1. No category

Nr 2/2017
Ledare
Mer lokal mat i offentliga kök
Jag inleder med en glädjande nyhet – vi har nu
klart med finansiering i ytterligare två år för vårt
projekt där vi arbetar för att få in mer lokalt
producerad mat i de offentliga köken. Läs mer om
det i en separat notis här intill.
Nu fortsätter vår satsning med en dedikerad
processledare som arbetar för att stötta kommuner
och företag i ambitionen att servera mer lokalt
producerade livsmedel i våra offentliga kök. Det
är en satsning som vi gör tillsammans med Västra
Götalandsregionen. Vi har sett att behovet av en
oberoende part mellan producent och kommun är
stort. Denna fortsättning ger oss möjlighet att
bygga vidare på de erfarenheter projektet gett så
här långt. En viktig del i arbetet har varit att
utveckla verktyg och öka kompetensen så att det
blir möjligt för fler lokala företag att leverera till
offentliga kök. Projektet knyter väl an till den
nyligen presenterade
Livsmedelsstrategin där
offentlig konsumtion utpekas
som en särskilt viktig fråga.
Det ska vara samma krav på
offentlig upphandling som i
svenskt jordbruk, säger SvenErik Bucht. Kontakta Pernilla
på telefon 010-224 52 84 eller
[email protected]
Trenden mot att vi vill veta mer om vår mat och
dess ursprung håller i sig. En majoritet av
befolkningen uppger att de vill köpa svenska
produkter. Vi har en stressig vardag och allt fler
väljer att förenkla genom att handla mat på nätet.
Och det verkar också innebära att man tar sig tid
att välja varor lite mer noggrant. Både lokalt
producerade varor och ekologiska varor vinner på
det.
Andelen ekologiska produkter är betydligt högre
för de som handlar mat på nätet. Det är olika
mellan leverantörer men troligen i nivå kring 20
%. Det ska jämföras med övriga detaljhandeln där
motsvarande siffra är drygt 7 %. När det gäller
märkningen Från Sverige så har det på mindre än
ett år kommit upp i 6 500 produkter som nu
använder märkningen.
Som matälskare så tar vi oss också tid att gå på
matmässor – nu till helgen (24-26 februari) är det
dags för Passion för mat i Eriksbergshallen,
Göteborg. Passa på att handla lokala produkter,
det är många leverantörer på plats. En del av dem
finns samlade i en gemensam monter under
namnet Smaka på Västsverige och
Lokalproducerat i Väst.
Lena Björkqvist
Samordnare, Västra Götalands län
Onödigt matsvinn –
fyller hela E4 från
Göteborg till
Södertälje
Varje år slängs nästa
250 000 ton mat inom
livsmedelsindustri och detaljhandel. Kristina
Liljestrand som är forskare på Chalmers har
nyligen publicerat en doktorsavhandling med
konkreta verktyg som kan användas för att minska
matsvinnet i logistikkedjan och dessutom minska
transporternas miljöpåverkan. En slutsats är att det
krävs samarbete i hela livsmedelskedjan för att nå
resultat.
Läs mer: Matlänet Västra Götaland
Läs mer på Chalmers webbplats
Nyhetsbrevet ges ut sista torsdagen i varje månad och vänder sig i första hand till våra externa samarbetspartners, myndigheter
och beslutsfattare i länet. |Webbplats: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland |Avregistrera prenumerationen: meddela oss genom
att svara på detta e-postmeddelande. Ansvarig utgivare: Lena Björkqvist, [email protected] | Redaktör: Erika
Kvarnlöf, [email protected]| Ansvarig offentlig mat: Pernilla Fischerström, [email protected]
…Hallå där!
Handla lokala produkter via Reko-ring
Marie Andreasson,
landsbygdsdirektör på
Landsbygdsavdelningen på
Länsstyrelsen i Västra
Götalands län.
