1. No category

Creating the city
Identity, memory and participation
Malmö 9–10 February 2017
Conference program
2 Creating the city Identity, memory and participation
Välkomna
Välkomna till konferensen ”Att skapa staden. Identitet, minne och delaktighet”! Vi
hoppas med denna konferens kunna förena flera perspektiv, discipliner och professioner som på olika sätt undersöker och använder sig av en historisk dimension för
att förstå stadsutveckling och samtida samhällsutmaningar. Frågor som rör makt och
identitet i relation till klass, genus och etnicitet står här i fokus, och hur dessa relationer bearbetas och visualiseras i arkiv och museer samt uttrycks rumsligt i staden.
Stadens utmaningar som segregation, ojämlikhet och exkludering kopplas i den
aktuella samhällsdebatten ofta till berättelser och föreställningar om urbanisering,
nation, minne och identitet. I detta sammanhang kan berättelser om staden vara
meningsskapande på både individuell och kollektiv nivå, och verka bevarande,
utvecklande eller utmanande av de komplexa relationer och processer som präglar
staden. Med konferensen vill vi skapa en öppen och generös plattform för att mötas
över disciplins- och professionsgränser, och belysa och problematisera hur staden –
och berättelser om staden – skapas, inte minst av oss själva genom våra olika professioner.
Konferensen samlar 90 presentationer i 30 sessioner och paneler. Även om de flesta
presentationer spänner över många ämnen, har vi ordnat dem i sessioner med olika
teman, som Berättelser om staden, Rätten till staden, Omvandling av städer, Metoder att undersöka staden, Förmedling av berättelser och Konstnärliga perspektiv. Här
finns många olika ingångar till att förstå hur en stad skapas och omskapas, och hur
olika aktörer är delaktiga i skapandet av staden. Vi tror och hoppas att konferensens breda anslag, med många spännande och angelägna presentationer och
frågeställningar, har mycket att erbjuda alla som arbetar med berättande, städer,
historia och stadsutveckling.
Fredrik Björk, Pål Brunnström, Ragnhild Claesson, Roger Johansson, Tommy Lindholm
och Per-Markku Ristilammi.
Konferensarrangörer, Institutet för Studier i Malmös historia (IMH), Malmö högskola
Preliminary program
Malmö 2017 February 9-10 3
Welcome
Welcome to the conference ‘Creating the City. Identity, Memory and Participation’!
Our hope is that this conference will connect many perspectives, disciplines and
professions which in various ways investigate and use a historic dimension to understand urban development and contemporary societal challenges. Issues concerned
with power and identity in relation to class, gender and ethnicity is in focus, and how
these relations are processed and visualised in archives and museums, and expressed in urban space.
Urban challenges as segregation, inequality and exclusion are in contemporary
debates often connected to narratives and notions of urbanisation, nation, memory
and identity. In this context, narratives of the city can be meaning making on both individual and collective levels, and work to sustain, develop or challenge the complex
relations and processes that characterises the city. With this conference, we want to
create an open and generous platform to meet across professions and disciplines,
to highlight and problematize how the city – and narratives of the city – are created,
not the least by ourselves through our various professions.
This conference gathers 90 presentations in 30 sessions and panels which altogether are very varied. Even if many presentations span over and integrate many fields,
we have ordered the presentations in sessions with different themes, as Narrating
the City, The Right to the City, Transforming the City, Methods of Inquiry, Mediations of
Narratives and Aesthetic Perspectives. Amongst the presentations, there are many different approaches to how cities are created and re-created, and problematisations
of how various actors take part. We believe and hope that the broad approach, with
many topical and exciting presentations, will be interesting for everybody who works
with narrating, cities, history and urban development.
Fredrik Björk, Pål Brunnström, Ragnhild Claesson, Roger Johansson, Tommy Lindholm
and Per-Markku Ristilammi.
Organising Committee, Institute for Studies in Malmö’s History (IMH), Malmö University
Preliminary program
4 Creating the city Identity, memory and participation
Preliminary program
Thursday February 9
10.00 Welcome
10:30 Key note lecture
Carolyn Steedman, Emeritus Professor in the University of Warwick History Department, UK.
11:30 – 12:30 Lunch
12:30 – 14:00 Sessions:
Omvandling av stad – industriområden och byggplatser
Förmedling av berättelser om staden – tillgängliggörande av arkiv och samlingar
Rätten till staden: graffiti bortom polariseringen
Narrating the city – perspectives on narrating processes and methods
Narrating the city – narratives of fear I
Narrating the city – doing and undoing collective narratives
14:15 – 15:45 Sessions:
The right to the city – contesting narratives
Arbetarlitteraturen och staden I
Heritage in the Making – Urban Transformations and Resistance I
Omvandling av stad – städer och stadsdelar
Berättelser om staden – perspektiv på metoder för berättande
Panel: Popular history and history on migration in museums
Narrating the city – narratives of fear II
16:15 – 17:45 Sessions:
Transforming memories of the city
Förmedling av berättelser om staden – stadsvandringar
Berättelser om staden – upprepande och skapande av dominerande berättelser
Arbetarlitteraturen och staden II
Heritage in the Making – Urban Transformations and Resistance II
Preliminary program
Malmö 2017 February 9-10 5
Friday February 10
9:00 – 10:30 Sessions:
Rätten till staden – makten över det urbana rummet
Narrating the city – city branding I
Aesthetics, justice and place-making
Berättelser om staden – bostad
Gröna spår i staden. Trädgårdsodling, minne och identitet
The right to the city – social movements and the right to the city and its memories I
Kulturmiljö och medborgardialoger: En diskussion om glappet mellan mål och praktik
11:00 – 12:30 Sessions:
Narrating the city – city branding II
Platskamper: staden, ungdomar och samverkan i postdemokratin
The right to the city – social movements and the right to the city and its memories II
Berättelser om staden – migration
Cities as Memory Scapes. Experiences from Eastern and Central Europe
Panel: Antikvariepraktiker och mångfaldspolicyer: att arbeta med “en mångfald av
kulturmiljöer”
12:30 – 13:30 Lunch
13:30 – 14:30 Key note lecture
Carlos Tortolero, President of the National Museum of Mexican Art in Chicago, USA
15:00 – 16:00 Closing panel
Carlos Tortolero, President of the National Museum of Mexican Art in Chicago, USA
Cath Birchall, Janneke Geene, Peoples History Museum, Manchester
Carolyn Steedman, Emeritus Professor in the University of Warwick History Department, UK.
Peter Aronsson, Professor, Linnæs University
Chair: Roger Johansson, Professor, Institute for Studies in Malmö’s History,
Malmö University
Preliminary program
6 Creating the city Identity, memory and participation
Practical information
Venue
Malmö University, building Niagara
Nordenskiöldsgatan 1, Malmö
5th and 6th floor, Elevator A, rooms: 506, 507, 510, 606, 607, 611
Introduction, keynotes and final panel: Auditorium C, ground floor.
Lunch and coffees
Lunch sandwiches and coffees will be served at level 5 (included)
The Niagara restaurant at ground floor serves lunches (at own expense)
Conference dinner
Thursday 7 pm. Malmö City gives a dinner at Malmöhus Castle (included).
Activities
A pub evening Friday and a city walk Saturday (approx. 10-12 am) are planned.
More information about this in due time.
Networking
There will be rooms available, and easy to book, for meetings and networking. We
hope you take the opportunity to use the conference as a platform for making new
connections for future collaborations. The address list at the end of the programme
will help you to get in touch with each other. If you want to book a room in advance,
please contact [email protected]
Organising committee
Fredrik Björk, [email protected]
Pål Brunnström, [email protected]
Ragnhild Claesson, [email protected]
Roger Johansson, [email protected]
Tommy Lindholm, [email protected]
Per-Markku Ristilammi, [email protected]
Preliminary program
Malmö 2017 February 9-10 7
Scientific committee
Peter Aronsson, Professor, Linnaeus University
Roger Johansson, Professor, Malmö University/IMH
Rebecka Lennartsson, Research Director, Stockholm City Museum/Stockholmia
David Ludvigsson, Associate Professor, Linköping University
Per-Markku Ristilammi, Professor, Malmö University/IMH
Cecilia Trenter, Associate Professor, Linnaeus University
Conference organiser
The Institute for Studies in Malmö History (IMH)
Malmö University, Urban Studies
Nordenskiöldsgatan 1
SE – 205 06 Malmö, Sweden
[email protected]
Contact
Email: [email protected]
Pål Brunnström: [email protected] Phone: +46 (0)707 17 13 91
Ragnhild Claesson: [email protected] Phone: +46 (0)72 249 62 23
Keynote speakers
Carolyn Steedman, Professor Emeritus at the Department of History, University of
Warwick, UK. Steedman has focused much of her research on histories of the working class in the city, and of groups and individuals who are not easily contained
in standard categories of inquiry. Steedman urges us discuss and question who
is represented in history. See for example her book An Everyday Life of the English
Working Class, and also Landscape for a Good Woman, which is more personal and
charged with pathos.
Carlos Tortolero, President at the National Museum of Mexican Art, Chicago, USA.
Tortolero and his staff at the museum keep an activist engagement for the Mexican
minority in USA, and make high quality exhibitions of Mexican culture. The museum
has a vision of art as a bridge between communities, and believe that art in education has the ability to expand minds and break down barriers while negotiating
cultural heritages.
Preliminary program
Sessionprogram
8 Creating the city Identity, memory and participation
February 9 Thursday 12:30 – 14:00
Omvandling av staden – industriområden och byggplatser
I den postindustriella staden finns områden med fabriksområden som blivit rivna,
övergivna eller fått ny användning. Dessa områden som tidigare ofta låg utanför
staden, har nu blivit centrala och åtråvärda marker. När städer expanderar görs
ofta stora omvandlingar av industriområden, med nybyggnation för bostäder och
företag, och restaurering av attraktiva industribyggnader för att skapa exklusiva
miljöer. I denna session diskuteras vad som händer med småskalig och diversifierad
industri, och hur den övergivna industrimiljön kan dokumenteras och berättas. Barns
upplevelser av att växa upp i områden med stora mångåriga omvandlingsprojekt,
diskuteras i en av presentationerna.
Gabriella Olshammar, Åldrade världar eller framtidens urbana tillgångar? En studie längs Göteborgs industriella älvstrand
Eva Dahlström Rittsél, Industriområden – fysisk struktur och funktion
Britt-Marie Börjesgård, Vem bryr sig om industrier och utmark?
Piamaria Hallberg, Barn och ungdomar dokumenterar bygget av Citybanan
Sessionsordförande: Per Möller, Lecturer, School of Arts and Communication, Malmö University
Förmedling av berättelser om staden – tillgängliggörande av arkiv och samlingar
Hur tillgängliggörs och förmedlas berättelser av staden genom arkiv och samlingar?
I denna session undersöks olika framställningar av staden, som utställningar, dokumentationer, kataloger, sökmotorer och hemsidor. Mål om mångfald och en ökad
samverkan mellan forskare, praktiker och civilsamhälle åberopas ofta, men hur uppnås det? I denna session ges exempel på försök att omsätta dessa mål i praktiken.
Självkritiska reflektioner på olika roller i samverkansprocesser diskuteras, liksom vilka
maktperspektiv som kan genomsyra olika representation av staden.
Ingrid Stigsdotter, I-Media-Cities: a new platform for research on European “city films”
Frida Starck Lindfors och Samuel Branting, Stockholmskällan – Stockholms historia i ord, ljud och
bild
Rebecka Lennartsson, Bekönade rum. Metodprojekt för en mångdimensionell historia om staden
Sessionsordförande: Anne-Charlotte Ek, Lecturer, Urban Studies, Malmö University
Preliminary program
Rätten till staden: graffiti bortom polariseringen
Spännande urbant uttryck, upprorisk utom-institutionell ungdomskultur, kriminell
skadegörelse – åsikterna om hur graffiti bör förstås och tolkas går isär, och ofta blir
samhällsdebatten polariserad. Presentationerna i denna session försöker alla på
olika sätt komma förbi dessa polariseringar, och istället diskutera graffiti som ett
samlingsbegrepp för flera olikartade platsskapande praktiker - i storstäder såväl som
i mer rurala miljöer; lagligt såväl som olagligt – och i en gråzon däremellan; ofta i
konflikt med starka kommersiella och institutionella aktörer, men ibland också i direkt
eller indirekt samarbete med dylika intressen.
Tomas Örn, Anja Örn, Graffiti – urbana platser och norrländsk natur
Erik Hannerz, Fames, ”lagliga” och öppna väggar: görandet av plats i graffitin
Jacob Kimvall, Lagliga graffitiväggar – så funkar det (eller inte)!
Emma Paulsson, Graffiti och kommunal förvaltning
Sessionsordförande: Susan Lindholm, Lecturer in History, Faculty of Education and Society,
Malmö University
Narrating the city – perspectives on narrating processes and methods
Narrating is not an innocent, objective process, but influenced by the perspective,
experience and position of the narrator – be it a historian, cultural heritage expert, urban planner or citizen. Demands for transparency and inclusion within a governance
rationale has brought about new participative methods in urban planning and
museums as well as in history writing. Yet, elaborations on methods and participation have been performed for decades within the fields of for example anthropology,
gender studies and design. Experiments and collaborations have brought about new
ideas, voices and knowledges, and democratized the narrating process. But hard lessons from dilemmas of participative work have also been drawn, such as stereotyping
of different groups and co-option of (supposed) narratives and interests. In this session, various approaches to inquiry and narrating are presented and problematized.
Justin Bengry, Queer Beyond London: Locating LGBTQ histories outside the Capital
Liz Faier, Lines, Stops, Flows, and Centers – Studying Malmö Through Public Transportation Infrastructure
Maria Engberg, Per Linde, Creating the city - the right to history and the fictionalizing of data
Parvin Ardalan, Processes and Participative Methods of Women Making HERstory
Chair: Susan Kozel, Professor, School of Arts and Communication, Malmö University
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 9
Sessionprogram
10 Creating the city Identity, memory and participation
Narrating the city – narratives of fear I
The session examines different aspects of fear and safety in public space, as represented in media and municipal policy making. These local narratives of fear are often connected to global narratives of national boarders, terrorism and threat of war.
The session also explores specific places in the city associated with fear and discomfort, such as socially stigmatized neighbourhoods. Furthermore, the session includes
a discussion on how the city can deal with the memory of traumatic experiences of
fear, and how to commemorate events, places and those affected, without reinforcing stigmatization and, in this case, racism.
Silke Holmqvist, Mikkel Høghøj, Fearsome burdens of mass housing – Mutated geographies of
emotions in Danish social housing 1960-1990
Robert Nilsson Mohammadi, Engaging with memories and representations of racist violence in
Malmö
Malin Rönnblom, Anna-Britt Coe, Whose safety and what is the problem? Official policies constructing safety in the city
Linda Sandberg, City in fear – public narratives and place imaginaries
Leandro Schclarek Mulinari, Challenging constructions: The image of Sweden’s Chicago in dispute
Chair: Emil Pull, PhD Candidate, Urban Studies, Malmö University
Discussant: Mattias Gardell, Professor, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, Faculty of
Theology, Uppsala University
Narrating the city – doing and undoing collective narratives
To document, research and exhibit citizens as communities might not only be a
matter of representation, but also a contribution to the making or sustaining of a collective. To register, categorise and archive are processes of legitimation, which can
work empowering as well as stifling, for example depending on how a community is
depicted and attributed power and character. In this session, processes of institutionalising marginalised as well dominant groups in the city through narration in exhibitions, archives, collections and academic work are presented and discussed.
M. Ann Howard, Sense of Place, Identity, and Urban Transformation
Hans Öjmyr, Excluding a Narrative
Susan Lindholm, Sweden-Finnish identities in Malmö after the Second World War
Joakim Thomasson, The importance of a glorious past
Chair: Liz Faier, Researcher, Urban Studies, Malmö University
Preliminary program
February 9 Thursday 14:15 – 15:45
The right to the city – contesting narratives
A struggle for the right to the city and manifestations of belonging can go hand in
hand in various ways. Persistence in appropriating and narrating urban space may
be an everyday activity as well as strategic projects of mapping and describing.
These activities may be performed by states and municipal authorities, and by citizen groups with counteracting claims. Ways of performing and addressing contesting narratives of cities and of belonging are presented in this session – from the small
coffee shop at street scale to the city and national scale.
Laleh Foroughanfar, Much Ado about a Cup of Tea. Everyday Life and Culture in Traditional Coffeehouses in Iran
Matt Cook, Buggering about in Brighton: sex, surveillance and the mapping of Britain’s gay capital
Ann-Catrin Kristianssen, Understanding the role of commemorative narratives in a contested city
– the case of Jerusalem
Katarzyna Herd, “It means everything – and nothing at all”. Narratives around football stadiums in
the urban environments of Malmö, Helsingborg and Stockholm
Chair: Malin Mc Glinn, PhD Candidate, Urban Studies, Malmö University
Arbetarlitteraturen och staden I
Sessionen undersöker relationen mellan litteraturen och berättelser om staden. Hur
berättar litteraturen om staden? Hur kan vi berätta om litteraturens förhållande till
staden? Hur har staden påverkat litteraturens form och innehåll? Sessionen behandlar bland annat litterära stadsvandringar, poesi om staden och försök att utveckla
former för litterära skildringar av staden.
Ewa Bergdahl, Maria Sandel och staden
Jenny Wrangborg, Dikter om staden
Anna Williams, Kvinnorna och staden
Per-Olof Mattsson, Interaktionen arbetarlitteratur och storstadsmodernism
Maria Wahlström, Ett rum i baksol – den prostituerade kvinnan som ett litterärt motiv i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan
Catrine Brödje, Klass och kön i Stockholm omkring 1910. Martin Koch, Maria Sandel, Sigfrid Siwertz
och Elin Wägner
Sessionsordförande: Magnus Nilsson, Professor, School of Arts and Communication, Malmö University
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 11
Sessionprogram
12 Creating the city Identity, memory and participation
Heritage in the Making – Urban Transformations and Resistance I
Cities are constantly being transformed, physically and socially due to urbanization,
migration and other forms of societal changes. While these transformations can be
natural for some, other scholars explain the various violent forces behind them. In all
cases, these transformation can result in various forms of displacement and injustices,
and impact people’s social networks, commons, memories and place attachments.
This session seeks to explore these impacts through a heritage perspective, and how
heritage issues (tangible and intangible) transform, transit and form within the processes of urbanisation and displacement. The concept of displacement captures
processes through which households are forced to leave their home due to conditions
that make continued occupancy impossible, hazardous and unaffordable, including
global, national, religious and/or ethnic disputes. Heritage in this context is a changing
and evolving understanding of a particular past, material and emotional, and individual and collective in relation to place attachment, identity and memory. These aspects
of heritage may foster various forms of resistance to urbanisation when displacees
claim their right to remain in their places of memory and participate in the making of
their city. Heritage may also be used as a driving force in the processes of urbanisation
and the appropriation of their associated impacts, including displacement, marginalisation, gentrification and other forms of socio, spatial, cultural and political injustices.
We would like to build this session around theoretical and fieldwork based case-study
presentations on the entanglement of heritage in the processes of urbanisation. We
are specifically interested in exploring the tangible and intangible components of
urban heritage within the context of urbanisation, displacement and resistance.
Carina Listerborn, Irene Molina, The Dignity of Resistance: Claiming Housing Justice in Neoliberal
Sweden
Feras Hammami, Evren Uzer, Reclaiming Shared Authority through Heritage and Resistance
Noura Alkhalili, A Forest of Urbanization: Camp Metropolis in the Edge Areas
Sarah De Nardi, Nicky Gregson, Mike Crang, A reflection on the ‘selective’ cultural heritage of the
coal mining industry in the Northeast of England
Vinícius Zanoli, Rubens Mascarenhas Neto, We are favela:an ethnographic account on the production of identities, cultures and places
Miguel A. Martínez, Empty properties and legitimised occupations: on class and classification
struggles
Chairs: Feras Hammami, Researcher, Department of Conservation, University of Gothenburg
Carina Listerborn, Professor, Urban Studies, Malmö University
Evren Uzer, Researcher, HDK - Academy of Design and Crafts, University of Gothenburg
Preliminary program
Omvandling av staden – städer och stadsdelar
Städer omformas kontinuerligt och småskaligt, men större omvandlingsprocesser ses
ofta som nödvändiga, eller har blivit en del av stadsplaneringlogiken. Denna session
beskriver olika responser på och konsekvenser av stora omvandlingar. Hur föreställningar om 1950-talets stora omvandlingar i Stockholm återberättas är ämnet för en av
presentationerna. Två presentationer rör flytten av Kiruna, den ena hur föreställningar
om kulturarv omtolkas och anpassas till flytten, och den andra diskuterar utifrån genus och koloniala perspektiv vems historia som är tänkt att forma det nya Kiruna. Den
fjärde presentationen diskuterar hur arkeologers kunskap och berättelser om den
gamla staden (Nylöse) kan gestaltas i den nya staden (Gamlestaden i Göteborg).
Jennie Sjöholm, Kulturarvsprocesser i den byggda miljön: stadsomvandlingen i Kiruna
Anders Sjöbrandt, Vad ville de? Perspektiv på debatten om Stockholms omdaning under det
långa 1950-talet
Johanna Overud, Att historisera Kiruna – tid, minne och representation av en stad i omvandling
Christina Toreld, Mattias Öbrink, Ivonne Dutra Leivas, Från 1500-talets Nya Lödöse till 2000-talets
Gamlestaden. Ny identitet från gammalt material?
Sessionsordförande: Per-Markku Ristilammi, Professor, Urban Studies, Malmö University
Berättelser om staden – perspektiv på metoder för berättande
I denna session problematiseras hur olika utgångspunkter och metoder för berättande
om staden har betydelse för hur narrativ tillförs och utesluts, återupprepas och utvecklas, och vilka röster som hörs. Ökade krav på transparens och medborgardeltagande har inneburit att nya metoder tillämpas och utvecklas inom historia och
kulturarvssektorn. Samtidigt används etablerade undersöknings- och dokumentationsmetoder, för att skapa kontinuitet och tillförlitlighet men också p.g.a. inarbetade
rutiner. Det sker dock alltid en urvalsprocess, medvetet eller omedvetet, som inte alltid
är självklar eller transparent.
Linus Sollin, Minnesberättelser för samtiden och framtiden
Sebastian Ulvsgärd, Stadsmuseet i Stockholm och utmaningen att definiera, välja och gradera
kulturhistoriska värden
Länsstyrelsen Stockholm och Stockholms läns museum, Platsverkstan: Göra Sverige och Historien
om Märsta
Elisabeth Högdahl, Anja Petersen, Får vi presentera – Helsingborg. Normkritiska perspektiv på lokal
historia
Henrik Borg, Medborgarbaserad kulturmiljöinventering Lunds kommun
Sessionsordförande meddelas senare
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 13
Sessionprogram
14 Creating the city Identity, memory and participation
Panel: Popular history and history on migration in museums
In ongoing debates about the role of museums, notions of peoples, states, nations,
national values and norms are at stake. What constitutes a citizen or a democrat, or
a democratic system, is subject to various interpretations and applications across
the world and within states. Globalisation, urbanisation and migration are processes
often referred to as sources contributing to the reorientation of nations. These processes also seem to work in the other direction, where states and municipal politics
engage in and encourage economic, cultural, ecologic and political exchange
on a global level. National identities, narratives and value systems are negotiated
in these processes. Museums are often both part of and a subject of such negotiations, while they at the same time try to capture, document, represent and discuss
these very processes. In this paradoxical situation, museums struggle with their own
identities and right to exist. Never before have the Western museum as institution
been under fire by both radical and liberal opinion makers and activists, who critique, question or passionately defend the museum. At the same time the museum
may be annoyingly or dangerously praised by others, as nationalist Parties.
In this panel, representatives of four relatively young museums meet to discuss the role
of museums today, with focus on the citizen-museum relationship. How can museums
engage, be up-to-date and actively take part in society, while selectively preserving
some objects/values/narratives, and consequently not preserving other? The People’s
History Museum in Manchester opened in the 1970s as a reaction to how labour history
had been dealt with in museums. Until then, labour history had seldom been included.
The National museum of Mexican Art opened in 1987 in Chicago, as a cultural organisation devoted to accessibility, education and social justice. Mexican art was not addressed well by other institutions. The museum actively works together with the Mexican
community in the city. The House of Emigrants in Göteborg started 2003 as a forum for
learning about migration, and to increase tolerance between people and nations. In
Malmö, a new museum for democracy and migration is planned. A participative process has just started, to establish the museum plans in the city and to engage citizens
in discussions on democracy. How do alternative and experimental museums deal with
risks of becoming the confined museum which was the imperative to start a new museum in the first place? With various experiences, perspectives and goals, these panellists
are approaching topical issues of the role of the contemporary museum.
Lars Hansson, Communicating migration history: The house of emigrants Gothenburg
Cath Birchall, Janneke Geene, Peoples history museum, Manchester
Fredrik Elg, Parvin Ardalan, The city as the birthplace of a new national museum
Chair: Roger Johansson, Professor, Institute for Studies in Malmö’s History, Malmö University
Preliminary program
Narrating the city – narratives of fear II: See above “Narrating the city – narratives
of fear I”.
February 9 Thursday 16:15 – 17:45
Förmedling av berättelser om staden – stadsvandringar
Stadsvandringar på olika teman har blivit ett allt vanligare sätt att förmedla berättelser om en stad. De kan innebära en möjlighet för nya grupper och aktörer att vara
aktiva skapare av stadens minne. Att vandra i grupp kan vara ett sätt att inta nya positioner och nya perspektiv, och tillsammans närma sig och diskutera frågeställningar
om det urbana livet. I denna session ligger fokus på olika erfarenheter av stadsvandringar och hur de kan utvecklas och tillämpas för olika syften, t.ex. för att förstå staden utifrån ett normkritiska perspektiv.
