n Wm HBESLUT Ärendet

TgK1
2016v1.1
n
HBESLUT
Wm
Inspektionen
förvárd
ochomsorg
Datum
Dnr85-30473/2016-6
2017-01-20
Stefan Roman
Eksjö kommun
Socialnämnden
575 80 EKSJÖ
Huvudman
Socialnämnden i Eksjö kommun
Ärendet
Tillsyn av ett bam- och familjeärende i Eksjö kommun
Beslut
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) konstaterar att socialnämnden
brustit i handläggningen genom att inte säkerställa barnens bästa.
IV O ställer krav på följande åtgärd:
0
Socialnämnden ska säkerställa att barnets bästa ska kommai
främsta rummet i handläggningen av ärenden som rör barn
En redovisning av de åtgärder nämnden har gjort ska ha kommit in till
IVO senast den 7 april 2017.
Om socialnänmden inte uppfyller detta krav kan IVO komma att
utfärda-ett föreläggande. Föreläggandet kan vara förenat med ett vite.
Skälen för beslutet
Socialnämnden gjorde den 29 juli 2016 en lex Sarah —anmälan efter att
nämnden fått veta att två spädbarn hade avlidit. Barnen var tvillingar
och föddes 2,5 månader för tidigt. Nämnden hade en pågående
utredning i familjen och insats i form av familj ebehandling. I sin lex
Sarah —utredning konstateradenämnden att händelsen inte rörde sig
om ett påtagligt missförhållande enligt lex Sarah. IVO bedömde att
nämnden inte utrett händelsen i tillräcklig omfattningoch beslutade
därför att granskahandläggningenav ärendet.
Inspektionen för vård och omsorg
Telefon 010-788 50 00
Box 2163
[email protected]
550 02 Jönköping
www.ivo.se
Fax
.
Org nr 202100~6537
1(8)
Inspektionenför Vårdoch omsorg
lhandläggningen
Dnr 8.5-30473/2016-6
har barnets bästa inte kommit i främsta
rummet
IVO bedömer att socialnämnden inte beaktat barnets bästa genom att
0 insatsen familjebehandling inte var realistisk i förhållande till
den kännedom som närrmden hade om föräldrarna sedan
tidigare och de orosanmälningarsom kom in från sjukvården
0 insatsen familjebehandlingbeslutades utan föregående
utredning, analys och bedömning
0 ir1teha omprövatsitt ställningstagandetill familjebehandling
trots signaler om oro för barnen
0 ' inte ha inlett utredning efter föräldrarnas ansökan om stöd den
31 mars 2016.
Av l kap 2 § socialtjänstlagen (2001153), SOLframgår att vid åtgärder
som rör barn ska barnets bästa beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder
som rör vård- eller behandlingsinsatser för barnet ska vad som är bäst
för barnet vara avgörande. Bestämmelsen svarar mot innehållet i artikel
3 i FN:s barnkonvention. Principen om barns bästa är en av
barnkonventionens grundpelare. Vid alla åtgärder som rör barn ska
barnets bästa komma i främsta rummet. En av de grundläggande
tankarna med barnkonventionen är att bam är sårbara och behöver
särskilt stöd och skydd.
Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning om
vad som är bäst för det barnet. Olika förslag till lösningar behöver
analyseras och vägas mot varandra i en beslutssituation. Vid en
intressekonflikt mellan barnet och den Vuxne måste dock barnets
2(8)
“Inspektionen för värd och omsorg
Dnr 8.5-30473/2016-6
intresse ha företräde. Att ha ett barnperspektivvid beslutsfattandet
handlar bland annat om att analysera vilka följder olika
beslutsalternativ kan få för barnet. Det innebär att en social utredning
ska innehålla en analys av vilka följder olika beslutsalternativ kan få för
det barn som är berört. Inför ett beslut eller en åtgärd ska
beslutsfattaren överväga om beslutet eller åtgärden berör barnet eller
barnen och i så fall på vilket sätt.
Insatsenfamiüebehandling var inte realistisk utzflcinden kännedom
som nämnden hade omföräldrarna
IVO anser att nämndenbrustit i att beakta barnets bästa genom att
erbjuda en insats som inte var realistisk utifrån den kännedom som
sedan tidigare fanns om föräldrarnas omsorgsförmåga samt av de
orosanmälningar om brister i omsorgsförmågan som kom från
neonatalavdelningen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping efter att
barnen fötts. Valet av insats kan inte anses uppfylla kraven på god
kvalitet i socialtjänstlagen(3kap 3 § SoL).