I en REKO- ring används Facebook som
mötesplattform där producenterna lägger ut
varorna till förbeställning. Och utlämning sker på
en bestämd mötesplats och tid. Idén med REKO
är att det inte ska finnas någon administration,
mellanhänder eller kostnader. REKO
står för rejäl konsumtion, men har en
dubbelbetydelse eftersom det också
står för schysst och rättvist. Idén
kommer från Finland, där är det nu så
stort att kundönskemålen skapar nya
producenter som direkt får avsättning
för sina varor. I Finland har man även
REKO-tema veckor i skolan och
upphandlarna använder nätverken för
att hitta producenter till sina offentliga kök. Först i
Sverige är Grästorp, men konceptet sprids nu på
många orter. Upphovsmannen Thomas Snellman
startade i Finland 2013. Han uppskattar
omsättningen där till 30-40 miljoner EUR. Hur
stor kan den bli i Sverige?
Du tillträdde som landsbygdsdirektör förra
året, vad gjorde du innan det?
Jag har jobbat många år inom livsmedelskedjan
från jord till bord hos min tidigare arbetsgivare
Lantmännen, som är ett av nordens största
livsmedelsföretag. Den erfarenheten tar jag med
mig in i mitt nuvarande jobb där vi också arbetar
med hela livsmedelskedjan.
Vad jobbar ni med på
Landsbygdsavdelningen?
Vi ser till att jordbruks- och landsbygdspolitiken,
inklusive Landsbygdsprogrammet, får genomslag
i länet. Vi arbetar för en levande landsbygd med
en god livsmedelsproduktion och en sund
livsmedelshantering. Det gör vi genom att
handlägga och besluta om stöd och
miljöersättningar, sprida kunskap i olika
utbildningsaktiviteter samt genomföra tillsyn och
kontroller. Vi bidrar i stor utsträckning till
miljömålen och landsbygdsutveckling. Till
exempel genom bredbandsutbyggnad som en del i
infrastrukturen. Det är viktigt att skapa
förutsättningar att leva och bo både på
landsbygden och i staden.
I Länsstyrelsens verksamhetsplan för 2017
ingår livsmedelsproduktion som ett prioriterat
område. Vad innebär det?
Med livsmedelsproduktion avses hela kedjan från
jord till bord. Exempelvis kan en ökad djurvälfärd
och en ökad kompetens hos lantbrukaren i
prioriterade frågor skapa möjligheter för lokala
producenter att leverera livsmedel både till
offentliga kök och till handeln.
Livsmedelsproduktionen inkluderar en god
djurhållning, ett starkt miljöskydd samt bidrar till
miljömålet Ett rikt odlingslandskap.
Läs mer om REKO-ring Grästorp
Svenska produkter i offentliga kök
Några gånger om året så skickar vi ut en enkät till
samtliga kommuner i vårt län. Vi ställer bland
annat frågan om hur stor andel av den köttråvara
som köps in som är svensk. Och hur mycket av de
totala inköpen som är ekologiska. Även om vi vet
att det inte alltid är lätt att få fram statistik och vi
saknar en del kommuners svar, så är det väldigt
höga och imponerande procentandelar som vi får
inrapporterat. Nedan ser ni de åtta kommuner som
ligger i toppen när det gäller svenskt kött.
Kommun
Orust
Tranemo
100,00
100,00
100,00 37,00
99,42
94,14
32,03
Bollebygd
98,73
91,72
100,00 36,00
Strömstad
98,00
100,00
100,00 25,03
Tanum
98,00
100,00
100,00 39,60
Karlsborg
97,10
100,00
17,90
97,09
98,12
100,00 36,40
96,60
94,70
98,70 17,00
Ulricehamn
Hjo
Läs mer på Länsstyrelsens webbplats
% Svenskt
% Svensk
Svenska
Andel
kött oberett fågel oberett mejerieko
produkter
Se hela listan på Länsstyrelsens webbplats