David Ludvigsson och Lasse Kvarnström, Guidade visningar i en landsortsstad
Tommy Lindholm och Roger Johansson, Staden i nytt ljus? Stadsvandringar i Malmö med arabisktalande guider
Sessionsordförande: Roger Johansson, Professor, Institutet för studier i Malmös historia, Malmö Högskola
Transforming memories of the city
Many cities and places have seen shifts in identity constructions and inhabitants
due to war, changing national borders and political upheavals. In some cases, this
leads to a diversity of histories being told about the cities, many times through the
work of local groups and activists preserving a multiethnic cultural heritage and
multifaceted history. In other cases, it leads to controversies over exhibitions and narratives in museums and cultural institutions. In these processes, notions of identity are
contested and changed and the memory of the city transformed.
Bo Larsson, Cultural heritage and identity after boundary changes, genocide and ethnic cleansing - examples from Eastern Europe
Olga Zabalueva, (Re)constructing identity through the past: national state and national heritage
Chloe Wells, “Vyborg is ours”: the collective memory of a lost Finnish city
Chair: Bo Petersson, Professor, Global Political Studies, Malmö University
Berättelser om staden – upprepande och skapande av dominerande berättelser
Berättelser är inte statiska utan förändras med skiftande politik, trender och tidsuppfattning. Även stora berättelser om tidsepoker, avgörande samhällsskeenden och paradigmskiften, omvärderas och omformas och får ny betydelse i nya sammanhang.
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 15
Sessionprogram
16 Creating the city Identity, memory and participation
Denna session handlar om hur dessa metanarrativ upprepas och omskapas i
vår samtid. Vilka maktstrukturer får förnyad legitimitet genom att metanarrativen
omskapas, och hur bekräftas dessa berättelser om igen genom vardaglig praktik?
Heiko Droste, Minnets funktion. Vem skapar stadens identitet?
Christer Ahlberger, Upplevelseproduktion och stadsomvandling i den efterindustriella staden
Karin Gustavsson, Skapandet av en berättelse – exemplet Svensk stad i Helsingborg
Peter Olausson, Tiden, staden och historieskrivningen. Några tankar kring historiens värde i ett
kommersiellt urbant sammanhang
Sessionsordförande: Irene Andersson, docent och universitetslektor i Historia med didaktisk
inriktning, Malmö högskola
Arbetarlitteraturen och staden II: Se ovan “Arbetarlitteraturen och staden I”
Heritage in the making – Urban Transformations and Resistance II: See above
“Heritage in the making – Urban Transformations and Resistance I”
February 10 Friday 9:00 – 10:30
Rätten till staden – makten över det urbana rummet
Det urbana rummet är inte givet demokratiskt, och alla invånare upplever inte samma självklara tillhörighet eller kan göra sin röst hörd. Arbetarrörelsen lyckades under
1900-talet ta platser i anspråk och manifestera dessa genom berättelser och monument. Kvinnor fick kämpa hårt för att få plats på samma villkor som män, och gör
så alltjämt. Unga tjejer skapar ibland andra strategier än killar för att ta sig fram i
staden, och bostadslösa får kämpa för att få något så basalt som en sovplats. Vilka
normer och maktordningar styr tillgängligheten till stadens rum, och hur skapas identiteter och stadsrum i ömsesidigt samspel? Hur berättas om olika gruppers platser
och platsskapande genom historieskrivning?
Irene Andersson, Sill och husmödrar. Matprotester i Malmö 1942
Ann-Charlotte Palmgren, Staden Åbo och flickskap genom tonårsflickors minnen
Bo Larsson, Från ungkarlshotell till Vällingby – metod och minne i två samtidsdokumentationer
Lars Berggren, Vilka avtryck har arbetarrörelsen satt i staden och hur har dessa hanterats i minneskulturen?
Sessionsordförande: Monica Edgren, Professor in History, Global Political Studies, Malmö University
Preliminary program
Narrating the city – city branding I
Within a globalisation rationale, cities are competing for new investments, businesses
for employment, tourists and new tax payers on a global market. Flagship projects as
the making of financial districts, landmark architecture, shopping malls and attractive cultural heritage sites are promoted as identity creating building projects. Citizens are implicitly expected to confirm to, benefit from and even identify with the new
shaping and narrating of the city. This session deals with how cultural expressions of
citizen groups and specific places may be expressed, co-opted or marginalised in
marketing processes. Also, ways of visualising the future of a city will be presented.
Christine Hudson, Linda Sandberg, Ulrika Schmauch, The ambiguity of identity: the progressive,
gender-equal city and the primacy of the “masculine” culture
Dagmar Brunow, Who has the right to the memory of the city? Appropriating mediated memories
in times of gentrification
Samantha Hyler, Dreaming of Utopia, Again: Hope and the Future in the Sustainable City
Johan Pries, Urban planning troubled by nostalgia: Some remarks about the renewal of Malmö’s
People’s Park after 1985
David Webb, “You can’t move history” campaigning for cultural heritage on London’s South Bank
Lia Ghilardi, Co-creating Places Through Cultural Mapping: Benefits and Challenges
Chair: Jakob F. Dittmar, Senior Lecturer/Docent, School of Arts and Communication
Malmö University
Aesthetics, justice and place-making
Place-making always involves aesthetic expressions and judgements of spatial and
social interrelationships. How urban planning, design and place-making processes
includes and excludes citizens is a pressing issue, as is questions of what kind of larger societal shifts are at play through developments. In this session, aesthetic projects
which engage in democratic and justice perspectives on urban development are
presented. Art, architecture, sound and digital approaches to urban space is discussed.
Alda Terracciano, Mapping Memory Routes - a Multisensory Approach to Critical Heritage Studies
Ingrid Campo-Ruiz, Equality in death: Sigurd Lewerentz and the planning of Malmö Eastern cemetery 1916-1973
Katt Hernandez, The forest looks best in a picture
Fanny Carinasdotter, Tomas Örn, Anja Örn, AITIK - An arctic landscape that requires the city
Chair: Maria Hellström Reimer, Professor, School of Arts and Communication, Malmö University
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 17
Sessionprogram
18 Creating the city Identity, memory and participation
Gröna spår i staden. Trädgårdsodling, minne och identitet
I denna session ligger fokus på olika aspekter av trädgårdsodling i staden, med
särskild koppling till hur denna kan kopplas till identitetsformering. Anna Jakobsson
(SLU Alnarp) presenterar ett projekt som undersöker de olika roller och värden egnahemsträdgårdarna hade under tidigt 1900-tal, och diskuterar hur dessa värden kan
bestå, och består, idag. Målet med egnahem var att etablera en viss självförsörjning
och ekonomisk självständighet, att förhindra emigration och avfolkning av landsbygden samt att bidra till en positiv hälsoeffekt generellt och ett ökat socialt välmående
bland de mindre bemedlade medborgarna. I Fredrik Björks (Mah) presentation
ligger fokus på nutida stadsodling, hur minnen och historiska spår kan integreras
i stadsodlingsprojekt och hur stadsodlingens historiska rötter och kvarlevor blir till
argument i en hårdnande kamp om stadsrummet. Migrerande arter och migrerande
människor står i centrum för Ebba Lisberg Jensens (Mah) presentation, som lyfter
fram hur odlingen kan bidra till att upprätthålla minnet av en fjärran plats samtidigt
som den på ett högst påtagligt sätt knyter samman dessa platser.
Fredrik Björk, Stadsodling, möten och minnen i dagens Malmö
Anna Jakobsson, Egnahemsträdgårdens roll och mångfacetterade värden i staden
Ebba Lisberg Jensen, Jag tog med en hasselnöt från Makedonien. Kulturell och biologisk diversitet i en globaliserad värld
Sessionsordförande: Fredrik Björk, doktorand i historia och adjunkt i miljövetenskap.
Berättelser om staden – bostad
Bostaden är en central del av människors liv, och staden är till stor del organiserad och gestaltad utifrån behov och föreställningar om boende. Bostadsfrågan
i Sverige är idag liksom under vissa tidigare perioder akut och livligt debatterad.
Frågorna rör bland annat tillgång till bostäder, rumslig segregation och exkludering, och vad ett urbant liv kan tänkas vara. I denna session presenteras olika
erfarenheter och platser av bostäder och boende, och hur staden kan betraktas
från olika positioner. Frågor om vem som får bo i staden och hur belyses. Flera olika
metoder för hur berättelser om boende och bostadsområden kan samlas och dokumenteras diskuteras i sessionen.
Kerstin Gunnemark, Fragment av stadens kulturarv
Maja Willén, Att skapa historia. Nutida berättelser om det förra sekelskiftets bostäder
Anna Ulfstrand, Stadsmuseet på plats
Birgitta Witting, ”Sorry att jag finns” om hemlöshet i Helsingborg
Sessionsordförande: Maria Persdotter, PhD Candidate, Urban Studies, Malmö University
Preliminary program
The right to the city – social movements and the right to the city and its memories I
Social movements are in many cases co-producing the histories of cities and neighbourhoods, and also participate in creating the city. Contestations over urban space
and struggles for spatial justice are also key features in many movements. In some
cases, movements and groups are participating in different forms of heritage activism. As many groups are informal and at times clandestine, preserving the memories
and writing the histories of these groups and their struggles, form a challenge to
archivists and historians.
Dominika V. Polanska, Reclaiming Inclusive Politics: Squatting in Sweden 1968-2016
Christina Hansen, Activism, new identities and changes of urban space: a study in Möllevången,
Malmö
Desmond Hok-Man Sham, Right to the City as a Decolonisation Project: Heritage Activism in Hong
Kong
Anna-Britt Coe Malin Rönnblom, “Being seen and heard”: Young People’s Collective Action and
Safe Public Space in Sweden
Fredrik Egefur, How to Collect Radical Political Material in the 21st Century, a project in Malmö
Chair: Pål Brunnström, Research coordinator, Institute for Studies in Malmö’s History, Malmö University
Kulturmiljö och medborgardialoger:
En diskussion om glappet mellan mål och praktik
Medborgardialoger har de senaste tio åren framhållits som ett viktigt sätt att vitalisera demokratin. Inom kulturmiljöområdet finns olika tendenser: Å ena sidan har
expertkunskapens vikt ökat med certifieringssystem och sakkunnigkontroll av kulturvärden, stött av Boverket och Riksantikvarieämbetet. Å andra sidan finns kritik av
detta system där intressegrupper, forskare, tjänstemän och praktiker ställer krav på
att kulturmiljövården ska bredda sitt urval. Ofta framhålls det som nödvändigt för att
kulturmiljövården ska bli mer socialt hållbar. Europeiska landskapskonventionen och
andra internationellt framtagna dokument och policyer som styr arbetet inom kulturmiljövården pekar åt det hållet. Här efterfrågas ett större inflytande och inkluderande
av stakeholders att definiera vad som är värdefullt och varför. Det pågår även diskussioner om hur invånare kan ta ett större ansvar för kulturmiljön.
Det finns ett glapp mellan policyer om ökat deltagande och det praktiska arbetet.
De underlag som tas fram; inventeringar, antikvariska förundersökningar och kulturmiljöanalyser etc., är i stort sett alltid expertdrivna. Inget utrymme finns för att ta in
perspektiv från invånarna eller ens de viktigaste stakeholders. Det kan leda till att urvalet blir för smalt och saknar viktiga perspektiv. Glappet beror inte på att det saknas
kompetens att utföra medborgardialoger. Det synes delvis bero på att förväntan på att
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 19
Sessionprogram
20 Creating the city Identity, memory and participation
kulturmiljöanalysen är att den ska vara expertdriven. Det finns även ett visst motstånd
bland beställare som inte förstår varför medborgardialoger ska utföras, och som kan
känna oro inför vad som kan komma fram. När det då saknas tydliga incitament från
Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och kommunerna för att genomföra medborgardialoger, så är de svåra att genomföra i praktiken. Budgeten för den tilltänkta
kulturmiljöanalysen medger det då inte heller. Frågan är därför om de underlag som
används idag är tillräckliga för att uppnå målen om deltagande? Om svaret är nej
på frågan så kan man fråga sig hur medborgardialoger kan utövas och utökas, och
vem som borde bekosta dem?
Sessionsordförande: Hélène Svahn Garreau, Cultural Heritage Consultant, Tyréns, Stockholm
Åsa Dahlin, tekn. Dr, kulturmiljöstrateg, Stockholms stadsbyggnadskontor
Krister Olsson, Kulturvård, Göteborgs universitet
Henrik Borg, Stadsantikvarie, Lund
Nazem Tahvilzadeh, Mångkulturellt centrum, Botkyrka
February 10 Friday 11:00 – 12:30
Cities as Memory Scapes. Experiences from Eastern and Central Europe
The panel deals with cities as “memory scapes” which means places imbued with
memory. Their materiality can function as a reminder of certain past and at the same
time they are used to transform memories, to form a society’s view of the past. The papers present case studies of memories in a number of Eastern and Central European
towns and cities, analysing how their present-day populations relate to the local, often
dramatic past. The focus is on the study of the previously unrecognised memories connected to the period of the Second World War and the communist epoch.
Barbara Törnquist-Plewa, Remembering Ethnic Cleansing and Lost Cultural Diversity in Central
and Easteuropean Cities. Presentation of the results of a book project
Niklas Bernsand, Retrospective multiculturalism – pre-WWII cultural diversity in Chernivtsi
city-branding
Eleonora Narvselius, Cultural Diversity in East-Central European Borderlands: Cityscapes,
Memories, People
Agnes Malmgren, Remembrance in search of recognition. Some reflections from Nowa Huta
Chair: Barbara Thörnquist-Plewa, Professor in Eastern and Central and Eastern European Studies,
Lund University
Preliminary program
Platskamper: staden, ungdomar och samverkan i postdemokratin
I denna session vill vi lyfta diskussioner om platskampens betydelse för staden och
demokratin genom att fokusera på ungdomars organisering och offentliga insatser
för ”samverkan” med det civila samhället. Städers postdemokratisering innebär att
offentligt beslutsfattande koncentrerar nyckelbeslut till allt färre och svåråtkomliga rum
för insyn och deltagande, samtidigt som städer rullar ut politiska åtgärder för inkludering, samverkan och deltagande. Dessa samverkanspolitiska program riktas ofta till
utsatta platser och grupper, så som ungdomar i miljonprogramsområden, med syftet
att inkludera och förändra en fördefinierad negativ situation. På dessa platser pågår
samtidigt självorganisering i form av olika rättviserörelser för lösande och hanterade av
vardagliga problem som på olika sätt samverkar eller utesluts från offentliga inbjudande insatser för samverkan. I denna session vill vi från ett brett perspektiv problematisera
dessa samverkanspolitiska praktiker i syfte att sätta ljus på platskampens betydelse för
stadens historia, postdemokratisering och framtida demokratisering.
Nazem Tahvilzadeh, Nya rum för ungas deltagande? Om urban kultur och delaktighet i den
postdemokratiska staden
Lisa Kings, Urban justice movements and the importance of brokers
Aleksandra Ålund, René León Rosales, Skapas vägen där man går? – Orten, aktivismen och
generationernas påverkan
Vanja Lozic, The shift from security to resilience and the shifting status of failure in urban crime
prevention policy
Chair: Nazem Tahvilzadeh, Researcher in Political Science, The Multicultural Centre, Tumba
Narrating the city – city branding II: See above ”Narrating the city – city branding I”
The right to the city – social movements and the right to the city and its
memories II: See above ”The right to the city – social movements and the right to
the city and its memories I”
Berättelser om staden – migration
Migration tillsammans med urbaniserings- och globaliseringsprocesser räknas ofta
till de stora processer som omskapar städer, nationer och fördelning av resurser.
Genom påtvingad mobilitet på grund av krig, fattigdom och förföljelser, eller genom
sökandet efter ett gott liv, rör sig människor över och inom nationsgränser, i behov av
bostad, arbete, tillhörighet och medborgarskap. I Sverige kom en särskilt stor flyktingvåg under 2015. I denna session diskuteras hur kulturarvsinstitutioner försökt dokumentera denna våg, liksom barns minnen av migration och skolans roll. Betraktas
Preliminary program
Sessionprogram
Malmö 2017 February 9-10 21
Sessionprogram
22 Creating the city Identity, memory and participation
migration utifrån ett identitets- eller medborgarperspektiv, och ser vi skillnader och
förändringar i synsätt? Hur omskapas berättelsen av välfärdssamhället och folkhemmet utifrån en ’hantering’ av migranter?
Karin Sjöberg, Ankomst Malmö – berättelser om flyktingmottagandet i Malmö 2015
Erik Hansson och Maria Persdotter, Vad är den svenska modellen? – historieskrivning i den
samtida ’tiggeridebatten’
Jonas Sjölander, Migration, flyktingskap och den likvärdiga skolan i Malmö
Sessionsordförande: Jonas Alwall, Lecturer in International Migration and Ethnic Relations (IMER),
Urban Studies, Malmö University
Panel: Antikvariepraktiker och mångfaldspolicyer:
att arbeta med “en mångfald av kulturmiljöer”
Mångfaldspolicyer har etablerats inom många fält och på alla institutionella nivåer,
och så även inom kulturarvssektorn. Exempel är UNESCO:s Allmänna förklaring om
kulturell mångfald 2001; UNESCO:s Deklarationen om skydd för och främjande av en
mångfald kulturyttringar 2005; Europarådets Farokonvention som syftar till att stärka
demokrati, mänskliga rättigheter och minoriteters kultur; och Sveriges Kulturmiljölag
som sedan revideringar 2015 syftar till att ”tillförsäkra nuvarande och kommande
generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer” (KML, 1§, min kursivering).
Fr.o.m. 2014 finns nya nationella mål om ett hållbart samhälle, med ”en mångfald av
kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas” (Prop. 2012/13.96, ”Kulturmiljöns
mångfald”, 2013). Därtill kommer kommunala policymål om mångfald i verksamhetsplaner och planeringsdokument.
Hur landar dessa övergripande mål i en lokal och urban kontext – hur kan uttrycket ”en mångfald av kulturmiljöer” förstås? Professionella kulturmiljöaktörer förväntas
agera utifrån dessa riktlinjer, men det är inte självklart hur de ska konkretiseras, t.ex.
hur arbetsrutiner kan förändras eller synen på kulturmiljö breddas eller förändras.
Dessa frågor har diskuterats i tre fokusgrupper i semi-strukturerade intervjuer med
stadsmuseichefer och antikvarier på stadsmuseerna i Malmö, Göteborg och Stockholm. I denna panel presenteras tankar och resonemang från dessa intervjuer, och vi
diskuterar tillsammans olika perspektiv, metoder, möjligheter och svårigheter med att
implementera mångfaldsmål. Publiken är mycket välkommen att delta i diskussionen.
Sessionsordförande: Ragnhild Claesson, doktorand, Mah, Urbana studier/Forskningsassistent IMH
Panelen består av representanter från olika stadsmuseer.
Preliminary program
Abstracts
In this section the individual abstracts from all the contributors are presented, organised after the surname of the first contributor.
Upplevelseproduktion och stadsomvandling i den efterindustriella staden
Christer Ahlberger, professor vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet
Under senare decennier har det skett en succesiv förändring av stadsrummet. Från
att i hög grad ha dominerats av industriproduktion och administration har, som en
följd av avindustrialiseringen, städernas roll för kunskapsproduktion och upplevelseindustri ökat högst påtagligt. På motsvarande sätt har stadsrummets förvandling
präglats av denna samhälleliga förändring. De största urbana satsningarna som
görs idag, vid sidan av bostadsbyggande, är kopplade till utbildning eller upplevelseindustrin. Detta medför att vi idag lever i en tid där stadsrummet förvandlas snabbt
mot något om kan kallas för ”den fri tidens stad”.
Vid sidan av nya projekt i stadsrummet kopplade till upplevelse- och kunskapsproduktion ser vi hur en allt större del av ”gamla” områden och byggnader som t ex
gamla industrilokaler förvandlas till ”Friskis och svettis” etc.
Denna förändring av stadsrummet kan ses som en följd förändrade former för hur
arbete skapar värde och värdeskapandets former. Fabriker och varuproduktion, som
varit den viktigaste formen av värdeskapande, har ersatts av upplevelsecentra och
digitala ”moln” som de viktigaste formerna för kapitalackumulation. En följd av denna utveckling är arbetslivets förändring där vi gått från ett alltmer bundet arbetsliv
med 8 timmars arbete, 8 timmars vila och 8 timmars fritid till en mer målorienterad
tidsanvändning där skillnaden mellan fritid och arbete lösts upp. Därför får vi idag en
stad som kan beskrivas som ”den fria tidens stad”.
A Forest of Urbanization: Camp Metropolis in the Edge Areas
Noura Alkhalili, PhD candidate in Human Geography, Lund University
In this session I will examine the forced encounter between two crucial dilemmas of
the Palestinian struggle: Refugee Camps and Jerusalem by tracing the collisions/
interactions that occur between them and the types of geographies that are produced/ re-produced. I look at how those two core issues are spatialized following a
systematic displacement either as refugees since the 1948 war or as Jerusalemites
due to the on-going Judaization of Jerusalem, in what has forced to emerge as
‘edge areas’ post the Oslo period. The edge areas embody the failed negotiations
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 23
Abstracts
24 Creating the city Identity, memory and participation
and the merging of those two big dilemmas spatially vis-à-vis ‘when Jerusalem encounters the camp’. Those areas live the notion of ‘abandonment’; they are within
the Jerusalem municipal boundaries yet are excluded behind the wall. Deliberately
abandoned by the colonial regime, as a systematic mechanism of erasure, and the
Palestinian Authority (PA) has no legitimacy there. This produces an illusion of autonomy, operating independently of both Israel and the PA, making room for internal
social relations and power structures to govern developments. Yet disciplinary control
is in the hands of the Israeli authorities when needed and as desired, as a way to
maintain both confinement and surveillance. The element of the refugee camp is
very central to those edge areas; it has contributed to the frenetic urbanization that
is serving the displaced Palestinian Jerusalemites. Thus, the camp has re-adjusted
its position and shifted from being at the fringes of the city towards the center of
those areas either as a provider of contractors or infrastructure. I draw on two case
studies located in Jerusalem: Qalandia and Shu’faat areas. I will trace the now while
investigating the edge areas especially how they have been forced to emerge by
the politics of space. Then I will examine the contemporary process of urbanization
while focusing on the camp metropolis as a potential provider of infrastructure and
contractors. Finally I will imagine the future based on the political situation by either
becoming cities of birds or the Hong Kong to be.
Sill och husmödrar. Matprotester i Malmö 1942
Irene Andersson, universitetslektor i Historia med didaktisk inriktning, Malmö högskola
Texten undersöker en protest mot bristen på sill som hösten 1942, mitt under andra
världskriget, samlade många husmödrar på Möllevångstorget i Malmö för att tåga
till kristidsstyrelsen. Kampen om hur en ökad tillgång på sill skulle tvingas fram stod
mellan kommunister och socialdemokrater under ett pågående val till stadsfullmäktige. Analysen av de kollektiva aktionerna visar att gängse mönster för matprotester
användes. Husmödrar mobiliserades på genuskodade platser, där kvinnor i sin dagliga verksamhet var dominerande, som i fiskköerna, och på ett handelstorg. Deltagarna genomförde uppvaktning av myndigheter och framförde krav på priskontroll och
ökad tillgång på sill. Analysen knyter an till E.P. Thompssons begrepp om den moraliska ekonomin, tolkat som de mindre bemedlades rätt att protestera när myndigheterna inte upprätthöll kontroll av priser och fördelning av livsmedel. Dagspressen knöt
kvinnorna via husmodersrollen till hushållssfären, vilket kan tolkas i enlighet med Joan
Wallach Scotts kritik av forskningsläget om kvinnors roll i kollektiva protester. Dagstidningarna tog aktiv del i aktionen genom att benämna och kategorisera, driva på,
varna och sätta gränser. Husmödrarnas egna röster fick inte plats.
Preliminary program
Processes and Participative Methods of Women Making HERstory
Parvin Ardalan, Projektledare Kulturförvaltningen Malmö stad
The grassroot movement of ”Women Making HERstory” was initiated by the network
of Feminist Dialog in order to answer a simple question: ”Where is the history of the
immigrant women who have lived and worked in the city of Malmö in the last century?” Thereby the launch of the project of: ”100 years of immigrant women’s´ life and
work in Malmö”.
To visualize the invisibility of the immigrant women was the aim of the project but
the result of the depth of the invisibility surprised all the parties involved. Migration is
usually explained with numbers and flow charts of countries, boundaries and limitations. Immigrants are portrayed by statistics and in powerpoint slide shows and
sometimes with colorful images of misery and suffering.
Women Making HERstory has worked with immigrant women who have lived and
worked in Malmo. The focus has been on immigrant women’s personal memories,
work experiences and life stories but the process has exposed national laws, social
and power structures that apply to all of us, regardless of where we live, company
name or time period.
Through various communication and cooperative methods with a feministic approach we have challenged the hidden history of the immigrant women and have
unveiled the major role they have had in Malmö’s development as well as in Sweden’s economic prosperity.
The different processes and participative methods throughout the last three years
have clearly shown that the immigrant women are not a homogenous group and
can therefore not be approached by a single pre-defined communication method.
Queer Beyond London: Locating LGBTQ histories outside the Capital
Justin Bengry, Postdoctoral Research Fellow, Birkbeck College, University of London
In the UK, LGBTQ (Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Queer) histories continue to
privilege London as the epicenter of queer life across time and research questions.