De omständigheter i föräldrarnas omsorgsförmåga som IVO anser är
mest allvarliga och som nämnden inte har övervägt vid val av insats är
följande:
0 Flera orosanmälningar gjordes från neonatalavdelningen om att
föräldrarna har övergett_sina barn på avdelningen trots starka
rekommendationer om att inte göra det. Föräldrarnas agerande
utgör allvarliga signaleroch kan bland annat tyda på en
anknytningsproblematik som borde övervägts vid valet av
insats.
3(8)
Inspektionen för vård och omsorg
Dnr 8.5-30473/2016-6
Mot bakgrund av den kännedom och den information som nämnden
hade om föräldrarna anser IVO att insatsen i form av familjebehandling
i öppenvård inte var realistisk och inte tog hänsyn till barnens bästa.
Detta förstärks ytterligare av att barnen är tvillingar och dessutom för
tidigt födda. Dessa omständigheter gör att barnen är i särskilt stort
behov av omsorg och skydd.
Av underlaget i tillsynen framgår att socialnämnden eftersträvade ett
samarbete och en allians med föräldrarna och såg positivt på att de
själva efterfrågade hjälp i hemmet med stöd av socialtjänsten. Det
fördes en diskussion med mamman om en placering av barnen men hon
ville ta hand om sina barn i hemmet med stöd av socialtjänsten.
Nämnden bedömde att föräldrarna utvecklades under den tid barnen var
inskrivna på neonatalavdelningen. Personalen vid socialtjänsten uppger
att insatsen familj ebehandling var väl genomtänkt. De kände sig trygga
med planeringen att föräldrarna skulle pröva att ta hand om barnen
hemma med stöd av familjebehandlingen. Trots att nämnden trodde på
insatsen fanns en parallell plan för en familjehemsplacering, om det
skulle Visa sig att föräldrarna inte klarade omsorgen om barnen. En
lämplig familj tillfrågades och en familj ehemsutredning påbörjades.
IVO anser att nämnden gick för långt i att gå föräldrarnatillrnötesmed
att själva vilja ta hand om barnen hemma med stöd. Med den kännedom
och information som nämnden hade om föräldrarnas förmåga och
barnens behov anser IVO att det var en stor risk att överlämna till
föräldrarna att själva ha ansvaret för barnen. Detta resonemang stärks
av att det funnits tveksamheter hos nänmden med insatsen eftersom det
funnits en parallell planering med en familj ehemsplacering om insatsen
familjebehandling inte skulle fungera.
Nämndenhar fattat beslut om insats utan någonföregående utredning
Genom att socialnämnden beslutade om insatsen familj ebehandling
utan föregående utredning anser IVO att barns bästa inte varit
avgörande. Om nämnden hade utrett insatsen enligt de krav som finns i
lagstiftningen och tagit hänsyn till barnens bästa, anser IV O det
sannolikt att nämnden kommit fram till en annan bedömning vid val av
insats.
Under pågående utredning beslutade nämnden den 15juni 2016 om
insatsen familj ebehandling. Insatsen beslutades utan någon föregående
utredning, analys och bedömning av vilka följder insatsen kunde få för
barnen och vilka andra insatser som skulle kunna vara lämpliga utifrån
barnens behov. Nämndenhar därmed inte uppfyllt de krav som ställs på
handläggningen i lagstiftningen. Där framgår att om det står klart att
den enskilde ansöker om eller har behov av någon insats under
utredningstiden ska även den frågan utredas och avgöras med ett
särskilt beslut i enlighet med bestämmelserna i ll kap. l § SoL. Av l
kap 2 § SoL framgår vidare att vid åtgärder som rör barn ska bamets
4(8)
Inspektionenför Vårdoch omsorg
Dnr 8.5-30473/2016-6
bästa beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller
behandlingsinsatserför barnet ska vad som är bäst för barnet vara
' avgörande.Varje beslut som rör ett barn mäste grunda sig på en
bedömning om vad som är bäst för barnet. Olika förslag till lösningar
behöver analyseras och vägas mot varandra i en beslutssituation. Som
tidigare nämnts innebär att ha ett barnperspektiv vid beslutsfattande
bland annat att analysera Vilka följder olika beslutsalternativ kan få för
barnet. En social utredning ska innehålla en analys av Vilka följder
olika beslutsalternativ kan få för det barn som är berört. Inför ett beslut
eller en åtgärd ska beslutsfattaren överväga om beslutet eller åtgärden
berör barnet och i så fall på vilket sätt.
Nämnden inledde inte utredning efter föräldrarnas ansökan
stöd
IVO anser att nämnden brustit i sin utredningsskyldighet genom att inte
inleda utredning den 31 mars 2016, då föräldrarna uttryckte att de
behövde stöd i sin föräldraroll. Om nämndeninlett en utredning på
föräldrarnas ansökan om vård hade nämnden fått en bättre bild av
föräldrarnas situation. Därigenom hade det funnits större möjligheter att
anpassainsatsernaefter barnens behov. Den informationsom framkom
om framför allt
inte utretts alls.
