Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
STRATEGI OCH BUDGET 2017 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Planeringsförutsättningar Mål, strategier, åtaganden Ekonomisk ram Planer Kvalitet och utvärdering 1 Strategi och budget 2017, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1. Förord 1.1 Vision Haninge ska vara en attraktiv och inkluderande kommun som drivs av viljan att alltid bli bättre. Här ska personer med olika bakgrund och ambitioner ges möjlighet att utvecklas och förverkliga sina drömmar. I Haninge ska företag växa och människor finna bostad, arbete och livskvalitet. Vi ska bygga ett långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön för att ge trygghet till kommande generationer. Barn och unga i Haninge ska ha framtidstro och förberedas för framgångsrika liv. Vi ska vara en kommun där varje individ känner trygghet genom livets alla skeden. Omsorgen ska vara både nära och närvarande genom att medborgarna är delaktiga. I Haninge ska vi bygga ett samhälle där vi ser, stödjer och tar hand om våra medmänniskor efter var och ens behov. 1.2 Vår värdegrund All verksamhet som bedrivs i Haninge kommun vilar på en tydlig värdegrund. Värdegrunden säkerställs genom att varje medarbetare vet vad Haninge kommun står för. Haninge kommuns värdegrund är att: Verksamheten präglas av långsiktigt hållbar utveckling med fokus på människa och samhälle. Ständigt arbeta för medborgarna samt förbättra och utveckla verksamheten utifrån uppdraget med ansvar för helheten. Bemöta våra medborgare med professionalitet och respekt. Värna om kommunens resurser genom god ekonomisk hushållning där medarbetaren utgör vår viktigaste tillgång. 1.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Kunskap skapar trygghet och den ger möjlighet att ifrågasätta samt kritiskt granska den information och de utmaningar vi ställs inför. Haninge värnar det livslånga lärandet och möjligheter till utbildning ska finnas genom hela livet. Gymnasieskolorna i Haninge kommun ska hålla hög kvalitet, motsvara elevernas förväntningar och förbereda inför såväl vidare studier som arbetsmarknadens krav och framtida behov. Gymnasieutbildning har blivit allt viktigare för att en ung människa ska kunna göra sig gällande på arbetsmarknaden. Att minska avhoppen från gymnasiet ska därför prioriteras. 2 Haninges gymnasieskolor ska fortsätta arbeta för ett gott mottagande av nyanlända elever. Inom gymnasieskolan finns behov av att aktivt arbeta med simkunnighet, särskilt inom språkintroduktionsprogrammet. Vi fortsätter att satsa på vuxenutbildningen. Särskilt viktigt är att möta behoven inom bristyrken. Vid sidan av de reguljära gymnasieutbildningarna utvecklas bristyrkesutbildningar för att möta upp arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Anders Nordlund (S) Ordförande gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 3 2. KF – mål, indikatorer och informationsmått Målområde Välmående kommuninvånare 1. God folkhälsa Nämndens strategi 2017 1.1 Att förbättra elevhälsan avseende alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Indikator Titel Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 KF Andel elever som inte använder ANDT gymnasiet åk 2 Mål 2018 35% KF informationsmått: God psykisk hälsa gymnasiet åk 2 1.2 Utveckla kvalitén och likvärdigheten inom elevhälsan. GVN indikator: Årlig kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser EMI och elevhälsans psykologiska insatser läsåret 2015/16. 1.3 Arbeta strategiskt tillsammans med koststrategen för att öka lägstanivån på skolmaten. GVN indikator: Andel skolrestauranger som uppfyller kostpolicyns checklista. 1.4 UNGSAM grupper ska finnas vid gymnasieskolorna i Haninge kommun. GVN indikator: Andel berörda skolor som har UNGSAM grupp. 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet Nämndens strategi 2017 2.1 Öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete. 2.2 Skolorna utarbetar tillsammans med personal och elever en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med skollagens krav. GVN indikator Trygghet och trivsel gymnasiet årskurs 2, Andel elever som känner sig trygga, årskurs 2. 