1. No category

Rapport
Saknade bitar
– en internationell enkätundersökning om
konsumenters och företags åsikter och farhågor
kring kemikaliesäkerhetsarbete
saknade bitar
Innehåll
Förvaltningsgapet4
Informationsgapet5
Hjälp på vägen finns
6
Komplett pussel
9
Agera!11
Författare: Andreas Prevodnik
Layout: Ingela Espmark
Omslagsbild:
ISBN: 978-91-558-0177-9
2
saknade bitar
Förord
För de flesta är kemikalier abstrakta, men de finns överallt i vår vardag. Kemikalier är grundämnen och naturligt
förekommande eller av människan tillverkade kemiska
föreningar. Tillverkningen av de produkter som vi konsumerar kräver hantering av kemikalier, farliga som ofarliga.
Kemikalierna blir delar av produkterna och kan påverka
vår hälsa och den omgivande miljön under produkternas
hela livscykler.
Kemikalier är en grundsten för ekonomisk tillväxt och
välfärd, men behöver förvaltas på ett hållbart vis. Tankar
kring hållbar kemikaliekontroll är relativt nya, men numera allmänt accepterade, bland annat som en del av FNs
hållbarhetsmål. Blickar vi inte så långt bak i tiden och tillåter oss generalisera lite grand, så kunde företag ofta släppa
kemikalier på marknaden utan att riskerna för hälsa och
miljö var tillräckligt utredda. Resultatet blev att vissa kemikalier som senare visade sig vara farliga, fick stor spridning i miljön och kostnaderna för detta får samhället och
drabbade individer bära. Samtidigt ledde systemet till att
kunskapsnivån för många av kemikalierna fortfarande är
mycket liten. Om vi fortsätter så, undergrävs förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och välfärd.
Att bygga hållbar kemikaliekontroll är att bygga ett
fungerande maskineri av olika förvaltningskomponenter
(lagstiftning, policyer, i lagstiftning och policyer tydligt definerat ansvar för olika aktörer, myndighetsarbete och koordinering mellan företag) och tillhörande informationsflöden (transparens, inom och utanför leverantörskedjor,
om kemikalieinnehåll i varor och komponenter för mer
komplexa varor, med mera). I dag är förvaltnings- och informationsmaskinerierna i varierande grader ofullständiga. Viktiga kugghjul saknas. I EU har vi nått relativt långt,
men utanför unionen fattas många kugghjul, inte minst i
låg- och medelinkomstländer där många av våra produkter
tillverkas.
Denna rapport grundas på en enkätundersökning som
visade konsumenters och företags oro och tankar kring
kemikaliesäkerhetsarbetet i 10 länder runt om i världen.
Den berör vanliga konsumentprodukter, arbetsmiljö och
lagstiftning. Informations- och förvaltningsgap diskuteras
och hjälpmedel för att hantera dem presenteras.
Låt oss hjälpas åt för att tillsammans få dit kugghjulen
som fattas!
Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen
3
saknade bitar
Kontrollgapet
Informationsgapet
Kemikalier är en grundsten för ekonomisk utveckling,
välfärd och hälsa, men måste förvaltas hållbart så att vi
inte skadar miljö och hälsa och därmed undergräver förutsättningarna för kemikaliernas positiva sidor för samhället. Om man generaliserar är kemikaliekontrollen i ett
globalt perspektiv otillfredsställande, vilket bland annat
tar sig uttryck i försämrad folkhälsa samt miljöförstöring
och därtill kopplade höga kostnader för samhället1. Även
om förvaltningssituationen i EU är relativt sett bättre, genom sjösättandet av REACH och dess ambitiösa ingång att
företagen innan kemikalierna släpps på marknaden måste
tillhandahålla information om miljö- och hälsoeffekter så
att riskbedömningar kan göras, så kommer det att ta lång
tid innan vi har all nödvändig information för att förhindra
negativa effekter på hälsa och miljö. Kemikalier som fanns
på EU-marknaden innan harmoniseringen genomfördes
ska omregistreras med miljö- och hälsoinformation. 31:a
maj 2018 ska registreringsprocessen vara klar. Men årliga
förbruksmängder mindre än 1 ton omfattas inte av krav på
reglering enligt REACH i dagsläget. Därför kommer kunskapsluckor att kvarstå, till exempel för kemikalier i nanoform2. I de flesta länder i världen har man inte kommit lika
långt på vägen mot hållbar kemikaliekontroll, då de grundläggande strukturerna ofta saknas, det vill säga lagar, myndigheter och finansieringssystem för kemikaliekontrollen
är inte på plats, eller kan inte genomföras och efterlevas.
