2, STST 2017-02-20 16:00
§ -2, STST 2017-02-20 16:00 Möteskallelse Måndagen den 20 februari 2017 kl. 16.00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Peter Boström, ordförande Ulla Hellén, I viceordförande Jarmo Ittonen, II viceordförande Mona Vikström Kenneth Holmgård Maria Lunabba Owe Sjölund Ulrika Rönnback Kari Koskela Tua Mäenpää Eero Luomala Övriga deltagare Kristina Stenman, stadsdirektör Milla Kallioinen, stadssekreterare Anne Ekstrand, stadsjurist Anna-Maja Henriksson, stadsfullmäktiges ordförande Richard Sjölund, stadsfullmäktiges I viceordförande Markus Karlsson, stadsfullmäktiges II viceordförande Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Milla Kallioinen stadssekreterare Personliga ersättare Michael Östman Pentti Silvennoinen Anna-Maija Lyyra Bo Forsman Marcus Suojoki Annica Haldin Brita Brännbacka-Brunell Bjarne Kull Mervi Rantala Kurt Hellstrand Marita Salmu § 26, STST 2017-02-20 16:00 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTFÖRHET § 27, STST 2017-02-20 16:00 PROTOKOLLJUSTERING Stadssekreteraren: Protokolljustering äger rum i stadskansliet måndagen den 27 februari 2017. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen utser Ulrika Rönnback och Owe Sjölund till protokolljusterare. § 28, STST 2017-02-20 16:00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Dnr 606/2016 Trafikverket har besvarat staden Jakobstads anhållan om namnändring på stationen enligt följande: Ändring av namn på en trafikplats orsakar ändringar förutom i informationen till resenärer (tidtabeller, informationstavlor på stationerna osv.) också i järnvägstrafikens riksomfattande datasystem, i tågens och stationernas utropssystem, i järnvägstrafikens styr- och säkerhetssystem samt i dokument som gäller dessa. Dessutom måste ändringar i järnvägstrafikanternas system och t.ex. i olika publikationer med tidtabeller beaktas. I allmänhet bör ungefär ett kalenderår reserveras för genomförandet av förändringarna. I normala fall orsakar en namnändring på en trafikplats enbart Trafikverket kostnader på 70.000– 100.000 euro per trafikplats. Om behovet av namnändring inte beror på Trafikverket, bör sökanden betala de här kostnaderna. Den namnform som föreslagits för Bennäs station, dvs. Jakobstad-Bennäs (finska Pietarsaari-Pännäinen) är besvärlig p.g.a. bindestrecket och den dubbla formen. De nya namn som föreslagits för stationerna både i Bennäs och Jakobstad står i konflikt med traditionell namngivningspraxis för stationer. De nya namnen skulle orsaka problem och onödiga risker i trafiksäkerhetskommunikationen. Namnändringen orsakar betydande och kostnadsmässigt dyra ändringar i säkerhetssystemen och i de riksomfattande datasystemen och systemen för passagerarinformation också utanför Trafikverket. På grundval av ovanstående anser Trafikverket att det inte är nödvändigt att ändra namn på järnvägsstationerna i Bennäs och Jakobstad. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen antecknar ärendet för kännedom. § 29, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 26/2017 ÖVERTAGANDE AV ÄRENDEN TILL BEHANDLING I STADSSTYRELSEN Stadssekreteraren: Enligt 51 § i kommunallagen kan kommunstyrelsen, dess ordförande, kommundirektören eller en tillförordnad tjänsteman överföra av en nämnd redan avgjort ärende till behandling i styrelsen. Styrelsen kan, med vissa undantag, upphäva nämndens beslut eller återföra ärendet till ny behandling. När rätten utövas skall det anses att ett beslut är fattat när protokollet är justerat. Rätten skall utövas inom den tid som gäller för framställande av rättelseyrkande. Enligt förvaltningsstadgan för staden Jakobstad 45 § skall nämnd eller direktion meddela stadsstyrelsen senast inom fyra dagar efter att protokollet justerats om beslut i sådana ärenden som kan tas till behandling i stadsstyrelsen. Beträffande social- och hälsovårdsnämndens beslut har staden Jakobstad, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Pedersöre kommun i samarbetsavtalet inom detta område avtalat att värdkommunens (staden Jakobstads) styrelse inte utnyttjar den rätt som den har, i egenskap av högre organ, att till behandling i stadsstyrelsen överta ärenden som den gemensamma nämnden eller dess sektioner fattat beslut i. Undantaget är de fall där övervakningen av beslutens laglighet kräver det. Protokoll från tekniska nämndens sammanträden 31.1 och 14.2.2017 finns till påseende på sammanträdet, samt på http://webmap.jakobstad.fi/ktweb/ Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att inte utöva sin rätt att överta något av de ärenden som det fattats beslut om på tekniska nämndens sammanträden 31.1 och 14.2.2017. § 30, STST 2017-02-20 16:00 TV: 995/2016 BIRGINE WIDJESKOG: FÖRNYANDE AV ARRENDEKONTRAKT TN 31.1.2017 § 20 Arrendekontrakt: Bilaga § 20 A Karta: Bilaga § 20 B Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel. 044-785 1233 Birgine Widjeskog arrenderar den 880 m2 stora tomten 598-1351-2 i Östanpå för fritidsändamål. Tomtens adress är Östanpåvägen 73. Nuvarande arrendeavgift är 502,40 euro/år och arrendeavtalet utgår den 28.2.2017. Enligt detaljplanen som är fastställd år 1985 så ingår tomten i kvartersområde för småhus (AP). Tomtens byggrätt är 300 vånm2 och våningsantalet I. Tomten ligger inom priszon I. Enligt stadsfullmäktiges beslut är arrendeavgiften den samma som för bostadshus. Arrendet bestäms från fall till fall och skall fastställas av stadsstyrelsen. Beräknad enligt arrendenivån för priszon II (jfr Västermalm), så skulle arrendet för tomten härefter vara 661,40 euro per år. Arrendetiden för villatomterna i Östanpå är fem (5) år. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att staden utarrenderar tomten 598-13-51-2 åt Birgine Widjeskog för fritidsändamål under tiden 1.3.2017 – 28.2.2022 mot ett årligt arrende på 661,40 euro. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 20.2.2017 § 30 Arrendekontrakt: Bilaga § 30 A Karta: Bilaga § 30 B § 30, STST 2017-02-20 16:00 TV: 995/2016 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att staden utarrenderar tomten 598-1351-2 åt Birgine Widjeskog för fritidsändamål under tiden 1.3.2017–28.2.2022 mot ett årligt arrende på 661,40 euro. § 30, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 30 A, stst 20.2.2017 ARRENDEKONTRAKT STST KH 20.2.2017 § 30 A Staden Jakobstad upplåter härmed på arrende utan tomtlegorätt åt Birgine Widjeskog den 880 m2 stora tomten nr 598:13:51:2 i Östanpå som villaområde jämlikt 3 kapitlet i jordlegolagen (258/66) och i övrigt på följande villkor: 1§ Arrendetiden är fem (5) år under tiden 1.3.2017 - 28.2.2022. 2§ Den årliga arrendeavgiften, som årligen inom utgången av juli månad skall betalas till en bank, som framgår av inbetalningsbankgiroblanketten, utgör sexhundrasextioen euro och fyrtio cent (661,40 euro). Om arrendeavgiften inte betalas inom utsatt tid, debiteras på förfallna rater från förfallodagen till betalningsdagen en dröjsmålsränta enligt den räntefot det stadgas om i § 4 i räntelagen och de kostnader en extra uppbörd förorsakar. 3§ Tomten eller en del därav får inte överlåtas i någon annans besittning. Arrendetagaren är inte berättigad att utan stadens vidare hörande överlåta arrenderätten till tomten. Dock är såväl överlåtaren som den, till vilken arrenderätten övergått, eller när det är fråga om en åtkomst som beror på ett arv eller ett testamente, den som trätt i den tidigare arrendatorns ställe skyldig att inom tre (3) månader efter överlåtelsen förete överlåtelsehandlingen och sitt exemplar av det originala kontraktet för stadens myndigheter för att registrera transporten. Om ingen anmälan görs inom föreskriven tid ansvarar överlåtaren solidariskt med den nya arrendatorn gentemot staden för att arrendeavgifter, dröjsmålsräntor och den extra uppbördsavgiften betalas. Därvid bör som avtalsvite åt staden betalas 10 % av det belopp som bör betalas enligt lagen om överlåtelseskatt, dock minst tio (10) euro. Den nya arrendatorn är på grund av transporten skyldig att betala överlåtelseskatt i enlighet med stadgandena i lagen om överlåtelseskatt. 4§ Byggnaderna på tomten får inte användas såsom vinterbostad. 5§ Arrendatorn är inte berättigad att inlösa tomten. § 30, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 30 A, stst 20.2.2017 6§ Träd som växer på tomten tillhör staden och får ej fällas utan stadens medgivande. 7§ Arrendatorn är skyldig att ansvara för underhåll och renhållning av den på arrendetomten ankommande gatudelen såsom lagen föreskriver. Har gatan vid tomten inte i lagstadgad ordning överlåtits till allmänt bruk, men den ändå används för allmän trafik, är arrendatorn skyldig att sköta om underhåll och renhållning såsom det stadgats om gator, som upplåtits till allmänt begagnande, om inget annat har överenskommits. 8§ Arrendatorn är skyldig att i enlighet med bestämmelserna i stadens byggnadsordning uppföra och underhålla stängsel mot gata eller allmän plats ävensom mot grannens tomt. Har annan överenskommelse icke ingåtts, deltar grannarna med hälften vardera i uppförandet av ålagt stängsel å gemensam tomtgräns, dock så att stängselskyldighet ej åligger staden för tomt som ej av staden upplåtits. 9§ Arrendatorn ansvarar för tomtens renhållning och är skyldig att hålla byggnader och stängsel på tomten samt tomtens obebyggda del i ett vårdat skick samt efterkomma föreskrifter vederbörande inspektionsmyndighet i sådant avseende meddelat. 10 § Stadens vattenområde intill tomten får ej fyllas och ej heller muddras utan tekniska verkets lov. Tomten får ej fyllas förrän fyllnadsplan har framlagts för tekniska nämnden eller för myndighet som ger byggnadstillstånd. Vid utfyllnad eller grävning av tomten bör man följa de höjdvärden för markytan, som ges av tekniska verket eller byggnadstillsynsmyndighet. 11 § Staden förbehålls rätt att dra erforderliga ledningar i eller över tomten varvid den eventuella skada, som förorsakas härav ersätts enligt överenskommelse mellan staden och arrendatorn. 12 § Arrendatorn är skyldig att bortföra byggnader och anläggningar på arrendeområdet och iståndsätta platsen inom tre (3) månader från det att arrendeförhållandet upphörde. Staden är annars berättigad att på arrendetagarens bekostnad sälja dem på offentlig auktion och ombesörja platsens iståndsättande. 13 § Arrendatorn har vid arrendetidens utgång förhandsrätt att på nytt arrendera området såvitt detsamma åter upplåts på arrende för samma ändamål. Önskar arrendatorn utnyttja nämnda rätt bör han senast sex månader före arrendetidens utgång skriftligen anmäla därom hos staden med risk för att annars förlora denna rätt. § 30, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 30 A, stst 20.2.2017 14 § Staden har rätt att förrätta syner på tomten. Om en syn skall arrendetagaren i god tid därförinnan underrättas om det kan ske utan svårigheter, och vid synen skall arrendatorn eller dennes representant såvitt möjligt vara närvarande. Vid synen granskas huruvida arrendeområdet och de byggnader, som finns på området, är i gott skick och huruvida föreskrifterna i arrendekontraktet i övrigt efterkommits. Om granskningen föranlett anmärkningar bör bristerna undanröjas inom den tid staden föreskriver. 15 § Bryter arrendatorn mot villkoren i detta kontrakt eller mot föreskrifter utfärdade med stöd av kontraktet är denne skyldig att åt staden förutom skadestånd erlägga jämväl avtalsvite, som varje gång uppgår till högst det dubbla beloppet av den årliga arrendeavgiften. 16 § När detta arrendekontrakt träder i kraft den 1.3.2017, upphävs arrendekontraktet från den 10.1.2012 gällande ifrågavarande villatomten. Detta kontrakt har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Jakobstad den xx xxxxxxx 2017. Staden Jakobstad ___________________________ Rune Hagström tf. teknisk direktör ___________________________ Anders Blomqvist stadsgeodet Härmed nöjd. Ort och tid som ovan. ___________________________ Birgine Widjeskog Bevittna: ____________________________ ____________________________ 'I § 30, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 30 B, stst 20.2.2017 � 66419 �\'f *-· Cik Arrendator: Vuokramies: � . . . . B1rgme W1dJeskog __! Objekt: ) � F I\ L-- I'.) 0 STST KH 20.2.2017 § 30 B Tomten nr 13:51:2 i Jakobstad Tontti nro 13:51:2 Pietarsaaressa. ' Kohde: Il)\\\ 0 / - I - - 111 .I.. + + + + + - 51 D 0 \:}J 1:128 östanfjärden + + 9 + + 1 :1000 66158 __ f, +l � 25.01.2017 'J w � 7 / 2017 'J I D + § 31, STST 2017-02-20 16:00 TV: 88/2017 BOSTADS AB ALHOLMSGATAN 43 I JAKOBSTAD: FÖRNYANDE AV ARRENDEKONTRAKT OCH KÖP AV OMRÅDE TN 22.6.2010 § 177 Bilaga A-B Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bost. Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad äger den 988 m2 stora tomten nr 8:6:30, som är belägen intill korsningen av Alholmsgatan och Kvastbergsgatan. På tomten finns ett bostadshus i tre våningar med 9 lägenheter samt ett separat garage, som delvis står på Stadens mark. Bolaget arrenderade år 1969 ett ca 76 m2 stort område av Staden för sitt garage. Arrendetiden var 10 år, men avtalet har inte därefter förnyats, utan arrende uppbärs årligen i enlighet med det gamla kontraktet. I kontraktet förband sig arrendetagaren att inlösa både arrendeområdet och ett angränsande område, som skall fogas till tomten, ”så snart som staden Jakobstad förmår att överlåta dessa”. Enligt gällande detaljplan (Sp 288/22.5.2001) utgör tomten en del av ett kvarter för bostadsvåningshus (AK), där det finns byggrätt för ett 610 vånm2 stort bostadshus och ett 150 vånm2 stort garage. Tomten är belagd med byggnadsförbud, eftersom den inte sammanfaller med gällande tomtindelning, som är godkänd den 9.9.1991. För att tomten nr 8:6:4 skall kunna bildas så måste bolaget köpa ett ca 257 m2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 1:128. Under bildning varande tomtens sammanlagda areal är 1.254 m2. Tomtens byggrätt 760 vånm2 motsvarar exploateringstalet e=0,60. Inlösningspriset uppskattas till 40 euro/m2, eller motsvarande priset för våningshustomten nr 4:26:3 (Christinegatan 26). Arrendetagaren anhåller om både förlängning av arrende och köp. Årsarrendet är i allmänhet 4 % av inlösningspriset, men arrendering vore ingen slutlig lösning, eftersom arrenderingen inte möjliggör tomtbildning, utan byggförbudet på tomten skulle kvarstå. Stadsgeodetens förslag: Tekniska nämnden besluter föreslå för Stadsstyrelsen att Staden säljer ett ca 257 m2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 1:128 i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4, till Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bost. Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset 10.280,- euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. § 31, STST 2017-02-20 16:00 TV: 88/2017 Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 16.8.2010 § 318 Karta jämte köpebrev: Bilaga § 318 Förslag Stadsdirektören: På förslag av tekniska nämnden besluter stadsstyrelsen att staden säljer ett ca 257 m2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 1:128 i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4 till Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset 10.280 euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ TN 31.1.2017 § 21 Ansökan: Bilaga § 21 A Köpebrev: Bilaga § 21 B Karta: Bilaga § 21 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel. 044-785 1233 Den aktuella tomtedelen har inte ännu sålts, utan bostadsaktiebolaget har fortsatt att arrendera tilläggsområdet. Bolaget anhåller nu åter om att få köpa den saknade tomtdelen. Förutsättningarna finns fortfarande, men stadens tidigare prisbeslut är inte längre i kraft, och därför behöver beslutet fattas på nytt. Markpriset korrigeras i förhållande till förändringen i levnadskostnadsindex räknat från juni 2010 (1925 / 1751). Enhetspriset justeras således med +10 % till 44 €/m2. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att staden säljer ett ca 257 m2 stort område av lägenheten 598- § 31, STST 2017-02-20 16:00 TV: 88/2017 403-1-128 Pinonäs i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4, till bolaget Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bost. Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset 11.308,00 euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 20.2.2017 § 31 Ansökan: Bilaga § 31 A Köpebrev: Bilaga § 31 B Karta: Bilaga § 31 C Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter att staden säljer ett ca 257 m2 stort område av lägenheten 598-403-1-128 Pinonäs i Jakobstad, vilket motsvarar en del av under bildning varande tomten nr 8:6:4, till bolaget Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad för priset 11.308,00 euro, samt att detta pris är i kraft i ett (1) år från och med beslutsdagen. § 31, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 31 A, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 31 A § 31, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 31 B, stst 20.2.2017 KÖPEBREV STST KH 20.2.2017 § 31 B Undertecknade avtalsparter har idag överenskommit om följande fastighetsaffär: Säljare: Staden Jakobstad PB 41, 68601 Jakobstad (FO-nummer 020942-0) Köpare: Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad (FO-nummer 0181808-2) c/o Ekonovia Ab Industrivägen 4, 68660 Jakobstad Köpeobjekt: Ett ca 257 m2 stort outbrutet område av lägenheten 598-403-1-128 Pinonäs i Jakobstad. Fastighetens adress är Kvastbergsgatan 15. Köpesumma: Elvatusentrehundraåtta euro (11 308,00 €). Övriga villkor: 1. Köpesumman skall erläggas till stadens konto inom fjorton (14) dagar från undertecknandet av detta köpebrev 2. Ägande- och besittningsrätten till objektet övergår till köparen då köpesumman har erlagts i sin helhet. 3. Objektet utgör en utgör en del av under bildning varande tomten 598-8-6-4, och det sammanslås med tomten 598-8-6-30, som köparen redan äger. 4. Byggnaderna som finns på området ägs av köparen. 5. Säljaren svarar för att objektet överlåts fritt från gäldsinteckningar och andra gravationer. 6. Ansvaret för skatter och avgifter som berör objektet övergår till köparen från och med dagen för köpebrevets undertecknade. 7. Köparen svarar för köpvittnets arvode, överlåtelseskatt samt lagfarts- och fastighetsbildningskostnader. 8. Lösegendom ingår inte i denna försäljning. 9. Med köpeobjektet medföljer ingen andel i samfällda områden. 10. Arrendekontraktet från år 1969 gällande en del av köpeobjektet har redan gått ut, men staden har fortsatt att uppbära arrende. Arrende för området skall erläggas fram till betalningsdagen. § 31, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 31 B, stst 20.2.2017 Detta köpebrev har uppgjorts i tre likalydande exemplar, ett för säljaren, ett för köparen och ett för köpvittnet. Jakobstad, den xx xxxxxx 2017 För staden Jakobstad som säljare Kristina Stenman Stadsdirektör Milla Kallioinen Stadssekretreare För Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad som köpare. __________________________ Nils-Johan Enkvist Disponent I egenskap av köpvittne intygar jag att stadsdirektören Kristina Stenman och stadssekreteraren Milla Kallioinen för staden Jakobstad såsom säljare samt disponent Nils-Johan Enkvist För Asunto Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 – Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad såsom köpare har undertecknat detta köpebrev och att de har samtidigt varit närvarande då köpebrevet bestyrkts. Jag har kontrollerat undertecknarnas identitet och konstaterat att köpebrevet har uppgjorts i den form som anges i 2 kap.1§ jordabalken. Ort och tid som ovan. Sören Vikström fastighetstekniker 5983/6 485319 485231 § 31, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 31 C, stst 20.2.2017 7064656 k III 3 Köpare /Ostaja: Bostads Ab Alholmsgatan 43 i Jakobstad As Oy Pietarsaaren Alholminkatu 43 Säljare/Myyjä: Staden Jakobstad/Pietarsaaren kaupunki Objekt/Kohde: 257 m2 stort område av lägenheten Pinonäs RNr 403-1-128 i Jakobstad 257 m2 tilasta Pinonäs RN:o 403-1-128 Pietarsaaressa. STST KH 20.2.2017 § 31 C 7064656 4 6 ti orenrait u v a t u u L 7 21 3 st Kva 28 4 1:128 257 m2 7064600 n sgata 2 Under bildning varande tomt Muodostettava tontti 8-6-4 4 30 5 35 k 8K4 III k III 2 1 1 1 Luutav 2 8K1 atan ergsg b t s a Kv 1195 3 Alholm 31 katu uoren 4 11953 1 35 6 1 2 k III 3 2 Alholm 7064600 8K7 ket å r t s s berg kt k II inkatu 38 39 37 1:500 7064525 7064525 6 / 2017 23485319 23485231 25.01.2017 § 32, STST 2017-02-20 16:00 PB: 70/2017 ÄNDRING AV BEFATTNINGEN SOM AVFALLSHANTERINGSKOORDINATOR TILL TJÄNST Ps 31.1.2017 § 14 Personaldirektören: Ändring av avfallshanteringskoordinator Marina Björks befattning till tjänst, tidigare titel för arbetsuppgiften har varit avfallsnämndens sekreterare. För att Marina J Björk kan lagligt utföra samtliga av de arbetsuppgifter som hör till avfallsnämndens sekreterare enhetligt med vad Österbottens avfallsnämnd beslutat om i instruktionen för avfallsnämndens personal, 10.9.2013, § 26, förutsätts att befattningen ändras till tjänst, se bilaga. Enligt instruktionen för avfallsnämndens personal hör till koordinatorns/sekreterarens arbetsuppgifter, att administrera och utföra behövliga inspektioner och kontroller på plats i samband med ärendenas beredning eller på uppdrag av respektive kommuns miljövårdsnämnd. Enligt avfallslagens (646/2011) 123 § 2 mom. förutsätts att den som utför inspektioner för den kommunala avfallsmyndighetens räkning är tjänsteinnehavare. Enligt instruktionen för avfallsnämndens personal beslutar sekreteraren tillsammans med ordförande vid förhinder för avfallshanteringschefen i frågor i frågor om förlängning av tömningsintervall, godkänner samarbetsavtal och nedsätter avfallsavgifter för fritidsbosättningen. Uppgifterna ovan omfattar utövande av offentlig makt enhetligt med vad som avses i kommunallagens 87 § 2 mom. Ett delegeringsbeslut till koordinatorn vid förhinder för avfallshanteringschefen som gäller tillfälliga avbrott i avfallstransport vid bostadsfastigheter förutsätter att koordinatorn är i ett tjänsteförhållande. Vidare framhävs att beslut som berör tillfälliga avbrott i avfallstransport vid bostadsfastigheter med stöd av de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna kräver i regel kort behandlingstid av ärendet. Förslag Personalsektionen föreslår att stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att godkänna ändring av avfallskoordinator Marina Björks befattning till tjänst. Beslut Förslaget godkändes. _____ Stst 20.2.2017 § 32 Förslag Stadsdirektören: § 32, STST 2017-02-20 16:00 PB: 70/2017 Stadsstyrelsen besluter föreslå för fullmäktige att fullmäktige godkänner ändringen av befattningen som avfallshanteringskoordinator till tjänst. § 33, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 115/2017 AB JAKOBSTADS TENNISHALL: ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR ÅR 2018 Anhållan: Bilaga § 33 Stadssekreteraren: Ab Jakobstads Tennishall ansöker om ett bidrag på 8.500 euro för år 2018. År 2017 beviljades Ab Jakobstads Tennishall 6.000 euro. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen sänder ärendet till budgetberedningen. § 33, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 33, stst 20.2.2017 § 34, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 959/2016 MICHAEL ÖSTMAN: ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN FÖRTROENDEUPPDRAG Stst 19.12.2016 § 393 Anhållan: Bilaga § 393 Stadssekreteraren: Michael Östman anhåller om befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd på grund av att han har valts till verkställande direktör för Ekorosk Ab. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige beviljar Michael Östman befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd samt väljer en medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd för den återstående mandatperioden. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stfm 6.2.2017 § 3 Anhållan: Bilaga § 3 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige beviljar Michael Östman befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd samt väljer en medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd för den återstående mandatperioden. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beviljade Michael Östman befrielse från uppdraget som medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd samt valde Johan Karjaluoto till ny medlem i och ordförande för Österbottens avfallsnämnd för den återstående mandatperioden. Antecknades att Michael Östman var utstigen för jäv under behandlingen av ärendet under § 3. Orsak: Ärendet gällde honom personligen. _____ § 34, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 959/2016 Stst 20.2.2017 § 34 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Michael Östman, Österbottens avfallnämnd och Johan Karjaluoto om stadsfullmäktiges beslut. § 35, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 107/2016 FULLMÄKTIG JACOB STORBJÖRK M.FL.:S MOTION: STÄRK OCH SYNLIGGÖR STADSFULLMÄKTIGES ROLL I DET KOMMUNALA BESLUTSFATTANDET Stfm 1.2.2016 § 9 Motionen: Bilaga § 9 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. _____ Stst 8.2.2016 § 33 Motion: Bilaga § 33 Stadssekreteraren: I motionen önskar man att stadsfullmäktiges roll ska stärkas, bl.a. genom att ordna fler aftonskolor, som kan vara öppna för allmänheten. Dessutom önskar man i motionen att öppenheten i stadens beslutsfattande ska förbättras och att en plan bör utarbetas för ändamålet. I motionen tar man också upp att fullmäktiges arbete skulle synliggöras bättre genom att sända fullmäktigesammanträdena via nätet. De saker som nämns i motionen hör till koncernförvaltningen och till stadssekreterarens ansvarsområde. Förslag Stadsdirektörens ersättare: Stadsstyrelsen beslutar ge stadssekreteraren i uppdrag att svara på motionen och vidta nödvändiga åtgärder före 30.6.2016. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stst 16.1.2017 § 9 Motion: Bilaga § 9 Stadssekreteraren: I motionen föreslås att stadsfullmäktiges roll i det kommunala beslutsfattandet ska stärkas genom att ordna flera aftonskolor § 35, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 107/2016 om frågor och teman som är viktiga för staden och dess invånare. Flera av de här tillfällena kan mycket väl vara öppna för allmänheten. Svar: Stadsfullmäktige har under den här mandatperioden ordnat 3–4 aftonskolor varje år om olika frågor, bl.a. stadens ekonomi, social- och hälsovårdsreformen, stadens strategi och bolagisering. Utöver de här har det ordnats flera tillfällen som inte har kallats aftonskolor, men som har varit öppna för allmänheten och som både fullmäktigeledamöter och kommuninvånare har inbjudits till. Sådana här tillfällen har gällt t.ex. torg- och centrumplaneringen samt resultaten av språkbarometern. I februari 2017 kommer det ännu att ordnas strategitillfällen som är öppna för alla och ett tillfälle om den nyaste språkbarometern. Målsättningen är att antalet aftonskolor och andra tillfällen för allmänheten ska hållas på minst samma nivå och i mån av möjlighet försöker vi ordna fler tillfällen inom ramen för resurserna. Enligt motionen ska stadsfullmäktige fortsättningsvis vara det organ som i staden aktivt behandlar beslut av större och avgörande betydelse. Enligt de övergripande målen i stadens strategi, punkt 2, strävar staden till ”en hög nivå av transparens i stadens beslutsfattande, agerande och rapportering” Det är skäl att förbättra denna bit ytterligare, samt att överlag förbättra öppenheten i stadens beslutsgång. En plan bör utarbetas. Svar: Stadsfullmäktige spelar en framträdande och viktig roll i Jakobstad. Årligen hålls 9–10 sammanträden och antalet behandlade ärenden är ganska högt (107 ärenden år 2013, 87 ärenden år 2014, 88 ärenden år 2015 och 100 ärenden år 2016). En jämförelse med andra städer av samma storlek visar att fullmäktige i Jakobstad sammanträder lite oftare och behandlar fler ärenden än i andra städer i samma storleksklass. En sådan här undersökning där man jämför 40 kommuner i Fastlands-Finland (Johtamis- ja kokouskäytännöt ARTTU2kuntien hallituksissa ja valtuustoissa vuonna 2015. ARTTU2tutkimusohjelman julkaisusarja nro 9/2016) finns på följande länk (tyvärr är undersökningen enbart på finska): http://shop.kunnat.net/product_details.php?p=3280 Stadsfullmäktige har inte delegerat beslutsfattande i någon större utsträckning, utan besluten i de viktigaste frågorna som gäller kommunen fattas i fullmäktige. Stadsfullmäktiges möten och föredragningslistor är offentliga och alla ärenden tas till behandling på förslag av stadsstyrelsen, så ärendena är kända i god tid före beslutsfattandet. Öppenheten i beslutsprocessen är en viktig sak, som ska beaktas bättre i den nya förvaltningsstadgan som för närvarande är under arbete och kommer till fullmäktige för godkännande i maj 2017. I den nya kommunallagen har man också mer än förr betonat och befäst fullmäktiges ställning som kommunens högsta politiska beslutsfattare. § 35, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 107/2016 Enligt motionen ska stadsfullmäktiges beslutsfattande bättre synliggöras genom att sända fullmäktiges möten som direktsändning via nätet. Mötena ska sedan finnas tillgängliga för alla stadsbor att se på i efterhand på stadens hemsidor eller andra motsvarande arrangemang. Svar: Förslaget är mycket bra och värt att understöda. Det har redan en tid funnits tankar på att direktsända mötena på nätet och att spara dem på stadens hemsidor. Stadsfullmäktige beviljade ett anslag på 65.000 € för förnyande av AV-tekniken i fullmäktiges sessionssal, och det är meningen att utrustningen och apparaturen ska förnyas sommaren 2017 när stadsfullmäktige har en längre paus mellan sammanträdena. I det här sammanhanget kommer man också att börja sända mötena live på internet, och mötena kan efteråt ses på stadens hemsidor. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner stadssekreterarens utredning som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stfm 6.2.2017 § 4 Motion: Bilaga § 4 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner stadssekreterarens utredning som svar på motionen och förklarar motionen slutbehandlad. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. _____ Stst 20.2.2017 § 35 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Jacob Storbjörk om stadsfullmäktiges beslut. § 36, STST 2017-02-20 16:00 TV: 1002/2016 JAN WESTERLUND: FÖRSÄLJNING AV MARKOMRÅDEN TILL STADEN TN 17.1.2017 § 10 Detaljplan: Bilaga § 10 A Köpebrev: Bilaga § 10 B Karta: Bilaga § 10 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel. 044-785 1233 Jan Westerlund har erbjudit staden att köpa områden tillhörande lägenheten 598-401-15-439 Fåfängo i Kyrkoby. Dessa områden utgör fyra separata skiften. Ett skifte med en areal på ca 3.300 m2 motsvarar en del av kvarter 22 i stadsdel 32 (Svedjenabba). Enligt gällande detaljplan utgör skiftet kvartersområde för småhus (AP), där högsta våningsantalet är 2. Exploateringstalet är e=0,25. Skiftet ligger invid Åkerviksvägen. Gatan är inte byggd, men vatten och avloppsledningar finns redan. Idag har staden inga lediga småhustomter i Svedjenabba. Ingen tomtindelning har ännu uppgjorts för kvartersområdet, men skiftet kunde t.ex. bilda tomter för parhus. Parterna har överenskommit om ett enhetspris på 10,00 €/m2, så att värdet på skiftet skulle vara 33.000 euro. Det andra skiftet med en areal på 1 (!) m2 utgörs av ett hörn som blivit kvar i kröken av Getbrovägen. Enligt tomtindelning skall det fogas till en tomt i kvarter 8. Skiftets värde är 10 euro. Det tredje och fjärde skiftet, vilkas sammanlagda areal är ca 3,85 ha, ligger öster om Omfartsvägen. Området är tills vidare inte detaljplanerat. I generalplanen ingår skiftena i ett område med landsbygdskaraktär, Skiftena åtskiljs av ett område som tidigare har exproprierats för vattenledning. Det norra skiftet gränsar till Pirilövägen och tomten för Ruusulehto skola. Staden och markägaren har år 2009 ingått ett avtal om vägrätt gällande lättrafikleden som går parallellt vägen till skolan. Området ligger nära vägar och service, och det kunde därför vara användbart med tanke på kommande planläggning. Parterna har överenskommit om enhetspriser på 1,50-1,60 €/m2 för skogsmark och gammal åker, 0,50 €/m2 för elledningsgata och kärr samt 0 €/m2 för vägområden. Värdet för skiftenas markbotten är sammanlagt 52.250 euro. Därtill ersätts det befintliga trädbeståndet på skiftena 640 m3 med 19.960 euro. Essnature/Mattias Kanckos har granskat de båda skogsskiftena. På det inventerade området har inte konstaterats någon förekomst av flygekorrar, men annars skulle området nog § 36, STST 2017-02-20 16:00 TV: 1002/2016 lämpa sig för dessa. Enligt Kanckos utlåtande finns det i dagsläget inga sådana naturvärden som avsevärt försvårar en framtida planering av området. Av lägenheten kvarstår ännu ett ca 1,8 ha stort skifte, som är beläget vid Markusholmen. Skiftet utgör en f.d. stadsäga, vilken inlöstes från staden år 2005. I nuläget har staden inget behov av att återförvärva detta skifte i sin ägo. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att denna föreslår för stadsfullmäktige att staden köper ett ca 4,18 ha stort arealbestämt område av lägenheten 598-401-15-439 Fåfängo av Jan Westerlund för en köpesumma på 105.220,00 euro. Förslag Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 30.1.2017 § 18 Detaljplan: Bilaga § 18 A Köpebrev: Bilaga § 18 B Karta: Bilaga § 18 C Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att staden köper ett ca 4,18 ha stort arealbestämt område av lägenheten 598-401-15-439 Fåfängo av Jan Westerlund för en köpesumma på 105.220,00 euro. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stfm 6.2.2017 § 5 § 36, STST 2017-02-20 16:00 TV: 1002/2016 Detaljplan: Bilaga § 5 A Köpebrev: Bilaga § 5 B Karta: Bilaga § 5 C Förslag Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att staden köper ett ca 4,18 ha stort arealbestämt område av lägenheten 598-401-15-439 Fåfängo av Jan Westerlund för en köpesumma på 105.220,00 euro. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. _____ Stst 20.2.2017 § 36 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Jan Westerlund om stadsfullmäktiges beslut samt sänder ärendet till centralen för tekniska tjänster för verkställighet. § 37, STST 2017-02-20 16:00 TV: 1003/2016 HANS NYLUND: FÖRSÄLJNING OCH BYTE AV FASTIGHET MED STADEN TN 17.1.2017 § 9 Generalplan: Bilaga § 9 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga § 9 B Karta: Bilaga § 9 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, 044-785 1233 Hans Nylund äger lägenheten Stads-Staffansnäs 598-401-4-43 i Kyrkoby i Jakobstad. Lägenhetens areal enligt fastighetsregisterkartan är ca 0,33 ha. Lägenheten saknar detaljplan, men den gränsar till detaljplanerade tomter i söder och öster. Enligt generalplanen ingår skiftet i område för småhusbebyggelse (AP). Skiftet utgörs av gammal åkermark och det köps som råmark för planläggning. Markbotten har liksom i närmast föregående markaffärer i närområdet värderats till enhetspriset 2,50 €/m2 och trädbeståndet har värderats till 93 €. Objektets totalvärde är således 8.418 euro. Som delbetalning överlåter staden lägenheten 599-406-4-28 Sand och grus i Pedersöre. Lägenhetens areal är ca 0,45 ha. Staden köpte det här området år 1959 och har tidigare brukat det som marktäkt, men den verksamheten har avslutats redan för länge sen. Stadens område är på alla sidor omgivet av lägenheten 599-406-4-51 Staffansnäs, vilken ägs av Nylund. Skiftet har inte heller någon annan strategisk betydelse för staden, varför det går att avstå ifrån. Skiftet värderas som skogsmark. Värdet inklusive befintligt trädbestånd är 1.014 euro. Stadsgeodeten: Tekniska nämnden besluter att föreslå för stadsstyrelsen, att denna skulle föreslå för stadsfullmäktige att staden köper lägenheten Stads-Staffansnäs 598-401-4-43 i Jakobstad av Hans Nylund. I utbyte överlåter staden lägenheten 599-406-4-28 Sand och grus i Pedersöre till Nylund. För mellanskillnaden i objektens värde erlägger staden 7.404 euro till Nylund. Förslag Tf. tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsgeodetens förslag. § 37, STST 2017-02-20 16:00 TV: 1003/2016 Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 30.1.2017 § 19 Generalplan: Bilaga § 19 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga § 19 B Karta: Bilaga § 19 C Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter föreslå för stadsfullmäktige att staden köper lägenheten Stads-Staffansnäs 598-401-4-43 i Jakobstad av Hans Nylund. I utbyte överlåter staden lägenheten 599-4064-28 Sand och grus i Pedersöre till Nylund. För mellanskillnaden i objektens värde erlägger staden 7.404 euro till Nylund. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stfm 6.2.2017 § 6 Generalplan: Bilaga § 6 A Köpe- och bytesbrev: Bilaga § 6 B Karta: Bilaga § 6 C Förslag Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att staden köper lägenheten Stads-Staffansnäs 598-401-4-43 i Jakobstad av Hans Nylund. I utbyte överlåter staden lägenheten 599-406-4-28 Sand och grus i Pedersöre till Nylund. För mellanskillnaden i objektens värde erlägger staden 7.404 euro till Nylund. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. _____ § 37, STST 2017-02-20 16:00 TV: 1003/2016 Stst 20.2.2017 § 37 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar Hans Nylund om stadsfullmäktiges beslut och sänder ärendet till centralen för tekniska tjänster för verkställighet. § 38, STST 2017-02-20 16:00 PB: 58/2017 FLYTTNING AV TJÄNST FRÅN CENTRALEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER TILL DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSVERKET Ps 24.1.2017 § 4 Lisa Kentala innehar sedan augusti 2010 en tjänst vid centralen för tekniska tjänster som kosthållschef. Till följd av att stadens tekniska stödtjänster har bolagiserats till Alerte Ab har en förändring skett gällande det ansvarsområde och de uppgifter som Lisa Kentala innehade. Hennes huvudsakliga arbetsfält är nu dagvårds- och utbildningsverket. Förslag Till följd av de förändrade arbetsförhållandena föreslås att tjänsten flyttas från tekniska tjänster till dagvårds- och utbildningsverket. Samtidigt föreslås att hennes tjänstebeteckning ändras från kosthållschef till specialsakkunnig. Som specialsakkunnig kommer hon att ansvara för beställarfunktioner, produkt/processäkerhet samt deras övervakning. Beslut Personalsektionen godkände förslaget för vidare godkännande till stadsstyrelsen. _____ Stst 30.1.2017 § 23 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att ifrågavarande tjänst flyttas från centralen för tekniska tjänster till dagvårds- och utbildningsverket. Samtidigt beslutar stadsstyrelsen föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner ändringen av tjänstebeteckningen från kosthållschef till specialsakkunnig. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stfm 6.2.2017 § 7 Förslag Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige: - att ifrågavarande tjänst flyttas från centralen för tekniska tjänster till dagvårds- och utbildningsverket och - att stadsfullmäktige godkänner ändringen av tjänstebeteckningen från kosthållschef till specialsakkunnig. § 38, STST 2017-02-20 16:00 PB: 58/2017 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. _____ Stst 20.2.2017 § 38 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar personalbyrån och dagvårds- och utbildningsverket om stadsfullmäktiges beslut. § 39, STST 2017-02-20 16:00 UBV: 44/2017 ANALYS AV SYNERGIEFFEKTER OCH UTVÄRDERING AV DRIFTSKOSTNADER I ANSLUTNING TILL BI-PROJEKTET OCH SPRÅKBADSSKOLAN Bildn 18.1.2017 § 8 Dagvårdschefen: I samband med fullmäktiges budgetmöte i december intogs en kläm angående placeringen av 5-åringarnas språkbadsgrupper. ”Fullmäktige förutsätter att bildningsnämnden i brådskande ordning analyserar synergieffekter och utvärderar driftkostnader i anslutning till BI-projektet och Språkbadsskolan. Eventuella justeringar i rumsprogram bör behandlas i fullmäktige under februari 2017”. Bakgrund När diskussionerna om Språkbadsskolans placering förts har utgångsläget från bildningsnämndens sida alltid varit att 5årsverksamheten skulle integreras i skolverksamheten. Så skedde också när verksamheten flyttades till Pursisalmifastigheten. När Pursisalmifastigheten övergavs så splittrades verksamheten igen. 5-årsverksamheten har sedan starten 1992 funnits i sju olika fastigheter och hela tiden tvingats flytta undan den övriga verksamheten, delvis beroende på att antalet barn i språkbadsgrupperna varit mycket stort. När diskussionerna om BI-fastigheten startade var utgångsläget ett annat än det är idag. Tanken var att de grupper, 7-8 stycken, som finns i centrum i relativt dåliga utrymmen skulle flytta till BI-fastigheten. När planeringen startade så visade det sig att det kunde finnas möjlighet att planera in 10 grupper i fastigheten vilket också blev planeringsgruppens beslut. Men samtidigt så konstaterades i bildningsnämnden att ett så pass stort nytt daghem förorsakar större ommöbleringar i daghemsnätet än enbart att stänga vissa fastigheter och direkt flytta verksamheten. Det som ytterligare tillspetsat situationen idag är problemen vid Maria-Marjala daghem. Daghemmet som är stadens största är alltför trångbott och vi kan inte maximera grupperna enligt personaldimensioneringen. Dessutom börjar fastigheten vara i så pass dåligt skick att en grundrenovering inom de närmaste åren är nödvändig. En grundrenovering av fastigheten kommer att bli dyr och antalet platser kommer att minska på grund av förändrade krav. Under renoveringstiden kommer tillfälliga utrymmen att krävas. Det finns i stort sett tre egentliga alternativ för placeringen av språkbadets 5-årsverksamhet. 1. Daghemmet byggs i samband med Språkbadsskolan § 39, STST 2017-02-20 16:00 UBV: 44/2017 En placering av språkbadets 5-års verksamhet i samband med Språkbadsskolan i Ristikarifastigheten skulle för småbarnspedagogikens del framförallt innebära personalsynergier. Även om 5-årsgrupperna placeras på annat ställe så kommer småbarnspedagogiken att ha verksamhet i fastigheten för sexåringarna utanför förskoletiden. Den verksamheten finns i dagens läge alltid på skolorna i samband med förskolan. Vi har till en del kunnat utnyttja förskolans personal för morgonvården innan förskolan mot tilläggsersättning och vi har också i någon mån kunnat utnyttja gemensam personal med förskolan ss. skolgångsbiträden. Men på många förskolor är det en helt skild personal som sköter eftermiddagsvården för sexåringarna. En liten personalstyrka gör dock verksamheten mycket sårbar vid t.ex. frånvaro bland personalen. I dagens läge skulle detta innebära att personalen skulle öka från sex personer till ca 16 personer på daghem och förskola. Detta ger betydligt större flexibilitet vid personalplaneringen och verksamhetsplaneringen framförallt under loven. Pedagogiskt är saken solklar. Den pedagogik som används språkbadets 5-årsverksamhet är den samma som används i skolan och att sammanföra dessa två enheter stärker bara barnens möjligheter att lära. Dessutom blir övergångarna mellan småbarnspedagogiken, förskolan och skolan mycket smidiga vilket underlättar för barnet. Personalen kan stöda och hjälpa varandra på ett helt annat sätt än om verksamheterna bedrivs på olika ställen. Detta är något som vi nu redan märker. Tanken idag är att daghem och skola placeras nära varandra just för att övergångarna skall bli smidigare. I Jakobstad har vi ett skol- och daghemsnät som är gammalt vilket betyder att avstånden mellan daghem och skola oftast är stort. Ett undantag i Jakobstad är Vestersundsby där daghemmet byggdes i samband med skolan. Placeringen av språkbadets 5-årsverksamhet har också en betydelse ur föräldrarnas perspektiv. Oftast så går familjens alla barn i språkbad och familjerna kommer från alla håll i staden vilket betyder att många barn skjutsas till skolan. Nu skulle syskonen få möjlighet att följas åt från 5 år till och med 5:e klassen vilket minskar trafikströmmarna. I rumsprogrammet för Språkbadsskolan vid Ristikari har reserverats ca 450 m2 för 5-årsverksamheten. På grund av att förskolan och daghemmet kunde använda gemensamma utrymmen så har antalet m2 kunnat minimeras. Bilaga § 8 A 2. BI-fastigheten byggs till för att inrymma språkbadets 5årsverksamhetgrupperna § 39, STST 2017-02-20 16:00 UBV: 44/2017 Att bygga till BI-fastigheten och placera språkbadets 5årsverksamhet där ger i stort sett samma synergieffekter på personalsidan för den verksamheten. Däremot förblir förskolans eftermiddagsverksamhet lika sårbar som tidigare. Den naturliga pedagogiska samverkan mellan skola och 5årsverksamheten som eftersträvas försvåras dock avsevärt. Däremot finns en möjlighet att samarbeta med de övriga avdelningarna i huset. Däremot kan man konstatera att ett daghem med 13 avdelningar nog blir i större laget. De möjligheter till tillbyggnad som finns har alla ur planerarnas synvinkel sina för och nackdelar. Bilaga § 8 B En tillbyggnad för språkbadets 5-årsverksamhet vid BIfastigheten skulle i praktiken betyda en tilläggsyta på ca 600700 m2. Och dessutom skulle köket i dess nuvarande form bli för litet. Avstånden i huset skulle också bli avsevärda vilket försvårar det praktiska samarbetet. 3. Grupperna flyttas in i den befintliga BI-fastigheten. Detta alternativ ger personalmässigt i stort sett samma effekter som i punkt 2. Investeringsmässigt så ger detta en stor effekt på kort sikt. På längre sikt så blir problemen betydligt större eftersom MariaMarjala problematiken i detta alternativ kommer att bli kostsam. Sammandrag Det är svårt att siffermässigt ge ekonomiska effekter av de olika alternativen i dagens läge. De stora ekonomiska effekterna kommer givetvis via investeringarna. Att bygga vid Ristikari blir helt klart 50 % billigare än att bygga till vid BI. Detta beroende på antalet m2. På kort sikt blir en flytt in i BI-fastigheten utan tillbyggnad det billigaste alternativet, men med tanke på situationen vid MariaMarjala kan detta i slutändan bli den dyraste lösningen. Pedagogiskt sett är Ristikari-alternativet helt klart det bästa. Likaså ur användarnas synvinkel. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden betonar att för småbarnspedagogikens behov behöver både BI grundrenoveras och avdelningar för 5åringar byggas i samband med renoveringen av Språkbadskolan (Ristikari). Bildningsnämnden prioriterar § 39, STST 2017-02-20 16:00 UBV: 44/2017 alternativ 1 och den pedagogiska effekten som alternativet med att bygga ett daghem i samband med Språkbadsskolan medför. Beslut Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. _____ Stst 30.1.2017 § 25 Bilaga § 25 A och B: Stadssekreteraren: I samband med fullmäktiges budgetmöte i december 2016 intogs en kläm om placeringen av 5-åringarnas språkbadsgrupper. ”Fullmäktige förutsätter att bildningsnämnden i brådskande ordning analyserar synergieffekter och utvärderar driftkostnader i anslutning till BI-projektet och Språkbadsskolan. Eventuella justeringar i rumsprogram bör behandlas i fullmäktige under februari 2017”. Bildningsnämnden har på sitt möte 18.1.2017 gett sitt svar på klämmen. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner bildningsnämndens redogörelse som svar på den kläm som stadsfullmäktige godkände. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stfm 6.2.2017 § 8 Bilaga § 8 A och B Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige godkänner bildningsnämndens redogörelse som svar på den kläm som stadsfullmäktige godkände. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. _____ § 39, STST 2017-02-20 16:00 UBV: 44/2017 Stst 20.2.2017 § 39 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar bildningsnämnden om stadsfullmäktiges beslut. § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 UTREDNING OM UTLÄGGNING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKETS VERKSAMHET SOCHVN 18.10.2016 § 125 Beredning: social- och hälsovårdsdirektören I kommunerna inom Jakobstads samarbetsområde har man under det senaste året fört diskussioner om en utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet. Kommunfullmäktige i Pedersöre och Larsmo har fattat beslut om att inleda processen för utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet (Pedersöre 5.9.2016 § 33 och Larsmo 22.6.2016 § 26). Stadsfullmäktige i Nykarleby har uttryckt sin vilja att delta i utredningsarbetet om en utläggning av verksamheten (22.9.2016 § 48) men vill skilt ta ställning till konkurrensutsättningsdokumenten utgående från social- och hälsovårdsnämndens beslut. Stadsfullmäktige i Jakobstad föreslår (5.9.2016 § 68) att målsättningarna för social- och hälsovårdens servicenivå bör uppgöras i brådskande ordning. Stadsstyrelsen i Jakobstad har på sitt möte (12.9.2016) gett social- och hälsovårdsnämnden i uppdrag att göra en utredning om en utläggning av social- och hälsovårdsverkets tjänster. Ifrågavarande utredning ska fungera som bas för ett eventuellt konkurrensutsättningsdokument. Utarbetandet av en plan för utläggningen av social- och hälsovårdsverket (= utredningsarbetet) är en del av början på utläggningsprocessen. I utredningsarbetet ska man – förutom de behov som regionens befolkning har – beakta bl.a. lagstiftningen om utläggning, lagpaketet om social- och hälsovårdsreformen som är på utlåtanderunda, liksom också riktlinjerna i samarbetsavtalet om social- och hälsovårdstjänster för kommunerna i Jakobstadsregionen. Dessutom ska man i utredningsarbetet ta ställning till utläggningens omfattning och tidtabell. Utredningen ska innehålla sådana beskrivningar av verksamhetsinnehåll och processer inom social- och hälsovårdsverket som senare kan användas vid en eventuell konkurrensutsättning. Eftersom genomförandet av utredningsarbetet förutsätter både juridisk sakkunskap och kännedom om innehållet i verksamheten samt tidigare erfarenhet av motsvarande utredningsarbete, bör tjänsten konkurrensutsättas. Förslag Social- och hälsovårdsdirektören: Social- och hälsovårdsnämnden beslutar konkurrensutsätta utredningsarbetet som gäller processen för utläggning av socialoch hälsovårdsverkets verksamhet. Dessutom beslutar socialoch hälsovårdsnämnden att kostnaderna för utredningsarbetet delas mellan kommunerna i samarbetsområdet, procentuellt enligt befolkningsunderlaget. § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden beslutade konkurrensutsätta utredningsarbetet som gäller processen för utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet. Dessutom beslutade social- och hälsovårdsnämnden att kostnaderna för utredningsarbetet delas mellan kommunerna