2.3 Skolorna ska i vardagen arbeta med elevinflytande GVN indikator Inflytande och delaktighet gymnasiet årskurs 2, ”Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt i min skola.” Inflytande och delaktighet Centrum Vux, ”Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen.” Inflytande och delaktighet SFI, ”Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna.” 4 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Nämndens strategi 2017 3.1 Att säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. 3.2 Säkerställa att särskilt utsatta ungdomar kommer i skola eller i arbete. Målområde Utveckling 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Nämndens strategi 2017 4.1 Alla ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier. KF Resultatindikator: Andel 16 – 20 åringar som varken arbetar eller studerar. 4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att alla elevers resultat förbättras. 4.3 Regelbunden uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder. Indikator Titel Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018 KF Andel med gymnasieexamen inom tre år (%) Informationsmått Titel KF Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, gymnasiet åk 2 KF Grundläggande vuxenutbildning; andel (%) godkända.* KF Svenska för invandrare (SFI); andel godkända KF Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%) Utfall 2014 Utfall 2015 50% Utfall 2016 52% Utfall 2017 36% *Definition Skolverket: Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs. KF Informationsmått: Andel med examensbevis från gymnasiet. 4.4 Alla elever ska uppleva arbetsro. GVN indikator Andel elever som upplever arbetsro/studiero i skolan, Centrum Vux, ” Det är arbetsro på mina lektioner”. Andel elever som upplever arbetsro/studiero i skolan SFI, ” Det är arbetsro i klassrummet.” 5 5. Meningsfull fritid Nämndens strategi 2017 5.1 Utreda hur simundervisning kan erbjudas de gymnasieelever som har otillräckliga simkunskaper. 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning Nämndens strategi 2017 6.1 Arbeta för att fristående aktörer ska ha rätt förutsättningar för att verka och vilja etablera sig i Haninge. 6.2 Systematisera och fördjupa samarbetet med fristående aktörer. Målområde Attraktiv närmiljö 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Nämndens strategi 2017 7.1 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde. Indikator Titel Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018 50% KF Andel ekologiska inköp (kommun) 7.2 Att synliggöra Barnkonventionen inom nämndens ansvarsområde. 8. Nya bostäder i bra lägen Nämndens strategi 2017 8.1 Attraktiva gymnasieskolor med brett programutbud. 8.2 God tillgång till vuxenutbildning. 9. Hög tillgänglighet Nämndens strategi 2017 9.1 Säkerställa att alla barn/ elever har god fysisk tillgänglighet till skolans lokaler. 6 Målområde Effektivitet, kvalitet och service 10. Ordning och reda på ekonomin Nämndens strategi 2017 10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans. 10.2 Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal. 10.3 Arbeta med avtalsnöjdhet. Indikator Titel Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018 KF Avtalstrohet KF Avvikelse mot budget (budgetföljsamhet) KF Årets resultat som andel av skatt och generella statsbidrag 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster Nämndens strategi 2017 11.1 Frågeställare ska få direkt svar på enkel fråga per telefon. (KSF) 11.2 Frågeställare ska få svar på e-post till kommunen inom två dagar. (KSF) Indikator Titel KF Andel som får direkt svar på enkel fråga (telefon) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018 56% 7 12. En attraktiv arbetsgivare Nämndens strategi 2017 12.1 Skolorna ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Indikator Titel Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018 KF Frisknärvaro KF Hållbart medarbetarengagemang (HME) KF Sjukfrånvaro KF Uppdrag och utredningar GFN 1 Tid för simundervisning (KOFN, GVN) I samarbete med kultur- och fritidsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden säkerställa att det finns tillräckligt med tider för simundervisning för Haninges skolelever. GVN 1 Elever bättre förberedda för arbetsmarknaden (även KS) Utveckla samarbetet mellan utbildningsförvaltningen, näringsliv och arbetsförmedling i syfte att bättre förbereda elever för arbetsmarknaden. GVN 2 Utreda kommungemensam arbetsmarknadsdag Utreda möjligheter för en kommungemensam arbetsmarknadsdag för gymnasieelever. GVN 3 Utveckla snabbspårsutbildningar (även KS) GVN ska tillsammans med kommunstyrelsen utveckla snabbspårsutbildningar inom bristyrkesområden. 