Det historiska misstaget att låta företag släppa kemikalier på
marknaden, utan att tillhandahålla tillräcklig information
om hälso- och miljöeffekter, har gjort att en del kemikalier som i efterhand upptäckts är farliga har fått stor spridning i samhället och miljön, samt att kunskapsluckorna
om många kemikalier som används är stora. Kostnaderna
för skador och brister hamnar till störta delen på samhället
och i slutändan på drabbade individer, inte på företagen. En
annan aspekt av informationsgapet är icke-transparens om
kemikalier mellan aktörer inom och utanför leverantörskedjor för produkter sammansatta av olika komponenter från
olika leverantörer. Strävan efter att minska på resursanvändning, genom mer återvinning och återanvändning delas av
EU och många länder. En förutsättning för att en så kallad
cirkulär ekonomi med återvinning och återanvändning ska
fungera på ett säkert vis, är just informationsdelning mellan
dess olika aktörer, så att material och produkter avseende
kemikalieinnehållet kan hanteras korrekt och säkert genom
livscyklerna. Farliga kemikalier måste tas bort från kretsloppen och substitueras med säkrare alternativ. Säkerhets- och
produktsäkerhetsdatablad i standardiserade och internationellt harmoniserade format är en grundläggande komponent
i transparensen mellan olika aktörer, men inte alltid fullt tillräcklig. Ibland behöver aktörer i leverantörskedjor mer detaljerad information. Information om kemikaliers säkerhet för
hälsa och miljö kan inte ses som en affärshemlighet.
1 Cost of Inaction on the Sound Management of Chemicals (http://www.
unep.org/chemicalsandwaste/Portals/9/Mainstreaming/CostOfInaction/
Report_Cost_of_Inaction_Feb2013.pdf)
2 Nanoform innebär att kemikalien har mycket liten storlek
(storleksordningen 1-100 nanometer enligt definitionsförslag från EUkommissionen) och kan då ha helt nya egenskaper, och därmed miljö och
hälsoeffekter, än om kemikalien har större dimension. Läs mer i rapporten
Managing the unseen (http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/
files/dokument-media/rapporter/Rapport-Nano.pdf)
4
saknade bitar
Hjälp på vägen finns
Det finns idag flera verktyg och strategier att ta hjälp av
för att utveckla en hållbar kemikaliekontroll. Några viktiga
hjälpmedel för att hantera gapen presenteras översiktligt
nedan.
Globala kemikaliestrategin Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM)
SAICM är en i FN:s regi frivillig global policyprocess som
syftar till att all kemikaliehantering senast 2020 ska ske på
så vis att negativa effekter på hälsa och miljö minimeras. För
att detta ska kunna genomföras, har ett dokument (Overall
Orientation and Guidance for Achieving the 2020 Goal of
Sound Management of Chemicals3) med fundamentala
komponenter och åtgärder summerade i följande 11 punkter
tagits fram:
1. lagstiftning med livscykelperspektiv för kemikalier
och avfall,
2. mekanismer för tillsyn och lagefterlevnad,
3. genomförande och efterlevnad av ingångna internationella konventioner av betydelse för kemikalier
och avfall, samt arbetsmiljö, liksom frivilliga processer, däribland SAICM,
4. starka institutioner och koordinering mellan relevanta aktörer för kemikaliekontroll,
5. system för insamling och delning av data och information mellan de relevanta aktörerna, utifrån
livscykelperspektiv, liksom genomförandet av det
globalt harmoniserade märkningsystemet Globally
Harmonized System of Classification and Labelling
of Chemicals4,
6. industrins deltagande i och fastställda ansvar utifrån livscykelperspektiv i god kemikaliekontroll,
policyer och system för finansiering, liksom inkorporering av hållbar kemikaliehantering i företagens
policyer och metoder,
3 Overall Orientation and Guidance for Achieving the 2020 Goal on
Sound Management of Chemicals (http://www.saicm.org/images/saicm_
documents/iccm/ICCM4/FINALmtgdoc/Doc6/K1501995%20SAICM-ICCM46-e-FINAL.pdf)
4 Information på UNITARs hemsida (http://www.unitar.org/cwm/ghs)
7. inkorporering av hållbar hantering av kemikalier och
avfall i nationella budgetar och utvecklingsplaner för
hälsa, arbete, sociala frågor, miljö och ekonomi,
8. riskbedömning av kemikalier och riskreducering
genom bästa praxis,
9. stärkt kapacitet att hantera kemikalieolyckor, liksom institutionell förstärkning av giftupplysningscentraler,
10. övervakning av förekomst och effekter av kemikalier i miljön och organismer, samt
11. och påverkan för bättre och säkrare alternativ till
farliga kemikalier.