' '
vid träffen den 31 mars 2016,har
-
Av ll kap l § SoL framgår att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda
utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till
i nämndenskännedom och som kan föranledanågon åtgärd av nämnden.
Av dokumentationen framgår att socialtjänsten hade en kontakt med
föräldrarnaredan den 31 mars 2016.Föräldrarnavar då positiva till
stöd i form av samtal med familjebehandlare.Föräldrarnagav sitt
samtycke till att handläggaren tog en kontakt med familjebehandlarna
för att aktualiseraärendet. IVO anser att nämndenborde uppfattat
föräldrarnasvilja till stöd som en ansökan och inlett utredning.
Trots signaler om oro för barnen har nämnden inte omprövat sitt
ställningstagande till öppenvård
IVO anser att nämnden brustit i barnens bästa genom att inte ompröva
sitt ställningstagande till öppenvård, trots starka signaler om oro lqing
föräldrarnas omsorgsförmåga. Nämnden har också brustit i
handläggningen genom att inte dokumentera orosanmälningar från
neonatalavdelningen. Eftersom nämnden inte bedömt informationen
från neonatalavdelningen som orosamnälningar har heller inga
skyddsbedömningar gjorts.
Under ärendets gång har det löpande kommit in orosanmälningar och
andra signalerom föräldrarnas bristande omsorgsförmåga.Det framgår
inte att nämnden vägt in dessa uppgifter i handläggningen av ärendet.
Under perioden från den 23 maj till den 30juni 2016bedömer IVO att
det kommer in sammanlagt fyra orosamnälningar från
5(8)
Inspektionenför vård och omsorg
Dnr 8.5-30473/2016-6
neonatalavdelnjngen. De orosanmälningar som kom in den 23 maj och
30juni 2016var skriftliga.Övrigaanmälningarkomgenomkontakter
med läkare på neonatalavdelningen, men har inte dokumenterats som
orosanmälningar.Det kommer även in ett utlåtande den 9juni från
neonatalavdelningen där det framgår att föräldrarna har svårt att sätta
barnens behov framför sina egna.
Nämnden har gjort skyddsbedömning i den orosanrnälan som kom in
den 23 maj 2016. Nämnden bedömer där att det inte finns något
omedelbart behov 'av skydd eñersom barnen befinner sig på sjukhus
och vården av barnen sker tillsammansmed personal. I övrigt saknas
skyddsbedömningarkring barnens omedelbarabehov av skydd.
I orosanmälan från neonatalavdelningen den 23 maj 2016 framgår att
föräldrarna var frånvarande flera dagar i sträck. De kontrollerade inte
heller med avdelningenhur det gick för barnen. Mammanblev ombedd
att hjälpa till med mätningenmen var trött och ville fortsättaatt sova.
Hon åkte ifrån avdelningentrots informationom att barnenbehövde
henne. Pappan var inte närvarandeså mycketpå avdelningenoch
deltog inte alls i skötseln av barnen. Personalpå avdelningenvar
oroliga för hur föräldrarna skulle klara skötseln av barnen hemma när
de inte hade förmåga att hjälpa till med barnen på sjukhuset.
Av journalanteckning från den 30 maj, där socialtjänsten samtalar med
en läkare på neonatalavdelningen,framgåratt personalenpå
avdelningen fortfarande kände en stor oro för barnen. Oron rörde bland
annat att föräldrarna inte var delaktiga i barnens skötsel. Medicinskt
sett skulle barnen kunna vara med sina föräldrarmen personalenkände
inte tillit till föräldrarnasförmåga. Vid ett nytt samtal med läkare den 3
j um' 2016 framgår att mamman varit något mer delaktig i omsorgen om
barnen den senaste veckan. Men det fanns fortfarande en oro för
barnen. Mamman kunde till exempel somna hårt med barnen på magen
och det fanns frågetecken för om mamman skulle vakna om barnen
skriker.
I utlåtandet från neonatalavdelningen från den 9 juni 2016 framgår
bland annat att föräldrarna hade svårt att passa tider för bland annat
matning. De hade även svårt att sätta barnens behov före sina egna.
I en ny muntlig orosanmälan från neonatalavdelningen den 16 juni
2016 (anmälan kom skriftligt in till nämnden den 30juni) framgår att
pappan skötte vården av barnenpå sjukhuseteftersom mammanvar
hemma och var sjuk. Pappan meddelade personalen att han var tvungen
att åka hem för att ”fiXa” några saker. Trots att personalen uttryckligen
sa till pappan att han inte kunde lämnabarnen vind för våg så lämnar
han barnen och åkte hem. Barnen lämnadesutan sina vårdnadshavare
under sammanlagt 26 timmar.