There are, of course, numerous local queer histories, but these have tended to be
independently published with limited distribution, marginalizing many of them from
wider conversations of Britain’s queer past. Recently, regional studies of Scotland,
the north and west of England have begun to buck this trend, but these are notable
exceptions that prove the rule. There remain incredible challenges both to undertaking local queer histories and embedding them in the national story. These include
determining the extent of extant local records, obstructions to access of archival
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 25
Abstracts
26 Creating the city Identity, memory and participation
materials beyond London, limited resources locally to identify and preserved queer
archival materials, and the building of relationships with local partners and gatekeepers. Together, these challenges have helped perpetuate the narrative of London
as the epicenter of queer British history, and the marginalisation of lives and stories
that challenge that narrative. Deriving from two multi-year projects into local queer
histories, this paper, therefore, reflects methodologically on how to identify and access local queer histories; the imperative role of community partnerships and collaboration; and the role of technologies for digital collection and transmission to make
queer histories accessible to those communities.
This paper emerges from two related projects that investigate Britain’s queer past
in terms of space, locality, and understanding of LGBTQ histories in the city. Sexualities and Localities is an AHRC-funded project and is the first study to consider the
queer histories and experiences of cities in England comparatively. Using the case
studies of Brighton, Leeds, Manchester and Plymouth, this study charts the impact
of locality on queer identities outside the capital. Pride of Place: England’s LGBTQ
Heritage is a Historic England initiative to record, map, preserve and celebrate the
spaces and built environment of England’s queer past. It relies extensively on a
crowd-sourced map to democratise heritage, and prioritise community involvement
in determining what constitutes valid and valued sites of our shared queer past.
Maria Sandel och staden
Ewa Bergdahl, ordförande i Maria Sandelsällskapet
Maria Sandel – trikåstickerska och arbetarförfattare (1870-1927) levde hela sitt verksamma liv i Stockholm, närmare bestämt på Kungsholmen i nödbostäderna vid
Fleminggatans ände.
Staden var hennes hem och hennes utgångspunkt i berättelserna, men den stad
hon skildrar skiljer sig mycket från samtida borgerliga författares bild. Arbetarklassen är en produkt av staden, men arbetarklassen har få röster som hävdar dess
tolkningsföreträde. Maria Sandel är dock en av dessa fåtaliga röster, som har gett
staden dess arbetaridentitet. Med hjälp av Maria Sandels böcker vill vi diskutera och
exemplifiera hur stadens konturer och detaljer framstår om klassperspektivet utgör
utgångspunkten.
Preliminary program
Vilka avtryck har arbetarrörelsen satt i staden
och hur har dessa hanterats i minneskulturen?
Lars Berggren, professor i historia vid Lunds universitet och Centrum för Arbetarhistoria i
Landskrona.
Arbetarrörelsen skapade tidigt sina egna mötesplatser i form av bland annat Folkets
Hus och Folkets Park. Detta betydde också att rörelsen rent fysiskt satte sina avtryck i landskapet. I detta paper skall jag med exempel från Malmö och Landskrona
diskutera hur den tidiga arbetarrörelsen åstadkom en arbetaroffentlighet genom
att etablera institutioner och mötesplatser. Jag diskuterar också hur dessa platser
beskrivits i olika minnesskrifter och vad platserna idag säger oss om rörelsens historia.
Mitt paper riktas därmed in på frågor om historiebruk och historiekultur, men också
på aspekter som klass och genus.
Retrospective multiculturalism – pre-WWII cultural diversity in Chernivtsi
city-branding
Niklas Bernsand, PhD Candidate, Lund University
The presentation focuses on how municipal city branding policies in the Western
Ukrainian city Chernivtsi (former Austrian Czernowitz) draw on the city’s mostly lost
pre-WWII cultural diversity. This retrospective, stylistically urban multiculturalism focuses
not on present but past diversity and intersects with parallel narratives emphasizing
Europeanness or native, rurally marked identity markers, in efforts to promote the
contemporary Post-Soviet city for Ukrainian and other tourists. The tolerance narrative
that is at the center of local retrospective multiculturalism her serves the purpose of
creating a clear image for and a narrative about a city with a feeling of place and
tradition. What is selectively remembered and emphasized in these city branding
efforts, and what is forgotten or left aside?
Stadsodling, möten och minnen i dagens Malmö
Fredrik Björk, Institutionen för Urbana Studier, Malmö högskola
På senare tid har intresset för stadsodling blivit allt större. Orsakerna kan vara många
till att människor sätter värde på att odla frukt och grönsaker. Samtidigt har intresset
från offentliga aktörer också vuxit, men ofta utifrån vad som skulle kunna beskrivas
som sekundära effekter av stadsodling - såsom social inkludering. I takt med att
många städer upplever en stark befolkningstillväxt och att man från politiskt håll valt
en strategi som framför allt handlar om att bygga städerna tätare, blir kampen om
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 27
Abstracts
28 Creating the city Identity, memory and participation
stadsrummet allt hårdare. För att legitimera exempelvis koloniområdens existens kan
de beskrivas i termer av kulturarv. Å andra sidan hävdar andra aktörer att dagens kolonier har lämnat sina historiska rötter och värderingar långt bakom sig. Stadsodlingens
historiska rötter och kvarlevor blir till argument i en hårdnande kamp om stadsrummet.
Historiska minnen av stadsodling kan också fungera som ramverk för att länka dagens stadsbor med tidigare generationer, något som exempelvis var fallet med projektet ’Barn i stan’, som syftade till att överbrygga kulturella och generationsmässiga
gränser genom att återknyta till de historiska koloniträdgårdar som för ett halvt sekel
sedan röjdes undan för att ge plats för det bostadsområde som idag finns på platsen.
Medborgarbaserad kulturmiljöinventering Lunds kommun
Henrik Borg, stadsantikvarie, Lunds kommun
Som en grund för en god samhällsplanering krävs kulturmiljöunderlag. Dessa upprättas ofta utan djupare samröre med boende och brukare i ett område och vi
riskerar då att missa betydelsefull dialog, lokalkännedom, berättelser om de fysiska
miljöerna samt förankring.
Frågeställning: Hur kan vi i planeringen förbättra samarbetet med boende och
brukare och hur kan vi förbättra förankringen, få bättre lokalkännedom, fler och
mångsidiga berättelser kring de fysiska miljöerna?
Under 2016 har ett metodutvecklingsprojekt genomförts, i vilken mån har projekt
svarat mot frågorna ovan? Hur förhåller sig kvaliteten till andra kulturmiljöunderlag
för planeringen? Vilka andra liknande projekt har genomförts och hur kan metoden
utvecklas?
Metod: Utifrån Europeiska landskapskonventionens direktiv har vi utarbetat en
metod för inventering av kulturmiljövärden baserat på medborgardeltagande. Europeiska landskapskonventionen:
Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan
delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor
inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det
arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd.
Vi har bjudit in medborgare att delta aktivt i inventeringsarbetet för att förbättra
kunskapsinhämtningen avseende kulturmiljövärden och få en extra dimension, ta
del av deras lokalkännedom och få deras kunskap systematiskt dokumenterad. Vår
metod bygger på en kortare utbildning av deltagarna, utarbetandet av en manual för
kulturmiljöinventering, ett kontinuerligt stöd och handledning på plats. Deltagarna har
med stöd av Stadsbyggnadskontoret inventerat och beskrivit Veberöds bebyggelse.
Preliminary program
En mindre utställning om de miljöer deltagarna undersökt har visats i Veberöd och i
kommunens förvaltningsbyggnad i Lund. Under utställningarna har kommentarsfält
och post-it-lappar funnits för att samla in synpunkter. Vi har även genomfört en utvärdering av metoden genom intervjuer med deltagare och slumpvisa möten med
ortsbefolkningen.
Resultat: Under 2016 har fältarbetena och en två utställningar genomförts och ett
inventeringsresultat har sammanställts. En utvärdering har genomförts. I detta föredrag
redovisas erfarenheterna av arbetet med medborgarbaserad kulturmiljöinventering.
Who has the right to the memory of the city? Appropriating mediated memories
in times of gentrification
Dagmar Brunow, Senior Lecturer, Linnaeus University
Situated at the interface of memory studies and film studies, my research looks at
the ways mediated transcultural memories travel through different, often conflicting
discursive contexts. How does cultural memory tie in with processes of gentrification?
My paper argues that mediated regional and transcultural memories are mobilized
by different – and often conflicting – stakeholders, for instance the heritage industries,
official politics of city branding or anti-gentrification struggles. Drawing on my case
study of Manchester‘s contemporary politics of city branding, I will outline modes of
appropriating cultural memory in times of urban regeneration. My paper will look at
the power relations involved in adapting (white homosocial) postpunk memories into
the self-fashioning of Manchester as a creative city. I argue that subcultural or popular memories are not emancipatory per se, but can easily tie into neoliberal politics.
This has been possible, among other things, because Manchester’s post-punk memory culture has excluded feminist and queer positions as well as the recollections of
Black and Asian Britons. In short, while travelling through various transmedia contexts,
Manchester’s post-punk memories have been sanitized, fabricating consensus instead of celebrating difference.
Klass och kön i Stockholm omkring 1910. Martin Koch, Maria Sandel,
Sigfrid Siwertz och Elin Wägner
Catrine Brödje, universitetslektor, Akademin för lärande, humaniora och samhälle,
Högskolan i Halmstad
Fyra romaner, nämligen Martin Kochs Arbetare. En historia om hat (1912), Maria Sandels Virveln (1913), Sigfrid Siwertz, En flanör (1914) och Elin Wägners Helga Wisbeck
(1913) står i centrum i mitt paper. Alla fyra romanerna utspelar sig i Stockholm och
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 29
Abstracts
30 Creating the city Identity, memory and participation
tre av dem har Alexandra Borg tagit upp i sin avhandling En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897-1916 från 2011. Hon menar att Stockholms omvandling till
storstad under denna tidsperiod leder till en ny estetik, där ett samspel mellan plats
och litteratur iakttas. Hon studerar romanernas narrativa geografier och vidgar synen
på flanörlitteraturbegreppet genom att peka på att flanören inte bara är en man
ur borgarklassen utan en stadsvandrare överlag. Det innebär att Stockholm blir en
vardagsmiljö, där olika typer av människor vistas, t.ex. arbetare, flanerande kvinnor
och män. Borgs En vildmark av sten tar hänsyn till kategorierna kön och klass, vilket
jag kommer att utgå ifrån och vidareutveckla i mitt paper.
Koch och Sandel är två av våra första arbetarförfattare och deras romaner inriktar sig på kollektivet, gestaltar industrialismens genombrott, dess konsekvenser
för arbetarklassen samt har de oroliga arbetsmarknadsåren omkring 1910 som
utgångspunkt. Siwertz och Wägner är två av våra borgerliga tiotalister och i sina
romaner sätter de individen i centrum samtidigt som romanerna ger en bild av det
samtida samhället omkring 1910.
Eftersom både arbetarförfattare och kvinnliga författare för första gången vid denna
tid i högre utsträckning träder fram i den litterära offentligheten ger de ovan nämnda
romanerna av Koch, Sandel, Siwertz och Wägner en möjlighet att läsa litterära verk av
kvinnliga och manliga författare ur olika samhällsklasser i relation till varandra.
Vem bryr sig om industrier och utmark?
Britt-Marie Börjesgård , Byggnadsantikvarie Jönköpings läns museum
Jönköping är en stad som växer. Det finns bland annat planer för en helt ny stadsdel, Södra Munksjön, som förväntas innehålla ett nytt stationsläge för det planerade
snabbspåret samt ett stort antal bostäder. Området är idag industrimark men har
varit föremål för en lika genomgripande omvandling för ett sekel sedan då utmarken
under säteriet Strömsberg köptes in av staden.
Nu pågår en process där kommunen genom ett nybildat bolag köper ut industrier
och erbjuder annan mark. Processen leder också till att små verkstäder och andra
mindre företag som har haft hyreskontrakt riskerar att bli ”hemlösa”.
Hur beskrivs den tilltänkta stadsdelen av kommunen? Finns något intresse av att
berätta historien om den tidigare verksamheten? Vilka spår från tidigare verksamheter
och strukturer tillåts att få finnas kvar i områdets framtida gestaltning? Vem dokumenterar och berättar historien i en tid då museerna med krympande anslag har allt
minde möjligheter att kunna dokumentera samtiden? Om inte vi på de regionala och
lokala museerna har resurser att göra det, vem gör det då? Men vad går trots allt att
göra med relativt små medel.
Preliminary program
Stadsvandringar kan i ett sådant här sammanhang vara en möjlighet. Människors
intresse för att få veta mera om sin stad och bygd är en positiv drivkraft. Jönköpings
läns museum har under de senaste åren arbetat med kulturvandringar i Jönköpings
stad och i länet som helhet. Med några enstaka dagars arkivsökning och research
går det ofta att samla tillräcklig information och bakgrund för att kunna göra intressanta och välbesökta vandringar. Tillfällen som också ger möjlighet till att enkelt
ta del av deltagarnas egna berättelser och minnen.
Equality in death: Sigurd Lewerentz and the planning of Malmö Eastern cemetery
1916-1973
Ingrid Campo-Ruiz, Campo-Ruiz Architect, Founding Principal. International PhD, Polytechnic University of Madrid, School of Architecture ETSAM, Madrid. MSc Advanced
Architectural Design, Columbia University, Graduate School of Architecture Planning
and Preservation GSAPP, New York.
The exponential growth of industrialized cities at the turn of the twentieth century led
town planners and architects in Sweden to design new cemeteries and engage in
the discussion with novel approaches to commemoration. This paper analyzes how
Swedish architect Sigurd Lewerentz’s (1885-1975) evolving approach to the equality
of individual tombstones affected his planning of Malmö Eastern Cemetery (19161973), both in terms of burial spaces for individuals and the commemorative public
realm. Malmö Eastern Cemetery represented an ambitious experiment: a new scale
of cemetery landscape, which involved planting vegetation anew and detracted
from sweeping picturesque designs. The varied funerary monuments spread across
many Western cemeteries found a critic in Lewerentz. The designer, along with Gunnar Asplund, of the celebrated Skogskyrkogården or Stockholm Woodland Cemetery
(1915-1961) in Stockholm, Lewerentz was hailed at the end of his life as one of the
Swedish masters.
Based on archival research and field work, this paper delves into the interplay
between the cemetery designers and the different urban planners of Malmö over a
period of dramatic transformation in the eastern districts of the increasingly industrialized city. In the evolution of Lewerentz’s approach to Malmö Eastern Cemetery
from 1916 to 1973 we see how a new scale of cemetery landscape was established,
providing not just burial space for individuals but a commemorative public realm.
Lewerentz’s initial plan underwent numerous transformations and involved a process
whereby commemoration at the cemetery would be accessible to everyone.
Lewerentz’s structural planting provided a framework, enhancing topographical
features while screening the throng of individual headstones. Lewerentz’s decisions
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 31
Abstracts
32 Creating the city Identity, memory and participation
in planning Malmö cemetery provide a lens through which to examine how equality
has shaped discussions around commemoration, representing ideals of societies
across history and the underlying tensions between individual freedom and society.
This paper has been published in: Campo Ruiz, Ingrid. “Equality in Death: Sigurd
Lewerentz and the Planning of Malmö Eastern Cemetery 1916-1973.” Planning Perspectives 30/4: 639-657. ISSN 1460-1176. DOI: 10.1080/02665433.2015.1048524.
AITIK - An arctic landscape that requires the city
Fanny Carinasdotter, artist
Anja Örn, artist, Galleri Syster
Tomas Örn, artist, Rat & Dragon
In an ongoing art project the artists Fanny Carinasdotter, Anja Örn and Tomas Örn
explore how landscape is being used in northern Sweden. The use is present in form
of mines, hydroelectric power plants and forestry. The mines’ existence, the extraction
of natural resources for urban consumption and growth questions the city and the
sovereignty of the urban. How sustainable is the urban form of society when the city
is forced to import supplies, energy and metals, but export sewage sludge to the
northern mountains to cover the wounds created by mining
The description of the urban often polemizes against the rural and periphery. The
city and the urban life is dependent on its environment. A center that needs its periphery. The city’s rural consumption is paid in mountains and natural landscapes. We
have visited Aitik outside Gällivare and the immense open pit mine whose surface is
as big as central Stockholm. The village Sakajärvi is acutely threatened by the copper mining. In an attempt to restore nature sludge from the sewage treatment plant
in Stockholm is collected, which transforms the northern mountains and gives it a
new lining.
The city provides public spaces, parks, squares, or a street. Openness, democracy and social interaction is associated with the urban space. What makes a place
democratic public, however, might not be what it looks like, but what happens there
and how it affects other locations and other people elsewhere. Is the city square, the
agora, and the urban life still democratic and sustainable if it requires colonization
and that people are forced from their villages and homes? And equally, are the talks
conducted around the mine pit or in the woods less democratic than those conducted in the city’s squares and cafes?
Preliminary program
“Being seen and heard”:
Young People’s Collective Action and Safe Public Space in Sweden
Anna-Britt Coe, Associate Professor, Epidemiology and Global Health Unit, Department of Public Health and Clinical Medicine
Malin Rönnblom, Associate Professor, Umeå Center for Gender Studies, Umeå University
Young people’s own efforts to make public space safe are frequently overshadowed
by conflicting discourses on youth culture. On the one hand, youth culture is hailed
as making urban space safer by rejuvenating night life, shopping, music festivals and
sporting events in city centers. On the other hand, it is held responsible for making
urban spaces unsafe when incidents of sexual harassment, brawls, car burning or
graffiti occur in them. In this paper, we explore young people’s own collective action
to improve safe public space in Sweden. We draw upon an on-going study in three
cities, Karlstad, Umeå and Orebro where we interview young people who are involved
in diverse forms of collective action: voluntary associations, school-based groups,
grassroots organizations, youth councils and municipality-led initiatives. We ask them
about their group’s objectives and strategies, how they define safe public space and
how they perceive that their collective action helps improve safe public space.
Preliminary findings indicate that, rather than adopting adult definitions of safe
public space, young people define this in relation to their main social arenas –
school and leisure. A specific issue of concern relates to unaccompanied refugee
children who are not clearly integrated into these arenas. Remaining issues pertain
to school-age youth generally: performance pressure (“being able to be yourself”),
participation (“being seen and heard”), violence (“preventing aggressive acts”),
and sexism (“women should not have to be afraid”). Our findings are in line with
broader literature on youth politics that shows young people’s preference for non-institutional practices closely tied to everyday life experiences organized in local spaces. Using a social generation approach, our paper sheds light on new subjectivities
among young people and the particular historical conditions that shape them.
Buggering about in Brighton:
sex, surveillance and the mapping of Britain’s gay capital
Matt Cook, Professor of Modern History at Birkbeck, University of London
This paper explores the ways in which gay men and their sexual and intimate lives
have been surveyed and mapped in Brighton on England’s south coast. Drawing on
policing strategies of the 1980s and 1990s, sex research conducted in the context
of the AIDS crisis, and a series of queer community history projects from across the
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 33
Abstracts
34 Creating the city Identity, memory and participation
period, I outline some of the presumptions about queer lives unpinning such surveillance, surveys and research, and look at how, in turn, they shaped understandings of
the queer topography of the city. I thus outline what such monitoring and research
revealed and also what it did, in terms, for example, of extending and consolidating
Brighton’s already well established queer reputation, and containing or opening out
queer experience. I suggest that the kick back against police surveillance on the
part of gay and lesbian activists and the active queer participation
in surveys and oral history projects constituted concerted attempts to take control
of the queerer dimensions of life in the city. These direct and oblique struggles themselves constitute a particular version or story of queerness there. The paper comes
out of a major AHRC funded project, Sexualities and Localities, which explores the
queer dynamics of four British cities beyond London. How, we ask, did local policing,
scenes, economies, politics, demographics, and history and heritage modulate the
experiences and understanding of queer lives in Brighton, Plymouth, Manchester
and Leeds? Monitoring and policing strategies are key to our analysis as both a
source of information and a shaping factor, and we are already finding that this material reveals the particularity of queer lives in these places.
Industriområden – fysisk struktur och funktion
Eva Dahlström Rittsél, Enheten för kulturmiljö, Länsstyrelsen Stockholm
Industrimiljöer har idag ett högt anseende som förmedlare av kulturhistoriska berättelser och som omvandlade attraktiva miljöer. Den industriella verksamheten har i
regel upphört men den industriella prägeln upplevs som autentisk och karaktärsskapande. Inte sällan hämtas inspiration från andra välkända omvandlingar.
Denna presentation utgår från ett forskningsprojekt som studerar omvandlingen
av urbana industriområden i Stockholm och Göteborg. Syftet är att synliggöra vilka
mål som berörda aktörer önskar uppnå samt att diskutera värdet av att industrimiljöer
utvecklas utan att befintliga brukare trängs undan. I projektet ingår två fallstudier
(Ringön i Göteborg och Slakthusområdet i Stockholm) och en referensstudie som
kommer att presenteras här. Den typ av småskaliga urbana områden som projektet
studerar värderas tämligen sällan som kulturhistoriskt värdefulla. De bidrar dock till
en diversifierad arbetsmarknad där produktion, service och konstnärlig verksamhet
blandas och de kan vara betydelsefulla för städers sociala hållbarhet.
Referensstudien utgörs av en analys av ett antal omvandlingsprocesser i industriområden i Stockholms stad under perioden 1990-2015. I dessa industriområden
bedrevs en varierad verksamhet bestående av större och mindre industri- och
serviceföretag.
Preliminary program
I presentationen kommer förutsättningarna för referensstudiens omvandlingar
att diskuteras. Områdena ligger ofta i attraktiva lägen sett till kommunikationer och
närhet till vatten. Enstaka anläggningar har tillmätts ett kulturhistoriskt värde men
områdena i sin helhet betraktas inte som kulturhistoriskt värdefulla. Vid flera anläggningar finns miljöproblem till följd av gifter från industriell verksamhet och sanering
har varit en förutsättning för omvandlingen.
Inom projektet har vi velat undersöka ett antal centrala begrepp: mångfald, funktionsblandning, bevarande, organisk utveckling och tillåtande karaktär. Denna presentation avser att redogöra för hur begreppen används i de olika omvandlingarna,
vilka skillnader det finns och hur de kan förklaras. Frågan vad dessa begrepp egentligen står för är central. Som jämförelse kommer även ett avgränsat antal internationella exempel att diskuteras.
A reflection on the ‘selective’ cultural heritage of the coal mining industry in the
Northeast of England
Sarah De Nardi, Nicky Gregson and Mike Crang, Durham University
The ways in which people imagine their place in the world do not solely depend
on ephemeral circumstances or on an overwhelming sense of “previous history that
weighs upon them” but also on the “specific – and often emotionally-laden – understandings that they and others have of what happened in the past and of what
the past implies for the present” (Cubitt 2007: 22, our emphasis). These understandings are grounded in the collective imagination of a community of rememberers as
much as shaped by facts, events and knowledge about the past, present agendas
and future expectations. In this paper we reflect on presences and absences in the
cultural heritage of the coal mining industry in the Northeast of England. The ritual celebration of the industrial past and the ‘museification’ of that same past take
place through humble everyday material culture. We use the case study of Beamish
Museum as a ‘community within a community’ to reflect on the ways in which representation is an important part of this past-present-future legacy. The workings of affect
and memory powerfully imbue sense of place and civic pride in this deindustrialised,
socially deprived area of the UK. Beamish Museum will one day soon be the only remnant of the mining culture and its ‘heroes’. It will be the only (or one of the few) sources
of knowledge, no, of experience, of the lost world of the coal miners. The consignation
of items of sentimental value to the museum as a ‘living’ legacy of the industrial past
and its lifeways serves to immortalise those days which are imbued with an intense
nostalgia. But whose past is this? Whose stories are hidden, erased or muted?
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 35
Abstracts
36 Creating the city Identity, memory and participation
Minnets funktion. Vem skapar stadens identitet?
Heiko Droste, Professor, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet
Intresset för en stads historia är gammalt och har tagit sig olika uttryck. I Sverige
har det under många århundraden varit ganska ovanligt med mera detaljerade
berättelser om stadens historia. I andra länder var det desto vanligare. Oftast var
det själva invånarna som skrev stadens historia, utifrån egna intressen. Det började
på 1200-talet och producerade många historiska berättelser som återger avgörande
händelser i stadens historia, mestadels ur makthavarnas perspektiv. Dessa berättelser
har ofta en tydlig fokus på rättsliga konflikter – och i den mening kan Stockholms stads
tänkeböcker anses vara en form av historieskrivning.
När dessa konflikter inte längre var aktuella fick berättelserna en annan funktion.
De användes av senare generationer för att skapa en bild av stadens härkomst,
historia och identitet. Även denna bild har tydliga funktioner. Den vill för det mesta
bevara en viss idé om det förflutna för att påverka framtiden.
Det samma kan sägas om dagens kulturarvsdebatten. Vem är intresserad av detta
arv, vem definierar dess innehåll, vilka uttryck tar sig arvet och hur förvaltas eller
förändras det egentligen? Vilken roll spelar kulturarvet för städernas identitet och
minne? Det ska diskuteras i ett historiskt perspektiv.
How to Collect Radical Political Material in the 21st Century, a Project in the
City of Malmö, Sweden
Fredrik Egefur, Director of The Labour Movement Archives of Skåne, Doctoral Candidate
Lund University
My name is Fredrik Egefur, director of the The Labour Movement Archives of Skåne,
(the south part of Sweden). We are an independent foundation with a mission to
preserve and provide sources of information on the labour movement and labour
history in our area. We also co-operate with the city of Malmö, where we are based.As
an institution we have existed since 1941, and our purpose is to preserve and communicate the labour movement’s cultural heritage. Historically this has meant mainly
material from the social-democratic labour party and trade unions. Recently though,
we have broadened the project, seeking, in addition, to more fully document the
history of all movements connected to the Swedish political left, such as the feminist,
anti-racist, peace, and solidarity movements. We also seek material from political
organizations working outside of the conventional parliamentarian paradigm.