Guidance on Development of Legislation, Administrative
Infrastructures and Recovery of Administrative Costs
(LIRA)
LIRA5 är ett dokument med råd för hur lagstiftning och
tillsyn kan byggas, finansieras och drivas, framtagen av FN:s
miljöprogram UNEP, med stöd av svenska Kemikalieinspektionen. LIRA har prövats i några låg- och medelinkomstländer och praktiska erfarenheter inarbetats i den
nuvarande versionen. Dokumentet ger direkt stöd i arbetet
med 1-4 och 6 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemi­
kaliekontroll.
United Nations Institute for Training and Research
(UNITAR) Guidance for Preparing a National Profile to
Assess Infrastructure and Capacity Needs for Chemicals
Management (2nd edition)
Dokumentet6 innehåller råd kring inventering av existerande
system för kemikaliehantering, bedömning av deras styrkor
och svagheter, samt identifiering av ouppfyllda behov. Det
kompletterar LIRA-guiden och kan användas i förberedande
arbete inför byggandet av mer kompletta system.
5 Guidance on Development of Legislation, Administrative Infrastructures
and Recovery of Administrative Costs (http://www.unep.org/
chemicalsandwaste/Portals/9/Mainstreaming/LIRA-Country%20Workshop/
LIRA%20Guidance/LIRA_Guidance%20Report_Draft1.pdf)
6 UNITAR, Guidance for Preparing a National Profile to Assess
Infrastructure and Capacity Needs for Chemicals Management (2nd edition)
(http://www2.unitar.org/cwm/publications/inp.aspx)
5
saknade bitar
United Nations Development Programme (UNDP) Guide
For Integrating the Sound Management of Chemicals into
Development Planning
Dokumentet7 berör direkt punkten 7 av de 11 punkterna för
att uppnå hållbar kemikaliekontroll och vägleder om hur
hållbar kemikaliekontroll kan inkorporeras i nationella
utvecklingspolicyer och planer.
Food and Agriculture Organization (FAO) International
Code of Conduct on Pesticide Management
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har tagit
fram detta dokument8, vilket med livscykelperspektiv innehåller råd om bästa praxis för riskreducering i användning
av bekämpningsmedel. FAO-guiden ger också specifik vägledning till länder som ska börja bygga sin kapacitet för
kontroll av bekämpningsmedel. Dokumentet ger stöd åt 1-4,
6 och 8 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemikaliekontroll.
Globally Harmonized System of Classification and Labelling
of Chemicals (GHS)
GHS9 är ett internationellt standardiserat märkningssystem
med farokoder och faropiktogram för kemikaliers miljöoch hälsoegenskaper. Införande av GHS i nationell lagstiftning är del av punkten 5 av de 11 punkterna för att uppnå
hållbar kemikaliekontroll.
Chemicals in Products Programme (CiP)
CiP är sedan flera år tillbaka ett prioriterat policyområde i
arbetet med SAICM10. Ett dokument som sätter formerna
för hur information om kemikalier i varor (ej kemitekniska
produkter, hygienprodukter och kosmetika) ska kunna för7 UNDP, Guide for Intergrating Sound Management into Development
Planning (http://www.undp.org/content/undp/en/home/librarypage/
environment-energy/chemicals_management/Guide_for_integrating_SMC_
into_development_planning.html)
8 FAO International Code of Conduct on Pesticide Management (www.fao.
org/.../documents/Pests_Pesticides/Code/CODE_2014Sep_ENG.pdf)
9 GHS (www2.unitar.org/cwm/publications/cbl/synergy/pdf/cat3/ghs/
ghs_en.pdf)
10 Emerging policy issue chemicals in products (http://www.saicm.org/
index.php?option=com_content&view=article&id=454&Itemid=707)
6
medlas inom och utanför leverantörskedjor har tagits fram3.