8 3. Ekonomiska ramar 2017 - 2018 – Förutsättningar och bakgrund Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har för 2017 tilldelats en ram på 417 000 tkr (2016: 387 000 tkr). Ramen för 2017 innebär en ökning med 30 000 tkr vilket motsvarar en ökning med 7,8 procent. Nämndens tilldelade ram ska täcka pris-, löne- och volymförändringar. Nämnden ska prioritera att minska avhoppen från gymnasiet och arbeta aktivt med simkunnighet, särskilt inom språkintroduktionsprogrammet. Kommunfullmäktige har avsatt 7 000 tkr till att utveckla snabbspårsutbildningar för att möta upp arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Kommunfullmäktige uttrycker att ett nära samarbete med näringsliv, högskolor och universitet i regionen krävs för en vital och konkurrenskraftig kommun. 3.1 Driftbudget 2017 Nämndens budget återspeglar bland annat utbildningsförvaltningens fördelning av insatser mellan grund- och förskolenämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, då förvaltningens centrala arbete utförs till förmån för båda skolnämnderna. Tabellen nedan visar fördelningen av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftbudget. Tabell 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens driftbudget 2017 Verksamhet, tkr Budget 2017 Eleversättningar till gymnasieskolor 306 357 Tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan och gymnasiet 14 997 Skolskjutsar 1 499 Centrum Vux 44 567 Navigatorcentrum 9 429 Central förvaltning 7 020 IT-infrastrukturkostnader 9 731 Hyreshöjning nya Fredrik 12 400 Introduktionsprogrammen (KF 2014-12-08, §196), EVI 1 500 Snabbspårsutbildning 7 000 Nämndreserv 2 500 Summa 417 000 Budget 2016 295 548 14 148 1 414 42 992 7 795 5 438 9 465 6 200 1 500 0 2 500 387 000 3.1.1 Eleversättningar till gymnasieutbildning I budgeten har 306 357 tkr avsatts för eleversättningar till gymnasieskolan. Hela detta belopp utgör ersättning till utförare och dessa utgår i regel i enlighet med den i Stockholms län gemensamma prislistan för gymnasiet. Uppräkningen i den gemensamma prislistan på nationella program motsvarar i genomsnitt 1,8 procent och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har tagit hänsyn till kommunernas ekonomiska förutsättningar. Strukturtillägget är uppräknat med 3,22 procent och nämnden avser tillämpa det nya gemensamma priset för modersmålsundervisning, som för Haninge kommun innebär en ökning med 36,9 procent jämfört med 2016 års prisnivå. 9 Programersättningen för introduktionsprogrammen som kommunen själv styr över är däremot uppräknade med 3,0 procent, utom programinriktat individuellt val, som följer utvecklingen av motsvarande nationellt program som inriktningen är knuten till. Tillämpningen av 3,0 procent grundar sig i Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos på prisförändring inom kommunal verksamhet. Den genomsnittliga volymökningen av elever på årsbasis, med maj 2016 som utgångspunkt, beräknas bli 3,0 procent. Totalantalet Haningeelever i gymnasiet och gymnasiesärskolan beräknas uppgå till drygt 3 000 elever, vilket även var fallet inför budgetåret 2016. Det faktiska antalet på vårterminen 2016 blev dock lägre än budgeterat, vilket förklarar varför skillnaden mellan förra årets budget och nästa års budget inte är större. 