1. No category

144
SOCIOLOGISK FORSKNING 2006
Sociologförbundet har ordet
Svensk sociologi är stark och livskraftig - eller svensk sociologi har tappat grep­
pet, blivit utbränd. Eller både och. Om vi ser till antalet svenska sociologer som
är med på programmet till ISA World Congress of Sociology i Durban, Syd­
afrika nu i juli, skulle vi klart skriva under på att det är ett livskraftigt ämne.
När vi sedan noterar att de som är anmälda till Durban sällan syns hemma i
Sverige, på sociologförbundets årsmöten eller på debatt- och kultursidor i dags­
pressen, med sina senaste forskningsresultat eller med tankeväckande kom­
mentarer om förändringsprocesser utifrån en sociologs betraktelsesätt på t ex
Filosofiska rummet, kan det upplevas att sociologi som en levande vetenskap
är sjukskriven.
Men alla de andra sociologerna, då? De som upprätthåller undervisning
på grundnivån eller de som inte arbetar på universitet utan istället dagligen
är verksamma med organisationsproblem, analys och utvärderingar som inte
minst påverkas av ett sociologiskt perspektiv. Har inte sociologiska tolkningar
och analys blivit en så integrerad del av det svenska samhället att det får den
uppmärksamhet de förtjänar?
Personligen tror jag att ett sociologisk perspektiv är ganska naturligt i det
svenska samhället. Men onekligen har både de ekonomiska argumenten med
deras förenklade syn på individen, och det psykologiska perspektivet om avvi­
kande beteenden och behov av “coaching” som en panacea, tillsammans bidra­
git till att urholka vardagsförståelsen av sociologins förklaringar till samhällets
förändringsprocesser.
Och det är här vi är, nästan uppdelade i två olika slags sociologer. Ett A-lag,
som strävar efter att bli sedda internationellt, och där den svenska vardagen
använts som en språngbräda, och ett B-lag, som sneglar mot de nygamla tolk­
ningarnas enkelhet och framgångar och längtar efter att vara etnologer eller fi­
losofer, eller att förvandla sociologi till cultural studies. Men de flesta svenska
sociologer känner sig förmodligen vare som det ena eller det andra, utan sna­
rare som någon sorts A/B sociolog. Och utifrån det går man sin egen ”socio­
logiska väg”.
Sociologförbundet vill gärna ha A-lagssociologerna tillbaka som aktiva i för­
bundet och vill gärna visa B-lagssociologerna att sociologin kan erbjuda mer.
Och till alla A/B-lagare vill jag bara säga att det är ni som är sociologin idag i
Sverige.
Livskraftig och utbränd
Antoinette Hetzler
En förutsättning för publicering i Sociolo­
gisk forskning är att din artikel är en forskningsartikel och inte tidigare publicerad el­
ler under bedömning för publicering av an­
nan tidskrift eller annat förlag. Undantag
kan göras för samtidig publicering på flera
språk. Artikelförfattare erhåller tre exemplar
av numret.
Artiklar
1. Sänd ett exemplar av ditt manuskript som
word-dokument till tidskriftens redaktör epost; [email protected]
2. Texten skall utifrån författarens synvinkel
betraktas som en färdig artikel.
3. Tidskriften har ett upplägg som består
av korta artiklar, mellan 4 000 och 7 000
ord, samt långa artiklar mellan 8 000 och
10 000 ord. M anuset ska vara skrivet med
dubbelt radavstånd, försett med goda margi­
naler. O m inte annat avtalats med redaktio­
nen ska artikeln vara författad på skandina­
viskt språk.
4. Redaktionen sänder normalt varje arti­
kel till två anonyma lektorer för bedömning.
Av det skälet anges endast titel på artikelns
första sida och författaridentitet ska ej hel­
ler framgå i texten. På separat blad anges ar­
tikelns titel och antalet ord, författarnamn,
akademisk titel, institution samt adress till
vilken redaktionen ska sända sin korrespon­
dens.
3. M anuskriptet ska innehålla ett abstrakt
på engelska om 130-200 ord. Ange engelsk
titel och gärna (max fyra) nyckelord. Förfat­
taren ansvarar för språkgranskning.
6. En kort författarpresentation (två rader)
ska bifogas arbetet.
7. Noter ska vara placerade i slutet av arti­
keln, före referenser.
8. Tabeller och figurer skall vara infogade i
den löpande texten.
9. Litteraturhänvisningar i texten görs en­
ligt följande: (Sontag 1977:35) eller Sontag
(1977:35).
Referenser
Referenser utformas enligt följande:
Bok:
Pilgrim, D. & Rogers, A. (1993) A Socio­
logy of Mental Health and Illness. Bucking­
ham: Open University Press.
Artikel:
Haavio-Mannila, E., Roos, J.P., Kontula, O.
(1996) “Repression, Revolution and Ambi­
valence: The Sexual Life of Three Genera­
tions”, Acta Sociologica 39 (4):409-430.
Kapitel i bok:
Dryler, H. (1994) “Etablering av nya hög­
skolor - ett medel för minskad snedrekryte­
ring?”, s 285-308 i Erikson, R. & Jonsson,
J.O. (red) Sorteringen i skolan. Stockholm:
Carlssons.
Recensioner
Recensioner omfattar såväl sociologiska av­
handlingar som annan litteratur och kurs­
litteratur på ämnet. Omfånget för dessa är
1 000 ord. Ange bokförfattarens namn, bo­
kens titel, utgivningsårtal, ISBN-nummer
och förlag.
Repliker
I syfte att skapa en levande debatt finns
möjlighet att kommentera texter publice­
rade i tidskriften. Omfånget är cirka 1 000
ord. Kommentarer ska skickas till redaktio­
nen senast 30 dagar efter det att texten pu­
blicerats. Författaren till den text som kom­
menteras kommer - under förutsättning att
kommentaren publiceras - lämnas utrymme
för att svara på kommentaren.
Forskningsnotiser
Dessa kan behandla konferenser, forsk­
nings-, politiska, eller andra nyheter i det so­
ciologiska fältet. Omfånget är ca 1 000 ord.