Till detta dokument finns även vägledning11. De nämnda
dokumenten är ett direkt stöd för arbete med punkten 5 av
de 11 punkterna att uppnå hållbar kemikaliekontroll.
Substitution
Med kunskapen om kemikalier i varor som kommer av CiParbetet, kan företagen bedriva substitutionsarbete. Detta
innebär att byta ut farliga kemikalier, eller material med
farliga kemikalier, i produktionen till de minst farliga alternativen, eller om möjligt ofarliga eller icke-kemiska alternativ, vilket ger direkt stöd till punkterna 8 och 11 av de 11
punkterna för att uppnå hållbar kemikaliekontroll. Det
finns ett antal utmärkta hjälpmedel, såsom SIN-listan12,
PRIO13, Textile Guide14 och TEDX-listan15, för att identifiera
vilka kemikalier som bör substitueras. SIN-listan är en förteckning över kemikalier som har identifierats med klassificeringsreglerna som finns i REACH för så kallade särskilt
farliga kemikalier (Substances of Very High Concern).
Särskilt farliga kemikalier har särskilt allvarliga och ofta
irreversibla effekter på hälsa och miljö. De hamnar på
REACHs kandidatlista och får ett utfasningsdatum, alternativt måste tillståndsprövas för att få användas. SIN-listan
är en skugglista till kandidatlistan och mer omfattande, då
inskrivandet av nya kemikalier i listan inte begränsas av att
unionens 28 medlemsländer ska komma överens om vilka
kemikalier som ska godkännas för listan, såsom för kandidatlistan. PRIO är ett hjälpmedel som företag kan använda
för att identifiera kemikalier med prioriterade negativa
miljö- och hälsoegenskaper, så att rätt åtgärder kan tas för
att minska risker. Textile Guide är ett hjälpmedel för textilproducenter att identifiera farliga kemikalier i sin produktion, men principen för inventeringen kan användas för alla
11 Guidance for Stakeholders on Exchanging Chemicals in Products
Information (http://www.saicm.org/images/saicm_documents/iccm/ICCM4/
FINALmtgdoc/Doc11/K1502355%20SAICM-ICCM4-11-e.pdf)
12 SIN-listan (http://sinlist.chemsec.org/)
13 PRIO (http://www.kemi.se/prio-start)
14 Textile guide (http://textileguide.chemsec.org/)
15 TEDX-listan (http://endocrinedisruption.org/endocrine-disruption/
tedx-list-of-potential-endocrine-disruptors/chemicalsearch?action=search
&sall=1)
saknade bitar
typer av branscher. TEDX listan är en förteckning över
kemikalier som är eller misstänks vara hormonstörande.
De nämnda hjälpmedlen för substitution kan också med
fördel användas för att identifiera vilka kemikalier som bör
ingå i informationsutbyte inom och utom leverantörskedjor
i CiP-arbetet. Företagen uppmuntras att arbeta proaktivt
och gå bortom lagstadgade minimikrav för kemikalier belagda med informationsplikt. Substitutionsarbetet ger stöd
åt punkt 11 av de 11 punkterna för att uppnå hållbar kemikaliekontroll.
Miljömärkning
Företag som vill ha hjälp i substitutionsarbetet, rekommenderas att miljömärka sina produkter, om möjligt.
Miljömärkning innebär tredjepartscertificering, vilket borgar för hög trovärdighet. Miljömärkning kräver oftast informationsutbyte mellan aktörer i leverantörskedjor, vilket gynnar en kultur av ökad transparens och på sikt kan
avmystifiera företags farhågor om att byta, så kallad, företagskänslig information mellan varandra. I Sverige är, till
exempel., miljömärkningarna Bra Miljöval16, Svanen17, EUecolabel18 och GOTS19 relevanta.