3.1.2 Tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Tilläggsbelopp betalas ut för alla elever i gymnasiesärskolan och beloppet varierar beroende på hur allvarlig elevens funktionsnedsättning är. Tilläggsbelopp i vanliga gymnasiet betalas ut till elever med mycket stort behov av särskilt stöd efter ansökan och behovsprövning. Denna verksamhet är svår att budgetera eftersom små förändringar i volym kan orsaka stora förändringar i utbetalat belopp. Inför budgetåret 2016 baserade central stödavdelning den beräknade ramen på verkligt utbetalda tilläggsbelopp under det gångna läsåret. Hänsyn togs till de elever i grundskolans årskurs 9 under det gångna läsåret 2014/15, som utgör referensunderlag för de som beräknas söka till gymnasiet under höstterminen 2016. Inför 2017 har istället en generell uppräkning gjorts med 3,0 procent motsvarande SKL:s prisprognos, plus 3,0 procent motsvarande den beräknade generella volymförändringen. Ramen för tilläggsbelopp till gymnasiesärskolan är fastställd till 10 976 tkr, medan ramen för tilläggsbelopp till vanliga gymnasieskolan blir 4 021 tkr, varav 643 tkr avser skolkostnader för personer som är placerade hos Statens institutionsstyrelse. Tilläggsbeloppen bedöms och handläggs av central stödavdelning, som även administrerar utbetalningar av tilläggsbelopp till respektive skola. Här finns även personalkostnader för skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare i gymnasiesärskolan, skolläkare, medicinsk ledning av skolhälsovården, centrum för mottagning av nyanlända och viss administration. Kostnaden för denna verksamhet får inför 2017 en ram på 4 452 tkr, vilket är en ökning jämfört med föregående år. I tabell 1 ingår dessa kostnader i raden för central förvaltning. Ökningen förklaras dels av en uppdaterad fördelningsnyckel av kostnader mellan grund- och förskolenämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, som inneburit en liten kostnadsökning för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Vidare fick grund- och förskolenämnden del av statsbidrag för nyanlända under 2016 för att finansiera två tjänster på centrum för mottagande av nyanlända. Inför år 2017 kommer dessa två tjänster ingå i ordinarie ram och delas mellan nämnderna som alla andra delade kostnader, vilket också bidrar till en kostnadsökning för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden jämfört med det budgeterade beloppet för 2016. 10 Den totala ramen för tilläggsbelopp och verksamhetskostnader inom central stödavdelning summerar till 19 450 tkr. 3.1.3 Skolskjutsar Ramen för skolskjutsar är uppräknad med 3,0 procent vilket motsvarar SKL:s prisprognos och ytterligare 3 procent motsvarande volymökning av elevantalet. Både pris- och volymförändringar är svåra att beräkna för en liten grupp individer med olika behov, olika körsträckor beroende på var bostaden är förlagd och för färd till en icke-obligatorisk skolform. En generell uppräkning är därför bästa estimat. 3.1.4 Centrum Vux Centrum Vux ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen, svenska för invandrare (SFI) och särvux. Inför 2017 görs två förändringar i Centrum Vux ram. Dels flyttas ram motsvarande två tjänster för studie- och yrkesvägledare från Centrum Vux till Navigatorcentrum och dels sker en ramökning för den beräknade ökningen av SFI-elever med anledning av den ökning av flyktingar som inleddes under hösten 2015. Att ökningen av SFI-elever sker med så lång eftersläpning beror på att SFI endast medges individer som beviljats uppehållstillstånd. Med en uppräkning för generella prisförändringar på 3,0 procent blir verksamhetens ram 48 513 tkr inför 2017. Ett administrationsavdrag på 3 946 tkr görs från den tilldelade ramen, för att täcka centrala kostnader på utbildningsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen, vilket betyder att nettoramen blir 44 567 tkr. Det administrativa avdraget ökar jämfört med 2016 för Centrum Vux, framför allt för att fördelningsnyckeln mellan gymnasiet och vuxenutbildningen uppdaterats baserat på elevantal. 3.1.5 Navigatorcentrum Navigatorcentrums verksamhet består av det kommunala aktivitetsansvaret för 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar och av studie- och yrkesvägledning för grund- och gymnasieskolan. Under 2016 har ytterligare ett steg tagits i den organisatoriska flytten av studie- och yrkesvägledare från skolorna till Navigatorcentrum, i och med att två tjänster har flyttats från Centrum Vux till Navigatorcentrum, vilket ökar Navigatorcentrums ram. För alla skolformer som genomgått den organisatoriska flytten gäller fortfarande att den praktiska verksamheten bedrivs bland eleverna ute på skolorna, men de anställda studie- och yrkesvägledarna leds av Navigatorcentrum. Hela verksamheten får en ram