This paper will discuss the challenges encountered in our work within this new
expanded context. Specifically, I will address the following questions. How should one
Preliminary program
build an archive to deal with political material genuinely interesting and relevant
to the 21st century? How does one get organizations that have never delivered or
properly saved any of their material to co-operate with an archive which traditionally
has focused more on the traditional reformist movements? How does one establish
contact with movements without the normal hierarchic structure and without traditions of saving their material (like the Occupy Movement, to name an example). In
a two year project we have worked to collect this kind of material in a way that no
Swedish archive has done before. Although we already have plenty of results, the
project needs to go on for several more years to fully place the feminist and more
autonomous political movements in their true context.
The city as the birthplace of a new national museum
Fredrik Elg, project leader for the pilot study and
Parvin Ardalan, member of the pilot study team
and project leader for Women Making History.
Museums are born in many different ways, perhaps sometimes a certain collection is
the starting point. A historical building or an area might be the landmark of memorable events in the past - like Ellis Island, or the numerous castles turned into museums
around Europe. For a little less than a year, a team from the City of Malmö Culture
Department has investigated the preconditions for creating a national museum
for democracy and migration in Malmö. As one of respondents in the study puts it:
“Malmö is the gateway to contemporary Sweden”, meaning that the city, its people
and its politics have unique experiences of internationalization and negotiations between different groups and stakeholders. Consequently a city with this identity of rich
diversity, which also produces profound academic insights and harbors a vibrant
independent and young cultural life as well as a broad spectra of activist groups,
would be the ideal place to discuss matters of democracy and migration also on a
national scale. The pilot study has reached out to researchers and museum experts
as well as activist groups and the civil society to envision how a new national museum on democracy and migration can be born in Malmö. The pilot study will be
presented to the Swedish government in the spring of 2017.
Creating the city --‐ the right to history and the fictionalizing of data
Maria Engberg, Malmö University. Per Linde, Malmö University
As digital media increasingly become entangled with urban culture, new cultural
practices emerge and affect how we understand and experience contemporary cit-
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 37
Abstracts
38 Creating the city Identity, memory and participation
ies. The experience of place alongside digitally mediated content has been a focal
point for media artists and researchers working in the field of locative media in the
past decade. The term locative media refers to how interactive media is bound to a
specific location, or in McCullough’s term how digital media moves into “sites and
situations of everyday urban life” ( 2006).
This presentation focuses on the ongoing work of the design and artistic research
project “City Fables.” We reflect on the role of fiction in participatory engagement
and how the remediation of historical events can provide input for public debates
that address the relationship of everyday life to larger political and cultural events. In
particular, our approach takes seriously the potential of narrativization and possible
worlds explorations through methods of, what we in our work have called, “fableing.”
In our project, the fableing is performed upon historical material from Malmö 1900-‐1925 in order to design a locative media experience, connected to specific sites in
Malmö.
Historical moments and people have the potential to serve as counterpoint to the
stories and realities of contemporary cities, and we work with fictionalizing characters
and events as a way of informing public debate. In particular, we stress how constituting publics foregrounds an engagement with authority structures (LeDantec and
DiSalvio, 2013). From this perspective official archives can be seen as one such authority structure, providing specific facts and viewpoints. By contrast, remediating and
fictionalizing in public settings create an experimental zone, which does not rely on
one actor, but rather integrates the translations of a multitude. This in turn highlights
knowledge creation, knowledge sharing and agency in a similar way as design labs
(Smördahl and Stuedahl, 2015).
The presentation will position the project in the context of other similar research
projects and raises issues of representation, identity and participation in the context of
practical design work as well as the reconceptualization of representational practices.
References
Le Dantec, Christopher and DiSalvio, Carl, (2013) Infrastructuring and the formation
of publics in participatory design, Social Studies of Science 43(2) 241–264
McCullough, Malcolm. (2006). On the Urbanism of Locative Media [Media and the
City]. Places, 18(2), 26. Retrieved from: http://escholarship.org/uc/item/84x6m3nf
Stuedahl,
Dagny and Smördal, Ole (2015), Matters of becoming, experimental zones for making museums public with social media, CoDesign: International Journal of CoCreation in Design and the Arts Volume 11, Issue 3--‐4, 2015
Preliminary program
Lines, Stops, Flows, and Centers
– Studying Malmö Through Public Transportation Infrastructure
Liz Faier, PhD at Urban Studies, Malmö University
Anthropologists are increasingly expanding studies on mobilities and networks to
look at infrastructure not only in terms of technologies and structures but also the
processes and moments through which it is made visible in daily life. The literature
suggests that infrastructure both emerges out of and perpetuates systems of power,
segregation, and inequality; thus, infrastructure plays a central role in shaping both
experiences of the city and a person’s social identity. This paper presents a broad
argument for studying infrastructure as a means of knowing the city. Specifically it explores ways of doing ethnography in Malmö by studying people’s experiences and
stories of public bus transportation infrastructure and by interrogating how passengers “know” Malmö’s geographic, social, political, temporal, and economic spaces
and relations. For example, the paper addresses passenger-constructed geometries
that punctuate and order urban spaces with reference to infrastructure elements
such as bus lines, stops, and centers. It also questions how a study of bus experiences affords investigation into the constructions, deconstructions, and reconstructions
of identity, belonging/exclusion, rights, and flows in Malmö. I suggest a possible template for such an ethnography that includes themes such as: a. urban grammars of
the city (punctuation, mapping, rights, imagination of the city, etc.), b. sociability and
the social life of busses, c. informal rules (disruption, crisis management, contingency
planning, etc.), and d. identity in the city (ethnicity, gender, age, etc.).
Much Ado about a Cup of Tea. Everyday Life and Culture
in Traditional Coffeehouses in Iran
Laleh Foroughanfar, Lund University
Albeit the fact that Iranian theocratic administration has systematically limited rights
of the ethnic and linguistic minorities to practice their culture and language, those
minorities experience a new era of cultural blossom. Such thrive is partially ascribed
to a process of appropriation of the informal urban institutions to assume new
roles and functions. A prime instance of such institutions is traditional coffeehouses
(Ghahve kaneh), which while maintaining its traditional functions as “third places”,
have also resurged to informal institutions of cultural defiance. This met the resentment of the formal establishment in Iran and resulted in a series of policies and
practices to divert and/or restrict such activities. Nevertheless, coffeehouses have
gradually turned into the alternative venues for preserving and promoting cultural,
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 39
Abstracts
40 Creating the city Identity, memory and participation
artistic and linguistic heritage and to form a higher extent of place attachment and
stronger sense of community.
In a crossroad of local values and global discourses, where the real world meets the
virtual, coffeehouses become communities of ethno-cultural Azeri identity (re-)construction in Iran. This study is a scholarly endeavour to enhance understanding and
decipher counter-hegemonic processes of identity-building through coffeehouses as
informal institutions of cultural practices in the context of post-revolutionary Iran.
This empirical cross-disciplinary research is amalgamation of methods and
theories that respect both social sciences and urban planning. The data collected
through critical ethnography, based on in-depth interviews and intensive observations suggest a multi-fold taxonomy of coffeehouses with different socio-cultural
self-assumed functions to extend and promote the cultural heritage and local
consuetudes.
Co-creating Places Through Cultural Mapping: Benefits and Challenges
Lia Ghilardi, Urban sociologist at Noema Culture and Place Mapping
Increasingly cities compete at global level with other places for investment, visitors,
talent and the like. Competition in particular is not just limited to the big capital or ‘first
tier’ cities. Smaller places are also confronted with the pressure to deliver on quality of
life, employment opportunities and a good brand image. Responses to such needs
often translate into large regeneration schemes, branding or cultural tourism strategies
that do not reflect the specificity of places, nor the needs, aspirations and sense of
identity and history of local communities. This way of thinking and acting has negative affects on the communities and leads to further problems of spatial segregation,
disaffection and social division.
In my presentation I will argue that there are other ways of doing place making
which are more in tune with the needs, aspirations and expectations of the communities on the ground. In particular I will discuss and present examples of collaborative, creative and transparent mapping tools aimed at generating better governance and participation of citizens. In the presentation I will also make the point that
such mapping processes (live laboratories of democratic participation) can also
throw up challenges such as those of legitimation (who is allowed to participate
and why, when); accountability; the rigidity of existent political and representational
frameworks versus the openness of such processes of participation and the risk of
dispersing democratic energies thus allowing default positions to take hold.
Preliminary program
Fragment av stadens kulturarv
Kerstin Gunnemark, Professor i etnologi, Institutionen för kulturvetenskaper,
Göteborgs universitet
Stadsskildringar är ofta fokuserade på stadens tillblivelseprocess, stadskärnans historia och näringslivets betydelse. Hus uppmärksammas för att de är gamla, välbevarade, ritade av berömda arkitekter eller för att kända personer bott i dem. Bostadsområden som genomgått stora förändringar omtalas utifrån saneringsbehov och
gentrifieringsprocesser. Segregeringsproblematiken och förnyelseåtgärder står ofta i
förgrunden för beskrivningen av förorten. I de allra flesta fall uppmärksammas flerbostadshus medan villabebyggelsen och villaboendet marginaliseras i framställningen
av stadens mångfacetterade innehåll. Berättelsen om staden Göteborg är i likhet
med många andra städer selektiv. En del bostadsområdens historia synliggörs mer
än andra beroende på om forskare, invånare eller andra aktörer valt att framhålla
berättelser om platser som kulturarv. Om ett kortare eller längre historiskt perspektiv
tillmätts betydelse i nyformulerade stadsskildringar. I projektet ”Villakvarter i omvanligens tidevarv” har jag valt att med etnologiska perspektiv analysera området Ekebäck som många göteborgare inte har någon kännedom om. Problematiseringen
rör vilka fragment, berättelser och andra källor går att finna om villaboendet under en
100 års period. Ur ett demokratiskt kulturarvsperspektiv anser jag att det är angeläget
att villägarnas berättelser om villaboende blir uppmärksammade och förmedlade till
andra invånare och till personer med intresse för villaägarnas kulturarv.
Skapandet av en berättelse – exemplet Svensk stad i Helsingborg
Karin Gustavsson, Etnologiska avdelningen, institutionen för Kulturvetenskaper,
Lunds universitet
1950-1953 publicerades bokverket Svensk stad i tre volymer. Det blev ett standardverk,
med en ny utgåva 1976, länge använt i undervisningen i konstvetenskap och andra
discipliner. I Svensk stad skildras industrialiseringen och urbaniseringen i svenskt 1800tal med exempel från främst Helsingborg, Sundsvall och Örebro, samt ett antal bruksoch stationsorter. Framställningen bygger på mångåriga studier i såväl arkiv som i fält.
Bokverket har starkt bidragit till att skapa och befästa bilden av Helsingborg som
den agrara småstaden som under förbluffande kort tid omvandlades till “handelskapitalismens stad”, med en expansion av bostäder och industrier, där alla kurvor
över ekonomisk expansion och befolkningsökning pekade brantare uppåt än i andra städer. Undersökningarna av staden omfattade flera kvarter i stadsdelen Söder,
med avseende på antal boende, deras ursprung, inkomst, medelålder och så vidare.
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 41
Abstracts
42 Creating the city Identity, memory and participation
I bokverket ges sedan en bild av 1800-talets Söder som präglat av armod med skriande trångboddhet och mycket dåliga sanitära förhållanden.
De rön och slutsatser som finns om Helsingborgs stadsutveckling i Svensk stad har
reproducerats upprepade gånger i olika publikationer och egentligen aldrig problematiserats och ifrågasatts. Men hur kom denna kunskap till, och skulle stadens
bebyggelsehistoria kunna berättas annorlunda? Vilken effekt hade beskrivningen av
Söder på hur stadsdelen har hanterats i samhällsplaneringen?
I arkivmaterialet som finns efter Svensk stads olika medarbetare kan bokverkets
tillkomstprocess följas. Det är möjligt att skapa kunskap om kunskapens tillkomst och
problematisera det som framstår som auktoritativ och objektiv kunskap om en stads
historia. Med exempel från Helsingborg i Svensk stad vill jag visa hur kunskap om en
stad, som uppfattas som objektiv och auktoritativ, är resultat av en forskningsprocess
i en specifik kontext, beroende av enskilda individers val, preferenser och omständigheter, och hur denna kunskap har verkan under mycket lång tid på hur staden
uppfattas och hanteras.
Barn och ungdomar dokumenterar bygget av Citybanan
Piamaria Hallberg, Antikvarie/etnolog, Dokumentationsenheten,
Stockholms stadsmuseum
Stockholm är en växande metropol som nu omdanas och förändras. Stora resurser
satsas på allmänna kommunikationer som är en förutsättning för ett bra stadsliv.
Citybanan är den största infrastruktursatsningen hittills. Det är en 6 km lång tunnel
mellan Stockholms Södra och Tomteboda. I tunneln har lagts två nya pendeltågspår.
Dragningen går genom barnrika områden så många barn har haft bygget nära
inpå sig och har levt med verksamheten i flera år. När Citybanan är klar och invigd
2017 blir det nya vägar att ta sig fram på som påverkar alla som bor i och som
besöker Stockholm.
I projektet ”Barn och ungdomar dokumenterar bygget av Citybanan” har unga
stockholmare genomfört samtidsdokumentationer tillsammans med sina pedagoger och under ledning av Stadsmuseet. De har beskrivit sin närmiljö och sin vardag
och de delar med sig av sina erfarenheter. Resultatet arkiveras på Stadsmuseet och
deras arbete blir en del av vår gemensamma historia.
Arbetet påbörjades 2010 på uppdrag av Trafikverket och är ett samarbete mellan
Trafikverket (staten), Stockholms lokaltrafik (Storstockholms läns landsting) Stadsmuseum (Stockholms stad) Trafikkontoret (Stockholms stad).
Utmaningen har varit att hitta samarbetspartners. Det var ett gediget arbete vi lade
ner på att engagera pedagoger. Tiden fanns inte att få in projektet i undervisningen
Preliminary program
även om intresset från början var stort. Men vi fann några eldsjälar som blev drivande
i arbetet med ungdomarna. Några barngrupper har besökt en plats regelbundet
under lång tid. Andra har förevigad ett speciellt ögonblick med många fotografier
och nedtecknade iakttagelser. Hur de närmade sig ett objekt och vad de såg kunde
bero på en så enkel sak som hur långa de var. De barn och ungdomar som varit
aktiva och dokumenterat Citybanebygget har varit mellan 2-20 år.
Fames, ”lagliga” och öppna väggar: görandet av plats i graffitin
Erik Hannerz, Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet
Sett till den omfattande debatt som omgärdat lagliga graffitiväggar i Sverige de
senaste 15 åren som innefattat en polaritet kring öppna väggar i kommunal eller
privat regi som brottsförebyggande alternativt brottsgenererande (cf. Hollari 2005,
Kimvall 2012, Kimvall 2016) behandlar detta paper hur graffitimålare talar om, tolkar
och använder såväl denna typ av väggar som typer av väggar som behandlas och
definieras likartat. Detta är en del av en större studie som undersöker hur graffitimålare
i och kring Malmö samt Stockholm uppfattar och använder det offentliga rummet,
som involverat ett fältarbete med graffitimålare i olika åldrar, med olika fokus, samt
olika erfarenheter. Sammanlagt har drygt ett hundratals graffitimålare följts i såväl
planerandet, utförandet och diskussioner om graffiti. Av dessa har 30 graffitimålare
intervjuats genom go-alongs, det vill säga att intervjuerna har gjorts som en del av
en vandring genom staden. Även om debatten kring öppna väggar som brottsgenererande är framförallt påtaglig i Finland, Norge och Sverige (cf Höigård 2002),
saknas det såväl nordisk som internationell forskning kring vilken typ av graffiti lagliga
väggar i så fall ökar eller minskar, samt huruvida graffitimålare har en gemensam
syn kring detta. Med utgångspunkt i subkulturell teori samt urbansociologi diskuteras
här först och främst subkulturella görande av plats: hur deltagare definierar, avgränsar, och namnger platser såsom under subkulturell kontroll (cf Hannerz 2015). Detta
paper visar på hur graffitimålare kontinuerligt skapar ”lagliga” väggar på egen hand
och som används i stället för, eller tillsammans med öppna väggar i kommunal eller
privat regi, vilket komplicerar bilden av öppna väggar som brottsförebyggande alternativt brottsgenerande.
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 43
Abstracts
44 Creating the city Identity, memory and participation
Activism, new identities and changes of urban space:
a study in Möllevången, Malmö
Christina Hansen, PhD Candidate, Department of Global Political Studies,
Malmö University
This paper presents my ongoing PhD project which is an ethnographic study of
political activism in Malmö. I explore the conditions for and the consequences of
activism, with special regard to the creation of new inclusive identities and changes
of urban space. The activism concerns issues related to antiracism, migrants’ rights,
and class struggle in the city and is mostly located and connected to Möllevången
neighbourhood, an inner city, socially mixed, gentrifying neighbourhood.
The neighbourhood is known for its high presence of activists and frequent collective actions in public space, but also of migrants (of different origins and generations). These characteristics are used in the city’s narrative to attract residents, tourists
and investments.
Möllevången is not only a geographical location and physical place but also
a question of narratives. Activists co-produce the histories of cities and neighbourhoods. In Möllevången, it seems as if the activists - of which the majority are not born
in Möllevången nor Malmö but are internal or transborder migrants - hold some kind
of power, in the sense of defining the place by the means of narratives through their
actions and presence e.g. demonstrations, festivals, book fares, social media, political posters and graffiti in public space as well as by living their everyday lives there.
But the activists do not seem to be able to contest the gentrification processes of the
area, but rather contribute to it by being part of the diversity and attractiveness of
the neighbourhood.
Against this background, the main issues I will discuss in t is conference session
is: the power trajectories of the neighbourhood, and how these kind of activist hubs
affect local urban change and social relations.
Vad är den svenska modellen?
– historieskrivning i den samtida ’tiggeridebatten’
Erik Hansson, doktorand i kulturgeografi vid Uppsala universitet
Maria Persdotter, doktorand i urbana studier vid Malmö Högskola
Denna presentation problematiserar den historieskrivning som förmedlas genom den
pågående debatten rörande närvaron av tiggande EU-medborgare i svenska städer.
Något som är utmärkande för denna debatt är de återkommande hänvisningarna till
välfärdsstatens tillblivelse. Nyligen meddelades det att regeringen överväger att införa
Preliminary program
ett tiggeriförbud. Detta för att försvara ’den svenska modellen’. På liknande sätt rättfärdigade politiker i Malmö stad beslutet att utrymma och riva det så kallade Sorgenfrilägret med hänvisning till folkhemspolitikens löfte om ’goda bostäder för alla’. Även
de som ställt sig kritiska till dessa åtgärder har åberopat historiskt baserade argument.
Många har hävdat att dagens politik är ett uttryck för en historiskt kontinuerlig antiziganism, och att denna politik särskilt påminner om de exkluderande åtgärder som
riktades mot romer och resande under 1900-talets första årtionden. Vi frågar oss här
vilka föreställningar om det svenska välfärdssamhället och dess historia som åberopas
och återskapas genom den så kallade tiggeridebatten. Baserat på vår forskning om
det svenska samhällets reaktioner mot närvaron av tiggande EU-medborgare, belyser
vi hur dagens debatt många gånger framställer välfärdssamhällets tillblivelse som
en enhetlig nationell framgångssaga på ett sätt som osynliggör de konflikter som
präglade detta historiska skede, och som särskilt bortser från de kränkningar och övergrepp mot romer och resande som var en del av det. Vi visar också på hur dagens
tiggande EU-medborgare gång efter annan utpekas som ett hot mot den nationella
framgångssagan. Den feministiska teoretikern Sara Ahmed har hävdat att uttryck för
nationell skuld ofta bidrar till att återskapa en föreställning om nationen som i grunden
god. Denna presentation syftar därför även till att problematisera de offentliga uttryck
för skam och ångerfullhet som förekommer i dagens tiggeridebatt.
Communicating migration history. The house of emigrants Gothenburg
Lars Hansson, museum development manager, The House of Emigrants. Project coordinator, Swedish Migration Centre
The House of Emigrants in Gothenburg is a museum focusing on the Swedish emigration to the USA, in relation to problems of contemporary migration. Vilhelm
Moberg’s novels about the rural emigrants of the mid-19th century have had a great
impact on how the Swedish emigrants have been perceived. We try to paint a more
correct and relevant picture of these people, of whom the majority actually lived in
cities. In addition, we also produce temporary exhibitions on different topics related
to migration, which have been displayed in various arenas. The topics of these exhibitions have for example been the forgotten emigration to Denmark and Germany,
immigration of Polish farm workers, and the experiences of Syrian women. The House
of Emigrants also offer genealogy service, which is attracting an increasing number
of American visitors. Some of these visitors bring different sources from their family
history, thereby increasing the collections.
Documentation and digitizing projects have been performed in cooperation with
the Swedish Migration Centre. The latter organisation has ten local offices with 200
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 45
Abstracts
46 Creating the city Identity, memory and participation
employees all over Sweden, and they digitize migration related source material in
cooperation with the Swedish National Archives. Most the employees have some
form of disability and get state support from the Public Employment Service, and the
municipality where the office is located. The local presences provide great opportunities when it comes to collecting and digitizing local and regional source material.
The collection of oral history is another important task, since it provides us with new
knowledge about migrants’ experiences. We see great opportunities from increased
cooperation between organisations in Sweden who deal with migration history. Such
cooperation would contribute to higher efficiency by labour division, the avoidance
of costly competition, and above all, improved international collaboration.
“It means everything – and nothing at all”. Narratives around football stadiums
in the urban environments of Malmö, Helsingborg and Stockholm
Katarzyna Herd, PhD Candidate, Division of Ethnology, Lund University
Football is now occupying a lot of space, both figuratively and physically, in Swedish
cities. Yet, its position and importance in the making of a local identity is ambiguous.
In this presentation I shall discuss the current discourses around four football stadiums in three Swedish cities: Malmö, Helsingborg and Stockholm. The presentation
is based on the ongoing PhD project in ethnology that focuses on performing and
producing history in Swedish club football.
The cityscapes include, and almost require, a vibrant and lively football scene,
something one can be proud of and also use in the branding strategy. As football
feeds on affective group investment, a local stadium can be thus talked into a being
a temple on sacred grounds, a change for the better, or a bleeding wound.
While presenting four case studies of changed/rebuild/annihilated stadiums, I
shall analyse how the urban environment is activated and contested, and how average city-dwellers creatively engage in the theorizing, and thus building, of their local
urban communities.
The forest looks best in a picture
Katt Hernandez, PhD Candidate, Malmö Academy of Music
My PhD project at the Malmö Academy of Music, Sånger för Spökkvarteren (Songs
for the Ghost Quarters), is drawn around themes of urban memory and transformation, psychogeography and the “ghosts” of the imagined city. One of the central
practices I have employed is to draw field recordings, syntheziers, hurdy-gurdy, nyckelharpa, violin and pipe-organ between the worlds of the mechanical and the electri-
Preliminary program
cal, stretching back into the folkloric world and forward into the unfolding universe of
electronic music technologies. The aim is to make an audial exploration into urban
psychogeography and collective memory, and learn how the resulting music can
give people a sense of place, community and identity in their own city.
The newest work in my project, Skogen är bäst på bild, is built from interviews with
several people in Stockholm. The idea is to create a view of Stockholm outside my
own, by determining the structures and themes of the work entirely from their words.
I asked participants how they identify as inhabitants of Stockholm, what they see in
their daily environment, how they relate to changes in the city and what they miss
from former times or wish would be built for the future. The interviews yielded an
interesting spectrum of detailed and personal day-to-day observations, and broader
comments about what each participant saw as the effects of gentrification, globalization or the impact of histories such as the tearing down of the Klara neighborhood or the ideals of the “folkhemmet”.
My proposal for the conference is to present Skogen är bäst på bild. Since it is a
tape piece, it basically functions as a recording or sound installation. I would then
present a paper discussing the research, processes around and results of making it.
Fearsome burdens of mass housing – Mutated geographies of emotions in Danish social housing 1960-1990
Silke Holmqvist, Department of History, Aarhus University
Mikkel Høghøj, Department of History, Aarhus University
At what point did living in a Danish mass housing complex become dangerous?
Which historical actors influenced the production of a disturbing, unsafe or repulsive
sense of place? And through what emotional practices did negative representations
materialise in the concrete walls and in multiple public spaces?
The narratives of progressive welfare buildings, that transformed into socially deprived areas of concrete-blocks, are historically well-established. These buildings,
planned with passionate intentions in 1960’s, were to promote and substantiate
urban welfare and social well-being in the city, but ended up confronting local and
national communities with their burdensome social imbalance. These common narratives have populated public memory and informed the social context of scholarly
work. However, studies of the negative transformation of social housing as such is
notably absent within Danish cultural history. Therefore, this paper seeks to investigate
the highly charged failures of social housing in Denmark (1960-1990), connecting
the social downfall of the concrete-block to the cultural complexity of sentiments
and failed strategies of emotion. Grounded in theory on emotional geography, a
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 47
Abstracts
48 Creating the city Identity, memory and participation
field currently gaining scholarly currency, this paper will focus on the socio-spatial dialectics of emotional practice and materiality as a mutually constituting relationship.
