144
SOCIOLOGISK FORSKNING 2006
Sociologförbundet har ordet
Svensk sociologi är stark och livskraftig - eller svensk sociologi har tappat grep
pet, blivit utbränd. Eller både och. Om vi ser till antalet svenska sociologer som
är med på programmet till ISA World Congress of Sociology i Durban, Syd
afrika nu i juli, skulle vi klart skriva under på att det är ett livskraftigt ämne.
När vi sedan noterar att de som är anmälda till Durban sällan syns hemma i
Sverige, på sociologförbundets årsmöten eller på debatt- och kultursidor i dags
pressen, med sina senaste forskningsresultat eller med tankeväckande kom
mentarer om förändringsprocesser utifrån en sociologs betraktelsesätt på t ex
Filosofiska rummet, kan det upplevas att sociologi som en levande vetenskap
är sjukskriven.
Men alla de andra sociologerna, då? De som upprätthåller undervisning
på grundnivån eller de som inte arbetar på universitet utan istället dagligen
är verksamma med organisationsproblem, analys och utvärderingar som inte
minst påverkas av ett sociologiskt perspektiv. Har inte sociologiska tolkningar
och analys blivit en så integrerad del av det svenska samhället att det får den
uppmärksamhet de förtjänar?
Personligen tror jag att ett sociologisk perspektiv är ganska naturligt i det
svenska samhället. Men onekligen har både de ekonomiska argumenten med
deras förenklade syn på individen, och det psykologiska perspektivet om avvi
kande beteenden och behov av “coaching” som en panacea, tillsammans bidra
git till att urholka vardagsförståelsen av sociologins förklaringar till samhällets
förändringsprocesser.
Och det är här vi är, nästan uppdelade i två olika slags sociologer. Ett A-lag,
som strävar efter att bli sedda internationellt, och där den svenska vardagen
använts som en språngbräda, och ett B-lag, som sneglar mot de nygamla tolk
ningarnas enkelhet och framgångar och längtar efter att vara etnologer eller fi
losofer, eller att förvandla sociologi till cultural studies. Men de flesta svenska
sociologer känner sig förmodligen vare som det ena eller det andra, utan sna
rare som någon sorts A/B sociolog. Och utifrån det går man sin egen ”socio
logiska väg”.
Sociologförbundet vill gärna ha A-lagssociologerna tillbaka som aktiva i för
bundet och vill gärna visa B-lagssociologerna att sociologin kan erbjuda mer.
Och till alla A/B-lagare vill jag bara säga att det är ni som är sociologin idag i
Sverige.
Livskraftig och utbränd
Antoinette Hetzler
En förutsättning för publicering i Sociolo
gisk forskning är att din artikel är en forskningsartikel och inte tidigare publicerad el
ler under bedömning för publicering av an
nan tidskrift eller annat förlag. Undantag
kan göras för samtidig publicering på flera
språk. Artikelförfattare erhåller tre exemplar
av numret.
Artiklar
1. Sänd ett exemplar av ditt manuskript som
word-dokument till tidskriftens redaktör epost; [email protected]
2. Texten skall utifrån författarens synvinkel
betraktas som en färdig artikel.
3. Tidskriften har ett upplägg som består
av korta artiklar, mellan 4 000 och 7 000
ord, samt långa artiklar mellan 8 000 och
10 000 ord. M anuset ska vara skrivet med
dubbelt radavstånd, försett med goda margi
naler. O m inte annat avtalats med redaktio
nen ska artikeln vara författad på skandina
viskt språk.
4. Redaktionen sänder normalt varje arti
kel till två anonyma lektorer för bedömning.
Av det skälet anges endast titel på artikelns
första sida och författaridentitet ska ej hel
ler framgå i texten. På separat blad anges ar
tikelns titel och antalet ord, författarnamn,
akademisk titel, institution samt adress till
vilken redaktionen ska sända sin korrespon
dens.
3. M anuskriptet ska innehålla ett abstrakt
på engelska om 130-200 ord. Ange engelsk
titel och gärna (max fyra) nyckelord. Förfat
taren ansvarar för språkgranskning.
6. En kort författarpresentation (två rader)
ska bifogas arbetet.
7. Noter ska vara placerade i slutet av arti
keln, före referenser.
8. Tabeller och figurer skall vara infogade i
den löpande texten.
9. Litteraturhänvisningar i texten görs en
ligt följande: (Sontag 1977:35) eller Sontag
(1977:35).
Referenser
Referenser utformas enligt följande:
Bok:
Pilgrim, D. & Rogers, A. (1993) A Socio
logy of Mental Health and Illness. Bucking
ham: Open University Press.
Artikel:
Haavio-Mannila, E., Roos, J.P., Kontula, O.
(1996) “Repression, Revolution and Ambi
valence: The Sexual Life of Three Genera
tions”, Acta Sociologica 39 (4):409-430.
Kapitel i bok:
Dryler, H. (1994) “Etablering av nya hög
skolor - ett medel för minskad snedrekryte
ring?”, s 285-308 i Erikson, R. & Jonsson,
J.O. (red) Sorteringen i skolan. Stockholm:
Carlssons.
Recensioner
Recensioner omfattar såväl sociologiska av
handlingar som annan litteratur och kurs
litteratur på ämnet. Omfånget för dessa är
1 000 ord. Ange bokförfattarens namn, bo
kens titel, utgivningsårtal, ISBN-nummer
och förlag.
Repliker
I syfte att skapa en levande debatt finns
möjlighet att kommentera texter publice
rade i tidskriften. Omfånget är cirka 1 000
ord. Kommentarer ska skickas till redaktio
nen senast 30 dagar efter det att texten pu
blicerats. Författaren till den text som kom
menteras kommer - under förutsättning att
kommentaren publiceras - lämnas utrymme
för att svara på kommentaren.
Forskningsnotiser
Dessa kan behandla konferenser, forsk
nings-, politiska, eller andra nyheter i det so
ciologiska fältet. Omfånget är ca 1 000 ord.