på 11 232 tkr inför 2017, varav 1 803 tkr finansieras av grund- och förskolenämnden för studie- och yrkesvägledning. Kvar för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att finansiera återstår 9 429 tkr som dels tas från nämndens ram och dels ingår i uttaget av det administrativa avdraget som de kommunala gymnasieskolorna finansierar. I den tilldelade ramen ingår även en beräknad ökning av SFI-samordning i takt med att antalet SFI-elever förväntas öka. 11 3.1.6 Central förvaltning – myndighetsutövning och centrala overhead-kostnader för egen verksamhet I denna verksamhet ingår kostnader som är kopplade till nämndens myndighetsansvar och ansvaret för att bedriva egen skolverksamhet. Skillnaden mellan de båda ansvaren kan enkelt beskrivas som att det första handlar om att administrera den demokratiska process och de kommunala skyldigheter som är förknippade med utbildning. Det andra handlar om administrativa kostnader för att bedriva skolor som tillhandahåller studieplatser för de elever som söker sig dit. Den största delen av kostnaderna av det andra slaget finns naturligtvis på plats på skolan, men en del centrala resurser delar alla skolorna på och därför ska de hållas isär från de centrala myndighetskostnaderna. Skulle Haninge välja att inte bedriva egen gymnasieskola längre, skulle kostnader av det andra slaget också försvinna, medan myndighetskostnaderna fortfarande skulle vara kvar. De totala uppgifter som den centrala förvaltningen har är: Nämndstöd, nämndarvoden och möteskostnader Initiering av nämndärenden Underlag/tjänsteskrivelser för beslut och yttranden Uppföljning och utvärdering Utveckling av bidragsbelopp för ett effektivt resursutnyttjande Verka för ett varierat och allsidigt utbud med hög kvalitet som tillgodoser föräldrars och elevers önskemål Systemförvaltning och systemutveckling Information och kommunikation om verksamheten till elever, föräldrar och anordnare Utbetalning av bidragsbelopp till samtliga anordnare samt fakturering av avgifter Service gentemot allmänhet och myndigheter Aktivt samarbete med olika aktörer lokalt, regionalt och nationellt Det är endast kostnader för myndighetsansvaret som finansieras genom att nämndens ram tas i anspråk medan overheadkostnader för egen verksamhet finansieras genom ett avdrag på den elevpeng som betalas ut till skolorna. I tabellen ovan visas endast kostnader som påverkar nämndens ram, det vill säga motsvarande myndighetsansvaret, och de är budgeterade till 16 751 tkr och då ingår verksamhetskostnader för central stödavdelning som nämndes ovan i stycket om tilläggsbelopp och som har ökat jämfört med 2016. Andra myndighetskostnader som ökar är SLkort till elever, där Landstinget signalerar en prishöjning utöver den beräknade volymökningen, och en förstärkning av central utredare. Kommunfullmäktige uppmanar nämnden till ett aktivt arbete med simkunnighet i Mål och budget 2017 – 2018. Nämnden planerar att ge förvaltningen utredningsuppdrag, varav ökad simkunnighet och lovskola är två exempel. Hos central förvaltning har därför medel på 1 000 tkr reserverats för genomförande av olika verksamhetsstödjande projekt. Som en separat rad visas budgeterad kostnad för den del av kommunens kostnader avseende ITinfrastruktur som belastar gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Denna kostnad samlas upp 12 centralt och merparten fördelas vidare till verksamheterna som en del av det administrativa avdraget. Eftersom Haninge kommun betalar elevpeng för elever som är folkbokförda i Haninge, betalar Haninge kommun indirekt även centrala overheadkostnader för dessa elever via eleversättningarna. Resonemanget kring centrala overheadkostnader kan dras till sin ytterlighet genom att säga att ifall de försvann från centralt håll, skulle skolorna tvingas utföra motsvarande uppgifter själva för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Kostnader som finansieras via det administrativa avdraget från elevpengen uppgår till 23 213 tkr. Centrum Vux blir belastad 3 946 tkr av detta medan återstående del på 19 267 tkr bekostas av kommunens två gymnasieskolor. Som nämnts ovan har fördelningsnyckeln mellan Centrum Vux och gymnasieskolorna uppdaterats inför 2017, vilket inneburit att Centrum Vux andel av kostnaden ökat. Storleken på det totala administrativa avdraget har ökat något jämfört med föregående år och det beror bland annat på pris- och löneökningar. 