Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL VATTENRÅD •Övervakning •Administration •Information STYRELSE • Information • Diskussion • Planering • Remisser och yttranden KANSLI ARBETSGRUPPER SERVICEORGAN KONSULTVERKSAMHET REGLERING •Biotopvård •Projektering •Information •Vattenhushållning •Information Recipientkontrollens målsättning Övervaka vattenkvaliteten ur ett ekologiskt och samhällsnyttigt perspektiv Skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder Övervaka och belägga trender Vem gör vad? MEDLEMMAR 47 st Finansiering Reviderar och fastställer SRK programmet, utför och ansvarar för screening Ansvarar för förättning, budget, genomförande, upphandling av underkonsulter och rapportering. Utför provtagning fys/kem, elfiske och viss screening Underkonsult – analys fys/kem i laboratorium Datavärd Underkonsult – analys metaller, sediment och miljögifter Underkonsult – utför provtagning bottenfauna, växtplankton och kiselalger SRK delprogram Fysikaliskt-kemiskt program Växtplankton Påväxtalger Bottenfauna sjöar och vattendrag Sedimentprovtagning (vart sjätte år) Fisk i rinnande vatten (elfiske) Screening av miljögifter Hur påverkar enskilda avlopp? Bidrar framförallt till utsläpp av näringsämnena fosfor och kväve, men även andra ämnen Många anläggningar är gamla och undermåliga = dålig eller obefintlig rening Omvandlingsområden (fritidsboende till permanentboende) ökar = ökade utsläpp Höjd VA-standard i fritidshus = ökade utsläpp Många bäckar små……..ger sammantaget en av de största enskilda källorna till näringsämnen Vattnets kretslopp Nederbörd Avdunstning och transpiration Infiltration Enskilt avlopp Källfördelning Emåns ARO (%) KVÄVE 6% FOSFOR 40% Nedfall på sjöar Läckage från skog Läckage från åker Läckage myr och övrig mark Gödselanläggningar Privata avlopp Reningsverk Bräddning och dagvatten Industrier med direkutsläpp Fiskodlingar Källfördelning Emåns ARO (ton/år) Fiskodlingar Industrier med direkutsläpp Bräddning och dagvatten Reningsverk Privata avlopp Gödselanläggningar Läckage myr och övrig mark Läckage från åker Läckage från skog Nedfall på sjöar Kväve ton/år Emåns aro naturligt utsläpp/markanvändning luftföroreningar 0 100 200 300 400 500 600 700 Fiskodlingar Industrier med direkutsläpp Bräddning och dagvatten Reningsverk Privata avlopp Gödselanläggningar Läckage myr och övrig mark Läckage från åker Läckage från skog Nedfall på sjöar Fosfor ton/år Emåns aro naturligt utsläpp/markanvändning luftföroreningar 0 2 4 6 8 10 12 Hur mycket bidrar Alseda med? Vad händer när näringsämnena ökar? © Naturvårdsverket Ökad tillförsel av fosfor/kväve Ökad produktion av fisk, växt- och djurplankton Siktdjupet minskar – gynnar snabbväxande, 1-åriga alger Internbelastning ökar Ökad sedimentation av organiskt material till bottnen epilimnion termoklin hypolimnion Ammonium och fosfat frigörs pga syrebrist Syrehalten minskar pga nedbrytning Färre fiskar och bottenfauna i hypolimnion Vad kan man göra åt problemen? • • • • • • • • Minska utsläppen Åtgärda enskilda avlopp Effektivare stallgödselhantering Våtmarker/sedimentationsdammar Skyddszoner/bevara kantzoner Minska dränering/åtgärder i diken Dagvattenrening Effektivisering av reningsverk Bra vatten är ett gemensamt ansvar – alla vattenanvändare kan och bör hjälpa till att bevara och förbättra vattenkvaliteten
© Copyright 2024