6(8)
Inspektionen för vård och omsorg
Dnr 8.5-30473/2016-6
IVO bedömer att bemanningen och personalens kompetens
erfarenhet ger förutsättningar att bedriva ett arbete av god
kvalitet
och
IVO anser att nämnden under sommaren 2016 vidtog nödvändiga
åtgärder för att skapa förutsättningar för att kunna bedriva ett arbete av
god kvalitet. Bland annat tillsattes ytterligare en tjänst och en erfaren
konsult anlitades med uppgift att stödja personalen i arbetet. Trots
åtgärderna var det en ansträngd personalsituation. IVO kan inte uttala
sig om detta har påverkat handläggningen av det aktuella ärendet.
Bemanning
IVO konstaterar att planeringen av personalbemanningenunder
sommaren 2016 försvårades av sjukskrivningar av handläggare och
enhetschefnära semesterperioden.Arbetsledningenanser att
semesterplaneringen därför inte blev optimal. Situationen löstes genom
att en extra halvtidstj änst tillsattes och därutöver anställdes en konsult
under sommaren.Av 3 kap 3 § SoL framgår att insatserinom
socialtj änsten ska vara av god kvalitet. I begreppet god kvalitet inryms
bland annat att bemanningenska vara tillräcklig för att arbetetkan
bedrivas på eftfättssäkert sätt.
Huvudhandläggaren hade semester från den 23juni till den 25 juli
2016. Medhandläggaren var i tjänst under hens semester med undantag
av perioden 18juli till 22juli, då det inte fanns någon ansvarig
handläggare i ärendet. Ansvarig chef hade semester under perioden 22
juni till 21 juli 2016. Under hens semester hade biträdande socialchef
rollen som arbetsledare. Det fanns en överenskommelse med i
familj ebehandlingen att de skulle ringa till socialtjänstens
mottagningstelefon för att lämna veckorapportering eller meddela om
det inte ñlngerade i familjen.
Personalens kompetens
Huvudhandläggaren i ärendet examinerades som socionom 2012 och
har arbetat med barn och unga i Eksjö kommun sedan dess.
Medhandläggaren examinerades som socionom 2014 och har arbetat
med bam och unga inom socialtjänsten sedan hen examinerades. Hen
började i Eksjö kommun i september 2015.
Av 3 kap. 3 § SoL framgår att det ska finnas personal med lämplig
utbildning och erfarenhet för utförande av arbetsuppgifter inom
socialtjänsten. Formuleringen syftar till att framhålla hur viktigt det är
att upprätthållahög kompetens och välja personer med lämplig
bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten.
Sedan den 1juli 2014 finns det ett krav på lägsta utbildningsnivå för
personal som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som gäller barn
och ungdom. Kraven framgår av 3 kap. 3 a § SoL. Den utbildning som
7(8)
Inspektionenför vård och omsorg
_Dnr8.5-30473/2016-6
krävs är i regel socionomexamen. De uppgifter som berörs är
bedömningav om utredning ska inledas, genomförandeav utredningen
och den avslutade bedömningen av behovet av insatser eller andra
åtgärder samt uppföljning av beslutade insatser. Av tredje stycket
framgår att det är socialnämnden som ansvarar för att den handläggare
som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i andra stycket har
för uppgiften tillräcklig erfarenhet.
Stöd till personalen
Personalenanser att de får bra stöd i det dagligaarbetet av sin chef, hen _
är tillgänglig och engagerad. Under sommaren var det aktuella ärendet
inte föremål för några särskilda diskussioner _eftersominsatsen med
familj ebehandling fungerade och det kom inga rapporter som gav
anledning till oro. Personalen tycker också att de rutiner som finns för
myndighetsutövningen på enheten utgör ett bra stöd i arbetet.
Underlag
0 Dokumentation i ärendet från den 21 mars till 23 augusti 2016
Socialnämndens yttrande
Inspektionsprotokollfrån intervjumed ledningen
Inspektionsprotokoll från intervju med personal
Tjänsteanteckning efter samtal med myndighetschef
Tjänsteanteckning efter samtal med socialchef
Familjehemsutredning daterad den l juni 2016
Socialnämndenssvar på kommunicering
Ytterligare information
IV O genomförde den 9 november 2016 en inspektion av
biståndsenheten barn och unga vid socialförvaltningen i Eksjö
kommun.Vid inspektionenintervjuadessocialchef,myndighetschef 1:e
socialsekreterare och handläggarnai det aktuella ärendet.
Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Erik Kangeryd. I den
slutliga handläggningen har inspektörerna Per-Håkan Nordström och
Ingela Hansson deltagit. Inspektören Stefan Roman har varit
föredragande.
För Inspektionen för vård och o sorg
Erik Kangeryd
Stefan Ro a
8(8)