Based on three historical case studies of Danish social housing areas, the paper
maps out a variety of emotional geographies and point to their inappropriate practices, social conflicts, precarious materiality-making and thus the inherent negative
narratives build into the public and subjective impressions. Through a multitude of
historical sources, we examine three perspectives: the planners’ perspective, the public perception and the residents’ experience. The analysis argues that the transition
from ideal-construction to slum-district was by no means a linear and homogeneous
process caused by immigration, social deprivation or rising crime rates. Rather, attention should be given to the complexity of the shifting cultural codes between imagined impacts, welfare strategies and emotional effects of the concrete-blocks.
Sense of Place, Identity, and Urban Transformation
M Ann Howard, Professor at the Department of Science, Technology, and Society,
Environmental Science Program, Rochester Institute of Technology
Historian Tim Cresswell (2015) notes that
When we look at the world as a world of places, we see different things. We see attachments and
connections between people and place. We see worlds of meaning and experience. (18)
Viewing place as a geography, a place were people live in proximity to one another, such as in a neighborhood, this presentation will reflect ongoing participatory
research carried out in collaboration with a resident organization, representing a
neighborhood in the city of Rochester, NY, USA. This neighborhood, one of the most
diverse and poorest in Rochester, has been described as having, “from the beginning, a very distinctive character.” The neighborhood character has been determined, in large measure, by the successive waves of newcomers who have settled
there, including European immigrants (1820s – 1900s), African-American families
migrating from the American South (1930s to -1950s), and families of the farm workers who came to the city from Puerto Rico (1950s-60s).
This collaborative research is driven by the residents’ desire to “make the invisible
visible”. In light of major development initiatives originating from both the public and
private sectors that may affect this neighborhood, residents have raised concerns
regarding potential gentrification and adverse impacts on current residents and the
character and historical significance of this neighborhood. Two recent participatory
projects include, a “sense of place” interview project that highlights those factors
Preliminary program
that support resident pride and commitment to their neighborhood and an oral
history project that captures family stories through the voices of second and third
generation family members.
While this research has underscored the unique nature of this diverse urban community, it also raises important questions. What does it mean that people’s memories
and culture could be erased by urban transformation? Must urban transformation
disrupt the strong shared sense-of-place and unique historical attachments experienced by long-term residents?
The ambiguity of identity: the progressive, gender-equal city and the primacy of
the “masculine” culture
Christine Hudson, Linda Sandberg and Ulrika Schmauch, Umeå University
Culture is promoted as solving everything from lack of economic growth to social
exclusion, making it important to study how cultural policy is conducted and how
power relations change and are (re)created in that process. Understanding the
city as a complex social, emotional and material context where norms, values and
actions are experienced, formed and changed, and culture as praxis, consumption
and a political-economic field, we focus on analysing processes of cultural formations in contested spaces (Mouffe 2013). Here some claims are seen as legitimate
and others not, although practices of resistance are not necessarily precluded, and
urban identities become important in branding the city.
Focusing on Umeå, which prides itself as a progressive, gender-equal and tolerant city, we scrutinize the ambiguity of culture’s role in shaping the city’s identity
and who is included/excluded. On one hand, Umeå is praised for focusing on
participation and the ‘co-creation’ of culture. On the other, it employs neo-liberal
discourses around creativity and culture in marketing itself and attracting the ‘right’
type of inhabitant/consumer, creating a powerful narrative that has inclusionary/
exclusionary effects. Critical voices have been raised that, despite the municipality’s
professed gender-equal image, it increasingly invests in projects with a typical “male
audience”. Analysing cultural projects and policies, we examine Umeå’s cultural
activities in terms of inclusion/exclusion focusing on questions such as: Who gets to
participate in planning and shaping these activities? How do different actors work
with representations of different groups’ cultural interests? How are these articulated
in terms of strategic investments, sponsorships etc? In different forms of resistance?
The paper contributes to understanding how, in the processes of shaping the city’s
cultural identity, the gendered, ethicized and culturally related power relations work
to include some and exclude others affecting their right to the city.
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 49
Abstracts
50 Creating the city Identity, memory and participation
Dreaming of Utopia, Again: Hope and the Future in the Sustainable City
Samantha Hyler, PhD Candidate, Service Studies, Department of Service
Management and Service Studies, Lund University
Vision plans are a form of storytelling about a future city not (yet) existing. It is a
collective endeavor to dream of a future and to then bring that future into existence.
Although time appears to be linear, discourses within the visioning have an effect
on the understanding and experience of time, one where the past and the future
become blurred with the present in the process of dreaming about the city. The year
2035 marks a point in the not-so-distant future towards which planners of the city of
Helsingborg, Sweden currently aspire to with their vision plan. The stakes are set high
for the future of this city, as politicians recently adopted a vision plan called Helsingborg 2035 that pushes an agenda of a joint, global, creative, vibrant, and balanced
city. Or in other words, it should be ‘sustainable.’ Indicative of a particular kind of utopian future, the vision characterizes the past as outdated, unmotivated, and nostalgic in contrast with the future as dynamic, innovative, and sustainable. My research
explores the ways in which a sustainable future is envisioned, and how dreaming
about the future through vision plans is meaningful for the present in the city. I am
particularly interested in the ways in which discursive practices construct, stabilize,
frame, and maintain this vision. Discourses of the past and future city in part form the
present identity of the city. The vision is a central motor for constructing the present
and future of the city as, for example, sustainable, modern, and tolerant. In this paper,
I explore dreaming and temporalities. How does discourse within the vision play a
roll in shaping understandings of the past, present, and future of the city, and how
are particular discourses like sustainable development used intentionally to create
particular temporal meanings for the city?
Får vi presentera – Helsingborg. Normkritiska perspektiv på lokal historia
Elisabeth Högdahl, FD etnologi, Institutionen för service management, Lunds universitet
Anja Petersen, FD etnologi, Dunkers kulturhus
Vad spelar roll i stadens historia? Vem och vad hamnar i fokus och varför? De berättelser som skapas är viktiga – de utgör presentationen utåt av staden, en del av
stadens image, och en plattform för invånarnas och brukarnas självförståelse och
identitetsbygge. Berättelserna utgör ett historiebruk som kan grunda sig på såväl
ekonomiska, ideologiska som existentiella intressen. En master narrative skapas som
blir en del i en makthierarki där vissa perspektiv och personer hamnar i förgrunden och annat ”glöms bort”. Tre problem framträder utifrån detta, för det första vilka
Preliminary program
urval och kategoriseringar av människor och platser som görs och av vem, för det
andra hur dessa beskrivs och för det tredje hur de kommer att ingå i ett hierarkiskt
system där vissa personer, egenskaper, platser och processer tillmäts markant större
betydelse än andra för stadens utveckling. Vi anlägger ett diskursanalytiskt, intersektionellt och normkritiskt perspektiv på dessa master narratives och frilägger urvalet av
personer, platser och händelser. Vi diskuterar varför och i vems intresse. Utgångspunkten är Helsingborg, en stad som förknippas med borgerlighet, handel och konsuler.
Vi för fram normkritisk metod som en väg att skapa mer inkluderande berättelser. Hur
kan man använda exempelvis normkritiska stadsvandringar som en väg att förmedla andra berättelser, vilka metoder kan användas för att skapa en annan historiesyn?
Vilka människor och platser ska synas i olika former av berättelser? Hur ska vi hitta
nya perspektiv på människor och platser, och deras betydelse för de processer som
formar staden? Presentationen utgår från projektet Normkritiska perspektiv på lokal historia som drivs av Lunds universitet och Dunkers kulturhus i samverkan med
Malmö museer.
Egnahemsträdgårdens roll och mångfacetterade värden i staden
Anna Jakobsson, fil.dr, Universitetslektor, Institutionen för landskapsarkitektur,
planering och förvaltning
Egnahemsrörelsen initierade under tidigt 1900-tal ett bostadsbyggande baserat
på statliga egnahemslån, både på landsbygden och i städerna, runt om i Sverige.
Målet var att etablera en viss självförsörjning och ekonomisk självständighet, att
förhindra emigration och avfolkning av landsbygden samt att bidra till en positiv hälsoeffekt generellt och ett ökat socialt välmående bland de mindre bemedlade medborgarna. En tredjedel av alla egnahemslån betalades ut till byggande av egnahem i städer. Som en konsekvens av detta etablerades många nya bostadsområden
i städernas utkanter, där eget hem, odling och trädgård blev en del av det dagliga
livet. Förutom att egnahemsträdgårdarna bidrar till den biologiska mångfalden i
städerna och är till nytta och glädje för de boende så har de andra viktiga värden
och roller att spela. Målet med denna presentation är att ta upp de olika roller och
värden egnahemsträdgårdarna hade under tidigt 1900-tal, liksom att diskutera hur
dessa värden kan bestå, och består, idag.
Presentationen tar sin utgångspunkt i ett forskningsprojekt vid Institutionen för
landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp samt Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Projektets övergripande mål
har varit att öka kunskapen om egnahemsträdgården (hur de utformades och vad
de innehöll), att bidra till diskussionen kring hållbar stadsutveckling och välmående
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 51
Abstracts
52 Creating the city Identity, memory and participation
i staden samt att diskutera tillämpningen av kunskapen i en nutida stadsplaneringskontext. Resultaten, ffa baserade på en fallstudie av Rostorps egnahemsområde i
Malmö samt litteratur om egnahem och egnahemsträdgårdar, visade sammantagna att egnahemsträdgården i Sverige och Rostorp hade en roll i att etablera och upprätthålla en identitet för de boende. Trädgårdarna upprätthöll och bidrog också till
en social sammanhållning, självständighet, självhushållning, platsanknytning och en
koppling till det äldre odlingslandskapet under en tidsperiod av omfattande urbanisering. I en urban stadsodlingskontext hade de etablerade egnahemsföreningarna
även en viktig roll som bidragande till ett samlande och ett spridande av kunskap
om trädgård, liksom om frukt- och köksväxtodling, även utanför bostadsområdet
självt, till nytta för staden som helhet. Forskningen kring egnahemsträdgårdarna är
inte bara relevant för att kunna skapa nya bostadsområden med samma värden,
utan också för att kunna förstå och bevara det kulturarv de utgör i stadslandskapet
som helhet och för att kunna diskutera de värden odling och trädgårdar har för
stadsboende människor.
Lagliga graffitiväggar - så funkar det (eller inte)!
Jacob Kimvall, lektor i konstvetenskap på Södertörns högskola
samt Stockholms universitet
I stora delar av Sverige har lagliga eller öppna graffitiväggar varit föremål för en
långvarig och intensiv politisk debatt, och som även intagit en central position i
den svenska graffiti- och gatukonstdebatten i stort. Denna presentation utgår från
en översikt av litteratur och forskning om laglig graffiti samt en genomgång av den
svenska debatten om lagliga graffitiväggar.
Det finns en synnerligen omfattande litteratur om graffiti, men samtidigt är det relativt lite av den som behandlar laglig graffiti. Även vad det gäller forskningen så finns
endast ett fåtal studier med laglig graffiti som huvudfokus. Ofta är också studierna
direkt eller indirekt kopplade till förekomsten av olagligt utförd graffiti. Kriminologen
Ronald Kramer hävdar forskningen tenderat att överbetona olagliga aspekter av
graffiti, bland annat genom att tolka olagligt graffitimålande som ett medvetet sätt
för graffitimålarna att positionera sig oppositionellt visavi samhället. Den aktuella
forskningsöversikten pekar på ett liknande sätt att olaglig graffiti intar en normativ
position.
Genomgången av debatten om lagliga graffitiväggar i Sverige visar på att den
präglas av polarisering mellan högt ställda förväntningar på en tydlig brottsförebyggande effekt och långtgående farhågor om en tydlig brottsgenererande effekt. Även
här blir alltså det olagliga en slags norm. Samtidigt finns det mycket lite systematiserad
Preliminary program
kunskap om hur lagliga graffitiväggar faktiskt används i de olika sociala, geografiska
och kulturella sammanhang där de finns – varken vilken funktion de fyller för dem
som målar på väggarna, eller för de som besöker platserna som betraktare.
Sammantaget argumenterar presentationen för att det finns ett större behov av att
förutsättningslöst undersöka hur lagliga graffitiväggar används, än att undersöka om
de fungerar brottsförebyggande eller brottsgenererande.
Understanding the role of commemorative narratives in a contested city
– the case of Jerusalem
Ann-Catrin Kristianssen, Ph.D Political Science Örebro University
Jerusalem is one of the main battle grounds in the Israel-Palestine conflict and as
such part of a narrative and commemorative battle. There is no common and accepted truth about the history, the everyday life, the administration, or the future of
the city. The identity politics of Jerusalem contains a number of narratives and one
main characteristic is that they are based on so called commemorations that play
a large role in the construction of Jerusalem. The commemorative narratives are
used and produced in order to state a claim. This paper focuses on identifying these
narratives, and particularly the narratives of place connected to for instance commemorative sites and cultural heritage. The paper will furthermore analyze how these
narratives are used as a base for political claims and how they affect administrative
processes in a contested city. Commemorative narratives could be connected to a
larger framework – a so-called master commemorative narrative. This master narrative gives a wider picture of the collective memory. Memories and narratives are rarely undisputed. Where we find memories we also find counter-memories and counternarratives causing a narrative battle and in the case of Jerusalem these narratives
have the capacity to ignite the conflict. It is therefore necessary to better understand
the role of these narratives within a conflict and within specific administrative processes. The material analyzed in this paper consists of political speeches, documents
and statements as well as 63 semi-structured interviews performed in 2007 and 2009
and a follow-up survey performed in 2015.
Platsverkstan: Göra Sverige och Historien om Märsta
Länsstyrelsen Stockholm och Stockholms läns museum
”Göra Sverige” har tagits fram av KMV-forum, Riksantikvarieämbetet och Stockholms läns museum inom projektet ”Kalejdoskop – verktygslådan”. Förhoppningen
med att ”Göra Sverige” är att ta fram handfasta redskap för att sprida kunskap om,
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 53
Abstracts
54 Creating the city Identity, memory and participation
implementera, kvalitetssäkra och stärka inkluderings- och delaktighetsarbetet i det
offentliga kulturarvsarbetet. Verktygslådan utgörs dels av en digital del bestående
av konkreta projekthjälpmedel, referenstexter och intervjuer, dels av ett antal exemplifierande fallstudier. Den digitala delen kompletteras dessutom av ett analogt
arbetsmaterial som inspirerar till reflektion, samtal och självkritik och kan användas
för internseminarier och utvecklingsarbete.
Inom ramen för att ”Göra Sverige” har Stockholms läns museum arbetat med
”Platsverkstan: Historien om Märsta”. Stockholms län är till folkmängd räknat Sveriges
största och det växer så att fogarna knakar. Utvecklingen ställer omfattande krav på
planerare, politiker och på den svenska samhällsplaneringens demokratiska grundtanke där allmänhet och sakägare ska ges nödvändig information och få möjlighet
att göra sina röster hörda. Alltför ofta gnisslar det dock kring processen. Dels för
att det finns uppenbara hinder för en aktiv dialog och för ett brett engagemang,
språkliga, politiska så väl som kunskapsmässiga. Dels för att behovet av att vitalisera
planeringsprocessen ofta hamnar i konflikt med ständiga krav på kortare byggprocesser, ekonomisk effektivitet, mer stadsmässighet och fler bostäder.
Utifrån beskrivningen ovan och Stockholms läns museums uppdrag, att verka
som en förmedlande länk mellan samhällsutveckling, historia och lokalsamhälle,
producerades Platsverkstan, ett mobilt projekt som under hösten 2016 testades i
Märsta, utpekad som en regional kärna i den regionala utvecklingsplanen (RUFS
2050). Under två veckor flyttade museet ut kontoret till Märsta i syfte att på olika sätt
föra dialog med lokala grupper om platsen, dess historia och framtid. Med hjälp
av marknadsföringsmaterial och frågeformulär på olika språk sökte museet under
våren kontakt med föreningar för att gemensamt ta fram aktiviteter; exempelvis en
berättarautomat, fotopromenader, skapande stadsateljé, berättaraftnar. Arbetet
resulterade i en utställning som byggdes på plats i Märsta.
I presentationen berättar först Länsstyrelsen om arbetet med att ”Göra Sverige”
och därefter Stockholms läns museum om sina erfarenheter från Märsta.
Cultural heritage and identity after boundary changes, genocide and ethnic
cleansing – examples from Eastern Europe.
Bo Larsson, architect, Tech.D., assistant professor in Urban Planning
When the boundaries were changed after World War II, many Polish and Romanian cities came under Soviet rule and German cities under Polish rule. This lead to forced displacement of people. In addition to this, the Holocaust meant that a significant part of
the urban population, sometimes half or more, were murdered. The towns were almost
emptied of their population. A new population, without roots in the cities took over the
Preliminary program
built environment of the former residents. New nationalities and languages took
​​
over,
as well as a new political system. Historiography was changed, the former inhabitants
and their culture was regarded as alien, partly hostile. After the fall of the Iron Curtain
a new interest in the urban past occurred, as well as discussions about the identity of
the cities, the current residents’ identity and relationship to the cities cultural heritage.
There was a growing interest in the urban environment and history and of the previous
inhabitants, as well as a growing awareness of the historical and cultural values. This
was, however, not without political problems and confrontations between different narratives. Today, local groups, organizations and enthusiasts make efforts to give the cities
back their many-sided history and to preserve the multi-ethnic heritage. The authorities
are beginning to see this as an opportunity to make their cities internationally attractive. The presentation highlights these issues in the cities of L’viv (Lwów, Lemberg) and
Chernivtsi (Černivci, Cernăuţi, Czernowitz) in Ukraine, Wrocław (Breslau) in Poland and
Chişinău in Moldova. The presentation is based on a research project on these cities.
Från ungkarlshotell till Vällingby – metod och minne i två samtidsdokumentationer
Bo Larsson, Stadsmuseet i Stockholm
Så kallad samtidsdokumentation har under flera decennier varit en etablerad
metod för svenska museer att tillvarata människors minnen, erfarenheter och åsikter.
I förlängningen har museerna därmed också bidragit till att skapa identitet och att
ge annars mindre synliga grupper en plats i historien. På Stadsmuseet i Stockholm
har vi under de senaste åren ägnat flera projekt åt att på individnivå samla in och
offentliggöra berättelser från olika grupper i staden. Jag vill i mitt konferensbidrag redogöra för två av dessa projekt, utifrån perspektivet vem som får komma till tals och
hur de får göra det. Projekten gäller personer boende på vad som förr kallades för
ungkarlshotell samt personer boende på olika adresser i förorten Vällingby. Det gemensamma för de sistnämnda är att de bor på adresser där hushållen för 60 sedan
besöktes och intervjuades av en forskare från universitetet. De intervjuerna har varit
utgångspunkt för dagens projekt.
Bekönade rum. Metodprojekt för en mångdimensionell historia om staden
Rebecka Lennartsson, docent i etnologi, forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm
och ansvarig för Stockholmia – forskning och förlag
I arkiv och samlingar finns ledtrådar till ett brokigt förflutet, okända för många. Projektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia (finansiering
av Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin) syftar till att ta samlingarnas
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 55
Abstracts
56 Creating the city Identity, memory and participation
potential till vara för att skapa en mångdimensionell historieförmedling om staden.
Utgångpunkt för projektet är tre hinder för tillgång till ABM-institutionernas samlingar:
• Stora delar av samlingar och arkiv är inte digitaliserade
• Sökbarheten för digitaliserat material är begränsad
• Mångfaldsperspektiv saknas
I projektet samlar vi forskare och ABM-institutioner kring temat Bekönade rum för
att utarbeta en metod som överbryggar glappet mellan forskning, digitalisering
och virtuellt tillgängliggörande. Vi vill utveckla en metod som förenar antikvariers
och forskares kunskap om samlingarna. Ett antal stadsrum med stark genusprägel
har valts som exempel: köket i hemmet, bordellen, varuhusets skyltfönster, parken
och kaféet. Föremål, bilder och dokument från de stadsrum vi valt att fokusera blir
utgångspunkt för ny forskning, som i sin tur skapar underlag för digitalisering och
tillgängliggörande både i etablerade kanaler, som Digitala stadsmuseet och Stockholmskällan, och genom ny teknik. Befintlig antikvarisk information ska vidgas med
sökingångar och kontext utifrån intersektionella analyser. En mall som underlag
för digitalisering med geo-kodning, kontext, polysemantiska länkar och sökord är
målsättningen. Fokus riktas mot interaktioner mellan människa, ting och rum. Resultatet av samarbetet mellan forskare och antikvarier hoppas vi leder till en fördjupad
föremålskunskap och forskning kring materiell kultur som ger utrymme för fler berättelser och röster.
Sweden-Finnish identities in Malmö after the Second World War
Susan Lindholm, PhD in History and History Didactics, Malmö University
My conference presentation is part of a bigger project in which I apply a historical,
transnational and translocational approach to trace the creation and negotiation of
Sweden-Finnish identities after the Second World War. Labour migration from Finland
to Sweden in general, and Malmö in particular, started during the late 1950s and
continued until the early 1970s. Many of these early labour migrants chose to stay
in Malmö with their families during the economic crisis in the 1990s. At a later stage,
they connected with Finns who moved to Malmö after 1999, the year in which
Finnish was declared an official minority language in Sweden. While these early migrants mainly moved from rural areas in Finland to find work in the growing Swedish
industry during the 1960s and 1970s, those Finns who come to Malmö today are
often highly educated, or students who start their studies in Malmö or Lund. In 2015,
Malmö was declared a Finnish management area (förvaltningsområde), which
means that the city of Malmö receives state funds that are aimed at strengthening
Preliminary program
the cultural identity of Sweden-Finns. In my project, I focus on the way in which these
migrants from different generations create and negotiate their specific Sweden-Finnish identities in Malmö against the background of changing cultural stereotypes
surrounding Sweden-Finns after the Second World War.
Staden i nytt ljus? Stadsvandringar i Malmö med arabisktalande guider
Tommy Lindholm, forskare vid Institutet för studier i Malmös historia, Malmö högskola
Roger Johansson, professor i historia med didaktisk inriktning och forskningsledare
vid Institutet för studier i Malmös historia
Guidade stadsvandringar är en del av verksamheten på Malmö högskolas centrumbildning Institutet för studier i Malmös historia (IMH). En erfarenhet från dessa
stadsvandringar är att berättelsen om staden, även när tolkar har använts för icke
svensktalande, fortfarande präglas av att vara de svenskföddas berättelse. Nödvändigheten av att låta människor och grupper med andra erfarenheter och kulturella
referensramar formulera sig kring kulturella artefakter (som till exempel byggnader
och monument) och formulera sina bilder och berättelser av staden har blivit alltmer
uppenbar.
IMH har, för att möjliggöra detta, genomfört en högskolekurs som utbildat 19 arabisktalande guider. IMH genomför nu en undersökning rörande vad det innebär att
nya berättare talar om staden för och med nya invånare, på ett språk som är nytt i
förhållande till de händelser och artefakter som det talas om.
Metoden som används för insamlingen av forskningsprojektets grundmaterial är
semi-strukturerade intervjuer. Den huvudsakliga avsikten har inte varit att få entydiga
svar på frågorna utan att stimulera den intervjuades egna berättelser om staden.
Några preliminära resultat från undersökningens första fas är:
• vikten av att lära sig språket i landet
• utbildningsnivåns betydelse för viljan att inkluderas i landets kultur
• förändringar i uppfattningar om genus
• matens betydelse för att känna sig hemma i den nya kulturen
• betydelsen av tidigare stadserfarenheter
Dessa preliminära resultat har också medfört att vidare frågeställningar har aktualiserats:
• hur förändras berättelserna om staden när nya berättare och en ny grupp
åhörare utformar dem?
• hur påverkas berättelserna av guidernas och deras åhörares relation till Malmö,
deras sociala och kulturella referenser samt relationer till olika kollektiv?
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 57
Abstracts
58 Creating the city Identity, memory and participation
• hur förändras berättelserna i övergången från det språk som användes när
platsen skapades till språk med andra referenser?
• hur påverkar de nya berättelserna det dominerande sättet att berätta om staden?
• vilken relation har det dominerande sättet att berätta om staden till vidare frågor
om hegemoni och makt?
Jag tog med en hasselnöt från Makedonien. Kulturell och biologisk diversitet i
en globaliserad värld
Ebba Lisberg Jensen, Institutionen för Urbana Studier, Malmö högskola
This presentation deals with the cultural parallelism between biological and cultural
diversity as manifested in allotment garden areas in Malmö. Applying an historical
perspective, we argue that the mobility of species is almost as old as human history.
Whenever new species are introduced, as when cultural traits meet, differences may
be welcomed and introduced in the already existing context, just as they may be
shunned, hated and persecuted. Introducing new species may be an efficient way
of colonizing land, as shown by Alfred W. Crosby.1 In an increasingly globalized world,
people seem to bring with them their old plants, and they exchange varieties and
species with each other. In a multicultural city like Malmö, this is practised among the
many allotment gardeners from all over the world. Sometimes it enhances contact
and integration, and sometimes cultural practices and species comes to symbolize
difference, contact with the country of origin or even ethnic identity.
The Dignity of Resistance: Claiming Housing Justice in Neoliberal Sweden
Carina Listerborn, Professor in Urban Planning, Department of Urban Studies, at
Malmö University
Irene Molina, Professor in Human Geography, Institute for Housing and Urban
Research at Uppsala, CRUSH – Critical Urban Sustainability Hub
In this article we focus on the resistance that emerges, often spontaneously, in relation to everyday related conflicts with the local housing companies or other local
authorities. These acts of resistance need to be understood in the larger context
of economic and political changes on the housing market, and in relation to the
increased racialization of poverty and territorial stigmatization. The lack of affordable
housing for low income people, shrinking public resources and new political conflicts
threaten the availability and viability of the homes and neighborhoods that are the
necessity of daily life. To illustrate and understand resistance and demands for housing justice in relation to urban crisis and the response of the authorities over a period
Preliminary program
of two decades we will focus on the case of Husby, North of Stockholm. Our argument is that through the emerging resistance in the poor and racialized metropolitan
outskirts a claim for housing justice is growing, which is based in people’s everyday
life and cry for dignity and due to long term neglect by the housing companies.