i samarbetsområdet, procentuellt enligt befolkningsunderlaget. _____ SOCHVN 17.1.2016 § 5 Beredning: tf social- och hälsovårdsdirektör Bilaga A: Slutrapport KPMG Bilaga B: Lakiluonnos 21.12.2016 Social- och hälsovårdsnämnden beslutade 18.10.2016 att förutsättningarna/processen för en eventuell utläggning av socialoch hälsovårdsverkets verksamhet utreds. Utredningsarbetet har gjorts av konsultbyrå KPMG. I arbetet har ingått en analys av verksamheten, intervjuer och workshop för förtroendevalda och tjänstemän samt ett slutseminarium 10.1.2017. Konsultbyråns slutrapport framgår ur bilaga A. KPMG uppskattar att vid en bolagiseringsprocess kunde det nya bolaget inleda sin verksamhet vid årsskiftet 2017-18. Huvuddragen i social- och hälsovårdsreformen Enligt föreliggande lagförslag kommer social- och hälsovårdsreformen att genomföras, så att landskapen ansvarar för all social- och hälsovård från 1.1.2019. Social- och hälsovårdstjänster hör efter detta inte till kommunernas uppgifter. Ett lagförslag som gäller valfriheten inom social- och hälsovården framlades 21.12.2016 (bilaga B) och lagen väntas träda i kraft under våren 2017. Utifrån lagförslaget ska social- och hälsovårdstjänster som kan ges av olika aktörer bolagiseras och vara valbara. Bolagen kan vara landskapets egna, privata, eller föreningar och stiftelser. Invånarna ska välja ett bolag för social- och hälsovårdstjänster (social- och hälsovårdscentral) och ett för munhälsovård. Bolagen får ersättning av landskapet utifrån hur många invånare som valt att använda deras tjänster. Landskapet får inte favorisera sina egna bolag framom övriga. Till landskapens affärsverk hör, enligt förslaget, åtminstone servicehandledning och myndighetsbeslut, men också delar av specialsjukvården, dygnet-runt jour och krävande socialvårdstjänster. Landskapen själva kan till viss del besluta vilka verksamheter som ska ingå i landskapets affärsverk. Här förverkligas valfriheten genom att invånarna kan välja av vilket land- § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 skaps affärsverk de får tjänsterna, men tjänsterna kan inte ges av social- och hälsovårdsbolagen med offentlig finansiering. Konsekvenser av en helhetsutläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet Nykarleby går, enligt fullmäktigebeslut, inte med i en utläggning av hela verksamheten. Detta innebär att samarbetsavtalet för social- och hälsovårdsverket måste omförhandlas. Nykarlebys betalningsandel av socialoch hälsovårdsverkets kostnader, ca 18 milj. €/år ingår inte i upphandlingen. Myndighetsutövande kan inte skötas av ett privat bolag och måste finnas kvar i värdkommunen. 2019 överförs personalen, utifrån gällande lagförslag, till landskapets affärsverk. I samband med en helhetsutläggning skulle flertalet av social- och hälsovårdsverkets ca 1.600 anställda få en privat arbetsgivare och nytt pensionsbolag (förutom de som blir kvar i värdkommunen och de som i framtiden skulle sköta Nykarlebys social- och hälsovårdstjänster). En del av dessa flyttas troligen sedan vidare till landskapets affärsverk 2019. Lagstiftningens garantier som bl.a. gäller överförande av avtal och personal kommer inte att gälla för ett bolag som inte är ett kommunalt aktiebolag Ägarkommunerna kan sälja stödtjänster (ekonomiförvaltning, löneräkning, städ- och måltidstjänster) till ett privat bolag. Alerte Ab kan inte sälja dylika tjänster till en privat aktör (fungerar enligt in-house principer) Eventuella momskonsekvenser för kommunernas fastigheter behöver utredas vidare Ett sambolag med privat aktör, med tillräcklig volym på verksamheten i Finland, har bättre möjligheter till rekrytering av personal och bättre möjligheter till flexibla lösningar vid en eventuell minskning av verksamheten Enligt KPMG kan privatisering av delar av verksamheten hota den uppnådda integrationen inom området. En helhetsutläggning genom bildande av sambolag med en privat aktör som t.ex. skulle äga 51 % av bolaget ger bolaget ett helhetsansvar för social- och hälsovården och en smidigare organisation. Social- och hälsovårdstjänsterna kan upphandlas till ett fast pris och oväntade budgetöverskridningar i social- och hälsovårdskostnaderna undviks. Den korta tiden innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft 1.1.2019 gör ändå att önskade effekter av utläggningen inte hinner uppnås. Delar av bolaget skulle, enligt gällande lagförslag, uppgå i landskapets affärsverk 1.1.2019. Social- och hälsovårdsreformen innebär en stor omställning av verksamheten och det är viktigt att regionen deltar aktivt i arbetet då det gäller planering av vilken verksamhet i ett kommande affärsverk som ska finnas i samarbetsområdet. Omfattningen av social- och hälsovårdsbolagens verksamhet påverkar också hur den integrerade verksamheten inom områdets social- och hälsovård kan fortsätta. Eftersom valfriheten ännu är oklar är det inte i dagsläget möjligt att veta vilka delar av verksamheten som kunde ingå i ett bolag som från 2019 fungerar enligt principerna för invånarnas valfrihet. För att inom en snar framtid § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 kunna fungera på en konkurrensutsatt marknad behöver verksamheten fortgående förbättras och effektiveras och samarbetet med privata sektorn behöver stärkas, t.ex. genom att utöka användningen av servicesedlar. Till den del det ligger i regionens intresse kan vid behov enstaka delar av verksamheten privatiseras. Förslag T.f. social- och hälsovårdsdirektör: Social- och hälsovårdsnämnden - besluter föreslå för ägarkommunerna att ingen omfattande utläggning av verksamheten genom bildande av sambolag görs i nuläget, då omfattningen av kommande valfrihet av social- och hälsovårdstjänster som planeras träda ikraft 2019 ännu är oklar. - besluter begära samarbetskommunernas ställningstagande till förslaget senast 10.2.2017 och samtidigt ange den egna kommunens prioriteringar för den framtida social- och hälsovården. - godkänner att arbetsgruppen för Malmska områdets framtid återupptar arbetet med att gemensamt definiera samarbetsområdets prioriteringar då det gäller regionens social- och hälsovård Efter avslutad diskussion ändrade t.f. social- och hälsovårdsdirektören sitt förslag enligt följande: Social- och hälsovårdsnämnden besluter begära samarbetskommunernas ställningstaganden till en omfattande utläggning av verksamheten senast 10.2.2017 och samtidigt ange den egna kommunens prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet. Beslut Social- och hälsovårdsnämnden: Social- och hälsovårdsnämnden beslutade att begära in samarbetskommunernas ställningstaganden till en omfattande utläggning av verksamheten senast 10.2.2017 och samtidigt ange den egna kommunens prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet. _____ Stst 30.1.2017 § 24 KPMG:s rapport: Bilaga § 24 Stadsdirektören: Stadsfullmäktige i Jakobstad behandlade i september 2016 frågan om en helhets- eller omfattande utläggning av socialoch hälsovårdstjänsterna på Jakobstads social- och hälsovårdsnämnds område. Bakgrunden till ärendet var en strävan att trygga en så mångsidig social- och hälsovårdsservice, inklusive specialsjukvård, som möjligt för befolkningen i Jakobstad och den kringliggande regionen som närservice. § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 Sedan stadsfullmäktige behandlade ärendet har konsultbyrå KPMG gjort en utredning om förutsättningarna antingen för en omfattande/helhetsutläggning av social- och hälsovården, eller delar av den (bilaga 1). Social- och hälsovårdsnämnden behandlade frågan på sitt möte 17.1.2016 och beslöt att be om samarbetskommunernas ställningstagande till en omfattande utläggning av social- och hälsovården, samt kommunens egna prioriteringar för den framtida social- och hälsovården i samarbetsområdet. 1. Social- och hälsovårdsreformen: valfriheten införs stegvis Såsom konstateras i tf. social- och hälsovårdsdirektörens beredning och i KPMG:s rapport så är beredningen inför socialoch hälsovårdsreformen ännu till många väsentliga delar halvfärdig. Det är svårt att i dagsläget förutse hur lagstiftningen i praktiken kommer att fungera. Dock har huvudlinjerna i valfrihetslagstiftningen presenterats av regeringen 21.12.2016. På basen av den kan vissa uppskattningar göras om den framtida servicestrukturen. Valfriheten inom social- och hälsovården ska införas så, att klienten ska kunna välja en social- och hälsovårdsstation på basnivå för ett år i taget. Denna nivå öppnas för fri konkurrens 1.1.2019, genom ett godkännandeförfarande i landskapet. Sedan ska valfriheten ökas till delar av mer specialiserade tjänster fr.o.m. 1.1.2021. Myndighetsuppgifter, servicehandledning och betydande delar av specialsjukvården sköts av landskapets affärsverk. På basen av serviceplaner som landskapet gör kan klienten sedan söka sig till vissa tjänster enligt fritt val, och använda service- eller klientsedlar, eller personlig budget. Landskapet har ansvaret för att i sista hand producera dessa tjänster. Målsättningen är att av de tjänster som landskapet ger servicehandledning till ska 15 % produceras av privata producenter. För landskapet Österbottens del har planeringen pågått under hösten 2016 i 11 arbetsgrupper kring olika servicehelheter och klientgruppers service. Under de första månaderna år 2017 ska utredningsmännen Göran Honga och Jukka Kentala ge ett förslag till servicestruktur för landskapet. 2. En omfattande utläggning av social- och hälsovården Scenariot för verksamheten i samarbetsområdet 2018–2019 vid en omfattande utläggning När man i dagsläget nu talar om en omfattande outsourcing av social- och hälsovården i samarbetsområdet, har man avsett en utläggning av all annan verksamhet än vissa snäva myndighetsuppgifter, främst inom socialomsorgen, och vissa myndighetsbeslut som måste fattas av en läkare i tjänst, t.ex. om tvångsåtgärder inom psykiatrin. § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 Pejlat mot den kännedom som idag finns skulle detta troligen innebära en förändring i servicestrukturen och organisationen enligt följande: 1. En omfattande utläggning, där ett nytt bolag troligen kunde inleda sin verksamhet 1.1.2018, dit ungefär 80 % av social- och hälsovården skulle övergå. Detta innebär bl.a. en omförhandling av köptjänstavtal för ca 26 miljoner euro (BU2017). 2. År 2019 övertar landskapet hela ansvaret för social- och hälsovården. Då ska social- och hälsovårdsstationerna på basnivå utsättas för konkurrens, och även landskapets verksamhet ska bolagiseras på denna nivå. 3. Det samägda bolagets funktioner skulle i detta skede spjälkas upp i en grundläggande nivå, och vissa uppgifter skulle övergå till landskapets affärsverk. Slutligen skulle en del tjänster på basen av servicehandledning i affärsverket, höra till de tjänster som produceras av landskapet, eller av privata producenter, finansierade med service- eller kundsedlar eller personlig budget. Fördelningen, baserat på BU2017 för social- och hälsovårdsnämnden, skulle uppskattningsvis vara följande: BUDGET 2017 (externa + interna kostnader) 1 första fria valet - bolag 23 513 176 ca 17 % 2 Landskapets affärsverk 25 272 010 ca 19 % 3 fria val efter landskapets utvärdering/servicehandledning 66 607 627 ca 50 % Lab, röntgen, apotek, lager, linneförråd, sjukhusets pkl 13 024 065 ca 10 % Databyrå, förvaltning 4 074 267 ca 3 % Miljöhälsovård 1 037 406 ca 1 % Totalt 133 528 551 Följaktligen skulle det nya bolag som skulle skapas vid en omfattande utläggning via ett samägt bolag åtminstone delvis behöva upplösas under 2018, och landskapet kunde även besluta att uppskjuta konkurrensutsättande av specialiserade socialoch hälsovårdstjänster fram till 2021. Konsekvenser för värdkommunen av utläggningen Staden Jakobstad har sedan social- och hälsovårdsverket inrättades även haft ansvar för en betydande av del av stödtjänsterna till social- och hälsovården. En helhetsutläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet har konsekvenser för stadens förvaltning, t.ex. bokföring, löneräkning, arbetarskydd, telefonväxel och IT, där sammanlagt drygt 20 personer sköter social- och hälsovårdens stödfunktioner. Vid en utläggning till ett samägt bolag, där majoritetsägaren skulle vara ett privat bolag, skulle bolagets ekonomi- och personalförvaltning troligen handhas av den privata ägarens koncernförvaltning. § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 Det nybildade bolaget för tekniska stödtjänster, Alerte Ab, producerar även tjänster till social- och hälsovården, särskilt inom kosthåll och städning. Uppskattningsvis 4,5 milj. euro av Alertes budgeterade omsättning (14,5 milj. euro) gäller tjänster för social- och hälsovård. Avsikten är att Alerte ska verka som ett in-house-bolag. Enligt den nya lagen om offentliga upphandlingar har gränsen för in-house-behandling sänkts till 5 % av bolagets omsättning. Alerte kan alltså inte sälja tjänster in-house åt en utomstående social- och hälsovårdens tjänsteleverantör. Staden Jakobstad kan inte köpa tjänster in-house av Alerte ifall Alerte börjar sälja tjänster åt en utomstående tjänsteleverantör. Detta skulle betyda att staden blir tvungen att konkurrensutsätta alla de tjänster (t.ex. fastighetsskötsel, gatuunderhåll, mat för skolor och daghem) som man i nuläget köper av Alerte. Alternativt bör Alerte spjälkas i 2 bolag, varav det ena bolaget fortsätter sälja tjänster in-house åt staden, medan det andra bolaget konkurrerar på den fria marknaden och säljer tjänster för social- och hälsovård. Alerte tillverkar i nuläget mat åt både skolor, daghem och social- och hälsovård i ett och samma kök, så en eventuell delning av Alerte innebär utmaningar. Konsekvenserna och handlingsalternativen för Alertes del måste därför utredas vidare. Vid en omfattande utläggning av social- och hälsovården, med ett 10-årigt avtal som målsättning, omfattar upphandlingen ca 80–100 milj. €/år, eller totalt 800 milj.–1 miljard €. Staden Nykarleby har meddelat, att den inte är med i en omfattande utläggning. Nykarlebys andel av budgeten är ca 18 milj. €/år. I social- och hälsovårdsnämndens budget ingår även interna poster. Detta är alltså en ytterst omfattande upphandling, och innebär att staden måste skapa en omfattande projektorganisation, samt dessutom använda utomstående sakkunskap gällande bl.a. de skatterättsliga frågorna och avtalsjuridik Ifall utläggningen görs, måste samarbetsförhandlingar inledas med hela social- och hälsovårdsverkets och stadskansliets, drätselkontorets och personalbyråns personal. Omförhandlande av samarbetsavtalet för social- och hälsovården I och med att Nykarleby meddelat att man inte deltar i en helhetsutläggning av social- och hälsovården, så måste samarbetsavtalet om social- och hälsovården mellan Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby omförhandlas. Förhandlingarna bör inledas omedelbart, om Jakobstad, Larsmo och Pedersöre väljer en omfattande utläggning. Verksamhetsstadgan för social- och hälsovårdsverket måste även omförhandlas och godkännas innan en upphandling med en ny verksamhetsbas kan inledas. Ytterligare frågor som ansluter sig till en omfattande utläggning § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 I samband med en omfattande utläggning kan även en del skattepåföljder gällande överlåtelse- och mervärdesskatter bli aktuella. Dessa måste skilt utredas i detalj. Det privata bolag som skulle bedriva social- och hälsovårdsservice bedriver inte mervärdesskattepliktig verksamhet. Dock bör bolaget betala mervärdesskatt för hyra av inventarier. Denna mervärdesskatt kan inte avdras. Bolaget behöver inte betala mervärdesskatt för hyrande av utrymmen. Kommunerna måste justera sin mervärdesskatt för investeringar i fastigheterna fr.o.m. 2008, så att 2018 måste kommunerna återbetala 1/10 av mervärdesskatt på investeringar för åren 2008–2017. T.ex. investeringarna vid Malmska sjukhuset var under 2008–2017 totalt 8,4 milj. €, och vid Björkbacka och Solbacken 1,7 milj. €. Mervärdesskatten för dessa investeringar är kring 1 milj. € (moms 24 %). Under vissa omständigheter kan denna skyldighet till justering undanröjas, men frågan måste utredas i detalj och förhandsbesked inbegäras av skattemyndighet. Social- och hälsovårdsverket har idag ca 60–80 hyresavtal på ungefär lika många verksamhetspunkter. Situationen är ännu oklar för 2019–, eftersom förnyad lagstiftning om mervärdesskatt bereds inför landskapsreformen. Hela upplägget med det samägda bolagets ägarstruktur och styrning samt bolagets egendom kräver noggrann utredning i samband med en eventuell upphandling och ett förhandlat förfarande. Sammanfattning En omfattande utläggning av social- och hälsovårdsverkets verksamhet kunde, enligt KPMG:s rapport, ge fördelar för social- och hälsovården i området, genom att man kan få in ett privat bolags flexibilitet och nya verksamhetsformer. För specialsjukvårdens del är det svårt att se att servicen åtminstone i större omfattning kunde tryggas på sikt via ett dylikt arrangemang. I dagsläget ter sig en helhetsutläggning som en riskfylld helhet. Mycket av landskapsreformens lagstiftning är ännu i beredningsskedet, processen med en mycket stor utläggning är ytterst krävande tidsmässigt, samt ur ekonomisk och juridisk synvinkel, samtidigt som stadens organisation även i övrigt står inför ytterst stora förändringar via landskapsreformen. I detta skede överväger riskerna och de öppna frågorna klart de fördelar som kunde uppnås genom en utläggning som genast efter att verksamheten inletts borde omförhandlas. Samtidigt är det stadens uppgift att se till att befolkningens möjlighet att få en högklassig social- och hälsovårdsservice så långt som möjligt som närservice kan tryggas. Staden ska bevaka sina invånares intresse i reformen. I detta skede anser Jakobstad dock att det är skäl att prioritera aktiva förhandlingar inom landskapet och Vasa sjukvårdsdistrikt samt med Åbo universitetssjukhus, för att säkra en god vård i Jakobstadsregionen. Staden förbehåller sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. 