Kulten kring Eugen Schauman – Den nyländska Schaumankulten”, i Eva Ahl
& Michaela Bränn, red. 1904 (Helsingfors: Nylands Nation, 2004), 114-38.
Rafael Koskimies, ”Det ryska förtryckets inflytande på kulturlivet”, i Päiviö Tommila, red. Finlands
ofärdsår: 1899-1917 : Historiska uppsatser, (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1963), 202-218.
Tor Hedberg, ”Andra akten”, i: idem, Johan Ulfstjerna: Skådespel i fem akter (Stockholm: Albert
Bonniers förlag, 1907), 33-64. (Källtext)
Marcus Lindholm, ”Lotsverkets förryskning – myt och verklighet”, Sjöhistorisk tidskrift för Åland 7/199495 (1995), 105-123.
Torsdag 2 Feb
Fredag 3 Feb. kl. 13.00:
Poster skall inskickas innan kl. 17:00
Preliminärt uppsatsbetyg meddelas
Vecka 6: Måndag 6 februari Posterpresentations & avslutning
SCHEMA
Datum
Vecka
Klass
M 2 Jan
1
LEK0: Introduktion: Motståndskampens teknikpolitik
O 4 Jan
1
LEK1: Kampen om infrasystemen
M 9 Jan
2
SEM1: Kampen om infrasystemen
11 Jan
2
LEK2: Ofärdsårens politiska litteratur: underjordiska tidningar & underkjolar
M 16 Jan
3
SEM2: Ofärdsårens politiska litteratur: underjordiska tidningar & underkjolar
18 Jan
3
LEK3: Finska bomber & belgiska pistoler: aktivt motstånd & terrorism 1903-06
PRES1: En materialitets internationella innovationshistoria
M 23 Jan
4
SEM3: Finska bomber & belgiska pistoler: aktivt motstånd & terrorism 1903-06
25 Jan
4
LEK4: I gevär!: Grafton-affären, den finska revolutionen & väpnat massuppror
PRES2: En materialitets finska mediahistoria
M 30 Jan
5
SEM4: I gevär!: Grafton-affären, den finska revolutionen & väpnat massuppror
1 Feb
To 2 Feb
Fr 3 Feb
5
LEK5: Det teknikpolitiska arvet: Efterskörd & bildandet av Finland
Poster skall inskickas innan kl. 17:00
Preliminärt posterbetyg meddelas
M 6 Feb
6
Posterpresentation & avslutning