There is a discrepancy between media representations of violence and social unrest,
and the actual concerns and well based arguments of people living in the metropolitan outskirts. The resistance follows the larger metropolitan urban development.
The resistance in 2005 was pointing at decay and lack of maintenance, while the
resistance a decade later was pointing at threats of displacement and ‘renoviction’
and the increased policing. Contestations and conflicts will be illustrated and analysed through the transformation of the housing area and its urban spatial context,
drawing on both first hand and second hand empirical material. Theoretically we
will draw on neoliberalism and everyday life (Braedley & Luxton 2010), ’homeplaces’
(hooks 1991), ’dignity’ (Feldman & Stall 2004) and resistance, ’counter-conducts’ and
space (Foucault, Death 2010, Routledge 1997).
The shift from security to resilience and the shifting status of failure in urban
crime prevention policy
Vanja Lozic, Senior Lecturer in Science of Education, Kristianstad University
The paper interrogates representation of problems in Swedish crime prevention policy, arguing that the recent designation of immigrant-dense urban areas as ‘vulnerable’ is indicative of a gradual shift away from a centralized security politics towards a
bottom-up resilience governance. Crime prevention has less to do, then, with protecting society from external threats and more to do with overcoming vulnerabilities.
The ‘paradigm shift’ is not clear-cut, however, signaled by the shifting status of failure.
The ultimate failure to predict the future necessitates capacity building at the community level, which requires experimentation with open-ended methods. At the same
time, there is a centralized demand on practitioners for measurable results, which
entails hedging against failure. The co-existence of these disparate logics in recent
prevention policy gives rise to tensions, contradictions etc., and engenders extensive
communication efforts. To reconcile conflicting rationalities into one big picture and
make people (re)gain a sense of security and direction, communication strategy
offers visions for the shared future, beyond reality testing. But on account of strategic
use of facts, the projected schemes are perceived by participants as deriving from
‘the reality’, reflecting the community’s view on problems. This points towards a new
understanding of urban democracy, which reframes democratic accountability as
community responsibility.
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 59
Abstracts
60 Creating the city Identity, memory and participation
Guidade visningar i en landsortsstad
David Ludvigsson och Lasse Kvarnström, ISAK/Historia, Linköpings universitet
Vilka berättelser, teman och minnen lyfts fram av guider under vandringar i en
landsortsstad? Vilka byggnader och vilka invånare behandlas under dessa vandringar? Presentationen bygger på observationer av ett flertal guidade visningar i
landsortsstaden Linköping. En väsentlig organisatör av guidade visningar i Linköping
är stadens guideförening, som genom sina utbildningar och interna riktlinjer påverkar både de guidade visningarnas frekvens, innehåll och form. Studien visar att
guidernas framställningar är starkt förankrade på platsen, att de betraktat som en
genre följer en rumslig snarare än t.ex. en kronologisk logik, och att visningen på
ett slående sätt behandlar olika tidslager. I landsortsstaden finns såväl monumentalbyggnader som berömda händelser och lokala profiler vilka tillsammans bygger
upp ett slags lokal kanon som innehållsligt utgör en kärna i visningarna. Eftersom
landsortsstaden historiskt sett gått igenom olika perioder där olika aktörer och näringar satt sin prägel öppnar sig en rad möjligheter: vad av detta tar guiderna fasta
på och varför? Formmässigt har den klassiska, informativa guidningen i landsortsstaden kommit att kompletteras av dramatiserade vandringar, där ett flertal personer i
historisk klädsel medverkar och spelar olika roller. Sammantaget bidrar presentationen till att problematisera historiebruket i landsortsstaden.
Remembrance in search of recognition. Some reflections from Nowa Huta
Agnes Malmgren, PhD Candidate, Lund University.
In my presentation I will take a closer look at the memory work and recollections
– public and private – which can be found in Nowa Huta, a former Polish socialist
model town on the outskirts of Krakow. My point of departure will be the sense of
misrecognition (as the term is used by for instance Honneth 2012) that underpins
much of the outward memory work, as well as the private storytelling in Nowa Huta.
I will present some illustrative cases of un/-or misrecognized memories and discuss
the perceived outcome of memory work surrounding them. Does engaging with
(allegedly) forgotten or unrecognized memories provide people with a larger sense
of recognition? Furthermore, I will target the larger societal implications of this search
for mnemonic recognition, by posing the question why and how this issue become
central to Polish political and cultural life since 1989.
Preliminary program
Empty properties and legitimised occupations:
on class and classification struggles
Miguel A. Martínez, Assistant Professor, City University of Hongkong,
The squatters’ movement in European cities has explicitly challenged the sacred
and absolute principle of private property by claiming the right to use empty, abandoned, vacant and subject-to-speculation properties -in short, the right to occupy
a socially valued urban “void”. The main rationale behind this political claim is that
capitalist societies in general and neoliberal regimes more recently are unable to
grant access to affordable and decent shelter and built spaces to all the individuals,
resulting in extremely uneven and unfair distributions of land, houses and urban facilities. However, the debate around the types of properties that are overtly or secretly
occupied does not delve usually beyond those statements. How can we classify
empty properties which are targeted by squatters? Is the social identity of their owners a significant dimension of squatting? To what extent are squatters justifying their
action on the ways that empty properties are managed? Building upon the international literature on squatting around the issue of ownership and real estate speculation, I argue that squatters in practice question more the social function, policies and
effects of private property than its consideration as a founding value of capitalism.
This is supported by a detailed examination of a database of squats in a Spanish
city (Madrid) over three decades. I show that private residential ownership was the
main target and location for squatted social centres. I then present the different arguments used by the last generation of housing squatters in order to legitimise their
actions and the kind of properties they occupy. Finally, I conclude that squatters may
adopt either a loose or a tight approach in order to set the type of buildings and
owners they decide to target, and this determines their social influence and support.
However, their legitimation discourse is constraint by the practical patterns of choices
made, the availability of empty properties at specific urban contexts and the overall
significance of the housing crisis.
Interaktionen arbetarlitteratur och storstadsmodernism
Per-Olof Mattsson, universitetslektor, litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och
estetik, Stockholms universitet
I svensk litteratur präglades gestaltningen av urban modernitet av författare i den
arbetarlitterära traditionen; de skapade modernismens berättelse om staden. Maria
Sandel skildrade Kungsholmen, Rudolf Värnlund södra förstäderna, som utkanter,
som inte riktigt räknades till Stockholm. Centrala delar av staden var förbehållna
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 61
Abstracts
62 Creating the city Identity, memory and participation
författare ur andra kretsar och granskas i Lo-Johanssons roman Kungsgatan (1935).
Romanens Adrian letar i slutet av 1920-talet i litteratur om Stockholm men finner bara
”ekarna, parkerna, vattnen, de historiska minnena”, kort sagt ”Djurgården, Haga och
Drottningholm”, men inte den nya urbana modernitet han själv genomlevde. Lo-Johansson kallade den här tiden ”klyvnadens tid”. Klyvnaden fanns också i litteraturen.
Utgångspunkten är kontrasterna mellan tidiga arbetarförfattare (Sandel, Värnlund)
och borgerliga författare (Söderberg, Siwertz, Selander). En kamp utspelade sig under 1920- och 1930-talet om berättelsen om staden (Stockholm). Borgerliga författare
retirerade inför moderniteten och det blev slutligen arbetarlitteraturen som erövrade
den urbana moderniteten som berättelse i svensk litteratur.
Urban modernitet växte fram i Stockholm och pockade på litterär gestaltning.
Storstaden var ett huvudtema i modernistisk lyrik och roman (Sandburg, Döblin, Dos
Passos), men svensk anknytning till storstadsmodernism skedde successivt. Först hos
arbetarförfattaren Harry Blomberg i mitten av 1920-talet i traditionell lyrisk form. Den
blev först märkbar som modernism hos unga arbetarförfattare i slutet av 1920-talet
(lyriken: Lundkvist, Asklund; romanen: Johnson, Asklund). I deras verk finns både
modernitetens och urbaniseringens positiva och negativa sidor. Ett speciellt urbant
bildspråk växte fram och berättartekniken moderniserades utifrån litterära influenser
men också utifrån filmen som gör sitt segertåg vid den här tiden. Storstadens inträde
i svensk litteratur ägde rum utifrån svenska förutsättningar, vilket medförde att den
snabba urbaniseringen också blev ett framträdande tema. Den tidigare forskningen
har berört fenomenet utifrån enskilda författarskap: Espmark (Lundkvist), Askander
(Asklund). Alexandra Borgs En vildmark av sten (2009) har analyser fram till 1916.
Challenging constructions: The image of Sweden’s Chicago in dispute
Leandro Schclarek Mulinari, Department of Criminology, Stockholm University
In this study I explore the city as a space where images of crime are challenged.
Taking as point of departure the experiences of journalists, I analyze why they dispute the crime image of Malmö, Sweden’s third largest city. I show that images of
the city are used to criticize notions of the multicultural society. The analysis points to
the need of examining media’s role in challenging crime images in relation to race
as a gaining conflict line in society. I also study why contestations of this sort can be
subversive, but simultaneously complicit in a neoliberal urban agenda.
Preliminary program
Cultural Diversity in East-Central European Borderlands:
Cityscapes, Memories, People
Eleonora Narvselius, Associate Professor in European Studies, Lund University
This book project scrutinizes the core findings of the recently finished international
project Memory of Vanished Population Groups and Societies in Today’s East-Central
European Urban Environments. Memory Treatment and Urban Planning in Lviv, Chernivtsi, Chisinau and Wrocław that was co-ordinated by the Lund University. Built on the
up-to-date field material, it suggests an anthropological approach to palimpsest-like
environments of East-Central European borderline cities. Present shapes and contents
of these urban settings derive from combinations of cultural continuities and political
ruptures, present-day heritage industries and collective memories about the contentious past, expressive material forms and less conspicuous meaning-making activities
of human actors. In other words, they evolve from perpetual tensions between choices of the past and burden of the past. The topics of historical diversity of East-Central
European cities, legacies of their displaced populations and identity-making potential of urban memories have been discussed in a number or resonant studies and
edited volumes. However, a novel feature of this edited volume is the clear emphasis
on boundary transgressing, on transnational dynamics of remembrance of the historical urban cultural diversity in present-day East-Central Europe. The main questions
addressed by the authors of the volume are: What is specific about transnationalization of memory in the urban public spaces of Central and Eastern Europe? Which
are the political rationale and implications of approaching legacy of the perished
population groups in the chosen cities? How do these approaches relate to European dimensions of memory and the “European vector” of identity-making of the contemporary urban populations?
Engaging with memories and representations of racist violence in Malmö
Robert Nilsson Mohammadi, PhD candidate, History Department, Stockholm University
This paper explores representations of the violent deeds of the racist serial-killer Peter Mangs, from the joint perspectives of one historian and one psychologist. Mangs
committed a series of murders and murder attempts against people that he categorized as non-white, and in one case against a person that in Mangs’ interpretation
betrayed her “race”. Mangs assumed that his assaults would cast suspicion upon his
victims and the groups they could be perceived as belonging to. Journalists, as well
as the police, indeed precluded that the victims were parts of criminal networks. When
it stood clear that a serial killer aiming for certain bodies was active, the reaction was
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 63
Abstracts
64 Creating the city Identity, memory and participation
an inability, or even an unwillingness, to recognize the racist content of the deeds.
Responses typically fitted a discourse on immigrants as a societal problem, making
it unclear where the guilt for the shootings should be placed. The city of Malmö,
and its political representatives, did not rally behind those inhabitants who had become targets for racist violence or racist preconceptions. Mangs’ deeds have thus
been treated in ways that implies that racism is something inappropriate for public
speech. Consequently, those being exposed to racism are left to put words to their
experiences by themselves, or in closed groups. Through this, Mangs’ activities continue to divide the city, as well as creating split subjectivities. The need for repairs on
personal, collective, and social levels are acute. A public engagement must recognize the risk that some people are at, but without (as Mangs did) creating difference.
It must also mobilize both introspective and extrovert engagement with the racism
that is here and now. To shed light on these, and other risks, we discuss examples on
how violent pasts have been dealt with aesthetically and politically.
Tiden, staden och historieskrivningen.
Några tankar kring historiens värde i ett kommersiellt urbant sammanhang
Peter Olausson, universitetslektor i historia, vid Karlstads universitet
Tidens betydelse för stadens skiftande uttryck får genomslag även i utformningen av
den historiska berättelsen: det typiska för en epok är vanligen också bärande element i den kanoniska historieskrivningen för en plats. Takten i stadsmiljöns förändringar får dock också en direkt konsekvens för vad som dokumenteras. Det kontinuerliga
– som kyrkor, torg, långlivade familjeföretag – har större chans att synas i såväl arkiv
som i stadsmonografier än ”dagssländorna” inom t ex städernas nöjesbranscher.
Ändå är föränderligheten som sådan en markör för det urbana, inte minst när den
fria tiden i allt större utsträckning kommer att prägla invånarnas livsföring.
I presentationen kommer det kommersiella urbana livets historiska värde att diskuteras utifrån exempel från Karlstads centrala delar under några valda tidssnitt under loppet av 1900-talet. Paradexemplet i sammanhanget är Stadshotellet, som tidigt
satsade på att exponera hela stadens historia genom interiöra muralmålningar och
ett aktivt deltagande i lokalhistoriska sammanslutningar. Här finns andra äldre familjeföretag att peka på, men också en mängd exempel på caféer, klädbutiker och
mycket annat som kommit att sakna annan dokumentation än den som representeras av bevarade adresskalendrar och juridisk grundinformation i myndighetsarkiven. Frågor väcks om vem som skriver historien och varför – men också om stadens
tidsregimer och växlande förändringsrytmer som strukturellt styrande för ett historiskt
berättelseval, som ofta betraktas som vetenskapligt rationellt.
Preliminary program
Åldrade världar eller framtidens urbana tillgångar?
En studie längs Göteborgs industriella älvstrand
Gabriella Olshammar, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
I den här presentationen används begreppet ”urbant kitt” (urban glue) från
geografen Nigel Thrift för att skapa en positiv förståelse för det småskaliga industriområdet Ringön i Göteborg, centralt beläget vid Göta älvs strand. Med urbant kitt
avses allt det slags kontinuerliga underhåll och reparationer genom vilket städer
ständigt anpassas till nya förhållanden. I en tid då intilliggande älvstrandområden
genomgår storskalig omvandling är ambitionen här att synliggöra Ringön som en
plats präglad av aktiviteter för stadens kitt och därmed som en befintlig resurs för
hela Göteborg. Detta skrivs i en situation då planer och visioner om Ringön drar åt
skilda håll, ibland på motsägelsefulla vis inom samma vision.
Empiriskt inhämtas kunskaper om Ringön via fallstudiemetodik vilket innebär att
studera verkliga situationer, och där pröva sina perspektiv i direkt relation till fenomen
så som de utspelar sig i praktiken; exempelvis planerings- och omvandlingsprocesser. Syftet är dock att utreda frågan vad Ringön kan förstås som i den bredare stadsväven och vår tid, vilket handlar om tolkning och framställning. Förutom att belysa
Ringöns värde för det urbana kittet – vilket får sägas vara mitt eget perspektiv – kommer jag lyfta fram ytterligare tre förhållningssätt gentemot befintliga kvaliteter och
framtida potentialer hos Ringön, och stadsmiljöer av liknande karaktär, så som dessa
förhållningssätt, enligt mig, framträder i praktiker, dokument, projektplaner, illustrationer och forskningslitteratur. Med avsikt att strukturera framställningen tar jag mig
friheten att leka med tankefiguren ”världens/världarnas slut” som den presenterats
av filosofen Déborah Danowski och antropologen Eduardo Viveiros de Castro. Sammantaget berättas här alltså en historia om Ringön ur fyra skilda perspektiv, där mitt
eget visserligen får mest plats, men sätts i relation till tre andra.
Att göra historia i Kiruna – tid, minne och representation av en stad i omvandling
Johanna Overud, universitetslektor, Umeå Centrum för genusstudier, Umeå universitet
Staden och platsen som idé bygger på föreställningar om dess historiska förflutna.
Staden Kiruna grundades vid tidigt 1900-tal, under en pågående etableringsprocess
av koloniala, kapitalistiska och patriarkala maktstrukturer. Denna process har tagit sig
olika uttryck på olika platser/regioner, på basis av kön, klass och etnicitet. Hur används det förflutna när en stad ska flyttas, omformas och byggas upp på nytt? Kiruna stad står mitt i denna process. Där pågår en diskussion om den nya stadsformationen, och om vad som är värt att bevara, minnas och bygga vidare på. Stadens
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 65
Abstracts
66 Creating the city Identity, memory and participation
historia är uppbyggd kring gruvbolaget LKAB. Dess uppbyggnadsfas finns dokumenterad i bilder tagna av fotografen Borg Mesch, som flyttade sin fotostudio till Kiruna
1899 och kom att följa nybyggande och expansion från en central position i det nya
samhället. I denna typ av fotoateljéer skapades, reproducerades och återgavs kolonisationen som skådespel. Ett par av Borg Mesch bilder presenteras nu i storformat
i ett parkområde som anlagts i det växande utrymmet mellan gruva och stad. Jag
studerar denna minnesplats med syftet är att diskutera vilka föreställningar och ideal
kring Kirunas förflutna som reproduceras. Genom att undersöka hur historien konstrueras genom fotografier av Kiruna, vill jag se vilken gemenskap skapas genom dessa
minnesplatser. Vilken historieskrivning och vems historia ska forma det nya Kiruna?
Hur möjliggörs demokrati och deltagande av olika grupper av människor i Kiruna
genom hänvisningar till historien?
Staden Åbo och flickskap genom tonårsflickors minnen
Ann-Chatlotte Palmgren, Genusvetenskap, Åbo Akademi
Städer blir betydelsefulla genom de minnen som uppstår i och hemsöker olika platser. Det här är utgångspunkten i min presentation, som är en del av ett pågående
forskningsprojekt som berör tonårsflickors minnen av staden Åbo, i Finland. Studien
undersöker hur maktstrukturer och normativitet inverkar i den intersektionella konstruktionen av tonårsflickor och urbana rum i en finländsk kontext.
Det empiriska materialet består av nedskrivna minnen av nittiosju femton- och
sextonåriga flickor bosatta i Åbo. Projektet inleddes med att deltagarna nämnde
fem platser som var eller är särskilt betydelsefulla för dem. Därefter skrev de minnen
i anslutning till två av dessa omnämnda platser, valet gjordes av flickorna själv. De
insamlade materialt visar att minnen inte endast skapar staden, dessutom säger
minnena något om hur minnesberättarna skapar bilder av sig själv, i detta fall olika
flickskap.
I presentationen fokuserar jag särskilt på frågorna: hur konstrueras staden i dessa
minnen? Vilka minnen berättas? Hur förhåller sig dessa platsminnen till konstruktioner
av flickskap?
Graffiti och kommunal förvaltning
Emma Paulsson, Doktor i Landskapsplanering, Gatukontoret, Malmö stad.
2009 öppnade gatukontoret i Malmö en laglig graffitivägg på ett plank längs med
en gång- och cykelväg i stadsdelen Möllevången. Utgångspunkterna för öppnandet
av väggen var ambitionen att vara en tillåtande stad. Med utgångspunkt i intervjuer
Preliminary program
med tjänstemän på gatukontoret samt intervjuer med graffiti- och gatukonstnärer diskuterar den här presentationen idéerna bakom det som tjänstemännen benämner
det tillåtande förhållningssättet och hur dessa idéer har påverkat formerna för väggen, såsom lokaliseringen och skötseln. Vidare diskuterar jag hur detta potentiellt
påverkar vilka målgrupper som använder graffitiplanket. Idéerna i det tillåtande
förhållningssättet kopplas i presentationen till ett visst sätt att förstå relationen mellan
å ena sidan de som använder platser i staden och å andra sidan de som planerar,
gestaltar och förvaltar dessa platser. Dessa idéer innebär att brukarna och professionsutövarna delas upp i två olika läger och där problemet definieras vara att det
ena lägret, professionsutövarna, har för mycket makt och därför behöver trängas
tillbaka till fördel för användarnas delaktighet. Denna förståelse problematiseras i
presentationen, bland annat pekar jag på att denna dikotomi riskerar att osynliggöra maktordningar som kan finnas inom olika användargrupper (t.ex. subkulturella
grupper). Jag argumentarar för att Malmö stad i sin strävan att låta graffitimålarnas egna interna regler styra hur graffitiplanket används riskerar att legitimera och
bekräfta den grabbiga kultur som finns inom graffitin.
Vidare presenteras ett alternativt sätt att förstå relationen mellan brukare och professionsutövarna. Jag argumenterar för vikten av att förstå användarnas och professionsutövarnas (planerarnas) praktiker som sammanvävda och därmed formande
varandra. Detta öppnar upp för en förståelse av exkluderande processer som en
effekt av samspelet mellan (bland annat) interna maktordningar inom och mellan
användargrupper och de investeringar som kommunala förvaltningar väljer att göra
i stadsrummen.
Reclaiming Inclusive Politics: Squatting in Sweden 1968-2016
Dominika V. Polanska, Institute for Housing and Urban Reesarch, Uppsala Univesity
Squatting, or the use of property without authorization, can take many forms in
different contexts. In its collective use, (the focus here), it has been used as both a
means in a struggle for a more just city by redistributing resources, and a goal in
itself (to satisfy housing, social and cultural needs), among others. In Sweden the
first squatting attempts occurred in late 1960s in the same period as many other
squatting attempts in Northern and Western Europe. The objective of this paper is to
outline the history of squatting in Sweden. Currently, there is no systematic and comprehensive research on this matter, and aside from presenting a historical outline of
squatting the ambition is to present a typology of goals or main motivations behind
squatting in Sweden between 1968 and 2016. The analysis is qualitative and based
on data produced by and about squatting activists and gathered from national
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 67
Abstracts
68 Creating the city Identity, memory and participation
and local news media, alternative news media, thematic magazines, documentary
films, material produced by the studied groups (pamphlets, Internet-based websites
and blogs), a transcript of a debate on the topic of squatting in Sweden including
activists involved in squatting, along with previous research on the topic. I argue that
the goals of providing housing and preserving areas from clearance and demolition have been present in all periods of squatting in Sweden. In the 1980s they were
enriched by a third goal of creating free spaces for activities. In the 1990s and 2000s
the goals of squatting were, furthermore, expanded to include critique of national
politics and environmental protection. It was also during the 2000s that squatting
was spread to most Swedish cities and the largest squatting wave was taking place
in the country. It was during this period that squatting in Sweden went from targeting
local to national issues.
Urban planning troubled by nostalgia:
Some remarks about the renewal of Malmö’s People’s Park after 1985
Johan Pries, Department of History, Lund University
In 1891 the labour movement in Malmö opened Sweden’s first “People’s park”. It
would for many decades constitute a model for how culture and civil society could
be mobilized politically to reinforce social democratic claims to hegemony, replicated in hundreds People’s park in towns and villages in the years that followed. What
for decades was a powerful cultural and financial resource for the labor movement
began to lose its sway with the emergence of new kinds of youth culture in the 1950s,
and after a long period of decline the debt-ridden institution was bought by the
municipality in 1991.
This paper discuses how the park’s long and symbolically evocative history has
been brought to bear on renewal plans for the park after its terminal crisis as an
social movement owned space in the late 1980s. It argues that the past at times
has been activated in fairly straight-forward fashion by material artifacts mobilized
to prop up plans corresponding to visions dictated by present needs and vision. The
past has also operated in plans in more unpredictable ways. In particular the persistence of spatial practices and representations formed in park’s mid century period
has, often to the great surprise of urban planner, emerged in the planning process to
unsettle redevelopment visions with striking consequences.
Preliminary program
Whose safety and what is the problem?
Official policies constructing safety in the city
Malin Rönnblom, Associate Professor, Umeå Center for Gender Studies,
Umeå University.
Anna-Britt Coe, Associate Professor, Epidemiology and Global Health Unit,Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University
Fear and safety in public space, especially relating to women’s fear of violence, have
been of increasing interest for politicians and civil servants in Swedish municipalities
during the last decade. These questions have also been accentuated by several
state authorities, for example Boverket, The National Board of Housing, Building and
Planning, has put out several calls where municipalities can apply for funding in
order to work with projects concerning safety, often in relation to gender equality. On
the one hand, working with safety in the city is something obvious. Everyone in the
city should feel safe. But, on the other hand, a safe city has also become a form of
identity to aspire for, not least in an era of place-branding where the safe city and
the attractive city goes hand in hand. We argue that it is often unclear what political
problems that initiatives addressing safety in the city are intended to solve, and that
the problem representations are crucial for the kind of results that working with safety
will have. Inspired by critical policy analysis (Bacchi 2009), where political problems
are seen as produced in policy, the aim of the paper is to examine problem representations around safety in city space as well as discuss the effects these problem
representations have for the initiatives suggested and carried out. Through a study of
policy on safety in three municipalities – Karlstad, Umeå and Örebro – we will discuss
the remonstrance of fear and safety in city space. What are the problems that are to
be solved? Which groups are made central and which groups are silenced? Is working with safety in city space addressing societal power relations?