3. Staden Jakobstads prioriteringar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Staden tog preliminärt ställning till sina prioriteringar inom social- och hälsovården i sitt beslut i september 2016. På basen av den kännedom vi idag har om lagstiftningen kan prioriteringarna specificeras något. Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast 15.3.2017. För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser det vara viktigt att dygnet runt-jour kvarstår i Jakobstad även efter 1.1.2018. Staden stöder social- och hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dygnet runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset, bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från 1.1.2018 endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operationsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möjligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 9. Utnyttjande av digitala tjänster – Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige ger följande ställningstagande gällande en omfattande utläggning av social- och hälsovården: Staden Jakobstad har tagit del av social- och hälsovårdsnämndens beredning och konsultbyrå KPMG:s utredning om en utläggning av social- och hälsovårdstjänster, samt det beredningsmaterial som finns gällande social- och hälsovårdsreformen. Stadens utgångspunkt är att invånarna i Jakobstad ska kunna få en högklassig, mångsidig social- och hälsovårdsservice även efter reformen 2019. Det finns en betydande oro bland befolkningen för att servicen ska centraliseras kraftigt och försämras efter reformen. Staden konstaterar dock, att tidpunkten är svår för att genomföra denna omfattande förändringsprocess kort innan landskapsreformen. Själva upphandlings- och förhandlingsprocessen skulle dessutom innebära att stora resurser inom staden borde knytas till den, och även tilläggsrekryteringar och köp av tjänster genomföras. Fördelarna med en helhetsutläggning skulle vara svåra att uppnå inom den korta verksamhetstid som skulle återstå för ett nytt samägt bolag, innan landskapet tar över verksamheten. Därför anser Jakobstad att social- och hälsovårdsnämnden ska avstå från en helhetsutläggning. Staden anser dock att Jakobstadsregionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. Jakobstad anser att det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden aktivt nu söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Jakobstads och nejdens befolkning. Här prioriterar staden enligt följande: 1. Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. 2. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast 15.3.2017. 3. För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser viktigt att dygnet runt-jour kvarstår i Jakobstad även efter 1.1.2018. Staden stöder socialoch hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dyg- § 40, STST 2017-02-20 16:00 4. 5. 6. 7. 8. 9. SOCHV: 797/2016 net runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset, bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från 1.1.2018 endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operationsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möjligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. Utnyttjande av digitala tjänster – Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Beslut Under diskussionen gav stadsdirektören följande förändrade beslutsförslag: Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige ger följande ställningstagande gällande en omfattande utläggning av social- och hälsovården: Staden Jakobstad ser det som ytterst viktigt att kommunerna i Jakobstadsregionen skulle nå en samsyn i denna för regionens invånare så viktiga fråga. Staden Jakobstad har för sin del tagit del av social- och hälsovårdsnämndens beredning och konsultbyrå KPMG:s utredning om en utläggning av social- och hälsovårdstjänster samt det beredningsmaterial som finns gällande social- och hälsovårdsreformen. Stadens utgångspunkt är att invånarna i Jakobstad ska kunna få en högklassig, mångsidig social- och hälsovårdsservice även efter reformen 2019. Det finns en betydande oro bland befolkningen för att servicen ska centraliseras kraftigt och försämras efter reformen. Staden konstaterar dock, att tidpunkten är svår för att genomföra denna omfattande förändringsprocess kort innan landskapsre- § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 formen. Själva upphandlings- och förhandlingsprocessen skulle dessutom innebära att stora resurser inom staden borde knytas till den, och även tilläggsrekryteringar och köp av tjänster genomföras. Fördelarna med en helhetsutläggning ur invånarnas synvinkel skulle vara svåra att uppnå inom den korta verksamhetstid som skulle återstå för ett nytt samägt bolag, innan landskapet tar över verksamheten. Frågan kompliceras ytterligare av att regeringens beslut om vad valfriheten ska omfatta inom specialsjukvården, fortsättningsvis är höljt i dunkel. Osäkerhetsfaktorerna är många och en samsyn i regionen saknas ännu. Därför anser Jakobstad att förutsättningarna för en framgångsrik helhetsutläggning av verksamheten inte är de bästa och förordar att social- och hälsovårdsnämnden ska avstå från en helhetsutläggning i detta skede. Staden anser dock att Jakobstadsregionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. 1. 2. 3. 4. 5. Jakobstad anser att det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden aktivt nu söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Jakobstads och nejdens befolkning. Här prioriterar staden enligt följande: Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. Inom Jakobstads samarbetsområde har integrerade servicekedjor utvecklats på många områden, bl.a. inom äldreomsorgen. Det är viktigt att fungerande helheter så långt som möjligt kan bevaras i landskapets servicemodell. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast 15.3.2017. För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser det synnerligen viktigt att dygnet runt-jour för regionens ca 43.000 invånare kvarstår i Jakobstad även efter 1.1.2018. Staden stöder social- och hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dygnet runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från 1.1.2018 endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operat- § 40, STST 2017-02-20 16:00 6. 7. 8. 9. SOCHV: 797/2016 ionsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möjligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. Sjukhuset har nyrenoverade och välutrustade operationssalar och verksamheten fungerar effektivt. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. Utnyttjande av digitala tjänster – Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Stadsstyrelsen godkände beslutsförslaget enhälligt. _____ Stfm 6.2.2017 § 9 KPMG:s rapport: Bilaga § 9 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige ger följande ställningstagande gällande en omfattande utläggning av social- och hälsovården: Staden Jakobstad ser det som ytterst viktigt att kommunerna i Jakobstadsregionen skulle nå en samsyn i denna för regionens invånare så viktiga fråga. Staden Jakobstad har för sin del tagit del av social- och hälsovårdsnämndens beredning och konsultbyrå KPMG:s utredning om en utläggning av social- och hälsovårdstjänster samt det beredningsmaterial som finns gällande social- och hälsovårdsreformen. Stadens utgångspunkt är att invånarna i Jakobstad ska kunna få en högklassig, mångsidig social- och hälsovårdsservice även efter reformen 2019. Det finns en betydande oro bland befolkningen för att servicen ska centraliseras kraftigt och försämras efter reformen. Staden konstaterar dock, att tidpunkten är svår för att genomföra denna omfattande förändringsprocess kort innan landskapsreformen. Själva upphandlings- och förhandlingsprocessen skulle dessutom innebära att stora resurser inom staden borde knytas till den, och även tilläggsrekryteringar och köp av tjänster ge- § 40, STST 2017-02-20 16:00 SOCHV: 797/2016 nomföras. Fördelarna med en helhetsutläggning ur invånarnas synvinkel skulle vara svåra att uppnå inom den korta verksamhetstid som skulle återstå för ett nytt samägt bolag, innan landskapet tar över verksamheten. Frågan kompliceras ytterligare av att regeringens beslut om vad valfriheten ska omfatta inom specialsjukvården, fortsättningsvis är höljt i dunkel. Osäkerhetsfaktorerna är många och en samsyn i regionen saknas ännu. Därför anser Jakobstad att förutsättningarna för en framgångsrik helhetsutläggning av verksamheten inte är de bästa och förordar att social- och hälsovårdsnämnden ska avstå från en helhetsutläggning i detta skede. Staden anser dock att Jakobstadsregionen ska förbehålla sig möjligheten att vid behov återuppta diskussioner om utläggning, även i en omfattande form, ifall möjligheterna att trygga god service inte ter sig framkomliga i diskussioner med Österbottens förbund, VSVD och Åbo universitetssjukhus. 1. 2. 3. 4. 5. Jakobstad anser att det är ytterst viktigt att social- och hälsovårdsnämnden aktivt nu söker lösningsmodeller för att trygga en högklassig service för Jakobstads och nejdens befolkning. Här prioriterar staden enligt följande: Jakobstad understryker vikten av att landskapet erbjuder en högklassig social- och hälsovårdsservice för befolkningen i hela landskapet. Landskapet är långt, över 200 km från syd till nord, och detta är en utmaning. Det är dock klart att Jakobstadsregionen, Vasaregionen och Sydösterbotten bildar tydliga helheter, kring vilka det går att bygga upp fungerande servicehelheter, med ett starkt landskap som upprätthållare. Inom Jakobstads samarbetsområde har integrerade servicekedjor utvecklats på många områden, bl.a. inom äldreomsorgen. Det är viktigt att fungerande helheter så långt som möjligt kan bevaras i landskapets servicemodell. Jakobstad önskar att utredningspersonerna för landskapet ska ta fram en skiss för servicestrukturen i landskapet, som bas för de fortsatta diskussionerna, senast 15.3.2017. För dygnet runt-jour förutsätter lagstiftningen i princip att den ska finnas inom en samjour vid ett centralsjukhus. Lagen möjliggör dock undantag för jour på primärhälsovårdsnivå, och Jakobstad anser det synnerligen viktigt att dygnet runt-jour för regionens ca 43.000 invånare kvarstår i Jakobstad även efter 1.1.2018. Staden stöder social- och hälsovårdsnämndens beslut att ansöka om specialtillstånd för dygnet runt-jour, och ser det som ytterst viktigt med stöd från Vasa sjukvårdsdistrikt. Inom specialsjukvården är det viktigt att specialsjukvård på grundnivå, inklusive avdelningsvård, fortsättningsvis kan ges lokalt och att landskapet i sin planering beaktar den specialkunskap som utvecklats vid Malmska sjukhuset bl.a. inom krävande rehabilitering, smärtrehabilitering och ätstörningsvård. Gällande dagkirurgisk verksamhet är utgångspunkten i de ändringar som gjorts i hälso- och sjukvårdslagen att dagkirurgi från 1.1.2018 endast kan utföras vid sådana offentliga sjukhus som är i anslutning till en samjour, dvs. en mångsidig specialsjukvårdsjour i anslutning till operationsverksamheten. Det skulle dock innebära en betydande försämring av befolkningens service om dagkirurgi inte kunde fås i Jakobstad. Därför önskar Jakobstad att social- och hälsovårdsverket ännu utreder möj- § 40, STST 2017-02-20 16:00 6. 7. 8. 9. SOCHV: 797/2016 ligheterna att fortsätta dagkirurgisk verksamhet i dagens omfattning, antingen i samarbete med Vasa centralsjukhus eller i samarbete med en privat aktör, t.ex. så att social- och hälsovårdsverket upphandlar dagkirurgisk verksamhet i Malmska sjukhusets fastighet. Sjukhuset har nyrenoverade och välutrustade operationssalar och verksamheten fungerar effektivt. Jakobstad utgår från att landskapets affärsverk/servicehandledning/ myndighetsfunktioner ska fungera på ett decentraliserat sätt, inom tre servicehelheter. För socialvårdens del innebär landskapet en möjlighet till konsultation och stärkande av kunskap på en bred bas. Samtidigt är kunskapen om lokalsamhället och kännedom bl.a. om skolväsendet en viktig del av socialarbetet, och därför är en stark lokal förankring i servicen viktig även i fortsättningen. Då valfriheten utökas i landskapet är det viktigt att i mån av möjlighet stöda och uppmuntra små och medelstora företag som verkar inom social- och hälsovården, samt även verksamheten inom tredje sektorn. Utnyttjande av digitala tjänster – Österbotten har utmärkta möjligheter, med ytterst väl utbyggt fibernät. Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige godkände enhälligt stadsstyrelsens förslag. _____ Stst 20.2.2017 § 40 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen meddelar social- och hälsovårdsnämnden om stadsfullmäktiges ställningstagande. § 41, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 119/2017 FULLMÄKTIG PENTTI SILVENNOINEN M.FL.: MOTION OM UTREDNING AV ORSAKERNA TILL ATT PERSONER OCH FÖRETAG FLYTTAR BORT FRÅN REGIONEN Stfm 6.2.2017 § 10 Motionen: Bilaga § 10 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. _____ Stst 20.2.2017 § 41 Motion: Bilaga § 41 Stadssekreteraren: I motionen konstateras att befolkningsutvecklingen i hela Jakobstadsregionen har mattats av och år 2016 var den negativ, -206 personer. Enligt motionen är den negativa utvecklingstrenden en katastrof för regionen, då konkurrensen mellan kommunerna samtidigt håller på att skärpas i och med att landskapsreformen inleds. I motionen föreslås att stadsstyrelsen tillsammans med samarbetsnämnden i Pedersörenejden snabbt skulle påbörja en utredning av orsakerna till att personer och företag flyttar bort från regionen och försöka hitta sätt att vända den negativa flytttrenden. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för samarbetsnämnden i Pedersörenejden att kommunerna tillsammans skulle beställa en utredning om de frågor som nämns i motionen. Dessutom önskar stadsstyrelsen att utredningen skulle genomföras enligt en så snabb tidtabell som möjligt. § 41, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 41, stst 20.2.2017 STFM KV 6.2.2017 § 10 STST KH 20.2.2017 § 41 § 42, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 120/2017 FULLMÄKTIG EERO LUOMALA M.FL.: MOTION OM STADENS MÖJLIGHETER ATT DRA SIG UR DELÄGARSKAPET I BOLAGET FÖR PARKERINGSGROTTAN Stfm 6.2.2017 § 11 Motionen: Bilaga § 11 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. _____ Stst 20.2.2017 § 42 Motion: Bilaga § 42 Stadssekreteraren: I motionen föreslås att fullmäktige ger stadsstyrelsen i uppdrag att undersöka stadens möjligheter att dra sig ur delägarskapet i Torgparkeringsbolaget. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar ge beredningen av ärendet åt stadsdirektören, som ska ge stadsstyrelsen en utredning om ärendet senast 31.5.2017. § 42, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 42, stst 20.2.2017 STFM KV 6.2.2017 § 11 STST KH 20.2.2017 § 42 Till fullmäktige Vi undertecknade föreslår för stadsfullmäktige att fullmäktige ger stadsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheten att dra sig ur delägarskapet i bolaget för parkeringsgrottan. Jakobstad 6.2.2017 Eero Luomala m.fl. § 43, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 102/2017 ÖSTERBOTTENS TINGSRÄTT: BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE ANTALET NÄMNDEMÄN I TINGSRÄTTEN 2017-2020 Stadssekreteraren: Justitieministeriet har begärt utlåtande av Österbottens tingsrätt beträffande antalet nämndemän. Österbottens tingsrätt ger tillfälle för kommunerna att ge utlåtande om antalet nämndemän för varje kommun. Jakobstad har tilldelats fem som tidigare. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen besluter meddela att staden inte har några anmärkningar mot förslaget. § 44, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 121/2017 PIETARSAARI-MÄSSKÄR ROTARYKLUBI: ANHÅLLAN OM BIDRAG FÖR ANORDNANDE AV DISTRIKTSKONFERENS I JAKOBSTAD 8-9.4.2017 Anhållan: Bilaga § 44 Stadssekreteraren: Rotarydistrikt 1380 arrangerar i år sin årliga distriktskonferens i Jakobstad 8–9.4.2017. Till evenemanget väntas ca 100 gäster. Pietarsaari-Mässkär Rotaryklubb har ansvaret för att förbereda distriktskonferensen. Klubben föreslår att staden Jakobstad skulle understöda den här helheten som ger staden positiv synlighet med ett bidrag på 7.000 euro. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar bevilja ett bidrag på 2.000 euro för kostnaderna för att arrangera distriktskonferensen. § 44, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 44, stst 20.2.2017 § 45, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 980/2013 FULLMÄKTIG PENTTI SILVENNOINEN M.FL.: MOTION OM ATT INRÄTTA ETT FÖRETAGARPRIS I JAKOBSTAD Stfm 9.12.2013 § 107 Motionen: Bilaga § 107 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. _____ Stst 20.2.2017 § 45 Motion: Bilaga § 45 Stadssekreteraren: Motionen fanns på stadsstyrelsens föredragningslista 20.1.2014, men ärendet togs bort från föredragningslistan på sammanträdet. Stadsfullmäktige har senast i mars 2016 vid behandlingen av oavslutade motioner beslutat att stadsdirektören ger svar på den här motionen. I motionen konstateras att Jakobstad saknar ett eget företagarpris och en möjlighet för företagare att mötas. Båda de här sakerna har efterlysts många gånger. I motionen föreslås att stadsstyrelsen inrättar ett eget företagarpris i Jakobstad. Priset kunde delas ut årligen vid en gemensam tillställning för företagare. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar inbegära utlåtanden om behovet av ett företagarpris av Jakobstadsnejdens företagare, Concordia, Österbottens handelskammare och Citygruppen. Stadsstyrelsen önskar att utlåtandena inlämnas senast 31.5.2017. § 45, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 45, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 45 § 46, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 114/2017 BEGÄRAN OM UTLÅTANDE OM FÖRSLAG OM PIXNEKLINIKENS FRAMTID Utkast till avtal: Bilaga § 46 A Presentation av Pixnekliniken: Bilaga § 46 B Stadssekreteraren: Kårkulla samkommun beslöt vid sitt möte 12.10.2016 § 25 att missbrukarvårdens verksamhet i samkommunens regi upphör 30.6.2017. I avsikt att upprätthålla kontinuerlig verksamhet fram till dess att landskapsreformen genomförs och social- och hälsovården överförs till landskapet Österbotten vore det viktigt att missbrukarvården får en ny värdorganisation. Diskussioner har förts med kommunerna kring en organisering av missbrukarvården vid Pixnekliniken i Malax kommuns regi. Eftersom Kårkulla har beslutat att avsluta verksamheten och verkställt sina beslut kommer det inte att handla om överlåtelse av rörelse. Istället handlar det om att starta upp Pixnekliniken från och med 1.8.2017 i ny regi. Arrangemanget skulle bygga på ett värdkommunavtal och en direktion, för att ge samarbetskommunerna möjlighet till insyn i verksamheten. Prissättningen ses över, förslagsvis så att den tidigare tillämpade årsavgiften skulle sänkas och istället skulle dygnspriserna för användningen höjas. Budgeten skulle baseras på Pixneklinikens nuvarande personalstyrka och en förstärkning med en tjänst, dock så att totalbudgeten på årsnivå för 2017 landar på ungefär nuvarande nivå, omkring 560.000 brutto. Det är en viktig målsättning att ta till vara kompetensen vid Pixnekliniken och att upprätthålla kontinuitet i missbrukarvården tills landskapsreformen genomförs och verksamheten kan överföras på bredare axlar. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att för Jakobstads del godkänna utkastet till avtal. § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 A, stst 20.2.2017 § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 A, stst 20.2.2017 § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 Pixnekliniken 2.0 STST KH 20.2.2017 § 46 B § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 Malax agerar temporär värd Grundkoncept Avsikt: upprätthålla kontinuitet i anstaltsvården för svenskspråkiga tills landskapet tar över Verksamhetsändringar inom ramen för nuvarande budget Inga (större) investeringar under övergångstiden Utvecklingsinsatser organiserade på bredare axlar Stark koordinering med gruppen för missbrukarvård och mentalvård och förberedelser för nya landskapet Eventuella utvecklingsprojekt, ex. USM § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 Värdkommun Malax kommun Avtal om anstaltsvård på svenska Förvaltningsoch organisations modell En ”årsavgift” per svenskspråkig invånare Skälig prissättning Skyldighet att täcka eventuella underskott för samarbetskommunerna enligt invånarbasis Alla tvåspråkiga kommuner i Österbotten med Gärna också avtal med kommuner på Åland, i Nyland, m fl, under övergångsperioden. Efter landskapsreformen nya diskussioner mellan landskapen. Verksamheten under vård- och omsorgsnämnden Socialdirektören avdelningschef Enhetens förman enhetschef i tjänsteställning, nyinrättad (inom ramen för nuvarande budgetramar) § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 Namnet ”Pixnekliniken” Avtal med Kårkulla Inventarier – ”leasing”/skälig ersättning Bil – leasing från Kårkulla § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 Kårkulla har samarbetsförhandlat färdigt, personalen är uppsagd och verksamheten läggs ner 30.6 Ingen överlåtelse av rörelse Personal Malax kommun anställer personal som gamla arbetstagare i befattningar från 1.8. Sammanlagt 7,89 årsverken. Anpassning till Malax lönenivåer och befattningsbenämningar Ny tjänsteinnehavare, enhetschef, förman för enheten Det blir ett avbrott på en månad, sedvanligt sommaruppehåll § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 En nyanställning: tjänsteinnehavare/enhetschef/ev. socialarbetarkompetens Utkast till verksamhetsformer i bilaga (produktkatalog) Längre vårdepisoder ska vara möjliga (1 mån, 2 mån, 3 mån) Verksamhetsändringar Trappvis prissättning: längre vårdepisod - lägre dygnspris Strävan till ”bredare” målgrupp, inte bara alkohol utan också drogoch spelmissbruk Ny struktur på prissättningen: lägre årsavgift, högre dygnspris Budgeten ~ totalkostnader ca 560 000 Vissa investeringar i patientdatasystem kommer att vara nödvändigt § 46, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 46 B, stst 20.2.2017 Budget, brutto, ca 560 000 (som idag) Budget och prissättning, preliminära uppskattningar Om hela Österbotten (90 000 svenskspråkiga) ”årsavgift” 1,0 per svenskspråkig (2,90 under 2016) Om hela Österbotten (90 000 svenskspråkiga) pris per dygn ~ 180 € (2016 låg det på 109) Icke samarbetsavtalskommuner 240-290 € per dygn (under 2016 låg det på 218) Beräknat på 2200 vårddygn (2100 år 2015, 2200-2300 är en ”normalnivå”) § 47, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 837/2016 FULLMÄKTIG JOHAN KARJALUOTO M.FL.: MOTION OM STÖD FÖR HEMVÅRDEN Stfm 17.10.2016 § 81 Motionen: Bilaga § 81 Beslut Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera ärendet till stadsstyrelsen för beredning. _____ Stst 24.10.2016 § 338 Motion: Bilaga § 338 Stadssekreteraren: I motionen önskas att en fysioterapeut ska anställas på en ordinarie befattning inom hemvården fr.o.m. år 2017. Fysioterapeutens roll i hemvården skulle vara att driva hemrehabiliteringsprocessen framåt tillsammans med klienten/teamet och de anhöriga. Fysioterapeuten skulle vara en nyckelperson i utvecklingen av hemvårdsarbetet, och kostnaderna för befattningen skulle uppgå till ca 60.000 € per år. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar sända motionen till social- och hälsovårdsnämnden, och nämnden ska ta ställning till motionen vid beredningen av budgeten för år 2017. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. _____ Stst 20.2.2017 § 47 Motion: Bilaga § 47 A Social- och hälsovårdsverkets utlåtande: Bilaga § 47 B Stadssekreteraren: Social- och hälsovårdsverket har avfattat bifogade utlåtande i ärendet. I utlåtandet konstateras att rehabiliteringens serviceenhet har 18 fysioterapeuter, sju ergoterapeuter (av vilka två § 47, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 837/2016 har deltidsbefattningar) och sju konditionsskötare samt en avdelningsskötare. Terapeuterna arbetar i flera mångprofessionella team inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, och arbetet riktar sig till alla åldersgrupper. Under hösten 2015 och år 2016 har en av fysioterapeuterna arbetat i ett projekt inom hemvården. Projektet tog slut vid årsskiftet, men modellen som har utarbetats i projektet fortsätter som en del av den normala verksamheten inom hemvården, med målsättning att stöda och rehabilitera de äldres funktionsförmåga. Rehabiliteringsteamet för äldre inom öppna vården består av två fysioterapeuter och en ergoterapeut (deltid). För terapeuterna ordnas ett kansliutrymme i seniorcenter för att det ska finnas en naturlig plats att träffa hemvårdens personal på. Rehabiliteringspersonalen jobbar som en del av teamen, vilket möjliggör en utveckling mot mera mångprofessionellt och förebyggande arbete. Administrativt hör terapeuterna till rehabiliteringens serviceenhet. Det är viktigt att det finns flera terapeuter som arbetar med att stöda de äldres funktionsförmåga. Det är också viktigt att ha förebyggande åtgärder för äldre personer som kan ha risk för sviktande funktionsförmåga, men inte ännu behöver hemvård. Social- och hälsovårdsnämnden har inte behandlat ärendet på något annat sätt än genom att anteckna bifogade utlåtande för kännedom. Som svar på motionen konstateras i utlåtandet således att hemrehabiliteringen fortsätter på samma sätt inom hemvården fastän projektet tog slut, med målsättning att stöda och förbättra de äldres funktionsförmåga. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige godkänner social- och hälsovårdsverkets utredning som svar på motionen och förklarar den slutbehandlad. § 47, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 47 A, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 47 A § 47, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 47 A, stst 20.2.2017 § 47, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 47 B, stst 20.2.2017 § 47, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 47 B, stst 20.2.2017 § 48, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 111/2017 FULLMÄKTIG MERVI RANTALA, SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL: SERVICEBOENDE OCH KOLLEKTIVT BOENDE FÖR DEN ÄLDRE BEFOLKNINGEN Skriftligt spörsmål: Bilaga § 48 Stadssekreteraren: Fullmäktig Mervi Rantala har lämnat in ett skriftligt spörsmål till stadsstyrelsen 6.2.2017. I det skriftliga spörsmålet begärs svar på följande frågor: Vilka åtgärder tänker stadsstyrelsen vidta för att väntetiderna till effektiverat serviceboende inom äldreomsorgen ska motsvara de tidsfrister som avses i äldreomsorgslagen? Tänker stadsstyrelsen uppdatera det bostadspolitiska programmet från år 2008 vad gäller tillgängligt och kollektivt boende för den äldre befolkningen? Enligt 17 § i fullmäktiges arbetsordning ska stadsstyrelsen ge sitt svar på frågan senast vid det första fullmäktigemöte som hålls efter att tre veckor förflutit sedan frågan ställdes eller på detta sammanträde uppge orsaken till att ett svar inte har kunnat ges. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar inbegära utlåtande i ärendet av socialoch hälsovårdsverket (äldreomsorgen) och Fastighets Ab Ebba, innan stadsstyrelsen tar upp ärendet till ny behandling. Utlåtandena ska inlämnas i brådskande ordning inom en vecka. § 48, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 48, stst 20.2.2017 § 48, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 48, stst 20.2.2017 § 49, STST 2017-02-20 16:00 TV: 113/2017 BYGGNADSREGISTER- OCH FASTIGHETSSKATTEPROJEKT TN 14.2.2017 § 31 Preliminär projektplan: Bilaga § 31 Beredning: Stadgeodet Anders Blomqvist, tel. 044-785 1233 Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre kommuner har tillsammans gjort en förberedande utredning för ett gemensamt byggnadsregister- och fastighetsskatteprojekt. Avsikten med projektet är att inventera kommunernas byggnadsbestånd, komplettera uppgifterna i nuvarande register samt skicka aktuella uppgifter för fastighetsbeskattningen vidare till skattemyndigheterna. Utredningen går nu till de beslutande organen i de olika kommunerna för beslut om medverkan. I samband med projektet uppdateras kommunens byggnadsregister, vilket gör att man får en bättre helhetsbild över de byggnader som finns inom kommunens område. Vid liknande projekt har det visat sig att framförallt vissa mindre byggnader samt gamla byggnader, som uppförts innan bygglov krävdes, ofta har saknats i registret. När registren kompletteras med de här byggnaderna innebär det samtidigt tilläggsinkomster för kommunen i form av ökande fastighetsskatt. Genom det gemensamma byggnadsregisteroch fastighetsskatteprojektet tryggas också en jämlik behandling av fastighetsägarna i de deltagande kommunerna. Projektet beräknas pågå i 2-4 år. Tidsåtgången beror på mängden bebyggda fastigheter inom kommunen och hur pass tillförlitliga registren är i dagsläget. För att kunna göras smidigt kräver projektet tilläggsresurser i kommunerna utöver den ordinarie personalen. Med hjälp av projektet är det möjligt att höja avkastningen från fastighetsskatten utan att höja skatteprocenten. I samband med projektet noteras också eventuella olovliga byggnader. Om dessa meddelas till byggnadstillsynsmyndigheten för vidare åtgärder. Projektet inleds med en gemensam projektansvarig, som skall utarbeta noggrannare riktlinjer för projektet. Denne är anställd av staden Jakobstad, medan de övriga kommunerna deltar i lönekostnaderna. Varje deltagande kommun beslutar under våren om vilka lokala resurser som skall användas för projektet. Stadgeodeten: Tekniska nämnden besluter att föreslå för stadsstyrelsen att staden Jakobstad deltar i byggnadsregister- och fastighetsskatteprojektet, som inleds tillsammans med grannkommunerna. Jakobstad tillhandahåller för ca 4 § 49, STST 2017-02-20 16:00 TV: 113/2017 månaders tid en person som kan fungera som gemensam projektansvarig i projektets inledningsfas. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 20.2.2017 § 49 Preliminär projektplan: Bilaga § 49 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att staden Jakobstad deltar i byggnadsregister- och fastighetsskatteprojektet, som inleds tillsammans med grannkommunerna. Jakobstad tillhandahåller för ca 4 månaders tid en person som kan fungera som gemensam projektansvarig i projektets inledningsfas. § 49, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 49, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 49 BYGGNADSREGISTER- OCH FASTIGHETSSKATTEPROJEKT FÖR JAKOBSTAD, KRONOBY, LARSMO, NYKARLEBY OCH PEDERSÖRE PRELIMINÄR PROJEKTPLAN VERSION 2.0 1.2.2017 INNEHÅLL 1. Bakgrund och behov......................................................................................................................... 2 2. Förverkligande ................................................................................................................................. 2 2.1 Information .................................................................................................................................... 2 2.2 Projektförfarande .......................................................................................................................... 2 2.3 Mätningsbesök .............................................................................................................................. 3 2.4 Projektets varaktighet ................................................................................................................... 4 3. Resurser........................................................................................................................................... 4 4. Avkastning ...................................................................................................................................... 5 5. Projektets organisation .................................................................................................................. 5 5.1 Styrgrupp ...................................................................................................................................... 5 5.2 Projektets personal ...................................................................................................................... 5 5.3 Rådgivning i anslutning till projekt ............................................................................................... 