16 17 18 19 Bra Miljöval (http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval)
Svanen (http://www.svanen.se/)
EU Ecolabel (http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/)
GOTS (http://www.global-standard.org/)
7
saknade bitar
Komplett maskineri
God kemikaliekontroll kommer av förvaltningssystem
och kemikalieinformation som kompletterar varandra likt
kugghjulen i ett komplett maskineri. Kemikaliekunskap i
alla länder behövs för att kunna nå de globala hållbarhetsmålen20. Tillväxt och välfärd är vad många beslutsfattare,
företag och medborgare önskar, men blir de nämnda gapen
för stora, underminerar vi förutsättningarna för hållbar
tillväxt och välfärd. Detta på grund av att olika ekosystemtjänster, det vill säga funktioner och resurser som miljön
ger oss, riskerar att försämras eller upphöra på grund av
skador från miljöfarliga kemikalier, samt att sjukvårdskostnader på grund av ohälsa från kemi-kalier leder till minskad produktivitet för såväl drabbade individer som samhället i helhet.
Figur 1: Andelen (%) kvinnor och män som i Stockholms län ansåg att de är
oroliga för farliga kemikalier i konsumentprodukter, avseende hälsa (övre
grafen) och avseende miljö (nedre grafen). Antalet tillfrågade personer i den
aktuella åldersgruppen var 300 individer och andelen kvinnor och män inom
delåldersgrupperna 15-32, 33-50 och 51-68 år var utvalda enligt metod för
”non-probability quota sampling”, för att spegla köns- och åldersstruktur
hos populationen i Stockholms län.
20 Globala hållbarhetsmålen (http://www.un.org/sustainabledevelopment/
sustainable-development-goals/)
8
Vad säger då konsumenter och företag om det, runt om i
världen? Är de oroliga?
Under 2015 genomförde Naturskyddsföreningen i samarbete med ett antal organisationer en undersökning om
konsumenters och företags åsikter kring kemikaliesäkerhetsfrågor och kemikalielagstiftning i totalt 14 städer fördelade i 10 länder. Det insamlade materialet är mycket omfattande. Här presenteras enbart några utvalda resultat. Läs
mer i rapporten Chemical Safety and Governance - an international poll of consumer and company views and concerns (www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/
dokument-media/missing_pieces.pdf?)
En överväldigande majoritet av konsumenterna i de
deltagande länderna svarade att de är oroliga över att konsumentprodukter innehåller farligakemikalier som kan påverka hälsa och miljö negativt. Se figur1 med exempel från
Stockholm. I rapporten kan ni läsa vad konsumenterna an-
saknade bitar
såg om specifika produkttyper. Detta är en tydlig signal till
företag och beslutsfattare.
I en av konsumentenkätens frågor ombads de svarande
att rangordna trovärdigheten för källan till ett påstående
att en produkt avseende kemikalieinnehållet är säker för
hälsa och miljö. I nio av de fjorton städerna fick företag
som källa lägst förtroende. Se Fig. 2 med exempel från
Stockholm. Enbart i en av de tre städer som ingick i undersökningen i Ukraina fick företag högst förtroende. Detta är
också en tydlig signal till företagen.
De flesta företag som deltog i företagsundersökningen –
åtminstone i låg- och medelinkomstländer – svarade att en
stärkt kemikalielagstiftning, både nationellt och internationellt, skulle ha en positiv påverkan på deras konkurrenskraft på den nationella marknaden och på exportmarknader. För företag i låg- och medelinkomstländer kan starkare
kemikaliekontroll skingra osäkerhet, tydliggöra företagens
ansvar och eliminera oseriösa aktörer som skapar snedvriden konkurrens på marknaden, samt hjälpa företagen att
lättare uppfylla kraven på EU-marknaden. De flesta deltagande företagen, både i EU och utanför unionen, svarade
att skärpt lagstiftning troligen skulle vara positivt för deras
produktutveckling.
Sammantaget gav undersökningen bilden av att konsumenter vill ha säkrare produkter, har lågt förtroende för
företagen avseende kemikaliesäkerhetsfrågor, samt att före­
tagen, om än inte odelat positivt, tror att skärpt kemikalie­
kontroll är positivt för dem.
Figur 2: Trovärdighetsrankning (andel svar i %) av påstående från företagsmyndigheter (övre grafen), företag (mellersta grafen), samt oberoende aktörer, såsom forskningsinstitut, miljömärkning eller icke vinstdrivande intresseorganisationer (nedre grafen). Rankningen 1 innebär högst förtroende; 3
minst. Svaren gäller för kvinnor och män i Stockholms län.