City in fear – public narratives and place imaginaries
Linda Sandberg, Umeå Centre for Gender Studier, Umeå University
In Sweden, several cases of single repeat offenders in public space have raised
public concern. These cases all represent situations in which one individual offender affects a larger group of people at a specific time and place, as well as strongly
influenced the general pattern of gendered fear of violence. By analyzing news
stories of four cities/towns ravaged by four separate serial offenders (Hagamannen,
Malmöskytten, Örebromannen and Hagforsmannen) this paper examines media
representations of different aspects of fear and safety in public space. These four
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 69
Abstracts
70 Creating the city Identity, memory and participation
cases have in common that one specific individual, at a specific time and place,
came to influence public narratives of fear and crime discourses, the general pattern of gendered and racialized fear of violence in public space, and the descriptions and imaginaries of place. Although, this paper examines Swedish media representations of threats from single repeat offenders, it is not particularly concerned with
the specific offenders as such. The focus is rather on the descriptions of serial offender as phenomena, and more precise; the public discourses of fear of crime it helps
to create. A common, shared theme among the media descriptions of these four
places during the time of the attacks, is representations of a “besieged place”, a city
in fear, providing a sense of connection between a particular place and a particular
serial offender. There is a before and after in the description of the fear of violence
in public space. The newspaper reports play a complex, formative role as public
narratives, through which fear and safety are understood. Hence, media are actively
involved in shaping the discourses on safety, security and assaults in these particular
places. The findings illustrate how these media stories becomes part of a city imaginary and, hence a way to visualize and articulate gendered power relations.
Right to the City as a Decolonisation Project: Heritage Activism in Hong Kong
Desmond Hok-Man Sham, Postdoctoral Fellow, Asia Research Institute,
National University of Singapore
In 2000s, a new wave of heritage activism emerged in Hong Kong. Several major
and minor urban social movements related to heritage preservation happened in
different parts of the city, such as the Preservation Movement of the Star Ferry and
Queen’s Piers, and the community movements in Wan Chai. Some of these heritage
activism overlapped with each other in terms of time, or even the people involved in
it. Although the concern of each movement might be different, they addressed the
issue of “right to the city” and “spatial justice” in different perspective, through the mobilisation of histories, and place-based memories and identities. The notion of “decolonisation” was also brought in by the activists during the Preservation Movement of
the Star Ferry and Queen’s Piers, in both historic and spatial terms.
In this paper, I am going to bringing the concepts of “right to the city” and “decolonisation” together, and to use Hong Kong’s heritage activism as an example to
illustrate how “right to the city” is a decolonisation project. I argue that postcolonial
studies also need to take the spatial perspective. I will illustrate how heritage activism,
which re-defines the meaning of the city’s urban landscape and defenses the urban
space from privatisation and militarisation, also decolonises the meaning of the
urban space. I will argue how “right to the city” embedded in the heritage activism
Preliminary program
decolonises the concept of “land”. I will also illustrate how these heritage activism
contributes in transforming the understanding of the city, beyond the narrowly-defined notion of “citizens” and in the language of property; and how the “right to the
city” embedded in the heritage activism decolonises the concept of the “public”
and the decision-making process inherited from the colonial period.
Ankomst Malmö – berättelser om flyktingmottagandet i Malmö 2015
Karin Sjöberg, arkivpedagog vid Malmö stadsarkiv
Under hösten 2015 kom närmare 170 000 flyktingar till Sverige. En flyktingström som
saknar motstycke i historien. I ankomststaden Malmö märktes flyktingströmmen på
flera sätt och tusentals människor inom såväl den offentliga som det civila samhället
involverades.
Malmö stadsarkiv påbörjade under våren 2016 ett dokumentations- och inventeringsprojekt kring Malmös flyktingmottagande 2015. Syftet är att framtidens medborgare, tidigare flyktingar och deras anhöriga, ska kunna söka och finna sin historia
i våra arkiv. Vi vill även säkerställa tillgången till information kring detta historiska
skeende för framtida forskare.
Målet är att skapa en översiktlig publikation som ska ge vägledning in i arkiven, ge
kunskap om och vägledning i de källor som finns att tillgå i sökandet efter sin egen
eller andras historia.
Arbetet består bland annat av att göra intervjuer med anställda från olika
myndigheter respektive frivillighetsorganisationerna för att undersöka hur flyktingmottagandet var organiserat och ur arkivhanteringen sett ut. Intervjuerna är både
ett medel för att förstå vad de olika myndigheterna/organisationerna faktiskt gjorde
och vad de skapat i form av arkiv, men också berättande källor som innehåller
personliga erfarenheter och minnen från flyktingmottagandet. Utöver intervjuer har
arkivet även gått ut med ett upprop där vi ber människor som varit engagerade i
flyktingmottagandet skriva ner sina minnen.
Inom projektet försöker vi även skapa oss en överblick över vad andra kulturaktörer
gör och vilka uppsatser och artiklar som skrivits/skrivs inom ämnet.
De frågor som väckts under arbetets gång är bland annat följande: Finns det
berättelser som är mer intressanta, mer spännande än andras? Vilka är det? Finns
det berättelser som anses mer sanna eller kanske mer önskvärda än andra? Själv
kan jag tycka mig se att det finns ett större intresse av att samla in volontärernas och
flyktingarnas berättelser än tjänstemännens. Varför är det så?
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 71
Abstracts
72 Creating the city Identity, memory and participation
Vad ville de? Perspektiv på debatten om Stockholms omdaning
under det långa 1950-talet
Anders Sjöbrandt, historiska institutionen Stockholms universitet
Min forskning handlar om den stora stadsomvandlingen i Stockholm efter andra
världskriget men inte om hur själva omdaningsprocessen gick till, utan den har ett
annat perspektiv. Den handlar om föreställningar och tolkningar av, samt reaktioner
på det som ibland kallas ett av Europas största och mest radikala stadsbyggnadsprojekt. Den övergripande målsättningen med min forskning är att studera förändringsprocessen i Stockholm under 1950- och 60-talen ur ett kulturhistoriskt berättelseperspektiv. Jag avser att beskriva, jämföra och analysera värderingar, drivkrafter,
visioner, retorik och motretorik bakom den stora stadsomvandlingen. Jag vill fånga
de samhälleliga aktörernas tanke- och föreställningsvärldar. Avhandlingen utgår från
ett berättelseperspektiv där olika intressens legitimerande berättelser kommer att
ställas mot varandra, men där stockholmarna står i fokus.
Mina huvudsakliga källor är tidningar från den aktuella undersökningsperioden.
Genom att använda många olika tidningssamlingar är förhoppningen att risken för
ensidighet och partiskhet har minskat och möjligheten till en mångfacetterad bild
av händelseförloppet ökat. Jag letar bland tidningsklippen efter mönster, berättelser
som återkommer och som liknar varandra. Jag är intresserad av artiklar som låter
stadsplanerare, politiker och övriga stockholmare komma till tals. Dessa artiklar handlar inte bara om förhållanden som försvunnit och förändrats, utan de handlar även
om samtiden och om hur framtiden skulle utformas.
Jag vill undersöka om det fanns en underström av kritiska röster som senare glömts
bort och mer eller mindre försvunnit ur det kollektiva minnet. Avhandlingen handlar
om hur man förr såg på stadsbebyggelsen och dess värde. Den stora moderniseringsprocessen av Stockholm, som på allvar startade efter andra världskriget, innebar ett
byggande av ett nytt samhälle men även att riva det som ansågs tillhöra en förfluten
epok. Denna omdaning väcker än idag starka känslor hos stockholmarna och berättelsen om den skiljer sig åt beroende på vem som beskriver den och under vilken
tidsepok detta görs. Detta kommer att diskuteras i ett kapitel med ett retroperspektiv.
Kulturarvsprocesser i den byggda miljön: stadsomvandlingen i Kiruna
Jennie Sjöholm, Luleå tekniska universitet
Hur skapas och omformas staden som kulturmiljö, och hur påverkar stadsplaneringspraktiken synen på kulturarvet? Detta har studerats i ett forskningsprojekt om kulturarvsprocesser i den byggda miljön, med fokus på hur kulturarvsprocesser interagerar
Preliminary program
med strukturella förändringar av bebyggelsemiljöer (Sjöholm 2016). Forskningens
teoretiska utgångspunkt är begreppet “kulturarvisering”, det vill säga den process
genom vilken föremål, byggnader, platser och dess användning omvandlas till kulturarv (Harrison 2013).
Studien visar att kulturarvsprocesser är komplexa skeenden och att föreställningar om, och skapande av, kulturarv påverkas genom stadsplaneringen. Synen på
vad som gör kulturarvet meningsbärande sker huvudsakligen på fyra olika sätt i en
kulturarvsprocess: nytt kulturarv kan tillkomma; erkänt kulturarv kan bekräftas; erkänt
kulturarv kan omtolkas; erkänt kulturarv kan avfärdas.
Forskningen baseras på en fallstudie där föreställningar om det byggda kulturarvet i
Kirunas stadsomvandling har undersökts. Kiruna, en gruvstad i norra Sverige, planerar
en stadsomvandling för att gruvbolaget LKAB ska kunna fortsätta sin järnmalmbrytning. Malmkroppen sträcker sig in under stadsbebyggelsen och skapar sättningar och
markdeformationer vid malmbrytningen. Detta leder till att stora delar av bebyggelsen
måste omlokaliseras. Kiruna etablerades som kulturmiljö på 1980-talet och en stor del
av den byggda miljön är idag skyddad. Hela staden, inklusive gruvbergen, är kulturmiljö av riksintresse. Vissa byggnader skyddas genom Kulturmiljölagen, eller i detaljplaner
genom Plan- och bygglagen. Det är därför relevant att undersöka hur bebyggelsen
hanteras som kulturarv i den storskaliga stadsomvandlingen, där bebyggelsemiljön
oundvikligen kommer att förändras. Inom ramen för fallstudien har kulturarvsprocesserna följts från det att stadsomvandlingen initierades 2004 och fram till 2015. Det empiriska materialet består av planeringsdokument, medierapportering, samt observationer,
som sammantaget ger en bild av offentliga föreställningar om Kirunas kulturarv i stadsomvandlingen och hur dessa föreställningar har förändrats över tid.
Migration, flyktingskap och den likvärdiga skolan i Malmö
Jonas Sjölander, Forskningsledare Pedagogisk inspiration, Malmö stad
Malmö har sedan länge varit en multikulturell etnisk smältdegel. Erfarenheter av
skoltiden från såväl arbetsmigranter, flyktingar och deras barn, som lärare och andra
yrkesgrupper inom skolans värld, kan utgöra kritisk massa och empiriskt underlag
för studier som tillför väsentlig kunskap kring migration och skolutveckling. Det finns
alltså all anledning att anlägga längre historiska perspektiv och bredare grepp än
själva undervisningen, klassrummet och i den omedelbara samtiden. Alltför ofta styrs
diskussionerna av frågor kring de akuta utmaningarna för samhällets funktioner i samband med mottagandet av ”nyanlända”. Genom att synliggöra erfarenheter från igår
kan också samtida förhållanden och sammanhang avtäckas och begripliggöras på
ett tydligare sätt. Detta paper presenterar ett pågående forskningssamarbete mellan
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 73
Abstracts
74 Creating the city Identity, memory and participation
Pedagogisk inspiration och Malmö Högskola kring skola, flyktingskap och nyanländas lärande:
Vi behöver ställa nya frågor kring migrationens innebörder, inte minst för barn och
unga. Vi granskar politiska, mediala och pedagogiska diskurser om migration och
barns berättelser om densamma och vad migrationen har betytt för deras skolgång
och lärande.
Den andra frågan vi ställer oss är vad flyktingskap betyder. Här kommer såväl forskning som baseras på livsberättelser som kritiska studier av policydokument att genomföras. Vilka normer och föreställningar om svenskhet, annorlundahet, elevskap och
viktig kunskap bär de på? Hur kan vi bidra till förändring i form av såväl policy som
skolpraktik gällande förutsättningarna för att vara ”nyanländ” och ”flykting” i skolan?
En tredje fråga berör föreställningen om och praktiserandet av en likvärdig skola
och vilka diskursiva skiften begreppet ”likvärdighet” har genomgått i takt med förändrade materiella förutsättningar och politiska villkor.
Det fjärde området handlar om skolan som plats, kultur och organisation? I sammanhanget handlar det om att dels undersöka vilka kunskaper och skolerfarenheter
elever med flyktingbakgrund bär med sig och vad händer med dessa i svenska
utbildningsinstitutioner.
Minnesberättelser för samtiden och framtiden
Linus Sollin, Arkivpedagog Malmö Stadsarkiv
Som anställd på stadsarkivet infinner sig ibland känslan av att den guldgruva som
arkivmaterialet innebär för historieintresserade besökare och forskare är aningen ensidig. Individernas egenformulerade berättelser lyser med sin frånvaro. Hur människor
upplevde och minns historiska skeenden är frågor som är svåra att svara på.
Under hösten initierade Malmö stadsarkiv ett projekt med fokus på Malmös textilarbetare. Projektets uttalade syften var bland annat att samla in minnesberättelser från
textilindustrierna och vidareförmedla denna del av stadens historia. Textilindustrin var
länge en viktig näring för Malmö och många av de numera nedlagda företagens
arkiv finns bevarade på Malmö stadsarkiv. Gemensamt för företagsarkiven är att företagens representanter har haft möjlighet att avgöra vad som lämnats in till arkivet
och på så vis format förutsättningarna för framtida behov. På arkivet ville vi samla in
minnesberättelser från de som varit en del textilindustriernas vardag, bevara deras
perspektiv och deras historier. Intervjuerna är nu arkiverade och inom en snar framtid
tillgängliggjorda för forskare och en intresserad allmänhet. I de intervjuades minnesberättelser återfinns en, av informanten, tolkad och utvald personlig historia. En historia som kan användas som ett komplement till det traditionella arkivmaterialet. Under
Preliminary program
en senare del av projektet användes även intervjuerna, enligt projektets uppsatta
mål, i historieförmedlingen om stadens textilindustri.
Jag intervjuade cirka 15 personer under projektets gång och i efterhand har jag
reflekterat över hur projektets olika mål påverkat mig i intervjusituationen. Styrde jag
möjligtvis undermedvetet intervjuarna i sådan riktning att ämnen som jag anade
ett omedelbart användningsområde för prioriterades? Projektstyrda frågeställningar
ledde uppenbart till konkreta resultat i from av historieförmedling. Men, frågar jag
mig själv, försämrar samma frågeställningar intervjuernas värde för framtiden? Om
minnesinsamlingar och intervjuer ska bli en naturlig del i arkivets verksamhet önskas
kanske arbetsformer, metodologiska ansatser och en kravbild som säkerställer minnesberättelsernas värde även ur ett längre perspektiv?
Stockholmskällan – Stockholms historia i ord, ljud och bild
Frida Starck Lindfors, samordnare och redaktör, Stockholmskällan
Samuel Branting, samordnare och redaktör, Stockholmskällan
Den allmänna berättelsen om en stads historiska utveckling påverkar människors
föreställningar om dess identitet. Vilken bild av Stockholms historia förmedlar Stockholmskällan? Och på vilket sätt är en webbplats som Stockholmskällan medskapare
av stadens identitet?
Frida Starck Lindfors och Samuel Branting presenterar Stockholmskällans nya
webbplats och leder en diskussion utifrån de sociala maktordningar som webbplatsen kommunicerar. Dessutom presenteras några pågående pedagogiska utvecklingsprojekt som Stockholmskällan driver i Stockholms ytterstadsskolor.
Stockholmskällan är helt unik. På en och samma webbplats upplever du Stockholms
historia i ord, bild och ljud. Varje år tar hundratusentals människor del av tusentals
fotografier, kartor, filmer, konstverk och musik som alla berättar om människorna i
Stockholms förflutna.
Stockholmskällan är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och Stadsarkivet, i samverkan med Kungliga biblioteket, Riksarkivet, Spårvägsmuseet, Centrum för näringslivshistoria och The Unstraight Museum.
I-Media-Cities: a new platform for research on European “city films”
Ingrid Stigsdotter, Researcher in Cinema Studies at the Department for
Media Studies, Stockholm University
In the past decade, digital technology has made it possible to make digitized archival objects, including audiovisual materials, more easily accessible, leading to a
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 75
Abstracts
76 Creating the city Identity, memory and participation
“growing interest in the use of archive moving-image material in local, regional and
national heritage discourses” (Roberts, 2012).
I-Media-Cities, a three-year research project funded by Horizon2020 in the call ”Reflective Societies: Cultural Heritage and European Identities” deals with the subject of
cities in moving image media, through documentary and other filmic materials from
nine different European cities. The aim is to create an e-environment where researchers and other potential users can access audiovisual content from the archives involved in the project, enhanced by contextual materials and advanced search tools
and interactive functions.
Stockholm University and the Swedish Film Institute collaborate in this project,
which began in April 2016, by researching and providing access to “Stockholm
films” in the Swedish Film Institute’s collection. In our presentation, we will provide an
overview of the I-Media-Cities project with particular focus on the contribution to
the project by the Swedish institutions. Through our curatorial choices and research
perspectives, we may reinforce or question established storylines in the narration of
Stockholm’s history and identity.
Since I-Media-Cities is constructed around local partnerships between research
institutions and archives it is an example of the kind of meetings of academia and
the cultural heritage sector mentioned in the “Creating the City” call for papers. For
our project to be successful, interest and involvement from a wide range of actors
with an interest in urban studies and cultural heritage is essential, so we hope that
this conference will allow us to meet potential future users and contributors.
References
Roberts, L. (2012) ”Cinematic Geography: Mobilizing the Archive City” in Film, Mobility
and Urban Space: A Cinematic Geography of Liverpool.
I-Media-Cities home page: https://imediacities.eu/
Mapping Memory Routes – a Multisensory Approach to Critical Heritage Studies
Dr Alda Terracciano, Honorary Research Associate, Department of Information Studies, University College London. Visiting Researcher, Department of Cultural Sciences,
Gothenburg University. Artistic Director of ALDATERRA Projects.
In this paper I discuss the design strategy for a multisensory digital interface developed
as part of the creative engagement project ‘Mapping Memory Routes of Moroccan
Communities’, produced by the arts organisation ALDATERRA Projects. The interface is
conceived as a tool for stimulating and displaying ancestral memories rooted in the
tacit cultural heritage of Moroccan people living in West London. It aims to open up a
space for inter-cultural dialogue, community participation and inclusive urban design.
Preliminary program
Based on a model developed for the multisensory art installation ‘Streets of...7
cities in 7 minutes’, the project uses multi-sensory technology to investigate sensorial
urbanism and memory mapping. More specifically, it investigates the cultural make
up of Golborne Road neighbourhood - an area with the highest concentration of
Moroccan people in London, currently undergoing a process of urban gentrification.
By representing the road as a living museum of cultural memes expressed in the
form of artefacts, smells, tastes, and narratives of citizens, the project offers a collective creative response to this process, which is progressively uprooting an increasing
number of Moroccan families and local businesses from the area.
The paper will explore how collective curatorial practices and a digital interface
based on users’ multisensory interactions, can stimulate participants to delve deeper in their ancestral cultural memories and everyday life, offering at the same time
an opportunity for wider audiences to learn more about it. Finally, it will discuss the
methodology developed for the project aimed at investigating new forms of engagement with cultural urban heritage. This is an area of research, which I am currently developing within Gothenburg Cultures on The Town 1621–2021 (GPS400), a
collaboration project at the University of Gothenburg (UGOT), which examines digital
innovation 4.0 in relation to local cultural practices, heritages, imaginaries, and environments during the past four centuries.
The importance of a glorious past
Joakim Thomasson, verksamhetschef Helsingborgs museer
The overall contemporary narrative of a glorious past in the townscape of Helsingborg is that the town is a vital part in the story of Sweden. It was here the archenemy
was defeated, and the final part in the construction of the nation was achieved.
This narrative, built up with monuments, buildings and institutions was created by
the dominant class of nouveau-riche bourgeoisie men. They had ambitions to establish themselves and the town to a prestigious position in the late 19th- and early 20th
century society. Helsingborg’s important past was a key element, which created a
solid argument for the aspirations, especially the remembrance of the Scanian wars
(17th - and 18th centuries) were of significance. Today, not only is this great past
dominating the history telling of Helsingborg. The important men of the late 19th century have themselves come to define a second glorious period of the town.
This paper explores on what grounds these memories were and are created, how they
form a dominating heritage, and the influence’s on the collective storytelling of today.
The role of the museum, once established by the wealthy men of the late 19th century,
is investigated. What aspirations of today create a need for these memories to be told?
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 77
Abstracts
78 Creating the city Identity, memory and participation
Från 1500-talets Nya Lödöse till 2000-talets Gamlestaden.
Ny identitet från gammalt material?
Christina Toreld, arkeolog, Bohusläns museum
Mattias Öbrink, arkeolog, Arkeologerna SHMM
Ivonne Dutra Leivas, arkeolog Kalmar läns museum
I Gamlestaden i Göteborg pågår Västsveriges största stadsarkeologiska undersökning någonsin. Under busshållplatser, spårvagnsspår och fabriksbyggnader
ligger 1500-talsstaden Nya Lödöse som nu undersöks av ett 40-tal arkeologer och
andra specialister. Parallellt med de arkeologiska undersökningarna tar den nya
stadsdelen Gamlestaden form för att i ny skepnad möta framtiden år 2021.
Staden Nya Lödöse låg länge i glömska men nu tas spåren av staden fram. Nya
minnen av 1500-talsstaden skapas och kan bli en del nuvarande Gamlestadens
identitet. I planeringen av den nya stadsdelen har ett gestaltningsprogram tagits fram
i syfte att upprätthålla minnet av 1500-talsstaden. Kan vi som arkeologer återuppväcka
Nya Lödöses historia för Gamlestadsborna innan staden återigen göms under ytan?
Är det möjligt att stärka Gamlestadens identitet genom att förmedla vår kunskap om
den 500 år gamla staden, genom att berätta om människorna som en gång bodde
där, historier från deras dagliga liv? Går det att skapa delaktighet med dåtid, nutid
till framtid? Och hur gör vi i så fall det?
Remembering Ethnic Cleansing and Lost Cultural Diversity in
Central and Easteuropean Cities. Presentation of the results of a book project.
Barbara Törnquist-Plewa, professor in eastern and Central and Eastern European
Studies, Lund University
The paper summarizes the findings of the book project conducted by a research
team at Center for European Studies at Lund University. The project aimed to show
how the contemporary populations of a number of European cities deal today with
the memory of the lost Others, people killed or expelled during the wars in the XXth
century. The paper presents shortly the case studies and points to similarities and
differences in dealing with the memory of the vanished populations. An important
common trait is the effort on the part of elites to change the collective memories of
their local societies. The paper emphasises the role of the memory actors at local,
national and transnational level and the interaction between them. It is pointed
out that the revival of memories is influenced by EU:s discourses about the value
of cultural diversity. Local uses of multiculturalism constitute a strategic resource for
political and commercial actors involved in the local politics of memory. The final
Preliminary program
conclusion is that considerable changes in the politics of memory have occurred
under influence of liberalisation, globalisation and Europeanisation. However, except
for some artistic and intellectual ideas, there is a lack of a deeper reflection on what
happened and a general lack of mourning.
Stadsmuseet på plats
Anna Ulfstrand, Dokumentation Stadsmuseet, Stadsmuseet i Stockholm
Under åren då Stadsmuseet är stängt för renovering har resurser frigjorts för metodutvecklande inom flera områden. Exempel på detta är “Stadsmuseet på plats”, där nya
arbetsätt testas utanför de fasta arenorna (Medeltidsmuseet och Stadsmuseet). Arbetet
knyter an till stadens hållbarhetskommissions rapport ”Skillnadernas Stockholm” och
visionen ett ”Stockholm för alla”, men framförallt så handlar det om museets egen
drivkraft att berätta om Stockholm på ett bredare, mer mångfasetterat och inkluderande sätt. Det utåtriktade arbetet i På plats innehåller såväl ett insamling och samtidsdokumentation som pedagogik och förmedling av platsens och stadens historia.
Arbetet väcker många frågor som till exempel vilka människor vi når, vad “de nya perspektiven” egentligen betyder, på vems villkor arbetet sker och hur angeläget det är.
Under 2015 valdes stadsdelen Farsta ut. Arbetet koncentrerades till bibliotek och
kulturskola och fungerade på många sätt som ett traditionellt uppsökande museiprojekt. Under 2016 har arbetet förlagts till Östberga som är en liten stadsdel i södra Stockholm. Östberga består av en del från 1950-talet som domineras av HSB-lägenheter och
en del som byggdes på 1970-talet av Svenska bostäder. Området är nu nästan helt
ombildat till bostadsrätter, men väldigt många bor kvar som hyresgäster i bostadsrättsföreningarna. Gränsen mellan det gamla och nya Östberga är skarp och upprätthålls
inte minst från invånarna i den gamla delen. Kommunikationerna är dåliga och nya
Östberga kan beskrivas som ett stigmatiserat område. Detta väcker viktiga frågor om
hur Stadsmuseet påverkar – och låter sig påverkas – av de lokala förhållandena. Är
vi med och förstärker en negativ bild eller skall vi vara med och lyfta fram det som är
positivt? Hur tar vi hand om de relationer vi skapar och hur arbetar vi med att inlemma
Östbergaborna berättelser i den större berättelsen om Stockholm?
Stadsmuseet i Stockholm och utmaningen att definiera, välja
och gradera kulturhistoriska värden
Sebastian Ulvsgärd, bebyggelseantikvarie, Stadsmuseet i Stockholm.