6 5.4 Risker ............................................................................................................................................ 6 Bilagor 1 § 49, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 49, stst 20.2.2017 1. Bakgrund och behov Avsikten med byggnadsregister- och fastighetsskatteprojektet är att inventera kommunernas byggnadsbestånd, komplettera uppgifterna i registret och att producera aktuella uppgifter åt skattemyndigheten för fastighetsbeskattningen. I samband med projektet uppdateras kommunens byggnadsregister, så att man uppnår en bättre helhetsbild över de byggnader som finns inom kommunens område. Detta gäller vissa mindre byggnader samt gamla byggnader, vilka på sin tid har kunnat uppföras utan bygglov, och som därför saknas i registret. Detta medför tilläggsinkomster för kommunerna i form av ökande fastighetsskatt. Genom byggnadsregister- och fastighetsskatteprojektet tryggas också lika behandling av fastighetsägarna inom kommunerna. I nuvarande situation råder det ett tryck på kommunerna att höja fastighetsskatteprocenten. Med hjälp av de fakta som projektet producerar är det möjligt att höja avkastningen från fastighetsskatten betydligt under de närmaste åren. Detta är möjligt förutsatt att det i byggnadsbeståndet finns motsvarande mängd byggnader utanför beskattningen, som i andra städer och kommuner där ifrågavarande projekt har utförts. I samband med projektet noteras också eventuella olovliga byggnader, vilka förs till byggnadstillsynsmyndighetens kännedom för åtgärder. 2. Förverkligande 2.1 Information I fråga varande projekt kommer sannolikt att väcka stort intresse, varför informationens betydelse särskilt betonas. Genast från början finns det anledning att meddela till pressen och att ordna eventuella informationstillfällen för kommunernas invånare och andra intresserade. Det finns anledning att utse informationsansvariga personer genast i projektets begynnelseskede, för att undvika risken för situationer där informationen om projektet är motstridig. För att den information som ges ska vara så noggrann och enhetlig som möjligt får antalet personer som deltar i informerandet inte vara för stort. Smidigast är ifall informationen sköts av en person i varje kommun. För de personer som deltar i informerandet lönar det sig i begynnelseskedet hålla sammankomster tillräckligt ofta, där linjerna för informationen gås igenom. Informationskanalerna är tidningar samt kommunernas nätsidor. 2.2 Projektförfarande I början av projektet skickas ett frågeformulär till fastighetsägarna i kommunerna, med vilken ägaren kan ange uppgifter om byggnader på fastigheten. Returneringen av blanketter kan ske i etapper, så att behandlingen av blanketterna i byråarbetet skulle gå så smidigt som möjligt. Blanketten skall också erbjudas i elektronisk form, vilket underlättar inlämningen och hanteringen av uppgifterna. För fastighetsuppgiftsblanketten eftersträvas att göra instruktionerna så klara som möjligt, så att det blir så bekymmersfritt som möjligt för fastighetsägarna att på eget initiativ meddela uppgifter som berör byggnaderna på fastigheten. För projektets varaktighet är det avgörande att anmälningarna från ägarna skulle vara så noggranna som möjligt, eftersom detta märkbart minskar tidsåtgången för 2 § 49, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 49, stst 20.2.2017 mätningsbesök. De uppgifter som ägarna meddelar kan jämföras med kartor samt ett bra flygbildsmaterial, och på basen av dessa görs iakttagelser samt beslut om behovet av mätningsbesök. Blanketten uppgörs ganska långt på basen av fastighetsskatteblanketten. Ifall blanketten som används i projektet till sin uppbyggnad liknar skatteförvaltningens blanketter så underlättas överföringen av uppgifterna till beskattningen. I samband med projektet är avsikten också att granska adressystemets noggrannhet samt att uppdatera det vid behov. Fastighetsägarna kan granska ändringarna i den utredning som årligen ges av skatteförvaltningen, och av vilken framgår de uppgifter som finns i skatteförvaltningens register, och på basen av vilka fastighetsskatten bestäms. Enligt lagen om ändring av fastighetsskattelagen (253/2012) har den skattepliktige skyldighet att granska och korrigera de uppgifter som avvänds som grund för fastighetsbeskattningen. Följande års höst, när skattemyndigheten överlåter fastighetsskatteuppgifterna till kommunerna, kan kommunerna granska de korrigerade uppgifterna i skattemyndighetens register. 2.3 Mätningsbesök De uppgifter som fastighetsägaren angett granskas genom mätning, om det behövs. Gällande mätningsbesöken meddelas i förväg till fastighetens ägare, och denne ges möjlighet att vara på plats under mätningsbesöket. Tidtabellen kan i någon mån vara flytande för att undvika onödigt väntan. Utförarnas namn skall framgå av meddelandet. Utförarna kvitterar sitt besök ifall ingen är på plats. Vid mätningsbesöket kommer till fastighetens område en två personers mätningsgrupp. Gruppmedlemmarna har kommunens personkort med bild samt personbevis, så att fastighetsägaren kan säkerställa att besöket hänför sig till byggnadsregister- och fastighetsskatteprojektet. Vid mätningsbesöken kan även en kommunal tjänsteinnehavare delta. Vid mätningsbesöken går man inte in i byggnaderna, utan alla mätningar görs utifrån. Vid fastighetsbeskattningen räknas totalytan enligt byggnadens yttre mått. I ifyllningsanvisningarna till frågeformuläret, som skickas till fastighetsägaren, förklaras hur byggandes totalareal skall räknas. Byggnaderna uppmäts vid besök på platsen. De anmälningar som gjorts av fastighetsägaren jämförs även med tillgängliga kartor och flygbildsmaterial. Mätningsgruppen har vid mätningsbesöket med sig uppgifterna från fastighetsägarens anmälningsblankett, som jämförs med de rådande förhållandena på fastigheten. Mätningen av byggnadernas yttermått sker genom lasermätning samt med måttband. Dessutom registreras byggnadernas lägesuppgifter med satellitmätningsutrustning. Ifall fastighetsägaren förbjuder utförande av mätningar i anslutning till projektet på sin fastighets område, så avlägsnar sig mätgruppen från platsen. Granskningen är i så fall möjlig att utföra som myndighetsarbete på basen av markanvändnings- och bygglagen. 3 § 49, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 49, stst 20.2.2017 Gällande eventuella olovliga byggnader och tillbyggnader som konstateras i samband med mätningsbesöken fungerar man såsom stadgas i markanvändnings- och bygglagen. Mätgruppen noterar situationen på platsen, tar inte direkt ställning till bygganderanas behov av tillstånd, men meddelar till byggnadstillsynsmyndigheten om observationer av eventuella olovliga byggnader. Först eftersträvas en diskussion i ärendet med fastighetens ägare, som instrueras att ta kontakt med kommunens byggnadstillsyn för vidare åtgärder. För olovliga byggnaders och tillbyggnaders del bestäms eventuella tillstånds- och övriga avgifter i enlighet med betalningsgrunder för byggnadstillsynens myndighetsuppdrag och gällande taxor. 2.4 Projektets varaktighet Avsikten är att inleda de verkliga arbetena med byggnadsregister- och fastighetskatteprojektet under våren 2017. De deltagande kommunerna bestämmer själva i vilken ordning olika områden behandlas. Gällande ordningsföljden informeras under projektets gång på respektive kommuns internetsidor samt genom tidningar. Projektet beräknas ta 2-4 år i anspråk.**) Uppskattad tid för färdigställande är år 2020. **) Arbetsmängden beror på antalet bebyggda fastigheter inom kommunen och hur många oklara fall som konstateras. Detta skall ställas i proportion till tillgängliga personalresurser. 3. Resurser Fastighetsprojektets kostnader kan räknas enligt följande: - Projektdragare ***) med 100 % arbetstid är kostnaden ca 50.000 €/år Mätgrupp á 2 pers ****), säsongsanställda 2-4 mån/år, kostnad ca 5000 €/mån Resekostnader mm. För kommunernas ordinarie personal, som fungerar inom mätning, lägesinformation och byggnadstillsyn bör utöver egna arbetsuppgifter årligen en del av arbetsinsatsen reserveras för projektet. Deras arbetsinsats hänför sig till uppgifter under vintersäsongen, vilka är bl.a. uppdatering av myndighetsregister, analys av insamlad information samt handräckning i de ärenden som kommit fram vid projektet och som hör till byggnadstillsyn. Kostanden för projektet kommunvis beror på fastighetsmassans storlek inom kommunen, registrens tillförlitlighet i utgångsläget och vilka externa resurser som anlitas för projektet. Utöver personalkostnaderna bör kommunen beakta behoven av arbetspunkt för tillfällig personal samt fortskaffningsmedel för inspektionsresor. Samtliga berörda kommuner kommer att behöva projektdragare och mätningspersonal ungefär samtidigt, vilket innebär att det lönar sig att samordna rekryteringen av denna personal. ***) Kompetenskrav: Lämplig examen inom byggnads- eller mätningsteknik eller erfarenhet av motsvarande uppgifter. ****) Kompetenskrav: Kan vara studerande, minst en i gruppen bör ha körkort och tillräcklig kunskap inom mätningsoch/eller byggnadsteknik 4 § 49, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 49, stst 20.2.2017 4. Inkomster Kommunernas fastighetskatt för år 2015 var kommunvis: - Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 5,5 milj. € 1,5 milj. € 1,0 milj. € 2,1 milj. € 2,1 milj. € Bedömningen av den ökade inkomsten från fastighetsskatten är inexakt, och den grundar sig på erfarenheter från motsvarande projekt som genomförts på andra orter. Det har uppskattats att genom granskning av byggnads- och fastighetsuppgifter kan uppnås en ca 10-20 % höjning av fastighetsskatteinkomsterna. Uppskattningen kan preciseras när det första skedet har förverkligats. 5. Projektets organisation Projektets organisation består av projektdragare samt av ett antal mätgrupper som utför mätningar i terrängen. För projektet måste också anvisas arbetsinsatser från de deltagande kommunernas byggnadstillsyns-, mätnings- och kartenheter. I startskedet anlitas en gemensam projektdragare. Denne är anställd hos en av de deltagande kommunerna. Projektdragarens uppgift är att samordna projekten i deltagande kommuner och tillsammans med berörda myndigheter. 5.1 Styrgrupp För fastighetskatteprojektet bildas en styrgrupp, där samtliga deltagande kommuner är representerade. Kommunernas tjänsteinnehavare och projektdragare: - N.N. o N.N, Jakobstad - N.N. o N.N, Kronoby - N.N. o N.N, Larsmo - N.N. o N.N, Nykarleby - N.N. o N.N, Pedersöre Styrgruppen sammankommer årligen i början samt i slutet av året. Under årets gång kan sammankomster hållas enligt behov. Styrgruppen kan vid behov kalla annan personal eller utomstående sakkunniga till sina möten. Styrgruppens medlemmar informerar personal och förtroendevalda inom respektive kommun. 5.2 Projektets personal De som arbetar med projektet är anställda inom den kommun där de verkar. Personerna väljs i ett senare skede. 5 § 49, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 49, stst 20.2.2017 5.3. Rådgivning i anslutning till projektet Rådgivning i ärenden som berör projektet, som t.ex. ifyllande av anmälningsblanketter, mätningsverksamhet o dyl. ges av: - N.N, Jakobstad N.N, Kronoby N.N, Larsmo N.N, Nykarleby N.N, Pedersöre Rådgivning i ärenden som berör byggnadstillsyn ges av respektive kommuners byggnadsinspektörer: - N.N, Jakobstad N.N, Kronoby N.N, Larsmo N.N, Nykarleby N.N, Pedersöre Kontakter kan tas via elektronisk post till adresserna: - [email protected] - [email protected] - [email protected] - [email protected] - [email protected] 5.4 Risker Personresurserna inverkar på projektets framskridande. Den ordinarie personalen har inte utöver den egna arbetsuppgiften möjlighet att lägga hela sin arbetsinsats på projektet, och således kan verkställandet fördröjas. Ifall samtliga kommuner rekryterar sina projektdragare och mätgrupper samtidigt. så uppstår lätt konkurrens, eftersom den tillgången på kompetenta personer med kort varsel är begränsad. Registren kan idag innehålla vissa oklarheter. Detta kan eventuellt kräva en extra arbetsinsats för att rikta byggnader till rätt fastigheter och utreda deras ägare. Mängden oklara fall kan närmare uppskattas på basen av ett delområde. Motsvarande projekt är på gång åtminstone i Vasa, Björneborg och Karleby. Sannolikt så kommer ännu flera orter att gå in för att granska sin beskattning. Om mänga städer samtidigt levererar uppgifter om nya byggnader, så finns risken att skattemyndigheten överhopas av information. BILAGOR (Färdigställs när projektet framskrider) - Anmälningsblanketter Instruktioner för mätningar som görs på fastigheten Meddelanden till pressen 6 § 50, STST 2017-02-20 16:00 TV: 56/2017 PEDERSÖRENEJDENS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET: INTENTIONSAVTAL GÄLLANDE PLANLÄGGNING OCH BYTE AV MARKOMRÅDEN TN 14.2.2017 § 30 Avtalsområde, nuvarande detaljplan: Bilaga § 30 A Intentionsavtal: Bilaga § 30 B Kartor över bytesobjekt (4 st.): Bilaga § 30 C, 1-4 Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet önskar att området för begravningsplatsen i Jakobstad skulle utvidgas genom planläggning av nya områden samt ändring av befintlig detaljplan. I samband med detta skulle också trafikförbindelserna och annan infrastruktur kring begravningsplatsen granskas. Att skapa ny byggrätt på området är inte en primär målsättning. Staden har tillsammans med kyrkliga samfälligheten förhandlat om ramarna till ett intentionsavtal: 1. Staden strävar till att uppgöra en ny detaljplan för begravningsplatsen och dess närmaste omgivning. 2. Markägoförhållandena på området regleras i första hand genom ägobyten mellan parterna. Även externa markområden kan tas med som bytesobjekt. 3. Samfälligheten svarar för planering och förverkligande av begravningsplatsens utvidgning och tillhörande infrastruktur. 4. Staden svarar för planering och förverkligande av omgivande gator. 5. Ifall planläggningen i stort sett kan genomföras enligt avtalet, så skall ett slutligt bytesbrev upprättas på basen av den ändrade detaljplanen. 6. Om den önskade detaljplanen av någon anledning inte skulle kunna uppgöras, så förfaller intentionsavtalet. Begravningsplatsen skulle dels utvidgas söderut och omfatta delar av nuvarande Bengt Schalins park 598-3-9903-5. Dels skulle den utvidgas norrut på lägenheten 598-403-1-128 Pinonäs i riktning mot kanalen och Gamla Hamnviken. Därvid måste även den nya Strandvägens sträckning beaktas. Djurgårdsledens status kan granskas, för på dess gatuområde finns nu bl.a. en pumpstation för dagvatten. Totalt kunde genom planändringen ca 2,3 ha av stadens marker övergå i kyrkliga samfällighetens ägo. Då kyrkliga samfälligheten inte har tillgänglig bytesmark i närheten av gravgården används lämpliga objekt på andra håll: Ett område av lägenheten 598-401-14-174 Pederstad + ett outbrutet område, som ligger söder on Aspegrens Trädgård. § 50, STST 2017-02-20 16:00 TV: 56/2017 Ett område av lägenheten 599-406-14-34 Rosenlund, som ligger mellan Företagarvägen och Omfartsvägen. Ett område av lägenheten 598-401-14-176 Ny-Rosenlund som ligger på södra delen av Killingholmen. Dessa tre områden omfattar sammanlagt ca 6,4 ha. Bytet i intentionsavtalet baserar sig på en summarisk värdering av markområden. På basen av den nya detaljplanen definieras bytesobjektens värden mera exakt i det slutliga bytesbrevet. Vid behov begärs utlåtande av utomstående värderare. Stadegeodeten: Tekniska nämnden besluter att föreslå för stadsstyrelsen att staden ingår ett intentionsavtal med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet, vars syften är att utvidga den nuvarande begravningsplatsen genom ny detaljplan samt att därefter reglera markägoförhållandena på basen av planen. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enighet med stadsgeodetens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Bjarne Kull anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet. Orsak: medlem i fullmäktige för Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Harald Wester valdes till ordförande för behandlingen av denna paragraf. _____ Stst 20.2.2017 § 50 Avtalsområde, nuvarande detaljplan: Bilaga § 50 A Intentionsavtal: Bilaga § 50 B Kartor över bytesobjekt (4 st.): Bilaga § 50 C Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar att staden ingår ett intentionsavtal med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Syftet med avtalet är att utvidga den nuvarande begravningsplatsen genom ny detaljplan samt att därefter reglera markägoförhållandena på basen av planen. § 50, STST 2017-02-20 16:00 TV: 56/2017 § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 A, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 50 A Bilaga A Avtalsområde Sopimusalue 1:3500 30.01.2017 9 / 2017 § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 B, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 50 B INTENTIONSAVTAL Undertecknade avtalsparter har idag överenskommit gällande målsättningarna för uppgörande av detaljplan samt att i framtiden göra följande överlåtelse av fast egendom enligt planen: Parter: Staden Jakobstad PB 41 68601 Jakobstad (0209242-0) Pedersörenejdens Kyrkliga samfällighet Ebba Brahe esplanaden 2 68600 Jakobstad (0209259-4) I fortsättningen ”Staden” I fortsättningen ”Kyrkan” Objekt: Avtalet om planläggning gäller bl.a. områden tillhörande lägenheten 598-4031-128 Pinonäs, samt allmänna områdena 598-5-9901-25 Djurgårdsleden och 598-3-9903-5 Bengt Schalins park i Jakobstad. Objektets riktgivande gränser framgår av på kartbilaga A. Stadens åtaganden: Staden skall uppgöra ett förslag till ny detaljplan och detaljplaneändring, med målsättningarna att ordna trafikförbindelser samt att utvidga den befintliga begravningsplatsen norrut och söderut. I målsättningen ingår att öka antalet gravplatser, men inte att skapa byggrätt för större våningsyta. Staden står för planering, byggande och underhåll av de nya gatusträckningar som skall byggas i området kring begravningsplatsen. Kyrkans åtaganden: Kyrkan svarar för planering, byggande och underhåll av de markområden som skall anläggas som begravningsplats eller för dess stödfunktioner. Kyrkan skall vid planeringen och utbyggnaden av begravningsplatsen särskilt beakta områdets specifika natur- och kulturvärden. Parternas gemensamma åtaganden: Parterna förbinder sig att inbördes reglera äganderätten till aktuella markområden i enlighet med bestämmelsegränserna i en ny eller ändrad detaljplan. Detta sker i första hand genom byte av områden och i andra hand genom en markaffär. De nedan nämnda arealerna är i detta skede endast riktgivande, och de kan därför justeras i det slutliga överlåtelseavtalet. 1. Staden överlåter till Kyrkan de markområden som enligt den nya eller ändrade detaljplanen skulle komma att användas för begravningsplats eller för dess kringfunktioner. a. ett ca 1,20 ha stort område av lägenheten 598-401-1-128 Pinonäs beläget mellan den befintliga begravningsplatsen och Strandvägen b. ett ca 0,75 ha stort område av allmänna området 598-3-9903-5 Bengt Schalins park c. ett ca 0,04 ha stort område av allmänna området 598-4-9901-10 Strandgatan § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 B, stst 20.2.2017 d. ett ca ha 0,28 ha stort område av allmänna området 598-4-9901-25 Djurgårdsleden Områdenas ungefärliga gränser framgår av kartbilaga B. 2. Kyrkan överlåter i utbyte följande markområden till Staden a. ett ca 1,63 ha stort område av lägenheten 598-401-14-174 Pederstad i Jakobstad, som utgör närrekreationsområde (VL/s) i detaljplanen. b. det arealbestämda området 598-401-14-86-M601 (ca 0,14 ha) c. ett ca 0,54 ha stort område av lägenheten 599-406-14-34 Rosenlund i Pedersöre. Området saknar detaljplan. d. ett ca 4,13 ha stort område av lägenheten 598-401-14-176 NyRosenlund i Jakobstad, som utgör skyddsgrönområde (EV) i detaljplanen. Områdenas ungefärliga gränser framgår av kartbilaga C. Parterna är överens om följande preliminära prissättning för markområden: - Områden som kan anläggas som begravningsplats eller för dess stödfunktioner 3,00 €/m2 - Områden som skall lämnas oexploaterade eller i naturtillstånd 1,00 €/m2 - Oexploaterade områden som belastas av ledningsservitut 0,50 €/m2 - Gatuområde som tidigare har överlåtits till staden utan ersättning 0 €/m2 Befintliga trädbestånd på respektive områden skall värderas enligt virkets gängse prisnivå vid tidpunkten för den slutliga överlåtelsen. Bytesobjektens värden definieras slutgiltigt först i det slutliga överlåtelseavtalet. Ersättningar: Objektens respektive värden beräknas på basen av bestämmelsegränserna i den slutliga detaljplanen och en separat värdering av befintliga trädbestånd. Gällande eventuell ekonomisk kompensation till följd av mellanskillnad i objektens värde avtalas i det slutliga överlåtelseavtalet. Förutsättningar: Noteras att gemensamma kyrkofullmäktiges beslut om fastighetsaffär skall underställts kyrkostyrelsen. Noteras att det slutliga köpebrevet för Stadens del skall godkännas av stadsfullmäktige. Övriga villkor: 1. Detta intentionsavtal gäller i tre (3) år från dagen för undertecknandet. Planläggning av området bör inledas inom avtalstiden. Avtalstiden kan vid behov förlängas genom parternas ömsesidiga överenskommelse, (t.ex. om planläggningsprocessen skulle dra ut på tiden p.g.a. besvär). 2. Om planläggningen inte har färdigställts inom avtalstiden, och tiden inte har förlängts före avtalets utgång, så förfaller avtalet utan någon ersättningsskyldighet mellan parterna. 3. Avtalsparterna skall bekräfta detta intentionsavtal genom ett slutligt avtal om marköverlåtelser. 4. Parterna svarar gemensamt för de kostnader som uppstår vid uppgörande och verkställande av ägobyte eller markköp. I övrigt svarar parterna var och en för sina respektive fastighetsbildningskostnader. § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 B, stst 20.2.2017 5. Detta avtal i sig förpliktigar inte parterna att börja bygga vägar eller annan infrastruktur på detaljplaneområdet. Parterna kan dock vid behov överenskomma därom genom separat avtal. Detta intentionsavtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Avtalet godkännes till alla delar. Jakobstad, den xx xxxxxxx 2017 För Pedersörenejdens Kyrkliga samfällighet ________________________ ________________________________ För Staden Jakobstad ________________________ Kristina Stenman stadsdirektör Bevittnas, ort och tid som ovan. ________________________________ Milla Kallioinen stadssekreterare § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 C, stst 20.2.2017 STST KH 20.2.2017 § 50 C e nti ina am nh ha an 15 4P5 40 16 41 Staden överlåter till Kyrkan 1:128 en äg sv olm 14 lh A 12 11 15 14 Bilaga B 9 21 4K IV 29 14 9 24 32 12 Gamla Hamnvägen 13 15 2 1 10 3 30 26 13 11 31 3 4 1:128 8 7P4 n Ra 6 t 17 23 12 n de na pla es 24 4K 22 16 1 26 4P4 atie he Bra ba Eb 1:128 koulu 16 32 13 14 12 G 1 14 26 -3 : 3:mf. 13 3: 11 S 3: 13 2 2 K211 21 1 5 10 9 6 10 5 25 2 23 26 3 11 4 7 r g fö 53 9 rp 3 54 1 2 21P4 3 16 n ntz Pe katu 29 18 18 4 9 3 III 24 91 4 28 85 25 19 11 62 10 17 Raatih uoneen katu 98 63 III 3K 1 de n sp la na M500 Pin 20 8 38 15 13 36 7 III 11 4 5 4 5 17 III 65 11 16 33 16 24 5 68 sg a ta n 4 2 V 26 3K9 46 1:3500 10 4 24 III 27 3 9 47 17 6 7 t nä IV 5 8 6 II 15 Sku 7 18 2 12 3 66 Loveret 28 2 69 III 23 1 1 19 34 III 11 70 17 35 11 12 48 16 S 3P2 5 11 18 1K 26 9 18 9 27 tu 14 37 13 III 59 10 94 2 III 61 13 24 22 1 14 6 22 15 23 8 12 86 3K 60 III 25 ink a 39 16 21 21 26 12 II 1 1516 1P7 7 III 42 rp 1 19 2 Herrholminkatu 17 41 8 1P3 17 40 17 19 5 30.01.2017 9 / 2017 3 21 III 23 1K1 19 22 100 t ga ins ntz 20 95 10 3 Pe 22 16 6 20 tu ka llin 4 1K1 99 90 96 5 87 rde Fo 11 2 54 16 1K 14 30 tu olm sg3K 28 at6 B aod 18 n ho lm 16 3K8 inin 14 15 18 21 2 Pin no 4 97 III 43 1P4 89 12 ka 20 2 11 22 sin Bo dh 7 12 12 88 tnä III 25 13 III 25 2 III 15 15 37 50 6 52 53 26 98 06 atu 19 ink og1 31 dsk Lin S ku 13 43 29 22 32 23 II 3 10 20 24 44 36 49 21 31 22 45 48 30 5 59 III 4K III 47 4 III 60 1 16 3 11 9 1 19 21 20 13 1K III 6 22 14 13 13 3 108 1715 18 21 2 21 35 31 5 10 19 Lin ds ko 1K1 113 ta n 20 55 24 20 6 115 112 1 1 1K17 14 25 114 23 12 14 16 30 11 17 34 32 2 18 3 28 1P6 39 1E1 gs ga tan 2 13 122 4 5 62 61 onä sgata n 1 23 14 17 26 132 38 Neul 22 amaakar 4 4 inkuj 5 2 se 5 20 23 3 de r 16 III Pe Sk utn äs ga 2 11 24 40 252 tu dinka 1 46 33 pu ist ikk o 41 1 13 vä en 14 13 3K 20 3 25 G g n e ta rin 3 12 II 22 46 9 1 Pie 21K36 4 27 4 43 3K 2 43 1 6 3U1 45 49 no nä sg at a 56 50 17 n21K3 sgata9 rp1 tu at u 7 rsun rp2 nä sin ka sin k 42 19 24 15 38 1K1 0 nä 18 II 11 45 en 16 4 8 10 20 ad lan Sk ut III 12 16 22 55 e Vest 1b 56 tie 13 en ieh 1 1 39 43 3P5 15 II 8 1 sp 4K derse Pe 5 14 44 43 37 21K M im er äg nsv 51 11 11 ma Sjö 8 5 K1 21 1 52 9 10 58 8 K3 21 9 3:49 2 :432 1 3 9 23 3:2 37 planaden 57 2 ä f.v 0 S1m3:20 :o RN2 31 en 27 8 57 29 21 -3:2 00 111 30 4 5 3:200 3:49 3:203 2 35 44 34 33 2 4K 6 5 18 36 n de le ike 3:202 6 Sm at f.v an ä 2 g 26 2 28 21 65 18 7 19 6 35 2 19 20 1 12 34 29 30 ds år rg ju 3 34 18 17 11 3:214 en äg 0 llv K2 ku 21 ut Sk 4 4 Sk 27 ut 4 nä sg 1 2 21 f.d m 3:50 17 27 S 50 3: 14 3 D 19 3 33 1 18 2 13 11 10 2 22 3:205 20 1d 24 17 22 11 21P2 3 52 2 23 70 4 M63646 21 1 3 16 49 47 4 15 4K3 11 1 25 4K 0 K2 21 21 3 6 18 2 48 16 12 4 32 2320 24 ie urit kk An 24 1 14 3 2 1 13 15 1K1 11 22 3:218 7 4 15 2 12 9 uistikko 3:184 3 9 Pinn 2 24 rp 2 19 Oik otie Smf. dike 5 13 5 14 1 K2 tie an ull utk Sk 7 17 5 25 80 50 3 14 3:210 M601 22 itti 25 6 3 n ge 1 6 13 32 rp 3 5 3:128 ä gv 8 18 26 7 2 51 26 81 31 14 12 9 1 20 83 4 Brig 3 8 21 4P2 5 1 n2 ge äg rvä ka f.v AGn.s0m 1 3:2 9 37 38 39 40 11 12 2 tie in uk 10 iru Pik 2 6 3 21 23 1:128 6 7 12 7 10 10 5 22 82 17 he ntie 10 9 18 8 31 11 ge n 7 Me rim ie llvä -312 :16 40 re an ma ka Ha tku 4 8:0 5 3:127 4 3 1 9 3:132 19 . 237 :1 26 Be c 21 K1 8 30 8 3:131 8 6 S3 7 10 m:f1 11 4K23 73 3: 26 15 84 1 2 18 29 16 23 26 2 nd 14 rä 7 6 sg 15 11 32 6 24 16 15 20 8 4 6 9 g en 9 1916 6 10 10 3334 27 85 15 3 4 33 24 87 14 29 22 16 15 3:137 5 11 86 14 kb ru ks vä 19 746718 12 1317 7 11 7 73 3:73 3:73Näkinkuja :74 K2 3 1: 12 8 rp 13 3 1 : 13 17 11 15 18 10 3:69 1 34 4E1 21 21 72 31 13 1 4K 1003:72 85 5 2430 3:71 3:6 .smf. 8 87 3: 16 7 9 :7 3 32 4P2 12 10 4K 8:0 13 12 3 Herrholmsgatan 3 1c 9 Ebba Brahe esplanaden 4K20 Pr ikin 31 tie 20 1:128 rp 10 11 4K 23 4 4 8 12 25 4 o ikk 1a 5 gen Briggvä 5 ist pu 19 9 11 24 1:128 4 28 30 en ah Br 3 27 29 a 1 27 23 13 12 1:128 2 32 en väg 14 9 b Eb 11 19 3 1 18 2 4K 15 21 26 25 9 nd Stra 2 Sku 15 6 15 10 1 4E1 7 1:128 11 II 5 atie 8 5 5 5 1 10 43 4P4 VII § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 C, stst 20.2.2017 u 33 14:174 23 2K M608 10 Bilaga C (1/3) II 3 Kyrkan överlåter till Staden 9 II I I M II 18 30 Itävä 25 ylä 2P7 1 2K2 Puutarhakatu 23 1:128 628 2K24 14:174 4 19 VU 1:128 3 5 lmantie Öst erle den Masaho Ma sa svä ge n 2a 2P11 2b VL YSA ho lm 14:83 14:165 14:174 M601 14:2 14:174 2a 14:8 ylä vä Itä PL K1 17 4 14:2 2P9 K3 17 17P6 en ed erl Öst 1 K2 M 17 t ars 30.01.2017 9 / 2017 1:2000 § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 C, stst 20.2.2017 om fa rts vä g 15:245 ob sta ds Bilaga C (2/3) Ja k M602 15:425 Kyrkan överlåter till Staden 15:375 M604 M608 15:348 32K2 5 16P3 2:3 LT Pe de rsv äg en 16K13 16P2 32 K2 EV/s 15:348 Yrittäjäntie 16E2 14 :33 JAKOBSTA D STAD E KOMMUN PEDERSÖR VL/s Kyrkoby by 2c 2:5 14:34 4 2:5 Pie ta rsa 16 are K1 3 no hik ulk uti e KLT-1 14:34 14:34 3 TY EV 2 16E1 LT 1:2000 30.01.2017 9 / 2017 § 50, STST 2017-02-20 16:00 / §:s bilaga: Bilaga § 50 C, stst 20.2.2017 50 4 39 12 39P9 4 6 13 5 14 1 37 7 11 8 5 8 3 Vio lgrä 9 36 3 1 9 10 2 51 13 39P15 18 40 Kyrkan överlåter till Staden 4 49 2 2 13 12 38 3 11 m m ku 39 6 47 1 AO 8 45 2 11 30 8 42 9 44 Bilaga C 3/3 876:2 M604 10 9 3 4 12 41 7 kuja VL 41 30 876:2 16 31 3 1 4 mmun 39K2Ku 7 46 7 t ie un 40 32 34 Kullagränd ä iv Pä 39P3 15 2 6 516 48 17 4 1 31 5 14 6 876:2 108 10 43 15 23 37 29 32 17 20 107 38 24 5 2 25 26 2:3 27 8 106 2:1 rp p327 p328 32 39 105 p329 2 p330 3 102 35 36 42 p331 M 6 ä ov n ge 104 103 p332 31 37 101 43 4 in in el 45 Me 52 M 29 5 tie la vi hu p333 30 47 20 22 19 23 tie tie py Kä 40 14:176 vila 6 21 hu 39 K4 36 linin 38 6 sv illa vä g 9 28 31:0 8 12 M el in 45 100 4 22 41 K4 36 23 7 10 876:4 yv llb Kå p334 9 6 99 en äg 23 49 15 95 3 1 18 2 lp Ko 2d 52 97 5 4 24 12 tie as ng 1 Ka 36K 10 ie int 36E1 17 3 5 87 50 4 16 TY-KT-1 24 2:1 11 5 876:2 96 2 7 14:176 7:18 6 K5 36 9 27 54 3 36 16 7 28 1 1 85 84 4 29 33 31 15 83 26 117 876:1 95 30 7 86 56 32 36E1 4 57 8 29 7:14 13 11 34 9 25 26 50 35 Bo h ck olm n ale 14:6 an sk 6 5 71 p337 61 p339 11 116 p350 p351 :18 p340 9 59 53 52 115 176 30.01.2017 9 / 2017 UN MM KO 94 14:175 91 14 176 98 66 2:1 p344 22 37:0 la am p358 p360 p343 36 1 p359 p342 E ÖR RS 65 G 64 78 DE PE 54 p341 14:176 p355 p354 n gep356 vä rilö Pi p357 p353 p352 89 51 7 2: 2 3 p348 p338 p349 11:18 10 7 59 EV 49 76 98 p361 67p362 Rp76 p345 1:4000 p346 p347 p363 7:14 4 8 § 51, STST 2017-02-20 16:00 TV: 98/2017 BORGMÄSTARGRUNDSVÄGEN TN 14.2.2017 § 34 Beredning: Ansvarig planerare Johan Enlund, 044-785 1221 Herrfors har som mål bygga en ny fjärrvärmeledning från Alholmsvägen ut till BTC under 2017 längs den sträckningen var Borgmästargrundsvägen kommer att byggas och saneras. Den befintliga värmeledningen från UPM kommer att tas ur bruk i slutet av 2017 varför en ny värmeledning måste byggas under 2017. I ekonomiplanen för Borgmästargrundsvägen är investeringsmedlen uppdelade på två år, dvs. 2017 och 2018. För 2017 finns en summa om 200.000 € och för 2018 finns en summa om 750.000 €. För att lösa problemen med både fjärrvärmeledningens och Borgmästargrundsvägens byggande föreslås att detta genomförs som samprojekt redan år 2017. Ekonomiskt och praktiskt förbättras detta genom att bygga hela sträckan samtidigt och båda delarna samtidigt (vägen samt fjärrvärmeledningen). Som förslag föreslås att summan 750.000 € överflyttas till 2017 årets särskilda investeringar. Inalles kommer således projekt Borgmästargrundsvägen att få en summa om 950.000 € år 2017. Summan om 750.000 € bortlämnas således för 2018 års särskilda investeringar. Stadsingenjören: Tekniska nämnden besluter föreslå att stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att anslaget 750.000 €, byggande av Borgmästargrundsvägen 2018, överflyttas till 2017 årets särskilda investeringar. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. _____ Stst 20.2.2017 § 51 Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att fullmäktige skulle bevilja ett tilläggsanslag på 750.000 € för byggande av Borgmästargrundsvägen redan år 2017. Summan om § 51, STST 2017-02-20 16:00 TV: 98/2017 750.000 € tas således bort från särskilda investeringar år 2018. Finansieras med lån. § 52, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 30/2017 NY FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTAD FR.O.M. 1.6.2017 Utkast till förvaltningsstadga: Bilaga § 52 (sänds separat) Stadssekreteraren: I kommunallagen, 90 §, finns bestämmelser om förvaltningsstadgans innehåll. Förvaltningsstadgan är ett viktigt styrmedel för stadens förvaltning och verksamhet samt för organens sammanträdesförfarande. Enligt kommunallagen ska förvaltningsstadgan innehålla behövliga bestämmelser om åtminstone: 1. frågor som gäller ordnandet av förvaltningen och verksamheten 2. frågor som gäller besluts- och förvaltningsförfarandet 3. frågor som gäller fullmäktiges verksamhet. Förvaltningsstadgan ska också ha behövliga bestämmelser som bidrar till att de i språklagen (423/2003) och andra lagar tryggade språkliga rättigheterna förverkligas i kommunens förvaltning. När nästa fullmäktigeperiod inleds, ska kommunerna ha en godkänd förvaltningsstadga som följer 90 § i kommunallagen. I den nya kommunallagen är utgångspunkten att alla frågor som ska fastställas i en instruktion samlas i förvaltningsstadgan, så att inga andra instruktioner behövs. Bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan och instruktionen för Jakobstads Vatten tas nu med i förvaltningsstadgan. Vid sidan av förvaltningsstadgan kommer stadens strategi, budgeten och ekonomiplanen i fortsättningen att utgöra andra viktiga styrmedel för stadens verksamhet. Kommunförbundets mall för förvaltningsstadga har använts som grund vid utarbetandet av förvaltningsstadgan. Bestämmelserna i staden Jakobstads förvaltningsstadga har indelats i fem delar och 17 kapitel. I förvaltningsstadgan har medtagits bestämmelser som tidigare fanns i fullmäktiges arbetsordning, förvaltningsstadgan, arkivstadgan, ekonomi- och revisionsstadgan, arvodes- och resestadgan samt instruktionen för Jakobstads Vatten. I utkastet förblir de politiska organen oförändrade och lika stora, med undantag av en förändring. I utkastet föreslås att det i framtiden skulle finnas två nämnden inom bildningssektorn: bildningsnämnden (utbildningsfrågor) och kultur-, idrotts- och ungdomsnämnden. Bildningsdirektören skulle vara föredragande i båda nämnderna. De separata idrotts- och kultursektionerna skulle indras. En del moderniseringar av tjänstebenämningar föreslås inom koncernförvaltningen. Dessa ändringar har ingen inverkan på arbetets svårighetsgrad eller på lönen. § 52, STST 2017-02-20 16:00 CFV: 30/2017 I fortsättningen kan organen leda sin verksamhet förutom med den här förvaltningsstadgan också med egna verksamhetsstadgor. Den nya förvaltningsstadgan ska tillämpas fr.o.m. 1.6.2017. Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar föra remissdebatt utgående från utkastet till förvaltningsstadga. Dessutom beslutar stadsstyrelsen sända utkastet till förvaltningsstadga på utlåtanderunda till alla nämnder och direktionen för Jakobstads Vatten. Utlåtandena ska inlämnas till stadsstyrelsen senast 31.3.2017.
© Copyright 2024