Hur påverkar enskilda avlopp
vattenkvaliteten i Emån?
Thomas Nydén
Emåförbundet
Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och
alla kan hjälpa till!
Alseda
Emåförbundets organisation
RECIPIENTKONTROLL
VATTENRÅD
•Övervakning
•Administration
•Information
STYRELSE
• Information
• Diskussion
• Planering
• Remisser och
yttranden
KANSLI
ARBETSGRUPPER
SERVICEORGAN
KONSULTVERKSAMHET
REGLERING
•Biotopvård
•Projektering
•Information
•Vattenhushållning
•Information
Recipientkontrollens målsättning
Övervaka
vattenkvaliteten ur
ett ekologiskt och
samhällsnyttigt
perspektiv
Skapa underlag
för framtida
kontroller och
åtgärder
Övervaka och
belägga
trender
Vem gör vad?
MEDLEMMAR
47 st
Finansiering
Reviderar och fastställer SRK
programmet, utför och
ansvarar för screening
Ansvarar för förättning, budget,
genomförande, upphandling av
underkonsulter och rapportering.
Utför provtagning fys/kem, elfiske
och viss screening
Underkonsult – analys
fys/kem i laboratorium
Datavärd
Underkonsult – analys
metaller, sediment och
miljögifter
Underkonsult – utför
provtagning bottenfauna,
växtplankton och kiselalger
SRK delprogram
Fysikaliskt-kemiskt
program
Växtplankton
Påväxtalger
Bottenfauna sjöar och
vattendrag
Sedimentprovtagning
(vart sjätte år)
Fisk i rinnande vatten
(elfiske)
Screening av miljögifter
Hur påverkar enskilda avlopp?
Bidrar framförallt till utsläpp av näringsämnena
fosfor och kväve, men även andra ämnen
Många anläggningar är gamla och undermåliga
= dålig eller obefintlig rening
Omvandlingsområden (fritidsboende till
permanentboende) ökar = ökade utsläpp
Höjd VA-standard i fritidshus = ökade utsläpp
Många bäckar små……..ger sammantaget en av
de största enskilda källorna till näringsämnen
Vattnets kretslopp
Nederbörd
Avdunstning och
transpiration
Infiltration
Enskilt avlopp
Källfördelning Emåns ARO (%)
KVÄVE
6%
FOSFOR
40%
Nedfall på sjöar
Läckage från skog
Läckage från åker
Läckage myr och övrig mark
Gödselanläggningar
Privata avlopp
Reningsverk
Bräddning och dagvatten
Industrier med direkutsläpp
Fiskodlingar
Källfördelning Emåns ARO (ton/år)
Fiskodlingar
Industrier med direkutsläpp
Bräddning och dagvatten
Reningsverk
Privata avlopp
Gödselanläggningar
Läckage myr och övrig mark
Läckage från åker
Läckage från skog
Nedfall på sjöar
Kväve ton/år
Emåns aro
naturligt
utsläpp/markanvändning
luftföroreningar
0
100
200
300
400
500
600
700
Fiskodlingar
Industrier med direkutsläpp
Bräddning och dagvatten
Reningsverk
Privata avlopp
Gödselanläggningar
Läckage myr och övrig mark
Läckage från åker
Läckage från skog
Nedfall på sjöar
Fosfor ton/år
Emåns aro
naturligt
utsläpp/markanvändning
luftföroreningar
0
2
4
6
8
10
12
Hur mycket bidrar Alseda med?
Vad händer när näringsämnena ökar?
© Naturvårdsverket
Ökad tillförsel av fosfor/kväve
Ökad produktion av fisk,
växt- och djurplankton
Siktdjupet minskar – gynnar
snabbväxande, 1-åriga alger
Internbelastning
ökar
Ökad sedimentation
av organiskt material
till bottnen
epilimnion
termoklin
hypolimnion
Ammonium och
fosfat frigörs pga
syrebrist
Syrehalten minskar
pga nedbrytning
Färre fiskar och
bottenfauna i
hypolimnion
Vad kan man göra åt problemen?
•
•
•
•
•
•
•
•
Minska utsläppen
Åtgärda enskilda avlopp
Effektivare stallgödselhantering
Våtmarker/sedimentationsdammar
Skyddszoner/bevara kantzoner
Minska dränering/åtgärder i diken
Dagvattenrening
Effektivisering av reningsverk
Bra vatten är ett gemensamt ansvar – alla
vattenanvändare kan och bör hjälpa till att bevara och
förbättra vattenkvaliteten