Kulturhistorisk värdering och urval av bebyggelse och miljöer är en central del i
kulturmiljöarbetet. Denna aktivitet styr i förlängningen vad vi väljer att bevara, hur vi
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 79
Abstracts
80 Creating the city Identity, memory and participation
gör det och vilka berättelser som därmed blir tillgängliga för dagens och framtidens
stockholmare. Under 2016 pågår ett strategiskt arbete på Stadsmuseet i Stockholm
som bl a fokuserar på nya metoder och verktyg för värdering och urval, för att förbättra möjligheten att bevara och kommunicera stadens bredd av kulturhistorisk
kunskap och karaktärsdrag.
Vid sidan av de traditionellt mer museala verksamheterna som utställningar och
samlingar, har Stadsmuseet en lång historia som en viktig kulturmiljövårdande aktör i
Stockholm. Sedan mitten av 1900-talet har Stadsmuseets även bidragit till att ”skapa
staden” genom att definiera och gradera kulturhistoriskt värde i den fysiska miljön.
Museets mest kända metod är sannolikt den kulturhistoriska klassificeringskartan
som graderar värden i stadens bebyggelse genom fasta färgkategorier. ”Blå hus”
(de högst värderade fastigheterna) är idag ett etablerat begrepp för många stockholmare. Kartan används bl a som prioriteringsverktyg i Stadsbyggnadskontorets
arbete med bygglov och planer. Just nu pågår en av de största utbyggnadsfaserna
i Stockholms historia där staden förväntas växa med 400 000 personer fram till 2040,
ett exploateringstryck som ställer högre krav på ökad tydlighet och nyanserade
bedömningar.
Stadsmuseet har makt och inflytande över vilka objekt eller miljöer som får status
som kulturarv. Men vilka utgångspunkter och förhållningssätt styr vår hantering och
värdering av kulturarv och kulturmiljöer? Bedömningsgrunder och arbetsprocesser för kulturhistorisk värdering och urval har ofta varit outtalade eller otydliga. Av
demokratiskäl är det helt centralt att processen är transparent för medborgare och
andra aktörer. De nationella målen för kulturmiljöarbetet från 2014 betonar mångfald, inkludering och delaktighet, begrepp som innebär en spännande och viktig
utmaning för det framtida kulturmiljöarbetet.
Reclaiming Shared Authority through Heritage and Resistance
Evren Uzer, Assistant Professor of Urban Planning, Parsons the New School of Design
Feras Hammami, Researcher in Critical Heritage Studies and Urban Planning, University of Gothenburg
The past decades have witnessed surge of social conflicts expressed in public debates and non-violent resistance movements as well as insurgencies manifested in
urban public spaces. This paper explores some of these conflicts and urban resistance movements in relation to issues of heritage to better understand the contemporary processes and dynamics of shared authority on public spaces and heritage.
Heritage is not only enmeshed in everyday negotiations of identity and reconstruction of meaningful past but also constitute diverse situations of conflict. Resistance,
Preliminary program
in a similar fashion, is understood in a relational sense, as practices that can generate new political climates for progressive and (radical) changes, rather than being
limited to counteractions to power and domination, or seeking to reach optimum
results and defined goals. This implies that acts of resistance may or may not be
described as resistance by people or by the resistance agencies themselves, yet
their actions may challenge, alter or undermine the power, open up a platform for
negotiation and ultimately promote change. This approach to resistance is inspired
by our conception of heritage as processes and practices. Rather than focusing on
the subjects and things to understand heritage we focus on how interactions between the two (the happenings) generate meaningful pasts in the present. These
approaches helped us uncover critical entanglement of heritage and resistance
in urban change. In this paper, we will investigate this entanglement in relation to
urban change in the working class neighbourhood Gårda, located in the City of
Gothenburg, Sweden. In specific, we will explore the waves of protests that have
swayed the implementation of urban renewal projects in the neighbourhood since
the 60s. The activists have succeeded in generating new political interest in the
historic environment of Gårda and thus protected a number of blocks. The analyses
showed how they have engaged in issues of heritage and/or drawn from personal
and collective narratives of the past as basis to reclaiming the space and negotiating with the decision makers to prevent displacement and established a shared authority with this process. By looking at the activists’ testimonies, current interpretations
of the case, politicians and decision makers’ public statements, the case of Gårda
showed that both heritage and resistance revolve around issues of pluralism, untold
pasts, refusal of domination and reclaiming of authority over the right to their city,
and thereby promotes new debates on how to rethink the process of heritage management and urban planning in in the face of the growing resistances worldwide.
Ett rum i baksol – den prostituerade kvinnan som ett litterärt motiv
i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan
Maria Wahlström, fil.dr. i litteraturvetenskap, Stockholms universitet
Under 1800-talets andra hälft får den prostituerade kvinnan ett genombrott i den
europeiska litteraturen. Hon antar många olika skepnader men karakteriseras ofta
som en ”det modernas ikon”. Under det tidiga 1900-talet är hon ett standardinslag
i litteraturen och en symbol för storstadens och modernitetens ondskefulla baksida
vilken inbegriper en kritik av det industriella, kapitalistiska samhället. I den svenska
litteraturen är hon ofta typiserad. Skildringen av prostitutionen och den prostituerade
i Ivar Los Kungsgatan skiljer sig radikalt från dessa tidigare skildringar. Aldrig förr har
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 81
Abstracts
82 Creating the city Identity, memory and participation
modernitetens baksida, prostitutionens verklighet och dess sociala konsekvenser,
skildrats på ett så genomgripande sätt i en svensk roman. Utgångspunkten för mitt
paper är skildringen av de prostituerade kvinnorna i Ivar Los roman och utifrån en
analys av detta kollektiv av kvinnor försöker jag genomlysa frågor som berör förhållandet mellan landsbygd och stad liksom frågor om anpassningsbarhet, ekonomi
och konsumtion. Vidare kommer jag att diskutera romanen som ett inlägg i trettiotalets prostitutionsdebatt.
“You can’t move history” campaigning for cultural heritage
on London’s South Bank
David Webb
Pollyanna Ruiz
Tim Snelson
Rebecca Madgin
This presentation considers the deployment of heritage within efforts to protect the
undercroft area of the South Bank Centre from redevelopment, looking in particular
at Long Live Southbank’s (LLSB) successful and award-winning campaign. Throughout 2015 an inter-disciplinary team comprised of media studies, heritage and planning academics worked collaboratively with LLSB to document those involved in the
campaign and support their efforts to achieve recognition, protection and sensitive
conservation o the undercroft space. Those involved will take the chance to reflect
on their work, the successes and challenges experienced and their hopes for the
future of politically engaged and passionate claims on cultural heritage.
“Vyborg is ours”: the collective memory of a lost Finnish city
Chloe Wells, Doctoral Student of Human Geography, University of Eastern Finland
Finland lost the now Russian city of Vyborg twice, once in 1940 and again in 1944.
Before World War II the medieval fortress situated on the Gulf of Finland was Finland’s
second city and the capital of Finnish Karelia. It is now a Russian town in the Leningrad Oblast 40km from the Finnish border.
Vyborg is remembered in Finland as a golden and perfect 1930s city and its loss is
remembered as unjust and traumatic. This paper examines how, why, and for whom
these collective memories are formed and circulated. What purposes does the keeping alive of nostalgic memories of a lost Finnish city serve? Whose memories and
stories are cherished and passed on as postmemories and whose memories and
stories are forgotten and silenced?
Preliminary program
Paasi’s theory of spatial socialization is used to place the answers to these questions into the wider contexts of the trans-border Karelia region and ideas about the
‘correct’ or ‘natural’ eastern border of the Finnish nation state.
This paper examines tabloid media and online representations of Vyborg to highlight which buildings, aspects of city life, and historical periods have formed the dominant collective memory of Vyborg in Finland. The paper argues that a narrow, Finnish,
popular history of the city prevails in Finland with any negative aspects of the city’s
Finnish era silenced or forgotten. This paper also examines whether the next generation of Finns are likely to take on the current collective memories of Vyborg as postmemories or whether the significance of this lost city is likely to change within Finland.
Att skapa historia. Nutida berättelser om det förra sekelskiftets bostäder
Maja Willén, Fil. Dr. i Konstvetenskap, Institutionen för kultur och estetik,
Stockholms universitet
”Välkommen till denna exklusiva och välplanerade trea om 72 kvm på fina
Torstenssonsgatan! Belägen på 2 tr med en härlig charm från sekelskiftet, balkong
mot innergården, två fungerande kakelugnar, påkostat badrum samt öppen och ljus
planlösning.”
På detta sätt marknadsför en av de större mäklarfirmorna i landet en Stockholmslägenhet ursprungligen byggd vid det förra sekelskiftet. Framställningen och ordvalen
är på många sätt typisk för de sammanhang där berättelser om förra sekelskiftets
bostäder och arkitektur idag framställs och förmedlas. Från att under stora delar av
1900-talet ha framställts som omodern, dålig, hälsovådlig och prålig beskrivs idag
bostadsarkitekturen från denna tid som modern, vacker, charmig, trivsam och historiskt
värdefull med alla möjligheter att transformeras till ett modernt drömboende.
Bostadsannonser utgör en spännande materialkategori när berättelser om staden
och bostaden ska studeras eftersom de gör tydligt vilka egenskaper hos såväl en
bostad som en stad som anses vara säljande just nu. De befinner sig också någonstans mitt emellan traditionellt reklammaterial och de mer beskrivande livsstilreportagen som återfinns i inredningstidningar och balanserar därför mellan mer offentligt
tillrättalagda berättelser och berättelser om den mer intima och privata. Berättelserna
får stor spridning och är en del av de normerande processer kring synen på staden
och bostaden som pågår runt omkring oss.
Krocken mellan den förställt genuina och historiska miljön och det moderna och
bekväma livet är ständigt närvarande i framställningar om det förra sekelskiftets bostad. I denna presentation är jag intresserad av att diskutera hur historia om staden,
bostaden och människors liv formuleras i just bostadsannonser. Vilken syn på historia
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 83
Abstracts
84 Creating the city Identity, memory and participation
mer generellt och det förra sekelskiftet mer specifikt framträder i bostadsannonserna,
hur ges bostaden mening och legitimitet genom sina kopplingar till historien och hur
skapas gemensamma minnen av såväl bostaden som staden?
Kvinnorna och staden
Anna Williams, Professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet
Kvinnorna och flickorna i städernas arbetarmiljöer har skildrats ur skilda perspektiv
i den svenska 1900-talslitteraturen. De framträder i Maria Sandels tidiga stadsskildringar från 1920-talet, i arbetarlitteraturens genombrott under mellankrigstiden hos
författare som Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson och Vilhelm Moberg, i 1950- och
-60-romaner av Per Anders Fogelström och Inga Lena Larsson och i 1970- och -80-talets episka sviter av Sven Delblanc och Kerstin Ekman. Romanerna gör staden till en
spelplats för frågor om social isolering och överförda klasstrukturer, om solidaritet och
kampvilja. Men hur ser det ut i samtidslitteraturen? Vilken roll spelar staden i skildringen av människan som social varelse? Detta är ämnet för mitt föredrag och jag vill
också uppmärksamma förbindelselänkar och skillnader. Berättelserna förenas av att
de använder beskrivningen av staden och stadsrummet för att ge skärpa åt existentiella och sociala omständigheter. Ett genomgående motiv är förhållandet mellan individ och kollektiv. Men medan kollektivet är påtagligt närvarande i den äldre
arbetarlitteraturen (kvinnornas fabriksarbete, boendegemenskap, sociala sammanhang) är individens ensamhet och isolerade kamp är påtaglig i senare texter. Genom sitt individualistiska fokus inskärper berättelserna den sociala medvetenheten
och den kritiska blicken på ett välfärdssamhälle under omstöpning. De inlemmar de
unga flickorna eller kvinnorna i ett klassammanhang och utforskar människans sociala beroende och omsorgens räckvidd. Bland mina exempel kan nämnas Susanna
Alakoski, Åsa Linderborg, Helene Rådberg och Eija Hetekivi Olsson.
”Sorry att jag finns” om hemlöshet i Helsingborg
Birgitta Witting, antikvarie Kulturmagasinet Helsingborg
Hemlösa EU-migranter blev en vanlig syn i våra städer under 2014. De gav den akuta
hemlösheten ett nytt ansikte. Tiggarna, som de kallas, skapade många diskussioner i
hela Sverige.
De EU-migranter som kom till Helsingborg var framförallt romer från Rumänien. Den
ekonomiska krisen och ökad arbetslöshet bland den rumänska befolkningen har
gjort att romerna fått det ännu svårare. De ger en berättelse om misär och fattigdom
i hemlandet och om ett akut behov av pengar.
Preliminary program
Men hemlöshet är inget nytt. Även de lokalt hemlösa finns mitt ibland oss. Vilka är
de? Hur ser deras vardag ut?
Våren 2015 påbörjade Helsingborgs museer en dokumentation av hemlösheten
i Helsingborg. Vi har följt människor som inte hade en fast bostad. Det kunde vara
eu-migranter som sov i tält, lokalt hemlösa som bodde i tillfälliga boenden eller inte
alls visste var det skulle tillbringa natten.
Målet var att ge en ”ögonblicksbild” av en vardag som inte finns representerad i museets samling. Att ge en röst till några av de människor som är hemlösa i Helsingborg.
Delar av dokumentationen visas på Dunkers kulturhus i utställningen ”Sorry att jag
finns – om hemlöshet i Helsingborg” 27/9 2016 – februari 2017.
(Re)constructing identity through the past: national state and national heritage
Olga Zabalueva, Master student of Applied Cultural Analysis, Lund University
What Russian people are experiencing today is a conflict of memories of the shared
past. The polarization within the society has risen to the extent that the critical approach to the past becomes an insult: one of the recent legislative initiatives in Russian Parliament is to criminalize “insulting patriotic feelings”. The problem of “misinterpretation of history” is used in political rhetoric on such level as “history as a science
should serve the national interests of Russia” (as it stated in the thesis of the Russian
minister of Culture, Vladimir Medinsky).
The most recent Russian cultural policy includes the reconsideration of the 20th
century’s history with all its paradoxes that cause heated public discussions. Such
exhibitions as “The Orthodox Russia. From the Great Upheavals to the Great Victory”
(Moscow Manege, November 2015; on this exhibition Soviet leaders were presented
alongside Orthodox clergymen in one heroic narrative, ignoring the fact that the
former gave orders to put the latter to death) could serve as illustrations of this process as well as civic initiatives such as “The Last Address” (a Russian analogue of the
German Stolperstein project to commemorate the victims of political repressions).
In the modern multicultural world, the preservation and dialogue of different identities is a highly significant question. The cultural institutions are historically located
on the forefront of the national identity construction and specific role in this process
belongs to museums. By studying the controversies in contemporary cultural narratives of Russian museums and the deliberate cultural insulation as a national policy,
I intend to contribute to developing a new language for museums to encompass
both global and local identities.
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 85
Abstracts
86 Creating the city Identity, memory and participation
We are favela: an ethnographic account on the production of identities,
cultures and places
Vinícius Zanoli, PhD Candidate in Social Science, University of Campinas Brazil. Visiting Student Researcher, Birkbeck, University of London
Rubens Mascarenhas Neto, MsC Candidate in Social Anthropology, University of
Campinas, Brazil, and Visiting Student Researcher, Birkbeck, University of London
This presentation aims to discuss social, and spatial displacements of LGBT youth
in one of Brazil’s largest cities, Campinas. Some of these young LGBT have been
struggling to survive and find a place in local and regional entertainment scene,
by performing as drag queens. The proposition here is to follow some of these drag
queens’ trajectories and try to understand how they cope with economic and
political pressures posed by LGBT movement and local business initiatives for LGBT.
The focus is on some of these drag queens’ presentations in “cultural activities”
organized by Aos Brados, a LGBT organization concerned specially with young and
Black LGBT from the peripheries. According to Aos Brados members, those activities
congregate what they name as “LGBT culture”, “favela culture” and “Black culture”.
The events take place in important sites in the city such as: Bento Quirino Square,
a significant city centre location related to young LGBT sociability; Fazenda Roseira
Urban Quilombo and Tainan African-Brazilian Cultural Centre, two important sites
of resistance of African-Brazilian community in Campinas. Thus, by looking to the
displacements of these drag queens, mainly from downtown nightclub stages to
performances made in cultural centres, usually located in poor and Black neighbourhoods, we intend to discuss the connections of processes of production of
places, identities and cultures. Moreover, we intend to show what kind of symbols
are mobilized as representatives of what is understood as Black, LGBT and favela
cultures, identities and places.
Excluding a Narrative
Hans Öjmyr, Manager, Department of Exhibitions, Stockholm City Museum
The City Museum will open in 2018 with a new exhibition filling most of the building.
An area of just over a thousand square metres will be used to tell the story of Stockholm from the 16th century onwards. The final form of the exhibition will stem from the
expectations and suggestions of visitors; ideas of focus groups on what a good exhibition should include; the limitations and advantages of the premises; the museum
collections and knowledge; research; and finally rigorous vetting by the exhibition
producers. Not every story can be told, but which narratives are included and what
Preliminary program
has been excluded? The selection process is something of a battle between various
views and standpoints.
The history of Stockholm includes certain reference points: dates, events and
people that are hard to ignore, such as the Reformation; the witch trials of the 17th
century and industrialization in the 19th century. One widely known event, the Castle
Fire of 1697 was excluded in favour of a broader narrative on 17th-century everyday
life; a room devoted to protest and rebellion met the same fate, being replaced by
the Department Store. The former entailed no difficult prioritization, but the latter presented a challenge. Protest and rebellion are important topics, but there was simply
insufficient space for them, at the same time as trade, the economy, import goods,
lifestyle and international contacts are important aspects of Stockholm’s 20th-century history, to which relatively little exhibition space was previously devoted.
The City Museum conducts wide-ranging collecting. How can we represent all
this at the City Museum– and indeed should we? One option may be to loosen
the exhibition concept and instead use the museum rooms as places for temporary
installations and programme activities, and utilize the city as a whole as an arena for
other museum activities.
Graffiti – urbana platser och norrländsk natur
Anja Örn, konstnär, Rat & Dragon
Tomas Örn, konstnär, Rat & Dragon
Vi har undersökt hur det urbana rummet kodas genom graffiti och undersöker om
det urbana rummet också återfinns i den norrländska naturen och på landsbygden.
Ofta nyttjar graffitimålare rummet utifrån dess egna förutsättningar utan hänsyn till
och ibland i opposition mot det som rummet var tänkt för. De är då oppositionella till
rumsligheters ofta normativa samhällsideal och människosyn. Vanligen ser samhället på staden utifrån arkitektoniska och stadsplanemässiga perspektiv. Graffitikonstnären ser istället staden utifrån hotspots, var det är bra att måla.
Utöver att vara en konstform kan graffiti även beskrivas som en demokratisk handling, ett pågående samtal på platser med olika offentlighetsgrader. Vi har tittat på
projektet OMSTart och K-märkningen av graffitimålningen Fascinate och hur graffitins
urbana språk kodar platsen, lägger till en symbolbild som vi förstår som urban plats,
förändring, rörelse. På Slussen används konsten och graffitin till att radera ut den befintliga betydelsen av platsen och därigenom bana väg för rivning och uppförande
av en ny trafikanläggning. Bevarandet av Fascinate utgår istället från att graffitin är
en del av platsen, något som ska finnas med när området omvandlas till ett nytt
bostadsområde.
Preliminary program
Abstracts
Malmö 2017 February 9-10 87
Abstracts
88 Creating the city Identity, memory and participation
Graffiti används ofta på detta sätt för att definiera en urban kultur och ett urbant
rum. I Luleå, Norrbotten, har vi även undersökt hur graffitin målas i skogen och på
landsbygden. Även här pekar graffitimålarna ut platserna som liksom urbana platser
förstås som demokratiska, offentliga och en plats för möten och förhandling av olika
intressen. Även om graffitin förekommer i urbana miljöer så är den inte enbart ett
urbant uttryck.
Preliminary program
Participants
Ahlberger, Christer [email protected]
Alkhalili, Noura [email protected]
Alwall, Jonas [email protected]
Andersson, Irene [email protected]
Ardalan, Parvin [email protected]
Aronsson, Peter [email protected]
Bengry, Justin [email protected]
Bergdahl, Ewa [email protected]
Berggren, Lars [email protected]
Bernsand, Niklas [email protected]
Birchall, Cath [email protected]
Björk, Fredrik [email protected]
Borg, Henrik
[email protected]
Branting, Samuel [email protected]
Brunnström, Pål
[email protected]
Brunow, Dagmar [email protected]
Brödje, Catrine [email protected]
Börjesgård, Britt-Marie [email protected]
Campo-Ruiz, Ingrid
[email protected]
Carinasdotter, Fanny [email protected]
Claesson, Ragnhild [email protected]
Coe, Anna-Britt [email protected]
Cook, Matt
[email protected]
Crang, Mike [email protected]
Dahlin, Åsa
[email protected]
De Nardi, Sarah [email protected]
Dittmar, Jakob [email protected]
Droste, Heiko [email protected]
Dutra, Ivonne Leivas
[email protected]
Edgren, Monika [email protected]
Egefur, Fredrik [email protected]
Ek, Anne-Charlotte [email protected]
Elg, Fredrik [email protected]
Engberg, Maria [email protected]
Faier, Liz [email protected]
Preliminary program
Participants
Malmö 2017 February 9-10 89
Participants
90 Creating the city Identity, memory and participation
Foroughanfar, Laleh [email protected]
Gardell, Mattias [email protected]
Garreau, Hélène Svahn [email protected]
Geene, Janneke [email protected]
Ghilardi, Lia [email protected]
Gregson, Nicky [email protected]
Gunnemark, Kerstin [email protected]
Gustavsson, Karin [email protected]
Hallberg, Piamaria [email protected]
Hammami, Feras [email protected]
Hannerz, Erik [email protected]
Hansen, Christina [email protected]
Hansson, Erik [email protected]
Hansson, Lars [email protected]
Hellström Reimer, Maria [email protected]
Herd, Katarzyna [email protected]
Hernandez, Katt [email protected]
Holgersen, Ståle [email protected]
Holmqvist, Silke [email protected]
Howard, Ann M [email protected]
Hudson, Christine [email protected]
Hyler, Samantha [email protected]
Högdahl, Elisabeth [email protected]
Høghøj, Mikkel [email protected]
Jakobsson, Anna [email protected]
Johansson, Roger [email protected]
Kimvall, Jacob [email protected]
Kings, Lisa [email protected]
Kristianssen, Ann-Catrin [email protected]
Kurttila, Annelie [email protected]
Kvarnström, Lasse [email protected]
Larsson, Bo [email protected]
Larsson, Bo [email protected]
Lennartsson, Rebecka [email protected]
León Rosales, René
[email protected]
Linde, Per [email protected]
Lindholm, Susan
[email protected]
Lindholm, Tommy [email protected]
Preliminary program
Lisberg Jensen, Ebba
[email protected]
Listerborn, Carina [email protected]
Lozic, Vanja [email protected]
Ludvigsson, David [email protected]
Malmgren, Agnes [email protected]
Martínez, Miguel A.
[email protected]
Mattsson, Per-Olof [email protected]
Mc Glinn, Malin [email protected]
Molina, Irene [email protected]
Mulinari, Leandro Schclarek [email protected]
Möller, Per [email protected]
Narvselius, Eleonora [email protected]
Neto, Rubens Mascarenhas [email protected]
Nilsson, Elisabet M.
[email protected]
Nilsson, Magnus [email protected]
Nilsson Mohammadi, Robert
[email protected]
Olausson, Peter [email protected]
Olshammar, Gabriella [email protected]
Olsson, Krister [email protected]
Overud, Johanna [email protected]
Palmgren, Ann-Charlotte [email protected]
Paulsson, Emma [email protected]
Persdotter, Maria [email protected]
Petersen, Anja [email protected]
Petersson, Bo [email protected]
Polanska, Dominika V. [email protected]
Pries, Johan [email protected]
Pull, Emil [email protected]
Ristilammi, Per-Markku [email protected]
Rittsél, Eva Dahlström [email protected]
Ruiz, Pollyanna [email protected]
Rönnblom, Malin [email protected]
Sandberg, Linda [email protected]
Schmauch, Ulrika [email protected]
Sham, Desmond Hok-Man
[email protected]
Sjöberg, Karin [email protected]
Sjöbrandt, Anders [email protected]
Sjöholm, Jennie [email protected]
Preliminary program
Participants
Malmö 2017 February 9-10 91
Participants
92 Creating the city Identity, memory and participation
Sjölander, Jonas [email protected]
Sollin, Linus [email protected]
Starck Lindfors, Frida [email protected]
Steedman, Carolyn [email protected]
Stigsdotter, Ingrid [email protected]
Tahvilzadeh, Nazem [email protected]
Terracciano, Alda [email protected]
Thomasson, Joakim [email protected]
Toreld, Christina [email protected]
Tortolero, Carlos [email protected]
Trenter, Cecilia [email protected]
Trollmyr, Frida [email protected]
Törnquist-Plewa, Barbara [email protected]
Ulfstrand, Anna [email protected]
Ulvsgärd, Sebastian [email protected]
Uzer, Evren [email protected]
Wahlström, Maria [email protected]
Webb, David [email protected]
Wells, Chloe [email protected]
Willén, Maja [email protected]
Williams, Anna [email protected]
Witting, Birgitta [email protected]
Wrangborg, Jenny [email protected]
Zabalueva, Olga [email protected]
Zanoli, Vinícius [email protected]
Ålund, Aleksandra [email protected]
Öbrink,Mattias [email protected]
Öjmyr, Hans [email protected]
Örn, Anja [email protected]
Örn, Tomas [email protected]
Preliminary program
Institute tor Studies in Malmö’s History
Malmö University
205 06 Malmö, Sweden