3.1.7 Övrigt Liksom förra året har nämnden reserverat ett utrymme för att kompensera hyreshöjning i samband med att den nya skolbyggnaden för Fredrik invigs till höstterminen 2016. Den beräknade helårseffekten är 12 400 tkr och samma belopp är avsatt för att bära kostnadsökningen. Verksamheten som tidigare betecknades arbetslivsförberedande har bytt namn till En väg in – EVI. Liksom förra året avsätts 1 500 tkr för denna verksamhet. EVI bedrivs av Riksäpplet, som även får programersättning för varje elev. Kommunfullmäktige har i Mål och budget explicit angett ett belopp på 7 000 tkr för snabbspårsutbildningar, vilket nämnden naturligtvis hörsammat. Enligt Haninge kommuns ekonomistyrningsregler ska respektive nämnd se till att en central reserv finns med syfte att vid behov kunna hantera volymförändringar och oförutsägbara merkostnader. Reserven disponeras av nämnden och budgeteras till 2 500 tkr för 2017, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. 3.1.8 Riktlinjer för resultatöverföring till resultatenheter Systemet med resultatenheter och överföring av resultat mellan åren är till för att stimulera god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler. Målsättningen är att ge enheterna förutsättningar för en friare och mer långsiktig användning av resurser som inte hämmas av indelningen i kalenderår, i goda såväl som dåliga tider. Huvudregeln för enheter med underskott ett kalenderår är att de medges en återbetalningsperiod på tre år. Återbetalning sker genom månatlig debitering i enhetens resultaträkning. Huvudregeln för enheter med överskott ett kalenderår är reglerad i nämndens beslut (2015-04-20, § 32) om ett maximalt överföringsbelopp på 3,0 procent av respektive enhets bruttobudget. Överföringsbeloppet fastställs dock inte med automatik, utan kräver beslut av nämnden varje år 13 beroende på nämndens aktuella ekonomiska situation. I de fall överskott beviljas en enhet, kommer ramen finnas på förvaltningschefs kostnadsställe i redovisningssystemet. Enheterna signalerar överskottsförbrukning på sitt eget kostnadsställe via en aktivitetskod vid konteringen. Controllerenheten uppfattar signalen och bokför en motsvarande intäkt på enhetens kostnadsställe, genom att debitera förvaltningschefs kostnadsställe. Vid varje månadsbokslut får varje enhet besked om hur mycket som finns tillgodo att förbruka under återstående delen av året. En enhet som beviljats överföring av överskott ett kalenderår och går med underskott påföljande år, tillåts kvitta nya underskott mot gamla oförbrukade överföringsmedel så långt de räcker. Kvittning är även tillåtet i det omvända fallet då en enhet uppvisar underskott ett kalenderår och överskott påföljande år. I båda fallen fastställs beloppen genom beslut i nämnden. 4. Investeringsbudget 2017 och plan 2018-2019 Kommunfullmäktige har tilldelat gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden investeringsbudget 2017 - 2019 enligt nedan. Tabell 2 Gymnasie- och vuxenutbildningens investeringsbudget 2017 - 2019 Investering, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Inventarier och lokalanpassningar m m 8 000 8 000 8 000 För löpande investeringar har nämnden erhållit en ram på 8 000 tkr. Inför budgetåret 2016 infördes en ny process för enheter att äska om investeringsmedel. Samma process kommer att gälla inför 2017 och innebär att enheternas behov ska presenteras i samband med driftsbudgeteringen. Äskanden samlas in från enheterna och beviljas av förvaltningschef enligt nedanstående prioriteringsordning. Tabell 3 Specifikation av löpande investeringar 2017 - 2019 Inventarier och lokalanpassningar mm , tkr 1. Arbetsmiljö 2. Mindre ombyggnationer 3. Inventarier och utrustning Summa Budget 2017 3 000 2 000 3 000 Plan 2018 3 000 2 000 3 000 Plan 2019 3 000 2 000 3 000 8 000 8 000 8 000 Pågående investeringsprojekt följs upp i varje månadsrapport till nämnden. Omslag: Fredrika Bremergymnasiet, foto: David Bicho • Johan Alp/bildarkivet.se 136 81 Haninge tel 08-606 70 00 haninge.se
© Copyright 2024