9
saknade bitar
Agera!
riktmärke, så att progressiva länder inte ska behöva
göra avkall på redan genomförd eller planerad lagstiftning kring kemikalier. Progressiva länder ska ses som
viktiga draghästar, inte bromsklotsar. Frågan är högaktuell i förhandlingarna om frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP)
mellan EU och USA, där det finns farhågor om att EU
pressas att göra avkall på sina högre ställda standarder.
Företag
Saknade kugghjul i maskineriet måste på plats!
Därför ger vi följande råd och uppmaningar.
Beslutsfattare och myndigheter
Beslutsfattare och myndigheter i EU och höginkomstländer utanför unionen bör bistå sina motsvarigheter i
låg- och medelinkomstländer med expertis och medel
till vägledning kring hur en stat kan bygga goda kemikaliekontrollsystem och finansiera dessa.
Företag uppmanas starkt att delta i Chemicals in Product-programmet. Ökad transparens kan skapa goodwill hos konsumenterna och leda till marknadsfördelar.
Samtidigt kan det bidra till att skapa en säkrare cirkulär
ekonomi.
Beslutsfattare och myndigheter främst i låg- och medelinkomstländer uppmanas att snarast påbörja genom­
förandet av de 11 fundamentala komponenter och åtgärder som antogs i samband med fjärde internationella
SAICM-konferensen för hållbar kemikaliekontroll, och
som behöver finnas på plats i ett land för att uppnå hållbar kemikaliekontroll.
Substitutera om möjligt farliga kemikalier mot ofarliga
alternativ eller metoder.
Beslutsfattare i EU uppmanas att snarast möjligt hitta
former för att påskynda riskbedömning av regi­strerade
kemikalier under REACH.
I takt med att en cirkulär ekonomi i EU-realiseras,
kommer behoven kring informationsdelning inom och
utom leverantörskedjorna att öka. Beslutsfattare i EU
uppmanas därför redan nu att fundera på hur lagstiftade krav på informationsutbyte skulle kunna utformas.
Beslutsfattare och myndigheter i EU och dess medelemsstater bör, så ofta som lämpligt och möjligt, för
sina motsvarigheter utanför unionen lyfta kemikalieförordningen REACH och andra EU-förordningar och direktiv som reglerar kemikalier som positiva exempel på
internationell harmonisering av kemikaliekontroll och
vad detta lett till i form av förbättrad kemikaliekontroll.
Internationell harmonisering av regelverk kan förbättra såväl förvaltningssystem som underlätta företagsverksamheter och handel. Det är dock mycket viktigt att harmoniseringen sker med bästa standard som
10
Se till att ni ger era kunder i en leverantörskedja säkerhetsdatablad/produktsäkerhetsdatablad och gärna
utbildning i kemikaliesäkerhetsfrågor.
Företag från EU uppmuntras att dela med sig av sina
positiva erfarenheter av hur den harmoniserade och
skärpta kemikalieförvaltningen i EU påverkat produktutveckling och konkurrenskraft. Företag utanför unionen kan behöva få farhågor kring skärpta regler skingrade, eller goda argument som de kan framföra till sina
beslutsfattare.
Konsumenter
Begär regelbundet att få veta av återförsäljare/producenter om en produkt som du tänker köpa innehåller kemikalier från kandidatlistan. Enligt artikel 33 i REACH har
du som konsument rätt att inom 45 dagar efter förfrågan
få veta om produkten innehåller dessa kemikalier i koncentrationer över 0,1% (på viktbasis). Detta påminner
företagen om vikten av informationsdelning och du kan
undvika produkter med kandidatlistans kemikalier.
Köp miljömärkta produkter! Det uppmuntrar företag
att arbete mer ambitiöst än att bara följa minimumkraven i kemikalielagstiftningen, samt stimulerar innovation.
Fråga regelbundet dina politiker vad de tänker göra
för att förbättra kemikalielagstiftningen. Detta är inte
minst relevant inför val. Ring din politiker, skriv ett
brev, eller ställ frågor offentligt på valkampanjsmöten.
Naturskyddsföreningen. Box 4625, 11691 Stockholm.
Tel 08-702 65 00. [email protected]
Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation
med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger
miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och
myndigheter såväl nationellt som ­internationellt.
Föreningen har cirka 224 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Vi står
bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval.
www.naturskyddsforeningen.se